Vad händer härnäst?

Avslutningsvis bad vi de intervjuade att försöka sia in i framtiden. Hur utformas framtidens universitet? Vad kan bli bättre? Vad kan utvecklas?

Samverkande kunskapsmiljöer ett måste Ylva Dandanell menar att efter etableringen av framgångsrika spetsforskningsmiljöer är det nu dags för Linnéuniversitetet att ta nästa steg, att utveckla kunskapsmiljöer där forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle är nyckelfaktorer. – En bärande del i rektor Peter Aronssons framtidsvision är att universitetet blir en reell motor i samhällsutvecklingen, där forskning och kunskapsbildning i väsentligt högre utsträckning kommer till nytta. Men det är också en utmaning. Vi måste ställa oss frågor som, hur utbildar vi idag och kan vi utbilda på nya sätt? Vad är kunskap och vad är kunskap till för?

Men hur stor frihet har ett universitet att förändra sitt utbildningssätt? – Inom myndighetsramen går det åstadkomma mycket. Vi kanske måste vidga vårt synsätt? Vi kanske kan lära oss av företag och offentlig sektor?

Hur kontroversiella är de här tankegångarna? – De är delvis kontroversiella, men det är viktigt att ha med de här frågeställningarna i universitetets framtidsplaner och i utvecklingen av kunskapsmiljöer för samhällsutmaningar.

Ett Centrum för ledarskap i Småland! Det tar tid att bygga relationer, konstaterar Magnus Forslund som när det gäller framtiden för utbildning och forskning inom företagsekonomin önskar sig mer samverkan med det omgivande näringslivet. – Det som näringslivet efterfrågar är bland annat ledarutveckling och där kan vi bli ännu bättre på att tillgodose deras behov.

En utmaning för universitetet är att kommunicera med ett regionalt näringsliv som omfattar över 2000 småföretag? – Med vårt Centrum för ledarskap i Småland försöker vi att bli en arena där akademi och näringsliv möts genom forskning, studentaktiviteter och praktisk ledarskapsutveckling, men vi behöver än mer av plattformar och nätskapande råd för att bli den motor i regionen som vi skulle kunna vara.

Linnéuniversitetet står idag inför ett vägval menar Magnus. Antingen blir man ett universitet som alla andra eller så nischar man sig och satsar mer på den regionala och lokala kopplingen. – Jag tror satsningen på det regionala är framtiden, men då måste man också förstå konsekvenserna!

Kulturen kommer att vara viktig Erika Lagerbielke anser att Linnéuniversitetet gör mycket bra saker redan idag men också att det finns god potential att utvecklas ytterligare och till få ett ännu starkare genomslag. – Framgångskonceptet är att erbjuda relevanta utbildningar i samverkan med regionala aktörer, men också att våga sikta internationellt med hjälp av spetsforskning. Tänk globalt, agera regionalt! Sedan gäller det att tänka strategiskt. Här tycker jag att de profilerade utbildningarna och forskningssatsningarna inom skog och träteknik och havsforskning är bra exempel, det vill säga de gröna och de blå forskningsområdena.

I det här sammanhanget kan Linnéuniversitetets ungdom vara en fördel menar Erika.

”Kunskapsmiljö Linné” för att möta samhällsutmaningar

Ett av Linnéuniversitetets mål är att samla resurser och kompetenser i kunskapsmiljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan med uppdrag att sätta kunskap i rörelse över ämnesgränserna och ta ett mångsidigt grepp om samhällsutmaningarna. För tillfället finns följande sju kunskapsområden

• Avancerade material • En ifrågasatt demokrati • Hållbar hälsa • Utbildning i förändring • Vatten • Digitala transformationer • Grön hållbar utveckling Ytterligare miljöer kommer att etableras efter hand.

– Ett ungt universitet kan inte leva på gamla meriter utan behöver söka nya vägar. Här finns möjligheten att bygga upp nya samverkansmöjligheter. Just samverkan tror jag är oerhört väsentligt.

Hur ser du på glaset och konstens roll och funktion i det framtida Linnéuniversitetet? – Linnéuniversitetet med sin placering i Glasriket har glas som ett profilområde även om det inte har stort genomslag i utbildningen. Det är trots allt ett smalt område. Jag upplever att vi arbetar aktivt med att utveckla konstnärlig forskning och skapa en Linnéprofil vad gäller konstnärlig och vetenskaplig forskning i samverkan.

Finns det någon motsättning mellan konst och vetenskap?? – Nej, konst berikar kunskapsutveckling. Vi får kunskap på många olika sätt, intuitiva och associativa metoder är typiska för den konstnärliga processen. Konst väcker tankar och känslor, konstnärlig utbildning och forskning bidrar till den akademiska helheten. Om vi kan arbeta mer tvärvetenskapligt mellan konst och vetenskap så tror jag att Linnéuniversitetet kan utveckla något unikt.

Att konsten är närvarande på Linnéuniversitetet är en stark positiv och utvecklande värderingsmässig faktor menar Erika. – Konst är kulturskapande. Nu kanske jag låter lite som en gammeldags tant, men jag tror att konst och kultur kan utbilda och fostra unga. Det bidrar till att utveckla människor.

Rektor lanserade för några år sedan idén om Linnéuniversitetet som Det kulturella universitetet, Christina Dahlgren är den som idag ansvarar för den fortsatta utvecklingen. – Kultur och vetenskap i förening är ett spännande samarbete, säger Christina. Kulturen kan bidra med att nå ut med forskningen och hitta nya målgrupper. Och nyttan går också åt andra hållet. Kulturen kan hjälpa oss att se saker på nytt sätt och inspirera oss att ta oss an frågor från ett annat håll.

Kultur och vetenskap brukar beskrivas som två väsensskilda fenomen, men du vill istället belysa likheterna? – Ja, genom att de båda tittar på samhällsfenomen, undersöker och belyser dem. Kulturen och vetenskapen berör varandra! Ett konkret exempel på detta är samarbetet med Regionteatern i Kronoberg i form av Performance Lectures, som är en fusion mellan föreställning och föreläsning. – Detta är en helt ny plattform där forskarna med hjälp av scenkonstens form får möjlighet att förmedla sina kunskaper. Performance Lectures har blivit en succé och kommer att anordnas två till tre gånger per termin.

Ett annat djärvt och nyskapande sätt att låta kulturen och vetenskapen mötas är att låta en kompositör tonsätta en avhandling.

– Under den senaste akademiska högtiden (i januari 2020) framförde musikern och kompositören Martin Ullits Dahl ett musikverk baserat på Johanna Thulins avhandling Putting words to child physical abuse: possible consequences, the process of disclosure, and effects of treatment. From children’s perspectives om utsatta barn. Det blev oerhört gripande och ett typiskt exempel på hur ett budskap ibland kan nå fram bättre när vi berörs emotionellt.

Förutom med Regionteatern samarbetar universitet med ett stort antal andra kulturella aktörer, bland dessa finns exempelvis Musica Vitae, Växjö konsthall, Kalmar länsmuseum, Huseby och Kalmar slott.

Tusenårig kunskapstradition med samhällsnytta I den framtidsvision som vicerektor Niklas Ammert målar upp vill han att universiteten söker nya samarbetsvägar med övriga samhället men samtidigt slår vakt om de specifika värden som präglat deras utveckling och kunskap. – Universiteten står för en tusenårig kunskapstradition i hur man kritiskt hanterar kunskapsutveckling, det är något unikt som vi ska värna om. Men det innebär inte att vi ska isolera oss från det övriga samhället. Utifrån vår starka identitet ska vi bidra med samhällsnytta genom att bland annat samverka med både med näringsliv och med offentlig sektor.

Här nämner Niklas bland annat det uppmärksammade och lovordade samarbetet med IKEA och Södra inom det skogliga och skogsindustriella området, men också samarbetet med Region Kalmar och Kronoberg när det gäller utbildning av sjuksköterskor. – Vi förser regionen med välutbildad och efterfrågad arbetskraft. Det är bra exempel på samhällsnyttan!

En påtaglig effekt av bildandet av Linnéuniversitetet är dessutom det stora uppsvinget för forskningen. – Det har skett en kraftig ökning av forskningsverksamheten under de här tio åren. Antalet forskningspublikationer har ökat dramatiskt, konstaterar Niklas.

Nätbaserade utbildningar allt vanligare Hur ser framtidens utbildningar ut? Ser du några trender? – De delar av programutbudet som redan nu fungerar bra kommer att förstärkas ytterligare och nya utbildningar som samlar delar från olika ämnen och vetenskapsområden utvecklas. Sedan ser jag också en trend i att nätbaserade utbildningar, ibland kallade distansutbildningar blir allt mer efterfrågade. De tekniska möjligheterna gör att nätbaserade utbildningar eller utbildningar där campusmoment och nätbaserade moment kan varvas eller blandas kommer utgöra en allt större del i universitetens utbud framöver.

Joel Martinsson, doktorand i statsvetenskap och Tobias Bromander är två av medarbetarna inom kunskapsområdet En ifrågasatt demokrati som redan hunnit inviga ett av sina ”verktyg”, podcasten Demokratibyggarna, där lyssnarna kommer att få möta eldsjälar som på olika sätt bidrar till att bygga demokratin.

Vad står överst på din önskelista inför framtiden? – Förutom önskan om en förstärkning av vårt forskningsanslag, kan jag konstatera att vi i Kalmar nu har vi fått perfekta förutsättningar med de nybyggda husen på universitetskajen, säger Niklas Ammert. Nu behöver vi rusta upp även i Växjö!

Lugnet efter stormen Efter de skakiga och turbulenta åren efter fusionen med påföljande omorganisationer upplever Mats Sjölin att ett stabilt lugn har infunnit sig.

Universitetskajen – ett stadsintegrerat universitet!

Tanken på en samlad lokalisering i Kalmar föddes redan 2008, dvs 1,5 år innan bildadet av Linnéuniversitetet. Ledorden var redan då; stadsnära, kommunikationsnära och sjönära. Man tittade på ett antal olika tänkbara placeringar av Linnéuniversitetet i Kalmar inklusive den plats där det ligger idag. I oktober 2015 togs de sista besluten för placeringen av de nya lokalerna och det första spadtaget togs i januari 2016. Första inflytt skedde under höstterminen 2018, hösten 2019 var 70% av all verksamhet förlagd till universitetskajen och vid årsskiftet 2020/21 går sista flyttlasset. Invigning av universitetskajen, med pompa och ståt, planeras till den 7-8 maj 2021!

UNIVERSITETSKAJEN I BILDER PÅ NÄSTA UPPSLAG

– Antalet sökande ökade samtidigt som forskningen uppgraderades. Linnéuniversitetet har lyckats uppnå en stabil position. Nu är vi ett etablerat och vanligt universitet, jämbördigt med övriga mellanstora lärosäten.

Har du några önskemål inför den framtida resan? – Ja, jag skulle gärna se en decentralisering av makten till fakulteterna. Däremot är jag nöjd med att Linnéuniversitetet reformerade och gjorde institutionerna mindre. Det har varit positivt!

Om att vara relevant för samhället Är då fusionen helt igenom fullbordad? Kan man lägga fusionsarbetet bakom sig och möta framtiden med nya ögon? Nja, nästan. Yael Tågerud menar att det tar en generation innan gamla föreställningar och traditioner helt har försvunnit och Linnéuniversitetet kan sägas vara en helt igenom fusionerad helhet. – Men vi börjar nu närma oss den punkten!

För framtidens Linnéuniversitet handlar det såväl om att behålla bredden som att samtidigt bli spetsigare och lyckas integrera sig med andra aktörer. – Vi måste göra oss relevanta för samhället, säger Yael. Och för att vara ett universitet som påverkar samhället måste vi lyssna, vad händer i omvärlden? Vi måste ta intryck av olika branscher. Vad är det som efterfrågas? Vilka utbildningar behövs?

I en framtid med otillräckliga statliga forskningsanslag måste Linnéuniversitetet finna nya vägar och bli en kunskapsbank som i ännu högre grad samverkar med det omgivande samhället. – Som universitet ska vi skapa och förmedla kunskap, säger Yael Tågerud. Vi ska granska och ta fram nya forskningsrön som kommer samhället till del. Här ser jag till exempel vår skogs- och havsforskning som bra exempel. Det småländska entreprenörskapet är ett annat område som vi bör ta fram och dra nytta av.

Stora utmaningar för framtidens miljö- och energiteknik Att vi står inför en stor omvälvning är en bild som delas av Jörgen Forss. Inom hans specialområde, miljö och energiteknik, sker en snabb utveckling som kommer att få genomgripande påverkan på såväl näringsliv som övriga samhälle. – Koldioxidutsläppen måste ner, och det måste hända nu. En helt ny utsläppslagstiftning kommer och för företagen gäller det att vända på alla stenar för att minska sina utsläpp. De som lyckas anpassa sig kommer bli framgångsrika, de som inte hinner ställa om kommer att fasas ut och försvinna.

Hur ser det ut i dagsläget i vår region?

– Det är mycket blandat. Vissa aktörer är framsynta, exempelvis Volvo i Braås går före och visar vägen, men det finns också många företag som ligger långt efter och som ännu inte insett allvaret.

Här kan Linnéuniversitetet vara industrins ”nyttiga kompis” menar Jörgen. I hans framtidsvision blir Linnéuniversitetet den naturliga partnern i omställningen till en hållbar produktion. – Vi ska erbjuda en innovativ kunskapsmiljö. Min dröm är att Linnéuniversitetet ska kunna utgöra ett centrum för förnyelsebar energi och energieffektivisering. Företagen ska se det som självklart att samverka med oss och det ska finnas naturliga ingångar för båda parter.

En ny verklighet kräver ett nytt universitet Hur framtidens universitet ser ut och framför allt vilken sorts framtid som universitetet utbildar studenterna till är en fråga som upptar litteraturvetaren Jørgen Bruhn. Han menar att klimatfrågan och klimatkrisen i förlängningen kommer förändra vårt sätt att leva, vilket kommer att avspegla sig även i forskningen. – Framtiden är redan här. Världen kommer se radikalt annorlunda ut om tio år. Såväl inom ekonomi som inom kultur och utbildning måste vi tänka nytt.

Så hur tänker du dig framtidens forskning? – Naturen och kulturen måste mötas på ett helt annat sätt för att klara framtidens utmaningar. Vi måste utbilda studenterna för en ny verklighet!

Linnéuniversitetet i siffror

33000

14000

registrerade studenter

2120 294

helårsstudenter (cirka)

150

anställda studerande på forskarnivå

utbildningsprogram (examen på grundnivå)