6 minute read

Skapandet av en ”Linnéregion

Next Article
Medverkande

Medverkande

Regionbildning är och kommer vara ett högaktuellt ämne i Sverige. Linnéuniversitetet har haft en avgörande betydelse för att länka samman Kalmar och Växjö till en mer enhetlig region menar Yael Tågerud. – Att det finns ett gemensamt universitet har inneburit att folk från Kalmar kommun och Växjö kommun naturligt träffar varandra regelbundet på olika nivåer. Den mentala kartan har ritats om. Mycket har förändrats under de här åren, bland annat när det gäller kommunikationerna. Jag minns hur vi en gång kom med tåg från Kalmar och blev strandsatta i Lessebo. Länstrafiken Kalmar kunde inte samverka med Länstrafiken Kronoberg och få fram en ersättningsbuss. Idag är de båda organisationerna betydligt mer integrerade och samarbetar med varandra.

När får vi en gemensam Linné-region? – Det dröjer nog ett bra tag. Konkurrensen mellan Kalmar och Växjö märks fortfarande och många gränser återstår, säger Yael Tågerud.

Advertisement

Det historiska fotot i Kosta – Linnéuniversitetets tillkomst har tveklöst varit en pådrivande kraft i utvecklingen och samarbetet med regionerna Kalmar och Kronoberg, säger Ylva Dandanell. Det fanns en medveten strategi från rektor och universitetsledning att etablera kontakter med de båda regionerna och att samordna deras representanter. Framför allt är det en historisk ögonblicksbild som etsat sig fast i Ylvas minne. – Linnéuniversitetet bjöd in till ett samverkansmöte i Kosta 2013 för att diskutera hur vi tillsammans kunde kraftsamla med anledning av att Familjen

Kamprads stiftelse hade bildats. Mot slutet av dagen insåg vi att detta var ett historiskt ögonblick. Här stod rektor, prorektorer och vicerektor från Linnéuniversitetet, två landshövdingar och regiondirektörer från Kalmar respektive Kronoberg, två kommunalråd från Kalmar respektive Växjö, två representanter från Svenskt Näringsliv från Kalmar respektive Kronoberg och en gemensam representant från Handelskammaren. Det var troligtvis första gången som företrädare för båda länen fanns samlade på det sättet. Där initierades Linnéregionen!

Hur har stödet för Linnéuniversitetet varit från Kalmar respektive Växjö? – Jag upplever att stödet från Växjös politiker funnits med hela tiden, fortsätter Ylva. I Kalmar var det något mer tveksamt först, men nu har det vänt och vi har full uppbackning också därifrån.

Hösten 2020 – Linnédialog om fördjupad samverkan

Sydöstra Sverige har en rik verksamhet och stor potential att bli mer synlig och värdeskapande. I oktober 2020 togs ytterligare ett steg i fördjupad Linnédialog. Inbjudna var personer i regionen med en stark vilja att bidra till en mer kraftfull närings- och samhällsutveckling. Som regionens största kunskapsinstitution, med verksamhet i hela regionen och med en vision att sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling, vill Linnéuniversitetet stå till förfogande både som en bred mötesplats och kunskapsnod, för största möjliga värdeskapande!

Arbete vid Linnéuniversitetet innebär många resor mellan orterna. Bibliotekspersonal på väg till sektionsmöte i Växjö november 2019.

En nära och nyfiken region med ett nyttigt universitet Linnéuniversitetets placering och förankring i Småland är något som framhävs i exempelvis mottot ”Linnéuniversitetet ett modernt, internationellt universitet i Småland”, men spelar det någon roll att det ligger just i Småland? Ylva Dandanell ger följande svar: – Ja, det finns något småländskt i närheten och öppenheten. Det är lätt att komma i kontakt med människor, organisationer och företag.

Kalmarmöten

Ett av de många samverkansprojekt som universitetet idag är engagerat i är Kalmarmöten, vilket sedan 2018 drivs tillsammans med Kalmar kommun. I Kalmarmöten samlas en mängd aktiviteter som syftar till att synliggöra och förena Linnéuniversitetet med invånare och näringsliv i Kalmarregionen. Genom att tillsammans arrangera möten och evenemang skapar vi engagemang, höjd kunskap och ökad dialog mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. Allt för att sätta Kalmar på kartan som universitetsstad och att få studenterna att stanna kvar i regionen även efter avklarad utbildning. Byggmästaredagen 2020 hölls på universitetskajen.

Jag tycker också det finns en nyfikenhet och ett entreprenörskap som präglar det småländska och som Linnéuniversitetet är en del av.

Att Linnéuniversitetet är till god nytta för regionen råder det inga tvivel om menar också Lena Swalander. – Linnéuniversitetet har en himla bredd! Vi utbildar människor inom såväl sjukvård och humaniora som samhällsvetenskap, pedagogik, skola och teknik. Jag upplever därför att vi är ett regionalt universitet som gör skillnad.

Att attrahera studenter utifrån och få dem att stanna efter sina utbildningar är viktigt för arbetsmarknaden och regionens framtid fortsätter Lena. – Linnéuniversitetet har gott rykte bland studenterna. Vi är kända för bra utbildningar!

Universitetet ett smörjmedel Niklas Ammert beskriver det som att Linnéuniversitetet varit ett bra smörjmedel i att länka samman Växjö och Kalmar till det som börjar anta konturen av en enda region, den som ibland benämns som Linnéregionen.

Av Linnéuniversitetets runt 2100 anställda är en tredjedel av personalstyrkan teknisk administrativ personal. Det rör sig om många olika yrkeskategorier och hos oss har vi bland annat:

38 29 18 30

bibliotekarier 46

lokalvårdare

ekonomer 10

samverkansrådgivare HR-partners 12

IT-tekniker 60

studievägledare

utbildningsadministratörer

…och många många fler

23

kommunikatörer 10

vaktmästare

Anna Tenje, ordförande i kommunstyrelsen i Växjö vid invigningen av EPIC 2018, ett utbildnings- och forskningscentrum där gymnasieelever, studenter, forskare och näringsliv samverkar.

– Linnéuniversitetet har bidragit till att man börjat släppa på rivaliteten och istället göra saker tillsammans. Den mentala gräns som tidigare gick någonstans i trakterna mellan Lessebo och Emmaboda har luckrats upp.

Nu talas det om Kalmar-Växjö som en framtida gemensam arbetsmarknadsregion, är det realistiskt? – Ja, men för att det ska bli verklighet är det avgörande att kommunikationerna förbättras. Där finns fortfarande flaskhalsar. När det till exempel gäller tågen bör resetiden Växjö-Kalmar kunna kapas ytterligare och det vore önskvärt med dubbelspår på sträckan Alvesta-Växjö-Kalmar.

Vad kommer att hända framöver med Linnéregionen? – Vi borde stärka samarbetet ytterligare i regionen, säger Niklas. Just nu är vi inne i en sökande process, där vi funderar på vad vi behöver och vilka plattformar som vi kan skapa tillsammans.

Ökad samverkan med industrin Samverkan inom regionen är något som även Jörgen Forss vill se mer av. Institutionen för byggd miljö och energiteknik, där Jörgen arbetar, jobbar aktivt för mer utbyte och samverkan med industrin i regionen. – Förhoppningen är att industrin ser värdet av både vår utbildning och forskning. I Växjö finns till exempel sedan gammalt en tradition av industriföretag som sysslar med partikel- och avgasrening. Det finns därför många processkunniga ingenjörer i regionen.

Hur lätt eller svårt är det för akademin att få till samarbete med regionens industri?

För att ytterligare förstärka möjligheterna att utveckla utbildning och forskning i samverkan med samhället, samt stärka Kalmar och Växjö som universitets- och studentstäder, ingick Linnéuniversitetet 2020 ett långsiktigt och strategiskt partneravtal med Växjö och Kalmar kommuner samt studentkåren Linnéstudenterna. Johan Persson, Kommunstyrelsens ordförande i Kalmar tillsammans med Therese Iveby Gardell och Peter Aronsson från Linnéuniversitetet och – Generellt så är det svårare med de större aktörerna, säger Jörgen. Rebecca Esselgren, studentkårens Att hitta rätt ingångar och få till samverkan med dessa är ofta mer ordförande. komplicerat. Dessa företag är nationella och kan välja och vraka bland samarbetserbjudanden från universiteten. Men för de något mindre företagen finns oftare ett större intresse och de värdesätter att det finns kompetens att tillgå i närområdet. För deras framtida tillväxt och rekryteringsbehov så spelar Linnéuniversitetet en viktig roll. Där kan vi vara en motor i regionen.

Ett projekt i tiden: biomassa blir vätgas Ett aktuellt exempel på ett reellt samarbete mellan Linnéuniversitetet och industrin är den förstudie som institutionen för byggd miljö och energiteknik gör åt Växjö Energi, VEAB. – Projektet går ut på att framställa vätgas genom förgasning av biomassa. I en framtid skulle det därmed bli möjligt för VEAB att producera drivmedel. Vi har en doktorand som gör sitt examensarbete med det här projektet, berättar Jörgen och hans kollega Michael Strand.

This article is from: