vindogat 4 2012 by Lucce Pucce

Nr 4 • December 2012 • årgång 31

ISSN 0359-2936

Vindögat önskar sina läsare

ett Gott Nytt År

VINDÖGAT 4/2012

VINDKRAFTFÖRENINGEN RF Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors

tel 0400 445166

W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I

4/2012

ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 0400 44 51 66 00330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi

MILSTOLPAR ..................................................................................................................................................... 3

VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS Tredje linjen 32 A 040 722 2181 00530 Helsingfors anders.stenberg@triventus.com

PLANERING AV VINDKRAFTSUTBYGGNAD ............................................................................ 4

Niklas Frände,VASA Yrkeshögskolan Novia 044 780 5745 Wolffska vägen 33, 65200 Vasa niklas.frande@novia.fi STYRELSE

ÅLANDKNUTEN ........................................................................................................................................... 3

EMV, ENERGIMARKNADSVERKETS AKTUALITETSDAG..................................................... 7 VINDKRAFTVERKS INVERKAN PÅ TRAFIKSÄKERHETEN .................................................. 8 VINDKRAFTFÖRENINGENS HÖSTMÖTE 30.10 ..................................................................... 8

Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa

0400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi

MR WINDKRAFT SWEDEN.................................................................................................................... 9

Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn

0400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi

VINDKRAFTSAMMARBETE KRING ÖSTERSJÖN .................................................................... 9

Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg

040 563 7427 danno@suomi24.fi

Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810, 65101 Vasa

040 673 6747 markus.nyman@merinova.fi

Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni

050 5616857 johanna.nyman@agrolink.fi

KOSTNADSJÄMFÖRELSE FÖR ELPRODUKTION.................................................................13

Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm

050 526 3122 allan.blom@multi.fi

LITTERATURFÖRTECKNING ÖVER VINDKRAFTSBIBLIOTEKET PÅ NOVIA ......14

VAD KOSTAR VINDKRAFTEN? ...........................................................................................................10 PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 4/2012 ............................................................................11 AKTUELLT .........................................................................................................................................................12

PRODUKTIONSÖVERSIKT ....................................................................................................................15 ”Broderförening” STY, SUOMEN TUULIVOIMAYHDISTYS ry www.tuulivoimayhdistys.fi

ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS 23-25.10 ..............................................................................15 EVENEMANG .................................................................................................................................................16

VINDÖGAT REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Hannele Holttinen VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Arkmedia ombrytning Folke Malmgren redaktionschef LÖSNUMMER Lösnummer för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen, och tidigare nummer kan läsas på nätet: www.vindkraftforeningen.fi/AKTUELLT UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: Fi9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH I Sverige: PlusGiro 838 220-2 Annonspriser: 1/1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 € FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 15 € Personmedlem 35 € Småföretag (1-3 pers) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 40 € / 355 SEK

Vindkraftföreningen grundades år 1980. Dess ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet.Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organistioner. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Siemens ställde upp sitt stora 6 MW verk i juni. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland ISSN 0359-2936 / Tryck: Arkmedia,Vasa 2012

VINDÖGAT 4/2012

MILSTOLPAR Folke Malmgren

Årets höstsäsong har karakteriserats av två riktgivande byråkratiska tillkännagivanden. Den ena var miljöministeriets diskussionsdag den 21 november, varvid de centrala delarna i ”Miljöförvaltningens anvisningar” genomgicks och kommenterades. Den riktar sig till såväl områdesplanläggare som till kommuners byggnämnder, till såväl NTM (näring-trafik-miljö) centraler som till vindkraftprojektörer och markägare. Det poängterades dock att det inte är fråga om en lagtext utan ett hjälpmedel och en första version av riktgivare för ett ändamålsägnat vindkraftbyggande i vårt land. Den 96-sidiga handledningen finns nu tillgänglig även på svenska, dock endast på nätet emedan justerade versioner väntas tillkomma i fortsättningen. Under diskussionsdagen uttalades en mängd kommentarer. Bl.a ansågs att de många särbestämmelserna för just vindkraft kunde motivera till att utarbeta egna byggförordningar för vindkraftbyggande och att även positiva konsekvenser kunde beaktas. Den andra milstolpen var Energimarknadsverkets aktualitetsdag den 27 november, beträffande inmatningstariffen, dvs de statliga stöden till produktion av förnybar

energi. Trots att trämassans andel beräknas stå för majoriteten av den EU-direktiva målsättningen för förnybar energi till 2020, är det 10-faldiga tillväxtmålet för vindkraftkapaciteten av märkbar betydelse, inte minst för sysselsättning och industrins export. Tarifflagen trädde i kraft i mars 2011 och den byråkratiska processens praktiska följder har börjat visa sig, i form av medaljens båda sidor. Första året skedde förseningar och inget vindkraftbygge slutfördes. Detta år ser ut att bli rekordartat. Projektstarter och uppföljningar sker med hjälp av adb-systemet ”SATU”, men även allsköns avgifter och verifieringskostnader medföljer, vilket skapar olönsamhet för små projekt. För småskalig produktion som faller utanför tarifframarna blir lösningen sannolikt någon annan. I princip förefaller processförfarandet logiskt och rättframt men en mångfald komplikationer uppträder i praktiken, vilket framgick under diskussionsstunderna. Att strikt avslå lösningar där begagnade anläggningskomponenter ingår leder till tolkningsfrågor, jmfr ny mölla på gammalt fundament eller ny värmeanläggning till gammal skorsten osv. Lagstiftarens avsikt har varit

att delar som redan en gång erhållit t.ex statligt investeringsstöd inte ska stödas på nytt är förståeligt men att mista tariffstödet för att en havererad generator ersätts med en begagnad kan synas ojust. En noggrannare rapport blir tillgänglig i mars 2013 och en justerad klimat- och energiförfattning är under arbete och nettoberäkningsprincipen för småskalig produktion verkar vara skjuten på framtiden. Se referaten på följande sidor.

ÅLANDKNUTEN De goda vindförhållandena på Åland kunde bidra med en tiondel av den målsatta utbyggnaden av vindkraft till 2020. Statsminister Katainen besökte Åland i september och hänvisade till ”en del juridiska problem”, på Suomen Kuvalehtis fråga om varför tariffen inte kan gälla där. Frågan om det görs något för att få den åländska vindkraftpotentialen utnyttjad togs upp på miljöministeriets diskussionsdag, med hänvisning till riksdagens grundlagsutskotts konstaterande att ”motiveringen till hindret är oriktig och att näringspolitiken, dit tariffen hänförs, visserligen faller under självstyrel-

sens revir men att lagen ändå inte hindrar” att tariffstöd utbetalas till Åland. Svaret blev att det ”uttalas så många saker och det är bäst att vända sig till landskapsregeringen”. Frågan kom upp också på energimarknadsverkets aktualitetsdag. Representanter för arbets- och näringsministeriet deltog i vardera seminariet. Svaret hänvisade då till att den statsbudgeterade tarifflagen för riket inte gäller utöver landskapsgränsen (se Vindögat nr 3 – 12, justitiekanslers uttalande i mars -12). En mindre juridiskt bevandrad person har svårt att förstå varför inte pengamedel

skulle kunna slussas över landskapsgränser om nationens intressen står på spel. Visserligen kan besvärligheter uppstå i form av den minutiösa, av betalda verifierarresurser underställda, uppföljningen av rapportering och användning av tidigare stödda anläggningskomponenter vara ett problemkomplex man inte gärna tar sig an över skattereviren. Men varför inte göra upp tidsbundna projektperioder på basen av vad som är möjligt och till vilka maximala stödmedelmängder? (fm)

VINDÖGAT 4/2012

PLANERING AV VINDKRAFTSUTBYGGNAD Miljöministeriets diskussionsdag 21.11-12 Miljöministeriet presenterade sin ”Handledning för vindkraftbyggande” på sin sk diskussionsdag, i nationalmuseets auditorium. Evenemanget samlade ca 150 deltagare. Hela handledningen, Miljöförvaltningens anvisningar 4sv | 2012, omfattande 96 sidor, finns tillgänglig på svenska, på; http://www.ymparisto.fi/download. asp?contentid=138895&lan=sv Den ges inte ut i tryck eftersom den är objekt för vidare granskning och kan bli uppdaterad i flera repriser framdeles. En liknande diskussionsdag ordnas i Vasa onsdagen den 23.1.2013.

är avsedd att tillämpas främst vid styrningen av vindkraftsbyggen i industriell storleksklass. Den kan också till lämpliga delar användas vid styrning av mindre vindkraftsbyggen. Denna handledning har kommit till genom en öppen och interaktiv beredningsprocess... . . . ”

Kommentarer ur dagens presentationer och frågestunder -

Dagens program inleddes av minister Ville Niinistö, varefter: -

Det centrala innehållet; spec.expert Nunu Pesu, miljöministeriet Utmaningar för kommunerna; öv.arkitekt Ritva Laine, kommunförbundet Erfarenheter av utbyggnadsstyrningen; reg.driftchef Harri Kuivalainen, SÖNTM.centralen Bullerkonsekvenser, mätning och minimering; proj.chef Hannu Nykänen, VTT Utmaningar för områdesbevakningen; avd.officer kommendör Olli-Pekka Lund, Försv.M Stödsystemet och dess utveckling; statsrådet Anja Liukko, ANM Diskussionsdagen avslutades; reg.plan. chef Ulla Koski, MM

Presentationerna kommer på MMs nätsidor, sannolikt på www.ymparisto.fi/default. asp?contentid=383478&lan=FI

Sammandrag, av de centrala avsnitten i sina nuvarande utförande

Ur förordet; ”. . . . .En utgångspunkt för denna handledning är en princip, som ingår i den nuvarande lagstiftningen, nämligen att man vid utbyggnaden av vindkraft tillämpar samma föreskrifter som vid övrigt byggande. I handledningen behandlas hur de gällande föreskrifterna tolkas samt principer för och exempel på god planering. Ett centralt syfte med denna handledning är att, i den utsträckning det är möjligt, främja enhetlig tillämpning av lagstiftningen vid styrningen av vindkraftsutbyggnaden. Handledningen

Handledningen är en handledning, ingen lagtext! Vid konflikter avgör lagparagraferna (Lauri Tarasti). Det förefaller nödvändigt att också utarbeta en handledning för småskaligare byggen och att nettoberäkningssystemet tas i beaktande. Till småskalig räknas verk med mindre än 200 m2 svepyta eller 8 m rotorvingar. Vindkraftbyggandet har betydelse för såväl industri, export som hemmamarknad och kräver satsningar i upplysning Också kraftledningsnätet borde tas med i anvisningarna Alla specialområden behöver inte vara otillgängliga, vissa områden kunde befrias, om inte speciella omständigheter skadas De viktigaste omständigheterna är markplanering, konsekvenser och ljudfenomen. Det kan uppstå motsättningar om STR (suunnittelutarveratkaisu) dvs planeringsbehovslösning(?). 35 dB gränsen borde inte vara avstängningsvillkor. Obs IBA och FINIBA områdena. Behandlingsmängden 8 – 10 verk per anläggning är ibland för litet, vad krävs om man bygger 8 + 8 i två faser? Vad har landskapsnormerna med vindkraft att göra? Det är väl blåsigheten som avgör. Vad om markplanen nämner 13 st och man önskar bygga 9 + 5? Nuvarande läge förorsakar ineffektivt slit. Det skulle behövas en egen bygglag för vindkraft. Ljudutredningen är ännu på hälft, man utreder aerodynamiska och mekaniska fenomen, källor-utbredning-målobjekt, med fokus på störningsuppskattning och skapandet av beräkningsparametrar för minimering av störningsgrad. Utländska erfarenhe-

ter passar inte alltid i för finska förhållanden. En utredning planeras bli till i maj 2013. Också störningstillfällenas frekvens borde beaktas, 1 dag 1 natt rimmar inte med t.ex. trafikbullermätningar över hela år. Sådana ojämförbara metoder borde uteslutas. Internationella ljudstandarder kan sökas ur IEC 61400-14 och för mätningar IEC 61400-11. Det besvärligaste ljuden är de lågfrekventa (som når längst) och smalbandiga ljudkomponenter samt pulserande ljud. Hur gör man om en ensam markägare, inom riskavståndsområdet, medvetet godkänner byggplanen? Trivsel är inte det samma som ofarligt för hälsan, acceptnivån är olika för olika mänskor.

Därtill framgick av diskussionskommentarerna att de sammanlagda projektplanerna i Finland nu omfattar ca 8 900 MW varav 3 000 till havs. Ett extra investeringsstöd på 20 (+?) milj euro är utsatt för något havsbaserat demoprojekt kring år 2015. Dessutom nämndes att EU kommissionen utsatt stödmöjligheter om 7,5 milj euro per projekt, som överstiger 125 MW.

Plock ur handledningens centrala delar Huvudprinciper för planering av vindkraftverk Vid vindkraftsutbyggnad tillämpas huvudsakligen samma föreskrifter som vid annat byggande. Utgångspunkten vid uppförande av stora vindkraftverk är att de områden som är lämpliga för utbyggnad av vindkraft anges genom planläggning i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999, MarkByggL). Uppförande av ett vindkraftverk förutsätter alltid bygglov eller åtgärdstillstånd. En väsentlig del av helheten i planeringen av vindkraftsbyggen är de kraftledningar som behövs för elöverföring och de trafikleder som behövs när vindkraftverkets delar transporteras till de olika förläggningsplatserna. En ändring av markanvändnings- och bygglagen (134/2011) gällande utbyggnad av vindkraft trädde i kraft den 1 april 2011. I och med denna ändring kan ge-

VINDÖGAT 4/2012

neralplanen i flera fall än tidigare användas som planeringsverktyg vid vindkraftsutbyggnad. Lagändringen möjliggör att bygglovet för vindkraftverk med vissa förutsättningar kan beviljas direkt med stöd av generalplanen. När man planerar förläggningen av vindkraftverk är det viktigt att ta i beaktande den omgivande miljöns karaktär och den övriga områdesanvändningen, såsom bebyggelsen samt till exempel flygtrafiken och försvarsmaktens områden. Följande områden är i regel olämpliga för utbyggnad av vindkraft: • områden med nationellt eller regionalt värdefulla landskap, • nationellt eller regionalt viktiga byggda kulturmiljöer, • naturskyddsområden, • ödemarksområden samt • IBA-områden med internationellt viktiga fågelbestånd. Områdets lämplighet för vindkraftsutbyggnad bör prövas från fall till fall, till exempel när det är fråga om områden som ingår i nätverket Natura 2000 eller i skyddsprogrammet för åsar. I dessa fall bör man särskilt beakta områdets skyddsgrunder samt de konsekvenser som vindkraftsutbyggnaden kan ha. Vid planläggningen kan man också definiera andra områden som är olämpliga för utbyggnad av vindkraft. Det bör beaktas att det finns ärenden som bör behandlas utgående från särskild lagstiftning och som inte kan avgöras genom planläggning. Genomförandet av vindkraftsprojekt kan, beroende på läget, förutsätta till exempel flyghinderstillstånd i enlighet med luftfartslagen (1194/2009), tillstånd för vattenhushållningsärenden i enlighet med vattenlagen (587/2011, VL), miljötillstånd i enlighet med miljöskyddslagen (86/2000, MSL) eller miljökonsekvensbedömning i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, MKB-lagen). En utgångspunkt är att avståndet från vindkraftverk till bebyggelse eller andra störningskänsliga objekt bör vara så långt att miljötillstånd inte behövs.

Riksomfattande mål för områdesanvändningen I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk.

I samband med områdesanvändningen ska säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen ska de riksomfattande inventeringar som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I landskapsplaneringen ska anges kulturmiljöer och landskap av riksintresse. I dessa områden ska områdesanvändningen anpassas till deras historiska utveckling. I samband med områdesanvändningen ska försvarets och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar ska garanteras för garnisoner, skjut- och övningsområden, depåer samt för försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Samtidigt ska de krav iakttas som ställs på grund av samhällsstrukturen, livsmiljöns kvalitet och miljövärdena. Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. I samband med områdesanvändningen bör man trygga möjligheterna att bygga ut de nuvarande reservlandningsplatserna för flygtrafiken och utveckla trafiktjänstsystemet samt tillgodose den militära luftfartens behov. Vid områdesanvändningen i samernas hembygd beaktas samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sin kultur i syfte att trygga förutsättningarna för utvecklingen av de samiska näringarna. I renskötselområdet tryggas förutsättningarna att för områdesanvändningens del säkerställa renskötseln.

MarkByggL 10 a kap. Särskilda bestämmelser för utbyggnad av vindkraft 77 a § Användning av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk Trots vad som föreskrivs i 137 § 1 mom. kan bygglov beviljas för uppförande av vindkraftverk, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. 77 b § Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft När en i 77 a § avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas ska det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att; 1) generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt,

2) den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, 3) det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring. 77 c § Kostnaderna för utarbetande av generalplaner som styr utbyggnad av vindkraft. Om en i 77 a § avsedd generalplan, som styr utbyggnad av vindkraft, utarbetas i huvudsak påkallad av ett enskilt intresse och på initiativ av den sammanslutning som inleder vindkraftsprojektet eller på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, kan kommunen hos denne helt eller delvis ta ut kostnaderna för utarbetandet av generalplanen. Kommunen godkänner principerna för avgiften och sättet och tidpunkten för uttagandet av avgiften särskilt för varje planområde.

Detaljplan eller generalplan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft? Detaljerad planering av områdesanvändningen förutsätter, beroende på var projektet är beläget, planering på olika noggrannhetsnivåer. När valet av den behövliga planformen sker mellan detaljplan och generalplan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft bör man i första hand granska de övriga markanvändningsbehoven i området, deras betydelse samt behovet av samordnande med utbyggnaden av vindkraft. En detaljplan bör användas då det finns ett behov att noggrant definiera utbyggnaden av vindkraft i förhållande till den övriga markanvändningen och då bedömningen av planens konsekvenser förutsätter noggrann styrning av placeringen, exempelvis på grund av bullereffekterna. Typiska sådana områden är områden nära tätorter samt industri- och hamnområden. En generalplan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft kan användas då samordningen av den övriga markanvändningen med utbyggnaden av vindkraft kan avgöras i en översiktligare skala än detaljplanens skala, till exempel 1:10 000. Typiska sådana områden är havsområden samt jordoch skogsbruksdominerade områden i inlandet.

Avgörande om planeringsbehov eller plan? Utgångspunkten är att områdets lämplighet som förläggningsplats för vindkraftverk bör avgöras utgående från en plan. Vid gränsdragningen mellan dels ett avgörande om planeringsbehov, dels en generalplan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft eller en detaljplan är vindkrafts-

VINDÖGAT 4/2012

parkens läge och förhållande till de omgivande områdena ett viktigare kriterium än antalet vindkraftverk. När behovet att utarbeta en plan övervägs bör man även beakta de förfaranden för deltagande och växelverkan som hänför sig till planläggningen och som är av större omfattning än avgörandet om planeringsbehov. Det är i allmänhet inte möjligt att genomföra projekt som har konsekvenser för omfattande områden och som begränsar markanvändningen utan en plan på detaljnivå, eftersom byggandet på ett område i behov av planering inte får ge upphov till byggande med betydande konsekvenser eller medföra betydande skadliga konsekvenser. (Tabell 1.)

Vindkraftverk i industriell storleksklass ska inte byggas med enbart bygglov Byggandet av vindkraftverk bör alltid ske utgående från planläggning eller avgörande om planeringsbehov.

För små kraftverk behövs i allmänhet bygglov eller åtgärdstillstånd, beroende på kraftverkets höjd. I kommunens byggnadsordning är det möjligt att ange storleken på små vindkraftverk som kan byggas med stöd av åtgärdstillstånd. I tillståndsprövningen läggs det väsentlig vikt förutom på stadsbilds- och landskapsaspekter även på det ljud som anläggningarna ger upphov till samt dess frekvens och styrka.

ralplans beteckningar och bestämmelser, för land- och havsområden samt schematiska uppställningar av huvuddragen i planläggnings- och tillståndsförfarandena. (fm)

MKB-förfarandet och dess tillämpning på vindkraftsprojekt Ett vindkraftsprojekt kräver tillämpande av förfarandet enligt MKB-lagen alltid om antalet enstaka anläggningar uppgår till minst 10 eller den sammanlagda effekten till minst 30 MW. Till projektet anses höra även de konstruktioner som behövs för byggande, drift och underhåll. (Tabell 2.) Bilagorna omfattar litteraturhänvisningar, ex. på landskapsplanens och gene-

Tabell 1. Riktgivande klassificering av möjligheterna att använda ett avgörande om planeringsbehov Områdets läge

Området har anvisats som vindkraftsområde i en översiktlig plan

Området har inte anvisats som vindkraftsområde i en översiktlig plan

Områden där det finns betydande behov av samordning eller som är känsliga för effekterna av utbyggnaden av vindkraft till exempel gällande naturvärden eller landskapet.

Utgående från ett avgörande om planeringsbehov kan högst 2–4 kraftverk byggas.

Vindkraftverk kan inte byggas utgående från ett avgörande om planeringsbehov.

Områden där det inte finns betydande behov av samordning, till exempel jordoch skogsbruksdominerade områden.

Utgående från ett avgörande om planeringsbehov kan högst 5–6 kraftverk byggas.

Utgående från ett avgörande om planeringsbehov kan högst 3–4 kraftverk byggas.

Tabell 2. Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft

LAeq för dagtid kl. 7–22

LAeq för nattetid kl. 22–7

områden som används för boende, områden som används för fritidsboende i tätorter, rekreationsområden

45 dB

40 dB

områden utanför tätorter som används för fritidsboende, campingområden, naturskyddsområden*

40 dB

35 dB

Anmärkningar

*nattvärdet tillämpas ej för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten

VINDÖGAT 4/2012

EMV, ENERGIMARKNADSVERKETS AKTUALITETSDAG Angående inmatningstariffen för förnybara energier Den 27 november presenterade energimarknadsverket aktualiteter kring inmatningstariffen, på Hilton i Helsingfors. Parallellt med seminariet fungerade en ”SATU”-klinik, en instans, som instruerade i bruket av EMVs satu-adb-system för ansökningar, ändringar, rapporteringar osv gällande tariffsystemet. Där kunde man reservera tid och få handledning i aktuella situationsfrågor. Presentationerna kan ses på finska på; www.energiamarkkinavirasto.fi, klicka på ”ajankohtaispäivät 27.11.2012” Som förträfflig moderator fungerade överdir. Riku Huttunen, EMV. Presentationerna av de dagsaktuella ämnena omfattade: - Ärendebehandlingssystemet ”Satu”, övering. Jani Torniainen, EMV - Tariffen som stöd för förnybar energi, klimatfrågeansvariga Hanna-Liisa Kangas, WWF - Bruket av förnybar energi och stödet i Finland, gruppchef Pekka Ripatti, EMV - Ändringar i tarifflagen, statsrådet Anja Liukko, ANM - Stöd för förnybara energier inom EU, tekn.expert Harri Haavisto, EMV Aktuella frågor gällande tariffen; - specificering av bränslen i fliskraftverk, tekn.expert Mari Tenhovirta, EMV - utvidgning av vindkraftpark, tekn.expert Heli Määttä, EMV - statsstöd som hindrar accept för tariffsystemet Tariffsystemprocessen, chefsexpert Kari Lavaste, EMV I den efterföljande paneldiskussionen presenterade sig och deltog: - dir Taamir Fareed, Taaleritehdas Oy (förmedlar investeringsvilligt kapital till bl.a. potentiella vindkraftprojekt) - industrirådet Petteri Kuuva, ANM - vd Jyrki Peisa, Bioenergia ry - vd Martti Muurinen, Enemi Oy, (ackrediterat bolag för verifiering av tariffanslutnas omständigheter och rapporteringar) Målsättningarna för förnybar energi är uppnåbara – inmatningstariffen för elproduktion börjar bita. Så karakteriserade gruppchef Pekka Ripatti situationen i sitt anförande. Utmaningarna är dock anmärkningsvärda; kompenseringen av de minskade biprodukterna från reducerad cellulosaproduktion och det tiofaldiga ökningskravet på vindkraftproduktion. Trämassan står sig – vindkraften

kräver ansträngningar. Enligt EU-kommissionens färska tillkännagivande borde olika länders stöd för förnybara energier samordnas och regleras striktare. En precisering av stödförordningarna är klart nödvändig ansåg också överdir. Riku Huttunen i sitt anförande. Speciellt borde fokuseras på kostnadseffektivitet och gränsöverskridande handel. Tariffsystemet kom i kraft i mars 2011. Sedan dess har 62 kraftverk godkänts för stöd. Elproduktionen uppgår uppskattningsvis till 2,8 TWh. Inmatningstariffen kräver detta år 55 milj euro, varav 45 för skogsflis.

Uttalanden, frågor och kommentarer under dagen -

noggrannare energiöversikt i mars 2013 systemet kräver märkbara administrativa kostnader; systemaccepten kräver t.ex. 2 000 eur, vartill kommer bl.a kapacitetsreserveringar, återkommande verifieringskostnader osv. Det har gett anledning till att lämna småskalig produktion utanför systemet. Finland har blivit intressant för utländska operatörer, vilket ökar utbud och konkurrens. Om en vindpark utvidgas behövs en elmätarstation mellan delarna, varefter rapporteras separat. Om en enhetlig vindpark, som är ansluten till nätet i en punkt, säljs i delar till två nya ägare behöver delarna separata mätare. Frågan om småskalig produktions medtagande blev öppen. ”Man ville börja med de stora produktionsenheterna”. Strategifrågan under arbete och lyder under näringsministeriet. Energimarknadsverket är till för att sköta administrativa processer och problem. Solenergikostnaderna är på nedåtgående. Om småsystem tas med blir det sannolikt inte i form av produktionsstöd utan som någotslags investeringsstöd. Kostnader och ersättningar kan inte

Vindkraftläget 15 november -12

kvitteras mot varandra utan vardera bokförs som separata kassaströmmar. Vad händer när tariffansökningarna når kapacitetsmålsättningen 2 500 MW, måste redan bearbetade projekt avbrytas för att någon annan når taket före? Frågan kommer till behandling under 2013. Rykten går om 9 TWh till 2025? Till tariffsystemet accepteras bara nya anläggningar. Gäller även tekniskt tillhörande delar som energilagringsanläggningar, vindkraftverks fundament osv. Det krav på ny teknologi som gällde för det gamla investeringsstödet, gäller inte mera, gamla innovationer accepteras i ny tillverkning. Anläggningsdelar, som tidigare fått t.ex. investeringsstöd, kan inte accepteras för nya stöd. Däremot är erhållna utvecklingsstöd och t.ex Finveras normala ränta ok. Fråga: Hur tolkas anläggningar som importerats med hjälp av t.ex utländskt exportstöd? Frågor att lösa framdeles: Kan man byta ut en nyinstallerad men havererad generator mot en begagnad reservgenerator utan att falla ur systemet? Hur uppfattas en ny flisanläggning som ersätter en nedskrotad men ansluts till samma gamla skorsten? Ny anläggning kan anslutas till skrotad anläggnings tidigare anslutningspunkt om ny mätare installeras. Förhandsanmälan görs vanligen i finansieringsskedet och gäller i två år såvida funktionella och ekonomiska ramarna kvarstår. Fråga: Hur behandlas projekt som tvingats delas upp i två steg? För generatoreffekter gäller kVA-värden över kW-värden. Anläggningar med frekvensomvandlare kan skapa tolkningslägen. Frågan om varför tariffen inte gäller på Åland var på tapeten kommenterades med att rikets skattelagar inte gäller Åland. >>>

Förhandsanmälda

På gång

Accepterade

Anläggningar st

Total effekt kVA

187

Uppskattad prod.

GWh/a

528

Kari Lavaste åskådliggjorde processen i tariffsystemet med hjälp av ett fiktivt 3 MW vindkraftprojekt. Ett projekt kan delas upp i 18 olika faser, allt från förundersökning, bygglovsanskaffning till i bruktagning. Det kan kräva allt från 2 till 10 år av planering. På slutrakan kommer följande 5 faser att beröra tariffen och EMV; ifyllande av spe-

VINDÖGAT 4/2012

cifiseringsblanketter, frivillig anhållan om förhandsbeslut, förhandsanmälan inom 1 månad(!) efter byggbeslut, acceptbehandling inom EMV och slutligt godkännande (1-2 veckor). Under processens gång söker projektören en ackrediterad verifierare. EMV tillhandahåller en lista på möjliga instanser.

Projektören bör uppfylla effektkraven, ha sin ekonomi och skatteförhållanden i skick, samt hålla sig till realiteter gällande förhandsuppgifter kontra slutliga storleksvärden. Estimerade produktionsvärden inverkar på statsbudgeteringen. (fm)

VINDKRAFTVERKS INVERKAN PÅ TRAFIKSÄKERHETEN Utredning om avståndskrav till väg-, järnvägstrafik, sjö- och luftfart Kommunikationsministeriets publikationsserie ISSN 1795-4045 2011 Kommunikationsministeriet, Arbets- och Näringsministeriet, Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket och Finavia. Rapportens språk: Finska

Sammandrag Med en ökning av projekt för anläggning och planering av vindkraft har det från vindkraftproducenternas sida anförts åsikter att vårt lands trafikinfrastruktur medför begränsningar, som försvårar förverkligandet av projekten. Vindkraftverks haverier samt snö och is som lösgörs från vindkraftverkens torn och rotorblad anses allmänt vara en fara för landsvägs- och järnvägstrafik. För sjö- och luftfart utgör vindkraftverk hinder och försvårar navigering. Tillgänglig data indikerar att de olyckor som kopplas till vindkraftverk inte medför märkbar skada för utomstående. Merparten av personskade- och dödsolyckor drabbar vindkraftverkens anläggnings- eller driftspersonal, inte utomstående. Målet för denna utredning har varit att studera hur avståndskrav vid olika färd-

sätt avviker jämfört med motsvarande krav i valda länder, samt att finna motiveringar för översyn av anvisningarna. Avståndskraven för anläggning av vindkraftverk invid huvudvägar med hög hastighetsbegränsning är fortfarande störst i Finland även efter Trafikverkets revidering i maj 2012. För övriga vägar är skillnaderna i jämförelseländerna små. För järnvägarnas del är skillnaderna i avståndskraven relativt små. De minsta avståndskraven har Sverige. I Finland och Danmark har avståndskraven till vägar och järnvägar minskats under de senaste åren. I de länder som ingått i jämförelsen har egentliga avståndskrav till sjöfartsleder inte angivits. Internationella luftfartsorganisationen ICAO har reglerat hinderbegränsningsytor och märkning av flyghinder. Enskilda stater har upprättat nationella bestämmelser utgående

från dessa och bestämmelserna är relativt samstämmiga. Denna utredning rekommenderar för landsvägarnas del ett minimumavståndskrav på 1 x vindkraftverkets totalhöjd. Väghållaren kan i särskilda fall förutsätta ett större avstånd till exempel i närheten av livliga korsningar. Vid järnvägar föreslås ett generellt avståndskrav motvarande vindkraftverkets totalhöjd. Anläggning av vindkraftverk och -parker till havs förutsätter en riskbedömning. För flygtrafikens del rekommenderas klargörande och förenkling av flyghindertillståndszoner som utgångspunkt för planeringen av vindkraftverk. Det vore även ändamålsenligt att ta fram ett enhetligt förfarande och process för utredning av samhälleliga konsekvenser och risker. (fm)

VINDKRAFTFÖRENINGENS HÖSTMÖTE 30.10 Mötet hölls i Novia auditoriet och samlade 16 deltagare. Styrelsen omvaldes i sin helhet. Verksamhetsplanen fokuserar på en fortsatt samordning med utbildningsinstituten i Vasa. Årsavgifterna för nästa år beslöts vara desamma som detta år. Bland övriga ärenden hörde mötet presentationer av företag med svenska rötter och med aktiviteter i Österbotten och även sikte på övriga Finland.

Österbottens miljöenergi, presenterades av Otto Werneskog från Smålands miljöenergi - SABA Wind OyAb, av regionchef Christoffer Wiik - Triventus projektering, av Gunnar Olsson, Falkenberg Därtill hördes: hur Larsmo Vindkraft utvecklats efter starten, av Lars-Erik Östman, om nybildade Österbottens Vindkraftan-

delslag av Niklas Frände samt om samarbetet med broderföreningen STY, av Folke Malmgren.

VINDÖGAT 4/2012

MR WINDKRAFT SWEDEN Vindögat träffar Fredrik Lindahl, ordförande för Svensk vindkraftsförening, efter ett möte i Vasa. Även det mötet har handlat om vindkraft, det som sedan i över 10 års tid varit Fredriks liv. Att Fredrik är känd i dessa kretsar kan man inte ta miste på när man ser den mängd av människor som samlas runt Fredrik efter mötet. Verkar som om han skulle känna ”alla”. – Då man som jag har varit med länge är det helt naturligt att folk inom branschen känner en, även här i Finland. Mitt bolag Saba Wind har ju varit aktivt i Finland i över 10 års tid, berättar Fredrik med sitt kännspaka leende. Saba Wind är ett av (rätt få) bolagen som har snurrande möllor i Finland. Både på Hangö udd liksom i Ingå producerar Fredriks bolag förnybar Energi. – Vårt mål är att öka produktionen kraftigt här i Finland. Vi siktar på att bygga 10 tals turbiner under de närmaste tre åren, fortsätter Fredrik. - Problem uppstår alltid då man projekterar med vindkraft. Vi har stött på problem med örn och med andra utrotningshotade djur längs med den Finska kusten. Men det hör till branschen, berättar Fredrik vidare. Hans bolag liksom många andra, som är och har varit aktiva i Finland har stött på samma problem: Man har börjat projektera för nära bebyggelse och framförallt för nära sommarestugebosättning. Detta har lett till en negativ syn på vindkraften bland många. – När vi kom in i Finland med vår svenska syn på bla markägarersättningar var det många som höjde ögonbrynen. En gång var det en finlänsk projektör som anklagade mig för att förstöra den finska vindkraftsbranschen genom att erbjuda för ”goda” ersättningar till markägarna, skrattar Fredrik.

Fredrik Lindahl • Bor i Malmö • Gift, två barn • Vd för Slitevind och Saba Wind • Ordf. för svensk

Att jobba med vindkraft i Finland kräver både uthållighet och tålamod. Det gäller att söka upp områden där kommunen är positivt intresserad och framförallt där markägarna vill ha vindkraft. – Den viktigaste förutsättningen för att vindkraften skall ta fart i Finland är att vi för en rätt typ av dialog. Vi måste tala med kommunen, ”ELY” (NTM) centralen, landskapsförbunden och med markägarna innan man kan börja driva ett projekt vidare. Annars kan allt stanna upp efter ett tag, och det kostar bara pengar för bolagen. Fredrik Lindahl är smått ledsen över att Fortum helt dragit sig ut ur Finland. Det är ett hårt slag mot den Finländska vindkraftsbranschen då en ledande elproducent vänder det egna landet ryggen. - Jag hoppas innerligt att detta skall tas på allvar. Att politiker och myndigheter börjar inse att vindkraften är en möjlighet och en resurs för landsbygden i Finland. Vilka andra möjligheter har

den Finländska landsbygden när lantbruket haltar, pälsnäringen är hotad och när arbetsplatserna minskar, undrar Lindahl? – När kommunerna dessutom kan ta ut fastighetsskatt av bolagen som bygger så ser jag detta som en Win-Win situation för alla parter. T.ex. i Sverige eller i Danmark får kommunerna inga skattepengar. - Vi skall komma ihåg att bolagen nog söker andra möjligheter om inte marknaden öppnas, avslutar Fredrik Lindahl. Lindahls bolag verkar i Sverige, Norge och i Finland. Tidigare prövade man även marknaden i bl.a. Polen och i Serbien men valde att dra sig ut därifrån. Vårt möte med den alltid så positive Fredrik är slut. Han kan med fog kallas för Mr Windkraft Sweden eftersom få besitter den kunskap och erfarenhet av branschen som han. Vindögat hoppas att även vi här i Finland kan dra nytta av hans kunskap. (Christoffer Wiik)

VINDKRAFTSAMMARBETE KRING ÖSTERSJÖN Svensk Vindkraftförening har tillsammans med vindkraftföreningarna i Estland, Finland och Litauen undertecknat ett avsiktsavtal gällande utökat samarbete mellan föreningarna.

Den 25 april undertecknades avsiktsavtalet i Stockholm. Från vänster Martin Kruus, ordf. i vindkraftföreningen i Estland, Anni Mikkonen STY och Fredrik Lindahl, ordf. i SVIF. På bilden saknas Arturas Skardžius, Litauens vindkraftförening.

VINDÖGAT 4/2012

VAD KOSTAR VINDKRAFTEN? Plock ur Svensk Vindenergi nr 2-2012 Intervju med Anni Mikkonen, vd på Finska Vindkraftföreningen STY

Anni berättade på Wasa EnergyWeek 2012 om investeringar, drift- underhåll och produktionskostnader av vindturbiner. Finland är högintressant även för svenska investerare p.g.a. inmatningstariffen och den prognoserade starka ökningen av kapacitet. Bara under 2012 beräknas vindkraften i Finland öka med 50 till 100 procent. Finska Vindkraftföreningen etablerades 1988 och har över 140 företag och fler än 200 privatpersoner som medlemmar med målet att främja vindkraftens utbyggnad i Finland. Tidningen heter Tuulienergia och utkommer med fyra nummer per år. De organiserar och deltar i konferenser och mässor och informerar vad som händer i Finland och världen på webbsidan; www.tuulivoimayhdistys.fi. Målet med Anni Mikkonens avhandling vid Jyväskylä universitet var att utreda produktionskostnaderna för vindkraft i Finland. Kostnaderna jämförs med några andra länder. I Finland gjorde VTT en beräkning av kostnaderna tidigt år 2000. Det har blivit extremt viktigt att utvärdera nu när inmatningstariffsystemet införts. Undersökningen gjordes med insamlade data i en Excel-sammanställning. Dessutom i exklusiva intervjuer med besök till ägarna samt i telefonintervjuer. A) Investeringskostnaderna undersöktes för 24 turbiner, 18 % av de installerade turbinerna i Finland, med 31 % av den installerade kapaciteten. B) Drift-underhåll och produktionskostnader omfattade 8 turbiner, 6 % av de installerade turbinerna i Finland med 8 % av den installerade kapaciteten och produktionen. Offshoreturbinerna exkluderades. Data: Åtta turbinägare, tre drift- och underhållsföretag samt två turbintillverkare deltog i undersökningen.

Investeringskostnader • 1400 euro/kW mellan 1999–2010 • 1550 euro/kW mellan 2005–2010

Som jämförelse: Landbaserade turbiner i Europa 1100–1400 euro/kW • Holttinen and Peltola, 2008 (uppskattat för Finland): 1200–1500 euro/kW • Feed-in-tariff: Av arbetsgruppen uppskattat till 1400 euro/kW. I Europa har investeringskostnaderna fallit snabbt under 80- och 90-talet, men började öka igen under 2005. Priserna har börjat falla igen från 2009 och framåt, under 2011 visar siffrorna från USA att den utvecklingen fortsätter.

Drift och underhållskostnader Drift- och underhåll, reparationer, arrenden, skatter, försäkringar etc. I genomsnitt kostar det totalt 36 400 euro/MW/år eller omräknat till megawattimmar är kostnaden i genomsnitt 22 euro/MWh (2010 års produktion). De billigaste (större och nyare turbiner 15 euro/MWh) är beräknat till ungefär samma belopp som finns omskrivna i olika sammanhang i litteraturen 12– 15 euro/MWh). Feed-in-tariff: Av arbetsgruppen uppskattat till 28 euro/MWh.

Stopptider Dessa är inte inkluderade i drift- och underhållskostnaderna: • Avbräck, stopp i driften för normalt underhåll är omkring fem dagar per år • Utebliven inkomst uppskattas till 7500 euro för en stor 3 MW turbin • Ungefär åtta procent av intäkterna är beräknat årligen till drift- och underhåll • Avbräck, stopp i driften pga av fel/ byte av större delar är i snitt omkring 14 dagar per år vilket beräknas kosta 21 000 euro för en 3 MW turbin Det utgör cirka 22–32 % av drift- och underhållskostnaderna. Viktigt! Ovanstående måste tas i övervägande vid kalkylering av genomförbarhetsstudier! • Normalt har drift- och underhållskostnader fasta priser för underhåll

På land har utvecklingen varit:

2009

2011

2012

Diameter (m)

100

110

120

Navhöjd (m)

100

120

140

Investering, jmfr med 2009

+14%

+23%

Produktion, jmfr med 2009

+22%

+48%

Pris på el, jmfr med 2009

-7%

-20%

Avstånd från kustlinjen (km)

100

• Reservdelar och reparationskostnader debiteras mot timkostnader • Fasta avtal är mest vanligt med nya turbiner-vilket reducerar risken för ägaren • Normalt görs underhållet när det inte blåser • Vid fel blir reparationen utförd mellan 20 timmar till som mest två veckor efter anmälan (Beror på avtalet. Vid service av mindre turbiner ökar reskostnaderna för drift- och underhåll).

Produktionskostnader, ett exempel Data • Investeringskostnad 1400 euro/kW • Drift- och underhåll 1,4–4,8 % av investeringskostnaderna • Fullasttimmar: 2085 Andra förutsättningar • Ekonomisk livslängd 20 år • Tariff 83,5 euro/MWh i 12 år • Marknadspriser på elektricitet 45 euro/ MWh • Räntenivå 5 % • Andel eget kapital 30 %, ränta på insatt kapital 10 % • Nedtagningskostnader 0,6 euro/kW Kalkylerat med Cash flow metoden utvecklad av Energy Research Centre (ECN). Genomsnittlig produktionskostnad 88 euro/ MWh (FG 13 euro/MWh) (Skillnaden mellan livstidskostnaderna och intäkterna för en turbin). Äldre och mindre turbiner: 120 euro/ MWh Nyare och större turbiner: 72 MWh (FG -2/ MWh) IEA: 61-121 euro/MWh. Genomsnitt: 45–86 euro/MWh. Baserat på 2010 och 2011.

Är feed-in-tariffen i Finland tillräcklig? Detta utgör feed-in-tariffen i Finland. • Fast garanterat pris, 83,5 euro/MWh i 12 år. • Garanterat pris till slutet av 2015 (max 3 år) är 105,3 euro/MWh • Nya turbiner kommer att uppföras snabbt i Finland. • Enligt dessa data är tariffen i feed-insystemet tillräcklig i de bästa vindlägena. >>>

VINDÖGAT 4/2012

PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL 4/2012 Philip Hildén

Husum Windenergy större och bättre än någonsin Vindenergimässan i Husum står, då detta skrives, färdig att öppnas den 18 september 2012. Man har tagit kritiken angående förbindelserna till Hamburg på allvar – i år kompletteras shuttlebussarna, som sköter förbindelserna till hotellen, med ett shuttleflyg, som alla fyra mässdagarna trafikerar rutten Hamburg-Husum med två morgonturer till Husum och två kvällsturer tillbaka. Resan tar 35 minuter och kostar 224,91 euro tur och retur.

I Tyskland 26 % tillväxt, nu 30 GW totalt installerad kraft Under det första halvåret 2012 installerades i Tyskland 414 nya vindkraftverk med ca 1 000 MW totaleffekt. Därmed nåddes totalsiffran 30 GW för hela landet. Enligt branschinformation kommer under andra halvåret betydligt över 400 nya kraftverk med sammanlagt 2 000 MW totaleffekt att påbörjas. På grund av den ökande ”repowering”, dvs. att ersätta äldre, mindre kraftverk med nya 2 – 3,5 MW enheter, minskade totalantalet vindkraftverk för första gången i Tyskland till ca 22 700 enheter.

General Electric bygger ut vindkraft I ett uttalande för Financial Times säger GE:s generaldirektör Jeffrey att hans företag kommer att koncentrera sig på vind och naturgas, eftersom atomkraften inte längre kan byggas ekonomiskt. Ett intressant uttalande av en av världens största leverantörer av kärnkraftverk.

Vindkraft är värdefull för hela industrin I varje nummer av Wind-Kraft-Journal förekommer reportage från olika industriföretag, som utvidgar sin verksamhet på basen av leveranser till vindkraftsindustrin. Här några exempel:

KGW Schweriner Maschinenund Anlagenbau GmbH finns i staden Schwerin i Mecklenburg, ett hundratal km österut från Hamburg i det forna DDR. Företaget levererar sedan 20 år torn och maskinhus med alla tillbehör (trappor, plattformer, kabelhållare m.m.) för vindkraftverk. År 2010 grundades en filial i Lübeck, som specialiserar sig på offshorevindkraft.

Offshoreinstallationerna går långsammare än beräknat. Under första halvåret 2012 installerades nio enheter med totalt 45 MW. Fundament- och anslutningsarbeten pågår vid ett flertal nya offshoreanläggningar.

Enercon har 100 st 7,5 MW i orderboken

Henkel är ett känt företag inom industrikemi, vars erfarenhet beträffande korrosionsskydd, lim och smörjmedel kommit väl till pass i samarbetet med vindkraftsindustrin. På mässan i Husum, se ovan, visar Henkel bl.a. limning av rotorblad.

de maskinelement och kompletta maskiner på programmet. Med vindkraftverkens växande storlek växer också efterfrågan på allt större maskinelement och mobila lyftkranar för kraftverkens montering.

Vindkraft blir politik i USA Presidentvalet i USA påverkar också kraftförsörjningen. De republikanska presidentkandidaterna bromsar en fortsättning på PTC-skattelättnaderna medan Obamas regering tvärtom lovar förlängningar på de viktiga förordningarna. Sammanlagt lär över 40 000 arbetsplatser vara hotade. Försvarsmakten i USA ansöker samtidigt om specialfinansiering på 7 mrd US-dollars för att kunna bygga ut kraftförsörjningen för militära ändamål med vind, sol och biomassa som energikällor.

Stöldförsäkring är viktig vid vindkraftsbygge

Sedan 2004 har Enercon levererat över 50 stycken E-126 turbiner. Försäljningen har fortsatt och man har nu fått ordning på serietillverkningen. De följande 100 enheterna levereras till tre jätteprojekt, ett av dem i Holland, där 38 enheter ställs upp på Nordoostpolder. Med sina 138 m höga betonghybridtorn är det fråga om ett av världens största projekt. Enercon fortsätter att utveckla E-126-typen. Man väntar sig 8 – 9 MW effekt.

DAFA

är ett världsbekant företag med lyftkranar, kuggväxlar, stora rullningslager och liknan-

Stöld av koppar och av olika eltillbehör har blivit allt vanligare vid vindkraftsbyggen. I ett flertal fall har tjuvarna under livsfara kapat bitar av spänningsförande kablar. Flera försäkringsbolag erbjuder nu stöldförsäkringar som är speciellt tillrättalagda för vindkraftverk. Bland annat betonas vikten av att en avbrottsförsäkring ingår i avtalet, eftersom reparationerna kan dra ut på tiden. Viktigt är också att kraftverkets alla rörliga och spänningsförande delar är skyddade mot kroppsskador även vid brottslig åverkan.

• Om investeringskostnaderna stiger eller om turbinerna måste byggas i mindre optimala lägen, måste investeringen övervägas. • Målsättningen är att ha 2 500 MW vindkraft installerat till år 2020, vad som händer därefter är osäkert.

Slutsats och frågor

Frågor som återstår att besvara

• Kostnaderna i Finland har varit litet högre jämfört med övriga Europa. • Feed-in-tariffen är tillräcklig för de bästa inlandslägena.

• Hur kommer den ekonomiska utvecklingen påverka kostnaderna? • Hur kommer de strikta reglerna i Finland påverka kostnaderna? • Hur ska faktauppgifter kunna insamlas i framtiden?

är ett danskt företag som specialiserat sig på dämpning av vibrationer och oljud. Det är fråga om viktiga detaljer speciellt i vindkraftverk där vibrationer av olika frekvens måste dämpas för att inte störa den invecklade elektroniken.

Liebherr

VINDÖGAT 4/2012

AKTUELLT exempelvis 30 snurror i Glötesvålen i Härjedalen, som ska vara i bruk inom ett och ett halvt år. Totalt ska Ikea ha 126 vindkraftverk i fem länder 2015. Ikea Group ska också energieffektiviseras med 20 procent.

Samnordiskt smart elnät, ERA 22.8 Centerns ordförande Juha Sipilä föreslår en nordisk arbetsgrupp för att utreda möjligheter. Enligt Sipilä, som talade på Nordiska Rådets Mittengrupps sommarmöte i Helsingfors, vore ett samnordiskt smart elnät ”ett djärvt, vittflygande och framtidsorienterat beslut”, precis som NMT-nätet var i sin tid. – Jag föreslår att en nordisk arbetsgrupp tillsätts for att utreda möjligheterna till ett samnordisk smart elnät. Detta borde vara Mittengruppens gemensamma initiativ, säger Sipilä, som nyligen valdes till ordförande i centerpartiet. Enligt Sipilä har ett smart elnät en viktig roll i framtidens energiproduktion. NMTnätet, som de nordiska länderna gemensamt byggde, utgjorde grunden för dagens digitala mobiltelefonnät. Den kompetens som då förvärvades behövs och kan användas i framtidens elnät, menar Sipilä. Nordenergi har redan utrett frågan och förslaget publicerades i april i år. Nu behövs enighet och konkreta åtgärder på regeringsnivå säger Sipilä: – Jag föreslår att en nordisk arbetsgrupp tillsätts for att utreda möjligheterna till ett samnordisk smart elnät. Jag hoppas att detta kunde vara mittengruppens gemensamma initiativ. – I ett smart elnät överförs data mellan konsument och leverantör mer effektivt. Ett smart elnät gör det möjligt för konsumenten att bättre följa sin elförbrukning. Lösningen kunde inkludera automatik såsom till exempel att tvättmaskinerna startar automatiskt när elen är billigast. Ett sådant nät skulle också ge småproducenter av el bättre möjligheter. Helt nya modeller såsom nettomätning kan tas i bruk. – När den egna väderkvarnen producerar el, snurrar elmätaren i motsatt riktning och minskar elräkningen. Vid nettomätning betalar konsumenten alltså skillnaden mellan sin elförbrukning och sin elproduktion. I framtiden kommer vi att ha allt fler bostäder som själva producerar mer el än de förbrukar. Energi kan produceras med vindkraft, solpaneler eller till exempel bio- eller trägas. Ett smart elnät har en viktig roll i framtidens decentraliserade produktion. För att ta fram ett sådant nät behövs många typer av kompetens. Det NMT-nät som de nordiska länderna byggde gemensamt utgjorde grunden för dagens digitala mobiltelefonnät. Den kompetens som då förvärvades behövs och kan användas i framtidens smarta elnät.

Många små skapar jätte, NyTeknik, 16.11

Amerikaner testar vindkraft på båtskär, Ålandstidningen 11.10 En amerikansk tillverkare av vindkraftverk vill certifiera sig i Europa och tar åländska Allwinds till hjälp. På Båtskär i Lemlands skärgård uppförs som bäst ett vertikalaxlat vindkraftverk med en effekt på 25 kilowatt. - Det handlar om en tillverkare från Kalifornien som producerat dem sedan 70-talet. Nu vill man komma in på europeiska marknaden och certifieras, säger Henrik Lindqvist, vd för Allwinds.

Ikea lägger miljarder på vindkraft, 25.10, Dalarns tidningar Möbeljätten Ikea lägger totalt 13 miljarder kronor på förnyelsebar energi fram till 2015, skriver företaget i ett pressmeddelande. Satsningar från och med 2009 tillbaka ingår i den summan, till exempel solpaneler på 81 byggnader och nio vindkraftverk i Dalarna. Andra projekt är under uppstart,

BERLIN. Några vindkraftverk här, några solceller där. En röra av små elproducenter blir ett virtuellt kraftverk när de kopplas ihop. I Tyskland växer de i antal och gör elnätet smartare. Vid sina skärmar övervakar en handfull operatörer fjärrvärmenätet. Sedan två år tillbaka har de dessutom ett nytt slags nät att hålla koll på. Trådlöst ihopkopplade bildar 35 värmepumpar och mindre anläggningar för el och värme ett virtuellt kraftverk. Det är svårt att göra säkra prognoser. Blåser det riktigt hårt kan nätet inte ta emot all el. Här kommer det virtuella kraftverket in i bilden. Det kan ta hand om överskottet genom att systemet säger åt värmepumparna att börja jobba. Energin lagras som varmvatten. Eftersom det råder överskott är elen billig. Blir det plötsligt stiltje och därmed brist på el i nätet aktiveras i stället de kombinerade anläggningarna för el och värme, som är vanliga i tyska fastigheter. De börjar leverera el, som kan säljas till ett högre pris för att täcka underskottet. För att kommunicera med kontrollrummet har varje elvärmeverk och pump försetts med en liten box med antenn. Via >>>

VINDÖGAT 4/2012

KOSTNADSJÄMFÖRELSE FÖR ELPRODUKTION Villmanstrands tekniska universitet Esa Vakkilainen, Aija Kivistö, Risto Tarjanne ISBN 978-952-265-340-6

Vindkraften framstår som fördelaktigast Hela rapporten omfattar 20 sidor, 8 bilder och 5 tabeller

Sammandrag I arbetet jämförs ekonomisk lönsamhet för rent elproducerande kraftverk. Beräkningarna är gjorda enligt annuitetsmetoden, med 5 % realränta och kostnadsnivåerna i mars 2012. Topplasttimmarna är 8 000 för alla utom för vind som har 2 200. Då utsläppsrättighetskostnaderna 23 €/t tas med blir totalkostnaden för gas 75,4 €/ MWh, 64,4 för kol, 75,4 för torv och 70,2 för trä.

Baskraftanläggningar Kärn Gas Kol Eleffekt [MW] 1650 150 500 Verkningsgrad/a [%] 37 33,5 58,3 Investeringskostnad [milj.€] 6250 870 875 Spec.investeringskostn. [€/kW] 3788 1740 1032 Bränslepris [€/MWh] 1,90 12,00 29,80 Andel rörliga kostnader. [%] 50 70 65 Ekonomisk livscyket [a] 40 25 25 Annuitetsfaktor [%] 5,83 7,10 7,10 Bruksfaktor [%] 91,3 91,3 91,3 *Vindkraftens årsverkningsgrad beräknad ur producerad effekt

Torv 150 40, 295 1967 10,2 50 25 7,10 91,3

Trä 848 40,0 310 2067 18 40 25 7,10 91,3

Vind 50 100,0* 68 1360 0 40 25 7,10 25,1

Om sol-el I en separat betraktelse uppskattades stora koncentrerande solkraftverks produktionskostnader överstiga 100 €/MWh, sannolikt närmare 150. Uppskattade kostnadsvärden för småskaliga solcellpanelpaket varierar mellan 90 – 130 €/MWh. Anmärkningsvärdaste kostnadsinbesparingen uppstår om solelpaketen kan erbjudas konsumenten som nyckel-i-handen helheter. Solelproduktion med heminstallationer ser ut att vara i ett skede där det är klart fördelaktigt om investeringen håller sig inom 6 – 18 000 € utan yttre finansiering. Produktion med solelpaneler har redan visats vara nära lönsam form. Branschens pionjär ABB har installerat 180 kW på 1200 m2 tak i Sockenbacka. Anläggningar för småproducenter ökar kraftigt. Fortum erbjuder Solpaket som omfattar allt vad konsumenten behöver för egen produktion;

material, konsulteringstjänst, transport, installation och användarinstruktion. I norden har ingen ännu byggt stora solenergiproducerande anläggningar. Närmaste installationer finns i Spanien och Tyskland. EU siktar på 90 GW solkrafteffekt till 2020. Enbart Tyskland siktar på 52 GW, enligt NREAP.

I samma rapport nämns Finlands anspråkslösa 10 MW. Läget kan förändras i samband med regeringens kommande nya energi- och miljöpolitiska utredning.

mobilnätet meddelar de sin status var 15:e sekund. Systemet leverera 200 MW och omfattar 150 000 hushåll i Berlin och Hamburg. Men ambitionen är att öka antalet inkopplade kraftverk från dagens 35. Systemet klarar upp till 25 000 och målet är att sprida det i hela Tyskland, säger Frank Zander. Bara it-systemet, som sköter kommunikation och samordning, har kostat cirka 35 miljoner kronor att utveckla. Vattenfall har också inlett samarbete med flera tillverkare av elvärmeanläggningar och vär-

mepumpar så att dessa kan kopplas in till det virtuella kraftverket samtidigt som de installerats i en fastighet. I Tyskland ökar intresset. Sedan årsskiftet får producenter av förnybar el en extra bonus om de säljer sin el på en börs. I februari började det första virtuella kraftverket att sälja el på elbörsen i Leipzig. Det drivs och har utvecklats av energiföretaget RWE i samarbete med Siemens. Om tre år ska dagens kapacitet på 20 MW vara uppe i 200 MW.

Förutom i Tyskland finns virtuella kraftverk främst i Danmark, USA och Japan. Vattenfall har enligt Frank Zander tagit idén ett steg vidare genom att koppla ihop det med värmesystemet.

VINDÖGAT 4/2012

LITTERATURFÖRTECKNING ÖVER VINDKRAFTSBIBLIOTEKET PÅ NOVIA YHS, VASA.

FÖR LÅN OCH LÄSNING

Kontakta; Niklas Frände, niklas.frande@novia.fi, 044-780 5745 eller Sanna-Sofia.Skog, sanna-sofia.skog@novia.fi, 050-543 5022 -------------------------------------------------------------------------------------------------(1994). Tuulivoimatekniikka, Luentomoniste Osa 1. TKK. (1994). Tuulivoimatekniikka, Luentomoniste Osa 2. TKK. (1994). Tuulivoimatekniikka, Luentomoniste Osa 3. TKK. Arbetsgruppsbetänkande. (2003). Miljölagstiftningen tillämpad på vindkraftsetablering. Helsinki: Miljöministeriet. Assadourian, E., Flavin, C., French, H., Gardner, G., Halweil, B., Mastny, L., o.a. (2004). Maailman tila 2004 - Teemana kulutus. Helsinki: Gaudeamus. Aubrey, C., Kjaer, C., Millais, C., & Teske, S. (2005). A blueprint to achieve 12 % of the world’s electricity from wind power by 2020. Global Wind Energy Council. Bugge, J. A. (1978). Bogen om vindmöller. Clausen Böger. Electrowatt-Ekono. (2005). Österbottens förbund - Vindförhållande- och produktionsanalyser 2005. EWEA. (2004). A blueprint to achieve 12 % of the world’s electricity from wind power by 2020. European Wind Energy Association. EWEA. (2004). Wind Energy - The Facts, an analysis of wind energy in the EU-25. Brussel: European Wind Energy Association. EWEA. (2009). Oceans of Opportunity - Harnessing Europe’s largest domestic energy resource. European Wind Energy Association. EWEA. (2009). The Economics of Wind Energy. European Wind Energy Association. EWEA. (2010). Powering Europe: wind energy and the electricity grid. European Wind Energy Association. EWEA. (2011). Pure Power - Wind energy targets for 2020 and 2030. European Wind Energy Association. Flavin, C., & Lenssen, N. (1995). kraftmätningen - vägen till ett miljöanpassat energisystem. Naturskyddsföreningen. Fröjdman, J. (1981). Teknisk förplanering av vindkraftverk. Harrison, L. (1992). Vindenergi i Europa. Finska Vindkraftföreningen. Helm, P., & Zervos, A. (2001). European Wind Energy Conference - Wind Energy for the New Millennium. Copenhagen: WIP - Munich and ETA - Florence. Holttinen, H. (2004). The impact of large scale wind power production on the Nordic electricity system. Espoo: VTT. Holttinen, H., & Peltola, E. (1994). Korsnäsin tuulivoimapuiston toiminta ja mittaukset. Espoo: VTT. Holttinen, H., Liukkonen, S., Furustam, K.-J., Määttänen, M., Haapanen, E., & Holttinen, E. (1998). Offshore-tuulivoima Perämeren jääolosuhteissa. Espoo: VTT. Jensen, P. H., Morthorts, P. E., & Schmaltz-Jörgensen, J. (1990). Vindmölleökonomi. Roskilde: Forskningscenter Risö. Kallio-Mannila, R., Majurinen, J., Haajanen, M., & Tolonen, Y. (1976). Tuulienergian käyttömahdollisuudet. Helsinki: Työtehoseura. Koistinen, J. (2004). Tuulivoimaloiden linnustovaikutukset. Helsinki: Ympäristöministeriö. Korte, K., Koskenkylä, H., & Ojala, J. (1989). Betänkande av energikomittén. Statens tryckericentral. Lemström, B. (1991). Vindkraft i distributionsnätet. Esbo: Tekniska högskolan. Lemström, B., Peltola, E., & Lehotnen, M. (1995). Tuulivoima ja keskijänniteverkon jännitetason hallinta. Espoo: VTT. Lento, R., & Peltola, E. (1984). Tuulienergian käyttö sähköntuotantoon - Esitutkimus. Espoo: VTT. Lund, P., & Konttinen, P. (1998). Advanced Energy Systems and Technologies. Helsinki: NEMO 2. Marttila, V., Granholm, H., Laanikari, J., Yrjölä, T., Aalto, A., Heikinheimo, P., o.a. (2005). Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia. Vammala: Maa- ja metsätalousministeriö. Miljöministeriet. (2004). Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Helsinki: Miljöministeriet. NEMO2. (1996). Advanced Energy Systems and Technologies Research in Finland. Tekes. Niemelä, R. (1981). Pientalon lämmitykseen tarkoitetun tuulivoimalan suunnittelu. Helsinki: Teknillinen korkeakoulu. Rinta-Jouppi, Y. (2003). Development of Offshore Wind Power Price Competitiveness Using a New Logistics Construct. Vaasa: Vaasan Yliopisto. Rissa, K. (2003). Ilmastonmuutos - teknologiapolitiikan vaikutukset. Sipoo: Tekes. Ruostetsaari, I. (2010). Energiavalta - Eliitti ja kansalaiset muuttuvilla energiamarkkinoilla. Tampere: Tampere University. Savolainen, I., Ohlström, M., & Kärkkäinen, A. (2003). Ilmasto - Haaste teknologialle (Näkemyksiä ja tuloksia Climtech-ohjelmasta. Helsinki: Tekes. Soimakallio, S., & Savolainen, I. (2002). Technology and Climate Change CLIMTECH 1999-2002. Helsinki: Tekes. Tallqvist, J. (1986). Uppförandet av vindkraftverk på Simsalö. Tammelin, B. (1991). Meteorologista taustatietoa tuulienergiakartoitukselle. Helsinki: Finnish Meteorological Institute. Tammelin, B. (1991). Suomen Tuuliatlas. Helsinki: Finnish Meteorological Institute. Tammelin, B., & Pietarinen, M. (1980). Meteorologia ja energiatutkimus. Helsinki: Ilmatieteen laitos. Tammelin, B., & Säntti, K. (1998). Wind energy production in cold climates - Boreas IV. Helsinki: Finnish Meteorological Institute. TemaNord. (2000). De nordiska ländernas satsning på nya förnybara energikällor och energieffektivsering: styrmedel och teknikutveckling. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. Troen, I., & Petersen, E. L. (1990). European Wind Atlas. Roskilde: Risö National Laboratory. Varho, V. (2007). Calm or Storm? - Wind Power Actors’ Perceptions of Finnish Wind Power and its Future. Helsinki: Helsinki University. Weckman, E. (2006). Tuulivoimalat ja maisema . Helsinki: Ympäristöministeriö. Vihrilä, H., Toppila, T., Pihlatie, M., & Peltola, E. (1995). Proceedings of EWEA Special Topic Conference 95 - The Economics of wind energy. Helsinki: Finnish Wind Power Association. Wilkman, S. (2004). Euroopan avautuvat energiamarkkinat - Mahdollisuuksia ja uhkia kestävälle energiapolitiikalle. Helsinki: Suomen Luonnonsuojeluliitto Ry. Vindkraftföreningen. (1988). Projektering, uppförande och provkörning av ett 12 kW vindkraftverk på Simsalö. Helsingfors: Vindkraftföreningen. Wizelius, T. (1993). Vind Del 2. Södertälje: Larsons förlag. Wizelius, T. (1994). Vind Del 3. Södertälje: Larsons Förlag. Wizelius, T. (1999). Handbok för vindkraftskooperativ - Vindkraft, en ny folkrörelse. Energimyndigheten. Wizelius, T., & Karlsson, O. (1992). Vind Del 1. Södertälje: Larsons förlag. VTT. (2001). Energy visions 2030 for Finland. Helsinki: Edita. VTT. (2004). energia Suomessa - Tekniikka, talous ja ympäristövaikutukset. Helsinki: Edita. WWEA. (2011). Wind energy international 2011/2012. Bonn: World Wind Energy Association. Ympäristöministeriö. (2004). Tuulivoimatuotantoon soveltuvat alueet Merenkurkussa ja Perämerellä. Helsinki: Ympäristöministeriö. Österberg-Mattila, C. (2004). Vindkraft till havs i Österbotten - Ett program för miljökonsekvensbedömning. Svenska Yrkeshögskolan.

Tidskrifter Offshore Wind Windtech New Energy Svensk vindkraft Förnybar energi & energieffektivisering (tidigare SERO Journalen) Energia energia uutiset Tuulienergia Sun & Wind energy Wind-Kraft, German offshore Journal Finlands Natur Wind Directions Motiva Express

Energiakatsaus Sustainable Energy News Windblatt Sustainable energy review Coastline IEA Wind 2010 Annual Report Hyvä tietää sähkömarkkinoista Luonto Vindögat Vindkraftföreningen rf 30 år Broschyrer Tuulivoimaharrastajan opas - Suomen Tuulivoimayhdistys Finnish Competence Network for Wind Power Technology Vindkraftsboken –Av barn för barn

World Energy and Climate Policy: 2009 Assessment Pohjanmaan Liitto – Uusiutuvat energiavarat ja niiden sijoittuminen Pohjanmaalla 2 st. Korsholms Vindkraftspark – Sammandrag av miljökonsekvensbeskrivning Vindavtalet – En guide till överenskommelser om anläggningsarrende för vindkraft Vindkraftens affärshemligheter Entreprenörerna om vindens möjligheter 2 st. Privatperson – Bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk 2 st. Handläggare – Tillståndsprocessen och kunskapsläget 2 st. Projektör – Bygga och ansluta större vindkraftverk 4 st lådor med Ren energi med vindkraft 1 låda med Puhdasta energiaa tuulivoimasta

VINDÖGAT 4/2012

PRODUKTIONSÖVERSIKT Denna gång publicerar vi ingen kvartalsstatistik. Det beror på att uppgiftsinsamlaren VTT omorganiserar sin statistikverksamhet. Vi kommer sannolikt att kunna återkomma med åtminstone årsvisa statistikuppgifter framdeles. Av insamlade värden under senaste 19 år har vi sammanställt en rankinglista, som visar glidande medelvärden för de produktivaste vindkraftverken i vårt land. Alla verk var inte med i början så antalet värden per betraktelsekvartal har ökat med åren. Vi ser att produktiviteten vuxit med åren, när yngre och större möllor kommit med i statistiken. År 2005 var t.ex. det bästa värdet 1551 kWh/m2 och uppnåddes av Meripori-9, utanför Björneborg, medan toppvärdet 2059 kWh/m2 år 2011 nåddes av Båtskär-4 utanför Mariehamn. Att genomsnittliga vindstyrkan varierat från år till år har inte beaktats i denna grova jämförelse. Vi ser att de bästa enheterna står längs kusterna med tillgång till möjligast fria havsvindar. Vindkraftverk Lemland Båtskär 4 Lemland Båtskär 2 Lemland Båtskär 5 Lemland Båtskär 6 Lemland Båtskär 1 Lemland Båtskär 3 Björneborg Meri-Pori 9 Kemi Ajos T8 Björneborg Meri-Pori 11 Torneå Röyttä 6 Torneå Röyttä 5 Dragsfjärd Högsåra 1 Torneå Röyttä 7 Kökar 1 Dragsfjärd Högsåra 2 Kemi Ajos T9 Torneå Röyttä 8 Torneå Röyttä 2 Dragsfjärd Högsåra 3 Torneå Röyttä 3

kWh/m2/a 1809 1791 1730 1712 1704 1683 1238 1140 1119 1101 1075 1068 1051 1049 1042 1039 1036 1019 1002 996

Glidande medelvärden av alla, den bättre hälften, den bättre fjärdedelen och toppvärdena. Variationerna i medelvindvärdena mellan åren har inte beaktats.

informerar om vad som beräknas komma till under 2013. Och i vilka (tillkännagivna) projekt som anläggningarna redan är beställda?

Ur tidningsnotiserna har samlats ihop anläggningar för 74 MW, men säkrare information önskas av projektörerna.

ENERGIMÄSSAN I TAMMERFORS 23-25.10 Vindkraftföreningarna ställde upp med en gemensam monter med ett litet auditorium. Chansen att presentera sina produkter

för mässbesökarna togs av en mångfald företagsmedlemmar och tider bokades flitigt.

Ranking-lista över de bäst producerande 20 verken i Finland

Kapcitetstillbyggnad under 2013, STY september Detta år har det redan byggts 35 MW och vad vi känner till är 54 MW på gång. År 2012 blir ett rekordår! För att bättre kunna förutspå år 2013 kapacitetsutbyggnad önskar STY/Anni Mikkonen att projektörerna

STY-Vkf avdelningens lilla auditorium blev välbesökt.

Vindkraftföreningen r.f.

Gardestorpsv. 6

FI-00330 Helsingfors

EVENEMANG 11 dec

Wind Power Project Planning, maximising profitability, 13-16.30 Rake hallen, Skillnadsg. 4 C Hfrs, Triventus Consulting Ab,

2013 22 jan

Brunchseminarium om Vindkraftfinansiering, Palace Gourmet, S.Kajen 10 Hfrs 8.30-12.15 http://www.talentumshop.fi/webshopdata/sem/program/K52499.pdf

23 jan

Vindkraftbyggande, infodag i Vasa, klo. 9-16, ämbetshusets auditorium miljöministeriet, www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=422792&lan=FI

24 jan

Vindkraftbyggande, infodag i Åbo, klo 9-16, Alvarium auditoriet, miljöministeriet, www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=422792&lan=FI

4-7 feb

EWEA , Wien, Österrike, www.ewea.org/index.php?id=2101

12-13 feb WinterWind International Wind Energy Conference, Östersund, Sverige, www.winterwind.se 19-20 mars Vaasa Wind Exchange http://energyvaasa.fi/energy_week/

VAASA ENERGYWEEK Ett beaktansvärt evenemang 19-20 mars 2013 De globala energiinvesteringarna – en möjlighet för Finland Energi- och miljöteknologin nämns nuförtiden ofta som den viktigaste efterträdaren till Finlands exportjättar skogsindustrin och mobilteknologibranschen. Exportsiffrorna för industrin inom förnybar energiproduktion och energieffektivitet växer kraftigt. Nya energiinvesteringar görs överallt, även i Europa, där man under de kommande åtta åren investerar 640 miljarder euro enbart i förbättrad energieffektivitet. Vasaregionens energiteknologikluster, EnergyVaasa, består av över hundra företag som utvecklar och tillverkar teknologi för såväl produktion av förnybar energi som förbättrad energieffektivitet. De här företagen gör sitt bästa för att ta hem en så stor del av de globala energiteknologiinvesteringarna som möjligt. EnergyVaasa svarar redan nu för en tredjedel av hela Finlands energiteknologiexport.