Församlingsguiden Åkerbo nr 1 2023

Nu ska vi snart fira påsk! Men hur kommer det sig att vi firar som vi gör?

läs mer på s.6

Åkerbo minskar energianvändningen

läs mer på s.4

- Marika Markovits, biskop i Linköpings stift

läs mer på s.16

Snart är det påsk!

församlingsguiden

”Nu är jag biskop på riktigt!”

innehåll

Ljuset kommer tillbaka - ledare

Åkerbo minskar energianvändningen

Världsböndagen 3 mars

Konsert för små och stora barn är tillbaka

Hur firar du påsk?

Varför firar vi påsk?

Fastlagen och fastan

Kyrkguiden - all info om kyrkan på samma plats

Kalender för våren

Jourhavande präst

Enskilda samtal i Åkerbo församling

Välkommen Mikael!

Köksmästare Mikaels tips till påskbordet

”Nu är jag biskop på riktigt!”

- Marika Markovits ny biskop i Linköpings stift

18 20

Changemaker Nadiwa

- Kakuma flyktingläger

Fasteaktion 2023

- Dela lika under samma himmel

församlingsguiden delas ut som oadresserad samhällsinformation till alla postnummer inom Åkerbo församling. församlingen sträcker sig öster om Linköpings centrum, söder om Roxen. I församlingen finns tre församlingsgårdar, en i Linghem, en i Tallboda och en i Ekängen. Här finns även tio landsortskyrkor att besöka.

ansvarig utgivare Ulf Hjertman

redaktör och formgivare Klara Grundström

omslagsfoto Alex Giacomini / IKON

tryck Larsson offsettryck AB miljö Församlingsguiden är Svanenmärkt och märkt med EU-blomman distribution PostNord nästa nummer 9 maj

SVANENMÄRKT

kontakta åkerbo församling

adress: Medvindsvägen 33A, 582 72 Linköping

växel: 013-23 66 50

måndag och onsdag 13-15

tisdag och torsdag 10-12

Vi har stängt fredag-söndag.

akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se

svenskakyrkan.se/akerbo

facebook.com/akerboforsamling

@svenskakyrkanakerbo

Det nya året har kommit igång. Ljuset kommer tillbaka. Vi gläds åt årstidernas växlingar. Den ena följer på den andra, var och en med sina egenskaper, och med sina traditioner och vanor. Variationen är en rikedom.

På samma sätt är kyrkoåret en följd av olika tider. Tider av glädje, tider av allvar, tider av vardag. Som våra liv ser ut. Hela kyrkoåret kretsar kring de två stora högtiderna, jul och påsk. Nu har vi lämnat julen bakom oss, och även den efterföljande trettondagstiden.

Vi vänder oss framåt, mot påsken och dess förberedelsetid, fastan. Fastan är en tid som präglas av allvar. Vi inbjuds att reflektera över våra liv. Hur ser det ut? Vad är viktigt? Vad prioriterar jag? Den kan också vara en tid av enkelhet, kanske övar vi oss i att avstå något?

Under fastan ser vi fram mot påskens glädje. Påskundret – Jesu död och uppståndelse

– visar oss på Guds mönster Från död till liv. Vi påminns om hoppet; även i det allra mörkaste finns ett ljus. Gud har varit där. Gud är där. Vi är inte ensamma.

I fastan påminns vi också om att dela med oss till andra. Det kan vi göra på många sätt, i vår närhet och längre bort. Ett sätt är att bidra till Act Svenska kyrkans fasteaktion, som i år har temat ”Dela lika under samma himmel”. Insamlingen sträcker sig från fastlagssöndagen den 19 februari fram till palmsöndagen den 2 april. Swishnumret för att bidra till insamlingen är

123 589 40 27

Du kan också besöka ACT Svenska kyrkans hemsida för att skänka pengar direkt till enskilda projekt eller katastrofinsatser.

svenskakyrkan.se/act/ge-en-gava

Text Göran Helmersson präst i Åkerbo församling

Åkerbo minskar energianvändningen

Mot bakgrund av rådande världsläge med ökande elpriser har Kyrkorådet i Åkerbo församling beslutat att vidta följande åtgärder för att sänka församlingens driftskostnader*.

Under perioden 8 jan 2023 till 5 april 2023 minskar församlingen användandet av och sänker uppvärmningen i följande kyrkor: Bankekinds kyrka, Gistad kyrka, Lillkyrka kyrka, Rystad kyrka, Örtomta kyrka och Östra Hargs kyrka. Kyrkorna stängs efter sista gudstjänsten för året, dock senast 8 januari 2023.

Det betyder att:

• Inga gudstjänster kommer att firas i kyrkorna under perioden.

• Undantag kan göras för begravning och i viss mån också dop. Kyrkoherden kan besluta om ytterligare undantag är aktuella.

• Påskfiranden genomförs enligt tidigare planering, då kyrkorna åter tas i bruk under påskveckan.

Med den planerade nedstängningen av våra kyrkor gör vi också en samhällsinsats i rådande läge. Effekten blir att vi kan sänka församlingens energiåtgång samt energikostnader. Detta samtidigt som vi alla uppmanas att hjälpa till att undvika effektbrist i Sverige och Europa. Vi ber om förståelse för Kyrkorådets beslut och önskar er alla välkomna till församlingens övriga gudstjänster.

Tallboda den 21 december 2022

Kyrkoherde Ulf Hjertman

Kyrkorådets ordförande Kristina Nyhlén

*Kyrkorådets beslut presenteras i helhet i Kyrkorådets protokoll från 2022 09 15. Se svenskakyrkan.se/akerbo/protokoll

Världsböndagen, fredag 3 mars

Från solens uppgång till dess nedgång – samma gudstjänst firas runt hela jorden samma dygn.

Den första fredagen i mars firas samma gudstjänst i Nya Zeeland, Australien, Asien, Afrika, Europa, Amerika ända bort till Hawaii. En syskonskara som omringar hela vår jord – i förbön för fred och kristen enhet. Böner beds på mer än 100 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. I Sverige har vi varit med sedan 1931 – och samlas på nära 150 platser.

I Åkerbo firas denna gudstjänst på Holmen i Askeby kl.19.00.

Årets tema är ”Jag har hört om er tro” och är utarbetat av kvinnor i Taiwan.

Kollekten som samlas in går till stipendier för unga kvinnors yrkesutbildning i låginkomstländer samt projekt.

Välkommen till denna världsvida gudstjänst!

Succén är tillbaka! Äntligen kan vi gå på Konsert för små och stora barn igen.

lördag 25 mars - 16.00 S:t Martin, Ekängen

Emma Hallberg och Helena Törnroos sjunger när Anders Krantz spelar. Som vanligt blir det kända barnvisor och sånger som vi gärna får sjunga med i!

Hur firar du påsk?

Vill du fira påsk med traditionell mat och dukning?

Här får du inspiration.

På

påskafton

dukar vi för påskfest

I Sverige firar vi påskhelgens stora fest på påskafton, trots att helgen egentligen inte infaller förrän på söndagen. Det beror på att vi i Sverige oftare firar aftnar än de verkliga helgdagarna eftersom man förr i tiden räknade att den nya dagen började kl 18 kvällen innan. På påskafton dukar vi påskbordet och sätter in påskris, gärna med urblåsta ägg som prydnad.

Duka med vit eller gul duk

När man ska duka fram påskbordet är det vanligast att välja mellan två färger på bordsduken. Om man vill välja den kyrkliga traditionen så ska duken vara vit som är glädjens färg, men många brukar också välja en gul duk, som enligt den folkliga traditionen har blivit påskens färg.

Vill man göra lite extra fint så kan man låta en bukett med påskliljor pryda bordet. Likaså ett påskris med färgglada urblåsta ägg. Påskriset är från början en påminnelse om hur Jesus plågades när han korsfästes, men idag används det som dekoration för att det är fint.

Att äta lamm är en judisk tradition

På påskbordet kan vi servera mat som sill, Janssons frestelse, lax, godis, påskmust och självklart ägg. Att äta lamm på påskafton eller påskdagen är en förhållandevis ny tradition i Sverige men kommer från en mycket gammal judisk tradition som du kan läsa om i andra Moseboken, kapitel tolv.

Traditionen är också kopplat till "påskalammet" som Jesus och lärjungarna var samlade för att äta på skärtorsdagens kväll.

I år kommer vi att fira påsk i Samlan, Tallboda!

Håll utkik efter mer information.

Men vad har ägg med påsken att göra?

Få maträtter är så starkt förknippade med en högtid som ägg är förknippat med påsken. Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram.

Men påskens äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns gott om ägg, så då fick man passa på att njuta av äggen.

Det godisfyllda påskägg som vi idag ger till varandra är alltså en symbol.

Färga ägg med lökskal

Att måla ägg under påsk är en rolig aktivitet för både stora och små. Men man kan också koka äggen tillsammans med olika saker som rödbetor, lökskal eller kaffesump för att färga dem. De färgade äggen kan man använda för både dekoration och ägglekar.

Vi pyntar med påskens färger

Att vi symboliserar färgen gult med påsk är antagligen även det kopplat till äggen, eller rättare sagt kycklingarna som kommer från dem. Även höns, tuppar och fjädrar i glada färger, som pryder både påskkort och bonader, har ju starka kopplingar till just ägget.

Påskkärringar och påskeldar

Påskkärringarna idag är annorlunda än de häxor man förr trodde fanns. Idag klär barn ut sig till påskgummor och påskgubbar, knackar på dörrar, bjuds på godis och önskar en glad påsk. Detta sker antingen på skärtorsdagen eller på påskafton, beroende på var i landet man bor.

I Västsverige tänder man påskeldar och fyrar av smällare. Genom eld och smällare trodde man sig förr kunna skrämma bort ondskan och häxorna som återvände från Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. På Blåkulla trodde man i det gamla bondesamhället att de hade varit iväg och träffat djävulen.

Påsknattsmässan går från sorg till glädje

På natten till påskdagen besöker många påsknattsmässan. Påskdagen är Kristi uppståndelsedag och den vill man möta med så mycket fest och glädje som möjligt. Därför sker det en dramatisk övergång från långfredagens sorg till påskdagens glädje under den här mässan. Inne i kyrkan tänds ljus och man hälsar varandra med den urgamla påskhälsningen: "Kristus är uppstånden. Ja han är sannerligen uppstånden."

Varför firar vi påsk?

Påsken är kristendomens viktigaste helg. Vi firar den för att påminna oss om att Jesus uppstod några dagar efter att han hade dött på korset.

Dagarna före korsfästelsen hade Jesus tillbringat tillsammans med sina vänner. På torsdagen –som vi numera kallar för skärtorsdagen – hade de ätit en sista måltid tillsammans. De hade talat om att Jesus skulle lida och dö. Och på fredagen – numera långfredagen – dömdes Jesus till döden och avrättades genom att han brutalt spikades upp på ett kors. Och där dog han.

På den tredje dagen efter korsfästelsen gick några kvinnor till graven och upptäckte att den var tom. De trodde att kroppen var bortrövad, men en ängel fanns vid graven och berättade för dem att Jesus hade uppstått. Den dagen kallas för påskdagen och då firas uppståndelsen.

Dagen därpå – som vi kallar annandag påsk –visar sig Jesus för lärjungarna och de reagerar på olika sätt – med tilltro, tvivel och glädje.

Jesus besegrade döden

Snart fick kvinnorna och alla hans andra vänner och efterföljare reda på att Jesus hade vunnit över döden. Men när Jesus vinner över döden den här första påskdagen, besegrar han också döden för alla människor. Alla får tro på en uppståndelse och en framtid tillsammans med Gud.

Men varför då? Jo, Gud älskade människorna och vill komma närmare oss. Därför lät han sig själv födas till en av oss. Jesus var på en och samma gång sann gud och sann människa. När Gud själv lät sig dödas, dog han för alla, men uppstod också för alla.

Därför var påsken för närmare 2000 år sedan tiden då livet och kärleken vann över döden och ondskan. Och det påminns vi om varje påsk sedan dess.

Fastlagen

Fastlagen är tre festdagar innan fastan börjar. Förr var det ett sätt att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan. Fastlagen avslutas på fettisdagen då många firar genom att äta en fastlagsbulle eller semla.

(svenskakyrkan.se/fastan/fastlagen)

Under fastlagen är det fest

Det som vi i dag kallar för fastlagssöndagen, var den dag då Jesus och lärjungarna påbörjade vandringen mot Jerusalem och därför är temat på fastlagssöndagen ”Kärlekens väg”.

Under de tre dagar som kallas fastlagen har det traditionellt varit stort fokus på mat och fest, som ett sätt att förbereda sig på fastan och njuta av allt som man kommer att sakna under fastan.

Fettisdagen

Fettisdagen är den dag då vi av tradition äter en semla eller en fastlagsbulle. Förr var det här sista chansen att äta upp sig inför fastan som börjar dagen efter, på askonsdagen. Traditionen att äta semlor på fettisdagen är fortfarande stark och många passar fortfarande på att äta en semla eller två under denna dag.

Fastan

Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Fastan ger oss tid för eftertanke och bön, och tid att växa i tron. (svenskakyrkan.se/fastan)

Årets största fastetid

är före påsk

Årets största fasta i kristendomen börjar 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. Varje söndag bryts fastan. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.

Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.

Under en fasta avstår du från något

Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan lika gärna vara att avstå från tv-tittande, godis, alkohol, kött, eller något annat.

En kristen fasta kan också handla om att avstå från något för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem bättre än du gör.

Fastan inleds alltid på en onsdag, men inte på samma datum varje år. Det är när påskdagen infaller som styr när fastan inleds. Och påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.

www.be.svenskakyrkan.se För dig som vill be hemma. Du kan koppla din digitala bön till en av våra kyrkor om du vill!

Fastans färger är blå eller lila

Under fastan före påsk är färgerna i kyrkan blå eller lila. Det syns till exempel på prästens kläder och på altaret. Den lila eller blå färgen står för fasta och bot, det vill säga att ångra sig och erkänna sina fel, få Guds förlåtelse och gottgöra de fel vi gjort.

Flera fastedagar

i kristendomen

Fastan före påsk är den största fastan. Men det finns flera olika fastedagar inom kristendomen. I en del kristna traditioner fastar man på onsdagar och fredagar. Advent är en annan fastetid.

ASKONSDAGEN INLEDER FASTAN

Fastan börjar på askonsdagen och i många kyrkor firas askonsdagsmässa som är en gudstjänst med nattvard.

År 2023 firas askonsdagen den 22 februari.

foto Alex Giacomini

I år kommer vi att fi ra påsk i Samlan, Tallboda! Håll utkik efter mer information.

Med reservation för ändringar. För uppdaterat kalendarie, besök svenskakyrkan.se/akerbo/gudstjanster

Våren i Åkerbo

LÅNGFREDAGEN fredag 7 april

Långfredagsgudstjänst 11.00 Rystads kyrka

Långfredagsgudstjänst 16.00 Askeby kyrka

Långfredagsgudstjänst 18.00 Östra Hargs kyrka Östra Hargs kyrkokör medverkar.

PÅSKDAGEN söndag 9 april

MIDFASTOSÖNDAGEN söndag 19 mars

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka

Påskdagsmässa 10.00 Törnevalla kyrka

Ceciliakören, Östra Hargs kyrkokör samt

Tweeniesgruppen medverkar.

På annandag påsk kan vi lyssna på fl era berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. En av berättelserna kallas för

Församlingens körer medverkar.

Stugmöte 14.00 Örtomta församlingshem

Gudstjänst på Grannskapshuset

onsdag 22 mars

Andakt på Grannskapshuset

14.00 Linghem

FASTLAGSSÖNDAGEN söndag 19 februari

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka

Församlingskören* medverkar.

*Församlingskören är en kör som består av sångare från alla Åkerbos vuxenkörer.

lördag 25 mars

Stugmöte 14.00 Örtomta församlingshem

14.00 Linghem

ANNANDAG PÅSK måndag 10 april Samling inför Emmausvandring till Vårdsberg 10.00 Askeby kyrka

Konsert för små och stora barn

Gudstjänst 18.00 Östra Hargs församlingshem

ASKONSDAGEN onsdag 22 februari

16.00 S:t Martin, Ekängen Emma Hallberg och Helena Törnroos, sång.

Andakt på Grannskapshuset 14.00 Linghem

Läs mer på s.5.

Askonsdagsmässa 18.00 Linghems församlingsgård Möjlighet till korsteckning* med aska.

*Få ett litet korstecken på pannan, som symbol för Jesu död och uppståndelse.

Earth Hour-gudstjänst 20.30 Östra Skrukeby kyrka Anders Krantz spelar på Schiörlinorgeln. Sångmedverkan.

FÖRSTA SÖNDAGEN I FASTAN söndag 26 februari

Askan är en påminnelse om att vi alla är stoft. Att

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Folkmusikergruppen Krantz Grannlåt

en gång ska dö, men att vi också kommer att uppstå tillsammans med Kristus.

Enskilda samtal

Enskilt samtal är för alla som bor eller vistas i vår församling. För präster och diakoner är tron på Gud självklar, men du som kommer till oss behöver varken vara troende eller medlem i Svenska kyrkan. Samtalen kan handla om allt mellan himmel och jord. Några kommer för att prata om tro eller tvivel, men det är lika vanligt att man vill prata om relationer, eller behöver praktisk hjälp och stöttning under en svår period av livet.

Du som önskar samtala med en präst eller diakon, boka tid via svenskakyrkan.se/akerbo/boka-tid-hos-samtalscentrum

Mer information om enskilda samtal finns på svenskakyrkan.se/akerbo/nagon-att-tala-med

Träffpunkter

Askeby församlingsgård följande onsdagar 14.00; 1/3, 5/4, 3/5

Bankekinds församlingshem följande tisdagar 13.00; 28/2, 28/3, 25/4

Lillkyrka församlingshem följande onsdagar 13.00; 15/2, 15/3, 19/4, 24/5, 14/6

Östra Skrukeby församlingshem måndagar 14.00, t.o.m. 29/5

Välkommen Mikael!

Vi har nu en ny köksmästare som bland annat kommer att laga mat till förskolan Duvan.

Mikael Isaksson bor i Linköping, Södra Ekkällan, tillsammans med Tove. De två barnen är vuxna och har flyttat in alldeles i närheten. Mikael kommer direkt från sin tjänst på Vårdsnäs stiftsgård där han fram till januari 2023 varit kökschef. Han har innan dess bland annat arbetat som kock på ett demensboende och som säljare, av lite allt möjligt som han själv uttrycker det.

- Jag har lärt mig att sälja det mesta, allt från bilar till mat. För att bli en bra säljare måste man lyssna på kunden och vara ärlig, berättar han. Jag vill alltid hitta bästa lösningen för den som står framför mig och är mån om att göra människor glada och nöjda.

Hur kommer det sig att du ville börja laga mat i Svenska kyrkan?

- Jag har varit i kontakt med många inom kyrkan, bland annat präster, som har berört mig mycket och jag vill gärna vara med och hjälpa och underlätta för andra.

Mikael är ärlig och rak i sitt sätt att vara och han har med sig många idéer om hur framtiden i Åkerbo församling kan utvecklas. Det finns dock en sak han ser extra mycket fram emot.

- Det ska bli kul att komma nära och få träffa de jag lagar mat till. Vi kan ge och få mycket input från varandra!

Inför påsk delar Mikael med sig av två stycken recept till påskbordet!

Currysill med syrligt säpple

Ingredienser

1 förpackning 5-minuterssill (ca 420gr)

2 dl crème fraiche

1 Granny Smith äpple

3 msk riven pepparrot

1 tsk curry

1 tsk Gurkmeja(malen)

3 msk Kapris

3 msk Hackad gräslök

Gör så här

Häll av lagen från 5-minuterssillen.

Skala och tärna äpplet.

Riv pepparroten fint.

Blanda sill, äpple, pepparrot, curry och gurkmeja med crèmefraiche, kapris och gräslök.

Häll upp i glasburk och låt stå svalt något dygn.

Servera direkt ur glas burken alternativt häll upp på ett lågt fat och garnera med gräslök & kapris.

Laxtårta med kallrökt lax & rom

Kavringsbotten

130 gr kavring

50 gram smör

Fyllning

3 st gelatinblad

3 dl crème fraiche

0,5 dl gräddfil

1 halv fin hackad rödlök

1 halv burk stenbitsrom (garnera med andra halvan)

2 msk finhackad dill

120 gr kallrökt lax strimlad

Lite salt , laxen kan vara salt så smaka av

Svartpeppar malen

1 msk citronjuice citronjuice

Gör så här

Kantskär brödet, lägg i matberedare och kör till smulor. Smält matfettet och blanda med smulorna.

Kläm fast ett bakplåtspapper i bakform med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter.

Tryck ut blandningen med handen i formen tills du har en jämn botten. Låt stå svalt. Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten ca 10 minuter.

Vispa upp crèmefraichen till fast konsistens med elvisp. Rör ner gräddfil.

Vänd ner samtliga ingredienser till fyllningen. Rör om.

Ta upp gelatinbladen och krama ur all vätska. Smält på svag värme i en liten kastrull med citronsaften.

Rör ner i crème fraicheblandningen och rör om.

Fördela fyllningen i formen och släta till med en palett/ostkniv.

Ställ svalt minst 5 timmar.

Ta fram och skär runt kakans kant så att den lossar ur formen. Dekorera med lax & citronsnurror.

svenskakyrkan.se/linkopings-stift/nyheter/biskop-marika-valkomnad-till-linkopings-stift

"Nu är jag biskop på riktigt"

Lördag 21 januari välkomnades Marika Markovits till Linköpings stift. Det skedde i samband med en högmässa i Linköpings domkyrka.

”Med biskop Marika får Linköpings stift en engagerad, kunnig och reflekterande biskop”, sa talmannen Andreas Norlén, en av många som efter mässan passade på att hälsa henne välkommen.

I den välbesökta domkyrkan fanns människor från alla stiftets församlingar. Medarbetare, förtroendevalda, representanter för olika kristna samfund, Svenska Kyrkans Unga, biskop emeritus Martin Lönnebo, biskop Richard Atkinson från vänstiftet St Albans, representanter för ideella organisationer och samhällsinstitutioner och många fler.

Biskop Marika själv förklarade att hon i början av mässan, då hon och de andra i processionen gick in, drabbades av stundens allvar. Hon kände en tung ödmjukhet inför uppdraget, jämfört med hur det kändes förra helgen då hon vigdes i Uppsala domkyrka.

”Då var jag fortfarande som i en dröm. Det var först idag, mot slutet av mässan när jag delade ut nattvarden som jag kände, nu är jag biskop på riktigt!”

Och biskop för Linköpings stift på riktigt blev hon efter att ha försäkrat ”jag vill utföra min tjänst efter den kraft och vishet Gud ger”, följt av applåder och en fartig fanfar, specialbeställd för denna dag och komponerad av förre domkyrkoorganisten Lars Åberg.

Musiken under mässan, framförd av domkyrkoorganist Sara Michelin, stiftsmusiker Emil Holmberg och domkyrkans kammarkör var skriven av kvinnliga tonsättare – ett önskemål från biskop Marika som är stiftets 65:e biskop och den första kvinnan i uppdraget.

Hennes valspråk är ”Fatta mod, ge världen liv”. Mod var ett tema för hennes predikan.

”Mod tränas i de alldagligaste situationerna –nästan alltid i relation till andra människor. Mod är att ta steget in i det okända utan garantier att det ska gå bra”. Något hon fick egen erfarenhet av redan som tonåring.

”Det som bar mig genom den där ungdomstiden av oro var en väldigt enkel bön – Gud som haver barnen kär. Jag var rädd men känslan av att vara buren var större och gav mig mod. Mod och tro är nära besläktade”.

När välkomsttalen var slut avslutade domprost Mattias Bähr med att återknyta till biskop Marikas valspråk.

”Fatta mod, ge världen liv” – nu dras vi alla in i det uppdraget!

Text: Katarina Sandström Blyme

foto Steve Nyström

Changemaker NadiwaKakuma flyktingläger

Efter tolv år i flyktinglägret har flerbarnsmamman Nadiwas hopp om att komma därifrån falnat, men livsglöden har inte brunnit ut. Med hjälp av en spargrupp har hon startat en mataffär och hennes omsorger räcker även för Mohammed - ett av många föräldralösa barn.

FLYKTEN TILL KENYA

Nadiwas make arresterades och fängslades av regimen i deras hemland i östra Afrika. Varför hennes man sattes i fängelse vet hon inte. Hon vet inte heller var han hålls fången eller om han överhuvudtaget lever. Hon vet bara att hon och barnen inte kunde vara kvar i landet. De tvingades fly till Kenya, och placerades i flyktinglägret Kakuma, där de nu bott i över tolv år.

– Vi är här för att vi inte har någon annanstans att bo. Vi har fått skydd här men det är inte säkert. Det är en kamp varje dag, säger Nadiwa.

LÖNEN RÄCKER INTE TILL

– Maten räcker inte, pengarna räcker inte. Jag går långt till fots varje dag till jobbet men jag tjänar mindre än 500 kronor per månad. Ena månaden köper jag skor åt ett av barnen, nästa månad till nästa barn, och när alla fått skor behöver den första nya skor igen.

En dag för drygt fem år sedan kom en ung kvinna från Nadiwas hemland till lägret med sin femåriga son Muhammed. Kvinnan berättade för Nadiwa att hon inte var välkommen hem till sin familj eftersom hon var ogift när barnet föddes. Hon hade rest till Nairobi för att leta efter pappan till sin son, men eftersom hon befann sig illegalt i Kenya förflyttades hon mot sin vilja till Kakuma flyktingläger.

- Jag försökte hjälpa dem, de fick bo hos mig och jag sa till henne att eftersom hon kunde laga mat så kunde hon skaffa ett jobb och tjäna pengar. Hon jobbade i tre månader och sparade pengarna. Sedan stack hon. Hon lämnade sin egen son! Om jag skulle träffa henne idag skulle jag ha så många frågor. Vad kan vara anledningen till att lämna sitt eget barn!?

Nadiwa har öppnat en mataffär. Inkomsterna bidrar till att familjen går runt och gör att hon kan laga bra, näringsrik mat till barnen.

Foto Jesper Wahlström

ENSAMMA BARN BEHÖVER EN FOSTERFÖRÄLDER

Nadiwa tittar med sorgsna ögon på Muhammed, som står tyst och stilla i dörröppningen till deras hem.

– Jag trodde först att hon skulle komma tillbaka. Men jag visste inte vad jag skulle göra med Muhammed. Han kunde inte sitta ensam i mitt hem medan jag gick till jobbet. Så jag tog med honom till LVFs barnskyddsgrupp och sa att han måste gå i skolan. Men de sa att han behövde en fosterförälder som kunde skriva pappren och ta hand om honom.

Ensamma barn i Kakuma flyktingläger behöver en fosterförälder. I första hand placeras barn hos släktingar, men om det inte finns någon de känner så försöker LVF hitta lämpliga fosterföräldrar bland dem med samma nationalitet. Det kan vara svårt att finna någon lämplig familj som är redo att ta sig an ytterligare ett barn i en redan utsatt situation med brist på mat, husrum och pengar. LVF organiserar stödgrupper för fosterföräldrarna så de kan hjälpa varandra genom samtal och gemensamt sparande.

STARTADE MATAFFÄR MED PENGAR

FRÅN SPARGRUPPEN

Nadiwa berättar om hur hon genom spargruppen lyckades starta en egen mataffär.

– Jag frågade en vän som säljer frukt om jag kunde få numret till leverantören. Sen pratade jag med alla i mitt bostadsområde och sa att de skulle spara pengar för att snart finns frukt och grönsaker att köpa. I spargruppen ger alla 100 kronor varje månad och turen går runt att få pengarna. När det blev min tur att få 700 kronor ringde jag och beställde potatis, tomater och bananer. Och maten kom! Då kunde jag sälja och beställa mer igen och så har det fortsatt. Det blir inga pengar över men det räcker så att jag och barnen kan äta bra mat varje vecka.

VARDAGEN RULLAR PÅ

Nadiwa plockar bland tomaterna inne i sin lilla affär. Hennes äldsta dotter tänder kolugnen utanför och sätter på en stor gryta med olja. Det ska bli pommes frites att sälja. Muhammed går in och byter om från sin skoluniform för att gå på fotbollsträning, arrangerad av LVFs ungdomssektion. Han gillar att spela fotboll och Nadiwa säger att det är den enda gång hon ser honom glad. Hon säger att han haft det svårt, men att hon tycker att hon ser en ljusning – att han börjar acceptera henne.

– Han sa till mig att om han får åka härifrån så vill han åka med mig.

Livet i flyktinglägret går vidare, vardagen rullar på. Hoppet om att komma därifrån har falnat i takt med åren som passerat. Men Nadiwa ger sina barn uppmuntrande blickar och konstaterar:

– Gud gav mig det här livet. Och Gud gav mig de här barnen att ta hand om.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Skänk din gåva till 123 589 40 27

Fasteaktionen 2023

DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL

Världen står inför en global hungerkris. Det finns tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, ändå är världen hungrigare än någonsin. Problemet är en fördelningsfråga, vi delar inte lika på makt och resurser. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga vill Act Svenska kyrkan bidra till en mer rättvis värld där alla människor kan äta sig mätta.

”Vårt dagliga bröd” är både ett av människans mest grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Människor som är undernärda blir oftare sjuka, har svårt att följa utbildningar och hela samhällets ekonomi hämmas. Och omvänt – människor som kan äta sig mätta blir friskare och kan både förbättra sina egna liv och bidra till samhällets utveckling.

Att dela bröd och att i ord och handling verka för att alla människor ska kunna leva ett värdigt liv utan hunger, har från första stund varit en del av kyrkans uppdrag.

Årets fasteaktion bidrar till en mer rättvis värld. I en tid där människor tvingas fly från sina hem och alltför få kan äta sig mätta vill vi vara med och bryta den negativa utvecklingen.

Var med och gör skillnad du med

Vår tro leder oss till handling och vi agerar för varje människas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans med människor över hela världen arbetar vi för förändring. För 110 kr kan en familj i filipinerna äta sig mätta under en veckas tid. Genom att dela med dig kan du bidra till att fler familjer får äta sig mätta, att barn får näringsrik mat och kan växa upp till friska individer.

Gåvorna som samlas in under fastekampanjen används där behoven är som störst. Dela lika under samma himmel, swisha halva matkassen till 123 589 40 27