Nr 3 • Oktober 2012 • årgång 31
ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS 23–25 OKTOBER
ISSN 0359-2936
FÖRENINGENS HÖSTMÖTE I VASA 30 OKTOBER
2
VINDÖGAT 3/2012
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors
tel 0400 445166
W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I
3/2012
ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 0400 44 51 66 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi
BLANDADE KARAMELLER ..................................................................................................................... 3
VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS Tredje linjen 32 A 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@triventus.com
FART PÅ FRÄMJANDET – UR TARASTIS RAPPORT .............................................................. 4
Niklas Frände,VASA Yrkeshögskolan Novia 044 780 5745 Wolffska vägen 33, 65200 Vasa niklas.frande@novia.fi STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa
0400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn
0400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi
Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg
040 563 7427 danno@suomi24.fi
Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810, 65101 Vasa
040 673 6747 markus.nyman@merinova.fi
Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni
050 5616857 johanna.nyman@agrolink.fi
Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm
050 526 3122 allan.blom@multi.fi
VINDKRAFTBYGGANDET .................................................................................................................... 3
TILLSTÅNDSDJUNGELN ETT HINDER FÖR CLEANTECH-INVESTERINGAR ... 4 TARASTI SNABBUTREDER EFFEKTIVISERING AV TILLSTÅNDSPROCESSER........ 5 DISKUSSION OM DEN RENA ENERGINS MÖJLIGHETER ............................................... 5 POPULÄRT ATT UTBILDA SIG TILL VINDKRAFTSTEKNIKER........................................... 5 FINLAND SACKAR EFTER ....................................................................................................................... 6 FINLAND I SPETSEN ................................................................................................................................... 6 ÅLAND – PRODUKTIONSSTÖD FÖR FÖRNYBARTSOR ............................................... 7 ENERGISTÖDREKORD ÅR 2011 ......................................................................................................... 7 TORN I TRÄ ....................................................................................................................................................... 8 MATTI RAMLINS ÖNSKEDRÖM FÖRVERKLIGAS................................................................... 9 ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS, PIRKKA-HALLEN...........................................................10
”Broderförening” STY, SUOMEN TUULIVOIMAYHDISTYS ry www.tuulivoimayhdistys.fi
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 3 OCH 4/2012 ..................................................................11
VINDÖGAT
ROTORBLAD FRÅN JAKOBSTAD ...............................................................................................................13
AKTUELLT .........................................................................................................................................................12
REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Arkmedia ombrytning Folke Malmgren redaktionschef
PRODUKTIONSSTATISTIK...........................................................................................................14 – 15
LÖSNUMMER Lösnummer för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen, och tidigare nummer kan läsas på nätet: www.vindkraftforeningen.fi/AKTUELLT
Vindkraftföreningen grundades år 1980. Dess ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organistioner.
UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: Fi9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH I Sverige: PlusGiro 838 220-2 Annonspriser: 1/1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 15 € Personmedlem 35 € Småföretag (1-3 pers) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 40 € / 355 SEK
EVENEMANG .................................................................................................................................................16
Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Jakobstad, Nordpipe Composite Engineering Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Arkmedia,Vasa 2012
VINDÖGAT 3/2012
3
BLANDADE KARAMELLER Folke Malmgren
Första delen av detta nummer upptar en mängd uttalande och meddelanden från olika myndigheter. Det kan verka lite överbyrokratiskt, men är ett glädjande tecken på att våra makthavare noterat, och nu går och grunnar på, vindkraftens omständigheter. Att det nästan samtidigt tutas ut att Finland sackar efter och nästa andetag att Finland går i spetsen, är ägnat att förvirra, men måtte bero på att uttalarnas siktvinklar inom begreppet förnybar energi är snäva. Ute i stora världen rapporterar internationella organisationer, som IEA och IAEA, kraftig och snabb ökning av vindkraften. Det låter glädjande eftersom finska turbintillverkare gärna skulle se höjda orderstockar, till fromma för både sig själva och landets sysselsättnings- och ekonomiska läge. Cleantech har mycket att ge även inom energisektorn och många tecken tyder på att dagens ungdom är medveten om var de intressanta utmaningarna står att finna.
Sverige har stora ambitioner men lider av låga ersättningspris på certifikaten, som en följd av ökande produktion och utbud. Kanske inverkar också den gemensamma certifikatmarknaden med Norge, som med sina utmärkta vindlägen och produktionsestimat torde ha mycket att vinna.
Vindögats statistikpublicering Vindögats sista sidor upptar som vanligt en kvartalsstatistik och visar att anläggningarna i Torneå och Fredrikshamn nu är igång. Statistiken är dock inte så färsk som den borde vara. Den visar årets första kvartal, som dessvärre föll bort i senaste nummer och blev ersatt av en upprepad fjärde kvartalsstatistik från i fjol. Flera kvartalsstatistiker lär vi inte heller mera få glädjen av att publicera. VTT, som samlar och bearbetar uppgifterna, har sett över sin ekonomi och börjat debitera för tjänsten. Dessvärre så att den, som inte har
VINDKRAFTBYGGANDET Miljöministeriet, 11.7.2012
En handledning för planering av vindkraftsutbyggnad Miljöministeriet har publicerat en handledning som för första gången samlar de gällande bestämmelserna om utbyggnad av vindkraft och tolkningen av dessa. I handledningen behandlas också principer för och exempel på god planering samt frågor som gäller medborgarinformation. Syftet med handledningen är att uppmuntra till högklassig planering och styrning av vindkraftsutbyggnaden. Handledningen är avsedd att stödja arbetet framför allt vid de myndigheter som ansvarar för planläggning, konsekvensbedömning och tillstånd. Den innehåller också nyttig infor-
mation för dem som utför själva utbyggnaden. Under utarbetandet av handledningen, som påbörjades 2010, har man bedrivit brett samarbete med intressenter, utnyttjat expertis på olika håll och begärt kommentarer under olika beredningsskeden. Den ges ut på svenska i början av hösten. Handledningen finns i finsk version på miljöministeriets webbplats: www.ymparisto.fi/”Tuulivoimarakentamisen suunnittelu” (pdf, 1,7 Mb, 96 sidor).
något att rapportera, åläggs ersätta dubbelt mot dem, som har produktionsvärden att komma med. Som ”neutral” ideell publicist blir vi nödgade att lämna bort den årsdebiteringen, för den motsvarar ett helt nummers kostnader.
4
VINDÖGAT 3/2012
FART PÅ FRÄMJANDET – UR TARASTIS RAPPORT ANM, Petteri Kuuva, Annukka Saari (fri övers. fm) Vid ett seminarium i riksdagen i april presenterade minister Lauri Tarasti sin ”Tuulivomaa edistämään” –utredning. Den har satt fart på diskussionerna om bortrensandet av administrativa hinder för vindkraftetablering. I presentationen deltog över 100 företagare i branschen, tjänstemän och övriga verksamma. Enligt utredningsmannen garanterades vindkraftetableringens lönsamhet då inmatningstariffen kom i kraft senaste år, men kvar blev en mängd administativa hinder. Enligt Tarasti bör främjandet av vindkraften lyftas till politisk nivå eftersom varje, för expertbehandling involverat verk, enbart fokuserar på sitt eget revir, utan att ge vindkraften behörig tyngd. – Byggandets myndighetsvandring är lång och mångfacetterad. Knappast blir någon annat bygge så
grundligt utrett som vindkraften, bedömde Tarasti nuläget. Tarasti presenterade 16 olika åtgärder för olika myndighetsverk, med vilka vindkraftetableringen kunde uppsnabbas. Ändringar behövs i 5 olika lagar och olika ministeriers direktiv. Största delen riktar sig till miljö-, trafik- och försvarsministerierna. Arbetsoch näringsministeriet har dock det generella ansvaret för utvecklingen. Taastis hela utredning finns på nätet, på finska: http://www.tem.fi/files/32699/Tuulivoimaa_edistamaan_A4_lop.pdf Tarastis centrala förslag presenterades redan i förra numret av Vindögat.
som tidigare gällt. Avståndet till huvudvägar är nu 200-300 m mot tidigare 500 m. Med riskbedömning kan avståndet minskas, dock inte under vägens skyddsområdes bredd ökat med kraftverkets totalhöjd. Avstånden minskades även för järnvägar, till 30 m från närmaste banas mittlinje, ökat med verkets totalhöjd. Om skyddsområdet är större än 30 m är minimiavståndet skyddsområdets bredd plus verkets totalhöjd. Se trafikminsteriets vindkraftdirektiv på: http://www2.liikennevirasto.fi/julkaisut/pdf3/ lo_2012-08_tuulivoimalaohje_web.pdf
Trafikministeriet snabbt igång Trafikministeriet gjorde 25.5.2012 en viktig öppning i åtgärdskön. Man beslöt halvera de avståndskrav till landsväg och järnväg
TILLSTÅNDSDJUNGELN ETT HINDER FÖR CLEANTECH-INVESTERINGAR Minister Häkämies, ANM press 6.6.2012 De stränga miljökraven i Finland har tvingat företag att utveckla lösningar på vilka det finns en växande efterfrågan även på andra håll i världen. – Däremot är vår tillståndsprocess mycket trög och den bör göras smidigare för att investeringar som minskar miljöbelastningen ska kunna ske snabbare. Tekniskt sett kan ett vindkraftverk uppföras inom några månader, men tillståndsproceduren tar 5–6 år. Dessutom ser det ut som om att nästan hälften av de vindkraftprojekt som har inletts inte kommer ut ur tillståndskvarnen, utan stannar på papper. Men vi tänker inte acceptera detta – någonting måste göras, konstaterade näringsminister Jyri Häkämies den 6 juni 2012 på öppningsseminariet för det strategiska programmet för affärsverksamhet inom miljöbranschen i Helsingfors. – Jag utmanar därför miljöministeriet och justitieministeriet att rejält se över och underlätta tillståndsprocesserna. När man talar om tillståndsprocedurer kommer många att tänka på gruvor eller fabriker, men för närvarande är det energiindustrin som gör mest investeringar – vindkraftverk, biokraftverk
som ersätter kol samt andra miljövänliga lösningar. Vill vi fördröja sådana investeringar, frågar Häkämies? – Det kan inte vara så att ett välment tillståndssystem blir en djungel där projektet först bollas fram och tillbaka med överlappande utredningar och hörandeprocesser från flera ämbetsverk och efter varje etapp hånar ett fåtal ändringssökande i åratal beslut som fattats av en demokratisk majoritet. Till exempel i Lahtis tog det på grund av två ändringssökande fem år innan en anläggning, som utnyttjar ny inhemsk återvinningsteknik och som ersätter ett gammalt kolkraftverk, kunde tas i bruk, konstaterar Häkämies. Löfteskampanjen är ett av spetsprojekten i det av arbets- och näringsministeriet startade cleantech-programmet. 10 ministerier och 30 andra aktörer har redan gett sill löfte om hur de förbinder sig att främja Finlands pionjärskap i affärsverksamheten inom miljöbranschen. – Världen, som eftersträvar ekonomisk tillväxt i allt snabbare takt, har redan
överskridit gränserna för miljöns bärkraft. Världen är i stort behov av miljövänliga lösningar. I affärsverksamheten inom miljöbranschen kombineras teknologi som erbjuder nya lösningar och hållbar utveckling, motiverar Häkämies inrättandet av cleantech-programmet. – I Finland ska man inte vara blyg, utan måste man bygga upp världens bästa miljö för Cleantech-företag här. Mitt eget löfte är att bidra till smidigheten i omvärlden och utvecklingen av stödsystemen, så att dessa bättre än för närvarande ska stödja långsiktiga cleantech-investeringar som kräver förutsägbarhet. – Staten och kommunerna har en avgörande roll i fråga om att bygga upp hemmamarknaden även genom upphandlingar. Mitt ministerium föregår med gott exempel när det gäller att hjälpa ren teknik att komma in på marknaden, i och med att man framöver ska skaffa elbilar i stället för traditionella bilar, lovar Häkämies.
VINDÖGAT 3/2012
5
TARASTI SNABBUTREDER EFFEKTIVISERING AV TILLSTÅNDSPROCESSER ANM 17.08.2012 I anslutning till regeringens strukturpolitiska ställningstagande har statsminister Katainen bett arbets- och näringsministeriet att göra en snabb bedömning av längden på tillståndsprocesserna för investeringar, särskilt i fråga om projekt för produktion av förnybar energi. Ministeriet ombads också göra en bedömning av hur tillståndsprocesserna skulle kunna göras smidigare utan att medborgarnas rättssäkerhet försämras I detta syfte har arbets- och näringsministeriet den 17 augusti 2012 utnämnt minister Lauri Tarasti till utredningsman
med uppgift att göra en bedömning av tillståndsprocessernas längder och att lägga fram förslag på effektivisering av processerna. Tarasti ska lämna en skriftlig rapport om läget inklusive åtgärdsförslag till arbetsoch näringsministeriet senast den 27 augusti 2012. Begäran om utredning har samband med regeringen Katainens strukturpolitiska åtgärder om vilka regeringen antog ett ställningstagande i samband med ramförhandlingarna. I det aktuella konjunkturläget är det särskilt viktigt att främja fasta inves-
teringar i syfte att upprätthålla tillväxt och sysselsättning. Också för att de mål för främjande av strukturförändringen inom energiproduktionen mot förnybar energi, som är bindande för Finland, ska kunna nås, krävs praktiska åtgärder. Minister Tarasti utredde redan våren 2012 på uppdrag av näringsminister Jyri Häkämies hur de administrativa hindren för byggandet av vindkraft skulle kunna undanröjas. Då föreslog Tarasti 16 åtgärder inom olika myndigheters verksamhetsområden för att sätta fart på vindkraftsbyggandet.
DISKUSSION OM DEN RENA ENERGINS MÖJLIGHETER ANM press 11.9.2012
Häkämies inbjuder till seminarium Vilka är möjligheterna och flaskhalsarna i den inhemska energiproduktionen? Vilka är de viktigaste målen för programmetRen energi? Vem bär det primära ansvaret för att utvecklingen och de olika målen drivs framåt Näringsminister Jyri Häkämies inledde under sommaren beredningen av ett program för ren energi. Programmets mål äratt svara på utmaningarna inom miljöskyddet och ekonomin. Målen för programmet Ren ener-
gi kommer redan i vinter att behandlas i regeringen och riksdagen som en del av uppdateringen av klimat- och energistrategin. Programmet för ren energi har som mål att minska utsläppen av växthusgaser, skapa arbetstillfällen och balansera bytesbalansen. Åtgärder kan här vara t.ex. att öka användningen av biobränsle i trafiken, minska oljeuppvärmningen, fastighetsspecifika lösningar för att öka energisjälvförsörjningen, att öka produktionen av vindenergi, bygga ut kärnkraften enligt planerna, öka antalet
elbilar, utveckla energieffektiviteten, minska den direkta eluppvärmningen, ersätta fossila bränslen med biolösningar i produktionen av kraftvärme, utveckla lagringen av el och smarta elnät. I tankesmedjan på nätet kan betydelsen av dessa åtgärder bedömas med tanke på genomförandet av programmet Ren energi. Bakgrundsinformation om programmet för ren energi finns på http://www.tem.fi/peo
POPULÄRT ATT UTBILDA SIG TILL VINDKRAFTSTEKNIKER Publicerat: 24.4, Gotlandsnytt Det lockar att utbilda sig till vindkraftstekniker. I år har 73 ansökningar till Christoffer Polhemsgymnasiets yrkeshögskoleutbild-
ning till vindkrafttekniker kommit in. 20 av dessa får plats. Det är en ökning med 30 procent jämfört med förra året. Två tredje-
delar av de sökande kommer från fastlandet, resten från Gotland.
6
VINDÖGAT 3/2012
FINLAND SACKAR EFTER ANM Meddelanden: Energi 29.08.2012
Undersökning av världsmarknaden för förnybar energi − tillväxt på egna starka områden Sektorn för förnybar energi är i Finland splittrad såväl i företagsvärlden som inom den statliga styrningen. Finland har många styrkor som behövs i den internationella affärsverksamheten på området men har ändå endast enstaka företag som har varit framgångsrika inom denna sektor. En sådan bedömning kommer man fram till i en undersökning som granskar Finlands möjligheter i den internationella affärsverksamheten inom förnybar energi. Undersökningen som hade beställts av arbets- och näringsministeriet, genomfördes av VTT och Etlatieto Oy. Enligt undersökningen är Finlands styrkor bl.a. ett avancerat innovationssystem, spetskompetens inom bioenergi samt mång-
sidig forskning och utveckling. Kunnandet i Finland finns jämfört med sektorn som helhet dock inom ett relativt smalt område. Enligt patent- och exportstatistiken ligger Finland på den kraftigt växande sol- och vindenergimarknaden klart efter föregångarländerna. Inom sektorn för förnybar energi finns det inte heller företag som under tre på varandra följande år skulle ha kunnat nå en omsättningsökning på tio procent. I undersökningen bedömer man att tillväxten inom affärsverksamheten på området förnybar energi även i fortsättningen kommer att basera sig på utnyttjande och förnyelse av de starka branscherna i Finland. Inom bioenergi finns flera potentiella, växande affärsområden som hänför sig till skogssektorn. Finland hör till de tio största exportörerna av pannkraftverk, motorkraftverk och statiska transformatorer, som läm-
par sig för användning av såväl förnybara som icke-förnybara energiformer. Utvecklingen av smarta elnät så att de utnyttjar förnybara energikällor är enligt forskarna ett viktigt område, där de finländska företagen har möjlighet att växa. Även erfarenheten av produktion av kraftvärme kan eventuellt erbjuda en kommersiell potential på den internationella marknaden. Fokusering på gemensamma koncept för mer heltäckande, förnybara energitekniker och energitjänster och därpå baserade systemleveranser skulle troligtvis öka företagens möjligheter till framgång på den internationella marknaden. Den centrala rekommendationen i undersökningen är utveckling av pilotering, prototyper och fullskaliga demonstrationsanläggningar för förnybara energiteknologier, vid behov också på exportmarknaden.
mål för sig, påpekade Härmälä. − Finland kan öka andelen förnybar energi, och särskilt användningen av biomassa som härstammar från skogen, ytterligare avsevärt jämfört med nuläget. Både skogsindustrin och naturvårdarna har dock varnat för riskerna med ökad användning. Industrin är bekymrad över hur den ökande efterfrågan på energived kommer att påverka priset och tillgången på gagnvirke. Naturvårdarna befarar att en ökad drivning av energived har en skadlig verkan på skogsnaturen. − Båda parternas farhågor saknar grund, och de hålls vid liv av intressentgrupperna av helt andra skäl än sådana som har med själva saken att göra. Tills vidare finns det inte några bevis på att en ökad efterfrågan på energived skulle ha påverkat tillgången och priset på gagnvirke. Saken har utretts bl.a. med hjälp av en särskild modell som utvecklats av Pöyry, konstaterade Härmälä. − Vid bedömningen av vilka miljökonsekvenser som drivningen av energived har
bör man komma ihåg att skogsodling och virkesdrivning i Finland inte sker enbart för energiändamål. Det är alltid fråga om en biprodukt till normal skogsodling, virkesdrivning eller träförädling. Av allt det virke som drivits går endast en del till energibruk, och huvuddelen hamnar på sågverk eller inom pappers- och kartongtillverkningen. De allmänna funktionerna inom skogsbruket avgör vilka miljökonsekvenser det blir, inte enbart användningen av en del av virket. Och när det gäller hållbarheten i virkesproduktionen befinner vi oss, så som vi själva vet och som också andra erkänt, på världstoppen, påminde Härmälä. − Det enda verkliga hotet för uppnåendet av de mål som uppställts för förnybar energi i Finland är minskning av skogsindustrins produktion i Finland. Ju mindre cellulosa och sågat virke vi producerar, desto mindre producerar vi också förnybar energi, varnade Härmälä.
FINLAND I SPETSEN ANM Press 12.9
Överdirektör Esa Härmälä: Finland går i spetsen när det gäller förnybar energi − Enligt Europeiska rådet för förnybar energi (EREC) höll Finland redan år 2010 på att öka andelen förnybar energi i en snabbare takt än de övriga EU-länderna. Därefter har vi bara ökat takten, konstaterade arbets- och näringsministeriets överdirektör Esa Härmälä i samband med invigningen av den 33:e kursen vid Beslutsfattarnas skogsakademi i Kyrkslätt den 12 september 2012. − Finland har som mål att 38 procent av den energi som förbrukas år 2020 är förnybar energi. Detta mål är det tredje högsta inom EU, och vi är på god väg att nå detta mål. − För många andra EU-länder kommer det att vara svårt att nå sitt eget bindande mål. Det som är speciellt är att det bland de länder som bara långsamt kommit i gång med ökningen av förnybar energi finns också många länder som har en hög energi- och klimatpolitisk profil och som gärna skulle se att EU skulle uppställa ännu mer ambitiösa
VINDÖGAT 3/2012
7
ÅLAND – PRODUKTIONSSTÖD FÖR FÖRNYBARTSOR ANM, ”Energiakatsaus 1/2012”, Anja Liukko (fri övers. fm) Justitiekanslern gav i mars sitt utlåtande om tillämpningen av rikets lagar i landskapet Åland. Arbets- och näringsministeriet hade begärt utlåtandet angående ministeriets påtänkta alternativ, om att man, avvikande från Ålands självstyrelselag (1144/1991), om fördelningen av lagstiftande och styrande makt, skulle till riket överlåta lagstiftande och utövande makt så, att bestämmelserna i lagen (1396/2010) för stödet av elproduktion ur förnybara energikällor även skulle utövas i landskapet Åland. Justitiekanslern ansåg i sitt utlåtande att det nämnda alternativet om överförd lagstiftande makt skulle betyda avvikelse från den i självstyrelselagen stipulerade fördelningen av den lagstiftande makten mellan landska-
pet och riket. Självstyrelselagen kan enligt dess 69 § ändras eller förklaras eller upphävas endast med riksdagens och landstingets likalydande beslut och samma gäller stiftande av lag gällande undantag från självstyrelselagen. Juridiskt sett skulle det överförande av lagstiftande makt från landskapet till riket, som avses i utlåtandebegäran förutsätta det förfarande, som avses i självstyrelselagens 69 §, med andra ord riksdagens och landstingets samstämmiga beslut med minst två tredjedels majoritet. Justitiekanslern konstaterade i sitt utlåtande att ifall sådan lagstiftande makt som avses i självstyrelselagen, till någon del överförs från landskapet till riket eller tvärtom, skulle därav följa att även respektive
andel av utövandemakt och kostnadsansvar överförs. För uppfyllande av EU-förpliktelserna svarar landskapet Åland enligt självstyrelselagen till den del lagstiftande makt enligt självstyrelselagen hör landskapet till. Eftersom rikets och landskapets åtgärder i det nu i fråga stående fallet förefaller att bero av varandra, borde landskapets och rikets myndigheter överlägga om åtgärderna, såsom stadgats i självstyrelselagens 59 b § mom.2. I sitt utlåtande konstaterade justitiekanslern ännu att han inte i kraft av sin utövandemakt kan bedöma och ta ställning till de detaljer som berör förverkligandet av det alternativ som ministeriet förelagt. Närmare uppgifter, statsrådet Anja Liukko, tel 029 506 2078
ENERGISTÖDREKORD ÅR 2011 ”Energiakatsaus” 1/2012 År 2011 beviljades energistöd mera än någonsin tidigare. Stödbeslut gjordes för 113,7 milj.euro. Via ELY-, dvs NTM (Närings-, trafik- och miljö) -centralerna beviljades 30,2 milj.euro och via ANM:s (arbets- och näringsministeriet) energiavdelning 83,4 milj.euro. Fördelningen:
Utredningar och syneförrättningar
Meur
2,87
- för energibesparingar
2,73
- för förnybara
0,14
Investeringar, förnybar energi
88,28
Träenergi
41,75
- energiproduktion
31,03
- träbränsleproduktion
10,72
Vindkraft Övriga förnybara - biogas
2,38 44,15 5,2
- småskalig vattenkraft
3,12
- solenergi/värmepumpar/bränsleceller
1,09
- återvinning/åkermass./trafik.bioämnen
20,65
- övriga
14,09
Energiinbesparing och -effektivisering Sammanlagt MEUR
22,52 113,67
I tillägg till energistöden är de centrala energi- och klimatpolitiska styrmetoderna; inmatningstariffen, utsläppsrätterna och energibeskattningen som fick laga kraft i fjol. Vid sidan om dem har energistöden avsevärd betydelse speciellt med tanke på marknadsföring av ny teknologi samt för den värmeproduktion som står utanför utsläppsrättshandeln.
8
VINDÖGAT 3/2012
TORN I TRÄ Vetenskap & miljö 18.9
Världens första vindkrafttorn av trä invigs i Tyskland Vindkraftverkstorn byggda i trä kan göra vindkraften både billigare och effektivare. Istället för ståltorn, som är svåra att transportera, kan träplattor som monteras på plats användas. Den tekniken testas nu i Hannover i Tyskland där ett 100 meter högt vindkraftsverktorn i trä är på väg att färdigställas. Det är stora balkar i världens första storskaliga trätorn för vindenergi men det som egentligen bär upp hela konstruktionen är väggarna som är en slags 30 cm tjocka limmade spånplattor, berättar Vetenskapsradions utsände Marcus Hansson. – En av fördelarna med trätornet är att det består av stora träpaneler som sätts ihop på plats, vilket gör det lättare att transporte-
ra än traditionella ståltorn. Därmed kan man också bygga högre med trä, eftersom ståltorn över 100 meters höjd blir så otympliga att de inte får plats på motorvägarna, enligt Holger Giebel, vd i företaget Timber Tower. Utifrån sett är det inte mycket som skiljer trätornet från ett vanligt i stål. Först när man går närmare ser man att tornet är åttkantigt och klätt med en grå skyddsplast. Uppförandet av tornet i Tyskland ses som ett test för att tekniken verkligen fungerar. Timber Tower planerar nu att bygga både 140 och 160 meter höga torn med större och kraftfullare turbiner. Ett land där detta kan bli av redan nästa eller nästnästa år är Sverige. Intresset från Svenskt håll för den här tekniken är stor, energiintensiva industrins vindbolag, VindIn, undersöker till exempel
Det 100 m höga tornet är klart, nu ska den 90 ton tunga generatorn med vingar sättas på plats.
möjligheterna med trätorn i Sverige. – Det skulle vara oerhört intressant om vi fick även etablering av trätorn. För jag tror samtidigt att det skulle vara en väldigt trevlig image att kunna visa att när man bygger den här typen av förnyelsebar elproduktion så kan man även använda den här typen av förnyelsebart konstruktionsmaterial, säger Anders Heldemar marknadschef på VindIn. De 30 cm tjocka träplattorna.
VINDÖGAT 3/2012
9
MATTI RAMLINS ÖNSKEDRÖM FÖRVERKLIGAS Yle, augusti
Vindkraftföreningens höstmöte tisdag 30 okt. kl 17 – 20 på Novia auditoriet, Wolffskavägen 33,Vasa Ur programmet:
Sumituuli Oy:s första vindkraftverk reses på Ajos i Kemi. Det är resultatet som Matti Ramlin väntat på i 11-år. Tvåmegawattsmöllan restes i augusti och torde i september ha kommit i full produktion. Ursprungligen skulle verket resas på Sumisaari i Torneå Vojakkala, men byggprojektet skapade misshag i grannskapet. År 2000 restes en mätmast på Sumisaari, för att mäta vinden. Avsikten var att bygga verket på egen mark på Summasaari, men projektet fick starkt mothugg och lede till en 7-årig besvärsprocess i rätten. Till slut blev det negativt utlåtande i högre rättsinstans och platsen måste överges. Ny plats hittades på Ajos i närheten av andra möllor, men det uppstod andra svårigheter. Tro på projektet har Ramlin dock alltid haft trots många trösklar. Först måste man ha bygglov och så behövdes anslutning
till riksnätet. Så kom finansieringsfrågan. För ett par år sedan fick man de problemen lösta och kunde börja underhandla med leverantörer. Nog måste man ha ”börsen i skick” i dylika projekt, konstaterar Ramlin. Nu väntar Sumituuli Oy:s styrelseordförande Matti Ramlin på stunden när projektet slutligen genererar ekonomiskt resultat.
- Höstmötesrutiner, budget-13, verksamhetsplan, funktionärsval, Folke Malmgren, Vkf - Presentation, preliminärt; Österbottens miljöenergi, SABA-wind, Triventus, Larsmo Vindkraft - Övrigt; samarbetet med STY, Folke Malmgren, Vkf Tidigare medlemmar och nya intresserade är hjärtligt välkomna att delta. Arrangörerna önskar att möjligast många signalerar sin avsikt att delta; t.ex. per e-post eller tel;
Första torndelen på väg upp. Verkets navhöjd är 100 meter. Investeringen uppgår till ca 3 milj. euro. Foton: Yle, Kyösti Vaara
niklas.frande(at)novia.fi 044-780 5745 folke.malmgren(at)kaapeli.fi 0400-44 5166
10
VINDÖGAT 3/2012
ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS, PIRKKA-HALLEN http://www.expomark.fi/fi/messut/energia2012
BOKADE PRESENTATIONER på STY-Vkf -montern, (läget 17.9) Kl
Tisdag 23.10
10.00 – 10.20
STY: STY:n tuulivoimavisio - kohti vuosia 2030/2050
10.20 – 10.40
VTT: Wind Power in Cold Climate
Vaisala: Säämastomittaukset kylmissä olosuhteissa
10.40 – 11.00
wpd Finland: wpd:n projektiuutisia
STX: kustannustehokkaan offshore tuulivoimaratkaisun toteuttaminen
11.00 – 11.20
STX: kustannustehokkaan offshore tuulivoimaratkaisun toteuttaminen
Schaeffler Finland: INA- ja FAG-laakerit tuulivoimaloissa
11.20 – 11.40
Mervento: Pohjoismaisiin olosuhteisiin optimoitu uuden sukupolven tuulivoimala
Rjelers: Kokemuksia tuulivoimasta Pohjoismaissa
11.40 – 12.00
Airice: Tuulivoimaa kauneimmillaan - kuvakavalkadi
Peikko
12.00 – 12.20
Empower: Täältä pesee – kokonaisvaltaisesti
Siemens: Arktista tuulivoimaosaamista jo yli 25 vuotta Pasi Valasjärvi, myyntipäällikkö, Siemens Osakeyhtiö
Ramboll: Tuottava tuulivoimaprojekti
12.20 – 12.40
Bladefence: Lapojen huolto
VTT: Wind power in distribution grids
VTT: Ice Prevention System
12.40 – 13.00
Eltel Networks: Tuulivoimapalveluiden kehityksen ajoitus Suomen ekosysteemissä. ABB: Tuulivoiman liittäminen sähköverkkoon
3D Wind Service: Lapojen huoltotasot
13.00 – 13.20
Pöyry: Projektikehitysvaiheesta rakentamiseen
13.20 – 13.40
13.40 – 14.00
Tuuliwatti: Tuulivoimatavoitteista totta
14.00 – 14.20
YRJ Technology: Tuulimittaukset
14.20 -14.40
Bladefence: Lapojen huolto
14.40 -15.00
Numerola: CFD-laskentaan perustuvat tuulipuistojen tuotantoanalyysit
15.00 – 15.20
VTT: Production forecasts
STX: kustannustehokkaan offshore tuulivoimaratkaisun toteuttaminen
15.20 – 15.40
Siemens: Arktista tuulivoimaosaamista jo yli 25 vuotta Pasi Valasjärvi, myyntipäällikkö, Siemens Osakeyhtiö
YIT: Pohjoisen tuulivoimaperustuksia rakentamassa – projektitarina
15.40 – 16.00
Enercon: Leading direct drive technology & customeroriented service
Schaeffler Finland: INA- ja FAG-laakerit tuulivoimaloissa
16.00 – 16.20
Vestas: OCAS® - intelligent use of aviation lights for people living close to wind farms
Ramboll: Ovatko tuulivoimaloiden vaikutukset merkittäviä? – miksi projektit eivät etene
TILL KÄNNEDOM Se tabellen ovan. Plats finns för mera inslag, kontakta Anni Mikkonen, anni.mikkonen@ tuulivoimayhdistys.fi, 040-77 16 114
STY:s nya medarbetare (21.8.2012) Projektarbetare Heidi Paananen har börjat jobba inom STY sedan augusti. Heidi får man tag på via mobilnummer 040 550 3858 eller e-posten ovan. Hon jobbar till en början ett par dagar i veckan.
STY medlemskväll tisdagen den 23.10.2012 Suomen Tuulivoimayhdistys arrangerar en traditionell medlemskväll i Tammerfors tisdagen den 23.10 med början kl 18.00. (i samband med Energimässan). Platsen ännu icke
Onsdag 24.10
Torsdag 25.10
specificerad, men anmälningar tas emot av: heidi.paananen (at) tuulivoimayhdistys.fi OBS. Som föreningsmedlem i STY kan Vindkraftföreningens styrelseledamöter delta, även tillsammans med medhavda gäster(?).
Småmölleutskottets (STY:s Pientuulivaliokunta) har sitt följande möte 30.10.2012. Där gäller samma möjlighet att framföra angelägna ärenden, via Vkf eller till STY:s verksamhetsledare anni.mikkonen (at) tuulivoimayhdistys.fi, tel. 040 771 6114.
Tuulienergia på nätet STY:s medlemsblad, Tuulienergia, kan läsas på: http://www.tuulivoimayhdistys.fi/ts20—
PROJEKT FÖRVERKLIGAS NU I RASK TAKT Sammanlagda vindkraftkapaciteten I Finland är nu 234 MW fördelat på 145 möllor. Under 2011 hade vindkraftverken (vid årsskiftet 197 MW) producerat 481 GWh vilket är dryga 0,5 % av Finlands elkonsumtion. Projektlistan finns under; www.tuulivoimayhdistys.fi/files/STY%20hankelista_22.1.2012.xls Detta år har hittills byggts 35 MW fördelat på 14 verk och vetskap finns om 54 MW fördelat på ca 20-30 verk före årets slut. År 2012 ser ut att bli alla tiders rekordår. Obekräftade förhandsuppgifter för 2013 har vi bara osäkra (på tidningsnotiser baserade uppgifter) om 74 MW. Säkrare uppgifter är under insamling...
VINDÖGAT 3/2012
11
PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 3 OCH 4/2012 Philip Hildén
Frågetecken för utvecklingen Under april och maj månader detta år kunde den tyska vindkraftindustrin notera rekordartade beställningssiffror. Bloomberg News, som ägnar sig åt industristatistik, anmäler enbart för april 2012 nya order för 3 485 MW. På kort sikt låter alltså allt bra, men kanske för bra? Bl.a. konstateras för USA:s del, att skattekreditsystemet, det s.k. PTC, avslutas med år 2012 och det är fullt möjligt att många leveranser tidigareläggs med brist på order för år 2013 som följd. På plussidan kan noteras, att Frankrike startar ett stort offshoreprojekt med 2000 MW i första omgången. Andra intressanta nybyggen kommer bl.a. på Shetlandsöarna, där Siemens under år 2013 bygger 107 stycken 3,6 MW enheter. Ursprungligen gällde projektet 600 MW, varav sålunda ca 200 MW ännu väntar på startsignal. I Sydafrika har energiministern beslutat att under de kommande 5 åren investera 3,4 mrd US dollars i förnybar energi – vatten, sol och vind. Nyligen har den sydafrikanska regeringen sänt ut en offertförfrågan på sammanlagt 1,3 GW förnybar energi, varav 562 MW gäller vindkraft. Under byggnad har EDF 104 MW, som byggs i Sydafrika av dotterbolaget Innowind.
Högre torn ger mer energi och kling i kassan hos Liebherr Liebherr är ett världsbekant företag som specialiserat sig på flyttbara lyftanordningar. Utvecklingen inom vindkraftsbranschen är mycket viktig för Liebherr, eftersom varje vindkraftverk som byggs är en potentiell kund, bättre ju högre. Den nyaste lyftkranen hos Liebherr heter därför ”Windkraft”. Den användes för montaget av tre Vestas V112/3 MW kraftverk med 140 m navhöjd på Bischberg i det bayerska höglandet. Kranen är självmonterande och använder kraftverksmasten som hjälp. För vägtransporter är kranen delad i 21 moduler, som till största delen kan transporteras på normala lastbilar. Kranen är ytterst stabil och kan arbeta i 20 m/s vindhastighet.
da personer och företag kan bli medlemmar. På den närbelägna höjdsträckningen Limpurger Berge byggs fyra vindkraftverk av den spanska tillverkaren Gamesa. Kraftverken har en nominell effekt på 4,5 MW var och är monterade på stålrörstorn med 150 m navhöjd. Nedre delen av rörtornen är förstärkta för att kunna tjäna som vattenlager med en volym på 40 000 kubikmeter var. Rotordiametern är 136 m. De fyra vattenlagren är genom underjordiska ledningar förbundna med ett nedre vattenlager i floden Kocher på nivå ca 250 m under rörtornen. De första resultaten från driften väntas i slutet av år 2013. Närmare information fås av: Naturstromspeicher Gaildorf GmbH, Münstermühle 2, D-74405 Gaildorf.
Utbildning av offshorepersonal I och med att offshorevindkraften blir allt vanligare uppstår brist på utbildad personal för både bygge, montering och drift av kraftverken. Fyra stora företag med intressen i offshorevindkraft har nu bildat ett samarbetsorgan med avsikt att effektivera utbildningen i detta speciella yrke. De första medlemmarna i organisationen är Windreich, Areva, Alstom och Hochtief vartill kommer några företag med tidigare intressen i närbesläktade arbeten, nämligen die Nordseewerke och stiftelsen Stiftung Offshore Windenergie. Förutom en effektiverad utbildning av personal har den nya organisationen tagit på sitt ansvar t.ex anskaffning och drift av monteringsfartyg, standardisering av komponenter, trygghet och liknande uppgifter som bidrar till högre kvalitet utan att påverka den ekonomiska konkurrensen. En medarbetare hos Windreich uttrycker sig sålunda: Den som i dag konsekvent investerar i förnybar energi, kommer i morgon att kunna utnyttja den globalt billigaste energin. Eller tror någon verkligen att vi en gång åter kommer att kunna köpa olja eller gas till samma pris som för tio år sedan, eller tjugo?
Naturlig energi med lagring
Husum Windenergy större och bättre än någonsin
I Gaildorf i närheten av Heidenheim i Schwaben byggs ett kombinerat vind- och vattenkraftverk med möjlighet att lagra också vindenergi i vattenförråd. Företaget tillhör ett energiandelslag, i vilket både enskil-
Vindenergimässan i Husum står, då detta skrivs, färdig att öppnas den 18 september 2012. Man har tagit kritiken angående förbindelserna till Hamburg på allvar – i år kompletteras ”shuttle”-bussarna, som sköter
förbindelserna till hotellen, med ett shuttleflyg, som alla fyra mässdagarna trafikerar rutten Hamburg-Husum med två morgonturer till Husum och två kvällsturer tillbaka. Resan tar 35 minuter och kostar 224,91 euro tur och retur.
I Tyskland 26 % tillväxt, nu 30 GW totalt installerad kraft Under det första halvåret 2012 installerades i Tyskland 414 nya vindkraftverk med ca 1 000 MW totaleffekt. Därmed nåddes totalsiffran 30 GW för hela landet. Enligt branschinformation kommer under andra halvåret betydligt över 400 nya kraftverk med sammanlagt 2 000 MW totaleffekt att påbörjas. På grund av den ökande ”repowering”, dvs. att ersätta äldre, mindre kraftverk med nya 2 – 3,5 MW enheter, minskade totalantalet vindkraftverk för första gången i Tyskland till ca 22 700 enheter. Offshoreinstallationerna går långsammare än beräknat. Under första halvåret 2012 installerades nio enheter med totalt 45 MW. Fundament- och anslutningsarbeten pågår vid ett flertal nya offshoreanläggningar.
Enercon har 100 st 7,5 MW i orderboken Sedan 2004 har Enercon levererat över 50 stycken E-126 turbiner. Försäljningen har fortsatt och man har nu fått ordning på serietillverkningen. De följande 100 enheterna levereras till tre jätteprojekt, ett av dem i Holland, där 38 enheter ställs upp på ”Nordoostpolder”. Med sina 138 m höga betonghybridtorn är det fråga om ett av världens största projekt. Enercon fortsätter att utveckla E-126-typen. Man väntar sig 8 – 9 MW effekt.
12
VINDÖGAT 3/2012
AKTUELLT
IEA förväntar kraftig ökning av vindkraft Det internationella energiorganet IEA förväntar sig att utbyggnaden av förnybar elproduktion kommer att ta ytterligare fart under de kommande fem åren. Det framgår av den nyligen publicerade rapporten Medium-Term Renewable Energy Market Report 2012. Trots ett osäkert ekonomiskt världsläge menar IEA att den globala elproduktionen från vindkraft kommer att öka med 139 procent mellan år 2011 och 2017 och uppgå till 1 065 TWh.
Snabb ökning av vindkraften. Miljömagasinet 24.8.12 IAEA, Internationella energikommissionen, spår i en rapport att förybar el kommer att öka med 40 % från 2011-2017 och vindkraften med 139 %. 40 % av den ökningen står Kina för. För Sverige ökar vindkraften från 6,1 till 11,1 TWh. Svensk Vindenergi säger i ett pressmeddelande att den ökningen kommer att nås redan 2013, men för att vindkraften ska fortsätta därefter krävs att ambitionsnivån för förnybar el höjs.
Sverigefyndet på fjärde plats, Industrinyheter,se, 6.3.12 Sällsynta jordartsmetaller är ett samlingsnamn för de fjorton lantaniderna samt Skandium, Yttrium och Lantan. Just nu betingar de sällsynta metallerna ett mycket högt pris och efterfrågan är stor. Det är främst elektronik- och försvarsindustrin som är intresserad av metallerna för tillverkning av modern elektronik i exempelvis vindkraftverk, elbilar, datorer och mobiltelefoner. Apatit är ett mineral som bland annat finns i järnmalm. Ibland förekommer apatit tillsammans med sällsynta jordartsmetaller. Det är också apatit som utgör tändernas emalj. Tasman Metals Ltd är ett kanadensiskt prospekteringsbolag som hittat en av världens största fyndigheter av så kallade sällsynta jordartsmetaller. Och fyndet gjordes i Sverige, norr om Gränna, alldeles nyligen. Samtidigt utreder LKAB om jordartsmetallerna och apatiten som finns i deras sandhögar är värda att ta rätt på. Fyndigheten som Tasman Metals hittat här i Sverige är värd många miljarder och kan skapa flera hundra nya jobb. Provborr-
ningar visar att fyndigheten är den fjärde största i sitt slag i hela världen och beräknas räcka i minst 40 år, kanske ännu längre. Planerna är att bryta den som ett stort dagbrott: 700 meter långt, 200 meter brett och 100 meter djupt. När man är klar ska hålet förvandlas till en sjö, är det tänkt. Men vägen från fynd till produktionsbrytning är lång och snårig, bland annat måste bolaget söka tillstånd hos olika myndigheter för att få bryta malmen. Så tidigast 2016 kommer produktionsbrytningen igång. De sällsynta jordartsmetallerna är; Skandium, Yttrium och Lantan samt de fjorton lantaniderna: Cerium, Praseodym, Neodym, Prometium, Samarium, Europium, Gadolinium, Terbium, Dysprosium, Holmium, Erbium, Tulium, Ytterbium och Lutetium. Världsmarknadspriset på sällsynta jordartsmetaller har mer än femtonfaldigats på bara ett år vilket gör att tidigare kända fynd plötsligt blivit värda att bryta och utvinna. Kina står för åttio procent av lantanidutvinningen och med tanke på den eskalerande efterfrågan har landet beslutat att strypa exporten för att gynna den egna elektronikindustrin. De sällsynta jordartsmetallerna används för tillverkning av modern elektronik i till exempel vindkraftverk, elbilar, datorer och mobiltelefoner.
Vindkraftprojekt i Finland Under 2012 har byggts: - Simo, 6 st, 18 MW, Tuuliwatti, Vestas - Vasa, 1 st, 3,6 MW, Mervento - Huittinen, 2 st, 3,6 MW, Lännen Lintu - Fredrikshamn, 4 st, 8 MW, Suomen Voima, Hyundai - Kemi, 1 st, 2 MW, Sumituuli, Hyundai År 2012 byggs ännu: - Ijo Olhava: 8 st, 24 MW, Tuuliwatti (Vestas) - Tervola: 10 st, 30 MW, Tuuliwatti (”) År 2013 byggs, enligt preliminära uppgifter: - Fredrikshamn: 2 st, 6 MW, Haminan Energia (WinWinD?) - Honkajoki: 9 st, 22 MW, Taaleritehdas (Nordex) - Villmanstrand: 7 stl, 21 MW, Tuulisaimaa (Alstom) - Merijärvi: 6 st, 14 MW, Herrfors (Siemens?) - Brahestad 7 st, 14 MW, Puhuri (Siemens) - Brahestad: 1 st, 3 MW, EverGreen Investment
Sammanlagd kapacitet i augusti 2012 - 234 MW, mot 199 MW förra året - 145 st vindkraftverk, mot 131 år 2011
Meriaura satsar på specialtransporter, 2.3.2012 Nybygget. Meriauras 105 meter långa nybygge sjösattes i mars. För tillfället sysselsätter nybygget ett 100-tal varvsanställda. Speciallastfartyget levereras i maj. Fartyget byggs åt företaget Gaiamare som hör till rederigruppen Meriaura i Åbo. Aura II ska sköta tunga transporter för off shore- och vindkraftsindustrin, det kan också användas för oljebekämpning både till havs och i skärgården. Fartyget utrustas med ett skrov i isklass 1 A för att också kunna operera i arktiska förhållanden. Men nybygget ska i första hand operera i Östersjön och Nordsjön. I Östersjön och Nordsjön byggs för tillfället ett tiotal vindkraftsparker. Och fler är på kommande. – Vindkraftsbranschen till havs är en växande bransch, och där vill vi vara med. Marknaden har en potential på en miljard euro de närmaste fem åren, säger Matti-Mikael Koskinen, vd i Meriaura Oy. Företaget som specialiserat sig på tunga sjötransporter räknar med att 50 procent av omsättningen inom fem år ska komma från specialtransporter för vindkraftsindustrin och från transporter av förnyelsebar energi. Det nya fartyget drivs med flytande biobränsle. Wärtsilä levererar motorerna. Biooljan produceras i rederigruppens fabrik i Nystad. Den tillverkas av avfall från livsmedelsindustrin, i det här fallet från fiskodlingsindustrin. Men produktionen i Nystad täcker inte behovet, en del av råvaran måste importeras från Norge och Island. Meriaura är delägare i en fabrik på Island. För den miljövänliga teknologin har man fått två miljoner euro i miljöstöd av staten. Fartyget är unikt både vad gäller den miljövänliga teknologin och fartygets funktioner.
VINDÖGAT 3/2012
13
ROTORBLAD FRÅN JAKOBSTAD Anders Stenberg
Rotorbladen hör till de största komponenterna i ett vindkraftverk. Bladens dimensioner sätter stora krav på såväl tillverkningen som logistiken. På Alholmen i Jakobstad tillverkar Nordpipe Composite Engineering (NCE) rotorblad för vindkraftverk sedan 2010. NCE är grundat 1993 och är specialiserat på tekniska industriplaster och har sedan slutet av 2010 tillverkat rotorblad till vindkraftverk. NCE, som är det nordligaste företaget i Europa som tillverkar rotorblad, anser att det finns en stor tillväxtpotential inom detta område och är redan förberett på att möta en ökad efterfråga.
Tillverkningen kräver specialkunnande Bladen på vindkraftverk är stora komponenter och måste klara av att stå emot stora dynamiska krafter, då de samlar upp energin i vinden. Kraven på såväl personal som arbetsredskap är höga. Dan Björkskog, vd för NCE, berättar att företaget har satsat på utbilda personalen och att den besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bladens kvalité ska motsvara kundens förväntningar och krav. NCE samarbetar med det tyska företaget WINDnovation Engineering Solutions GmbH, som står bakom själva designen av
Interiör från Nordpipe Composite Engineerings hall i Jakobstad.
bladet samt hållfastighetsberäkningarna, medan spetskompetensen inom tillverkningsprocessen finns i Jakobstad. För tillverkningen av rotorblad behövs en högklassig utrustning, eftersom dimensionerna är stora men toleransen liten. Björkskog förklarar att deras 57 meter långa blad är spänns fast med 88 stycken M30bultar i navet och att borrningen av hålen kräver hög precision. En specialtillverkad CNC-borrmaskin är införskaffad för ändamålet och den klarar av en vingdiameter på upp till fyra meter, vilket täcker behovet för den närmaste framtiden mer än väl.
De första bladen tar form Fram till dagens datum har fyra rotorblad, tillverkade av glasfiberarmerad plast, rullat ut ur fabriken i Jakobstad. Det första bladet skeppades till Tyskland för tester i laboratorieförhållanden. De mekaniska påfrestningarna som bladen utsätts för under stresstesterna ska motsvara minst 20 års användning under normala förhållanden. Resultaten från testet var utmärkta. De övriga tre bladen transporterades till Merventos pilotturbin i Sundom med långtradare och installerades i februari 2012.
FAKTA OM NCE NCE är specialiserat på tekniska industriplaster och tillverkar rör, cisterner, skrubbrar, reaktorer, kyltorn och övriga specialkompositlösningar konstruerade för att klara av korrosion och höga tryck. Omsättning 2011: 11 milj. € Anställda 2011: 65 personer Ett 57 meter långt rotorblad, färdigt för leverans.
14
VINDÖGAT 3/2012
PRODUKTIONSSTATISTIK Läge Huittis 1 Korsnäs 1 Korsnäs 2 Korsnäs 3 Vasavägen Eckerö Bredvik Vammala Koppelo Äetsä Marjamäenvuori Karlö Marjaniemi 1 Karlö Marjaniemi 2 Björneborg 1 Siikajoki Säikkä 1 Siikajoki Säikkä 2 Enontekis Lammasoaivi 1 Enontekis Lammasoaivi 2 Karlö Huikku Karlö Marjaniemi 3 Kuivaniemi Vatunki 1 Eckerö Mellanön Kökar 1 Finström Pettböle 1 Finström Pettböle 2 Vårdö 1 Töysä, Riihontie 1 Siikajoki Tauvo 1 Siikajoki Tauvo 2 Lemland Knutsboda 1 Lemland Knutsboda 2 Lemland Knutsboda 3 Lemland Knutsboda 4 Enontekis Lammasoaivi 3 Muonio Olos 1 Muonio Olos 2 Muonio Olos 3 Muonio Olos 4 Muonio Olos 5 Föglö Bråttö Lumparland 1 Lumparland 2 Finström Pettböle 3 Sottunga Kasberget Lumijoki Routunkari Kuivaniemi Kuivamatala 1 Kuivaniemi Kuivamatala 2 Kuivaniemi Kuivamatala 3 Jaasjärvi Ilvesjoki 1 Kuivaniemi Vatunki 2 Kuivaniemi Vatunki 3 Kuivaniemi Vatunki 5 Närpes Öskata 1 Kotka 1 Kotka 2 Björneborg Meri-Pori 1 Björneborg Meri-Pori 2 Björneborg Meri-Pori 3 Björneborg Meri-Pori 4 Björneborg Meri-Pori 5 Björneborg Meri-Pori 6 Björneborg Meri-Pori 7 Björneborg Meri-Pori 8 Karleby Kokkola T1 Karleby Kokkola T2 Kristinestad Kristiina 1 Kristinestad Kristiina 2 Kristinestad Kristiina 3
Tillverkare Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Windworld Vestas Vestas Vestas Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Nordtank Siemens Siemens Nordtank Nordtank Nordtank Vestas Enercon Enercon Enercon Enercon NEGMicon Nordtank Nordtank Vestas Vestas Vestas Vestas Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Enercon Enercon Enercon Enercon Vestas Vestas NEGMicon NEGMicon NEGMicon SUNDWIND NEGMicon NEGMicon NEGMicon NEGMicon Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD
Effekt kW 75 200 200 200 220 225 225 225 300 300 300 300 300 450 450 500 500 500 500 500 500 500 500 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 660 660 750 750 750 750 750 750 750 750 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000
Ø m 20.0 24.6 24.6 24.6 25.0 29.0 29.0 29.0 31.0 31.0 31.0 31.0 31.0 37.0 37.0 37.3 37.3 37.3 39.0 40.3 40.3 40.3 40.3 43.0 43.0 43.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 44.0 45.0 45.0 45.0 45.0 47.0 47.0 44.0 44.0 44.0 46.0 48.0 48.0 48.0 48.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 54.0 56.0 56.0 56.0 56.0 56.0
torn m 40 32 32 32 31 35 50 52 30 30 30 30 30 35 35 36 41 36 40 40 55 55 55 50 49 49 45 45 45 50 41 41 41 40 40 40 65 65 65 65 55 50 50 50 50 75 50 50 50 45 60 60 60 60 60 60 50 50 50 50 70 70 70 70 70
Start Uppsk. m.år MWh/a 03/03 11/91 380 11/91 380 11/91 380 07/03 100 12/04 500 12/04 09/05 10/93 650 10/93 670 09/93 700 04/93 725 04/93 725 10/96 1,100 10/96 1,100 04/95 1,195 06/95 1,275 08/95 1,060 08/95 1,200 10/97 1,300 10/98 1,100 10/98 1,100 09/98 1,100 06/09 600 04/97 1,350 04/97 1,350 11/97 1,200 11/97 1,200 11/97 1,200 11/97 1,200 11/98 1,400 11/98 1,400 11/98 1,400 09/99 1,400 09/99 1,400 09/99 1,400 09/99 1,600 08/03 1,500 08/03 1,500 10/99 1,300 01/05 03/99 1,800 10/98 1,500 10/98 1,500 10/98 1,500 01/11 700 11/99 1,500 11/99 1,500 11/99 1,500 08/99 1,600 09/99 2,000 09/99 2,000 06/99 2,340 06/99 2,340 06/99 2,330 06/99 2,320 06/99 2,450 06/99 2,670 06/99 2,600 06/99 2,580 05/03 2,100 05/03 2,100 12/03 2,200 12/03 2,200 12/03 2,200
Uppgifterna uppställda av VTT Energi / Ville Turkia jan MWh
febr MWh
mars MWh
13 0 0 2 40
15 0 0 9 36
31 0 4 10 45
36 44 0 29 26 0 0 77 69 0 97 140 92 81 86 38 58 0 106 111 100 100 0 1 3 0 6 9 165 131 126 114 161 16 18 18 18 4 75 75 75 33 147 161 178 159 176 170 108 205 142 194 106 193 70 70 70
7 34 0 30 36 0 0 25 115 11 113 119 103 92 84
79 45 5 43 61
108 0 113 81 96 102 0 0 0 0 12 31 144 128 120 119 154 105 26 26 26 21 82 82 82 25 137 137 185 180 183 176 130 213 167 224 157 161 122 122 122
69 103 59 147 81 145 131 113 160 0 124 126 122 120
179 167 147 174 177 162 56 56 56 51 99 99 99 3 111 111 178 210 210 208 165 318 237 331
Produktion 2012 - I MWh kWh/m2 h 0 0 0 59 124 294 0 0 0 4 9 22 21 43 96 121 183 538 0 0 0 0 0 0 121 161 405 123 163 409 5 7 18 102 135 339 123 163 411 0 0 0 0 0 0 172 157 343 288 263 576 70 64 140 357 299 714 340 267 680 340 267 680 304 238 608 283 222 566 38 326 224 543 0 0 0 343 226 572 318 209 530 318 209 530 322 212 537 0 0 0 1 1 2 3 2 4 0 0 0 18 12 30 40 26 67 488 307 813 426 268 710 393 247 655 407 256 678 492 284 745 284 164 430 101 66 135 101 66 135 101 66 135 256 256 256 60 395 409 541 549 569 553 403 737 545 749 262 354 192 192 192
141 141 141 33 173 179 236 240 248 242 176 322 238 327 107 144 78 78 78
341 341 341 80 395 409 541 549 569 553 403 737 545 749 262 354 192 192 192
CF % 0 13 0 1 4 25 0 0 18 19 1 15 19 0 0 16 26 6 33 31 31 28 26 25 0 26 24 24 25 0 0 0 0 1 3 37 32 30 31 34 20 6 6 6 16 16 16 4 18 19 25 25 26 25 18 34 25 34 12 16 9 9 9
Stör.- 12 mån tid (h) MWh 38 520 287 2232 17 2027 202 77 401 149 146 982 607 887 677 114 427 449 216 495 1440 82 1440 33 1041 822 1254 1063 528 1220 1305 1000 965 911 304 419 1308 2184 0 1211 1170 1105 1096 1440 204 996 689 896 683 896 389 100 505 125 415 1695 1469 1362 1277 1724 530 1307 718 718 718 518 1061 1061 1061 786 1591 1672 36 1872 8 1880 2 2062 7 1867 375 1887 21 2617 340 2086 41 2625 444 1166 161 1985 1440 1719 181 1685 874 1588
% av uppsk.
kWh/ m2/a
75 5 53 77 80
603 37 426 156 607
93 101 16 62 68 7 3 69 83 50 102 100 91 88 83 51 97 0 101 98 92 91 15 49 49 28 36 30 106 98 91 98
804 897 151 595 656 77 30 752 973 483 1021 1023 784 757 715 209 901 0 797 770 727 721 134 453 449 256 332 273 1065 923 856 803
73 48 48 48
753 472 472 472
71 71 71 49 80 84 80 80 89 80 77 98 80 102 56 95 78 77 72
586 586 586 434 695 730 818 821 900 815 824 1143 911 1146 474 806 698 684 645
VINDÖGAT 3/2012
Läge
15
Tillverkare
Eurajoki Olkiluoto -TU1 Oulunsalo Riutunkari T4 Oulunsalo Riutunkari T5 Oulunsalo Riutunkari T6 Uleåborg Vihreäsaari T1 Larsmo Fränsviken Björneborg Hilskansaari Ijo Laitakari 2 Nystad Hankosaari 1 Nystad Hankosaari 2 Oulunsalo R iutunkari T1 Ingå Barö 3 Hangö Sandö 1 Hangö Sandö 2 Hangö Sandö 3 Hangö Sandö 4 Dragsfjärd Högsåra 1 Dragsfjärd Högsåra 2 Dragsfjärd Högsåra 3 Björneborg Meri-Pori 9 Kuivaniemi Vatunki 6 Lemland Båtskär 1 Lemland Båtskär 2 Lemland Båtskär 3 Lemland Båtskär 4 Lemland Båtskär 5 Lemland Båtskär 6 Brahestad 1 Brahestad 2 Brahestad 3 Brahestad 4 Brahestad 5 Pori Offshore 1 Brahestad 6 Brahestad 7 Brahestad 8 Brahestad 9 Kemi Ajos 1 Björneborg Meri-Pori 10 Uleåborg Vihreäsaari T2 Kemi Ajos T10 Kemi Ajos T11 Kemi Ajos T2 Kemi Ajos T3 Kemi Ajos T4 Kemi Ajos T5 Kemi Ajos T6 Kemi Ajos T7 Kemi Ajos T8 Kemi Ajos T9 Björneborg, Meri-Pori 11 Oulunsalo Riutunkari T1 Oulunsalo Riutunkari T2 Torneå Röyttä 1 Torneå Röyttä 2 Torneå Röyttä 3 Torneå Röyttä 4 Torneå Röyttä 5 Torneå Röyttä 6 Torneå Röyttä 7 Torneå Röyttä 8 Fredrikshamn, Summa
WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WINWIND WinWinD WinWinD Nordex Nordex Nordex Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon HARAKOSAN HARAKOSAN HARAKOSAN Bonus Vestas ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON ENERCON Bonus Bonus Bonus Bonus Bonus Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens WINWIND WINWIND WINWIND WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD WinWinD Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens Siemens 4xWinWinD
130 st
Summor Medeltal
Effekt kW 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,300 1,300 1,300 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,000 3,600 3,600 3,600 3,600 3,600 3,600 3,600 3,600 12,000 197,990
Ø m 56.0 56.0 56.0 56.0 56.0 64.0 64.0 64.0 60.0 60.0 60.0 70.0 70.0 70.0 70.0 70.0 70.7 70.7 70.7 76.0 80.0 71.0 71.0 71.0 71.0 71.0 71.0 82.4 82.4 82.4 82.4 82.4 101.0 101.0 101.0 101.0 101.0 90.0 90.0 90.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 120.0 120.0 120.0 120.0 120.0 120.0 120.0 120.0 100.0
torn m 60 70 70 70 56 66 70 70 69 69 65 65 65 65 65 65 65 65 65 80 78 64 64 64 64 64 64 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 90 90 90 88 88 88 88 88 88 88 88 88 88 100 88 88 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Start Uppsk. m.år MWh/a 10/04 2,400 09/03 2,200 09/03 2,200 09/03 2,200 09/01 1,900 06/06 2,200 07/07 2,100 02/09 2,500 10/99 2,340 10/99 2,340 08/99 3,000 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 08/04 3,500 09/07 4,100 08/07 4,100 09/07 4,100 07/02 6,000 12/02 4,500 08/07 6,500 08/07 6,500 08/07 6,500 07/07 6,500 09/07 6,500 09/07 6,500 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 06/04 5,200 07/10 7,500 06/10 6,750 06/10 6,750 06/10 6,750 06/10 6,750 12/05 8,100 06/06 6,900 12/04 6,900 12/08 6,900 12/08 6,900 01/08 6,900 01/08 6,900 11/08 6,900 10/07 6,900 02/08 6,900 02/08 6,900 12/08 6,900 12/08 6,900 10/09 8,000 02/08 6,900 02/08 6,900 12/10 12/10 12/10 12/10 12/10 12/10 12/10 12/10 08/10 7500
jan MWh 133 190 77 167 0 224 160 200 197 140 2 223 214 214 190 190 345 345 345 352 128 665 707 675 703 686 581 326 342 252 331 321 784 474 514 482 488 626 385 0 318 838 683 731 836 750 800 430 818 852 876 624 717 750 999 906 1059 992 1066 1113 1088
febr MWh 117 230 0 153 0 186 155 54 200 150 0 221 211 211 217 217 370 370 370 576 524 657 668 642 665 616 646 463 490 493 409 496 870 605 606 634 667 305 492 13 746 614 685 835 933 825 649 0 744 740 1007 891 822 875 896 828 898 876 897 931 803
mars MWh 134
297 256 218 261 219 274 220 220 212 212 432 432 432 764 461 767 782 670 758 719 657 690 641 775 656 769 809 786 764 730 232
756
1216 1069 1011 1053 1126 1107 1126 1113
Produktion 2012 - I MWh kWh/m2 h 385 156 385 420 171 420 77 31 77 320 130 320 0 0 0 707 220 707 571 178 571 472 147 472 658 233 506 510 180 392 2 1 2 718 187 359 644 167 322 644 167 322 619 161 309 619 161 309 1147 292 573 1147 292 573 1147 292 573 1692 373 846 1112 221 556 2089 528 908 2157 545 938 1987 502 864 2126 537 924 2021 510 879 1884 476 819 1479 277 643 1473 276 640 745 140 324 1515 284 659 1473 276 640 1654 206 719 1848 231 804 1929 241 839 1902 237 827 1919 240 834 1661 261 554 1108 174 369 13 2 4 1064 135 355 1452 185 484 1369 174 456 1566 199 522 1768 225 589 1575 201 525 1449 184 483 430 55 143 1562 199 521 1592 203 531 2639 336 880 1515 193 505 1539 196 513 2841 251 789 2965 262 824 2745 243 762 3010 266 836 2994 265 832 3071 271 853 3170 280 881 3004 266 834
CF % 18 19 4 15 0 32 26 22 23 18 0 16 15 15 14 14 26 26 26 39 25 41 43 39 42 40 37 29 29 15 30 29 33 37 38 38 38 25 17 0 16 22 21 24 27 24 22 7 24 24 40 23 23 36 38 35 38 38 39 40 38
372,050 35,166 36,393 31,254 102,737
Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv
Stör.- 12 mån tid (h) MWh 1790 22 1966 1035 1676 158 1704 1440 0 2411 2426 0 2481 59 2167 334 1667 1396 1923 2546 2323 2323 2366 2366 4668 4301 3989 103 6341 3703 7325 7794 7284 7772 7412 7221 44 5375 40 5643 39 5146 125 5940 78 5671 22 8163 35 6717 62 7124 11 7052 115 7294 6858 508 5079 1274 2364 450 6152 132 8291 104 6890 65 7934 11 6363 61 7903 128 6313 780 6207 75 9282 82 7799 9764 81 7928 22 8106 395 11107 158 11530 270 11265 345 11223 159 12153 247 12456 232 11881 210 11713 20674
% av uppsk. 75 89 76 77 0 110 116 99 93 71 64 73 66 66 68 68 114 105 97 106 82 113 120 112 120 114 111 103 109 99 114 109 109 100 106 104 108 85 74 34 89 120 100 115 92 115 91 90 135 113 122 115 117
kWh/ m2/a 727 798 680 692 0 749 754 771 766 590 680 662 604 604 615 615 1189 1096 1016 1398 737 1850 1968 1840 1963 1872 1824 1008 1058 965 1114 1063 1019 838 889 880 910 1078 798 372 783 1056 877 1010 810 1006 804 790 1182 993 1243 1009 1032 982 1019 996 992 1075 1101 1051 1036
82
807
455,749 189
461
21
De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv. 6
FI-00330 Helsingfors
EVENEMANG 2012 17 – 18 okt
Wind farm design & Introduction to windfarmer, Helsinki, Finland, www.gl-garradhassan.com/training
23 – 25 okt
Energia-12 mässan i Tammerfors, www.energiamessut.fi
30 okt
Vindkraftföreningens höstmöte, Novia Vasa. www. vindkraftforeningen.fi
21 – 22 nov
Vind 2012- konferens, Stockholm, Olof Palmes gata 31, www.svenskvindenergi.org