Vad, var och hur äter vi 2024?

VAD, VAR OCH HUR ÄTER VI 2024?

Trend-Stefan Nilsson har spanat in morgondafens matvanor

Hans primära bevakningsområden är inredning och design, men gränsen därifrån till matens och restaurangernas universum är tunn som en välskuren skiva pata negra. Allestädes närvarande framtidsobservatören Trend-Stefan pratar, sitt ”nom de guerre” till trots, hellre värderingar än trender. Vi ses över en mellanrättspasta på Nostrano, Melanders italienska lillasyster en trappa upp ovanför Tysta Mari. Där inte bara ravioli och tortelloni hamnade på bordet utan även alltifrån piercing-ring i näsan till en postcovid-identitets-famlande världsmetropol.

TEXT: CLAES KANOLD. FOTO: SAM BRITZ.

Stefan Nilsson brukar presentera sig som journalist, vilket är nog så förståndigt. Trendspanare finns det nämligen inget som heter, åtminstone inte om man ska förlita sig på Svenska Akademiens Ord Lista (SAOL).

– Allt började egentligen när jag kring millennieskiftet hamnade bredvid en jättetrevlig tjej på en kompis 30-årsfest. Efter att vi suttit där och dryftat livet, vad som händer och vart vi är på väg sa hon att jag måste komma till hennes radiostation. Det visade sig att hon var producent på Radio Stockholm. Så under en period satt jag där varje vecka och pratade trender.

Vid den här tiden hade Stefan läst historia och statsvetenskap på universitet och drivit en vintage-butik med designmöbler i centrala Stockholm. Det var butiken och sedermera jobbet på Svensk Form som blev hans designskola och som banade väg in i Designetablissemanget.

Låt oss strunta i en uppenbarligen alldeles för mossig akademisk ordlista och be vårt middagssällskap reda ut vad exakt det innebär att vara trendspanare.

– Jag reser fruktansvärt mycket för att kunna ha koll på vad som händer i omvärlden och filtrera ner det till något som efteråt här hemma går att berätta om ur ett journalistiskt perspektiv. Jag går på produktlanseringar, besöker mässor, gör intervjuer och pratar med andra människor. Mest intressant för mig är att se hur våra värderingar förändras, vad man tycker är viktigast just nu. Det är ett konstant insamlande av information och det jag lever på är mina analyser av den värld vi befinner oss i och hur framtiden kommer att skilja sig från hur det ser ut idag.

I de här analyserna är det flera olika parametrar Stefan måste ta med i beräkningarna, som till exempel ålder, kön, boende. Det gäller att vara medveten om att det vi uppfattar som trender när vi är 22 år skiljer sig från hur vi gör det när vi är 62 år. Som tur är gillar Mr Trend att gräva ner sig i den statistik och information han samlat på sig.

Många av Stefan Nilssons trendspanar-kollegor har en bakgrund inom konst och mode. Uttrycksformer som när de är som bäst är nyskapande, nyfikna och utmanande. Och det är just inom den kreativa världen trender tenderar att uppstå, föga förvånande kanske.

– En trend bygger på att tillräckligt många människor hakar på något som till en början för det mesta betraktas som konstigt eller annorlunda. Ett bra exempel är den piercade näsan. Den kunde ju ses som ett tecken på att man vill revoltera mot etablissemanget. Att det sedan blev trendigt med en ring i näsan är mest en slump, vilket är fallet med de flesta trender. Några av dem förblir lokala fenomen, andra sprids globalt. Det viktiga är att de speglar värderingar. Men att medvetet skapa en företeelse i syfte att den ska bli en trend är svårt, det försöks hela tiden och de lyckade exemplen är väldigt få.

Vart vänder du själv dig helst när du försöker spana in embryot till vad som skulle kunna bli en världsomspännande trend?

– Innan pandemin var svaret enkelt: New York. Vi hämtar så enormt mycket popkulturella referenser där. Då kan vän av ordning invända att ”den där foodtruck-trenden inte alls kom därifrån utan från Seattle eller Kalifornien”. Visst, jag håller med, men det måste så att säga mellanlanda i New York innan det kommer till Europa och Sverige. Kaffekulturen med barista är ett annat sådant exempel. New York fungerar som ett slags trendfilter. Idag, efter pandemin, har nästan inga av mina referenser något att berätta om New York, det är ett tre-årigt glapp som kullkastat allt och staden famlar efter sin nya identitet. Under tiden har London efter Brexit blivit mer spännande. Personligen är jag väldigt förtjust och får mycket input i de brittiska tidningarna The Guardians och The Standards weekend-bilagor. De har ett bra tonläge med hög kulturell nivå utan att vara fancy. Bägge finns tillgängliga via nätet för den som söker garanterat läsvärda tips.

Visserligen är Stefan, sjätte generationens innerstads-stockholmare som han är, en gnutta jävig, men vi undrar ändå om han tycker att Stockholm är en trendig stad?

Ja. Sverige är ett mycket trend-intresserat land och därmed blir vi trendiga per definition. I vår kultur ingår det att prata om nyheter, mycket mer än i andra länder. Vi är mer nyfikna; vill testa nya ostar, nya resmål och kollar gärna på nya grejer. När jag får hit internationella besökare brukar jag säga att de måste gå till de två förmodligen trendigaste platserna i hela världen: Götgatan med den ironiska mustaschen och slokhatten, Stureplan med de höga klackarna!

Från Stureplan är det inte långt hit till Östermalmshallen, vilket osökt leder in oss på samtalets huvudspår. Vad, var och hur äter vi 2024?

– En stor och för många människor viktig företeelse, men som kanske inte alla håller med om, är att det i vårt samhälle sker en jättetydlig polarisering. Om vi börjar med handeln har vi dels ”finhandeln” där alla vill köpa bra saker som håller länge, samtidigt ökar ”billighetshandeln”. Detta syns också i matvärlden. Den fina goda matupplevelsen kontra snabbmatsupplevelsen.

– Hållbarheten och det lokala blir ännu viktigare. Var kommer råvaran ifrån? Vad är servetten tillverkad av? Man måste tänka flera varv kring den cirkulära hanteringen.

– Gästernas delaktighet i restaurangupplevelsen blir större, vilket är en följd av att det är svårt att hitta personal. På vissa ställen beställer man redan maten via appar. Man får gå och hämta maten själv vid köket och hälla upp vinet själva. Däremot slipper vi hjälpa till att laga maten.

Stefan berättar hur restaurangen som mötesplats blir viktigare och vad han mer ser på horisonten.

– I dystra tider vill vi inte sitta hemma och känna oss deprimerade utan då vill man gå ut och äta och träffa andra människor.

– Internationellt pratas det mycket om att menyerna måste göras kortare och hur man kan göra matupplevelsen mer kostnadseffektiv. Rent generellt ser jag att en stor värderingstrend är att den community-drivna konsumtionen ökar. Vi handlar hellre av de där två tjejerna som hänger upp kulörta lyktor i ett garage än i stormarknader utanför stadskärnan. Och i framtiden blir också matupplevelsen mer intim, det är kocken och hens mamma som lagar maten.

– Jag var i London i våras och fick där uppleva den nya vänligheten. Ett trevligare och mer välkomnade bemötande även på de lyxhotell och restauranger som tidigare ansetts ha en mer snobbig approach. Det kan vi absolut se här i Stockholm också.

– Till sist får vi inte glömma den Instagram-drivna trendmaten. Arla Unika här i Östermalmshallen är ett sådant exempel. Det finns fler.

En trend bygger på att tillräckligt många mäniskor hakar på något som till en början för det mesta betraktas som konstigt eller annorlunda.

STEFAN NILSSON OM

NÄR HAN INTE ÄR TREND-STEFAN:

Jag är duktig på att stänga av och åka ut till mitt sommarhus i Roslagen, där jag umgås med mina grannar och gnäller över mördarsniglar och över att det regnar för lite eller för mycket. Jag identifiera inte mig själv som särskilt trendig, är snarare en late än early adopter. Det ingår i mitt jobb att proväta på de spännande restaurangerna och provshoppa i de nya coola butikskoncepten, man jag behöver inte göra det hela tiden.

DE MEST INFLYTELSERIKA:

Hittar man på sociala media. En av de mest slående är Yogagirl (svenska Rachel Bråthen med över 2 miljoner följare på Instagram, reds anm.) som med den livsstil hon presenterade fick nästan en hel värld att tänka mer på sin hälsa och välmående.

TYDLIGASTE TRENDERNA INFÖR 2024:

• Bookstore dating.

• Brun mat, mer långkok och grytor.

• Mindre socker.

• Hållbarhet (som tar förvånansvärt lång tid att få ordentligt genomslag).

• Mångfald (många kockar tittar på sina rötter, som Marcus Samuelsson i New York).

• Experience dining.

• Destinationsrestauranger (exempelvis Sketch i London).

• Alkoholen bort.

STORA TRENDDAGEN:

Mitt eget event i slutet av januari varje år då jag pratar om framtidens värderingsförändringar. www.storatrenddagen.se

ÖSTERMALMS SALUHALL MAGASIN NO.1 2023