LÄRA Stockholm 3 2011 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

S TO C K H O L M

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 3 2011

Han fick stopp på skolbränderna

”Spionera på de ungas nätvanor”

Medarbetare gillar Profilen: Sjukligt nya legitimationen kul att vara lärare

Jennie Rosengren och Anna Ceder:

Fyrhändigt ledarskap

, Vi skulle kunna ha gjort en annons här serverar alldeles lysande idéer där vi berättar om entreprenörer som ramarna, om lusten att skapa. om hur du får eleverna att tänka utanför men det struntar vi i.

Beställ Entreprenörskap direkt från utbildningsförvaltningen. Det är den senaste utgåvan i skriftserien Stöd & Stimulans. Du kommer sannolikt önska att du hade läst den långt tidigare.

LÄRA

➤

Foto : ulric a z we ng e r

I detta nummer

S TO C K H O L M

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen Nummer 3, juni 2011 LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stock holms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildnings förvaltningen, Box 22049, 104 22 Stock holm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha StyrwoldtAlfheim, 08-508 33 826, agnetha. styrwoldt-alfheim@stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Margreth Larsen, Mikael Lindberg, Helene Lumholdt, Katarina Lycken Rüter, Johan Schmidt, Monika Sidén, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Thomas Persson. Grafisk form: BERG/pmochco

Upplaga: 18 000 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Från och med augusti kan man söka lärarlegitimation via Skolverkets webb plats. De flesta vi har talat med gillar den nya legitimationen ��10

”Lärarna borde skamlöst utnyttja de ungas nätvanor för skolans egna syften, för att förbättra lärandet”, säger forskaren Elza Dunkels �� 14

F oto: ma rc fe me ni a

F oto: ulri c a zwe nge r

ISSN 1654-7330.

Enskede Gårds gymnasium har nyligen haft en temadag om språk, och till hösten drar det nya Fastighetsprogrammet i gång. Följ med till skolan som erbjuder bästa tänkbara yrkesutbildning utifrån varje elevs unika resa �� 4 ill ustrati on: Mi a Ni ls s on / Woo A ge ntur

Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, 2011.

Hösten 2008 inträffade 87 brandinci denter under sex veckor på Akalla skolan. Möt rektorn som bestämde sig för att skapa studiero �� 24

Dessutom ... LÄRA Stockholm prisad för bildjournalistik

Omslag: Rektorerna Jennie Rosengren (till vänster) och Anna Ceder, Enskede Gårds gymnasium, fotograferade av Ulrica Zwenger.

Författaren lyfter elevernas språk

Succé för Skolval Stockholm

Höjda lärarlöner på fyra skolor

Skola 2011 står för dörren

Hallå där, Astrid Norderfeldt

Vår krönikör ser fram emot augusti

Profilen: ”Sjukligt kul att vara lärare!”

Pilotprojekt om globalisering på Södra Latin

Coachning kan rädda unga i utanförskap

Sofia skola – med stimulans för alla

Nämnd & Nytt

Thomas Persson: ”Större öppenhet nödvändig”

Serie: ”Livets hårda skola”

Chefsträff med rektorskapet i fokus

Sista ordet

Bäst för varje elev – Alla våra elever ska få en lyckad skolresa, säger Jennie Rosengren, rektor för introduktionsprogrammen på Enskede Gårds gymnasium. Hon delar skolans ledarskap med Anna Ceder som är rektor för de nationella programmen. Tillsammans med medarbetarna b ygger de möjligheternas skola, där varje individ möts med förväntan och målet en nationell examen.

Text: Monika Sidén Foto: Ulrica Zwenger

påren av den senaste temadagen som handlade om språk finns kvar på väggarna i Enskede Gårds gym nasium. Det vackraste svenska ordet är ”morgon” för någon, en annan har skrivit ”fri”. Dofterna från brödbutiken sprider hemkänsla i korridorerna och följer med ända upp till lärarrummet där rektorerna möter upp. Jennie Rosengren och Anna Ceder började sina tjänster 2009 när Enskede Gård var pilotskola för den nya gymnasie organisationen. Med ett helhetsansvar för sina rektorsom råden har de valt att också samarbeta för att utveckla hela skolan. Ett samarbete grundat på öppenhet, förtroende och respekt som har gett mycket på många olika plan. – Det är en väldig styrka att kunna bolla frågor och tänka framåt tillsammans, säger Anna Ceder. De fann varandra snabbt, både på ett personligt och på ett professionellt plan. Liknande värderingar och en sam syn om den pedagogiska plattformen stärker samarbetet. – Jag tror att det är nödvändigt, säger Jennie Rosen gren. Mening, möjligheter och kunskap med lärande i fokus. Den bästa skolan för varje elev. Så kan plattformen kort beskrivas. Lärande kan vara såväl att tillägna sig fack kunskaper som social träning eller arbetsplatskunskap. – Vi möter varje elev med förväntan och vill förmed la känslan att de har alla möjligheter att utvecklas, säger Anna Ceder.

Enskede Gårds gymnasium består av nationella pro gram, introduktionsprogram och lärlingsutbildningar. – På skolan finns ett hundratal elever som är nyanlända till Sverige och går språkintroduktion. Vi har också många elever som går de andra introduktionsprogrammen. Flera av dem har inte haft så goda erfarenheter av skolan, säger Jennie Rosengren.

Enskede Gårds gymna sium ger alla elever stora möjligheter att utvecklas. Sabina Karlsson spritsar grädde som ett riktigt proffs.

Det finns dessutom flera elever med dyslexi och olika former av diagnoser. Samtidigt går det många elever på skolan med en lyckad skolresa bakom sig. Elever som också ska få stimulans och utveckling och en yrkesutbild ning av hög klass. Varje elevs resa är unik och genom samarbetet ska den bli så smidig som möjligt. Den flexibla inställningen till möjligheten att byta program är ett exempel på det. – Vi ser elevernas olika bakgrund som möjligheter och inte problem. Men det ställer naturligtvis stora krav på oss, säger Jennie Rosengren. Krav som de bland annat möter genom att effektivisera ekonomi och resurser för hela skolan. – Lärare kan arbeta med flera olika typer av program om det finns utrymme för det. Något som utvecklar både dem och eleverna, säger Anna Ceder. Dessutom samarbetar de kring likabehandlingsarbe te, ordningsregler och gemensamma rutiner. Men också 5

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

➤

Allt som bakas säljs i skolans butik. Sylvester Gniaz visar Solveig Högberg ett lyckat resultat i brödbutiken.

Anna Ceder (till vänster) och Jennie Rosengren hittar styrka i sitt delade ledarskap.

med administration kring APL (praktik), företagsnät verk och internationella kontakter. Skolan satsar på att bli ledande inom arbetet med elever i behov av stöd och personalens kompetensutveckling är en av nycklarna för att nå dit. – I den gemensamma kompetensutvecklingsgruppen sitter personal från olika enheter. Målet är att hela skolans personal ska ha kompetens om alla våra olika elevgrupper. Inte bara lärarna, utan även vaktmästare och expeditions personal, säger Anna Ceder. Alla ges möjlighet att höja blicken för att se hela verk samheten. – Vi lyfter gärna fram goda exempel och lärarna delar med sig av olika sätt att jobba, säger Jennie Rosengren. Temadagarna har varit lyckade evenemang. Den senaste

handlade om språk där hela skolan deltog i workshop par, föreläsningar och föreställningar. Estradpoeten Olivia Bergdahl läste poesi och artisten Petter pratade. – Vi hade också en skrivartävling med prisutdelning och uppläsning av texter på Stadsbiblioteket, berättar Jen nie Rosengren. Gemensamma föreläsningar och veckofika för skolans personal är andra stående punkter. – Skolstarten firade vi med tårta, berättar Anna Ceder. 6

Allt detta är delar i utvecklingen av hela skolan till att vara bäst för varje elev. Och skolan står inför mycket nytt i höst: liksom alla andra gymnasier en ny läroplan och nytt betygssystem, men också ett nytt program och nya lokaler (se separat artkel om Fastighetsprogrammet). – Vi har just nu ett intressant närvaroprojekt – ”Kom i tid!” – med en projektledare som ska ta fram en modell för hur vi kan arbeta med elevfrånvaro som ju är ett stort problem på många skolor, berättar Jennie Rosengren. Möjligheter till arbetsförlagt lärande finns på många olika sätt. Lärlingsutbildningen pågår för fullt och utveck las hela tiden. – Vi arbetar hela tiden för att skapa nya kontakter med de olika branscherna. Dessutom finns det möjligheter att läsa delar av utbildningarna utomlands, berättar Anna Ceder. Engagemanget och framtidstron är uppenbara hos de båda rektorerna som ser det delade ledarskapet och samarbetet mellan de olika områdena som en vik tig del i utvecklingen mot möjligheternas skola. Men att gå in i ett delat ledarskap med någon annan för utsätter att båda är trygga individer, menar Jennie Rosengren. – Och att man är öppen och litar på varandra, fyller Anna Ceder i.

Tillsammans med lärare och elever bygger de båda rektorerna möjligheternas skola.

Målet är att ge alla elever stimulans och en yrkes utbildning av hög klass. På bilden Felicia Höft i borrartagen.

Alla möts med förväntan och målet om en nationell examen. Här den blivande snickaren Nisar Noori.

De gör så ofta. Fyller i varandras meningar som ett riktigt radarpar. – Men vi är ingen ledarklump utan har tydliga egna identiteter. Och det är viktigt för våra medarbetare och elever, säger Jennie Rosengren som själv beskriver sig som en doer och Anna mer som visionär. – Naturligtvis är vi en blandning men det är bra att vi har olika personligheter och kan tycka olika. Vi väljer också gärna sådana som utmanar oss lite att sitta i led ningsgruppen, säger hon. Fakta/Enskede Gårds gymnasium

Ibland är det svårt att hitta tider för de viktiga och nöd

vändiga samtalen som för utvecklingen framåt. – Då tar vi oss tid. Man får försöka skapa utrymme. Kanske kan man luncha ihop och fortsätta prata då, säger Anna Ceder. Inställning är viktigt för att nå framgång, menar de båda rektorerna. För att kunna ge eleverna en lyckad skolresa och för att vara världsbäst för varje elev. Sakta men säkert ser de att Enskede Gårds gymnasium är på väg att bli möj ligheternas skola. – Det handlar om förhållningssätt men också om resur ser och kompetens. I stället för att känna maktlöshet när något nytt hamnar i knäet ser vi utmaningarna och möjlig heterna. Det leder oss framåt, säger Jennie Rosengren. n

Nationella program: Hantverksprogrammet – finsnickeri, Hantverksprogrammet – frisör, Restaurang- och livsmedels programmet samt VVS- och fastighetsprogrammet. Introduktionsprogram: För den som inte är behörig att söka ett nationellt program finns fem introduktionsprogram att välja mellan: Språkintroduktion, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Preparandutbildning och Individuellt alternativ. Lärlingsutbildning: För den som tidigt vill ha kontakt med arbetslivet och få möjlighet till en individuellt anpassad utbildning. Den yrkesinriktade delen sker till största delen på en arbetsplats. Målsättningen är att eleven ska få möjlighet till internationellt lärlingsutbyte. Inom många yrken avslutas utbildningen med gesällbrev.

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

➤

En industrilokal byggs om för Fastighetsprogrammet. ”Lokalen blir en del i vårt utbildningskoncept och är anpassad efter det vi lär ut”, säger projektledaren Eije Lagesson.

Nytt program växer fram På Enskede Gårds gymnasium växer både ett nytt program och nya skollokaler fram. Höstterminen 2011 ska skolan ta emot 72 framtida fastighetsproffs (fastighetsskötare, fastighetsvärdar och fastighetstekniker) på Fastighetsprogrammet.

– Vi erbjuder nationellt program, programin riktat individuellt val (Priv), yrkesintroduktion, individuella lösningar och lärlingsutbildning. 8

Huvudsaken är att man vill bli fastighetsproffs, säger projektledaren Eije Lagesson. Skolan samarbetar med både företag och branschorganisationer som ser fram emot det nya programmet. Företagen är i stort behov av fastighetsproffs på grund av pensioneringar och stor rörlighet i branschen. VVS- och fast ighetsprogrammet är ett av programmen i den nya gymnasieskolan och Enskede gårds gym nasium var tidigt på det klara med att de ville

ha det i sitt utbud. Gymnasiemässan i novem ber 2010 var ett första steg för att locka elever. – Vi hade representanter från HSB och Riksbyggen med på mässan som kunde berätta för många intresserade elever och föräldrar om vad en framtid som fastighetsproffs innebär, berättar Eije Lagesson. Fastighetsprogrammet finns på Facebook med presentationen: ”En gymnasial fastig hetsutbildning som har legitimitet i bran schen, attraktionskraft för elever och föräldrar och som möter marknadens behov av kvali ficerad arbetskraft, ’fastighetsproffs’. En ut bildning som ligger i framkant och utvecklar yrkesutbildning för gymnasieungdomar för att möta framtidens krav.” För att leva upp till detta byggs en industri lokal om till undervisningslokaler. – Lokalen blir en del i vårt utbildnings koncept och är anpassad efter det vi lär ut. Vi fokuserar mycket på social kompetens. Men naturligtvis också på ekonomi, ventilation, VVS, el, byggnader och skötsel av gröna ytor, säger Eije Lagesson. Företagen kommer att finnas med i uppbygg naden av utbildningen. De kommer också att erbjuda praktikplatser. Antalet enskilda entre prenörer i branschen ökar troligtvis och det gör att kunskap om att driva företag blir nödvändig. – Den kopplingen tar vi hänsyn till i pro grammets innehåll, säger Eije Lagesson som ser många fördelar för eleverna med att välja detta program: – Utbildningen kombinerar så många olika områden och leder till ett fritt jobb med många utvecklingsmöjligheter. Och det kommer att finnas jobb. n Monika Sidén

KVALITETSUTVECKLING

➤

LÄRA vann pris för bildjournalistik LÄRA Stockholm utsågs till vinnare i klassen Bästa bildjournalistik bland landets personaltidningar då Rim (Redaktörer interna medier) höll sin vårkonferens på Skeppsholmen i maj. Med fem nomineringar nådde utbildningsförvaltningens tidning flest finalplatser av alla deltagande tidningar.

– Det här är vi stolta över! säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim, chefredaktör och kom munikationschef vid utbildningsförvaltningen. Det känns extra roligt att en tidning om sta dens skolor blev nominerad i så många klasser. Lärarna har varit en eftersatt yrkesgrupp i sam hället och nu satsar vi inom utbildningsförvalt ningen på att erbjuda alla våra medarbetare en riktigt bra tidning. Det är de väl värda! – Vi satsar mycket på just bilderna i tid ningen, så därför var det jätteroligt att vi vann för bästa bildjournalistik. Jag vill rikta ett sär skilt tack till våra fotografer och till de grafiska formgivarna på reklambyrån Pmochco. Jag vill också ge en eloge till alla duktiga medarbetare

på våra skolor som ger oss så mycket intressant att skriva om, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim. Cirka 35 av landets personaltidning ar tävlade i sju klasser. Utöver vinsten i klassen Bästa bildjournalistik var LÄRA Stockholm nominerad i klas serna Bästa personaltidning, Årets reportage (Martin Rosengren och Lars Nyman om återvandringskonto ret i Srebrenica), Årets krönika (An nika Hedås Falk) samt Bästa form. Priset för 2010 års bästa personal tidning gick till SJ-nytt, som enligt juryn ”signalerar en tydlig vilja att finnas till för sina läsare, inte minst genom att ta upp aktuella problem i ett företag det stormat kring”. Föreningen Rim är ett lands omfattande nätverk för alla som arbetar med interna medier i pri vata företag, offentlig verksam het och organisationer. n Tomas Bannerhed

Succé för Skolval Stockholm När e-tjänsten för ansökan till förskoleklass i Stockholm stängde i våras hade nästan 70 procent av alla som sökt utnyttjat möjligheten att söka via webben. Det är en ökning med 20 procentenheter från förra året.

– Det kan finnas flera förklaringar till ökning en. En är att e-tjänsten är mer etablerad och att fler känner till möjligheterna med val via webben. Oavsett orsaken verkar det helt klart att val till förskoleklass via webben är uppskat tat bland föräldrarna i Stockholm, säger Ann Hellenius, projektledare för Skolval 2011. I e-tjänsten får föräldrarna ange de tre sko lor där de helst vill att deras barn ska gå. Syftet är att alla ska göra ett aktivt val och verkligen överväga vilken skola de helst vill att deras barn ska gå på. Ambitionen är att så många som möjligt ska få sina önskemål tillgodosedda

och när de flesta ansökningarna tagits om hand hade minst 95 procent fått sina önskemål till godosedda. Ett annat mål med Skolval 2011 var att få fler fristående skolor att delta i e-tjänsten. Anta let ökade också från 5 till 23. Projektet har även haft i uppdrag att förbättra och förtydliga ruti ner och processer kring val till förskoleklass, och en kartläggning av processen finns nu att läsa på intranätet. – Med de goda erfarenheterna från årets val till förskoleklass har vi redan påbörjat nästa års skolvalsprojekt. Just nu ser vi över möj ligheterna att ytterligare förbättra e-tjänsten och lägga till möjligheten för stockholmarna att göra även andra skolval via webben, säger Johanna Engman, ekonomichef och biträdande förvaltningschef. n Mikael Lindberg

LÄRARUPPDRAGET

➤

Dags att söka lärarleg Snart behöver lärare och förskollärare visa upp en lärarlegitimation för att bland annat kunna få fast jobb. Från den 1 augusti kan man ansöka om legitimationen via Skolverkets webbplats. – Skicka in ansökan så snart som möjligt, uppmanar utbildningsförvaltningens projektledare Eva Hüll.

Den nya lärarlegitimationen innebär både en rättighet och ett krav. Varje utbildad lärare och förskollärare har rätt att få sin behörighet fast slagen i legitimationen från Skolverket. Att skaffa sig legitimationen är samtidigt varje lärares och förskollärares eget ansvar. Och legitimationen blir år 2015 ett villkor för att få tillsvidareanställning i yrket och exempelvis ha rätt att sätta betyg. – Att skicka in ansökan så snart som möjligt är ett sätt att försäkra sig om att man får arbeta med det man är behörig för, säger Eva Hüll. 10

För att bli legitimerad krävs att man har l ärareller förskollärarexamen samt ett års anställning på heltid i yrket. Den som uppfyller de kraven skickar in sin ansökan via Skolverkets webb plats från och med augusti. Till ansökan bifogar man examensbeviset. Har man förlorat det, eller inte hämtat ut det, har man rätt att få ett nytt från det lärosäte som utfärdade det. Man ska också bifoga ett anställningsintyg. Nyutbildade lärare och förskollärare, som ännu inte hunnit arbeta heltid i ett år, väntar med att skicka in ansökan tills de har jobbat i ett år. Den som har en lärar- eller förskollärar

examen men undervisar i ämnen eller årskur ser som hon eller han inte är behörig i kommer att kunna skaffa sig behörighet. Nu i höst kan man utbilda sig genom Lärarfortbildningen och från och med 2012 genom det så kallade Lärarlyftet II, högskole- och universitetskur

ser skräddarsydda efter de behov som Skol verket identifierar att landets kommuner har. Den som saknar examen men arbetar som lärare eller förskollärare kommer också att kunna komplettera sin utbildning för att få en legitimation. Den särskilda lösningen för detta kallas Val, vidareutbildning av lärare, och ord

Fakta/Lärarlegitimation Riksdagen har beslutat att alla behöriga lärare och förskollärare ska få en lärarlegitimation där det framgår vilka ämnen och vilka årskurser de är utbildade för att undervisa i. Legitimationen, som får formen av ett intyg på papper, blir gratis för dem som redan har en anställning. En avgift kommer att tas ut av dem som utbildas i framtiden. Mer information finns på www.skolverket.se och www.use.umu.se/utbildning/valprojektet.

illus t rat io n: M ia N ils s o n / Wo o A g e ntur

enkät

➤

Vad tycker du om den nya lärar legitimationen? Jenny Bergqvist, lärare årskurs 3, Kungsholmens grundskola

– Det är bara bra. Legitimationen blir ett bevis för att man har rätt kompetens för jobbet. Jag tror det ger en annan status. Det ska vara skillnad på om man har rätt utbildning eller inte. Men de som arbetat som obehöriga lärare länge måste också ges en rimlig chans till behörighet. Mats Carlsson-Lundborg, lärare i svenska och historia, Thorildsplans gymnasium

– Bra. Det behövs en professionalisering av läraryrket. Legitimationen kommer att bidra till det. Förhoppningsvis följer också höjda löner och status med kraven på legitimation. Utbudet av lärare lär väl minska något, vilket i sig kanske kan driva upp lönerna. Anita Dehlbom, rektor, Thorildsplans gymnasium

– På sikt är det absolut bra. En tydlig kravspecifikation gör det lättare att anställa. Med en lärarlegitimation blir det tydligt definierat vilka krav som ställs för att få undervisa som lärare. Det gynnar alla, både arbetsgivare och medarbetare. Olle Helmers, lärare i svenska och SO, Rödabergsskolan

nas av sex universitet och högskolor med sam ordning från Umeå universitet. Lärare som inte är legitimerade 2015 kom mer att få jobba bara under handledning och fråntas vissa befogenheter som till exempel betygssättning. Och det blir svårt att få jobb utan legitimation. Endast tidsbegränsade an ställningar kan komma i fråga. Eva Hüll är mycket positiv till kravet på lärarlegitimation. – Det är en garanti både för eleverna, som får kompetenta lärare, och för lärarna, som slipper fuska i något de inte har behörighet för. Eva Hüll varnar för att en del rektorer kommer

att upptäcka att utbildningsnivån på skolan inte är fullt så hög som de trott. För 10–15 år sedan, då det rådde lärarbrist i Stockholm, anställdes många lärare redan under sin praktikperiod. De har ofta några poäng kvar på sin utbildning som de alltså nu måste komplettera genom Val.

Många rektorer i Stockholm har redan bör jat kartlägga lärarkollegiets utbildning. Inger Nyrell, rektor för Ross Tensta gymnasium, ska före sommaren samla in alla lärares examens bevis för att skaffa sig en överblick över vilka luckor som finns. Hon är säker på att alla fast anställda är behöriga. Det enda hon är orolig för är att lärare som anställts direkt från utbild ningen inte har hämtat ut sina examensbevis. Men det är ju lätt ordnat i efterhand. Generellt tycker Inger Nyrell att legitima tionen är bra. – Och det är bra att det finns en möjlighet att dra in den för lärare som inte håller måttet, säger hon. Den 1 juli 2011 inrättas Lärarnas ansvars nämnd, en enhet inom Skolverket som kan besluta att dra tillbaka legitimationen om en lärare till exempel har begått ett brott som gör henne eller honom olämplig i yrket. n

– Det är bra att man ställer krav på kompetens. Jag har jobbat i 35 år och sett kompetensen hos nyutexaminerade lärare stadigt sjunka. Läraryrkets status måste höjas, bland annat genom bättre löner och arbetsvillkor. Då skulle fler söka utbildningen, vilket med automatik skulle höja kraven för att komma in. Cajsa Lind, lärare i engelska och franska, Johan Skytteskolan

– Lite svårt att veta, men i stort tycker jag att det är bra. Förhoppningsvis kan det bidra till en statushöj ning för läraryrket. Helt klart värt att prova i alla fall!

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Katarina Bjärvall

SKOLA 2011

➤

På Herrängens skola har mötena kring Lgr 11 utvecklats till spännande pedagogiska diskussioner för att utveckla verksamheten. Under juni månad skickar Skolverket ut den nya läroplanen till alla berörda lärare.

Lust och glädje inför Lgr 11

– Det finns mycket lust och glädje i arbetet med att införa den nya läroplanen i våra skolor, sä ger Elisabeth Forsberg Uvemo på grundskole avdelningen som organiserar genomförandet av reformerna i Stockholms stads skolor. Tillsammans med sina kolleger har hon hunnit besöka ett femtiotal skolor på deras ini tiativ. – Vi vill att arbetet ska präglas av inspiration och inte kännas som pålagor. Skolorna ska an vända den nya läroplanen för att ge varje elev förutsättningar att utvecklas optimalt, säger Elisabeth Forsberg Uvemo. Varje skola har också lokala implemente ringsteam med nyckelpersoner som deltagit i Skolverkets kursplanekonferenser. Det är också de som står bakom skolornas planer för reformarbetet. – Jag har sett många intressanta tillväga gångssätt, säger Elisabeth Forsberg Uvemo. Herrängens skola är ett exempel på det. Läraren Madeleine Häggström sitter tillsam 12

mans med sex andra lärare och rektorn Berith Öhrn i skolans implementeringsgrupp: – Vi ville starta förberedelserna för Lgr 11 med något extra. Den festliga inledningen av terminen fortsatte

med klippning av blågula band och tal till Lgr 11. Sedan dess har implementeringsgruppen hållit i lärarmötena och delat med sig av kun skaperna de fått på Skolverkets informations möten. – Vi har visat film och gjort djupdykningar i vissa ämnen. Framför allt har vi koncentre rat oss på syfte och centralt innehåll, berättar Madeleine Häggström. Mötena har utvecklats till spännande peda gogiska diskussioner som har fortsatt under terminen. – Målen och syftena är mycket tydligare nu och det har vi tagit fasta på i diskussionerna. Det har väckt många tankar om nya arbets sätt och att man måste ändra vissa delar och moment, till exempel namngeografin i Sveri ge och Europa och flytta fokus till det globala perspektivet och se hur eleverna kan koppla samman sina kunskaper. I varje stadsdel finns skolledare som fung erar som koordinatorer tillsammans med an svarig på den centrala förvaltningen. Dessutom finns kontaktpersoner inom området bedöm ning och betyg som också är en viktig grupp för erfarenhetsutbyte.

– Strukturen i den nya samlade läroplanen är tydligare än tidigare och kopplingen mellan kursplanernas olika delar är mycket bättre. Ar betet med implementeringen skapar förutsätt ningar för att utveckla undervisningen. Tanken är inte att vi ska göra om läroplanen utan ta den till oss och börja planera vår undervisning utifrån den, säger Elisabeth Forsberg Uvemo. Det finns ett stödmaterial på Pedagog Stock holm med en sammanställning av kursplanerna och kunskapskraven från Lgr 11 som fungerar som redskap för att planera undervisningen. Lärarna på Herrängens skola har arbetat med matrisen på Pedagog Stockholm. – Tanken är att lärarmötena även i fort sättningen ska bli pedagogiska diskussioner som för verksamheten framåt, säger Made foto : ul ric a zw eng er

I höst är det dags. Då träder de nya samlade läroplanerna med kursplaner för grund skolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan i kraft. Och arbetet med implementeringen pågår för fullt. På Herrängens skola möttes personalen av finklädda kolleger, bubbel och röd matta redan när vårterminen startade. Förberedelserna för Lgr 11 var i gång.

”Arbetet med reformerna ska präglas av inspira tion”, säger Elisabeth Forsberg Uvemo på grund skoleavdelningen.

➤

f oto : ulric a z w e ng e r

Krönika: KATARINA LYCKEN RÜTER

Månaden maj inget för mig ibland undrar jag

leine Häggström som tycker att Lgr 11 är tydligare än den tidigare läroplanen. – Jag tror att till exempel nyutexami nerade lärare har större hjälp av den här läroplanen. På Herrängens skola har implemente ringsgruppen även involverat fritisperso nalen. – Det är viktigt att de känner sig del aktiga. De fungerar dessutom som stöd i klasserna på de lägre stadierna. I höst är det dags att börja tillämpa de nya läroplanerna. Om det blir en ny ”gala” på Herrängens skola är ovisst. Klart är dock att fler och fler lärare lämnat oron in för det nya och i stället tycker att det ska bli roligt att sätta i gång. – Lgr 11 har blivit ett startskott för oss lärare att utveckla vår lärarroll, samman fattar Madeleine Häggström. Under hösten fortsätter utbildningsför valtningens satsningar. Det blir bland annat en seminarieserie för medarbetare inom fritidshem och förskoleklass och en annan för lärare om bedömning för lärande. På Skolverkets webbplats finns fördju pad information kring arbetet med refor men. Man kan också prenumerera på ny hetsbrevet ”Skola 2011”. n Monika Sidén

Kolla in bloggen Lärande bedömning med länkar och tips om Lgr 11 på Pedagog Stockholm. Där finns också övergripande information om reformen och planerna för att genomföra den i skolans dagliga arbete.

varför jag fortsät ter att jobba som lärare. Särskilt i maj. Gliringen ”höhö – det finns tre goda skäl att vara lärare: juni, juli och augusti” som slängs iväg av vänner utanför lärarskrået får sällan så magsura svar som just då. Maj, månaden Gud glömde. Eller snarare dubbelbokade. Först kommer elevmejlen. ”Hej, jag har ju inte varit på en enda lektion den här terminen. Vad kan jag göra för att få G på kursen?” De är rätt lättbesvarade, men be svärande. Och fler än man skulle önska. Sen kommer gatloppet i korridorerna. Frågorna ”har du fått min inlämning, den där som vi gjorde i januari – jag skickade den igår, har du läst den nu?” eller ”kan vi ha ett betygssnack, här nu genast?” eller ”finns det något extraarbete jag kan göra för att höja mig?” haglar mellan skåps raderna alltmedan man kastar sig från den ena lektionen till den andra med högar av rapporter, sammanfattningar av kurser, sista-minuten-räddningar av kursmål och förhoppningar om att få samtalen om livet att höja sig över studentskiveplaneringar och flakbetalningar. Sist in i arbetsrummet är en loser. därtill kalendarieändringarna .

”På grund av si eller så ställs lektionerna för din klass in nästa onsdag”, ”klassrums byten på grund av nationella prov – visst funkar det med en skrubb utan dator för din klass bara en enda gång?”, ”vi får ett spännande studiebesök till skolan, kan din klass vara värdar och guida runt lite?”. Och när man kommer hem muttrar familjen om högarna som ligger överallt, det bristande engagemanget i städdagar och picknickar, för att inte tala om att det faktiskt inte kan vara så att det bara ligger på alla andra att ta ansvar för handling och tvätt – och nån form av grundläggande städning är väl ändå ett basalt krav för att bostaden inte ska bli en sanitär olägenhet?

Maj. Körsbärsträden blommar och p ilarna står ljusgröna. Livet fullständigt exploderar i färg och doft och förhopp ningsfulla löften. Jag springer som en iller. Efter ytterligare en natt där uppsat serna fått mer tid än sömnbehovet ställer jag frågan igen. Varför jobbar jag fort farande som lärare? Så möter jag T i trappan upp till mitt arbetsrum. T, som inte har svenska som köksbordsspråk, som hela året har kämpat med att få meningarna att hålla ihop och orden att hamna rätt. ”Du Katarina” ropar han, ”vet du, att när jag lämnat in min Dantetext kom jag på att jag glömde kolla tempus. Fast jag vet att det är viktigt! Så jag gör ett nytt försök i kväll, okej?”. Till det ett leende, ett stort varmt leende. Sen kommer jag till mitt arbetsrum, tar itu med elevbloggarna och läser ”Självsäker, stilistisk och en riktig HUNK – det är Ma jakovskij”. Fortsättningen är både under fundig, reflekterad och språkligt säker. då kommer jag ihåg. Jag fortsätter ju att jobba som lärare för att det här är världens mest utvecklande och kreativa jobb, för att jag har förmånen att följa unga män niskors växande i språk och reflektion och vara en del av det som gör dem till klo kare, starkare och mer kreativa individer. Visst är maj en illermånad – men den går ju över. Sen blir det juni. Och juli. Och i augusti börjar det om. Nya elev er, nya mål, nya möjligheter. Ny kreativi tet och nya ambitioner. Det må vara att jag just nu längtar till juli. Men jag vet varför jag jobbar som lärare.

Katarina Lycken Rüter är lärare i svenska och religion på Östra Reals gymnasium

vinjett

➤

Spionera på ungdomarna! – Att använda nätet på elevernas villkor innebär inte att man ska skoja till skolan eller att man måste ta in Facebook i skolan. Snarare handlar det om att skamlöst utnyttja de ungas nätvanor för skolans egna syften, för att förbättra lärandet. Det säger forskaren och pedagogen Elza Dunkels i ett samtal med LÄRA Stock holms Tomas Bannerhed. Text: tomas bannerhed Foto: Ulrica Zwenger

ör drygt tio år sedan arbetade Elza Dunkels på lärar utbildningen och började fundera över bristen på kunskap om hur unga använder Internet. I dag är hon en av landets främsta experter på ungas nätkul turer. Hon forskar vid Umeå universitet och disputerade 2007 på en avhandling om barns strategier på Internet, ”Bridging the Distance: Children’s Strategies on the In ternet”. Våren 2009 kom en populärversion av avhand lingen ut i bokform, ”Vad gör unga på nätet?” (Gleerups), där Elza Dunkels bland annat ger tips om hur vuxna bör förhålla sig till sina barns datoranvändning. Förtroende är viktigare än övervakning, är hennes budskap. Hur har Internet förändrat livet för unga männis kor? – Fullständigt! Det är första gången i vår nedtecknade historia som vi har kunnat tillhandahålla en arena där unga människor kan uttrycka sig fritt. Unga är ju annars en tystad och marginaliserad grupp, men tack vare nätet kan de göra sin röst hörd. Det måste betyda så otroligt mycket att ha någonstans att uttrycka sig och kunna ut föra det identitets- och relationsarbete som alla ungdo mar gör. Även en udda person i någon liten avkrok kan hitta vänner på nätet.

Innebär det att dagens ungdomar är mindre ensam ma? – En del hävdar ju att ungdomarna inte träffas lika mycket i dag som för 20 år sedan, men då tror jag att man måste fundera över vad detta ”träffas” står för. De flesta situationer där en ung människa sitter vid en dator innebär ju någon form av umgänge, till exempel i form av online spel. Det är ganska ovanligt med en dator som inte är upp kopplad mot någon i dag. Vad gör egentligen ungdomar på Internet? – De kommunicerar, roar sig och lär sig, och många gånger går de här områdena in i varandra, till exempel i form av det kollektiva lärande som sker genom um gänge med kompisar på nätet. Jag intervjuade en 15årig tjej som var väldigt intresserad av bildbehandling i Photoshop, och det hade hon lärt sig ”ensam” på sitt rum – tillsammans med andra människor på nätet. Ingen vuxen var inblandad i den kunskapsprocessen. Hon hade IG i både bild och engelska men lärde sig Photoshop ge nom att hela tiden översätta mellan svenska och engel ska. Det är ju ett program som man får brottas med som vuxen – och hon var 15 och uppfattades som slapp och likgiltig i skolan.

vinjett

➤

– Skolan borde spionera på hur ungdomar gör när de lär sig så avancerade saker. Hur kan lärarna utnyttja det? Den här tjejen såg ju inte någon koppling mellan skolan och det egna lärandet via nätet, trots att hon utvecklade det tillsammans med andra. När börjar barn generellt använda nätet? – I Sverige är vi väldigt tidiga och ganska många börjar i 3–4-årsåldern. I andra länder brukar man vänta tills bar nen börjar skolan. Det är svårt att säga vad som är lämpligt eller olämpligt. Barn är individer och det viktigaste är att man ser till det enskilda barnets förutsättningar. Många mår jättebra av att sitta fem timmar om dagen framför da torn, medan andra blir alldeles nippriga av att vara stilla och hellre vill röra på sig. – Hjärnan behöver motion och utmaningar och gene rellt bör kommunerna verka för att modern teknik förs in redan i förskolan, framför allt för att utjämna de skill nader som finns beroende på socioekonomisk och kul turell bakgrund. I hemmen är det till exempel ofta så att de manliga familjemedlemmarna använder datorerna i första hand, medan de kvinnliga får nöja sig med den tid som blir över. Sådana mönster kanske inte ens tjejerna själva upptäcker.

Många varnar för olika faror med barns Internet användning, men du har tagit avstånd från vuxen världens moraliserande och alarmistiska hållning och menar att förtroende är viktigare än övervakning? – När barn råkar illa ut så är det inte för att det saknas vuxeninsyn, utan det handlar om andra saker. När det till exempel gäller nätmobbning behövs det vuxna som agerar och det skulle möjligen kunna vara bra med någon form av ”övervakning” – men hur skulle det gå till och vad får man se? Om man behöver agera polis och ska upptäcka saker som barnen försöker dölja så är det kanske snarare ett tecken på att man får jobba lite på sitt föräldraskap. Då är det klo kare att odla ett förtroende, och om man får höra att något hemskt har hänt gäller det att behålla lugnet och ställa frågor i stället för att börja skrika och drabbas av panik. Gör man det så kan det vara sista gången man får det där förtroendet. – Vad det handlar om är ju något så enkelt som att man ska agera vuxet. Många hetsar upp sig enormt och är rädda för att framtida arbetsgivare ska googla deras barn och att den som har fått en nakenbild utlagd på nätet aldrig kom mer att få något jobb i hela sitt liv. Det är bättre att lugna ner sig och tänka: okej, det finns nu en bild på nätet, men vad spelar det för roll om några år? 15

samtalet

Framför allt borde skolan våga mer, vara lite pedagogiskt uppfinningsrik. Lärarna borde verkligen titta på Internet med sin pedagogiska utbildning som filter.

– Stämningen är tyvärr ganska uppiskad kring de här frågorna. Jag vänder mig mot det ”manus” som finns i dag för hur föräldrar ska agera som övervakare och kontrollan ter. Man är inte mer ansvarstagande för att man kräver att få titta igenom datorns cacheminne varje dag, snarare tvärtom! Hur bör man då agera i stället? – Man måste försöka ha en öppen kommunikation och vara genuint intresserad, även om man inte fattar allting. Signalera att du vill veta vad det handlar om och att du bara vill barnens bästa, att du inte är ute efter att inskränka deras frihet. Visa att du respekterar dem även om du aldrig kom mer att förstå vitsen med att tre kompisar sitter i en soffa och chattar med varandra på Facebook. – Och att respektera ungas integritet är lika viktigt i skolan som hemma. Vad man kan fråga sig som lärare är: Skulle jag ha gjort så här om det hade varit utanför nätet? Överensstämmer mitt agerande med den värdegrund som skolan normalt omfattas av? Man kan inte hoppa över vär degrunden bara för att det handlar om Internet. Vem skulle till exempel läsa igenom sina barns dagböcker när de har gått till skolan? Det är väl motsvarigheten till att kräva att få gå igenom cacheminnet på datorn. – En annan viktig sak att tänka på är att eleverna fortfa rande växer. Därför ska de ha den bästa och mest ergono miska utrustningen. Lärare och skolledning kan gott nöja sig med de äldre datorerna. Apropå nätmobbning, har skolan något ansvar för att elever blir mobbade på Internet? – Jag tror tyvärr att man måste se det så, även om hu vuddelen av nätmobbningen sker på fritiden. Internet har, på gott och ont, gjort så att skola och fritid flyter ihop, och vi har ju i dag inga nationella direktiv för vem som ska han tera datorsäkerheten för unga. Som jag ser det är familjerna alldeles för små enheter. Därför bör skolan prioritera detta område högre. Lägger vi tid på hur man bör uppföra sig mot varandra – både på nätet och i den övriga verkligheten – och vilka lagar och regler som gäller, får vi en massa andra saker på köpet som vi ändå måste hantera i skolan. Hur har Internet förändrat den svenska skolan? – Inte särskilt mycket, tyvärr. Skolan verkar ganska oberörd av allt detta oerhört spännande som har hänt inom teknikutvecklingen de senaste 15 åren. Det finns förstås

➤

undantag, men generellt är varken skolan eller lärarutbild ningen speciellt bra på att utnyttja nätets alla möjligheter. De flesta elever runtom i landet tycker att datoranvänd ningen i skolan är ganska meningslös och mest omgärdad av en massa förbud. – Generellt är dagens datoranvändning i skolan inte re sultatet av en genomtänkt pedagogisk strategi utan snarare av att eleverna själva har fört in Internet i skolan. Bibliote karier och fritidsledare är ofta mest aktiva när det gäller att ta till sig och använda ny teknik, medan många av lärarna styvnackat håller fast vid läroböckerna. Samtidigt verkar det nästan ses som ett axiom att ju mer vi använder IT och Internet i skolan, desto bättre blir det. Men faktum är att ju mer digitaliserad skolan har blivit, desto sämre går det för Sverige i olika inter nationella kunskapsmätningar. – Det är en intressant iakttagelse! Jag tror att det del vis beror på hur exempelvis Pisaundersökningarna ser ut. De är helt enkelt föråldrade och mäter fel saker. Skolans främsta uppgift borde ju vara att utbilda elever så att de växer och mår bra och får en så bra start i livet som möjligt. Snarare än kunskapsutvecklingen i sig? – Ja, man skulle ju kunna sätta upp andra mål, som att skolan ska förse samhället med lämpligt utbildad ar betskraft eller att vi ska stå oss väl i den internationella konkurrensen, men jag kan inte se att det skulle vara det primära. Pisamätningarna säger väldigt lite om hur skol situationen ser ut. En hel del föräldrar skulle nog inte vilja ha sina barn i den finska skolan, även om den ofta ligger i topp i sådana här mätningar. Det är viktigt att även göra kvalitativa undersökningar av hur skolan mår. Alltfler, även bland forskarna, ropar på katederunder visningens återkomst och menar att elevernas eget infor mationssökande på Internet inte ger samma långsiktiga kunskap och helhetsförståelse. Hur ser du på det? – Låt dem ropa! Förmedlingspedagogiken bygger på en föråldrad syn på både kunskap och lärande. Vi kan inte hålla på och betrakta läraren som den fullärde mästaren som i godhetens namn har hittat det optimala sättet att paketera och fördela all kunskap till tomma och törstande elever. Det har ingen framtid. Det är inte ens effektivt och därför kommer det att dö ut. Det som i stället ger resul tat är när eleverna får vara aktiva i lärandeprocessen och verkligen kan internalisera kunskapen. – Sverige ligger långt fram i den pedagogiska utveck lingen, även om det inte visar sig i Pisaundersökningarna. Dagens svenska elever är till exempel mer självständiga och nöjer sig inte med att lyda och se upp till läraren som auktoritet. Hela den mänskliga civilisationen är framåt skridande, vi blir faktiskt lite klokare och mer empatiska för varje generation. Därför måste den pedagogiska ut vecklingen gå den här vägen. Vad skulle du säga till de läsforskare som menar att dagens unga får allt svårare att följa längre resonemang, att den fördjupande förståelsen delvis går förlorad på grund av nätets snabba informationsflöde som till stor del består av korta anvisningar? – Det ligger säkert en hel del i det, men det jag har tänkt på i mötet med skolungdomar över hela landet är att deras

allmänbildning är väldigt hög, vilket delvis har med Internet att göra. Det är så många som hela tiden läser och kollar upp saker om allt mellan himmel och jord. Även språkutveck lingen gynnas ju av att man läser och skriver mycket, vilket de flesta av dagens ungdomar gör. Det finns också studier som visar att onlinespelande generellt ger bättre engelsk kunskaper för att man läser, skriver, lyssnar och pratar på engelska. Dagens elever svischar iväg på engelska! Hur har Internet påverkat kunskapsbegreppet? – Vi har fått modeller för att förstå vad våra styr dokument egentligen säger, nämligen att vi ska se kunskap som något som utvecklas hela tiden. Vi tänker ju inte som på antiken, att sanningen finns där någonstans och ligger och väntar på att bli upptäckt och beskriven. Atomen är visst delbar! Sanningen förändras hela tiden. Tack vare Internet och exempelvis Wikipedia kan vi uppdatera vår kunskap och tillföra nya perspektiv i en ständigt pågående process som alla dessutom kan bidra till. Läroboken är ju egentligen en representation av det antika sättet att se på kunskap. Detta kan vara väldigt frustrerande för många, särskilt om man är mitt i sin lärarkarriär och inte riktigt känner igen det man ser. Professor Wim Veen, Nederländerna, kallar dagens ungdomar homo zappiens. De skannar information, le tar efter symboler och färger snarare än läser texter, de är bra på att göra många saker samtidigt men på be kostnad av koncentrationen och disciplinen. – Wim Veen har sagt väldigt många bra saker, men jag tycker att det är lite farligt att antyda att datoranvändarna skulle vara en ny art. Jag tror snarare att många har utveck lat en enorm koncentrationsförmåga. Unga människor har blivit vana vid att följa många olika trådar samtidigt. Du återkommer ofta till att skolan borde bli bättre på att ta till vara det informella lärande som äger rum på nätet. Hur borde det gå till? – Framför allt borde skolan våga mer, vara lite peda gogiskt uppfinningsrik. Lärarna borde verkligen titta på Internet med sin pedagogiska utbildning som filter. Jag föreläser ofta för lärare men får alldeles för få frågor från dem i egenskap av just lärare. De ställer mest frågor i egen skap av förälder eller farmor. Så har det varit hela tiden! – Kanske beror det på att det finns en risk i att börja använda nya metoder. Den mattelärare som låter eleverna räkna i boken riskerar inte att bli kritiserad på samma sätt som den som tar med sig smörpaket och börjar gegga på lektionerna. Är det detta du syftar på när du talar om lusten som drivkraft i lärandet? – Ja, men också att vi måste bli bättre på att sno idéer från de ”rum” där eleverna lär sig själva utan att bli tving ade, till exempel på nätet. Lärarna borde titta mer på de situationerna och fråga sig: Skulle inte jag kunna exploa tera det här lärandet för det mer formella lärandet i skolan? Kanske skulle man till exempel kunna konstruera situatio ner där eleverna verkligen vill lära sig. – Vi har en agenda utifrån våra styrdokument och för att kunna leva upp till den gör vi smartast i att kolla vad som händer, spionera på vad unga människor gör och utnyttja det. Kommersiella och kriminella aktörer är jätteduktiga

på att utnyttja allt som är nytt, och det är konstigt att vi som arbetar med utbildning av unga människor inte är det. Vi har ju ett lika starkt patos, lika starka drivkrafter, men ändå klagar vi bara på allt nytt och klamrar oss fast vid det gamla. Vi måste bli mer på hugget, mer ”kriminella” i vårt sätt att tänka. Men leder det informella lärandet till bättre målupp fyllelse, eller blir det ”bara” roligare att vara i skolan? – Det leder definitivt till högre måluppfyllelse, även om det beror lite på vad man vill att eleverna ska lära sig. Tycker man att de ska lära sig alla Europas kungar genom historien så är det kanske ingen större vits. Målet med det informella lärandet är ju att eleverna ska lära sig mer om sådant som de är intresserade av. Det finns exempel på elever som har lärt sig japanska på egen hand för att de varit så intresserade av animerad film som inte fanns översatt. Det är ju helt fantastiskt! – Det här sker som sagt utanför skolan, men kunde vi importera metoderna och motivationen så vore mycket vun net. Skolan är till ganska stor del kvar i att motivera elev erna som man gjorde då det fanns repressalier: ”Varför ska vi kunna det här?” ”För att jag säger det. Du kommer att ha nytta av det i framtiden.” Det är inte ett tillfredsställande svar. I dag måste man kunna motivera eleverna på andra sätt, vilket i sig är en pedagogisk utmaning. Till exempel kunde man titta på nya modeller för kollektivt lärande där man inventerar förkunskaperna gruppvis. Skolan får ju ofta stå för ett slags just in case-lärande: ”Du behöver kunna multiplikationstabellen.” Jag tror att just in time-lärandet, när man lär sig hantera tangentbordet för att man behöver chatta snabbt och effektivt med sina kompisar, har mycket att tillföra skolan. Skolan borde kunna härma den situatio nen. Hur kan undervisningen bli mer lustbetonad, mer just in time, innehålla mer av ”det jag behöver just nu”? Din vision förutsätter nästan att alla elever har en egen dator? – Det vore helt klart det bästa. Jag tror dessutom att det är det billigaste alternativet numera, eftersom man slipper mycket kostnader för underhåll och datorsalar. Samtidigt ska man inte överanvända datorerna. Det måste alltid fin nas en pedagogisk tanke med allting och det behöver ab solut inte vara fel med papper och penna eller sax och tejp. Det kan gå slentrian även i datoranvändningen. Skulle man kunna använda de mer utpräglat soci ala medierna i pedagogiskt syfte, för att optimera in lärningen? – Absolut! Om man försöker bena upp vad lärande handlar om så är det väldigt mycket kommunikation och interaktion, och de här nätverktygen är ju gjorda för pre cis just det. När det gäller lärplattformar som First Class, som nu är på väg ut, försökte man ju överföra skolan – inte lärandet – till Internet. Som om själva skolbyggnaden var grejen! De sociala medierna fungerar i praktiken som just aktiviteten ”skola” för många. Vi befinner oss i 24-timmarssamhället där många är uppkopplade en stor del av sin vakna tid. Bör lärare till exempel blogga om dagens läxor? – Det tycker jag låter ganska lämpligt. Man bör effektivisera allting och använda varje medium till det

Vi måste bli mer på hugget, mer ”kriminella” i vårt sätt att tänka.

samtalet

➤

➤➤

som just det mediet är bra på. Romaner tror jag till exempel kommer att utgöras av pap persböcker för överskådlig tid framöver, men när det gäller att föra ut information så finns det ju inget bättre sätt än en blogg som man kan prenumerera på. – Men när det gäller att ha msn-kontakt uppstår även en del problem som måste lösas. Det är extremt bra att ha kontakt med eleverna på nätet, att sprida information och få förtroen den som man inte skulle ha fått i skolan, men man måste samtidigt ha en rimlig arbetstid och kunna hantera de förtroenden man får. Å andra sidan finns det ingen anledning att måla fan på väggen. Det är bättre att lösa problemen om de dyker upp i stället för att aldrig våga testa. Bör man som lärare adda sina elever på Facebook? – För egen del addar jag ingen, jag tackar ja till vänförfrågningar. Det är ett bra förhåll ningssätt, inte minst när det gäller unga män niskor. Då kommer initiativet från den yngre i kontakten. En del tycker att det är både olämp ligt och oprofessionellt att ha sina elever på Facebook, men jag tror att det börjar bli för legat att dela upp sig i yrkesmänniska och pri vatperson. Det betyder inte att jag tycker att arbete och fritid ska flyta ihop eller att jag är emot professionalitet, men man är egentligen inte olika personer på jobbet och hemma. Det är själva aktiviteten som avgör om man är pro fessionell eller privat. – Dessutom kan det många gånger vara gan ska bra för eleverna att få reda på vissa saker om andra vuxna. Om man som lärare beklagar sig över att det är tio dagar kvar till nästa lön så får man kanske en mer mänsklig sida i elevernas ögon. ”Min lärare, som jag trodde var så perfekt, har samma problem som min morsa!” Det finns en massa positiva effekter av att dela med sig av det negativa i livet. Samtidigt är ju läraren en tjänsteman som förväntas representera arbetsgivaren? – Ja, det där är lite besvärligt. En del har löst det genom att ha två användare, där läraren har vissa ”arbetstider” med eleverna på Facebook. Jag tror att man måste tänka lite friare kring de här sakerna: Vad händer om jag träffar en elev på stan? Säger jag inte hej bara för att det är på min fritid, för att det inte är lämpligt att umgås privat? Internet är bara ett annat rum än det fy siska vi alla rör oss i. – Och är det verkligen så självklart att man ska representera sin arbetsgivare även på friti den? Vad händer om man träffar sina gymna sieelever på Roskildefestivalen? Ofta finns det saker i människors liv som inte passar in i den här tjänstemannabilden. En del kanske drick er på sin fritid men sköter jobbet oklanderligt. 18

Man ska inte behöva ljuga om sin barndom el ler fritid bara för att man är lärare och förväntas vara en förebild för unga. Fram med allt ljuset! Det är inte så farligt. Sådana tendenser ser jag tydligt hos de yngre. Är dagens skolledare för gamla för den nya tekniken? – Det har absolut inget med ålder att göra! Jag är själv 50 och pratar Internet flytande. Visst finns det ett avstånd mellan eleverna och många av oss vuxna, men det har med intresse att göra. Generellt är det medelålders, kvinnli ga lärare som är mest aktiva Internetanvända re i skolans värld. De är trygga i sin lärarroll och inte så känsliga för att avslöjas som mer okunniga än eleverna på teknikens område. Vad utmärker en riktigt bra lärare år 2011? – Att man är insatt i och nyfiken på vad som händer på Internet och bland unga när det gäller lärande och kunskapsutveckling. Sedan måste man vara modig och våga ex perimentera och pröva nya metoder. Det blir också allt viktigare att kunna kombinera sam arbetsvillighet med egenskapen att stå på sig och tänka nytt.

Vilken är den största utmaningen för 10-talets svenska skola? – Att hitta sätt att fånga eleverna, hitta det som ersätter repressalierna. Skolans största problem är att den ser likadan ut som då man hade repressalier som drivkraft, till exempel i form av hot om en förstörd framtid, att den som har dåliga betyg aldrig kommer att kunna stu dera vidare. Nu har vi tagit bort detta och upp fostrat en hel generation som inte tar skit och som vet sina rättigheter, men vi har inte lyckats ersätta repressalierna. Familjen funkar ju utan att man uppfostrar barnen med stryk eller hot. Hur kommer det sig? – Vi har jättemycket avhopp från gymnasiet och stora disciplinproblem i skolan. Det måste vara vårt ansvar, men i debatten skylls det ofta på eleverna, att vi har för dåligt ”material” att job ba med. Så är det naturligtvis inte. Vi måste helt enkelt kunna motivera våra elever, hitta det som driver dem framåt i det egna kunskapssökandet. n

Följ Elza Dunkels’ forskningsblogg på www.kulturer.net. Där hittar du även hennes ”Råd till vuxna”.

”Använd sunt förnuft” Stockholms stad har tagit fram tillämpningsanvisningar för sociala medier. Där betonas att sociala medier som Facebook, bloggar och wikier kan vara en viktig ingång till stadens kommunikation och till konversation om stadens service och utveckling.

Stockholms stads kommunikationsdirektör Hanna Brogren ser positivt på de sociala me dierna. De kan bidra till ett ökat engagemang hos stockholmarna och också ha stor bety delse för hur staden uppfattas av olika intres senter, menar hon. – Om Stockholms stad inte är med på de nya arenorna och bjuder in till dialog så uppstår dis kussionerna bara någon annanstans. Det går inte att trycka tillbaka de uppfattningar som finns. Generellt går vi mot ett mer användargenererat innehåll i all webbkommunikation, där allt fler bidrar i olika forum på nätet. Det tycker jag är jättebra, vi lever ju i ett öppet samhälle och ofta efterlyser vi delaktighet bland stockholmarna, säger Hanna Brogren. Samtidigt tycker hon att det har blivit onödigt nervöst kring hur medarbetarna ska förhålla sig till sociala medier.

– Folk vill mötas och prata med varandra och i dag sker det till stor del digitalt i stäl let för i samma fysiska rum. Som jag ser det är det sunt förnuft som gäller i båda fallen. Exempelvis är de allra flesta lärare som blog gar medvetna om att de måste skilja mellan sitt privatliv och sin yrkesroll. – En sak som kan vara viktig att tänka på är att man inte ska starta dialogforum, till exempel en blogg, som man inte under håller. Man måste också hålla koll på de diskussioner som uppstår. Som i alla sam manhang gäller det att välja den lämpligaste kanalen för de behov man har och att tänka igenom vilka budskap man vill kommuni cera, säger Hanna Brogren. Syftet med tillämpningsanvisningarna för sociala medier är att underlätta för chefer och medarbetare att vara bra ambassadörer för sta den. Den som kommunicerar i sin roll som anställd i Stockholms stad ska alltid utgå från stadens kommunikationspolicy, som finns på intranätet. Kontakta Johannes Söderlund, stadsled ningskontoret, för mer information. Han nås på 08-508 29 327. n Tomas Bannerhed

➤

illus t rat io n: ha ns vo n c o rs wa nt

Global Citizen

Dags för ny mental modell Den ökade globaliseringen ger ökade möjligheter men kräver också ökat ansvar. Om detta och om den framtid som väntar handlade Globaliseringsdagen som anordnades på Södra Latin i april.

Precis när våren kom till Stockholm, gjorde värl den sitt inträde på Södra Latin, som inbjöd till en globaliseringsdag. På ett möjligheternas torg presenterade sig utbildningar, organisationer och företag, däribland Stockholms universitet, KTH, Volontärresor och Unga sociala entreprenörer. I skolans matsal talade föreläsare över ak tuella ämnen som finanskrascher och den nya finansiella världsordningen. Tunga namn som nationalekonomen Stefan de Vylder, för re Kinaambassadören Börje Ljunggren och Exportrådets Asien-vd Fredrik Fexe talade om den senaste finanskrisen, om förskjutningen av världsekonomin och om Kinas och Indiens närmast explosiva utveckling. Kina och Indien är också de länder som står i fokus i projektet ”Global Citizen”, som

utbildningsförvaltningen i Stockholms stad står bakom. Målet är att på flera plan öka kun skapen bland rektorer, lärare och elever om globaliseringens möjligheter och ansvar. Tolv gymnasieskolor deltar och inom projektets ram har elever bland annat fått göra studie resor till och praktisera på företag i Kina och Indien. – Projektet är en samverkan mellan skolor, universitet och företag både här hemma och i Kina och Indien, berättar Lennart Kågestam, samordningsrektor på Södra Latin och den som leder projektet tillsammans med Gunilla Söderström, ansvarig för utbildningsförvalt ningens Chefsprogram. Elever, lärare och rektorer ska genom projek tets arrangemang, föreläsningar, studiebesök, utställningar och seminarier få ökad kunskap om och förståelse för de villkor som gäller i vår globaliserade tid: att utbildning och forskning blir allt viktigare, att entreprenörskap blir lös ningen för allt fler, att ökade kunskaper i språk

och kultur blir allt mer nödvändiga och att in formationstekniken stadigt ökar i betydelse. Projektet ska också ge eleverna en inblick i hur den internationella varumärkesmarknaden fungerar, liksom hur CSR (Corporate Social Responsibiltiy) och miljöfrågor med nöd vändighet vinner insteg i takt med den ökade globaliseringen. Medan Fredrik Fexe målande beskrev den dramatiska förändring som Indien genomgått under de senaste två decennierna, talade Börje Ljunggren om att Kinas utveckling är bland det största som kommer att hända framöver. I båda länderna är medelklassen en stadigt väx ande grupp och Börje Ljunggren påtalade att vi måste akta oss för att projicera vår egen bild av medelklassen på dem. I stället ska vi vara öppna och lära oss vad just deras medelklass behöver, önskar sig och har råd med. – Vi måste ändra vår mentala modell. Vi ska inte rikta in oss på att producera det absolut bästa och dyraste utan i stället se till att produ cera det som är tillräckligt bra och som matchar medelklassens behov i de växande länderna, sa Fredrik Fexe. Som exempel på sådana lyckade satsningar nämnde han Nokias mobiltelefoner med anti halkgrepp och ficklampa, som passar för län der med varmt och fuktigt klimat och ständiga strömavbrott. Det här var nya tankar som Linnea Hjelm, elev i naturprogrammets årskurs 2, tog med sig hem. – Vi ska inte tro att deras medelklass ska bli en spegelbild av vår egen. Det har jag inte tänkt på tidigare. Jag har över huvud taget inte så mycket koll. Det var spännande att höra om Indien, sa hon som liksom ett 30tal andra elever på sin fritid hade tagit plats i matsalen. – Dagen var över förväntan – intressant, rolig och lärorik även om det var lite upprepningar och lite väl många ord ibland. Jag kommer de finitivt att skriva i min dagbok i kväll vad de sagt om hur vår framtid kan se ut om 20 år, sa Jacqueline Meleouni, också hon elev i natur programmets årskurs 2. Globaliseringsdagen var ett pilotprojekt och bara några utvalda klasser på Södra Latin hade därför blivit inbjudna. – Nu hoppas jag vi kan fortsätta på Söd ra Latin och så småningom omfatta alla pro gram och att idén sprider sig till andra skolor, sa Lennart Kågestam. Globaliseringsdagen arrangerades i sam arbete med skolans elevkår och målsmanna förening. n Helene Lumholdt

INKLUDERING

➤

Alla ska med! Efter några tunga år satsar nu Sofia skola under entusiastisk ledning av rektor Annika Hedås Falk på en undervisning där pedagogiken står i centrum och där alla elever ska få vägledning och stimulans på sin egen nivå.

På Sofia skolgård syns varken solstolar eller paraplydrinkar och inte råder här heller den sysslolösa semesterstämning som brukar präg la anläggningar som går under beteckningen All Inclusive. Tvärtom råder här en kreativ ak tivitet och en påtaglig entusiasm. All pedago gisk personal är involverad i det projekt som alltså går under det fyndiga namnet All Inclu sive och vars främsta syfte är att inkludera alla elever. Här ska alla elever ges utmaningar, sti mulans och vägledning på sin egen nivå och här ska ingen betraktas som avvikande eller krävande. Här ska elever med svårigheter som till exempel dyslexi, koncentrationsproblem och synnedsättningar ha samma självklara plats i skolan, såväl i klassrummet som på rasten och studiebesöket. I arbetet har Sofia skola lagt särskilt fokus på att också de duktigaste och mest ambitiösa eleverna ska inkluderas. De som ligger långt fram i skolarbetet ska få stimulans och utma ningar på sin nivå. Allt helt i linje med den nya skollagens skärpta föreskrifter om likvärdighet i utbildningen. Metoderna för att nå målet stavas P som i Pe

dagogik och Planering och S som i Struktur och Samarbete. För att genomföra inklude ringsarbetet krävs pedagogiska strategier. – Bara att vara ute på skolgården en van lig rast kräver planering och förberedelser. All personal måste vara involverad och känna till elevernas speciella behov så att rasten fungerar

just för dem, säger Karoline Burstedt som är lärare i årskurs 1 men också utbildad förskol lärare och fritidspedagog. – Vi måste tänka in alla från början, i själva upplägget av undervisningen, rasten eller stu diebesöket. Det tar förstås tid och då måste an dra saker stå tillbaka. Där är ledningen viktig. Det är ledningen som ska sätta dagordningen och som måste se till att de här frågorna får det utrymme de behöver, säger Johan Lindblom som är lärare i årskurs 6. Så var inte fallet tidigare på Sofia skola. I flera år var ledningen otydlig och av pedago giska diskussioner syntes noll och intet. Fak tum är, att när Annika Hedås Falk kom som ny rektor i januari 2010, var det till en skola som inte mådde särskilt bra. En skola som snurrade i en nedåtgående spiral med sviktande elev underlag, stora svarta hål i ekonomin och för låga resultatnivåer hos eleverna. – Här fanns en rejäl förbättringsmarginal, säger Annika Hedås Falk som beslutade sig för att snabbt sätta in åtgärder för att bryta den ne gativa trenden. I de kontaktsamtal hon hade med alla sina nya medarbetare hittade hon snart den röda trå den, en gemensam problemformulering att ta avstamp ifrån. – Alla hade samma fundering: hur ska jag räcka till som pedagog? säger Annika Hedås Falk. Lärarna saknade verktyg för att hantera den stora spännvidd som fanns bland elev erna och de saknade tiden och forumen för att hämta in de nödvändiga pedagogiska kun skaperna. Redan innan Annika Hedås Falk började, hade skolan beslutat att hämta hem de elever som, till dryga kostnader, varit utplacerade på specialskolor runt om i stan.

Foto : Ulric a Zwe ng e r

På Sofia skola får alla elever utmaningar på sin nivå – oavsett om de har svårt eller ovanligt lätt för sig. På bilden diskuterar rektor Annika Hedås Falk (i rosa) med biträdande rektor Inger Jacobsson och lärarna Johan Lindblom och Karoline Burstedt.

– Alla insåg att en hemplockning var nöd vändig men kände samtidigt att ”oj då, vad svårt det var”. Lärarna var ju inte vana vid att tänka och arbeta i de banorna, förklarar biträ dande rektorn Inger Jacobsson. Men Annika Hedås Falk hade tänkt inklu dering redan från start. Inspirerad av en omväl vande studieresa till Harvard, USA, och med sin svarta anteckningsbok fylld av kloka citat som ”All means all” och ”Minimize difficul ties – maximize possibilities” var hon redo att omsätta inkluderingstankarna i praktiken. Nu gällde det att förvalta informationen, pa

ketera problemformuleringen och ge den ett namn. Så föddes All Inclusive och för sitt arbe te fick skolan 200 000 kronor från regeringens läsa-skriva-räkna-satsning. Pengar som fram för allt använts till att köpa in föreläsningar och handledning och till att fylla på förrådet av specialpedagogiska hjälpmedel som Alfa smart och mp3-spelare. – Handledningen har inneburit ett stort lyft för oss. Där har vi kunnat prata oss samman, där har vi kunnat ventilera frågor kring enskil da elever eller elevgrupper och där har vi också fått många konkreta tips av varandra, säger Jo han Lindblom. För det är också en viktig tanke i arbetet, att inkludera och utnyttja all den kunskap och kompetens som redan finns i huset. När arbetsbelastningen för lärare hela tiden ökar måste lösningen vara ökad effektivisering genom samarbete och struktur. Den pedagogis ka personalen måste hjälpa och stötta varandra, och dokumentera det som sker för att på så vis skapa en erfarenhetsbank. – Vi ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt varje gång, säger Johan Lindblom, som påpe kar att förutsättningarna faktiskt är goda.

Trots de mörka åren har lärarna troget stan nat kvar. – Här finns ingen gnällkultur. Lärarna är ge nerösa och vill dela med sig av sina kunskaper och låta sig inspireras av varandra. Vi brukar tala om den speciella Sofiaandan, berättar han. Det är viktigt att möta och bekräfta den stolthet som lärarna känner, att fokusera på framgång och se möjligheterna. Det ingår i Annika Hedås Falks ledningsstrategi, men helt enkelt var det emellertid inte när hon som ny samtidigt skulle konfrontera lärarna med det faktum att elevernas resultat var för låga, att skolan underpresterade. – Det är en delikat uppgift att leda en per sonalgrupp i utvecklingsarbete. Att tänka kring resultat var den första terminens stora utma ning. En del var inte alls med mig i det här resonemanget, men nu har vi kommit förbi de största fallgroparna, säger Annika Hedås Falk. Egentligen är All Inclusive inte ett projekt i vanlig bemärkelse med fastställd början och ett bokat slutdatum. Inkluderingsarbetet, pla neringen, strukturen, samarbetstankarna kom mer tillsammans med prioriteringen av det pe dagogiska arbetet att fortsätta långt efter att år 2011 gått till historien. Skolans mål på tre års sikt är att få bättre elevresultat, nöjdare brukare, ett högt Nöjd med arbetar-index och en budget som är i ordning. – All Inclusive är vårt verktyg för att nå höjda elevresultat, men i grunden bottnar det i en fråga om människosyn. Att plocka ut en sjuåring ur klassen och flytta honom eller henne till en spe cialskola är ett stort ingrepp i ett barns liv, säger Annika Hedås Falk och konstaterar att i skolans ansvar ligger just det där hon plitat ner i sin lilla svarta bok: ”All means all!” n Helene Lumholdt

Skola och entreprenörskap

➤

Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela s kolsystemet. Men kan man lära elever att bli entreprenörer och vad innebär egentligen entreprenöriellt lärande? Är det en ny pedagogik eller bara ett politiskt modeord utan substans? Det är några av de frågor vi sökt svar på i den artikelserie som nu avslutas med en intervju med utbildningsdirektör Thomas Persson.

”Större öppenhet nödvändig” – Skolan i dag står inför en stor utmaning: hur utbildar vi elever för en framtid som vi inte vet hur den ser ut? Förändringarna i samhället kommer att ske allt fortare och konkurrensen från omvärlden ökar. Skolans utmaning är att hänga med och vara relevant i denna utveckling.

terna och utbytet mellan skolan och närings livet eller samhället i stort för att skapa konti nuitet. På många håll finns personliga kontakter mellan lärare eller skolledare och lokala före tag, men utbytet försvinner när dessa personer slutar eller byter arbetsplats. På mindre orter finns ofta fler naturliga kontakter och avståndet mellan skola och företag är mindre, medan det i en storstadsregion som Stockholm, där sam hället är mer segregerat i många betydelser, handlar om att skapa strukturer som garanterar långsiktiga samarbeten. Programråd med företrädare för skola och

näringsliv finns i dag för yrkesprogram inom gymnasieskolan och det är en modell som går att kopiera lokalt för att stärka utbytet mellan F oto: Björn Te s ch

För Thomas Persson, utbildningsdirektör i Stockholms stad, svarar integreringen av äm net entreprenörskap i skolan mot ett behov och han välkomnar regeringens strategi om att en treprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningsväsendet. Skolan måste, precis som det övriga samhället, vara beredd på att genom gå en ständig utveckling som i jämförelse med de senaste decennierna kräver snabba omställ

ningar. När stadens vision om att vara en till växtregion i världsklass 2030 togs fram, slogs det tidigt fast att utbildningen utgör en central komponent i dubbel mening. Dels genom att Stockholm måste ha en hög utbildningsnivå på regionens invånare för att locka till sig investe rare, dels genom att kunna erbjuda en bra skola för att locka folk till staden. – Vi måste förstärka och förbättra samarbe tet och utbytet mellan skolan och näringslivet eller samhället i stort. För att lyckas med det ska vi fokusera på lokalt förankrade initiativ och min uppgift är att se till att det finns för utsättningar och utrymme för detta i stadens skolor. Thomas Persson menar att utrymmet finns men att det gäller att institutionalisera kontak

”Vi måste förbättra samarbetet mellan skolan och samhället i stort”, säger Thomas Persson, utbildningsdirektör i Stockholms stad. ”Min uppgift är att se till att det finns förutsättningar och utrymme för detta i stadens skolor. Framför allt handlar det om att skapa strukturer som garanterar långsiktiga samarbeten.”

skolan och samhället. Thomas Persson bedö mer att ungefär 20 procent av grundskolorna har ett långsiktigt samarbete med näringslivet och lyfter fram erfarenheterna från skolor på Järvafältet, till exempel Hjulstaskolan och Rinkebyskolan, som några goda exempel för andra att studera och lära av. En del kritiker menar att satsningen på entreprenörskap inte tillför undervisningen något nytt, och Thomas Persson håller med i den meningen att de komponenter som ingår i entreprenörskap redan finns i läroplaner och styrdokument. Det nya handlar om att lyfta fram och bygga undervisningen kring dessa teman och att skapa former som garanterar långsiktighet och ökat utbyte. Det finns inga färdiga modeller för samar betsformerna som går att kopiera för alla sko lor. Precis som själva begreppet handlar om att utveckla nya idéer och tänja på gränser, måste skolledare och lärare pröva sig fram för att hitta den form som passar bäst utifrån elevernas nivå och andra lokala förutsättningar, exempelvis hur näringslivet ser ut i den nära omgivningen. – Jag håller med de företrädare för närings livet som menar att skolan ska vara ledande i denna process, men samtidigt måste företag, liksom samhället i stort, vara öppnare och mer engagerade i skolan. Thomas Persson pekar på att skolan generellt

överöses med krav och önskemål från exter na aktörer men att de inte alltid tar hänsyn till helheten i verksamheten, vilket gör förvänt ningarna orimliga. Precis som det finns en spänning mellan skolan som en plats för in dividens personliga utveckling och samhällets mer institutionella behov, finns det en krock mellan näringslivets ibland mycket specifika önskemål och skolans bredare perspektiv och uppdrag. Satsningen på entreprenörskap hand lar inte främst om att utbilda nya företagare utan om att förbereda eleverna på ett samhäl

le som både behöver och kräver medborgare med s törre förmåga att utveckla egna idéer och verksamheter. – Från samhällets perspektiv har skolans

funktion tidigare varit att utbilda arbetskraft för att upprätthålla konkurrenskraften hos landets produktion. Numera måste vårt sätt att konkur rera bygga allt mer på kunskap och innovation och det är i detta perspektiv entreprenörskap på schemat sänder en ny signal till både elever och lärare, säger Thomas Persson. – Skolans utmaning är att lyckas integrera det som kallas entreprenöriella kompetenser i undervisningen: kreativiteten, förmågan att konkret testa och genomföra egna idéer, möj ligheten att lära av misstag. Här menar Thomas Persson att det behövs en balans mellan elevaktiva arbetssätt och lärarledd undervisning, likaväl som mellan ämnesöverskridande projektarbeten, intensiva kontakter och samarbeten med företag och äm nesundervisning. Att balansera många olika intressen är sko lans eviga dilemma och lärarens konkreta ut maning varje dag i klassrummet. Det entrepre nöriella lärandet är i detta perspektiv ett annat medel att nå skolans mål, men tyvärr har det rått en viss begreppsförvirring kring begreppet, me nar Thomas Persson. Ordet entreprenöriell har för vissa haft en hård koppling till företagande, och en del lärare menar att det inte är skolans uppgift att få elever att starta egna företag utan att ge bildning och grundläggande kunskaper. – Syftet med den entreprenöriella pedago giken har kanske misstolkats, men i grunden tycker jag det är en konstruktiv debatt för den handlar egentligen om mål och medel. Sko lans mål har inte förändrats och visar det sig att elevernas resultat påverkas negativt av detta nya sätt att arbeta måste vi omvärdera det. – Många framgångsrika entreprenörer be skriver sin tid i skolan som en ständig kamp

mot fyrkantiga regler som inte gav utrymme för egna initiativ och tvivlar på att skolan kan lära ut entreprenörskap. Men undervisningen kan inte utgå från enstaka exempel utan måste bygga på en helhetssyn på skolans uppdrag, säger Thomas Persson. – Blandar vi samman individnivån och en skilda upplevelser med gruppnivån och skolans kollektiva behov blir analysen grumlig. Det är inte skolans samhälleliga uppgift att ge indivi duell coachning till alla elever, en sådan skola skulle se helt annorlunda ut. Bristen på forskning kring resultaten av en

treprenöriell pedagogik gör att verksamheten måste få tid på sig att finna sina former samti digt som den hela tiden måste utvärderas noga. Utbildning av lärare i arbetssättet och betydel sen av entreprenörskap måste också förbättras. I dag erbjuder Stockholms stad seminarier och kurser på temat och har bildat en referensgrupp för rektorer samt ett nätverk för lärare. – Ju mer erfarenhet som ackumuleras, desto tydligare kommer det att bli vad entreprenör skap i skolan går ut på och hur det påverkar skolans arbetssätt och resultat. Formerna kom mer att sätta sig över tid. Men Thomas Persson menar att det redan nu finns några villkor som måste vara uppfyllda. – Grundstenarna för att satsningen på en treprenörskap i undervisningen ska lyckas är en större öppenhet mellan skolan och närings livet eller samhället i stort och att det finns ett utrymme lokalt för att hitta formerna för sam arbetet. Det kräver att alla inblandade avsätter både tid och resurser, säger Thomas Persson. n Johan Schmidt

Alla artiklar i serien ”Skola och entreprenörskap” finns nu samlade i nummer 6 av utbildningsförvaltningens skriftserie Stöd & Stimulans. Beställ skriften kostnadsfritt via info.utbildning@stockholm.se.

➤

”När det handlar om att förebygga bränder ska man börja med att se till att det finns vuxna bland eleverna”, säger Wolfgang Johansson, rektor på Akallaskolan, här med (från vänster) Michal Stanczyk, Kevin Julio och Esteban Gon zalez Duran.

Rektorn som vände trenden För två år sedan hörde brandincidenter till vardagen på Akallaskolan. Den nye rektorn Wolfgang Johansson fick i uppdrag att vända utvecklingen. Genom att skapa goda relationer till eleverna och se till att det alltid finns vuxna bland ungdomarna har han efter ett och ett halvt år som rektor nått långt.

Invid Akallaskolan står vitsipporna i klungor och väntar på att solen ska stiga över trädtopparna. Klockan är halv nio och skoldagen ska precis bör ja. En trappa upp dröjer ett gäng killar sig kvar i uppehållsrummet. Först när en välklädd man med mustasch går fram och pratar med dem ger de sig iväg till sina lektioner. Mannen är Wolf gang Johansson, rektor sedan hösten 2009. Skolan hade tidigare stora problem med bränder – allt från papperslappar som tuttades på till raketer inomhus och en brand på en toa lett. Kulmen nåddes hösten 2008, då 87 bran dincidenter inträffade under sex veckor. – Korridorerna hade blivit elevernas ter ritorium där de kunde härja vilt. Det är trå kigt när kommunala skolor blir nedgångna, men tyvärr händer det, konstaterar Wolfgang Johansson. Han beskriver sig själv som en pragmatisk visionär. När han kom till Akallaskolan inför de han en rad förändringar som syftade till att skapa lugn och studiero. – Utan trygghet lär sig ingen människa nå gonting!

En viktig symbolfråga var flytten av rektors expeditionen från ett avlägset hörn av skolan till lokalerna intill uppehållsrummet. – De ser att rektorn inte smiter undan an svaret. Varje förmiddagsrast går han ut i uppehålls rummet. Om han stannar på rummet kommer eleverna ofta förbi, ibland bara för att låna en penna. – De får låna en som de sedan ska lämna tillbaka. Under ett och ett halvt år är det bara en elev som inte lämnat tillbaka pennan. Ingår det verkligen i en rektors jobb att låna ut pennor? – Självklart! Det spelar väl inte någon roll vem som lånar ut pennan? För mig är det yt terligare ett sätt att skapa en relation. Jag vill ha eleverna med mig. Han ser också till att uppmuntra elever som

gör något bra. Det kan vara stipendier till någ ra som avstyrt bråk, biobiljetter till månadens elev, nya möbler till uppehållsrummet eller semlor på fettisdagen. Precis lika viktigt är det att de beteenden som inte är önskvärda får konsekvenser. Efter två veckor på skolan skickade Wolfgang Jo hansson hem två elever som hade misskött sig, efter ett möte med föräldrarna. – Det blev tyst på skolan, alla undrade vad som skulle hända. Det var första gången något sådant hade fått konsekvenser. ➤➤

Foto : M a rc Fe me nia

TRYGGHET OCH STUDIERO

➤

Foto : M a rc Fe me nia

Fortfarande tas kontakt med föräldrarna när det händer något. Första steget är att ringa hem. Räcker inte det kallas föräldrarna till ett möte. Sista utvägen är att göra en anmälan till polisen eller socialtjänsten. Wolfgang Johansson skulle önska att han kunde stänga av eleverna, men eftersom det inte är möjligt löser han det genom att be för äldrarna söka ledighet för sina barn. Hittills har ingen sagt nej. – Det händer däremot att eleverna blir skogstokiga, för dem är det ett hårt straff! En rad andra förändringar har också genom

förts. Matsalen har försetts med en garderob och frukost serveras varje dag. Alla elever börjar numera klockan halv nio. Tidigare kun de lektionerna starta på en rad olika klockslag, vilket gjorde det omöjligt att hålla koll på vilka elever som inte var på sina lektioner. Dessutom har fritidsledarna på skolan fått ett större an svar och skolan samarbetar med socialtjänst, polis och räddningstjänst. Numera är det ingen som eldar i Akallasko lan. I januari smälldes tre fyra nyårssmällare av i skolan, sedan dess har varit lugnt. Det händer att brandlarmet går, men inte oftare än på nå gon annan skola. Ibland hör rektorer från andra skolor av sig för att få råd. – När det handlar om att förebygga bränder säger jag att man ska börja med att se till att det finns vuxna bland eleverna, säger Wolfgang Johansson. Varifrån kommer dina idéer? – Dels är det sunt förnuft, dels är det så dant jag har sett fungera i olika skolor el ler forskning jag läst om. Jag använder inget

Akallaskolan hade tidigare stora problem med bränder. Hösten 2008 inträffade 87 brandincidenter under sex veckor.

koncept, man måste jobba utifrån de sam manhang som finns. Det är alltid mötet med den enskilda eleven och lärarens engage mang som avgör. Själv försöker han ge eleverna en positiv bild av sin egen roll. – Jag är här för att jag tycker det är roligt, säger Wolfgang Johansson och ler stort. Klockan är halv tio och det är rast. Wolf gang Johansson går ut i uppehållsrummet för att bli fotograferad. Han tar plats framför kameran men kan inte låta bli att prata med eleverna.

– Jag kanske borde ha fixat håret? skojar han och drar händerna över sin kala hjässa. Vid ett bord sitter några elever och ser på. De är alla nöjda med sin nye rektor. – Han brukar sitta och prata med oss i mat salen. Han kan namnen på alla! säger Diana Ghafour och får medhåll av Dosti Tuana. – Han har tid för oss och anstränger sig verkligen, inflikar Hana Mostafa. Rasten är slut och uppehållsrummet töms på elever. Det tidigare så livliga rummet är snart helt tomt. Lugnet har lagt sig över Akallaskolan. n Annelie Drewsen

” Rapportera alla incidenter” Förra året startade utbildningsförvaltningen ett tvåårigt brandförebyggande projekt. Ett av målen är att få fler skolor att rapportera brandincidenter och skadegörelse.

– På så vis får vi kännedom om problemet och kan erbjuda hjälp, säger projektledare Alberto Cortés. Vi kommer ut och föreslår åtgärder och pratar med elever och personal. Hittills har vi haft kontakt med omkring 40 skolor. Till sin hjälp har alla skolor tillgång till sys temet Risk för rapportering av incidenter och det Internetbaserade verktyget Reqs, som hjäl per till att hålla ordning på det förebyggande brandskyddsarbetet. 26

Roger Adolfsson är säkerhetssamordnare på utbildningsförvaltningen och menar att skade görelse och brandincidenter hänger ihop. Han tror att det kan vara en konkurrensfördel för skolor att ta problemen på allvar. – Föräldrarna kan då känna en trygghet i att skolan arbetar aktivt med det. Det är svårt att arbeta förebyggande om man mörklägger. I samband med skolavslutningarna är det mest bränder utanför skolbyggnaderna som ställer till problem. – Problemet är att det inte är ordning och reda utanför skolorna. Ofta finns det bråte som någon testar att elda, säger Roger Adolfsson. n Annelie Drewsen

Fakta/ Att tänka på inför sommaren Håll lastkajer och indragna entréer rena från allt brännbart material. Töm papperskorgarna regelbundet. Kedja fast bänkar så att de inte kan flyttas till skolbyggnaden och eldas upp där. Informera din förvaltare eller fastighetsvärd så fort som möjligt vid skadegörelse. Se till att ha en upparbetad kontakt med soci alförvaltningens fältassistenter och kontakt polisen.

VI VAR DÄR

➤

Rektorn – en vd med bläckfisksyndrom? Vårens första Chefsträff hölls på temat ”Chefer, organisation och New Public Management (NPM)”. På Norra Latin konferens fick skolledarna färdriktningen för de närmaste åren utpekad och också en förhandstitt på resultatet av en ny rektors undersökning. Rektorer går nöjda och glada på knäna, var en av slutsatserna.

Utbildningsdirektör Thomas Persson inledde med att peka ut riktningen under mandatpe rioden i enlighet med uppdragsgivarens (yt terst kommunfullmäktiges) vilja. Visionen är en skola i världsklass och målen ökad kvalitet och mångfald. – Rektorn är den viktigaste faktorn för för bättrad måluppfyllelse och ökad kvalitet och läraren är den viktigaste faktorn för elevens lärande. Det är nödvändiga utgångspunkter för att uppnå målen, sa Thomas Persson. Elizabeth Neu Morén och Teresia Strå berg från Institutet för personal- och företags utveckling (IPF) berättade om resultaten från en enkät som rektorerna i Stockholms stad och Uppsala kommun svarat på. Syftet med enkäten var att studera rektorers arbete mot bakgrund av New Public Management (NPM), ett samlingsnamn för en mängd idéer och modeller med privata företag som före bild. Rektorerna är intressanta utifrån ”mark nadiseringen” av skolan. De främsta exemplen på uttryck för NPM

inom skolans område är konkurrensutsättning, elevpeng, resultatuppföljningar, kvalitetsmät ningar och individuell lönesättning. Undersök ningen belyste rektorernas syn på NPM i sko lans värld men också hur de upplever sin roll. Rektorer går nöjda och glada på knäna, sammanfattade Martin Rogberg, vd för IPF, enkätresultatet. Rektorsrollen förefaller para

doxal, fortsatte han. Det är ett komplext och tidskrävande uppdrag som erbjuder både hand lingsutrymme och ansvar. Uppdraget upplevs som tydligt men rollen otydligare. Det finns en otillräcklighetskänsla och en vilja att kunna vara mer synlig. En del ser det som en ny ver sion av en vd-roll, andra inte. Uppdraget är en blandning av nytt och gammalt. 68 procent av rektorerna är övervägande positiva till NPM, i synnerhet till resultatupp följningar och kvalitetsmätningar. 83 procent av dem upplever hård eller måttlig konkurrens från andra skolor om eleverna. Många menar att konkurrensen har verkat positivt på kvali teten och att arbetet har blivit roligare och mer utmanande. Rektorerna vill vara mer synliga och närva rande i sina verksamheter. Många vill också ägna mer tid åt pedagogiskt ledarskap och åt utveckling och nya forskningsrön. Men mer parten av deras tid går åt till kommunikation via e-post och telefon och träffar med främst biträdande rektorer och lärare. Och ofta blir det brandkårsutryckningar i stället för mer långsiktigt arbete. Rektorerna anser att de tre viktigaste ledaregenskaperna är förmågan till helhetssyn, att kunna kommunicera och skapa delaktighet. När rektorerna fick tillfälle att blicka framåt var bedömningen att den nya skollagen kom mer att leda till mer ansvar och att skoladminis trationen ökar. Det affärsinriktade arbetssättet kommer att förstärkas liksom den statliga och centrala styrningen. De stimulerande arbetsuppgifterna och det relativt stora handlingsutrymmet, är faktorer som gör att många trivs med sitt arbete – trots hög arbetsbelastning och konstant tidsbrist. ”Helt orimliga förutsättningar, men ändå så roligt i praktiken” var en beskrivning.

Efter redovisningen av enkätresultatet följ de gruppdiskussioner. Jämförelser mellan rektorsrollen och vd-rollen gjordes, även om komplexiteten i rektorsrollen bedömdes som så mycket större. ”Som att vara vd för ett kun skapsföretag men med lägre lön och utan stab”, beskrev en grupp rektorsrollen. ”Tusenkonst när tillgänglig för alla” och ”Verksamhetsan svarig med bläckfisksyndrom” löd andra be skrivningar. När rektorerna fick önska fritt kring vil ken typ av stöd eller kompetensutveckling de skulle behöva återkom en individuell coach eller mentor. Några föreslog ett utvecklat chefsprogram med ett smörgårdsbord av kom petensutvecklingsinsatser. En del påpekade behovet av expertstaber, andra menade att det stödet redan finns att tillgå inom utbildnings förvaltningen. Mer nätverkande och samarbeten, bland annat med näringslivet, var andra önskemål. Någon påtalade paradoxen i att samarbeta med skolor som man konkurrerar om elever med. En sys konskola i en annan del av staden var ett förslag som kom upp. Thomas Persson tackade för diskussionen, alla synpunkter, önskemål och förslag. – De är till god hjälp i vårt arbete med att underlätta och hjälpa till med den svåra rek torsrollen. IPF:s rapport kommer att finnas tillgänglig efter sommaren. Monika Sidén Annebritt Ullén

Den 21 juni är det dags för nästa Chefsdag, som handlar om Vision 2030 och staden som företrädare för en modern, miljömässig och långsiktig stadsplanering. Höstens Chefsdag äger rum i oktober.

Pedagogiska program för stadens kommunala skolor På Pedagog Stockholm hittar du korta beskrivningar av pedagogiska programvaror som du kan använda i din undervisning. Du får en överblick över användningsområden, innehåll och licenstyp.   Läs om pedagogiska p rogram: www.pedagogstockholm.se/program

LÄS- OCH OCH SKRIVUTVECKLING SKRIVUTVECKLING LÄS-

➤ ➤

Hon får språket att lyfta En liten bunt linjerade papper och en burk med nyvässade blyertspennor står mitt på det bord där en handfull killar från klass 7A i Rinkebyskolan slår sig ner. Författaren Eva Susso småpratar lite med dem medan de väntar in resten av gruppen. Snart fylls luften av en förväntansfull tystnad. Det är dags för skrivarverkstaden att börja. 28

Författaren Eva Susso (nedan) har adopterats av Rinkeby bibliotek – till glädje inte minst för elev erna i området. På bilden Saif Abbas från klass 7A i Rinkebyskolan.

Text: Annelie Drewsen Foto: Susanne Kronholm

va Susso har skrivit ett tjugotal barn- och ungdoms böcker och varit ute och mött elever i hundratals sko lor. Under läsåret 2010/2011 har Rinkeby bibliotek adopterad henne. Två dagar i veckan har hon funnits på plats och arbetat med elever från fyra skolor i området. Grupperna består av max 15 elever som kommer tre gånger. I dag består gruppen enbart av killar. Eva Susso tar emot dem i ett rum med klarblå väggar. Ena långsidan är täckt av välfyllda bokhyllor. Genom fönstren skymtar Rinkebyskolan på andra sidan vägen. Killarna låter täckjackorna glida ner över stolsryggen och greppar blyertspennorna. – Ta ett papper och dela det i tre delar. Sedan skriver ni ett, två och tre på lapparna, säger Eva Susso. Eleverna viker och river. – På nummer ett ska ni skriva en huvudperson. – Vad är det? – Den viktigaste personen i en berättelse, svarar hon och avvaktar en stund innan hon fortsätter.

– Alla berättelser utspelar sig någonstans. På lapp två skriver ni en plats. Och det tredje som måste finnas med är ett problem. Det skriver ni på den sista lappen. Killarna småpratar lite medan de skriver. – Jag har inga kalsonger! utropar en av dem. – Det är ett jättebra problem, säger Eva Susso märk bart road. Det var hon själv som valde att komma till Rinkeby.

– Jag trivs här och hade bra kontakt med biblioteket. Det finns många skolor i området och jag vet att biblioteket används mycket av barn och ungdomar. Det fanns redan en närhet mellan skolan, ungarna och biblioteket. Samarbetet genomförs med stöd från Kulturrådet. En av de tre projektledarna från biblioteket är Salomon Hell man. Han går runt bland eleverna, läser vad de har skrivit och småpratar med några av dem. Salomon tror att Eva Susso i egenskap av författare har en särskild pondus hos eleverna. 29

LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

➤

”Man måste våga släppa på stavning och tänka att det handlar om att skapa”, säger Eva Susso, här tillsammans med Ahmed Al-Farjawee från Rinkebyskolan.

– Dessutom verkar de tycka att författare är ett kul yrke, i alla fall jämfört med oss bibliotekarier, säger han med ett skratt. När alla är klara samlas lapparna in. Övningen kan ver ka banal, men Eva Susso tror på att hålla det enkelt. – Många tycks tro att man lär sig mer när det är svårt, men det tror inte jag. För mig är det elevernas personliga utveckling som är viktig. Skrivandet och läsandet hör ihop med personlig mognad. Här kan de träda fram och ta plats. Men alla känner sig inte bekväma med en penna i hand. – Det är många som inte vågar för att de är rädda att göra fel. Man måste våga släppa på stavning och tänka att det handlar om att skapa. Om man säger att vad ni än skri ver så blir det rätt, då vågar alla vara med. Eva Susso påpekar att det är viktigt att läraren förbere der gruppen på vad som ska hända. – En del vet inte varför de kommer hit! Ju mer de vet desto bättre blir det.

Samarbetet genom förs med stöd från Kulturrådet. Salomon Hellman, Marianne Schärman och Linnéa Lindahl leder projektet på Rinkeby bibliotek.

Samtidigt är det en fördel att Eva Susso inte känner eleverna sedan tidigare, menar hon. – Jag har inga förutfattade meningar om vem som är busen eller den duktige. Här kan de få visa upp nya sidor. Jag hade en kille som gick i åttan här. Han skrev ett halvt papper. Läraren berättade sedan att han aldrig hade skrivit så mycket i skolan. De numrerade lapparna delas slumpmässigt ut till elev erna. Utifrån huvudperson, plats och problem får de tio minuter på sig att skriva en berättelse. Eva Susso går runt och hjälper till där det behövs. En elev sträcker fram sin text till henne. Hon läser den och ger ifrån sig ett por lande skratt. – Men vet du vad, du har inte skrivit det som stod på lapparna. Skriv det här under och dra en pil. Då får du en hel historia. Calle Zetterlund är lärare i svenska som andraspråk på Rinkebyskolan och har deltagit i flera verkstäder med sina klasser. Tillsammans med sina kolleger försöker han så ofta som tillfälle ges arbeta med människor utanför skolvärlden. – Att få möjlighet att arbeta med Eva Susso har gett mina elever väldigt mycket, inte bara språkligt utan även socialt. Det är alltid bra för våra elever att träffa andra vux na för att prata – använda språket. Att arbeta med Eva Sus so lyfter också språket till en högre dimension, säger han. Calle Zetterlund märker också att elevernas självkänsla växer. – Jag riktigt ser att det lyser i deras ögon när hon läser upp vad de skrivit. Jag ser att de tänker, fy tusan så bra! De är som att orden får en större betydelse hos henne. Svenska språket är inte bara för att lära sig och få betyg, utan för att tänka och kommunicera känslor och tankar. Arbetet med Eva Susso gör det lättare för mig att vara deras lärare i svenska som andraspråk. I förlängningen tror han också att det kan bidra till ökad måluppfyllelse i skolan: – Det är som en extra rolig läxhjälp för eleverna. De utvecklar sin fantasi och lust att använda svenska språket. De vågar mer. De äger språket. Meningen är att andra författare och bibliotek ska in spireras av modellen. Men först ska Marie Johansen från Regionbiblioteket i Stockholm utvärdera arbetet. – Jag kommer att göra enkäter och fråga lärarna hur de upplever arbetet och hur det har påverkat eleverna. Men också hur man uppfattar den här treenigheten mellan sko la, bibliotek och författare, förklarar Marie Johansen. Innan dagens skrivarverkstad avslutas får killarna göra ytterligare några övningar, bland annat en där var och en skriver en mening på ett givet tema. Eva Susso läser upp meningarna med stor inlevelse och förvandlar dem till en berättelse. – Kollektiva skrivövningar är bäst, säger hon. När alla bidrar med ett ord eller en mening var blir det inte kopplat till prestation. Det blir en gemensam text. n

Följ Eva Sussos Rinkebyblogg på bloggar.biblioteket.se/ evasussosrinkebyblogg.

LÄRARUPPDRAGET

➤

Höjda lärarlöner på fyra skolor På fyra skolor som visar särskilt goda resultat utifrån sina förutsättningar ska lärarna få högre lön. Satsningen är ett sätt att öka lönespridningen bland stadens lärare, något som antas bidra till att höja yrkets status. – En god lärargärning ska ge högre lön, säger grundskolechef Håkan Edman.

andel nyanlända elever. Annars blir det hela tiden samma skolor som hamnar i topp, säger Håkan Edman. Han ser satsningen som ett första steg mot en ökad lönedifferentiering bland Stockholms stads lärare och hoppas att modellen i fram tiden ska användas i större utsträckning. – Det viktiga är att man inte slentrian mässigt lägger ut lika mycket pengar till alla. Det handlar inte om några extra pengar som Tillsammans med de fackliga organisationerna tillförs, lönepåslagen görs inom ramen för sko kommer vi att titta på hur man kan utveckla lornas ordinarie budget. I praktiken innebär det systemet. att den genomsnittliga löneökningen för lärar Tanken är att skolornas resultat ska påverka na på de fyra skolorna blir något högre än på lönenivåerna både på skol- och individnivå. andra skolor. Det är dock upp till varje rektor – Rektorer på alla skolor har möjlighet att att fördela lönepåslagen mellan enskilda lärare. premiera lärare som lyckas väl, vilket man bör – En god måluppfyllelse göra. Lärare ska kunna få en högre ska ge utslag i lönekuvertet. På lön utan att byta jobb. Jag är inte samma sätt som ett företag med främmande för att en lärare ska hög vinst kan ge sina anställda kunna tjäna 40 000 kronor eller ”God målupp högre löner vill vi premiera mer, säger Håkan Edman. fyllelse ska ge goda resultat, förklarar Håkan Att satsningen görs just nu be utslag i löne Edman. ror på att den ligger i linje med de De fyra skolorna har valts ut diskussioner som har förts om sta kuvertet. En lä av de biträdande grundskole tus på läraryrket och karriärtjänster rare ska kunna cheferna. Det är Alviksskolan, för lärare. tjäna 40 000.” Mälarhöjdens skola, Nytorps – Läraren är den viktigaste fak skolan och Bagarmossens sko torn för hur det går för eleverna. la – en från varje skolområde. Det är många saker som måste – I urvalet har vi givetvis samverka för att höja lärarens sta tittat på betyg och resultat på nationella prov, tus. En höjd genomsnittlig lärarlön med ökad men också socioekonomiska förutsättningar lönespridning är en av dem. n som föräldrarnas utbildningsbakgrund och Annelie Drewsen

Läs om läsning

Stöd & Stimulans

Nr 5

Lärarna, eleverna och deras läsning En läs- och språksatsning i Stockholms stads grundskolor

Foto : Marc Femen ia

Av Toura Hägnesten

Nu kan du läsa om läs- och språksatsningen i Stockholms grundskolor 2007–2010. ”Lärarna, eleverna och deras läsning” ingår i utbildningsförvaltningens skriftserie. Du kan beställa den via info.utbildning@stockholm.se eller ladda ned den som pdf från www.stockholm.se.

Hallå där ... … Astrid Norderfeldt, ny personalchef vid utbildningsförvaltningen.

Berätta lite om din bakgrund! – Jag har jobbat länge med personal frågor inom Stockholms stad, bland annat vid den gamla skolförvaltningen i mitten av 90-talet. 1997 blev jag personalchef i Hägerstens stadsdelsförvaltning och se dan 2006 har jag varit chef för Stockholms stads omställningskansli. Vad ser du mest fram emot med ditt nya uppdrag? – Jag är intresserad av skolfrågor och tycker att skolan är en otroligt dynamisk och spännande värld, inte minst när det gäller personalfrågorna. Jag ser fram emot att få arbeta med personalfrågorna i nära samverkan med våra verksamheter och med andra stödfunktioner som ekonomi, kommunikation och kvalitetsuppföljning. Det talas mycket om ett pedagogiskt och kommunikativt ledarskap. Hur skulle du beskriva ditt eget ledarskap? – Jag tror att jag är en tydlig och stöd jande ledare. Jag försöker förmedla tyd liga uppdrag och ge medarbetarna stöd för att de ska kunna utföra uppdragen. Det är viktigt att motivera medarbetarna så att sammanhanget blir klart för var och en. Vilka är de viktigaste p ersonalfrågorna inom utbildningsförvaltningen under de närmaste åren? – Att se över lärarnas arbetsorganisa tion utifrån de nya avtalen, att verka för större rörlighet och ökad lönespridning och att åstadkomma ännu mer hälsofräm jande arbetsmiljöer. Andra viktiga frågor är att utveckla samverkan med de fack liga organisationerna och att skapa stör re delaktighet för våra medarbetare. Den som känner sig delaktig i arbetet blir mer motiverad att prestera, mår bättre och har dessutom roligare på jobbet, vilket inte ska underskattas. Som chef vill jag bidra till ett öppet diskussionsklimat. Vad önskar du dig mest av allt just nu? – Att få kontroll på min almanacka! Och tid till att gräva om potatislandet vid kolonistugan i Skarpnäck. n Tomas Bannerhed

PROFILEN

➤

”Så sjukligt kul!” Margareta Lundmark på Grimstaskolan var en av de allra första lärarna i Stockholms stad som nådde den högsta PIM-nivån. För henne har det varit självklart ända sedan 1980-talet att se den nya informationstekniken som en stor pedagogisk möjlighet.

Lille Ruskanen från klass 3C kurar ihop med armbågarna på bordet, hon sätter händerna för munnen och döljer ett förtjust leende. Blicken är riktad mot en storbildsskärm där teckningar och texter ur ABC-boken ”Ahmed Anka” rullar fram. Samtidigt fylls rummet av hennes egen röst när hon tydligt läser de fyndiga rimmen. – Där ser du att du kan! Du läser jättebra, kommenterar Margareta Lundmark, tal- och specialpedagog på Grimstaskolan i Vällingby. Vi befinner oss i hennes rum där hon tar emot elever från förskoleklass till årskurs 9 som behöver extra stöd och hjälp med skol arbetet, framför allt med tal och språk. I det ljusa rummet finns några datorer men också böcker och här och var mjukdjur och stora, färgglada ägg i papier-maché. Och så två pape gojor som härmar det du säger, men förvränger din röst till skojiga läten. Innan Lille Ruskanen går iväg gör hon och Margareta Lundmark några små justeringar vid datorn, så att den inlästa texten kommer på ex akt rätt ställe i filmen. – När vi arbetar med det här är hon chef och jag sekreterare vid datorn. Hon har också fått bestämma vilken bakgrundsmusik filmen ska ha, berättar Margareta Lundmark. När ändringarna är gjorda får Lille Ruskanen

med sig ett usb-minne där den färdiga filen med hennes film ligger sparad. – Den kan du visa hemma på en dator, men glöm inte bort att låta hela klassen få se den också, uppmanar hon innan Lille Ruskanen glädjestrålande slinker ut genom dörren. I examinationsuppgiften till PIM 5, där det gäller att skapa en lärresurs som kan använ das av andra pedagoger, har Margareta Lund

mark delat med sig av sina kunskaper om hur man kan göra en berättelse tillsammans med eleverna i datorprogrammet Photo Story. Hur man går tillväga steg för steg finns samlat på en webbplats. Hon var en av de första lärar na som nådde den högsta nivån i Stockholms PIM-satsning för grundskolans alla pedagoger. – Datorn är ett fantastiskt redskap för elever med lässvårigheter. De får uppleva och känna i hela kroppen att de verkligen kan författa och läsa egna berättelser. Det lyfter självförtroen det, inte minst när de också får visa upp för klasskompisarna och för läraren att de kan. Redan som mellanstadielärare i Säter i Da larna var Margareta Lundmark intresserad av att använda IT som verktyg i skolan. På tidigt 80-tal fick hennes elever i den lilla glesbygds skolan skriva in texter på datorn och öva upp läsförmågan. – Allt var mycket krångligare då, jag fick gå en kurs på AV-centralen för att få låna den dyra videokameran, minns hon. Med den fick eleverna bland annat filma en tävling med små lådbilar som de byggt. Några elever stod en bit bort och drog bilarna framåt med hjälp av metrevar, medan andra stod på en stol och filmade bilarna. – Under pågående filmning kom några repre sentanter från Skolöverstyrelsen på besök till sammans med rektor och jag tror att han skäm

Fakta/PIM PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är ett studiematerial i fem nivåer utarbetat av Skolverket. Ska främja utveckling och an vändning av informationsteknik i skolan. Till hösten ska samtliga grundskolor i Stock holms stad vara i gång med kompetensutveck ling i PIM. Sammanlagt 135 lärare examinerade av Skol verket ska i sin tur examinera Stockholms lärare på de fem nivåerna. Läs mer på www.pim.skolverket.se.

des över röran inne i klassrummet. Men när alla fick se filmen blev det succé, berättar hon. Ett annat minne från IT i begynnelsen är när hon någon gång på 80-talet fick åka till en mässa i Kista. – Det var mycket herrar där. De pratade bland annat om ”gigabyte” och jag fattade ing enting. Jag var tvungen att fråga några kolleger i pausen. Margareta Lundmarks PIM-studier har delvis skett hemma framför teven med datorn i knät. – Ungefär som när andra stickar har jag sut tit och petat med tangentbord och styrplatta, säger hon och skrattar. På storbildsskärmen visar hon också sitt exa mensarbete i PIM 3: först har hon skannat in foton på teckningar och andra bilder som hen nes elever i Ulvshyttan i Säter har gjort. Hela materialet är sedan ihopvävt i Photo Story med henne själv som berättare. – När jag slutade där efter nästan 20 år för att vikariera som specialpedagog på en annan skola var jag nära en depression. Jag var så rädd för att jag skulle sakna eleverna och min roll som klasslärare. Sedan upptäckte jag att det var lika roligt att möta eleverna som spe cialpedagog. Men den första arbetsdagen som special pedagog med två pojkar blev ganska skakig. – Så fort de satt sig började den ena att stor gråta och sa att han inte alls ville vara där, men att han måste, för det hade läraren sagt. Då tog jag fram en massa som jag råkade ha i väskan och som går att koka och tillverka suddgum min av. Den timmen kokade vi suddgummin och sedan blev det väldigt populärt att gå till spec, berättar hon. Till Stockholm och Grimstaskolan kom Margareta Lundmark för drygt tio år sedan, då hon var utbildad specialpedagog. Hennes man hade då blivit arbetslös och fått nytt jobb i Stockholm. Någon suddgummimassa behöver M argareta Lundmark knappast längre i undervisningen. ➤➤

Foto : Ma rc Fe me nia

”Jag vill att eleverna ska känna att de lär sig något på varje lektion”, säger Marga reta Lundmark, som får vara sekreterare och justera så att bild och ljud stämmer överens när Lille Ruskanen läser in texter.

profilen

➤

Foto : M a rc Fe me nia

Visste du att … Fakta/Margareta Lundmark

Gör: Tal- och specialpedagog på Grimstaskolan och ibland lärarutbildare. Bor: I villa i Bromsten som tidigare var familjens fritidshus.

83 procent av dem som började

Familj: Man, två vuxna barn och fyra barnbarn. Gillar: Naturen. ”Vi äger en ö i sjön Runn utanför Falun, där hela familjen samlas på somrarna.” Ogillar: När människor skäller på barn. ”Barn ska växa och blomma och känna att de duger!” På lediga stunder: Läser både facklitteratur och skönlitteratur. Gör filmer på datorn till vänner som fyller år. Lyssnar på: P4. ”Jag tycker om blandningen av prat, musik, debatt och underhållning.” Bästa lärarminne: ”Lägerskolorna vi hade varje år på vår ö i Runn. Både föräldrar och elever sov över och på kvällen grillade vi och spelade gitarr och sjöng.”

➤➤

Men hon visar en färgskrivare och en bind ningsmaskin som hon tycker borde ingå i varje specialpedagogs utrustning. – Då kan barnen göra böcker av sina egna berättelser som de eller jag skrivit ner på datorn. Sedan får de själva välja ramar och fär ger på omslaget, säger hon och plockar bland färgglada papper i en låda. De färdiga böckerna kan eleverna ta med sig till kompisarna i klassen och visa upp och läsa ur. Och också hem förstås, för att träna på att läsa och visa föräldrarna. – Jag vill att eleverna ska känna att de lär sig något på varje lektion. In i själen ska de känna att de kan och att de duger, säger Margareta Lundmark. Och det återkommer hon till gång på gång. Det gäller oavsett om hon använder datorn eller läseböcker eller papper och penna som verk tyg. Hon visar ytterligare en film där en pojke läser texterna ur ABC-boken utan några hör bara problem. – Han har svenska som andraspråk och kom till

mig och sa att han inte kunde uttala bokstaven r. Här är beviset, också för honom själv, att han kan. Margareta Lundmark är inne på sitt fyrtion de år som lärare. I bagaget har hon också flera specialpedagogiska kurser kring tal-, språk- och kommunikationshinder. Dessutom en C-upp sats om det nyzeeländska intensivprogrammet Reading Recovery för läsinlärning och en magis teruppsats om läromedel i läs- och skrivinlärning. 34

procent av lärarna i Stock holms stads gymnasieskolor är be höriga. Utbildningsförvaltningens årsmål var 85 procent.

Aktuell: En av de första lärarna i Stockholms grundskolor som examinerats i PIM 5.

Hennes slutsats kring läsinlärning är att det inte finns någon allena saliggörande metod. – Det räcker inte med att börja uppifrån och ner, som i helordsmetoden, det krävs också att man använder ljudningsmetoden, säger hon och förordar pedagogikprofessor Mats Myr bergs konsensusrapport till Skolverket som vi sar att olika läsmetoder kan mötas. Då och då undervisar hon också blivande lärare på Stockholms universitet om hur IT kan användas i undervisningen. – Det är så sjukligt kul att vara lärare, utbris ter hon på sjungande dalmål. Och den kärleken till yrket har smittat av sig: sonen är lärare i idrott och samhällskun skap, men för tillfället vikarierande rektor, och dottern är kurator på en skola. Hennes intresse för vad man kan åstadkomma

med hjälp av IT har också smittat av sig i sko lan. Några elever i de yngre årskurserna har Photo Story som elevens val. – En lärare kom och berättade att en elev som har varit hos mig kunde hjälpa till i klassen när de skulle använda Photo Story. Sånt lyfter självförtroendet. I oktober i år blir det ett annat lyft för hennes självförtroende. Då ska Margareta Lundmark delta i Skolverkets årliga PIM-guldgala i Gö teborg. Hon kan se fram emot en heldag med föreläsningar och en högtidlig ceremoni med PIM-diplom och guldnålsutdelning. n Ingela Ösgård

i den kommunala gymnasieskolan hösten 2006 hade fullföljt utbild ningen inom fyra år (exklusive IVprogrammen). Utbildningsförvalt ningens årsmål var 80 procent.

85 procent av de utlandsfödda elever som har kommit till Sverige före ordinarie skolstart blir behö riga till gymnasieskolans nationella program. Av dem som kommit till Sverige efter skolstart blir 53 pro cent behöriga.

gymnasieområden blir det i Stockholms stad i den nya områ desindelningen. Varje område delas i sin tur in i ett antal skolenheter.

15,15

var det genomsnittli ga slutbetyget i Stockholms stads gymnasieskolor 2010. För flickor na var medelvärdet 15,62 och för pojkarna 14,56.

5143

5 149

medarbetare var vid slutet av 2010 registrerade i PIM (praktisk IT- och mediekompetens), ett hjälpmedel för lärare och skol ledare att utveckla sin digitala och IT-pedagogiska kompetens.

16 000 16 000

Stockholmselever deltar varje termin i skolutveck lingsprogrammet ”Naturvetenskap och teknik för alla” (NTA).

elever är storleken på en enomsnittlig grundskoleklass i g Sverige.

VI VAR DÄR

➤

Nödvändigt med coachning Vad kan kommunerna i Stockholms län göra för att hjälpa unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar? Så löd frågan när kommunernas ansvariga chefer inom utbildning, arbetsmarknad och socialtjänst samlades till ett seminarium för några veckor sedan.

Jonas Örtqvist från länsstyrelsen berättade att det finns en hel del utredningar med fokus på unga i utanförskap. De visar bland annat att ungdomsarbetslösheten i Sverige är högre än i många EU-länder och högre än i våra nord iska grannländer Danmark och Norge. En för klaring är att de länderna sedan länge har lär lingsutbildningar. – All forskning visar att den viktigaste fak torn för att få jobb är en avslutad gymnasie utbildning, underströk han. Länsstyrelsen har också gjort en egen kart

läggning och rapport om ungdomsarbetslös heten i Stockholms län: ”En dörr in – flera vägar ut”. Den betonar att det krävs bättre samverkan mellan kommunerna och olika aktörer som Arbetsförmedlingen, Fryshuset,

studieförbund, folkhögskolor, barn- och ung domspsykiatrin med flera. – Stockholms län har en lägre andel arbets lösa än riket som helhet: 5 procent mot 11 pro cent. Men samtidigt finns områden där arbets lösheten ligger långt över genomsnittet i riket, sa Jonas Örtqvist. Enbart i Stockholms stad finns en grupp på 700–1 000 ungdomar som behöver något annat än vad nuvarande organisering och uppdrag till skola, socialtjänst, jobbtorg, ar betsförmedling, kommunal- och landstings styrd vård och omsorg, polis med mera kan erbjuda. – Om vi ska lyckas med de här ungdomar na, som i regel inte har några gymnasiebetyg, behövs coachning, sa Pär Lundström från ut bildningsförvaltningen. Han är projektledare för ”Lärlingsutbild ning med coachning”, där staden i samarbete med Hantverksakademin driver pilotprojektet ”Järvalärling” i Husby. Hantverksakademin, som drivs av en rad av näringslivets bransch organisationer, ska hjälpa ungdomarna till en lärlingsplats med utbildning som kan pågå i högst två år.

Vilken estradpoet uppträdde på Enskede Gårds gymnasiums senaste temadag?

ry r m

Gun g ä na

Läs, tävla & vinn!

Tipsa oss om en kollega som gjort något bra och förtjänar lite uppmärksamhet. Skriv några rader till redaktör tomas.bannerhed@stockholm.se.

1. Bob Hansson X. Bruno K. Öijer 2. Olivia Bergdahl Vad kallas inkluderings projektet på Sofia skola?

– Ungdomarna behöver få stärkt självkänsla och motivation. De behöver också hjälp med sådant som att lära sig ta instruktioner, att sam arbeta och komma i tid, underströk Pär Lund ström. Han påpekade att även de ungdomar som verkligen är motiverade behöver coachning för att kunna sätta gränser i sitt gamla gäng och säga att de ska gå hem klockan tio på kvällen för att orka upp nästa dag. ”Järvalärling” startade i augusti 2010 och ska pågå till hösten 2012. Verksamheten ska sedan permanentas. – Halvvägs in i projektet kan vi se att de ungdomar vi möter bara i undantagsfall kan gå direkt in i lärlingsutbildning. Det behövs en förberedelseperiod, kanske en yrkesintro duktion inom vuxenutbildningen, sa Pär Lund ström. Hittills har cirka 120 ungdomar varit i kon takt med ”Järvalärling”. Ett 80-tal har inter vjuats och knappt 50 är inskrivna i projektet. Målet är att minst hälften av de inskrivna ung domarna ska vara anställningsbara. n Ingela Ösgård

Bland a lla som svarar rätt vinnare drar vi tre som få r presen tkort p ett å två biobilje tter va rdera Lycka t ill!

Vad var Astrid Norderfeldt innan hon blev personalchef vid utbildningsförvaltningen?

1. Alla ska med! X. All Together 2. All Inclusive

1. Chef för Stockholms stads omställningskansli X. Personalchef vid Skarpnäcks stadsdelsförvaltning 2. Personalchef vid fastighetskontoret

Vilket var temat på årets första Chefsträff inom utbildningsförvaltningen?

Var arbetade Margareta Lundmark som mellanstadielärare på 1980-talet?

1. Skola 2011 X. Entreprenörskap 2. New Public Management

1. I Säter i Dalarna X. På Grimstaskolan i Stockholm 2. I Lenhovda i Småland

Skicka din tipsrad senast den 18 augusti till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvalt ningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.

NÄMND & NYTT

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@utbildning.stockholm.se Monika Sidén, 08-508 33 059, monika.siden@utbildning.stockholm.se

Sommarplanerna är säkert satta för många, förhoppningsvis med tid för lata och sköna dagar. Och skulle det råda brist på sysselsättning är det bara att följa kommunikationsgruppens tips.

SOMMARTIPS Bellman under armen Stolta stad! Jag nu glad förglömmer ditt prål, ditt buller, larm och skrål, dina slott och torn. Movitz, blås i ditt horn! Böljan slår, båten går…* Tag Fredman och Bellman ”under armen” och vandra en sommarmorgon i Stockholm. Vandra den tidiga mor gontimmen då nattens barn slumrat in och det endast är du själv, en vilsen turist och gråsparvarna som är i farten. Strosa runt Djurgården, Riddarfjärden eller Årstaviken. Lyssna till vågorna och se alla vackra båtar som ligger för ankare vid stadens stränder och båtklubbar. Tag ett morgondopp och låt de första varma solstrålarna torka dig. Möt dagen och inta en tidig frukost uppe på Monte liusvägen och se Stadshuset spegla sig i Mälaren. Stolta stad! Jag är så glad Staden är min! Agnetha Styrwoldt-Alfheim * Fredmans epistel nummer 33 av Carl Michael Bellman.

Skattsök med gps Geocaching är en lek som spritt sig fort. Någon gömmer en burk eller liknande någonstans med små presenter i. Gömmaren skriver upp gps-koordinaterna och skickar in dem till ett forum. Sedan är det upp till dig att försöka leta reda på cachen. Det enda du behöver är Internet och en gps, den som finns i många mobiler duger gott. Det finns även appar för geocaching för att se cachar nära dig. Kolla innan bilfärden och bestäm rast efter den mest spännande cachen. Både vuxna och barn brukar tycka att det är superkul. Glöm inte att ha med små saker som du kan lämna i utbyte mot det du tar, så att nästa person också hittar en skatt. Geocaching är ett sammansatt amerikanskt ord från grekiskans geo som betyder ’jord,

mark’ och engelskans cache som betyder ’gömställe’. Läs mer på www.geocaching.se. Agnes-Maria Brenner Prata med korna Leta upp en hage och prata med korna. De svarar bara när de känner för det men det spelar ingen roll. Även deras tystnad kan vara talande. Malin Lundh Paddla kajak Stockholms skärgård är en underbar naturupplevelse under sommaren. Men som de flesta säkert vet är det många som söker sig ut i skärgården och det kan kän nas trångt på de populära platserna. Ett sätt att njuta av skärgården utan att trängas med alla andra är att hyra kajak. Upplev skärgården från vattenytan och glid fram ljudlöst över grunda vatten till underbara klip por där inga båtar kan lägga till. Försök med fördel att pricka in soliga dagar. Mikael Lindberg På minuten i öronen Pia Johanssons märkliga dialekter och vilda protester, gnabbet mellan David Batra och Kajsa Ingemarsson och Hans Rosenfeldts skickliga berättarteknik är gratis un derhållning som passar varsomhelst närsomhelst. Ladda ner poddsändningar av radioprogrammet På minuten via Sveriges Radio. Uppgiften är att prata i en minut på ett bestämt tema utan att tveka, upprepa sig eller lämna ämnet eller lokalen. Det är bara att plugga in öronsnäck orna eller lyssna via datorn. Den mest kontrollerade ris kerar att brista ut i skrattattacker som får omgivningen att avundsjukt höja på ögonbrynen. Monika Sidén Ta av dig skorna Det är allt du behöver göra, så blir sommarn fin! Martin Trokenheim

Läs ”Vättern” av Folke Dahlberg Det är så man blir gråtfärdig av att Folke Dahlberg inte läses av fler. Hans kulturhistoriskt inriktade och lyriskt finstämda landskapsskildringar från Vät tern, Tiveden och Göta kanal hör till det märkvär digaste som har skrivits i svensk prosa. Dahlberg, som också var en djupt originell tecknare, levde en del av sitt liv på öarna i norra Vättern. I de fyra renodlade prosaböcker han hann ge ut förädlar han sina iakttagelser från det lilla livet – fisket, båtrepa rationerna, kanalfärderna, några enstaka mänskliga möten – till stilistiskt mästerskap. Tack vare Folke Dahlberg-sällskapets nyutgivning blir hans böcker nu åter tillgängliga, dessutom i ett osedvanligt vackert utförande. Tomas Bannerhed Ebbas fik Om du passerar Helsingborg, missa inte ett besök på Ebbas fik (Bruksgatan 20), ett 50-talscafé i en egen värld av galonmöbler, Stringhyllor och plastbandslam por. Rörigt, udda och lagom sunkigt. På menyn finns bland annat Elvisburgare efter Kungens eget recept. Vill du fika så är bakverken fantastiska och lite egna, till exempel dammsugare med Electroluxlogga och allt. Annebritt Ullén Glass i stora lass Köp en glass och avnjut den under en promenad i so len längs med vattnet vid Strandvägen. Gå bort mot Djurgården och lägg märke till alla fina båtar som lig ger och guppar i vattnet. Se till att inte glömma filten och en picknickkorg så att du senare kan slå dig ner i parken vid Lusthusporten vid Djurgårdsbron. Det är en stor park med härligt grönt gräs, vackra blommor och stora ytor där du kan spela både kubb, krocket, fotboll och det som just du tycker om att göra. Andas in som maren, njut av solen och ät mycket glass, då kan det inte bli annat än lyckat! Linn Kihlström

NÄMND & NYTT

Ny organisation Nu är den nya organisationen klar och beslut om bemanning av central för valtning från och med den 1 juli 2011 fattat. På intranätet finns en förteck ning över befattningar som direktpla ceras och en förteckning över beman ning av sökta tjänster samt vilka som är vakanta efter placeringsprocessen. Där finns all information om och bak grund till den nya organisationen.

Kungliga Svenska Balettskolan Skolenheten Riddarfjärdens gymna sium/Kungliga Svenska Balettskolan läggs ner den 30 juni. En ny skolenhet med namnet Kungliga Svenska Balett skolan inrättas den 1 juli.

Stockholmsprov i matematik införs Till hösten införs ett diagnostiskt prov i gymnasiets årskurs 1 som ska testa elevernas matematikkunskaper. Provet är utformat vid Stockholms universitet tillsammans med utvecklingsläraren i matematik vid utbildningsförvaltningen. – Provet kommer att ge viktig infor mation om matematikundervisningen på grundskolorna samt vilka skolor som har problem med glädjebetyg, sä ger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Spetsklasser i grundskolan Hösten 2012 startar ett försök med spetsklasser för elever i årskurs 7–9. Elever på spetsutbildningarna ska bland annat kunna läsa och få betyg i gymnasiekurser. Skolorna får utforma egna prov och tester för antagning och urval av elever. Klasserna kommer att ha riksrekrytering. Spetsutbildningen ska gälla något eller några av följande ämnen: engelska, matematik, naturori enterande ämnen (biologi, fysik eller kemi), samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap el ler samhällskunskap) eller språkval.

121 miljoner för bättre matematikundervisning Skolverket förstärker kommuner och fristående skolor med 121 miljoner kronor för att höja kvaliteten i mate matikundervisningen i grundskolan. To talt får 90 000 elever i 602 skolor runt om i landet del av satsningen. Mer in formation om varje lokalt projekt finns på www.skolverket.se.

Föräldrars utbildningsnivå slår igenom tidigt Föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor påverkan på elevernas skolresultat redan i årskurs 3. Det visar den första totalinsamlingen av de nationella pro ven i årskurs 3 som gjordes våren 2010. 68 procent av eleverna med kortutbil dade föräldrar klarade delprovet om skriftliga räknemetoder. För elever med gymnasie- och högskoleutbildade för äldrar var motsvarande andel 80 res pektive 88 procent. Läs mer på www. skolverket.se.

Ny IT-strategi för förskolan och skolan Kommunfullmäktige har godkänt ”ITstrategi – för ett bättre lärande”. Öka de satsningar på modern infrastruktur och hög datortillgänglighet inom sta dens pedagogiska verksamheter ska kombineras med kompetensutveckling för lärare och elever. PIM-utbildningar na (praktisk IT- och mediekompetens) ska följas upp av ett systematiskt och långsiktigt arbete för att ta vara på

och fördjupa IT-kompetensen bland stadens pedagoger inom förskola och skola. Genom att IT-verktygen används för lärande, samarbete, kommunika tion och administration förbättras och utvecklas verksamheten mot en högre måluppfyllelse. Ett viktigt perspektiv är att motverka skillnaderna beroende på kultur, kön och social bakgrund. Den nya IT-strategin omfattar alla kommu nala förskolor och skolformer.

tiden gäller. Företag kommer att eta bleras och de behöver utbildad arbets kraft. Arbetsmarknadsförvaltningen har ju som syfte att få ”hjulen att snurra” och kommer att ha arbetsmarknaden alldeles inpå knuten, berättar chefen Lars Brandt. Foto : hé lè ne g rynfa rb

Notiser

Lärarkarriär Utvecklingslärare, lektor, lärarcoach, forskare, skolledare, VFU-handledare, kompetensutveckling, nätverk och seminarier. Vad tycker du låter spän nande? På Pedagog Stockholm finns en presentation av karriärvägar för lärare med information, exempel och länkar.

Barn och böcker på Skansen Pedagog Stockholm rapporterar från Skansen och intervjuar vinnarna i täv lingen ”En bok i världsklass”.

Hejdå vux! Vuxenutbildningsavdelningen flyttar från utbildningsförvaltningen och Hant verkargatan till arbetsmarknadsförvalt ningen den 1 juli. Avdelningen tillhör redan arbetsmarknadsnämnden sedan den 1 januari 2011. – Vi kommer att sitta på Livdjursga tan i Globenområdet – Stockholms nya centrum för underhållning och mat. Det känns bra eftersom vi hamnar i en ex pansiv del av staden, där den moderna

Livets hårda skola

Lars Brandt. Han menar att samarbetet med ut bildningsförvaltningen är viktigt efter som stora delar av vuxenutbildnings avdelningens personal arbetar med pedagogiska frågor. – Det gäller att bevara kontakterna med utbildningsförvaltningen sam tidigt som vi ger oss in i arbetsmark nadsvärlden, säger han.

Beteendearbete effektivt verktyg för lärare Lärare kan genom att arbeta med sitt beteende påverka elevernas beteende. Det säger Martin Karlberg i avhand lingen ”Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeoriente rat ledarskap i klassrummet” (Uppsala universitet). Han menar också att upp förandeproblem i skolan bör åtgärdas i skolan och inte i hemmet. Läs mer på ➤➤ www.skolporten.com.

av Linus Wallin

Större frihet att välja för döva Elever som är döva eller hörselska dade ska få större möjlighet att välja utbildning. Elevernas kunskapsresultat måste också förbättras. Under åren 2012–2014 ska därför 140 miljoner kronor avsättas för en särskild satsning på ökad måluppfyllelse. Det föreslår re geringens särskilda utredare Ann-Marie Begler i delbetänkandet ”Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp”.

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@utbildning.stockholm.se Monika Sidén, 08-508 33 059, monika.siden@utbildning.stockholm.se

➤➤

Bekräftelse avgörande för läsutveckling Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att man ska känna att man behärs kar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter och inte bara när läskoden ska knäck as, konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen ”Lärarstudenters berät telser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning” (Lunds universitet). Vi gratulerar

Sveriges bästa unga forskare Stockholmseleverna Dennis Alp, En skilda gymnasiet, och Hjalmar Ekberg Skog, Södra Latins gymnasium, prisades när Sveriges bästa unga forskare utsågs av Förbundet Unga Forskare. Priserna är platser på meriterande forsknings läger och tävlingar över hela världen. Unga från hela Sverige har under våren tagit sig till finalen genom regionala deltävlingar där de bästa projekten gått vidare. Dennis Alp får åka på fors karläger på Massachusetts Insitute of Technology och Hjalmar Ekberg Skog deltar i China Adolescents Science and Technology Innovation Contest.

Blackebergs gymnasium prisat för el-rollator Eleverna Emelie Pettersson, Klara Jons son och David Tegneborg på Blackbergs gymnasium har vunnit första pris i Nord

växt Teknik för Äldre Robotics Event genom sin produkt: El-rollatorn. Priset var 6 000 kronor. Nordväxt är en ideell förening med företag, högskolor, kom muner och organisationer i sitt nätverk.

Salut vann ”Skolornas fredspris” Salut – en andra chans, på Ross Tensta gymnasium har vunnit Emerich fondens pris ”Skolornas fredspris”. Priset delas ut till projekt som ”verkar för att bekämpa våld och mobbing och som främjar medmänsklighet och om tanke i skolan”.

SM-silver till Kärrtorps gymnasium för grön tjänst Kärrtorps Gymnasium kammade hem silver i kategorin bästa tjänst i SM i UFföretagande. I hård konkurrens med gymnasieelever från hela landet kom Isabelle Wigselius, Erica Orbelius och Peggy Poon tvåa med sin tjänst Green Pickup. Företaget erbjuder hushållen ett abonnemang för hjälp med källsor tering. På nya jobb

Ulf Grape, tillförordnad chef för ITfunktionen på kvalitets- och ekono miavdelningen under Ann Hellenius föräldraledighet. Anna Lidvall, chef för lokalenheten på kvalitets- och ekonomiavdelningen. Astrid Norderfeldt, personalchef på ut bildningsförvaltningen.

Då och nu

Inskrivning och skolval Tiderna förändras. I LÄRA Stockholm presenterar vi nu tidstypiska bilder från skolans värld. Bilder från förr och från idag. Bilderna från förr hämtar vi från Stockholmskäl lan och Stockholms stadsmuseums bildarkiv. En fantastisk källa att botanisera i! Den 22 maj 1944 var det inskrivning till Adolf Fredriks folkskola. Då följde mamma med sitt barn som skulle skri vas in. Då var pappan den som ensam var vårdnadshavare. Då skulle barnet vara sju år för att få börja skolan. Och möj ligheten att välja skola fanns inte, utan barnet ”tillhörde” den skola som låg inom församlingen eller stadsdelen. Nu kan föräldrarna dels välja skola (kommunal eller friståen de), dels låta sitt barn börja i den frivilliga förskoleklassen. Nu är båda föräldrarna vårdnadshavare. I januari 2011 var det dags att välja förskoleklass. Nu kan föräldrarna elektro niskt göra ett aktivt skolval hemma vid datorn på köksbor det genom att jämföra Stockholms alla skolor via Jämför Service på www.stockholm.se. n Agnetha Styrwoldt-Alfheim

Del 3: Den demokratiska beslutsprocessen Va, jobbar jag i en myndighet?

Ja, alla kommunala skolor är en del av myndigheten utbildningsförvaltningen. Här redogör vi i korta avsnitt för vad det innebär i det dagliga jobbet.

Vad är en myndighet? Enkelt uttryckt är det en organisation eller verksamhet som verk ställer politiska beslut. De politiska besluten fattas på olika nivåer med regering och riks dag som högsta nivå. Där fattas beslut av riksövergripande karaktär, till exempel skollag och andra lagar. För utbildningsförvaltningen är nästa nivå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som beslutar i stadsövergripande frågor, budget, princip- och inriktningsärenden. Man kan likna det vid att kommunstyrelsen är kommunens ”regering” och fullmäktige dess ”riksdag”. Utbildningsnämnden fattar flest beslut som påverkar vårt dagliga arbete. Utbildningsnämnden kan delegera beslutanderätten i vissa ärenden och ärendegrupper till en tjänsteman, till exempel avdelningschef, enhets chef eller rektor. För vissa ärenden är rektor direkt utsedd att fatta beslut enligt skollagen. I nästa nummer av LÄRA Stockholm berättar vi mer om delegation av beslutanderätt och om delegationsordningen för utbildningsnämn den. I kommunallagen anges principen om den kommunala likstäl ligheten. Det innebär att kommuninvånarna ska behandlas lika oavsett var i kommunen de bor. Därför beslutar utbildningsnämnden i frågor där alla skolor måste göra på samma sätt. Ett exempel på när den kom munala likställigheten sattes ur spel var när en kommunal förskola för många år sedan beslutade att föräldrar skulle betala för barnens blöjor. Beslutet upphävdes. Vi arbetar alltså alla i en politiskt styrd organisation och vi kan ha olika synpunkter på de beslut som fattas av de olika organen, men av vår an ställning följer att vi måste respektera de demokratiskt fattade besluten. n Margreth Larsen

F oto: Sve nska Da g bl ade t

NÄMND & NYTT

Foto : Bj ö rn Te s c h

sista ordet

➤

Vi utvecklas hela tiden nu är det dags

att börja arbeta utifrån den nya samlade läroplanen för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. I den ingår övergripan de mål och riktlinjer för utbildningen och kursplaner med kunskapskrav för de olika ämnena. Även den nya skollagen träder i kraft i höst. Por talparagrafen i den nya skollagen säger att all under visning ska vila på vetenskaplig grund och beprö vad erfarenhet. Skolan har nu att vidareutveckla sina arbetssätt och arbetsformer så att detta beaktas på ett professionellt sätt. Ett systematiskt kvalitetsarbete – det vill säga att kunna planera och följa upp sin verk samhet – ska vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet. Ett omfattande implementeringsarbete pågår i sta dens grundskolor med fokus på den nya läroplanen, och detta arbete bör fortsätta under de närmaste åren. Förhoppningen är att lärarna utifrån tydligare styr dokument ska kunna utveckla undervisningen så att varje elev utvecklas optimalt utifrån sina förutsättning ar och behov, vilket i sin tur leder till bättre kunskaps resultat. En tydligare läroplan ger också förutsätt ningar för en mer likvärdig bedömning av elevernas lärande och kunskaper. Detta bidrar indirekt till en högre rättssäkerhet för eleverna. den gemensamma påbörjade implementeringsproces sen ger möjlighet till utveckling av det kollektiva kun nandet inom lärarkåren och goda förutsättningar för att varje lärare får en berättigad känsla av professiona

lism. Samverkan vid planering och bedömning av elevers kunnande är viktiga delar i arbetet. Utmaningen i arbetet är att lyckas bi behålla inspirationen och lusten hos alla att ständigt vilja utveckla sin undervis ning i relation till de nya styrdokumen ten. Inte för att vi gör fel i dag utan för att allt hela tiden kan förädlas och går att vidareutveckla. Dessutom måste alla ta vara på nya forskningsrön om skola och undervisning. Det finns inte ett rätt utan många rätt. En skola i världsklass är en skola där alla vill bidra optimalt utifrån sina förutsättningar och kompetenser – en vilja att ständigt befinna sig i rörelse! Välkommen, Lgr 11!

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

LÄRA

• Tema: ”Skola och hälsa”. • Nya pedagogiska möjligheter med digitala lärresurser. • Vi följer vaktmästaren Bo Andersson, Rödabergsskolan, under en dag på jobbet. • Kvalitetsarbete med hjälp av Lean har nått skolans värld.

S TO C K H O L M

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 27 september.

Hur långt är det till årets första bad? Hitta stadens bryggor och bad i din mobiltelefon Upptäck Stockholm – en ny klimatsmart app

Available on the