Unga kvinnor men inga unga män

SAGA MANNILA

Unga kvinnor men inga unga män

En innehållsanalys av hur under 30-åriga nyinvalda kvinnliga och manliga riksdagsledamöter gestaltas i fyra finländska nyhetssajter fram till en månad efter riksdagsvalet 2015.

UNGA KVINNOR MEN INGA UNGA MÄN Saga Mannila Kandidatuppsats i journalistik Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Våren 2016 Handledare: Tom Moring Grafisk formgivning & fotografi: Lars Högström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning 1.1 Syfte och forskningsfråga 2.Teoretisk referensram 2.1 Genus, genusordning och genusstereotypier 2.2 Medialisering och personifiering av politiken 2.3 Gestaltningsteorin 3. Tidigare forskning kring medier, politik och genus 3.1 Politikers synlighet i medier 3.2 Privat och offentlig sfär 3.3 Utseendefixering 3.4 Första intrycket och stereotypier i bilder 4. Material 4.1 Val av nyhetsmedier 4.2 Val av artiklar och tidsram 4.3 Val av riksdagsledamöter 5. Metod 5.1 Kvantitativ innehållsanalys av text och bild 5.2 Kvalitativ textanalys 5.3 Metodkritik 6. Analys av resultaten 6.1 Representationernas omfång Tabell 1. Riksdagsledamöternas representationer 6.2 Förekomsten av genuskoder och ålderskoder Tabell 2. Genuskoder och ålderskoder i rapporteringen Tabell 3. Rubriker 6.3 Huvudsakligt intryck och gestaltning Tabell 4. Intryck och gestaltningar 6.4 Huvudsakfrågan Tabell 5. Huvudsakfrågorna 6.5 Bildanalys Tabell 6. Riksdagsledamöternas förekomst på bild 6.6 Huvudsakligt intryck av riksdagsledamoten på bild,bildvinkel och bildmiljö/bildtyp Tabell 7. Ansiktsuttryck Tabell 8. Bildvinkel Tabell 9. Bildmiljö och bildtyp 7. Analys av den kvalitativa textanalysen 7.1 Inramningen: vinkel, citat, fokus 7.2 Sakfrågegestaltningar 7.3 Triviagestaltningar 7.4 Relationen mellan sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar 8. Slutsatser 8.1 Sammanfattning av resultaten 9. Slutdiskussion och förslag på vidare forskning 9.1 Diskussion 9.2 Förslag på vidare forskning

1. INLEDNING Traditionellt sett anses politiken vara ett manligt område där kvinnan först på senare tid fått tillträde. Högt värdesatta positioner i samhället har länge varit manligt territorium och kvinnliga politiker har fått anpassa sig till denna traditionellt sett manliga värld (Ruoho, 2006:172). Den traditionella synen på politiken som ett mansdominerat område stämmer väl in på politiken i Finland efter riksdagsvalet 2015. 58,5 procent av riksdagsledamöterna är män, medan 41,5 procent är kvinnor. Tittar man på ministrarnas könsfördelning blir siffrorna ännu mer ojämna: 36 procent är kvinnor och 64 procent män. Presidenten och statsministern är män men också några kvinnor har klivit upp på de ledande posterna.

Riksdagens talman är en kvinna och av riksdagens åtta partigrupper har tre en kvinna som ordförande.

Trots att kvinnor i dag innehar maktpositioner jämsides med männen tyder tidigare forskning inom medier och politik på att mediernas rapportering inte är jämställd och att medierna behandlar politiker olika utgående från kön. Enligt Ross (2010:98) trivialiseras kvinnliga politiker genom att de framställs som kvinnor, medan manliga politiker i första hand framställs som politiker och individer. Utseende och kompetens spelar också en stor roll i mediernas representationer av politiker och enligt Ross (2010:100) måste kvinnliga politiker bevisa sin kompetens i högre grad än deras manliga kollegor.

Männen är också de som syns och hörs mest i nyhetsmedierna.

Gender Equality Tracker (2016) mäter antalet namn och pronomen som betecknar män respektive kvinnor i texter publicerade på webben av olika nyhetsmedier. Under det senaste dygnet (27.1 2016) var ungefär 77 procent av namnen och pronomenen manliga i finländska nyhetsmedier.

Det innebär 3,2 män mot en kvinna i medierna. Även fjolårets Global Media Monitoring Project (Gmmp, 2015) som samlar in material om medierepresentationen visade att antalet kvinnor i radio, tv, press, nyhetssidor på webben och Twitter fortfarande är klart under hälften. På de senaste fem åren har kvinnornas antal i de olika medierna sjunkit från 32 procent till 27 procent i Finland. Så ser det ut trots att majoriteten av yrkeskåren i landet består av kvinnor (Journalistförbundet, 2014). I ljuset av detta är det viktigt att mäta och granska hur medierepresentationen ser ut mellan könen eftersom nyhetsmedierna till stor del påverkar och formar vad vi anser vara viktigt i samhället (Kleberg, 2006).

4

1.1 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA I och med att mediernas representation spelar en stor roll i hur allmänheten uppfattar maktpositioner i samhället är det viktigt att granska hur medierna skriver om politiker. Enligt Laura Glad (2014:72) har medierna blivit bättre på att undvika könsstereotypier i rapporteringen. Glad har analyserat personporträtt med kända personer i den finländska tidskriften Image. Hur ser då situationen ut inom politikrapporteringen på finländska dagstidningars nyhetssajter? Och hur påverkar politikernas ålder rapporteringen?

Det finns relativt lite forskning kring ålder och politisk medierapportering samt hur nytillträdda eller nyinvalda unga manliga och kvinnliga politiker framställs i nyhetsmedierna och syftet med min uppsats är att bidra till denna del av medieforskningen. Tidigare forskning tyder på att kvinnliga politiker trivialiseras (bl.a. Ross, 2010) och att också åldern bidrar till en politikers trovärdighet så att ökad ålder ger större trovärdighet. Enligt Kroon Lundell (2011:22) framställs unga framgångsrika kvinnor i relation till föräldrarna, oftast pappan och detta förminskar bilden av kvinnan som självständig och stark. Enligt Kroon Lundell är en liknande framställning inte alls lika vanlig då man skriver om män. Enligt henne är självständighet då någonting som tas för givet. Kroon Lundell har granskat hur medier skriver om kvinnliga företagare, men hur ser situationen ut i rapporteringen om unga kvinnliga politiker?

I en intervju för Svenska Yle säger forskaren Johanna Mäkelä att utseendekraven för både kvinnor och män har blivit hårdare. Åldersrasismen slår däremot hårdare mot kvinnliga politiker. Ross (2002, 2013) har i sina studier kring mediers rapportering om kvinnliga politiker kommit fram till att kvinnliga politiker upplever att de blir orättvist behandlade av medierna på grund av sitt kön, utseende och sin ålder. Så här skriver en av hennes informanter: ”We’re too young, we’re too old. We’re too thin, we’re too fat. We wear too much make-up, we don’t wear enough. We’re too flashy in our dresses, we don’t take enough care. There isn’t a thing we can do that is right” (Ross, 2002:90).

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur kvinnliga och manliga under 30-åriga nyinvalda riksdagsledamöter framställdes i finländska nyhetsmedier efter riksdagsvalet 2015 ur ett genusperspektiv.

Forskningsfrågan lyder således: På vilka sätt gestaltar fyra finländska nyhetssajter nyinvalda

5

Unga kvinnor men inga unga män

kvinnliga och manliga under 30-åriga riksdagsledamöter fram till en månad efter riksdagsvalet 2015 och hur konstrueras skillnaderna mellan ledamöterna?

Som stöd har jag definierat följande delfrågor till forskningsfrågan: — Hur kommer kön och ålder fram i gestaltningarna?

— Hur gestaltas riksdagsledamöterna utgående från sakfrågegestaltningar?

— Hur gestaltas riksdagsledamöterna utgående från triviagestaltningar?

Genom att analysera rapporteringen kring både kvinnor och män kommer genusaspekten fram, medan det faktum att de alla är under 30 år gamla tar fram huruvida det finns skillnader mellan hur unga politiker framställs i medierna beroende på kön. Hooghe et al. (2015) som har studerat riksdagsledamöters medieuppmärksamhet i Belgien kom fram till att kvinnor i riksdagen får mindre medieuppmärksamhet än männen, men hur ser situationen ut i Finland?

2. TEORETISK REFERENSRAM 2.1 GENUS, GENUSORDNING OCH GENUSSTEREOTYPIER ”Gender serves as a schema through which we process knowledge and beliefs. But rather than determined biologically gender is culturally constructed and performed” (Harp et al. 2010:304).

Begreppet genus är det som uppfattas som sociala och kulturella tolkningar av det biologiska könet. Genus innefattar således det sociala könet som vi lär oss via socialisation och den kultur vi lever i. Genus innefattar uppfattningar om maskulinitet och femininitet det vill säga våra upplevelser om vad som är kvinnligt eller manligt i samhället. Dessa uppfattningar och upplevelser kan variera från person till person trots att det biologiska könet traditionellt sett är indelat i två kategorier, det vill säga i kvinnor och män (Ruoho & Torkkola, 2010:31).

Kroon Lundell och Ekström (2008: 891) diskuterar tanken om att ”göra genus” (eng. gendering) vilken härstammar från Judith Butlers tankar om könets performativitet. Genus görs i medierapporteringen då en persons kön lyfts fram utan att det har relevans för kontexten och då det läggs en stor vikt på utseendet och yttre faktorer. Eftersom kön är något som skapas på nytt och på nytt i olika situationer och via interaktion (West och Zimmerman 1987:129 – 131), innebär textanalyser ur ett genusperspektiv att man fokuserar på just könsskapandets roll i

6

analysen. Således handlar genusforskningen om att analysera kulturella uppfattningar och mönster kring kön samt de föreställningar om kön och maktstrukturer som råder i samhället (Hammarlin och Jarlbro 2014:13–14). Det är viktigt att komma ihåg att man på så sätt också bidrar till att skapa och återskapa av maskulina och feminina beteendemönster (Mandell, 2015:59) och uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Genusforskningen undersöker alltså hur vi skapar kön och enligt Hirdman och Kleberg (2015:10) sker en stor del av den könsskapandeprocessen via medierna. Medier spelar alltså en stor roll i hur vi uppfattar kvinnor och män i samhället, det är nästan omöjligt att inte ta till sig intryck om genus via medier.

Således finns det ett stort behov av att granska hur medierna gestaltar kvinnor och män och när medier och deras innehåll kritiseras blir svaret ofta att ”vi speglar ju bara verkligheten”. Medierna är dock en del av denna verklighet, men innehåller också interna maktrelationer, regler, normer och värderingar som påverkar mediegestaltningarna av kvinnor och män (Hirdman och Kleberg, 2015:10).

Enligt Hirdman (2004) innefattar genusbegreppet även en genusordning, det vill säga maktrelationer mellan män och kvinnor som finns i samhället. Hirdman har utvecklat en teori om ett genussystem där ett genuskontrakt råder, det vill säga att kvinnor och män inte ses som jämbördiga parter och att en osynlig maktrelation strukturerar kvinnor och män på olika nivåer i samhället. Genuskontraktet innebär att kvinnor och män hålls i separata kategorier och att mannen utgör normen i samhället. Både män och kvinnor upprätthåller genuskontraktet enligt Hirdman och att bryta kontraktet är svårt i många situationer. En orsak till att genuskontraktet är så etablerat är att föreställningarna om genus och maktförhållandena runt det är statiska och trögflytande samtidigt som de traditionella uppfattningarna är djupt rotade i samhället och kulturen vi lever i.

Ett genuskontrakt eller åtminstone en viss genusordning återskapas också via medierna. Tidigare forskning har visat att journalistiska gestaltningar ofta är genuskodade och att mannen även är normen i medierna. Enligt Lundell och Ekström (2008:899) trivialiseras kvinnor i medierna, vilket påvisar att det kan finnas en genusordning i mediernas rapportering. Trivialiseringen kan enligt Lundell och Ekström ske på två olika sätt: genom att fokusera på femininitet eller av-fokusera på femininitet. Fokusering innebär tillexempel att man framhäver fysiska aspekter av femininitet som passar ihop med traditionella könsstereoty-

7

Unga kvinnor men inga unga män

per. Av-fokusering innebär bland annat att man tonar ner konventionell feminin attraktivitet, använder visualisering som visar tydliga avigsidor och känslor och genom att framhäva traditionellt sett typiska maskulina beteenden. Fokusering innebär alltså att man betonar femininitet som enligt genusordningen ses som det lägre och att av-fokusera innebär å sin sida att man försöker betona maskulina inslag som i genusordningen ses som det högre.

Ofta sker de journalistiska gestaltningarna via användning och förstärkning av genusstereotypier, det vill säga förenklade och förutfattade uppfattningar samt generaliseringar om hur en kvinna eller en man ska vara och bete sig (Kleberg, 2006:18). Genusstereotypier innebär också att män och kvinnor ses som varandras motsatser så att en dikotomi mellan könen skapas. Medieforskare har visat att kvinnor på maktpositioner i samhället, bland annat politiker, framställs i medierna med utseendet i fokus i högre grad än deras manliga kollegor (se bland annat Ross 2010). Det här kan förklaras med förekomsten av genusstereotypier i rapporteringen. Makt ses ofta som en manlig företeelse och då kvinnor förfogar den läggs fokus på något annat. Journalistiken förlitar sig ofta mer eller mindre oavsiktligt på stereotypier eftersom målet med att rapportera journalistiskt om olika ämnen ofta innebär att man ät tvungen att förenkla budskapet drastiskt. Nyhetskraven och den ständiga tidspressen bidrar också till detta (Jarlbro, 2013:72).

2.2 MEDIALISERING OCH PERSONIFIERING AV POLITIKEN Enligt Hammarlin och Jarlbro (2014:7) är politiken i dag medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor roll i vad som tas upp i politiken och hur politiken tolkas. Medierna filtrerar och tolkar alltså politiken och bilden som medierna målar upp av den är för de flesta medborgare den enda källan till information när det gäller politik och politiker. Därför är det viktigt att studera mediers representationer av politik och framför allt av politiker eftersom resultaten speglas i offentligheten. En ensidig genusrepresentation skapar enligt Hammarlin och Jarlbro (2014:8 – 1 1) ett demokratiproblem samtidigt som också medieföretagen riskerar att förlora publik ifall medierepresentationerna är stereotypa och ensidiga.

Innehållet kan också lida ifall rapporteringen är för skev och baserar sig på stereotypier.

Politikernas privatliv har blivit allt viktigare i medierapporteringen vilket Hammarlin och Jarlbro ser som ett resultat av att politikens intimi-

8

sering och personifiering. Detta är ett resultat av mediers och politikers gemensamma mål, att nå ut till allt fler människor, men har också enligt Hammarlin och Jarlbro (2014:18) lett till att journalisterna har svårare att få kontakt med makthavare.

2.3 GESTALTNINGSTEORIN Förutom genusteorin använder jag mig av gestaltningsteorin (eng. framing theory) som utgångspunkt för den kvantitativa och den kvalitativa innehållsanalysen. Begreppet gestaltning (eng. framing) innebär enligt Robert Entman att man framhäver vissa valda aspekter av en uppfattad verklighet i exempelvis en text. Det kan handla om att man i texten föreslår vissa orsaksförklaringar, värderingar och problem i stället för andra (Strömbäck 2004:43). Det görs genom val av nyhetsvinkel för en artikel, teman som behandlas, ordval och attribut (Strömbäck 2001:182).

Enligt Østbye et al. (2004:140) handlar inramning om att kontextualisera en viss nyhet tillexempel.

Förutom vilka aspekter som täcks av mediegestaltningen och vilka aspekter som lämnas utanför inramningen är också de betoningar som görs avgörande. Att göra en ramanalys (eng. framing analysis) handlar därmed om att man ramar in texten och analyserar vad dess innehåll representerar och betyder. En text kan alltså till exempel påverka läsaren på olika sätt beroende på hur den har ramats in, det vill säga genom vilka saker som skribenten valt att lyfta fram och vilka som skribenten valt bort (Strömbäck 2004:41 – 4 3).

Strömbäck (2001:240) tar också upp tre villkor för att gestaltningsteorin ska vara värdefull och fungerande: gestaltningarna ska vara vanliga och förekomma ofta, de ska ha tydliga språkliga och konceptuella former och de ska gå att skilja från varandra. Strömbäck har identifierat följande ramar för hur politiker gestaltas i medier: sakfrågegestaltningar, spelgestaltningar, skandalgestaltningar och triviagestaltningar. Den förstnämnda tar fasta på politiska sakfrågor, till exempel olika politiska händelser, politikers åsikter om politiska frågor och så vidare. Den andra ser politiken som ett maktspel där olika politiker tävlar med varandra och där det är vanligt att använda sportmetaforer (Strömbäck 2004:47, 2001:241).

Skandalgestaltningar är enligt Strömbäck gestaltningar som fokuserar på skandaler, det vill säga beteenden hos politiker som kan kritiseras på moraliska eller juridiska grunder samt felsägningar.

Som tidigare konstaterat har undersökningar om kvinnliga politiker

9

Unga kvinnor men inga unga män

inom medieforskningen visat att kvinnliga politiker trivialiseras oftare än deras manliga kollegor. Oftast sker trivialiseringen genom att man fokuserar på utseende eller privatliv. Därför har jag i min undersökning valt att i stället för att titta på hur politiker gestaltas utifrån spelgestaltningar och skandalgestaltningar se hur de gestaltas ur triviagestaltningar. Med triviagestaltningar menar jag allt som inte hör till sakfrågegestaltningar, bland annat gestaltning om utseende, ålder, genus och privatliv. Strömbäck (2001:248) använder också termen triviagestaltning då mediegestaltningar av politiker behandlar ämnen som inte är relevanta för politiken.

Enligt Strömbäck (2001:182) finns det ett problem med att gestaltningarna för hur politiker gestaltas i medier är för vaga. Men jag anser det ändå finnas skäl till att använda dem i och med att sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar använts flitigt i liknande undersökningar som jag ämnar göra i den här uppsatsen.

3. TIDIGARE FORSKNING KRING MEDIER, POLITIK OCH GENUS Att undersöka medier ur ett genusperspektiv är ett relativt utforskat område inom medieforskningen. Medier, politik och genus har undersökts frekvent både internationellt och i Finland och de flesta undersökningar tyder på att kvinnliga politiker och manliga politiker framställs på olika sätt och utgående från sitt kön. I diskussionen kring mediers genusrepresentationer av politiker brukar följande aspekter huvudsakligen dyka upp.

Mediers representationer av kvinnliga politiker förstärker enligt Harp et al (2010:295) tanken om att kvinnor inte ska engagera sig i den offentliga sfären, det vill säga inom politiken, i samma grad som männen.

Harp et al. tar fasta på att det råder en viss dubbelstandard och tvetydighet i representationen om kvinnliga politiker. Kvinnliga politiker är enligt Harp et al. antingen för snälla eller så är de normbrytare eftersom de motsätter sig kvinnans traditionella plats i samhället. Detta är inte något som är kulturellt bundet enligt Harp et al., utan fenomenet sträcker sig över nationsgränser världen över.

Enligt Mandell (2015:63) fokuserar mediernas representationer av kvinnor inom politiken på kvinnor som känslovarelser i motsats till vad som väntas av politiker, det vill säga att vara starka och säkra. Det krävs enligt Harp et al. att kvinnliga politiker visar upp maskulina egenskaper för att lyckas inom politiken. Men när de gör det framställs de som om de skulle bryta mot acceptabelt kvinnligt beteende. Mandell (2015:63) tar

10

upp begreppet double-bind, det vill säga att kvinnliga politiker bestraffas dubbelt av sin kvinnlighet. Om en politiker är för feminin är hon mindre trovärdig samtidigt som icke-feminina politiker anses kompetenta.

Hur ser situationen då ut i Norden? I Finland fick kvinnor tidigt rösträtt (år 1906), vi har haft en kvinnlig president och två kvinnliga statsministrar. Vi borde alltså vara relativt vana vid att se kvinnor på höga politiska poster och ha en större tolerans för kvinnor som politiska subjekt jämfört med många andra länder. Enligt Hammarlin och Jarlbro (2014:132) är det ändå inget som vi ska ta för givet. Då kvinnliga politiker till exempel gör fel skapar det hetsig debatt och saken får stort nyhetsvärde eftersom kvinnor fortfarande ses som en viss anomali inom politiken (Hammarlin och Jarlbro, 2014:136).

3.1 POLITIKERS SYNLIGHET I MEDIERNA Nyhetsmedierna spelar en allt större roll för den moderna politiken och därmed är det relevant att fråga sig vilka politiker som medierna lyfter fram och hur politikerna framställs. Enligt Vos (2014: 2438) förlitar sig väljarna ofta just på nyhetsmedier för information om politiker, vilket i sin tur gör att hur ofta och hur politikerna porträtteras i medier påverkar deras politiska framgång.

Enligt Vos (2014: 2438) är enskilda politiker mer framträdande i medierna än tidigare och därmed är frågan om vem som får synlighet avgörande och aktuell. Enligt Vos är medierna väldigt selektiva med nyhetsprioriteringen som till sin struktur redan färdigt är hierarkisk och kategoriserande. Politikerna får därför i allt högre grad konkurrera om mediesynligheten. Politikerns image och position, det vill säga vem politikern är, har större inverkan på huruvida hen får synlighet än vad politikern gör eller faktiskt driver på för sakfrågor. Båda faktorer spelar ändå roll för synligheten. Vem politikern är innefattar position, erfarenhet, partitillhörighet, person, utseende, ålder, kön (Vos, 2014: 2447). Forskningen inom området tyder enligt Vos (2014: 2449) även på att kvinnliga och manliga politiker får ungefär lika mycket synlighet i nyhetsmedier. I och med att kvinnor kommit in på höga positioner inom politiken får de också mer synlighet. I dag är kön alltså bara en av många faktorer som kan påverka att politikern får synlighet.

Enligt Vos (2014: 2449) visar vissa studier att yngre politiker får mer synlighet än äldre, medan andra tyder på att åldern inte påverkar. De studier som gjorts visar att en ung politiker är en viktig egenskap för att få

11

Unga kvinnor men inga unga män

synlighet i dagstidningar men inte i tv eller radio. Utseendet spelar också roll för synligheten. Snygga politiker får enligt Vos (2014: 2450) mer synlighet. Vos förklarar det med att attraktiva personer ofta också anses vara kompetenta och sociala. Föga oväntat spelar även politikers agerande roll för hur mycket synlighet de får. Möten ger inte mer synlighet, utan politiker måste också veta hur man ska handskas med medier för att få synlighet i dem (Vos, 2014: 2450).

Enligt Hammarlin och Jarlbro (2014:39) är det vita medelålders män med makt, oftast politiker, som syns allra mest i medierna. De som syns och hörs i medierna är också de vars tankar och åsikter kommer fram och enligt Hammarlin och Jarlbro och kan man här tala om ett tolkningsföreträde. Detta påverkar i sin tur maktfördelningen i samhället.

Gaye Tuchman skriver om symbolisk utplåning, det vill säga att man systematiskt utesluter vissa grupper eller medborgare från den offentliga debatten. Även att trivialisera eller förminska är ett sätt att idka systematisk utplåning, menar Hammarlin och Jarlbro (2014:40).

Det verkar inte spela någon roll om reportern är kvinna eller man.

Kvinnor skriver på samma sätt som män (Hammarlin och Jarlbro, 2014:44 – 4 5). Journalistikens värld är fortfarande till största del männens och kvinnorna får anpassa sig till den enligt bästa förmåga. Enligt Zoonen använder kvinnliga journalister olika strategier för att passa in, varav ”att bli en av grabbarna” är den mest framgångsrika ur karriärsynvinkeln.

Så länge männen sitter på alla höga poster inom medieföretagen är det svårt för genusmedvetenheten att få fotfäste (Hammarlin och Jarlbro, 2014: 49). Journalistiken speglar heller inte bara verkligheten utan målar även upp en slags gemensam bild av den (Hammarlin och Jarlbro, 2014:62 – 6 3). Detta understryker behovet av granskning av hur rapporteringen ser ut och vilka beståndsdelar den består av.

3.2 PRIVAT OCH OFFENTLIG SFÄR Kroon Lundell och Ekström (2008:893 – 8 94) målar upp bilden av en kompetent politiker: hen ska vara rationell, beslutsam, stark och karismatisk, vilket de påpekar knappast är en könsneutral bild till att börja med.

Dessa egenskaper tillskrivs nämligen sällan kvinnor. Män anses inte heller alltid vara tillräckligt starka etc. men de anses ändå, åtminstone enligt traditionella könsstereotyper ha dessa egenskaper från början. Andra egenskaper tillskrivs däremot kvinnor. Enligt Kroon Lundell och Ekström (2008:894) representeras kvinnor oftare som känslovarelser som är nära

12

knutna till den privata sfären, eller hemmet, och detta innebär att det är svårare för kvinnliga politiker att anses kompetenta.

Ross et al. (2013:9 – 1 0) konstaterar å andra sidan att nyhetsartiklar med kvinnliga politiker i större grad fokuserar på frågor om kön och jämställdhet, medan artiklar med manliga politiker tar fasta på frågor om ekonomi, politisk position och personlig profil. En kvinnlig politiker är alltid just en kvinna snarare än en politiker (Ross, 2010:99), könet är alltid på display. Traditionellt sett har kvinnor och män delats in i en offentlig och privat sfär där kvinnan ansvarar för hemmet och det privata och mannen är den som uppträder i offentligheten. Inom genus- och medieforskningen har forskarna kommit fram till liknande resultat.

Politikerna delas in i en offentlig och privat sfär där kvinnliga politiker får svara på frågor om privatliv och familj medan manliga politiker får uttala sig om politiska sakfrågor (Ross et al. 2013:17).

Nelson (2013:45) undersökte hur två svenska politiker, Annie Lööf och Jonas Sjöstedt, gestaltades av nyhetsmedier i Sverige. Hon kunde identifiera ett visst fokus på personifiering i gestaltningen av Annie Lööf medan gestaltningen av Jonas Sjöstedt i högre grad tog fasta på politiska sakfrågor. Hennes studie handlade om nytillträdda politiker, vilket forskningen inom medier, politik och genus sällan tagit fasta på och vilket också min uppsats ämnar göra.

3.3 UTSEENDEFIXERING Hur kön konstrueras i framställningen av politiker är förutom innehåll och ämne också bundet till en viss utseendefixering. Siina Repo har analyserat hur kön konstrueras i personporträtt av kvinnliga politiker mellan åren 1970 — 2010 och konstaterar att en viss utseendefixering råder ännu på 2010-talet. Enligt henne är fixeringen på utseendet inte längre väldigt påträngande, men desto mer detaljerad. Enligt Repo (2011:101) understryks kön dock i hög grad med hjälp av prefixet ”kvinna” (t.ex. med ordval som ”kvinnoledare”).

Forskning inom området har visat att också manliga politiker objektifieras och trivialiseras, men att det sker i lägre grad. Enligt Ross (2010:100) är det snarare regel än undantag för kvinnliga politiker att bli presenterade enligt hur de ser ut. Enligt Gill (2007:117) trivialiseras männen på samma sätt som kvinnorna då de beskrivs med ord och uttryck som innehåller värderingar om utseendet. Enligt henne sker trivialisering främst just genom fokusering på utseendet.

13

Unga kvinnor men inga unga män

Då man jämför hur medier skriver om kvinnliga och manliga politiker, hur högt värderade karaktärsdrag används eller en hurudan uppfattning man får av politikerns problemlösningsförmåga och kompetens, konstaterar Hayes et al. att medier inte fokuserar oproportionerligt mycket på hur just kvinnliga politiker ser ut. Männen får utstå jämförelsevis lika mycket utseendefokusering (Hayes et al. 2014: 1194).

För att många människor är naturligt inställda till politik och förlitar sig på enkel information för att bilda åsikter, kan kandidaternas utseende spela en roll i hur de värderar kandidaterna (Hayes et al. 2014: 1195).

Politikernas ansiktsgester och utseende kan alltså enligt Hayes et al. (2014: 1196) påverka människors värderingar av politikernas kompetens och trovärdighet. Så om man ser bra ut har man större chanser att lyckas inom politiken. Forskning har också visat att negativ rapportering om utseende påverkar väljarna eftersom negativ information fastnar lättare i minnet än positiv information. Studier om könsstereotypier visar också att i och med att kvinnorna har blivit fler inom politiken har uppfattningarna om kvinnor och män som politiker blivit allt mer lika (Hayes et al. 2014: 1197).

Trots att det finns rikligt med studier kring genus och mediernas framställning av politiker finns det inte många som behandlar hur ålder och genus tillsammans spelar roll i medierepresentationer av politiker.

Hur ålder och genus påverkar medierepresentationer i allmänhet har dock undersökts och särskilt då hur ålder påverkar representationen av kvinnor i medierna. Enligt Ross (2010:29) stöder medier tanken om så kallat girl power och förmedlar gärna en bild av unga framgångsrika kvinnor, men det finns vissa krav som man måste uppfylla. Som kvinna har man rätt till att visa sina bröst (men inte amma), göra karriär (men inte efter att man fått barn) och att vara kändis (men bara om man håller sig i skick).

3.4 FÖRSTA INTRYCKET OCH STEREOTYPIER I BILDER ”The importance rests on the idea that mass media play a role in structuring our understanding of reality and helping us make sense of the world, this is particularly true when we as a community lack first-hand knowledge. In the case of Palin, very few were familiar with her as a political figure” (Harp et al. 2010:292).

Enligt Harp et al. (2010:292) är genus och att göra genus (eng. gender performance) ofta avgörande i rapporteringen kring nya kvinnliga politiker, åtminstone för hurudant första intrycket av politikern blir.

14

Kategorisering och förenkling enligt kön är enligt Harp et al. något som medier ofta faller tillbaka på i sin rapportering. Också enligt Jarlbro (2013:72) sker stereotypisk rapportering och förenkling inom nyhetsjournalistiken. Enligt henne är det ofta nyhetskraven som bidrar till detta.

Inom bildjournalistiken är det tillexempel vanligt att fotografera kvinnor i deras hemmiljö eller med barnen (Jarlbro, 2013: 68). Jarlbro konstaterar också att stereotypiska bildsättningar kan påverka våra uppfattningar om genus i offentligheten.

Kroon Lundell (2011:6) tar upp stereotypen, ”den leende flickan”, det vill säga att kvinnor oftare ler i bilder, i sin rapport om hur företagarkvinnor porträtteras i medier. Även kvinnliga politiker tenderar att le oftare i medier än deras manliga kolleger (Egelrud och Ekbrant, 2014:36). Enligt Kroon Lundell är leendet en naturlig reaktion, man vill ju se bra ut inför kameran, men då leendet blir norm och utseendet sätts framom verksamheten handlar det enligt henne om stereotyp porträttering där det är könstillhörigheten som styr budskapet. Att kvinnor oftare ler på bild kan handla om att kvinnorna upplever att det förväntas av dem. Fotografens förväntningar och instruktioner spelar också en stor roll. Kroon Lundell föreslår därmed att journalister skulle kunna vända på steken och lägga fokus på verksamhet snarare än könstillhörighet och på det sättet skapa en mer nyanserad, mångfacetterad och jämställd journalistik. Det är viktigt att granska hur samhällsaktörer, till vilka företagare kan höra, samt personer som är högt uppsatta inom politiken porträtteras i medier eftersom dessa styr våra uppfattningar om hur samhället ser ut.

4. MATERIAL 4.1 VAL AV NYHETSMEDIER I min uppsats analyseras hur under 30-åriga nyinvalda riksdagsledamöter framställdes av finländska nyhetssajter på webben efter riksdagsvalet 2015. Materialet som analyseras består av nyhetsartiklar från Finlands fyra största nyhetssajter på webben, det vill säga Ilta-Sanomat.fi, Iltalehti. fi, Yle.fi och HS.fi. Valet av dessa nyhetssidor kan motiveras med att de har störst spridning i Finland vad gäller sidvisningar (TNS, 2016) och därmed når ut till en stor publik. Hammarlin och Jarlbro (2014:26) skriver om effektorientering, det vill säga att man gärna i analyser ska försöka få med de medier som publiken har störst sannolikhet eller möjlighet att exponeras för. Dessa fyra sajter är också aktiva på sociala medier, vilket ökar spridningen ytterligare och därmed är det motiverat att analysera

15

Unga kvinnor men inga unga män

alla fyra. Ilta-Sanomat.fi, Iltalehti.fi och HS.fi uppger att de lägger stor vikt på nyhetsinnehåll och politiska analyser (Alma media, 2016 och Sanoma, 2016) och Yle.fi som är ett public service-medieföretag har ett stort samhälleligt ansvar i all sin rapportering, inte minst i rapporteringen kring politik och politiker (Yle, 2016).

Att bara analysera en eller två nyhetssajter skulle generera för lite material, därför analyseras de fyra största. Valet av fyra olika nyhetssajter kan kritiseras med att de kan visa sig vara svåra att jämföra sinsemellan, men på grund av undersökningens art är tanken att generera så mycket material som möjligt och då krävs flera källor. Utgångspunkten är att få en bredare bild av hur rapporteringen kring de nyblivna riksdagsledamöterna såg ut på nyhetssajterna och därmed samlas materialet från fyra stora nyhetssajter trots att en jämförelse mellan olika medier som radio, tv och dagstidningar också kunde ha varit intressant. Jag ser det också som en fördel att analysera innehåll från både kvällstidnings- och dagstidningssajter samt en public service-sajt, eftersom materialet då blir mångsidigt och det är möjligt att skapa en mer mångfacetterad bild av hur rapporteringen kring riksdagsledamöterna faktiskt såg ut.

Efter en sökning på Yle.fi: s nyhetssajt märkte jag att den nya webbsatsningen Yle Kioski, som försöker nå ut till en yngre publik, valt att rapportera en hel del om de unga riksdagsledamöterna som jag valt för min studie. Därför har jag beslutat att ha med Yle Kioski i mitt material.

Materialet där är även sådant som ofta får en stor spridning på sociala medier. Däremot har ja valt att inte ta med material från radiokanalerna X3M och Ylex:s nyhetssajter. Främst för att de sällan fokuserar enbart på nyheter och för att materialet där oftast är sådant som också hörs på radio och eftersom jag inte har med radio i min undersökning tar jag inte med materialet från dessa sidor.

4.2 VAL AV ARTIKLAR OCH TIDSRAM Artiklarna har valts genom en sökning i de fyra nyhetssajternas nätarkiv, med riksdagsledamotens förnamn och efternamn och tidsperioden som sökkriterier. Allt som inte kunde kategoriseras som nyhetstext eliminerades. Exempelvis uteslöts allt video- och ljudmaterial samt livebloggar.

Eftersom syftet är att undersöka hur riksdagsledamöterna framställdes tog jag inte med material som endast bestod av namnlistor och liknande. Först togs alla artiklar där namnet fanns med och sedan specificerades kravet att gälla artiklar som inte enbart är listor på de invalda. Sammanlagt

16

analyserades 123 artiklar med fördelningen 46 artiklar från Helsingin Sanomat, 22 från Ilta-Sanomat, 40 från Yle.fi (med Kioski medräknat) och 15 artiklar från Iltalehti.fi.

Artiklarna är från tidsperioden, 19.04 2015—19.05 2015, det vill säga från valdagen till en månad efter att riksdagsledamöterna valts in i Finlands riksdag. Detta eftersom de finländska nyhetsmediernas rapportering om ledamöterna i fråga var störst just då och relativt jämn mellan de olika valda riksdagsledamöterna. Tidsramen kan motiveras med att medierna har en stor roll i hur nyblivna politiker tas emot av allmänheten (Jarlbro, 2013:68). Därmed kan tidsavgränsningen motiveras med att de nya riksdagsledamöterna då presenterades för allmänheten och det är just ett hurdant förstaintryck medierna gav av dem som analyseras i min uppsats.

Bara nyhetssajternas eget material analyserades. Tillexempel nyhetsbyråmaterial togs inte med i analysen eftersom syftet är att se hur de olika nyhetssajterna skrev om unga nya riksdagsledamöter. Därmed är det endast nyhetssajternas egna material som är relevant. Jag har heller inte tagit med åsiktsbaserade texter eftersom det är den faktabaserade rapporteringen som jag vill åt. Därmed analyseras inte ledare, debattartiklar, insändare, kåserier kolumner, kommentarer, analyser eller krönikor. De valda texterna är alltså faktabaserade, det vill säga artiklar, notiser, reportagetexter, intervjuer eller personporträtt.

I forskning inom genus, politik och medier har forskare kommit fram till att bilder kan bryta en annars könsneutral representation av kvinnliga politiker (Kroon Lundell, 2012:14) och därmed är det också viktigt att analysera artiklarnas bilder. Jag har dock av resursmässiga skäl valt att utesluta all rörlig bild som förekommer i samband med materialet och valt att enbart fokusera på enbart nyhetsfotografier och annan bildsättning i egenskap av fotografier som publiceras i samband med de valda artiklarna. Sammanlagt är bilderna som analyserades 66 stycken.

4.3 VAL AV RIKSDAGSLEDAMÖTER Riksdagsvalet 2015 har kallats för ett ”manligt val” där männen gjorde en ”maskulin revolution” (Lasse Winter, 2015) men samtidigt var riksdagsvalet 2015 ett val där unga kvinnor klarade sig relativt bra. Av riksdagsledamöterna under 40 år är över hälften kvinnor och ett tiotal 30-åriga eller yngre riksdagsledamöter blev valda in i riksdagen 2015.

Sammanlagt 14 personer, åtta män och sex kvinnor som blev

17

Unga kvinnor men inga unga män

invalda i riksdagen var under 30 år vid tiden för riksdagsval den 19 april 2015. Av dessa riksdagsledamöter har jag valt ut de fyra kvinnor och fyra män som de valda nyhetssajterna skrivit mest om och som uppfyller kriterierna jag listat ovan. Orsaken till begränsningen är att jag vill jämföra hur riksdagsledamöterna framställdes ur ett genusperspektiv och därmed är det viktigt att ha med lika många kvinnor som män i analysen. Att välja personerna det skrivits mest om är en praktisk begränsning eftersom målet är att generera så mycket material som möjligt. De fyra valda kvinnorna vars rapportering analyseras är: Katri Kulmuni (Centern), Li Andersson (Vänsterförbundet), Tiina Elovaara (Sannfinländarna) och Sanna Marin (SDP). Männen å sin sida är: Simon Elo (Sannfinländarna), Ilmari Nurminen (SDP), Ozan Yanar (De Gröna) och Wille Rydman (Samlingspartiet).

Valet av att analysera rapporteringen kring dessa personer kan motiveras med att de alla valdes in i riksdagen samtidigt och var under 30 år då de blev inröstade. Alla utvalda ledamöter valdes in i riksdagen för första gången. Olli Immonen (Sannfinländarna) är inte med i analysen eftersom han suttit i riksdagen tidigare, trots att medierna skrivit en del om honom under den valda tidsperioden.

Med tanke på partitillhörigheten, representerar de valda ledamöterna sex olika partier: Centern, Sannfinländarna, Samlingspartiet, SDP, De Gröna och Vänsterförbundet, varav de tre största partierna, det vill säga regeringspartierna i Juha Sipiläs regering, är representerade. Det kunde ha varit optimalt att analysera ledamöter från alla åtta riksdagspartier, men på grund av de valda kriterierna och avgränsningarna föll valet på just dessa åtta ledamöter.

Undersökningens artiklar hämtades ur Ilta-Sanomat.fi:s, Iltalehti.fi:s, HS.fi:s och Yle.fi:s nätarkiv som ovan nämnt med följande sökkriterier: riksdagsledamotens förnamn och efternamn samt året 2015 och den tidsperioden 19 april till 19 maj. Eftersom Iltalehti.fi inte har en fungerande sökfunktion på sin nyhetssajt gjorde jag en sökning på Google med samma sökkriterier som för alla andra sajter samt ”Iltalehti” som sökterm.

5. METOD Enligt Østbye et al. (2004:9) är metoder till för att hjälpa forskaren att svara på sin forskningsfråga. Samtidigt ger metoder forskaren verktyg till att analysera och kritiskt kunna bedöma det material som valts för undersökningen (Østbye et al. 2004:15). Inom samhällsvetenskaper

18

handlar forskningen i hög grad om tolkningar (2004:22). Syftet med tolkningar är att göra något fenomen förståeligt och gripbart.

I den här uppsatsen vill jag få svar på hur fyra finländska nyhetssajter gestaltar kvinnliga och manliga under 30-åriga nyinvalda riksdagsledamöter fram till en månad efter att de blivit invalda i riksdagen.

Forskningsfrågan innefattar frågor om hur rapporteringen såg ut: hur ofta skrevs det om de olika riksdagsledamöterna, finns det genusstereotypier eller tydliga ålderskoder i rapporteringen och hur ser gestaltningen ut?

Vilka skillnader finns det i rapporteringen gällande omfång, ton, ämne och genus- samt åldersrepresentation? För att få svar på dessa frågor har jag tillämpat metoden kvantitativ innehållsanalys som sedan kompletterades med en kvalitativ textanalys av ett litet urval av artiklarna.

5.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS AV TEXT OCH BILD Med kvantitativ innehållsanalys försöker man avslöja mer generella mönster för materialet som helhet (Nilsson, 2010:125) samt ta reda på hur olika samhällsgrupper framställs av medier (Østbye et al.

2004:214). Materialet som analyserades i den här uppsatsen består totalt av 123 artiklar med 66 bilder och därmed blev det relevant att göra en kvantitativ innehållsanalys för att mer allmänt få reda på hur de unga nyinvalda riksdagsledamöterna framställdes ur ett genusperspektiv. Kriterier för kvantitativa innehållsanalyser är ofta ett stort material, men det viktigaste är att man systematiskt lägger upp undersökningen och har ett välredigerat kodschema som hjälp. Valet att göra en kvantitativ undersökning kan också motiveras med att syftet är att jämföra olika medier och innehållsteman (Nilsson, 2010:119 – 1 49). För att öka undersökningens reliabilitet måste den som utför undersökningen vara tillräckligt noggrann i sina mätningar. Tolkningsfrågan är dock ofta det avgörande i fråga om reliabilitet vid textanalyser (Bergström och Boréus, 2012:42).

Att göra en kvantitativ undersökning innebär att man först operationaliserar variablerna, det vill säga att forskningsfrågan ska översättas till variabler som kan mätas och med vilka man får fram de relevanta egenskaperna i innehållet. Med hjälp av tidigare forskning, bland annat Strömbäcks (2004, 2001) termer sakfrågegestaltning samt triviagestaltning samt bland annat Ross undersökningar om hur kvinnliga politiker trivialiseras i medierna, har jag formulerat delfrågor till forskningsfrågan: — Hur kommer kön och ålder fram i gestaltningarna?

— Hur gestaltas riksdagsledamöterna utgående från

19

Unga kvinnor men inga unga män

sakfrågegestaltningar?

— Hur gestaltas riksdagsledamöterna utgående från triviagestaltningar?

Enligt Nilsson (2010:126) är tydliga urvalsdefinitioner och ett strängt formaliserat analysschema viktiga då man gör kvantitativa innehållsanalyser eftersom de minimerar tolkningsutrymmet hos kodaren och ökar därmed undersökningens objektivitet och intersubjektivitet.

Med hjälp av genusteorin, gestaltningsteorin och tidigare forskning inom medier, politik och genus har jag formulerat ett kodschema (se bilaga 1) med sammanlagt 74 variabler, 53 variabler för texterna och 21 för bilderna. För att underlätta kodningen vid svåra fall, bland annat vid frågor om hurudana intryck texterna och bilderna ger, har jag även formulerat kodinstruktioner (se bilaga 2) för att öka undersökningens intrakodarreliabilitet, det vill säga att kodaren är konsekvent i sin kodning, samt försäkra undersökningens intersubjektivitet, det vill säga att undersökningen går att göras om oavsett vem forskare eller kodaren är (Nilsson 2010, 119 — 1 49). Variablerna innefattar faktauppgifter om vem som hörs, journalistens och fotografens kön samt vad artikeln i stort sett handlar om och hurudant huvudsakligt intryck texterna och bilderna skapar. I fråga om intryck har jag använt mig av skalan: positivt, negativt eller neutralt intryck och i kodinstruktionerna har jag utgått från att det är positivt ifall riksdagsledamoten får uttala sig utan att ifrågasättas eller får beröm och att det är negativt ifall hen är föremål för kritik eller gestaltas som en part i en konflikt. I formuleringen av kodschemats variabler har jag tagit inspiration från Egelruds och Ekbrants (2014) kandidatuppsats om hur svenska partiledare framställdes i valrörelsen innan det svenska riksdagsvalet 2014.

Förutom att göra detaljerade textanalyser, med både kvantitativ och kvalitativ metod som hjälpmedel, var det i min mening också viktigt att granska bilderna som är kopplade till de valda artiklarna. ”När en verbal text står tillsammans med en bild, aktiveras en regel, en konvention, som säger att de båda uttrycken har ett innehållsligt samband” (Østbye et al. 2004:91). Betydelser överförs alltså mellan texten och bilden och det bildar en helhet. Därför är det viktigt att också studera bilder i tillexempel nyhetstexter. Det är ofta som det inte görs. Av resursmässiga skäl valde jag ändå att avgränsa materialet så att jag inte tog med rörlig bild i analysen utan fokuserade på artiklarnas bildsättning i form av stillbilder.

Sammanlagt analyserades alltså 66 bilder med hjälp av de 21 variabler som formulerades i kodschemat (se bilaga 1). För bildanalysens variabler i

20

kodschemat har jag bland annat använt mig av begreppen grodperspektiv och fågelperspektiv som enligt Bergström (2009) är två av de vanligaste bildvinklarna i fotografier. Variablerna innefattar också bildens dominerande motiv, vilken typ av bild det handlar om, hurudant ansiktsuttryck riksdagsledamoten har i bilden, bildvinkeln samt vilket helhetsintrycket av bilden är.

5.2 KVALITATIV TEXTANALYS Forskningsfrågan innefattar också en mer detaljerad syn på hur rapporteringen såg ut och där tillämpar kvalitativ metod för att få fram hur de olika gestaltningarna såg ut. Också här utgår jag från gestaltningsteorin och genusteorin. Eftersom en metod aldrig ensam kan undersöka materialet ur alla perspektiv har jag valt att komplettera den kvantitativa metoden med en kvalitativ undersökning. Enligt Esaiasson et al. (2007:237) kan kvalitativ textanalys användas för att få fram annat än det som finns i de detaljerade analysenheterna, det vill säga det som ligger dolt under ytan.

Syftet med den kompletterande kvalitativa textanalysen är därmed att på ett djupare plan få fram hur gestaltningarna såg ut och för att få fram det har jag genomfört en kvalitativ innehållsanalys av ett mycket litet urval av artiklarna. Den kvalitativa textanalysen sträcker sig till två artiklar ur materialet och syftet med analysen är att testa metoden på materialet och granska artiklarna på djupet för att få fram exempel på hur de unga under 30-åriga nyinvalda riksdagsledamöterna framställdes i de valda nyhetsmedierna ur ett genusperspektiv. Den kvalitativa analysen sträcker sig endast till två artiklar på grund av uppsatsens begränsade resurser. I en längre och mer omfattande uppsats kunde den kvalitativa analysen med fördel också utföras med ett större material. De två artiklarna valdes med kriterierna att artikeln måste innehålla en personintervju med riksdagsledamoten det vill säga att riksdagsledamoten intervjuas och kommer således till tals via direkt citat och i den löpande texten i artikeln.

För att få fram genusaspekten valde jag en artikel som fokuserar på en kvinnlig riksdagsledamot och en som fokuserar på en manlig riksdagsledamot. Endast de valda riksdagsledamöterna ska intervjuas i texten. De två riksdagsledamöterna som kommer till tals i de två artiklarna som valts för den kvalitativa textanalysen är Li Andersson och Ozan Yanar. Av de kvinnliga nyvalda ledamöterna var det Li Andersson som figurerade i flest artiklar (50 stycken) och Ozan Yanar var den med flest artiklar av männen

21

Unga kvinnor men inga unga män

(28 artiklar), därmed är det motiverat att välja artiklar där just dessa personer intervjuas. Artikeln med intervju med Andersson är publicerad på valdagen den 19 april på nyhetssajten Iltalehti.fi och artikeln med intervjun med Yanar är publicerad den 22 april på HS.fi.

Kvalitativ textanalys går ut på att man genom noggranna läsningar av en text får fram det väsentliga i texten. Det gör man genom att granska texten som helhet, dess delar samt genom att rama in den i rätt kontext (Esaiasson et al. 2007:237). För den kvalitativa textanalysen har jag ställt frågor till texten om inramningen: hur kontextualiseras nyheten, vad är det som egentligen ramas in och vad utelämnas, hur inramningarna betonas och vilka konsekvenser har dessa val för slutresultatet samt hur riksdagsledamöterna gestaltas utifrån sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar (se bilaga 3).

5.3 METODKRITIK Hammarlin och Jarlbro (2014:137) kritiserar medierepresentationsanalyser som utgår från ett genusperspektiv för att vara förutsägbara och upprepande. Därför är det ytterst viktigt att ställa sig kritisk till vad det är man vill nå och vad syftet med analysen egentligen är då man gör en genusanalys eller så skapar man bara en reproduktion av de rådande genuskategorierna och genusstereotypierna. Som exempel på dessa kategorier tar Hammarlin och Jarlbro upp konstateranden att ”män är rationella och kvinnor emotionella”.

Det är också svårt att jämföra olika politiker med varandra.

Analysresultaten kan enligt Hammarlin och Jarlbro (2014:62) alltid peka på faktorer som individernas bakgrund, erfarenheter, utbildning och så vidare vilket gör det svårt att vara säker på att det man försöker mäta verkligen kommer fram. Samtidigt speglar journalistiken inte heller bara verkligheten som den är utan målar upp en bild av den, men ofta blir den bilden som journalistiken målar en gemensam uppfattning om vad som är verklighet (Hammarlin och Jarlbro, 2014, 62 — 6 3).

Både den kvantitativa och kvalitativa analysmetoden lägger stor vikt på forskarens egen tolkning och det kan föra med sig vissa problem och utmaningar som bland annat att behålla en hög kodarreliabiliet genom hela kodningen, och enligt Nilsson (2010:139) är det svårt att lita på att datainsamlingen är konsekvent samt att den inte är beroende på vem kodaren är. Enligt Østbye et al. (2004:34) kan forskarens roll ändå också vara positiv.

22

För att öka undersökningens validitet användes två metoder, kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Tanken med att utföra analysen med två metoder var att komplettera de båda metodernas och minska deras brister. En kvantitativ analys lämpar sig bland annat inte särskilt bra för att finna det osagda eller underliggande i en text enligt Bergström och Boréus (2012:88), och det är svårt att i efterhand ändra på analysenheter eller analysens struktur. Därmed valde jag att också göra en småskalig kvalitativ textanalys. Den kvalitativa delens syfte är dock endast riktgivande och bara ett mycket litet urval av artiklarna analyserades.

Trots att den kvantitativa undersökningen sträcker sig till 123 artiklar och 66 bilder är artiklarnas omfång för litet med tanke på generaliserbarheten och den externa validiteten (Esaiasson et al. 2007:64). Även den valda tidsramen medför till detta. En längre studieperiod skulle betyda ett mer omfattande studiematerial vilket skulle öka studiens generaliserbarhet.

Eftersom valet av tidsram för den här uppsatsen beträffade riksdagsvalet 2015 skapar den eventuellt också ett reliabilitetsproblem. Ifall samma undersökning skulle göras en annan vecka eller månad skulle resultaten eventuellt se annorlunda ut på grund av medierapporteringens speciella fokus på riksdagsvalet den valda månaden. Men i och med att den här uppsatsen syfte är att granska hur unga nyvalda riksdagsledamöter framställdes av fyra vada nyhetssajter finns det i min mening tillräckligt med motivering för tidsramen.

Forskarens intresse styr ofta ämnet och forskningsfrågan samt syftet för forskningen och det är något som enligt Østbye et al. rekommenderas för att forskningen eller undersökningen ska bli välgjord. Vilja och intresse måste finnas hos den som analyserar eftersom man då kan ställa bra frågor till texten som man ska analysera för att sedan sätta ihop texten igen och förstå något nytt i den (Østbye et al. 2004:71). Undersökningen måste ändå vara intersubjektiv, det vill säga det måste gå att göra om undersökningen och då komma fram till ungefär samma resultat oavsett vem som gör undersökningen. Därför är det väldigt viktigt att forskaren öppet redogör för alla val som gjorts i undersökningen (Østbye et al.

2004:33). För att öka öppenheten för hur kodningen skedde och för att försäkra att tolkningarna inte skulle bli allt för subjektiva formulerade jag bland annat kodinstruktioner för hur svåra gränsfall skulle kodas in (se bilaga 2). Østbye et al. (2004:71) tar även upp fördomar och en viss förförståelse som vi som människor och forskare inte helt och hållet kommer undan. Vi tar tillexempel alltid mer våra erfarenheter, kulturella och

23

Unga kvinnor men inga unga män

historiska och också personliga, i analysen. Enligt Østbye et al. är det heller inte ändamålsenligt att bli kvitt sina fördomar, men det är bra om man är medveten om vilka begränsningar de kan leda till och vilken effekt de kan ha på undersökningen.

6. ANALYS AV RESULTATEN I det här kapitlet redogör jag för hur under 30-åriga nyinvalda riksdagsledamöter gestaltades ur ett genusperspektiv av fyra olika finländska nyhetssajter fram till en månad efter att de blivit invalda i riksdagen.

Materialet som analyserades bestod av 123 artiklar från respektive nyhetssajter under tidsperioden 19 april till 19 maj 2015 på webben samt av 66 bilder som publicerats i samband med artiklarna. Först redogör jag för resultaten av den kvantitativa innehållsanalysen som gjordes av texterna och bilderna. I nästa kapitel går jag sedan igenom resultaten för den kvalitativa textanalysen.

6.1 REPRESENTATIONERNAS OMFÅNG I kapitel 3 redogjorde jag för hur den tidigare forskningen kring ämnet medier, politik och genus sett ut och konstaterade att det finns skillnader för hur ofta manliga respektive kvinnliga politiker porträtteras i medier. I mitt material såg fördelningen ut på följande sätt (se tabell 1).

24

50 12 35 30 12 14 12 28

Antal Artiklar där RL är med

41% 10% 28% 24% 10% 11% 10% 23%

Antal totala artiklar

19 6 14 10 3 6 4 10

Antal artiklar där RL är huvudaktör (=HA)

Tabell 1. Riksdagsledamöternas representationer. Tabellen består av antalet artiklar där riksdagsledamöterna förekommer samt andelen av totala artiklar och artiklar där respektive riksdagsledamot är huvudaktör. Observera att två eller fler riksdagsledamöter i flera fall förekommer i samma artikel. Därmed blir inte totala andelen 100 procent. Observera också att alla artiklar inte har en huvudaktör.

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar

Riksdagsledamot (=RL)

38% 50% 40% 33% 25% 43% 33% 36%

HA andel av RL artiklarna

15 5 11 8 2 5 3 8

Huvudaktörernas andel av totala artiklarna

123 123 123 123 123 123 123 123

Totala artiklarna

Den kvantitativa innehållsanalysen som gjordes på materialet (123 artiklar) visar att Li Andersson är högst representerad, det vill säga de fyra valda medierna skrev mest om henne under den valda tidsperioden. Sanna Marin, Katri Kulmuni och Ozan Yanar var också högt representerade i materialet. De riksdagsledamöter som fick minst medieuppmärksamhet i de valda medierna och artiklarna var Ilmari Nurminen, Tiina Elovaara, Wille Rydman och Simon Elo. Medierna skrev alltså mer om de kvinnliga nyvalda riksdagsledamöterna än deras manliga kolleger.

Tidsramen för undersökningen valdes med maximalt antal artiklar i åtanke och i och med att undersökningsperioden var dagen för riksdagsvalet samt en månad efter utgick jag från antagandet att de nyvalda ledamöterna skulle exponeras för ungefär lika mycket medieuppmärksamhet. Däremot verkar det som kvinnorna fått mer uppmärksamhet. Det kan till en del förklaras med att riksdagsvalet 2015 var ett speciellt val i det avseendet att unga kvinnor klarade sig relativt bra jämfört med tidigare år, vilket styrde nyhetsrapporteringen. Riksdagsvalet 2015 präglades också av att flera under 30-åringar klarade sig bra. Den yngsta riksdagsledamoten Ilmari Nurminen verkar ändå inte ha fått särskilt mycket medieuppmärksamhet jämfört med de andra ledamöterna i materialet.

Vissa av de åtta nyvalda riksdagsledamöterna, Li Andersson, Sanna Marin och Wille Rydman, har figurerat i medierna en längre tid på grund av deras politiska engagemang. Bland annat klarade sig Li Andersson bra i Europaparlamentsvalet 2014 och har synats i medierna som Vänsterungas ordförande, Sanna Marin har varit aktiv inom SDP:s ungdomsförbund samt medlem i Tammerfors stadsfullmäktige och Wille Rydman har varit ordförande för Samlingspartiets ungdomsförbund och medlem i Helsingfors stadsfullmäktige. Att vissa av de åtta under 30-åriga riksdagsledamöterna figurerat relativt mycket i medierna redan flera år innan riksdagsvalet 2015 kan vara en bakomliggande orsak till att de fyra valda medierna rapporterade mycket om dem. Detta förklarar dock inte Rydmans låga medierepresentation, men däremot nog varför det finns flest artiklar där Li Andersson nämns eller intervjuas.

I kapitlet om tidigare forskning inom medier, genus och politik konstaterades att politiker i dag står inför en alt större kamp om mediesynligheten. En stor vikt läggs på den enskilda politikerns image och position inom politiken. Vem politikern är inverkar i allt högre grad på hur mycket synlighet politikern får (Vos, 2014: 2447) och enligt Vos (2014: 2449) tyder forskningen inom området på att kön i dag bara är en av många faktorer som inverkar på medieuppmärksamhetens omfång.

26

I mitt material syns personifieringen och den enskilda politikerns image som viktiga faktorer för medieuppmärksamheten efter riksdagsvalet 2015. I artiklarna där de unga kvinnornas valresultat diskuteras är det nästan alltid Li Andersson som intervjuas eller tas med som exempel. Det kan förklaras med att Andersson är uttalat feminist och en politiker med medievana som journalisterna vet att levererar vid intervjusituationer.

Att de flesta artiklarna i mitt material handlar om Andersson är också ett resultat av materialets tidsram och omfattning, vilket å sin sida innebär att Andersson eventuellt inte blivit lika framstående i ett större material och med en mer omfattande tidsram.

Att de kvinnliga nyvalda riksdagsledamöterna i mitt material har större medieuppmärksamhet (fler antal artiklar) tyder på det som Hammarlin och Jarlbro (2014:136) skriver om att kvinnor fortfarande ses som en viss anomali inom politiken. Särskilt tyder resultaten (se tabell 1) på att unga kvinnor i riksdagen har ett högre nyhetsvärde än unga män i riksdagen. Detta gäller dock bara för nyhetsrapporteringen just efter riksdagsvalet i mitt material, och ifall undersökningen skulle sträcka sig längre än den första månaden efter valet skulle resultatet säkert se annorlunda ut och eventuellt skulle antalet artiklar per de unga riksdagsledamöterna bli jämnare mellan männen och kvinnorna. Samtidigt kan det faktum att de unga kvinnorna syns och hörs mer i mitt material än de unga männen tolkas i ljuset vad Ross (2010:29) skriver om att medier gärna stöder tanken om girl power, det vill säga att medier gärna lyfter fram unga framgångsrika kvinnor på vissa villkor. I mitt material får de kvinnor som i det här fallet kan anses som mest framgångsrika, det vill säga de som fått flest röster i riksdagsvalet, också mest medieuppmärksamhet. Det som dock är intressant i min undersökning är skillnaderna mellan rapporteringen om de olika riksdagsledamöterna i fråga om antal genuskoder och ålderskoder som analyseras vidare i nästa delkapitel.

27

Unga kvinnor men inga unga män

6.2 FÖREKOMSTEN AV GENUSKODER OCH ÅLDERSKODER I undersökningen kodades förekomsten av genuskoder och ålderskoder för att få fram i hur stort avseende gestaltningen fokuserade på dessa aspekter. I kodinstruktionerna definierades prefix som kvinna eller man tillexempel, även manlig riksdagsledamot och kvinnlig riksdagsledamot (mieskansanedustaja/naiskansanedustaja), röstdrottning/röstkung som genuskoder och som ålderskod räknades bland annat det att ålder skrivs ut eller att personen refereras till som ung eller gammal. Det att personen varit aktiv inom ett partis ungdomsorganisation räknas här inte som en ålderskod. Tabellen nedan visar genus- och ålderskodernas fördelning mellan de åtta riksdagsledamöterna.

28

21 3 15 14 1 1 0 4

Antal genuskoder i rapporteringen per RL

42% 25% 43% 47% 8% 7% 0% 14%

Andel av totala artiklar per RL

Tabell 2. Genuskoder och ålderskoder i rapporteringen.

Tabellen består av antalet genus- och ålderskoder i rapporteringen per riksdagsledamot samt andelen av hur ofta koderna förekommer per totalt antal artiklar per riksdagsledamot. Observera att två eller fler riksdagsledamöter i flera fall förekommer i samma artikel. Observera också att alla artiklar inte innehåller genus- eller ålderskoder.

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar

Riksdagsledamot (=RL)

23 8 23 20 5 7 5 13

Antal ålderskoder i rapporteringen per RL

46% 67% 66% 67% 41% 50% 42% 46%

Andel av totala artiklar per RL

50 12 35 30 12 14 12 28

Totala artiklar per RL

Riksdagsvalet 2015 var ett speciellt val också i det avseendet att unga klarade sig bra vilket också styrde nyhetsrapporteringens vinklar och ålder är många gånger i fokus i rapporteringen kring riksdagsvalet. I mitt material syns att rapporteringen av de manliga riksdagsledamöterna inte innehåller genuskoder i lika hög grad som i rapporteringen av kvinnliga riksdagsledamöterna. De mest förekommande genuskoderna i materialet var: röstdrottning/valdrottning (58 gånger), ung kvinna (29 gånger) och röstkung/valkung (16 gånger). Övriga genuskoder var kvinnlig riksdagsledamot (naiskansanedustaja) som förekom två gånger i materialet. För jämförandets skull sökte jag också genuskoderna ung man och manlig riksdagsledamot i artiklarna, men de förekom inte i materialet. Det visar att rapporteringen om de kvinnliga nyvalda riksdagsledamöterna innehöll fler genuskoder än rapporteringen om de manliga riksdagsledamöterna.

Anmärkningsvärt är också att i artiklarna där Rydman förekom fanns inga genuskoder.

I artiklarna där det fanns rikligt med genuskoder var genuskoden, tillexempel ”ung kvinna”, ofta hela nyheten och i de flesta artiklar var det faktum att den invalda riksdagsledamoten var en kvinna en positiv sak. I och med att tidsramen för de valda artiklarna inleds med valdagen och dagarna precis efter, innehåller materialet främst artiklar som behandlar efterdyningarna av valet. I dessa artiklar är riksdagens nya sammansättning det som är intressant och könsfördelningen och åldersfördelningen därmed ett välanvänt redskap för att analysera och jämföra den nya riksdagen med den tidigare riksdagen. Det kan förklara varför genuskoder och ålderskoder förekommer i den grad de gör, även i mitt material. Det som dock är anmärkningsvärt är skillnaden i förekomsten av genuskoder mellan kvinnliga och manliga riksdagsledamöter. Att fler artiklar innehåller genuskoder som ”ung kvinna” än ”ung man” påvisar det som tidigare forskning visat. Nämligen att kvinnor fortfarande ses som anomalier i politiken och hur kvinnliga politiker trivialiseras i medier i det avseendet att deras kön ofta kommer före deras yrke som politiker (b.la. Ross 2010).

I fråga om ålderskoderna fanns det ungefär lika mycket fokus på ålder i rapporteringen kring alla de åtta valda riksdagsledamöterna. Rapporteringen kring den yngsta nyvalda riksdagsledamoten, Ilmari Nurminen 24 år, innehöll många ålderskoder (hälften av materialet) men rapporteringen kring Tiina Elovaara, Katri Kulmuni och Sanna Marin fokuserade ändå mer på ålder trots att det kunde diskuteras att nyhetsvärdet på Nurminens ålder är högre i och med att han är den yngsta personen i hela riksdagen.

30

7%

20%

Tabell 3. Rubriker. Tabellen visar andelen genuskoder som förekommer i artiklarnas rubriker (av totalt 123 artiklar) samt hur ofta riksdagsledamöternas namn och ålder förekommer i rubriken.

Andel av totala artiklar (123) där riksdagsledamotens ålder förekommer i rubriken

Andel genuskoder i rubriken av totala artiklar (123)

18%

Andel av totala artiklar (123) där riksdags ledamotens namn förekommer i rubriken

De vanligaste genuskoderna som förekommer i rubrikerna är ung kvinna (10 gånger), röstdrottning (8 gånger) och röstkung (4 gånger). I materialet förekommer också orden kvinnlig riksdagsledamot (naiskansanedustaja) två gånger och liten flicka (pikkutyttö) en gång då artikeln handlar om Li Anderssons relation till hennes pappa då hon var åtta år gammal. Både Nurminens och Kulmunis ålder förekommer i rubriken i två artiklar.

De unga männen i mitt material fick i allmänhet färre röster än de unga kvinnorna. Bland annat Li Andersson och Katri Kulmuni drog hem ett stort antal röster, Anderssons valresultat var relativt förväntat, medan Kulmuni överraskade med att få fler röster än Paavo Väyrynen (C). Också Sanna Marin överraskade med sitt röstsaldo som fällde Kimmo Sasi (SDP) ur riksdagen. Det här förklarar delvis varför orden röstdrottning och valdrottning förekommer oftare i rubrikerna än valkung och röstkung.

Eftersom männen i mitt material egentligen inte var några så kallade valkungar, röstkungar, eller överraskare kallas de inte så heller och de fyra gångerna som ordet röstkung förekommer i materialet är det inte Simon Elo, Wille Rydman, Ilmari Nurminen eller Ozan Yanar som rubriken eller ordet syftar på.

De åtta riksdagsledamöternas namn förekommer sammanlagt i 22 artiklar av alla 123 artiklar. Li Anderssons namn förekom flest gånger i artiklarnas rubriker (12 gånger), Tiina Elovaaras samt Wille Rydmans namn förekom en gång och Katri Kulmunis, Sanna Marins, Ilmari Nurminens och Ozan Yanars namn förekom två gånger. Simon Elos namn förekom inte en enda gång. Även här syns Li Anderssons dominans i materialet. Som det redan tidigare har konstaterats var Andersson känd för allmänheten redan innan riksdagsvalet 2015 och många medier förutsåg henne som ordförande för Vänsterpartiets riksdagsgrupp.

Medierna har redan länge lyft upp Li Andersson som Vänsterförbundets nya politikerförmåga.

6.3 HUVUDSAKLIGT INTRYCK OCH GESTALTNING (SAKFRÅGEGESTALTNINGAR/TRIVIAGESTALTNINGAR) I det följande avsnittet visas hurudant intryck som målas upp av riksdagsledamöterna i artiklarna. Intrycken har delats in i tre kategorier: positivt, negativt och neutralt. I kodinstruktionerna definierades vad dessa olika kategorier står för. Jag utgick ifrån att det är negativt att få kritik eller framställas som en part i en konflikt och att det är positivt att få beröm eller få komma till tals utan att bli ställd mot väggen. Utgångspunkten låg

32

i att granska värdeladdade ord (positiva/negativa) och artikelns tonfall.

Framställningen tolkades som neutral om riksdagsledamoten varken beskrevs i negativ eller positiv anda, bland annat då riksdagsledamoten fick uttala sig i sakfrågor eller nämns som exempel av respektive partis medlem.

Eftersom den här uppsatsens syfte är att undersöka hur de valda åtta riksdagsledamöterna framställdes av fyra olika nyhetssajter mättes gestaltning i form av sakfrågegestaltningar samt triviagestaltningar.

Sakfrågegestaltningar innefattar här politisk karriär, frågor som rör arbetet, utbildning, politiska åsikter, så allt som innefattar yrket. Triviagestaltningar innefattar här utseende, hemförhållanden, privatliv och personlighet.

33

Unga kvinnor men inga unga män

Riksdagsledamot (=RL)

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar

62% 50% 71% 57% 46% 64% 33% 64%

Huvudsakligt intryck positivt (%)

2% 8% 0% 10% 8% 14% 8% 0%

Huvudsakligt intryck negativt (%)

34% 42% 29% 33% 46% 21% 58% 36%

Huvudsakligt intryck neutralt (%)

58% 42% 69% 60% 62% 36% 83% 36%

Sakfrågegestaltning (%)

8% 17% 9% 10% 15% 14% 8% 36%

Triviagestaltning (%)

24% 42% 23% 33% 23% 50% 8% 32%

Både sak- och triviagestaltning(%)

Tabell 4. Intryck och gestaltningar. Tabellen visar andelen av hurudana intryck av riksdagsledamöterna artiklarna ger samt vilken typ av gestaltning som förekommer. Observera att två eller flera riksdagsledamöter kan förekomma i samma artikel och att totala andelarna därför inte blir 100 procent. Jämförs med totala antalet artiklar per riksdagsledamot.

De flesta artiklar i undersökningen gav antingen ett positivt eller neutralt intryck av riksdagsdagsledamöterna. Bland artiklarna där Ilmari Nurminen förekom som huvudaktör fanns flest artiklar som gav ett negativt intryck om honom (14 procent av artiklarna). Bland artiklarna om Sanna Marin fanns näst mest artiklar som gav ett negativt intryck (10 procent). I Nurminens fall handlar den negativa tonen främst om riksdagsledamotens unga ålder. Många artiklar där Nurminen är huvudaktör fokuserar på hans unga ålder och kan tolkas som negativa eftersom de förminskar hans kunnande eller lämplighet som riksdagsledamot och sätter i stället fokus på att han är riksdagens yngsta person. I Marins fall handlar den negativa tonen om att Marin vann veteranpolitikern Kimmo Sasi i riksdagsvalet. I artiklar som handlar om att Marin ”slog ut” Sasi uttalar sig Sasi i väldigt hårda ordalag (bland annat ord som ”äreä akka”) om Marin och hon får i andra artiklar också kritik för ett uttalande på sociala medier om hur mycket pengar man behöver för att kunna starta en valkampanj som väckt uppmärksamhet och kritik.

Att så många artiklar ger ett neutralt intryck av riksdagsledamöterna kan förklaras med att många artiklar som är med i materialet handlar om resultaten i riksdagsvalet och bara räknar upp vem som kommit in och vem som inte kommit ut och hur många röster var och en fått. De artiklar som är positiva kan delvis förklaras med att det i allmänhet kan antas vara positivt för riksdagsledamoten i fråga att hen kommit in i riksdagen och att ett bra resultat också är värt att fira. Flera av de unga riksdagsledamöterna var också relativt okända för den stora massa och det kom som en överraskning att bland annat Katri Kulmuni och Sanna Marin fick fler röster än veteranpolitikerna Paavo Väyrynen och Kimmo Sasi. I mediernas rapportering om riksdagsvalet ligger fokus i hög grad på överraskningsmomenten och därmed är intrycket ofta positivt i materialet.

Det som är anmärkningsvärt här är att alla artiklar om Ozan Yanar är antingen neutrala eller positiva. Artiklarna om honom fokuserar mycket på att han har fötts i Turkiet och att han därmed har en invandrarbakgrund. Han refereras också flera gånger till som ”invandrarledamot” (maahanmuuttajakansanedustaja). En orsak till att Yanars invandrarbakgrund sätts i fokus i rapporteringen kan vara att Finlands riksdag inte haft många ledamöter med invandrarbakgrund och att det på så sätt kan beskrivas historiskt att det i riksdagsvalet 2015 kom in två politiker som har en invandrarbakgrund, Nasima Razmyar och Ozan Yanar.

I fråga om hur riksdagsledamöternas gestaltningar såg ut kan

35

Unga kvinnor men inga unga män

följande aspekter konstateras ur resultaten. Sakfrågegestaltningar förekommer mest hos de flesta riksdagsledamöter, med undantag för Ilmari Nurminen vars rapportering ofta innehåller både sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar (50 procent) samt rapporteringen kring Ozan Yanar där sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar förekom i lika hög grad (36 procent av artiklarna). Detta kan förklaras med att rapporteringen kring Nurminen fokuserade på ålder i hög grad och att rapporteringen kring Yanar fokuserade på hans invandrarbakgrund. I rapporteringen kring Tiina Elovaara förekom också flera artiklar där både sakfråge- och triviagestaltningar förekom (42 procent). Bland annat handlar en artikel (se artikel nummer 123) om hur en säkerhetsvakt vid riksdagen inte trodde att hon verkligen var en riksdagsledamot. I artikeln uttalar sig Elovaara om varför hon tror att vakten reagerade så och hon säger att det säkert beror på att hon är en ung kvinna. ”Om jag hade varit en medelåldersman hade ingen frågat någonting”, säger hon i artikeln. I samma artikel refereras hon också till som ”ung kvinnlig riksdagsledamot” (nuori naiskansanedustaja). Även rapporteringen kring Sanna Marin innehåller många artiklar där både sakfråge- och triviagestaltningar förekommer (33 procent).

I flera artiklar representerar hon den unga kvinnan som vann över veteranpolitikern Kimmo Sasi och fick en plats i riksdagen medan han inte fick det. Som tidigare nämnt var riksdagsvalet 2015 ett val där många unga kvinnor klarade sig bra vilket syns i rapportering efter valet.

Många artiklar handlar om de unga kvinnornas frammarsch och i de artiklarna förekommer flera genuskoder, om än i positivt syfte. Det gör att kodningsresultaten av hur de fyra valda riksdagsledamöterna gestaltades i de fyra valda medierna innefattar flera artiklar där sakfrågegestaltning och triviagestaltning förekommer tillsammans. Å ena sidan får riksdagsledamöterna uttala sig om politiska sakfrågor, men å andra sidan lyfts deras kön och unga ålder fram i rubriken i höge grad än det görs hos de manliga ledamöterna i mitt material.

Orsaken till att jag i kodschemat valde att förutom variablerna, triviagestaltning och sakfrågegestaltning också ha med en variabel för båda typerna av gestaltning i samma variabel är att det i flera artiklar fanns båda sorter ungefär lika mycket vilket gjorde att det blev svårt att välja vilken sort av gestaltning det var frågan om. Men samtidigt som den tredje variabeln för gestaltning underlättade kodningen försvårar den däremot analysen av kodmaterialet, men åtminstone ger resultatet som finns i tabell 4 en riktgivande uppfattning om vilka typer av gestaltningar

36

som förekommer i materialet.

I mitt material handlar de flesta triviagestaltningarna om att riksdagsledamoten i fråga framställs med ålder eller kön i fokus, i stället för att trivialiseras med utseende eller privatliv i fokus som bland annat Ross (2010) konstaterat att ofta sker i rapporteringarna om kvinnliga politiker. Då rapporteringen går in på privatliv handlar det i mitt material främst om att skriva om varifrån riksdagsledamoten kommer och var hen bor och verkar. I endast några fall (bland annat i artiklar om Li Andersson och Sanna Marin) kommer familjen fram, Li Andersson förklaras leva i ett parförhållande och Sanna Marin likaså och Anderssons pappa kommer fram i några artiklar som också det faktum att Marin kommer från en familj med två mammor. Annars är riksdagsledamöternas privatliv inte väldigt synlig i rapporteringen kring riksdagsvalet. Ozan Yanars fotbollsintresse kommer fram likaså att Li Andersson tycker om vegetarisk mat. De personer vars privatliv kommer fram minst i mitt material är Wille Rydman, Simon Elo, Tiina Elovaara och Katri Kulmuni vilket visar att det kanske inte finns så stora genusskillnader angående hur privatlivet gestaltas.

6.4 HUVUDSAKFRÅGAN Som kodinstruktionerna gav hänvisning till fick artiklarnas huvudsakfrågor växa fram under kodningen. Sammanlagt identifierades 12 nya olika huvudsakfrågor förutom de kategorier som definierats innan kodningen.

Sammanlagt innehåller kodschemat 24 kategorier för artiklarnas huvudfrågor.

De vanligaste huvudsakfrågorna i materialet är: riksdagsvalet 2015 (70 artiklar), regeringen/riksdagen (18 artiklar), arbete (6 artiklar), partiarbete (5 artiklar) och personliga ämnen/fritid (5 artiklar). Övriga huvudsakfrågor som förekom i materialet var jämställdhet (4 artiklar), kultur (3 artiklar), politiska värderingar (3 artiklar), invandrarfrågor (2 artiklar), ekonomi (2 artiklar), konflikter i politiken (1 artikel), utrikesfrågor/EU (1 artikel), nedskärningspolitik (1 artikel), familj (1 artikel), minoriteter (1 artikel) och religion (1 artikel).

37

Unga kvinnor men inga unga män

Riksdagsledamot

1 0 1 0 1 1 0 0 2

Ekonomi som H

27 5 22 21 6 2 4 16 70

Riksdags-valet 2015 som H

4 1 3 3 0 0 0 0 4

Jämställdhet som H

1 0 0 0 0 0 0 0 1

Konflikter i politiken som H

4 0 0 0 1 0 0 0 5

Parti arbete som H

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar Totalt antal artiklar

0 2 4 2 0 2 1 2 6

Arbete som H

6 5 4 5 2 7 3 5 18

Regeringen/ riksdagen som H

0 0 0 0 0 0 0 1 0

Utrikesfrågor/EU som H

3 0 0 0 0 0 0 3 5

Personliga ämnen/fritid som H

0 0 0 0 0 0 3 1 3

Kultur som H

1 0 0 0 0 0 0 0 1

Nedskärningspolitik som H

Tabell 5. Huvudsakfrågorna. Tabellen visar antalet huvudsakfrågor per riksdagsledamot samt de totala antalen huvudsakfrågor. H står för huvudsakfråga. Observera att flera riksdagsledamöter kan förekomma i samma artikel därmed kan flera riksdagsledamöter ha samma huvudsakfråga i tabellen.

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar Totalt antal artiklar

Riksdagsledamot

1 0 1 0 0 0 1 1 3

Politiska värderingar som H

0 0 0 0 0 0 0 2 2

Invandrarfrågor som H

1 0 0 0 0 0 0 0 1

Familji som H

0 0 1 0 0 0 0 0 1

Minoriteter som H

0 0 0 0 1 0 0 1 1

Religion som H

Som tabellen visar handlade de flesta artiklar om riksdagsvalet 2015 (56 procent av alla 123 artiklar), vilket var väntat med tanke på undersökningens tidsram. Näst mest artiklar handlade sedan om regeringen eller riksdagen (18 artiklar) vilket heller inte är överraskande med tanke på att en riksdag just valts och en ny regering skulle tillsättas. Det som är intressant är att Nurminen ofta förekommer i artiklarna om riksdagen eller regeringen. Ofta är det så att han jämförs med äldre riksdagsledamöter, men Nurminens åsikter om vissa specifika politiska sakfrågor kommer också fram i rapporteringen.

Huvudsakfrågan på tredje plats handlar om arbete (6 artiklar) vilket kan förklaras med att de nyvalda riksdagsledamöterna skulle börja på en ny arbetsplats och i artiklarna jämfördes den nya arbetsplatsen ofta med ledamotens tidigare arbetsplatser. Till kategorin partiarbete (5 artiklar) hörde allt som innefattar arbete inom det egna partiet som ordförandeskap inom partiet tillexempel. Fyra av artiklarna som handlar om Li Andersson hade partiarbete som huvudsakfråga vilket kan förklaras med att det fanns många spekulationer om att hon eventuellt skulle bli ordförande för Vänsterförbundets riksdagsgrupp och hon intervjuades ofta om ifall hon tänkte ställa upp i valet om partiordförande. Sist och slutligen blev hon inte ordförande för partigruppen, men hon blev en av viceordförandena.

Endast artiklar om Andersson och Yanar handlade om personliga ämnen eller fritid. I rapporteringen kring Andersson fokuserade ett par artiklar på att Anderssons pappa är konstnär och hurudan Li Andersson är som person samt vad hon tycker om att göra på sin fritid. I och med att Anderssons pappa fanns med i rapporteringen om att hon fått en plats i riksdagen var hon också den enda i materialet vars artiklar innehöll huvudsakfrågan familj (1 artikel). I rapporteringen kring Yanar kom hans födelseland Turkiet upp flera gånger. Bland annat handlar två artiklar om Yanar om att han fått en fotbollsspelskjorta av sitt hemmalag. Yanars invandrarbakgrund kom fram också i och med att han är den enda av de åtta valda riksdagsledamöterna vars artiklar handlar om invandrarfrågor (2 artiklar sammanlagt).

Som tidigare forskning (bland annat Ross et al., 2013:9 — 1 0) visat är det vanligt att kvinnor uttalar sig om jämställdhet i medierna, vilket också syns i mitt material, medan artiklar med manliga politiker tar fasta på frågor om ekonomi, politisk position och personlig profil. Fyra artiklar hade jämställdhet som huvudfråga i mitt material och endast de fyra kvinnliga riksdagsledamöterna figurerade i dem. Artiklarna om

40

jämställdhet handlade främst om att många unga kvinnor blivit invalda i riksdagen. I dessa artiklar får de kvinnliga riksdagsledamöterna ofta uttala sig om hur det är att vara en kvinnlig politiker eller så fungerar de mest som ett exempel för artikelns tes om att unga kvinnor klarade sig bra i riksdagsvalet 2015. Sanna Marin får också i några fall kommentera hur det påverkar henne som politiker att hon är född i en regnbågsfamilj.

Jämställdhet verkar på basis av mitt material således vara ett ämne som endast berör kvinnor.

Monika Löfgren-Nilsson (2015:214) skriver om en symbolisk könsordning, vad som anses vara maskulint respektive feminint inom nyhetsjournalistiken, som ofta identifierats i medieforskning ur ett genusperspektiv. Hårda nyheter som ofta definierats som politik, näringsliv, arbetsrättsliga frågor, sport, brottslighet, offentlig sfär, krig, teknik vetenskap och manliga källor och perspektiv samt den offentliga sfären anses vara maskulint. Mjuka nyheter som sociala frågor, miljö, utbildning, hälsovård, kultur, human interest och kvinnliga källor och perspektiv samt den privata sfären anses vara feminint. I mitt material märks denna indelning inte lika tydligt som i tidigare forskning vilket till åtminstone till en del beror på den valda tidsramen.

6.5 BILDANALYS I det följande avsnittet redogörs för resultaten av bildanalysen som ingår i den kvantitativa innehållsanalysen av materialet. Sammanlagt analyserades 66 bilder som publicerats i samband med artiklarna i de fyra valda nyhetsmediernas nyhetssajter på webben. Först tar vi en titt på de olika riksdagsledamöternas förekomst i bilderna.

41

Unga kvinnor men inga unga män

Riksdagsledamot (RL)

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar 25 7 21 15 5 9 5 10

Antal bilder där RL är med

38% 11% 32% 23% 8% 14% 8% 15%

Andel av totala mängden bilder

23 7 21 14 5 9 5 10

Antal bilder där RL är dominerande motiv

35% 11% 32% 21% 8% 14% 8% 15%

Andel av totala bilder

66 66 66 66 66 66 66 66

Bilder totalt

Tabell 6. Riksdagsledamöternas förekomst på bild. Tabellen består av antal bilder där respektive riksdagsledamot är representerad samt där respektive riksdagsledamot är dominerande motiv. Tabellen visar också andelarna. Observera att två eller flera riksdagsledamöter kan figurera i samma bild.

Ur tabellen kan man läsa ut att Li Andersson förekommer i flest bilder (38 procent av alla bilder) och att hon också är dominerande motiv i flest bilder (35 procent). Också Sanna Marin förekommer ofta på bild (23 procent av bilderna) och Ozan Yanar och Ilmari Nurminen förekommer i flest bilder av de manliga riksdagsledamöterna (15 och 14 procent). Wille Rydman och Simon Elo förekommer mest sällan på bild (8 procent) och Tiina Elovaara (11 procent) förekommer också relativt få gånger på bild.

De kvinnliga unga riksdagsledamöterna förekommer alltså oftare på bild än deras manliga kolleger, med undantag för Tiina Elovaara som förekommer färre gånger än Yanar och Nurminen. Att fler kvinnor förekommer på bild kan förklaras med att de också förekommer fler gånger i artiklarna och att artiklarna oftare handlar om dem. Alla artiklar har heller inte någon bild eller så innehåller artikeln något annat visuellt element än ett fotografi på personerna som uttalar sig i artikeln, tillexempel någon illustration, något grafiskt element eller tillexempel en karta.

6.6 HUVUDSAKLIGT INTRYCK AV RIKSDAGSLEDAMOTEN PÅ BILD, BILDVINKEL OCH BILDMILJÖ/BILDTYP I undersökningen kodades vilket intryck bilderna ger av respektive riksdagsledamot samt var bilden tagits eller vilken typ av bild det är frågan om samt från vilken vinkel bilden tagits från. I kodschemat definierades olika kategorier för huvudsakligt intryck bilden: positivt, negativt och neutralt, det vill säga samma kategorier som för kodningen av helhetsintrycket i artiklarna. I kodinstruktionerna klargjorde jag hur helhetsintrycket av bilderna skulle kodas. I kodningen var helhetsintrycket det viktigaste.

Ansiktsuttrycket kan vara avgörande för hur en person på en bild porträtteras och vilket intryck tittaren får av bilden och personen. Därmed definierades olika vanliga ansiktsuttryck i kodschemat: leende, skratt, arg, allvarlig, neutral och grimas. Även bildernas bildtyp och bildmiljö kodades in. I kodschemat listade jag upp vanliga bildtyper och miljöer: porträtt, arrangerad bild vilket här innebär bildmiljöer som tydligt är arrangerade och där fotografen bett personen på bild göra olika saker eller valt en specifik plats för en bild. Det vill säga någon slags motsats till bilder där fotografen inte har kontroll över fotograferingsplatsen eller personen som ska fotograferas (vid presskonferenser eller plenum tillexempel), bilder tagna vid debatter (tillexempel debatter på tv), bilder tagna i intervjusituationer, en persons privata bilder, presskonferensbilder och bilder tagna i det egna partiets miljö.

43

Unga kvinnor men inga unga män

Riksdagsledamot (RL)

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar

1 9 20 11 3 5 4 9

RL ler

0 0 0 0 0 0 0 0

RL skrattar

2 0 0 0 0 0 0 0

RL är arg

2 1 0 1 0 1 0 0

RL är allvarlig

2 2 1 3 2 3 1 1

RL är neutral

Tabell 7 Ansiktsuttryck. Tabellen visar antal bilder där riksdagsledamöterna ler, skrattar, är arga, allvarliga eller neutrala samt antal bilder där helhetsintrycket är positivt, negativt och neutralt.

Tabellen visar och totala antalet bilder per riksdagsledamot.

Observera att riksdagsledamöterna ofta förekommer i samma bild och att det totala antalet bilder därmed inte blir 66 i tabellen.

19 4 19 11 3 5 4 8

2 2 2 3 2 4 1 2

Helhetsintryck Helhetsintryck Helhetsintryck positivt negativt neutralt

4 1 0 1 0 0 0 0

Totala bilder per RL

25 7 21 15 5 9 5 10

Enligt Hayes et al. (2014: 1196) kan politikers ansiktsgester och utseende påverka människors värderingar av respektive politikers kompetens och trovärdighet. Om man ser bra ut har man alltså en större chans att nå framgång inom politiken. Det här kan vara en av orsakerna till att riksdagsledamöterna i mitt material ler på de flesta bilder där de är med: Katri Kulmuni ler på 95 procent av bilderna där hon är med, Ozan Yanar ler på 87,5 procent av bilderna, Wille Rydman på 80 procent, Li Andersson ler på 76 procent av bilderna där hon är med, Sanna Marin ler på 71 procent av de bilder där hon är med, Simon Elo ler på 60 procent av bilderna där han är med, Tiina Elovaara ler på 57 procent av de bilder där hon är med och Ilmari Nurminen ler på 50 procent av de bilder där han är med.

Ingen av riksdagsledamöterna skrattar på en enda bild som finns i materialet. Andersson är den enda som ser arg ut på bilderna (2 gånger, det vill säga i 8 procent av bilderna där hon är med). Andersson ser också allvarlig ut på två bilder (8 procent av alla bilder där hon förekommer).

Också Elovaara, Marin och Nurminen ser allvarliga ut, men bara i en bild där de förekommer. Det finns bilder av riksdagsledamöterna där de har ett neutralt ansiktsuttryck. Marin och Nurminen ser neutrala ut på 3 bilder (Marin 21 procent, 37,5 procent Nurminen), Andersson, Elo och Elovaara ser neutrala ut på två bilder (Andersson 8 procent, Elo 40 procent och Elovaara 28,5 procent) och Kulmuni, Rydman och Yanar ser neutrala ut på en bild (Kulmuni 5 procent), Rydman 20 procent och Yanar 14 procent).

De flesta bilder ger ett positivt intryck av riksdagsledamöterna. På de flesta bilder som ger ett positivt intryck ler riksdagsledamoten som porträtteras vilket i de flesta fall förklarar varför bilden ger ett positivt intryck. Många av bilderna ger också ett neutralt intryck. Av dem är det Nurminens bilder som är neutrala i flest fall, det vill säga fyra gånger.

Bilder där riksdagsledamöterna har allvarliga ansiktsuttryck eller ser arga ut ger ett negativt helhetsintryck.

Tidigare forskning inom politik, medier och genus har visat att kvinnliga politiker ler oftare på bild än manliga politiker (bland annat Andersson och Björkesjö 2015:34 & Egelrud och Ekbrant 2014:36). Kroon Lundell som analyserat bilder av företagarkvinnor (2011:6) konstaterar att leendet ofta är en naturlig reaktion, för man vill se bra ut inför kameran, men då leendet blir norm är det enligt henne frågan om en stereotyp och könsstyrd framställning. Därmed kan det att kvinnor oftare ler på bild handla om att de upplever att det förväntas av dem. Fotografens förväntningar och instruktioner spelar också en stor roll

45

Unga kvinnor men inga unga män

och det kan jag inte ta ställning till i denna uppsats.

I mitt material ler alla riksdagsledamöter (oavsett kön) på över hälften av de bilder där de förekommer. Ingen ler på alla bilder. Kulmuni ler på flest bilder jämfört med hur många bilder hon är med i (95 procent) och på andra plats kommer Yanar som ler på 87,5 procent av alla bilder där han är med. Nurminen ler på minst bilder (50 procent) och Elovaara ler på näst minst bilder (57 procent). Därmed är det svårt att se en tydlig genusskillnad på hur ofta riksdagsledamöterna ler. En orsak till detta kan vara att många av bilderna är tagna vid valvakan då riksdagsledamöterna fått veta att de kommit in i riksdagen och därmed är glada över resultatet.

Många av bilderna är också bilder som tagits inför riksdagsvalet 2015 där alla kandidater ler (bland annat många av Yles bilder i kandidatregistret).

Det som dock är intressant ät att det bara finns två bilder där någon av riksdagsledamöterna ser arg ut. Många av artiklarna handlar om politiska sakfrågor vilket gör att minerna på fotografierna många gånger är neutrala.

46

15 0 5 5 0 0 3 3

Antal bilder där bildvinkel är uppifrån

4 3 8 3 3 6 0 4

Bilden tagen nerifrån

Tabell 8. Bildvinkel. Tabellen visar vilka bildvinklar som använts för bilderna det vill säga hur många bilder som är tagna uppifrån, nerifrån, rakt framifrån och från sidan per riksdagsledamot.

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar

Riksdagsledamot (RL)

5 4 5 6 2 3 2 3

Bilden tagen rakt framifrån

1 0 3 1 0 0 0 0

Bilden tagen från sidan

25 7 21 15 6 9 5 10

Totala bilder per RL

Bildvinkeln spelar en stor roll för hur den som betraktar bilden uppfattar den. Enligt Bergström (2009: 195) finns det två bildvinklar som används mest, det vill säga fågelperspektivet (uppifrån) och grodperspektivet (nerifrån). När man använder grodperspektivet får man personen på bild att se mäktig och betydelsefull ut och när man använder fågelperspektivet får man personen på bilden att se underlägsen ut. Björkvall (2012:314) tar också upp öga-mot-öga perspektivet som en frekvent använt kameravinkel. Enligt honom förmedlar öga-mot-öga perspektivet, eller med andra ord att bildvinkel är tagen rakt framifrån, att den som ser på bilden och den avbildade är jämlika. Björkvall definierar också tre horisontella perspektiv som ofta används: framifrån, bakifrån och sidoperspektivet.

Då en bild är tagen horisontellt framifrån skapas enligt Björkvall en inkluderande relation mellan tittaren och den som avbildas på bilden och om en bild är tagen horisontellt bakifrån är den exkluderande. Även sidoperspektivet innebär en liten exkludering enligt Björkvall.

I mitt material finns det små skillnader mellan de kvinnliga och manliga riksdagsledamöterna i fråga om användningen av bildvinklar.

60 procent av bilderna på Li Andersson och Wille Rydman har tagits uppifrån, 36 procent av bilderna på Sanna Marin har tagits uppifrån, 25 procent av bilderna på Ozan Yanar har tagits uppifrån, 24 procent av bilderna på Katri Kulmuni har tagits uppifrån och inga bilder på Simon Elo, Ilmari Nurminen eller Tiina Elovaara har tagits uppifrån. 75 procent av bilderna på Ilmari Nurminen är tagna nerifrån, femtio procent av bilderna på Simon Elo har tagits nerifrån, 43 procent av bilderna på Tiina Elovaara har tagits nerifrån, 38 procent av bilderna på Katri Kulmuni, 37,5 procent av bilderna på Ozan Yanar, 21 procent av bilderna på Sanna Marin, 16 procent av bilderna på Andersson och inga av bilderna på Rydman har tagits nerifrån.

Som det går att utläsa ur tabellen är bildvinklarna relativt blandade mellan könen, men i och med att inga bilder på Simon Elo eller Ilmari Nurminen tagits uppifrån och det finns bilder av Li Andersson, Katri Kulmuni och Sanna Marin som är tagna uppifrån och bara bilder på Wille Rydman och Ozan Yanar som är tagna uppifrån kan man säga att det finns lite fler bilder tagna uppifrån där kvinnor figurerar. Tidigare forskning visar att kvinnor med maktposition oftare porträtteras ovanifrån, ur fågelperspektivet (Jarlbro 2006:74), men mitt resultat visar att situationen eventuellt blivit jämnare i och med att både de manliga och kvinnliga nyvalda riksdagsledamöterna porträtteras ur fågelperspektiv. Intressant är här också att flest bilder där Ilmari Nurminen figurerar har tagits

48

nerifrån. Som tidigare konstaterat gör grodperspektivet att personen på bilden ser mäktig och betydelsefull ut. Samtidigt som rapporteringen kring Nurminen fokuserar på hans ålder och att han är yngst i riksdagen, målar bilderna en bild av honom som mäktig och betydelsefull.

49

Unga kvinnor men inga unga män

Riksdagsledamot (RL)

Li Andersson Tiina Elovaara Katri Kulmuni Sanna Marin Simon Elo Ilmari Numminen Wille Rydman Ozan Yanar

6 5 4 4 3 4 4 4

Porträtt

2 0 3 1 0 0 0 0

Arrangerad bild

Debattbild

0 0 0 1 0 0 0 0

4 2 5 6 0 3 1 4

Intervju

0 0 0 1 0 1 0 0

Privat bild

Tabell 9. Bildmiljö och bildtyp. Tabellen visar vilken typ av miljö bilderna tagits i samt hurudan bildtyp det är frågan om. Notera att flera riksdagsledamöter kan förekomma i samma bild.

Presskonferens

0 0 0 0 0 0 0 0

Egna partiets miljö

13 0 9 2 2 1 0 2

Totala bilder per RL

25 7 21 15 5 9 5 10

I undersökning kodades också i vilken miljö bilderna tagits och hurudan bildtyp som förekommer i samband med artiklarna. De flesta bilder i mitt material är tagna i partiets egen miljö vilket inte är särskilt överraskande eftersom de flesta artiklar handlar om riksdagsvalet 2015 och intervjuerna utspelar sig i riksdagskandidaternas valvakor. Många bilder är också porträtt vilket kan förklaras med att bilderna ofta var riksdagskandidaternas pressbilder. I rapporteringen kring de nyvalda riksdagsledamöterna är bildernas syfte ofta att presentera de nya ledamöterna och det kan också förklara varför en stor del av bildtyperna är porträtt.

Skillnaderna mellan könen i fråga om bildtyp och bildmiljö är små i mitt material. Åttio procent av bilderna på Wille Rydman är porträtt, 71 procent av bilderna på Tiina Elovaara och Simon Elo är porträtt, 44 procent av bilderna på Ilmari Nurminen är porträtt, 40 procent av bilderna på Ozan Yanar är porträtt. Minst porträttbilder finns av Sanna Marin (27 procent), Li Andersson (24 procent) och Katri Kulmuni (19 procent). 52 procent av bilderna på Li Andersson är tagna i det egna partiets miljö, 43 procent av bilderna på Katri Kulmuni är tagna i partiets egen miljö, 29 procent Simon Elo, 20 procent Ozan Yanar, 13 procent Sanna Marin, 11 procent Ilmari Nurminen, inga bilder på Wille Rydman eller Tiina Elovaara har tagits i paritets egen miljö. Av resultaten går det alltså att utläsa att lite fler bilder tagna i partiets egen miljö representerar kvinnliga riksdagsledamöter. Och att det finns jämförelsevis minst porträttbilder av Andersson, Marin och Kulmuni. En orsak till detta kan vara att rapporteringen om valresultaten kring de unga nyvalda riksdagsledamöterna till hög grad fokuserade på just dessa tre kvinnors framgång i riksdagsvalet.

Bilderna är därmed i stor grad tagna vid olika partiers valvakor där riksdagsledamöterna var närvarande.

7. ANALYS AV DEN KVALITATIVA TEXTANALYSEN I det här avsnittet redogör jag för resultaten av den kvalitativa textanalysen som gjordes på ett urval av artiklarna, det vill säga två artiklar, som en komplettering av den kvantitativa innehållsanalysen. Artiklarna för den kvalitativa analysen valdes ur materialet med kriterier som jag listat ovan (se metodkapitel) och ett kodschema (se bilaga 3) för den kvalitativa textanalysen formulerades utgående från genusteorin och gestaltningsteorin. Artiklarna som analyserades var från Iltalehti.fi (19.4 2015) och från HS.fi (22.4 2015). De riksdagsledamöter som de två artiklarna handlar om är Li Andersson och Ozan Yanar.

51

Unga kvinnor men inga unga män

7.1 INRAMNINGEN: VINKEL, CITAT, FOKUS ARTIKEL OM LI ANDERSSON Den första artikeln är en personintervju där nyheten är att Li Andersson fått mycket röster i riksdagsvalet och det antyds att Andersson kunde vara en möjlig ordförandekandidat för Vänsterförbundet. I texten spekulerar Andersson kring om Vänsterförbundet kommer att placera sig i regeringen och förklarar sedan att hon varit med i partiets ungdomsförbund sedan hon var 16 år och att hon därmed inte är något nytt ansikte inom politiken. Artikelns sista del fokuserar på Andersson som privatperson och tar upp frågor om hennes favoritmat, favoritmusik, att hon lever i ett parförhållande och att hon gillar djur. Texten är indelad i tre olika delar som skiljs åt med två mellanrubriker. Ungefär i mitten av artikeln finns en bild på Li Andersson från hennes valvaka i Åbo där hon sitter framför en bärbar dator omringad av sin stödgrupp.

I artikeln lyfts citat upp i rubriken och den första mellanrubriken. Övriga tydliga citat lyfts inte upp på andra ställen än i brödtexten.

Citatrubriken lyder: ”Äänikuningatar Li Andersson: Puheenjohtajuudesta keskustellaan" på svenska ungefär ”Röstdrottningen Li Andersson: Ordförandeskapet kommer diskuteras”. Mellanrubrikens citat lyder: ”En ole tullut tyhjästä” det vill säga ungefär ”Jag har inte dykt upp ur tomma intet”.

Att döma från artikelns rubrik, ingress, bildtext och mellanrubriker ligger artikelns fokus på Li Andersson som person, men också som politiker. I rubriken och ingressen tas först upp att Andersson klarat sig mycket bra i valet, ordet röstdrottning förekommer i både rubrik och ingress samt i bildtexten, och att hennes parti ska fundera på vem som i fortsättningen ska leda partiet. I den första mellanrubriken ligger fokus fortfarande på Andersson som politiker, citatmellanrubriken tyder på att hon varit med i politiken längre än folk kanske vet. I den sista mellanrubriken vänds fokus på Li Anderssons privatliv genom att fästa uppmärksamhet på att Andersson helst lyssnar på finsk rapmusik och äter vegetariskt.

Efter den första mellanrubriken fokuserar artikeln mer på Anderssons bakgrund som politiker. Hon frågas om varför Vänsterpartiet är hennes parti och då hon svarar att hon som riksdagsledamot vill fortsätta vara aktiv inom folkrörelser frågas hon om vilka folkrörelser hon själv tagit del av. I den sista delen av artikeln som inleds med mellanrubriken ”Suomiräppiä ja kasvisruokaa” (finsk rap och vegetarisk mat) är det tydligt att journalisten frågat Li Andersson om vad hennes favoritmat,

52

favoritmusik och civilstånd är och hur hennes hemmaförhållanden ser ut (var hon bor osv.). Li Andersson definierar också sig själv som motsatsen till Samlingspartiet.

Artikeln fokuserar i hög grad på Li Anderssons ambitioner och intressen, politiska och sådana som tillhör privatlivet. Hela texten inleds med en antydan om att Li Andersson eventuellt kunde vara Vänsterförbundets nästa ordförande och hon spekulerar kring vilken ministerpost hon föredrog om hennes parti skulle sitta i regeringen, att vara finansminister intresserar mest och undervisningsfrågor är också något Andersson kunde ansvara för som eventuell minister. Andersson förklarar också att hon gärna är med i olika folkrörelser och att hon gillar Vänsterförbundet för att partiet enligt henne kopplar folkrörelseverksamhet med att representera folket och att partiet arbetar för två saker som är viktiga för Andersson: social rättvisa och miljöpolitik.

I artikelns mer personliga del förklarar Andersson att hon lever i ett parförhållande i Åbo och att hon lyssnar på finsk rapmusik och äter vegetariskt. Hon säger också att hon tycker om katter, men att hon inte på grund av jobbets natur kan ha husdjur för hon är så lite hemma.

Ordet som används mest flitigt om Li Andersson i beskrivande syfte är det ofta förekommande äänikuningatar (röstdrottning). I övriga fall beskrivs Li Andersson främst genom ämnesvalen i artikeln samt genom frågorna hon ställs, det vill säga att citaten innehåller beskrivningar om vem Li Andersson kan tänkas vara som politiker och som person. Av artikeln att döma är Li Andersson en riksdagsledamot som gärna arbetar för social rättvisa och för miljön samt är intresserad av finanspolitik och utbildningsfrågor. I sitt privata liv pendlar hon mellan Åbo där hon bor och Helsingfors där hon arbetar och hon gillar katter, finsk rap och vegetarisk mat.

ARTIKEL OM OZAN YANAR Den andra artikeln är en intervju med Ozan Yanar där nyheten är att kontrollräkningen av rösterna i riksdagsvalet visar att han kommit in i riksdagen. Det kommer fram att Yanar fick beskedet först då Helsingin Sanomats journalist ringde upp honom för en intervju, de officiella resultatet av kontrollräkningen väntades komma först klockan sex på kvällen men HS hade fått bekräftat att valresultatet från Helsingfors valkrets håller av Helsingfors valkretsnämnd. Ozan Yanar kommenterar nyheten med att säga att han ör tacksam för förtroendet som helsingforsborna

53

Unga kvinnor men inga unga män

visat. I artikeln behandlas också Yanars invandrarbakgrund och hans ambitioner som riksdagsledamot.

Artikeln är indelad i tre tydliga sjok som inte skiljs åt med mellanrubriker utan med att några ord i början av stycket är med fet stil, vilket är stilen Helsingin Sanomat i allmänhet använder. I det första stycket kommer själva nyheten fram, den andra delen handlar om att hans och Nasima Razmyars (SDP) invandrarbakgrund fått mycket uppmärksamhet efter riksdagsvalet och den tredje kortaste delen fokuserar på Yanars egna bakgrund. Efter texten finns det en bild som föreställer en glad Yanar tillsammans med två partikolleger i De Grönas valvaka.

I överrubriken finns det i artikeln en rad där Yanars reaktion till beskedet att han kommit in i riksdagen lyfts upp som citat: — "Huhhuh, tämä on kyllä iso juttu. Aivan käsittämätöntä" (HS.fi 22.4 2015).

Hela artikelns första mening antyder alltså att något stort har hänt.

Att Yanars plats i riksdagen är kvar efter kontrollräkningen målas alltså upp som en ”stor grej” som är svår att begripa för riksdagsledamoten själv. Övriga tydliga citat lyfts inte upp på andra ställen än i brödtexten Att döma av artikelns rubrik, ingress, orden med fet stil som inleder en ny del i artikel och bildtexten ligger artikelns fokus i nyheten att Yanars plats i riksdagen håller efter kontrollräkningen. En stor vikt läggs också på att Yanar har en invandrarbakgrund och att han tillsammans med Nasima Razmyar som också flyttat till Finland som ung nu är riksdagens enda ledamöter med invandrarbakgrund. Rubriken förklarar och sammanfattar genast nyheten om att Yanar kommit in och tillsammans med överrubriken som antyder att det är något sensationellt och som innehåller lätet ”Huh Huh” som människor ofta utbrister då något stort har hänt målas det upp en spektakulär stämning. Samtidigt antyds att Yanar kanske själv inte trodde att resultatet skulle hålla i kontrollräkningen och att han är förvånad och väldigt glad när HS.fi ringer och ger honom beskedet.

Den första av två bildtexten som finns i artikeln finns i samband med videon som jag av resursskäl valt att inte analysera i den här uppsatsen.

Eftersom bildtexten under videon ligger överst i artikeln efter rubriken och överrubriken och på så sätt är väldigt synlig för läsaren väljer jag att ha bildtexten med i min analys. I den första bildtexten tas Yanars och Razmyars invandrarbakgrund upp. I bildtexten konstateras också att enligt både Yanar och Razmyar är en människas bakgrund bara en faktor i hurudan politik personen väljer att föra. I orden med fet stil som markerar var en ny del i artikel börjar ligger fokus också i Yanars invandrarbakgrund.

54

I artikeln är frågorna inte skrivna explicit i texten, men går att utläsa ur artikeln att syftet med hela artikeln är att be Yanar att kommentera att han kommit in i riksdagen. Så man kan utgå ifrån att journalisten frågar honom om hur det känns att resultatet nu är bekräftat. Yanar säger i ett citat också att han är väldigt glad och tacksam för det förtroende som väljarna gett honom. I textens andra del där invandrarbakgrunden kommer upp står det att Yanar vill precisera att både han och Nazima Razmyar som medierna skrivit mycket om är sakkunniga som har mycket att ge i politiken och att han de inte endast representerar invandrare i Finland utan hela Finlands folk. Sedan tar artikeln upp vilka frågor Yanar särskilt tänker arbeta med som riksdagsledamot och om han tror att det kommer att bli vanligare att riksdagsledamöter har invandrarbakgrund. I slutet tar artikeln upp att Yanar flyttade till Finland som 14-åring och att hans karriär inom politiken har snabbt fått vind under seglen.

Artikeln fokuserar mest på Yanars invandrarbakgrund. Därmed beskrivs han genomgående som en riksdagsledamot med invandrarbakgrund. Ordet invandrarbakgrund (maahanmuuttajataustainen) förekommer tre gånger i artikeln. Ordet invandrare förekommer också ett par gånger i artikeln, men också i delar av texten som inte direkt syftar på Ozan Yanar. Andra beskrivande ord som används om Yanar är ungdomspolitiker (nuorisopoliitikko), sakkunnig (asianosaaja) och ekonomiexpert (talousasiantuntijuus). Av dessa beskrivningar får man en bild av Yanar som ung och kunnig. Det sistnämnda beskrivande ordet ekonomiexpert är ett direkt citat i artikeln.

I citaten och meningarna som direkt refererar till något som Yanar sagt i intervjun blir det tydligt att Yanar på något sätt måste förklara och försäkra om att han förtjänar sin plats i riksdagen, särskilt i det här stycket där Yanar betonar att varken han eller Nasima Razmyar endast är representanter för invandrare. ”Hänen ja Nasima Razmyarin (sd) maahanmuuttajataustasta on puhuttu paljon.

Yanar haluaa tarkentaa, että molemmat ovat nimenomaan asiaosaajia, joilla on paljon annettavaa.

—Seuraavan neljän vuoden aikana kaikki tulevat huomaamaan tämän. Me emme ole maahanmuuttajien edustajia, vaan koko Suomen kansan edustajia (HS.fi 22.4 2015)".

55

Unga kvinnor men inga unga män

7.2 SAKFRÅGEGESTALTNINGAR De politiska sakfrågor Li Andersson uttalar sig om i artikeln är sammanknutna med hennes egna intressen och ambitioner som politiker.

Inga direkta politiska initiativ eller förslag kommer upp i artikeln. Syftet med artikeln verkar vara att introducera Li Andersson som politiker och person för läsarna, snarare än att låta henne svara på frågor som direkt gäller den dagsaktuella politiken. Detta kan förklaras med tidpunkten för när artikeln publicerades, det vill säga sent på valkvällen.

I artikeln om Ozan Yanar ligger fokus som jag konstaterat ovan i nyheten om att Yanar kommit in i riksdagen och att han och Nasima Razmyar är riksdagens enda riksdagsledamöter med invandrarbakgrund.

Därmed fokuserar artikeln grovt sagt till hälften på sakfrågegestaltning och till hälften på triviagestaltning. Yanar får inte uttala sig om egentliga politiska sakfrågor förutom att han har kunskap av och intresse för ekonomifrågor. Hans politiska åsikter kommer heller inte direkt fram i texten förutom att han är en riksdagsledamot som inte endast representerar invandrare utan hela Finlands folk och att han tror och hoppas att det om fyra år kommer att finnas fler riksdagsledamöter med invandrarbakgrund i riksdagen.

7.3 TRIVIAGESTALTNINGAR Både artikeln om Li Andersson och Ozan Yanar innehåller triviagestaltningar. I den första artikelns sista del tas upp en hel del frågor som rör Li Anderssons privatliv och i sig inte är politiskt relevanta, som favoritmat, favoritmusik, civilstånd och boendesituation. Dessa ämnen gestaltas genom att rada upp dem i en mening utan att förklara eller beskriva desto mera. I meningen där det kommer fram att Andersson tycker om katter beskrivs det genom att säga att Andersson ”erkänner att hon är en kattmänniska”. Om boendesituationen konstateras i artikeln också att hon nu blir en av de riksdagsledamöter som pendlar till jobbet i Helsingfors.

Också Anderssons familj kommer upp i artikeln i konstaterandet att Anderssons familj inte pressat henne till att engagera sig i ett visst parti utan att hon gjorde beslutet helt själv. ”Li Andersson sanoo, että vasemmiston valinta on hänen omansa. Perhe ei ole toiminut puoluepolitiikassa.(Iltalehti, 19.4 2015)”

56

I artikeln finns inte tydliga hänvisningar till Anderssons ålder, mer än att hon säger i ett citat att hon varit med i Vänsterunga sedan hon var 16 år. Däremot finns det en genuskod i texten, ordet röstdrottning, som används tre gånger (i rubriken, ingressen och bildtexten). Ordet röstdrottning är i sig positivt i och med att det antyder att Andersson nått en stor framgång i valet. Att hon dessutom kallas Finlands röstdrottning betonar detta.

Utseendet behandlas inte i texten. Endast bilden avslöjar hur Li Andersson ser ut. Om beteendet finns heller inga tydliga beskrivningar.

Bland annat är de anföringsverb som används antingen svarar eller säger.

Artikeln om Ozan Yanar tar inte upp frågor om hans privatliv, desto mer än att han flyttade till Finland som 14-årig. Däremot bygger hela intervjun och artikeln på det faktum att Yanar är invandrare. Artikeln innehåller inga explicita genuskoder men däremot används ordet ungdomspolitiker (nuorisopoliitikko) som kan tolkas som en ålderskod. Utseendet behandlas inte i texten. Endast bilden avslöjar hur Ozan Yanar ser ut.

Beteendet kommer fram i artikeln endast via överrubrikens uttryck ”huh huh” som avslöjar att Yanar var verkligt förvånad och glad över journalistens besked om att det nu är bekräftat att Yanar sitter i riksdagen. Andra beskrivningar som rör beteendet finns inte explicit i texten. Anföringsverb används sällan och då de används är det ordet säger som används.

7.4 RELATIONEN MELLAN SAKFRÅGEGESTALTNINGAR OCH TRIVIAGESTALTNINGAR Som tidigare nämnt är det politikern och personen Li Andersson som står i fokus i den första artikeln. Där är det frågan om en personintervju och därmed är inte så överraskande att både personlighet och yrkesroll diskuteras. I artikeln sätts mer fokus på Andersson som politiker än Andersson som person.

Artikeln om Ozan Yanar bygger på både sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar i ungefär lika hög grad. Det intressanta är att läsaren egentligen inte får veta hemskt mycket mer om Ozan Yanar som person än att han är invandrare trots att artikeln innehåller triviagestaltningar. I artikeln om Li Andersson låg fokus mer på hennes intressen men i artikeln om Yanar får man egentligen inte veta mycket om Yanars intressen. I och med att Yanar förklarar att han nog är sakkunnig och representerar hela folket trots att han ursprungligen kommer från Turkiet gör att artikeln får en defensiv ton. Det blir konstigt i och med att själva nyheten är att Yanar

57

Unga kvinnor men inga unga män

kommit in, det vill säga en positiv nyhet som handlar om att en person lyckats med ett mål i livet. Att Yanar sedan förklarar sig blir på något sätt ett ursäktande vilket förminskar honom.

8. SLUTSATSER I den här uppsatsen har jag gjort en kvantitativ innehållsanalys av 123 artiklar från fyra olika nyhetssajter på webben: Ilta-sanomat.fi, Iltalehti. fi, Yle.fi och HS.fi. Jag har också analyserat 66 bilder som publicerats i samband med artiklarna. Förutom en kvantitativ har jag också gjort en kvalitativ textanalys av två av artiklarna. Forskningsfrågan i min uppsats formulerades så här: På vilka sätt gestaltar fyra finländska nyhetssajter nyinvalda kvinnliga och manliga under 30-åriga riksdagsledamöter fram till en månad efter riksdagsvalet 2015 och hur konstrueras skillnader mellan ledamöterna?

8.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN Resultaten av den kvantitativa innehållsanalysen och den kompletterande småskaliga kvalitativa textanalysen visar att rapporteringen kring kvinnliga och manliga nyinvalda under 30-åriga riksdagsledamöter skiljer sig en del gällande genuskoder och ålderskoder.

De fyra valda nyhetssajterna skrev mer om de kvinnliga nyvalda riksdagsledamöterna. Särskilt mycket medieuppmärksamhet fick Li Andersson som dominerar materialet i både text och bild under den valda tidsramen. Också Sanna Marin, Katri Kulmuni och Ozan Yanar förekommer i många artiklar. De riksdagsledamöter som fick minst medieuppmärksamhet i de valda medierna och artiklarna var Simon Elo, Tiina Elovaara, Wille Rydman och Ilmari Nurminen. De kvinnliga unga riksdagsledamöterna förekommer också oftare på bild än deras manliga kolleger, med undantag för Tiina Elovaara som förekommer färre gånger än Ozan Yanar och Ilmari Nurminen.

Att de kvinnliga nyinvalda under 30-åriga riksdagsledamöterna fick mer medieuppmärksamhet under den valda tidsramen kan delvis förklaras med att riksdagsvalet 2015 var speciellt i det avseendet att unga kvinnor klarade sig bra jämfört med tidigare år och att flera under 30-åringar klarade sig bra. Det här styr också nyhetsrapporteringen. Den yngsta riksdagsledamoten Ilmari Nurminen verkar ändå inte ha fått särskilt mycket medieuppmärksamhet jämfört med de andra ledamöterna i materialet.

58

Resultaten i tabell 1 tyder på att unga kvinnor i riksdagen har ett högre nyhetsvärde än deras manliga kolleger under den valda tidsramen, men om tidsramen skulle förlängas skulle resultatet säkert se annorlunda ut och eventuellt skulle antalet artiklar bli jämnare mellan könen.

Angående genuskoder visar undersökningen att rapporteringen kring de nyvalda kvinnliga riksdagsledamöterna innehöll fler genuskoder.

De vanligaste genuskoderna i materialet är röstdrottning/valdrottning (58 gånger), ung kvinna (29 gånger) och röstkung/valkung (16 gånger). genuskoden kvinnlig riksdagsledamot (naiskansanedustaja) förekom två gånger i materialet och genuskoderna ung man och manlig riksdagsledamot förekom inte en enda gång. Att fler artiklar innehåller genuskoder som ”ung kvinna” än ”ung man” påvisar det som tidigare forskning visat.

Nämligen att kvinnor fortfarande ses som anomalier i politiken och hur kvinnliga politiker trivialiseras i medier i det avseendet att deras kön ofta kommer före deras yrke som politiker (b.la. Ross 2010). I fråga om ålderskoderna fanns det ungefär lika mycket fokus på ålder i rapporteringen kring alla de åtta valda riksdagsledamöterna.

De flesta gestaltningar i mitt material är sakfrågegestaltningar, men undantag för rapporteringen kring Ilmari Nurminen som ofta innehåller både sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar och rapporteringen kring Ozan Yanar där sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar förekom i lika hög grad (36 procent av artiklarna). Detta kan förklaras med att rapporteringen kring Nurminen fokuserade på ålder i hög grad och att rapporteringen kring Yanar fokuserade på hans invandrarbakgrund.

I materialet handlar många artiklar om de unga kvinnornas frammarsch i riksdagen och i de artiklarna förekommer genuskoder frekvent, om än i positivt syfte. I de artiklarna förekommer sakfrågegestaltning och triviagestaltning tillsammans. De kvinnliga riksdagsledamöterna uttalar sig om politiska sakfrågor, men deras kön och unga ålder lyfts upp i rubriken oftare än hos de manliga ledamöterna i mitt material. De flesta triviagestaltningarna handlar i min undersökning om att riksdagsledamoten i fråga framställs med ålder eller kön i fokus, i stället för att trivialiseras med utseende eller privatliv i fokus som bland annat Ross (2010) konstaterat att ofta sker i rapporteringarna om kvinnliga politiker.

Alla riksdagsledamöter (oavsett kön) ler på över hälften av de bilder där de förekommer i materialet. Kulmuni ler på flest bilder jämfört med hur många bilder hon är med i (95 procent) och på andra plats kommer Yanar som ler på 87,5 procent av alla bilder där han är med. Nurminen ler på minst bilder (50 procent) och Elovaara ler på näst minst bilder (57

59

Unga kvinnor men inga unga män

procent). Därmed är det svårt att se en tydlig genusskillnad på hur ofta riksdagsledamöterna ler. Angående bildvinklar kan man utgående från den här undersökningen säga att det finns lite fler bilder tagna uppifrån (fågelperspektivet) där kvinnor figurerar. Tidigare forskning visar att kvinnor i maktpositioner oftare porträtteras från fågelperspektivet (Jarlbro, 2006:74), men mitt resultat visar att situationen eventuellt blivit jämnare i och med att både de manliga och kvinnliga nyvalda riksdagsledamöterna porträtteras ur fågelperspektiv. Ilmari Nurminen porträtteras oftast nerifrån från grodperspektivet vilket enligt tidigare forskning gör att den som fotograferas ser mäktig och betydelsefull ut.

Rapporteringen kring Ilmari Nurminen fokuserar på att han är yngst i riksdagen, men samtidigt målar fotografierna av honom en bild av honom som mäktig och betydelsefull.

I den småskaliga kvalitativa textanalysen som gjordes på två artiklar ur materialet är skillnaderna i gestaltningen inte explicit knutna till kön.

Li Andersson, som den ena artikeln handlar om, kallas tre gånger för röstdrottning, medan Ozan Yanar som den andra artikeln handlar om, inte beskrivs med hjälp av genuskodade ord. Däremot gestaltas hans invandrarbakgrund flera gånger och han kallas också för ungdomspolitiker vilket kan tolkas som en ålderskod. Både Li Andersson och Ozan Yanar framställs med hjälp av både sakfråge- och triviagestaltningar. Ingenderas utseende är en del av triviagestaltningarna, utan triviagestaltningarna handlas hos Andersson om hennes privatliv och hos Yanar om hans invandrarbakgrund. Yanar för också försvara sin position som riksdagsledamot i artikeln vilket leder till att artikelns ton blir defensiv vilket till en del förminskar honom.

9. SLUTDISKUSSION OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING 9.1 DISKUSSION När uppsatsen tog sin början hade jag en tanke om att skillnaderna i rapporteringen kring kvinnliga och manliga riksdagsledamöter inte längre skulle se så dystra ut som teoretikerna målar upp dem och som tidigare forskning visar. Och visst hittade jag också studier som visar att situationen förbättras. Men ännu 2016 kan jag konstatera att det finns vissa stereotypa könskoder i mediernas framställningar av politiker och att kön främst sätts i fokus i rapporteringen kring kvinnliga politiker. I mitt material är de unga kvinnliga riksdagsledamöterna just kvinnor medan de manliga är unga politiker. Det som dock också kom fram var att kön

60

inte är den enda formen av triviagestaltningar, utan att ålder och etnicitet också sätts i fokus på liknande sätt i nyhetsrapporteringen.

I den här uppsatsen har jag undersökt på vilka sätt fyra finländska nyhetssajter gestaltar åtta under 30-åriga nyinvalda riksdagsledamöter från och med valdagen den 19 april 2015 fram till den 19 maj 2015 ur ett genusperspektiv. Analyserna, kvantitativa och kvalitativa, som jag gjort har visat att det i mitt material finns skillnader mellan hur de kvinnliga och manliga riksdagsledamöterna gestaltas och trots att skillnaderna är små kan man se att gestaltningarna fokuserar mer på kön hos kvinnorna jämfört med männen. I mitt material beskrivs de kvinnliga riksdagsledamöterna som unga kvinnor och ett fåtal gånger också som ”kvinnopolitiker”, medan de manliga riksdagsledamöterna beskrivs som riksdagsledamöter utan könskoder. Jag kan därmed konstatera att utgående från den här undersökningen verkar det som om män fortfarande ses som normen inom politiken.

Som jag nämnde i början av denna uppsats finns det relativt mycket forskning inom medier, politik och genus. Däremot finns det inte lika mycket forskning inom ämnet som behandlar unga nyinvalda politikers gestaltning i medier. I min undersökning var alla åtta riksdagsledamöter vars rapportering analyserades under 30 år. Eftersom flera unga personer valdes in i riksdagen 2015 antog jag att åldern skulle spela en stor roll för rapporteringen kring de åtta riksdagsledamöter jag valt studera i denna uppsats. Det fanns emellertid ändå inte stora skillnader mellan könen i fråga om ålderskoder i rapporteringen. Åldern kom fram i nästan hälften av rapporteringen kring alla riksdagsledamöter, minst ålderkoder innehöll rapporteringen kring Simon Elo (38 procent) och Wille Rydman (42 procent). Rapporteringen kring Tiina Elovaara (67 procent), Sanna Marin (67 procent) och Katri Kulmuni (66 procent) innehöll mest ålderskoder.

Rapporteringen kring den yngsta nyvalda riksdagsledamoten, Ilmari Nurminen som var 24 år vid tiden för valet, innehöll många ålderskoder (hälften av materialet) men rapporteringen kring Tiina Elovaara, Sanna Marin och Katri Kulmuni fokuserade ändå mer på ålder. Därmed kan man konstatera att finns det en liten skillnad mellan könen hur ofta könskoder förekom i rapporteringen. I de artiklar där Nurminen var huvudaktör fanns dock flest artiklar som gav ett negativt intryck av honom (14 procent) och den negativa tonen i artiklarna handlar främst om hans ålder. Att artiklarna om honom fokuserar på den unga åldern kan ses som förminskande av hans kunnande eller lämplighet att arbeta som riksdagsledamot. Ålder kan därmed ses som en faktor som påverkar gestaltningen

61

Unga kvinnor men inga unga män

av politiker i medierna på ett liknande ifrågasättande sätt som politikerns kön. Hos Ozan Yanar är hans etnicitet en sådan faktor. I hans fall är artiklarna dock inte negativa, utan snarare mest positiva. Det är intressant att de fyra nyhetssajterna ofta fokuserar på Yanars invandrarbakgrund, men är noggranna med att måla upp invandrarbakgrunden som en neutral eller positiv sak i rapporteringen. Ålder och etnicitet kan alltså ses som faktorer som påverkar gestaltningen av politiker och som man kan diskutera att trivialiserar politikern på liknande sätt som kön gör. I min undersökning var detta synligt och inte någonting som jag från början hade väntat mig. Det är eventuellt för starkt att säga att ålder och etnicitet kan feminisera gestaltningen av politiker, men det ligger någonting i det konstaterandet i och med att dessa faktorer trivialiserar på ett liknande sätt som kön verkar göra i nyhetsrapporteringen om riksdagsledamöter. Den tidigare forskningen tyder på relativt stora skillnader i gestaltningen mellan kvinnliga och manliga politiker (se kapitel 2 och 3). I enlighet med den här uppsatsen menar jag att situationen eventuellt inte är helt den samma för unga politiker, utan att fler faktorer än kön spelar in. Den här uppsatsen tyder på att det finns skillnader mellan hur riksdagsledamöterna framställs, men att de skillnader inte är lika stora som tidigare forskning påvisat. I mitt material trivialiseras både män och kvinnor på grund av sin ålder, men de kvinnliga ledamöterna trivialiseras också på grund av sitt kön. Ozan Yanar trivialiseras också på grund av sin invandrarbakgrund. Rapporteringen innehöll däremot inte hänvisningar till riksdagsledamöternas utseende och privatlivet var endast lite i fokus. Det finns heller inte stora skillnader mellan könen i hur ofta riksdagsledamöterna ler på bild. Alla riksdagsledamöter ler på över hälften av de bilder där de är med. Det kan förklaras med tidpunkten för undersökningsmaterialet, det vill säga direkt i samband med riksdagsvalet 2015 och en månad efter det. De flesta artiklar handlar om vem som blivit invald i riksdagen och tonen är ofta positiv. Därmed är det inte överraskande att också riksdagsledamöterna ler på bilderna.

Tidsramen och undersökningens omfattning bör diskuteras eftersom det finns skäl att anta att de styrt undersökningen i hög grad. Jag valde en relativt kort tidsperiod direkt efter riksdagsvalet 2015 med tanken att den här uppsatsens syfte är att granska hur rapporteringen kring nyinvalda riksdagsledamöter gestaltades i de fyra nyhetssajterna. För en mer statistiskt generaliserbar undersökning borde tidsramen dock ha varit längre och antalet artiklar betydligt fler. Av resursmässiga skäl valde jag dock

62

att inte expandera tidsramen. Den här uppsatsen ska därför helst ses som en riktgivande analys i stället för ett försök till att generalisera inom det relativt utforskade området som är medieforskning ur ett genusperspektiv.

I min undersökning är det också tydligt att de riksdagsledamöter som tidigare varit kända för offentligheten och fått mycket medieuppmärksamhet, i synnerhet Li Andersson, och detta kunde eventuellt normaliseras med att förlänga tidsperioden i och med att många av riksdagsledamöterna blev kända för allmänheten först efter riksdagsvalet.

Ett annat alternativ kunde ha varit att utesluta Li Andersson från undersökningen. Att hon dominerade i materialet kom fram först vid analysskedet, så jag valde att ha med henne ändå. Som jag tidigare konstaterade i denna uppsats kan det också vara svårt att jämföra olika politiker med varandra. Faktorer som individernas bakgrund, erfarenheter, utbildning och så vidare kan göra det svårt att vara säker på att det man försöker mäta verkligen kommer fram (Hammarlin och Jarlbro 2014:62).

Det är viktigt att granska hur makthavare gestaltas i medier för att medier bär ett stort ansvar och har en viktig roll i hur offentligheten uppfattar makthavare och politiken. Tidigare forskning inom ämnet har sällan tagit upp hur unga nyinvalda politiker gestaltas i medier och hur skillnader i rapporteringen konstrueras enligt könen. I min undersökning framkom att både unga kvinnliga riksdagsledamöter och unga manliga riksdagsledamöter trivialiseras, men på olika sätt. I rapporteringen om kvinnliga riksdagsledamöter är det just könet som är det avvikande, medan männen trivialiseras genom andra faktorer som ålder och etnicitet.

Att tänka på vilka faktorer och egenskaper hos makthavare lyfts upp i medier är intressant i och med att det skapar en bild av hurudana makthavare ska vara och vem som ska ha makten i samhället. I detta avseende kan man säga att mångfald är någonting att sträva efter både i rapporteringen men också i det verkliga politiska livet.

Att det fanns små skillnader i mitt material gällande rapporteringen kring unga manliga och kvinnliga riksdagsledamöter kan ses som en förändringar som tyder på att vi går mot en mer jämställd journalistik. Men att det finns skillnader och att det finns ett behov av att skriva ut prefixen kvinna framför ordet riksdagsledamot visar att det ännu finns en hel del arbete kvar. Det samma påvisar också det faktum att en riksdagsledamots ålder eller etnicitet når nyhetströskeln. Kritiken mot medieanalyser är ofta att medierna speglar verkligheten och att det inte är deras fel om verkligheten ser ut på ett visst sätt. Men eftersom medierna innehåller interna regler, normer, värderingar och maktrelationer vilka speglas i

63

Unga kvinnor men inga unga män

mediernas gestaltningar av kvinnor och män är det viktigt att granska medieinnehållet, försöka förstå hur dessa gestaltningar är konstruerade och ta fram problematiska mönster.

9.2 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING Som sista punkt för denna uppsats föreslår jag idéer för vidare forskning utgående från den här uppsatsens ämne och frågeställning. För det första kunde samma undersökning med fördel utvidgas och göras om med ett större material som skulle sträcka sig över en längre tidsperiod så att resultaten skulle bli mer generaliserbara.

Ett annat tema som börjat intressera mig i samband med den här uppsatsen är hur journalister själva uppfattar att de gestaltar kvinnliga och manliga politiker i nyhetsmedier. Är journalister medvetna om att rapporteringen kring kvinnliga politiker ofta innehåller mer könskoder och tänker de aktivt på att motverka detta? Finns det skillnader mellan hur yngre och äldre journalister tänker kring en mer jämställd rapportering?

Det är tydligt att gestaltningarna om kvinnliga politiker fortfarande till en viss del är trögflytande och att ordval som ”kvinnlig politiker” fortfarande förekommer. Ett annat fenomen som jag mycket kort var inne på i analyskapitlet i och med att Ozan Yanar är med i mitt material är också hur politiker med invandrarbakgrund gestaltas i medier. I mitt material användes ibland ”invandrarriksdagsledamot” (maahanmuuttajakansanedustaja) i samband med Yanar. Det kunde därmed vara intressant att vidga den teoretiska utgångspunkten från genusteori till intersektionalitet i stället och därmed få med nya perspektiv på vilka faktorer som påverkar rapporteringen kring politiker.

Ytterligare kunde en jämförande studie där medierapporteringen kring yngre och äldre kvinnliga och manliga politiker skulle analyseras vara intressant. Det kunde också vara intressant att jämföra olika typer av mediers innehåll (radio, press, tv, sociala medier) om kvinnliga och manliga politiker med varandra.

64

65

Unga kvinnor men inga unga män

LITTERATUR / TRYCKTA KÄLLOR: Bergström, B. 2009, Effektiv visuell kommunikation. Om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur, sjunde upplagan, Carlssons Bokförlag, Stockholm.

Bergström, G. & Boréus, K. 2012, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund.

Björkvall, A. 2012, "Visuell textanalys" in Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textoch diskursanalys., red. Bergström, G. & Boréus, K., tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund, s. 307–351.

Esaiasson, P, Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. 2007, Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, tredje upplagan, Norstedts Juridik AB, Stockholm.

Fogde, M. 2011, ”Bildanalys” i Ekström, M & Larsson, L (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, s. 179–192.

Gill, R. 2007, Gender and the media, Polity Press, Cambridge, United Kingdom.

Glad, L. 2014, Irti sukupuolittuneisuudesta – Sukupuolen representaatiot Imagen henkilöpääjutuissa vuosina 2012 ja 2013, Jyväskylän yliopisto, viestintätieteiden laitos.

Hammarlin M., Jarlbro G. 2014, Kvinnor och män i offentlighetens ljus, Studentlitteratur, Lund.

Harp, D. Loke, J. Bachmann, I. 2010, "First Impressions of Sarah Palin: Pit Bulls, Politics, Gender Performance, and a Discursive Media (Re) contextualization", Communication, Culture & Critique, vol. 3, nr 3, s. 291–309.

Hirdman, A. & Kleberg, M. (red) 2015, Mediers känsla för kön. Feministisk medieforskning, första upplagan, NORDICOM, Göteborg.

Hirdman, Y. 2004. Genus. Om det stabilas föränderliga former, andra upplagan, Liber, Malmö.

Hayes, D., Lawless J-L., Baitinger, G. 2014,”Who Cares What They Wear? Media, Gender and the Influence of Candidate Appearance” Social science Quarterly, vol. 95, nr. 5, s. 1194–1212.

Hooghe, M., Jacobs, L. & Claes, E. 2015, "Enduring Gender Bias in Reporting on Political Elite Positions: Media Coverage of Female MPs in Belgian News Broadcasts (2003–2011)", The International Journal of Press/ Politics, vol. 20, nr. 4, s. 395-414.

Jarlbro, G. 2006, Medier, genus och makt. Studentlitteratur, Lund.

Jarlbro, G. 2013, Genusmedveten journalistik, Studentlitteratur, Lund.

Kroon Lundell, Å & Ekström, M. 2008, "The Complex Visual Gendering of Political Women in the Press", Journalism Studies, vol. 9, nr. 6, s. 891–910.

Kroon Lundell, Å. 2011, Sminkad superhjältinna eller leende lagomföretagare? Företagarbilder i pressen, Tillväxtverket, Sverige.

Ledin, J. & Moberg, U. 2011, ”Textanalytisk metod” i Ekström, M & Larsson, L (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, upplaga 2:2, Studentlitteratur, Lund, s. 153–178.

Mandell, H. 2015,”Political Wives, Scandal and the Double Bind: Press Construction of Silda Spitzer and Janny Sanford Trough a Gendered Lens”, Women’s Studies in Communication, vol. 38, s. 57–77.

Melin, L. & Lange, S. 2000, Att analysera text. Stilanalys med exempel, tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund.

Nilsson, Å. 2010, "Kvantitativ innehållsanalys" i Metoder i kommunikationsvetenskap, red. Ekström, M. & Larsson, L., andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, s. 119–149.

Repo, S. 2011, Olivat tytöt kuulemma tehneet aikamoisia päätöksiä yhdessä. Naisjohtajien representaatiot Suomen Kuvalehden henkilöhaastatteluissa vuosina 1970–2010. Tampereen yliopisto, tiedotusopin laitos.

Rose, G. 2012, Visual Methodologies. An introduction to Researching with Visual Materials, tredje upplagan, SAGE Publications, London.

Ross, K. 2002, Women, politics and Media. Uneasy Relations in Comparative Perspective, Hampton Press, New Jersey.

Ross, K. 2010, Gendered Media. Women, Men, and Identity Politics. Rowman & Littlefield Publishers, Plymouth.

Ross, K. Evans, E. Harrison L. Shears, M. & Wadia, K. 2013, "The Gender of News and News of Gender: A Study of Sex, Politics, and Press Coverage of the 2010 British General Election", The International Journal of Press/Politics, vol. 18, nr. 1, s. 3–20.

Ruoho, I. 2006, Julkisuudet, naiset ja journalismi. Mäkelä, A, Puustinen, A & Ruoho, I (red.): Sukupuolishow.

Johdatus feministiseen mediatutkimukseen. Vastapaino, Tampere, s. 171–192.

Ruoho, I. & Torkkola, S. 2010, Journalismin sukupuoli, Vastapaino, Tampere.

Strömbäck, J. 2001. Gäster hos verkligheten. En studie av journalistik, demokrati och politisk misstro. Brutus Östlings Bokförlag Symposium AB, Stockholm.

Strömbäck, J. 2004. Den medialiserade demokratin: om journalistikens ideal, verklighet och makt, SNS, Stockholm.

Vos, D. 2014,”Which politicians Pass the News Gates and Why? Explaining Inconsistencies in Research on News Coverage of Individual Politicians”, International Journal of Communication, vol. 8, s. 2438–2461.

West, C., Zimmerman D. 1987,”Doing gender”, Gender and Society, vol. 1, nr. 2, s. 125–151. Østbye H., Knapskog K., Helland K. & Larsen L. O. 2004, Metodbok för medievetenskap, Liber, Malmö.

WEBBSIDOR Andersson, V. & Björkesjö, S. 2015, 2015-last update, Vem syns mest? En studie av bilder i Dagens Nyheter och Aftonbladet ur ett genusperspektiv [Homepage of Mittuniversitetet], [Online]. Available: http://miun. diva-portal.org/smash/get/diva2:897788/FULLTEXT01.pdf [2016, 03/18].

Egelrud, H. & Ekbrant, J. 2014, 2014-last update, Genusaspekter eller partipolitik? – Hur partiledarna framställdes i valrörelsen innan riksdagsvalet 2014 [Homepage of Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper.], [Online]. Available: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:783547/FULLTEXT01.pdf [2016, 03/08].

Finlands Journalistförbund 2014, 2014-last update, Journalistförbundet, Om oss [Homepage of Finlands Journalistförbund], [Online]. Available: http://www.journalistiliitto.fi/pa-svenska/om-oss/ [2016, 03/08].

Gray, K. 2016, 2016-last update, WMC Divided 2015: The Media Gender Gap: Women’s Role in U.S. Media: Still Dismal? Getting Stronger? [Homepage of Womens Media Center], [Online]. Available: http://www. womensmediacenter.com/pages/2015-wmc-divided-media-gender-gap [2016, 03/08].

Heino, A. 2016, 17.01 kl. 08:00.-last update, Utseendet spelar allt större roll i politiken [Homepage of Yle Uutiset/svenska Yle], [Online]. Available: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/01/17/utseendet-spelar-allt-storre-roll-i-politiken [2016, 03/08].

Jugner-Nordgren, A. 2014, 28.05.2015 kl. 11:23-last update, Anna Jungner-Nordgren: Regeringsprogrammet är en backlash för jämställdheten [Homepage of Svenska Kvinnoförbundet], [Online]. Available: http:// www.kvinnoforbundet.fi/sve/hem2014/article-74366-43880-anna-jungnernordgren-regeringsprogrammet-ar-en-backlash-for-jamstalldheten [2016, 03/08].

Keski-Petaja, M. 2015, 21.04 kl. 13.09-last update, Nuoret naiset menestyivät ”miehisissä” vaaleissa [Homepage of Tieto & Trendit-blogi], [Online]. Available: http://tietotrenditblogi.stat.fi/nuoret-naiset-menestyivat-miehisissa-eduskuntavaaleissa/ [2016, 03/08].

Kleberg, M. 2006, 2006-last update, Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap [Homepage of Högskoleverket, Stockholm.], [Online]. Available: http://genus.se/digitalAssets/1279/1279784_medie-kommvet.pdf [2016, 03/08].

Liiten, M. 2015, 20.4.kl.18:18-last update, Tutkija: Nuorten naisten vaalimenestyksen taustalla aiemmin rakennettu kannatus [Homepage of Helsingin Sanomat, Sanoma], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/ a1429500832937 [2016, 03/08].

Linder, K. & Ringström Fagerlund, J. 2012, 2012-last update, Hårda män och leende kvinnor - en studie om hur dagspress skildrar makthavare [Homepage of Södertörns högskola, Huddinge.], [Online]. Available: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:545404/FULLTEXT01.pdf [2016, 03/08].

Nelson, L. 2013, Kaffebaristan och EU-parlamentarikern. Hur svenska dagspresstidningar gestaltade Annie Lööf och Jonas Sjöstedt i samband med deras tillträde som partiledare. [Homepage of Linnéuniversitetet, Växjö, Kalmar], [Online]. Available: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:630526/FULLTEXT01.pdf [2014, 11/06].

Pietiläinen, T. 2015, 20.6.kl. 21:00-last update, Tilastokeskus selvitti: Eduskuntavaalit olivat "maskuliininen vallankumous" [Homepage of Helsingin Sanomat, Sanoma], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/ a1434766290159 [2016, 03/08].

Prognosis 2016, 07.03-last update, Gender Equality Tracker [Homepage of Prognosis, Stockholm.], [Online].

Available: http://www.prognosis.se/repr-monitor/Finland/ [2016, 03/08].

Siivonen, J. 2015, 2015-last update, Who makes the news? National report: Finland [Homepage of Global Media Monitoring Project], [Online]. Available: http://cdn.agilitycms.com/who-makes-the-news/Imported/ reports_2015/national/Finland.pdf [2016, 03/08].

Södrén Sjögren, K. & Huisman, M. 2014, 2014-last update, Maskulina Miljöpartiet - En studie om nyhetsbevakningen av Åsa Romson och Gustav Fridolin [Homepage of Mittuniversitetet], [Online]. Available: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:775597/ FULLTEXT01.pdf [2016, 03/08].

TNS Metrix 2016, 03/06-last update, SUOMEN WEB-SIVUSTOJEN VIIKKOLUVUT [Homepage of TNS Gallup], [Online]. Available: http://tnsmetrix.tns-gallup.fi/public/ [2016, 03/08].

Winter, L. 2015, 17.6-last update, Eduskuntavaaliehdokkaiden sosioekonominen tausta vaikuttaa merkittävästi valintaan [Homepage of Tieto & Trendit 3/2015], [Online]. Available: http://tietotrendit.stat.fi/mag/ article/124/ [2016, 03/08].

UNDERSÖKNINGENS ARTIKLAR Kvantitativ innehållsanalys, sammanlagt 123 artiklar 1. Niiranen, J. 2015 9.4.2015 22:51-last update, ”Likaisten temppujen tykiksi” haukuttu nuori nainen sai valtavan äänivyöryn [Homepage of Iltasanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art1429424117272.html [2016, 03/24].

2. Schildt, M. 2015 19.4.2015 23.40-last update, Äänikuningatar Li Andersson: "Puheenjohtajuudesta keskustellaan" [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015041919548840_eb.shtml [2016, 03/24].

3. Kauppinen, I. 2015 9.4.2015 20:28-last update, Keskustan Juha Sipilä ennakkoäänten kuningas –katso täältä, ketkä ovat menossa läpi [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429417011079.html [2016, 03/24].

4. Rantanen, K. 2015 9.4.2015 21:22-last update, Li Anderssonille hurja äänivyöry: ”Me tehtiin se!” [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429420049668.html [2016, 03/24].

5. Tuohinen, P. 2015 20.4.2015 0:22-last update, Keskustan valvojaisissakin ihmeteltiin: Katri Kulmuni rohmusi Lapissa enemmän ääniä kuin Väyrynen [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429415571241 [2016, 03/24].

6. Sutinen, T. 2015 19.4.2015 22:34-last update, Keskustalaiset pohtivat jo hallitusneuvotteluita – "Kaikki on auki" [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429414923927 [2016, 03/24].

7. Ruokangas, P. 2015 20.4.16:18-last update, Kulmuni äänivyöryllä eduskuntaan, Autto putosi [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/kulmuni_aanivyorylla_eduskuntaan_autto_putosi/7939333 [2016, 03/24].

8. Typpö, J. 2015 20.4 1:05-last update, Eduskuntavaalien "jatkojytky" puhutti Twitterissä, vihreät julistautui vaalivoittajaksi [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305947741001 [2016, 03/24].

9. Blomqvist, S. 2015 9.4. 21:33-last update, Maakunnan äänikuningattareksi nousemassa uusi kansanedustaja vasemmalta [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/maakunnan_aanikuningattareksi_nousemassa_uusi_kansanedustaja_ vasemmalta/7938478 [2016, 03/24].

10. Aittokoski, H. 2015 20.4.12:52-last update, Nasima Razmyar ja Ozan Yanar nousevat eduskuntaan: "Epätodellinen olo” [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429415433149 [2016, 03/24].

11. Lehtinen, T. 2015 19.4.21:17-last update, Li Andersson häkeltyi äänivyörystä [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429415074532 [2016, 03/24].

12. Schildt, M. 2015 19.4.20.27-last update, Vasemmistoliiton Li Anderssonista jytkykuningatar [Homepage of Iltalehti], [Online].

Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015041919547334_eb.shtml [2014, 03/24].

13. Schildt, M. 2015 19.4.21.29-last update, Li Anderssonin isä: "Jo pikkutytöstä näki, että jotain siitä tulee” [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015041919547810_eb.shtml [2016, 03/24].

14. Roppola, J. 2015 19.4.22:32-last update, Vasemmistoliitossa petyttiin: "Velalla pelottelu tehosi” [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429417397081 [2016, 03724].

15. Salmela, M. 2015 19.4 23:45-last update, Ville Niinistö: "Vihreitä ei voi sivuuttaa hallitusneuvotteluissa” [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429420397024 [2016, 03/24].

16. Laitinen, J. 2015 20.4.1:23-last update, Vihreät Helsingin suurin voittaja – ministeri Laura Räty ei päässyt eduskuntaan [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429413414539 [2016, 03/24].

17. Kauppinen, I. 2015 19.4.22:38-last update, 27vuotiaasta Väyrysen exavustajasta tulossa Lapin ääniharava, [Homepage of IltaSanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429423375908.html[2016, 03/24].

18. Kauppinen, I. 2015 20.4 0:57-last update, Nämä julkkikset ovat menossa läpi, nämä eivät [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online].

Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429420283213.html [2016, 03/24].

19. Tuohinen, P. & Niemeläinen, J. 2015 20.4 0:06-last update, Soini huudatti perussuomalaisia: "Jytky, jytky, jytky!" [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429414876222 [2016, 03/24].

20. Teittinen, P. 2015 20.4.6:00-last update, Perussuomalaiset nousi huikealla kirillä hopealle, Sdp:n tulos kaikkien aikojen huonoin [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305947737033[2016, 03/24].

21. Kotkavirta, J. 2015 19.4.16:30-last update, Seuraa heitä: Tässä ovat todennäköiset äänikuninkaat, näille koville nimille voi käydä köpelösti [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429253022264.html [2016, 03/24].

22. Koskinen, P. 2015 9.4. 23:07-last update, VarsinaisSuomesta pääsivät läpi nämä ehdokkaat [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/varsinais-suomesta_paasivat_lapi_nama_ehdokkaat/7934258 [2016, 03/24].

23. Ilta-Sanomat 2015 19.4.19:33-last update, Katso tästä vaali-illan kuvagalleria [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429414759446.html [2016, 03/24].

24. Blomqvist, S. 2015 20.4.11:10-last update, VarsinaisSuomessa menestyivät tutut kasvot, keskusta ja Li Andersson [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/varsinais-suomessa_menestyivat_tutut_kasvot_keskusta_ja_li_ andersson/7935385 [2016, 03/24].

25. Niiranen, J. .2015 20.4 0:06-last update, Nuoret naiset jyräsivät Pirkanmaalla [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online].

Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429426992330.html [2016, 03/24].

26. Koskinen, P. 2015 20.4.11:17-last update, Ääniharava Li Andersson aikoo vääntää kättä leikkauksista – "Olen aika huolestunut" [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/aaniharava_li_andersson_aikoo_ vaantaa_katta_leikkauksista__olen_aika_huolestunut/7939322 [2016, 03/24].

27. Tiihonen, J. 2015 20.4.5:45-last update, Meri-Lappi otti vaaleissa revanssin [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/meri-lappi_otti_vaaleissa_revanssin/7939988 [2016, 03/24].

28. Pajari, K. 2015 20.4 2:00-last update, Voitokkaat nuoret naiset nousivat vaali-ilmiöksi [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429422074932 [2016, 03/24].

29. Ranta, N. 2015 20.4.18:05-last update, Eduskuntaan valittua odottaa kuusinkertainen palkankorotus: ”En ole ajatellut koko asiaa” [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429503719242.html [2016, 03/24].

30. Liiten, M. 2015 20.4.18:18-last update, Tutkija: Nuorten naisten vaalimenestyksen taustalla aiemmin rakennettu kannatus [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429500832937[2016, 03/24].

31. Karttunen, K. 2015 20.4.10:24-last update, Eduskunta nuorentui hieman – parlamenttiin 14 alle 30-vuotiasta [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429493219539 [2016, 03/24].

32. Mäkinen, E. 2015 20.4.13:53-last update, HS:n arvokartta näyttää, miten kansanedustajat sijoittuvat poliittiselle kentälle [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305948033669 [2016, 03724].

33. Toivonen, T. 2015 20.4.0:23-last update, Arhinmäki: Tämä on pettymys, tämä on tappio! – video [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/arhinmaki_tama_on_pettymys_tama_on_tappio__video/7939936[2016, 03/24].

34. Jokinen, J. 2015 20.4 01.15-last update, Ilmari Nurminen, 24, pääsi eduskuntaan vanhusten äänillä [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015041919549248_eb.shtml[2016, 03724].

35. Kerkelä, L. & Arola, H. & Markkanen, K. 2015 20.4. 2:00-last update, Vihreät sai kaksi paikkaa Itä-Suomesta [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429422138423 [2016, 03724].

36. Saarinen, J. 2015 20.4 2:00-last update, Keskusta voitti, mutta perussuomalaiset juhli kakkossijaansa kovemmin [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429422195861 [2016, 03/24].

37. Kallionpää, K. & Salomaa, M. 2015 21.4.11:30-last update, Enemmistö valituista kannattaa homojen oikeuksia – pakkoruotsin vastustajilla täpärä vähemmistö [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429420624203 [2016, 03/24].

38. Silfverberg, K. 2015 20.4 11:57-last update, Vihreät yllätysvoittoon Helsingissä – katso tästä kaikki pääkaupungista valitut [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429422017902 [2016, 03/24].

39. Lamusuo, H. 2015 20.4.8:29-last update,Väyrysen kakkoseksi jättänyt nuori sensaatio: ”Totaalinen yllätys” [Homepage of IltaSanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429491170344.html[2016, 03/24].

40. Savolainen, J. 2015 20.4. 21:23-last update, Kokoomusnuorten entiset puheenjohtajat rynnivät eduskuntaan [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429503051138 [2016, 03/24].

41. Heikinmatti, A. 2015 20.4.16:18-last update, Kulmuni vei yli kolmanneksen Tornion äänistä [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/kulmuni_vei_yli_kolmanneksen_tornion_aanista/7941906 [2016, 03/24].

42. Valta, L. 2015 20.4.16:18-last update, Kulmuni: "Kaikki loksahti kohdalleen" [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/kulmuni_kaikki_loksahti_kohdalleen/7939772 [2016, 03/24].

43. Nieminen, I. 2015 20.4.1:26-last update, Uusia kasvoja, vanhoja tuttuja ja pudonneita konkareita – katso vaalien kiinnostavimmat nimet [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/uusia_kasvoja_ vanhoja_tuttuja_ja_pudonneita_konkareita__katso_vaalien_kiinnostavimmat_nimet/7939494 [2016, 03/24].

44. Vatanen, P. 2015 20.4.9:15-last update, Puolueiden puheenjohtajat vaalien ääniharavina [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/puolueiden_puheenjohtajat_vaalien_aaniharavina/7940130 [2016, 03/24].

45. Matson-Mäkelä, K. 2015 20.4.15:17-last update, Maakuntajohtaja: Sasin putoaminen oli ehkä suurin yllätys [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/maakuntajohtaja_sasin_putoaminen_oli_ehka_suurin_ yllatys/7940011 [2016, 03/24].

46. Elonen, P. 2015 20.4.20:41-last update, Etenkin naiset vetivät isoja ääniosuuksia – HS selvitti suhteelliset ääniharavat [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429503260365 [2016, 03724].

47. Nuutinen, A. 2015 20.4. 0:19-last update, Myös toinen maahanmuuttaja pääsemässä eduskuntaan [Homepage of IltaSanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429427271574.html [2016, 03/24].

48. Lamusuo, H. 2015 20.4 7:35-last update, Väyrysestä tuli yllätyskakkonen: ”Tällaista elämä on” [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429490158386.html [2016, 03/24].

49. Pudas, M. 2015 20.4 09.55-last update, Näin Venäjällä huomioitiin vaalit voittajien Nato vastaisuus esille [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015042019550084_eb.shtml [2016, 03/24].

50. Korkavirta, J. 2015 20.4 13:10-last update, Nämä nuoret ehdokkaat tekivät vaaleissa historiaa – ”Jää on murrettu” [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429496639786.html [2016, 03/24].

51. Ilta-Sanomat 2015 20.4 11:14-last update, Nuoret naiset ampaisivat kärkeen: tämä kuusikko paukutti yli 50 000 ääntä [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art1429494123972.html [2016, 03724].

52. Kallunki, E. 2015 20.4 14:01-last update, Nuoria kansanedustajia aiempaa enemmän – 24vuotias Ilmari Nurminen on eduskunnan kuopus [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/nuoria_kansanedustajia_ aiempaa_enemman__24-vuotias_ilmari_nurminen_on_eduskunnan_kuopus/7940797 [2016, 03/24].

53. Jokinen, K. 2015 20.4 15.25-last update, 12 uutta kasvoa tältä näyttää Soinin tilipäivä [Homepage of Iltalehti], [Online].

Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015042019550881_eb.shtml [2016, 03724].

54. Schildt, M. 2015 20.4 11.43-last update, Nuorten naisten rynnistys [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015042019548237_eb.shtml [2016, 03/24].

55. Laitinen, J. 2015 20.4.12:23-last update, Tuoreet maahanmuuttajaedustajat: Suomen ongelmat eivät johdu maahanmuuttajista [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429494574922[2016, 02/24].

56. Savolainen, J. 2015 20.4 12:39-last update, Pekka Haavisto: Hallitusneuvotteluista tulee vaikeat [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429494508701 [2016, 03/24].

57. Ketonen, P. 2015 20.4 15:17-last update, Perussuomalaisten Tiina Elovaara: "Nyt on meidän hetkemme ottaa hallitusvastuu" [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/perussuomalaisten_tiina_ elovaara_nyt_on_meidan_hetkemme_ottaa_hallitusvastuu/7940394 [2016, 03/24].

58.Matson-Mäkelä, K. 2015 20.4 15:17-last update, Suomen nuorin kansanedustaja: "En usko tätä oikein vieläkään todeksi" [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/suomen_nuorin_kansanedustaja_en_usko_tata_oikein_ vielakaan_todeksi/7941086 [2016, 03/24].

59. Mansikka, H. 2015 20.4 15:17-last update, Pirkanmaan äänestäjät yllättivät: konkariedustaja Kimmo Sasi jäi rannalle [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/pirkanmaan_aanestajat_yllattivat_ konkariedustaja_kimmo_sasi_jai_rannalle/7939394 [2016, 03/24].

60. Leinonen, L. 2015 20.4 13:33-last update, Vaalipäivän tunnelmia Tampereelta – katso kuvat! [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/vaalipaivan_tunnelmia_tampereelta__katso_kuvat/7938519 [2016, 03/24].

61. Holopainen, S. 2015 20.4 11:18-last update, Nuorista naisista tuli vaalien ilmiö – näin vastaa 32-vuotias kokoomusedustaja [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429494195478.html [2016, 03/24].

62. Ketonen, P. 2015 20.4 15:17-last update, Pirkanmaan äänikuningatar Sanna Marin saaliistaan: "Tämä on ihan huikea tulos" [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/pirkanmaan_aanikuningatar_sanna_ marin_saaliistaan_tama_on_ihan_huikea_tulos/7940118 [2016, 03/24].

63. Leinonen, L. 2015 20.4 15:17-last update, Pirkanmaan vaalivoittajat ovat vihreät ja keskusta – neljä eniten ääniä saanutta oli naisia [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/pirkanmaan_vaalivoittajat_ovat_ vihreat_ja_keskusta__nelja_eniten_aania_saanutta_oli_naisia/7939862 [2016, 03/24].

64. Grönholm, P. & Mykkänen, P. 2015 20.4 1:17-last update, Soini jäi vain hitusen äänirohmu Sipilästä – Jaana Pelkonen äänikuningattareksi [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305947745962 [2016, 03/24].

65. Peräsalo, L. 2015 20.4 12.03-last update, Pudonnut Kimmo Sasi: Luulin, että kokemusta arvostettaisiin [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015042019550637_eb.shtml [2016, 03/24].

66. Jokinen, J. 2015 19.4 21.48-last update, Sain oikeat ihmiset vaalityöhöni" [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http:// www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015041919548015_eb.shtml [2016, 03/24].

67. Viljakainen, M. 2015 20.4 13:26-last update, Viime vaalien äänikuningatar ei päässyt läpi: ”Varmasti tämä tunneliasia vaikutti” [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429497110630.html [2016, 03/24].

68. Ilta-Sanomat 2015 20.4 1:05-last update, Vaalitulos on selvillä: Tässä ovat vaalien äänikuninkaat [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429428393789.html [2016, 03/24].

69. Rantanen, K. 2015 20.4 8:19-last update, Äänikuningatar Li Andersson: ”Äänimäärä yllättää” [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429490891258.html [2016, 03/24].

70. Väntönen, E. 2015 20.4 2:00-last update,#jatkojytky #suomikuntoon [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429422133674 [2016, 03/24].

71. Kursi, O-P. & Karas, J. 2015 20.4 13:24-last update, Tällaisia ovat Suomen nuorimmat kansanedustajat [Homepage of Yle Kioski], [Online]. Available: http://kioski.yle.fi/omat/suomen-nuorimmat-kansanedustajat [2016, 03/24].

72. Ruokangas, P. 2015 21.4 12:20-last update, Perussuomalaisten Mäntylä Lapin pienimmällä budjetilla kansanedustajaksi [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/perussuomalaisten_mantyla_ lapin_pienimmalla_budjetilla_kansanedustajaksi/7942860 [2016, 03/24].

73. Helsingin Sanomat 2015 21.4. 2:00-last update, Kokoomusnuorille jättimenestys [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429504123413 [2016, 03/24].

74. Blomqvist, S. 2015 22.4 14:04-last update, Saarikko, Orpo, Elomaa, Lohela... Ministeriksi on tunkua VarsinaisSuomessa [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/saarikko_orpo_elomaa_ lohela_ministeriksi_on_tunkua_varsinais-suomessa/7943110 [2016, 03/24].

75. Mainio, T. 2015 21.4 10:54-last update, Katri Kulmuni, 27, päihitti Väyrysen – "Nyt taisi olla tilaus nuorelle naiselle" [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429504325657 [2016, 03/24].

76. Mykkänen, P. & Valtavaara, M. 2015 21.4 6:52-last update, Helsinki erottuu Suomen poliittisella kartalla [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429504454236 [2016, 03/24].

77. Halonen, A. 2015 21.4 19:21-last update, He pääsivät eduskuntaan pienimmillä äänimäärillä 3000 ääntä vähemmän kuin pudonneella [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art1429590463420.html [2016, 03/24].

78. Wesslin, S. 2015 21.4 14:44-last update, Ääniharava Kulmuni haluaa parantaa saamelaisten elinmahdollisuuksia ja asemaa [Homepage of Yle], [Online]. Available:http://yle.fi/uutiset/aaniharava_kulmuni_haluaa_parantaa_ saamelaisten_elinmahdollisuuksia_ja_asemaa/7942862 [2016, 03/24].

79. Laitinen, J. & Salmela, M. 2015 21.4 5:49-last update, Vihreät vei vasemmiston äänet trendiseudulla – näin äänet jakautuivat Helsingissä [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429504548496[2016, 03/24].

80. Liiten, M. 2015 21.4 2:00-last update, Tutkija: Naisehdokkaat rakensivat nosteensa itse [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429504366230 [2016, 03/24].

81. Hakala, A. 2015 21.4 11:26-last update, Varsinaissuomalaiset kansanedustajat nuorenivat vuosia – "Ovat ehkä rohkeampia keskustelemaan" [Homepage of Yle], [Online]. Available:http://yle.fi/uutiset/varsinaissuomalaiset_ kansanedustajat_nuorenivat_vuosia__ovat_ehka_rohkeampia_keskustelemaan/7941032 [2016, 03/24].

82. Pirhonen, K. 2015 21.4 15:17-last update, Ylen arkistovideo: Vaalien ääniharava 8-vuotiaana tv:ssä – ei todellakaan jää sanattomaksi [Homepage of Yle Kioski], [Online]. Available: http://kioski.yle.fi/omat/li-andersson-8-vuotiaana-tv-ssa [2016, 03/24].

83. Säävälä, H. & Pilke, A. 2015 21.4 17:41-last update, SDP:ssä kannat hajallaan: Osa jättäytyisi oppositioon [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/sdpssa_kannat_hajallaan_osa_jattaytyisi_oppositioon/7944951[2016, 03/24].

84. Haapanen, L. 2015 23.4 13:50-last update, Eduskuntavaalien tulos vahvistettiin Lapissa – ei suuria muutoksia [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/eduskuntavaalien_tulos_vahvistettiin_lapissa__ei_suuria_ muutoksia/7947660 [2016, 03/24].

85. Lehtonen, V. 2015 22.4 13:36-last update, Kansanedustajat eivät innostu Guggenheim-museon verorahoituksesta [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kulttuuri/a1429668727517 [2016, 03/24].

86. Autio, M. 2015 22.4 20:48-last update, Vaalien tarkastuslaskenta pudotti espoolaisen ehdokkaan ja nosti eduskuntaan uuden kansanedustajan [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305948743982 [2016, 03/24].

87. Koskinen, P. 2015 22.4 15:12-last update, Li Andersson havittelee eduskuntaryhmän puheenjohtajuutta [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/li_andersson_havittelee_eduskuntaryhman_puheenjohtajuutta/7946650 [2016, 03/24].

88. Sundqvist, V. 2015 22.4 7:01-last update, Kansanedustajat karsastavat Guggenheim-museota [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/kansanedustajat_karsastavat_guggenheim-museota/7944842[2016, 03/24].

89. Blomqvist, S. 2015 22.4 18:20-last update, Lupaan kuunnella ja tehdä parhaani – äänestimme ympäripyöreitä vaalilupauksia [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/lupaan_kuunnella_ja_tehda_ parhaani__aanestimme_ymparipyoreita_vaalilupauksia/7941420 [2016, 03/24].

90. Koivisto, I. 2015 21.4 15:58-last update, Pirkanmaan ääniharava Sanna Marin: Oppositiopaikka mahdollinen demareille [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/pirkanmaan_aaniharava_sanna_ marin_oppositiopaikka_mahdollinen_demareille/7943960 [2016, 03/24].

91. Teittinen, P. 2015 22.4 12:56-last update, Vihreiden Ozan Yanar kuuli HS:ltä pääsevänsä eduskuntaan – tulos ei muuttunut tarkastuslaskennassa [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305948570566 [2016, 03/24].

92. Juntunen, E. 2015 22.4 15:49-last update, Yle: Varsinais-Suomen äänikuningatar Li Andersson haluaa vasemmistoliiton ryhmäjohtajaksi [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305948642804 [2016, 03/24].

93. Teittinen, P. 2015 22.4 15:18-last update, Eduskunnan lopullinen koostumus selviää tänään – moni läpimenijä jo selvillä [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305948629354 [2016, 03/24].

94. Blencowe, A. 2015 23.4 16:35-last update, AinoKaisa Pekosesta vasemmistoliiton eduskuntaryhmän puheenjohtaja [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/aino-kaisa_pekosesta_vasemmistoliiton_eduskuntaryhman_ puheenjohtaja/7949991 [2016, 03/24].

95. Haarala, J. 2015 23.4 7:54-last update, Nuoret naiskansanedustajat muistuttavat: Meillä on jo pitkä poliittinen kokemus [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/nuoret_naiskansanedustajat_ muistuttavat_meilla_on_jo_pitka_poliittinen_kokemus/7947986 [2016, 03/24].

96. Elonen, P. 2015 23.4 16:51-last update, Nyt puhutaan isoista asioista – HSTV:n suorassa lähetyksessä viisi uutta kansanedustajaa kello 16.15 [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429683734889 [2016, 03/24].

97. Niskakangas, T. 2015 23.4 18:37-last update, Tällaisia ovat Suomen uudet toivot – viisi kansanedustajaa HSTV:n uusien kansanedustajien tentissä [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429772487601 [2016, 03/24].

98. Saarinen, M. 2015 23.4 21.10-last update, He olivat eduskunnassa jo ennen nuorimman kansanedustajan syntymää [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015042319567782_eb.shtml [2016, 03/24].

99. Juva, M. 2015 23.4.06.53-last update, Nuoret valtasivat eduskunnan "Olen valmistautunut tähän koko elämäni" [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015042219564529_eb.shtml [2016, 03/24].

100. Viljakainen, M. 2015 23.416:47-last update, Mats, 31, on vaalien todellinen äänikuningas – keräsi yli 40 prosenttia piirinsä äänistä [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1429765280352.html [2016, 03/24].

101. oivonen, T. 2015 23.4 10:12-last update, Some yhä suurempi voima vaalikampanjoissa – "On vaikea saada ääntä kuuluviin ilman sitä" [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/some_yha_suurempi_voima_ vaalikampanjoissa__on_vaikea_saada_aanta_kuuluviin_ilman_sita/7948265 [2016, 03/24].

102. Viljamaa, A. 2015 24.4 2:00-last update, Eduskuntaryhmät valitsivat johtajistonsa [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online].

Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429774857567 [2016, 03/24].

103. Niskakangas, T. 2015 24.4 2:00-last update, Eduskunnan ensikertalaiset saapuivat Helsinkiin [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1429774964396 [2016, 03/24].

104. Viljamaa, A. 2015 23.4 19:35-last update, Tässä ovat eduskuntaryhmien uudet johtajistot [Homepage of Helsingin Sanomt], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429772917343 [2016, 03/24].

105. Kauhanen, A. 2015 24.4 13:32-last update, Näin demariaktiivit arvioivat hallitusasetelmia – "Tällä kannatuksella neuvotteluvoimaa ei juuri ole" [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429844197505 [2016, 03/24].

106. Lehtonen, V. 2015 24.4 14:39-last update, Wille Rydman: Kulttuurikenttä ei ole niin punavihreää kuin julkisuudesta voisi luulla [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kulttuuri/a1429842158327[2016, 03/24].

107. Palojärvi, E. 2015 26.4 20:54-last update, Vaalitappiosta miljoonamenetys suurpuolueille – Sdp väläyttää ytneuvotteluja [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1430017810531 [2016, 03/24].

108. Baer, K. & Nieminen, T. & Krook, P. 2015 26.4 18:28-last update, Perussuomalaisten porilainen ääniharava saapui Helsinkiin – HS vei junalta suoraan moskeijaan [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/sunnuntai/a1429850605987 [2016, 03/24].

109. Liiten, M. 2015 27.4 2:00-last update, Lännen Media: Arhinmäki ja Räsänen halutaan vaihtoon [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/kotimaa/a1430018504913 [2016, 03/24].

110. Koskinen, M. 2015 27.4 15:35-last update, Uusilta kansanedustajilta kysyttiin aivan perusasia – ei mennyt kaikilla putkeen [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/vaalit2015/art-1430108764854.html [2016, 03/24].

111. Nieminen, M. 2015 23.4 17:16-last update, Uudet kansanedustajat ottivat tuntumaa uuteen työhön – "Vähän sellainen ensimmäinen koulupäivä-fiilis" [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1429770997468 [2016, 03/24].

112. Tiinanen, P. & Pekonen, K. 2015 27.4 16.22-last update, Uudet kansanedustajat, oletteko palkkakuopassa? [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/uutisLetU/2E0T1U50IM42M71A9T58N8Y75T4I_LuTuA. sLhEtmHlTI. [2016, 03/24].

113. Tiinanen, P. 2015 27.4 16.34-last update, Uudet kansanedustajat saivat kaksi tärkeää neuvoa [Homepage of Iltalehti], [Online].

Available: http://www.iltalehti.fi/uutiset/2015042719588796_uu.shtml [2016, 03/24].

114. Karttunen, K. 2015 28.4 19:23-last update, "Torkkupeitto on pesulassa" – näin uudet kansanedustajat twiittasivat valtakirjoistaan [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/politiikka/a1305950811223[2016, 03/24].

115. Kanerva, J. 2015 12.5 8:30-last update, Vihreiden kansanedustaja sai yllätyspostia Turkista [Homepage of Ilta-Sanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/muutlajit/art-1431392297317.html [2016, 03/24].

116. Väänänen, V. 2015 9.5 21:59-last update, Kuva: Kansanedustaja sai mieluisan lahjan suosikkijoukkueeltaan [Homepage of IltaSanomat], [Online]. Available: http://www.iltasanomat.fi/jalkapallo/art-1431147972778.html[2016, 03/24].

117. Tolkki, K. 2015 7.5. 9:00-last update, Hallituspohja selviää torstaina – Haglund: "Ei tule itku, sitten tehdään oppositiopolitiikkaa" [Homepage of Yle], [Online]. Available:http://yle.fi/uutiset/hallituspohja_ selviaa_torstaina__haglund_ei_tule_itku_sitten_tehdaan_oppositiopolitiikkaa/7977011 [2016, 03/24].

118. Lakkala, A. & Näkkäläjärvi, P. 2015 17.5 20:53-last update, Saamelaiskäräjien puheenjohtaja: Hallituspohja haastavasaamelaisasioiden näkökulmasta [Homepage of Yle], [Online]. Available: http://yle.fi/uutiset/saamelaiskarajien_puheenjohtaja_hallituspohja_haastava_saamelaisasioiden_ nakokulmasta/7984663 [2016, 03/24].

119. Björksten, T. 2015 12.5 08:52-last update, Tutut kuvaavat Li Anderssonia: "Luotettava työnarkomaani kovassa roolissa" [Homepage of Yle Kioski], [Online]. Available: http://kioski.yle.fi/omat/tutut-kuvaavat-li-anderssonia-luotettava-tyonarkomaani-kovassa-roolissa [2016, 03/24].

120. Kursi, O. 2015 12.5 21:04-last update, Li Andersson vihastui Juha Sipilälle: "Käsittämätön lausunto" [Homepage of Yle Kioski], [Online]. Available: http://kioski.yle.fi/omat/li-andersson-vihastui-juha-sipilalle-kasittamaton-lausunto [2016, 03/24].

121. Konttinen, J. 2015 17.5 14:48-last update, Körtti, juutalainen, muslimi – HS selvitti kansanedustajien uskonnolliset vakaumukset [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available: http://www.hs.fi/sunnuntai/a1431663970979[2016, 03/24].

122. Karvonen, H. 2015 19.5 21.45-last update, Perussuomalaisten nuorta naiskansanedustajaa ei tunnistettu hätisteltiin pois istuntosalista [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www.iltalehti.fi/uutiset/2015051919720619_uu.shtml [2016, 03/24].

123. Pilke, A. 2015 27.4 18:27-last update, Uudet kansanedustajat ottivat ensi askeliaan [Homepage of Yle], [Online].

Available: http://yle.fi/uutiset/uudet_kansanedustajat_ottivat_ensi_askeliaan/7957816 [2016, 03/24].

KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS, SAMMANLAGT TVÅ ARTIKLAR 1. Schildt, M. 2015 19.4.2015 23.40-last update, Äänikuningatar Li Andersson: ”Puheenjohtajuudesta keskustellaan” [Homepage of Iltalehti], [Online]. Available: http://www. iltalehti.fi/eduskuntavaalit-2015/2015041919548840_eb.shtml [2016, 03/24].

2. Teittinen, P. 2015 22.4 12:56-last update, Vihreiden Ozan Yanar kuuli HS:ltä pääsevänsä eduskuntaan – tulos ei muuttunut tarkastuslaskennassa [Homepage of Helsingin Sanomat], [Online]. Available:http://www.hs.fi/politiikka/ a1305948570566 [2016, 03/24].

BILAGA 1 Kodschema för kvantitativ analys V1 Nummer 1 ...

V2 Kodningsdatum DDMM V3 Artikeldatum DDMM V4 Nyhetssajt 1. Ilta-Sanomat.fi 2. Iltalehti.fi 3. HS.fi 4. Yle.fi V5 Artikeltyp 1. Nyhetsartikel 2. Intervju 3. Personporträtt 4. Reportage 5. Notis 6. Referat (från tillexempel en debatt i tv ...)

7. fråga/svar 8. Bildspel 9. Övrigt V6 Journalistens kön 1. Man 2. Kvinna 0. Går inte att tillämpa V7 Fotografens kön 1. Man 2. Kvinna 0. Går inte att tillämpa V8 Riksdagsledamot 1. Li Andersson 2. Simon Elo 3. Tiina Elovaara 4. Katri Kulmuni 5. Wille Rydman 6. Sanna Marin 7. Ilmari Nurminen 8. Ozan Yanar V9 Är riksdagsledamoten huvudaktör i texten?

1. Ja 2. Nej V10 Roll i texten (roll som aktör) 1. aktiv (säger något i texten) 2. omnämnd, passiv (icke-aktiv, omnämns i texten) V11 Nämns aktör i rubriken?

1. Ja 2. Nej V12 Nämns aktörens ålder i rubriken (ålderskod i rubriken)?

1. Ja 2. Nej

V13 Finns det genuskod i rubriken?

1. Ja 2. Nej V14 Huvudsakligt intryck av Li Andersson i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 4. Går inte att tillämpa/avgöra V15 Genuskod (Li Andersson) 1. Ja 2. Nej V16 Ålderskod (Li Andersson) 1. Ja 2. Nej V17 Gestaltning (Li Andersson) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda V18 Huvudsakligt intryck av Katri Kulmuni i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 4. Går inte att tillämpa/avgöra V19 Genuskod (Katri Kulmuni) 1. Ja 2. Nej V20 Ålderskod (Katri Kulmuni) 1. Ja 2. Nej V21 Gestaltning (Katri Kulmuni) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda V22 Huvudsakligt intryck av Tiina Elovaara i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 0. Går inte att tillämpa/avgöra V23 Genuskod (Tiina Elovaara) 1. Ja 2. Nej V24 Ålderskod (Tiina Elovaara) 1. Ja 2. Nej V25 Gestaltning (Tiina Elovaara) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda V26 Huvudsakligt intryck av Sanna Marin i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 0. Går inte att tillämpa/avgöra

V27 Genuskod(er) (Sanna Marin) 1. Ja 2. Nej V28 Ålderskod(er) (Sanna Marin) 1. Ja 2. Nej V29 Gestaltning (Sanna Marin) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda V30 Huvudsakligt intryck av Simon Elo i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 0. Går inte att tillämpa/avgöra V31 Genuskod (Simon Elo) 1. Ja 2. Nej V32 Ålderskod (Simon Elo) 1. Ja 2. Nej

V41 Gestaltning (Wille Rydman) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda V42 Huvudsakligt intryck av Ozan Yanar i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 0. Går inte att tillämpa/avgöra V43 Genuskod (Ozan Yanar) 1. Ja 2. Nej V44 Ålderskod (Ozan Yanar) 1. Ja 2. Nej V45 Gestaltning (Ozan Yanar) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda

V37 Gestaltning (Ilmari Nurminen) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda

V46 Huvudsakfråga (får växa fram under kodningen) 1. Ekonomi 2. Valresultat/valarbete/vallöften osv.

3. Jämställdhet 4. Skattepolitik 5. Sociala frågor 6. Miljö 7. Lagstiftning 8. Konflikter mellan partier (inom politiken) 9. Partiarbete 10. Arbete 11. Skola/Utbildningsfrågor 12. Regeringen/riksdagen 13. Utrikesfrågor/EU 14. Flyktingfrågor 15. Infrastruktur/kollektivtrafik 16. Personligt/fritid 17. Sport/idrott 18. Kultur 19. Nedskärningspolitik 20. Politiska värderingar 21. Invandrarfrågor 22. Familj 23. Minoriteter 24. Religion 99. Övrigt

V38 Huvudsakligt intryck av Wille Rydman i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 0. Går inte att tillämpa/avgöra

V47 Huvudsakligt intryck av texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 4. Går inte att tillämpa

V39 Genuskod (Wille Rydman) 1.Ja 2. Nej

Bild

V33 Gestaltning (Simon Elo) 1. Sakfrågegestaltning 2. Triviagestaltning 3. Båda V34 Huvudsakligt intryck av Ilmari Nurminen i texten 1. Positivt 2. Negativt 3. Neutralt 0. Går inte att tillämpa/avgöra V35 Genuskod (Ilmari Nurminen) 1. Ja 2. Nej V36 Ålderskod (Ilmari Nurminen) 1. Ja 2. Nej

V40 Ålderskod (Wille Rydman) 1. Ja 2. Nej

V48 En bild till artikeln med någon av de valda riksdagsledamöterna 1. Ja 2. Nej

V49 Andersson på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart

V60 Utryck på Elo V61 Uttryck på Elovaara

V50 Elo på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart

V62 Uttryck på Kulmuni

V51 Elovaara på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart

V64 Uttryck på Marin

V52 Kulmuni på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart

V66 Uttryck på Yanar

V53 Rydman på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart V54 Marin på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart V55 Nurminen på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart V56 Yanar på bild 1. Ja 0. Nej/inte tillämpbart V57 Dominerande motiv 1. Andersson 2. Elo 3. Elovaara 4. Kulmuni 5. Rydman 6. Marin 7. Nurminen 8. Yanar 8. Ingen av riksdagsledamöterna dominerande 0. Inte tillämpbart V58 Bildtyp/Miljö 1. Porträtt 2. Arrangerad bild 3. Debatt (tagen från en debatt) 4. Intervju (tagen vid ett intervjutillfälle) 5. Privat bild 6. Presskonferensbild 7. Egna partiets miljö 8. Övrigt 9. Inte tillämpbart V59 Uttryck på Andersson 1. Ler 2. Skrattar 3. Arg 4. Allvarlig 5. Neutral 6. Går inte att utläsa 7. Inte tillämpbart

V63 Uttryck på Rydman

V65 Uttryck på Nurminen

V67 Huvudsakligt intryck av bilden 1. Positiv 2. Negativ 3. Neutral 4. Inte tillämpbart V68 Bildvinkel 1. Uppifrån 2. Nerifrån 3. Rakt framifrån 4. Från sidan 5. Inte tillämpbart V69 Antal gånger ordet röstdrottning/valdrottning (äänikuningatar, vaalikuningatar) förekommer V70 Antal gånger kombinationen ung kvinna förekommer (även under 30-årig kvinna) V71 Antal gånger ordet naiskansanedustaja (kvinnlig riksdagsledamot) förekommer V72 Antal gånger ordet mieskansanedustaja (manlig riksdagsledamot) förekommer V73 Antal gånger ordet röstkung/valkung (äänikuningas, vaalikuningas) förekommer V74 Antal gånger kombinationen ung man förekommer (Även under 30-årig man) BILAGA 2 Kodinstruktioner Aktivt/Passivt agerande i texten.

Aktivt är då riksdagsledamoten agerar eller säger något i texten. Det kan också vara citat från något annat medium. Passivt är om någon annan än journalisten nämner riksdagsledamoten.

Könskod.

Prefix som kvinna eller man tillexempel, även riksdagsman/riksdagskvinna, röstdrottning/röstkung osv. Ålderskod.

Då ålder skrivs ut eller personen refereras till som ung eller gammal. Det att personen varit aktiv inom ett partis ungdomsorganisation räknas här inte som en ålderskod eftersom det inte går att undgå att organisationerna heter tillexempel Vänsterunga osv.

Gestaltningar.

Sakfrågegestaltningar innefattar här politisk karriär, frågor som rör arbetet, utbildning, politiska åsikter, så allt som innefattar yrket. Triviagestaltningar innefattar här utseende, hemförhållanden, privatliv och personlighet.

Intryck av riksdagsledamot.

Gäller bara hur riksdagsledamöterna framställs och inte hela övriga artikeln. Här utgår jag ifrån att det är negativt att få kritik eller framställas som en part i en konflikt och att det är positivt att få beröm eller få komma till tals utan att bli ställd mot väggen.

Jag utgår från värdeladdade ord (positiva/negativa).

Framställningen är neutral om riksdagsledamoten inte beskrivs på något sätt som kunde tolkas negativt eller positivt.

Intryck av artikeln.

Helheten är det som är viktigast här. Analys av värdeladdade ord (negativa/positiva ord), hurdan är rubriksättningen? Vinkeln? Skulle det ha gått att vinkla på ett annat sätt?

Intryck av bilden.

Här tittar jag på mest på riksdagsledamoten och hens framställning. Sprider helheten en negativ eller positiv bild av ledamoten?

BILAGA 3 Analysschema för den kvalitativa textanalysen Syftet med detta analysschema är att ställa mer djupgående frågor till ett urval (två artiklar) av de 123 artiklar som analyserades i den kvantitativa innehållsanalysen. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att få fram vilka skillnader det finns i hur under 30-åriga kvinnliga och manliga nyvalda riksdagsledamöter framställdes av fyra valda nyhetssajter fram till en månad efter riksdagsvalet 2015 och vad för inverkan skillnaderna har för gestaltningen av dem ur ett genusperspektiv.

Analysschemats teoretiska utgångspunkt ligger i gestaltningsteorin och genusteorin och därmed formuleras analysfrågorna utgående från de journalistiska gestaltningssätten som återfinns i den kvantitativa analysen och i uppsatsens teoridel: sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar. Frågorna i analysschemat är formulerade med utgångspunkt i att komplettera den kvantitativa innehållsanalysen och utgår därmed från resultaten från den kvantitativa undersökningen.

I den kvalitativa textanalysen är det två artiklar som är intervjuer med Li Andersson och Ozan Yanar som analyseras och därmed är det likheter och skillnader i hur de två riksdagsledamöterna gestaltades som analyseras. Tillvägagångssättet för den kvalitativa textanalysen har varit att genomföra en noggrann och systematisk närläsning av de två artiklarna samt att svara på frågorna i analysschemat. Jag har formulerat frågor för de båda gestaltningsområdena, men inleder analysschemat med mer allmänna frågor om textens inramning.

Huvudfråga 1: Artikelns inramning: –Vilken är artikelns vinkel?

–Vilka citat lyfts fram?

–Var ligger fokus i artikeln? (Se rubrik, ingress, bildtexter, mellanrubriker) –Vilka frågor ställs riksdagsledamoten (Li Andersson och Ozan Yanar)?

–Vilka övriga gestaltningsegenskaper (ämne, beskrivande ord, karaktärsdrag och egenskaper som tillskrivs riksdagsledamoten Andersson och Yanar, källor, fakta) återfinns i texten och hur ser de ut samt vilken inverkan de har på texten?

Huvudfråga 2: Hur gestaltas riksdagsledamoten utifrån sakfrågegestaltningar?

–Vilka politiska sakfrågor får riksdagsledamoten (Andersson och Yanar) uttala sig om (tillexempel förslag och andra politiska initiativ)?

–Vilka politiska åsikter får riksdagsledamoten (Andersson och Yanar) framföra?

Huvudfråga 3: Hur gestaltas riksdagsledamöterna utifrån triviagestaltningar?

–Vilka frågor eller händelser tas upp som inte är politiskt relevanta?

–Hur gestaltas dessa frågor/svar eller händelser?

–Hur ser gestaltningar som innehåller ålderskod/ er ut?

–Hur ser gestaltningar som innehåller genuskod/ er ut?

–Förekommer gestaltningar om utseende/yttre attribut?

– Hur gestaltas utseende/yttre attribut i så fall?

– Gestaltas riksdagsledamotens beteende, tillexempel hur hen talar och beter sig?

– I så fall hur?

Huvudfråga 4: Relationen mellan sakfrågegestaltningar och triviagestaltningar?

–Hur ser relationen mellan person och profession (politikerstatus) ut