Församlingsguiden Åkerbo 1 2022

Ge plats för barnen ledare på s.4

Söndagsskola vad är det och varför då? s.7

Att skapa sig en bild av Gud

församlingsguiden nr 1 2022

innehåll 3 Höjdpunkter på Instagram 2021 - vi sammanfattar året som gick 4 Ge plats för barnen 6 ”Barn har rätt till andlig utveckling” 7 Söndagsskola vad är det och varför då?

8 Berättande för flera sinnen 9 Lite mer om Godly play metoden 10 Barnen får vara delaktiga i begravningen

17 Disco med Tweenies

N VA

18 Hembesök i Sydafrikas kåkstäder fortsätter på WhatsApp församlingsguiden delas ut som oadresserad samhällsinformation till alla postnummer inom Åkerbo församling. församlingen sträcker sig öster om Linköpings centrum, söder om Roxen. I församlingen finns tre församlingsgårdar, en i Linghem, en i Tallboda och en i Ekängen. Här finns även tio landsortskyrkor att besöka. ansvarig utgivare Ulf Hjertman redaktör och formgivare Klara Grundström omslagsfoto Dragos Gontariu / Unsplash tryck Larsson offsettryck AB miljö Församlingsguiden är Svanenmärkt och märkt med EU-blomman distribution PostNord nästa nummer 17 maj

EN M ÄR

K

T

S

12 Vi finns på webben

Trycksak 3041 0298

kontakta åkerbo församling adress: Medvindsvägen 33A, 582 72 Linköping växel: 013-23 66 50 måndag och onsdag 13-15 tisdag och torsdag 10-12 Vi har stängt fredag-söndag.

akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/akerbo facebook.com/akerboforsamling @svenskakyrkanakerbo

Höjdpunkter på Instagram 2021 Såhär i början på ett nytt år kan det vara trevligt att blicka bakåt och summera det år som gått. Vi tar en titt i en av våra sociala kanaler. Några av våra kollegor har synts extra mycket! Följ oss på @svenskakyrkanakerbo

Som vi tidigare berättat om i församlingsguiden begav sig ungdomar från Åkerbo till Sankta Clara kyrka i Stockholm under hösten, för att dela ut insamlade gåvor till behövande. På bilden till vänster är de redo för utdelning och på bilden till höger har de precis anlänt med sina fyllda flyttkartonger.

Här är Emma och Göran uppställda inför kyrkopedagogisk vandring!

Under sommaren var några kollegor gästpostare. Här är Per och Emma som uppdaterade oss kring ungdomsarbetet i församlingen. På bilden till höger är de med och nattvandrar under insparksveckorna i Linköping.

Pastoradjunkten Elin sade hejdå till oss under sommaren. Här är hon efter sin sin avtackningsmässa.

Även Göran var gästpostare under sommaren. Här håller han mässa i Askeby kyrka.

Ett gott skratt fick avsluta konfirmandåret. Den livesända konfirmationen från S:t Martin visades nämligen upp-och-ner i några minuter innan vi fick ordning på tekniken.

När vår vaktmästare Charlott tog hand om vårt instagramkonto fotades växter i mängder. Här är hon i sin egen vackra trädgård!

Ge plats för barnen Att barn funderar över livets stora frågor tvekar jag inte en sekund på. Och i FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen som den kallas, står det att barn har rätt till förutsättningar för andlig utveckling. Barn har sina frågor och tankar om tro, liksom erfarenheter och bilder av Gud. Låt oss ge plats åt dem!

Som präst har jag äran att få döpa.

Det brukar vara en festlig dag med mycket glädje och tacksamhet i luften.

Ofta är det små barn som döps, även om det går utmärkt att döpas när som helst under livet. När jag står där och håller barnet över dopfuntens vatten Något av det mest spännande med att Jesus sa: och ser de uppspärrade ögonen och arbeta med barn och unga i kyrkan är ”låt barnen komma till mig den tindrande blicken är det som om att man måste försöka säga de stora och hindra dem inte”. vi båda förstår: i den här stunden finns sakerna på ett enkelt och lättillgängligt För på den tiden tänkte man att barnen en bit av himlen. I barnets ögon tycker sätt – förmedla kärnan i budskapet. jag mig se en förundran över livet och inte skulle störa de vuxna. Jesus hade Både barn och konfirmander har en fullt upp med att hjälpa sjuka och berätta stor förväntan. Att det så att säga finns tendens att ställa raka frågor som det något religiöst i blicken råder inga tvivel om viktiga saker och därför hade han som präst ibland kan vara svårt att svara på. Det är en viktig och nödvändig inte tid med barnen, kanske lärjungarna om. Såklart att Gud har en relation med detta barn. Någonting händer i utmaning. För visst behöver vi påminna tänkte. Då blev Jesus arg. Han tyckte oss om vad det egentligen handlar om, istället att barnen hade lika stor rätt att den här stora stunden, som är svårt att sätta fingret på. Ett mysterium. Mellan vad som verkligen är det viktiga. I mitt komma till honom som de vuxna. Han Gud och barnet. Vi välkomnar den här fall grundbudskapet som säger: sa till och med att de vuxna borde lära av barnen. Hur ser det ut idag? Låter vi människan som en del i den här familjen ”Du är älskad precis som du är. Gud ska barnen få plats och utrymme för sina och släkten, i den här församlingen och gå vid din sida vad som än händer.” frågor och funderingar kring livet och i den världsvida kristna kyrkan. Och Gud Du och jag har ett viktigt uppdrag att tro? Barnkonventionen säger att barnen lovar att följa, varje dag på den fortsatförmedla kärlek och hopp, på de sätt vi har rätt till de förutsättningar som krävs ta livsvandringen. Vi rustas med något kan. Kanske kan barnen hjälpa de vuxna för fysisk, psykisk, empatisk och social som ska vara en hjälp på vägen. Något en bit på vägen i att inte krångla till det, utveckling, men likaså möjligheter för som kan bära, kanske särskilt när livet och att drivas av nyfikenhet istället för andlig utveckling. Här behöver vi vuxna blir svårt. En identitet, en gemenskap av prestation. Vi får lyssna och lära utav hjälpa till att hitta redskap och vägar. och en trygghet att falla tillbaka på. varandra.

4 | Församlingsguiden nr 1 2022

Dopet kan vara ett steg i att ge sitt barn förutsättningar för andlig utveckling. I dopet får vi en identitet och möjlighet att vara en del av en tradition och en gemenskap. På dopgudstjänster har det hänt att ett lite äldre barn kommit fram till mig efter dopet och med en härligt mallig ton berättat att

”jag är faktiskt också döpt i den här kyrkan”.

Ja det är glädjande, och något att vara stolt över, att få tillhöra ett sammanhang. Kanske kan den där tillhörigheten också hjälpa oss att känna mening i tillvaron. Men att utveckla sin förståelse och sina verktyg för stora frågor om livet, tro och Gud handlar också om fler saker. Till exempel skulle det kunna vara att tillsammans, vuxna och barn, prata om vad man tänker och tror på, lyssna och berätta för varandra, be en bön tillsammans, gå på en gudstjänst, testa söndagsskolan eller utforska ett kyrkorum. Det finns också öppna verksamheter i församlingen dit människor i olika åldrar är välkomna tillsammans.

Vi är många som tycker att sång och musik, lek och skapande kan vara till hjälp när vi försöker förstå oss på det där med livet och tron. Gud är alltid större än vad vi kan tänka oss. Låt fantasin och nyfikenheten flöda när vi funderar över de stora frågorna! Vem vet vilka spännande saker vi kan upptäcka längs vägen.

Jag ser fram emot många fina möten med både barn och vuxna under året.

Hoppas vi ses!

text Theresia Båvenby präst i Åkerbo församling sedan november 2021 Församlingsguiden nr 1 2022 | 5

”Barn har rätt till andlig utveckling. Den är en viktig del av barnets existentiella hälsa” Citatet är av Antjé Jackelen, ärkebiskop sedan 2013 som går i pension till hösten. Nedan finns en del ur en artikel i SvD januari 2021 där hon utvecklar sin syn på barns rättighet till andlig utveckling. Att ha ett barnperspektiv inom kyrkan har blivit alltmer uppmärksammat och Församlingsguiden vill i detta nummer också rikta blicken mot barnen.

Den andliga utvecklingen anses oftast vara endast en privatsak. Den motarbetas rent ut när neutralitet i trosfrågor upphöjs till ideal.

Neutralitet betyder: varken det ena eller det andra. Neutralitetsivran kan göra föräldrar osäkra.

Ska barnet verkligen döpas, lära sig att be, få del av den stora kristna berättelsen – eller är det inte bättre att vänta tills barnet kan bestämma självt?

Att föra trostraditionen vidare – är det kanske indoktrinering?

Att lära känna tro, hopp och kärlek är som att lära sig ett språk. Om denna språkvärld förblir stängd för barnet, innebär det allvarliga skaderisker för barnet. Barn har rätt till andlig utveckling. Den är en viktig del av barnets existentiella hälsa och den motståndskraft som behövs när livet är svårt.

Ett barn som inte främjas i sin andliga utveckling får det allt svårare med sökandet efter den egna livsmeningen och orienteringen i den skakiga värld vi lever i.

Det är snarare tvärtom. Ett moget ställningstagande för eller emot något underlättas av att veta vad det handlar om. Religiösa analfabeter faller lättare offer för fanatisk propaganda än människor som är så rotade i sin trostradition att de även kan förhålla sig kritiskt och självkritiskt till den. Den sekulära staten kan och ska garantera religionsfrihet.

Samhället är dock aldrig sekulärt så länge det finns troende människor.

Ändå frestas föräldrar att tänka om tro på ett sätt som de inte skulle drömma om när det gäller kärlek. För vem säger på allvar: jag ska inte krama mitt barn förrän det kan bestämma själv? Vem säger: jag ska inte lära mitt barn något språk förrän det självt kan välja vilket språk det vill lära sig? Vad vi än anser om indoktrinering så är detta ett faktum: barn som inte från tidigaste ålder får möjlighet att lära sig ett språk hämmas och skadas obönhörligen i sin utveckling.

Vi passar på att tacka Antje Jackelén för hennes tid som Sveriges första kvinnliga ärkebiskop och för ett mycket engagerat arbete. Hon har tagit ett självklart kliv in i samhällsdebatt och varit tillgänglig och publik. Hon är både lyhörd och tydlig och har hörts och synts på nya platser och i nya sammanhang.

6 | Församlingsguiden nr 1 2022

Söndagsskola vad är det och varför då?

Söndagsskola eller barnens stund i gudstjänsten är en plats för barnen att lära, leka, förstå och utvecklas. När barnen tillsammans med en ledare och kanske någon förälder, lämnar gudstjänstrummet och går till sin egen lilla gudstjänst.

Här fokuserar vi på lärande, upplevelser, kreativitet, skapande och förståelse. Berättelserna från Bibeln är mer än allmänbildning; mer än att bara känna till dem. Berättelserna i Bibeln är inte bara berättelser om vad som hänt utan också berättelser om livet här och nu, om mötet med föräldrar, vänner och skolan. Existentiella frågor vi alla nån gång bär på och undrar över i alla åldrar. Det är viktigt med ett samtal omkring berättelserna, livsfrågorna och det vi gör. Eller vur vi har det varje dag eller kanske bara någon enstaka gång i livet. Undervisningen i söndagsskolan handlar om relationer både med varandra och med Gud genom upplevelser, berättelser och delaktighet. I barnens stund i gudstjänsten får de yngre sin egen ”predikan”, det vill säga en möjlighet att få del av det kristna budskapet på ett sätt som är anpassat för dem.

Vi behöver alla lära att förundras och barn är i allmänhet bättre på det än vuxna! Så vi låter söndagsskolan också vara en undrans- och förundransskola inför de stora mysterierna i livet.

sommar Ines, 3 år hjälp Yuones, 3 år

Pyssel och kreativitet Barn skapar enkelt, spontant och rakt från hjärtat. De är riktiga expressionister, de uttrycker och har ofta en klar bild över vad det föreställer. De är långt mer konstnärliga än många av oss vuxna och ändå har vi så lätt att negligera barns skapande. Ordet pyssel används ofta och har fått en nedsättande klang. Men det är inte själva ordet det är fel på, barn är pysselmästare, det är vår inställning till det.

text Åkerbos pedagoger

Söndagsgudstjänst i Törnevalla Från och med 2022 nystartar vi med söndagens huvudgudstjänst i Törnevalla kyrka. Då satsar vi också på barnen med söndagsskola parallellt med gudstjänsten. Där kan de barn som vill följa med en pedagog och få ca 20 minuter egen tid med eget innehåll. utan titel Selim, 8 år

foto Klara Grundström

text Per Åkerström

Efter berättelsen får lyssnaren möjlighet att skapa. Till hands finns den berättelse vi nyss lyssnat till, men också andra berättelser och materialen till dessa.

Några barn väljer att vända på korset igen, några andra barn väljer att lägga sig under altaret och teckna. I skapandet sätter endast dina egna tankar och reflektioner gränser.

Berättande för flera sinnen Det är måndagskväll och vi har satt oss i ring på golvet i Noomis kapell för ”Godly play för alla”.

Berättelsen just denna kväll är påskens mysterium. Materialet som används är enkelt utformat.

Det är sex delar som sätts ihop och bildar ett kors under berättelsen.

Korset är vitt på ena sidan och lila på andra sidan, det är med andra ord vändbart - och ska också vändas under berättelsen.

8 | Församlingsguiden nr 1 2022

I ringen sitter barnen. Föräldrarna sitter bakom, och alla är med och lyssnar aktivt.

När vi kommit en bit in i berättelsen ska korset vändas, en bit i taget, för att byta färg. Efter att några av bitarna vänts, kryper det yngsta barnet fram till korset och börjar vända tillbaka det - så att det får samma färg som från början.

Jag vänder åter bitarna och barnet gör samma sak igen…

När vi lyssnar till berättelsen så är den helt i fokus. Men berättelsen rörde vid något i barnets inre. Riktigt vad som slog an där vet nog ingen, kanske inte ens barnet.

Vad händer med oss när vi får använda våra sinnen på olika sätt? Vi får höra berättelsen, se berättelsen med hjälp av materialet, känna berättelsen om vi arbetar med materialet, vi får skapa med vår kreativa ådra med hjälp av berättelsen. Fler olika sinnen får mötas vid ett och samma tillfälle. Likt barnet som vände tillbaka bitarna i korset, händer något med oss andra när vi använder flera sinnen för att uppleva en berättelse.

Godly play har en självklar plats vid flera av våra olika mötesplatser i församlingen.

Vi möter Godly play i konfirmandarbetet, i grupper för barn med mera. Godly play kan få en naturlig plats i Törnevallamässan, som en del av söndagsskola och en form av predikan eller textläsning.

Lite mer om Godly play metoden

foto Magnus Aronson / IKON

Godly play är en form av andlig vägledning för barn (och vuxna). Metoden syftar till en levande relation med det bibliska budskapet, en personlig andlig mognad och förmåga att själv bli bärare av ett religiöst språk.

Godly play kombinerar den teologiska övertygelsen att Gud är närvarande och vill vara del av varje människas liv med Maria Montessoris pedagogik. Godly play uppmuntrar barn att själva vara teologer och utmanar dem att möta Gud genom att leka och lyssna, förundras och samtala.

Historia

foto Magnus Aronson / IKON

Godly play utvecklades av Jerome Berryman och har prövats i amerikansk söndagsskola i över 30 år. Nu finns metoden också i Sverige där den används i olika sammanhang; söndagsskola, gudstjänst, med konfirmander, bibelstudiegrupper för vuxna och äldreboenden är några av dem.

Upplev själv Godly play är svårt att beskriva i ord eller bild, det bästa är att själv uppleva. Hör av dig till din lokala kontaktperson om du vill veta mer! text från Godly play - Nyfikenhet, fantasi och glädje.

svenskakyrkan.se/akerbo/godlyplay

(informationsmaterial från Svenska kyrkan) Församlingsguiden nr 1 2022 | 9

foto Louise Hedberg / IKON

10 | Församlingsguiden nr 1 2022

Barnen får vara delaktiga i begravningen Är det lämpligt att barn deltar vid en begravning?

Hur anpassar man en begravning till barnets nivå? Prästen Kristina Ljunggren har haft flera begravningar där barn varit med. Hon tror på att göra barnen delaktiga i ceremonin.

Ibland stöter Kristina Ljunggren på attityden att barn inte bör vara med på begravningar, inte minst hos den äldre generationen. Men det tycker hon är fel.

Från tårar till lek Kristina Ljunggren glömmer inte bilden av den lilla flickan som hade förlorat sin pappa. I kyrkan var hon jätteledsen.

Men efteråt, på kyrkogården, tog hon av sig strumporna och sprang omkring barfota i gräsmattan och lekte med de andra barnen.

Själv tror hon på att göra barnen delaktiga i ceremonin. Och när det gäller små barn brukar hon alltid rekommendera att dagis- eller skolpersonal är med. Det ger möjlighet för personalen att förstå barnens sorgebearbetning, som ofta kommer till uttryck i leken.

”Att sörja en förälder, syskon, farfar eller farmor är helt naturligt för ett barn.”

Får hjälpa till med det praktiska

Barnen satt på kuddar runt kistan

Innan begravningen brukar Kristina Ljunggren be om att få träffa barnen ensamma en stund. Hon förbereder dem på att de vuxna kanske kommer att bete sig lite annorlunda och gråta.

Barnen får känna på kistan om de vill, hjälpa till med att fixa till blommorna, klippa tyg eller tända ljus.

Hon tycker också det är viktigt att förklara att det är farfars döda kropp som ligger i kistan, inte farfar själv. Att säga att farfar ligger i kistan kan bli skrämmande – det ligger ju en massa jord över honom, hur ska han då kunna andas?

– Det ger dem möjlighet att förbereda sig lite. Jag brukar förklara att begravningen är en livets sista högtid där man gör ungefär samma saker som vid ett bröllop, dop eller konfirmation – man klär sig fint, har med blommor.

Skillnaden är att personen man firar inte är med, men den finns ju ändå där, eftersom det finns något av personen i alla dem som har kommit dit.

Vid en av Kristina Ljunggrens begravningar fick två pojkar på tre och fem år som förlorat sin pappa dela ut pappersnäsdukar till gästerna. En annan gång fick sonen måla på kistan. Hon minns särskilt begravningen då stora kuddar lades ut på golvet runt kistan, som barnen fick sitta på.

– Allt var anpassat till barnens nivå, bokstavligt. Under griftetalet förde jag ett samtal med barnen, det var nog det finaste griftetal jag varit med om.

Texten är hämtad från svenskakyrkan.se/begravning/barn-pa-begravning Församlingsguiden nr 1 2022 | 11

Du hittar oss på webben.

När mycket kan ändras på kort tid hänvisar vi till vår webbsida.

På svenskakyrkan.se/akerbo har vi samlat all information om sådant som vi gör. Här finns gudstjänster, verksamheter och mötesplatser, som kanske har flyttat utomhus eller sker digitalt. Håll dig uppdaterad i kalendern och följ våra sidor på Facebook och Instagram.

Här är en direktlänk till kalendern på hemsidan. svenskakyrkan.se/akerbo/gudstjanster-och-kalender

Svenska kyrkan - Åkerbo församling Vad händer i församlingen?

Församlingsgården Samlan Det händer i församlingsgården i Tallboda.

Linghems församlingsgård Det händer i församlingsgården i Linghem.

S:t Martin i Ekängen Det händer i kyrkan i Ekängen.

Svenska kyrkan - Åkerbo församling @svenskakyrkanakerbo S:t Martins kyrka i Ekängen @st_martin_ekangen

Åkerbo församling Gå in på www.youtube.com och sök på Åkerbo församling.

Här lägger vi sällan upp någonting, men när vi gör det så är det väldigt bra!

Svenska kyrkan - Åkerbo församling www.issuu.com/linghem Här kan du läsa Församlingsguiden några dagar innan den kommer ut i brevlådan, eller några dagar efter att du tappat bort den.

Gudstjänster och kalender www.svenskakyrkan.se/akerbo/gudstjanster-och-kalender Här finns information om vad som sker och vad som ställs in.

Kalendern uppdateras löpande.

Svenska kyrkan - Åkerbo församling Du som känner dig osäker kring datorer, ring 013-23 66 50 så får du prata med någon istället.

Prata med någon som lyssnar!

Hos Samtalscentrum kan du känna dig trygg.

Vi har tystnadsplikt och är vana lyssnare.

Samtalen kan handla om allt mellan himmel och jord, inget du funderar på är för stort eller smått. För präster och diakoner är tron på Gud självklar, men du som kommer till oss behöver varken vara troende eller medlem i Svenska kyrkan.

Du som är mellan 13-25 år har flera möjligheter att samtala med oss. Ring 013-21 79 04 för att boka tid via vår telefonsvarare, eller kontakta oss via Snapchat om du vill vara anonym.

Läs mer på svenskakyrkan.se/akerbo/samtal Om du som är mellan 13-25 år vill höra av dig anonymt så kan vi prata i Åkerbo stödchatt, på Snapchat.

Från solens uppgång till dess nedgång – samma gudstjänst firas runt hela jorden samma dygn den första fredagen i mars varje år. En syskonskara som omringar hela vår jord i förbön för fred och kristen enhet. Böner beds på mer än 100 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Årets tema är: ”Jag vet vilka avsikter jag har med er” Programmet är utarbetat av kvinnor från England, Wales och Nordirland.

Var med du också!

Programmet finns att läsa på www.svekumeniskakvinnor.se/varldsbondagen tillsammans med mer information.

14 | Församlingsguiden nr 1 2022

Textilkonstverk av Angie Fox

VÄRLDSBÖNDAGEN FREDAGEN 4 MARS

Kan du förmedla hopp när allt känns hopplöst?

Gå med i Internationella gruppen i Åkerbo församling.

Vi stöttar Svenska kyrkans insamlingar och hjälps åt att engagera människor kring viktiga frågor.

Kontakt: Per Åkerström ungdomsdiakon

per.akerstrom@svenskakyrkan.se 013-25 38 81 Göran Karlsson ordförande Internationella gruppen

karlssongoran@hotmail.com

foto Magnus Aronson / IKON

Vill du hissa och hala flaggan?

Vi söker dig som bor nära en av våra kyrkor och vill ansvara för någon eller några av våra flaggstänger på flaggdagar som inträffar under lördagar och söndagar. Om intresse finns, kontakta kyrkogårds- och fastighetschef Per Johansson.

Vi ses och går igenom vad uppgiften innebär och du får en lista över vilka flaggdagar det gäller. Såklart finns församlingen bara ett telefonsamtal bort vid frågor.

16 | Församlingsguiden nr 1 2022

Vid intresse kontakta Per Johansson 013-21 79 97 per.johansson3@svenskakyrkan.se

Disco med Tweenies Det var fullt ös på dansgolvet när det i vintras var disco i Linghems församlingsgård. Tack till alla barn och föräldrar som skakade loss i discobollens färgglada ljus. Vi pratar lite med några av Tweenisarna som var med och anordnade discot.

Hej Elsa, Ellen, Ylva och Greta! Under discot samlade ni ju in pengar till ACT Svenska kyrkans arbete för alla flickors rätt till sin egen kropp. Varför ville ni göra det?

- För det är viktigt att alla har rätt till sin egen kropp, tycker Elsa.

- Det är bra att stödja saker som till exempel ACT, tillägger Ellen.

Hur blev kvällen tyckte ni?

- Jag tyckte kvällen var rolig, säger Ylva. Jag lärde mig ta ansvar eftersom det var rätt så mycket folk och det blev rätt så stökigt.

Alla fyra konstaterar också att de lärt sig att stå i kassan.

Under kvällen lyckades de samla in och skänka 5000kr till ACT Svenska kyrkans julkampanj.

- Det kändes bra och man kände sig stolt och glad över att ha hjälpt någon som har det sämre än oss, avslutar Greta.

Låt oss prata om...

Bachs föregångare och efterföljare TORSDAG 12 maj 19.00 TÖRNEVALLA KYRKA Ulf Söderberg föreläser om historiska komponister och Anders Krantz spelar.

Boka din plats via formuläret på hemsidan svenskakyrkan.se/akerbo/lat-oss-prata-om

foto Wikipedia

text Sara Ringborg

Hembesök i Sydafrikas kåkstäder fortsätter på WhatsApp Stort tack för alla gåvor under 2020 till mentormammornas livsavgörande insatser. Trots coronapandemin fortsätter de att hjälpa familjer i utsatthet.

18 | Församlingsguiden nr 1 2022

Många familjer utan försörjning

Samtalen fortsätter via telefon

I kåkstäderna utanför Kapstaden och andra storstäder i södra Afrika är situationen för familjer som redan befinner sig i fattigdom katastrofal. I och med nedstängningarna förlorar många föräldrar all sin inkomst och står helt utan sparkapital eller sociala trygghetssystem. Framför allt barnen blir snabbt undernärda och sjuka, och den redan höga barnadödligheten riskerar att öka ytterligare.

Under pandemin har familjerna i de bostadsområden där mentormammorna arbetar periodvis levt i total lockdown.

Men mentormammorna har fortsatt att stötta de mest utsatta, bland annat genom WhatsApp-samtal med sina klienter.

Mentormammorna, som Act Svenska kyrkan stödjer i flera av dessa utsatta områden, är en ovärderlig kraft för att förebygga ohälsa. Mentormammorna är mammor som själva lever i fattiga områden och fått utbildning i att utföra hälsovård och samtalsstöd. De arbetar med att söka upp familjer med barn under fem år för att regelbundet väga, mäta och undersöka barnen. Under hembesöken pratar de med mammorna och utbildar kring frågor som hygien, nutrition, vaccination, familjeplanering och rätten till sin egen kropp. Arbetet handlar om att ge tips och råd till de unga mammorna och referera till sjukhus när det behövs. De följer upp hiv-status, gör sceeening för förlossningsdepression och kan särskilt identifiera och stödja vid missbruk eller våld i hemmet. Mentormammornas närvaro i utsatta samhällen kan rädda liv!

”Jag är ständigt oroad för mina klienter.

En del av dem har blivit gravida.

Jag håller kontakten med dem och ser ifall de uppvisar tecken på att vara i fara” - Mentormamma i Khayelitsha, Kapstaden När restriktionerna lättat har mentormammorna och klienterna även kunnat mötas utomhus, med handsprit, munskydd och god hygien.

Tack att du stödjer mentormammorna i kampen att rädda barns liv!

foto Josefin Casteryd / IKON

Mentormamman Nonhlanhla Sibandze besöker mamman Goodness Dlamini, 24 år, och pappan Skhumbuzo Mthembu, 26 år, samt barnen Neo, 4 år och Nellie, 6 månader. Act Svenska kyrkan stödjer pågående projekt med mentormammor i Sydafrika, Eswatini och Etiopien.

Eswatini april 2019. Organisationen Siphilile Maternal and Child Health driver ett mentormammaprojekt som Act Svenska kyrkan stödjer och även varit med och startat (P144).

Församlingsguiden nr 1 2022 | 19

FASTEAKTIONEN 2022 2022 FASTEAKTIONEN

DELA LIKA UNDER DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL SAMMA HIMMEL SWISHA HALVA SWISHA HALVA MATKASSEN

MATKASSEN

Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som vi människor i hela världen delar. till näringsriktig mat är en Tillgång

mänsklig rättighet som vi människor

45 MILJONER i hela världen delar.

MÄNNISKOR RISKERAR NU AKUT HUNGERSNÖD 45 MILJONER*

MÄNNISKOR RISKERAR

Dela med dig genom att HUNGERSNÖD swisha halva * NU AKUT beloppet för något du köper. Det kan vara kostnaden för en halv kaffe, diginte genom en halv lunchDela ellermed varför halvaatt swisha halva förgör något du köper. Det kan matkassen. beloppet En gåva som skillnad. halv kaffe, Tillsammansvara gör vikostnaden världen hel.för Vi en delar lika under samma himmel. en halv lunch eller varför inte halva

SK21248

matkassen. En gåva som gör skillnad.

Tillsammans gör vi världen hel. Vi delar lika under samma himmel.

SK21248

*Källa: FN (nov 2021)

*Källa: FN (nov 2021)

Tillsammans gör vi världen hel.

Din gåva gör det möjligt.

SWISHAdin TILLgåva till Swisha

900 589 1223 40 27 123

Tillsammans gör vi världen hel.

PG 90 01 22-3 BG 900-1223 svenskakyrkan.se/act

SWISHA TILL