LUM 4, 2024

LUNDS UNIVERSITETS MAGASIN | NR 4 | 2024

Gammal is hintar om solstormsfaror Kvinnorna som frontar LU

Förnyar lärarrollen med serier

Tilliten stukad

VÄGEN FRAMÅT GÅR GENOM DIALOG

Undersöker hur honung kan dämpa inflammation

Inflammation har varit ledordet genom både Jenny Wigéns privata och yrkesmässiga liv. Hennes kroniska sjukdom och bandet till naturen banade väg för hennes senaste forskningsprojekt: om honungens antiinflammatoriska egenskaper.

Det är en varm sensommardag mitt på Österlen. Stockrosorna står i givakt längs husväggarna och det finns nästan inte ett moln som skymmer den vidunderliga utsikten ner mot Hanöbukten. För sex år sedan köpte Jenny Wigén och hennes man sommarstugan i Södra Mellby och året efter skaffade hon sitt första bisamhälle. Tanken på att forska om honung kom först senare. – Sedan jag var liten har jag sökt mig till natur och djur och att nu som vuxen få vara delaktig i ett ekosystem tillsammans med bina, ger en väldig känsla av tillhörighet. Dessutom älskar jag honung!

JENNY WIGÉN DOKTORERADE i inflammationsforskning vid LU, och fortsatte under postdoctiden med att undersöka inflammatoriska processer vid metabola sjukdomar. Som barn fick hon diagnosen Bechterews sjukdom – en kronisk autoimmun sjukdom som förstör lederna. – Jag är övertygad om att sjukdomen utlöstes av stress och ensidig, blek kost med mycket vitt bröd i kombination med min genetiska bakgrund. Sjukdomen gör att jag blir stelare och stelare och har alltid fått mig att känna mig som ett instängt barn i en tantkropp.

Som vuxen har Jenny Wigén alltmer börjat förstå bandet till naturen och hur kosten

Tillsammans med bina får Jenny Wigén en känsla av att vara en del i ett större sammanhang. Propolis (överst till vänster), som bina samlar in från träd och buskar, använder de till att täta kupan och det skyddar även mot sjukdomar och parasiter. Det är desinficerande och har också antibiotisk effekt.

t påverkar hennes sjukdom. Biologisk mångfald är inte bara viktig i ekosystemen, utan även i vår tarm. Själv har hon slutat äta kött och ersatt det med grönsaker med mycket antioxidanter. Och så äter hon självklart mycket honung.

Bikuporna ligger under fruktträden. Jenny Wigén sätter på sig bidräkten och lyfter av locket till en av kuporna. I det översta plastskiktet samlas propolis in, ett ämne som bina använder för att skydda kupan mot sjukdomar. Ämnet har i årtusenden använts för sina antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. De aktiva ämnena består av så kallade polyfenoler, samma aktiva ämnen som finns i honungen och som ger olika bär deras färger.

– Jag jobbar i en forskargrupp som studerar KOL, en kronisk lungsjukdom. Min tanke är att polyfenolerna i propolis och honung verkar antiinflammatoriskt och hämmar sjukdomsutvecklingen. Genom att odla bovete vid bikuporna producerar bina en mörk honung. Ju mörkare honungen är, desto högre halt av polyfenoler.

EFTERSOM UPP TILL 80 PROCENT av vårt immunförsvar förekommer i tarmen, finns det stor potential att via kosten påverka folksjukdomar som KOL. Hennes tes är att honung gynnar en hög diversitet i tarmfloran och från tarmen, via blodet, kan lungorna nås av den antiinflammatoriska effekten som honungen har. Från Dr P Håkanssons stiftelse har hon fått forskningsanslag för

sitt projekt och samarbetar nu med LTH:s forskare inom livsmedelsteknik.

Men hon är inte den enda i familjen som forskar. Hennes man Mattias Magnusson är också han forskare vid LU och det blir mycket forskningssnack hemma hos paret. De hjälper varandra med problem, läser varandras texter och Mattias assisterar i bigården vid behov.

– Det blir lite som en livsstil. Eftersom nördighet är en förutsättning när man forskar, är det skönt att bo med någon som är likadan. TEXT & FOTO: ÅSA HANSDOTTER

JENNY WIGÉN

YRKE: Vetenskaplig samordnare

ÅLDER: 52 år

FAMILJ: Man, fyra barn på 19, 15, tvillingar på 9 år och en katt.

BOR: i Lund, sommarstuga i Södra Mellby

Utsikten från Jenny Wigéns trädgård över det skånska landskapet är storslagen.

I plastskiktet under kupans lock samlar bina propolis.

Jan Olsson redaktör 046-222 94 79 jan.olsson@kommunikation.lu.se

Minna Wallén-Widung journalist 046-222 82 01, minna.wallen-widung @kommunikation.lu.se

Petra Francke journalist och formgivare 046-222 03 16 petra.francke@kommunikation.lu.se

Åsa Hansdotter journalist medicin 046–222 18 87 asa.hansdotter@med.lu.se

Johan Joelsson journalist naturvetenskap 046-222 71 86 johan.joelsson@science.lu.se

Louise Larsson journalist ekonomi 046-222 08 44 louise.larsson@ehl.lu.se

Gisela Lindberg journalist humaniora och teologi 046-222 72 33 gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Ulrika Oredsson journalist samhällsvetenskap 046-222 70 28 ulrika.oredsson@kommunikation.lu.se

Jessika Sellergren journalist teknik 046-222 85 10 jessika.sellergren@lth.lu.se

Eva Johannesson ansvarig utgivare 046-222 14 97 eva.johannesson@kommunikation.lu.se

Adress: LUM, Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund

Internpost: Hs 22

E-post: lum@kommunikation.lu.se LUM på nätet: medarbetarwebben.lu.se/lum

Annonser: lum@kommunikation.lu.se

Prenumeration på nyhetsbrev: Anställda vid LU får LUM till sin arbetsplats och via digitalt nyhetsbrev. Externa personer som vill prenumerera på nyhetsbrevet kan kontakta jan.olsson@ kommunikation.lu.se

Tryck: Exakta Print AB, Malmö.

Nästa LUM: Manusstopp: 2 oktober

Utkommer: 24 oktober

ISSN: 1653-2295

Omslag: Demonstranter håller presskonferens i Lundagård. Foto: Jan Olsson

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Det når i dag samtliga anställda. LUM har en upplaga på 8 000 exemplar och utkommer med 6 nummer per år.

12

Vägen framåt efter Palestinagård

Åsikterna om vad universitetet bör göra och uttala sig om när det gäller kriget i Gaza skiljer sig åt och har skapat klyftor mellan grupper av anställda och mellan ledning och demonstranter. Hur ser vägen framåt ut?

Här blir forskning till innovationer

Ett verktyg som analyserar översvämningar. Ett koncept för en ny typ av läsecirkel. Virtuella upplevelser som hjälper till att förstå demenssjukas situation. Det är tre projekt som LU Innovation har hjälpt fram.

Växeln – universitetets anonyma front

Få vet vilka de är, personerna bakom mångas första kontakt med universitetet. Vi har träffat dem och i LUM berättar de om jobbet som växeltelefonist.

Udda ingredienser i uppsatsrecept

Hur lagar man till en uppsats? Lärare på Ekonomihögskolan presenterar sitt recept i en ny bok där serier och metaforer är vägen till djupare kunskap om uppsatsprocessens alla delar.

19 24 28 30

Uråldrig is visar på framtida faror

Bakom en bastant dörr på Sölvegatan döljs tiotusen år gamla isprover från Grönland. Isen bär på ledtrådar till historiska solstormar med vars hjälp forskare ökar kunskapen om framtida utbrott.

aktuellt.

Tidigare SÄPO­chef på förslag till universitetsstyrelsen

STYRNING . Mandatperioden för universitetets styrelse förlängs rejält, från 17 månader till 43 månader. Samtidigt förstärks kompetensen i säkerhetsfrågor i och med att Klas Friberg, tidigare chef för SÄPO och Rikskriminalen, föreslås bli en av tre nya externa ledamöter i LU:s styrelse.

Den rekordkorta mandatperioden för landets universitetsstyrelser avslutas den 30 september. Formas tidigare generaldirektör Ingrid Petersson har sedan maj i fjol varit ordförande för Lunds universitetsstyrelse. Nu föreslås hon fortsätta på den posten fram till den sista april 2028.

ATT DEN NYA MANDATPERIODEN blir rekordlång (43 månader) förklaras med att regeringen vill komma tillbaka till den tidigare cykeln då universitetsstyrelsernas mandatperiod inleddes den 1 maj. En tidpunkt som tajmades med universitetens årsredovisningar och gav de nya styrelserna tid att sätta sig in i lärosätenas frågor.

När regeringen förra våren mer än halverade mandatperioden för landets universitetsstyrelser till 17 månader lät kritiken inte vänta på sig. I ett brev till regeringen uttryckte 37 rektorer sin besvikelse och beskrev beslutet som ett misstroende mot styrelsernas kompetens och ett hot mot den akademiska friheten och lärosätenas autonomi.

Som skäl för den korta mandatperioden angav regeringen att man ville stärka styrelsernas kompetens i säkerhetsfrågor.

MARIA ARNHOLM, landshövding i Kronoberg och professor Magnus Henrekson har varit nomineringspersoner och de som

Förre SÄPO-chefen Klas Friberg, som nu föreslås ingå i Lunds universitets styrelse, avlade sin juristexamen i Lund. foto: nicke messo

lämnat förslaget på ny styrelse vid Lunds universitet. Apropå styrelsens kompetens i säkerhetsfrågor skriver de i förslaget: ”Vi har tolkat det som att det finns två aspekter att beakta: expertis rörande det internationella säkerhetsläget respektive expertis rörande skydd mot dataintrång och påverkan från främmande makt. Det förra behovet tillgodoses av Magnus Christiansson, universitetslektor vid Försvarshögskolan, medan det senare behovet tillgodoses av Klas Friberg, tidigare chef för SÄPO, Rikskriminalen, med mera.”

VID LUM:s TRYCKNING hade regeringen inte fattat beslut om nya universitetsstyrelser. Beslutet fattas innan den nya mandatperioden inleds den 1 oktober. Samtliga föreslagna ledamöter har tackat ja till nomineringen. I nästa nummer återkommer vi med beslutet, och då även namnen på de tre verksamhetsföreträdarna och de tre studentrepresentanterna som universitetet utser.

JAN OLSSON

FÖRESLAGNA EXTERNA LEDAMÖTER I UNIVERSITETSSTYRELSEN

Ordförande

• Ingrid Petersson, fd generaldirektör Formas Vice ordförande

• Tom Erixon, vd och koncernchef för Alfa Laval Externa ledamöter

• Klas Friberg (ny), strategisk rådgivare, tidigare chef för SÄPO och Rikskriminalen

• Anders O. Bjarklev (ny), rektor Danmarks Tekniska Universitet, DTU

• Anna Victoria Hallberg (ny), fil dr i litteraturvetenskap och proprefekt Södertörns högskola

• Gudrun Antemar, lagman Stockholms tingsrätt

• Magnus Christiansson, universitetslektor Försvarshögskolan

• Pernilla Johansson, seniorekonom Swedbank

Efter kritik från forskare mot tidsödande och krångliga regler när det gäller etikprövning föreslår regeringen nu lättnader. foto: kennet ruona

Ny

lag ska underlätta insamling av

personuppgifter utan etikprövning

FORSKNING. Regeringen föreslår en ny lag om forskningsdatabaser.

Det ska bli enklare att utan etikprövningstillstånd samla in och behandla personuppgifter till olika forskningsprojekt.

Förslaget är ett delsvar på fjolårets kritik då 2 500 forskare undertecknade ett upprop mot nuvarande system med etikprövning för forskningsprojekt. Bland annat riktade forskarna kritik mot krångliga regler och tidsödande administration. Efter att etikprövningslagen skärptes 2020 har oron bland forskare dessutom ökat för att bli anmälda och åtalade för brott mot etikprövningslagen.

DE NYA REGLERNA ska enligt regeringen göra det möjligt för lärosäten att upprätta och hantera forskningsdatabaser som i ett långsiktigt perspektiv har ett särskilt vetenskapligt värde att skapa underlag för olika forskningsprojekt.

Det huvudsakliga ändamålet med forskningsdatabaserna ska vara att lämna ut uppgifter till forskningsprojekt. I sådana fall ska det enligt lagförslaget bli möjligt att samla

in och behandla personuppgifter utan etikprövningstillstånd.

Forskningsdatabaserna ska enligt lagförslaget bygga på frivillig medverkan och lagen ska kunna tillämpas på databaser oavsett forskningsområde.

– Vi vill stärka förutsättningarna för forskning i Sverige. Efter många år av utredningar behöver vi ta ett steg framåt. Nu skapas en möjlighet att bygga upp forskningsdatabaser för framtida forskningsprojekt som ännu inte är preciserade, säger utbildningsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.

INITIATIVET att inrätta en forskningsdatabas ska enligt förslaget tas av respektive lärosäte som sedan framställer om det till regeringen. Regeringen går i sin tur till Vetenskapsrådet som bedömer om förutsättningarna är uppfyllda för en forskningsdatabas. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft vid årsskiftet.

Fjolårets kritik mot rådande etikprövningssystem ledde till att regeringen tillsatte en utredning som ser över lagen. Utredningen ska vara klar senast den 30 september.

JAN OLSSON

LU prövade nytt upplägg i Almedalen

SAMVERKAN. Årets Almedalsvecka såg något annorlunda ut för Lunds universitets del. För första gången fick de intresserade fakulteterna själva sköta arrangemanget kring seminarierna.

Anledningen till det förändrade upplägget var att universitetsledningen inte ansåg att ett eget program i Almedalen var lika prioriterat i år, enligt kommunikationsdirektör Johanna Sandahl.

– Då ställdes frågan till fakulteter och andra verksamheter som deltagit tidigare om de ville ta över LU:s plats och det ville både LTH och Centrum för Mellanösternstudier, CMES. LU stod fortfarande för exempelvis boendet, men det största ansvaret låg på fakulteterna, säger hon.

LTH ARRANGERADE TOTALT tre olika seminarier som alla belyste olika former av beredskap. CMES arrangerade ett panelsamtal om kriget i Palestina. Delar av universitetsledningen – rektor Erik Renström och vicerektorerna Jimmie Kristensson och Per Mickwitz –befann sig också i Almedalen, men deltog framför allt i samtal arrangerade av andra aktörer.

– Högskolefrågan är ett ämne på agendan i Almedalen och många viktiga representanter från sektorn är där och då är det en poäng i att ledningen syns i de sammanhangen, säger Johanna Sandahl.

Det är för tidigt att säga om det blir en upprepning av årets upplägg nästa år.

– Vi har inte hunnit samla oss och utvärdera ännu. Men seminarierna var välbesökta och uppskattade, både LTH och CMES hade satt ihop ett jättefint program.

MINNA WALLÉN-WIDUNG

tog sig hela vägen till Elyséepalatset.

Doktorand bjöds in att dela sina forskningsresultat i Elyséepalatset

FORSKNINGSKOMMUNIKATION. Hur når man egentligen ut med sin forskning?

Nydisputerade kulturgeografen

Mathilde Martin vet. Någon vecka före sin disputation fick hon möjlighet att berätta om sina forskningsresultat för Emanuel Macrons rådgivare i Elyséepalatset i Paris.

– Möjligheten jag fick att presentera min forskning inför dessa var en forskardröm som gick i uppfyllelse, säger Mathilde Martin.

HENNES AVHANDLINGSARBETE handlar om de Gula västarna, en politisk proteströrelse mot höjda bensinpriser som fick hela Frankrike att gunga för några år sedan. Under sitt sex månader långa fältarbete

bodde hon med demonstranterna och gick med i ”De glömdas marsch” från Montpellier till Paris.

Det var just den etnografiska delen av forskningen och Mathilde Martins djupgående insikter som intresserade Macrons medarbetare.

– Jag upplevde att man verkligen ville få bättre förståelse för drivkrafterna bakom protesterna.

Hur nådde din avhandling fram till Elyséepalatset?

– Jag kommunicerade mycket om min forskning på LinkedIn. Och jag fick hjälp att sprida mina inlägg. Till slut nådde de fram till presidentämbetet. Det kan ha spelat roll att Macron besökte Lund i januari.

När inbjudan från Elyséepalatset damp ner förberedde Mathilde Martin ett sex-

sidigt häfte med sina viktigaste insikter.

– Det var lite svårt att lyfta blicken och ta fram det som en utomstående är mest intresserad av, säger hon.

VÄL PÅ PLATS i Paris fick hon två timmar med Macrons rådgivare.

– Det var verkligen inget chitchattande. De var rakt på sak och hade extremt relevanta frågor, säger Mathilde Martin.

Innan mötet i Elyséepalatset var över sammanfattade Mathilde Martin och presidentens rådgivare vad de diskuterat, en sammanfattning i fem punkter som skulle framföras till president Macron.

– Jag hade diagnosen och de hade den politiska kunskapen. Det var nästan magiskt hur effektivt det kan gå till när forskare och politiker arbetar tillsammans.

ULRIKA OREDSSON

Mathilde Martin och hennes avhandling

foto: mathilde martin

Blivande EU-kommissionären:

”Visa studenterna på möjlig karriär inom EU”

KARRIÄRVÄGAR. Sveriges blivande

EU-kommissionär Jessika Roswall vill se fler svenskar i Bryssel. Universitet och högskolor kan bli bättre på att visa studenter de karriärvägar som finns, menar hon.

Jessika Roswall använder ordet ”utrotningshotade” när hon beskriver bristen på svenskar inom EU:s institutioner. En risk är att förståelsen för svenska intressen urholkas och inte tillvaratas i Bryssel och i Luxemburg. På hemmaplan är risken att svenskarnas förtroende för EU undergrävs.

VID EN KONFERENS i Lund i somras om samarbetet mellan olika europeiska läros äten berättade hon om studenter hon träffat som ser EU som krångligt och byråkratiskt. – Jag vill be er att se EU:s institutioner som en möjlig karriärväg. Det finns ingen bättre plats än Bryssel om man vill hitta lösningar på stora frågor som säkerhet och klimat, sa hon till universitetsrepresentanter från talarstolen.

NÄR EMMANUEL MACRON blev Frankrikes president 2017 tog han initiativ till Europauniversitet (EUI). Idag läser 75 procent av alla studenter i Sverige vid något av de 19 svenska universitet som ingår i någon Europauniversitetsallians. Betydelsen kan inte nog betonas, menar Jessika Roswall när LUM får en pratstund.

– För att få den riktiga spetsen behöver vi ha utbyte med andra länder och universitet, det är det ena. Det andra är det större perspektivet där EU har halkat efter vad gäller forskning, utveckling och konkurrenskraft. För att komma ikapp konkurrentländer måste vi samarbeta mer inom unionen.

– Jag tror att Europauniversitet och ut-

Kort efter sommarens konferens om Europauniversitet i Lund föreslog regeringen att EU-ministern Jessika Roswall blir Sveriges nya EU-kommissionär. Tillträdet sker i höst.

byte mellan lärosäten är något som alla tjänar på, enskilda universitet, medlemsländer och EU – men i synnerhet studenterna.

STUDENTER SOM LÄSER delar av en utbildning utomlands kan öka villigheten att längre fram arbeta inom EU, tror hon.

– Svenska universitet har en viktig uppgift att informera om möjligheterna till utbyte och karriär inom EU. Entusiasmen finns men går att utveckla.

TEXT & FOTO: JAN OLSSON

Fler miljarder till forskning

FORSKNINGSSATSNING. Regeringen höjer nivån på forskningsanslagen de kommande åren. Nästa år med 1,5 miljarder kronor, 2026 med 2,5 miljarder, 2027 med 4 miljarder och 2028 med 6,5 miljarder. Enligt regeringen är det den största satsningen som gjorts i Sverige. Miljarderna går till excellent forskning, där banbrytande teknik och life science prioriteras. Satsningen presenteras i detalj i forskningspropositionen.

Universitetet klättrar på rankningslistor

RANKNING. LU klättrar för tredje året i rad på den internationella universitetsrankningen QS World University Ranking och hamnar på plats 75 i världen. Det innebär att LU är det näst högst rankade lärosätet i Sverige, efter KTH. Jämfört med föregående år klättrar LU tio placeringar, från plats 85 till 75.

LU har också belönats med QS Sustainability Champions Award som delas ut till lärosäten med starkt engagemang och en historia av aktivt arbete med hållbarhet.

Även på den så kallade Shanghairankningen har LU klättrat till intervallet 101–150 från fjolårets 151–200.

Rekordsommar för LU i The Conversation

FORSKNINGSKOMMUNIKATION. LU var framgångsrikt på den internationella nyhetsplattformen The Conversation i sommar – totalt publicerades 17 artiklar.

Artikeln ”The people we like can influence the connections our memory make” av Inês Bramão och Mikael Johansson vid Samhälls vetenskapliga fakulteten har med sina 210 000 läsningar blivit årets mest lästa artikel.

Två andra lästa artiklar är från Medicinska fakulteten: Christel Nielsens artikel ”Tattoos associated with a 21% greater risk of lymphoma – new study” med 160 000 läsningar och Mattias Tranbergs ”Why are some people happy when they are dying” med 70 000 läsningar.

aktuellt.

Pionjärprofessorn:

”Prata mer om undervisningen!”

UTBILDNINGSVETENSKAP. Att våga prata om sin undervisning med andra gör en till en bättre pedagog.

Det är professor Katarina Mårtenssons fasta övertygelse.

Vid årsskiftet utsågs hon till universitetets första professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning.

Hur blir man en bra universitetslärare?

Den frågan har Katarina Mårtensson ofta funderat på under sin långa karriär

inom akademin. Som verksam vid Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling har hon i många år hållit i högskolepedagogiska kurser för anställda vid universitetet. Enligt henne finns några saker som är särskilt viktiga när man talar om bra lärare inom högre utbildning.

– En god pedagogik kännetecknas inte av en enskild metod, utan handlar om mötet med studenterna och hur man stöttar dem i deras lärandeprocess. Att kunna reflektera över de val man gör i undervisningen är också viktigt – varför väljer jag som

jag gör och hur vet jag att mina val fungerar?

I sin forskning har Katarina Mårtensson, tillsammans med kollegan Torgny Roxå vid LTH, bland annat undersökt om universitetslärare har nätverk för att utveckla sin pedagogik på samma sätt som forskare har för att utveckla sin forskning. De har kommit fram till att när lärare pratar med andra om sin undervisning blir det ofta tillitsfulla samtal med viktiga erfarenhetsutbyten.

– Vi har i vårt arbete med pedagogisk utveckling, baserat på vår forskning under många år, sammanfattat vår strategi som ”fler och bättre samtal om undervisningen kommer att förbättra utbildningen”. Det låter förstås väldigt förenklat och det är det, men det är faktiskt kärnan i vad som tycks bidra till att undervisningen utvecklas systematiskt och bortanför individnivå.

MEN FÖR MÅNGA är det svårt. En anledning är att man lätt känner sig sårbar eftersom en lärare ofta är sitt eget främsta verktyg i undervisningen. Katarina Mårtensson minns särskilt en anställd som gick en av AHU:s kurser.

– Den personen sa: ”Jag är en högt ansedd professor, har publicerat mängder med artiklar och blir ofta anlitad som expert, men i undervisning är jag självlärd till skillnad från forskningen. Det gör att jag känner mig som en amatör som provar sig fram. Det känns svårt att blotta för andra”. Det där har fastnat hos mig.

För Katarina Mårtensson, som brinner för högskolepedagogisk utveckling, är det viktigt att kunskap och insikter om undervisning inte bara stannar hos en person utan att det sprids till kollegor på institutionen.

– Ansvaret för pedagogisk utveckling ska inte bara läggas på individen, utan på lärarlaget eller institutionen som helhet.

KATARINA MÅRTENSSON själv startade sin akademiska bana som student på logopedprogrammet i slutet av 1980-talet. När undervisningen gick över till det som i dag kallas problembaserat lärande, fick hon en aha-upplevelse. För medan hon själv upp -

Katarina Mårtensson hoppas att LU:s satsning på pedagogisk meritering ska bidra till en förändrad syn på vikten av undervisning vid rekrytering. foto: péter rákossy

skattade metoden, fanns det studiekamrater som avskydde den. Att studenter kunde reagera så olika väckte Katarina Mårtenssons intresse för utbildningsfrågor och i slutet av 90-talet började hon på allvar jobba med universitetspedagogik och fortbildningskurser.

SOM NYBLIVEN PROFESSOR sällar hon sig nu till ett ganska litet sällskap –hon uppskattar att det finns en handfull professorer i hela landet med samma inriktning som hon. Ett bekymmer med att området är så litet är att det finns begränsat med forskningsmedel att söka.

– Få finansiärer viger forskningsanslag till specifikt den högre utbildningen. Vi har länge försökt föra fram det här problemet till exempelvis Vetenskapsrådet, men deras uppdrag fokuserar nästan uteslutande på grund- och gymnasieskolan. Det finns ingen direkt hemvist där vi kan söka pengar. Det är något jag nu vill vara med och förändra för att växla upp möjligheterna till forskning, säger Katarina Mårtensson.

HENNES UPPFATTNING är att inställningen till pedagogisk utveckling är god på Lunds universitet. Det visar inte minst det senaste initiativet med pedagogisk meritering som universitetet sjösatte tidigare i år. Katarina Mårtensson hoppas att det på riktigt ska bidra till en förändrad syn på undervisningens betydelse när det gäller rekrytering och akademiska karriärer. Hennes erfarenhet säger att tidigare satsningar ofta har slutat som fina ord på ett papper.

– Jag ser en ökad medvetenhet i att ge lärarna möjlighet att utvecklas, men också i att det faktiskt ska räknas när man söker en tjänst. Jag tycker att det senaste initiativet känns positivt och otroligt genomarbetat, så jag hoppas och tror att Lunds universitet menar allvar.

MINNA WALLÉN-WIDUNG

Vill se fler karriärvägar för unga HT­forskare

KARRIÄR. Att göra karriär som postdoktor inom humanvetenskapliga ämnen är en svår balansakt mellan traditioner och vad som för tillfället betraktas som värdefull forskning och en framgångsrik karriär.

Varför är det så och vad kan man göra åt det? Det har utbildningsvetaren Jonatan Nästesjö undersökt.

Konkurrensen mellan unga forskare är stenhård och vägen till en fast tjänst innebär en långvarig social och ekonomisk osäkerhet. Jonatan Nästesjö är själv postdoktor och i sin forskning fokuserar han bland annat på gruppens villkor och karriärmöjligheter, främst inom humaniora.

– Det har jag gjort eftersom humanisters sätt att publicera och värdera forskning inte sällan hamnar i konflikt med de praktiker som idag används för att utvärdera forskare.

FORSKNINGSPOLITISKT läggs idag stor tonvikt vid kvantitativa prestationsmått där naturvetenskaperna stått som modell. Enligt Jonatan Nästesjö har det förändrat förutsättningarna för humanistisk forskning.

– Forskare måste under väldigt korta tidsfönster producera mätbara resultat. Formen har kritiserats för att skapa en feg forskning som ställer frågor som man på förhand vet går att svara på och leder till publicerbara resultat.

Trenden krockar med det traditionella sättet att bedriva humanvetenskaplig forskning.

– Traditionellt har det varit längre publiceringstider och andra publiceringsformer, men det är inte i samklang med korta projekt som får externa medel. Det gör det svårare att publicera böcker, säger Jonatan Nästesjö.

Samtidigt visar Jonatan Nästesjös undersökning att postdoktorer sällan vill reduceras till ”den superkonkurrenskraftiga fors-

karen”. De har egna förhoppningar på forskarrollen som de tvingas passa in bland snäva institutionella karriärkrav.

– Postdoktiden har blivit något av en flaskhals där det tar allt längre tid mellan disputationen och en fast tjänst. Inom historia kan det ta upp till 10–20 år för att eventuellt få en fast tjänst. Här sker givetvis en sållning. De som är bäst rustade för att klara konkurrensen och osäkerheten kommer från välbärgade förhållanden, enligt Jonatan Nästesjö. Har de dessutom två föräldrar som är professorer har man både kulturellt och ekonomiskt bättre förutsättningar att leva med den osäkra postdoktiden. Även könet spelar roll, tillägger han.

– Vi kan statistiskt se att kvinnor snabbare får lektorstjänster som är väldigt undervisningstunga, medan män lättare blir professorer.

JONATAN NÄSTESJÖ ser några olika saker som skulle kunna minska osäkerheten och hyperkonkurrensen under postdoktiden. Inte minst krävs en mer tillåtande akademi med flera möjliga karriärvägar och utrymme för utvärderingssystem som tar hänsyn till olika publiceringsformer.

– Idag blir den humanvetenskapliga forskningen styvmoderligt behandlad och viss forskning osynliggjord.

GISELA LINDBERG

Jonatan Nästesjö. foto: caroline cabot

Efter Palestinagård – vad händer nu?

Kriget i Gaza har skapat konflikter på universitet i Sverige och i andra länder. Motsättningarna mellan demonstranter och universitetsledningar och mellan grupper av anställda lär ta tid att överbrygga.

Vi har träffat både LU:s rektor och demonstranter från tältlägret i Lundagård. I LUM ger de sin syn på vägen framåt. Vi har också intervjuat Lundaforskare med vitt skilda specialiteter och frågat hur de ser på sommarens händelser, vilka följderna kan bli och vad som krävs för att läka.

Studenterna var på plats i Lundagård i drygt två veckor

På gräsmattan utanför Kungshuset, i det som demonstranterna snabbt döpte om till Palestinagård, sitter fyra studenter i en ring. De är involverade i den studentrörelse som kallar sig Lund students for Palestine, LSFP, och deltog alla i tältlägret i slutet av vårterminen. De ställer upp på en intervju men vill inte medverka med namn eller bild i LUM, framför allt av säkerhetsskäl efter att flera av dem har sett sina personuppgifter uthängda på högerextrema sajter.

NÄR STUDENTERNA SLOG LÄGER var det som en del av en nationell och internationell rörelse och i protest mot akademiska samarbeten med israeliska institutioner som man anser bidrar till att förstöra utbildningssystemet i Gaza. De minns tiden i tältlägret som en ”underbar upplevelse av att stå tillsammans i solidaritet”, även om själva beslutet att slå läger var sprungen ur en känsla av att inte bli lyssnade på. De beskriver en ökad frustration över att inte få till en dialog om

HÖSTEN 2023 & VÅREN 2024

En grupp studenter sluter sig samman i Lund Students for Palestine som genomför återkommande demonstrationer mot att Lunds universitet inte tar ställning mot kriget i Gaza.

det som pågick i Palestina och om vad universitetet skulle kunna göra för att påverka och ta ställning.

– Jag har organiserat en massa studentaktiviteter tidigare, men jag har aldrig känt mig ignorerad på det sättet förut, säger en av dem.

Tillsammans förde de fram krav på bland annat akademisk bojkott och att LU skulle stå bakom ett uttalande till stöd för Palestina. Det blev två korta möten med ledningen, men efter det andra – som slutade med att polis kallades till Kungshuset – avbröts all kontakt.

STUDENTERNA som LUM pratar med anser inte att de borde ha gjort något annorlunda i något skede.

– Det är såklart en pågående diskussion i vår grupp kring det, men jag tycker att åtgärderna som studentrörelsen tog för att få till en dialog gick rätt till, säger en av studenterna och hänvisar till att de först skickade ut en petition, pratade med anställda, för-

sökte boka möten och gick genom de officiella kanalerna.

– Uppenbarligen har vi inte fått igenom våra krav, så det finns antagligen många saker vi kunde ha gjort. Men framåt tror jag att det handlar mer om att ta kontakt med den akademiska personalen och studenter på campus. Vi upplever att det finns ett brett stöd för det här, säger en annan. Studenterna menar att klyftan mellan studenterna och universitetsledningen inte bara beror på den strandade dialogen, utan nämner också en upplevd kunskapsbrist på central nivå gällande bland annat internationell lagstiftning och mänskliga rättigheter. Att tältlägret upplöstes av polisen och att en del av demonstranterna nu ställs inför rätta bidrar också.

– Vi vill gärna att den klyftan ska överbryggas och vi är redo att diskutera saken. Men jag tror att klyftan bara ökar just nu eftersom vi möter en fortsatt tystnad och eftersom studenter betraktas som kriminella och åtalas.

STUDENTERNA står fast vid sina tidigare krav på universitetet – bojkott, solidaritetsuttalande och att ge skydd åt palestinska akademiker. Framför allt önskar de en fortsatt dialog.

– I både Danmark, Norge och Finland har man haft jättebra samtal inom universiteten och kommit vidare på alla plan. I Stavanger till exempel har man inlett en akademisk bojkott och i Köpenhamn har man avyttrat samarbeten med vissa företag. Det är uppnåeliga mål och helt i linje med vad LU har gjort tidigare, till exempel när det gäller Ukraina. – Vi vill ha en diskussion i god tro och vi vill att universitetet ska agera konsekvent.

14 MAJ

Tidigt på morgonen slås de första tälten upp framför Kungshuset i Lundagård, som demonstranterna döper om till Palestinagård. Rektor Erik Renström bloggar att det inte är universitetets uppgift att driva utrikespolitiska frågor och att universitetet ska stå fritt från påtryckningar.

Fortsatt dialog med demonstranterna är det som gäller, men det ska ske genom studentkårerna. De direkta diskussionerna mellan ledning och demonstranter har nått vägs ände.

Det säger universitetets rektor Erik Renström. Han berättar att han träffat demonstranter i olika sammanhang. En del samtal har varit bra, andra inte. Diskussionerna har inte resulterat i samsyn. En sak ångrar han. – Vi borde i tidigare skede ha etablerat tydligare vägar till studentkårerna i de delar där demonstranternas engagemang skulle kunna tas tillvara. De representerar alla studenter och vi har väldigt bra och kontinuerliga kontakter med dem. Att vi inte bestämde oss för den vägen tidigare kan ha

”Vi borde i tidigare skede ha etablerat tydligare vägar till studentkårerna.”

skapat en dubbelhet i kommunikationen.

De flesta av demonstranternas krav kan universitetet inte uppfylla utan att bryta mot reglerna för vad statliga myndigheter får göra och uttrycka. En sak som universitetet kan, och till och med bör, göra är att hjälpa förstörda akademier i Gaza och andra utsatta områden i världen så att de kan börja fungera igen.

15 MAJ

Tältlägret växer och dialogpolis finns på plats. Det hålls stormöte och demonstranterna tydliggör sina krav. De vill att universitetsledningen gör ett uttalande som visar solidaritet med Palestina och som erkänner akademins ansvar. De vill också att samarbeten med israeliska institutioner och företag avslutas och att LU ska stötta palestinska studenter, forskare och lärare.

– Jag har efterfrågat konstruktiva förslag på sådant som universitetet kan göra. Sådana samtal ser jag fram emot, säger Erik Renström.

MENINGSSKILJAKTIGHETERNA mellan demonstranter och ledning, mellan studenter, och mellan anställda har rivit upp sår. På vissa håll djupare än på andra. Sår som enligt Erik Renström kommer att ta lång tid att läka. Universitetsledningen, men i ännu högre grad fakultets- och institutionsledningar, måste fokusera på detta länge framöver. – Vi måste kunna samarbeta och fungera tillsammans under samma tak. Det kommer att krävas stort engagemang på vissa håll för att arbetsmiljön och studiemiljön ska fungera, säger han.

16 MAJ

Rektor Erik Renström möter demonstranterna. Det blir ett kort möte eftersom det råder olika uppfattningar om var mötet ska fortsätta och hur många som ska delta.

Erik Renström, rektor Lunds universitet

Under intervjun återkommer Erik Renström flera gånger till vikten av att förstå universitetets roll och uppdrag som statlig myndighet. Grundlagen och andra lagar omgärdar verksamheten, principen om opartiskhet och saklighet går aldrig att rucka på. Upprop som cirkulerat har enligt honom ibland byggt på missförstånd. – En del studenter och medarbetare har låg kunskap om hur universitetets uppdrag ser ut och vilka lagar och principer som omgärdar verksamheten. Där måste medvetandegraden generellt öka. Kanske har vi kommit dithän att det behövs ett slags gemensamt kontrakt.

PÅ FRÅGAN om man som forskare kan vara aktivist blir svaret ett tveklöst ja.

– Absolut. Universitetet har aldrig några synpunkter på vad anställda har för åsikter i det privata. Men om det får konsekvenser för arbetsmiljön och hur den anställde utför sitt arbete så är vi skyldiga att agera. Det här märker jag ibland att vissa har svårt att tro på, säger och fortsätter:

– Undantaget är jag. Jag kan inte uttala något som inte är i linje med universitetet som myndighet. Det gäller även privat.

HAN BERÄTTAR att han har brottats med dubbla känslor sedan den 14 maj då de första tälten restes i Lundagård. Det som inte kommit fram är det positiva, menar han.

– På ett sätt är jag glad att det hände här, för det visar att universitetet är en viktig kraft i samhället. Vi är en kulturbärande institution och det är viktigt för väldigt många vad vi gör. Det är det som är den positiva sidan – det var här det hände.

Philippe Goldin, psykologiforskare och före detta gästprofessor i Lund

Det kommer att ta tid att återställa tilliten och förtroendet mellan propalestinska studenter och universitetsledningen och mellan anställda som tagit ställning för eller emot demonstranterna. Men tar man itu med meningsskiljaktigheterna på rätt sätt så kan universitetet gå stärkt ur konflikten, menar psykologiprofessor Philippe Goldin.

LUM träffade honom innan han återvände till USA och University of California Davis

där han bland annat forskar på strategier för att hantera känslor.

Kommunikation är a och o för att överbrygga förtroendeklyftan, understryker han. Om demonstranter, ledning och anställda med motsatta åsikter inte pratar med varandra kommer såren inte att läka. Tid, tålamod att lyssna och öppenhet för andras åsikter är andra ingredienser för att bygga upp tilliten på nytt.

Philippe Goldin föreslår att det skapas en liten grupp som representerar olika åsikter. Gruppen bör enligt honom bestå av demonstranter, studenter med annan åsikt, universitetsledning och olika personalkategorier. Totalt omkring tolv personer. Dessutom en professionell medlare utan koppling till universitetet som alla har förtroende för. Vid första mötet kan det vara bra att inte ens nämna meningsskiljaktigheterna och varför man är där, menar han. Det gäller också att

”Konflikthantering borde vara en naturlig del i introduktionen för alla nyanställda. Helst för studenter också. ” t

23 MAJ

Tre demonstranter bjuds in till Kungshuset. De träffar prorektor Lena Eskilsson och vicerektor Jimmie Kristensson. Demonstranterna vill att ledningen skriver på en petition, vilket inte sker. När demonstranterna inte vill lämna huset tillkallas polis som eskorterar dem ut. Demonstranterna säger efteråt att de fördes ut med våld. Universitetsledningen säger att det var svårt att få till en konstruktiv dialog. Anmälan om brott mot ordningslagen upprättas.

26 MAJ

Anställda vid LU mottar ett mejl från personer som uppger att de är studenter som vill klargöra vad de kallar ”desinformationen” från ledningen. De uppmanar anställda att skriva på ett uttalande skrivet av gruppen Lund Academics for Palestine.

klargöra vad man har kontroll över och inte har kontroll över. Hur polisen tömde tältlägret är ett exempel på det senare. Vid andra eller tredje mötet kan man börja närma sig kärnfrågan. Ett sätt är enligt Philippe Goldin att försöka enas kring värden som alla kan stå för och som man är tydlig med utåt. Fred, frihet och solidaritet är några exempel.

Vilka svårigheter kan du se i processen?

– Starka känslor som inte tillåter människor att tänka klart, såsom rädsla, oro, ilska. Ett annat hinder kan vara urvalet och vilka som är med i gruppen som träffas.

Hur förhindrar man att liknande sår rivs upp vid framtida konflikter i världen?

– Viktigast är att kommunicera öppet och uppriktigt. Sedan tycker jag att konflikthantering borde vara en naturlig del i introduktionen för alla nyanställda. Helst för studenter också.

Är en sådan här konflikt alltid dålig?

– Nej. Konflikter kan vara bra sätt att fördjupa och vidga förståelsen för varandra och varandras åsikter. Om man däremot gräver ner sig i skyttegravar och inte kommunicerar på ett uppriktigt sätt så riskerar konflikten lätt att fördjupas.

Nina Gren, universitetslektor i socialantropologi och forskare vid Centrum för Mellanösternstudier

Nina Gren är en av de anställda som under våren har stöttat de protesterande studenterna i både debattartiklar och på plats i tältlägret.

– Jag tycker att jag som forskare har ett ansvar utifrån den kunskap jag har efter 20 års forskning om hur vardagslivet ser ut för palestinier i de ockuperade områdena. Att ta ställning för något så grundläggande som rätten till liv är inte särskilt svårt. För mig vore det absurt att inte göra det, säger hon.

NINA GREN säger att hon har dubbla känslor när hon tänker på vårterminen som gick. Dels en beundran för studenternas engagemang, kunskapstörst och förmåga att organisera sig. Dels en oförståelse för hur hon uppfattat att universitetsledningen agerat. För att komma vidare och minska gapet till de protesterande studenterna men också

till de anställda som i likhet med henne själv är besvikna, tror Nina Gren att det behövs en bättre dialog på alla nivåer.

– Jag kan känna en besvikelse över att så många kollegor inte var beredda att stå bakom våra studenter. Därför tycker jag att vi borde inleda höstterminen med att ta tag i de här frågorna. Till exempel – vad innebär det när vi undervisar om mänskliga rättigheter, om krig och fred, om rasism. Vad innebär det i praktiken att vara engagerad i samhället? Vi kan inte tysta ner det som pågår och måste åtminstone kunna diskutera varför vi är oense.

Detsamma anser hon borde gälla för universitetsledningen.

– Förutom akademisk bojkott av israeliska universitet så handlade grundfrågan om att studenterna ville att universitetsledningen skulle göra ett uttalande till stöd för palestinska akademiker och studenter. Varför kan vi inte ens prata om det?

28 MAJ

Polisen meddelar att demonstranterna måste lämna Lundagård och att tältlägret ska tömmas före doktorspromotionen den 31 maj (följt av ett annat evenemang som har tillstånd att vara i Lundagård dagen därpå). Demonstranterna uppmanar fler anhängare att komma till platsen och visa sitt stöd.

Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt

Tonläget har ibland varit uppskruvat men ingen verkar ha gått över gränsen för vad som skulle kunna vara straffbart. Så sammanfattar juridikprofessor Vilhelm Persson vad anställda sagt och skrivit i samband med de propalestinska demonstrationerna.

– Utifrån vad man får säga så har jag inte sett, hört eller läst något som varit i närheten av att vara olagligt. Sedan är det en annan sak vad man bör säga, det vill jag inte recensera, säger han.

Anställda vid universitetet har olika uppfattningar om studentdemonstrationerna.

”Utifrån vad man får säga så har jag inte sett, hört eller läst något som varit i närheten av att vara olagligt.”

Viktigast, juridiskt sett, är att universitetsledningen inte har försökt att begränsa anställdas yttrandefrihet, anser Vilhelm Persson.

– Universitetet har som arbetsgivare rätt att förvänta att anställda gör sitt jobb och anstränger sig för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Däremot ska ledningen inte ha några åsikter om vad anställda yttrar privat, det är väl så långt som det juridiska sträcker sig i allt detta, säger han.

ENLIGT VILHELM PERSSON är det milsvid skillnad på vad offentliganställda får yttra privat och vad de får uttrycka i tjänsten. Privat får anställda säga och uttrycka nästan vad de vill så länge de sköter jobbet och behandlar alla lika. Vad gäller yttranden i

tjänsten är det tvärtom. Då har offentliganställda i princip ingen yttrandefrihet.

Vilhelm Persson beskriver det som att de är statens och lagens förlängda arm som ska tillämpa regler på ett sakligt och opartiskt sätt. Någon egentlig frihet att uttrycka åsikter om det ena eller det andra finns inte.

– I praktiken kan det vara svårt att dra gränsen mellan vad som sägs privat och vad som sägs i tjänsten, så det är svårt att exakt säga vad som är okej och inte okej, säger han.

Och studenter, vad gäller för dem?

– De kan göra och säga vad de vill så länge de inte begår något brottsligt. De behöver inte vara sakliga och opartiska.

Övertramp i juridisk mening har enligt vad Vilhelm Persson sett och läst i media inte förekommit i debatten, men juridiken mäter inte vad som är ett gott diskussionsklimat. Därför, menar han, är det viktigt att diskutera vilket debattklimat som ska råda på universitetet och i samhället i stort. Oavsett åsikt bör respekt styra hur vi beter oss mot varandra på arbetsplatsen.

– Det skulle vara ett ganska otrevligt samhälle om alla utnyttjade sin yttrandefrihet till max hela tiden. Om man alltid balanserade på gränsen till förolämpning, förtal och hets mot folkgrupp så skulle det vara ett tråkigt diskussionsklimat, tycker jag.

29 MAJ

Demonstranterna upprepar sina krav på universitetet och sin kritik av ledningen. De meddelar också att de ämnar stanna kvar och protestera tills deras krav blir mötta. Universitetsledningen meddelar att man inte återupptar dialogen med demonstranterna, utan att man hädanefter för diskussioner med studentkårerna.

30 MAJ

Tidigt på morgonen börjar polis avhysa demonstranterna och tömma tältlägret. En del demonstranter lämnar frivilligt, andra avlägsnas handgripligen. Senare meddelar polisen att ett 40-tal personer är misstänkta för ohörsamhet mot ordningsmakten.

Martin Ericsson, historiker och

författare till boken

1968: Revolternas år

År 1968 bubblade det av missnöje och protestlystnad i Sverige. Vietnamkriget, Davis Cup i Båstad där Sverige skulle möta dåvarande Rhodesia, apartheidsystemet i Sydafrika och den svenska värnplikten var några av sakerna som upprörde framför allt unga universitetsstudenter och som ledde till demonstrationer, ockupationer och polisingripanden runt om i landet.

”Ingenting tyder på att universitetet kommer

att genomföra de krav som studenterna

ställt,

men samhället diskuterar och debatterar konflikten i

Palestina på ett sätt som inte gjordes innan.”

Precis som under årets demonstrationer var Lund ett av centrumen för protesterna. Martin Ericsson, forskare vid Historiska institutionen, har länge intresserat sig för politiska och sociala proteströrelser i sin forskning, och han ser flera likheter mellan 1968 och dagens studentprotester.

– Mycket av protesterna 1968 handlade om internationella frågor. Vietnamkriget förstås, men många i Lund engagerade sig också mot apartheid och rasism i olika delar av världen. Dagens protester handlar också om en internationell konflikt.

EN ANNAN LIKHET är inspirationen från USA, berättar Martin Ericsson. Det var där protesterna startade 1968 och samma år besökte representanter från Svarta pantrarna, en socialistisk organisation som kämpade för afroamerikaners rättigheter, flera lärosäten i Sverige.

– När det gäller de så kallade Palestinagårdsprotesterna ser vi samma sak – de har tagit efter de amerikanska studenternas metoder att slå läger och demonstrera på campus.

En tydlig skillnad mellan protesterna då och nu är politikernas respons, menar Martin Ericsson. När värnpliktsprotesterna

pågick som ivrigast 1968, befann sig till exempel statsminister Tage Erlander i AF-borgen och åt middag efter att ha invigt det nya universitetssjukhuset. När demonstranterna fick veta det begav de sig till AF, tog sig in och krävde att få tala med statsministern. Tage Erlander avbröt sin middag och gick för att möta studenterna.

– Det är en stor skillnad mot i dag, då våra ledande politiker uttalar sig som om protesterande studenter var våldsverkare, säger Martin Ericsson.

VILKEN BETYDELSE hade då studentprotesterna 1968? Enligt Martin Ericsson var det inga av studenternas direkta krav som gick igenom, men i förlängningen bidrog de ändå till viktiga förändringar. Ett viktigt exempel är demokratiseringen av svenska lärosäten, som har resulterat i dagens långtgående studentinflytande.

– Det är samma sak i dag – ingenting tyder på att universitetet kommer att genomföra de krav som studenterna ställt, men samhället diskuterar och debatterar konflikten i Palestina nu på ett sätt som inte gjordes innan, säger Martin Ericsson.

JAN OLSSON & MINNA WALLÉN-WIDUNG

31 MAJ Under doktorspromotionen genomförs protester utanför domkyrkan.

JUNI

De första åtalen väcks mot demonstranter som vägrade lämna tältlägret på polisens uppmaning.

17 JULI

Två demonstranter, båda Lundastudenter, döms till böter och överklagar senare domarna till hovrätten. Fler domar följer under sommaren.

LU Innovation tar forskningsresultat och idéer från insight till impact. Såväl anställda som studenter erbjuds hjälp. Vi har träffat några forskare på olika fakulteter som berättar om hur

LU Innovation har hjälpt dem.

Tar forskningen till nya höjder

Stöttar forskare att starta bolag och utveckla innovationer

Hos LU Innovation kan den som vill nyttiggöra och omsätta sin forskning i en produkt eller tjänst få hjälp med bland annat finansiering, rådgivning, utveckling och marknadsföring, helt gratis. Avdelningschef Niclas Nilsson hoppas att fler forskare ska upptäcka stödet.

Ultraljudsdiagnostik, den första respiratorn, havredryck, bluetooth och genterapi för behandling av cancer. Det är bara några av de uppfinningar som brukar lyftas fram när det gäller banbrytande innovationer som under åren har sprungit ur forskning vid Lunds universitet.

Och för de forskare som är nyfikna på hur även deras forskning ska kunna komma samhället till gagn finns det hjälp att få hos LU Innovation, en avdelning under sektionen Forskning, samverkan och innovation.

– Vi brukar prata om att gå från insight till impact och vi hjälper anställda, studenter och forskare att göra just det, säger avdelningschef Niclas Nilsson.

EXEMPEL PÅ TJÄNSTER som LU Innovation erbjuder är idé- och innovationsutveckling, finansiellt stöd och juridisk expertkunskap kring hur man skriver avtal och söker patent. De kan också hjälpa till med marknadsföring, att tillsätta en styrelse eller hitta en passande vd. Fokus ligger framför allt på att hjälpa forskare och studenter att starta bolag med tillväxtpotential, men LU Innovation hjälper också till att utveckla icke-kommersiella samhällsnyttiga innovationer utan bolagisering.

– Vi vill hjälpa till att förbättra världen genom bolag som kan skala upp och göra en väsentlig förändring. Det kan handla om teknik, klimat, vård och omsorg eller vad

Niclas

Nilsson är avdelningschef på LU Innovation. foto: johan persson

som helst, men kommersialiseringen är inte ett självändamål.

DET SÅ KALLADE LÄRARUNDANTAGET

innebär att den forskare som kommer på en idé eller uppfinning själv äger rättigheterna till den. Det här gör Sverige världsunikt – i nästan alla andra länder är det universitetet som äger rättigheterna. Lärarundantaget innebär en stor frihet, men också ett ansvar, för den enskilda forskaren. Niclas Nilsson önskar att fler inom Lunds universitet ska förstå vilken potential det innebär att kommersialisera sin forskning.

– Vi ska inte stanna vid att förstå och förklara, vi ska ju förbättra också. Vissa forskare tänker att om jag publicerar mina forskningsresultat så hittar kunskapen ut i industrin. Men så fungerar det tyvärr inte, vi måste själva jobba aktivt.

Han menar att det inom universitetsvärlden traditionellt sett finns en inställning till kommersialisering som något akademiker inte ska syssla med. Det tycker han är synd. – Vi önskar en kulturförändring på det här området och sedan ett år tillbaka marknadsför vi oss mer riktat mot forskare. Vi vill lära dem att det finns gratis hjälp att få och att det inte medför någon risk eller förpliktelse att kontakta oss.

LU INNOVATION riktar sig till anställda och studenter vid samtliga fakulteter. En viktig förändring i år är att VentureLab, en inkubator som tidigare främst fokuserade på studenter, nu utökar sitt stöd till att omfatta även forskare.

MINNA WALLÉN-WIDUNG

LU INNOVATION

Sedan 2010 har LU Innovation varit med och startat 363 aktiebolag. LU Innovation har ett nära samarbete med LU Holding, universitetets investeringsbolag som bygger företag tillsammans med forskare och går in med kapital. I sin portfölj har LU Holding bolag som tillsammans har genererat över 8 300 heltidsjobb och tagit in över 11,8 miljarder i riskkapital.

VentureLab, som tillhör LU Innovation, är en inkubator för startups som erbjuder studenter och forskare kontorslokaler, utbildningsprogram, events och affärsrådgivning helt kostnadsfritt.

Den som är nyfiken och vill veta mer eller boka ett möte med LU Innovation kan gå in på innovation. lu.se.

Fick hjälp att utveckla koncept för ny sorts läsecirkel

Litteraturprofessorerna Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson var med och tog konceptet shared reading till Sverige. Nu har de fått anslag från LU Innovation för att utveckla och anpassa det för gymnasieskolor.

Shared reading är från början ett brittiskt koncept, som i korthet innebär en läsecirkel med högläsning i grupp. När gruppen träffas läser läsledaren ett stycke som sedan leder till diskussion bland deltagarna. Fördelen är att ingen behöver läsa något på förhand och att det inte finns krav på förkunskaper, prestation eller läsförmåga.

– Det är väldigt deltagarstyrt, diskussionen formas efter deras frågor och intressen, säger Anders Ohlsson.

HAN OCH KOLLEGAN Torbjörn Forslid var med och introducerade konceptet i Sverige 2017. De hade börjat intressera sig för socialt läsande och tilltalades av shared reading som fokuserar på läsupplevelse och gemenskap. Här i Sverige visade många regioner intresse och i dagsläget har de utbildat fler än 150 bibliotekarier till läsledare. Förutom utbildning driver de egna läsecirklar och forskar om social läsning.

– Innovationen består i att vi också utvecklar konceptet. I Storbritannien fokuserar de på den klassiska litteraturen, med Shakespeare i centrum, och på läsningens hälsoeffekter. Här väljer vi ofta modernare litte -

ratur och fokuserar på läsupplevelsen i sig, säger Anders Ohlsson.

LU Innovation kom de i kontakt med tack vare en särskild utlysning vid HT-fakulteterna. Syftet var, enligt Torbjörn Forslid, att få fakultetens forskare att inse att även humanistisk forskning kan omsättas i en produkt eller tjänst. De ansökte och fick ett anslag som möjliggjorde att de båda kunde frigöra tid till att etablera och utveckla shared reading. Genom hela processen har LU Innovation fungerat som bollplank och rådgivare.

– Det är enormt kul att diskutera med dem, de är drivande och sporrar oss. Dessutom har de ett marknadstänk som vi saknar och har bland annat fått oss att starta

Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid. foto: gisela lindberg

en hemsida och göra reklam för konceptet, säger Torbjörn Forslid.

– De har även funderat på hur vi ska göra om verksamheten växer. Ska vi anställa någon? Behövs det ett gemensamt bolag? Det är väldigt värdefullt, säger Anders Ohlsson. Nyligen fick de ytterligare ett anslag som möjliggör en anpassning av konceptet för att kunna användas på gymnasieskolor, också det ett förslag från LU Innovation.

– Skolan har ett läsfrämjande uppdrag men där finns också prestationskrav, så materialet måste arbetas om för att passa den miljön. Tack vare anslaget kan vi jobba med det under hösten, säger Torbjörn Forslid. MINNA WALLÉN-WIDUNG

Risken för översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. GIS-forskarnas innovation kan upplysa samhällsaktörer om hur vattnet rör sig, hur snabbt det rinner och var det hamnar. Bilden visar en översvämning i Hallsberg. foto: fredrik pettersson /mostphotos

Naturvetare går mot strömmen med produkt för översvämningsanalyser

Naturvetenskapliga forskare brukar inte direkt vara kända för sitt entreprenörskap. Men på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap finns en innovativ hjärntrust som utvecklat ett verktyg som kan hjälpa samhällsaktörer i samband med översvämningar.

Solen steker över Sölvegatan när professor Petter Pilesjö, barfota, öppnar dörren till GIS-Centrum. Det var veckor sedan det regnade i Skåne, men i södra Europa har en våg av översvämningar sköljt över bland annat Italien.

Efter att ha forskat om vattenflöden under många år fick Petter Pilesjö och hans kollegor Abdulghani Hassan och Andreas Persson idén att utveckla en algoritm som visar hur vatten rör sig vid översvämningar.

Efter att ha fått stöd från LU Innovation, LU

Pilesjö har tillsammans med två kollegor utvecklat en algoritm som visar hur vatten rör sig vid översvämningar. foto: johan joelsson

Holding och Sandberg Development började trion arbetet med sin produkt PluvioFlow som ska sjösättas på marknaden under hösten 2024.

– Klimatförändringarna gör att risken för översvämningar ökar. Det är därför av yttersta vikt för olika samhällsaktörer att veta hur vattnet rör sig, hur snabbt det rinner och var det hamnar, säger Petter Pilesjö.

BLAND FÖRETAGETS potentiella kunder ser Pilesjö kommuner, regioner och myndigheter runt om i Sverige. Men även lantbrukare, banker och försäkringsbolag.

– När det kommer 200 millimeter regn på två timmar behövs pricksäkra modeller, säger han.

Att naturvetenskapliga forskare ofta skyr entreprenörskap är något Petter Pilesjö kan intyga. Efter en lång forskarkarriär har han träffat många kollegor som anser att man inte ska vara en monetärt orienterad krämare.

– Ibland har jag blivit kritiserad för att vara en entreprenör under de här senaste trettio åren. Jag och mina kollegor har byggt upp GIS-Centrum och våra internationella utbildningar. Jag betraktar mig inte som pengakåt, snarare som en idédriven visionär, säger han och ler.

JOHAN

JOELSSON

Petter

Lyckad kommersialisering av demenssimulator

Hur känns det att leva med en demenssjukdom? Det besvarar ”demenssimulatorn” som virtual reality-forskarna vid LTH har tagit fram. Simulatorn tar in användaren i en virtuell kontext där olika upplevelser av hur det är att leva med en kognitiv sjukdom genereras.

LTH-forskarna Joakim Eriksson och Maria Hedin har under flera år arbetat med forskning om virtuella naturupplevelser för äldre med demenssjukdom. VR-tekniken har använts på skånska äldreboenden och bidragit till positiva hälsoeffekter för de boende. Tekniken har resulterat i en produkt som nu används av demensvården och anhöriga till människor med kognitiv sjukdom. Förhoppningen är att simulatorn ska kunna bidra till en bättre demenssjukvård.

– När vi beskriver demenssimulatorn så brukar vi kalla den för en insiktssimulator. Med headsetet på huvudet kliver användaren in i en sorts inre monolog och får ur ett förstapersonsperspektiv uppleva de svårigheter som en person med kognitiv sjukdom kan stå inför i sin vardag, säger Maria Hedin.

I SAMARBETE MED demenssjuksköterskor och anhöriga till demenssjuka, samt finansiering och stöd från LU Innovation, Alzheimer fonden och Burlövs kommun, har forskarna kunnat utveckla sin VR-produkt.

Joakim Eriksson säger att det hade varit svårt att ta simulatoridén vidare utan engagemanget från LU Innovation:

– Vi har ingen tidigare erfarenhet av att kommersialisera forskning och har fått mycket stöd kring frågor som rör juridiska aspekter, hur mycket vi ska ta betalt för licenser och hur vi ska tänka mer affärsmässigt. Vi har lärt oss massor och känner oss tryggare nu när vi tar vidare vår produkt till en större marknad.

Marknaden är främst demensvården, men även anhöriga och personer som arbetar i olika samhällsfunktioner.

– Det kan handla om kassörskan i livsmedelsaffären, busschauffören, hemtjänsten – alla som i sin yrkesroll interagerar med människor, säger Maria Hedin.

EN ENKEL VARDAGSSITUATION kan bli skrämmande för en person som har bristande kognition. Som exempelvis att glömma att en anhörig gått bort. Simulatorn bidrar till en ökad förståelse för hur det kan kännas, vilket kan göra det lättare för utomstående att bemöta känslorna.

– Påminnelsen om att den anhöriga gått bort kan vara som att få dödsbeskedet om och om igen. Vem vill flera gånger

om dagen uppleva de starka känslor som en anhörigs död ger? Ett värdigt bemötande är viktigt för att situationen inte ska bli ännu mer besvärlig och obehaglig för den demenssjuka, och det kan VR-produkten bidra till, säger Maria Hedin.

DEMENSSIMULATORN har tagits emot väl av användarna, och flera kommuner använder nu simulatorn som en del av sina utbildningsprogram. Forskarna arrangerar användarträffar för att få kunskap om vad användarna tycker och hur produkten kan förbättras.

– Genom dialogen med dem kan vi justera tekniken baserat på vad de önskar och behöver, säger Joakim Eriksson. JESSIKA SELLERGREN

Maria Hedin och Joakim Eriksson har utvecklat en VR-produkt som simulerar hur världen ter sig för en demenssjuk person. foto: alma fager

För många har den första kontakten med Lunds universitet varit ett vilset samtal till växeln. Men vilka är de som jobbar där, vad är det för frågor de får och hur har arbetet som växeltelefonist förändrats genom åren?

Välkommen till växeln!

Telefon, headset och ett speciellt växelprogram är några av arbetsverktygen för en växeltelefonist.

När Lotta Hansson (till höger) började i universitetets växel 2007 var det tiotalet telefonister. Idag är det fyra. På bilden syns även Hanna Klasson och My Widholm. Ann Alicedotter saknas.

Att jobba i växeln har inget att göra med bilden som visas i gamla journalfilmer där kvinnor sitter på rad, svarar i telefon, drar ut en sladd ur ett uttag och kopplar in den i ett annat. Allt i ett ständigt sorl av röster. Den så kallade snörväxelns tid är för länge sedan förbi. Det enda som inte förändrats är att växeltelefonist fortfarande är ett kvinnoyrke. På Lunds universitet heter de Lotta Hansson, Hanna Klasson, My Widholm och Ann Alicedotter. Växelhäxor kallar de sig själva.

De tillhör Sektionen IT och sitter i ett öppet kontorslandskap på Margaretavägen i Lund. I samma rum finns servicedeskens något större gäng. Samarbetet dem emellan är tätt. Växeltelefonisterna hjälper till att hantera de omkring 35 000 ärenden som kommer in till servicedesken varje år. I runda slängar sorterar de två tredjedelar av ärendena och ser till att de hamnar rätt bland de omkring 200 så kallade lösningsgrupperna.

I SNITT GÅR HALVA ARBETSDAGEN till att avlasta servicedesken, den andra halvan till att svara i telefon. Allra mest ringer det när ansökningar till kurser och program ska in och i samband med antagningen.

– En vanlig dag är det nog runt 500–600 som ringer hit, säger Lotta Hansson som arbetat i växeln sedan 2007.

”Det är inte lika många som ringer idag jämfört med när jag började i växeln, men de som ringer är definitivt mer krävande.”

Mer än 100 samtal per dag och telefonist låter som många för ett otränat öra. Ändå är det långt färre än det har varit. En numera pensionerad kollega besvarade på egen hand 888 samtal en dag, berättar Lotta Hansson. Om det är rekord eller inte är oklart.

HANNA KLASSON har jobbat i växeln i tio år. Ingen dag är den andra lik, berättar hon. Frågor och ärenden skiljer sig åt. Ofta handlar det om att göra två eller flera saker samtidigt. Och även om man efter ett antal år i växeln kan universitetet och känner till dess anställda bättre än många andra så går

det inte att bli fullärd. Nya ansikten dyker upp och organisationer förändras.

– Vi hjälper varandra när det är något vi undrar. Vi är ett jättebra gäng.

Det är lätt att hitta information på webben idag. Ändå är det många som ringer och frågar om sådant som bara är ett knapptryck bort. Och de ger sig sällan innan de fått svar på alla sina frågor.

– Det är inte lika många som ringer idag jämfört med när jag började i växeln, men de som ringer är definitivt mer krävande, säger Hanna Klasson.

När hon eller någon av hennes kollegor lyfter på luren vet de inte vem det är i

Gamla tiders snörväxel är ett minne blott.

ringningar till stöd för den propalestinska studentdemonstrationen i Lundagård i maj och efterspelet under sommaren. Vissa uppringare ringde fyra, fem gånger varje dag i ett par veckors tid. Alltid ville de bli kopplade till någon i ledningen och ofta handlade det om att utkräva ansvar för hur studenterna blivit behandlade. När det inte alltid gick att koppla fram dem krävde de att växeln skulle svara för hela universitetet.

– Vi har såklart inga åsikter, vårt arbete är att koppla samtal och det gör vi tills de får svar eller själva avslutar samtalet. Sådana samtal är krävande, säger Lotta Hansson.

Vid andra tillfällen har det hänt att de fått höra ord som ”jag vet var du bor” innan samtalet avslutats.

– Det har inte hänt ofta men när det har hänt så ser man sig lite extra om över axeln när man går hem, och såklart rapporterar vi sådant till vår chef.

MEN ALLT SOM OFTAST är de som ringer trevliga även om frågorna kan vara lite udda. Ett exempel är mannen som varje sommar ringer och påpekar att antalet harkrankar har minskat. Ett annat damen som ringer och berättar att samma humla som besökt henne förr om åren har återvänt igen och så vill hon prata med någon biolog för att höra om humlor brukar bete sig så.

Studenternas frågor om kurslitteratur, studentkonto, salar och lärare kopplas vidare, men ibland blir det lite eget detektivarbete i växeln när någon som precis har flyttat till Lund ringer och frågar om bussnummer och närmsta busshållplats för att ta sig till sin första föreläsning.

– Det är klart vi försöker hjälpa till. Hur vi bemöter dem bidrar ju till deras bild av universitetet, säger Lotta Hansson.

andra änden. En blivande student eller den blivande studentens pojkvän eller flickvän eller farmor eller farfar eller kanske någon universitetsanställd som inte hittar rätt i telefonidjungeln? Eller någon helt annan. Själv har Hanna Klasson blivit lurad i ett underhållningsprogram i radio när Anders Timell ringde och ställde absurda frågor. Lotta Hansson har haft kändisar som Mark Levengood, Jonas Gardell och Eric Gadd i

luren. Alla tre mycket vänliga, betonar hon. Men så är det inte alltid. Otrevliga samtal är vanligare än de flesta säkert tror, intygar båda två. Det kan vara studenter som anser sig orättvist behandlade av lärare och som låter sin frustration gå ut över växeltelefonisterna när läraren inte svarar. Det kan vara anställda som brusar upp och det kan vara samtal utifrån.

Ett relativt färskt exempel är alla på -

PÅ FRÅGAN vad som skulle underlätta arbetet i växeln råder ingen tvekan.

– Att alla lägger in sina telefonnummer i Lucat. Och så vore det bra om vi lite till mans blev bättre på att hänvisa när vi inte är anträffbara. Det skulle spara mycket frustration och vi skulle slippa arga kommentarer från folk som ringer och inte får svar.

TEXT: JAN OLSSON FOTO: KENNET RUONA

Lotta Hansson, My Widholm och Hanna Klasson.

listan.

Svenska eller engelska? Åsikterna går isär. Joachim Schnadt är ursprungligen från Tyskland och var Fysiska institutionens prefekt i sex år fram till årsskiftet. Han värnar om användningen av svenska i både tal och skrift.

Fem anledningar att kommunicera på svenska

Språket definierar hur vi tänker. Mer svenska på universitetet skulle öka den språkliga variationen hos många och bredda tänkandet, tillföra fler aspekter på olika problem och leda till bättre beslut. Att värna svenskan skulle på så vis gynna både forskning och undervisning.

Svenska universitet bör vårda och värna det svenska språket. Universitetet ska se till att svenskan fungerar inom olika ämnen även i framtiden. Dessutom är de allra flesta som jobbar och studerar vid svenska universitet bekvämast när de talar och skriver på svenska. Möjligheterna att uttrycka sig korrekt och nyanserat minskar på engelska.

Möjligheterna att samverka ökar. Ökad användning av svenska skulle leda till fler möjligheter att nå ut till och samverka med resten av samhället. Som det är nu utbildar universitetet exempelvis svenska fysiker med brister i förmågan att kommunicera vetenskapliga rön på svenska.

Engelska på grundutbildningen kan vara till nackdel för svensktalande studenter. Undervisning på engelska bidrar lätt till att utbildningen känns internationell och högkvalitativ. Enligt Joachim Schnadt är det delvis tvärtom. Överlag blir kvaliteten sämre och studenterna har svårare att ta till sig undervisningen.

Engelska som förstahandsalternativ är att göra kollegor en björntjänst. Exempelvis kommer många utländska doktorander att stanna i Sverige efter utbildningen och det skulle underlätta för dem om miljön som de dagligen vistas i är svenskspråkig eller tydligt tvåspråkig.

TEXT & FOTO: JAN OLSSON 1 2 3 4 5

Joachim Schnadt.

En av de främsta fördelarna med att vara universitetslärare? Att handleda och se studenter växa i sin roll. Det tycker i alla fall universitetslektorerna Olof Hallonsten och Anna Jonsson.

Serier och metaforer hjälper studenter att reflektera

Detektiver med förstoringsglas och att fånga och tillaga en fisk. Det är några av metaforerna som Anna Jonsson och Olof Hallonsten använder sig av för att förklara relationen mellan handledare och student, respektive uppsatsprocessens olika delar med inläsning, insamling och att laga till – eller snarare skriva – uppsatsen.

– En uppsats är inte bara en produkt, något studenten ska lämna över när den är klar. Det handlar om att förstå vad som händer under tiden. Med olika metaforer vill vi bjuda in studenterna att reflektera över bland annat processen och metoden, säger Anna Jonsson, tills nyligen universitetslektor på Ekonomihögskolan, nu på ny tjänst vid Stockholms universitet.

HON HAR UNDER FLERA ÅR samarbetat med serietecknaren Axel Brechensbauer för att kommunicera forskning. Tillsammans med Lundakollegorna Olof Hallonsten, Jens Rennstam och Nadja Sörgärde är hon redaktör för en ny antologi, Metaphors we supervise by, med korta essäer om handledning. Bärande i boken är

Att skriva uppsats liknar ett detektivarbete enligt Olof Hallonsten och Anna Jonsson.

illustrationer i härliga färger och en klick humor.

– Vi har låtit seriebilder illustrera varje metafor om handledning och uppsatsskrivande som vi lyfter i boken. Bilden på riddaren till en av essäerna handlar exempelvis om att bjuda in till en ödmjukare inställning i handledningen, säger Anna Jonsson.

NÄR ANNA JONSSON själv handleder magisterstudenter har hon regelbundna möten med dem, både inför, under samt i sluttampen av uppsatsskrivandet. Vissa i grupp, vissa mer enskilt, alltid med ambitionen att bidra till ökat lärande.

– Jag betonar tidigt att det är viktigt att de hittar ett problem som de själva tycker är intressant. Därefter handlar det ofta om att smalna av problemet och avgränsa sig.

tektivarbete” blir ett sätt att skapa nyfikenhet för den processen, säger hon.

Vilka fallgropar brukar studenterna hamna i?

– Det vanligaste är att tiden blir knapp. För att det ska bli roligt behöver studenten tid att tänka efter, gå tillbaka och revidera. Det kan man inte rusa in i. Ett tips är att göra sin hemläxa, läsa in sig på litteraturen och rama in problemet, säger Anna Jonsson.

– Det finns inget som irriterar mig så mycket som examinator som när jag inte förstår hur de har gått till väga. Eller att de skriver att de studerat ett visst företag, men inte vad företaget faktiskt gör, säger Olof Hallonsten.

”Hur skulle det inte kunna vara givande för oss som

lärare att handleda uppsatser? Det är ju det roligaste som

Vi har också en övning där de tittar på gamla uppsatser för att förstå att det inte finns en enda mall för hur man skriver uppsats. På ett mellanseminarium får de opponera på varandra och bli medvetna om generiska problem, säger Anna Jonsson.

Olof Hallonsten brukar beskriva uppsatsskrivandet som uppdelat i en ”jaga, samlafas” och en ”bara gör det-fas”.

– Efter att de har läst massor av artiklar och gjort intervjuer brukar en viss känsla av utmattning infinna sig. Men det är då de ska skifta fokus. Till en av de första studenterna jag handledde på Ekonomihögskolan sa jag ”you got it, now you have to do it”. Det blev som en slags slogan – eller metafor –för uppsatsprocessen, säger han.

ANNA JONSSON liknar uppsatsarbetet vid detektivarbete, där handledaren och studenten står på varsin sida ett förstoringsglas.

– Uppsatsskrivande är rätt mycket tyst kunskap, har man inte erfarenheten så behöver man få råd av handledaren. Det är lätt för mig att säga ”du ska vara nyfiken” men för att studenten ska kunna ta till sig det behöver jag fundera på vem jag har framför mig. Vilken förförståelse har den? Vilka idéer? Att då kalla uppsatsarbetet för ”de -

finns.”

Anna Jonsson nämner att det är vanligt att studenterna till en början inte inser betydelsen av metodarbete. Men i slutet av processen som uppsatsförfattare brukar förståelsen ha växt betydligt.

– Man ser så tydligt att studenten utvecklas. De kan komma in i uppsatsarbetet lite trevande men avslutar ofta stolt och stadigt. Det motiverar mig som handledare, säger Anna Jonsson.

OLOF HALLONSTEN instämmer och kalllar handledningen något av en högtid – för både lärare och student:

– Ibland får jag intrycket att man har studenter framför sig som ser det som en högtidsstund att de får en timme ensamma med en lärare. Det har de kanske inte haft tidiga -

re på sin utbildning. Då skulle de bara veta vilken högtidsstund det är för läraren att interagera med riktigt duktiga studenter: De vill något, de kan saker, de lyssnar på vad man säger, de utvecklas. Hur skulle det inte kunna vara givande för oss som lärare att handleda uppsatser? Det är ju det roligaste som finns.

TEXT: LOUISE LARSSON FOTO: KENNET RUONA

FOTNOT: Nyfiken på att veta mer? I Ekonomihögskolans podd ”Minds over Matters” diskuterar Anna och Olof vidare. Finns på Acast, Spotify och Apple Podcaster.

”METAPHORS WE SUPERVISE BY”

En antologi om handledning av uppsatser, utgiven av Studentlitteratur (2024). Redaktörer är Anna Jonsson, Olof Hallonsten, Jens Rennstam och Nadja Sörgärde. Kapitelförfattarna kommer från olika lärosäten och discipliner. De delar med sig av sina erfarenheter som handledare och kopplar det till metaforer och existerande litteratur. Målgruppen är både studenter och handledare.

– Att handleda är en relationell praktik mellan student och handledare. Vi vill betona den relationen genom att rikta oss till båda parter, säger Anna Jonsson.

Olof Hallonsten.

Anna Jonsson.

Is från stenåldern kan ge

ledtrådar om solstormar

De långa borrkärnorna av is ger forskarna värdefulla svar på en rad olika frågor. Bland annat bär iskärnorna spår efter kraftiga utbrott på solens yta. foto: raimund muscheler

I den mångtusenåriga isen från Grönland finns spår efter gigantiska solstormar. Geologiprofessor Raimund Muscheler gör nu en stor satsning på att kartlägga stormarna bakåt i tiden för att öka kunskapen om solens potentiellt farliga utbrott.

Vår sol befinner sig just nu i en aktiv fas med ökat antal solstormar. Vid ett kraftigt sådant utbrott kan partiklarna från solen i värsta fall orsaka allvarliga skador på det moderna samhällets infrastruktur. Elledningar, navigationssystem, satelliter och annan utrustning kan förstöras.

På Geocentrum i Lund pågår internationell toppforskning i jakten på bättre förståelse för solens utbrott. Vi lämnar därför Sölvegatan en skön sommardag och kliver – paradoxalt nog – in i isande kyla, via en bastant dörr i en av byggnadens korridorer. Innanför dörren finns ett frysrum med massor av is från både Grönland och Antarktis.

HÄR INNE BRUMMAR KYLFLÄKTEN högljutt för att hålla rumstemperaturen på minus 18 grader. I frigolitlådorna förvaras värdefullt forskningsmaterial som vittnar om historiska solstormar. Geologiprofessor Raimund Muscheler lyfter av locket för att visa de långsmala, inplastade isproverna.

– Här finns grönländsk is från de senaste 10 000 åren, men vi har även is som är flera hundratusen år gammal från Antarktis, säger han.

De frusna vattenmolekylernas arkiv bär på ledtrådar som ska hjälpa forskarna att kartlägga alla stora solstormar de senaste 10 000 åren, samt förhoppningsvis även medelstora stormar. De insamlade isproverna ger tillräckligt hög upplösning för att man ska kunna mäta varje enskilt år under hela tidsperioden.

– Detta har aldrig tidigare studerats systematiskt i så hög upplösning, säger Raimund Muscheler.

Ett år på vår planet motsvaras av cirka tio centimeters tjocklek i den grönländska isen. De långsmala isproverna i frigolitlådorna framför oss är helt enkelt snö som

fallit ett antal vintrar bakåt i tiden. Här finns med andra ord snö från den tid då vikingarna levde, snö från romarrikets period, snö från när våra stenåldersförfäder utforskade planeten.

VI LÄMNAR de 18 minusgraderna och förflyttar oss till ett intilliggande labbutrymme i samma korridor. Här har Raimund Muscheler tusentals upptinade prover från Grönlands istäcke. I labbet förbereds proverna för att man sedan ska kunna analysera de radioaktiva isotoper som vittnar om vilket år en kraftig solstorm har inträffat.

Samtliga prover, både de frusna och de upptinade, kommer från ett mångårigt

internationellt samarbete kring en isborr som tålmodigt har jobbat sig ner genom det 2 500 meter tjocka grönländska istäcket. Raimund Muschelers nya forskningsprojekt fokuserar på borrkärnor från de översta 1 200 meterna av istäcket, vilket ungefär motsvarar de senaste 10 000 åren.

TIDIGARE I ÅR fick Muscheler ett stort och prestigefullt forskningsanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC, för denna forskning. Hans projekt ska studera hur ofta solstormar inträffar samt sambandet mellan solstormar och den så kallade solfläckscykeln.

Ju fler solfläckar desto fler solutbrott.

Raimund Muscheler har frysrummet fullt av flera tusen år gammal is. Tidigare i år fick han ett prestigefyllt ERC-anslag för sin forskning. foto: johan joelsson

Varje sådan cykel är i genomsnitt cirka elva år lång. Den inleds av en period med färre solfläckar, ett solfläcksminimum, och sedan ökar antalet fläckar till att nå ett solfläcksmaximum varpå aktiviteten på nytt minskar i slutet av cykeln. Den nuvarande solfläckscykeln inleddes år 2019 och beräknas pågå till år 2030.

MUSCHELER VILL ALLTSÅ undersöka om det i solfläckscyklerna bakåt i tiden finns något mönster vad gäller extremt stora solstormar. Hittills har forskningen upptäckt fem sådana enorma protonutbrott de senaste 10 000 åren; de bedöms vara minst tio gånger kraftigare än det största vi haft i modern tid.

– Så kraftiga solstormar skulle kunna få förödande konsekvenser i vårt nuvarande samhälle, säger Raimund Muscheler.

Den äldsta av dessa supersolstormar inträffade för 9 200 år sedan. De två nästäldsta skedde 7 210 respektive 2 610 år före nutid. De två mer närliggande är daterade till år 774 respektive år 993 e.Kr. Ett par av dessa supersolstormar har inte följt det generella mönstret för solfläckscykler. De har intressant nog uppstått vid lägre solaktivitet istället för att inträffa vid solfläcksmaximum, förklarar Raimund Muscheler.

EN UTMANING i forskningsprojektet är att isproverna enbart avslöjar solens protonutbrott, men de kan inte visa om samma utbrott också har givit upphov till en geomagnetisk storm på Jorden. En rad olika faktorer avgör om en solstorm som träffar vår planet också påverkar Jordens magnetfält och skapar en geomagnetisk storm. Raimund Muscheler påtalar dock att om vi i dagens samhälle skulle drabbas av en supersolstorm med efterföljande geomagnetisk storm så kan man räkna med att effekterna blir mycket kraftigare än vad vi någonsin har upplevt i modern tid. Han hoppas att forskningen ska kunna bidra till bättre riskbedömningar kring dessa frågor i samhället.

– Hur hanterar vi om elen skulle slås ut helt i veckor eller till och med månader? Jag tror inte vi tar denna risk på tillräckligt stort allvar, säger han.

LENA BJÖRK BLIXT

Överst: Raimund Muscheler och Chiara Paleari hanterar isprover från nordöstra Grönland. foto: johan joelsson Nederst: Sarah Jackson och Jacek Bursztynowicz i labbet. foto: raimund muscheler

Hur fick man hönorna att verka berusade i filmen om Emil i Lönneberga? Och finns Bullerbyn?

De frågorna kan Caroline Cabot, kommunikatör på Institutionen för utbildningsvetenskap, svara på. Hon har tagit tjänstledigt två somrar i rad för att samla in historier från Astrid Lindgrens hembygd i Vimmerby.

Caroline Cabot vid Astrid Lindgrens barndomshem Näs och med skådespelarna som spelade Lasse och Lisa i Bullerbyfilmerna. foto: privat

Skriver guidebok om Astrid Lindgrens hembygd

– Jag är intresserad av barnkultur. Oavsett om det är mitt eget projekt eller om jag skriver ett studentporträtt i mitt jobb på universitetet vill jag hitta historier som kan inspirera människor.

Efter nästa sommar hoppas hon kunna börja sammanställa alla intervjuer från Vimmerby till en bok.

– Det finns ju både barnlitteraturvetare och Astrid Lindgren-forskare här på HT-fakulteterna så om mitt projekt kan vara intressant för någon är man såklart varmt välkommen att höra av sig, säger Caroline Cabot och erkänner att hon är en nörd när det kommer till Astrid Lindgren.

Intresset för Astrid Lindgrens trakter växte sig allt starkare under de åtta somrar hon jobbade som entrévärd på Astrid Lindgrens värld. Ett stipendium möjliggjorde insamlingen av berättelser.

Det intressanta är hur allt finns på samma plats, menar Caroline Cabot.

– Vimmerby med omnejd är som ett sagonav. Platserna blir besjälade med Astrid Lindgrens berättelser. Kohagarna och hela naturen i böckerna finns där, säger hon.

TANKEN ÄR att ta fram en guidebok om Astrid Lindgrens hembygd kryddad med berättelser om allt från lokalbor som agerat statister till de som hjälpt till med att hitta rätt platser för inspelningarna.

– Jag stöter på så många anekdoter. En kvinna berättade att det var hennes farmors höns som var berusade i Emilfilmen. En annan som arbetat i Emilproduktionen berättade att de lärt sig av en bonde att ”söva” hönorna genom att klappa dem på magen.

Många lokalbor har bidragit till filmerna med just kunskap, exempelvis om äldre redskap, eller så har de lånat ut något, till exempel en höskulle för en filmscen.

– Det finns mängder av små platser i och

runt Vimmerby som är med i filmerna. Nästan alla scener som utspelar sig i Katthult filmades där, utom insidan av snickarboa. Man byggde upp den i en byggnad som idag är en bilverkstad i Mariannelund, säger Caroline Cabot.

ARBETET MED INTERVJUERNA har rullat på bra. Hittills har det blivit 50 intervjuer och väldigt mycket fika, berättar hon.

– Det är mycket mun till mun-effekten som gjort att jag har hittat alla dessa intervjupersoner. Jag startade med några få kontakter som jag fick på Astrid Lindgrens värld.

Nu är hon tillbaka på universitetet redo för höstens arbete.

– Majoriteten av mina kollegor har jobbat som ämneslärare tidigare, och det finns så mycket kunskap om allt under samma tak. Det passar perfekt för en nörd som jag.

Men hur är det, finns Bullerbyn?

– Bullerbyn finns och husen står kvar, men orten heter Sevedstorp. Gården Katthult i Emil finns och ligger i Gibberyd. Efter den turistboom som följde efter Emilfilmerna på 70-talet finns dubbla vägskyltar – en med sagans namn och en med ortens riktiga namn.

GISELA LINDBERG

Etnologen Mia-Marie Hammarlin och läkaren Pia Dellson har ägnat många timmar åt att diskutera vaccinattityder i Pia Dellsons trädgård.

Familjetragedin blev forskning

De sitter som vanligt under hängbjörken i trädgården och pratar om högt och lågt. Varken Pia Dellson eller Mia­Marie Hammarlin har långt till skratt och humorn är något som genomsyrat deras gemensamma forskningssamarbete. Det kan tyckas lite underligt eftersom det till stor del bygger på en familjetragedi.

Pia Dellson har minst sagt en brokig bakgrund. Eftersom hon älskar film pluggade hon filmvetenskap, därefter etnologi för att hon var nyfiken på människors berättelser. För att tillfredsställa sin fascination över kroppens och själens existentiella hot, utbildade hon sig slutligen till läkare med specia -

listkompetens i både onkologi och psykiatri. På vägen blev hon också poet. Hennes udda bakgrund gjorde att hon var en av de första föreläsarna som rekryterades inom medicinsk humaniora på läkarprogrammet. Där undervisar hon fortfarande och handleder studenter på kandidat- och masternivå. – Att bli sjuk påverkar människor, inte

bara biologiskt utan även psykologiskt, socialt och existentiellt. Tror man att ens uppgift som doktor bara är att ta hand om det medicinska, har man missat stora delar av läkekonsten, säger hon.

Mia-Marie Hammarlin är etnolog och medie- och kommunikationsvetare. Hon startade sitt projekt om vaccinationsskepsis

i januari 2020. Initialt skulle det handla om mässling och svininfluensa, men när pandemin bröt ut ändrades inriktningen istället mot covid-19. De är båda knutna till Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora och på ett uppstartsmöte träffades de för första gången.

– Jag fick höra att Pia hade en son som drabbats av narkolepsi efter vaccination för svininfluensan. Vi fann varandra direkt, säger Mia-Marie Hammalin.

De har suttit i Pia Dellsons trädgård många timmar och diskuterat vaccinat tityder. Precis som majoriteten i Sverige, har båda en stark vetenskapligt baserad tro på vaccin. Samtidigt menar de att om saker går fel, bör det diskuteras offentligt. Rädsla för vaccinbiverkningar måste bemötas med empati för att inte de som är tveksamma ska stigmatiseras. Vaccinskeptiker är inte nödvändigtvis “antivaxxare”, även om de kanske söker information hos organisationer som tar avstånd från vaccin.

prata om det på ett mer öppet och nyanserat sätt när det nu väl har hänt, säger Pia Dellson.

Hennes son Axel har varit sjuk sedan 2010. Narkolepsin, som är en kronisk hjärnskada, genomsyrar familjens vardag och måste ständigt tas med i beräkningen.

SONENS SJUKDOM var också en bidragande orsak till att Pia Dellsons extremt höga livstempo slutligen hann ifatt henne. När Axel blev sjuk gick det inte längre. Hon drabbades av utmattningssyndrom och från en dag till en annan orkade hon inte gå upp ur sängen. Det var en chock eftersom hon i sitt yrke ofta diagnostiserar patienter med utmattning. Ändå hade hon inte sett tecknen hos sig själv. Idag är hon frisk igen, men väldigt noga med att fylla på energin när den börjar ta slut.

”Hade Pia varit vaccinmotståndare, tror jag inte att vårt projekt riktigt hade fungerat.”

Mia-Marie Hammarlins erfarenhet är att personer som är tveksamma ofta är väldigt pålästa, men biomedicinska argument biter sällan på dem. Istället ligger det känslor, ideologier, andliga och existentiella aspekter bakom skepsisen.

NÄR HON OMBADS att skicka in ett abstract till en vetenskaplig konferens, blev det i form av en dialogföreläsning.

– Vi beslöt att använda mina forskningsresultat och Pias dikter som hon skrivit om sonens narkolepsi efter Pandemrix och om covid-19 och skickade in det till konferensen. Samtidigt beredde vi oss på att bli refuserade eftersom vår idé var så annorlunda, berättar Mia-Marie Hammarlin.

Men responsen blev enbart positiv. Efter konferensen blev de dessutom kontaktade av arrangören som ville publicera deras paper i en forskningstidskrift.

– Man kan ju argumentera att vi ökar vaccinskepsisen genom att forska om det. Men jag tror inte det. Narkolepsi är som ett kodord i Sverige. De flesta känner till vad som hände de här barnen och vi måste våga

– Det räcker inte att du lyssnar på kroppens signaler – du måste agera på dem också. För många är det svårt, vilket bidrar till att en fjärdedel av alla med utmattningssyndrom får återfall, säger hon.

PIAS DELLSONS METOD för att återhämta sig är att stänga datorn och skjuta upp saker hon planerat till en annan dag. Att vila, promenera och hålla hjärnan lagom sysselsatt så att den inte börjar grubbla. Genom poesin har hon utforskat och beskrivit sin roll som patient med utmattningssyndrom, men även sitt yrkesarbete som kliniker och nu senast hur det är att vara anhörig till ett barn med narkolepsi.

– Pias vetenskapliga, biomedicinska inställning är oerhört viktig för det här forskningssamarbetet. Hade Pia varit vaccinmotståndare, tror jag inte att vårt projekt riktigt hade fungerat Både hon och Axel valde att vaccinera sig mot covid-19. För Axel var valet relativt enkelt – att riskera att drabbas av post-covid och bli ännu tröttare, var inget alternativ för honom, säger Mia-Marie Hammarlin.

TEXT & FOTO: ÅSA HANSDOTTER

ARBETAR SOM: Specialistläkare i onkologi och psykiatri, forskare och lärare inom medicinsk humaniora vid LU. Poet inom medicinsk poesi.

GÖR GÄRNA EN LEDIG LÖRDAG: Långfrukost i sängen med alla dagstidningarna.

DIKTSAMLINGAR: Klinisk blick – reflexioner kring läkekonsten, Väggen – en utbränd psykiaters noteringar, Sovsjuk – en mammadoktor skriver om narkolepsi.

PIA OM MIA-MARIE: Nyfiken, livlig och påläst.

MIA-MARIE HAMMARLIN

ARETAR SOM: Etnolog, medieforskare och vaccinattitydforskare.

GÖR GÄRNA EN LEDIG LÖRDAG: Pysslar i trädgården.

MIA-MARIE OM PIA: Öppen, humoristisk och kompetent.

PIA DELLSON

Pia Dellson.

Mia-Marie Hammarlin.

REDAKTÖR: JAN OLSSON

Johan Östling, professor i historia

Vilken lucka om universitetens historia fyller din bok?

– Det saknas, även internationellt, en koncis och uppdaterad bok som skildrar universitetets vindlande historia, från uppkomsten under medeltiden till dagens globala universitet. Ett sådant verk har jag velat skriva. Förhoppningen är att den ska kunna läsas i en eller två sittningar, exempelvis under en tågresa mellan Lund och Uppsala.

Varför lockas läsare av ämnet, tror du?

– Universitetet har ett mäktigt förflutet. Som få andra samhällsinstitutioner är det präglat av sin långa historia; de centrala begreppen, ritualerna och organisationsformerna är alla hämtade ur det förflutna. Den som vill navigera i den akademiska världen har därför mycket att vinna på att känna till universitetshistoriens huvudlinjer.

JOHAN ÖSTLING

Kunskapens stora hus: Huvudlinjer i universitetets historia (Makadam förlag)

Om kristna på tillbakagång

INGMAR KARLSSON

De kristna i Mellanöstern

Slutet på en tvåtusenårig historia? (Historiska Media)

Olika religioner har satt sin prägel på Mellanöstern i årtusenden, men nutida konflikter utmanar mångfalden. Inte minst den kristna minoriteten i området som de senaste hundra åren har minskat från cirka 20 procent av befolkningen till fem procent.

I boken skildrar Ingmar Karlsson den kristna minoritetens historia i Mellan -

östern. Bland annat de första mötena med islam men också religionens roll under mellankrigstidens franska och brittiska styre fram till dagens kriser. Ingmar Karlsson är affilierad vid Centrum för Mellanösternstudier med ett förflutet som diplomat.

MARIE CRONQVIST, ULRIKA OREDSSON, LYNN ÅKESSON (RED) Framtidskompasser:

En akademisk tankesmedja tar ut riktningar (Makadam förlag)

LU Futura var Lunds universitets tvärvetenskapliga tankesmedja för framtidsfrågor åren 2018–2021. I boken Framtidskompasser resonerar deltagarna i essäform kring sina specialområden, utmaningar och framtidsfrågor. Bland annat diskuterar skribenterna miljö och klimat, hälsa, konst, och vilka lärdomar vi kan dra från kalla krigets dagar när det åter råder oro i världen. Framtidskompasser tar också upp förhoppningar och farhågor hos dagens studentgeneration.

CARINA SJÖHOLM, KATARINA SALTZMAN, TINA WESTERLUND Rötter i rörelse: Kulturarv på trädgårdens marknader (Palaver Press)

I Rötter i rörelse tar författarna upp hur växter, trädgårdar och trädgårdshantverk blir till kulturarv. Kulturarv som i sin tur tar plats på den öppna marknaden och där framgången kan bero på vilket namn en växt har eller vilken trädgårdstrend som råder för tillfället. Författarna diskuterar hur kulturarv förhåller sig till marknaden och om marknaden rentav kan fungera som en del i en bevarandestrategi. Carina Sjöholm är docent i etnologi vid Lunds universitet. Hon har skrivit boken tillsammans med Katarina Saltzman och Tina Westerlund.

Doktorandombudsmannen Haro de Grauw är en av de gästkrönikörer som återkommande skriver i LUM. I det här numret

skriver han om utmaningarna med att rekrytera doktorander till styrelser och nämnder. Åsikterna är skribentens egna.

Skräm inte bort doktorandrepresentanter!

Idessa tider får man ständigt förklara, ja, till och med försvara, de grundläggande premisserna för ett demokratiskt kunskapssamhälle. Saker vi tog för givna, såsom att universitetslärare och forskare inte ska utsättas för hot och våld. Eller att det är bra med fungerande studentrepresentation.

NYSS TRÄFFADE JAG en doktorand som hade fått kritik av sin studierektor för att ha tackat ja till ett uppdrag som studentrepresentant. Det kliar i fingrarna: Universitetskanslersämbetets jurister blir bara glada för en inkommande tillsynsanmälan. Men det är inte mitt jobb att sparka på universitetet. Mitt emot mig sitter just nu en väldigt orolig människa, och mitt jobb är att ge hen bästa möjliga förutsättningar att komma vidare i sin egen situation.

och utvärderas. Man får lära sig en ny organisations- och möteskultur. Man får träffa fina, kloka människor som har helt andra bakgrunder, men sitter i styrelsen av samma anledning: att man uppriktigt tror på att det kan bli bättre, om vi lyssnar på varandra och fattar beslut tillsammans.

VARFÖR MISSLYCKAS VI DÅ, år efter år, med att rekrytera till dessa uppdrag? Med våra drygt 2 700 doktorander är Lunds universitet störst i Sverige på forskarutbildning – och ändå har kårerna svårt att utse representanter. I skrivande stund saknas till och med en doktorandrepresentant i universitetets forskarutbildningsnämnd.

” Jag förklarar teorin: nej, så får det inte gå till. Men också praktiken: jo, repressalier förekommer.”

VI PRATAR IGENOM de möjliga repressalier som doktoranden hann bli rädd för: utfrysning på arbetsplatsen, utestängning från karriärmöjligheter och nätverk, och mest av allt, att detta på något sätt skulle kunna inverka på uppehållstillståndet i Sverige. Jag förklarar teorin: nej, så får det inte gå till. Men också praktiken: jo, repressalier förekommer. Jag försöker ge ett bredare perspektiv, och berättar om liknande ärenden jag har sett förut, som (oftast) har gått att lösa. Till slut lugnar doktoranden sig, och vi diskuterar hur situationen kan deeskaleras. Helst utan avhopp från representantuppdraget. Att få sitta med i någon av universitetets många styrelser och nämnder är väldigt utvecklande. Man får inblick i hur högre utbildning och forskning styrs, finansieras, utvecklas

Just det: den nämnd som fastställer regelverk och riktlinjer för forskarutbildning saknar representation av de studerande som berörs.

Hur kunde det bli så här?

Språket är ett av hindren, förstås. De fina orden om parallellspråkighet i universitetets språkpolicy stämmer inte överens med verkligheten. Det större problemet är dock en smygande kulturförändring: att frivilliga deltagare i representationsstrukturer och kollegiala processer inte längre värderas, utan misstänkliggörs. Alltför ofta premierar vår organisationskultur den som håller huvudet nere.

UNIVERSITETET HAR ENLIGT LAG en skyldighet att inte bara tolerera, utan aktivt främja studentrepresentation. Vi bör fundera på hur vi kan göra detta till verklighet för doktoranderna. Viljan finns!

HARO DE GRAUW

DOKTORANDOMBUDSMAN

Biologer: Missade klimatmål är på modet

men LU kan bättre

HÅLLBARHET. Lunds universitet hade som mål att halvera sina koldioxidutsläpp till 2023 jämfört med 2018. Detta mål missades med bred marginal, vilket kritiserades av Ruth Pöttgen och Martin Leijnse i LUM 3/24. I svar på kritiken håller universitetsledningen med om att minskningen är otillräcklig. Man framhåller särskilt vikten av att minska utsläppen från tjänsteresor med flyg, som står för 25 % av LU:s totala utsläpp. Tyvärr skjuter LU:s resepolicy bredvid den enskilt största utsläppsboven: flygresor längre än 50 mil. Dessa utgör 95 % av utsläppen från tjänsteresor. Omräknat per heltidsanställd motsvarar flygresor 1,2 ton koldioxid per person och år (Redovisning av miljöledningsarbetet 2023, LU). Det är mer än hälften av de 2,3 ton per person och år som anses ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål (2030; Gore, 2021*).

Enligt resepolicyn ska anställda i första hand välja fossilbränslefria färdmedel och främst tåg vid inrikesresor. Flyg kan övervägas om tidsvinsten är två timmar eller mer i varje riktning, ett kriterium som motverkar en minskning av flygresor längre än 50 mil. För exempelvis Lund–Stockholm (60 mil) är tidsvinsten 2 timmar enkel väg (2.50 för fly-

get; 1.20 flygtid, 30 + 30 minuter anslutningstransport och 30 minuters väntetid) och 4.50 för tåget (4.15 tågtid och 35 minuter anslutningstransport). Flygresan genererar 17 gånger högre utsläpp (se tabell nedan).

I policyn uppmanar LU också anställda att tänka kostnadseffektivt. Att väga in kostnaden i valet av färdmedel levererar nådastöten mot det utsläppssnålare alternativet: En resa Lund-Barcelona med tåg är dubbelt så dyr och tar närmare fem gånger så lång tid som med flyg. I gengäld genererar den bara en knapp tredjedel så stora utsläpp (se tabell nedan). Det går alltså att resa fler gånger till södra Europa med tåg än med flyg och ändå uppnå en halvering av utsläppen, men det kräver en uppdaterad och klimatvänligare resepolicy.

I relation till målet om att halvera utsläppen från tjänsteresor är den nuvarande resepolicyn i bästa fall ineffektiv, i sämsta fall kontraproduktiv. Istället för en 50-procentig reduktion blev minskningen jämfört med 2019 knappt 10 procent. Missade miljömål är förvisso på modet, men universitetet borde kunna bättre. Vi har en unik position, möjlighet och förmåga att visa att ambitiösa

Debattinlägget är en replik på universitetsledningens svar i LUM 3. Ledningen har avböjt att svara på repliken.

miljömål kan nås. Vi vill se mer momentum i omställningen, en koldioxidbudget som ger institutionerna tydliga mål och uppföljningskrav, en resepolicy som gör det realistiskt att uppnå en kraftig utsläppsminskning.

EMMA KRITZBERG OCH ERIK SELANDER INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI

* Gore, T. 2021. Carbon inequality by 2030: Per capita consumption emissions and the 1.5°C goal. doi:10.21201/2021.8274

Jämförelse mellan tåg och flygresor från Lund till olika destinationer

Restid är beräknat på enkel väg, kostnad och CO2-utsläpp för tur och retur (www.klimatsmartsemester.se).

Resmål Restid tåg Restid flyg Kostnad tåg Kostnad flyg CO2 tåg CO2 flyg

Kapstaden För interkontinentala resor saknas tågalternativ för jämförelse 2535 Sydney 4 068

Kandidater i naturgeografi fick fira sin examen utan förfriskningar. foto: johan persson

Torftigt examensfirande för kandidater i naturgeografi

FIRANDE. De skjuter i Palestinagård, doktorspromotion, ett berättigat traditionellt firande av framgång för universitet och doktorer. Samtidigt avslutas kandidatprogrammet i naturgeografi med ett smärre firande där ett fyrtiotal studenter, anhöriga och lärare symboliskt delar på ett äpple och lyssnar på en skönsjungande dubbelkvartett från Lars- Erik Larsson gymnasiet. Nitiska administratörer och chefer vid fakultet och institution tackas härmed för framgångsrikt besparande av skattemedel då de såg till att vi inte kunde bjuda de studenter som tillbringat tre år med oss, tillresta anhöriga och hårt arbetande lärare, på i våra ögon, rimliga förfriskningar. I tider då rykte och renommé är av största vikt, tror vi att

denna besparing, verkligen gynnar vår fakultet och vårt universitet, både i det lilla och i det stora. Inte ska skattebetalarna behöva finansiera dylikt. Oroa er icke för framtida extravaganser i samband med firanden av kandidater i naturgeografi.

Nästa år sparar vi inte bara in förfriskningarna, utan även äpplet, firandet ställs in. Rätt eller fel? Svårt att säga, men ’utan tvivel är man inte klok’, som Tage sa. Ett är dock säkert: LU:s administrativa ambitioner att inte göra något fel är framgångsrika, dock allt oftare utan att göra något rätt...

JONAS ARDÖ KURSANSVARIG NGEK01 (EXAMENSARBETE FÖR KANDIDATEXAMEN).

SVAR: Vill fira, men det finns begränsningar

FIRANDE. Den uppkomna situationen handlar om våra studenter som ville fira tillsammans med oss, om alkohol och vad som räknas som enklare förtäring, och att det aldrig är roligt att avbryta långt gångna festförberedelser. Jag har full förståelse för att det kändes oerhört tråkigt. Vi vill gärna kunna visa uppskattning till våra studenter genom

att fira deras examen men det finns begränsningar. Vi arbetar på att hitta fungerande rutiner och kanaler för att sprida relevant information för vad som gäller vid olika tillfällen, så att det inte kommer som en överraskning.

ANNA MARIA JÖNSSON STF. PREFEKT, INST. FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Maggie Stephens Stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning

grundad av docent Fredrik Koch 1959

Resebidrag

Maggie Stephens Stiftelse ledigk ungör anslag för medicinsk vetenskaplig forskning till kongressresor (aktivt deltagande) samt studieresor utomlands. Medel kan sökas för faktiska rese- och hotellkostnader samt konferensavgift men ej för traktamente eller för overheadkostnader.

Bidrag ges för resor som påbörjas tidigast en månad efter ansökningstidens utgång. Företräde för disputerade kliniska forskare vid både Medicinska fakulteten, Lunds universitet och Region Skåne.

Projektanslag

Maggie Stephens Stiftelse ledigkungör projektanslag om 200 000 kr per år i upp till tre år. Projektet ska ha en tydlig klinisk profil. Anslaget riktar sig till disputerade kliniska forskare verksamma vid både Medicinska fakulteten, Lunds universitet och Region Skåne. Anslag kommer företrädesvis att ges till yngre forskare (inom tio år efter disputation).

Sista ansökningsdag för båda anslagen: 3 oktober 2024

Ytterligare information och ansökan: https://fundpro.se/calls/2454

Professorsinstallation 18 oktober För

Nedanstående 28 professorer kommer att installeras den 18 oktober i aulan i universitetshuset kl 16.00. Öppet för alla intresserade.

Ulrich Schmiedel, missionsvetenskap med ekumenik. Martin Sunnqvist, rättshistoria. Lennart Greiff, öron-, näs- och halssjukdomar förenad med anställning som specialistläkare/överläkare. Johan Nilsson, bioinformatik med inriktning thoraxkirurgi. Filipe Pereira, molekylär medicin, regeneration, transplantation och reparation i blodsystemet. Lisa Hellman, historia med inriktning mot internationell och global historia. Mona Holmqvist, utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om skola och lärarprofession. Katarina Lundin, språkdidaktik, särskilt svenska. Katarina Mårtensson, utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning. Helena Sandberg, medieoch kommunikationsvetenskap. Jonas Helgertz, ekonomisk historia. Daniel Hjorth, företagsekonomi med inriktning organisation. Dan Kärreman, företagsekonomi. Sverre Spoelstra, företagsekonomi med inriktning organisation. Cecilia Akselsson, naturgeografi. Martin Berggren, geobiosfärsvetenskap med inriktning mot den akvatiska kolcykeln, modellering och processer. Philipp Birken, numerisk analys och beräkningsteknik. Charlie Cornwallis, evolutionsbiologi. David Hobbs, astronomi. Caroline Isaksson, biologi. Kristina Juter, matematikdidaktik. Ali Mansourian, naturgeografi med inriktning mot teknisk GIS. Jesper Wallentin, fysik med inriktning mot röntgenfysik. Martin Andersson, värmeöverföring. Jakob Löndahl, aerosolteknologi. Maria Messing, materialfysik. Pieter de Wilde, energi- och byggnadsdesign. Maj Hasager, fri konst.

Nytt digitalt chefsforum

Chefsforum LU vänder sig till chefer med arbetsgivar- och verksamhetsansvar. Syftet är att stärka cheferna i ledningsuppdraget, bidra till att utveckla ledarskapet vid LU samt att ge utrymme för dialog mellan chefer och universitetsledning. Det första forumet äger rum den 10 oktober och fokuserar på begreppen kollegialt och akademiskt ledarskap. Sök på ”Chefsforum LU”.

Om framtidens

städer och död

Framtidsdagarna äger rum den 16 och 17 oktober på Skissernas Museum. Den första dagen vigs åt framtidens städer, den andra dagen är temat framtidens död. Nytt för i år är att programpunkterna delas in i block som pågår ungefär en och en halv timme. Efter varje block har åhörarna möjlighet att mingla och prata med föreläsarna samtidigt som LU bjuder på fika eller en enkel lunch. Samtliga arrangemang är populärvetenskapliga och öppna för alla, såväl inom som utanför akademin. Alla evenemang är gratis och det krävs ingen föranmälan. Arrangemangen kommer också att strömmas live för de som hellre följer dem digitalt. Se lu.se/ framtidsdagarna

Filosoficirkeln

om vår livstid

Höstens filosoficirkel sätter fokus på efterkrigstiden med temat ”Vad har egentligen hänt under vår livstid?”. Bland annat bjuder Lundaforskare på föreläsningar om mat då och nu, en modehistorisk exposé, utvecklingen av läkemedel och artificiell intelligens, AI.

Filosoficirkeln är ett samarrangemang mellan Lunds universitet och Folkuniversitetet. Föreläsningarna är öppna för alla med fritt inträde. Tisdagar klockan 19.30 i Palaestra, utom den 19 november då föreläsningarna äger rum i LUX aula. Mer information på folkuniversitetet.se/filosoficirkeln.

Delta i höstens

nya workshopserie inom Kultursamverkan

Under hösten erbjuds fyra olika workshoppar inom Kultursamverkan för lärare och forskare på Lunds universitet. Med hjälp av erfarna lärare från olika fakulteter, och från universitetets museiverksamheter, finns det möjlighet att dyka djupare ner i hur konst och kultur på olika sätt kan fördjupa, överraska och ge nya perspektiv på undervisning eller forskning.

Det finns ett begränsat antal platser på varje workshop. Det går bra att anmäla sig till en eller flera workshoppar.

Workshopserien avslutas med ett större kulturmingel den 4 december där erfarenheterna från workshopparna presenteras och diskuteras.

Anmälan: gå till medarbetarwebben. lu.se och sök på ”Workshopserie inom Kultursamverkan”.

Öppet universitet under Kulturnatten

Under Kulturnatten den 21 september sker en rad aktiviteter vid LU. Man kan bland annat besöka Naturvetarstråket där Naturvetenskapliga fakulteten presenterar fartfyllda shower, populärvetenskapliga föredrag, planetarievisningar, experiment och utställningar, science slam och teleskoptitt. Även en rad andra fakulteter slår upp portarna, liksom Odeum, Vattenhallen Science Center och universitetets museer. För fullt program sök på den 21 september i universitetets kalendarium, lu.se/calendar.

För kommande disputationer vid Lunds universitet, se lu.se/lup/disputations

Tre miljoner till cancerforskning

Nicolas Leigh, universitetslektor och forskare på Institutionen för laboratoriemedicin, har beviljats tre miljoner kronor i anslag från Lundbergs forskningsstiftelse. Anslaget har använts till inköp av en speciell apparatur, som ska underlätta forskningen om sambandet mellan cancerbildning och så kallad regenerering, det vill säga organismers förmåga att återställa förlorade eller skadade kroppsdelar.

900 000 kronor i anslag till geolog

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har tilldelat Yevhenii Rohozin, postdoktor vid Geologiska institutionen, drygt 900 000 kronor i anslag. Pengarna ska användas i projektet ”Inverkan av skogsbruk och brand på boreala skogar”.

ERC Proof of Concept Grant till Lundaforskare

Två forskare har tilldelats det prestigefyllda Proof of concept-anslaget från Europeiska forskningsrådet, ERC. Per Augustsson, docent i biomedicinsk teknik, får anslaget för sin forskning om utveckling av utrustning för att följa sjukdomsprogression vid bröst- och prostatacancer. Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin, ska fortsätta att utveckla en metod för att omvandla cancerceller till att i stället försvara immunsystemet. Anslagen är på 150 000 euro vardera.

Diabetesforskare får forskningspengar

Hjelt Diabetes Foundation ger närmare en miljon kronor till forskare vid Lunds universitets diabetescentrum. Rashmi Prasad, som forskar om vilka kvinnor med graviditetsdiabetes som riskerar att också utveckla typ 2-diabetes, får 600 000 kronor. Sebastian Kalamajski, som undersöker genernas betydelse för utveckling av fetma och typ 2-diabetes, får 350 000 kronor.

Arkeolog är årets Karlebystipendiat

Paola Derudas, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, är årets mottagare av Karlebystipendiet som delas ut av Nils Karlebys stiftelse för skånsk kultur och historia. Hon belönas för sina insatser inom arkeologisk forskning och metodutveckling där skånska arkeologiska lämningar belyses i ett internationellt sammanhang.

Rabatt för dig som är LU-anställd

Filipe Pereira. foto: johan persson

Ekonomiprofessor blir ny vd för IVA

Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har utsett Sylvia Schwaag Serger, professor vid Ekonomisk-historiska institutionen, till sin nya vd. Hon tillträder posten i oktober och blir då IVA:s tionde vd sedan grundandet 1919.

Privat miljondonation till sepsisforskning

En privatperson har donerat tolv miljoner kronor till ett forskningsprojekt vid Lunds universitet med syfte att utveckla behandling av sepsis. Projektet leds av Adam Linder, docent och universitetslektor i infektionsmedicin och överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Hon blir expert på digitalt

utbildningsinnehåll i EU

Lunds universitet har fått en egen representant i en expertgrupp inom EU som ska arbeta med att stötta EU-kommissionen med det som kallas ”digital education content”. Rachel Forsyth, projektledare vid Enheten för undervisningsstöd, blir en av 25 experter i gruppen. Expertgruppens huvudsakliga uppgifter blir att ta fram en EU-gemensam terminologi, att utarbeta ett antal kriterier som hjälper medlemsstaterna att utvärdera sitt digitala innehåll och att utveckla riktlinjer för olika berörda intressenter.

Stort anslag till biologiprofessor

Vetenskapsrådet har beslutat att tilldela Niklas Wahlberg, professor vid Biologiska institutionen, 575 000 euro för att studera arvsmassan hos fjärilar i forskningsprojektet ”Utilizing 10,000 genomes of European Lepdioptera”. Projektet ska samla forskare och amatörer för att samarbeta kring generering och analys av genomiska data.

Anslag till flera rättssociologer

Internationellt pris till Lundaarkeolog

Arkeologiprofessor Peter Jordan och hans medförfattare är årets mottagare av Ben Cullen-priset som delas ut av tidskriften Antiquity. De får priset för en studie som undersöker hur livet för människorna i sydvästra Japan påverkades av ett stort vulkanutbrott som ägde rum för drygt 7 000 år sedan.

Anna Lundberg vid Rättssociologiska institutionen har tilldelats 500 000 kronor av Crafoordska stiftelsen för forskningsprojektet ”Public employees’ mobilization against the Informers Act”. Jannice Käll vid samma institution har av samma stiftelse tilldelats 200 000 kronor för att anordna Critical Legal Conference 2024. Kollegan Ida Nafstad har dessutom fått 324 000 euro från Nordforsk för sin medverkan i projektet ”Transformative environmental justice” som leds från Köpenhamns universitet.

Juridiska Föreningen delade ut pris

Juridiska Föreningens pris för särskilt utmärkande insatser gentemot studenterna går i år till Ellika Sevelin, universitetslektor och prefekt vid Juridiska institutionen. Hon prisas framför allt för insatserna hon gjorde i sitt tidigare uppdrag som studierektor. Juridiska Föreningens pedagogiska pris går i år till Yana Litins’ka, universitetslektor vid fakulteten. Båda pristagarna hyllades vid juristprogrammets examenshögtid i mitten av juni.

Naturvetarkåren hedrade lektor och projektledare

Lunds Naturvetarkår, LUNA, delade ut sina årliga priser i slutet av vårterminen. Det pedagogiska priset gick till Per Carlsson, universitetslektor vid Biologiska institutionen, som bland annat hyllades för sin kreativitet i undervisningen. Hederspriset gick till Carina Jarl, projektledare vid Naturvetenskapliga fakulteten, som tack för hennes engagemang för studenternas framtid genom olika karriärsprojekt.

Musikvetare invald i Musikaliska akademien

Sanne Krogh Groth, lektor och docent i musikvetenskap och föreståndare för Ljudmiljöcentrum vid LU, har valts in som ny ledamot i Kungliga musikaliska akademien vars uppgift är att ”främja tonkonsten och musiklivet”.

Sylvia Schwaag Serger. foto: kennet ruona

Ellika Sevelin. foto: kennet ruona

Adam Linder.

Nobelpristagare blir hedersdoktor

Professor och Nobelpristagare Anne L’Huillier blir, tillsammans med sin medpristagare professor Ferenc Krausz, hedersdoktor vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet. Båda har sedan tidigare tydliga kopplingar till universitetet genom forskningssamarbeten och mentorskap.

Kulturvetare invald

i Sveriges unga akademi

Sara Tanderup Linkis, docent i digitala kulturer och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, har valts in som en av nio nya ledamöter i Sveriges unga akademi. Akademin är en oberoende plattform med mål att ge yngre forskare en röst i den forskningspolitiska debatten.

EHL-forskare ordförande för tankesmedja

Markus Lahtinen, universitetsadjunkt och forskare vid Institutionen för informatik, har valts till ny ordförande för tankesmedjan Säkerhet för näringsliv och samhälle. Tankesmedjan arbetar främst med opinionsbildning inom säkerhets- och trygghetsfrågor.

Statistikprofessor blir fellow

Małgorzata Bogdan, professor i statistik vid Ekonomihögskolan, har blivit utsedd till det prestigefyllda Fellow of the Institute of Mathematical Statistics (IMS). Hon får utnämningen bland annat för sitt arbete med att ta fram effektiva beräkningsverktyg och hennes sätt att jobba tvärvetenskapligt. IMS är världens största internationella organisation för matematiskt inriktade statistiker.

Hannes Holm Isholth med Bundy Academys ordförande Margaretha Grind Bundy. foto: ingemar hultquist

Bundy Academys lilla pris till kardiolog

Stiftelsen Bundy Academy har i år utsett Hannes Holm Isholt, läkare vid SUS och postdoktor vid Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, till mottagare av Bundy Academys lilla pris i kardiologi på 500 000 kronor. Han får priset för sin forskning om kopplingen mellan hjärtkärlsystemet och hjärnans hälsa och funktion.

LU-projekt får anslag

för hållbarhetsforskning

Fyra projekt har beviljats 150 000 kronor var i utlysningen Sustainable Idea Exploration som finansieras av Hållbarhetsfonden. Susanna Whitling, Institutionen för kliniska vetenskaper, och Andreas Jakobsson, Matematikcentrum, ska utveckla en AI-tjänst som hjälper polisen att tolka inspelningar från krypterade telefonsamtal. Man Zhang, Kemiska institutionen, ska ta fram en metod för att rena vatten från PFAS-föroreningar. Arrian Karbassioon, Centrum för miljö- och klimatvetenskap, ska undersöka om drönare är ett kostnadseffektivt sätt att kartlägga komplexa miljöer där man vill sätta in insatser för ekologiskt bevarande. Edita Garskaite, Institutionen för bygg- och miljöteknologi, ska vidareutveckla brandsäkra träbaserade isoleringsprodukter.

Miljonbelopp till tvärvetenskapligt forskningsprojekt

Hanna Strømmen, universitetslektor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, och Valentin Jeutner, universitetslektor och docent vid Juridiska institutionen, har tilldelats 2,3 miljoner kronor av LMK-stiftelsen. Pengarna ska finansiera ett forskningsprojekt med syfte att studera hur bibliska och juridiska studier bryts mot varandra i en nutida europeisk kontext.

Hon är årets

Rausingpristagare

Barbara TörnquistPlewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier, är årets Rausingpristagare.

Den 21 september håller hon den traditionsenliga Rausingföreläsningen som avslutar Humanistoch teologdagarna som arrangeras på LUX. För föreläsningen utgår ett stipendium ur stiftelsen Elisabeth Rausings minnesfond. Barbara TörnquistPlewa.

Anslag för utveckling av digitalt lek- och lärspel

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, och hennes forskargrupp har beviljats 3,8 miljoner kronor i anslag av Wallenberg Launchpad, WALP, för det digitala lek- och lärspelet Den magiska trädgården. Det är första gången Wallenbergstiftelsen delar ut ett proof of concept-anslag till ett projekt inom humaniora eller samhällsvetenskap.

Agneta Gulz.

Lunds universitet Box 117

Hallå Magnus Wärja…

… verksamhetsutvecklare vid universitetets tentamensavdelning. Tusentals Lundastudenter behöver varje år olika anpassningar när de tenterar. I höst införs förändringar som förenklar institutionernas arbete, men vid årsskiftet höjs priset rejält.

Vad gör ni på Tentamensavdelningen?

– Vi arrangerar ungefär hälften av alla salstentor, runt 100 000 tentor skrivs varje år i våra salar, Matteannexet och Sparta. Omkring sex procent av studenterna behöver någon form av anpassat stöd när de tentar, men det skiljer sig ganska mycket mellan olika fakulteter. Andelen studenter som behöver anpassningar är lägre i Lund än i resten av Sverige, där ligger det runt tio procent.

Hur förändras tentastödet i höst?

– Den stora förändringen är att alla hjälpmedel är på plats och att det finns kvalificerad personal som tar emot när studenter i behov av anpassningar kommer till tentan. Det enda institutionerna behöver göra är att beställa det som behövs. Initialt omfattas de studenter vars huvudtenta ges i våra salar, men planer finns att på sikt öppna för hela LU.

Ge några exempel på anpassningar. – Förlängd skrivtid är det vanligaste. Några andra exempel är särskilt stöd för handleder, enskilda rum och speciell

mjukvara för datorer för studenter med dyslexi som inte kan läsa på papper utan måste lyssna. Det finns mycket annat också.

Vad är det institutionerna slipper om de anlitar er?

– Vi garanterar att alla anpassningar som är beställda är på plats och så hjälper vi till med sånt som dyker upp i sista minuten och inte gått att förutse. Den andra delen är att vi avlastar institutionen, som slipper leta tentalokal och slipper all vakthantering inklusive rekrytering, utbildning och inlasning, något som vissa uppfattat som ett problem.

Vilka reaktioner har ni fått?

– Många positiva. Vi avlastar institutionerna och så blir det lika förutsättningar oavsett om det är en liten och ekonomiskt svag institution eller en stor och stark. Vi erbjuder samma service till alla. Det negativa är att en del tycker att det blir dyrt framöver.

Vad kostar det att anlita er?

– 90 kronor per plats oavsett om det är en anpassad plats eller inte, men från årsskiftet höjs priset till 160 kronor. Vi inser att enda sättet att motivera höjningen är att ge ännu bättre service och maximal avlastning för institutioner och fakulteter. Vi hoppas såklart att de känner att de får mycket mervärde och fortsätter att anlita oss även efter jul.

Varför höjer ni så kraftigt, mer än 75 procent?

– Från och med 2025 är avdelningen inte längre delvis projektfinansierad utan vi måste finansiera oss själva. Därför höjer vi priset.

Har ni fler förändringar på gång längre fram?

– Det finns planer på att vi ska ta över fler tentasalar, bland annat Victoriastadion. Och så planerar vi att börja trycka papperstentor, så att institutionerna slipper det. Båda sakerna utreds. TEXT & FOTO: JAN OLSSON