Linnéuniversitetets vägval mot framtiden

Vi är ett internationellt universitet i Småland – som vill sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.

Här i Småland har det hänt stora saker, alltid med start i små förhållanden som utnyttjats nyfiket och nyskapande, med betydelse för världens utveckling. Den traditionen vill vi stolt föra vidare. Carl Linné gick i skola här. Ingvar Kamprad grundade IKEA. Astrid Lindgren skapade barnböcker som världslitteratur och Elin Wägner pekade på miljöfrågans angelägenhet och kvinnors kraft.

Linnéuniversitetet grundades 2010. Grundstenarna är många.

Stiftsstäder som Växjö och Kalmar hade tidigt gymnasier, lärarseminarier och andra mer specialiserade inrättningar som Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Det gjorde att bygden stod redo att anta utmaningen då den stora expansionen av högskolesystemet tog plats på 1960-talet. Då kompletterades de äldre universiteten och de större städernas mer praktiskt inriktade högskolor med fyra universitetsfilialer. Tio år senare blev de självständiga och snart med sällskap av en ny högskola i snart varje län och en vilja att vara värd för högskoleutbildningar från i stort sett alla kommuner.

Detta var ett uttryck för ett spirande kunskapssamhälle där högre utbildning blev en avgörande basresurs för en expansiv regional ekonomi, uppkopplad mot globala värdekedjor.

Från och med 1990-talet blev de självständiga lärosätena mer målstyrda, men i allt väsentligt beroende av statlig finansiering.

Målet var att bygga en kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Genom att belysa vad vi åstadkommit så får vi också vägvisare till hur en strategi som sätter kunskapen i rörelse för en hållbar samhällsutveckling bör utformas. Historien pekar framåt.

En jubileumsskrift kan visa fram några linjer i en utveckling vi vill se ge kraft framåt. Den kan bara exemplifiera insatser och bedrifter. Vi gör det genom några intervjuer, bilder, faktarutor i denna skrift. Vi gör det också genom programaktiviteter och webbresurser och vårt fortsatta arbete med att ta vara på och fullfölja Linnéuniversitetets idé. Som ett modernt universitet i Småland visar vi tacksamhet mot allt tidigare generationer bidragit med och sätter dessa resurser i rörelse som utvecklingskraft för att med kunskap skapa en hållbar samhällsutveckling.

Peter Aronsson, rektor

Linnéuniversitetets idé var att 1+1=3

Hur skapades Linnéuniversitetet och hur kunde 1+1 bli 3?

En av de medarbetare som varit med från de första förberedelserna och genomförandet av fusionen till dagens väletablerade universitet, är Ylva Dandanell, som då var forskningssamordnare och redan från starten mycket positivt inställd till fusionsprojektet: – Att bilda Linnéuniversitetet var helt rätt väg att gå. Och att få vara delaktig och medverka var väldigt spännande. Jag kände att jag var på rätt plats!

Drivkraften: att skapa konkurrenskraftiga miljöer för spetsforskning Till Linnéuniversitetets förhistoria hör ett samarbets- och diskussionsprojekt med namnet Akademi Sydost som inledningsvis innehöll tre intressenter: Högskolan i Kalmar, Växjö universitet och Blekinge Tekniska högskola (BTH).

I sista stund drog sig BTH ur och kvar fanns då Växjö och Kalmar. I Växjö hade man under några år haft en bredare universitetsstatus medan detta i Kalmar endast fanns inom det naturvetenskapliga området. Tillsammans skulle de två kunna komplettera varandra mycket bra. – Erfarenheterna från och drivkrafterna inom Akademi Sydost tydliggjorde de stora möjligheterna med ett gemensamt universitet Kalmar-Växjö, fortsätter Ylva Dandanell. – Just forskningsmöjligheterna var en viktig aspekt i fusionen. Med Linnéuniversitetet kunde vi skapa fler miljöer för spetsforskning som verkligen kunde konkurrera med andra universitet och därmed också öka tillgången till externa forskningsmedel.

Samtidigt var det tveklöst två olika kulturer som möttes när Växjö och Kalmar skulle fusioneras och bli Linnéuniversitetet.

– Ja, det var två olika kulturer och två helt olika fördelningsmodeller som skulle förenas i ett helt nytt system. Det var långtifrån enkelt. Det fanns till exempel olika synsätt på forskningens roll i utbildningen.

Ylva Dandanells positiva inställning är intakt nu tio år senare. Även om fusionsprocessen krävde väldigt mycket jobb och möda under flera år så blev resultatet framgångsrikt. – Ett exempel är de sex stycken spetsforskningsmiljöer – Linnaeus University Centres (Lnuc) – som skapats och som är nationellt och internationellt ledande.

Yael Tågerud, som tidigare hade varit delaktig i det samarbete som fanns rörande forsknings- och chefsutbildningar mellan Växjö, Kalmar och Blekinge och som vid tiden för fusionen hade en samordnande roll, välkomnade planerna men minns också farhågorna: – Det fanns inledningsvis en oro över att Kalmar skulle bli en filial till Växjö.

Vissa utbildningar fanns både i Kalmar och Växjö och inte minst där uttrycktes oro över att fusionen skulle medföra nedskärningar. – Då fick vi informera om att det inte fanns någon avsikt att ta bort utbildningar eller skära ned på administrationen. Budskapet var istället att vi skulle effektivisera resurserna och använda dem på ett bättre sätt.

Linnaeus University Centre (LNUC)

Några av Linnéuniversitetets främsta forskningsmiljöer har fått den speciella benämningen Linnaeus University Centre, vilket innebär att de kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare inom sina respektive områden. Inte minst inom dessa områden produceras det forskning av mycket hög internationell kvalitet. År 2020 finns följande LNUC: • Linnaeus University Centre for Biomaterials

Chemistry arbetar med utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna och/eller integreras i biologiska system, till exempel människokroppen.

Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies är en ledande europeisk forskningsmiljö för postkoloniala studier, global historia och icke-europeisk historia. Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications (DISA) har sin tyngdpunkt inom datavetenskap, men har ett mångvetenskapligt perspektiv genom ett samarbete mellan forskare från universitetets samtliga fakulteter. Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS) studerar vattenmiljöer i Östersjön, vid gränsen mellan hav och land, i kustnära vatten samt i öppet hav. Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS) är en tvärvetenskaplig miljö som utforskar relationer och interaktioner mellan medier.

Övergödning, överfiske och miljögifter har länge varit problem i Östersjön. Det senaste hotet är klimatförändringen. Högre temperatur medför ökad nederbörd, ökad transport av sötvatten och humus från vattendrag och minskad salthalt i Östersjön. Forskningsprojektet ECOCHANGE kartlägger konsekvenserna – och föreslår åtgärder.

Inga osthyvlar när namnet blev Linnéuniversitetet Att två högskolor/universitetet skulle slås samman var ett ovanligt grepp men också ett initiativ som hade starkt stöd uppifrån. I hög grad kan man faktiskt säga att fusionen var ett önskemål från regeringen. – Ja, vi som jobbade med fusionen upplevde ett tryck uppifrån, säger Yael Tågerud. Man ville ha den här fusionen. Samtidigt var det paradoxalt nog så att när vi träffade regeringstjänstemännen så lovordade de att initiativet kommit underifrån. Så det fanns två bilder av varifrån initiativet kommit.

För att förbereda fusionen tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att planera och genomföra själva sammanslagningen. Vilket namn det nya universitetet skulle få vållade en del huvudbry. I ett tidigt skede spekulerades det i att man skulle välja namnet ”Sydostuniversitetet”, något som framkallade de mest skiftande önskningar: – Jag minns att många medarbetare jublade över att namnet SydOST-universitetet förmodligen skulle resultera i julklappar och presenter som OST-brickor och OST-hyvlar!!!

Nu blev det istället Linnéuniversitetet, ett namn som togs fram genom en insamling av namnförslag, varefter en särskild utsedd grupp tog beslutet om att det nya fusionerade universitetet skulle få namnet

Under de senaste 10 åren har vi…

kompetensutvecklat 172 795 unika individer utbildat 4 790 lärare, 3 343 sjuksköterskor, 1 104 ingenjörer, 861 civilekonomer, 512 sjökaptener, 150 psykologer, och över 2500 poliser ökat utbildningen på avancerad nivå med 50% examinerat 376 doktorer ökat antalet avgiftsbetalande studenter från 30 till 800 mer än fördubblat den vetenskapliga publiceringen (137%) nästan fördubblat externfinansierad forskning (79%) Skapat kunskapsmiljöer som samlar akademisk kunskapsbildning för att i samverkan skapa en hållbar samhällsutveckling

Linnéuniversitetet. Christina Dahlgren, som vid denna tid fanns på Kommunikationsavdelningen, minns detta: – Det fanns väl farhågor om att studenterna skulle fråga, Linnéuniversitetet, var ligger det? Någon föreslog att man skulle skriva Kalmar och Växjö under namnet och särskilt i studentrekryteringssammanhang har vi sedan gjort precis så.

Några funderade på vilken reaktionen skulle bli i Uppsala, där ju Carl von Linné länge var verksam. Men även om enskilda kritiska röster hördes så förhöll sig Uppsala universitet ändå avvaktande och det blev aldrig någon större reaktion.

Statsvetaren Mats Sjölin, som då var en av namnkritikerna har senare ändrat uppfattning: – Då tyckte jag att kopplingen till Linné var tveksam, men nu kan jag se att det är ett namn som sticker ut från mängden och som varit positivt för universitetet.

Fortfarande år 2020 kan det ibland komma en och annan kritisk fundering om anknytningen till Carl von Linné, men idag tycker nog de flesta att Linnéuniversitetet är ett bra namn. Bland annat därför att det knyter ihop det lokala med det globala: Linné hade disputerat i Holland och var genom sin forskargärning verksam både i Sverige och övriga världen, men han var också barnfödd och ”grundskolad” i Småland. Med namnet Linnéuniversitetet vill vi knyta an både till hans nyfikna och kritiska utforskande av världen och till hans pedagogiska engagemang för studenterna.

Forskare på skolbesök! Helena Vandesande, forskare i virologi, berättar om sitt arbete för en skolklass på Gustavslundsskolan i Växjö. Projektet Science Outreach – syftar till att nå ut med forskning till grundskolor runt om i Kronobergs län.

Stephen Hwang rektor vid Linnéuniversitetet 2010–2017 vid invigningen av universitetet januari 2010.

Det entreprenöriella universitetet En något mer kritisk analys av fusionen och dess konsekvenser görs av Magnus Forslund, som då var lektor i företagsekonomi. Inledningsvis konstaterar han att ekonomihögskolan hade haft en enorm utveckling, men att universitetsstatusen 1999 kastade om spelplanen. – När Växjö sedan blev universitetet innebar det en radikal förändring för oss på företagsekonomin. Plötsligt skulle vi ha ett forskarfokus. Det blev en kulturkrock. Vi hade en tradition av att attrahera folk som är intresserade av utbildning, nu blev det plötsligt en omsvängning där forskningen hamnade främst.

Vad innebar detta när det senare blev dags för fusionen? – I det läget var vi fortfarande inte helt i balans. Vi var inte trygga i vår egen verksamhet. Därför fick fusionsplanerna ett svalt mottagande. Vi såg mest bekymmer. Från universitetsledningen fick vi visserligen försäkringar om att fusionen inte skulle innebära några nedskärningar men det blev ändå problematiskt då många tjänster i Kalmar och Växjö ställdes mot varandra.

I efterhand tycker Magnus att fusionen fungerat men också att det är svårt att entydigt säga att den inneburit några tydliga förbättringar för just utbildningarna i företagsekonomi. – Jag kan tycka att man inte utnyttjat de möjligheter som kom av fusionen. Man talade om att vi skulle bli det entreprenöriella universitetet, men någon djupare koppling mellan universitetet och näringsliv har man inte alltid lyckats uppnå. Akademin möts fortfarande ofta med misstänksamhet av företagen. De har svårt att greppa och förstå vad vi är för slags organisation. Och vi i vår tur är dåliga på att erbjuda vad näringslivet efterfrågar.

Psykologi – en ny och exklusiv spetsutbildning En av de nya enheter som bildades efter fusionen och omorganisationen, var institutionen för psykologi, där Lena Swalander blev biträdande prefekt. Hon minns de första tankarna som kom när planerna presenterades. – Det fanns en oro över att psykologiutbildningen i Kalmar skulle försvinna, men när vi sedan fick vara med i diskussionerna framgick det att vi skulle finnas kvar i båda städerna. Jag var i grunden positiv till fusionen och menar att den nog var nödvändig. Med fusionen blev vi en starkare enhet.

Psykologi är ett av de ämnen som har högst söktryck inom Linnéuniversitetet, vilket Lena Swalander är mycket stolt över. – Psykologprogrammet finns inte på så många andra universitet. Utbildningen är därför ganska exklusiv och har blivit en stor framgång för oss!

En resa in i framtiden Fusionsprocessen beskrivs av Niklas Ammert – som då var lektor i historia – som ett omfattande nybyggararbete som krävde ett gediget förberedelsearbete som i sin tur innebar att hela universitetet ställdes inför en rad nya prövningar. – Det var mängder med olika frågor som skulle behandlas, allt från formella styrdokument och formandet av utbildningsutbudet till skapande av gemensamma rutiner och åtgärder för att få två kulturer att smälta samman.

Att formulera en gemensam vision var också en viktig pusselbit. – Framtidsstrategin som fick namnet ”En resa in i framtiden” gagnade oss väl. Den stakade ut riktningen och satte en struktur för vår verksamhetsplanering.

En resa in i framtiden

Är fusionen klar? Hur ser det då ut idag? Är Linnéuniversitetet helt igenom fusionerat? Ja till större delen men inte överallt är det vanligaste svaret. Niklas Ammert beskriver det som att många miljöer är integrerade men att det också finns luckor där fusionen inte riktigt nått fram. – Organisatoriskt och administrativt är fusionen helt genomförd, men på grupp- och kulturnivå finns det fortfarande fickor som inte är integrerade, något jag tycker är synd. Det finns en väldig kraft i att kunna ha en gemensam kompass och med den kan Linnéuniversitetet vara en stor och stark spelare.

Ett lyft för forskningen En annan person som också varit med under hela resans gång är Mats Sjölin som såg många fördelar när planerna på sammanslagningen presenterades år 2008. – Fusionen skulle innebära en breddning av universitetet genom att ämnesutbudet ökade. I Kalmar var man starka på naturvetenskap medan vi i Växjö var framstående inom humaniora och samhällsvetenskap.

Vid tidpunkten för själva fusionen hade Växjö universitet (bildat 1999) börjat finna sin identitet som universitetet. – Det fanns en stark strävan efter att anamma den akademiska kulturen. Man sneglade mot Lund och i en del fall kom man rent av att förstärka de akademiska traditioner som fanns vid de gamla lärosätena.

Sett i backspegeln har bildandet av Linnéuniversitetet framför allt inneburit ett lyft för forskningen anser Mats Sjölin. – Det är en jättestor förändring. Forskningen har uppgraderats och är numera integrerad i den övriga verksamheten. Den värderas på ett helt annat sätt och gör att Linnéuniversitetet idag blivit ett traditionellt universitet med en stolt akademisk kultur.

Men även om fusionen varit bra som helhet så har vi också sett en del negativa konsekvenser menar Mats Sjölin: – Efter sammanslagningen har vi sett en påtaglig minskning av forskarresurser per capita och särskilt har anslagen sjunkit inom fakulteterna för humaniora och samhällsvetenskap. Så även om fusionen var positiv för universitetet i stort så har det på många sätt varit negativt för såväl humanister som statsvetare.

Några månader innan det formella samgåendet – den 1 januari 2010 – stod det klart vem som skulle utses till det nya universitetets första rektor, och valet föll på Stephen Hwang, som närmast kom från Karlstads universitet och tidigare inte alls haft med vare sig Kalmar eller Växjö att göra. Det sistnämnda var en viktig bidragande orsak till valet, eftersom en ”outsider” ansågs ha bättre chanser att snabbt kunna ena två tidigare enheter med egna kulturer och traditioner.

Om att gestalta den fria tanken Linnéuniversitetets symboler och identitet

Med bildandet av Linnéuniversitetet uppstod ett behov av både nya symboler och ett nytt formspråk med förmåga att illustrera och belysa dess visioner, att knyta ihop Carl von Linnés vetenskapliga tänkande med det moderna universitetet och dess forskare och studenter. Uppdraget att skapa en ny rektorskedja – en av de viktigaste av universitetets alla symboler – gavs till glasdesigner Erika Lagerbielke inför invigningen av det nya universitetet år 2010. – Rektorskedjan bygger på värdighet, lekfullhet och den fria tanken. Kedjan är utformad likt en stor krage med ett kluster av slipade glasmedaljonger som mittparti och med universitetets märke Linnéträdet i centrum. Med sina inneslutna luftblåsor symboliserar

Linnéuniversitetets rektorskedja tillsammans med dess skapare och nuvarande bärare: professor i glasdesign Erika Lagerbielke och rektor Peter Aronsson. Rektorskedjan används av rektor vid akademiska högtider.

Ursprunget till Linnéuniversitetets symbol är hämtad från en teckning i Carl von Linnés anteckningsbok från 1725.

medaljongerna den fria tanken. Mångfalden glasmedaljonger representerar alla studenter, lärare och övrig personal som formar universitetet. Några medaljonger har uttryck av skog och hav, vilket refererar till universitetets bägge hemvister Växjö och Kalmar. – Att döpa ett universitet efter Sveriges mest berömda vetenskapsman innebar både att man hyllade hans vetenskapliga arbete och att man fick ett namn som var gångbart internationellt. – När väl namnet fanns så gällde det att skapa sin egen identitet i form av formspråk och symbolik. – Det finns en ambition att gestalta det som är Linnéuniversitetets unika egenskaper. Och det är ett arbete som fortfarande pågår. Tio år är ingen ålder för ett universitet. Det handlar om att fortsätta att utveckla och forma sin persona, säger Erika Lagerbielke.

Det så kallade ”trädet” är en annan av Linnéuniversitetets symboler, vilken oftast syns tillsammans med Linnéuniversitetets logotyp, och är en stiliserad form av en illustration i Linnés örtaboken från år 1725 som idag finns på Växjö stadsbibliotek. – De fyra frukterna som faller från trädet har omvandlats till prickar på loggan, berättar Christina Dahlgren som då var en av de som var engagerade i att arbeta fram universitetets grafiska profil. – Viktigt är att inte namnet Linnéuniversitetet reduceras till att bara handla om personen Carl von Linné. Bland annat har vi inspireras av pedagogen Linné, internationalisten Linné och entreprenören Linné. Yael Tågerud instämmer och tillägger: – Vi gömmer inte undan hans sämre sidor, men framför allt tar vi fasta på det som var bra!

”Ni syns ju överallt!” Redan hösten 2009 kom den stora utmaningen att rekrytera studenter till ett universitet som de facto inte fanns ännu, och dessutom behövde man ju under en övergångsperiod hantera tre varumärken samtidigt, eftersom ju både Högskolan i Kalmar och Växjö universitet fortfarande existerade.

För det nya, blivande Linnéuniversitetet, handlade det om att sticka ut lite mer än övriga lärosäten, att visa att vi var ett lärosäte där man vågade tänka på ett lite annorlunda och nytänkande sätt kring högre utbildning och forskning. Här hjälpte verkligen den gula färgen till, för plötsligen syntes detta nya, gul-skimrande Linnéuniversitet överallt! I tv-reklam, i tidningsannonser och på stora affischer såväl på bussterminaler som på tunnelbanestationer. Filmer med parkour-tema spelades in med budskapet ”Välj ett universitet där allt är möjligt.” – Det var häftigt och ungdomarna gillade det stenhårt, konstaterar Christina Dahlgren. Vi signalerade att vi var ett universitet som tog sin egen väg, ett budskap som jag tycker att vi verkligen bottnade i och som spreds över hela landet. Uppmärksamheten medförde ett stort uppsving i rekryteringen av studenter. Vi var det universitetet som ökade mest i hela landet i flera år i rad!

En del kritiska röster hördes naturligtvis mot att så mycket kraft lades på att presentera och marknadsföra det nya Linnéuniversitetet. – Vissa morrade och menade att det spenderades väl mycket pengar, minns Yael Tågerud. Men det gav resultat. Rekryteringskampanjen gav ett fantastiskt uppsving i antalet ansökningar och Linnéuniversitetet fick ju dessutom pris som bästa marknadsförare.

Linnéuniversitetets monter vid rekryteringsmässa.

Nyfikenhet, Nytänkande, Nytta och Närhet

Hur blir man ett universitet att räkna med? Vilka egenskaper krävs? Och hur skapar man sin unika profil? Och sin identitet?

Att Linnéuniversitetet blivit en framgångssaga beror enligt Christina Dahlgren framför allt på att man lyckats ta fram intressanta och lockande utbildningar, att skapa starka forskningsmiljöer och att man visat en förmåga att kunna arbeta i nära samverkan med omvärlden. Hon lyfter också fram de tidigare prorektorerna Lena Fritzén och Bo Bergbäck som ledde arbetet med att skapa en gemensam ”Linnéanda” byggd på kärnvärdena nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. – Jag tycker att de här värdeorden har bärighet i det vi gör. Närheten mellan lärare och studenter finns genom att vi är ett tillgängligt universitet, nyfikenheten finns i forskningens natur, nytänkandet i att vi gör saker som andra universitet inte gjort tidigare och nyttan genom att vi förser samhället med utbildade studenter och nya forskarrön samt jobbar i nära samverkan med andra aktörer. ”Ett modernt, internationellt universitet i Småland”, är ett annat av Linnéuniversitetets motton och just den småländska identiteten är betydelsefull betonar Christina. – Ja, absolut! Smålänningar är kluriga och problemlösande personer som gärna genomför saker i samverkan med andra. Det tror jag är utmärkande också för Linnéuniversitetet.

Närhetens betydelse Att forskningen fått en rejäl skjuts framåt genom tillkomsten av Linnéuniversitetet har även varit betydelsefullt för undervisningen, menar Mats Sjölin: – Att lärare är aktiva som forskare borgar för en god kvalitet i undervisningen. Inom vissa områden är Linnéuniversitetet rent av idag nationellt ledande.

Bo Bergbäck och Lena Fritzén är två personer som varit väldigt viktiga för Linnéuniversitetet under dessa första år. Bo Bergbäck är professor i miljökemi och har bl a varit verksam som prorektor och vicerektor med särskilt uppdrag att samordna projektet ”universitetskajen” till att verkligen bli det stadsintegrerade universitetet i Kalmar. Lena Fritzén är professor i pedagogik och fd prorektor. Hon är verkställande ledamot i styrelsen för Familjen Kamprads stiftelse sedan dess bildande år 2011.

Men om man ska peka på ett speciellt särdrag som gör Linnéuniversitetet till en attraktiv kunskapsmiljö, så är det enligt Mats den närhet och direkthet som finns mellan lärare och studenter. – Studenterna blir sedda. Det är inte opersonligt. Linnéuniversitetet och lärarna är bra på att skapa miljöer med närhet mellan lärare och studenter. Där tror jag att man skiljer sig från andra, större universitetet.

En dynamisk, sammanhållen forskarmiljö Jørgen Bruhn, professor i litteraturvetenskap som lockades till Linnéuniversitetet från universiteten i Köpenhamn och Lund, på grund av den starka forskningsmiljö som fanns inom Intermediala studier och som bl a utvecklats till spetsforskningscentrat Center for Intermedial and Multimodul Studies, IMS, uttrycker det på följande sätt. – Jag har under alla år pendlat mellan bostaden i Malmö och arbetsplatsen i Växjö. Det kanske låter besvärligt men för mig har Linnéuniversitetet varit ett givet val. De intermediala studierna utgör spjutspetsforskning och här finns en intellektuellt mycket givande miljö.

Baljväxtexpert och professor i livsmedelsvetenskap Cornelia Witthöft när hon medverkar i podden Snillen stimulerar – Sköna bönor! En snabbkurs för dig som har en dålig relation med baljväxter där vi får lära oss varför bönor, linser och ärtor är så bra för vår hälsa.

IMS arbetar i en relativt ny akademisk disciplin som vuxit rejält sedan Linnéuniversitetets bildande. Jørgen menar att universitets starka stöd för denna profilering inneburit goda förutsättningar att skapa en dynamisk, sammanhållen forskningsmiljö som kunnat attrahera både forskare, doktorander och studenter samt, kanske det allra viktigaste, att det här går att arbeta väldigt direkt med konkreta samhällsutmaningar. – Närheten och nytänkandet är väldigt utmärkande för Linnéuniversitetet. Till skillnad från Köpenhamn och Lund så har vi betydligt mindre av stel och hierarkisk miljö. Här finns en distinkt känsla av möjligheter och öppenhet, har man bra idéer så går det snabbare att förverkliga och genomföra dem!

Ett annat utmärkande drag enligt Jørgen är det gruppcentrerade arbetet. – Vi samarbetar väldigt brett inom humaniora med seminarier och diskussioner över ämnesgränserna, vilket annars är ovanligt inom humaniora, där den ensamma forskaren är den vanliga forskartypen.

Klimatnödläge skapar behov av proaktiv utbildning? Intermediala studier handlar om kommunikation, om hur informationen överförs och analyseras samt om vad som händer med informationen när den exempelvis övergår från det muntliga till det textuella eller överförs vidare till bild. Jørgen Bruhns senaste projekt är att – tillsammans med kollegor från bland annat design, geografi och partners utanför universitetet – utforma och lansera en ny tvärvetenskaplig studieinriktning som just fokuserar på det rådande klimatnödläget.

– I den kombinerar vi naturvetenskap, samhällsvetenskap, konst och filosofi. Det handlar både om traditionell kunskapsöverföring men studenterna ska inte bara få kunskaper om klimat och ekologi, de ska även få redskapen som gör att de skulle kunna påverka sin omgivning och därmed praktiskt kan påverka världen.

När kan den här utbildningen bli verklighet? – Vi tänker starta en provkurs hösten 2021 och hoppas kunna etablera utbildningen 2022.

Mångfald och gemenskap Internationaliseringen och mångfalden är ett annat utmärkande drag för Linnéuniversitetet – det räcker med att lyssna i korridorerna för att få det bekräftat. Överallt kan man höra mängder av olika språk från jordens alla hörn och det är både internationella studenter och svenskar med utländsk bakgrund som tillsammans bidrar till denna mångfald.

Gemenskapen bland studenterna är ytterligare ett påtagligt drag. Campus-kulturen har länge satt sin speciella prägel på studentlivet i Växjö, och i och med den nybyggda universitetskajen finns det numera ett samlat universitetsområde även i Kalmar. – Linnéuniversitetet är dessutom bra på att välkomna nya studenter, konstaterar Yael Tågerud. Utländska studenter är nästan alltid glada och nöjda över mottagandet. Däremot är vi något sämre på att följa upp och hålla kontakten med dem senare under vistelsen. Det händer att de känner sig bortglömda när det har gått ett halvår. Där har vi en utmaning framför oss.

Att talet om en ”Linnéanda” inte bara är ord utan också fyller en innebörd visas tydligt i att väldigt många medarbetare – på samtliga nivåer – både trivs och stannar kvar.

Linnaeus University Summer Academy (LUSA)

En internationell, interkulturell och tvärvetenskaplig sommarakademi som är unik i sitt slag i Sverige och som varje år lockar studenter från hela världen! Summer Academy pågår från mitten av juli till mitten av augusti. Samtliga kurser ges på engelska, utgår från innovativt tänkande och är workshop-orienterade. Exempel på kurser är Friluftsliv i det svenska landskapet, Energi och hållbar utveckling, Globalisering, politik och sociala medier samt Utforska hållbara ekosystem i Östersjön. Tvärvetenskapliga föreläsningar på olika teman en gång i veckan ger tillfälle till att nätverka med samtliga Summer Academy-studenter såväl som med företrädare från näringslivet. Detta i kombination med ett stort utbud sociala aktiviteter ger dig garanterat vänner för livet från hela världen!