VINDKRAFTFÖRENINGENS MEDLEMSTIDNING
ISSN 0359-2936
Vindkraftens inverkan på elpriset
3/2013
vindögat
ÅRGÅNG 32
s.6
Vindkraften i Brasilien i medvind s.14 ABB – global systemleverantör inom vindkraftsbranschen s.10
landsbygdskraft byakraft vindkraft
VINDKRAFTFÖRENINGEN RF
3/2013 LEDAREN: Från större-och-större till bättre-och-bättre ...................................................4 Notiser .............................................................................................................................................................5 Vindkraftens inverkan på elpriset ............................................................................................6 – 8 Plock ur Wind-Kraft-Journal 3/2013 ..............................................................................................9 ABB – global systemleverantör inom vindkraftsbranschen ...............................10 – 11 Notiser ................................................................................................................................................12 – 13 Vindkraften i Brasilien i medvind .......................................................................................14 – 15 Utvecklande av uppförandekod för Finlands vindkraftsektor ...................................16 Nygårdsfjellet vindkraftpark............................................................................................................17 Notiser ..........................................................................................................................................................17 Evenemang ...............................................................................................................................................18 Notiser ..........................................................................................................................................................19 Bli medlem i Vindkraftföreningen! .............................................................................................20
Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166, info@vindkraftforeningen.fi
W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 00330 Helsingfors
+358 400 44 51 66 folke.malmgren@kaapeli.fi
VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS +358 40 722 2181 Henrik av Lettlands gata 3 C 4 00710 Helsingfors a.stenberg@wpd.fi Niklas Frände, VASA Yrkeshögskolan Novia Wolffska vägen 33 65200 Vasa
+358 44 780 5745 niklas.frande@novia.fi
STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa
+358 400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi
Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn
+358 400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi
Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg
+358 40 563 7427 danno@suomi24.fi
Markus Nyman VEO Oy Runsorintie 5 65380 Vaasa
+358 40 673 9950 markus.nyman@veo.fi
Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni
+358 50 5616857 johanna.nyman@agrolink.fi
Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm
+358 50 526 3122 allan.blom@multi.fi
”Broderförening” STY, SUOMEN TUULIVOIMAYHDISTYS ry www.tuulivoimayhdistys.fi
vindögat REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Ansvarig utgivare: Folke Malmgren Hannele Holttinen VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Arkmedia ombrytning
Vindkraftföreningen grundades år 1980. Föreningens ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i Finland. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca 500 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organisationer. Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna. Omslagsbilden: Nygårdsfjellet vindkraftspark. Fotograf: Kristian Blomqvist. Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland. ISSN 0359-2936 / Tryck: Oy Arkmedia Ab, Vasa 2013
LÖSNUMMER Lösnummerpris 6,90€ kan rekvireras från redaktionen, och tidigare nummer kan läsas på nätet: www.vindkraftforeningen.fi UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: FI9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH I Sverige: PlusGiro 838 220-2 Vindögat utkommer årligen med 4 nummer. Materialdatum: 5:e februari, 5:e maj, 5:e oktober och 5:e december. FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 15 € Personmedlem 35 € Småföretag (1 – 3 pers) 80 € Stödande företag 350 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 40 €
Ledaren
Från större-och-större till bättre-och-bättre
T
eknologiindustrin och STY (Suomen Tuulivoimayhdistys) arrangerade ett vindkraftsseminarium i Vanda den 23.5.2013. Till seminariets huvudföredragshållare hade kallats Dr Andrew Garrad. Han är en av grundarna av GL Garrad Hassan, ett konsultbolag inom vindkraftsbranschen sedan 1984. Dr Andrew Garrad har därmed följt med vindkraftsbranschen under en mycket lång tid. I sin presentation återgav han sina reflektioner under denna långa och kraftiga utveckling av vindkraftsteknologin och –marknaden. Dr Andrew Garrad beskrev vindkraftsutvecklingen fram till dags dato som ”bigger-and-bigger”. Då Dr Andrew Garrad började inom vindkraftsbranschen 1984 var de största turbinerna 100 kW. Då var
mångas och även hans åsikt att turbinerna inte kommer att bli större än 200 kW. Nu närmar sig de nya turbinernas medeleffekt 3 MW (3000 kW) och de nya turbinerna som utvecklas för havsbaserad vindkraft är 6 – 8 MW. Turbinens effekt och rotorstorlek har växt exponentiellt sedan början av 1980-talet. Både effekten och rotorstorleken förstorar turbinerna. Detta betyder att belastningarna på turbinerna har ökat exponentiellt. Nya turbinmodeller har introducerats med 2 – 4 års mellanrum. Detta leder förstås till att alla turbiner har varit mer eller mindre prototyper som testats i kundernas regi och på kundens risk efter garantitiden. Vindturbinernas tillförlitlighet har inte varit den bästa fram till dags dato. Tillförlitligheten har varit mycket sämre för vind-
Patrik Holm
Sedan 1984 har rotordiametern förstorats från 18 meter till 150 meter och mer, samtidigt som turbineffekten ökat från 100 kW till 6000 kW.
Den exponentiella ökningen av rotordiameter och turbineffekt har lett till en exponentiell ökning av belastningarna på vindturbinerna.
4
vindögat 3-2013
turbiner än för andra energiproduktionsmetoder. Eftersom efterfrågan på vindturbiner var fram till år 2009 större än utbudet, behövde inte turbintillverkarna fokusera på att utveckla tillförlitligheten, utan främst på att öka tillverkningskapaciteten. De nya turbinerna för havsbaserad vindkraft är så stora att landtransport inte är möjlig. Det betyder att tillverkningen måste ske i hamnområden och transporten sjöledes till de havsbaserade parkerna. Turbinstorleken för inlandsprojekt begränsas av vindens styrka (ekonomin, mängden bränsle) samt fysiska restriktioner i transport och resning. Detta betyder att de inlandsbaserade vindturbinerna fysiskt inte kan växa mycket från dagens storlek på 2 – 3 MW. Däremot kommer rotordiametern att bli större och navhöjden högre. Effekten kan till och med bli mindre i framtidens inlandsbaserade vindturbiner. Detta förutsatt att navhöjden är högre än idag samt att rotordiametern är så stor att bladstrukturen just och just klarar sin egen vikt. Dr Andrew Garrad påpekade att vindkraftens utveckling går numera mot ”better-and-better”. Alltså från att bara ha utvecklat större och större vindturbiner så är fokus numera på att utveckla bättre och bättre vindturbiner, som leder till lägre drifts- och underhållskostnader. Detta gäller framför allt de inlandsbaserade vindturbinerna. Detta gynnar i sin tur framför allt ägarna av vindkraftverk och parker. Därtill är detta räddningen för de europeiska turbintillverkarna som tillverkar vindturbiner med bättre teknologi och kvalitet än de indiska och kinesiska tillverkarna. Denna sunda utveckling kommer att sänka drifts- och underhållskostnaderna samt öka energiproduktionen genom bättre tillförlitlighet och tillgänglighet. Detta leder till att kostnaden för producerad energi sjunker för vindkraften mot en nivå som inte längre kräver statliga subventioner genom inmatningstariff eller motsvarande. Detta förutsätter dock att köparna av vindturbinerna inte köper de med de lägsta investeringskostnaderna utan de som har den lägsta kostnaden för producerad energi. Dr Andrew Garrad konstaterade i sin presentation att vindkraftsutvecklingen går ”from bigger-and-bigger towards better-and-better”. Övriga påståenden är reflektioner och tankar återgivna av ledarskribenten.
vindögat 3-2013
Gr Andrew Garrad huvudföredragshållare på vindkraftseminarium i Vanda Teknologiindustrin och STY (Finska Vindkraftföreningen) arrangerade ett vindkraftsseminarium i Vanda 23.5.2013. Till seminariets huvudföredragshållare hade kallats Dr Andrew Garrad. Han är en av grundarna av Garrad & Hassan, ett konsultbolag inom vindkraftsbranschen sedan 1984. Numera tillhör bolaget det internationella GL Garrad Hassan. Germanicher Lloyds (GL) och Garrad & Hassan sammanlogs 2009. I september 2013 godkändes fusionen av DNV (Det Norske Veritas) och GL. Det betyder att mycket av konsulteringen och cerifieringen inom vindkraftsbranschen har koncentrerats till det Dr Andrew Garrad har varit med och byggt upp. Numera är Dr Andrew Garrad även President för EWEA (European Wind Energy Association).
Internationell statistik på energi Myndigheterna i USA (US Energy Information Administration, EIA) har satt upp en databas med internationell statistik på energi. Denna databas är öppen för alla och innehåller mycket intressant information om energi. Under en längre tid har jag försökt få klarhet i vad som är eldistributionsnätets förluster. Med data från denna databas räknade jag ut att de globala förlusterna i eldistrubutionen är 10%. Det betyder att vi bör producera 10% mera el än vad vi konsumerar. En stor potential för förnybar energiproduktion nära konsumenterna. http://www.eia.gov/countries/data.cfm
Infraljud från vindkraftverk Det finns ständigt återkommande påståenden om att vindkraftverk skapar hälsoskadligt infraljud. En av de mest omfattande studierna i infraljud har gjorts i Australien. En rapport presenterades på ”Wind Turbine Noise” konferensen i Italien 2011. Undersökningen ger att på ett mycket nära avtånd (motsvarande navhöjden) till vindturbinen så är infraljudsnivån den samma eller lite under motsvarande nivå från vågorna nära havskusten, en trafikerad väg eller på relativt långt avstånd från ett gaskraftverk. Samtliga värden låg dock under det gränsvärde som gäller för europeiska normer. Om avståndet fördubblas minskar ljudnivån för infraljud med 6 dB(G), precis som för hörbart ljud 6 dB(A). Det betyder att ingen borde besväras av infraljud av vindturbiner med de avstånd de har till bosättningen. http://www.rnp.org/sites/default/files/pdfs/Measurements%20of%20Infra sound%20Italy.pdf
Mindre vindkraft 2013 Bloomberg New Energy Finance estimerar att den installerade vindkraften 2013 blir 33,8 GW onshore och 1,7 GW offshore. Detta är tillsammans 35,5 GW som är 20 % minde än 2012 (44,6 GW). Orsaken till detta är kraftigt mindre mängd installerad vindkraft på de två största marknaderna USA och Kina. Detta år kommer solkraften (Photo Voltaics) att bli större än vindkraften för första gången. Bloomberg New Energy Finance estimerar att den installerade solkraften 2013 blir 36,7 GW. Detta är en ökning med 20 % från 30,5 GW 2012. Bloomberg uppskattar att vindkraftens kapacitet ökar globalt från 5 % 2012 till 17 % 2030 och solkraftens kapacitet ökar från 2 % 2012 till 16 % 2030.
Photo credit: Activ Solar / www.flickr.com / CC BY-SA 2.0
Notiser sammanställda av Patrik Holm
5
Vindkraftens inverkan pĂĽ elpriset Patrik Holm
Under den senaste tiden har det i olika media fÜrts fram att vindkraften hÜjer elpriset. Orsaken är enligt uppgifter i media att vindkraften für stÜd främst i form av inmatningstariff. Det att vindkraften har en inmatningstariff gÜr att den prioriteras och därmed stiger elpriset. Detta är püstüendena som framfÜrs i media, men logiken haltar kraftigt i dessa püstüenden.
sjunkande elpriser har det byggts mera vindkraft än tidigare inom den nordiska elmarknaden. Samma nedütgüende trend i elpriset frün 2008 gäller även fÜr Tyskland var man ocksü byggt mycket vindkraft och framfÜrallt solkraft, bägge subventionerade med inmatningstariff. Härmed kan man konstatera att under de senaste üren har elpriset pü spotmarknaden gütt ner trots att man hela tiden byggt mera vindkraft.
All energiproduktion fĂĽr stĂśd
Utbud och efterfrĂĽgan
ElbÜrsen Den producerade elen säljs pü elbÜrser som Nordpol och Fingrids TasesähkÜ. Dessa elbÜrser fungerar som andra bÜrser, en gemensam plats var man säljer och kÜper, el i detta fall. Mekanismen som inverkar pü priset är balansen mellan utbud och efterfrüga. Om efterfrügan är stÜrre än utbudet stiger priset, oberoende om det är frügan om aktier, guld eller el. Om däremot utbudet är stÜrre än efterfrügan gür priset ner, oberoende om elen är producerad med vindkraft, kolkraft eller kärnkraft. Hela Nordens elmarknad är gemensam fÜr de nordiska länderna. Det som sker i Finland inverkar pü hela den nordiska elmarknaden och det som sker i de Üvriga nordiska länderna inverkar pü Finland. FÜrdelen med en stÜrre marknad är att den är stabilare och reagerar inte lika kraftigt pü olika ändringar och stÜrningar.
6
Om vi studerar trenden fÜr utvecklingen av elpriset Üver en längre tid kan vi notera att elpriset har sjunkit i Finland sedan 2008 – 2010. Under denna period med
Det som är orsaken till att elpriset gütt ned är att utbudet Ükat och efterfrügan minskat. Efter det att den ekonomiska krisen
!
Samtliga energiformer für nügon form av stÜd. Det finns en djungel av olika stÜd som ingen Üvergreppar idag. Den mest subventionerade energiproduktionsformen är kolkraften, trots att den existerat i mera än hundra ür (källor EU, IEA). De fÜrnybara energiformerna (vind, sol, biomassa, vüg, vatten etc) fick under 2011 globalt sett olika subventioner fÜr totalt 88 miljarder US dollar. Motsvarande subventioner fÜr fossila bränslen var under 2011 sü mycket som 523 miljarder US dollar, vilket är sex (6) günger sü mycket som fÜr fÜrnybar energi (källa IEA, International Energy Agency). Om stÜdens storlek bestämmer elprisets storlek borde elpriset ha varit hÜgt redan tidigare dü en stÜrre del av elproduktionen skedde med fossila bränslen med stora samhälleliga stÜd.
!
"
#
$
##
#
" #
" !#
# "
! $#
! !
$
! !
#
Källa: Nordpol
vindĂśgat 3-2013
(finanskrisen) började 2008 har den industriella produktionen gått ner, framförallt i Finland med elintensiv pappersindustri. Samtidigt har också privata hushåll minskat på elkonsumtionen. Under samma period, 2010–2012, har man årligen byggt 45 GW ny kapacitet i Europa varav 75 % är förnybara energiformer, främst solkraft och vindkraft. Med andra ord har utbudet ökat och efterfrågan minskat, vilken lett till sjunkande elpriser på spotmarknaden. Därav kan man konkludera att en utbyggnad av vindkraften sänker elpriset på spotmarknaden då produktionskapaciteten av el ökar i systemet.
Högt konsumentpris Det är uppenbart att elbolagen favoriserar sådan elproduktion som ger största avkastning. Gamla avskrivna kraftverk med fossila bränslen ger en bra avkastning. Vindkraftverk med inmatningstariff ger också en bra avkastning framförallt med den förhöjda inmatningstariffen i början. Den stora frågeställningen är vad som sker efter 12 år med inmatningstariffen, vad är då marknadens elpris? Det intressanta i sammanhanget är att det elpris som konsumenterna betalar stiger hela tiden. Medelpriset som privata konsumenter betalar för el i Europa är för tillfället ungefär 200 €/MWh. I Finland har vi fortfarande billig el, 156 €/MWh (0,156 €/kWh). Den dyraste elen i Europa finns i Danmark, 297 €/ MWh, Cypern 291 € samt Tyskland 268 €/ MWh (European Commission Eurostat 2012 semain 2 households). Argumenten i media är att både Danmark och Tyskland som bygger mycket vindkraft har de högsta elpriserna för konsumenterna. Under de senaste åren har elpriset på spotmarknaden sjunkit både i Finland och Tyskland. I bägge länder ligger spotpriset på el under 50 €/MWh. I Finland cirka 40 €/MWh för tillfället och i Tyskland varierar det mellan 30 och 50 €/MWh. Elpriset som konsumenterna betalar för elen ligger i Finland på en nivå som är mer än 3 gånger spotpriset och i Tyskland mer än 5 gånger spotpriset. I bägge länder är det pris konsumenterna betalar för elen på stigande, trots att spotpriset sjunker. Bägge länder har ungefär samma prisnivå på elen på spotmarknaden, trots att vindkraftens andel av elproduktionen i Finland är 0,7 % och i Tyskland nästan 12 %. Om andelen vindkraft i elnätet inverkar på elpriset på spotmarknaden bor-
vindögat 3-2013
Konsumenters elpris, €/kWh. Källa: European Commission Eurostat 2012 semain 2 households
Källa: Fingrid
de nivån vara mycket högre i Tyskland än i Finland. Om vindkraften sänker elpriset på spotmarknaden är det mindre troligt att det är vindkraften som höjer elpriset för konsumenterna. Orsaken till att elpriset för konsumenterna är så mycket högre än spotpriset samt på uppåtgående skall nog sökas inom elbolagen, inte inom vindkraftsbranschen.
Pikar i elpriset I media har man också beskyllt vindkraften för att förorsaka mera pikar i elpriset (plötsliga snabba ökningar i elpriset på spotmarknaden). Om man betraktar Fingrid Tasesähkö under september så ser man en pik på 2000 €/MWh den 9.9.2013. Utöver detta har elpriset varit rätt stabilt. Orsaken till denna pik var att Olkiluoto 2 måste köras ned på grund av pro-
blem i generatorns kylsystem. Det tog en tid innan två av reservkraftverken kördes igång samt att importen av el ökades. De stora enheternas driftsstörningar skapar de största pikarna i elpriset och inte de små vindkraftverken med deras intermittens (diskontinuitet i produktionen). Vindkraftverkens intermittens är rätt liten, framförallt i ett större elsystem som Nordpol. De lokala variationerna utjämnas när en större population av vindkraft över ett större geografiskt område inkluderas i elsystemet. Vattenkraften är en utmärkt elproduktionsform för att jämna ut fluktuationer i elproduktionen med övrig intermittent förnybar elproduktion. Vattenkraftens potential är stor i det samnordiska elnätet och dess roll blir mera att jämna ut fluktuationer än att producera baskraft i framtidens elnät med en större andel förnybar el.
7
I ovanstående konklusioner är det uppenbart att vindkraft subventionerat med inmatningstariff inte höjer elpriset, utan tvärtom sänker elpriset. Vindkraftens intemittens skapar inte pikar i elpriset då enheterna är små och elsystemet är stort. Det som subventionerad vindkraft förorsakar är större utgifter för staten som i sista hand belastar skattebetalarna. Större subventioner ger ett större skattetryck, som vi alla skattebetalare står för.
Elpris utan subventioner I dagens läge är elpriset så lågt att det inte är ekonomiskt att bygga någon form av elproduktion utan subventioner (rapport från Villmanstrands Tekniska Universitet, Lappeenrannan Teknillinen Yliopisto, http:// urn.fi/URN:ISBN:978-952-265-341-3). Detta betyder att de övriga subventionerna för fossila bränslen och kärnkraft också förvränger elmarknaden med elpriser som är för låga. I dagens läge producerar elbolagen elenergi med tex kolkraftverk som har utsläpp i form av CO2 gas, partiklar, kvicksilver, andra tungmetaller, förorenat kylvatten etc. Alla dessa utsläpp skapar kostnader för samhället, socio-ekonomiska kostnader, som inte bekostas av elbolagen utan av samhället eller skattebetalarna. Energiproduktion med fossila bränslen ger växthusgaser (så som CO2) som förorsakar den globala klimatförändringen. Den leder till olika naturkatastrofer och ändringar i klimatet som orsakar samhället kostnader i storleksordningen 20 % av den globala BNP. Det finns en klar korrelation mellan utvecklingen av BNP och CO2 utsläpp.
8
Källa: International Energy statistics, Total Carbon Dioxide Emissions from the Consumption of Energy
Elproduktion med fossila bränslen och kärnkraft får direkta stöd som är mångfalt mer än för förnybara energiformer. Därtill får elproduktion med fossila bränslen och kärnkraft indirekta stöd genom att samhället står för de socio-ekonomiska kostnaderna. Om dessa direkta och indirekta stöd skulle tas bort, skulle de flyttas till elpriset som skulle vara mycket högre än i dag. Elprisets nivå skulle vara på en så hög nivå att man inte skulle behöva betala inmatningstariff för el producerat med vindkraft. Under åren 1970 – 2012 var det samhälleliga stödet till förnybar energi i Tyskland 54 miljarder euro. Under samma tidsperiod erhöll kolkraften och kärnkraften tillsammans 430 miljarder euro i samhälleligt stöd i Tyskland. Detta motsvarar 102 €/MWh i medeltal för den producerade energin med kolkraft och kärnkraft under denna långa period.
Detta ger att de verkliga kostnaderna för producerad el är ungefär 150 €/ MWh med kolkraft. Från denna summa på 150 €/MWh fattas fortfarande de socio-ekonomiska externa kostnaderna som beräknats i EU:s ExternE rapport till 30 – 60 €/MWh för kolkraft i Tyskland. Då får man att den totala kostnaden för producerad elenergi med kolkraft i Tyskland är ca 200 €/MWh och motsvarande kostnad för producerad energi med vindkraft är under 100 €/MWh. Utan någon form av subventioner skulle samtliga elproduktionsformer ha en produktionskostnad som är jämförbar. Prismässigt skulle vindkraft och vattenkraft vara mycket konkurrenskraftiga jämfört med fossila bränslen och kärnkraft. Därtill är vind- och vattenkraft helt förnybara och skapar inte oåterkalleliga belastningar på miljön och mänskligheten.
vindögat 3-2013
Philip Hildén
Plock ur Wind-Kraft-Journal 3/2013 Svårtydbara politiska signaler Det tyska beslutet att inom överskådlig tid helt avstå från fossil- och kärnenergi har gett anledning till en mängd motsägelsefulla och svårtydbara signaler från såväl regeringen som energibranschen. För att entydigt slå fast sin ställning i frågan har Wind-KraftJournal tillsammans med nummer 3/2013 gett ut en bilaga med rubriken ”Arbetsplatser och investeringar i tysk offshorevind – En ung storindustri presenterar sig”. Det 77 sidor digra häftet innehåller kortfattade beskrivningar av samtliga tyska offshoreprojekt. Här presenteras några av rubrikerna i korthet. RWE Nordsee Ost ligger ca 35 km norr om ön Helgoland i Nordsjön. Här byggs en havsvindpark, bestående av 48 stycken 6,15 MW kraftverk, tillverkade av det tyska företaget REpower. Projektet genomförs i samarbete av tyska och engelska företag. Kraftverken är för närvarande störst i världen. Tornen är 70 m höga och väger 243 ton. Maskingondolen väger 350 ton och rotorn 125 ton. För monteringsarbetet har två specialfartyg byggts, ”Friedrich Ernestine” och ”Victoria Mathias”. Inlastningen sker vid en kaj i Bremerhaven. DONG Energy – ledande i offshore. Dong är en förkortning av orden ”Dansk Olie og NaturGas A/S”,som år 1972 grundades av danska staten för att förvalta de danska olje- och gasförekomsterna i Nordsjön. Senare har offshorevindkraft tillkommit. Företaget har nu ca 7 000 medarbetare, varav 1 400 i vindsektionen. Omsättningen uppgick 2012 till 9 mrd euro. DONG har för närvarande över 1700 MW vindkraft i drift. Ytterligare 2 000 MW offshorevindkraft är under arbete och 4600 MW planeras. DONG har flera samarbetsavtal med tyska och engelska kraftproducenter. ABB leder i kraftöverföring. Världens ledande företag för elektrisk kraftöverföring torde vara ABB, en sammanslagning av ASEA i Sverige och Brown-Boveri i Schweiz. Vindkraftens snabba tillväxt och speciellt offshoretekniken har betytt en snabb utveckling också av kraftöverföringstekniken. ABB har specialiserat sig på fjärrkraftöverföring med högspänd likström – ”HVDC – High Voltage Direct Current”.
vindögat 3-2013
I konstruktion av offshore-transformatorplattformer är ABB i särklass. Här beskrivs ”DolWin alpha”, som sjösattes den 18 maj 2013. Den färdiga transformatorn är 45 m bred, 77 m lång och ca 60 m hög. Den väger omkring 9 000 ton och installeras på ett av stålrör byggt fundament. Transformatorn kopplas till fastlandsnätet med en likströmskabel med 320 kV spänning. Också i Östersjön pågår en livlig byggnadsverksamhet. Ett dykeri- och bärgningsföretag i Rostock har nyligen tagit i bruk ett specialfartyg, ”Baltic Taucher II”, vars huvuduppgift till en början blir att lokalisera och oskadliggöra krigstida minor, bomber och annan ammunition förrän de fredliga vindkraftverken börjar installeras. Centrum för vindkraftlogistiken i Östersjön är Rostock. Utom transport och lastning av vindkraftverk har ett flertal företag i branschen startat egen tillverkning i Rostock. Där finns nu, utom världsbekanta Liebherr och Nordex, tre företag som samarbetar i tillverkning av ståltorn. Goldhofer AG är ett företag i Memmingen, sydväst om München nära gränsen till Österrike, som specialiserat sig på tunga landtransporter. För de jättelika enheter, som ingår i ett större vindkraftverk, måste specialfordon byggas. Exempelvis Siemens 6 MW turbin väger flera hundra ton och måste transporteras hundratals kilometer per landsväg till Bremerhaven, den största hamnen vid Nordsjön. Släpvagnen, som kommer till användning, har 25 axlar med fyra grova gummihjul per axel. Också rotorbladen har dimensioner som är svåra att föreställa sig. En släpvagn med över 55 m längd måste kunna styras i vardera ändan för att klara vägens kurvor. Också normalutgåvan av Wind-Kraft-Journal nr 3/2013 innehåller intressanta nyheter: Vattenfall samarbetar med holländska NUON med 122 MW vindpark Zuidlob är den näststörsta vindkraftsparken i Holland. Den byggdes i samarbete mellan det holländska kraftbolaget NUON och Vattenfall, som sedan 2011 äger NUON. Den aktuella anläggningen består av 36 stycken REpower-enheter på sammanlagt 122 MW. Monteringen har gått utan svårig-
heter och den sista enheten kunde anslutas till nätet den 22.3.2013. Projektet började år 2008 som ett kooperativ med 63 markägare i trakten som medlemmar. Medlemmarna får sina andelar i kraftverket utbetalda i årliga rater under en tidsrymd på 20 år. Intressant vindkraftsandelslag i nordvästra Tyskland Cirka 50 km sydväst om Bremen ligger Cloppenburg, en ”Landkreis” i ett från tidigare välbekant vindkraftsområde. På initiativ av befolkningen beslöts att bygga ut de två i drift varande vindkraftsparkerna med en tredje, som skulle finansieras genom ett andelslag för invånarna i området. Tack vare tidigare goda erfarenheter kunde man snabbt klara av såväl den tekniska som den ekonomiska byråkratin. På 354 ha åkerareal reserverades plats för 24 nya 3 MW Enercon 3 MW kraftverk, uppdelade på en ”medborgarvindpark” på 13 enheter och en ”markägarvindpark” för de återstående 11. Ekonomin skötes av den lokala andelsbanken. Planeringen påbörjades år 2010, i augusti 2012 delade banken ut delägarprospekt och bygget startade. Redan samma år blev den gemensamma nättransformatorn klar och de två första turbinerna kunde köras igång. I juli 2013 slutfördes monteringen och den stora invigningsfesten kommer att planenligt ordnas redan i september samma år. Areva M 5000 på betongtorn Areva har sedan tidigare fyra prototyper av den för offshoreinstallation planerade M 5000-135 i drift i närheten av Bremerhaven. Den femte turbinen är nu under byggnad. Den får en navhöjd på 130 m på ett torn som består av en nedre del , 51,5 m hög, av förspänd betong och en övre del av stålrör. Avsikten är att samla erfarenheter för kommande offshorebyggen, där den nedre betongdelen samtidigt utgör fundament för det övre ståltornet. Betongdelen byggs av företaget Echterhoff, specialist på betongkonstruktioner av denna typ.
9
Text: Patrik Holm
Intervju med Teijo Kärnä, globalt ansvarig chef inom vindkraftskomponenterna generatorer, frekvensomvandlare, PLC och robotisering inom ABB.
ABB – global systemleverantör inom vindkraftsbranschen ABB är ett världsledande bolag inom elenergi och automationsteknologi. ABB:s produktutbud är så omfattande att det rentav är en utmaning att beskriva det på ett sätt att andra än branschens folk förstår vad man pratar om. I inforutan här invid beskriver ABB själv sin verksamhet på ett komprimerat sätt. ABB är världsledande inom kraft-och automationsteknik. ABB: s produkter, system och tjänster hjälper energi och industrikunder att använda elkraft på ett effektivt sätt, öka produktiviteten och minska miljöpåverkan på ett hållbart sätt. Power and productivity for a better world. ABB-lösningar och applikationer används inom många områden djupt integrerade i vårt vardagliga liv. ABB-teknik används i bostäder, anläggningar, fabriker, Källa: ABB kraftverk, tåg, fartyg och även på havets botten.
A
BB har globalt 145 000 anställda och 2012 en omsättning på nästan 30 miljarder euro. ABB har verksamhet i totalt mera än 100 länder totalt. Verksamheten i Finland står för en omsättning på 2,4 miljarder euro som motsvarar ungefär 8 % av ABB:s totala omsättning. Antalet anställda i Finland är 6600 varav
största delen är på fabrikerna i Vasa och i Sockenbacka, Helsingfors. ”ABB är en av de största betalarna av samfundsskatt i Finland” påpekar Teijo Kärnä. Vindkraftsindustrin är betydande för ABB. ABB ger inte ut exakta siffror som berör deras vindkraftsverksamhet. De aktiva
inom vindkraftsbranschen vet dock att ABB är en av de stora el-automation bolagen med betydande marknadsandelar. Inom vindkraftsbranschen levererar ABB utrustning från ”början till slut”. I vindturbinen konverteras den roterande mekaniska energin till elenergi i generatorn, där börjar resan genom ABB:s komponenter inom vindkraftsbranschen. Resan slutar vid stickkontakten i konsumenternas hem. Inom vindturbinen är det utrustning för att konvertera mekanisk energi till elenergi, försätta den i konstant nätfrekvens, lyfta spänningen för transport i elnätet, försäkra elens kvalitet så att den motsvarar det elnätet behöver samt styrning och kontroll av dessa processer. ”ABB levererar till vindturbinernas nacell generatorer, frekvensomriktare, transformatorer, medelspänningsställverk samt all lågspänningsutrustning som kan finnas i nacellen” berättar Teijo Kärnä. För längre transporter behöver spänningen vara högre för att minska förlusterna. I havsbaserad vindkraft med stora effekter och stora avstånd blir teknologin HVDC
ABB offererar komponenter, system och lösningar för elproduktion, transport och överföring inom hela effektkedjan i vindkraftsbranschen.
10
vindögat 3-2013
(High Voltage Direct Current, högspänningslikström) aktuell. Denna teknologi har som fördel mindre förluster jämfört med traditionella lösningar med växelspänning. Utmaningarna har varit brytarna som behövs i ändstationerna av matningen. I fjol kom ABB med en revolutionerande uppfinning med en hybrid HVDC strömkretsbrytare. Denna uppfinning kommer att stärka ABB:s ställning inom elektrifieringen av stora havsbaserade vindparker. Inom finsk havsbaserad vindkraft kommer lösningar med mera traditionella HVAC (High Voltage Alternating Current, högspännings växelström) att vara den självklara teknologin då avstånden är korta och parkerna är mindre. Efter att elen kommit till fastlandet skall den distribueras inom tätorter samt spänningen skall sänkas på nytt så den lämpar sig för hemmens elapparater. Där slutar resan genom ABB:s komponenter, i stickkontakten i hemmen.
”ABB har även egen tillverkning av transmissionskablar i Karlskrona. Detta är stora kablar som går direkt från tillverkningslinjen till spolen på installationsfartyget” berättar Teijo Kärnä. I alla faser; produktion, transport och distribution; behövs styrning och kontroll. Även på detta område är ABB världsledande, eller man kan säga på grund av detta är ABB världsledande inom branschen. ABB behärskar därav alla processer och logiken bakom dessa delområden. ABB kan skapa spjutspetsteknologi inom alla delområden genom att de behärskar alla processer. ABB använder 3,7 % av sin globala omsättning för produktutveckling vilken är en hög siffra för denna typ av industri. När man betraktar ABB:s verksamhet i Finland så är motsvarande siffra hela 6,8%. Det betyder att ABB:s finska verksamhet är betydande när det gäller forskning och utveckling. Teijo Kärnä är ansvarig för vindkraften inom ABB. Han har jobbat inom vindkraf-
Teijo Kärnä Född: Familj: Position på ABB:
I Lovisa 1967 Fru och tvillingsöner på 12 år Business Development Manager lokalt samt Wind Market Manager globalt, 13 år inom vindkraft och vindgeneratorer, före det 3 år inom industrimotorer Tidigare karriär: Rocla, 4 år som konstruktör av robottruckar Vad gör du på din fritid: Sommarstugan, jakt och fiske Vad anser du om vindkraftens framtid: Vindkraften kommer att växa och att ha en klar plats i energiproduktionssystemet, det är ofrånkomligt. Vindkraften kommer inte att vara dominant i energiproduktionen utan ett viktigt komplement. Vindkraften är inte en konkurrent till traditionell energiproduktion.
vindögat 3-2013
ABB levererar stora helhetslösningar som denna överföringslösning från Thornton Bank på 325 MW (48 vindturbiner) inkluderande kablering mellan turbiner (36kV AC), havsbaserade transformator station, kableringen till land (150kV DC) samt mottagningsstation på fastlandet kopplat till elnätet (170 kV AC). Denna plattform med transformatorstationen väger totalt 2000 ton.
ten i hela 13 år. Han är överraskad över hur ung och omogen vindkraftsmarknaden fortfarande är. Han påpekar att ”inom ABB har man utnyttjat erfarenheter inom andra industriella applikationer när man utvecklat komponenter för vindkraftsmarknaden”. Detta ger konkurrensfördelar för ABB, till exempel när det gäller vindturbiner för kalla klimat, har ABB levererat motsvarande utrustning för andra applikationer som används i områden som Sibirien. På frågan vad som är ABB:s roll i vindkraftsbyggnaden i Finland berättar Teijo Kärnä att ”ABB har en betydande marknadsandel av system för uppkoppling av parkerna till elnätet, elstationer med tillhörande kringutrustning samt service av levererad utrustning och därtill analyser och simuleringar av elnätet för parkerna”. ABB är leverantör till alla stora vindturbintillverkare ”någon ABB komponent kan hittas i alla vindturbiner i världen” säger Teijo Kärnä. En märkbar del av frekvensomriktarna och generatorerna för vindturbinerna tillverkas på ABB:s fabriker i Finland. ”60 % av de installerade havsbaserade vindturbinerna i världen har en ABB generator” avslutar Teijo Kärnä.
11
www.epressi.com, via STY 19.8.2013
Mot äldre vindkraftverk riktad Windfall-skatt hotar Finlands rykte som seriös investeringsregion I Finland håller man på att utforma en sk. Windfall-skatt, som riktas mot äldre vindkraftverk vid sidan om annan gammal utsläppsfri produktion. I diskussionen önskar STY införa synpunkter som, om de lämnas obeaktade, döljer oväntade skadliga sidoinverkningar, vilka inte beaktats vid lagberedningen; retroaktivt påförd skatt ifrågasätter Finlands rykte som seriös och trygg investeringsregion.
bjekt för den nya skatten planeras omfatta före 2004 byggda, större än 1 MVA vindkraftverk. Enligt STYs mening är det bakvänt att med kraft av en ny lag i efterhand påföra skatt på investeringar, som man i dagens läge är i färd med att stöda med inmatningstariff. Äldre kraftverk fyller för sig målsättningen för förnybar energi, som man strävar till bl.a. genom att avveckla administrativa hinder. Lagen, som nu bereds, minskar på redan existerande produktions verksamhetsvillkor. Därtill ser STY som olägenhet i lagberedningen att skattens storlek specificeras på ologiska grunder, utan att beakta produktionsmängder – och därigenom en möjligen ouppnådd påstådd förtjänststorlek. ”Genom att utsträcka lagen till att omfatta även äldre vindkraftverk bidras inte till någon märkbar hop spelmarker i statens kassa. Samma spelmarker är dock en nedrig retroaktiv överraskning för de pionjärt fungerande vindkraftverk, vars delaktighet skulle ha avvärjts om verket hade råkat färdigställas inom påföljande kalenderår”, konstaterar STYs ordförande Jari
O
Suominen. ”Mest oroväckande är dock den signal det ger de operatörer, som planerar stora satsningar”, fortsätter Suominen. Finland behöver nödvändigt investeringar för att lindra lågkonjunkturen också hos oss, medan Europa redan går mot ljusare tider. Investeringar sker för tillfället genom vindkraftinvesteringar, såväl med inhemsk som med utländsk finansiering. Finlands attraktion som investeringsobjekt baserar sig mycket på stabil politisk verksamhetsomgivning. STY oroar sig för att man med en knapphändig skatteintäktsavsikt omkullvälter båten med Finlands rykte som pålitligt och tryggt investeringsobjekt. ”Retroaktiva förändringar är faktiskt gift för investerares förtroende. Utgångspunkten har för oss varit att ha en beslutskultur liknande den tyska, där redan gjorda investeringar skyddas”, kommenterar Erik Trast, vd för CPC, som bygger vindkraftverk i Finland. STY föreslår att den omtvistade kraftverksskatten inte utsträcks till att beröra äldre vindkraftverk, och att skattens förnuftighet överhuvudtaget noggrant övervägs. (övers. FM)
Finländarna positiva till vindkraft. Hbl/FNB, 14.6
Åboland kan få 400 Vindkraftverk, ÅU 11.6
Enligt en ny enkät vill 90 % av medborgarna och 87 % av de kommunala beslutsfattarna öka vindkraftanvändningen i Finland. Enkäten beställdes av Motiva, Energiindustrin och Finska vindkraftföreningen. Över 2000 medborgare och 1300 kommunala beslutsfattare från hela Fastlandsfinland deltog i enkäten. Hälften av de kommunala beslutsfattarna uppskattade att stugägarna i den egna kommunen var emot vindkraftbyggen. Enligt enkäten var 57 % av stugägarna nöjda med kommunens vindkraftprojekt.
Landskapsfullmäktige i Åboland godkände igår förslaget till etapplandskapsplan för vindkraft. För Kimitoön avgränsas Nordanå-Lövböle med en närmast teknisk justering beroende på försvarsmaktens intressen. I Pargas tas Stortervo norr bort, och Stortervo syd lämpar sig inte för flera än10 turbiner. Tre åboländska områden avlägsnades från listan över lämpliga vindkraftområden, nämligen Pungböle och Östanå-Labböle på Kimitoön samt Lemlax i Pargas, beroende på bl.a. naturhänsyn.
Finland har miljöskadliga stöd för uppemot 3 miljarder euro, Miljöministeriet 31.5
12
I Finland har man nu för första gången utrett mängden stöd som är skadliga för miljön. Enligt en rapport som miljöministeriet gett ut finns de miljöskadliga stöden främst inom energi-, transport- och jordbrukssektorn. Av dessa står trafiken för den största andelen. De potentiellt miljöskadliga stöden står för sammanlagt omkring tre miljarder euro per år, och de utgörs i huvudsak av indirekta skattestöd. De granskade stöden ökar märkbart användningen av fossila bränslen av torv, och därmed också den klimatpåverkan som dessa har. Stöden har också betydande konsekvenser för vattenstatusen, luftkvaliteten och biologiska mångfalden.
vindögat 3-2013
WinWinds ansökan om skuldsanering övergick i konkursansökan 3.10 Bolaget ansökte i februari om företagssanering. Bolaget grundades år 2000 och har sedan dess levererat 1 och 3 MW vindkraftverk till en sammanlagd effekt av över 320 MW, varav ca 70 MW i Finland. Exporten har riktat sig till Estland, Frankrike och Sverige. Tillverkningen har skett i Fredrikshamn och i Vengal i Indien. Ständigt sjunkande marknadspriser har gjort tillverkningen i Finland oekonomisk medan den indiska tillverkningen fortsatt varit lönsam Den skuldsatta är enligt egna uppgifter oförmögen att betala sina åligganden och Esbo tingsrätt har ingen orsak att betvivla anmälan. Skuldsaneringsförfarandet har avslutats
Vindkraftens inverkan på radarverksamheten har klargjorts, Energia-uutiset 5-2013 Inverkan av vindkraftverksbyggandet på radarverksamheten har utretts. En arbetsgrupp undersökte hur resandet av vindkraftverk påverkar olika övervaknings- och radarverksamheter. Områdesövervakande radarverksamhet visade sig vara utmanande. Samtidigt undersöktes hur havsbaserade vindkraftbyggen påverkar havsområdesbevakningen. Enligt arbetsgruppen kan man i Bottenhavet bilda ett 2500 km2 område där radarhindren för vindkraft kan slopas med att för försvaret anskaffa en ny radarstation. För kostnaderna skulle de berörda vindkraftbolagen ansvara. Senare kan liknande områden bildas på annat håll i Finland. Planläggning och bygglov för havsbaserade vindkraftanläggningar kunde behandlas inom myndigheternas METO-förfarande. På så sätt kunde myndigheternas krav behandlas på en och samma gång. De marina samarbetsmyndigheterna (METO) är Försvaret, Gränsbevakningen, Trafiksäkerhetsverket Trafi samt Trafikverkets marina övervakningsorganisation. På basen av arbetsgruppens förslag utformade regeringen i våras en lag om kompensationsområden för vindkraft.
vindögat 3-2013
Licensförfarandet för radarutredning avslutas i november 2013, Energiindustrin 30.8 Vindkraftprojekts inverkan på försvarets radarsensorer samt annan verksamhet bör utredas före projekt kan förverkligas. Utredningarna görs med ett kalkyleringsverktyg av VTT angående de områden försvaret förutsätter. För utredningarna bildades år 2011 ett kostnadsbelagt licensförfarande där Näringsministeriet Forststyrelsen och 20-tal vindkraftaktörer deltog genom inköp av licenser. Efter att licensförfarandet avslutats kan utredningar direkt beställas av VTT som behandlar dem i den ordning de inkommer.
Blev expertbristen en flopp? Fritt efter Tekniikka och Talous 6.9 För fyra år sedan prognoserades att bristen på kunnig personal inom vindkraftbranschen skulle bli skriande på grund av långsam utveckling av utbildningen. På en fråga om hur prognosen utfallit svarar STYs verksamhetsledare Anni Mikkonen att man inte ännu känt av någon större brist. År 2009 sysselsatte vindkraftbranschen uppskattningsvis 3000 personer. Idag är arbetsplatserna ca 2500–3000. För några år sedan uppskattades att man med 3000 MW inhemsk vindkraftkapacitet och med branschens industris 7 procentiga världsmarknadsandel skulle sysselsätta 30 000 arbetsplatser år 2020. Rädslan för hjärnflykt från branschen är inte dock motiverad. I de större vindkraftländerna tas sakkunniga emot med öppna armar vilket även syns i erbjudanden på nätet. Också i Finland ökar arbetsutbudet på projektutvecklingssidan. Men vi ligger mera än 5 år efter i Europa och t.ex Sverige som inte är något stort vindkraftland började med stödförfaranden redan 7 år före oss och har hunnit bygga upp en nära 10 gånger större vindkraftkapacitet. I Finland är investeringarna i startgroparna. Landbaserade projekt uppgår till hela 238 st med en sammanlagd effekt på 7800 MW. Havsbaserade aktuella projekt står för 2900 MW. Speciellt glädjande är att tiotals nya projekt har tillkommit enbart under detta år.
Enklare få bygglov, ÅU 22.8 Regeringen föreslår att det genom ändrad bygglag ska bli enklare att få bygga vindkraft. Ärendet behandlades 21 augusti. Enligt förslaget ska kommunen kunna bevilja undantag för vindkraft på ett färdigbyggt område ifall det är detaljplanerat som industri- eller hamnområde. Undantaget skulle gälla endast ett vindkraftverk, men göra det lättare att bygga sådana i industriell storlek. Enligt lagändringen ska vindkraftlov kunna ges utgående från vindgeneralplaner också om de på grund av besvär inte har vunnit laga kraft. Kimitoön har flera ansökningar om bygglov för vindkraft under behandling.
Största havsbaserade vindkraftparken, Miljömagasinet 12.7 Världens största havsbaserade vindkraftpark, London Array, har invigts. Den består av 175 verk med en sammanlagd effekt på 600 MW. Det räcker för att försörja en halv miljon hushåll rapporterar Internationales Wirtschaftforum. London Array, som ligger i Themsens mynning, 20 km från kusten ska också byggas ut med 240 MW och kommer då att ha en totalkapacitet på 870 MW. Kraftverkens rotordiameter är 120 m. Storbritannien planerar att bygga ut vindkraften till 18 GW år 2020.
Forststyrelsen planerar stora vindkraftparker. HS 4.7 Nyheten meddelades först av Maaseudun Tulevaisuus. Forststyrelsen får inte själv bygga parker, utan arrenderar ut byggrätten åt olika företag. Den största koncentrationen blir i Norra Österbotten, i Pyhäntä på gränsen mellan Kajanaland och Savolax. Där planeras upp till 150 vindkraftverk. Forststyrelsen planerar även två andra stora vindparker. Såväl till Hyrynsalmi i Kajanaland som till kusten vid Oulunsalo planeras parker med upp till 50 verk vardera. Forsstyrelsens vindkraftchef Erkki Kunnari berättar att forsstyrelsens vindkraftseffekt stiger trefalt, till ca 1000 MW. Det är lika mycket som hela Finlands aktuella vindkrafteffekt.
13
Johan Wasberg johan.wasberg@merinova.fi
Vindkraften i Brasilien i medvind Efter en period av osäkerhet befinner sig vindkraften i Brasilien igen i medvind. Artikelskribenten besökte landet i maj och träffade då olika turbinleverantörer, industriassociationer, myndigheter och delstatsrepresentanter – totalt 14 organisationer. Artikeln är baserad på dessa möten samt resultatet av den nationella vindkraftsauktionen den 23:e augusti i år.
Ambitiösa mål och investeringar
och vindkraften kompletterar då vattenkraften.
Gruv- och energiministern Edison Lobao sade nyligen att 50 miljarder Brasilianska Real (över 16 miljarder euro) kommer att investeras i vindkraft i Brasilien fram till år 2020. Kapaciteten kommer snabbt att fördubblas. För närvarande har 6,7 GW kontrakterats fram till 2017. Det tidigare målet på 10 GW vindkraft år 2025 kommer att uppnås i förtid. Landet behöver årligen ca 6000 MW ny kapacitet för att tillfredställa den ökade efterfrågan på elektricitet. För närvarande består kapaciteten främst av vattenkraft.
Auktionsförfarande för inköp av vindel
De bästa områdena finns nordöstra och södra Brasilien De bästa områdena för vindkraft ligger i de södra och nordöstra delarna av landet – i regionerna Ceará, Pernambuco, Bahia. Rio Grande do Sul. Regionerna konkurrerar aggressivt om fabriksetableringarna och vindparkerna. I nordost råder de bästa vindförhållandena under torrperioden
I Brasilien köps vindel på auktion av den som erbjuder det lägsta leveranspriset till eldistributörerna. Medianpriset under auktionerna åren 2009–2012 låg på nivån 132 Real/MWh, motsvarande 44 €/MWh med nuvarande valutakurs. På auktionen 2012 sjönk priset till 90 Real/MWh (30 €/ MWh). Detta anses så lågt, att den kapacitet som då kontrakterades troligen aldrig kommer att byggas. Auktionen den 23:e augusti i år lyckades bättre. Energidistributörerna köpte totalt ca 1500 MW ny vindkraftskapacitet - av de totalt 9000 MW som bjöds – ut för leverans till elnätet från september 2015 och 20 år framåt. Medelpriset på auktionen blev 110,51 Real (36,84 €/MWh). De 66 vindkraftsparkerna som kontrakterades på auktionen beräknas kräva 5,46 miljarder Real eller 1,82 miljarder euro i investeringar. Årets auktion var den första med ett striktare regelverk. För deltagande krävdes att anbudsgivaren hade tillgång till elnätsanslutning och garanterade leverans av vindel under 90 % av tiden. Detta för att undvika tidigare olägenheter när anbudsgivare fått betalt för vindkraft fast den inte kunnats levereras till kunderna. Senare under 2013 kommer ännu 2,5 GW ny kapacitet att kontrakteras via auktioner för att börja levereras till elnätet efter 5 år. En stor del av denna kapacitet förväntas vara vindkraft. Allt tyder på att 2013 blir ett rekordår för vindkraften och kommer att överstiga de 2,7 GW som kontrakterades år 2011.
Högt krav på inhemska komponenter problematiskt för turbinleverentörerna
Tornfabrikerna i Brasilien uppskattas ha en produktionskapacitet på över 600 torn/år.
14
För att kunna konkurrera på auktionerna krävs tillgång till billigt kapital. Detta betyder i praktiken extremt förmånlig finansiering från den nationella utvecklingsbanken BNDES. Problemet är att banken kräver
vindögat 3-2013
minst 60 % inhemska komponenter i de turbiner som används i de av banken finansierade projekten. Turbinleverantörerna kämpar för att uppfylla kravet – då det inte finns någon lokal tillverkare av lager, generatorer och växellådor för vindturbiner. En del påstår att systemet skyddar en ineffektiv inhemsk industri. Som exempel nämndes att det enda gjuteriet för större komponenter använder 50 gammal teknologi, samt att stålpriset ligger 70 % över världsmarknadspriset då det finns endast en stålleverantör i landet. Kravet på inhemska komponenter kommer gradvis att höjas till 70 – 75 %. Andra utmaningar för turbinleverantörerna är en komplicerad skatte- och arbetslagstiftning samt logistiken i landet.
Rum för 4 – 5 turbinleverantörer i landet? För närvarande finns ca 10 turbinleverantörer representerade i Brasilien. Med en marknadsvolym på ca 2000 MW ny kapacitet per år kommer sannolikt 4–5 leverantörer att stanna i landet. Ett allmänt tips i maj var att dessa är Impsa från Argentina, Alstom, Gamesa, GE och en till – ev. Wobben Wind Power (Enercon). Å andra sidan sade ministern för energi och gruvdrift, Edison Lobao, nyligen att 2000 MW/år är
De bästa områdena för vindkraft ligger i de södra och nordöstra delarna av Brasilien. Där har även vindkraftsindustrin etablerat sig.
en konservativ uppskattning som troligen överskrids. Preliminära uppgifter indikerar att ovan nämnda turbinleverantörer är involverade i största delen av den kapacitet som köptes under augustiauktionen.
Artikelskribenten framför Alstoms anläggning i Sao Paulo.
vindögat 3-2013
Samarbete mellan Vasa och Bilbao för att nå snabbt växande energiteknologmarknader Teknologicentrum Merinova samarbetar med det Baskiska energiklustret CEPV i Bilbao för att nå de växande energiteknologimarknaderna i Latinamerika och Nordafrika. Fokus ligger på vindkraftsmarknaden i Brasilien, samt på de kommande kraftverks- och elnätsinvesteringarna i Mexiko och Nordafrika. Inom ramen för samarbetet ordnas under hösten: • Ett gemensamt seminarium i Bilbao 16 – 17.12 där vindkraftsaktörer från Brasilien presenterar sina planer och behov av underleverantörer mm. • En fact-finding resa till ”PowerMex 2013 ”- mässan i Mexico City 24 – 27.9. Förutom besök på mässan hålls möten med företagen Arteche, Ormazabal, Iberdrola, Ingeniería y Construcción, Elecnor, Ingeteam, Zigor och Gamesa. • ”Energy Days 29 – 31.10” i Hammamet, Tunisien, där företag kan presentera sina produkter och tjänster samt träffa potentiella kunder, underleverantörer och investerare. Dagarna ordnas i samarbete med det tunisiska internationella elbolaget STEG – International och SFAX business & Development Certer. Intresserade ombeds kontakta artikelskribenten för mera information och program.
15
Text: Paulina Kaivo-Oja
Utvecklande av uppförandekod för Finlands vindkraftsektor
I
nom projektet Wasa Wind Hub, som är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Teknologicentrum Merinova, har man tagit fram förslag på innehåll för en uppförandekod riktad till Finlands vindkraftssektor. Uppförandekoden är tänkt att fungera som riktlinjer för vindkraftsprojektörer. Om alla projektörer följer dessa branschgemensamma rekommendationer får Finland ett enhetligt tillvägagångssätt vid byggande av vindkraftverk i hela landet. Genom att följa uppförandekoden visar vindkraftsprojektören även att man tar sitt ansvar. Även andra intresserade, t.ex. kommuner och markägare, kan dra nytta av informationen i uppförandekoden. I uppförandekoden beskrivs planläggningen samt vilka lagar och tillstånd som skall iakttas i samband med ett vindkraftsprojekt. Vad man bör tänka på vid kommunikation med markägare samt hur man främjar den lokala acceptansen, är andra
saker som uppförandekoden behandlar. Uppförandekoden innehåller även information om vilka tekniska aspekter och miljöaspekter projektören bör ta i beaktande i de olika projektfaserna (från val av plats för vindkraftsprojektet till avvecklingen efter att vindkraftsparken tagits ur bruk) samt med vilka och på vilket sätt projektören bör kommunicera. Det är viktigt att projektören främjar den lokala acceptansen för vindkraft i allmänhet och för de egna projekten i synnerhet. En god kommunikation med lokalbefolkningen redan från projektets början underlättar kommande steg i projektet. Kommunikationen med allmänheten bör sedan fortsätta genom hela projektets livscykel. Om lokalbefolkningen inte ges tillfälle att lära sig mera om vindkraftsprojektet kommer den lokala acceptansen för projektet att bli dålig. Det är projektörens ansvar att informera allmänheten, inte all-
mänhetens ansvar att ta reda på saker om projektet. Uppförandekoden berättar för projektörerna vad som är viktigt att tänka på då det gäller främjande av lokal acceptans och ger exempel på olika former av samhällsengagemang. Ett framgångsrikt samhällsengagemang innehåller flera olika slags aktiviteter som syftar till att skapa och upprätthålla möjligheter för tvåvägskommunikation mellan projektören och samhället. Uppförandekoden som utvecklas inom Wasa Wind Hub kommer förhoppningsvis att tas i bruk av vindkraftsprojektörerna i Finland. Ett alternativ för hur uppförandekoden kunde implementeras är att Suomen Tuulivoimayhdistys ger något slags certifikat till de projektörer som följer uppförandekoden. Behovet av utbildning för projektörer för hur man använder uppförandekoden borde diskuteras, liksom även behovet av övervakning och uppföljning.
DĂƌŬćŐĂƌƐĞŵŝŶĂƌŝƵŵ dƵƵůŝǀŽŝŵĂƐĞŵŝŶĂĂƌŝ Ϯϴ͘ϭϬ͘ϮϬϭϯ ŐćůůĂŶĚĞ ǀŝŶĚŬƌĂĨƚ ŵĂĂŶŽŵŝƐƚĂũŝůůĞ ϭϯ͗ϬϬ PƉƉŶŝŶŐ Ăǀ ƐĞŵŝŶĂƌŝĞƚ sĂƌĨƂƌ ďĞŚƂǀƐ ĞŶ ƵƉƉĨƂƌĂŶĚĞŬŽĚ ĨƂƌ ǀŝŶĚŬƌĂĨƚ͍ ŶŶŝ DŝŬŬŽŶĞŶ͕ ^ƵŽŵĞŶ dƵƵůŝǀŽŝŵĂLJŚĚŝƐƚLJƐ͘ ϭϯ͗ϯϬ &ƂƌƐůĂŐ ƉĊ ŝŶŶĞŚĊůů ĨƂƌ ƵƉƉĨƂƌĂŶĚĞŬŽĚĞŶ͘ WĂƵůŝŶĂ <ĂŝǀŽͲŽũĂ͕ <ƌŝƐƚŝĂŶ ůŽŵƋǀŝƐƚ͕ KƐƐŝ <ŽƐŬŝŶĞŶ ϭϰ͗ϭϱ ŝƐŬƵƐƐŝŽŶ ϭϰ͗ϯϬ <ĂĨĨĞƉĂƵƐ ϭϰ͗ϰϱ DĂƌŬćŐĂƌĂǀƚĂů ʹ ƚƌĞ ŽůŝŬĂ ƐLJŶǀŝŶŬůĂƌ͗ d, ͕ ^ƚĂĨĨĂŶ ƐƉůƵŶĚ P^W Ws͕ ^ǀĞŶ DĂƚƚĂƐ ϭϱ͗ϯϬ ŝƐŬƵƐƐŝŽŶ ŬƌŝŶŐ ĂǀƚĂůƐĨƌĊŐŽƌ ϭϱ͗ϰϱ ŶĚĞůƐůĂŐ ʹ Ŷ ŵƂũůŝŐŚĞƚ ĨƂƌ ǀŝŶĚŬƌĂĨƚĞŶ͍ PƐƚĞƌďŽƚƚĞŶƐ ǀŝŶĚŬƌĂĨƚƐĂŶĚĞůƐůĂŐ ϭϲ͗ϬϬ ǀƐůƵƚŶŝŶŐ Ăǀ ƐĞŵŝŶĂƌŝĞƚ
ϭϯ͗ϬϬ ^ĞŵŝŶĂĂƌŝŶ ĂǀĂƵƐ DŝŬƐŝ ŚLJǀćƚ ŬćLJƚćŶƚĞĞƚͲƐććŶŶƂƚ ƚĂƌǀŝƚĂĂŶ͍ ŶŶŝ DŝŬŬŽŶĞŶ͕ ^ƵŽŵĞŶ dƵƵůŝǀŽŝŵĂLJŚĚŝƐƚLJƐ͘ ϭϯ͗ϯϬ dƵƵůŝǀŽŝŵĂŶ ŬćLJƚćŶŶĞƐććŶƚƂĞŚĚŽƚƵƐ WĂƵůŝŶĂ <ĂŝǀŽͲŽũĂ͕ <ƌŝƐƚŝĂŶ ůŽŵƋǀŝƐƚ͕ KƐƐŝ <ŽƐŬŝŶĞŶ ϭϰ͗ϭϱ <ĞƐŬƵƐƚĞůƵ ϭϰ͗ϯϬ <ĂŚǀŝƚĂƵŬŽ ϭϰ͗ϰϱ DĂĂŶŽŵŝƐƚĂũĂƐŽƉŝŵƵŬƐĞƚ ʹ ŬŽůŵĞ ĞƌŝůĂŝƐƚĂ ŶćŬƂŬƵůŵĂĂ͗ d, ͕ ^ƚĂĨĨĂŶ ƐƉůƵŶĚ P^W Ws͕ ^ǀĞŶ DĂƚƚĂƐ ϭϱ͗ϯϬ <ĞƐŬƵƐƚĞůƵ ϭϱ͗ϰϱ KƐƵƵƐŬƵŶƚĂ ʹ DĂŚĚŽůůŝƐƵƵƐ ƚƵƵůŝǀŽŝŵĂůůĞ͍ WŽŚũĂŶŵĂĂŶ ƚƵƵůŝǀŽŝŵĂŽƐƵƵƐŬƵŶƚĂ ϭϲ͗ϬϬ ^ĞŵŝŶĂĂƌŝŶ ƉććƚƂƐ
WůĂƚƐͬWĂŝŬŬĂ͗ dƌŝƚŽŶŝĂ͕ EŝƐƐŝ͘ hŶŝǀĞƌƐŝƚĞƚƐƐƚƌĂŶĚĞŶ ϳ͕ ϲϱϮϬϬ sĂƐĂ ŶŵćůŶŝŶŐĂƌ ͬ /ůŵŽŝƚƚĂƵƚƵŵŝŶĞŶ͗ ǁǁǁ͘ǀŝŶĚŬƌĂĨƚ͘Ĩŝ
16
vindögat 3-2013
Text: Niklas Frände Foto: Kristian Blomqvist
Nygårdsfjellet vindkraftspark
F
orskning & utvecklingsavdelningen vid Yrkeshögskolan Novia utvecklar och bedriver flertalet olika gränsöverskridande forskningsprojekt, där samarbetspartners är med från grannländerna Sverige och Norge. Inom ett av dessa projekt, NOSEG (www.noseg.org), hölls ett projektmöte i Narvik, Norge och besökarna fick tillfälle att besöka Nygårdfjellet vindkraftspark som är beläget ca 30 km från Narvik. Närmaste permanenta boende på minst 10 km avstånd, den närmsta ”hytte” ligger på ca 350 meters avstånd. Vindkraftsparken ägs och drivs av företaget Nordkraft Vind AS, och består av 14 st. Siemens 2,3 MW vindturbiner. Vindkraftsparken byggdes i två steg, år 2005 restes 3 vindturbiner och 2011 utökades parken med 11 turbiner. Den årliga produktionen ligger på 104 GWh, och vindläget är ypperligt med den årliga medelvindhastigheten på 8,5 m/s på 80 meters höjd. Vinden på platsen är stark och stabil. Fjällen runtomkring vindkraftsparken styr vinden samtidigt som den skyddar mot de
vindögat 3-2013
mest extrema stormvindarna. På grund av pa borrhål runt hela ringen. Mellan ringen fjällen så ligger vindturbinerna i en sorts och berget finns ett 10 – 50 cm tunt lager vindtunnel, som gör att de två absolut utjämningsbetong. mest dominanta vindriktningarna är öster En intressant anekdot som vi fick ta del och väster, detta i sin tur gör att vindturbiav handlade om känsligheten i vindturnernas läge var lättare att planera och ligger binernas övervakningssystem. Övervakrelativt nära varandra, endast ca 300 meter ningssystemet alarmerade en dag om ett från varandra. Ett naturligt luftflöde uppfel i en växellåda i en av turbinerna. Felet står vintertid genom att luftmassorna över bestod av en spricka i ett av kugghjulens det relativt varma tänder. En tekhavet strömmar skickades Mera info om parken hittas på: niker uppåt och ersätts ut för att underwww.nordkraftvind.no av kall bergsluft söka felet men med hög densihittade inget vid tet, som strömmar neråt österifrån genom första undersökningen. Man startade upp bergskanalen där vindturbinerna är placeturbinen igen men övervakningssysterade. Trots fjällklimatet har vindkraftsparmet fortsatte att rapportera om felet och ken inte haft några större problem med att sprickan gradvis blev större och andra nedisning, detta har hittills påverkat den gången teknikern skickades ut så hittades årliga produktionen med mindre än 0,5 %. den minimala sprickan genom att underEftersom vindkraftsparken är beläget söka kugghjulet med nagelspetsen. Kuggpå ett fjäll, kunde man använda själva berhjulet byttes ut i växellådan mot ett nytt get som fundament för turbinerna. Turbioch felet kunde således åtgärdas. Ingen av nen är fastmonterad på en stålring som i vindkraftsparkens växellådor har hittills vasin tur är förankrat i berget i 8 meter djurit i behov av att bytas ut helt.
17
ANM; 11.06.2013;
Finanspolitiska ministerutskottet drog upp linjer för vindkraftsstödet på Åland
F
inanspolitiska ministerutskottet drog den 11 juni 2013 upp linjer för stödet till vindkraftsproduktionen på Åland. Enligt dessa ställer sig regeringen positiv till att staten bidrar till det produktionsstöd som betalas för el som produceras vid de vindkraftverk som ska byggas i landskapet. För närvarande har inte Åland något gällande tariffsystem med inmatningspris för vindkraften. − Jag är mycket nöjd med att vi nu gjort framsteg i en fråga som varit aktuell i flera år. Arrangemanget markerar regeringens positiva inställning till främjandet av vindkraften inom hela landet, konstaterar näringsminister Jan Vapaavuori. Energipolitiken faller inom landskapets behörighet, och behörighetsförhållandena ska inte ändras. Landskapet förbinder sig att genom sina egna beslut och den finansiering som krävs för verkställande av besluten full-
göra de åtaganden i fråga om förnybar energi som följer av EU-rätten och öka andelen förnybara energikällor i landskapet med minst 9,5 procent fram till 2020, vilket är det mål som EU uppställt för Finland. På denna grund inleder regeringen snabbt förhandlingar med Ålands landskapsregering om villkoren för statens deltagande och om landskapets finansieringsandel i samband med tre vindkraftsprojekt (Långnabba I och II samt Stenarna). Det är fråga om en självständig stödordning som inte ändrar rikets tariffsystem med inmatningspris för vindkraft. Det anslag som årligen behöver upptas i statsbudgeten för att täcka kostnaderna för inmatningspriset i samband med nämnda projekt uppskattas vara initialt cirka sex miljoner euro, av vilket belopp landskapet betalar cirka 1,5 miljoner i ersättning till staten. Stödet ska betalas i 12 års tid. Må-
Nu har vindkraften i Sverige nått 8 TWh De senaste 12 månaderna har vindkraften producerat mer än 8 TWh. Det är i linje med Svensk Vindenergis prognos som förutser en årsproduktion om 9,3 TWh för 2013. Vindkraftsproduktionen har de senaste två åren ökat med cirka 60 procent och motsvarar idag cirka fem procent av elanvändning i Sverige. Svensk Vindenergi 26.7
let är statens långsiktiga engagemang i arrangemanget, och beslut om statens bidrag ska fattas årligen i samband med budgeten. Beredningen av de författningar som ingår i riktlinjerna och de förfaranden som EU:s regler om statligt stöd kräver kommer sannolikt att ta tid. Projekten bedöms kunna bli genomförda omkring år 2016 och deras sammanlagda effekt skulle då vara cirka 48 MW. Kraftverken beräknas producera el motsvarande cirka 0,12 TWh per år. I praktiken ska all den el som produceras vid vindkraftverken förbrukas på Åland. − Under den senaste tiden har regeringen fattat viktiga beslut om främjande av vindkraften. Först fattades ett beslut om kompensation av de radarstörningar som vindkraften medför i Brahestadsregionen, och nu detta beslut om stöd till vindkraften på Åland. Besluten ska ses om en markering om att staten har som mål att främja vindkraftsproduktion på sådana platser där den är som effektivast och som har de mest gynnsamma förhållandena oavsett var dessa finns. Detta tjänar hela landets energipolitiska intressen, säger Vapaavuori. Landskapet Åland har ansett det vara viktigt att staten deltar i finansieringen av vindkraftverk i landskapet. Kostnaderna för vindkraftsproduktionen bedöms vara lägre i landskapet än annanstans i landet, och vindkraftsprojekten stöter där inte på motstånd på samma sätt som i det övriga Finland.
Ytterligare upplysningar: näringsministerns specialmedarbetare Pete Pokkinen, tfn 040 756 7180 regeringsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2078
EVENEMANG 23 – 24 okt 28 okt 29 okt 7 nov 21 nov
18
Vind 2013, Stockholm, www.vindkraftsbranschen.se/vind/ Markägarseminarium gällande vindkraft, se sid 16 för mera info Energiapäivä 2013, Helsingfors, www.energiafoorumi.fi/11 Vindkraftföreningens höstmöte, se annonsen på nästa sida Tuulivoimarakentamisen neuvottelupäivä, Helsingfors, https://syke.etapahtuma.fi/Default.aspx?tabid=329&id=689
vindögat 3-2013
Rekord i offshore vind Hela 277 nya offshore vindturbiner har installerats och kopplats till nätet under första hälften av 2013. Detta motsvarar 1045 MW vilket är ungefär det dubbla jämfört med motsvarande period ifjol (523 MW). Därtill har 268 fundament och 254 turbiner installerats under första halvåret som ännu detta år kommer att kopplas till nätet. Finansieringen av nya offshore projekt har dock bromsat starten av nya projekt. Framtiden för offshore vind ser lite osäker ut för nästa år men förväntningarna på lång sikt är en kraftig tillväxt. Den totala offshore kapaciteten är nu 6040 MW i 58 vindparker i tio länder, jämfört med 4336 MW i juni 2012. Detta ger en årligt tillväxt av offshore vind på 39 %. Offshore vindturbinernas medeleffekt under detta första halvår har varit 3,8 MW. Den mest installerade offshore turbinen är Siemens 3.6-120. De offshore vindturbiner som kopplats till nätet under detta år finns i endast fyra länder listade här nedan. Antal kopplade turbiner
Effekt kopplad till nätet [MW]
Storbrittanien
146
513,5
Danmark
98
352,8
Tyskland
21
105,0
Belgien
12
73,8
Totalt
277
1045,1
Källa: EWEA (European Wind Energy Association)
Svensk kritik mot havsvindkraft i Torneå stad Den planerade havsbaserade vindkraftsparken i finska Röyttää kan få stor miljöpåverkan på svenska sidan av gränsen. Sverige har påpekat detta i tidigare remissomgångar av planerna skriver Naturvårdsverket till det finska Miljöministeriet. Sverige har i flera tidigare remissomgångar till finska Miljöministeriet påpekat att värdefulla natur- och kulturmiljöer kan komma att påverkas utan att konsekvenserna av detta har utretts. Från början planerades 27 vindkraftverk men nu är det tal om 14. Området där vindkraftverken planeras ligger i havet rakt söder om industri- och hamnområdet Röyttää, 10 kilometer från Torneå centrum. En del av kritiken från Länsstyrelsen i Norrbotten gäller att två av vindkraftverken ska läggas invid svenska gränsen och i ett område som inte är avsatt för vindkraftverk i finska landskapsplanen. Konsekvenserna av lokaliseringen är inte utredd av Finland. Vindkraftverken ska också förses med hinderbelysning för flyget och det kan störa upplevelsen av landskapet i mörker och skymning. Inte heller det har utretts av Finland. Enligt Esbokonventionen kan grannländer lämna synpunkter på planer och program i andra länder om det kan komma leda till att miljö och människor i det egna landet påverkas. Svt.se 3.9
Vindkraftföreningens höstmöte 7.11 2013, kl 16 – 18 på Technobothnia, Bomullgränd 3, Vasa Ur programmet: Höstmötesrutiner Folke Malmgren - öppning, mötesordförandeval, -sekreterare - budget-14 - verksamhetsplan - val av styrelseledamöter - informationsspridning, Vindögat Niklas Frände Presentationer - Österbottens Vindkraftsandelslag - Kommuner och vindkraftsprojekt
Vindkraftföreningens vårmöte 20.3 2013. Fotograf: Niklas Frände.
Allan Blom
Övriga ärenden Vänligen anmäl ditt deltagande till: info@vindkraftforeningen.fi eller på sms/telefon: 044 7805745, senast den 5.11. Nya medlemskandidater hjärtligt välkomna.
vindögat 3-2013
19
Vindkraftföreningen r.f.
Gardestorpsv. 6
FI-00330 Helsingfors
Vill du bli medlem eller stödande medlem i Vindkraftföreningen? För 350 € per år är ditt företag med och stöder utvecklingen av förnybar energi. Ditt företags logo kommer med i varje nummer av Vindögat. Som småföretagsmedlem (1 – 3 anställda) betalar du 80 € per år. Som personmedlem betalar du endast 35 € (utomlands 40 €) eller som studerande 15 € per år. Alla medlemmar får tidningen vindögat som utkommer fyra gånger per år. Anmäl ditt intresse till info@vindkraftforeningen.fi eller ring 044 780 5745.
Stödande företagsmedlemmar:
Gustav Tallq vist
Ålands Vindkraft Ab