Vad din favoritbokserie i mellanstadiet säger om dig

Vad din FAVORIT

BOKSERIE i låg- och mellanstadiet säger om dig nu

Mina Asp Romefors tyckte att jag borde lägga till en ingress. Själv tror jag inte på journalism, och jag tycker att titeln är ganska självförklarande. Men det tyckte inte hon, antar jag (skönt att hon snart ska sluta va chefredaktör), så här kommer en inledning: Vi alla läste olika bokserier när vi var små. Det faktiska antalet böcker man tog sig igenom berodde på ens intelligensnivå, generella läskunnighet, och hur många vänner man hade. Man läste alltifrån high fantasy till Nikkis dagbok. Vissa läste även klassiker — om man verkligen inte hade vänner. Jag anser att ens favoritböcker i låg- och mellanstadiet säger väldigt mycket om ens personlighet nu, så tänk er att detta är lite som ett form av quiz. Hitta din(a) favoritbokserie(r) och se om det stämmer in på dig. Om det inte gör det är det nog du som har fel, inte jag!

Percy Vi alla hade ”den” i klassen som i 6an, när historieläraren sa att man skulle Jackson jobba med grekisk mytologi, räckte upp handen för att berätta saker den ansåg att ”läraren glömde”. Om du känner dig lite personligt träffad av detta: ställ dig i kön. Jag var också ”den” i klassen, tyvärr; en stark men jääävligt jobbig minoritet. Du, liksom jag och många fler, ville desperat vara en ’demigod’. Du dagdrömde om vilken ’cabin’ på ’Camp Half-Blood’ du skulle bo på, och du gjorde om ”who is your Greek god/goddess father/mother?”-quizzen tills dina fingrar blödde och du äntligen fick det svar du ville ha. Utifrån alla personer jag har träffat som gillade Percy Jackson som små vill jag, med starka underlag, lägga fram en enastående analys: du är alltså inte straight idag. Inte så konstigt, kanske, i och med att du var så väldigt dragen till den mystiska, homoerotiska världen av grekisk mytologi. Nu i efterhand kanske det förklarar en hel del? Jaha, det var därför du hade en så stark emotionell koppling till Artemis och Apollon i 5:an. Vad mer säger detta om dig? Historia och religion är fortfarande dina favoritämnen, du gillar astrologi, och du lyssnar säkert på indierock/pop. Men om det finns någonting som är garanterat kring mina spekulationer, är det att du fortfarande — med all rätt! — hatar filmatiseringarna av böckerna.

John Inte riktigt en bokserie i sig, men behövde ändå nämna king Johnny som skakade om hela världen med sina Green edgy, buhu-jag-suger-och-hon-e-för-cool-för-mig killkaraktärer och manic pixie dream girls. Någon som vet skillnaden på Looking for Alaska och Paper Towns? Du menar att det inte är samma bok? Om du av någon anledning älskade hans böcker i mellanstadiet var du definitivt den som hade Tumblr och 8tracks, älskade Arctic Monkeys och Lorde, och ville ha vita American Apparel ’tennis skirts’. Du rökte inte då (det gör du idag — eller snusar), men du rebloggade alltid coola bilder på folk som gjorde det, för du var 13 och sååå unik jämfört med de andra i klassen. Varje dag drog du på dig dina Dr. Martens eller slitna svartvita vans, och du la definitivt upp något J. Green citat på din Instagram (din Instagram som garanterat följde ett inspo-’feed’ med någon form av ramar på varje bild, och att du skrev alla dina bildtexter på engelska för att du hade tre engelsktalande ’internet friends’). Antingen: “I fell in love the way you fall asleep: slowly, and then all at once,” eller “Thinking that if people were rain, I was drizzle and she was hurricane.” Det fanns inget mer du ville än att vara en ’hurricane’, så du jobbade hårt för att vara så speciell som möjligt. Antingen har du nu vuxit ur den extremt pretentiösa originalitetskomplexen, eller så lider du tyvärr av de än idag. Börja med att acceptera ditt icke-unikajag så kommer du, samt alla i din omgivning, garanterat ha ett mycket roligare liv.

Dagbok för Greg Heffley är ingen karaktär som lyckas. Han får aldrig tjejen han alla mina vill ha, han får aldrig ett coolt och populärt kompisgäng; inte heller en fans snygg kropp eller en massa pengar, som han drömmer om o så mycket. Böckerna är fyllda av nihilistisk, skarp och självnedvärderande humor — din personlighet i ett nötskal! Du är en jävligt skön och rolig person, måste jag säga. Du läste knappt som liten, och du läser inte så mycket nuförtiden heller, men du tyckte Dagbok för alla mina fans var okej eftersom det var lite text och mycket bilder. Du är bara en allmänt najs människa nu; oftast har du mycket självdistans och kan göra narr av dig själv. Vem fan är som du?

Lord of Du var verkligen ”den” på låg- och mellanstadiet som älskade Lord of the the rings/ Rings — och då menar jag älskade. Du ville inte säga det rakt ut, men du Hobbit tyckte du var en gnutta smartare än alla andra i och med att du hade tagit dig igenom böckerna och faktiskt förstått allt. Det kanske sitter kvar lite än idag. Både besattheten av fantasy och din övermogna och överintellektuella syn. Så, du är onekligen lite av en besserwisser, men du har ändå lite rätt till att vara det, för vem fan pallade läsa LotR när man va liten? Det värsta du vet är att slå en natural one på D&D, du har över 10 000 karma på Reddit, du har sett alla avsnitt av Dragonball Z och nämner det gärna så ofta du kan, och ibland snackar du och dina polare med varandra på engelska utan anledning. Jag måste säga att du är en jävligt schysst person, trots allt. Det är sant! Alla som älskar LotR eller The Hobbit är sköna på ett lite Sci-fi Bokhandeln sätt. Mycket skönare än de som brukade gilla John Green böcker. Det står jag för.

Sigge/ Vad som helst som handlade om hästar

Den här pallar jag inte ens skriva om. Jag gillar nog inte dig.

Du är definitivt vänsterpolitiskt Divergent/ insatt nu — antingen är du ”tihi Jonas Sjöstedt är gullig/unge Stalin Hunger var typ snygg” eller i princip råMarxist. Egentligen är det inte så Games/Maze konstigt att du blev som du blev, i och med att dina favoritserier Runner handlade om tonåringar som kämpade mot den totalitära regimen de levde i. Men serierna slog hårdare mot vissa än andra. Trots allt fanns det ändå en majoritet som bara läste Hungerspelen för att veta om Katniss skulle bli tillsammans med Peeta eller Gale, och många älskade bara Divergent för att de hade sett filmerna och tyckte Theo James i rollen som Four var snygg. Du, däremot, den som verkligen älskade dessa trilogier (lite läskigt mycket) var den som då sa, ”Men, omg, att ni bara bryr er om kärlekstriangeln i Hungerspelen bevisar bara bokens budskap. The Capitol brydde ju sig bara om kärlekshistorien och inte om att de dödade barn.” Okej, kul för dig, men kan du inte ba låta oss normala i samhället gilla filmerna för att vi är kära i Sam Claflin? Om din favoritserie av dessa tre var Maze Runner så jag vet jag inte riktigt vad fan jag ska säga eftersom jag, liksom många andra, läste böckerna och såg filmerna men trots det inte kan nämna en enda karaktär eller händelse. Det är lite imponerande att du ändå passionerat gillade något som vi i resten av samhället kollektivt glömde/förträngde.

Twilight Om Twilight var din favoritbokserie var du antingen jättepopulär i låg- och mellanstadiet — eller jätteemo och alldeles för övermogen för din ålder. Alltså läste du antingen Twilight för att se vem Bella i slutändan skulle knulla, eller så läste du för att du var för smart för din ålder, ansåg dig själv vara annorlunda (på ett övernaturligt sätt?), och gillade vampyrer och fantasy. Om du tillhör första kategorin, alltså populär, kollade du på filmerna om och om igen och avgudade Robert Pattinsons vackra drag. Du är garanterat en sån person som skrämmer mig nu, eftersom du alltid vågar säga det du tycker — och för att du fortfarande har status och makt. Däremot, om du tillhör andra kategorin, försökte du på den tiden övertala dig själv om att du hatade dramatiken och kärleken i serien, och att det enda du gillade med filmerna var att de hade bra musik: Muse, Linkin Park, och Paramore. Dina favoriter. Vad säger detta om dig nu? Aa, du är faktiskt också en sån person som skrämmer mig till döds idag. Inte nödvändigtvis för att du har status, men bara för att du är allmänt läskig och ser ut som att du på riktigt skulle kunna lägga en förbannelse över mig om jag irriterade dig. Ni gillar fortfarande Twilight, trots allt. Absolut alla hatade ju på det ett tag mellan 2012 och 2014: ”Still a better lovestory than Twilight,” och ”Haha you’re a tampon Edward,” och alla andra tusentals skämt som gjorde narr av det dåliga manuset och Bellas dötråkiga personlighet. Ni må ha skrattat åt det — främst för att inte verka osköna? — men i smyg kollade ni ”Bella och Edward hottest kissing scenes” på er familjs stationära dator. Det kanske var det samhällsenliga, galna förtrycket mot er favoritserie som gjorde er till de påstridiga, skrämmande personerna ni är idag.

Vi alla älskade Harry Potter när vi var små, eller hur? Även Harry om man inte pallade läsa tegelstensböckerna har man Potter ju åtminstone sett filmerna. Därav tänker jag nu dela in HP-älskarna i två kategorier: de som i lågstadiet sa, ”Harry Potter är min favoritserie,” eftersom de inte riktigt hade läst någonting annat och tyckte magi var coolt, och de som i lågstadiet sa, ”Jag är en ’Potterhead’.” För det finns ändå en markant skillnad på dessa två typer av personer. Om du tillhör första kategorin är du bara en vanlig person nu för tiden. Du läser inte särskilt mycket längre, men du har ett bra liv och många nära kompisar. Däremot, om du tillhör andra kategorin, är du antagligen, och ingen vet riktigt varför (inte ens du), fortfarande ett Harry Potter fan eller en s.k. ’Potterhead’. Du är med i Södras Harry Potter förening, läste/läser ’Drarry’ fanfiction, har provat att laga ’Butterbeer’ hemma, och du har ett halsband och/eller en tatuering med Dödsrelikerna-symbolen på din handled. Samtidigt är du lite tveksam över hur bra J.K. Rowling är som person, eftersom du nu har märkt alla rasistiska/generellt tveksamma undertoner som förekommer i böckerna. Så, du låtsas bara att Rowling inte skrev böckerna och fortsätter glatt klä på dig din Hufflepuffhalsduk sekunden det blir lite kallt i luften. Trots att många säkert skulle avsluta med att säga, ”Du kanske borde släppa det nu,” tänker jag inte göra det, eftersom jag själv är en sporadisk person som byter intressen ca varje sekund. Därmed har jag en sån respekt för folk som har samma intresse flera månader och år i rad. Det är väl imponerade om något?

Det var det. Jag hatar sammanfattningar mer än vad jag hatar ingresser. Har du inte hängt med i texten, eller vadå? Om ni inte håller med min analys är ni välkomna att skicka hatmejl till alice.maddock@elevmail.stockholm.se.

Jag röker, ni kommer att dö

1-0 till rökarna! Du som skriver in hattexter om rökrutan till Latin Lover. Du som övergett ciggen för snuset. Du som hatar rökningskulturen på Södra för att du tror att du är smartare och bättre än oss andra; att du är en independent person vi fruktar, en glitch i systemet. Enligt en (seriös) artikel i The Guardian har både en fransk och en kinesisk studie visat att en substans i tobak, troligtvis nikotin eller tjära, avsevärt minskar risken för att få coronaviruset. Av de 11 000 som lagts in på intensivvården i Paris för covid-19 är det bara 8,5% som är/var rökare - mycket mindre än de 25,4% av parisarna som uppskattas röka varje dag. Rökning är alltså inte bara coolt, roligt och vackert, utan nu även hälsosamt! Vilka tider vi lever i.

Anna Hellers

Nu sover jag, i en mycket vacker mycket gammal stad. Nu sover jag för första gången med knäppta händer. Och någon som inte känner mig har strukit bort håret från mitt ansikte. Nu är jag ingens lilla flicka längre. Så nu behöver jag aldrig känna mig övergiven mer. När man är död är man sannerligen död och skiter i hur ledsen man var medan man gick omkring här på jorden och såg dum ut. -Kristina Lugn