ÅkerBirka0109 by Maatilan Pirkka

ÅKER NR 1 JANUARI-FEBRUARI 2009 www.k-maatalous.ﬁ/maatilanpirkka

: VÅRVETE

+2kg3/h6a8 INGSMED ODL MET M A R PROG

SKOGSUTRUSTAD MF ÄR KREATURSGÅRDENS UNIVERSALMASKIN SERVICEN OCH RESERVDELSFÖRSÄLJNINGEN UTVIDGAS ENERGIVIRKE, DEL 3: KLABBMASKINER

KROSSAD SPANNMÅL! I PLASTSLANG OCH PLANSILO

MF KVALITET

nu, Skaffa rst fö Betala 09! .20ngens normala 3lig0t K-F.9 inansieri illkor) (En

ﬁnansie

ringsv

DRAGKRAFT MF 5465 och MF 5480 Dyna-4 8 ti 17/200 Konevies , en st te Toppkritik i ! torförsäljare ak tr n di a åg fr on + Transmissi lik au dr hy re + Ytt + Tyst hy tt

t Perkins 6,6 l:s 6-cyl. motorer med 4 vent./cyl (MF5465) t SisuPower 4,9 l:s 4-cyl. motorer med 4 vent./cyl (MF5480) t I Common Rail -motorerna som standard progressiv Transport Boost -extraeffekt egenskaper t Max. vridmoment upp till 585 och 652 Nm t Snabbväxel med fyra steg och ställbar hydraulisk riktningsomkastare t Elhydrauliska områdesväxlar, områdesbyte utan koppling t Stark hydraulik, 100 l/min och 110 l/min tillgänglig t Tyst hytt, ergonomisk manövrering MF marknadsandel 2002-2008 (Över 35 kW/1800 kg) 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Begränsat parti, pris vid direkt köp! MF 5465 (120 / 140 hk) MF 5480 (135 / 155 hk)

från 56.690,från 62.900,-

Omfattande utrustning färdig: t luftkonditionering, luftfjädrad sits + ”hjälpkarlssits” t speglar med teleskopskaft, torkare/spolare för bakruta t 3 block för yttre hydraulik t 110 l/min lastkännande hydraulik (MF5480) t hydr. bromsventil för släpvagn t midjekörljus

MF marknadsandelen har nästan fördubblats tack vare nya modellserier. Anslut dig till den nöjda MF-ägargruppen!

Konekesko Oy / Traktorförsäljning www.k-maatalous.ﬁ

K-LANTBRUK

FRÅN SKYFFEL TILL FRONTLASTARE

ÅKER

SOM TJUGOÅRIG PRAKTIKANT skyfﬂade jag ut krossensilerad

spannmål ur ett gammalt runt AIV-torn och delade ut den till korna ur en vagn. Visst gillade kossorna den melassensilerade säden med sin söta lukt. På 80-talet hette det att man inte skulle ge korna något som man i princip inte skulle kunna äta själv. Samma sak gäller på kreatursgårdarna än i dag, även om skalan och arbetsredskapen inte är desamma som då. Det ena huvudtemat i det här numret presenterar två gårdar där det krossensileras spannmål. I Österbotten har man lång erfarenhet av att krossensilera spannmål och min dåvarande praktikgård var framstegsvänlig, men nu är metoden aktuellare än någonsin och blir allt allmännare. Förstoringen av enheterna, fullfoderutfodringens växande popularitet och maskinernas utveckling fungerar som morot. Käppen är de stigande energikostnaderna. De bästa metoderna är smidiga och passar många slag av gårdar och produktionsförhållanden. En jordbrukare sa nyligen att han har odlat i 30 år men att inte ett enda år har varit normalt ännu. I höstas var tröskan ganska länge i startgroparna på många gårdar. Smidigheten vid valet av tidpunkt för att tröska spannmål som ska krossensileras är en absolut fördel. Bärgningen kan dessutom utföras vid den tidpunkt då innehållet av näringsämnen i axet är som högst. Lönsamheten måste förstås beräknas utgående från gårdens egna utgångspunkter, men åtminstone visar Arbetseffektivitetsföreningens kalkyler att krossensilering av spannmål är lönsam redan när enheterna är rätt små. Ju större enhet, desto lönsammare blir metoden. Krossningskvarnen tar vid behov hand om torr spannmål också, så två kvarnar behövs inte. Ensilering i plastslang kan man pröva på utan stora investeringar, om krossningen och påsningen kan köpas i näromgivningen.

NR 1 JANUARI-FEBRUARI 2009 www.k-maatalous.ﬁ/maatilanpirkka

VÄXTODLING Resultat från Odlingsprogramförsöken 2008 Resultat från de ofﬁciella sortförsöken Granskning av utsädesodlingen är inget att vara nervös för Rätt fröblandning ger goda vallar askiner för sådd av vallfrö Alternativ vid reducerad bearbetning

16 24 26 28 30 32

BOSKAP, HÄSTAR OCH BYGGANDE Krossensilerad spannmål till både mjölk- och köttboskap Komplettering med kraftfoder i vinter Robotgårdar kan spara in på diskmedel Nya investeringsstöd för gårdsbruket Investeringsstöd för hästhushållning Torkanskaffning i gott samarbete

36 44 46 48 50 52

SKOG OCH ENERGI 54 58

Energivirke, del 3: Klabbmaskiner Värmeverk för en hel by i Övertorneå

I VARJE NUMMER TRAKTOR OCH SERVICE

4 8

Skogsutrustade MF 5465 K-lantbruks servicefunktioner ses över AKTUELLT NU

Anne Penttilä anne.penttilä@dialogi.ﬁ

Årets leverantör Dometal presenteras I LIVSMEDELSSERIE Forskare Mika Liuhamo vid Arbetshälsoinstitutet KÖPMAN Olli Nykänen i Kuopio

14 34 62

FÖRLÄGGARE

Markkinointiviestintä Dialogi Oy PL 410, 00811 Helsinki tel (09) 4242 7330 fax (09) 4242 7333 CHEFREDAKTÖR Anne Penttilä, 044 502 9730 LAYOUT Jessica Leino REDAKTIONSRÅD Kimmo Vilppula, Antti Ollila, Eero Pajulahti,

Jorma Mattinen, Matti Karlsson, Anne Penttilä, Matti Huttunen, Anneli Myller. FÖRSÄLJNING AV MEDIEUTRYMME A-lehdet TRYCKERI PunaMusta Oy ADRESSREGISTER K-maatalous ADRESSÄNDRINGAR kupon på sidan 61 ÅTERFÖRING maatilanpirkka@dialogi.ﬁ

1/2009 • ÅKER BIRKA • 3

MED TRAKTOR PÅ ÅKER OCH I SKOG TUOMO ANTTILA DRIVER TILLSAMMANS MED SIN HUSTRU PÄIVI ETT LANTBRUK MED MJÖLKPRODUKTION I JÄMSÄNKOSKI SEDAN ETT PAR ÅR TILLBAKA. VID GENERATIONSVÄXLINGEN BYTTE MAN TILL EN NY MASSEY FERGUSON 5465, FÖRSEDD MED SKOGSUTRUSTNING. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN

4 • ÅKER BIRKA • 1/2009

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

EN SKOGSUTRUSTAD LANTBRUKSTRAKTOR ÄR TILLRÄCKLIG FÖR EGET BRUK. Massey-Ferguson 5465 är som skogsutrustad ett förmånligt alternativ som lantbrukets universaltraktor.

1/2009 • ÅKER BIRKA • 5

ANTTILAS HAR KÖRT MED FERGUSON redan från början av sex-

FERGUSON ÄR EN UNIVERSALTRAKTOR och Tuomo använder

tiotalet. Det är dock inte fråga om någon märkestrohet, berättar Tuomo. − Alltid när man bytt traktor, har man begärt offert av alla märken. Även senast var det rätt spänt och slutligen inverkade förutom priset även egenskaperna på valet, Dyna-4 är en fungerande transmission. − Dessutom inverkade priset på skogsutrustningen jämfört med de andra märkena. Dock inverkade nog detta att man inte haft några problem med de tidigare traktorena till att man hölls vid samma märke.

denna för gårdens alla arbeten. Gården har mjölkproduktion, men åkerarealen räcker även till för annan odling. På gården produceras utöver mjölk även råg, maltkorn och rybs. − Jag använder den här traktorn förutom i skogsarbete även i såningsarbete och spridning av fast gödsel med exaktspridare. Jag sprider även gödsel åt granngårdarna. Det kraftiga bottenskyddet försvårar i någon mån servicen och samlar även extra material på sig. Det är en bra idé, att bottenpansaret är i tre delar, så behöver man inte lösgöra hela pansaret, och det är lättare att sätta detta tillbaka. Tuomo framförde även ett önskemål om ett bottenpansar på gångjärn, vilket skulle underlätta arbetet när man ensam utför servicen. En lantbrukstraktor i skogsanvändning är enligt Tuomo alltid en kompromiss. Med maskinkostnaderna är skäliga, ty släpvagnen och lastaren har han skaffat förmånligt, och inte ökade heller traktorns skogsutrustning dess anskaffningspris allt för mycket. − En skogsutrustad lantbrukstraktor är tillräcklig för egen användning. Men nuvarande användning klarar man sig bra med denna lösning, men om körmängden märkbart skulle öka så skulle jag noggrant överväga att satsa på en skogsmaskin, funderar han.

− VÅR SKOGSUTRUSTNING är försedd med mekaniska spakar. Vi monterade själva sektionen på plats. I hyttens bakre del ﬁnns ett färdigt utrymme för hydraulsektionerna. Man gjorde ett hål på övre sidan, genom vilket sektionen kan skjutas in. Inne i hytten monterades ett tvärstag, i vilket sektionen fästs. När sektionen är på plats hindras drag och snö att komma in med en gummimatta. Vid monteringen av sektionen var det viktigt, att bakrutan kan vara stängd när lastaren används. Fergusons hytt får beröm av Tuomo, den är rymlig och manöverorganen är rätt placerade. Vid lastningen lyckas körningen från hög till hög utan att använda kopplingen, tack vare den elektriska riktningsomkastaren, sitsen behöver man inte svänga i körriktningen vid korta sträckor. Den ursprungliga luftsitsen är svängbar, köregenskaperna lider inte ens i skogsarbetet. Skogsmodellen har tillräckligt med utrymme för fötterna bakom sitsen. Skogsutrustningen monteras på MF-traktorerna i Finland, i samband med importservicen.

BYTET AV ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL går snabbt. Ändringen av traktorn från åkeranvändning till skogsanvändning tar en kvart timme. Det mesta arbetet är att montera sektionen. Lastaren är placerad på släpvagnens bom. − När skogskörslorna på vintern är mera, tar jag bort speglarna och framstänkskärmarna samt lägger kedjor på alla hjul. Släpvagnen har inget drag, varför man inte klarar sig utan kedjor. Kedjorna skyddar därtill däcken. Traktorn har även i skogsarbetet vanliga åkerradialdäck, och inga problem har förekommit. På däckens hållbarhet inverkar nog även föraren, man bör se efter var och hur man kör. •

ENERGIVIRKE FÖR EGEN ANVÄNDNING På Anttilas gård är största delen av det material som körs sådant som skall tuggas till flis, varför man även klarat sig med en rätt så liten lastare. Gården har ingen egen flistugg, en entreprenör kommer och flisar virket med en effektiv flistugg byggd på en lastbil. Det lönar sig inte att man själv skaffar allt, och inte hinner man heller göra allt. För den kommande säsongen funderar Tuomo på att köpa huggningsarbetet av någon maskinentreprenör i grannskapet. Vid maskinhuggning kommer högarna längs körstråket, varifrån det är lätt att lasta. När man kör virket med egen utrustning kan arbetet göras i egen takt och enligt föret. Traktorns arbete ökar och med förmånliga skogsutrustningar hålls även priset för arbetet i schack.

Lastarens manöverspakar ﬁck man behändigt in genom utrymmet under bakrutan. Vid användningen av lastaren kan rutan hållas stängd, vilket är viktigt.

6 • ÅKER BIRKA • 1/2009

SERVICE

RESERVDELAR • SERVICEFÖRETAGARE • SERVICETJÄNSTER

LANTBRUKSMASKINERNA FÅR FLERA SERVICESTÄLLEN K-LANTBRUKS SERVICEBETJÄNING UTVIDGAS MÄRKBART NÄR MASKINKESKOS EGNA SERVICESTÄLLEN FÖR JORDBYGGNADSMASKINER BÖRJAR ERBJUDA SERVICE- OCH REPARATIONSBETJÄNING ÄVEN FÖR LANTBRUKSMASKINER. TEXT OCH FOTO ANNE PENTTILÄ

Jorma Mattinen (t.v.), Maskinkeskos lantbruksmaskinhandels produktgruppsdirektör Jukka Keltto och Kari Rautanen har hand om fyra länders maskinhandel. Erfarenheten av ländernas olika serviceorganisationer är till nytta för den ﬁnländska maskinägaren.

MASKINKESKOS SERVICESTÄLLEN för jordbyggnadsmaskiner i

Uleåborg, Seinäjoki, Kuopio, Jyväskylä, Tammerfors, Åbo och Vanda kommer i fortsättningen även att erbjuda servicebetjäning för lantbruksmaskiner. De första jordbyggnadsmaskinmekanikerna skolas för lantbruksmaskinerna i januari och servicen är full tillgänglig i april-maj. Lantbruksmaskinernas serviceföretagarnät blir som tidigare, varvid det tillsammans i Finland kommer att ﬁnnas ett betjäningsnät med närmare 140 serviceenheter. På motsvarande sätt kommer även K-lantbruks reservdelsställen i Uleåborg, Seinäjoki, Kuopio, Jyväskylä, Åbo och Kouvola att sälja även jordbyggnadsmaskinernas reservdelar. Försäljningsdirektör Jorma Mattinen, som ansvarar för Maskinkeskos lantbruksmaskinhandel, d.v.s. för traktorer och tröskor samt direktör Kari Rautanen som ansvarar för lantbruks- och jordbyggnadsmaskinernas eftermarknadsföring är av den åsikten att arbetet vid Maskinkeskos egna serviceställen kommer att koncentrera sig på mera krävande och längre, garanti- m.ﬂ. arbeten. − De mera krävande arbetena förutsätter utöver specialkunnande och personalresurser, även investeringar i specialmätningsutrustningar. Sådana arbeten kan till exempel vara Tier-III-motorerna, de steglösa växellådorna och den elstyrda hydrauliken. DET HAR VARIT TILL NYTTA med erfarenhet av två olika sätt att arbeta. Maskinkesko ansvarar ju förutom i Finland även för de Baltiska ländernas maskinhandel, och där är servicen ordnad på ett annat sätt. I Finland är allt utsatt på mindre aktörer, privata serviceföretagare. I Baltikum är service- och verkstadsfunktionerna koncentrerade till stora enheter och servicepersonalen är 8 • ÅKER BIRKA • 1/2009

i arbetsförhållande. Båda har sina goda och dåliga sidor: − I Finland är de små företagarna nära sina kunder, de känner maskinerna och kundernas behov. Betjäningen och flexibiliteten är på en hög nivå. En bekant lantbruksföretagare lämnas inte i sticket, fast exempelvis tröskan går sönder under veckoslutet. För det andra kan ett enpersonsföretag ibland lida av brist på resurser. Det kan vara svårt att lösgöra sig för skolningstillfällen och det är dyrt att skaffa specialmätarutrustning, jämför Mattinen. ”Den Baltiska modellens” goda sidor är en snabb tillgång på reservdelar samt bättre skolnings- och anskaffningsmöjligheter av specialverktyg. En nackdel är en liten styvhet. − När vi i Finland kombinerar såväl stora som små enheter, kan vi från de båda plocka de goda sidorna. Kunden drar nytta av, att det finns flera serviceställen och att det för större arbeten lättare finns sådana som utför dessa. Till Service-organisationens maskinsortiment kommer att höra förutom jordbyggnads- och miljövårdsmaskiner även alla lantbruksmaskiner och därtill Järnkeskos arbetsmaskiner. VID VISSA ANSKAFFNINGAR kan man dra nytta av en större maskinpark som skall servas. Olika maskiner använder delvis samma oljor och testapparater. − Vi utvecklar även leveransprocesser och informationssystem i hela organisationen. När vi rätar ut vissa kurvor, kan vi hålla priserna konkurrenskraftiga. Till exempel levereras vissa reservdelar direkt till gården, berättar Rautanen. Dessutom infaller de olika maskinernas servicetoppar delvis olika vid olika platser. Detta hade man praktisk nytta av förra sommaren, när Claas levererade en rekordmängd tröskor och dessa hann i sista minuten till skördeperioden i Finland. − Vi använde även Maskinkeskos jordbyggnadsmaskinservice vid tröskornas importservice, och kunde på detta sätt märkbart förkorta leveranstiderna. Importservicen hade då tillgång till en trefaldig kapacitet, berättar Mäkinen. I Maskinkesko har nu samlats ett mångsidigt kunnande om maskinhandeln från fyra länders områden, allt från hobby-maskiner till maskiner som hör ihop med företagarverksamhet. − Vi kan i viss mån anpassa eftermarknadsföringens kunnande från en bransch till en annan. Exempelvis Ponsses skogsmaskiner har en av de högst stående eftermarknadsföringarna. Vi säljer Ponsse i Baltikum och vi har därifrån tagit lärdom om bl.a. skolningsmodellerna. Man har nytta av ett marknadsområde bestående av flera länder även då det gäller anskaffningarna: Med ett större antal har Maskinkesko förhandlingsstyrka att skaffa maskiner litet förmånligare och tillgången är bättre. Detta var redan förra hösten till nytta, när prisstegringen på stål inte inverkade på maskinpriserna lika mycket som det annars skulle ha gjort. •

AKTUELLT NU!

NYA VÄXTSKYDDSPRODUKTER TILL FÖR VÄXTSKYDDET av åkerväxterna erbjuds under nästa säsong nya alternativ i form av två nya produkter. DuPont har till det populära tablettformiga Express-smådospreparatet kombinerat en vätskeformig Twin. Produkten säljs under namnet Express Twin och dess trumf är en bättre effekt än den rena Expressen på måran, som under de senaste åren ökat kraftigt. Twins verksamma ämne, ﬂuroksipyrins effekt på måran är speciellt kraftig. Såsom Express, så lämpar sig Express Twin för alla spannmål, även de klöverfria vallarnas skyddssäd medräknad. Den lämpar sig även för användning på grundvattenområden. Kombinationsförpackningen innehåller 10 tabletter Express och 3 liter Twin, varvid man med vårsädens bruksmängder bekämpar ogräsen på 6,67 hektar med en förpackning. Express Twin är ett alternativ för de odlare som vill ha en lösning med bredare effekt vid ogräsbekämpningen i spannmål. Tack vare kombinationsförpackningens pris blir Express Twin även förmånligare än samma produkter köpta som separata. Bayer CropScience kommer ut på marknaden med ett intressant bekämpningsmedel, Biscaya 240 OD, för bekämpning av rapsbagge, blygrå rapsvivel och på potatis för bekämpning av loppor. Biscayas fördel är en lång skyddstid, som på rybs och raps är ca en vecka och på potatis ca två veckor. Biscaya skyddar systemiskt efter besprutningen växande växtdelar. •

ELADO HAR NY BETNINGSTEKNIK ELADO REPRESENTERAR senaste nytt då det gäller betningstekniken. Det är marknadens effektivaste preparat för bekämpning av loppor och den har den längsta verkningstiden, emedan den hålls bra på växterna. Dessutom syns det blå utsädet bra. Bayer CropScience betningsmedlet har två verksamma ämnen och det har klarat sig ypperligt i ﬂeråriga försök. På Eladoförsöksrutorna fanns efter plantbildningen på grödan minst ätskador av lopporna, den hade den bästa långvariga effekten. Detta gör det möjligt att använda mindre utsädesmängder och grobarheten är bra i alla förhållanden. Preparatet urlakas inte heller i marken, varvid rötterna kan utnyttja de verksamma ämnena maximalt. Fördelar vid odlingen: mindre skador av lopporna på grödans blad, skyddar längre under hårda loppangrepp, ger ett bra skydd åt de växande växtplantorna ända tills man kan inleda besprutningen, utsädet syns bra. Elado ger förutsättningar för en högre skördenivå än de övriga på marknaden förekommande preparaten. I MTT Jockis försök 2008 gav obehandlad areal en skörd på 491 kg/ha och behandlad med Elado (18,75 ml/kg) 1822 kg/ha. •

10 • ÅKER BIRKA • 1/2009

ÅRETS TRAKTOR 2009 MASSEY FERGUSON 8690 utnämndes till Årets Traktor 2009. Traktorn, som även visades på Kone-Forum är med sina 370 hästkrafter världens effektivaste serietillverkade, normalkonstruerade trak-

tor. Årets Traktor väljs av en prisdomarnämnd, till vilken hör redaktörer från 20 ledande lantbrukstidningar i Europa. Valet offentliggjordes på EIMA-utställningen i Italien. •

AKTUELLT NU!

KASVULEMPI FÖR UNGDJUR OCH HÖGMJÖLKANDE

UTFODRINGSVAGN FÖR TVÅ BALAR MAASELÄN KONE preseenterade på Kone-Forum Varmo Max, som lastar två rundbalar i sig. Dess lastvolym är 3,8 kubik. Utfodringsvagnen skär, fördelar fodret framför djuren och går samtidigt framåt på foderbordet. Maskinen har en dragande boggie och som extra utrustning får man även drag på de styrande hjulen. Dieselmotorns volym är 1372 kubikcentimeter och effekten är 22,5 kW (30,6 hk). •

KASVULEMPI är Melicas nya smakmineral för ungdjur och högproducerande mjölkkor. Smakmineralerna är gryniga, synnerligen smakliga och de fungerar bra i utfodringsautomater. Vid utvecklingen av KasvuLempi har man använt resultat från utfodringsförsök gjorda tillsammans med MTT. I försöken undersöktes mjölkkons fosforomsättning. På basen av resultaten har man kunnat minska fosforhalten i mineralerna eller till och med kunnat ta bort denna helt och hållet. Mineralfodret innehåller rikligt med kalcium för det växande djurets behov och där ﬁnns en hög halt av biotin, vilket förbättrar klövhälsan. •

> BRÄNSLE TILL SKOGEN MED FARMTOOLS 450 liters bränsletank kan man transportera bränsle ut i terrängen fast med traktor eller paketbil. Tanken kan lyftas med lastare. Den är gjord av 4 mm: s stålplåt och inne ﬁnns två skvalpskyddsplåtar. Påfyllningsanordningen är tät. •

i samband med MF-ﬁxningstävlingen på Kone-Forum gynnade lotten Jari Kallio i Kangasala. Priset i K-lantbruks utlottning gick till Alf-Erik Storgård i Närpes. Vardera vann en resa till Paris i mars 2009. Vinnarna lyckönskas! Utlottningen sköttes av Kati Takoja och Jani Laine. • I PUBLIKOMRÖSTNINGEN

< RESULTAT FRÅN UTLOTTNINGAR VID KONE-FORUM 2008

2 BITAR PÅ EN GÅNG

HOS MAASELÄN KONE har man lyssnat till användarnas önskemål och gjort en ensilageskärare som tar två bitar på en gång. Varmo RL 200:s arbetsbredd är 2,2 meter och kakornas sammanlagda volym är 1120 liter. Mittbettet klyver kakan i bitar, som lämpar sig för hantering på traditionellt sätt inne i ladugården. Tre cylindrar skär med 21 tons skärkraft. •

EN ANDRA PETROLEUM-GULDMAGE HITTADES! VETERLIGEN DEN ANDRA TILL FINLAND importerade bensin/petroleumdrivna Guldmage-Ferguson ﬁnns i Tavastehus. En annan likadan vann ﬁxningstävlingens publikomröstning på Kone-Forum. Urho Merikanto hade skaffat den nya traktorn till sin gård år 1957, och den nu-

12 • ÅKER BIRKA • 1/2009

varande ägaren Rauno Seppänen köpte den av hans son Pauli Merikanto för några år sedan. Med Guldmage-Ferguson och med dess egna arbetsredskap har man harvat och plöjat i trädgården ända fram till de senaste åren. Nu använder Seppänen traktorn endast ett par gånger per år.

Traktorn har tidigare målats och den har fått nya lyktor och blockvärmare samt ny kamaxelstefa. Seppänen samlar på gamla traktorer, han har redan sju stycken. •

AKTUELLT NU!

BRA VERKSAMHET GAV ERKÄNNANDE ÅT DOMETAL I GÅRDSVERKSTADEN I LOIMAA STARTADE DENNA DRIFTIGA LANTBRUKSMASKINTILLVERKARE, MED VARS MASKINER REDAN BEARBETAS JORDAR ÄNDA BORT I BALTIKUM. DOMETAL OY VALDES TILL K-LANTBRUKS VARULEVERANTÖR 2008. TEXT OCH FOTO RAILA AALTONEN

harvar, släpvagnar och tallriksredskap i Hirvikoski i Loimaa från år 1997. Hemverkstaden hade varit gårdens binäring allt från 80-talet. Bröderna Pasi, Vesa och Juha-Pekka Mäkelä äger företaget. Fadern Hannu Mäkelä har redan lämnat verksamheten. Efter den småskaliga början började företagets omsättning stiga jämnt, och ökningen blev brantare år 2005 efter det att företaget gjort ett återförsäljningsavtal med K-Lantbruk. Omsättningen för denna räkenskapsperiod ligger kring åtta miljoner euro. Antalet anställda är 42-45. Dometal exporterar sina produkter till Sverige, Estland och Lettland. Exportens andel är närmare en femtedel av omsättningen. Det skulle även var lämpligt med nya områden på exportmarknaden, men först när produktionskapaciteten fås att motsvara den ökade efterfrågan. Kapaciteten håller också på att öka alldeles snart. Utvidgningsinvesteringen på företagets egen tomt gör det möjligt att koncentrera produktionen från tre platser till två. Samtidigt kan man allt längre automatisera viktiga arbetsskeden. DOMETAL OY HAR TILLVERKAT

− VIA FÖRSÄLJARNA får vi uppgifter om kun-

dernas behov och det kommer rätt mycket idéer även direkt från odlarna. Utgångspunkten för verksamhet är en bra produkt. Vi försöker även vara lyhörda för signaler som berättar om det som är på kommande. Utsikterna på längre sikt kan man spåra sig till genom att följa med lantbrukets utveckling i Danmark och Tyskland, säger verkställande direktör Pasi Mäkelä. De senaste årens trend i lantbruket har jämsides med ökningen av gårdsstorleken varit en ökning av kravet på växttäcke, vilket lett ett ökat behov av vårbearbetningsredskap. En allt ökande mängd odlare kombinerar olika slags bearbetningssätt med direktsådden, allt efter förhållandena. Modellerna bör bestå av kraftiga versioner då det gäller allt från harvar till tallriksredskap. Dometal kom jämsides med de hydraulburna maskinerna ut på

14 • ÅKER BIRKA • 1/2009

DET KOMMER RÄTT MYCKET IDÉER ÄVEN DIREKT FRÅN ODLARNA.

marknaden med bogserade DiscMasters år 2007. − I utvecklingsarbetet bör man ha ett par års förhåll, för att produkten skall vara testad och marknadsduglig just vid rätt tidpunkt. De bogserade tallriksharvarnas 1000-series prototyp blev färdig två år före lanseringen av produkten, berättar Mäkelä. Dometal lägger stor vikt vid testningen av sina produkter. Pasi Mäkelä och direktör Juha Erkkilä, som ansvarar för bolagets försäljning och marknadsföring, driver tillsammans ett maskinentreprenadföretag, där man på maskinerna snabbt får arbetshektar och på släpvagnarna körda kilometer. ÄVEN DE PRODUKTER som ﬁnns på marknaden förbättras hela tiden. Med produktutvecklingen arbetar två heltidsanställda planerare. − Man söker hela tiden ett allt bättre pris-kvalitetsförhållande för produkter-

Pasi Mäkelä och Juha Erkkilä tog produktmärket Multiva i användning redan år 1995. Dometal Oy grundades två år senare.

na bl.a. med bättre material och kraftigare konstruktioner. De dyrare materialen kompenseras till exempel med att försnabba produktens tillverkningstakt, berättar Juha Erkkilä. K-lantbruk tackade i sina belöningsgrunder sin varuleverantör för välgjorda produkter. Pasi Mäkelä och Juha Erkkilä håller det ﬁna svetsningsresultatet och den klanderfria ytmålningen som självklarheter, men ett omsorgsfullt resultat kräver hård disciplin i produktionen från början till slut. Leveransprocessen har enligt Juha Erkkilä planerats med omsorg. I fabrikshallen märks kundernas betydelse redan i de tydliga arbetsordrarna. Förseningar meddelas genast till kunden, och vid behov bekräftas en ny leveranstid. •

K-LANTBRUK

- Starka tvillingar -

- Starka tvillingar För ogräsbekämpning i stråsäd ■ ■ ■ ■

Färdig tankblandning med bred effekt Effektiv lösning också för bekämpning av måra Förbättrar effekten på harkål, fettistel och maskros Passar också i skyddssäd för vallar

Bruksmängder Verksamma substanser

Express 10 tabletter + Twin 3 L Färdig tankblandning för bekämpning av måra på upp till 6,67 hektar!

i vårsäd

Express 50T 1,5 tabl + Twin 0,45 l + Mestari fästmedel 0,1 l/ha

på direktsådda fält och i höstsäd

Express 50T 2,5 tabl + Twin 0,75 l + Mestari fästmedel 0,1 l/ha

Express 50 T (tribenuron-metyl 500g/kg) och Twin (fluroxipyr (180 g/l)

www.k-maatalous.ﬁ

K-LANTBRUK

VÄXTFÖRÄDLINGSFORSKARNA OCH BRANSCHENS ÖVRIGA KOMMER HELA TIDEN UT MED NYA UPPGIFTER. ÄVEN ODLARNAS KUNNANDE OCH ERFARENHETER ÄR VÄRDEFULLA KÄLLOR. FÖRÄDLINGEN AV UPPGIFTERNA TILL ANVÄNDBARA REKOMMENDATIONER ÄR ETT LIKA VIKTIGT ARBETSSKEDE OCH KOMMER TILL SLUT MED IDÉERNA ÄNDA UT PÅ VÅRA ÅKRAR. K-ODLINGSPROGRAMMEN ÄR EN SÅDAN UPPGIFTSFÖRÄDLING. TEXT TAPIO LAHTI, FOTON K-LANTBRUKS FÖRSÖKSGÅRD

5 591 kg/ha

16 • ÅKER BIRKA • 1/2009

ODLINGSPROGRAMMETS FÖRSÖKSRESULTAT TILL HJÄLP I ODLINGEN

BJARNEVÅRVETE

7 959 kg/ha

1/2009 • ÅKER BIRKA • 17

dlingsprogramsförsökens resultat från år 2008 har blivit färdiga på K-lantbruks försöksgård i Hauho. Försöksverksamheten som hör ihop med odlingsprogrammen är en utmaning. Man borde kunna svara på odlarens fråga: Vilken nytta har jag av att följa odlingsprogrammets rekommendationer? Man har närmat sig ärendet med olika fältförsöksarrangemang samt genom att presentera uppgifter insamlade från gårdarna. Fördelen med fältförsöken är att de kan jämföras. Deras lämplighet i olika odlingsförhållanden är dock begränsad. När bakgrundsfakta, såsom väder och jordartsuppgifter är kända, kan dock resultaten från fältförsöken tolkas från ett säkrare utgångsläge. Här krävs vaksamhet av användarna av uppgifterna och pålitlighet av dem som producerar uppgifterna. På K-lantbruks försöksgård i Hauho har man jämfört Odlingsprogram för den s.k. basodlingen, där kvalitets- och skördemål inte bestämts. Försöksrutorna är stora, vilket tillsammans med omsorgsfullt valda jämna försöksplatser ökar uppgifternas pålitlighet. Vi är således någonstans mellan den praktiska odlingen och försöksrutorna. Odlingsprogramsrutorna såddes i Hauho 14.5. i goda förhållanden, på mullrik moblandad mjäla, vars pH är över 7 och även fosfortalet är högt. Även de övriga bördighetsvärdena var minst nöjaktiga. Alla rutor gödslades med samma Pellon Hiven NKgödsel. Rutorna såddes enligt kvarnvetes-, maltkorns-, stärkelse-

korns- och grynhavreodlingsprogrammen. Odlingstekniken har presenterats i tabellen intill. Väderleksförhållandena år 2008 var besvärliga. Regnen fördelade sig ofördelaktigt och även värmeförhållandena varierade mycket. Variationen i säsongens skördetal var betydande, på försöksskiftena 2-9t/ha. Regnens fördelning och värmesumman ﬁnns i grafen intill.

INGEBORG GRYNHAVRE Med Ingeborg-grynhavren ﬁck man den minsta skördeskillnaden mellan odlingsprogramrutan och basodlingsrutan. För den sena Ingeborg-havren var växtplatsen och förra sommarens väderleksförhållanden lämpliga. Skördenivån var bra i de båda rutorna, över 7000 kg/ha. Ingeborg är den friskaste av våra havresorter, varvid de båda rutorna hölls rätt rena, havrens bladﬂäcksjuka förekom dock och förekom klart mera på basodlingsrutan. De båda grödorna stod rätt bra vid tröskningstiden. Comet-besprutningen ökade i viss mån växtdagarna, som alla sjukdomsmedel av denna typ. Kärnornas fyllnad blev kanske något knapp i en del av skörden, vilket skulle förklara skillnaderna i hektolitervikt och kornvikt.

XANADU-MALTKORN I Xanadu-maltkornets jämförelse var skördeskillnaderna redan större. Odlingsprogrammet gav ca 700 kg/ha mera. Beträffande

Prov av ett typiskt ax från Xanadu-provrutan: Axet till vänster är från rutan som behandlats med Comet och Juventus, till höger från den obehandlade rutan.

Vegetationsperioden slutade 28.10.2008

värmesumma °C

den uppmätta kvaliteten var rutorna rätt nära varandra, odlingsprogramrutorna dock litet före. På basodlingsrutan började man se tecken på förfall, när odlingsprogramrutan tröskades frisk och som stående. I mera noggranna maltanalyser skulle kvalitetsskillnaderna kunna bli avgörande, till exempel för de mögliga och söndriga kärnornas del. Skördens proteinhalt var på en god nivå i de båda rutorna. Grödan i odlingsprogramrutan förmådde dra nytta av den högre kvävemängden utan , att proteinhalten steg för mycket.

Vegetationsperioden började 23.4

Odlingsprogrammet med Edel-stärkelsekorn gav redan en merskörd över 2000 kg/ha. Det ﬂerradiga Edels kvalitet på odlingsprogramrutan var även betydligt bättre än basodlingsrutan. Rutornas förfall var mycket olika. Sjukdomspreparat och stråstärkare visade sig tillsammans hålla odlingsprogramrutan i skick betydligt längre än basodlingsrutan. Förklaringen var inte skillnad i mognadstid, ty på basen av fukthaltsmätningar mognade grödan i odlingsprogramrutan och basodlingsrutan i samma takt. Säkert kom en del av merskörden av den mindre mängden ax som fallit till marken på odlingsprogramrutan.

nederbörd (mm)

EDEL-STÄRKELSEKORN

BJARNE-VÅRVETE Med Bjarne-vårvete ﬁck man den största skillnaden mellan odlingsprogramrutan och basodlingsrutan, skördeskillnaden blev nästan 2500 kg/ha. När man till detta ännu lägger den betydligt 1/2009 • ÅKER BIRKA • 19

MED EDEL-STÄRKELSEKORNET PRODUCERADE ODLINGSPROGRAMMET REDAN EN MERSKÖRD ÖVER 2000 KG/HA.

BJARNE-KVARNVETE (GRAMINOR,NORGE)

XANADU-MALTKORN (NORDSAT, TYSKLAND)

ODLINGSPROGRAM

JÄMFÖRELSE

ODLINGSPROGRAM

JÄMFÖRELSE

Såmängd

750 st/m²

650 st/m²

550 st/m²

Gödsling 1

110 kg N/ha

90 kg N/ha

80 kg N/ha

60 kg N/ha

Gödsling 2 (axbildning)

Kvävelösning 30 l/ha

Betning

Kinto 2 l / 1000 kg

Robust 3 l /1000 kg

Ogräsbekämpning

Sekator 0,1+ 0,1 l/ha

Sekator 0,1+0,1 l/ha

Mestarin Kiinnite

Sjukdomsbekämpning 1

Juventus 0,5 l/ha (busk.)

Sportak 0,5 l/ha (busk.)

Sjukdomsbekämpning 2

Comet 0,5 (på ax)

Comet 0,5 (ﬂaggbl.)

+ Juventus 0,5 l/ha

+ Sportak 0,5 l/ha

Ståstärkare

Cycocel 0,5 l/ha (busk)

Terpal 0,7 l/ha (ﬂaggbl.)

Skörd Kg/ha

7959

5591

6254

ej 5549

Hektolitervikt

78,7

65,3

64,8

1000 kornsvikt g

41,8

48,7

48,5

Protein,%

13,2

13,3

10,6

10,2

Falltal

248

285

Stärkelse

För Edel-stärkelsekornets del gav odlingsprogrammet en tilläggsskörd över 2000 kg/ha. Rutornas skick var mycket olika. Sjukdomsmedlet och stråstärkaren tillsammans visade sig hålla odlingsprogramsrutan i skick (följande sida) betydligt längre än basodlingsrutan (till vänster).

EDEL-STÄRKELSEKORN (GRAMINOR, NORGE)

INGEBORG-GRYNHAVRE (SW, SVERIGE)

ODLINGSPROGRAM

JÄMFÖRELSE

ODLINGSPROGRAM

JÄMFÖRELSE

500 kpl/m2

90 kg N/ha

60 kg N/ha

90 kg N/ha

70 kg N/ha

Robust 3 l /1000 kg

Prelude 1 l /1000 kg

Sekator 0,1+0,1 l/ha

Cantor 0,6 l/ha

Mestarin Kiinnite

Sportak 0,5 l/ha (busk)

Comet 0,5 (ﬂaggbl.)

Comet 0,5 (vippgång)

+ Sportak 0,5 l/ha

+ Juventus 0,5 l/ha

Terpal 1,0 l/ha (faggbll)

Cycocel 1,0 l/ha

7361

5269

7721

ei 7351

64,9

51,8

52,7

44,5

39,9

46,8

48,8

8,7

8,8

10,9

10,8

63,7

63,1

MED BJARNE-VÅRVETE FICK MAN DEN STÖRSTA SKILLNADEN.

större kornstorleken och litet bättre hektolitervikt samt i det närmaste samma proteinhalt, var lyckan på odlingsprogramrutan fullständig.

UPPDATERAS VARJE ÅR Odlingsprogrammens utgångspunkt är skördens slutanvändning. Först gör man således klart för sig om man eftersträvar tillexempel kvarnvara på veteåkern eller möjligast stora torrsubstansskörd. I odlingsprogrammen har man presenterat kvalitetskraven och lämpliga sorter. Odlingsprogrammen och det omfattande kringmaterialet samlas i den årligen utkommande Viljelyopas, som årligen delas ut med Maatilan Pirkka. Vi har försökt att i Odlingsguiden samla även artiklar om växtodlingens senaste rön. Denna är således ett slags kontinuerligt uppdaterad lärobok. Under Odlingsguidens olika teman ﬁnns odlingsteknik och anpassade preciseringar för olika odlingsförhållanden, exempelvis preciseringen av gödslingen enligt jordarterna. Likaså tar man fram sorternas speciella egenskaper i samband med beskrivningen av sorterna i Odlingsguidens Utsädesavsnitt. Växtskyddet är en viktig del av odlingstekniken och man har även satsat på presentationen av denna i Odlingsprogrammen. Bland Odlingsprogrammens växtskyddsalternativ kan odlaren lätt för sina egna behov samla det lämpligaste och mest kostnadseffektiva paket. I Odlingsguiden har också samlats begränsningar och förbud beträffande preparatens användning, såsom grundvattenbegränsningar och förbud att använda dem efter varandra. Odlingsprogrammen är en del av K-lantbruks betjäningshelhet till vilket hör förutom de föregående även telefonservice för växtskyddet, produktskolning och Odlingsprogramkiosker i K-lantbruks verksamhetsställen. Betjäningshelheten hjälper såväl vid odlingens planering som vid dess genomförande. •

www.k-maatalous.fi

22 • ÅKER BIRKA • 4/2008

K-LANTBRUKS SORTERNA KLARADE SIG BRA 2008 SAMMANSTÄLLNINGEN ÖVER DE OFFICIELLA FÖRSÖKSRESULTATEN FÖR ÅREN 2001−2008 ÄR FÄRDIG. FRÅN K-LANTBRUK DELTOG SAMMANLAGT 46 SORTER I FÖRSÖKEN. DE FLESTA AV DEM VAR NYA SORTER MED FRAMTIDEN FÖR SIG SOM ÄNNU ÄR LINJER. ENLIGT RESULTATEN HÖR DE TILL DAGENS ELIT NÄR MAN SER TILL BÅDE SKÖRD OCH KVALITET. TEXT TAPIO LAHTI

K-LANTBRUKS PALETT UPPTAR EN NORSK KVARTETT av sexradiga kornsorter: Gaude, Edel, Vilde och Tiril. Tvåradssorterna är Tofta, Maaren och Xanadu. Den senaste säsongen var Saana, Voitto, Jyvä och Edel de mest odlade foderkornssorterna. Den mest odlade maltkornssorten var Barke. Det var närmast tillgången på utsäde som begränsade en ökning av odlingsarealen för maltkornet Xanadu och för Vilde. EDEL HAR HÅLLIT STÄLLNINGARNA i den knivskarpa konkur-

rensen mellan sexradskornen. Den är en av de mest odlade sexradiga kornsorterna och ökade odlingsarealen också i fjol. Den är också Altias näststörsta kontraktssort och kontraktsarealen var alltjämt stigande. Edel lämpar sig för odling av foder- och stärkelsekorn i zonerna 1−3. Edel hör till de sena bland sexradssorterna, växttiden är en dag längre än Saanas. Strået är styvt. Kärnan är stor och trind, hektolitervikten är hög. I Eviras rapport om spannmålsskördens kvalitet 2008 var Edels hektolitervikt i klass med tvåradskornens. Den tidiga kornsorten Gaute som kom ut i handeln 2004 passar för odling av foderkorn i hela odlingsområdet för korn. Den är mycket rikt avkastande i sin tidighetsklass och de senaste åren har visat att den klarar sig bra i olika odlingsförhållanden. I försök med direktodling har den varit till sin fördel och den är också en bra sort för ekoodling. Kärnorna är stora, hektolitervikten och stråstyrkan är på medelnivå. Vilde som var den segrande kornsorten i 2008 års skördetävling är fortfarande på tätplats bland sexradskornen när det gäller avkastningsförmåga och särskilt stråstyrka. Den passar för odling av foder- och stärkelsekorn i zonerna 1−4. Vilde är litet senare än Gaute men tidigare än Edel. Vilde lämpar sig för intensiv foderodling och har godkänts för Altias lista över stärkelsekorn. Nykomlingen Tiril är den rikast avkastande av de allra tidigaste kornen. Den togs upp på den inhemska sortlistan 2006. Tiril kan odlas i hela det ﬁnländska odlingsområdet för korn. Stråstyrkan är mycket god och på sura jordar har sorten klarat sig relativt sett bättre än andra kornsorter. K-Lantbruks sexradskorn är tack vare sin avkastningsförmåga och sina odlingsegenskaper ett beaktansvärt alternativ också i sydligaste Finland, där tvåradskornen dominerar. FODER- OCH STÄRKELSEKORNET MAAREN är ett ytterst rikt avkastande, odlingssäkert och stråstyvt foder- och stärkelsekorn för zonerna 1−3s. I försöken på K-lantbruks försöksgård visade Maaren sig redan tidigt vara en sort som lämpar sig särskilt väl för Finland. 24 • ÅKER BIRKA • 1/2009

Maaren har valts till en av Altias kontraktssorter och uppvisade fjolårets högsta genomsnittliga stärkelsehalt. Maaren är tre dagar senare än Edel och sjukdomsresistent. Tyska Nordsaats nya maltsort Xanadu har klarat sig bra både i de ofﬁciella försöken och vid provmältningar. Det rekommenderade odlingsområdet är 1−3s. Xanadu är rätt tidig bland dagens maltsorter och har klarat sig bra i tvåradsgruppen också på sura jordar. Den ser ut att vara passa bra i vårt fastlandsklimat och på våra jordar. Xanadu har snabbt blivit populär som maltkorn i Ryssland och östra Europa. AV HAVRESORTERNA PASSAR POPULÄRA BELINDA och högklas-

siga Ingeborg för zonerna 1−2. Belinda är den klart mest odlade sena havresorten. Dess viktigaste trumfkort är avkastningsförmågan. Belinda har varit en eftertraktad sort inom den inhemska foderproduktionen, som exporthavre och som grynhavre. Dess specialegenskap är hög fetthalt, något som ökar skördens fodervärde betydligt. Belinda har mycket stora kärnor. Ingeborg är snabbt på väg att bli nästan lika populär som Belinda. Sorterna har samma förädlare och en gemensam förälder. Ingeborgs starka sida är en god kombination av skörd och kvalitet. Enligt försöksresultaten är avkastningsförmågan i klass med Belindas. Ingeborgs hektolitervikt är hög och kärnorna ännu större än Belindas. Ingeborg har ursprungligen förädlats fram för att användas som grynhavre, därför har särskild vikt lagts vid utbytesprocenten. I de officiella försöksresultaten har Ingeborg aningen sämre stråstyrka än Belinda. I praktiken råder det just ingen skillnad mellan dem. I själva verket har Ingeborgs liggsädsprocent såväl i Sveriges officiella försök som på K-lantbruks försöksgård varit likadan som eller mindre än Belindas. Av alla havresorter har Ingeborg den största resistensen mot bladfläcksjuka. Ingeborg är en balanserad kombination av kvalitet och avkastningsförmåga för dem som odlar sen havre. Tack vare det vita skalet passar den också som export- och grynhavre. DE STRÅSTYVA HAVRESORTERNA VAASA OCH MARIKA kan od-

las i zonerna 1−4. K-Lantbruks främsta tidiga havresorter är Vaasa och Marika, vardera nya. Vaasa har förädlats fram av Svalöf Weibull medan Marika kommer från Graminor i Norge. Vaasa hör till de allra tidigaste havresorterna, Marika är aningen senare. Båda har mycket god avkastningsförmåga och Vaasas stråstyrka är utmärkt medan Marikas är god. Vaasa är en typisk foderhavresort, men det vita skalet gör att den också är en handelssort. Marika med sitt vita skal har de största kärnorna av alla tidiga sorter, dess kärnstorlek är i när-

Vårvetesorternas kvalitetsegenskaper De ofﬁciella försöken 2001−2008 Sort

Tkv g 40,7 35,8 34,8 35,4 36,9 36,8 40,7 39,6 38,3

Zebra Bjarne Anniina Aino Kruunu Tjalve Picolo Amaretto Epos

heten av Belindas. Också Marika har god hektolitervikt. Det gör den också till en intressant grynhavresort. VÄXTTIDEN FÖR DE VÅRVETESORTER som deltar i de ofﬁciella försöken uppvisar allt större skillnader. Man försöker alltså – tyvärr – nå avkastningsförmåga också på odlingssäkerhetens bekostnad. K-lantbruks vårvetesorter har valts med tanke på att både kvaliteten och växttiden ska passa ihop med våra tillväxtförhållanden. Vetet går främst till kvarnarna och kvalitetskraven för råvaran är extra höga. Kvalitet ska det produceras även om vädret är besvärligt. Förädlarna på Svalöf Weibull i Sverige har beaktat Finlands särskilda behov i sina förädlingsprogram. Norska sorter brukar passa våra odlingsförhållanden och är av mycket god kvalitet. Under den senaste vegetationsperioden var Zebra och Kruunu de mest odlade vårvetesorterna hos oss. Deras sammanräknade odlingsareal täckte nästan hälften av hela vårvetearealen. Odlingsarealen för Zebra steg klart från 2007.

Hlv kg 80,1 78,1 79,9 76,3 76,6 77,7 77,8 79,5 77,1

120 100

113 100 100

bruk har introducerat den här säsongen. Den har gett god skörd i

105

99 92

91 89

104

107 104

80 60 40 20 0

ZEBRA (105 d)

BJARNE (102,6 d)

KRUUNU (103 d)

PICOLO (105,4 d)

AMARETTO (106,2 d)

EPOS (107,6 d) Zon 1 Zon 2

Skörd och växttid för vårvetesorter i ZON 3 De ofﬁciella försöken 2001−2008 105

102,6 100

100,6

101,3

102,7

103

102,7

103,7

VÅRVETET ZEBRA ÄR ETT EXEMPEL på förädlingsarbete som

BJARNE ÄR EN NY TIDIG VÅRVETESORT från Norge som K-lant-

Falltal 292 312 290 239 307 280 282 270 306

Skörd och växttid för vårvetesorter i ZONERNA 1−2 De ofﬁciella försöken 2001−2008

100

tar fasta på Finlands förhållanden. I Sverige odlas sorten inte. Till sin tidighet och kvalitet är den av samma typ som de sorter som av hävd gillats hos oss. Zebra har bl.a. högt falltal som tål höstregnen mycket väl. Resultaten för Zebra i skördetävlingen visar att också sorter med en måttlig växttid kan ge toppskördar. Det är sist och slutligen åkern, tillväxtförhållandena och odlingstekniken som avgör. I de officiella sortförsöken är Zebras skörd den högsta bland de sorter som har samma växttid eller är tidigare. Zebra är ganska hög, men strået är styvt. Zebra har också god resistens mot sjukdomar. Den här kombinationen ökar sortens odlingssäkerhet. Zebra har goda kvalitetsegenskaper. I flera år har Zebra hört till vårveteeliten också vid mätningar av den inhemska spannmålsskördens kvalitet. Enligt försöksresultaten har Zebra de största kärnorna och den högsta hektolitervikten. På basis av proteinresultaten är det svårt att dela in vårvetesorterna i goda och dåliga, eftersom skillnaderna i avkastning döljer kvalitetsskillnaderna i de officiella försöken där alla sorter gödslas likadant. Zebra har god proteinhalt i förhållande till skörden. Man vet att vissa sorter producerar stärkelse medan andra producerar protein. Här är Zebra en ”både och”-sort alldeles som Tjalve.

Protein% 13,4 14,6 15,9 13,5 13,2 14,4 13,5 12,3 13,4

94 92

90 84

82 80 BJARNE

ANNIINA

AINO

MAHTI

QUARNA

KRUUNU

TJALVE Skörd Växttid

förhållande till växttiden. Bjarne har gett den högsta avkastningen i zon 3, där tidighet är en särskilt viktig egenskap. Det synnerligen starka strået tål också riklig gödsling med stallgödsel som komplement till handelsgödseln. Bjarne har kort strå och man vet att känslighet för torka kan vara förenad med kort strå. Bjarnes resistens mot bladfläcksjukdomar är lite svagare än Zebras men bättre än Kruunus. I de officiella försöken har Bjarne varit ungefär en dag tidigare än Tjalve och aningen senare än Anniina. I mätningar på K-lantbruks försöksgård som gällt kärnornas vattenhalter har Bjarne varit klart tidigare än de officiella iakttagelserna gett vid handen. Bjarne ger skördar av toppkvalitet. Falltalet och proteinhalten är höga, liksom också hektolitervikten. Kärnstorleken är genomsnittlig. Tack vare tidigheten är Bjarne odlingssäker i Finland. Sannolikheten för att den ger kvarnvara är alltså mycket stor. • 1/2009 • ÅKER BIRKA • 25

GOTT UTSÄDE HAR INGET MED SLUMPEN ATT GÖRA BRA SKOR OCH KIKARE BEHÖVER DE SOM PRODUCERAR CERTIFIKATUTSÄDE. DET VET PIRJO OCH TAPANI KOSKELA SOM HAR ODLAT UTSÄDE FÖR KESKO LANTBRUK I HELA 40 ÅR. DE FÅR VARJE ÅR BESÖK AV ODLINGSKONTROLLÖRER SOM GRANSKAR DERAS JÄMNA VÄXTBESTÅND. TEXT OCH FOTO SILJA VUORI EN EFTERMIDDAG I AUGUSTI vandrar fyra utsädesgranskare från Kesko Lantbruk igen omkring på Koskelas åkrar i Iitti. Ofta rör sig kontrollörerna ensamma men när den areal som ska granskas är 75 hektar går det snabbare om skaran är stor. – Vi går igenom alla skiften för utsädesproduktion med 20–30 meters mellanrum. Det är inte bara ﬂyghavre som kontrolleras utan i protokollet uppskattar vi skördemängden, växtsjukdomarna, sortäktheten och mängden främmande arter, förklarar Erkki Sinkkonen som har 20 års erfarenhet av jobbet. I likhet med Sinkkonen genomgår Petri Berg, Esa Aho och Marko Mäki varje år utbildningen för kontrollörer av utsädesodlingar. I den ingår förhands- och sluttenter. Till rutinerna hör att garantibevisen för de partier av stamutsäde som har såtts studeras. De borgar för att allt stamutsäde som såtts på gården är av rätt utsädesklass. – Granskningen är en viktig del av utsädescertiﬁeringen. Den säkerställer att utsädet är av hög kvalitet redan i början av produktionskedjan för utsäde. Uppgif-

terna om det färdiga certiﬁerade utsädets kvalitet ﬁnns på garantibeviset som varje förpackning ska vara försedd med, berättar kontrollörerna. Pirjo, Tapani och Lauri Koskela är inte nervösa för kontrollörernas besök på gården. – Det är riktigt bra att besöken görs och att odlingarna granskas noga. Det är trevligt att språka med de trevliga kontrollörerna om växtperioden och om situationen i största allmänhet, säger familjen.

Flera timmar tar det och råkar det vara en av de få soliga dagarna är man inte på så gott humör förstås, säger Pirjo Koskela. I familjen är intresset för utsädesodling stort trots att lönsamheten är en utmaning på samma sätt som i det övriga åkerbruket. Det är speciellt de egna åkrarnas frihet från ﬂyghavre som sporrar till att fortsätta. – Den fackkunskap som man samlat på sig under åren är det skäl att utnyttja. När man måste hålla utrymmena i skick så hålls de i bättre skick.

ORON FÖR FLYGHAVRE är gemensam och

i Iitti, en av landets största utsädesodlingskommuner, finns det många som ger extra noga akt på sina åkrar. I år producerade Koskelas utsäde av kornsorterna Edel och Maaren, havresorten SW Vaasa och rybssorten Petita för Kesko Lantbruk. Många sorter betyder mycket rengöring vid sådd och tröskning. Oftast är det husmor som gör rent. – Dammsugaren är i flitigt bruk. Trösktanken dammsugs, släpvagnarna städas och i torken rengörs elevatorn och spannmålsfickan åtminstone när sorten byts.

DIREKTSÅDD ÄR EN NYHET på gården. In-

om utsädesproduktionen är den ett ovanligt fenomen, men erfarenheterna från det första året är goda. Kontrollörerna Sinkkonen och Berg tycker att risken med metoden är att förfrukten växer igenom det egentliga beståndet. Havre gör det allra lättast, också på plöjda åkrar. – Direktsådd är inte någon fanatisk lösning. Det är situationen som avgör. Förra hösten var så blöt att vi lät stubben stå kvar. På våren bearbetade vi stubbåkrarna i två omgångar till 3–4 cm djup med 1

26 • ÅKER BIRKA • 1/2009

DET ÄR SPECIELLT DE EGNA ÅKRARNAS FRIHET FRÅN FLYGHAVRE SOM SPORRAR TILL ATT FORTSÄTTA.

tallriksredskap, berättar Tapani Koskela. Erkki Sinkkonen vet av erfarenhet att man i familjen Koskela inte har för brått att komma ut på åkern på våren. Det är bra, eftersom stubbåkrar torkar upp långsamt. SORTÄKTHETEN KONTROLLERAS också men i Finland är det

mycket sällan utsädesodlingar underkänns på grund av den. – I praktiken ser vi efter att odlingen motsvarar t.ex. sortbeskrivningen för Edel korn. På åkrarna tittar vi närmare på flera försöksytor där det inte får finnas alltför många avvikande individer. På så sätt garanteras det att köparen får den önskade sorten. I odlingsgranskningsprotokollet införs också iakttagelser om växtsjukdomarna på åkern. Utsädesodlingar underkänns inte på grund av sjukdomar, i stället underrättas packeriet om dem och då påverkas t.ex. betningen. Kontrollören ger odlingarna också ett allmänt vitsord på skalan 1–5. På Koskelas åkrar hittades det inte flyghavre det här året heller, och Erkki Sinkkonen och hans medhjälpare hade inget att anmärka på sortrenheten. Det anade Pirjo Koskela i förväg eftersom hon själv vandrar runt med kikare och plockar bort eventuella främmande sorter. – Alla jordbrukare skulle göra klokt i att kontrollera åkrarna två gånger per sommar genom att just traska omkring, säger Sinkkonen. Om utsädesodling låter intressant kan man kontakta Jouko Pakarinen vid fröcentralen i Hauho. •

1 Erkki Sinkkonen (t.v.) som granskar odlingarna är en välsedd gäst hos Tapani, Pirjo och Lauri Koskela i Iitti. Åkern där utsäde av havresorten SW Vaasa produceras är tiptop: där ﬁnns varken ﬂyghavre, främmande sorter, liggsäd eller växtsjukdomar. 2 Petri Berg och Marko Mäki hör till personalen på K-lantbruks försöksgård. En stor del av deras sommar går till kontroller av utsädesodlingar runtom i södra Finland.

FLYGHAVRE VANLIGASTE ORSAKEN TILL UNDERKÄNT Flyghavre är den vanligaste orsaken till att utsädesodlingar underkänns. Reglerna är strikta eftersom upptäckten av en enda flyghavreplanta leder till att skiftet måste vara under uppsikt i minst två år. Det är först tredje året man igen kan producera utsäde på det. Om flyghavreförekomsten på skiftet är stor är det bra med fler mellanår och kemisk bekämpning av flyghavre. – När spannmålsutsäde produceras får det finnas högst ett skifte som ställts under uppsikt på grund av flyghavre. När utsäde av timotej, klöver, rybs och raps produceras får skiftena under uppsikt vara två stycken, säger överinspektör Leena Pietilä vid Evira. Också kontrollörerna Erkki Sinkkonen och Petri Berg tycker att den största utmaningen för utsädesproduktionen är hur den ska förbli fri från flyghavre. Flyghavrens segertåg fortgår år efter år också i Finland, trots att Livsmedelssäkerhetsverket Evira och TE-centralerna har skärpt greppet. Pietilä ger rådet att den som vill börja producera utsäde allra först ska kontrollera om de egna skiftena finns i kommunens flyghavreregister. Även om flyghavre inte har förekommit på flera år kan skiftena inte strykas ur registret bara genom en anmälan. Det är först när myndigheten har konstaterat situationen i två år som skiftet kan strykas. – På rena skiften kan man genast börja med utsädesproduktion av olje- och fiberväxter, klöver eller timotej, om – beroende på arten – högst ett eller två av gårdens basskiften finns i flyghavreregistret. Om en gård som börjar producera utsäde har ett skifte i kommunens flyghavreregister är det alltid bäst att jordbrukaren kontaktar Evira redan före sådden. Om det ändå går så att fler än två flyghavreexemplar upptäcks på ett angränsande skifte som samma jordbrukare odlar, underkänns också de skiften som är fria från flyghavre.

KONTROLLÖRERNA KONTROLLERAS Tillsynskontroller säkerställer kontrollörernas arbete. Granskningsarbetet övervakas särskilt, när odlingsgranskningen företas av en kontrollör som är anställd hos en fröaffär. Tillsynskontroller företas av kontrollörer som är anställda hos Landsbygdsverket; de har fullmakt till det av Evira. – Vi vill att jordbrukarna och packerierna ska kunna vara fullständigt säkra på utsädets och granskningarnas kvalitet, säger överinspektör Leena Pietilä på Evira. Antalet tillsynskontroller är beroende av växtens förökningssätt. När det gäller korspollinerade växter såsom gräs, rybs och råg granskas var femte odling en extra gång. Motsvarande andel i fråga om självpollinerande växter (vete, korn och havre) är tio procent. Areal (ha) som godkänts vid odlingsgranskning 2008 Stråsäd Vall- och foderväxter Olje- och ﬁberväxter Potatis Totalt

23 540 9710 670 1310 35 310

1/2009 • ÅKER BIRKA • 27

HUR MAN LYCKAS MED FODERBEREDNINGEN EN NÖJD BOSKAPSUPPFÖDARE I ÖSTERBOTTEN BERÄTTADE ATT HAN BÖRJAT BÄRGA FODER 1−2 VECKOR FÖRE DE ANDRA PRODUCENTERNA I OMRÅDET. FODERVÄRDENA VAR GODA, FODRET VAR SMAKLIGT OCH OCKSÅ MJÖLKEN SMAKADE GOTT. KORNA VERKADE VARA MÄTTA OCH BELÅTNA. DET LÅTER ENKELT, MEN HUR GÖR MAN? TEXT ARJA RÖNKKÖ K-LANTBRUKS FÖRSÖKSGÅRD, FOTO ANNE PENTTILÄ

VALLEN VAR EN BLANDNING av timotej och ängssvingel samt

röd- och vitklöver. Anläggandet av vallar måste planeras omsorgsfullt och genomföras ännu omsorgsfullare. Låt först analysera jorden för att ta reda på näringstillståndet och sätt åkern i skick. Bespruta den underliggande växtligheten noggrant med glyfosat för att förgöra de ﬂeråriga ogräsen. Kalka skiftet så att pH stiger till 6−6,5, då kan växterna ta upp tillräckligt med näringsämnen. Vid anläggandet gödslar man på basis av analysen och inom ramen för miljöstödsprogrammet. Tillsätt näringsämnen som fattas. Sätt vattenhushållningen i skick vid behov genom att forma ytan och täckdika. Det säkerställer luftväxlingen i jorden, åkerns bärighet och avledningen av ytvatten. Slutresultatet blir bra när vallfröblandningen väljs utgående från bruksändamålet och jordarten och när sådden utförs med omsorg. Det är viktigt att välta åkern efter sådden, då säkrar man att fröna gror och plantor kommer upp. STOMMEN I EN SMAKLIG VALL är timotej, som är ett högavkas-

tande, vinterhärdigt, smakligt och energirikt gräs. På minussidan ﬁnns känslighet för torka och dålig återväxtförmåga. Ängssvingeln har svagare vinterhärdighet än timotej men tål i stället torka bättre. Dess sjukdomsresistens är dessutom god. I en blandning ger de här arterna lyckade resultat på alla områden och jordarter när sorterna väljs rätt. Blandningen kompletteras med andra arter efter behov. Behovet av att sänka gödslingskostnaderna har lett till att vallbaljväxter som producerar kväve har blivit allt viktigare. ETT BRA HJÄLPMEDEL VID SORTVALET är Odlingsprogrammet för vall i K-Lantbruks Odlingsguide. Det innehåller detaljerade 28 • ÅKER BIRKA • 1/2009

Skördeuppgifter för vallblandningar 2007-2008 Bärgning av försöksrutor med vallförsök på K-lantbruks försöksgård sommaren 2008.

Sorter och behandlingar m-tal /ha

Skörd kg

Övervint- D1 rings-% i

Prot1

Prot2

Prot3

G75+S25 3SO T75+S25 3SO G25+S75 3SO T25+S75 3SO G75+S25 2SO T75+S25 2SO G25+S75 2SO T25+S75 2SO G60+S25+rk15 2SO T60+S25+rk15 2SO G25+S60+rk15 2SO T25+S60+rk15 2SO

13 436 13 131 13 886 13 411 13 352 13 558 13 939 13 273 11 763 11 719 11 668 11 492

98 99 96 98 94 95 97 94 80 86 77 79

67 67 67 67 64 66 66 66 62 64 64 64

67 68 67 67

11 12 12 12 11 13 13 12 16 17 16 17

10 10 10 10 7 7 7 7 11 12 12 12

11 11 11 10

70 70 69 71 67 70 68 69 68 68 67 67

G = Grindstad, en timotejsort av sydlig typ, T = SW Tryggve, en timotejsort av nordlig typ, S = SW Swaj, rörsvingel, Rk = SW Torun, rödklöver, 3SO = 3 slåtteromgångar, 2SO = 2 slåtteromgångar.

anvisningar för olika slag av vallproduktion. Avsnittet om vallfröblandningar underlättar valet av vallfrö. Sortpresentationen är tredelad: 1. De vallväxtarter och sorter som säljs och ingår i blandningar beskrivs. Sortbeskrivningarna bygger till stor del på information från K-lantbruks försök med vallväxter. 2. Färdiga fröblandningar har planerats utgående från bruksändamål, jordart och odlingszon. Ingående beskrivningar av blandningarna ﬁnns. Dessutom upptar varje fröförpackning anvisningar om gödsling, skötsel och bärgning. 3. Med hjälp av urvalstabellen för vallfrön är det lätt att välja en blandning som passar ens behov. I urvalstabellen används variablerna odlingszon, jordart och

BEHOVET AV ATT SÄNKA GÖDSLINGSKOSTNADERNA HAR LETT TILL ATT VALLBALJVÄXTER SOM PRODUCERAR KVÄVE HAR BLIVIT ALLT VIKTIGARE.

regionvisa anmärkningar samt dessutom variabler som gäller bruksändamålet. Instruktionerna om hur man använder urvalstabellen är tydliga. En webbversion av odlingsprogrammet ﬁnns på adressen www.k-maatalous.ﬁ STÖD FÖR VALET HITTAR MAN i forsk-

ningsresultat. I tabellen här invid ingår sammandragsinformation från försök med två respektive tre slåtteromgångar

för vallblandningar som utförts på K-lantbruks försöksgård 2007−2008. Förhållandena mellan de olika arterna i blandningarna är följande: 75 % timotej + 25 % rörsvingel eller 25 % timotej + 75 % rörsvingel. I klöverblandningarna är proportionerna 60 % timotej + 25 % rörsvingel + 15 % rödklöver eller 25 % timotej + 60 % rörsvingel + 15 % rödklöver. Det är värt att granska resultaten som en jämförelse mellan 2 slåtteromgångar (2SO) och 3 slåtteromgångar (3SO). Rödklöverblandningarna kan jämföras bara med 2SO-resultaten eftersom rödklöver på grund av den senare bärgningstiden ingår bara i försöket med 2 slåtteromgångar. Blandningen G75+S25 är mera rikt avkastande i försöket med 3 slåtteromgångar medan T75+S25 är mera rikt avkastande i försöket med 2 slåtteromgångar. Både G25+S75 och T25+S75 är lite rikare avkastande i försöket med 2 slåtteromgångar. Skördeutvecklingen för Grindstad + Swaj är samtidig och inledandet av bärgningen när Grindstad nyss gått i ax garanterar en god skördenivå, lämpligt D-värde och en måttlig mängd råprotein. I skördarna år 2008 blev proteinhalten i alla slåtteromgångar lägre än i 2007 års skördar. I blandningar där Tryggve ingick beskriver det höga D-värdet för första slåtteromgången att Tryggve utvecklas senare än Grindstad (bärgning i början av Grindstads axgång). Skördenivån för klöverblandningar är lägre än för andra blandningar, vilket till en del beror på större utvintringsförluster. Den senare bärgningstidpunkten för klöverblandningar bidrar till att D-värdet är lägre än hos andra blandningar. Försöksserien pågår i ytterligare ett skördeår.• 1/2009 • ÅKER BIRKA • 29

FÖR VALLSÅDDEN FÖR SÅDD AV VALL ELLER KOMPLETTERINGSSÅDD FINNS DET ETT PAR NYA SPECIALMASKINER. HE-VA MULTI-SEEDER KAN KOPPLAS TILL BEARBETNINGSREDSKAPET ELLER VÄLTEN. MASCHIOS NINA KAN SÅ NÄSTAN VAD SOM HELST. TEXT ANNE PENTTILÄ, FOTON LANTBRUKSKESKO OCH TILLVERKARNA

HEVAS MULTI-SEEDER är pneumatiska

såanordningar, som kan kopplas till HeVas 3-12 meters breda bearbetningsredskap eller vältar. Fabriksmonteringsförberedelse eller monteringsserie ﬁnns till arbetsmaskinkombinationerna: Wedder, Tip-Roller, Grass-Roller, Disc-Roller och Mega-Dan. MultiSeeder har 8-16 spridningsskivor, som möjliggör en noggrann sådd av småfrön. Såmängden är från 0,2 kilo till 150 kilo per hektar. Ett markhjul garanterar en noggrann utmatning i förhållande till körhastigheten. Tack vara den fjädrande drivvajern kan markhjulet monteras på en bra plats på basmaskinen. Det är lätt att göra vridprov och regleringen av såmängden är lätt. Standardutrustningar är bl.a. vattentät behållare, löstagbar, med sil försedd blandningsaxel, kabelserie för koppling till batteri, vridprovs-/tömningstråg, hydraulisk lyft- och sänkfunktion av markhjulet på de bogserade maskinerna, samt två valsutmatningstyper. Extra utrustningar är bl.a. elektronisk styrningsenhet för övervakning och inställning av såaggregatets funktioner: steglös inställning av såmängden från traktorns hytt; displayfunktioner: del- och totalareal, arbetsbredd och markhjulets diameter; ﬂäktens, utmatningens, trycket i en enskild slang och alarm med ljud30 • ÅKER BIRKA • 1/2009

signal för behållarens nivåvakt; Visning i displayen av såmängd och stockning i alla åtta slangar. Dessutom arealmätare, elfläktens halmfilter i 200-8-modellen,den hydrauliska fläktens varvtalsmätare + 9 m:s kabel, fjärrstyrning av fläkten., extra kabel med fläkt-traktorstickpropp, extra kabel med fläkt- traktorstickpropp och fjärrstyrningskoppling. MASCHIO NINA ser ut som en vanlig såma-

skin och lämpar sig för en gård som behöver en mångsidig såmaskin. Speciellt om gödslingen skötes i huvudsak med gödsel eller som bredspridning, som är vanligt på många valldominerande gårdar. Nina lämpar sig för sådd av spannmål, raps, soja, hö och övriga småfrön. Det går även bra att utföra kompletteringssådd på vallen. Såningsmaskinen har delar av högkvalitet och har en enkel konstruktion. Den kräver ringa service och är lätt att använ-

1 He-Va Multi-Seeder kombinerad med vält.

Maschio Ninas egenvikt är 729 kg och dess behållarvolym är 550 liter. 2

da. Utmatningsanordningens inställningsmöjligheter sträcker sig från ärter till småfrönas verkligt små såmängder. Det går mycket snabbt och lätt att utföra vridprovet, trågen ﬁnns alltid med. Vid behov kan man med maskinen även så med halva bredden, med hjälp av den på funktionsaxeln beﬁntliga, snabbinställbara holkkopplingen. Varje bill har egen fjäderbelastning och billtrycket ställs in med hydraulcylinder som max. till 30 kilo. Billarna är fästa med bultar i billbalken. 25 stycken tallriksbillar är placerade överlappsvis i två rader, varvid billanordningen är synnerligen genomsläpplig och väjer bra för stenarna. Radavståndet är 25 cm. Efterharven är viktig med tanke på slutresultatet. Efterharven täcker effektivt utsädet som placerats i fårorna och dess tryck är ställbart enligt förhållandena. Speciellt vid kompletteringssådden skakar och blandar efterharven utsädet i marken. •

He-Va Multi-Seeder 200-8-EL

410-8-HY

410-16-HY

Puhallinkäyttö Työleveys m Levityslevyjä kpl Siemensäiliö l

hydraulinen 3-6,3 8 410

hydraulinen 3-12 16 410

sähkö 3-6,3 8 200

Smaken är hemligheten. Ny Kemira AIV® Nova. För finska förhållanden i Finland tillverkade AIV är nu Kemira AIV. Kontinuerlig satsning på produktutveckling samt pålitliga tillverkningsmetoder och produkter för foderensilering innebär säker, optimerad intäkt för odlaren. I produkturvalet finns nu som nyhet det patenterade Kemira AIV Nova. Medlet passar utmärkt både för silo- och balfoder och har redan nu erhållit utmärkt respons av dem som prövat det. Du kan närmare bekanta dig med produkterna i närmaste K-lantbrukshandel eller under adressen www.farmit.net Kemira AIV® – finska lösningar för foderensilering.

www.k-maatalous.ﬁ

K-LANTBRUK

VÄLJ BEARBETNINGSREDSKAPET ENLIGT STUBBÅKERN DEN SOM VÄLJER MILJÖSTÖDSVILLKORENS REDUCERADE HÖSTBEARBETNING ELLER ÖVERGER HÖSTBEARBETNINGEN I SIN HELHET, HAR PÅ VÅREN FLERA ALTERNATIV. PEKKA NIINISTÖ I KÄRKÖLÄ HAR ERFARENHET AV ALLA BEARBETNINGSMETODER MED UNDANTAG AV DIREKTSÅDDEN.

Att bearbeta skiftets alla delar skilt för sig skulle bli ett knåpande.

PÅ SIN SPANNMÅLSGÅRD på 130 hektar

LEMKENS KULTIVATOR med gåsfotsbillar

valde Niinistö 30 procents stubbåkersavtal. Åkrarna är till största delen mjälleror, men i arealen förekommer även mulljordar och sandblandade lerjordar samt små arealer mojordar. Niinistö har använt alla andra alternativ, men inte sådd direkt på stubben. Han medger, att det ofta ger goda resultat, men att han även sett alltför många direktsådda skiften, som inte har lyckats. Han har inte heller lämplig maskin för direktsådd på stubbåkern. Han har inte hittat ett bearbetningsalternativ som skulle lämpa sig för en och alla jordarter. Redskapet väljs alltid i enlighet med åkerskiftet, fastän det medför arbete. Niinistö strävar efter bästa möjliga skörd från varje skifte.

är den första kultivatorn på gården med vilken man utöver höstbearbetningen på våren bearbetat skiften med reducerad bearbetning samt vinterstubbåkrar. Niinistö provade detta den första gången år 2001. Förra hösten ﬁck han en god höstveteskörd från sandblandade skiften och halmen var därefter. Åkern var lättbearbetad på hösten med kultivator till 10 cm:s djup. På våren försökte gårdens husmor Heljä Niinistö bearbeta jorden med S-pinnharv. Harven stockade sig. Och om man ännu ﬁck det någorlunda harvat, så lyckades sådden med släpbillsmaskin inte alls. Såningsmaskinen blev en halmräfsa. När Niinistös inte hittade på någon annan lösning på detta problem, bytte man till en kultivator med gåsfotsbillar. Arbetsdjupet ställdes in på fem centimeter, och så körde man. Och överraskande nog lyck-

32 • ÅKER BIRKA • 1/2009

ades bearbetningen utan bekymmer och man kunde så med en släpbillsmaskin, fastän med ”snudd på ribban”. Och skiftet gav en bra kornskörd. EFTER FÖRSÖKSÅREN blev Lemken Smaragd-gåsfotskultivatorn gårdens viktigaste redskap vid vårbearbetningen. Året 2008 var efter försöksåret redan det sjunde, och inte har Niinistö ännu behövt ändra sin uppfattning. En körning med kultivatorn räcker även på mjällerorna. Såningsmaskinen har efter de första åren bytts till Tumes skivbillsmaskin och sådden löper nu bättre, utan bekymmer. Enligt Niinistö är det viktigt att se till att man på våren bearbetar grunt, till sådjupet. − Kultivatorns bakända vilar på en dubbelribbvält, som håller arbetsdjupet mycket bra. Framändan bärs av lyftanordningen, men med moderna traktorer

ALTERNATIV FÖR ATT MINSKA ELLER ÖVERGE BEARBETNINGEN Då det gäller miljöstödets specialstödsvillkor ﬁnns där tre alternativ till ersättning på basen av den reducerade höstbearbetningen eller att man överger höstbearbetningen: 1. Reducerad bearbetning betyder detta, att 30 % av den miljöstödsdugliga arealen bör endera vara täck av växter eller stubbåker eller erhållit en reducerad bearbetning på hösten enligt godkänt sätt. Den reducerade höstbearbetningen fyller kravet, om bearbetningen gjorts med kultivator, tallriksharv, fjäderpinnharv, spadrullharv eller miniplog med en körning. Det stöd som betalas är 11 euro och detta betalas för hela den miljöstödsberättigade arealen.

2. Det vintertida växttäcket betyder, att 30 % av den miljöstödsberättigade arealen bör utanför växtperioden vara täckt av växter eller av stubb. Växttäcket bör bevaras ända fram till såbäddsbearbetningen. Som växttäcke räknas inte höstbrodd. Det stöd som betalas är 30 euro/ha och detta betalas för hela arealen. 3. Effektiverat vintertida växttäcke betyder detta, att 50 % av den miljöstödsberättigade arealen bör utanför växtperioden vara täckt av växter eller stubb. Stödet är 45 euro/ha och detta betalas för hela arealen.

1 Lemken Smaragd-gåsfotskultivator lämpar sig på lerjordar till och med som gårdens enda bearbetningsredskap. 2 Pekka Niinistö har på sina åkrar testat alla bearbetningsalternativ vid den reducerade jordbearbetningen.

är inte heller detta längre något problem. Niinistö har följt med arbetsdjupets jämnhet genom att borsta såbottnet och detta är som ett bord. S-pinnharven används endast på plöjda skiften. ÅR 2005 PROVADE NIINISTÖ tallriksred-

skapet på halva vårbearbetningsarealen. Den andra hälften bearbetades med kultivator. Den våren regnade det rikligt efter sådden. På lerjordarna visade kornfälten på de skiften som bearbetats med tallriksredskap märken på gulnande, de kultiverade skiftena visade inga tecken på detta. Niinistö antar att tallriksredskapet inte som sådant förorsakat detta gulnande, utan att det var redskapets bakvält. Denna packade till jorden för mycket. Ribbvälten efter kultivatorn packade däremot inte till jorden. − Gåsfotskultivatorn ger bättre förlå-

Lemken-växelplog med spaltvändskivor.

He-Van tallriksredskap.

telse när man går ut för tidigt, tallriksredskapet förlåter inte alls. Dock bör man aldrig ge sig ut på en våt åker, men när en del på skiftet är som bäst, kan ett annat hörn vara litet fuktig. Det skulle bli för mycket att bearbeta varje del på skiftet vid olika tidpunkter. Om lerjordsodlaren önskar klara sig med endast ett bearbetningsredskap, skulle Niinistö välja kultivatorn efter åtta års erfarenheter. OCKSÅ TALLRIKSREDSKAPET har sina

egen användningsområden, anser Niinistö. På lätta mo- och mulljordar förorsakar tallriksredskapets bakstock tillpackning av jorden och för det andra på dessa jordar kan kvickroten bli rätt kraftig. − Mulljord, kvickrot och kultivator är en dålig kombination. På lätta jordar är tallriksredskapet ett bra alternativ som uni-

versalredskap. Det bästa resultatet har nåtts så, att stubbåkern körs med redskapet till ett djup av fyra – fem centimeter, låter denna vila ett par dagar och först efter detta sår man. NIINISTÖ HAR INTE HELLER glömt vår-

plöjningen av vinterstubben. Kärrjordarna tänker han i fortsättningen plöja på våren. Motivet är förebyggandet av sjukdomstrycket, men framför allt detta att med hjälp av vårplöjningen värms marken snabbare. Kornet får en dålig början i en kall såbädd och skördeskillnaden är märkbar, den mäts i ton. Det krävs en ansenlig bearbetningsrepertuar för att erhålla det bästa skörderesultatet från alla skiften. Det som passar på en plats, passar inte sedan på ett annat, Ett samarbete mellan grannarna är en ypperlig hjälp: ”Köp du den där, jag köper den här”. • 1/2009 • ÅKER BIRKA • 33

LIVSMEDEL

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN

NÄR EN AVBYTARE KOMMER till gården

är situationen likadan som på alla andra arbetsplatser där det ﬁnns personer som jobbar för olika arbetsgivare. – Så är det trots att lantbruksföretagaren är en självständig företagare och avbytaren är anställd av kommunen, säger diplomingenjören, teamchef Mika Liuhamo vid Arbetshälsoinstitutet. Han är specialiserad på ledarskap i säkerhetsverksamhet, speciellt inom små och medelstora företag. Husbondefolket är ansvarigt för avbytaren, eftersom lantbruksföretagarna i huvudsak leder avbytarens arbete, bestämmer om arbetets innehåll och beslutar om arbetsförhållandena på gården. Företagaren ska berätta om potentiella riskfaktorer på gården när han eller hon introducerar avbytaren i arbetsmomenten. Avbytaren gör i sin tur klokt i att berätta för lantbruksföretagaren om sådana brister i arbetsförhållandena eller faror som han eller hon upptäcker. – En trygg arbetsmiljö ligger i allas intresse. En allvarlig olycka är verkligt uppskakande och en helt oersättlig förlust, vem som än råkar ut för den, inskärper Lumiaho.

för arbetsförhållandena vilade på arbetsgivaren, alltså lantbruksföretagaren. Om byggarbetet hade beställts hos ett företag i branschen borde företaget ha sett till att skyddsutrustningen var tillräcklig. Liuhamo påminner också om en forskningsrapport från Säkerhetsteknikcentralen där det noterades gott om allvarliga brister på gårdarna när det gällde elapparaternas renhet, skick och installation. Det är fråga om oroväckande säkerhetsrisker. SÄKERHETEN I DE ARBETEN SOM BARN OCH UNGA utför är något

som Liuhamo funderar på. I arbetarskyddslagen betonas det att man i arbete som medför särskild fara ska förvissa sig om att arbetstagaren är kompetent och lämpar sig för arbetet. Exempelvis unga som kör traktor ska ha tillräck-

lig skicklighet i att hantera traktorn. – Det är värt att tänka noga igenom hurdana uppgifter man kan ge till barn och unga och hurdana anordningar man kan låta dem sköta. Arbetarskyddslagen har stiftats närmast som skydd för anställda arbetstagare. I den hittar man inga bestämmelser om familjemedlemmars arbete på gårdarna. Liuhamo understryker att frågan ändå är viktig. – Det är lönt att värna om säkerheten för alla som arbetar. Ofta är arbetsgivarna inte medvetna om sitt ansvar för säkerheten i

EN BYGGJOBBARE i reparationsarbete föll

från mer än två meters höjd på en gård och omkom. Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund utredde olyckan och gjorde upp en lista över åtgärder med vars hjälp liknande fall kan undvikas. En lantbruksföretagare som anställer en byggjobbare ska bedöma eventuella risker i arbetet. Vid behov ska företagaren rätta till arbetsförhållandena och eliminera faror. Säkerheten ökar redan genom att det är prydligt på arbetsplatsen. Det ska ﬁnnas räcken om arbetet utförs på en ställning på mer än två meters höjd. Schakt och andra öppningar på byggen ska förses med räcken som har fotlister eller täckas med lock. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren den skyddsutrustning som behövs i arbetet. I det här fallet borde byggjobbaren ha haft säkerhetssele och hjälm. Ansvaret 34 • ÅKER BIRKA • 1/2009

BRÅDSKA ÄR INTE EN OLYCKSFALLSRISK.

Mika Liuhamo vet att t.ex. säkerheten vid byggarbeten är en fråga om ledarskap och ansvar också på gårdar.

GÅRDEN, EN GEMENSAM ARBETSPLATS JORDBRUKSARBETE ÄR RISKFYLLT, DET VISAR STATISTIKEN ÖVER OLYCKSFALL OCH YRKESSJUKDOMAR. OM FÖRETAGAREN SKADAS ELLER INSJUKNAR ALLVARLIGT KAN HELA PRODUKTIONENS KONTINUITET ÄVENTYRAS. PÅ GÅRDEN ARBETAR OCKSÅ AVBYTARE, ANSTÄLLDA ELLER T.EX. BYGGJOBBARE. DERAS SÄKERHET ANSVARAR FÖRETAGAREN FÖR. MARJA KALLIONIEMI, MTT

arbetet när de anställer folk. Lagens syfte är inte alls att försvåra anställandet eller att sätta skräck i arbetsgivarna. Man bör ändå vara på det klara med ansvarsförhållandena, då produceras den ﬁnska maten så tryggt som möjligt. BRÅDSKA ÄR INTE EN OLYCKSFALLSRISK även om den togs upp när man i ett

projekt för säkerhet i arbetet som gällde LFöPL-försäkrade kvinnor frågade vilka de värsta olycksfallsriskerna är. – Brådska beror ofta på bristfällig eller obeﬁntlig planering. Arbetet bemästras inte ordentligt och brådska ses som

TIDIGARE INSLAG I SERIEN 2008 5 VAR STOLTA ÖVER ERT JOB! Marja Innanen, generalsekreterare, programmet för främjande av ﬁnländsk matkultur 4 SKULDERNA KONCENTRERAS TILL FÄRRE GÅRDAR Direktör Panu Kallio, OP-Pohjolas enhet för landsbygsﬁnansiering 3 RÅVARUPRISERNA ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN Matti Tikkakoski, vd för Atria 2 PRODUKTIONENS LÖNSAMHET BEHÖVER SÄKRAS Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila 1 KVALITETSARBETE AV I DAG Lantbruksföretagarna Aki Parkkonen ja Anu Eskelinen

en allmängiltig förklaring till problem. Om t.ex. den ena företagaren insjuknar är man i knipa när djuren ska skötas på en viss tid. Eller så kan ett plötsligt omslag i vädret göra att det blir ännu viktigare att få jobbet på åkern fort undan. Det är bra att fundera på vad som ligger bakom brådskan. Skulle jag kunna planera och leda arbetet bättre? En reservplan är bra att ha: Kan ett skyddsnät som består av människor i näromgivningen vara till hjälp? Går det att öka kapaciteten genom att skaffa maskiner och redskap, så att de arbetsmoment som är beroende av vädret går snabbare undan? Att reagera snabbt och smidigt på nya situationer är ett tecken på gott ledarskap. Man behöver tänka på tre plan: Vart är jordbruksföretaget på väg och vad för framtiden med sig? Vilka är de dagliga uppgifterna och hur är det med säkerheten i dem? Vilka förändrings- och undantagssituationer kan tänkas uppstå och vilken är reservplanen för händelse av dem? Människor är inte maskiner som orkar jobba för fullt hela tiden. Brådska och långa arbetsdagar ökar olycksfallen och olika missöden. Ha inte för höga krav på ditt eget orkande. Unna dig tid också för återhämtning efter stora ansträngningar. – Sådant som höjer humöret och får en att ladda upp är verkligt viktigt. Någon njuter av att tillbringa tid med familjen, en annan vill träffa människor – det viktigaste är att man har en motvikt till jobbet. Det gör att man orkar med vardagen. Artikeln hör ihop med ett MTT-projekt för säkerhet i arbetet som gäller LFöPLförsäkrade kvinnor. Det ﬁnansieras av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA och stiftelsen Maatalouskoneiden tutkimussäätiö. •

2007 5 DU HAR RÄTT ATT VETA VAD DU ÄTER Keskokoncernes chefdirektör Matti Halmesmäki 4 EKOODLAT ELLER BASPRODUKTION? Holger Kirchmann, professor i markvetenskap och växtnäringslära vid SLU 3 KUNDEN FÅR ALDRIG UNDERVÄRDERAS Citymarket-köpmannen Matti Himberg 2 HÖGKLASSIG PRODUKTION, VÄLFÄRD FÖR DJUREN Hälsovårdsveterinär Ulla Eerola 1 FINSKA LIVSMEDEL ÄR HÖGKLASSIGA - EVIRA SKAFFAR FRAM BEVIS Eviras generaldirektör Jaana Husu-Kallio 1/2009 • ÅKER BIRKA • 35

Katri och Mikko Salo byggde sitt nya uppfödningsstall år 2006. Tuomas (1 år 4 mån) ﬁnns med i ladugården, 3-åriga Matias var i dagvård.

36 • ÅKER BIRKA • 1/2009

FLEXIBEL OCH FÖRMÅNLIG METOD ATT PRODUCERA SMAKLIGT FODER

EN LÄTTANVÄND PÅSE OCH EN MILJON KILO KROSSENSILERAD SPANNMÅL EN ÖKNING AV BLANDFODERUTFODRINGEN OCH DEN ALLT DYRARE BRÄNNOLJAN HAR ÖKAT ANVÄNDNINGEN AV KROSSENSILERING AV SPANNMÅL PÅ KREATURSGÅRDARNA. METODEN LÄMPAR SIG FÖR MÅNGA OCH OLIKA STORA GÅRDAR. VI FRÅGADE ERFARENHETER AV ANVÄNDNINGEN AV DEN I PLASTTUB ENSILERADE KROSSADE SPANNMÅLEN I UTFODRINGEN PÅ EN GÅRD I SATAKUNDA MED KÖTTPRODUKTION. SENASTE SOMMAR FÖLJDE VI MED ENSILERINGEN AV KROSSAD SPANNMÅL I PLANSILOS PÅ EN STOR MJÖLKGÅRD I NORRA ÖSTERBOTTEN. TEXTER ANNE PENTTILÄ OCH JUSSI KNUUTTILA, FOTON ESA KULMALA OCH JUSSI KNUUTTILA.

1/2009 • ÅKER BIRKA • 37

pannmålsdammet svävar inte längre i luften, när Mikko Salo lastar sin fullfodersats i vagnen på köttboskapsgården i Björneborg. Det unga producentparet tog ansvaret för Katri Salos hemgård år 2001 och generationsväxlingen genomfördes år 2005. Under denna tid har de byggt två nya uppfödningsutrymmen, grundreparerat det gamla samt bytt till fullfoderutfodring och i huvudsak till krossensilerad spannmål. Förra sommaren var redan den tredje som Salo ensilerade fodersäd i ”korvar” med 2-meters diameter. De är mycket nöjda med metoden. − Den viktigaste fördelen är utan vidare den krossensilerade spannmålens dammfrihet såväl vid utfodringen som vid malningsskedet, säger Mikko Salo. − Andra viktiga fördelar är ﬂexibiliteten vid skörden av spannmålen samt smakligheten vid utfodringen.

FLEXIBEL Uppfödningsplatsen har sammanlagt 340 köttboskapsplatser. Salo tillverkar ett blandfoderparti per dag till de båda uppfödningsställena. Vall odlas på ca 65 hektar. Familjen Salo tog även med spannmålen i växtföljden. Förra sommaren odlade de korn på 20 hektar. − Vi använder sena och rikt givande kornsorter, för att få så många kilon som möjligt. Ensileringsmetoden begränsar inte skördetidpunkten. En tröskentreprenör hinner bra tröska spannmålen under augusti månad. Den krossade spannmålen kan och den rekommenderas även att ensileras som fuktig, men fukthaltsområdet är rätt brett. Sa-

DET GÅR LÄTT ATT LASTA SPANNMÅL FRÅN PÅSEN.

lo märkte, att inte heller spannmålens torrhet är ett hinder. Den tröskade spannmålens fukthalt var endast 13,5, varvid den i praktiken var som torkad spannmål. I början provade Salo med tillsats av vatten, men detta lyckades inte. Varvid spannmålen krossades och ensilerades i tuben som sådan, och den höll bra.

FÖRMÅNLIG Mängden spannmål som ensileras som krossad beror förutom på användningsbehovet, även på hur mycket spannmål man får köpt på rot. Under de två första åren ensilerar Salos 200 ton i plast, förra sommaren den dubbla mängden. − Fast det i början verkade som om just ingen ville sälja på rot, emedan man väntade sig ett bra pris på spannmålsmarknaden. − Med valskvarnen kan man mala även torr spannmål, vilket vi även köper. Tidigare kom en malningsentreprenör till gården, men i något skede räknade vi ut att det här är ett förmånligare sätt. Salo räknar med att med våra anskaffningspris har ensileringsmedels- och plastkostnaderna varit ca 15 euro per ton spannmål. I en påse ryms 80-90 ton tröskfuktig spannmål. Påsens längd är 50-60 meter. Därtill måste det skaffas grus och sand under korvarna samt investeras i en valskvarn och packningsanordning. Kvarnen skulle dock även behövas för den torra spannmålen, och lagerutrymme. Och endera egen tork eller torkningsservice.

METOD Salo använder den krossensilerade spannmålen i utfodringen vintertid från hösten till maj månad, ca nio månader, varefter de byter till torr spannmål. Vid ensileringen används ett mjölksyra-

Den krossensilerade spannmålen går lätt at ta ur påsen med frontlastarens skopa. Under påsarna har man jämnat ut underlaget med grus och sand.

VÄRME OCH LJUS I VINTERN! Eki VARMLUFTSAGGREGAT Eki 30 20-35 kW, luftmängd 2200 m3/h

MASSEY FERGUSON Ryggsäck t 415 " .'

9,-

6430014465498

2.550,Eki 60 40-65 kW, luftmängd 3.000 m3/h 6430014465535

3.690,ARBETSLJUS NYHET!

LADDNINGSBAR lampa

Oval modell, inkl. inte brännare

9 ledljus och lysrör 6438074144506

! Parti

MASSEY FERGUSON Fleece STARTKABLAR 200 A 6438074132794

10910331

39-,

BATTERILADDARE NYHET! Modernum 12V / 8A NYHE

21,www.k-maatalous.ﬁ www.k-maatalous.ﬁ

18,-

39,-

49-,

K-LANTBRUK

20 TON I TIMMEN HÅLLER TRÖSKA SOM TRÖSKA SYSSELSATT.

bakteriepreparat. Gårdens Murska 700 HD-kvarnen har ärtvalsar och packare. Salo ensilerar vanligen så mycket spannmål på en gång, att korven fås fylld och fastsatt. I den stängda påsen börjar en mjölksyrajäsning, som räcker ca tre veckor. Efter detta och efter att väderleken svalnat förstör inte ens ett hål i plasten spannmålen. Under varm väderlek borde påsarna skyddas mot större fåglar och gnagare. För gnagarna placeras giftbeten till exempel in i plaströr, i skydd för gårdens hundar, och rörstumparna i närheten av påsarna. När man börjar utfodra spannmålen, håller spannmålen sig bra i ändan av den öppnade påsen, fastän man inte täcker den desto mera. På den här gården tar man i medeltal ca 70-80 cm per dag. Avbytaren Kalevi Lehtimäki skär med kniv en halvmånformad plastﬂik i påsens övre kant och tar med traktorns frontlastare spannmål ur korvändan. Katri Salo konstaterar, att det är lätt att lasta spannmål från påsen. − I huvudsak skötes detta med traktor. Det räcker, att man ibland snyggar upp litet med en spade. Enligt Salo skulle ett fast botten, asfalt eller betongplatta dock vara bra under påsarna. Ett hårt botten skulle underlätta lastningen, regnvattnet skulle inte stanna bredvid påsen och även traktordäcken skulle hållas rena. − Och asfalteringen kostar rätt mycket.

SMAKLIGT Den krossensilerade spannmålens smaklighet i utfodringen kommer fram speciellt med yngre djur, åt vilka foderkomponenterna ges separat. Kalvarna tycker bättre om den krossade spannmålen än den malda torra spannmålen. Då det gäller fullfodret inverkar naturligtvis även de andra komponenterna på smakligheten. Utöver ensilage och krossad spannmål blandas i fullfodret torr mäsk, potatisfoder, färsk snitsel och mineraler. Den krossensilerade spannmålen och fullfodret är ett synnerligen bra foder. Även de goda produktionsresultaten talar för detta. Gårdens dagliga tillväxt hör till LSO:s bästa fjärdedel. Även de äldre djuren har inte heller haft några som helst utfodringsstörningar under denna tid.

EN MILJON KILO Heikki Veli Kokkonen och Tarja Keihäskoski i Rantsila lät bygga en ladugård med 300 båsplatser för mjölkkor. För den växande åtgången av kraftfoder förberedde de sig med att bygga en plansilo på 6x65 meter invid ensilagesilorna Silon som rymmer en miljon kilo fylls under hösten med krossad spannmål. Det är klart, att vid en så här stor enhet måste nästan all spannmål köpas. Gårdens hela areal, ca 300 hektar är helt vikt för produktion av vallfoder. Egen spannmål tröskas endast av vallarnas skyddssäd, ca 40 hektar. − Det har funnits ett rätt bra utbud på tröskningsfuktig spannmål, säger Heikki Kokkonen. Ungdjuren, sinkorna och kor som skall kalva är i gårdens gamla ladugård ca sju kilometer längre bort. Det ursprungliga gårdscentrumet är fortfarande under Heikkis bror Aapelis och brödernas föräldrar Heikkis och Taimis kommando.

SKÄLIGT PRIS Gården har rätt bra förberett sig på att köpa spannmål. De kommande lassen körs upp på en egen våg som printar ut en våglapp. Fast vågen väger endast en axel per gång, tar det inte alltför lång tid. Även en längre boggie ryms på en gång på vågen. Av varje lass tas ett representativt prov i en plastpåse och proven skickas med mjölkbilen för Artturi-analys. På basen av analysresultaten räknas den torra vikten för partiet. På basen av analyserna betalas ett skäligt pris räknat för torr spannmål. − Ordentliga analyser och en noggrann vägning är nödvändiga med tanke på en fortsatt spannmålshandel. Förtroendet bör underhållas, konstaterar Kokkonen. Enligt husbonden är det en stor inbesparing att slippa torkningskostnaderna. Det är även skäligt att även i någon mån gottgöra spannmålssäljarna. På längre sikt bör man se till att det ﬁnns sådana som erbjuder spannmål till försäljning. − Tillsvidare har vi lyckats bra, utbudet har varit större än behovet. Krossensileringen är enligt Kokkonen fram för allt en kostnadsfråga. I ett parti på en miljon kilo känns även en liten inbesparing. Kostnadsinbesparingar uppstår även när förmedlingsprovisionerna kommer bort och på den effektiva malningen. Hela årets spannmål malas centralt inom ett par veckor. Valsningen är redan som sådan kostnadseffektiv jämfört med till exempel malningen med en hammarkvarn.

ROBUST KVARN Kokkonens skaffade sig Aimo Kortteen Konepajas ﬂaggskepp, Murska 1400 S2x2-valskvarn för några år sedan. Nu är denna modellens nästeffektivaste kvarn. Enligt Heikki Kokkonen är krossningseffekten med tröskfuk-

Heikki Veli Kokkonen tankar AIV 2 i Murska-kvarnens behållare.

ÖVERLÄGSEN FLISNING I TRE STEG Nyhet! FARMI CH 180 HF - Rotor med två skivor och dubbelknivar • 180 x 250 mm:s inmatningsöppning • Bitstorleken kan justeras 10, 12 och 14 mm • Hydraulinmatning med manuell matning • Effektbehov endast 40-50 hk

Trestegsflisningens princip: 1. Primärkapning 2. Spånkrossning 3. Kvistkross

FARMI CH 260 HFEL Effektiv lastarmatning ger kapacitet • 260 x 320 mm:s inmatningsöppning • 3-stegsflisning

FARMI CH 380 HFC Inmatningstransportör av stål för entreprenad ISO 9001

-kvalitetssystemet garanterar kvaliteten

www.k-maatalous.fi

• 380 x 420 mm:s inmatningsöppning • 3-stegsflisning

1 1 Mottagningen av spannmål är välordnad. Bilvågen väger lassen, varefter de kippas på asfaltplanen. 2 Plansilon, 6x65 meter är ett förmånligt spannmålslager. Dit ryms ca en miljon kg krossensilerad spannmål. 2

tig spannmål ungefär 20 ton i timmen. Ifall man försöker mata fuktigt korn snabbare, börjar spannmålen samlas på valsarna och effekten sjunker. Kokkonen antar, att till exempel ärter blandat med spannmålen skulle kunna öka effekten. De större ärtorna skulle söka sig mellan valsarna bättre än enbart korn. Enligt tillverkaren är effekten med råa ärter och majs över 30 ton/h. Maskinen har fyra valsar. Spannmålen matas således mellan två valspar. − Avståndet mellan valsarna bör ställas in noga. De får under alla omständigheter inte vidröra varandra, då skadas dessa snabbt. Avståndet får inte heller vara alltför stort, varvid kärnorna inte manglas ordentligt. Kokkonens Murska-kvarn har 2 mm:s valsar med spår. Presstrycket ställs in med två hydraulcylindrar. Kvarnens manglingseffekt räcker nog till. 20 ton per timme håller nog vilken tröska som helst i schack. Kokkonens siloarbete var inte ännu helt under kontroll, ty den nya plansilon hade nyligen blivit färdig. På grund av brådskan hade man inte hunnit göra en jämn plan åt kvarnen bredvid silon utan man var tvungen att köra kvarnen in i silon. Varan hämtas från den asfalterade siloändan till kvarnens tratt i teleskoplastarens skopa. Kvarnen måste då och då köras ut från silon, så att den färdiga krosspannmålen fås som ett jämt lager i silon. Samtidigt har man dock möjlighet att tanka Murska-kvarnens syrabehållare. Inför nästa höst tänker man jämna ut utrymmet närmast silon och asfaltera detta. Då kan man ﬂytta kvarnen bredvid silon. Murskakvarnens elevator transporterar den krossade spannmålen direkt över väggen in plansilon. Packningen och utjämningen i silon underlättas och det blir ännu mindre pauser än nu.

DEN KROSSENSILERADE SPANNMÅLEN HÅLLER Kokkonen småler då han av redaktören hör, att alla inte för tillfället litar på att spannmålen håller sig. − Man skulle tro att sådana misstankar skulle avdunstat för länge sedan. Dock måste man säga att nog förstörs även den krossensilerade spannmålen, om man bara är ovarsam. För det andra har jag även hört att torkad spannmål någon gång kan fara illa. Som ensileringsmedel användes AIV2. Det har fungerat rätt 42 • ÅKER BIRKA • 1/2009

bra. Dock kan det uppstå litet mögel i silons ytskikt, varvid Kokkonen tänker försöka med att sprida propionsyra i ytlagret. Enligt Kokkonen har den ringa mängden mögel inte förorsakat märkbara förluster. Den långa silon fylls bakifrån. Den bakre delen bör täckas med plast efterhand som den kommer till full höjd. Ytlagret får inte vara alltför länge i kontakt med luften. Kokkonens har även försökt med tubensilering, men de tycker att ensilering i plansilo lämpar sig bättre på deras gård, och att inte heller asfaltplanen under tubkorvarna är alltför billig. En lång silo är bra med att bröstet förbrukas snabbt. Kokkonens silo töms med drygt 15 cm per dag. Det är verkligen ingen risk för att bröstet skulle värma sig.

LASSET ANLÄNDER En Scania anländer med ett spannmålslass. Toni Harjumäki från Paavola har föregående dag tröskat ett lass korn. Scanian körs på vågen och lasset vägs. Lasset kippas snabbt på den jämna asfaltplanen. Efter provtagningen börjar spannmålen ﬂyttas till Murska-kvarnens tratt. Enligt Harjumäki är det speciellt en sådan här regnig höst en ypperlig sak, att spannmålen har en säker adress och köpare, och spannmålshandeln har fungerat bekymmersfritt med Kokkonen. Det lönar sig att köra spannmål till Rantsila ända från Paavola, fast sträckan är ca 30 kilometer. Torkningen av spannmålen under en regning höst skulle blivit synnerligen dyr. Harjumäki odlar spannmål på ca 80 hektar. − Försäljningen av fuktig spannmål är ett ypperligt alternativ, speciellt när spannmålen vägs och analyseras på ett pålitligt sätt. •

HUR KOMPLETTERA ENSILAGET? EFTER DEN REGNIGA SOMMAREN ÄR HALTERNA AV NÄRINGSÄMNEN I ENSILAGE INTE ALLS DE VANLIGA. EXEMPELVIS RÅPROTEINHALTEN KAN VARA SÅ LÅG SOM 7 %, OCH INTE HELLER NÅR HALTERNA AV VITAMINER OCH MINERALER I FODREN NÖDVÄNDIGTVIS UPP TILL NORMAL NIVÅ. TEXT OCH FOTO ANNE PENTTILÄ

ENSILAGET HAR VARIT verkligt speciellt

den här skördesäsongen, säger utfodringsexpert Jouni Rantala på Rehumelica. – Bärgningen drog ut på tiden och det fanns gårdar där man avslutade första bärgningsomgången samma dag som man inledde andra omgången. I en del fall användes samma silo för båda skördarna, så det kan vara svårt att ta representativa prov. Enligt uppgifter från Valios analystjänst Artturi var råproteinhalten i de ensilageprov som hade analyserats före början av december i genomsnitt 13,9 % av torrsubstansen. Föregående säsong var den 15,0 %. Dessutom är den genomsnittliga torrsubstanshalten nu 30,5 % medan den förra säsongen var 32,3 %. Den rekommenderade nedre gränsen för råprotein är 13 %. Det som är oroväckande är att 13,9 % är genomsnittshalten. 44 • ÅKER BIRKA • 1/2009

Enligt Rantala har de lägsta uppmätta råproteinhalterna varit så låga som ungefär 7 %, trots att lantbruksföretagarna har trott att fodret är helt normalt. Nu om någonsin lönar det sig att ta prov på foderpartierna och skicka dem för analys, om det inte har gjorts ännu.

att pruta på kraftfodret, eftersom priset på det har gått ner i avgörande grad och det ofta är en lönsam affär att kompensera spannmål med förmånligt protein. På så sätt kan också alltför höga stärkelsehalter sänkas. ENERGIVÄRDENA I ENSILAGE avviker

ATT RÅPROTEINHALTEN FALLIT FRÅN 15 % till 13,9 % är inte katastrofalt i och för

sig, säger Rantala. – För nötkreatur är minimirekommendationen 13 % råprotein. Den gäller sinkor och äldre kvigor. Om 13 % underskrids kan problemen börja hopa sig. Då behövs proteintillskott också för de djurgrupper som inte har behövt sådant under normala år. – Hur som helst måste proteinnivån i kraftfoder och kraftfodergivorna räknas ut särskilt för varje gård. Det är en dålig idé

från de normala de med, och variationen är stor. Spridningen är störst i fråga om halterna av och kvaliteten på fiber. Kvaliteten och mängden i fråga om fiber i fodret har avgörande inverkan på magarnas funktion och därigenom på kornas hälsa och avkastning. Det är alltså värt att ägna extra uppmärksamhet åt kraftfodermängden och kvaliteten. – En del av kraftfodret måste ersättas med fiberfoder när man ger fiberfattig vårskörd (NDF under 55 %) och alltid när man

ger av andra eller tredje skörden. Bra produkter är Melica-Leike och i en del fall Melica Melassi-Leike, rekommenderar Rantala. – Man ska alltid komma ihåg att NDFfibern är bra bara i vårskörden. Kvaliteten på fibern i senare skördar garanterar inte alltid att djurmagarna fungerar effektivt. Behovet av fiberfoder stiger alltid om D-värdet i ensilage är under 69 eller över 70. Vid svagare ensilage stiger kraftfoderprocenten annars för högt och med gott ensilage kan NDF-halten och dess kvalitet vara otillräckliga. ATT VITAMINER TAPPATS i och med den

dåliga ensileringssommaren och att mineraler delvis utlakats med pressaften bedöms vara en följd av sommarvädret. På Valio har man analyserat mineralämnena i foder men skillnaderna är inte stora, åtminstone inte uttryckt i gram eller milligram per kg torrsubstans. – Det är sant att dålig ensileringskvalitet förstör vitaminer. Vitaminhalterna är nära noll också i överårigt ensilage. Vitaminkomplettering rekommenderas alltid om ensileringskvaliteten är 8 eller lägre än så. Mängden pressaft var sällsynt stor i somras och mineraler avgick säkert med den. Det är ändå mest kalium som avgår med pressaften, vilket i själva verket är bra. Ofta ﬁnns det för mycket kalium i foder, och det stör uppsugningen av andra mineralämnen t.o.m. avsevärt. Efter en sommar som fjolårets är det extra viktigt att analysera mineralhalterna i fodret. – Inget tabellvärde anger de verkliga halterna i ensilage som först har tvättats på åkern i några dagar och sedan ”centrifugerats”. HUR HAR det som sägs här ovan inver-

kat på åtgången av industritillverkat foder under den pågående stallutfodringsperioden? – Kraftigt E-vitaminerade mineralprodukter säljer mera nu, till det bidrar också att det blivit vanligare med färskensilerad spannmål. Mineralfoder med höga natriumhalter har också varit populära, eftersom natrium är en minimifaktor år efter år. Vidare har ﬁberfodret Melica-Leike varit en riktig succé den gångna hösten, berättar Rantala. Melica-Leike innehåller hälften kornfoder, resten är havreskalmjöl och melassnitsel. Med det kan man ersätta en del av spannmålen med ﬁberfoder så att halterna av stärkelse och socker blir trygga. Utfodringsexpert Kari Kullas vid Kinnusen Mylly är inne på samma linje som Rantala.

– Fjolsommaren har märkts speciellt i åtgången på proteinfoder och sådana helfoder som innehåller gott om protein, men också energi- och vitaminfoder. Kinnusen Myllys proteinrika helfoder är Maito-Tähti 116 och Maito-Tähti 122. Proteinfodren är Melassoitu Rypsi, Tähti-Premix 130 och Maito-Tähti 135. Proteinfodren Tähti-130 och Tähti-130 Balans innehåller också spannmål. Särskilt vid kalvningsdags passar Tähti-Energialisä med sina höga halter av vitamin A, D och E som energikomplettering. För ungboskapen passar foderserien Mulli-Tähti. Ett foder för dem som vill ha ett förmånligt alternativ är Tähti-Vilja NDF. Tähti mineralfodren är melasserade för att smaka bra.

Entydiga rekommendationer är svåra att ge. Foderplaneringen grundar sig alltid på analysuppgifter om gårdens egna foder. I alla händelser lönar det sig att ge djuren bara sådant mineralfoder som de verkligen äter. Inte ens omsorgsfull planering är till hjälp om mineralfodret sopas bort från bordet och i värsta fall placeras framför ”fel” djurgrupp såsom sinkorna. Högklassigt och smakligt foder betalar sig alltid.•

I SOMRAS VAR MÄNGDEN PRESSAFT OVANLIGT STOR.

MEDELVÄRDEN FÖR VALLENSILAGE: KVALITET OCH SAMMANSÄTTNING

Prover, hela landet

1.8-1.12. 1.8.2007 2008 -1.7.2008 Antalet prover 13 260 24 398 pH 4,21 4,24 Ammoniakkväve %/tot.N 4,7 4,4 Mjölk- och myrsyra g/kg ts 42 43 Flyktiga fettsyror g/kg ts 13 13 Lösligt kväve %/tot.N 45 42 Socker g/kg ts 71 55 Torrsubstans-% 30,5 32,3 Råprotein %/ts 13,9 15,0 Cellväggsﬁber NDF %/ts 55,0 54,5 D-värde %/ts 68,1 68,0 Index för intaget 104 103 ME-index kg/fe 104 103 Fe-värde fe/kg ts 0,93 0,93 PBV g/kg ts -3 7 AAT g/kg ts 83 84 Kalcium g/kg ts 4,4 4,5 Fosfor g/kg ts 2,8 2,9 Kalium g/kg ka 22,5 24,4 Magnesium g/kg ts 2,0 2,1 Natrium g/kg ts 0,3 0,3 Koppar mg/kg ts 6,3 6,4 Zink mg/kg ts 37,8 35,2 Mangan mg/kg ts 68,2 63,3 Järn mg/kg ts 219,5 195,8 Antalet mineralanalyser var ca 35 % av antalet prover under båda åren.

PROCENTANDELAR ENSILAGEPROVER I KLASSER SOM BESKRIVER KVALITETEN UNDER STALLUTFODRINGSPERIODEN 2007-08 OCH INNEVARANDE PERIOD 2008-09

Kvalitetsvitsord 2008-09 2007-08 Index för intag 2008-09 2007-08 ME-index 2008-09 2007-08

4-6 11,3 10,8 <= 95 13,6 18,5 <= 90 13,5 17,3

7-8 51,2 46,2 95-100 15,7 15,9 90-100 22,8 23,9

9-10 37,4 42,9 100-105 21,9 19,6 100-110 32,1 27,5

>105 48,7 45,9 >110 31,6 31,3

1/2009 • ÅKER BIRKA • 45

3000-4000 EURO PER ÅR.

DET LÖNAR SIG ATT JÄMFÖRA DISKMEDELSPRISERNA ÄVEN VID ROBOTMJÖLKNINGEN DISKMEDLEN OCH SPENPREPARATEN ÄR MÄRKBARA KOSTNADSFAKTORER VID AUTOMATMJÖLKNINGEN OCH DET LÖNAR SIG VERKLIGEN ATT JÄMFÖRA, SÄGER AGRONOM JYRKI KERVINEN, HUSBONDE PÅ EN MJÖLKGÅRD I PYHÄSELKÄ I JOENSUU. KOSKÖTAREN RIITTA BRELO ÄR NÖJD MED K-AGRO-DISKMEDLENS ANVÄNDNINGSEGENSKAPER. TEXT OCH FOTON TUOMO KAUTONEN PÅ OLLILA GÅRD har man två och ett halvt års erfarenhet av den nya ladugården. − Ladugården togs i bruk 06. 06. 06, berättar Jyrki Kervinen. De nya utrymmena byggdes för 60 mjölkkor samt kalvar och kvigor. På alla gångar där djuren rör sig ﬁnns betongspalter och gödseln avlägsnas längs djupa rännor under dessa. Gången närmast liggbåsen är speciellt ren tack vare skrapan som fungerar på spalterna. I liggbåsen används tillräckligt med spån. Mjölkningen sköts av en Lely-mjölkningsrobot. Förutom de goda förhållandena säkras mjölkens kvalitet och kornas ljuverhälsa med pålitliga K-Agro-tvätt- och spendoppsmedel. Den världskända tillverkaren Hypred svarar för deras kvalitet. Vid diskningen av mjölkningsroboten användes turvis sur46 • ÅKER BIRKA • 1/2009

och basisk diskning. I den här robotmodellen rengörs kornas spenar av roterande borstar, på vilka tvättmedlet sprutas. Efter mjölkningen sprutas vårdande spenmedel på spenarna. − VÄTSKAN LUKTAR INTE OCH KOMMER INTE I ÖGONEN, som

det tidigare använda tvättmedlet, berömmer Brelo K-agro Topso -tvättmedlet som används för rengöring av spenarnas tvättborstar. − Medlet skummar även mera och fastnar bättre på borsten och förbättrar därmed tvättresultatet. Riitta Brelo som jämsides med arbetet studerar till agrolog YH har skött besättningen allt från det att ladugården blev färdig. Vid mjölkningsorganens diskning användes turvis K-Agro

ROBOTGÅRDENS K-AGROMJÖLKHYGIENPRODUKTER Drop AL är ett basiskt diskmedel för turvis diskning av mjölkmaskiner och gårdstankar, som effektivt tar bort mjölkrester från mjölkmaskiner och gårdstankar. Tre förpackningsstorlekar: 25 kg kanister, 70 kg litet fat och 230 kg fat. Dosering 0,5 %. Drop CID är ett surt diskmedel för turvis diskning av mjölkmaskiner och gårdstankar, som effektivt tar bort mjölkrester från mjölkmaskiner och gårdstankar. Förpackningsstorlekar 25 kg kanister,70 kg litet fat och 230 kg fat. Dosering 0,5 %. Topso är ett hudvårdande, desinﬁcerande och rengörande tvättmedel för kons spenar och mjölkarens händer. Med Topso kan man även tvätt spendugarna och det lämpar sig ypperligt även för robotgårdar. Topsos förpackningsstorlek är 10 kg och detta användes för rengöring av juver med 0,5–1 -procentig lösning. Prodip ID är ett spendopp eller duschmedel som användes efter varje mjölkning. Medlet innehåller antiseptisk jod som verkar synnerligen brett. Lanolin, sorbitol och glycerin mjukar upp och fuktar spenarnas yta. Förpackningsstorlekarna är 10 kg och 200 kg, lösningen är färdig att användas.

TVÄTTMEDELSTILLVERKAREN HYPRED

1 Riitta Brelo fyller mjölkningsrobotens behållare med Topso-borsttvättmedel. Vätskan tvättar bra och är angenämt för användaren, berättar Riitta. 2 Jyrki Kervinen skaffar tvättmedlen i 200 liters tunnor och som stora engångsköp. Exempelvis Drop AL, som är ett basiskt diskmedel skaffades i ett parti på fyra kärl. Diskmedlet ﬂyttas med pump till mindre kärl.

Drop AL –basiskt diskmedel och K-Agro Drop CID –surt diskmedel. Som spendusch användes K-Agro prodip. Brelo flyttar vätskorna från stora förvaringskärl till mindre 22 liters kärl före användningen. Hanteringen av medlen är sålunda säkert och behändigt. K-lantbruks produktchef Reino Pulkkinen, som ansvarar för disk- och desinficeringsmedlen bekräftar Brelos erfarenheter. − Topsos tvätteffekt ligger i en klass för sig. Den desinficerar såväl tvättborstar som spenar och mjukar samtidigt upp spenarna. Och det viktigaste; det verkar även på smörsyrasporerna. Om det i ladugården har kommit mjölkförstörande sporer exempelvis med fodret, lönar det sig att använda Topso för att undvika kvalitetsproblem. Smörsyrasporerna överförs lätt till mjölken just via ladugårdsluften och från spenarnas yta. I KERVINENS LADUGÅRD har man undgått kvalitetsproblem med

mjölken. I samband med inkörningen av den nya ladugården och mjölkningsroboten varierade mjölkens bakteriologiska kvalitet i någon mån. Kervinen antar att det berodde på många faktorer vid inkörningen av ladugården. Allt från januari 2008 har man använt endast K-Agros tvätt- och spendoppsmedel.

K-Agro tvätt- och diskmedlen tillverkas av den över hela världen kända Hypred, som hör till den franska Roullier-koncernens lantbrukskemigrupp. Hypred som grundades år 1985 producerar årligen 65 000 ton kemikalier. Till lantbrukskemikalierna hör de till mjölkproduktionen hörande diskmedlen för mjölkningsanläggningar och juverhygienprodukter samt svinhusens och fjäderfäbyggnadernas rengörings- och desinﬁceringsmedel. Lantbrukskemikalierna tillverkas i St Malo, i Frankrike och de ﬁnns representerade i 23 länder. Forskning och produktutveckling är speciellt viktigt för företaget. Uppgifter och erfarenheter samlas in från olika användningsförhållanden över hela världen. På detta sätt kan man förebygga eventuellt kommande problem och skola användarna för nya rengöringstekniker. Ett eget mikrobiologiskt laboratorium testar rengöringskemikalierna och utvecklar produkter för att motsvara användarnas behov.

− Från mejeriets bakterieprov av mjölken framgår tydligt, hur bakterienivån sjönk när man övergick till K-Agros tvätt- och diskmedel, berättar Kervinen och visar kvalitetsstatistiken. I resultaten från de mjölkprov som tas två gånger per månad märker man verkligen inga större variationer. Bakterieprovens medeltal år 2007 var 7700 st/ml och de förbättrades ännu år 2008. Då var medeltalet 5900 st/ml och det största enskilda månadsresultatet var 7500 st/ml. Mejerimjölkens bästa, d.v.s. E-prissättningsklassens bakteriegräns är 50 000 st/ml. − DET ÄR VERKLIGEN SKÄL att granska och jämföra tvättmedlens

pris, understryker Kervinen. Tvätt- och spenvårdsmedelskostnaderna för en robot är ca 3000 – 4000 euro per år. Även stora engångsköp påverkar prissättningen; de maximerar mängdrabatterna och minimerar fraktkostnaderna. Anläggningens garanti bör även beaktas vid valet av tvättmedel. Kervinen har kontrollerat, att enligt garantivillkoren kan man i Lely-roboten endast använda diskmedel som lämpar sig för denna. När tvättmedlets tillverkare lovar att produkten lämpar sig för mjölkningsautomat, tar denna samtidigt även ansvar för denna del, tolkar han. • 1/2009 • ÅKER BIRKA • 47

NYA INVESTERINGSSTÖD FÖR GÅRDSBRUKET INVESTERINGSSTÖDET HAR GENOMGÅTT EN ANSIKTSLYFTNING. EN AV NYHETERNA ÄR ATT ANSÖKNINGSTIDERNA FASTSTÄLLS SÄRSKILT. STARTSTÖD TILL UNGA JORDBRUKARE KAN DOCK SÖKAS KONTINUERLIGT. TEXT ESA ALA-KANTTI OP-POHJOLA, FOTO VIESKAN ELEMENTTI

DEN

FÖRSTA

ANSÖKNINGSOMGÅNGEN

upphörde en bit in i januari och den andra startar den 15 februari. Då har man tid på sig till den 15 april att lämna in ansökningar. En annan viktig nyhet är att man får inleda arbetet först efter det att TE-centralen har gett sitt beslut. Likaså ska slutliga maskinköp göras efter att beslutet har anlänt. Anskaffningar som hör ihop med byggande ska man också vänta med till efter beslutet, eftersom hela investeringsstödet lyfts så att man lämnar in kvittona till TE-centralen. Kvittona ska vara daterade efter att stödbeslutet har getts för att understöd och räntestödslån ska få användas till dem. STÖDRIBBAN HAR HÖJTS LITET. Kravet på

företagarinkomst är nu minst 17 000 euro och det är bara inkomsten från jordbruk som synas. Tidigare har också inkomster från skogen kunnat räknas in. Företagarinkomsten räknas ut så, att man drar av de rörliga och fasta kostnaderna samt låneräntorna från inkomsterna. Dessutom görs avskrivningarna enligt byggnadernas och maskinernas verkliga värde, inte längre enligt de utgiftsrester som används i beskattningen. Också avskrivningsprocentsatserna är olika. Vid investeringar ska kravet på företa48 • ÅKER BIRKA • 1/2009

garinkomst uppfyllas inom fem året efter stödbeslutet, och vid ansökan om startstöd till unga jordbrukare ska det uppfyllas inom tre år efter stödbeslutet. De åtgärder genom vilka inkomsten nås ska ingå i en affärsplan. Vid mindre projekt såsom täckdikning och värmecentraler utarbetas en komprimerad affärsplan där företagarinkomsten bedöms på basis av beskattningsuppgifterna. Med hjälp av dem beräknas kassaresten, som ska vara minst 17 000 euro. Vid sådana projekt ska företagarinkomsten vara tillräcklig redan när stödet beviljas. Affärsplanen är en redogörelse för gårdens verksamhet och resurser, och den är mera omfattande än förr. Den kalkyl som ska bifogas kräver att en fackman anlitas och medför också en del kostnader för sökanden. De komprimerade planerna har likadana utgångsdata men dem kan sökandena själva göra upp, liksom också den tillhörande kassarestkalkylen.

fritt, och sökanden kan också vara arrendator. Stödbeloppet per sökande kan vara högst 500 000 euro under en treårsperiod. Med stöd avses här understöd och det totala beloppet av räntestöd för lån, inte själva räntestödslånet. Gränsen kan höjas, om ﬂera parter deltar i projektet. Om två gårdar deltar eller en av gårdens delägare utöver t.ex. makarna är den framtida övertagaren, kan taket höjas till 750 000 euro. Om tre parter deltar kan maximistödet fördubblas.

GRÄNSEN KAN HÖJAS, OM FLERA PARTER DELTAR I PROJEKTET

BYGGOBJEKTEN INOM HUSDJURSSKÖTKRAVEN PÅ SÖKANDEN är inte särskilt sto-

ra: sökanden ska ha minst tre års erfarenhet av jordbruk om inte produktionsinriktningen byts. Dessutom ska sökanden få minst 25 % av sina nettoinkomster från jordbruket. Alla som äger gården ska söka stöd gemensamt. Bolagsformen kan ändå väljas

SELN är förutom egentliga produktionsbyggnader också gastäta foderförråd och andra foderförråd, gödselstäder och värmecentraler som producerar värme huvudsakligen för husdjursbyggnader och foderförråd. De ﬁnansieras på samma villkor som motsvarande husdjursbyggnader.

Stödobjekt och stödnivåer inom investeringsstödet för gårdsbruk Maximibeloppen av investeringsstöd, % av de godtagbara kostnaderna enligt objekt i regionerna A-B och C. Stödobjekt

Mjölkboskaps- och nöt-kreatursskötsel Svinhushållning Får- och getskötsel Höns- och fjäderfähushållning Hästhushållning Växthusproduktion Extra kostnader för investeringar i miljöskydd, djurens välbeﬁnnande och produktionshygien Torkanläggningar Lager för trädgårdsprodukter som får nationellt stöd för lagring av trädgårdsprodukter Övriga produktlager Sådana värmecentraler på gårdar vars värme används för produktionsändamål på gården Biogasanläggningar Övriga produktionsgrenar Iordningställande av jordbruksprodukter Skördemaskiner inom åkerbruk och trädgårdsodling på friland som betjänar två eller ﬂera jordbrukare Förbättring av arbetsmiljön

Räntestödslåne-% i regionerna A och B 60 70 60 70 65 65

Understöd i regionerna A och B 40* 15* 40* 15* 35* 35*

Räntestödslåne-% i region C 75 70 75 70 75 70

nderstöd i region C 25* 15* 25* 15* 25* 30*

75 20**

75 10**

65 70

35* 20

70 70

30* 10

70 70 70 70

15 15 15 15

70 70 70 70

15 15 15 15

70 70

* Understödets maximibelopp höjt med 10 procentenheter när det gäller företagare som uppfyller kraven för beviljande av startstöd till unga jordbrukare, om det inte har förﬂutit mer än fem år sedan etableringen. ** Understödets maximibelopp höjt med 5 procentenheter när det gäller torkar som betjänar två eller ﬂera jordbrukare. Stöd beviljas dessutom för investeringar i pälsdjursskötsel och biodling samt för täckdikning.

Vid investeringar som gäller ladugårdar för mjölkkor krävs alltjämt en tillräcklig mjölkkvot, 8 100 liter per koplats. Kvoten behöver ändå inte vara färdig genast när stödet beviljas utan nu räcker det att den förvärvas inom fem år efter att stödet beviljades. Stöd för svinhushållning samt kalkonoch broilerhallar beviljas för grundlig reparation av byggnader. Också foderförråd och andra byggnader som ansluter sig till produktionen ﬁnansieras bara när det gäller grundlig reparation. Inom höns- och fjäderfähushållningen beviljas stöd för att ersätta hönsburar med inredda burar som uppfyller kraven i djurskyddslagen och för investeringar där äggproduktionsmetoden ändras så att burhönshus ändras till ﬂervåningssystem för frigående hönor eller golvhönshus som uppfyller kraven i djurskyddslagen. Stöd beviljas inte för investeringar där en produktionsbyggnads areal eller volym ökas. STÖD KAN BEVILJAS FÖR BYGGANDE av

växthus som uppförs på en fast grund och har ett uppvärmnings- och ett ventilationssystem. Täckmaterialet ska vara glas, ﬂerskiktsmaterial eller dubbel plastfolie. Torkanläggningar inbegriper anläggningar för torkning av både spannmål och hö. Också anskaffning av vagnstorkar

stöds. Stödet kan beviljas höjt med fem procentenheter, om torkanläggningen används för att torka två eller ﬂera gårdars spannmål eller hö. Kapacitetsbehovet ska utredas och minst en fjärdedel av kapaciteten ska vara avsedd för torkning av spannmål från en eller ﬂera gårdar som någon annan än sökanden innehar. Stöd kan fås också för bygginvesteringar som gäller lager för jordbruksprodukter. Förhöjt stöd kan beviljas i fråga om lager för vissa trädgårdsprodukter för vilka lagringsstöd betalas. Stöd kan beviljas för investeringar i sådana värmecentraler som inte hänför sig till husdjursbyggnader till den del värmen är avsedd att utnyttjas i produktionsbyggnader, inklusive maskinhallar eller reparationsverkstäder för jordbruksmaskiner. Biogasanläggningar kan beviljas stöd när det ur biomassa produceras gas för uppvärmning av byggnader som behövs inom gårdens produktion. I anläggningen är det möjligt att producera också annan energi som behövs för produktionen. Mer än hälften av biomassan ska härröra från sökandenas gård och mer än hälften av energin ska användas på gården. RÄNTESTÖDSLÅN KAN BEVILJAS för anskaffning av skördemaskiner för träd-

gårdsproduktion på friland eller annat jordbruk, t.ex. skördetröskor. Villkoret är att maskinerna till en väsentlig del utnyttjas vid skörd också på en eller ﬂera gårdar som någon annan än sökanden innehar. Som investeringar i förbättring av arbetsmiljön kan godtas anordningar som förbättrar arbetsförhållandena. Följande anordningar kommer i fråga: mjölkningssystem, utrustning för utgödsling, ensilageskärare, foderutdelningsmaskiner eller fullfodervagnar. Stöd kan beviljas för anskaffning av ensilageskärare, foderutdelningsmaskin och fullfodervagn bara om sökanden inte tidigare har beviljats stöd för samma ändamål. Stöd beviljas inte för anskaffning av kompaktlastare eller minitraktorer. Räntestöd och understöd kan beviljas för iordningställande av jordbruksprodukter. Verksamheten ska huvudsakligen utnyttja gårdens råvaror. Stöd beviljas dock inte för investeringar som hänför sig till äggpackerier eller iordningställande av renkött. Investeringsstöd kan beviljas för främjande av djurens välbeﬁnnande och produktionshygien i fråga om bl.a. anskaffning av båsmattor och anordningar för avsvalkning av svinhus. Investeringar som anknyter till lagring och förbränning av kadaver stöds också. •

1/2009 • ÅKER BIRKA • 49

INVESTERINGAR I SERVICEVERKSAMHET INOM HÄSTHUSHÅLLNINGEN FINANSIERAS INTE GENOM INVESTERINGSSTÖDEN FÖR GÅRDSBRUK.

HÄSTUPPFÖDNING STÖDS SOM EN DEL AV JORDBRUKET DET ÄR MÖJLIGT ATT FÅ INVESTERINGSSTÖD FÖR GÅRDSBRUK FÖR ATT BYGGA, FÖRSTORA ELLER RENOVERA STALL ELLER ANDRA PRODUKTIONSBYGGNADER MED ANKNYTNING TILL HÄSTUPPFÖDNING. TEXT IRMA PELTOLA, FOTO VIESKAN ELEMENTTI

INVESTERINGSSTÖD SÖKS hos den re-

gionala TE-centralen under vissa ansökningstider. Nästa ansökningsomgång infaller 15.2−15.4.2009. Investeringsstöd för hästhushållning beviljas enligt samma principer som annat investeringsstöd för husdjursskötseln. I stödregionerna A och B kan understödet vara 35 % av de stödberättigande kostnaderna. Dessutom är det möjligt att för återstoden få räntestödslån där räntestödet utgör 20 %. I stödregion C utgör understödet högst 25 % och räntestödslånets andel 75 %. Understöd som beviljas unga jordbrukare höjs med 10 %. TILL STÖDANSÖKAN ska man foga bl.a. en

affärsplan, byggnadsplaner, bygglov och 50 • ÅKER BIRKA • 1/2009

ett eventuellt miljötillstånd. Till skillnad från vad som gäller företagsstöd får byggandet inte påbörjas och entreprenadavtalet inte undertecknas förrän TE-centralens beslut har anlänt. TE-centralen väljer ut de objekt som ﬁnansieras inom ramen för det tillgängliga anslaget. Om anslaget inte räcker till alla stödansökningar jämförs ansökningarna vad beträffar investeringens lönsamhet och gårdens produktionsförhållanden. – För hästhushållningens del ﬁnns det inga gränser för stallets storlek eller hästantalet. I praktiken granskas det mervärde hästuppfödningen som näring ger gården, säger utvecklingschef Tapio Punttila vid Tavastlands TE-central.

DEN FÖRETAGSVERKSAMHET som stöds

ska ha förutsättningar för fortsatt lönsamhet, och bedrivandet av jordbruk ska ha väsentlig betydelse för sökandens försörjning. Den årliga företagarinkomsten från jordbruket på gården ska vara minst 17 000 euro och utgöra minst en fjärdedel av sökandens samtliga företagarinkomster, inkomster från skogsbruk, löneinkomster och andra regelbundna inkomster. Genom investeringsstöden för gårdsbruk ﬁnansieras inte investeringar i serviceverksamhet inom hästhushållningen. Sådana är bl.a. byggande av manege eller av stall som tillhandahåller travträning, även om de skulle ﬁnnas i anslutning till gårdar. •

DEN EGNA TE-CENTRALEN BERÄTTAR MER De regionala nivåerna på investeringsstöd för hästhushållning och hästföretagande får man reda på genom att kontakta den egna TE-centralen. Den redogör också för eventuella regionala riktlinjer för beviljandet av stöd. Andra företagsstöd är utvecklingsstöd, som beviljas för testning av företagsidéer och utveckling av företag med hjälp av sakkunniga eller utbildning, samt startstöd för anställning av de första ordinarie arbetstagarna. Ansökningsblanketter och ifyllningsanvisningar får man genom blankettjänsten på adressen lomake.mmm.fi. Andra nyttiga adresser är www.te-centralen.fi och mmm.mavi.fi.

INVESTERINGSSTÖD OCKSÅ TILL FÖRETAG I HÄSTBRANSCHEN RID- OCH TRAVSTALL ELLER EXEMPELVIS HOVSLAGARE KAN SÖKA FÖRETAGSSTÖD FÖR INVESTERINGAR UR PROGRAMMET FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING. FÖRETAGET SKA LIGGA PÅ LANDSBYGDEN MEN BEHÖVER INTE FINNAS PÅ EN GÅRD.

ETT FÖRETAG I HÄSTBRANSCHEN kan

STÖD SÖKS PÅ EN SÄRSKILD BLANKETT

få stöd t.ex. för att bygga, förstora eller bygga om stall, rastgårdar, manege, ridplaner och inkvarteringslokaler för lägerdeltagare. Ridstall kan söka stöd för att anlägga träningsbanor. Också vandringsleder kan iståndsättas eller vindskydd uppföras invid dem. Hovslagare som startar upp verksamheten kan söka stöd för att utrusta en ambulerande verkstad. Stöd söks via den regionala TE-centralen eller den lokala Leadergruppen.

och till den ska man foga bl.a. en driftsplan, likviditets- och lönsamhetskalkyler, beskattningsuppgifter och en utredning om företagarens yrkesskicklighet. Dessutom behövs uppgifter om företagets omsättning, balansomslutning och antalet anställda samt en uppskattning av hur investeringsprojektet inverkar på dem. Om ansökan gäller en omfattande bygginvestering såsom byggande av stall bifogas huvudritningarna, el- och VVS-planer samt en konstruktionsplan och ett kostnadsförslag som baserar sig på den.

FÖRETAG I HÄSTBRANSCHEN har likada-

na chanser att få stöd, oavsett om de finns på en gård eller inte. Företagsformen kan vara vilken som helst, från fysisk person (t.ex. firma eller jordbrukare) till aktiebolag. Bolagets huvudsakliga syfte ska ändå vara att bedriva näringen i fråga, och ägarna ska delta i arbetet. Investeringsstöd beviljas s.k. mikroföretag som sysselsätter under 10 personer och har en omsättning eller balansomslutning som är mindre än 2 miljoner euro per år. Företaget ska finnas i ett landsbygdspräglat område.

MENINGEN MED FÖRETAGSSTÖDEN är

att näringsverksamheten på landsbygden ska bli mångsidigare, sysselsättningen ska stiga och utkomstmöjligheterna ska förbättras. Om och när stödet inte räcker till alla sökande måste ansökningarna rangordnas. – Beslutet påverkas också av behovsprövning. Om utbudet inom en bransch är mycket stort inom ett område stöds etableringen av företag inte. Vi betonar också glesbefolkade områden där det är särskilt viktigt att främja näringsverksamhet,

berättar företagsforskare Seppo Mäkinen vid Tavastlands TE-central. Godtagbara byggkostnader kan börja uppstå när ansökan har anlänt till TE-centralen. – Om stöd beviljas ersätts planeringskostnader som har uppkommit innan ansökan getts in, men inga andra tidiga kostnader, säger Mäkinen. NIVÅN PÅ STÖDET FÖR INVESTERINGAR

till mikroföretag varierar mellan 20 och 35 % av de godtagbara kostnaderna. I norra och östra Finland och på den glest bebyggda landsbygden är stödnivån högre än på landsbygden i närheten av städer. I Tavastland är hästföretagande ett av fem insatsområden. Det har inte angetts några gränser för t.ex. antalet hästar. I praktiken gallras små företag som har karaktären av hobbyverksamhet bort via lönsamhetskalkylerna. – Sedan juni 2007 har vi tagit emot cirka 120 ansökningar om investeringsstöd för företag. De ﬂesta har kommit just från företag i hästbranschen. Turismföretag kommer på andra plats, konstaterar Seppo Mäkinen. • 1/2009 • ÅKER BIRKA • 51

2 3

NY TORK GER HÄLSA OCH FRAMTID NÄR PLANERING OCH FÖRVERKLIGANDE FUNGERAR SAMT KONTAKTEN MELLAN HUSBONDE, KÖPMAN OCH LEVERANTÖR FUNGERAR, ÄR DET ETT NÖJE ATT SÄLJA TORKAR. PÅ UOTILAS GÅRD VAR DÄRTILL MOTIVEN I SKICK OCH MÅLEN KLARA FÖR FRAMTIDEN. TEXT OCH FOTON VESA VAINIO

rande gården på 50 hektar, ifall tillfälle erbjuds, säger pojkarnas far Kari Uotila (53). Tanken på att skaffa en ny tork började gro i Kari Uotilas tankar på sensommaren 2007. Den gamla Vauhti-torken hade betjänat bra under sin tid, men motsvarade inte längre dagens krav. Tre kalluftstorkar var effektiva, men väderleken dikterade för mycket deras användning och torkningstid. − Det var alltför mycket fysiskt spadarbete i dessa. Det var ett dammigt arbete och hälsorisken var uppenbar. Det var sålunda ett lätt beslut att vända sig till torkförsäljaren.

DEN HUNDRAÅRIGA UOTILAS SLÄKTGÅRD mellan Ring tre och

Tavastehusvägen i Vanda kan andas lättare mot kommande skördar. Pojkarna Marko (29) och Jori (21) som driver släktgården i fjärde led har utöver ett realistiskt synsätt även en märkbar resurs. − Nog är pojkarnas intresse för detta arbete och fortsättningen med detta ett viktigt motiv för att starta torkinvesteringen. Vi är även intresserade av att skaffa tilläggsmark till den nuva52 • ÅKER BIRKA • 1/2009

FÖRTROENDE ÄR NYCKELORDET, som beskriver hur Kari Uotila

förhåller sig till K-maatalous Korpisaari i Nurmijärvi. Det var inte ens en tanke att på något sätt konkurrensutsätta torkanskaffningen. Vi har ett långvarigt handelsförhållande och sakerna har alltid skötts med förtroende. Jag sa där till Markku, att det skulle behövas en tork. − Markku svarade, att det sedan säkert är den där 275 Arska.

NYCKLARNA TILL EN LYCKAD TORKAFFÄR

2 Kari Uotila kan utan bekymmer blicka fram mot lantbrukssammanslutningens morgondag. Familjeföretagets fortsättning är tryggad och torkningssakerna i skick långt in i framtiden.

• • • •

3 Jori (t.v.) och Marko Uotila, som sysslat med maskiner nästan i hela sin livstid är båda du med sig själv. Iver och tron på spannmålsodlingen får dem att arbeta för släktgårdens bästa.

•

Den träbrädfodrade Arska S 250 sitter bra i Vandas kulturlandskap.

4 Arskas kvalitet märks. Den snygga siloraden duger att se på även för mera kräsna.

NÄR TRE KARLAR NU KAN ARBETET, SÅ FUNGERAR ALLT.

• • • • •

Fundera noggrant på motiven och de framtida målen Tag reda på eventuella stöd på förhand Var ute i tid, hösten är torkaffärens tid Dimensioneringens tumregler, kom ihåg tilläggskapaciteten: torkens storlek (hl) = 4 x spannmålsarealen (ha) och lagerkapaciteten = 16 x torkens storlek (hl) Kräv fullständig uppslutning av parterna, även av dig själv Dra nytta av leverantörens tjänster (foton, erfarenhet) Koncentrera dig själv på det viktigaste, ditt kunnande Skaffa kunniga och pålitliga entreprenörer Kräv fullständig skolning Torka och njut

Uotilas strävade efter en leverans i maj och torken borde ﬁnnas på plats och klar för användning i början av augusti 2008. Torken byggdes i huvudsak av utomstående entreprenörer. DEN YTTRE BELÄGGNINGEN höll på att förorsaka hjärtklapp-

ningar, men de klarades av efter en stunds störning. − Vid ansökningen av byggnadslov bestämde Vanda stads fasadnämd att torken skulle brädfodras i stället för plåten, vilken var standard på torken. När jag fattade, att det inte fanns alternativ, började jag inte protester desto mer berättar Kari Uotila lugnt. Hos Arskametalli förorsakade ändringen inget större huvudbry, men de grannröda träelementen levererades från annat håll. Jämsides med den tioprocentiga tilläggskostnaden funderar husbonden på behovet av underhåll. − Plåten skulle ha varit bättre med tanke på väder och vind och byggnadens höjd gör målningsarbetet svårare. Men vi är i Vanda och med tanke på områdets miljö har vi förstått lösningen och med denna lever vi. SKOLNINGEN I ANVÄNDNINGEN är med tanke på den tekniska

När vi försäkrade oss om att det var en modell som man kan köra in under, så var det klart Torken är en S-modell och rymmer 275 hl; pannan 6000 S, värmeeffekt 310 kW; silorna 4x5/S14+2, volym 4720 hl. Markku Kostiainen får också rikligt med beröm för skötseln av hela torkaffären. Arskametallis representant Janne Käkönen är av samma åsikt. − Markku skötte många saker, som inte direkt hörde till honom. Även i övrigt fungerade kontakten mellan husbonden, köpmannen och oss ypperligt, säger Käkönen tacksamt. GRUNDEN ÄR VIKTIG för själva torken, men dess roll är även be-

tydande för varuleveranserna. Under nuvarande väderlekar kan marken vara även mycket mjuk när långtradaren svänger in på gården. − Jag gjorde rymliga fält för varorna, utan att glömma körstråken. Jag använde ﬁlterdukar och tillräckligt med kross för att få ett hållbart botten. Och inte behövde Janne heller fråga om transporten, säger Kari Uotila om det ypperliga förhandsarbetet. Uotilas torkbeställning sändes till fabriken i september 2007, delvis på uppmaning av försäljaren. − En ypperlig taimning, ty på hösten är det en ypperlig tidpunkt att göra torkaffärer, såväl med tanke på pris och leverans, säger Käkönen bredvid.

anordningen alltid viktigt för att få ut den största nyttan. − Jag var i mars tillsammans med pojkarna på en husbondekurs, arrangerad av Arskametalli. Där fick vi ett duktigt kunskapspaket allt från jordundersökningar till användningen av torken. En verkligt fin dag och helhet, säger Kari. När torken i augusti ståtligt var på plats kom Janne Käkönen för att hålla en ibruktagningsgranskning och för att gå igenom skolningsuppgifterna på nytt. Där trimmades anläggningen och ställdes in för att vara i topptrim just under tröskningstiden. − En bra upprepning. När tre personer nu kan arbetet, så fungerar allt. Jori fick även köra spannmål till torken så mycket som jag hann tröska. Trots den svåra hösten hölls den torkansvariga Marko på gott humör. De tre är tacksamma för de förbättrade arbetsförhållandena och utöver effektiviteten speciellt Arskas nedre- och övrevåningens rediga utrymmen och öppenhet. OLJEPRISET SKRÄMDE INTE UOTILAS, och inte funderade de på några andra bränslealternativ för sin tork. − De separata förugnarna och de andra bränslena, såsom flis, torv, halm och avfall är för tillfället kraftigt med på planeringsbordet. När man redan hittat på allt i torkarna, riktar sig annan utveckling på själva utförandet av arbetet och på renare lösningar, berättar Käkönen om morgondagens torkar.• 1/2009 • ÅKER BIRKA • 53

ENERGIVIRKE

DEL 3 * KLABBMASKINERNA

Pentti Ojala sätter värde på Hakki Pilke 2X-klabbmaskinens effektivitet och driftsäkerhet. Även arbetarskyddet är i skick. PENTTI OJALAS FÖRRA KLABBMASKIN

var en Hakki Pilke 2X, anskaffad i början på 1990-talet. Den fungerade klanderfritt och när man hade köpare på denna, var det lätt att köra köpbeslut för den nya Hakki Pilke. − På den nya 2X har många detaljer utvecklats. Tack vare dessa har arbetet blivit enklare och lättare, konstaterar Pentti Ojala nöjd. Inmatningstransportören är dragande och med denna kan man förﬂyta materialet fram och tillbaka. Efter klyvaggregatet ﬁnns en trall, genom vilken stickor och barkbitar faller bort. Oljebehållaren för smörjning av kapsvärdets ked kan vändas åt sidan, varvid det går lättare att vässa keden. − Klabbtransportören är åtminstone en meter längre. Den höga fallhöjden är en fördel, man må sedan lägga dem i en släpvagn, hög eller häck. På den nya 2X ändras klabbtransportörens läge med hjälp av ett block. Den tvådelade, vikbara transportören kan lätt vinschas i transportläge och tillbaka. − När en man bra klarar av klabbningen, bör även maskinen snabbt och tryggt fås i arbetsskick av en person. PENTTI OJALA BESKRIVER sin skogs-

bruksföretagarverksamhet delvis som en hobby. Åkrarna har arrenderats år grannen, och Ojala har arbete inom industrin i Jämsänkoski. Nästan alla lediga dagar och veckoslut tillbringas sedan i skogen. Tidigare gjorde han även leveransaffärer, men prisförhållandet har under de senaste åren lutat mot rotaffärerna. Ojala har fyrtio hektar skog. − Jag gör själv alla skogsvårdsarbeten. Som bäst väntar ett par hektars skifte på den första gallringen, där jag gallrar lövträden till brännved före avverkningsmaskinen kommer. Björkklabbarna säljs. Stamkunderna köper klabbarna redan ett år på förhand. − Det får torka i användarens egna lager, säger Ojala. Klabbarna görs enligt kundens önskemål. En vanlig beställning är en kubik 33 cm långa klabbar, men även andra mått förekommer. Någon behöver till sin spis 20 cm långa småklabbar, en annan köper metersved och klabbar dem själv, för han tycker om arbetet. Pentti Ojala uppskattar att han gör ca 100 kubik klabbar. Blandveden går åt till 54 • ÅKER BIRKA • 1/2009

”MED EN BRA MASKIN ÄR DET LÄTT ATT ARBETA” Pentti Ojala i Jämsä skaffade sig en ny Hakki Pilke 2X-klabbmaskin denna höst. Den förra Hakki Pilke var även bra, men med den nya maskinen löper arbetet ännu bättre. TEXT OCH FOTO IRMA PELTOLA

uppvärmningen av huvudbyggnaden och maskinhallen, med en sammanlagd yta på knappt 300 kvadrat. EN EFFEKTIV KLABBMASKIN gör tillverk-

ningen av brännved till ett speciellt angenämt arbete. Hakki Pilke 2X:s klyvningsanordning har två cylindrar vilket gör klabbningsarbetet snabbare än med modellen med en cylinder. − När den ena klyvningscylindern klyver träet är den andra cylindern bredvid redan färdig att klyva den följande. Klyvningen bildar ingen ﬂaskhals, säger Pentti Ojala. Ojala driver sin nya klabbmaskin, Hak-

ki Pilke med i huvudsak en IH 454- traktor från 70-talet, men Hakki har även eldrift. Som eldriven går den tystare. Pentti Ojala fäster uppmärksamhet vid arbetarskyddet och ergonomin. Till skogen eller för att göra klabbar beger han sig inte utan ordentliga skogsutrustningar för huggare. Träd över 30 cm kapar han i skogen till en meter långa och kapar sedan dessa med en hydraulisk klyvare. De en meter långa klabbarna radar han i kors i skogen och lämnar dessa att torka. − Jag kör hem dessa först när de är torra, varefter jag klabbar dem med klabbmaskinen. De är mycket lättare att hantera. •

1 Värmeföretagaren i Outukumpu har en fast klabbfabrik. 2 Mauri Juvonens Hakki 1X Green Speed förmår klyva 8-42-centimeters stammar till klabbar.

FRÅN SKOGSENTREPRENÖR TILL ENERGIFÖRETAGARE Mauri Juvonen i Outokumpu får sitt levebröd från skogen, produktionen och arbetsplatserna har dock ändrat. Företagaren som tidigare arbetade med två avverkningsmaskinkedjor bytte till produktion av energi. Som huvudarbete har han flistuggning och en kraftigt ökande produktion av klabbar. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN

JUVONENS FÖRETAG MJ-FOREST äger en värmeanläggning, som producerar värme till Kuusjärvi skola , som ägs av Outukumpu stad, och till ett radhus. Produktionen av klabbar kom med i bilden för tre år sedan. Företaget sysselsätter förutom Juvonen en heltidsanställd skogshuggare. I vinter ansluts en skogsentreprenör med egen utrustning. MJ-Forest köper nästa allt virke som behövs för tillverkningen av ﬂis och klabbar. Juvonen har haft den nuvarande Hakki 1X Green Speed två år i användning. Årligen görs ca tvåtusen kubik klabbar, i huvudsak björk. − I anskaffningsskedet undersökte jag noggrant alla maskiner som fanns på marknaden, och det fanns inte många alternativ till slut, berättar Juvonen. − Jag har inte behövt ångra anskaffningen, maskinen har visat sig vara just så driftsäker som jag trodde. Med den kan man kapa och klyva material med en diameter mellan 8 och 42 centimeter. Det skulle även ﬁnnas ett utbud på grövre material, men för detta skull man vara tvung-

en att skaffa en skild maskin, konstaterar Juvonen syftande på de grova björkstockar som ligger bredvid klabbmaskinen. SOM KRAFTKÄLLA för den fast monte-

rade klabbmaskinen fungerar en 10 kW: s elmotor. Över den egentliga maskinen finns ett tak, som skyddar maskinen och användaren. Brännvedslasset lyfts med lastare på inmatningsbordet. Fördelaren som finns i ändan på inmatningsbordet fäller de stammar som skall kapas en och en på transportören, som transporterar dessa till bettet. Efter kapningen faller materialet i en ränna, där en hydraulcylinder pressar detta mot bettet. Ett stjärnformigt bett, försedd med en ring, klyver all slags virke i klabbar av lämplig storlek. Efter klyvningen lyfter transportören klabbarna i ett trumsåll, där avfall och stickor skiljs bort och rena klabbar faller ned i en nätsäck inne i ramen. När ramen blivit full stängs nätsäckens mynning och säcken som finns på flaken flyttas till lagret. Sågspån och de avskiljda stickorna

bränns tillsammans med ﬂisen i den egna värmecentralen. Ingenting går till spillo. MED HAKKI 1X GREEN SPEED kan man

enligt Juvonen effektivt förädla virke av mindre värde. Materialet förvandlas lätt till användbar form och man får ett märkbart extra värde för detta. I annat fall skulle största delen av det första gallrings- och röjningsvirket ruttna bort i skogen. Det enda förnuftiga sättet att utnyttja virke av detta slag är att använda detta som energi. Det virke som skall flisas går med undantag av egen användning till värmecentralen. Klabbarna säljs till privata användare runt om i bygden. − Efterfrågan har vuxit varje år, och i framtidsplanerna finns byggandet av en klabbtork. Nu torkas en del av virket i maskinhallen, som inte är riktigt lämplig för detta ändamål. Juvonen har en intressant vision för framtiden: månne man kunde tillverka pellets av energivirke? − En möjlighet skulle vara att göra virket först till klabbar, vilka efter torkningen flisas, malas och pressas till pellet. Toppar och grenar skulle fortfarande användas som flis, det grövre materialet som pellets. Processen skulle vara miljövänlig, emedan man skulle behöva mindre yttre energi. Energin till torkningen skulle fås från solenergin eller flis. Åtminstone skulle man kunna avvärja den nuvarande situationen, där pelletproduktionen måste köras ned på grund av den minskade sågningen. • 1/2009 • ÅKER BIRKA • 55

ENERGIVIRKE

DEL 3 * KLABBMASKINERNA

VÄLJ KLABBMASKIN EFTER BEHOVET Det lönar sig att välja klabbmaskinen i enlighet med kvaliteten och mängden på det material som skall kapas och klyvas. Bland Maaselän kones Hakki-Pilke-modeller hittar man en maskin för såväl tillverkningen av lantgårdens brännved som för klabbföretagarens klabbar. TEXT IRMA PELTOLA KLABBMASKINERNAS väsentligaste skill-

nad är deras kapningssätt. Det traditionella cirkelbettet eller klingan har i de större maskinerna fått ge vika för kedjesågsbettet. Cirkelbettet kräver en skicklig vässare och dess ljud är mycket hårdare. Modellen lämpar sig dock bra för användning i lantbruket. − Om det på gården inte görs mer än högst 20 kubik klabbar, är Hakki Pilke OH 60 en bra lösning. Denna kapar virket med cirkel och klyver hydrauliskt, säger Veijo Kontro, som ansvarar för Maaselän Kones inhemska försäljning. När klabbmängden växer över hundra kubik, är valet ofta en maskin som kapar med kedja. På modellen Hakki Pilke 1X37 sköts klyvningen av en hydraulcylinder, på modellen 2X 30 av två cylindrar. Om man för det mesta gör klabbar av slanor, lönar det sig att välja modellen 2X med två cylindrar, som är mycket snabb med klent material. Med grövre minskar dess hastighetsfördel, ty kapningen av virket räcker längre, och även en klyvare hinner med i kapningstakten. 1X tål även kvistar bättre, vilka lätt blir kvar på stammarna efter skogsmaskinen. NÄR TILLVERKNINGEN AV BRÄNNVED

är ett heldagsarbete, ökar de krav som

ställs på maskinen. På modellen Hakki Pilke GreenSpeed anpassas automatiskt klyvningshastigheten i förhållande till grovleken på det som skall klyvas. Klabbtransportör som kan svängas i sidled är standard. Detta gör arbetet snabbare när klabbarna går direkt i en släpvagn, emedan man inte behöver ﬂytta vagnen. Även GreenSpeed –klabbmaskinerna är försedda med endera en- eller två klyvcylindrar. Maximigrovleken på det som skall kapas är 32-42 centimeter. Den största och mest robusta klabbmaskinen Big X är i främsta hand planerad för export. Den gör klabbar av upp till 47-centimeters stammar, som Mellaneuropas grova bokstammar. I Finland lämpar sig maskinen för bl.a. företag som erbjuder fällning av träd på gårdar och som har behov av att klyva grova, vinda och kvistiga stammar. Hakki Pilkes klabbmaskiner kan alltid användas enligt förhållandena med el eller med traktor. För entreprenörer är strömmen behändig, emedan klabbarna ofta görs i närheten av lagret eller torken. För GreenSpeed 1X med 10 kilowatts motor räcker det ännu med 25 kilowatts huvudsäkring. − Speciellt för entreprenörer är en låg energiförbrukning viktig. Även värdesätt-

ningen av produktionens miljövänlighet håller på att öka, och en eldriven maskin ger inget avgasutsläpp, konstaterar Veijo Kontro. Hakki Pilke 1X, 2X och GreenSpeedmodellerna kan fås som Easy-versioner, som har hydrauliska manöverspakar, vilka underlättar arbetet. När användningen är omfattande, minskar detta märkbart på arbetets ansträngning av användaren. EXTRA UTRUSTNINGAR SKAFFAS redan till var femte klabbmaskin, exempelvis hydraulisk lyft av materialet, matarbord och virkesställning. Till 1X 37-modellerna fås om man så önskar även en svängbar klabbtransportör. Ju ﬂer timmar man arbetar med klabbmaskinen, desto säkrare väljer man även hydrauliska manöverspakar. Vid klyvning av grovt material kan klyvningsanordningen förses med bett som klyver i upp till 12 bitar, beroende på modell. Med hjälp av säckningsställningen fås klabbarna direkt i säcken från transportören. I den luftiga klabbsäcken torkar veden till användningsskick. Säcken som rymmer en löskubik fungerar även som en färdig försäljningsförpackning. •

HAKKI PILKE

OH60

2x30

1x37

1x42 GS

Matningssätt,H=hydr.mattransp. Kapning P=cirkel T=kedja Max diam. mm Klyvningseffekt ton Bettet klyver i delar Klabbtransportör meter Effektbehov kW Varvtal rpm Vikt kg tr-/elmotordriven

Manuell P ø700 mm 270 5,5 2 eller4 3,2 7,5 (410)1000 420/470

H T 0,325”/64vl 300 5,5 2 eller 4 4,0 7,5 (480)1000 750/800

H T 0,325”/66vl 370 7,0 2 eller 4 4,0 7,5 (480)1000 650/700

H T 3/8”/69vl 420 3,5-13 autom. 2 eller 4 4,0** 10 (500)1000 1065/1150

*Klyvningsbett som klyver i sex delar är extra utrustning till alla modeller. **GreenSpeeds transportör svängs i sidoriktningen och inställningen av rotationshastigheten är steglös.

56 • ÅKER BIRKA • 1/2009

PANNAN KOMMER ATT ANVÄNDA CA 7000 LÖSKUBIKMETER FLIS PER ÅR.

HELA BYNS VÄRMECENTRAL I HIETANIEMI BY I ÖVERTORNEÅ I SVERIGE HAR NÄSTAN HELA BYN BYTT VÄRMEENERGIN FRÅN EL OCH OLJA TILL FLIS. DET PRIVATÄGDA VÄRMEKRAFTVERKET PÅ TVÅ MEGAWATT FÖRVANDLAR DE NÄRLIGGANDE SKOGARNAS VIRKE TILL VÄRME I NÄRMARE SEXTIO BYGGNADER. TEXT OCH FOTON TUOMAS RYTKY

− TILL NÄTET HAR KOPPLATS 35 egnahemshus och därtill exempelvis kommunens skolcentrum, radhus och ett åldringshem. Talet om antalet hus är litet missvisande, ty av värmen säljes endast 15 procent till privata. Jämfört med egnahemshusen är de övriga byggnaderna så mycket större, berättar Lennart Mansikka. Mansikka är en av Hedenäsets Närvärme Ab:s fyra huvudägare. Han har, liksom två andra huvudägare lantbruksbakgrund. Den fjärde huvudägaren äger för sin del en del uppvärmbara radhus. Förutom dessa fyra har bolaget fem andra ägare, som är med med mindre satsningar. − Det goda med denna modell är att det material från skogen som inte duger åt det lokala pappersbolaget, nu kan utnyttjas lokalt. Målet är att massaveden får gå till fabriken, men det här erbjuder ju ett alternativ, berättar Mansikka. BYGGANDET AV ANLÄGGNINGEN påbörjades i september 2007 och

försäljningen av värme i april -08. Alla anläggningar ock konstruktioner är nya allt från flistugg till fastigheternas värmeväxlare. Bolaget försöker själv flistugga allt det material som behövs. Huvudorsaken till detta är att man då får en flis av jämn kvalitet. Mansikka berättar, att anläggningen fungerat flera veckor med bra flis, utan störningar, men med dåligt material kan det komma alarm till mobilen i ett. Flisen hämtas som färdigt till ett lager, byggt av trä och vars storlek är 25 x 10,5 meter. 58 • ÅKER BIRKA • 1/2009

Som värmekraftverkets hjärta fungerar en två megawatts Ariterm pannor. Pannan som väger 17 ton använder ca 7000 löskubikmeter flis per år. Pannan och pumparna är placerade i ett pannrum, murat av lecablock. Bottenarealen är 6 x 10 meter och höjden är sex meter. Rumshöjden, som hörs hög, är noga övervägd och nödvändig. På pannan finns en automatisk sotningsanläggning som fungerar med tryckluft, men rumshöjden på sex meter behövs när den fyra meter höga pannan sotas med mänsklig arbetskraft. 95-GRADIGT VATTEN pumpas i nätet. Det finns två pumpar som pumpar turvis en vecka per gång för att säkra varandra. Returvattnet har varit 45-48 gradigt. Fram till intervjun hade vinterns högsta köld varit 17 grader. Då var cirkulationshastigheten nio kubik per timme. Värmekanaler har byggts sammanlagt 3100 meter. Övertorneåborna beslöt göra värmefördelningsnätet av rör som levereras i rullar. Fördelen jämfört med stängerna är det märkbart snabbare anläggningsskedet: svetsfogar behövs endast med 145 meters avstånd från varandra. Rullvaran kräver inte heller en alldeles rak kanal, utan det är möjligt att komma förbi de största stenarna. Det negativa med rör i rulle är det betydligt högre meterpriset. Det heta vattnet leds med stålrör till de platser som skall vär-

VI HAR NIO EGNAHEMSHUS I KÖ.

1 Thure och Lennart Mansikka har varit nöjda med Ariterms ﬂispanna på två megawatt. Här även K-maatalous Lakkapääs maskinförsäljare Aimo Palovaara som sålt anläggningarna till byn Hietaniemi. 2 Flisen transporteras till pannan med två transportörer. 3 Cirkulationspumparna går turvis en vecka per gång. 4 Skraprostret i pannan är över tre kvadratmeter. Via den stora luckan kan man se rostrets nedre ända.

mas upp, medan returvattnet kommer längs en plastkanal tillbaka till pannan. Med denna lösning ﬁck man ett förmånligare kanalpris.

rit av god kvalitet. Helheten har varit driftsäker. För skötseln av kraftverket behövs en halvdags arbetsinsats, men jouren bör naturligtvis vara kontinuerlig. Tre av oss jourar turvis ett dygn per gång, berättar Mansikka. •

AVSKRIVNINGSTIDEN för investeringen, som kostade sju miljoner

kronor (ca 670 000 euro) har enligt Mansikka räknats till 15-25 år. Åtminstone i början säljes värmen till kunderna till ett pris på 62,5 öre per kilowattimme (ca 6 cent/kWh). Anslutningsavgiften i början av projektet för dem som kom med i början var 30 000 kronor (2900 €), för dem som kom med senare ett något högre pris. Priset omfattar mätare, värmeväxlare och monteringsarbete. − När de första räkningarna skickades, började det komma telefonsamtal, att hur kan man komma med. Nu har vi även nio egnahemshus i kö. Meningen är dock att köra anläggningen över den här vintern och se, hur långt kapaciteten räcker. I Sverige har vår modell rönt stort intresse, där ett privat företag säljer värme åt kommunen. Vårt kilowattpris är så pass förmånligt, att detta säkert är en delorsak till intresset, småler Mansikka. I själva verket har intresset för köp av värme i Hietaniemi varit så stort, att man var tvungen att ändra på planerna delvis redan i byggnadsskedet. Från början gjordes beställningarna utgående från 27 fastigheter. − Allt har förlöpt bra trots de extra beställningarna. Det har egentligen inte förekommit några problem, om bara ﬂisen va-

STORLEKSKLASSEN LÄMPLIG FÖR VÄRMEFÖRETAGARE Pannan, anordningarna som behövs för ﬂishanteringen, kanalerna och de övriga byggnadstillbehören har sålts av K-maatalous Lakkapää i Torneå. Aimo Palovaara som ansvarar för bioenergianläggningarna säger, att en – två megawatts anläggningar säljs högst en eller ett par gånger per år. − Nog är storleksklassen i allmänhet från 150 kilowatt nedåt. 70 procent av ﬁlspannsaffärerna görs med lantbruken. Så här stora pannor går till värmeföretagare, som säljer värmen exempelvis till fastighetsbolag som äger hyresbostäder och affärsutrymmen samt till kommuner, berättar Palovaara. Palovaara ser värmeföretagsverksamheten som ett beaktansvärt alternativ då det gäller sysselsättningen på landsbygden.

1/2009 • ÅKER BIRKA • 59

EVENEMANG NU!

MÄSTARSÄLJARE K-GRUPPENS MESTARIMYYJÄKOULUTUS

avslutades med finaler i Helsingfors Mässcentrum i början av november. K-lantbruks finaler i mästarsäljartävlingen var synnerligen spännande och segraren blev klar först efter de sista svaren. Som helhet var nivån på tävlingen hög och finaluppgifterna var krävande. I det vinnande Maatalous-Rauta Patinens lag tävlade Eero Ruuska, Lehtonen Juha och Ismo Rinneaho. På andra plats kom K-maatalous Ilmajoki med laget Tuomas Haapamäki, Mauri Koivula och Mikko Mäki-Latvala. Tredje platsen togs av Maatalous Malinen, Varkaus och Leppävirta, med laget Päivi Pakarinen, Jorma Markkanen och Risto Romunen. Lantbrukslinjens individuella tävling vanns av Hannu Kuisma, Olavi Korpisaaari Oy, Nurmijärvi, andra Jorma Polo, Sep-

po Levokoski Oy, Forssa och tredje Pekka Paajanen, Olavi Korpisaari Oy, Tavastehus.

SKÖRDEDAGS I KINA I MÅNADSSKIFTET oktober-november är majsbärgningen inne på slutrakan och höstvetebroddarna fina i provinsen Shandong. Majshalmen har samlats ihop i skylar och kolvarna förts bort för att torkas på betongunderlag, asfalt eller hustak. Halmen används närmast som bränsle, bl.a. vid matlagning. Provinsen Shandong ligger vid Gula havet, omkring 1000 kilometer sydost om Peking. Huvudstaden Qingdao blev känd som den ort där man tävlade i segling under de olympiska spelen i Peking. I provinsen finns det också gott om fisk- och skaldjursodlingar, växthusodlingar och äppelproduktion.

De kinesiska jordbrukens medelstorlek är fortfarande ca 1000 kvadratmeter och en stor del av arbetet på åkrarna utförs alltjämt för hand. Mekaniseringen har ändå tagit fart de senaste åren och på de öppna fälten ser man redan små traktorer. En del av vinterregnen samlas upp för bevattningsbehov. Under den gångna växtperioden var skörden mycket bra också här. De typiska höstveteskördarna är 6000–7000 kg/ha. Prisförändringarna under skördesäsongen är små eftersom staten fastställer fasta producentpriser för bl.a. ris, vete och majs. Producentpriset var under hösten 190 €/ ton för brödvete och ca 170 €/ton för majs.

K-lantbruks mästarsäljare: från vänster Jorma Polo, Hannu Kuisma och Pekka Paajanen.

Den goda skörden gav ändå upphov till avsättningssvårigheter. Köparna var inte lika många som för t.ex. ett år sedan. I provinsen ﬁnns det också gott om industri, vilket gör det möjligt att skaffa biinkomster. Industrins produktionsuppehåll infaller därför vid tiden för sådd och skörd.

KARI VANN HYDRAULISK KLYVMASKIN

BLAND DE BESÖKARE VID KONE-FORUM som hade fyllt i en responsblankett lottades det ut en hydraulisk klyvmaskin Hakki Pilke Z100. Lotten gynnade Kari Oravainen från Kurkimäki (t.h. på bilden). K-lantbruks maskinförsäljare Marko Vartiainen och Veijo Kontro (t.v.) från Maaselän Kone överlämnade priset vid Klantbruk i Kuopio. Utlottningen ordnades av Maaselän Kone och Kesko Lantbruk. 60 • ÅKER BIRKA • 1/2009

NÄSTA ÅKER BIRKA

DE : R OM BL .A . FÖ LJ AN NU MR ET HA ND LA

N KOMBISÅMASKIN KE M LE ED M O IT M KI FINA BRODDAR I BÄDDAR R 5000 GÖR GODA SÅ TE AS M SC DI VA TI MUL ADEN S UT PÅ VÅRMARKN PA UM SL R LA DE RV VED RESE SERIEN OM ENERGI I S RA TE EN ES PR HETEN STOKERPANNOR OCH BRANDSÄKER AR RD GÅ R FÖ ER VÄRMECENTRAL

1/2009 • MAATILAN PIRKKA • 61

KÖPMANNEN

K-LANTBRUKSKÖPMANNEN PRESENTERAR SIG

BYGGKOMPETENS OCH EN STOR DOS TJÄNSTVILLIGHET K-LANTBRUK I KUOPIO FÅR GENOM NYA KÖPMANNEN OLLI NYKÄNEN EN REJÄL DOS TJÄNSTVILLIGHET OCH STÖRRE PRODUKTURVAL PÅ JÄRNSIDAN. AFFÄREN SOM I BÖRJAN AV DECEMBER ÖVERGICK TILL ON RAUTA OY SVARAR PÅ UTMANINGARNA FÖR KREATURSSKÖTSELN I NORRA SAVOLAX GENOM SITT GEDIGNA KUNNANDE INOM BYGGBRANSCHEN. TEXT OCH FOTO LEENA PAKARINEN

– BYGGANDET AV DJURSTALLAR är väldigt viktigt för oss. I vårt kärnområde ﬁnns det 1150 aktiva gårdar, säger Olli Nykänen. Satsningen märks i personalens yrkesskicklighet och goda agenturer inom bl.a. stålbyggande. Stålstommar kan vara upp till en tredjedel biligare än den traditionella lösningen betonglimträ. ON Rauta har också utvecklat metoder för att bemästra byggprojekt i dagens skala. En representant för företaget har t.ex. deltagit i alla arbetsplatsmöten som haft med byggandet av försöksladugården i Halola att göra, och ändringarna har förts in i byggdagboken. KAAVIN RAUTIA K-MAATALOUS, som 38-åriga Nykänen tillsam-

mans med sin hustru Heidi har lotsat i 1,5 år, har hittills varit Klantbruks enda affär i östra Finland med produktionsbyggnader och kreatursmaskiner på repertoaren. Olli Nykänen finansierade agrologstudierna genom att arbeta som avbytare. Efter examen köpte han upp slaktdjur för olika köttföretag och sålde kreatursmaskiner hos DeLaval. År 2000 inträdde Nykänen i Kesko Lantbruk som regionansvarig för östra och mellersta Finland. Han blev regionchef och längre fram försäljningschef för traktorer och tröskor, senast för kreatursenheten. K-Lantbruk i Kuopio stiftade han bekantskap med redan under tiden som regionchef. Han ville ändå kämpa vid fronten. – Kundbetjäning är den bästa biten av lantbrukshandeln. ON Rautas ekonomifunktioner koncentreras nu till Kaavi. Olli Nykänen kommer att vara stationerad i Kuopio. I Kuopio börjar Nykänen också tillämpa den egna kontraktsverksamheten som har testats i Kaavi i ett år. ATT STÖDEN FRÄMST BETALAS ut på hösten märks inom handeln i form av långa betalningstider. Inom företagsvärlden är det vanligt att förhandla med banken om limitfinansiering som utgör tillfällig finansiering, och det tycker Nykänen att gårdarna också skulle kunna göra. För jordbrukare finns K-Lantbruks K-Rahoituslimitti. – Få gårdar har en finansieringsplan för hela året. Genom planmässig likviditet sparar man räntekostnader samtidigt som

Olli Nykänens K-Lantbruk är en aktiv affär med god betjäning som satsar på kompetens inom alla områden.

62 • ÅKER BIRKA • 1/2009

man kan köpa vid rätt tid och utnyttja också förköpsförmånerna. Att gödselpriserna sjönk på hösten gav visserligen det hittillsvarande förköpstänkandet en rejäl smäll. – Det var beklagligt, och inte en lätt sits för handeln heller. Sådana är riskerna med internationellt ägande. Det sannolikaste är att Olli Nykänen som har byggt fem egnahemshus håller till vid kundbetjäningsdisken i den renoverade butiken. Konekesko fortsätter att sälja reservdelar och traktorer som en enhet för sig. Invigningen går av stapeln i Toivala i slutet av januari. •