Vindögat 4 2013

4/2013 VINDKRAFTFÖRENINGENS MEDLEMSTIDNING

ISSN 0359-2936

ÅRGÅNG 32

I Vörå säger vi JA till vindkraft! s.7 Österbottens vindkraftsandelslag s.10 VEO – Projektleverantör inom vindkraftsbranschen s.18

114

3.5 MW

HQRYDWLRQ IRU HǸFLHQF\ 6RîVWLNHUDG WHNQRORJL I|U K|JUH DYNDVWQLQJ 0D[LPDO HǺHNWLYLWHW VlNHUVWlOOV DY HQR lYHQ L YLQGNUDIWVSDUNHU PHG K|JUH WXUEXOHQV 0HG 0: LQVWDOOHUDG HǺHNW lU HQR GHQ PHVW NUDIWIXOOD RQVKRUH WXUELQHQ LQRP 0: NODVVHQ

114

(U OHYHUDQW|U Sn GHQ )LQVND PDUNQDGHQ

ENO Energy Sweden AB 6M|QHYDGVYlJHQ 9HVVLJHEUR 6ZHGHQ .RQWDNW 0nQV +ROVW 9' 7HO PDQV KROVW#HQR HQHUJ\ FRP www.eno-energy.com

VINDKRAFTFÖRENINGEN RF

4/2013 LEDAREN: Vindkraften en möjlighet för landsbygden .....................................................4 Notiser .............................................................................................................................................................5 Nya tider –oddsen är för ......................................................................................................................6 I Vörå säger vi JA till vindkraft!...........................................................................................................7 Skottlands offshore vindkraftsmarknad intresserar finländska företag...................8 Plock ur Wind-Kraft-Journal 4/2013 ..............................................................................................9 Österbottens vindkraftsandelslag .....................................................................................10 – 11 Kraftiga vindar med rekord i energiproduktion..................................................................11 Vindkraft handlar om att hålla ut .................................................................................................12 Nocebo-effekten inom vindkraften ...........................................................................................13 Vindkraftsminnen ........................................................................................................................14 – 15 Offshore vindkraftverk i Björneborg ..........................................................................................16 Vindkraften sänker inte priset på fastigheter .......................................................................17 VEO – Projektleverantör inom vindkraftsbranschen..............................................18 – 19 Bli medlem i Vindkraftföreningen! .............................................................................................20

Gardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166, info@vindkraftforeningen.fi

W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I ORDFÖRANDE Folke Malmgren Gardestorpsvägen 6 00330 Helsingfors

+358 400 44 51 66 folke.malmgren@kaapeli.fi

VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS +358 40 722 2181 Henrik av Lettlands gata 3 C 4 00710 Helsingfors a.stenberg@wpd.fi Niklas Frände, VASA Yrkeshögskolan Novia Wolffska vägen 33 65200 Vasa

+358 44 780 5745 niklas.frande@novia.fi

STYRELSE Johan Malm Åkerbärsvägen 2 65320 Vasa

+358 400 284 977 johan.malm@solfenergi.fi

Annette Larson Krokviksgränd 5 22100 Mariehamn

+358 400 931 1228 annette.larson@pp1.inet.fi

Daniel Nyman Krokbyvägen 445 10520 Raseborg

+358 40 563 7427 danno@suomi24.fi

Markus Nyman Oy Merinova Ab PB 810 65101 Vasa

+358 40 673 6747 markus.nyman@merinova.fi

Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 66580 Kuni

+358 50 561 6857 johanna.nyman@agrolink.fi

Allan Blom Paulsvägen 8 65610 Korsholm

+358 50 526 3122 allan.blom@multi.fi

”Broderförening” STY, SUOMEN TUULIVOIMAYHDISTYS ry www.tuulivoimayhdistys.fi

vindögat REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLOR Ansvarig utgivare: Folke Malmgren Hannele Holttinen VTT NOVIA Vasa Svensk Vindenergi Stockholm Philip Hildén philip.hilden@kolumbus.fi Arkmedia ombrytning

Vindkraftföreningen grundades år 1980. Föreningens ändamål är att främja kunskapen och bruket av vindkraft i Finland. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Vindögat utkommer med fyra nummer per år.

Upplagan är ca 500 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distribueras Vindögat till ett 80-tal media, belutsfattare och kollegiala organisationer.

Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna Omslagsbilden: Christina Båssar. Fotograf: Ben Krohn Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland.

ISSN 0359-2936 / Tryck: Oy Arkmedia Ab, Vasa 2013

LÖSNUMMER Lösnummerpris 6,90€ kan rekvireras från redaktionen, och tidigare nummer kan läsas på nätet: www.vindkraftforeningen.fi UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: FI9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH Annonspriser: 1/1 sida 800 €, ½ sida 500 €, ¼ sida 300 € Vindögat utkommer årligen med 4 nummer.

Materialdatum: 5:e februari, 5:e maj, 5:e oktober och 5:e december.

FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 10 € Personmedlem 40 € Stödande småföretag (1 – 3 pers) 150 € Stödande företag 500 € Medlemmar och prenumeranter utomlands 45 €

Ledaren Johanna Nyman

4

Vindkraften en möjlighet för landsbygden

U

tbyggnaden av vindkraften i vårt land har stagnerat och står mer eller mindre och stampar på stället.

Ute i Europa och övriga världen fortsätter utbyggnaden av vindkraften om också i något mindre utsträckning på grund av minskad efterfrågan på elektricitet i samband med lågkonjunkturen inom ekonomin.

Var har då den vindkraft som hitintills byggts i Finland placerats, jo främst på redan etablerade industriområden, i hamnar men på några få ställen ute på landsbygden. Om man tittar på var vindkraften placeras i andra länder så är det oftast på landsbygden och då kan också landsbygden få nytta av etableringen i form av markarrende, ersättningar och arbetstillfällen både under byggnadstiden och i samband med servicen av kraftverken.

Vad är det då som skiljer Finlands vindkraftsetableringar från övriga Europa? Om man skissar några få saker så är det i första hand lagstiftningen i vårt land som försvårar landsbygdens möjligheter att dra nytta av etableringen. I Tyskland men också i andra europeiska länder kan enskilda markägare/jordbrukare, enskilt eller några tillsammans, bygga mindre eller större vindkraftverk och både mata in el och ta ut el från stamnätet med samma ersättning som övriga kraftverksproducenter. Även den finländska miljölagstiftningen försvårar vindkraftsbyggandet i glesbygden och inte minst miljömyndigheternas tolkning av lagen är en stor orsak till etableringsförbud på många planerade områden.

Dessutom har de regionala miljömyndigheterna olika tolkningar av lagarna vilket gör det ännu svårare för vindkraften. Även planeringsbyråkratin är en orsak som fördröjer planerna för vindkraftsparker med flera år då både landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner tar orimligt lång tid att uppgöra eller ändra.

Vår riksdag och regering borde med det snaraste se över dessa lagar och förändra dem så att de understöder vindkraftens möjligheter att bli en tillgång för vår lands-

bygd som den blivit i andra europeiska länder. Även våra egna finländska energiföretag har inte kunnat hantera relationerna med markägarna på rätt sätt. När man påbörjade vindkraftsetableringen så tog man ingen hänsyn till de åsikter som framfördes av representanter för de som ägde marken kring vindmöllorna eller till vad byasamfunden önskade. En viss förbättring i attityderna har inträffat efter att utländska intressen kommit med ett helt annat förhållningssätt till lokalbefolkningens åsikter och intressen.

Vad är det då som landsbygden förväntar sig få genom vindkraftsetableringar? Framförallt arbetsmöjligheter både vid byggandet men även med underhåll av vindkraftsparker och då är det inte främst heltidsjobb som avses utan framför allt möjlighet för landsbygdens jordbrukare och entreprenörer som redan har utrustning som kan användas.

Ersättningar till markägarna i form av arrenden för hela vindupptagningsområdet i form av en viss procent av omsättningen, markhyra och underhållsersättningar för vägar, ersättningar till byasamfund och för olägenheter som uppkommer med jordkablar eller i vissa undantagsfall linjegator. Även lokalsamhället och kommunen har en viss nytta av etableringen i form av vissa skatteintäkter, större omsättning inom den lokala ekonomin och resurser som tillförs glesbygden utifrån.

För att landsbygden skall kunna dra nytta av vindkraften är det nu dags för både beslutsfattare, myndigheter och vindkraftsproducenter att snabbt påbörja förändringsarbetet och lyssna på vad lokalbefolkningen, som bor året runt i glesbygden, önskar av vindkraftsetableringen i vårt land.

vindögat 3-2013

HAVSBASERAD VINDKRAFT

Nio projekt ansöker om stöd för en demonstrationsanläggning för havsbaserad vindkraft Sex företag med sammanlagt nio olika projekt deltar i ansökningsprocessen vars syfte är att hitta det bästa demonstrationsprojektet för havsbaserad vindkraft i Finland. I statens budgetproposition för 2014 har 20 miljoner euro reserverats för ett demonstrationsprojekt för havsbaserad vindkraft.

Avsikten är att man genom demonstrationsstödet täcker de extra kostnader jämfört med landbaserad vindkraft som föranleds särskilt av anläggningsarbetet ute till havs och byggandet av elöverföringskabel. De havsbaserade vindkraftverken producerar mer el per år än landbaserade kraftverk, vilket delvis kompenserar de extra kostnaderna. Avsikten är att det projekt som utses till demonstrationsprojekt också ska få det inmatningspris som betalas för el som produceras med vindkraft.

Följande företag har ansökt om stöd för kraftverk på åtta olika platser (orten inom parentes): Innopower Oy (Ajos i Kemi samt Karleby), Mervento Oy (Karleby), Rajakiiri Oy (Röyttä i Torneå), Suomen Hyötytuuli Oy (Tahkoluoto i Björneborg), Suomen Merituulivoima Oy (Ingå och Sideby) samt ett bolag som grundas senare - projektutvecklare är Propel Voima Oy och Lumituuli Oy (Uleåsalo – Karlö).

Ansökningarna avviker på många punkter från varandra. Den största planerade vindkraftsparken har en tiofaldig effekt jämfört med den minsta. Det typiska för en havsbaserad vindkraftspark är att den är belägen på cirka 2–9 kilometers avstånd från stranden. Flera olika projekt av varierande storlek föreslås på samma ort.

Arbets- och näringsministeriet behandlar ansökningarna under hösten 2013 och beslutar vilka projekt som fortsätter till det andra skedet av ansökningsprocessen. Majoriteten av projekten ser ut att uppfylla kriterierna för det första skedet, dvs. det handlar om en helhet av flera vindkraftverk som planeras bli byggd ute till havs, det område som behövs för att projektet kan genomföras har reserverats, det har gjorts en bedömning av projektets miljökonsekvenser enligt MKB-lagen och kontaktmyndigheten har givit sitt utlåtande om MKB-beskrivningen.

Det produktionsmål om 9 TWh som i energi- och klimatstrategin och i programmet för ren energi uppställts för vindkraften fram till år 2025 förutsätter sannolikt ett mer omfattande ibruktagande av den havsbaserade vindkraften, särskilt på 2020-talet. Syftet med demonstrationsprojektet för havsbaserad vindkraft är att därigenom få nyttiga erfarenheter och kunnande på området med tanke på uppnåendet av målet.

För kostnadseffektiv havsbaserad vindkraft krävs mer erfarenhet med tanke på identifiering av riskerna, optimering av tillverkningskostnaderna för tekniken och ordnande av underhållet, för att verksamheten ska vara tillräckligt lönsam. Det behövs också nya innovationer. Den havsbaserade vindkraften innebär en viktig ny möjlighet till affärsverksamhet på cleantech-området för offshore- och energiindustriföretag. Exportmarknader finns särskilt på Östersjön och Nordsjön.

Information om hur ansökningsprocessen framskrider ges på ANM:s webbplats

Vindkraft i tyska regeringsprogrammet Kristdemokraterna (CDU) och socialdemokraterna (SPD) kom i slutet av november överens om det kommande regeringsprogrammet. Målsättningen är att 55 – 60 % av elproduktionen 2030 sker med förnybara energikällor. Oppositionen anser att denna låga målsättning riskerar ”Energiewende” som har som målsättning att all energiproduktion 2050 sker med förnybara energiformer.

Kraftig tillväxt av vindkraften i Sverige I slutet av 2012 fanns det 2385 vindkraftverk med en total effekt på 3607 MW i Sverige.

Under 2012 installerades totalt 367 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 842 MW. Vindkraften står för 4 % av elproduktionen i Sverige, 8 % i Tyskland och 1 % i Finland.

Svensk Vindenergi förutspår att vindkraften kommer att fördubblas till utgången av 2016. Svenska regeringens målsättning är 30 TWh 2020 som motsvarar ca 12000 MW. Detta betyder i medeltal 1000 MW per år och bör jämföras med Finlands målsättning på att bygga lite mera än 2000 MW fram till år 2020.

– Att den starka utvecklingen fortsätter trots låga priser på el och elcertifikat visar att marknaden har stort förtroende för vindkraften. Sverige har utmärkta förutsättningar för vindkraft och utbyggnaden bidrar både till att stärka svensk ekonomi och till möjligheter att minska utsläppen på kontinenten genom ökad elexport, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Patrik Holm Källa: Svensk Vindindustri

Arbets- och näringsministeriet, Pressmeddelande 6.11.

vindögat 3-2013

5

Folke Malmgren

Nya tider –oddsen är för

P

å energidagen i oktober (Energiapäivä 2013) deltog 160 företagare och prominenser ur energivärlden för att följa med tjugotalet talare, allt mellan USA’s ambassadör till riksdagsledamöter och konsultföretagare. Dagsprogrammet avslutades med supé, som kryddades av finansministerieexperten Raimo Sailas kåserande anförande. Programbladet pryddes av vidstående bild. Nog så smickrande för en, dessvärre ensam, vindkraftinriktad deltagare.

Under dagen behandlades allt från skiffergasens inverkan på den globala fossilbränslemarknaden till cleantech-industrins stora möjligheter, såväl lokalt som för export. Är det så att vindkraften får stå som symbol för ren- och rättlevnad, och som ska växa till sig av sig själv, utan dess mera gödsling?

Några dagar senare kom nyheten från Danmark att man en blåsig höstdag producerat över 120 % av hela landets elkonsumtion med vindkraft. I november läser vi att Finlands vindkraftproduktion har sprängt 1 % nivån. Det är dubbelt upp jämfört med föregående år. Enprocentnivån är ett magiskt tal, som i föregångarländerna angivits som tröskeln för branschens genombrott i respektive land.

Någon dans på rosor är det dock inte.

I begynnelsen, på 1970-talet, kunde energiska självlärda entusiaster resa sina möllor själva medan grannar nyfiket följde med hur dessa exotiska experiment skulle utfalla. Nu byggs 100 – 1000 gånger effektivare enheter, av etablerade företag, med kretsar av underleverantörer för de olika planerings- och

6

byggfaserna. Det ställer krav på utbyggnaden av elnätet och kräver utredningar angående störningsrisken på försvarets och meteorologens spanings- och övervakningsutrustning, på luftfarten, på radiolänk- samt TV-signalöverföringar och t.o.m. hälsoaspekter. Därtill kommer komplikationerna med närbosättningens fördröjande besvärsaktiviteter gällande utsiktsvyer, ljudfenomen, naturskydd osv. Vi har en mängd att lära oss, att ta hänsyn till invanda rutiner, samtidigt som vi medverkar till att vänja oss att acceptera nya fenomen.

Tillgången på energi är grunden för all mänsklig civilisation. Ökande populationer och med elenergin som den form som övertar allt flera bruksformer, samt faktumet att en fjärdedel av mänskligheten ännu saknar tillgång på el, torde ge tillförsikt nog för branschens tillväxt. Strävandena att minska exploateringen av begränsade energiråvaror och övergången till former med mindre utsläpp i klimatvårdande syfte, representerar ytterligare två motiveringar till att främja och fokusera på vindkraft. Här i Finland har vi ved, vatten och vind, samt solteknik och biogas på kommande, att tillgå – låt oss målmedvetet sträva för såväl förädling av tekniken som bruket av de energiformerna. Det har upprepade gånger framhållits att vindkraften är den ekonomiskt fördelaktigaste formen när alla externkostnader beaktas, inkluderande gruvdrifter, transporter, infrastrukturer och dolda subventioner.

Som vår förenings redaktionschef och ordförande i över 15 år har jag fått följa

med hur utvecklingen knagglat fram i vårt land. Det är inte bara allmänhetens tyckande som bromsat, motstånd har utövats av organisationer, kraft- och distributionsbolag, myndigheter och aktörer, som ansett vindkraften vara en lägesstörande okynneskomponent. Vi har sannolikt internationella influenser att tacka för att inmatningstariffen slutligen kom till stånd.

Den är inte perfekt i alla avseenden men väl värd att förvalta och utveckla.

Vindkraftföreningens uppgift är att följa upp skeendena, att återge och distribuera relevanta fakta för att stimulera till en fortsatt utveckling. Föreningen grundades i tiden med Ekenäs som hemort och med meteorologexpertis som initiativtagare.

Man hade observerat framgångarna i Danmark och fått impulser via Sverige – solgenererade luftströmmar representerande gratis energi, som transporterar sig själv till platsen, och som går våra näsor förbi om vi inte tar den till vara.

Nu skjuts föreningens verksamhet alltmera till Vasa-nejden, där tillbuds stående utbildningsinstitut och industrikluster för cleantech produkter ger grogrund för fortsatt verksamhet med inriktning på hållbar utveckling, vår mänsklighet till fromma. Jag önskar den nya styrelsen och redaktionsgruppen lycka till i strävandena.

vindögat 3-2013

Text: Christoffer Wiik

I Vörå säger vi JA till vindkraft!

V

örå kommun som ligger mittimellan Jakobstad och Vasa är en ganska typisk landsbygdskommun.

Det är lantbruk och skogsbruk som gäller.

Visst finns här även industrier men inga såkallade storindustrier. Kommunen är ett resutat av en kommunsammanslagning av tre kommuner: Oravais, Maxmo och Vörå.

Ur vindkraftssynvinkel är Vörå en mycket lämplig kommun. Närheten till havet och mycket tom yta. Här finns stora skogspartier på lämpligt avstånd från Bottniska viken.

När vindkraften kommer på tal lyser kommundirektören Christina Båssar upp: – Vi vill ha vindkraft hit på grund av många orsaker. För det första så vill vi vara med och skapa förnybar energi och på det viset vara med och göra en lite bättre värld berättar Christina Båssar.

– För det andra tror vi att vindkraften kommer att bli ett betydande komplement till lantbruket och landsbygdens näringar.

Dessutom har vindkraften en sysselsättande effekt, både under byggnationen liksom under driften. Och sist men icke minst, så kommer kommunen att få skatteintäkter i form av fastighetsskatter, fortsätter Båssar med ett stort leende på läpparna.

Vörå kommun gjorde redan för över ett år sedan ett principbeslut om att satsa i vindkraft. Det ledde till att kommunen ansökte om statliga medel för att göra en generalplan för vindkraften i kommunen. Denna generalplan kommer enligt planerna att vara klar i vår / sommar och det kommer att innebära att fyra bolags planer kan igen vara till påseende för allmänheten. Det är bolagen Prokon, Swevind,UPM och Saba Wind som planerar vindkraft till kommunen.

– Om alla planer blir av kommer detta att betyda att vi har tiotals turbiner som snurrar här inom några år, berättar kommundirektören.

– Prokon är längsthunnet, som det ser ut just nu. Bolaget har ett mindre projekt i Bertby som väntar på bygglov.

Christina Båssar tror att vindkraften kommer att växa till sig under de närmaste åren och att ”rädslorna” kring vindkraften

vindögat 3-2013

kommer att försvinna i samma takt som de byggs ut.

– När vindkraftsbyggandet och planerandet startade var det många bolag som sökte sig FÖR nära sommarstugor och FÖR nära fasta bostäder. Idag tycks bolagen ha lärt sig att söka platser där människor inte har sina sommarstugor. Det har också lett till att motståndet har mojnat ut.

När vi diskuterar de olika farhågorna som finns om och kring vindkraften tar Båssar upp två saker: ljudet och reflektionerna.

– När jag själv för första gången upplevde en större turbin, blev jag förvånad över att ljudet inte hördes desto bättre än det gjorde. Jag tror att många som inte stått nära ett kraftverk vet hur lågt ljudet egentligen är. Många tror att det är mycket högre än det är.

– En annan sak är reflektionerna från kraftverken när solens strålar lyser på låg nivå. Många tror att det kommer att bli en s.k. discoeffekt och att skuggorna kommer att göra livet tungt. Faktum är ju att turbinerna planeras, i dom flesta fall, på östra

Kommunfakta

Vörå kommun Kommunen är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk.

Andelen svenskspråkiga 82,2 % Andelen finskspråkiga 12,5 % Andelen övriga språk 5,21 % Skattöret 19 % Kommunnummer 946 Areal 781,4 km² Folkmängd 31.12.2011 6 743 invånare Primärnäringar 16 % Industri 34 % Tjänster 49 % Övrigt 1% Arbetlöshetsgrad 30.9.2013 4,7 %

sidan om riksväg 8 och att det innebär att när kvällsolen lyser på låg höjd ligger turbinerna på bakre sidan av sommarstugorna säger Christina Båssar.

Kommundirektören tror på en framtid som liknar den som vi har i Sverige och på många andra håll i Europa. Vindmöllorna blir en del av samhällsbilden.

– Jag hoppas och tror att vi har dom första snurrande möllorna i Vörå i nästa år, avslutar hon.

7

Text: Jouko Putkonen

Skottland representerar 25 % av hela Europas vindkraftspotential och man kommer inom de närmaste åren att investera mycket i vindkraft både på land och till havs.

Ett stort område färdigställs för off-shore vindkraftindustins behov nära Fife Renewable Energy Centre.

Skottlands offshore vindkraftsmarknad intresserar finländska företag Skottlands målsättning är att producera 100 % av sin el med förnyelsebara energikällor från och med 2020. För förverkligandet av målen finns den största potentialen under de närmsta åren inom havs- och landbaserad vindkraft. Skottland har bekräftat att det kommer att byggas 2000 MW vindkraft årligen under de följande tio åren.

Scotwind – teknologiöverföring till Skottland De 37 finska företag som deltar i projektet West Finland Wind Centre täcker hela värdekedjan inom vindkraftsbyggandet. Inom projektet har formats nio olika arbetsgrupper, som fokuserar på företagens egna specialområden.

Ett resultat av arbetsgruppernas arbete är Scotwind-projektet, som fokuserar på export av vindkraftsteknik till Skottland. I Skottland finns ingen lokal tillverkning av turbiner, rotorblad, nacell, fundament för offshorevindturbiner eller stora gjutprodukter eller maskinell bearbetning.

De skotska aktörerna anser att etablerandet av ett gjuteri är den mest kritiska saken, för utan tillverkning av stora gjute-

8

”Offshore Wind & Supply Chain Conference and Exhibition” i Aberdeen 28.-29.1.2014

riprodukter kan det inte heller finnas lokal vindturbinstillverkning.

Målsättningen med Scotwind-projektet är att de finska företagen som är med i projektet skall få möjlighet att överföra vindkraftsteknologi till Skottland, skapa ny försäljning, etablera sig på området och växa på den internationella vindkraftsmarknaden.

Målsättningen är även att skapa ett verksamhetskoncept, som man även kan använda för att överföra teknologi till andra marknader.

Idén med teknologiöverföringsprojektet är att bygga en skotsk vindturbin, som möjliggör uppkomsten av en nationell produktions- och leveranskedja, som ger ett större oberoende i den internationella leveranskedjan. Det skulle även ge en stor nationell sysselsättningseffekt i hela underleveranskedjan.

Scotwind-projektet har väckt intresse på både politiskt håll och på myndighetshåll både i Finland och i Skottland.

Västra-Finlands vindkraftscentrum projektet (West Finland Wind Center) deltar tillsammans med finländska företag, och den lokala representanten Stephen Fox från Panliska Consulting, i Skottlands hittills största ”Offshore Wind & Supply Chain” mässa och konferens i Aberdeen.

28–29.1.2014. Stephen Fox fungerar som en informationslänk, på både nationell och lokal nivå, mellan de finländska och skotska företagen samt även till de skotska myndigheterna.

Vänligen kontakta följande personer om du eller ditt företag är intresserad av att delta på den gemensamma montern på mässan ”Offshore Wind & Supply Chain” 28–29.1.2014.

- Jouko Putkonen, tel. 040-673 6873, jouko.putkonen@merinova.fi - Johan Wasberg, tel. 040-7423207, johan.wasberg@merinova.fi

vindögat 3-2013

Philip Hildén

Plock ur Wind-Kraft-Journal 4/2013 BMW bygger elbilar med vindkraft BMW, känd tysk bilfabrikant, har kompletterat sin fabrik i Leipzig med fyra Nordex vindkraftverk med 10 MW totaleffekt, som årligen producerar ca 26 GWh elkraft. Chefen för Leipzig-fabriken säger att vindkraften, som väl täcker hela fabrikens behov, skall ge en tydlig signal till marknaden att BMW på allvar går in för elbilar.

Leipzig-fabriken är den nyaste och modernaste BMW-fabriken. Serietillverkningen startade år 2005 och dagsproduktionen uppgår numera till 740 bilar.

Flytande turbiner utanför Fukushima Två vindturbiner med 2 MW effekt var, tillverkade av Hitachi, har i försökssyfte monterats på var sin ponton, som skall förankras 20 km utanför Fukushima på 120 m vattendjup. Anläggningen kommer att tas i bruk i september/oktober detta år.

Gamesa i Spanien levererar vindkraftverk till Finland Den första leveransen av Gamesas nya 5 MW vindturbin omfattar 13 enheter och går till Finland. Prototypen för den nya turbinen är i försöksdrift på Gran Canaria.

Närmare detaljer om leveransen utlovas senare, enligt fabriken.

SSP gör världens längsta rotorblad SSP i Kirkeby på ön Fyen i Danmark har fått i uppdrag att leverera världens längsta rotorblad. Rotordiametern är 171,2 m, rotorbladens längd 83,5 m och vikt 30 ton.

Rotorbladen skall monteras på Samsungs 7 MW offshoreanläggning, som kommer att byggas i Skottland under namnet ”Energy Park Fife Offshore Demonstration Wind Turbine Project”. Rotorbladen kördes med specialtransport från Kirkeby till Esbjerg, där de lastades på ett fartyg för vidare transport till Fife. Landtransporten skedde nattetid i tre etapper på 5 timmar.

Samsung Heavy Industries i Sydkorea kommer att leverera följande 12 turbiner

vindögat 3-2013

till en 84 MW offshorepark utanför ön Jeju i Sydkorea. Rotorbladen för denna offshorepark tillverkas i Sydkorea i en anläggning som levereras av danska SSP.

Liebherr bygger nya tornkranar för vindkraftmontage Med allt högre och tyngre vindkraftenheter krävs nya lyftkranar. Det har visat sig att tornkranar med klätteranordning är betydligt effektivare än hittills använda krantyper med bom. Liebherr, en av världens största specialister på lyftdon, har i samarbete med vindkraftspecialisten Enercon utvecklat en klättrande tornkran som tillåter lyft på 125 ton till 170 m höjd. Kranen klättrar fristående till ca 120 m, varefter tornet förankras vid vindkraftmasten och klättrar vidare till 170 m. I detta läge kan monteringen av maskinhus, rotorblad m.m. ske i trygghet.

Burgenland i Österrike självförsörjande med vindkraft Alltsedan år 1995, då ett principbeslut fattades att på basen av ett framgångsrikt pilotprojekt fortsätta utbyggnaden av vindkraft i provinsen, har energiförsörjningen med hjälp av vindkraft fortsatt att öka i allt snabbare takt. Energie Burgenland, den viktigaste kraftproducenten i provinsen, har nu 12 vindparker med sammanlagt 348 MW effekt till sitt förfogande. År 2014 kommer man att nå en installerad effekt på 450 MW. I januari 2013 nådde man med vindkraft en försörjningsgrad på 81 % som i mars månad steg till 112,6 %.

PROKON bygger två 3 MW vindkraftverk Dessa två kraftverk har generatorer som tillverkas av företaget ”The Switch” i Finland. Det är fråga om direkt drivna generatorer med permanentmagnetisering. De två kraftverken, som ingår i en serie på 100, monteras i Krakow i MecklenburgVorpommern och i Schleswig-Holstein.

Resten av komponenterna byggs i Prokons fabrik i Itzehoe. Kraftverket i Krakow

monteras på ett betonghybridtorn med en totalhöjd på 142 m, medan det i Nortorf får ett 92 m högt stålrörstorn.

General Electric kommer med ett nytt inlandskraftverk GE 2.5-120 är beteckningen på ett nytt vindkraftverk för inlandsmontering. Framför allt tänker man sig det nya kraftverket som en ersättning av äldre kraftverk. Man kommer att erbjuda den nya typen på fördelaktiga villkor i stället för äldre Tacke, Enron och GE verk på 1,5 MW. Redan år 2012 byggdes dock en ny stor park med 240 st 2,5 MW turbiner i Fantanele i Rumänien.

BARD Offshore 1 i drift I juli detta år färdigställdes BARDs offshore park med 80 enheter, den första kommersiella offshoreparken i Nordsjön. Efter avslutande arbeten torde hela parken vara klar att kopplas till nätet i september, en månad före tidtabellen. BARD Offshore 1 står som ett bevis på offshoreteknikens framsteg.

Mässor är inte självändamål Efter en lång period av meningsskiljaktigheter och ömsesidiga beskyllningar har mässföretagen i Hamburg och Husum enats om vindkraftsmässornas tidtabell. Vindenergimässan i Husum 2014 är inhiberad och ersätts med en internationell vindenergimässa i Hamburg. Därefter ordnas internationella vindenergimässor i Hamburg vartannat år. I Husum ordnas nationella vindenergimässor år 2015 och därefter vartannat år.

För den internationella vindenergimässan i Hamburg bildas ett nytt företag, vars aktier ägs till hälften var av mässföretagen i Husum och Hamburg. Kontakt till ”Husum Wind 2015” fås på adressen Messe Husum & Congress, Nordsee Congress Centrum, Catherine Diethelm Corporate Communication, www.messehusum.de eller email diethelm@messehusum.de

9

Text: Niklas Frände & Ossi Koskinen

Österbottens vindkraftsandelslag Historik Fröet till Österbottens vindkraftsandelslag började gro år 2008, då ett antal kommunala beslutsfattare och representanter från olika högskolor deltog i ett studiebesök till svenska Västerbottens län. Det som lämnade i minnet från resan var de kartläggningar av vindkraftspotential som kommunerna på eget initiativ startat upp samt de medlemsägda vindkraftandelslagens verksamhet. År 2009 startade ett antal högskolor från Vasa Medvind-projektet där en av målsättningarna var att stödja grundandet av 1 – 3 vindkraftsandelslag i Österbotten.

Inom projektet undersöktes även olika bolagsformers lämplighet för medlemsägd vindkraft och man jämförde erfarenheter från Sverige, Danmark, Tyskland och USA. År 2012 började Medvind projektet närma sig sitt slut, och trots att projektets övriga målsättningar hade uppnåtts väl, fanns det ännu inga vindkraftsandelslag grundade i Österbotten. Ossi Koskinen deltog i februari 2012 i ett vindkraftsseminarium i Göteborg och fick där den lokala ekonomiska föreningen VästanVinds broschyr i handen. Då väcktes tanken om att de lokala högskolornas representanter själva kunde vara de grundande aktörerna i ett vindkraftsandelslag.

I grundandet av Österbottens Vindkraftsandelslag deltog fyra representanter från högskolor, två representanter från en markägarförening samt två andra vindkraftsintresserade sakkunniga medlemmar.

Grundandet av ett vindkraftsandelslag visade sig vara överraskande utmanande.

För att registrera företaget i handelsregistret krävdes en betydande mängd arbete, för det var fråga om fastlandets första vindkraftsandelslag, och dess verksamhetsmodell var ny för patent- och registerstyrelsens experter. En av de mest betydande frågetecknen kring grundandet av företaget var ett eventuellt samarbete med ett elbolag för att leverera vindelen till andelslaget medlemmar.

Detta alternativ utreddes grundligt ur alla synvinklar, men trots det beslöt andelslaget på hösten 2013 att det väljer verksamhetsmodellen av att själv fungera som elförsäljare, varav funktionsmodellen även blev något enklare och klarare för medlemmarna.

10

Sex av andelslagets åtta styrelsemedlemmar. Foto: Niklas Frände

Funktionsmodellen Det handlar om vindkraftsproducerad el.

Genom att bli medlem i andelslaget och köpa andelar så får man tillgång till den vindkraftskapacitet som andelslaget planerar att investera i. Andelslaget fungerar också som ett elbolag för sina kunder. Det betyder att du som medlem byter elbolag till Österbottens vindkraftsandelslag och köper all din el från andelslaget. Nyttan av medlemskapet får man genom de ägda andelarna. Varje andel som man äger ger en

rätt att årligen köpa 1500kWh rabatterad el per andel. Rabatten på elen i dagsläget är 3,3 cent per kWh. Denna dras automatiskt av från elräkningen enligt mängden andelar som man äger, resten av elen som man konsumerar under året köps från andelslaget till ett marknadsmässigt och konkurrenskraftigt pris. Värdet på inbesparningen blir 49,5 € per ägd andel, vilket betyder att ”avkastningen” på investerat kapital blir 4,95 % per år. Detta kan anses vara ett attraktivt alternativ för placeringar, man bör

vindögat 3-2013

dock komma ihåg att avkastningen inte sker i form av utbetalning av dividend, utan i inbesparningar på elräkningen. Man behöver dessutom inte betala skatt på denna förmån.

Eftersom andelslaget inte ger någon ersättning för den vindel som medlemmarna har rätt till men inte förbrukar under året, lönar det sig för medlemmarna att köpa andelar som högst motsvarar 85% av deras årskonsumtion av el.

En möjlighet för alla Den andel som en medlem en gång har införskaffat, försvinner inte. Om man önskar utträda ur andelslaget så kan man sälja tillbaka andelen till andelslaget eller privat, eller så kan man överlåta den till någon annan som är eller blir medlem i andelslaget. På detta sätt så kan man låta sin förmån gå i arv till nästa generation. Andelslagets funktionsprincip är kontinuerlig, dvs. genom att sätta undan tillräckligt

med kapital så finns en reservation att göra nyinvesteringar då andelslagets ägda vindkraftskapacitet har nått slutet på sin livscykel och inte längre kan leverera vindkraftsel till sina medlemmar.

Genom att erbjuda sina medlemmar vindkraftsandelar ger andelslaget alla möjligheter att göra en miljögärning på ett enkelt och ekonomiskt sätt.

Dagsläget och planer I och med att andelslaget själv fungerar som elbolag åt sina medlemmar kan nu andelslaget gå vidare till nästa fas, nämligen att gå ut med info om andelslaget till allmänheten och börja samla intresserade som vill bli medlemmar. Varje medlem förbinder sig att teckna åtminstone en andel i andelslaget. Målsättningen är att nu samla tillräckligt stort antal medlemmar, så att man kan göra en investering i ett 2 – 3 MW:s vindkraftverk som en del av en större park.

Andelslaget fokuserar i dagsläget på arbete med marknadsföring.

Målsättningen i skrivande stund är att vindkraftskapacitet skall finnas tillgängligt för medlemmarna under nästa år. Andelslaget har goda kontakter till flera vindkraftsprojektörer som har pågående vindkraftsprojekt i Österbotten. Tanken är att inte inlösa de tecknade andelarna från medlemmarna innan investeringsbeslutet är taget och att medlemmarna så snabbt som möjligt skall kunna börja ta del av vindel till självkostnadspris, efter att investeringen har gjorts.

Visionen är att vindkraftsandelslaget skall kunna växa till en riktig folkrörelse, där gemene man på gräsrotsnivå kan på ett enkelt sätt kan ta del av och stöda förnyelsebar energi och en hållbar framtid.

Intresserade kan läsa mera och anmäla sitt intresse på: www.vindkraftsandelslag.fi

Patrik Holm

Kraftiga vindar med rekord i energiproduktion

U

nder de senaste två åren har medelvindhastigheten legat under långtidsmedeltalet. Detta har oroat vindkraftverksägarna på grund av minskade inkomster. Minskar den globala uppvärmningen medelvindhastigheten och förstärks de extrema väderfenomenena samtidigt? Under de senaste åren har de kraftigaste stormarna inträffat under hela den tid man gjort uppföljning i Finland.

Stormperioden började under sommaren 2010 med stormarna Asta, Veera, Lahja och Sylvi. Den värsta registrerade stormen i Finland inträffade på Annandag jul 2011, ”Tapani”. Tapani stormens vindhastigheter i vindbyarna registrerades av meteorologiska master på 10 meters höjd och var 36,4 m/s vid havsområden och 31,5 m/s i inlandet. Bara några dagar senare kom en nästan lika kraftig storm, ”Hannu”, som också placerade sig på listan över de tio kraftigaste stormarna i Finland.

Under veckoslutet 16 – 17 november i år var det stormen ”Eino” som drog in över Finland. Denna storm placerade sig

vindögat 3-2013

på tredje plats på listan över de kraftigaste stormarna i Finland. Vid Sälgrund meteorologiska station i Kaskö uppmättes den kraftigaste vindbyn, 32,9 m/s. Vid Merventos turbin i Sundom, Vasa registrerades vindbyar på 34,4 m/s på navhöjd. ”I vindbyarna över 32 m/s stannade vindturbinen två gånger. Ett flertal gånger överskred 30 sekunders medelvindhastigheten 25 m/s utan att vindturbinen stannade. Den gick ned på reducerad effekt eftersom vindhastigheten överskred dimensioneringsvärdet, för att sedan producera full effekt direkt då vindhastigheten gick under 25 m/s på nytt” berättar Niklas Jakobsson, ansvarig för Mervento vindturbinernas el- och styrsystem. ”Medelvindhastigheten från klockan 18:00 den 16.11 till 18:00 den 17.11 var ca 15 m/s. Detta betyder att vindturbinen gick på full last konstant med undantag av de två stoppen på grund av vindbyar med för hög vindhastighet samt några stopp på grund av att tornet svajade mera än tillåtet. Nu blev de mekaniska konstruktionerna ordentligt testade.” skrattar Tuomas Haapa-aho som

ansvarar för vindturbindimensioneringen på Mervento.

De hårda vindarna har hållit i sig under hela oktober och november. Medelvindhastigheten vid Merventos vindturbin i Sundom, Vasa, var i oktober 7,7 m/s vilket gav en produktion på 1210 MWh. I november upprepades de hårda vindarna med en medelvindhastighet på 8,0 m/s och en produktion på 1190 MWh (30 dagar i november och 31 dagar i oktober). Energiproduktionen på denna nivå motsvar en kapacitetsfaktor på över 45 % då medeltalet på årsbasis för alla kraftverk i Finland är 25 %.

Följande rekord sattes redan 28.11.2013 när Merventos 3,6 MW turbin producerade 86,75 MWh under ett dygn som motsvarar en kapacitetsfaktor på 100 %. Med andra ord gick turbinen på full effekt hela dygnet i en medelvindhastighet på över 15 m/s. Detta torde även vara finländskt rekord i vad en vindturbin har producerat i Finland under ett dygn. Detta rekord kommer snart att förbli historia när de stora Gamesas 4,5 och 5 MW turbinerna tas i drift.

11

Fredrik Grannas

Vindkraft handlar om att hålla ut Vindkraft handlar om att hålla ut, det fick deltagarna lära sig under en vindkraftsresa till Småland i Sverige som företogs den 9-10 oktober. I Österbotten är många vindkraftverk och -parker under planering, men vi är ännu i startblocken. För att vi skall vara väl förberedda när byggandet och drivandet av kraftverken kommer igång, gjorde österbottningar en studieresa till Småland i Sverige för att bekanta sig med hur byggande, ägande och drivande av vindkraftverk där fungerar.

I Småland finns vindkraftparker där ägarbasen består av kommuner och privatpersoner tillsammans. Kunde det vara en modell för Österbotten? Vi besökte Vetlanda och Erikshester vindpark AB som skall bygga en mindre vindkraftpark. Ägarbasen i bolaget består av kommuner och privatpersoner tillsammans. Bolagets VD Claes Axelson berättade om hur projektet framskrider. – Projektet har nu fått byggnadstillstånd och för tillfället pågår upphandling.

Alla markägare och lokalbefolkningen nära där vindkraftparken kommer att byggas har erbjudits möjlighet att köpa andel i ett verk.

Andelens värde motsvarar 1/16 av ett vindkraftverk.

Axelson berättar att upphandlingen sköts bäst av professionella upphandlare som har den kompetens som behövs och som kan pressa priserna. Fastän upphandlingshjälp

kostar så är det värt priset. En som arbetar som professionell upphandlare är Thilo Langfeldt på Strategy Engineers.

– Vid upphandling ska du känna till vinden och veta vilket vindkraftverk som lämpar sig bäst för området. En vikig del i upphandlingen är servicen av kraftverken.

Eftersom vindkraft är en stor investering är det av vikt att kraftverken fungerar varje dag. Vindkraftsleverantören står oftast för servicen under de första åren då garantin är i kraft. Efter garantitiden kan det vara skäl att anlita ett vindkraftsservicebolag som garanterar snabba åtgärder då något har gått sönder säger Langerfeld.

Vi fick veta att vindkraft, trots att den funnits länge i världen, ännu är en omogen marknad. Med det menas att det saknas standardavtal och transparens. Det råder just nu en stor obalans mellan utbud och efterfrågan, då det gäller bland annat tillverkning av vindturbiner. Idag råder ett stort överskott av turbiner, vilket fått priset att falla.

Ola Forsell som är VD för jordbyggnads entreprenörsföretaget Kanonaden sköter om i princip allt när vindkraftparken byggs upp. De bygger vägar, drar el-linjer och uppför vindkraftverken. I Småland dras i stort sett alla el-linjer som markkablar vilket gör att landskapet inte förstörs av breda el-gator. Ola Forsell berättar att det tar ca

Gruppen besöker Småländska Lemnhult i Vetlanda där Stena Renewable byggt 32 vindkraftverk. På bilden från vänster Per-Anders Pettersson, Johan Neovius, Tommy Svartsjö, John Wiklund, Tom Siegfrids, Jan Lundberg, Anders Lillandt, Sven Söderlund, Fredrik Grannas, Johanna Nyman, Otto Wernerskog

12

Vindkraftverken på sammanlagt 100MW förväntas producera 270 miljoner kilowatt timmar årligen. Höjden till navet är 129 m högt och totalhöjden185m.

5 – 6 månader från att första spadtaget tas tills vindkraftverken är resta.

Vindkraftsetableringar ger positiva sidoeffekter för markägare och byarna i närheten. Till alla vindkraftverk dras optisk fiberkabel, det innebär att boende i närheten ibland kan ansluta sig till fibernätverket för en mindre summa. Till dessa byar skulle det inte annars kanske ha kommit på tal om att bygga fiberkabel. De flesta vindkraftsföretag betalar ut olika bidrag till lokalbefolkningen. Det kan vara till idrottsföreningar och byaföreningar. Arrendesumman som markägarna inom vindkraftsområden får är i medeltal 4% av bruttointäkten.

Vindkraft handlar om att hålla ut säger Jan Lundberg som är styrelseordförande för Smålands Miljöenergi och som själv har stor erfarenhet av vindkraft. Lundberg är delägare i ett vindkraftverk på sin bakgård i byn Topperyd i Nässjö. Man kan se på Lundberg att han är stolt över vad han åstadkommit.

Tillsammans med grannar började de planera för att bygga fyra vindkraftverk år 2006. År 2010 blev det verklighet av planerna och verken restes. Lundberg och hans grannar är delägare i ett av de fyra verken. De resterande tre ägs av företaget Bixia som är ett elhandelsbolag som köper in mest småskalig och storskalig förnyelsebar energiproduktion.

Eftersom Bixia kan marknaden så fick de sköta om själva ruljansen med elförsäljningen och servicen av verken. Lundberg framhåller att lokala mindre projekt är lättare att genomföra än stora då de kan utnyttja befintlig infrastruktur och smälta in bättre i miljön.

vindögat 3-2013

Patrik Holm

Nocebo-effekten inom vindkraften

V

i har alla säkert någon gång hört talas om placebo-effekten. Denna förekommer allmänt och märks bäst vid testning av mediciner. Mediciner testas på en rätt stor grupp människor som delvis lider av en sjukdom och andra som inte lider av sjukdomen. En del av gruppen äter den testade medicinen och en del verkningslös medicin, slumpmässigt. Från alla test av mediciner finns det en del sjuka som blir friskare trots att de ätit bara ”sockerpiller”. Detta är placebo-effekten, när man tror på medicinen så kraftigt så att man också blir friskare. Placebo-effekten är en förväntanseffekt.

Tyvärr så finns det även en motsatseffekt till placebo-effekten, nocebo-effekten.

Totalt och globalt sett lär det finnas mera än 100 olika sjukdomar och symptom som påstås uppstå på grund av vindkraften. Dessa kan vara sömnproblem, epilepsi, högt blodtryck, depression, koncentrationssvårigheter, minnestörningar men även könssjukdomar, infertilitet och dåliga skolbetyg.

Trots mycket extensiva vetenskapliga undersökningar har man dock inte kommit fram till att vindkraften skulle orsaka någon form av sjukdomar och symptom.

Den finska vindkraftsföreningen (Suomen Tuulivoimayhdistys) har gett i uppdrag åt VTT and undersöka om det finns belägg för att vindkraften skulle orsaka sjukdomar eller symptom. Konklusionen att det inte

Upsala NT, 1.10

Traktor går på solel Lantbrukaren Kurt Hansson kan plöja, harva och skörda inom en radie av 400 meter.

Lantbrukaren Kurt Hansson i byn Norrbäck gör vad han kan för att ställa om till en miljövänligare energiproduktion. På gården framställs sedan länge biogas och där finns numera också solcellspaneler som ger el. Nu tar han nästa steg – att ersätta diesel med el som drivmedel till traktorn.

Det blåser friskt över den stora slättten söder om Sala och himlen är surmulen. Kanske borde Kurt Hansson ha satsat

vindögat 3-2013

finns några belägg för att vindkraft skulle orsaka sjukdomar eller symptom finns publicerat på: http://www.epressi.com/ tiedotteet/sty-tuulivoimaloista-ei-vaaraaterveydelle-turhasta-pelottelusta-sensijaan-on.html Precis som placebo-effekten kan göra männskor friskare kan nocebo-effekten göra människor sjukare. Därmed kan människor bli sjuka på grund av vindkraft, trots att vindkraften inte förorsakat deras sjukdom.

Man kan även ha någon sjukdom eller symptom från tidigare som man upplever förstärks på grund av stressen då man tror att till exempel vindkraften förorsakar sjukdomen eller symptomen.

Både placebo-effekten och nocebo-effekten är psykogena, alltså någon form av smärta eller symptom utlösta av psykiska faktorer. Reaktionerna baseras på förväntningar och inte på biologiskt aktiva substanser. Både placebo-effekten och noceboeffekten har sitt ursprung i psykologiska källor, men effekten kan vara psykologisk eller fysiologisk.

Detta kan åskådliggöras med ett fenomen som de flesta av oss upplevt. Vi kan bo permanent eller temporärt i ett hem med en kraftigt tickande väggklocka. Normalt så reflektarer vi inte ens över klockans tickande och vi somnar utan problem till ”tystnaden” på kvällen. Om vi av en eller annan orsak upplever stress kan det vara att

på vindkraft i stället? Inte alls, svarar han. Solen ger genom de sex stora panelgrupperna i genomsnitt 72 kilowatt i timmen. Överskottet säljer han till det lokala elhandelsbolaget.

Oljan tryter och användningen av den i förbränningsmotorer påverkar miljön negativt. Problemet är att det inte finns tillräckligt starka batterier för att driva en traktor som plöjer, harvar eller skördar.

– Det är slående att batteriutvecklingen varit så blygsam när all annan teknisk utveckling gjort så stora framsteg. Asea lyckades redan för 60 år sedan att köra en personbil på blybatterier från Västerås till Stockholm, en sträcka på 12,7 mil, utan omladdning. I dag klarar de starkaste fordonsbatterierna 14,5 mil. Utvecklingen har alltså varit marginell.

vi retar upp oss på klockans tickande med påföljden att det blir helt omöjligt att somna. Det känns som om klockans tickande ekar i huvudet och stressnivån bara ökar och chansen till att få sömn bara minskar.

Klockans tickande förorsakar att man inte får sömn, trots att man bevisligen somnat många kvällar tidigare trots klockans tickande.

Okunskap om vindkraften skapar och förstärker stressen som är ”bränslet” i nocebo-effekten. Det enda som kan minska denna stress är att sprida korrekt information om vindkraften och också information om nocebo-effekten. Nocebo-effekten skapas och förstärks av felaktig och förvrängd information om vindkraft. Här har vindkraftsbranschen ett stort ansvar gentemot övrig befolkning; vi skall ge korrekt information och dementera denna typ av desinformation. Utan den övriga befolkningens godkännande kan inte vindkraften växa och vi kan inte skapa en mera hållbar utveckling.

Både placebo- och nocebo-effekten är en psykologisk förväntanseffekt som människan reagerar psykologiskt eller fysiologiskt på. Både placebo- och nocebo-effekten har en bevisad effekt. Det betyder att man kan faktiskt bli friskare genom att äta sockerpiller, men det beror inte på sockerpillren.

Man kan även bli sjukare av vindkraften, men det beror inte på vindkraften.

Ett kilo diesel ger 27 gånger mer energi än motsvarande mängd av dagens batterier. I väntan på effektivare batterier har Kurt Hansson anslutit traktorns elmotor till en 400 meter lång kabelvinda som utgår från gårdens elcentral. – Jag blir naturligtvis begränsad i rörelseradien, men jag är självförsörjande och det är första steget.

13

Herbert Byholm

Vindkraftsminnen

T

iden går fort och nu har det gått drygt 22 år sedan Korsnäs vindkraftspark började producera el.

Jag minns hur spännande det var 10 november 1991, när de fyra dansktillverkade vindkraftverken gick igång med hjälp av en frisk sydvästan.

Uppskattningsvis 12 000 personer besökte vindparken under det första verksamhetsåret och massmedia uppmärksammade projektet kontinuerligt, både på riks- och lokalplanet. Den lilla kommunen Korsnäs några mil söder om Vasa profilerade sig som en framåtsträvande kommun genom att aktivt ta ställning för vindkraften.

Som representant för det lokala elverket invaldes jag i styrelsen för det nystartade aktiebolaget Korsnäs vindkraftspark Ab

14

och satt i styrelsen tills jag efterträdde Sven Nystén som VD 1998. Åtskilliga privatpersoner, företag, banker och organisationer tecknade aktier i bolaget och resten av investeringen finansierades med statsstöd och banklån. Visst var det tufft 1992, när bankräntorna steg till 16 % och över 60 % av omsättningen gick till räntor. Idag är det ekonomiska läget i landet stabilare och räntorna låga och därför är det mindre risk med investeringar av denna art. Men vi red ut ur stormen och klarade ribban.

Visst var åsikterna om vindkraft delade redan då. De stora elproducenterna avfärdade vindkraften med en fnysning och få var de elverk som såg möjligheter i det nya.

Vindkraften ansågs som en grön nyck och

skulle aldrig få sin plats i finsk energipolitik. IVO hade i testsyfte köpt en dansk medvindsmölla, som de låtit resa upp i Ingå, och utgående från den kunde man påvisa, att vindel inte var något för det finska elnätet. ”När det inte blåser produceras inte vindkraft”. Hur ofta har jag inte hört detta. Om man ser problemet från en annan synvinkel, kan man också säga: ”När ett kärnkraftverk står, producerar det ingen el”. What’s the problem? ”Vindmöllorna dödar fåglar”, är ett annat påstående, som jag fått höra otaliga gånger.

Under mina 22 år som engagerad i vindparken i Korsnäs har jag sett endast en död fågel: en fiskmås vid möllorna. Det kan vara en mink eller en räv som berövat

vindögat 3-2013

måsen livet, det behöver nödvändigtvis inte vara vindturbinerna. Den som kört bil till vindparken, har säkert sett flera döda kroppar av smådjur längs våra landsvägar, för biltrafiken är mycket farligare för fåglar och smådjur än vindturbiner.

Ett välfungerande samarbete med det lokala elnätsbolaget och en elförsäljare är en grundförutsättning för att få ett dylikt projektet att gå runt. Eftersom jag jobbade för det lokala elverket löpte det samarbetet väl i vårt fall.

Idag gör statsmakten upp nya regler för att underlätta vindkraftsutbyggnad och jag anser att detta är bra, för ingen ska vara beroende av en annans välvilja för att kunna bygga miljövänlig energiproduktion. År 2009 köptes Korsnäs vindkraftspark Ab upp av Vasa Elektriskas dotterbolag VS Vindkraft, som fortsatte verksamheten. Vasa Elektriska har lovat fortsätta verksamheten och enligt nuvarande planer ska de fyra gamla möllorna, av vilka två ännu snurrar, ersättas med en större mölla i megawattklassen.

När vi 1991 beslöt att köpa vindkraftverk, uppmanades vi av vissa tillverkare att köpa 150 kW möllor, för de var av optimal

storlek. Vi slog på stort och valde 200 kW. Sen dess har utvecklingen varit hisnande, både storleksmässigt och tekniskt. Idag rör det sig bara om möllor i megawattsklassen och trenden är växande.

Rent logistiskt hade det varit omöjligt att transportera en mölla av dagens storlek till Korsnäs Bredskär år 1991, för viktbegränsningar på broar, krokiga vägar, elledningar mm begränsade landsvägstransporterna.

Jag ser med tillförsikt mot framtiden.

Nya vindar blåser också inom energipolitiken. Det mesta styrs från Bryssel och Finland har ställt upp ambitiösa mål för utbyggnad och användning av miljövänlig energiproduktion.

Man kan säga att Korsnäs var vindkraftens vagga i Finland. Jag fick vara med i detta pionjärarbete och det har varit synnerligen intressant och lärorikt. Med facit i hand kan jag inte annat än tacka dem som satsat i vindkraft och gjort detta möjligt.

Vestas och Mitsubishi bildar joint venture Vestas Wind Systems A/S och Mitsubishi Heavy Industries Ltd har kommit överens om att bilda ett samföretag, joint venture, för sin offshore verksamhet. Vestas flyttar utveclingen av turbinen V164 på 8MW, orderboken för V112 3MW turbinerna offshore, existerande offshore contract samt 300 anställda till samföretaget. Mitsubishi kommer att injecera 100 miljoner euro i kontanter i detta skede och 200 miljoner euro i ett senare skede när vissa villkor uppfylls. I ett senare skede kommer samföretaget undersöka möjligheterna att utnyttja den digitala hydraulik transmissionen Mitsubishi utvecklar för deras 7MW offshore turbin Sea Angel. Samföretagets huvudkontor kommer att finnas i Århus, Danmark.

Patrik Holm Källa: www.vestas.com

VINDMÄTARE SÄLJES Sodar AQ 500 – begagnad, tillv. 2008.

Nya originalbatterier sedan 2013. Servad enligt servicebok.

Fabrikskalibrerad med mätbevis från AQ System.

Finns i Österbotten, Finland.

Pris och mer info på förfrågan.

För kontakt: Otto@smalandsmiljoenergi.se +46 70 62 801 93

vindögat 3-2013

15

Text: Ralf Granholm

Offshore vindkraftverk i Björneborg Suomen Hyötytuuli Oy Ab:s havsbaserade vindkraftverk restes i Björneborg utanför Tahkoluotos djuphamn sommaren 2010.

E

fter utforskningar konstaterades att fundamentet inte kunde byggas som ett “monopile” system utan det krävdes en ny konstruktion för de förhållanden som råder här. Lösningen blev en kasunmodell, vars koncept togs fram av Eranti Engineering och konstruktionen gjordes av Technip Offshore i Björneborg. Fundamentet skall tåla att drivisen trycker på samt också det öppna havets vågor och de påfrestningar det medför. Kraftverket är det första i världen som byggs enligt dessa krav.

Havsvindkraft erbjuder goda förhållanden för en storskalig produktion av förnyelsebar energi. Förhållandena utanför Tahkoluoto i Björneborg erbjuder synnerligen bra förhållanden för produktion då infrastrukturen för el och byggande finns mycket nära. I miljökonsekvensbedömningen som gjordes för området kunde konstateras att området lämpar sig för vindkraftsproduktion också från miljösynpunkt.

Via det prototypvindkraftverk som installerades samlas erfarenheter för att bygga en storskalig havsbaserad vindkraftspark i området. Det byggda vindkraftverket består av ett nytt kasunfundament och ett Siemens 2,3 MW SWT-2,3-101 offshore vindkraftverk, vars navhöjd är 80 m och rotordiametern är 101 m. Elproduktionen

16

förs via en 20 kV sjökabel till kopplingsstationen som befinner sig invid vågbrytaren i Tahkoluotos hamn.

Kraftverket befinner sig 1,2 km utanför land på 9 m djup. Anläggningen togs i drift i september 2010 och invigdes högtidligen i november samma år.

För uppförandet av kraftverket svarade företag med stor erfarenhet av offshore och av vindkraft. Technip offshore var ansvariga för byggandet av fundamentet och för offshore installationen. Vindkraftverket, en 2,3 MW SWT-2,3-101 levererades av Siemens, ett vindkraftverk som används i många havsvindkraftparker i Östersjön och i Nordsjön. Installation av sjökabeln gjordes av Kaplaaki Oy och för elarbetena och projektledningen svarade Björneborgs Energi.

Efter tre år i drift kan konstateras att produktionen har varit synnerligen bra och tillgängligheten har varit över 98 %. Produktionen bekräftar också våra högt ställda förväntningar och beräkningar på havsvindarna infriades. Produktionen har under de tre första åren varit i medeltal ca 10 000 MWh/ år vilket är nästan 40 % mer än vad motsvarande vindkraftverk producerar på land.

En av våra stora farhågor före installation var hur man tar sig ut till vindkraftverket vinter- och menförestider.

Verkligheten visade att tiden man inte kunde nå kraftverket var betydligt kortare än vad vi beräknat. Endast ca 1 vecka under året var det omöjligt att ta sig ut på grund av isförhållandet. Det som sedan visade vara ett större problem var att nå kraftverket på grund av våghöjden. Största tillåtna våghöjd för att ta sig från en båt uppför stegen till kraftverket var 1 m vilket ledde till att man många gånger fick vänta på att havet lugnade sig. Som tur är har felfrekvensen på kraftverket varit mycket låg så det har inte behövts så många besök.

För att förbättra transporten ut till kraftverket gjordes en teknisk förbättring av anslutningen till kraftverket tillsammans med Meriaura för att möjliggöra person- och annan transport med Meriauras förbindelsefartyg Wind Servant. Den tilllåter transport ut till kraftverket då våghöjden är t.o.m. 2,5 m. Dessutom förbättrar den personsäkerheten betydligt.

Nu planeras en utvidgning av den havsbaserade vindkraftsparken och Suomen Hyötytuuli deltar i en tävling om ett demonstrationsstöd som handels- och industriministeriet har utlyst. Vårt havsvindkraftverk ser väldigt ensamt ut och skulle gärna se flera havsvindkraftverk runt sig.

vindögat 3-2013

Patrik Holm

Vindkraften sänker inte priset på fastigheter Alla vindkraftsprojekt går igenom en långdragen diskussion om eventuella nackdelar av projektet med befolkningen i närheten av vindkraftsområdet. Denna diskussion grundar sig oftast på okunskap men också på desinformation som många gånger sprids av motståndare till vindkraft.

M

ed tanke på befolkningen är det en naturlig reaktion att man försvarar det man har och värnar om att man inte får det sämre än i dagsläget.

Därav är det förståeligt att man frågasätter vindkraftsprojekt eftersom de har stor inverkan på omgivningen och är ändå i praktiken oåterkalliga (under vår tid på jorden). Det handlar om rädsla, osäkerhet och okunskap så därför är en saklig dialog mycket viktig och i princip oumbärlig för projektets framskridande och godkännande.

Diskussionerna börjar oftast om kraftverkens visuella inverkan som enkelt kan åskådliggöras med fotomontage. Sen fortsätter diskussionen med skuggeffekter, blinkande ljus, ljudutbredning, infraljud, elektromagnetiska fält, fågeldöd, fladdermöss etc. Gällande alla dessa angelägenheter finns det både saklig och korrekt information samt uppsåtligt förvrängd eller felaktig information på internet. För en lekman är det mycket svårt att bedöma vilken information som är korrekt eller inkorrekt. Den som för dialogen med befolkningen bör vara mycket påläst samt inneha stor kunskap inom många olika områden som teknik, biologi, medicin, fysik, kemi etc.

En bland de sista argumenten som lyfts fram mot vindkraftverken är inverkan på fastigheternas priser. Detta är en av de svåraste argumenten att hantera samt om vilket det finns minst vetenskapliga undersökningar.

Energidepartementet i USA har gett Ernest Orlando Lawrence Berkeley National Laboratory till uppdrag att utföra en omfattande trovärdig analys av vindkraftens inverkan på fastigheternas prisutveckling.

Rapporten går under namnet ”A Spatial Hedonic Analysis of the Effects of Wind

vindögat 3-2013

Energy Facilities on Surrounding Property Values in the United States” och kan hittas via länken: http://www1.eere.energy.gov/wind/ pdfs/2013_wind_property_values.pdf Översättningen av rubriken kunde vara “En rymd hedonistisk analys av vindkraftsanläggningars inverkan på de omgivande fastigheternas värde i Förenta Staterna”.’

En del av arbetet var att analysera tidigare gjorda undersökningar i samma ämne.

Konklusionen var att alla tidigare undersökningar var gjorda med för liten datamängd och därför hade undersökningarnas utfall en för stor osäkerhet. Därför finns det en liten diskrepans i tidigare utförda undersökningar, dock mycket liten. Dessa tidigare undersökningar var gjorda för enskilda projekt eller endast ett fåtal projekt i Storbritannien, Kanada och USA. När man har för liten datamängd blir resultatens tillförlitlighet sämre (matematiskt confidence). En annan stor osäkerhetsfaktor är att man extrapolerar en liten mängd data i sådan rikting som inte förekommer i praktiken. Om man extrapolerar data för att se vad som är utfallet för människor som bor invid vindkraftverkets fundament är utfallet med all säkerhet fel eftersom extrapoleringen är linjär och orealistisk.

I tidigare undersökningar har man funnit att någon form av ”anticipation stigma” eller ”förhoppnings stigma” funnits i fasen mellan utannonsering och byggnation som tillfälligt sänkt priset på fastigheter i nära anslutning till vindparker. I de tidigare undersökningarna fann man också att befolkningen nära vindturbinerna ställer sig mera positivt till dem än de som bor på större avstånd.

Tidigare undersökningar har visat att vindparker inte inverkar alls eller mycket lite på priset av fastigheter.

Denna typ av undersökningar bör omfatta tiden före det blivit utannonserat om vindkraftsplanerna, efter utannonseringen men före byggnationen samt efter att vindkraftsparken har blivit färdigt byggd. Det är viktigt att inkludera en tillräckligt lång tid efter vindparken har blivit byggd för att få tillförlitliga resultat. Därtill bör man undersöka områden mycket nära vindkraftverken, områden inom parkens påverkningsområde samt områden utanför påverkningsområdet. För att få tillförlitliga resultat bör datamängden vara tillräckligt stor. Detta är en utmaning för fastigheter mycket nära vindkraftsområdet då man generellt försöker undvika att ha bosättning mycket nära vindkraftverk. Därför måste man ta med många olika parker i undersökningen för att få ett tillförlitligt utfall i resultaten.

I denna undersökning fanns data på 51 276 fastigheters försäljning inom en radie på 16 kilometer (10 miles). Av dessa var 1198 fastigheter inom en radie på 1600 meter (1 mile), många fler än i någon annan tidigare undersökning. Riktigt nära vindkraftverk, inom 800 meter (1/2 mile) var endast 331 fastigheter. För att uppnå så här stor datamängd undersöktes 67 vindparker i nio olika delstater.

Denna undersökning är mycket välgjord och analysen av datamängden överträffar många andra undersökningar.

Konklusionen var att det finns inga statistiska bevis för att fastighetspriser nära vindkraftverk skulle påverkas efter annonsering och före byggnation eller efter att vindparken blev byggd. Om det i verkligheten finns värdesänkningar för fastigheter så hamnar de under felmarginalerna i de matematiska modellerna. Inom en radie på 1,6 kilometer (1 mile) är felmarginalen ±4,9 %. Med andra ord om kan fastigheternas värde teoretiskt ha varit 4,9% högre utan vindkraftsparken.

Effekten av vindkraftsparker är mycket marginell om ens befintlig för priset på fastigheter. Däremot är inverkan på fastighetspriser mycket högre på grund av byggande av ellinjer eller vägar.

17

Patrik Holm

Intervju med Visa Yliluoma, ansvarig chef för vattenkraft och elstationer som även inkluderar vindkraftsverksamheten inom VEO

VEO – Projektleverantör inom vindkraftsbranschen Visa Yliluoma Född: I Ivalo 1973 Familj: Fru och tre barn 8 – 12 år Position på VEO: Vice President, Hydropower and Substations Tidigare karriär: Elverk, VEO 1997, VAMP 2008 – 2009 Vad gör du på din fritid: Skjutsar barnen till deras hobbyn.

Vad anser du om vindkraftens framtid: Vindkraften kommer att vara en betydande industribransch i Norden för åtminstone 10 år framöver och även mer för underhållningssidan.

18

V

EO, med huvudkontor i Vasa, levererar elektrifierings- och automationsprojekt för energiproduktion, eldistribution samt inom industrin.

Projektleveranserna inkluderar hela planeringsprocessen, montering av utrustning på VEO’s fabrik, installation, drift samt service och fjärrövervakning.

VEO hade år 2012 en omsättning på 73 miljoner euro samt ca 400 anställda. De flesta anställda finns i Vasa och Seinäjoki men även några anställda finns på försäljningskontor i Norge och Ryssland.

Av VEO’s omsättning står Finland för 30% och utlandet, främst Norge, Sverige och Ryssland för resterande 70 %. ”Största delen av utlandsverksamheten kommer från vattenkraften i Norge” säger Visa Yliluoma.

Traditionellt har VEO’s starka marknadsområde varit dieselkraftverk och vat-

tenkraft. Under de senaste åren har vattenkraften växt kraftigast, främst på grund av modernisering av vattenkraftverk i Norge.

Denna typ av projekt kräver bred sakkunskap och mycket flexibilitet som är VEO’s starka sidor. ”Vattenkraften står för cirka 20 % av vår omsättning” säger Visa Yliluoma.

I Finland är VEO en stor leverantör av elstationer. Senaste år stod VEO för 50 % av elstationleveranserna i Finland.

Visa Yliluoma berättar att ”elstationer står för 30% av omsättningen”.

Vindögat träffar tre av VEO’s anställda som är involverade i deras vindkraftsverksamhet: Visa Yliluoma Vice President, Andreas Martin Sales Manager samt Markus Nyman Sales Manager inom avdelningen Hydro Power and Substations som även inkluderar VEO’s vindkraftsverksamhet.

vindögat 3-2013

”Vi tillverkar pre-fabricerade driftfärdiga elstationer som vi testar före leverans” berättar Andreas Martin.

VEO avviker från den allmänna trenden i dagens Finland. VEO har gjort investeringar i produktionskapacitet och effektivitet under det senaste året. På frågan om hur stor investeringen varit svarar Visa Yliluoma diplomatiskt ”märkbar”.

Investeringen i tillverkningen väntas ge upp till 20 % högre effektivitet.

Ny innovativ produkt, energilager för förnybar energi

VEO’s första projekt inom vindkraften genomfördes 2004 – 2005 för Scanvind i Norge. Leveransen inkluderade transformator och medelspänningsställverk. Detta var samtidigt den första generatorleveransen för Rotatek Finland som senare blev The Switch i samband med fusionen med Youthility och Verteco.

Vindkraften inom VEO Vindkraften har en relativt liten del av VEO’s omsättning i dag, ca 5 %, men förväntningarna är att denna andel kommer att växa kraftigt inom de närmaste åren. ”En stor del av elstationerna som tillverkas idag är mer eller mindre för anslutning av vindkraft i Finland, Sverige och Norge” säger Andreas Martin.

Tillsvidare har VEO främst levererat elstationer till vindkraftsprojekt. Elstationen är en byggnad med mellanspänningsställverk, transformator samt övervakningsskydd mot både elnätet och vindparkens elnät. Under den senaste tiden har VEO även levererat kableringen till vindparksområdet.

Det betyder att VEO kan leverera allting mellan vindkraftverkens torn och elnätet gällande elenergidistribution och -styrning. ”VEO’s andel av vindkraftselstationer i Finland är cirka 30 %” berättar Visa Yliluoma.

VEO levererar elstationer till vindkraftsprojekt i Finland, Sverige och Norge. Fram till 2020 har dessa länder tillsammans planer på att bygga 13000 MW vindkraft. Marknaden är stor och ger goda möjligheter för tillväxt.

vindögat 3-2013

”VEO’s tillväxt i framtiden kommer från internationalisering och större leveransomfång, i detta skede från främst Norge, Sverige och Ryssland” säger Visa Yliluoma.

Egen tillverkning av ställverk VEO har även en egen tillverkning i Vasa av lågspännings- och medelspänningsställverk.

Av de 400 anställda är cirka 135 sysselsatta inom denna tillverkning. Trots att tillverkningen är mest montering av ställverk och elstationer så är andelen av det egna monteringsarbetet hela 30 % av leveranserna.

Andelen förnybar energi i elnätet skapar nya behov för ny teknologi. Ett behov är att lagra energi för kortare eller längre tid.

VEO har i samarbete med samarbetspartners utvecklat ett energibatterisystem i moduler om 40 fots containers. Modulerna inkluderar litium- eller blybatterier, transformatorer, ställverk och styrsystem. Kapaciteten för en modul är ca 0,5 MW-1 MW. Vid behov av större kapacitet läggs flera moduler bredvid varannan. Marknaden finns i områden med svagt elnät och höga elkostnader, inte ännu i Finland eller i Norden. I framtiden med mera förnybar energi i elnätet kommer kraven att ändras, även hos oss. ”Prototypen levererades redan 2008 och nu är serietillverkningsversionen färdigt utvecklad. Den största utmaningen är utvecklingen av batterier” avslutar Visa Yliluoma.

Wind Farm Monitoring, Control and Reporting Control and monitoring WebSpace Server

Wind Farm 3 Wind Farm 2 Wind Farm 1

-Firewall -VPN

- x pc Wind Turbines - Substations

History Server Reports Maintenance Coordination

VPN-connection

Internet Wind Farm SCADA

-Firewall -VPN

VPN-connection

VPN-connection WebSpace-users / Remote users

19

Vindkraftföreningen r.f.

Gardestorpsv. 6

FI-00330 Helsingfors

Vill du bli medlem eller stödande medlem i Vindkraftföreningen?

För 500 € per år är ditt företag med och stöder utvecklingen av förnybar energi. Ditt företags logo kommer med i varje nummer av Vindögat. Som stödande småföretagsmedlem (1 – 3 anställda) betalar du 150 € per år.

Som personmedlem betalar du endast 40 € (utomlands 45 €) eller som studerande 10 € per år.

Alla medlemmar får tidningen vindögat som utkommer fyra gånger per år. Stödande företagsmedlemmar får extra exemplar av Vindögat. Anmäl ditt intresse till info@vindkraftforeningen.fi eller ring 044 780 5745.

Stödande företagsmedlemmar:

Gustav Tallq vist

Ålands Vindkraft Ab