Wildhood Foundation i samarbete med Heja Livet

Filippa Tarras-Wahlberg

Det digitala kvinnliga nätverket Heja Livet har vunnit flera utmärkelser, bland annat Årets Eldsjäl och Global Woman Inspirational Award Sverige. I deras artikelserie ”Together” får man möta kvinnliga inspirationskällor och vi har valt ut en av dem; Filippa Tarras-Wahlberg. Läs om hennes outtröttliga kärlek till vilda djur och viktiga arbete för Wildhood Foundation.

AV: Emely Crona Stenberg

Filippa, berätta kort för de som inte vet, vem är du och vad ledde dig fram till det som du har byggt upp med Wildhood Foundation?

– Jag är en Stockholmstjej (får man kalla sig tjej när man är 36?) som egentligen borde bo på landet, eller ännu hellre i Afrika. Efter gymnasiet reste jag till Kenya för att arbeta som volontär på ett reservat för föräldralösa schimpansungar. Ungarna hade räddats från den illegala handeln efter att deras familjer, de vuxna schimpanserna, dödats för att säljas på lokala matmarknader eller smugglas utomlands för ett erbjudas ”under bordet” på exklusiva restauranger i Europa och Asien. De små ungarna är mer värda levande och säljs därför illegalt som husdjur, något som kan stoppas om det finns reservat som kan ta hand om dem. Och det var precis det sammanhanget jag landade i hösten 2003. En overklig, fantastik och unik upplevelse som la grunden för min kärlek till Afrikas djur och natur. Många år senare, efter studier, jobb och en insikt i hur akut hotet mot vilda djur i Afrika blivit bestämde jag mig för att hoppa av mitt dåvarande jobb inom PR & Kommunikation och satsa helhjärtat på Wildhood Foundation som jag startade 2016. Ett oerhört läskigt beslut som jag inte ångrat en sekund!

Wildhood arbetar med att bekämpa tjuvjakt och illegal handel med vilda djur. Hur ser situationen ut idag och vilka av våra vilda arter är mest hotade?

– Situationen ser tyvärr inte alls bra ut. Aldrig förr i mänsklighetens historia har naturen varit under så stor press som nu. De ekosystem som vi människor och andra arter är beroende av, försvinner i snabb takt och en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning enligt FN. Den illegala handeln med vilda djur är idag världens fjärde största (rankad efter handeln med vapen, narkotika och människor) och omsätter över 20 miljarder dollar årligen. Det är en global industri där djuren dödas för sina kroppsdelar och flera av våra mest ikoniska arter drivs mot utrotning. Mest akut är det för elefanter, noshörningar, lejon, apor och den lilla myrkotten som blivit världskänd i samband med Coronapandemin. Om 20 år kan dessa djur vara borta i det vilda. Det är en skrämmande verklighet som jag vägrar att acceptera!

Många är idag drabbade av klimatångest och djuren är en stor del av vår planet. När det finns tjuvjakt i denna utsträckning, vad händer då med naturen och jorden om dessa arter försvinner?

– De vilda djuren är nödvändiga för att bibehålla balansen i ekosystemet och för att vildmark, savanner och skog ska finnas kvar. När djuren försvinner flyttar byar och samhällen allt längre in i det som ursprungligen var de vilda djurens habitat. Boskap äter upp växter, träd huggs ner, skogsbränder breder ut sig, vattendrag och sjöar försvinner. När naturen hamnar i obalans blir naturkatastrofer allt fler, koldioxiden i luften kan inte omhändertas och på sikt finns det ingen återvändo. Det är därför helt avgörande att vi skyddar den natur och det liv som idag finns kvar, medan vi fortfarande kan!

Vad är anledningen till att man skjuter dessa djur, vad är det egentligen man som tjuvjägare vill åt och var sker handeln med dessa varor?

Djuren dödas, smugglas och säljs för sina kroppsdelar så det handlar inte om att mätta tomma magar med mat. Varje dag dödas 55 elefanter för sina betar och elfenbenet används som statussymboler i framförallt Sydostasien där Kina är den största marknaden. Noshörningens horn, som är världens i särklass dyraste material värt upp till 100 000 USD/kg på den svarta marknaden, används i traditionell medicin och tros utan vetenskaplig grund kunna bota en rad sjukdomar och åkommor. Lejonet dödas för sitt skelett, skinn och tänder och den lilla myrkotten – som är världens mest tjuvjagade djur – dödas för sitt vackra fjäll som mals ner till mediciner och för köttet som anses vara en delikatess. Det handlar alltså om status och girighet och en efterfrågan som tyvärr exploderat i samband med den ekonomiska tillväxten i Asien där fler nu kan och vill konsumera dessa varor. Det är anledningen till att handeln ökat så dramatiskt under det senaste decenniet.

Noshörningens horn, säljs för 100 000 dollar per kilo på svarta marknaden. Hornen används i traditionell medicin för att bota en rad sjukdomar och åkommor. Helt utan vetenskaplig grund såklart.

Då det är grov organiserad brottslighet som går ända upp på politisk nivå, är du någon gång då rädd för dig själv eller dina medarbetare?

– Förutom att jobbet som parkvakt innebär att skydda djuren mot tungt beväpnade ligor i sig är farligt har det hänt att teamen jag jobbar med på plats behövt hämta mig i civila fordon, gå ”under jord” ett tag eller till och med byta identitet. Hotbilden är ständigt närvarande och mina kollegor i Afrika har utan tvekan ett av världens farligaste jobb, men också ett av världens absolut viktigaste. För om inte dessa människor skyddar djuren och naturen, vem ska då göra det? Jag känner en stor ödmjukhet och tacksamhet inför möjligheten att faktiskt kunna bidra till att de kan utföra sitt jobb så säkert och effektivt det bara går.

Berätta om de kvinnliga parkvakterna, hur uppstod detta fantastiska initiativ?

– Livet för kvinnor på den afrikanska landsbygden är oerhört hårt och tanken med projektet Akashinga som startade i Zimbabwe 2017 var att ge dessa kvinnor möjlighet att stå på egna ben genom en egen försörjning. Att sysselsätta kvinnor i ett yrke som historiskt sett alltid utförts av män var något helt nytt och projektet har blivit en riktig framgångssaga. Inte bara för att kvinnorna utför jobbet minst lika bra som männen utan också för alla positiva effekter deras arbete medför. Tre gånger så stor del av kvinnans lön spenderas på hushållet, jämfört med när lönen ges till en man, vilket innebär att familjer får bättre tillgång till skola, utbildning och sjukvård. Dessutom tenderar kvinnor att lösa konflikter på ett fredligare sätt och korruptionen har varit obefintlig. Våld och våldtäkter har minskat och en annan häftig insikt är att de kvinnliga parkvakterna inte en enda gång attackerats av de vilda djuren vilket annars är ganska vanligt i denna arbetsmiljö. Man tror att det beror på att djuren i århundraden jagats av män och att de känner sig lugna och trygga i kvinnornas närvaro.

Hur ser du på framtiden?

– Jag måste ju säga ljust! Annars skulle jag inte kunna fortsätta driva Wildhood framåt. Projektet med de kvinnliga parkvakterna startade med 16 kvinnor och nu har Wildhood, tack vare vår insamling i Sverige, bidragit till rekrytering av ytterligare 80 kvinnor. Det innebär att större områden och fler vilda djur kan skyddas samtidigt som fler kvinnor och familjer tas ur fattigdom. För mig är detta beviset på att en liten organisation som Wildhood kan göra stor skillnad! Målet är att 2026 ha en armé av 1000 kvinnor så detta är bara början. Projektet hade inte varit möjligt utan gåvor från privatpersoner och företag och jag hoppas att alla som vill och har möjlighet blir månadsgivare eller ger en gåva på wildhood.org/ donera så att detta fantastiska arbete kan fortsätta och växa. Varje bidrag räknas, det kan inte understrykas nog!

Vad är nästa steg för dig och Wildhood?

– Mitt främsta mål just nu är att rekrytera fler månadgivare eftersom det hjälper oss att arbeta långsiktigt. Idag har vi drygt 100 trogna givare och målet är att dessa ska bli 1000, lika många som parkvakterna ska bli i fält. Det är ett ambitiöst mål och jag ska göra allt jag kan för att nå dit!

Följ @wildhoodfoundation i sociala medier och missa inte National Geographics kortfilm om Akashinga, den rekrytering av parkvakter som syns i dokumentären är finansierad med medel från Wildhood Foundation.

Läs mer och stöd arbetet på www.wildhood.org