Församlingsguiden Åkerbo 4 2021

”Julen är en bildrik tid.”

- Biskop Martin Modéus om bilder och ikoner. s.4

Var är expeditionen? Åkerbo församlings expedition har flyttat till Tallboda. s.3

Om traditioner

- de som bör brytas och de som bör hållas vid liv

Alice Erwing och Natalia Sliwa tog initiativet till Åkerboungdomarnas insamling. s.14

”Dessa fina ungdomar kom när vi som allra bäst behövde det” - diakon Yvonne Kerygman, Sankta Clara

församlingsguiden nr 4 2021

innehåll 4 Biskop Martins jultext 7 Visste du att... - om julens traditioner 9 Välkommen i jul - vi kan fira tillsammans igen 10 Kalendarie - vinterns gudstjänster 12 Jag drömmer om en jul hemma - julmusik på Spotify 14 ”Änglar. Tack! Ni är änglar!!!”

- om konfirmandgruppens resa till Sankta Clara 16 ”Vi välkomnar dig i Guds familj med kärlek och förväntan” - Kolla kulturarvet om dopklänningar

N VA

EN M ÄR

K

T

S

18 Allt har förändrats på tre generationer - ACT Svenska kyrkan om traditioner som måste brytas 20 Årets julinsamling - bryt en tradition!

Trycksak 3041 0298

församlingsguiden delas ut som oadresserad samhällsinformation till alla postnummer inom Åkerbo församling. församlingen sträcker sig öster om Linköpings centrum, söder om Roxen. I församlingen finns tre församlingsgårdar, en i Linghem, en i Tallboda och en i Ekängen. Här finns även tio landsortskyrkor att besöka. ansvarig utgivare Ulf Hjertman redaktör och formgivare Klara Grundström omslagsfoto Max Wahlund - läs mer om resan till Sankta Clara på s.14 tryck Larsson offsettryck AB miljö Församlingsguiden är Svanenmärkt och märkt med EU-blomman distribution PostNord nästa nummer 8 februari

kontakta åkerbo församling adress: Medvindsvägen 33A, 582 72 Linköping växel: 013-23 66 50 måndag och onsdag 13-15 tisdag och torsdag 10-12 Vi har stängt fredag-söndag.

akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/akerbo facebook.com/akerboforsamling @svenskakyrkanakerbo

Adventsvandring Lördag18 december är det dags för den traditionella adventsvandringen.

Vi vandrar för att förbereda oss för julen. Längs vägen stannar vi för att be och läsa adventstidens texter.

- Samling vid Lillkyrka kyrka 08.00.

- Vi går ca 5 km på grusväg och stig, ibland kan det vara lite lerigt.

• Längs vandringen stannar vi för pilgrimsböner och för att äta vår medhavda matsäck.

Tallboda

Medvindsvägen 33A

• Vandringen avslutas vid Lillkyrka vid 11-12-tiden.

N IKO

11 december 16.00 S:t Martin

Kri sti n

/ ell Lid

Familjedag med pyssel och luciatåg

foto

lördag

Var är expeditionen? Åkerbo församlings expedition har flyttat till Tallboda.

Till Medvindsvägen 33A närmare bestämt. Våra öppettider är måndag 13-15, tisdag 10-12, onsdag 13-15, torsdag 10-12. Vi har stängt fredag-söndag.

Välkommen att kontakta oss!

013-23 66 50 akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se

Kan vi stötta dig ekonomiskt? Åkerbo församling förvaltar fondmedel för människor med ekonomiska svårigheter. Pengarna kan sökas av dig som är medlem i Svenska kyrkan och bor i Åkerbo församling. Du behöver kunna styrka dina inkomster och utgifter.

Ansökan ska vara oss tillhanda senast 3 december.

ANSÖKNINGSBLANKETT BESTÄLLS AV: Elisabeth Tegnevik, diakon 013-23 66 53 elisabeth.tegnevik@svenskakyrkan.se (Glöm inte att uppge namn och adress när du hör av dig.)

Julkaffe med hembakat bröd Tisdagen 28 december 14.00 Linghems församlingsgård Det bjuds på sång och musik. Lotterier till förmån för ACT Svenska kyrkans intenationella arbete. Medvind och Plogen bjuder på sång.

Församlingsguiden nr 4 2021 | 3

Julen är en bildrik tid. Media pumpar ut bilder av hurdan julen bör vara. Somliga traditionella, många idylliserande, en hel del vackra och somliga nästan groteska. Somliga är kravfyllda. Andra gör det lättare att andas.

Vilka bilder av julen gör det lättare att andas för dig? Ibland behöver vi tala med varandra om våra bilder. Kanske hittar vi då mer gemensamma bilder av julen, bilder som lyfter mer än att tynga.

I kyrkan talar vi ofta om ikoner. Den ursprungliga innebörden i ordet ”ikon” i vårt språkbruk är en helig bild, en bild som jag tittar ”igenom” och därigenom får en blick in i en annan dimension. Om de kristna ikonerna kan man ibland säga att det är ett titthål in i Guds hjärta.

Ofta möter ikonen min blick med stort allvar, för de människor som avbildats har ofta den allra djupaste livserfarenheten och den allra djupaste gudserfarenheten. Blicken är så stadig att man kan säga att det inte bara är jag som ser ikonen utan också att ikonen ser mig. Även våra moderna jul-bilder kan man stanna till inför i eftertanke – till och med inför reklamens färgsprakande filmer och affischer. Frågan vi då får ställa är: vilka bilder av livet målar dessa illustrationer upp? Vad är det för tanke om livets mening jag ser när jag tittar igenom dem? Och vad väcker de bilderna när de tittar på mig? Frågan är personlig och behöver ett personligt svar.

Från julen kommer en av de kristna ur-bilderna: Jesusbarnet. När vi fäster blicken på honom ser vi inte bara ett barn i en märklig situation. Vi kan också se igenom scenen och tänka på att Gud valt att komma till oss som ett barn. I djupaste fattigdom och enkelhet föds Gud rakt in i vår värld. Här finns en av grundbilderna av Gud: den som delar våra villkor och förstår allt.

Jag får se bilden och bilderna av Jesus, se igenom dem, och låta bilderna se igenom mig. Också där är frågan vad de väcker för tankar personlig, och den behöver ett personligt svar.

Vi behöver bilder till glädje och till tröst. Både yttre och inre. Vi har möjlighet att välja dem. Vilka bilder gör det lättare för dig att andas?

Jag önskar dig av varmaste hjärta en välsignad och god jul!

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift 4 | Församlingsguiden nr 4 2021

Martin Modéus är biskop i Linköpings stift. Biskopen ska leda stiftet både andligt och administrativt. En av biskopens uppgifter är att ge råd och inspirera anställda, förtroendevalda och ideella i deras arbete. Biskopen har även olika uppdrag nationellt, tillsammans med övriga Svenska kyrkans biskopar. De tar tillsammans ställning i viktiga frågor och skriver biskopsbrev som pekar ut riktningen för Svenska kyrkan i aktuella ämnen.

foto Zandra Erikshed illustration Klara Grundström

foto Kristin Lidell / IKON

6 | Församlingsguiden nr 4 2021

Visste du att...

Många av julens traditioner har med kristen tro att göra, men inte alla.

När föddes Jesus? Varför firar vi jul på julafton när man i andra länder firar på juldagen? Vem är Jultomten egentligen och vad har granar med det hela att göra?

JESUS KAN HA FÖTTS ÅR 7 F. KR. Även om vår tideräkning utgår från Jesus födelse, vet vi inte säkert vilket år han föddes. Om Jesus föddes under kung Herodes, måste han ha fötts senast år 4 f. Kr. Om födelsen ska vara förenlig med skattskrivningen, som nämns i evangeliets texter så bör Jesus ha fötts år 7 f. Kr.

VI BÖRJAR FIRA KVÄLLEN FÖRE HELGDAGEN I Sverige har vi en tradition av att fira helgdagsaftnar. Vi börjar till exempel att fira julen redan på julafton och midsommar på midsommarafton. Det beror på att helgen börjar klockan sex kvällen före helgdagen enligt gammal tideräkning.

I andra länder är det vanligare att fira jul 25 december, det vill säga på juldagen.

JULTOMTEN – EN GIVMILD ÄRKEBISKOP Jultomten i Sverige är en blandning av den gamla gårdstomten och en ärkebiskop som levde i slutet av 200-talet och som var känd för sin givmildhet. Efter sin död helgonförklarades han och blev känd som Sankt Nikolaus. Hans namnsdag är 6 december.

GRANAR SKYDDADE MOT FARLIGHETER Långt innan det blev vanligt med julgranar inomhus i Sverige ställde många granar vid ytterdörren. Granarna var kvistade och hade bara en granruska kvar i toppen.

Granarna var ett tecken på julfrid, men man trodde också att de gav ett skydd mot farliga makter.

Du hittar mer information om varför vi firar jul på det vis vi gör på svenskakyrkan.se/jul/varfor-firar-vi-jul

Församlingsguiden nr 4 2021 | 7

ADVENTSLJUSSTAKEN – ETT LJUS FÖR VARJE SÖNDAG Adventsljusstaken kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Ersta diakoni i Stockholm lade grunden till adventsljusstaken så som vi känner till den idag. Där började man tända ljus i en så kallad adventsgran, en gran smyckad med 28 ljus. Sju ljus tändes varje adventssöndag.

Utifrån adventsgranen skapades adventsljusstaken – en ljusstake med sju ljus för varje dag i veckan under advent och en ljusstake med fyra ljus för varje söndag i advent.

EN GAMMAL FEST FICK NY INRIKTNING Allt handlar i grund och botten om att Jesus föddes. Sedan 300-talet efter Kristus har vi firat julen 25 december, men troligen var det inte då Jesus verkligen föddes.

En romersk solgud firades ungefär vid vintersolståndet. Det var en fest som liknar en som vikingarna hade vid samma tid. Kanske var det naturligt att fortsätta att ha fest, men byta inriktning på den, och i stället fira Jesus födelse?

JULKLAPPEN HAR SITT URSPRUNG I DE VISE MÄNNENS GÅVOR TILL JESUS Vi talar ofta om de tre vise männen under julen. De var österländska stjärntydare som hade sett en stjärna, som var ett tecken på att ett kungabarn hade fötts.

Stjärntydarna följde stjärnan, som ledde dem till Betlehem. Först gick de till palatset och träffade Herodes. Han blev upprörd över att en annan kung skulle ha fötts, och beslutade därför att låta döda det nyfödda barnet.

Han försökte lura de vise männen att komma till honom efter besöket hos Jesus, för att avslöja var barnet fanns. Stjärntydarna fick dock en uppenbarelse i en dröm och valde en annan väg hem. I en dröm fick också Josef reda på att det fanns ett hot mot Jesus, och familjen tvingades fly.

Stjärntydarna fann Jesusbarnet och gav honom gåvor – guld, rökelse och myrra.

På trettondagen, 13 dagar efter jul, firar vi att stjärntydarna kom till familjen i stallet.

I vissa traditioner firar man med presentutdelning på trettondagen.

ADVENTSSTJÄRNAN PÅMINNER OM BETLEHEMSSTJÄRNAN Nu för tiden tänder vi adventsstjärnor, som påminner om stjärnan som lyste över Betlehem, där Jesus föddes. Traditionen att pynta med en adventsstjärna härstammar från herrnhutismen, en religiös kristen rörelse från Tyskland. Vid stora firanden, som första advent, satte man upp en lysande stjärna för att fira.

Efter ett tag blev tillverkningen av stjärnorna en del av det årliga julpysslet. Stjärnan spreds med herrnhutismens missionärer och nådde Sverige under 1910-talet.

Du hittar mer information om varför vi firar jul på det vis vi gör på svenskakyrkan.se/jul/varfor-firar-vi-jul

foto Johan Palm / IKON

Välkommen i jul I år kan vi träffas och fira jul tillsammans igen.

Varmt välkommen till kyrkan för konserter, gudstjänster, samling vid julkrubban, julotta och varm gemenskap i advents- och juletid.

Läs mer på nästa uppslag om vad som händer i din och min församling, eller besök hemsidan svenskakyrkan.se/akerbo/gudstjanster-och-kalender

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka

söndag 5 december

Andra söndagen i advent

Adventskonsert med Chorus Lin 19.00 Törnevalla kyrka

onsdag 1 december

Godly play för alla 17.30-19.00 Samlan, Tallboda Enkel vardagsgudstjänst där vi samlas kring en berättelse och umgås, undrar och reflekterar tillsammans. 17.0017.30 finns möjlighet att äta enklare kvällsmat.

måndag 29 november

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Matigt fika.

Musikgudstjänst

söndag 26 december

Annandag jul

Julotta 06.00 Örtomta kyrka Familjen Walter-Persson medverkar med musik.

Julotta 07.00 Östra Hargs kyrka Östra Hargs kyrkokör medverkar.

Julotta 07.30 Lillkyrka kyrka Familjen Walter-Persson medverkar med musik.

lördag 25 december

Juldagen

En stilla stund 19.00 S:t Martin, Ekängen En stund för lugn, ro och eftertanke. Vi ber, sjunger och läser någon text tillsammans, varvat med tystnad och tid för egna tankar och reflektioner. Efteråt finns fika för den som vill.

Samling vid krubban 10.00 Askeby kyrka Emma Björkman och Hanna Cotrozo-Björkman, sång.

Samling vid krubban 10.00 Rystads kyrka Vi lyssnar till berättelsen om när Jesus föddes.

Samling vid krubban 10.00 Törnevalla kyrka Vi lyssnar till berättelsen om när Jesus föddes.

Julkvällsgudstjänst 21.00 Östra Skrukeby kyrka Tim Ulriksson, sång.

Julnattsmässa 23.00 S:t Martin, Ekängen Julkör medverkar.

Julnattsmässa 23.00 Vårdsbergs kyrka Sångensemble medverar.

Kyndelsmässodagen

En stilla stund 19.00 S:t Martin, Ekängen En stund för lugn, ro och eftertanke. Vi ber, sjunger och läser någon text tillsammans, varvat med tystnad och tid för egna tankar och reflektioner. Efteråt finns fika för den som vill.

torsdag 3 februari

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Matigt fika. Söndagsskola.

Församlingshögtid 16.00 Bankekinds kyrka Anne-Sofie Nord, sång.

söndag 30 januari

Fjärde söndagen efter trettondedagen

Godly play för alla 17.30-19.00 Samlan, Tallboda Enkel vardagsgudstjänst där vi samlas kring en berättelse och umgås, undrar och reflekterar tillsammans. 17.0017.30 finns möjlighet att äta enklare kvällsmat.

måndag 24 januari

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Matigt fika. Söndagsskola.

Gudstjänst 18.00 Östra Hargs kyrka

söndag 23 januari

Tredje söndagen efter trettondedagen

torsdag 20 januari

fredag 24 december

Adventsmässa 10.00 Törnevalla kyrka Adventskören sjunger i mässan. Söndagsskola. Theresia Båvenby, präst, välkomnas. Uppvaktning av personal.

Kyrkkorv efteråt.

Adventsmässa 14.00 Askeby kyrka Maria Nylén, klarinett och Sofia Liljedahl, sång.

Syföreningens adventskaffe.

Adventsgudstjänst 16.00 Gistad kyrka Gistad kyrkokör medverkar och bjuder på fika efteråt.

Kyrkskjuts från byn till kyrkan och tillbaka erbjuds!

Ring Jenny Simpson: 0723193112.

Adventsgudstjänst 16.00 Rystads kyrka Ungdomskör från Ekängen medverkar.

Musikgudstjänst 18.00 Bankekinds kyrka SAABs musikkår. Tine Röjås, solist.

Adventsgudstjänst 18.00 Östra Skrukeby kyrka Östra Hargs kyrkokör och Henric Strömberg, sång.

Julafton

söndag 28 november

Första söndagen i advent

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Charlotte, Paulina och Isabelle Angelhoff, sång.

Matigt fika. Söndagsskola.

Gistadkören sjunger in julen 17.00 Gistads kyrka Gistad kyrkokör. Mia Brunberg Ulriksson, körledare.

Elsa Olssson, flöjt & solosång. Gunnar Ekermo, piano.

söndag 19 december

Fjärde söndagen i advent

Musikgudstjänst på trettondagen 18.00 Törnevalla kyrka Personalkören medvekar.

Pilgrimsvandring i advent 08.00 Lillkyrka kyrka Läs mer på s.3 Ceciliakörens julkonsert 16.00 S:t Martin, Ekängen Dirigent: Anders Krantz. Christoffer Törnroos, bas och Svante Hedlund, slagverk.

Luciakonsert 16.00 Örtomta kyrka KFUM-kören med Lucia från LitHösen. Jörgen Ralphsson, dirigent och Thyra Häggstam, solist.

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Matigt fika. Söndagsskola.

Gudstjänst 18.00 Gistads kyrka Enkelt kyrkkaffe.

söndag 16 januari

Andra söndagen efter trettondedagen

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Matigt fika. Söndagsskola.

Pilgrimsmässa 16.00 Askeby kyrka Gudstjänst 18.00 Östra Skrukeby kyrka

söndag 9 januari

Första söndagen efter trettondedagen

torsdag 6 januari

Trettondedag jul

Mässa 10.00 Törnevalla kyrka Matigt fika. Söndagsskola.

söndag 2 januari

Söndagen efter nyår

Nyårsgudstjänst 14.00 Linghems grannskapshus

lördag 1 januari

Nyårsdagen

Nyårsbön 16.00 Östra Hargs kyrka Olof Lilja, sång och Michael Bruze, piano.

fredag 31 december

Nyårsafton

Julkaffe 14.00 Linghems församlingsgård Det bjuds på sång och musik. Lotterier till förmån för ACT Svenska kyrkans intenationella arbete. Medvind och Plogen bjuder på sång.

tisdag 28 december

18.00 Bankekinds kyrka Harmony Hats sjunger under ledning av Inger Rislund.

lördag 18 december

Mässa 10.00 Törnevalla församlingshem Ann-Sofie Nord, sång. Matigt fika. Söndagsskola.

Luciagudstjänst 16.00 Östra Hargs kyrka Luciatåg för alla åldrar.

söndag 12 december

Tredje söndagen i advent

En stilla stund 19.00 S:t Martin, Ekängen En stund för lugn, ro och eftertanke. Vi ber, sjunger och läser någon text tillsammans, varvat med tystnad och tid för egna tankar och reflektioner. Efteråt finns fika för den som vill.

torsdag 9 december

Tweenies och konfirmandgrupp medverkar. Insamling till ACT Svenska kyrkans internationella arbete, samt aktiviteter för barn och familj. Julpyssel och matigt fika efter mässan. Söndagsskola.

Gudstjänst 18.00 Lillkyrka kyrka Henric Strömberg, sång. Adventsfika efteråt. ”När det lider mot jul” 18.00 Vårdsbergs kyrka Musikgudstjänst - Sånger i advent och juletid med Sofiakören.

18.00 Östra Skrukeby kyrka

lördagar

Helgmålsbön

09.00 S:t Martin, Ekängen

fredagar

Morgonbön

11.00 S:t Martin, Ekängen

fredagar

11.30 Linghems församlingsgård

torsdagar

Middagsbön / Lunchbön

08.15 Linghems församlingsgård

onsdagar

Morgonmässa

11.30 S:t Martin, Ekängen

tisdagar

Lunchmässa

onsdagar 8 december, 26 januari - 13.00

Träffpunkt Lillkyrka (församlingshemmet)

tisdagar 23 november, 25 januari - 13.00

Träffpunkt Bankekind (församlingshemmet)

onsdagar 1 december, 2 februari - 14.00

Träffpunkt Askeby (församlingshemmet)

Träffpunkter

Godly play för alla 17.30-19.00 Samlan, Tallboda Enkel vardagsgudstjänst där vi samlas kring en berättelse och umgås, undrar och reflekterar tillsammans. 17.0017.30 finns möjlighet att äta enklare kvällsmat.

måndag 7 februari

Mässa och dopfest 10.00 Törnevalla kyrka Alla som döptes under 2021 är välkomna att hämta sina dopänglar. Enkel lunch och fika efteråt. Söndagsskola.

Pilgrimsmässa 16.00 Askeby kyrka Ljusgudstjänst 18.00 Östra SKrukeby kyrka

söndag 6 februari

Jag drömmer om en jul hemma... (med Spotify på hög volym) På Svenska kyrkans konto på Spotify finns flera spellistor med julens musik. Du hittar allt från julgospel till alla psalmer från Vår Svenska Psalmbok.

Plötsligt står du där i mataffären och nynnar med i en välkänd melodi. Ett tidigt jultecken. Den påminner dig om pepparkaksbak och prasslet från inslagspapper. Nu kan du njuta lääääänge av allt vad julmusik innebär. Det bästa av allt är att du kan välja själv - gospel eller klassisk jul?

Spellistan med julpsalmer är skapad av David Åberg, kyrkomusiker och lärare på Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Låtvalet innefattar allt från traditionella, klassiska versioner med instrumentalister och sångare som är specialiserade på musik från medeltid och barock, till moderna varianter med artister som Whitney Houston och Earth, Wind & Fire.

Sök på ”Svenska kyrkan” på Spotify så hittar du alla låtlistor!

Psst! Glöm inte att besöka alla musikgudstjänster under advent och jul!

Du hittar dem i kalendariet på s.10 och på hemsidan: svenskakyrkan.se/akerbo/gustjanster-och-kalender 12 | Församlingsguiden nr 4 2021

foto Johannes Frandsen

Låt oss prata om... att känna sina känslor TORSDAG 2 DECEMBER 18.00 SAMLAN, TALLBODA Elin Dapo, samtalsterapeut och präst, håller föreläsning och samtalar med oss kring känslor.

Det kan verka självklart att vi känner det vi känner, men är det verkligen så? Vilka känslor har vi egentligen, och vad händer om vi inte tillåter oss att känna dem?

Boka din plats via formuläret på hemsidan. svenskakyrkan.se/akerbo/lat-oss-prata-om

KOM OCH SJUNG MED OSS! Gistad kyrkokör är en 4-stämmig blandad kör, som nu söker nya sångare!

Kransbindning Östra Skrukeby församlingshem tisdagen 23 november 18.00

Gröt och skinksmörgås serveras. Material finns men du kan också ta med dig eget.

Allt till självkostnadspris. Vi frågor, kontakta Margareta Linde 0705-555017

Nu har vi startat upp igen, efter ca 1,5 års pandemipaus, och öppnar upp för nya sångare. Visst vill du vara med ?

Vi sjunger både sakrala och profana sånger, både i kyrkan och andra ställen.

Vi är dessutom ett trevligt gäng!

Vid intresse - kontakta körledaren Mia Ulriksson 0706-182157 eller mia.ulriksson@svenskakyrkan.se Hjärtans Välkomna!

Församlingsguiden nr 4 2021 | 13

59-årige Peter Andersson är först ut i kön denna tisdagförmiddag. Han plockar med sig några städprylar och en påse med mat. Han tittar på ungdomarna från Åkerbo och utbrister: - Änglar. Tack! Ni är änglar!!!

Peter Andersson är en av dem som kommer regelbundet till Clara kyrka vid utdelningarna som äger rum varje vardag förmiddag. Han är bostadslös.

- Just nu bor jag hos en kvinnlig bekant, men jag åker ut på söndag. Så då gäller det att hitta nytt boende. Det är en lite prekär situation, säger han med vad som ger intryck av att vara en mild underdrift.

- De som kommer hit och jobbar är änglar, upprepar Peter.

- Utan dem skulle många gå under.

Under tiden har kön ringlat sig framåt.

Män och kvinnor i alla åldrar vandrar längs de uppställda borden medan ungdomarna från Åkerbo hjälper dem att välja. Tandborstar, tandkräm, barnmat, blöjor, välling, schampo, kläder och skor i alla storlekar är saker som inte finns i utbudet varje dag.

Peter Andersson har fått med sig lite städmateriel och en påse mat. Han är bostadslös men bor oftast inte ute på gatan.

I somras var en grupp konfirmander från Åkerbo församling på besök i Sankta Clara kyrka i Stockholm. Nöden de såg gjorde så stort intryck att de bestämde sig för att göra en stor insamling till de behövande.

I förra veckan var de tillbaka – med 60 flyttkartonger med mat, kläder, skor och andra förnödenheter.

14 | Församlingsguiden nr 4 2021

Som utomstående är det omöjligt att hålla tårarna tillbaka när man ser de luttrade, ärrade människorna på ena sidan bordet, och på den andra ungdomarna som med totalt fokus och uppmärksamhet hjälper till för att ta fram de plagg och föremål som kan behövas. En mörkhyad man i ledet talar ingen svenska, men behöver ett par nya skor. Han får hjälp att hitta ett par passande kängor i storlek 42.

Alice Erwing (t.v.) och Natalia Sliwa tog initiativet till Åkerboungdomarnas insamling.

Totalt var det 18 ungdomar och tre anställda i Åkerbo församling som besökte Sankta Clara kyrka i Stockholm, för att dela ut det som samlats in.

Diakon Yvonne Kerygman från Sankta Clara kyrka håller ordning och ber de hjälpbehövande att avancera framåt eftersom fler står och väntar i kyrkans mittgång. Totalt är det ett hundratal personer som får hjälp under den timme utdelningen pågår.

”Dessa fina ungdomar kom när vi som allra bäst behövde det”

- Att Åkerboungdomarna kommer just precis nu är ett bönesvar, berättar Yvonne Kerygman.

/diakon Yvonne Kerygman, Sankta Clara

Verksamheten i Sankta Clara finansieras genom gåvor men också via Stockholms domkyrkoförsamlings ordinarie diakonibudget. Åtstramningar har gjort att man har mindre resurser än vanligt just nu, och i normala fall är det mest mat som delas ut just nu. Så Åkerbos 60 fyllda flyttkartonger gör en stor skillnad.

Pressbyråer, konditorier och affärer skänker mat, men mycket köps också in.

- Sen är vi väldigt beroende av människors kärlek till sin nästa. Dessa fina ungdomar har gjort en jätteinsamling! Detta kom när vi som allra bäst behövde det. De är sända i rätt tid.

- Det är helt fantastiskt, säger församDet är spännande hur Gud verkar! Och lingsprästen Mattias Nordström. de har med sig så många saker som inte - De här ungdomarna och församlingen, finns i vanliga fall. Vi som har allt kanske vi tackar dem av hela vårt hjärta. inte tänker på att en duschkräm för 20 spänn kan göra en dag till julafton för Yvonne Kerygman berättar: de som behöver. Du ser själv hur många - Vi har många olika grupper här. Det som kommer just idag, ordet har spridit är hemlösa, fattigpensionärer, flykting- sig: kom, idag finns det lite extra! familjer och även svenska barnfamiljer.

Alice Erwing och Natalia Sliwa heter de Vi ser effekterna av coronapandemin två tjejer som tog initiativet till insamhär också, människor som haft ett jobb, lingen. De var med i den konfirmandmen blivit av med det och då räcker inte grupp som besökte Sankta Clara i pengarna till. Den gruppen kanske somras. kommer under en kort tid, tillsammans med studenter – de kanske inte fort- Det var så fint att se alla som fick sätter komma men just nu är det ett komma hit och få mat och kläder, så vi intensivt tryck. ville hjälpa till.

Alice och Natalia frågade Åkerbos församlingspedagog Emma Björkman om de inte kunde starta en insamling.

Och så blev det.

Privatpersoner och företag i församlingen har skänkt stora mängder. Och utdelningen blev en stark upplevelse för ungdomarna. Flera hade tårar i ögonen men det blev också mycket glädje.

- Det var så coolt, eftersom man märkte hur glada alla blev, och då blev vi också glada!

Emma Björkman kan inte hålla tårarna tillbaka.

- Jag är så stolt över er, så stolt och glad över det här gänget!

Skratt och gråt avlöser varandra i den lilla gruppen.

Ungdomarna från Åkerbo är tillbaka hemma, men den insamlade hjälpen kommer att räcka till att delas ut flera veckor eller månader framöver. Ungdomarna har fått smaka på att hjälpa till, och det kan bli fler insatser framöver.

Något alldeles likadant som i Sankta Clara finns kanske inte i Linköping, men det finns förstås människor i nöd även där.

- Vi kanske kan starta upp något eget, säger Alice och Natalia.

Text och foto Max Wahlund Församlingsguiden nr 4 2021 | 15

”Vi välkomnar dig i Guds familj med kärlek och förväntan”

En populär dopklänning.

16 | Församlingsguiden nr 4 2021

Denna finns det två av, om man vill ha lika för ett tvillingpar t ex.

Denna mening sägs i kyrkan vid dop. Dopet är ett av de två sakramenten och har funnits med i den kristna traditionen från allra första början, det andra är nattvarden. Det är ett kristet immateriellt kulturarv. Några andra som också kan räknas hit är bibelberättelser, idéhistoria, liturgi, musik, psalmer som alla har inverkat på samhällsutveckling, värdegrund, normer o s v. Det immateriella kulturarvet är inte så påtagligt kulturarv som föremål och byggnader men är grunder i en kultur och i ett samhälle som vi har skyldighet att bevara och som är viktigt att göra tillgängligt.

Tro I dopgudstjänsten, liksom i alla gudstjänster, ges Guds välsignelse. Den påminner oss om att vi är sedda, älskade och tillhörig den kristna familjen i den världsvida kyrkan. När man i livet möter utmaningar, går igenom förändringar och är med om saker som är svåra, kan man påminnas om Guds välsignelse.

Dopet är också en kallelse till att leva sitt liv i ansvar och omsorg. Att leva precis som det står i Bibeln; Matteusevangeliet 7:12 ”Allt vad ni vill att människor ska föra för er, det ska ni också göra för dem”.

Fest Dop är fest! Kanske är det den första gången som släkter möts. En högtidlighet och en stor glädje över att ett barn har kommit till jorden. Som nybliven förälder är man tacksam och stolt, man vill visa upp sitt barn, namnet kungörs officiellt och befäster en tillhörighet och ett släktskap med släktingar i bänkraderna. Men det är också en glädje för hela församlingen att växa, när prästen håller upp barnet är det för att understryka att barnet även tillhör den stora kristna familjen som vi välkomnar med förväntan och kärlek.

Dopklänning Den vita klänningen är lång och räcker långt nedanför barnets fötter. Färgen vitt är en ljusets och glädjens färg och används i kyrkan när det är festligt. Det har inte med renhet och oskuld att göra som vit färg ibland förknippas med. Klänningen är extra lång för att markera att dopet räcker hela livet, så det ska vara tilltaget utrymme att växa i. Konfirmationskåpan är nästa ”storlek” och ett tillfälle då vi påminns om dopet och Guds närvaro och omsorg om oss. Prästens alba är dopklänning för fullvuxna. Och slutligen sveps den vita dräkten kring vår kropp i kistan när vi dör. Nu avslutas jordevandringen och den döde går en ny tillvaro till mötes.

Åkerbo församling har omkring hundra dop under ett år och de flesta är barn som döps före ett års ålder. Många familjer har sin egen dopklänning, den har kanske gått i arv i släkten Tradition i generationer eller sytts, stickats eller virkats just för detta När Jesus är runt 30 år går han till floden Jordan, till Johannes barn och tillfälle. Men familjen kan också låna en dopklänning från församlingen. I Åkerbo finns det sju att välja på.

Döparen. Johannes döper då Jesus. Det är efter detta som Jesus börjar med sitt uppdrag, att gå runt i landet och berätta Se alla dopklänningar och läs vidare om doptraditionens för människor om Gud. Innan Jesus lämnar sina lärjungar ger symboler och bakgrund på hemsidan: han dem uppdraget att döpa och fortsätta att berätta för svenskakyrkan.se/akerbo/dop-som-tradition människor om Gud. De får också löftet om att Jesus är med Text och foto: Maria Bergendahl dem alla dagar. Lärjungarna gjorde detta och så har det fortsatt sedan dess. Man döps i faderns, sonens och den helige andes namn. Denna tradition förs vidare varje gång någon döps.

Allt har förändrats på tre generationer Selina Soajambi, Tanzania, är drygt 50 år och har åtta barn.

Det blev så många, trots att hon redan vid första hemförlossningen blödde så kraftigt att hon svimmade. Först när hon skulle föda sitt sjunde barn, och gett upp om att föda hemifrån, fick hon veta att de besvärliga förlossningarna var en följd av den könsstympning hon utsatts för som sexåring.

Idag är Selina drygt 50 år, men minnet av den smärtsamma upplevelsen från när hon var sex år är fortfarande mycket klart och tydligt.

- De sa att jag hade urinvägsinfektion och måste opereras.

Ingreppet ledde till komplikationer. Hon blödde fortfarande ymnigt efter tre dagar, och utsattes för ytterligare ett ingrepp. Smärtan var så kraftig att hon svimmade. För att rengöra operationssåret användes salt – och hennes egen urin. Varje dag i en hel vecka upprepades proceduren.

Selin delar utan omskrivningar med sig av sin livshistoria. Om hur stympningen påverkat hennes äktenskap. Om smärtan, den senkomna insikten, och beslutet att inte låta stympa sin enda dotter.

Act Svenska kyrkan stödjer Tanzanias kristna råds påverkansarbete mot könsstympning. Tack vare det arbetet fick Selina den hjälp och information hon behövde, om än i senaste laget. I samband med att hon tog sig till ett av de sjukhus som drivs av den lutherska kyrkan i Tanzania föll bitarna på plats. Det ledde till att Selina nu arbetar för att utbilda andra om konsekvenserna av kvinnlig könsstympning. Och hennes personliga erfarenheter är en utmärkt undervisningsgrund.

- Jag kan inte njuta av sex, säger hon osentimentalt. Det känns som jag blir våldtagen varje gång. Därför vill jag inte längre. Ändå håller hon och maken fortfarande ihop, ett antal år och åtta barn senare. De kan prata om det, och vad som är den bakomliggande orsaken till att hon inte vill. Inte kan.

I Tanzania är det tabu att prata om sex eller en kvinnas könsdelar. Men Selinas berättelse är en berättelse om hopp.

Ett vittnesbörd om att det går att förändra en sedvänja som praktiserats i många generationer. Hennes opinionsarbete ger resultat: 18 | Församlingsguiden nr 4 2021

- Kvinnorna i byarna slutar stympa sina döttrar när de får kunskap om vad det leder till, när de förstår sambandet mellan ingreppet och sina egna smärtor i samband med sex, menstruation och förlossningar, förklarar hon.

Och i Selinas egen familj har allt förändrats på tre generationer. Hennes mamma Mufuri, över 100 år gammal, blev könsstympad, gifte sig tidigt och födde 13 barn. Hon fick aldrig gå i skolan. Selina själv gick några år i skolan efter att hon könsstympats, men sedan blev familjen hennes enda livsuppgift. Selinas enda dotter är nu 19 år, har inte utsatts för övergreppet och läser på universitetet i Dar es Salaam.

Det finns hopp.

Text: Ewa Almqvist och Sara Holmberg Du kan även bidra till att förhindra könsstympning genom att köpa ett av våra rosljus, som säljs till förmån för kampen mot kvinnlig könsstympning, för100:- styck.

Du hittar dem i Linghems församlingsgård, Samlan i Tallboda och S:t Martin i Ekängen.

BRYT EN TRADITION! Act Svenska kyrkans julinsamling 2021

Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut. Mellan första advent och trettondag jul pågår Act Svenska kyrkans julinsamling - för allas rätt till ett värdigt liv.

Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner som tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor.

Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. De skapar ofta en trygg ram runt våra liv, vilket blir extra tydligt i samband med advent, jul och lucia. Men det finns också traditioner som är skadliga. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort och fler än 10 000 flickor könsstympas. Var tredje flicka utsätts för våld under sitt liv – bara för att hon är flicka. Dessa traditioner måste brytas!

Religiösa aktörer har ett särskilt ansvar I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från orättvisa normer, värderingar och traditioner. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället.

Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val i livet.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt!

Läs mer på baksidan

Traditioner och våld Könsrelaterat våld är ett strukturellt problem vars orsaker är mångbottnade, men djupt rotade åsikter och normer kring kvinnors och flickors roll i samhället är ett av grundproblemen. Våldet förkommer i alla länder, inom alla religioner och i alla samhällsklasser.

Den globala ekonomiska krisen i coronapandemins spår har skapat allt större påfrestningar på samhällen och individer. Ekonomisk stress kopplad till patriarkala strukturer är starkt bidragande orsaker till att våldet mot kvinnor och flickor ökat lavinartat under de det senaste året.

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Swisha din gåva till julinsamlingen:

123 589 40 27 Prisexempel julinsamlingen 2021

SÅ HÄR KAN GÅVORNA GÖRA SKILLNAD: En ny man: Kurs om könsroller 760:Gruppsamtal om traditioner och om livet leder till förändring. Det ger män nya roller att leva i, och både män och kvinnor ett bättre liv. 760 kr räcker till en workshop om könsroller för en person i Centralamerika.

En ny tradition: Studiestöd 580:Att fullfölja grundskolan och få en examen i högre studier ger jobb, trygghet och självständighet. 580 kr räcker till ett års skolstipendium för en flicka i Indien.

Skyddsnät mot könsstympning 300:Flickor som riskerar könsstympning behöver hjälp att fly till ett säkert boende, där de kan få stöd att förändra sina föräldrars beslut. 300 kr räcker till att en vuxen stödperson under en månad kan hjälpa flickor från könsstympning i Tanzania.

Kroppsrätt: Kurs i sexualkunskap 250:Preventivmedelsrådgivning och utbildning om kropp och sexualitet, för både flickor och pojkar, ger livsviktig kunskap för att ta kontroll över sitt liv. 250 kr räcker till utbildning i sexualkunskap för 10 ungdomar i Tanzania.

Familjerätt: Juridisk hjälp 150:Jämställda lagar, och kunskap om dessa, behövs för att säkerställa att barn inte gifts bort och att flickor och pojkar har samma rätt att ärva och äga mark.

150 kr räcker till familjerättsutbildning för en person i Palestina.