ÅkerBirka0110

ÅKER NR 1 JANUARI 2010 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

CLAAS JAGUAR MED FULLSTÄNDIG UTRUSTNING 30 ÅR POTILAS HARVAR PÅ RAPPULA REKORD I ILMAJOKI: ÖVER 3000 KILOS RAPSSKÖRD

BÖRJAN TILL EN GOD SKÖRD FINNS I UTSÄDET

VERKTYG FÖR FÖREGÅNGARE VID BEKÄMPNING AV OGRÄS!

Nytt lågdospreparat för all stråsäd vid bekämpning av bredbladiga ogräs.

• Mycket skonsamt mot odlingsväxten.

• Bred effekt och bekämpar måror och baldersbrån bra.

• Flexibel behandlingstidpunkt: från 3-bladstadie till flaggbladstadie.

• Effekt redan från och med + 5°C. • Mångsidiga tankblandningsmöjligheter, också med flyghavrepreparat.

• Med en förpackning besprutar du upp till 7 ha!

• Utmärkta erfarenheter från försöken bland odlare år 2009.

Läs alltid bruksanvisningen och följ den! Använd saklig skyddsutrustning.

K-LANTBRUK

10 ÅRS MILSTOLPE En bemärkelsedag gled i december förbi med rätt liten uppmärksamhet. I Finland har man nämligen följt med spannmålens säkerhet allt från år 1999.

Inte verkar ju tio år som en mycket lång tid, men i detta fall är det enastående europeiskt och även globalt. Vid spannmålsbranschens samarbetsgrupps festseminarium nämndes, att man först för fem år sedan i Bryssel funderade på om man borde börja samla uppgifter i Europa. Finländarna hade där lätt att konstatera, att hos oss har vi fakta redan från fem år.

Varje år efter skördeperiodens slut tas 60-170 spannmålsprov från olika håll inom spannmålsområdena i Finland. Av proven undersöks de tunga metallerna och mögeltoxinerna. Bekämpningsmedelsresterna analyseras på basen av riskuppskattningen vart tredje år. Dessutom, bestämmer man under växtperioden förekomsten av spannmålens vanligaste mögelsorter, rödmögel (Fusarium), vilket hjälper till att förebygga riskerna och behovet att förbereda sig.

Målet med uppföljningen är att hitta förklarande faktorer speciellt för rödmöglets förekomst och skapa åtgärder för dess behärskning. Resultaten utnyttjas i odlingsrådgivningen, vid bestämningen av forskningen, vid övervakningens riskbedömning samt i livsmedelsindustrin bl.a. Spannmålsguidens goda produktions- och lagringssätt.

Av vår spannmålsskörd går nästan hundra procent till matkedjan endera som spammål eller via djuren, och ca 80 procent av denna används i hemlandet. Uppföljningen har betydelse för såväl hela spannmålsproduktionens och livsmedelskedjans ekonomiska resultat som för den finländska matens rykte. Det är skönt att konstatera, att åtminstone i denna fråga är allting bra i landet.

Och detta är undersökt.

ÅKER NR 1 JANUARI 2010 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

ODLING Resultat från officiella sortförsök Resultat från odlingsprogramsförsöken Kornsorternas sjukdomsresistens Aktuellt från spannmålshandeln Tre sätt att göra spannmålshandel Oljeväxternas odlingsprogram och växtskydd Bra sommar i Ilmajoki för Ilves-rapsen Potatisen har ett omfattande odlingsprogram Potila-harvar i 30 år på Rappula gård Entreprenörens redskap, Tume Nova Combi Mytbrytaren Multiva TopLine Super

14 21 25 27 28 30 32 34 36 38 41

KREATURSSKÖTSEL Stor Claas Jaguar med fullständig utrustning Effektiv foderskörd, exakthacken JF 1355 Tebbe precisionsspridare presenteras Blandfodret gjorde utfodringsarbetet snabbare Biologisk foderensilering Vilket K-Agro-foder lämpar sig bäst?

Hästens utfodring, del 2: Tävlingshästen Minilastaren i fastighetsarbete

44 50 53 54 56 58 60 62

SKOG Nya yrkessågar från Dolmar

65

STANDARD TRAKTOR

MF 7495 för entreprenader året runt Anne Penttilä anne.penttilä@dialogi.fi

4

SERVICE

Maskinkeskos lantbruksmaskinservice är redo

8

FÖRETAGSHÄLSNINGAR

Från BASF i Tyskland FÖRLÄGGARE

Markkinointiviestintä Dialogi Oy PL 410, 00811 Helsinki tel (09) 4242 7330, fax (09) 4242 7333 CHEFREDAKTÖR Anne Penttilä, 044 502 9730 LAYOUT Jessica Leino, Jukka Antikainen REDAKTIONSRÅD Kimmo Vilppula, Antti Ollila, Eero Pajulahti, Jorma Mattinen, Jukka Keltto, Anssi Peltola, Antti Meriläinen, Antti Korpinen,

13

LIVSMEDELSSERIEN

MTK:s ordförande Juha Marttila

42

AKTUELLT NU

Agritechnicas nyheter

67

KÖPMAN

Veli-Pekka Tolonen, Uleåborgs och Rantsilas K-lantbruk

69

Matti Karlsson, Anne Penttilä, Matti Huttunen, Anneli Myller FÖRSÄLJNING AV MEDIEUTRYMME A-lehdet TRYCKERI PunaMusta Oy ADRESSREGISTER K-maatalous ADRESSÄNDRINGAR kupon på sidan 71 ÅTERFÖRING maatilanpirkka@dialogi.fi

1/2010 • ÅKER BIRKA • 3

Kiuruveden MH-Urakoinnis Massikka körde stubbar på den nya torvmossen i december. Det kommer årligen dryga tusen timmar på mätaren från arbetet med torven.

FÖR ENTREPRENADARBETEN ÅRET RUNT Massey-Ferguson 7495 Dyna VT

4 • ÅKER BIRKA • 1/2010

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

Kiuruveden MH-Urakointi sköter om torvupptagning som helhetsentreprenad. På vintern sköter man om plogning och på sommaren om vägsladdningar med traktorparken.

Dessutom har företaget en sandgrop.

MH-Urakointi har en totalentreprenad på mossen, d.v.s. tar upp torven och levererar denna vidare till förbränningsanläggningen. Företaget skaffade år 2007 en ny Massey-Ferguson 7495 Dyna VT -traktor för entreprenadbruk. Med traktorparken sköter man vinterplogningar och på sommaren vägsladdningar, dessutom har företaget en sandgrop.

MH-Urakoinnis andra aktionär Hannu Laukkanen berättar att Massikan är i användning under hela året.

Det blir mest timmar på mossen under året, ca tusen timmar. Ca sjuhundra kommer från plogning och sladdning, därtill kör man alla slags varor. Även på intervjudagen var traktorn på den nya torvmossen och körde stubbar. Man har redan 2700 timmar på mätaren. Massikan är den första traktorn, försedd med steglös transmission, som skaffats till företaget.

KIURUVEDEN

till traktorn har skaffats enligt behov. Vama-underbettet som hela tiden är monterat på traktorn är behändigt vid borttagningen av isbildningar och utjämning av vägytor.

På frontlyften finns på vintern en plog, som från början var försedd med lastbilsmonteringsdelar.

Dessa togs bort och i stället gjordes UTRUSTNINGARNA

1/2010 • ÅKER BIRKA • 5

MAN KAN RÄTT VÄL PÅVERKA BRÄNSLEFÖRBRUKNINGEN MED HJÄLP AV TRANSMISSIONEN.

egna fastsättningar med vilka plogen kopplas direkt till frontlyften.

Dessutom hör till utrustningen för skötseln av vägar en vägsladd i entreprenadklassen.

På sommaren är torvmossen nästan helt och hållet arbetsplatsen för traktorn och dess utrustning. Då användes traktorn för fräsning och så drar den en hopsamlingsvagn. På mossen är traktorn i verkligt påfrestande arbete. Hannu undrar över att man inte haft några problem med transmissionen, i början var man litet osäker hur det skulle gå med oljetemperaturen. − Man skulle kunna tänka sig att den hydrauliskt styrda transmissionen skulle göra oljan het i den hårda användningen, de här symptomen har man dock inte behövt uppleva. Nog är den steglösa växellådan bra, efter ett par års användning har dess fördelar blivit klara. När man lägger i gång behöver man inte ”gissa” sig till med vilken växel man skall starta. Man har alltid rätt växel i, och motorn stannar aldrig, och vid själva körningen kan man lätt förbereda sig för kommande situationer.

Vid plogningar och sladdningar använder man i huvudsak fotpedalsläget. På mossen kör man med standardvarv och reglerar körhastigheten med körspaken. − Växellådans överlägsenhet jämfört med den traditionella transmissionen framkommer exempelvis vid rengöringen av korsningsområden, man behöver använda enbart riktningsomkastarspaken och bromsen. Förhållandet mellan hastighet och kraft kan regleras direkt i förhållande till snömängd och områdets storlek, alltid i rätt förhållande. av transmissionen rätt långt påverka bränsleförbrukningen. Hannu berättar att han vid plogning och transportkörslor använder ca 1700 rpm, varvid körhastigheten ligger kring femtio. Man sparar bränsle ca tio MAN KAN MED HJÄLP

6 • ÅKER BIRKA • 1/2010

liter i timmen jämfört med körning med fulla varv. − Det känns som om Massikan har tillräckligt med kraft för vårt behov. Man har inte behövt ge sig in i leken med att höja effekten, traktorn har helt fabrikens inställningar, konstaterar Hannu. − Man har sluppit större reparationer, och inte har det heller varit mindre problem. Det verkar som om man lämnat barnsjukdomarna i fabriken, berättar Hannu leende.

Listan med fel är kort, på garantin byttes en del till motorstyrningen och hyttens takpanel byttes, när luftkonditioneringens kondensvattenrör lossade och vatten strömmade ut. ”Bekymmersfri” är ordet som

Hannu tänker på, när han bedes karaktärisera Massikan med ett ord. Arbetena blir åtminstone inte ogjorda på grund av traktorn. − MH-Urakoinnis arbetsbild är sådan, att traktorn bör fungera då den skall användas i arbetet. Före och årstid får inte påverka. Speciellt vägskötseln på vintern är sådant, att det genast kommer tillsägelse om man redan litet försenar sig i skötseln av de områden som skall skötas.

Massika Dyna med VT-växellåda ser ut att vara en synnerligen lämplig traktor i mångsidigt entreprenadarbete året runt. e t e x t o c h f oto n s e p p o n y k ä n e n

Traktorn bör fungera då när arbetet skall utföras, understryker entreprenör Hannu Laukkanen.

Tarmo Laukkanen vid Massikas ratt på torvmossen.

Nova 000 Combi 3 behov s ft Dragkra hk!

90 0 mbi 400 Nova Co ftsbehov Dragkra hk!

120

• Konstruktionen för Tume Nova Twin Disc minskar dragkraftsbehovet med upp till 30 - 40 % jämfört med traditionella kombimaskiner.

NOVA COMBI • Justeringen av arbetsdjup är rätt konstruerad. Såenhetens fronthjul följer åkerytans ojämnheter varmed fåran som billen gör hålls konstant och körhastigheten inverkar inte på sådjupet.

• Gödseln och utsädet placeras i jorden via robusta dubbelskivbillar. Mellan billarna finns en uretantunga som håller utsädet separat från gödseln och minskar risken för brännskador.

Förnyade Multiva TRM dumpervagnar TRM Farmer - För gårdsanvändning och grönområdesbyggare • Bärförmåga 10, 15 och 18 ton • Fördelaktigt pris utan att pruta på kvaliteten • Flaken är helt av slitstål • Bromsar som standardutrustning TRM HD - För krävande gårdsbruksanvändning och entreprenörer • Bärförmåga 12, 15 och 18 ton • Mångsidigt utrustningsurval bl.a. lagstadgad trafikutrustning

TRM Pro - För tungt entreprenadbruk

• Bärförmåga 16, 18 och 22 ton • Trafikutrustning, stenbrottsflak och fjädring är standard, fullbred bottenplåt • Konstruktionshastigheten för de punkteringsskyddade Nokian Country King däcken är 50 km/h • Den roterande dragöglan är monterad med bultar • Dragbomsfjädringen är dubbelverkande och alla slangar är dubbelmantlade • 3-axlade vagnen har friktionsstyrning på bakersta axeln • Svart-gul lackering

Multiva -rullpresenning

Multiva Top Line Super

En helt ny harvmodellserie som är avsedd både för vårbearbetning av bearbetad och obearbetad jord.

• arbetsbredder 6, 7 och 8 m • pinnarna är betydligt högre och robustare Multiva Terra Super (12x65 mm) jämfört med vanliga S-pinnar. Pinnraderna är 8 st och delningen är 100 mm.

• mycket öppen och genomsläpplig men gör trots det en jämn bearbetningsbotten t.o.m. med engångskörning, passar också som halmharv • frontplanka och ribbvält är standardutrustning och den 2-radiga efterharven är extra utrustning

Multiva Discmaster tallriksredskap

• bakbalken kan öppnas med presen• Öppen och stockningsfri konstruktion ningen pårullad • Effektiv inmyllning: tallrikarna har aggressiv bearbetningsvinkel - växtrester • ökar flakets bruksvolym blandas effektivt på alla arbetsdjup och på ett brett hastighetsområde • extra utrustning till TR Safe -vagnar

K-LANTBRUK

Maskinkeskos serviceställen för anläggningsmaskiner har nu också mekaniker som behärskar lantbruksmaskiner. Också lagerhanteringssystemet för reservdelar har rustats före den egentliga säsongen.

VÄLRUSTAD LANTBRUKSMASKINSERVICE

2

effektivera servicen av lantbruksmaskiner för ett år sedan, och börjar nu vara rustad i god tid före odlingssäsongen. Man har utbildat servicepersonal för lantbruksmaskiner till Maskinkeskos alla sex verksamhetsställen. Maskinkeskos serviceställen servar och reparerar traktorer, tröskor, andra lantbruksmaskiner och anläggningsmaskiner samt grönyte- och fastighetsskötselmaskiner Speciellt profilerar de sig på tekniskt krävande arbeten, inklusive sådana som kräver specialutrustning. De privata avtalsserviceföretagarna fortsätter förstås som tidigare.

Maskinkesko har åtta reservdelsställen. Totalt finns cirka 30 reservdelsställen i landet, medräknat K-Lantbruks reservdelsMASKINKESKO BÖRJADE

8 • ÅKER BIRKA • 1/2010

ställen och privatföretagarna. Maskinkeskos reservdelsställen har reservdelar för alla maskintyper som nämndes ovan. För serviceföretagarna och återförsäljarna har man också näthandel. servas och repareras nu också vid Maskinkeskos punkt i Vanda, vid Gamla Borgåvägen. Det verksamhetsstället servar Nyland. Där finns nya verkstadsutrymmen och reservdelsförsäljning. Också Maskinkeskos huvudkontor ligger på samma plats, så det tekniska stödet finns nära.

Reparationssäsongerna för anläggnings- och lantbruksmaskiner kompletterar delvis varandra. Speciellt för lantbruksmaskiner är vintern en beredelseLANTBRUKSMASKINER

tid för sommaren. Nu vore det skäl att försäkra sig om att maskinerna är helt i skick före odlingssäsongen, och vid behov lämna maskinen till närmaste servicestället eller avtalsföretagaren, betonar Maskinkeskos servicechef Arto Himanen och reservdelschef Mika Lindström.

- Serviceställena är mer upptagna på våren, och naturligtvis bör maskinerna vara i skick när de behövs. började sin försäljning redan i somras. Man har två stadigvarande professionella reservdelsförsäljare, Ben Barman och Raine Stenvall. Stenvall kom från Nurmijärvis K-Lantbruk i december. Centrallagret för lantbruks- och anläggningsmaskiRESERVDELSPUNKTEN

SERVICE

RESERVDELAR • SERVICEFÖRETAGARE • SERVICETJÄNSTER

SPECIELLT BETRÄFFANDE LANTBRUKSMASKINER ÄR VINTERN EN BEREDELSETID.

Maskinkesko, service och reservdelar Maskinkesko, reservdelar

Uleåborg

K-lantbruk, reservdelar

Kajaani

Ylivieska Karleby

Iisalmi Kuopio

Vasa

Joensuu

Seinäjoki Kauhajoki

Jyväskylä

Nyslott

Björneborg

Huittinen Loimaa

ner ligger ännu nära HelsingforsVanda flygplats, vid Mantalsvägen.

Logistiken koncentreras till Vanda, där också Keskos andra centrallagerfunktioner finns. Under högsäsong kommer kurirtransport för reservdelar att gå från centrallagret till Vanda reservdelsaffär två gånger om dagen, vid behov ännu oftare.

Den alltmer sofistikerade tekniken i maskinerna accentuerar betydelsen av reservdelsförsäljarnas yrkesskicklighet. I februari ordnas reservdelsutbildning märkesvis för både den egna organisationens och återförsäljarnas försäljare.

I fjol tog alla reservdelsställen i bruk ett lagerhanteringssystem, som har registrerat åtgången på

olika reservdelar för de olika försäljningsställena. Med tiden preciseras informationen. Sortimentet styrs enligt de regionala reservdelsbehoven: en tumregel för lagerhållningen är en åtgång på fem exemplar per år. Om det finns ett serviceställe i samband med reservdelsaffären, inverkar det också på reservdelssortimentet.

Under högsäsong beställer reservdelsställena delar dagligen också från de utländska tillverkarna, så delarna kommer vanligen till Finland följande dag. Visserligen finns det skillnader mellan olika tillverkare beträffande leveranstiden. e

3

Forssa Lojo

Åbo 1

Tammerfors Tavastehus Lahti

Salo

Villmanstrand Kouvola

Vantaa Karis

1) Reservdelsförsäljarna Raine Stenvall (t.v.) och Ben Barman arbetar vid Maskinkeskos reservdelsförsäljning i Vanda. Stenvall har sålt traktorreservdelar i 7,5 år, och Barman har redan 36 år bakom sig i Keskos tjänst, av vilka 15 som reservdelsförsäljare.

2) Harri Heinola har arbetat som mekaniker i 31 år, av vilka de senaste 29 i Maskinkeskos tjänst. – Det tyngsta arbetet har försvunnit de senaste åren, när el och datorer har kommit.

3) Servicenätet har ca 140 avtalsserviceställen. Avtalsserviceföretagarnas kontaktinfo finns på nätsidorna www. konekesko.com/fi, Maatalouskoneet och Maarakennuskoneet.

text anne pen tti lä , bilder antti ve tte n r a n ta

1/2010 • ÅKER BIRKA • 9

AKTUELLT NU!

LÅNGT UTBLÅSNINGSRÖR TILL JF-HACKEN Till Hacken JF-Stoll FCT 1355 finns att få som fabriksleverans ett utblåsningsrör med stor räckvidd, vilket underlättar lastningen i en vagn som går på sidan. När röret vänds åt sidan är dess ända på 4,7 meters höjd från marken.

Rörändans avstånd till sidan från däcket är 2,34 meter. Utblåsningsröret viks hydrauliskt i transportläge.

LIMITFINANSIERING AV FÖRSÄLJAREN

RÄCKER SVAVLET? En tillräcklig svavelmängd i jorden säkrar en effektiv kväveupptagning hos växten. En ökning av svavel ökar i första hand skördemängden. Vid odlingen av vete är det samtidigt skäl att säkra att den givna kvävemängden är tillräcklig, så att den större skördens proteinhalt hålls på önskad nivå.

Svavelmängden i Finlands åkerjordar varierar beroende på jordart och jordens mullhalt. I snitt har svavelmängden sjunkit under de senaste åren, ty från luften kommer inte längre svavel som nedfall. Svavlet avlägsnas med skörden samt genom ursköljning. Ca 30 % av åkrarna i Finland behöver en högre svavelgödsling än vad som är vanligt.

Svavlet i YaraMila gödselmedlen ersätter det svavel som försvinner med skörden och uppehåller sålunda markens svavelbalans. Ifall markkarteringen visar på svavelbrist, är det skäl att öka svavelmängden vid gödslingen.

För detta ändamål lämpar sig bra t.ex.

YaraMila Hiven Y-lannoite för vårgödslingen och den nya YaraBela N26, S14 för växtperiodens tidiga kompletteringsgödslingar.

10 • ÅKER BIRKA • 1/2010

K-finansieringens limitfinansiering ger flexibilitet vid finansieringen av anskaffningen av produktionsförnödenheter. Limitfinansieringen erbjuds för anskaffningen av produktionsinsatser direkt via K-lantbruks försäljare. Försäljaren gör finansieringsansökan för kundens del från sin egen dator. Finansieringsbeslutet ges så fort som möjligt efter det att alla behövliga uppgifter har levererats till finansiären. Det lönar sig att söka limitfinansiering redan på förhand för den önskade summan, varvid

proceduren är så flexibel som möjligt.

Betalningsprogrammet bestäms enligt överenskommelse och betalningstiden kan vara upp till 12 månader.

Räntorna är nu låga, varför det lönar sig att utnyttja säsongpriserna. Som limitfinansieringens specialform används s.k. byggarfinansiering för att finansiera produktionsbyggnadens finansiering under byggnadstiden samt för anskaffning av inredningen.

Denna fungerar som limitfinansieringen, dock alltid med säkerhet. Pohjola Pankki Oyj beviljar finansieringen.

K-LANTBRUKSFÖRSÄLJARNA PÅ SKOLBÄNKEN Över hundra K-lantbruksförsäljare från olika håll i Finland deltog i novem-

ber i odlingsprogramsskolningen. De studerade under tre dagars effektiv skolning bl.a. olika växtslags odlingsprogram, spannmålshandelsärenden, sortkunskap om olika växtslag samt växtskydds- och ensileringskunskap.

Ett deltagande i växtskyddsskolningen förutsätts av alla dem, som säljer växtskyddsmedel. K-lantbruks skolningsprogram fyller officiella krav.

Här förklarar Juho Siltovuori för deltagarna i vallrutten bl.a. sortblandningens och gödslingens inverkan på foderkvaliteten samt klöverns användningsmöjligheter i betesvallar.

Marjo Serenius

Siri Taalas

Noora Berg

UTNÄMNINGAR PÅ FÖRSÖKSGÅRDEN

NYTT PÅ AVERO-MODELLEN Den på hösten presenterade Claas Avero 240 APS-skördetröskan har väckt uppmärksamhet bland lantbruksföretagarna. Senaste höst fanns i Finland tre Avero-tröskor i arbete, och erfarenheterna såväl i Finland som

MONTERA DUBBAR PÅ DÄCKEN BestGrip-dubben skruvas direkt i traktor- eller arbetsmaskinens däck, inga färdiga hål eller lim behövs. Dubbarna kan lätt tas bort och monteras på nytt.

Gängdelens utformning hindrar dubben att falla eller sjunka in djupare. Dubbarna kan vara på hela vinterperioden, och de hindrar inte användningen av kedjor.

Det finns olika stora dubbar. Priset på en förpackning med hundra stycken är 79 euro, monteringsverktyget 8,90 €.

200 stycken innehåller monteringsverktyget 166,90 €.

annanstans var ypperliga. Avero-modellen är synnerligen vär utrustad och enligt kundernas önskemål finns det nu två olika utrusningsnivåer, standard och Premium. Försäljningspriserna från 112 213 €, moms 0%.

MULTIPLE FÖR EKOODLING

På Kaupan Maataloussätiös K-lantbruks försöksgård har som forskare utnämnts AFD, agronom Marjo Serenius från 1.12.2009, med ansvarsområdena spannmåls-, olje- och baljväxternas sortforskning och –utveckling. Till hennes uppgifter hör sortförsöken och utvecklandet av odlingsprogrammen.

Serenius har arbetat vid MTT från år -98. Till hennes arbete har hört bl.a. testning av växtskyddsmedel, spannmålens växtsjukdomsforskning samt växtförädlingens undersökning och då speciellt sjukdomar på korn. Serenius blev doktor år 2006, med ämnet populationsförändringar hos kornets bladfläcksjuka.

MMM, agronom Siri Taalas har utnämnts till forskare med början 1.8.2009, med ansvarsområdet den odlingstekniska forskningen och vallarnas sortutveckling. Till hennes ansvarsområden hör växtskyddsmedels- och gödslingsförsöken, vallarnas sortförsök samt utvecklandet av odlingsprogrammen.

Taalas blir föräldraledig från 27.1.2010 och under denna tid skötes hennes uppgifter av en vikarie.

Noora Berg har utnämnts till spannmålslaboratoriets laboratoriemästare med från 1.8.2009. Som försöksgårdens direktör fortsätter jämsides med sitt eget arbete Rautakesko Oy:s K-utsädescentrals produktionschef, agronom Jouko Pakarinen.

Evira har den 24.11.2009 tillsatt Multiple på listan över gödsel och jordförbättringsmedel som lämpar sig för naturenlig produktion. Multiple är ett spårämnesbladgödsel för spannmål, i vätskeform. Multiple kan användas för konstaterad spårämnesbrist eller för att hindra uppkomsten av brist.

SKAFFA VÄXTSKYDDSNYHETERNA Genom att skaffa växtskyddsmedlen i tid säkrar du tillgången på produkterna och det bästa priset. Utöver de tidigare presenterade Tooler och Prosaro erbjuder K-lantbruk en produktnyhet för bekämpning av vallens ogräs: Tandus 180 verkar ypperligt bl.a. på typiska ogräs i gamla vallar: maskros, gårdsyra bergsyra, nässla, groblad. Speciellt bra lämpar det sig för bekämpning av maskros. Detta kan även användas på spannmål i tankblandningar för att säkra bekämpningen av måra, samt i blandningar tillsammans med flyghavrepreparat.

Tandus 180:s effekt 1,5 -2,0 l/h Bergsyra

Ypperlig

Gårdsyra

Ypperlig

Hundloka

Nöjaktig

Ranunkel

Ypperlig

Nässla

Ypperlig

Åkertistel

Nöjaktig

Groblad

Ypperlig

Rölleka

Nöjaktig

Maskros

Ypperlig

TJOCKARE INPLASTNINGSPLAST RaniWrap 32 Pro är en ny inplastningsplast, som håller de allt effektivare maskinernas krav och säkrar en störningsfri inplastning även i svåra förhållanden, exempelvis vid inplastning av fyrkantsbalar och hästhö. Plasten tål bättre något vasst och en hög rivningshållbarhet tätar även hörnen. Vid användning i allmänhet över 10 varv plast för torrhö, kan man med en tjockare plast minska varven med upp till två och trots detta bevara ett tillräckligt skydd mot syregenomgång. Raniplast Oy har utvecklat RaniWrap 32 Pro-plasten i samarbete med höproducenter och entreprenörer.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 11

K-LANTBRUK

VI KÖPER SPANNMÅL! VI TECKNAR ODLINGSKONTRAKT! K-lantbruk är en yrkeskunnig och pålitlig spannmålshandelspartner!

I det här marknadsläget skall man fundera vad man skall så.

Oljeväxter och vete är bra alternativ!

Då du tecknar ett oljeväxtkontrakt på minst 10 ha till slutet av mars månad får du en sädskyffel som kontraktsgåva.

Gör utsädesköpet på förhand - säkerställ åtkomsten!

PRODUCERANDE UTSÄDESSORTER

Producerande vallar som mål!

SW PETITA

Vallfröblandning för balning

Vårrybs för oljeproducenter

XANADU - 2-radigt maltkorn

• Högsta oljehalt bland rybssorter • Bra avkastande • Styv stjälk

• Rätt tidig, bra avkastande • Stora kärnor och hög hektolitervikt • Styvt strå

BJARNE

SW INGEBORG

• Nytt, tidigt kvarnvete av toppkvalitet • Hög proteinhalt: • Bra falltal • Stråstyvaste vårvetet

• Stor kärna • Hög hektolitervikt • Vitskalig • Bästa tålighet mot bladfläcksjuka

ZEBRA

MARIKA

• Sjukdomståligt kvalitetsvete som ger toppskörd • Kärnstorlek och hektolitervikt är de högsta i sortförteckningen • Falltalsegenskaperna är mycket goda

• Stor kärna • Hög hektolitervikt • Vitskalig • God tålighet mot bladfläcksjuka

VILDE

NYHET! RINGSAKER

Vårvete

Vårvete

Flerradigt foder- och stärkelsekorn • Toppavkastande • Styvaste kornsorten, stor kärna • Stark på alla jordarter

Foder- och livsmedelshavre

Foder- och livsmedelshavre

Havre

• Toppavkastande • Rätt tidig • Vitskalig • Låg skalhalt - mycket stor inre kärnskörd

• Ängssvingel Kasper och timotej Jonatan

Söderns Balhövallblandning • Snabbt växande skördeproducent - goda fodervärden

Bjursele och Betty klöver

• Säkra sorter som övervintrar bra

Swaj -rörsvingel

• Förväntad, välsmakande nyhet

Vallfröblandning för hästhö

• Slitagetålig, snabbt förnyad och smaklig specialblandning för betesbruk • Blandningen passar också för torrhö- och ensilageodling

Utsäden för miljö- och viltvårdsåkrar Gröngödslingsvallblandning • förbättrar markens struktur

Viltvårdsutsädesblandningar • kvalitativ blandning för viltåkrar

Miljö- och ängsblandningar

• utnyttja miljöstödsvillkorens möjligheter!

K-LANTBRUK

K-LANTBRUKSKEDJANS VARULEVERANTÖRER PRESENTERAS

FÖRETAGSHÄLSNINGAR

FRISK TILLVÄXT !

- BASF Anders Fjendbo (t.h.) och Kari Puukko tror att jordklotets befolknings ökade matbehov utgör en bra utvecklingsriktning för såväl odlare som för BASF.

ledande kemikalietillverkare. Utöver kända växtskyddsmedel hör till dess produkter bl.a. petrokemiska produkter, plaster, pigment, papper- och byggnadskemikalier, beläggningsmaterial, samt olje- och gasprodukter. Företagets mål är att hjälpa alla sina kunder att klara sig ännu bättre. Produkterna har en betydande roll då man söker lösningar exempelvis för klimatuppvärmningen, energieffektiviteten, matproduktionen och för transporterna. BASF försöker minska kolfotspåren såväl via sina produkter som i sin egen verksamhet. Företagets omsättning översteg 62 miljarder euro år 2008 och anställda hade företaget ca 97 000. Företaget som verkar globalt är grundat år 1865 och dess huvudkontor är fortfarande i Tyskland. Företagshälsningarna framförs av Nordens och Baltikums försäljningsdirektör - Anders Fjendbo.

BASF ÄR VÄRLDENS

Vilken är er huvud- och toppenprodukt?

De på pyraklostrobin baserade sjukdomsblandningarna ger globalt friskare grödor och större skördar. I Finland är Comet för spannmål den mest kända. Signum är en ny, kombination av F5000 och det nya verksamma ämnet bo-

skalidin för bekämpning av sjukdomar hos jordgubbar, frukter och grönsaker. Detta skyddar och hindrar sjukdomarnas framfart samt förbättrar produkternas färskhetshållbarhet under transport och lagring. Detta betyder ett tilläggsvärde för hela produktionskedjan.

Vilken är era produkters grundfilosofi?

Huvudmålet med våra växtskyddsprodukter är att höja och stabilisera skördenivån, förbättra kvaliteten och öka odlarens ekonomiska resultat. Vår huvudsakligaste samarbetspartner i Finland är K-lantbrukskedjan, vars skolade experter betjänar de finländska odlarna. Priset är dock viktigt, men en billig produkt använd på fel sätt kan bli mycket dyr.

Ett starkt expertteam och ypperliga växtslagsvisa Odlingsprogram är en betydande del av betjäningen när jordbrukarna skall planera växtperiodens odlingsåtgärder.

Nytt på kommande?

Under den kommande våren kommer de finländska odlarna att kunna använda ett nytt växtskyddsmedel mot ogräs, Tooler. Redan förra sommaren provade över 180 finländska odlare produkten på sina egna åkrar med lovande re-

sultat. Tooler är mycket varsamt för spannmålen, och den torde bli en av de ledande ogräsbekämpningsmedlen i Finland. Vi lanserar på nytt Butisan S för bekämpning av ogräs i oljeväxter. Behandlingen görs före plantbildningen eller mycket snart efter denna, vilket gör det möjligt att uppskatta behovet av bekämpningen. En förhållandevis tidig bekämpning minimerar dock ogräsens konkurrens. För det tredje har havren satts till då det gäller användningen av Juventus.

Hur ser branschens framtid ut?

Världens folkmängd fortsätter att öka. Vi ökar årligen med 80 miljoner och vi behöver alla mat. Dock måste miljontals gå och lägga sig hungriga. I ljuset av dessa siffror borde världens skördar ökas med 60 % fram till år 2050. BASF utvecklar kontinuerligt nya växtskyddsprodukter, som säkrar och höjer skördarna och förbättrar kvaliteten. Vi är även aktivt med i bioteknologiarbetet, och utvecklar bl.a. allt hälsosammare mat och sorter som bättre tål torkan. Utvecklingstrenden är en gynnsam trend för såväl odlarna som för BASF. e text anne penttilä, foto antti vettenranta 1/2010 • ÅKER BIRKA • 13

14 • ÅKER BIRKA • 1/2010

Jämsides med havre- och vårvetesorterna finns även kända kornsorter, om vilka artikeln på sidan 29 berättar mera om kornets sjukdomar.

t e x t m a r j o s e r e n i u s , k - m a ata lo u d e n ko e t i l a , f oto ant t i ve t t e n r a n ta

VÄGKOST FÖR EN BRA TILLVÄXT

Resultat från officiella sortförsök 2002-2009

När man funderar på nästa vårs sådder kan man ta en titt på MTT:s officiell försöksresultat från senaste sommar. Sorturvalet är brett och man hittar alternativ enligt användningsändamålet. Det finns även bra alternativ för gårdens egen foderanvändning.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 15

kg

TIDIG VAASA-HAVRE FÖR FODERANVÄNDNING

Havresorternas skördenivåer zonvis MTT:s officiella sortförsök 2002-2009

7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

Belinda (105,1 pv)

SW Vaasa (97,3 pv)

I-zonen

kg

Marika (98,2 pv)

II-zonen

Ringsaker (99,9 pv)

SW Ingeborg (104,4 pv)

III-zonen

Havresorternas skördenivåer jordartsvis MTT:s officiella sortförsök 2002-2009

7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

Belinda (105,1 pv)

SW Vaasa (97,3 pv)

Grova minerj.

Marika (98,2 pv) Lerjordar

Ringsaker (99,9 pv) Mulljordar

SW Ingeborg (104,4 pv) Gyttjelera

För gårdens egen foderanvändning lämpar sig Vaasa-havren bra: den är en tidig och stråstyv sort. Vaasa klarar sig bäst på organogena mulljordar och tål som stråstyv en riklig gödsling.

Vaasas proteinhalt är 13,5 % och skalhalten är 23,6 %. I MTT:s officiella försök har Vaasas skördar blivit bättre ju nordligare växtzon den odlats på. Vaasa lämpar sig således ypperligt för kreatursgårdar i Mellersta och Norra Finland.

NYHET! RIKTGIVANDE RINGSAKER-HAVRE Som en sortnyhet är verkligen den riktgivande Ringsaker-havren, som klarat sig bra i MTT:s officiella försök. Ringsaker är tidig, men ca två dagar senare än Vaasa.

Ringsaker är något mera känslig för liggsäd, men stråstyvheten är medlemåttig. Ringsakers hektolitervikt är litet större än Vaasas, men proteinhalten är en procent lägre: 12,6 %. För det andra är även skalandelen lägre än Vaasas, 22,2 %, varför kärnskörden blir större.

Ringsaker har gett de bästa skördarna på ler- och gyttjelerjordar, varför den erbjuder ett bra alternativ till Vaasa på dessa jordarter. På grova mineraljordar har Ringsaker gett tre procent bättre skörd än Belinda. På samma sätt som Vaasa, har även Ringsakers skördar vuxit på väg norrut.

MARIKA GER JÄMN SKÖRD AV BRA KVALITET

Vårvetesorternas skörd zonvis MTT:s officiella sortförsök 2002-2009

kg

Marika-havrens växttid ligger mellan Vaasas och Ringsakers, så även stråstyrkan. Marika ger bättre skörd än Vaasa på alla andra jordarter än de organogena jordarna, där Vaasa gett en procent bättre totalskörd. Marika har gett en jämn skörd på alla odlingszoner och kommit upp till ca 5700 kg/ha även på de nordliga områdena.

Marika skiljer sig beträffande sina kvalitetsegenskaper tydligt från Vaasa och Ringsaker med sin större kornstorlek, vilken är överlägset störst av de tidiga havresorterna. Marikas tusenkornsvikt är 39,7 g. Marikas proteinhalt och skalhalt är av Vaasas klass 13,2 % och 23,7 %. Marika har vitt skal som även Vaasa.

7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Tjalve Kruunu Anniina Bjarne Quarna Zebra Amaretto (103,7 pv) (100,9 pv) (103,5 pv) (103,7 pv) (104,3 pv) (105,7 pv) (107,0 pv) I-zonen

II-zonen

III-zonen

BJARNE EN BRA BRÖDSÄDESSORT

RIKTGIVANDE SW INGEBORG-HAVRE SW Ingeborg ger bättre skörd än Ringsaker och kräver ca fyra dagar längre växttid. Ingeborg har märkbart större tusenkorns- och hektolitervikt än Belinda. Ingeborgs tusenkornsvikt är 42,6 g. Även Ingeborg klarar sig bättre än jämförelsesorten Belinda på grova mineraljordar och ger ca två procent bättre skörd. Dessutom tål Ingeborg bladfläcksjukan överlägset bäst av havresorterna, och till och med varit betydligt bättre än Belinda på basen av MTT:s officiella försök.

Bjarne är en tidig och synnerligen stråstyv vårvetesort. I MTT:s officiella försök 2002-2009 var Bjarnes medelhektolitervikt 77,8 kg och proteinhalten 14,4 %, vilket har varit betydligt högre än jämförelsesorten Kruunus.

Bjarnes falltal är högt (316) och det tål även en försenad skörd. Sin bästa skörd har Bjarne som ett tidigt vårvete gett i den III odlingszonen i MTT:s officiella försök. Bjarne lämpar sig för sådd på vidsträckta områden men det är skäl att undvika torkkänsliga skiften.

nyHeT! BeSTGRIP eKI 30 vARM- -DUBBAR tLUFTSAGGReBra tes t!

GAT resulta 9 00

ERBJUDANDE

med Plussa-kort

MF-vinteroverall • storl 46-64 • Tillverkare Sivas Oy

95

00

Fleeceblus MF ny MoDeLL

5400

MF vinterblus

89

• storl S-XXXL

• storl S - XXXL

00

vInTeRKePS MF ny MoDeLL

Förmån

-10%

229000 /st

Pris utan Plussakort 2550,-

+ leveranskostn.

eKI 60 vARMLUFTSAGGReGAT

• Oljedriven 40 - 65 kW • Luftmängd 3000 m3/h

STARTKABLAR

10487874

12

00

Priserna (inkl. mvs) gäller till slutet av januari 2010

349000 + leveranskostn.

UU • skruvas direkt i gummit, inget hål eller lim behövs • lätta att avlägsna och montera på nytt

(monteringsredskapets motskåra ligger under slitytan)

För traktorer/arbetsmaskiner 9 mm dubbar: 00 100 st/förpackning 200 st/förpackning 90

79 (inkl. mont.redskap) 166 Monteringsredskap 890

BeSTGRIP dubbar också för skor!

• 25 mm2 • 3,5 m 10527298

39

00

• i arbetsljus (reflex av glas), 2 x H3 Xenon brännare

K v15/2

• Oljedriven 20 - 35 kW • Luftmängd 2200 m3/h • Uppvärmningsförmåga 300-1300 m3 • Vikt 65 kg 1097857

Xenon LJUSSeRIe

• Lätta att montera och att ta bort • Diam. och mont.djup 6 mm, längd 8 mm.

90 50 st / paket (inkl. mont.redskap)

49

!

T U US

9900

/ser.

LeD ARBeTSLJUS

• storlek 76x120 cm • 9 st Osram 1W ledljus • liten strömförbr.

1,1A/12V

300147489

13990 /st

Xenon ARBeTSLJUS DB-HID 338H3 • bl.a. för traktorer • behändig, mindre modell, 12V/35W

10900 /st

Xenon XT 4600 ARBeTSLJUS

• 12V / 35W, för tröskor, arbetsmaskiner

10900 /st

300144020

K-LANTBRUK

Robust NYHET! Bredare med bättre räckvidd MASCHIO GIRAFFONA 260 DIKESRENKROSS • Arbetsbredd 257 cm, räckvidd 3,65 m, vikt 1150 kg • Krossenheten har 8 mm dubbelmantel (2 x 4 mm) • Stubbhöjdsjustering med vält - exakt och jämnt spår • Standardutrustad med trågbett för växlande förhållanden • Vidvinkelaxel som standardutrustning

Krossenhetens flytegenskap.

Hinderkörningsskydd förverkligat med tre fjädrar.

Vinkelväxeln på sidan av krossenheten förbättrar maskinens rörelsemån

Bjarne har en ypperlig bakningsegenskap. Ett högt falltal, äggvitehalt och hektolitervikt garanterar brödsädesklassficeringen. Degens blandningshållbarhet är ypperlig (valorimetertal 57,5). Siffrorna ssom mäter degens tänjbarhet och elasticitet (extensogrammets 90 minuters längd 242 och höjd 442,7) har varit bland de bästa i bakningsförsöken, såsom även provbödets värdetal 612,7, enligt volym och porösitet.

Beträffande sina bakningsegenskaper har Bjarne i försöken varit betydligt bättre än jämförelsesorten Kruunu.

SOM BRÖDVETE I I-II-ZONERNA Zebra är två dagar senare än Bjarne, en riktgivande vårvetesort. Även Zebra är stråstyv och liggsädsprocenten ligger under tio. Zebra har betydligt större kärnor än Bjarne och tusenkornsvikten har varit 40,3 g. Likaså har Zebras hektolitervikt varit större än Bjarnes, 79,9 kg.

Proteinhalten har hos Zebra i medeltal varit lägre än Bjarnes, 13,1 %, och nått den proteinhalt som krävs för brödvete. Zebras falltal (292) har vid tröskningen varit litet lägre än Bjarnes, men tålt försenad skörd bättre än Bjarne.

De bästa skördarna har Zebra gett inom II odlingszonen. Skörden har minskat ca 5 % inom III odlingszonen jämfört med skörden inom den sydligaste zonen.

Zebras bakningsegenskaper är goda, dock förlorar den litet till Bjarnes bakningskvalitet förutom i mjö-

Havresorternas kvalitetsegenskaper MTT:s officiella sortförsök 2002-2009

Marknadernas ledande valskvarnar 5 - 50 ton/h • Smakligt foder åt djuren, intäkter till dig • Du kan tröska upp till tre veckor tidigare och odla senare sorter • Inga torkningskostnader, lägre arbetskostnader

Sort

Tkv g

Hlv kg

Protein- %

Skal%

Belinda

39,8

53,2

12,0

23,5

Aslak

34,0

54,4

14,9

21,3

Veli

35,5

54,5

14,5

22,8

SW Vaasa

36,3

52,9

13,5

23,6

Peppi

36,8

55,6

14,3

23,0

Marika

39,7

54,4

13,2

23,7

Fiia

35,2

54,4

13,9

23,1

Ringsaker

35,2

54,2

12,6

22,2

SW Ingeborg

42,6

54,4

12,0

23,8

Vårvetesorternas kvalitetsegenskaper

Murska 1000HD

• Kapacitet vid fuktig, 35 % spannmål, 15 ton/h och med torr spannmål upp till 30 ton/h • Då en sten kommer mellan valsarna förhindrar fjäderbelastningen att valsarna går sönder och arbetets avbrott • Stor, 300 mm:s valsdiameter garanterar en större slityta och bättre genomströmning mellan valsarna • Effektiv insprutning av ensileringsmedel i den krossade spannmålen säkerställer en lyckad ensilering • Passar också för tubensilering med bagger

Förhandsbeställarens förmån gäller till 31.1.2010! www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

*Normal skördetid.

MTT:s officiella sortförsök 2002-2009 Sort

Tjv g

Hlv kg

Protein- %

Falltal 1

Kruunu

36,7

76,4

13,1

308

Anniina

34,4

79,7

15,5

289

Aino

34,8

76,2

13,2

243

Bjarne

34,9

77,8

14,4

316

Tjalve

36,5

77,5

14,1

267

Zebra

40,3

79,9

13,1

292

Picolo

40,4

77,7

13,3

282

Amaretto

39,6

79,5

12,2

272

Epos

38,1

77,1

13,2

307

Smittoförsöksresultat 2006-2009 MTT:s officiella sortförsök 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Kruunu

Anniina

DTR-fläcksjuka

Bjarne

Quarna

Zebra

Amaretto

Brunfläcksjuka

Smittoförsöksresultat 2002-2009 MTT:s officiella sortförsök 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Kruunu Anniina Bjarne Quarna DTR-fläcksjuka mjöldagg%

Zebra Amaretto Tjalve stinksot%

lerhållandet, vilket är ca en och en halv procent bättre, Det av Zebra bakade brödets värdetal, enligt brödets volym och porösitet hör dock till bakningsförsökens bästa 610,4, vilket är betydligt bättre än jämförelsesorten Kruunus. Speciellt brödets volym har hos Zebra varit bäst i MTT:s officiella bakningsförsök.

Zebra är ett vårvete med en hög skördepotential. En bra proteinskörd kan säkras med en tilläggsgödsling i vätskeform under mjölkmognadstiden.

Förutom brödsädsegenskaperna bör man inte heller glömma veteproteinets lämplighet för det egna foderbruket. De båda vetesorterna har en bra proteinhalt och deras stråstyrka är bra. Av sorten Bjarne har man i medeltal fått 4928 kg/ha inom III odlingszonen och då proteinhalten då varit 14,4 % blir proteinskörden närmare 710 kg/ha.

VÅRVETESORTERNAS RESISTENS MOT VÄXTSJUKDOMAR Zebra och Bjarne tål bra eller medelmåttigt vetets alla sjukdomar. Zebra tål synnerligen bra bladfläcksjukdomar, vars sammanlagda mängd hos Zebra varit 3,7 %.

Bjarne har haft 8,4 % bladfläcksförekomst. Sålunda tål Zebra bladfläcksjukdomarna betydligt bättre än jämförelsesorterna Kruunu eller Anniina Hos Bjarne är den allmänna tåligheten mot bladfläcksjukdomar i Kruunus klass, men betydligt bättre än Anniinas. Av enskilda sjukdomar har i MTT:s officiella försök testats brunfläcksjuka, DTR-fläcksjuka och stinksot.

Dessa sjukdomar har förorsakat medlemåttiga angrepp på Zebra och Bjarne. Bjarne och Zebra är mera tåliga då det gäller vetemjöldagg och brunfläcksjuka än jämförelsesorterna Kruunu eller Anniina. e

– Twinpower –

Express 10 tabletter + Twin 3 liter En bruksklar tankblandning för bekämpning av måra för upp till 6,67 ha!

För bekämpning av ogräs i stråsäd ■ ■ ■ ■

En bruksklar tankblandning med bred effekt En effektiv lösning även för bekämpning av måra Lämpar sig också för skyddssäd för klöverfria vallar Inga begränsningar på grundvattenområden eller vid val av nästa odlingsväxt

Bruksmängder

Aktiva substanser

I vårsäd

Express 50T 1,5 tablett + Twin 0,45 l + Mestarikiinnite -fästmedel 0,1 l/ha

För direktsådda skiften och i höstsäd

Express 50T 2,5 tablett + Twin 0,75 l+ Mestarikiinnite -fästmedel 0,1 l/ha

Express 50 T (tribenuron-metyl 500 g/kg) och Twin (fluroxipyr 180 g/l)

Läs alltid bruksanvisningen och följ den!

INHEMSK KVALITET!

BOGSERADE POTILA MASTER - S-PINNHARVAR

Representerar harvteknikens topp såväl vad bearbetningsegenskaper, hållbarhet som mångsidig utrustning beträffar.

• Medeltung serie - öppen konstruktion med 7 axlar • Ramlängd 3,27m 500-800H och 3,47m 900-1000H • Lätt manövrering av sidosektioner, dragbommen kan lyftas upp under lagring • Den hållbara och bra djuphållande Potila-pinnen bearbetar effektivt i alla jordarter

POTILA PL600 INMYLLARE

Svämgödseln direkt på stubben eller på bearbetad jord. Svämgödselns inmyllning och bearbetning i samma överfart minimerar luktproblemen • Svämgödselns inmyllningsdjup kan justeras upp till 15 cm • Näringsämnen stannar kvar för rötternas utnyttjande • Arbetsbredden 6 m, 24 pinnar på två axlar, pinnindelning 25 cm • Arbetsdjupreglering med fyra 200/60-14,5 hjul • Fjäderbelastade, justerbara spårutjämnare • Transportbredd 3,2 m • Vikt 1 720 kg • beredskap för 3- och 4-punktslyft • Hydraulisk Harsö fördelare • Ø 45 mm slangar - bra genomsläpplighet för svämgödsel

K-LANTBRUK

BETYDLIGA SKÖRDEÖKNINGAR

med åtgärder enligt Odlingsprogrammet

K-Lantbruks Odlingsprogram utgår från fullt utnyttjande av åkerns skördepotential.

Odlingstekniken och produktionsinsatserna väljs enligt behoven.

Odlingsprogrammens mål är att producera skörden enligt bruksändamålet. Odlingsprogrammen utvecklas långsiktigt på K-Lantbruks försöksgård i Hauho. Det sker genom att sammanställa både goda och dåliga erfarenheter från försök med sorter, gödsling, växtskydd och odlingsteknik till Odlingsprogram för praktiskt jordbruk. Litet tillspetsat kan man säga att utvecklingsarbetet med Odlingsprogrammen besparar bönderna från att göra misstag.

Växtperioden 2009 jämfördes på Odlingsprogrammens spannmålsrutor bl.a. Bjarne vårvete, Edel och Xanadu korn och Mari-

ka havre. Till skillnad från på referensrutorna företogs på Odlingsprogrammens rutor de åtgärder beträffande utsädesmängd, gödsling och växtskydd som Odlingsprogrammen föreskriver i enlighet med skördens bruksändamål (behandlingarna i tabell 3).

Växtperioden var mycket gynnsam för skördebildningen. Skörderesultaten presenteras i tabell 1. Det förekom mycket litet växtsjukdomar på rutorna, och praktiskt taget ingen liggsäd. På referensrutorna företogs ingen bekämpning mot liggsäd eller sjukdomar, bara ogräsbekämpning.

Om sommaren hade varit reg1/2010 • ÅKER BIRKA • 21

ODLINGSPROGRAMBEHANDLINGARNA FÖRBÄTTRADE KÄRNSTORLEKEN PÅ ALLA SÄDESSLAG.

nigare, hade liggsäd och sjukdomar gjort skördeskillnaderna till Odlingsprogrammens fördel ännu större. den största nyttan av sjukdomsbekämpning. Karakteristiskt för sorten är att den effektivt flyttar näring från andra växtdelar till kärnorna, vilket gör plantan benägen att vissna och förfalla. Besprutning med Comet+Juventus på flaggbladsstadiet bevarade beståndet bättre i grönt, assimilerande tillstånd jämfört med utan besprutning. Detta syntes också i betydligt bättre fyllda kärnor med besprutning (tabell 2), och över 1900 kg/ha större skörd än utan besprutning. Odlingsprogrambehandlingarna förbättrade kärnstorleken för alla sädesslag.

Av Bjarne siktades på att få kvarnvete. På Odlingsprogramrutorna gödslades 110 kg + 30 liter (11,7 kg N) kvävelösning. Proteinet steg från referensens 11,6 bara till 12,2, beroende på den stora skörden som var extremt stor för denna sort.

EDEL-KORNET DROG

nu också användas för havre. Juventus var med på Odlingsprogramrutorna som en del av sjukdomsbekämpningen i havre. Juventus besprutades på flaggbladsstadiet tillsammans med Comet (0,5 l/ha + 0,5 l/ha), vilket höll bladfläcksjukan väl i schack.

JUVENTUS FÅR

Det gav också en skördeökning på 670 kg jämfört med utan besprutning.

Havrebestånden led ställvis av dvärgskottsviros som spreds av löss. Virosen biter inga växtskyddsmedel mot, så det hade varit skäl att bekämpa lössen med Roxion eller Kestalac. På grund av lösskador och viros blev Marika-havrens kärnstorlek mindre än genomsnittligt (tkv 39,9 g). Tusenkornsvikten var 39,6 g på Odlingsprogramrutorna, 1,3 g bättre än på referensrutorna (38,3 g).

Skörd kg/ha

Evira godkände 23.12.2009 Juventus bruksområde att utvidgas till bekämpning av bladfläcksjuka, rost, mjöldagg och rödmögel i havre. Doseringen är ensamt 0,5 – 1,0 l/ha och i blandning med t.ex.

Comet 0,25 – 0,5 l/ha. Bästa effekten mot bladfläcksjuka har vanligen fåtts på flaggbladsstadiet. Vid bekämpning av rödmögel är doseringen 1 l/ha, besprutat vid blomningen (utvecklingsstadium 65). e t e x t j u h o s ät e r i , r au ta k e s ko , bild anne penttilä

1. Skördeökningar med Odlingsprogrammen

8500 8000 7500

1310

7000

1910

6500

670 630

Odlingsprogr.

Referens

6000 5500 5000 4500 4000 Bjarne

Edel

Xanadu

Marika

2. Odlingsprogrammets resultat, Edel-korn Behandling

Skörd kg/ha¹

HLV

TKV

FRA I+II²

Odlingsprogram

8280

67,4

47,9

95,5

Referens

6970

64,3

42,1

88,1

¹14 % vattenhalt. ²Två största kärnfraktionerna, kan även kallas fullkärns-%, dvs. de största och jämnaste kärnornas andel efter viss sållstorlek.

3. Växtskyddsåtgärder på odlingsprogramrutorna

22 • ÅKER BIRKA • 1/2010

Åtgärd/sädslag

Preparat

Dosering

Utv. stadium

Ogräsbekämpning Alla

Tooler + Mestarin kiinnite

50 g + 0,1 l

25 – bestockningens slut

Spårämn. bladgödsl.

Alla

Multiple

1,0 l

25 – bestockningens slut

Tillväxtreglerare Edel och Xanadu Bjarne Marika

Terpal Cycocel 750 Cycocel 750

0,7 l 0,5 l 1,0 l

37-39 - flaggbladsstadiet 25-30 - stråskjutn. början 25-30 - stråskjutn. början

Sjukdomsbekämpn.

Edel, Xanadu, Marika Bjarne

Comet + Juventus Comet + Juventus

0.5 l + 0,5 l 0,5 l + 0,5 l

37-39 - flaggbladsstadiet 59 - axgång, före blomning

Lyckligare med kalk!

K-LANTBRUK

Untitled-8 1

12.1.2010 11:35:17

Ren och förstklassig – för både hem och maskiner.

Ge dina arbetsmaskiner Neste-motorbrännolja. Den uppfyller kraven i standarden EN590 och förorsakar mindre belastning på miljön. För oljebrännaren är ditt val förstklassiga Neste-eldningsolja bio -3. Beställ av din egen K-lantbruk-köpman eller via webbplatsen www.neste.fi.

K-LANTBRUK

PROGRESSIVA LÖSNINGAR TILL VÄXTSKYDD T!

Nytt lågdospreparat för all stråsäd för bekämpning av bredbladiga ogräs • Mycket skonsamt mot odlingsväxten • Bred effekt och bekämpar måror och baldersbrån utmärkt.

• Flexibel behandlingstidpunkt: • från 3-bladstadie till flaggbladstadie.

• Mångsidiga tankblandningsmöjligheter, också med flyghavrepreparat • Utmärkta erfarenheter från försöken bland odlare år 2009.

Spårämnesbladgödsel för spannmål • Liten bruksmängd 1 l/ha = 608 g spårämnen - mycket stark blandning!

• Innehåller ur stråsädens utvecklingssynpunkt viktigaste spårämnen: mangan, koppar, zink och magnesium • Goda tankblandningsmöjligheter med växtskyddsmedel, måttlig 200 l/ha vattenmängd räcker till • Passar också för ekologisk produktion

• Bra effekt på vanligaste ogräs, övertygande effekt på storvuxna måror och baldersbrån • Lågdospreparat i vätskeform • Med en förpackning besprutar du upp till 13 ha!

• Effekt redan vid +5°C.

Växtregulator för korn, vete, råg och oljelin

För bekämpning av flyghavre • Bästa effekt vid besprutning från mitten av spannmålens bestockningsstadium till stråskjutningens början • Bekämpar också flyghavrens sidoskott • Har också utmärkt effekt på ven • Inga grundvattenbegränsningar

N Y HE

För ogräsbekämpning i stråsäd

• Färdig tankblandning med bred effekt • Effektiv lösning för bekämpning av måra • Förbättrar effekten på harkål, fettistel och maskros • Passar också i skyddssäd för klöverfria vallar

• Har effekt på alla mest betydande växtsjukdomar, har också effekt på åkermögel som befrämjar vissnande • Bildar ett mycket långvarigt och effektivt sjukdomsskydd tack vare sitt verkningssätt • Ett av världens effektivaste strobilurinpreparat • Inga grundvattenområdes-, efterföljande grödors eller halmanvändningsbegränsningar

N Y HE • Mycket effektiv och skonsam inverkan tack vare två verksamma ämnen • Förkortar och förstärker de övre nodmellanrummen • Begränsar inte halmanvändning

För ogräsbekämpning i korn-, vete- och rågåkrar

Brett verkande preparat för bekämpning av växtsjukdomar med lång skyddstid

T!

För bekämpning av mest typiska ogräs i gamla vallar • Utmärkt effekt på maskros och syror • Säker effekt på måra • Mångsidiga tankblandningsmöjligheter • Kan användas på grundvattenområden

T!

Toppnyhet för sjukdomsbekämpning i all stråsäd samt i oljeväxter • Två verksamma ämnen - mångsidigt och brett verkande preparat • Passar också för bekämpning av bomullsmögel i rybs och raps • Skyddar också mot rödmögel i stråsäd • Kan användas påföljande år och på grundvattenområden

Systemisk effekt vid bekämpning av växtsjukdomar • För korn, vete, havre, råg, rågvete samt rybs och raps • Effektiv i blandningar och separat använd • Har effekt också på rödmögel • Inga grundvattenbegränsningar

NT ODK Ä NU G SÅ I OCK !

E HAVR

K-LANTBRUK

Läs alltid bruksanvisningen och följ den! Använd saklig skyddsutrustning.

N Y HE

Kornets blad blir brunfläckiga eller strimmiga, och skörden blir under förväntningarna. Hur säkerställer man ett friskt kornbestånd och en ordentlig skörd?

SÄKRA KORNBESTÅNDENS FRISKHET kan man inverka på utvecklingen av växtsjukdomar. Sjukdomsalstrarna behöver en gynnsam miljö och en utsatt värdväxt för att kunna slå till. Sorter som tål smittotryck väl förblir friska, fastän omgivningen är gynnsam för sjukdomsalstrarna och smittotrycket hårt.

Av kornsorterna motstår Xanadu och Maaren väl de viktigaste bladfläcksjukdomarna blad- och sköldfläcksjuka, av vilka smittoprocenten har varit under 2 % i MTT:s officiella försök. Också Edel och Gaute motstår sköldfläcksjuka väl, men av K-sorterna är det Vilde som motstår den överlägset bäst.

MED VALET AV KORNSORT

är litet känsligare för bladfläcksjuka (smitta under 10 %) än Xanadu och Maaren. De är ändå betydligt tåligare än den känsliga Arve, som haft en smittograd på över 40 % i MTT:s långtidsförsök.

Växtsjukdomarna kan grovt indelas i luft- och utsädesburna. Mjöldagg och rost är luftburna. Hos oss förekommer de lyckligtvis mycket få år, och närmast bara i södra Finland. Xanadu, Edel, Maaren och Vilde motstår mjöldagg väl.

Mjöldaggsförekomsten hos alla har varit under 0,2 % i MTT:s officiella försök.

EDEL, GAUTE OCH VILDE

Av kornets utsädesburna sjukdomar är de viktigaste bladfläcksjuka och strimsjuka. För dessa ger Evira betningsrekommendationer. Strimsjuka borde inte vara något problem för Maaren, Xanadu, Gaute, Tiril, Edel och Vilde, för alla dessas strimsjukeförekomst har varit under 1,5 % i smittoförsöken.

Utsädesburna är också bipolaris och rödmögel, vilka försämrar grobarheten. Med iståndsättning och betning av utsädet kan man minska de utsädesburna sjukdomarna betydligt, och garantera en god och jämn broddskjutning.

MEST FÖRSÄMRAS GROBAR he-

ten och skadas stråbasen hos korn av bipolaris och rödmögel.

Dessa övervintrar i halmresterna.

Om man odlar dessa sjukdomars värdväxter flera år i rad, och inte oskadliggör eller tar bort växtresterna, ökar man sjukdomstrycket på åkern. Sjukdomsalstrarna angriper direkt den spirande brodden och rötterna. Då utsätts även betat utsäde av en sort med god sjukdomsresistens för en verklig prövning.

Stråbassjukdomarna dödar brodd och beståndet blir ojämnt. Speciellt lider sjukdomskänsliga sorter Skörd som förloras i broddskjutningsstadiet kan man inte få igen i

efterskott. Tyvärr finns inga resultat om kornsorternas resistens mot stråbassjukdomar. Det viktigaste är att sörja för goda och jämna växtförhållanden. Dem kan man påverka genom växtföljden och genom att oskadliggöra växtresterna, t.ex. genom att plöja ner dem.

Med bekämpningsåtgärder under växtperioden kan man skydda kornet mot smittor. Bekämpningsåtgärder under växtsäsongen och rätta tidpunkterna för dem finns heltäckande presenterat i Odlingsguide 2010.

Sjukdomskänsliga sorter är mer utsatta för sjukdomarna och kan inte själva skydda sig mot sjukdomarna, utan behöver hjälp. Sorter med god sjukdomsresistens drar inte lika stor nytta av pesticidbehandlingar.

Ett friskt kornbestånd försäkrar man sig om genom en god växtföljd som renar marken och minskar sjukdomstrycket, genom att så bara rent, iståndsatt utsäde och välja de friskaste kornsorterna. Genom ändamålsensliga åtgärder i rätt tid garanterar man sedan god kondition hos beståndet och att kärnorna fylls. e text marjo serenius, k-lantbruks f ö r s ö k s g å r d , b i l d h a n n e s h öy k ä l ä , r au ta k e s ko

Alltid räcker inte god sjukdomsresistens. En sort som motstod sköldfläcksjuka väl i MTT:s försök har här ändå angripits av den, för att förhållandena här har gynnat den.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 25

Läs alltid bruksanvisningen och följ den! Använd saklig skyddsutrustning.

Prosaro - Öka på skördenivån!

• Toppnyhet för sjukdomsbekämpning i all stråsäd samt i oljeväxter.

• Två verksamma ämnen - mångsidigt och brett verkande preparat.

• Kan användas påföljande år och på grundvattenområden.

• Passar också för bekämpning av bomullsmögel i rybs och raps.

K-LANTBRUK

SPANNMÅLSMARKNADEN I JANUARI 2010 EU:s spannmålsareal väntas minska 2 % till 2010.

Majsarealen minskar 2 % och kornarealen 6 %.

Vetearealen ökar 1 %. Oljeväxtarealen väntas öka 5 %.

I Finland har 250 miljoner kg korn bjudits till intervention fram till början av januari. Den inhemska industriella användningen har minskat betydligt i malt- och stärkelseindustrin. På grund av små lagerutrymmen går interventionsleveranserna längre än vanligt. I EU har cirka 2,5 miljarder kg korn bjudits till intervention. Emedan den internationella efterfrågan fortsättningsvis varit svag, har interventionsförsäljningarna inte stärkt marknadspriset på korn. EU:s kornöverskott har minskat på grund av interventionsförsäljningarna. Överskottet beräknas ännu vara över 6 mrd kg. Strategie Grains uppskattar EU:s exportmöjlighet för foderkorn till 2 mrd kg.

Spannmålsmarknaderna var lugna i början av året. De stora köparna återkommer till marknaden efter helgerna. Priset på spannmålsterminer i Chicago steg närmast beroende på majsefterfrågan och fondernas aktivitet. Det har inte skett förändringar i nivån på Matifs spannmålsterminer. Också spannmålspriserna har varit oförändrade under årets första veckor. Spannmålslagren är stora vid ingången av 2010.

Marknadsläget för havre är i relativt god balans. Utbudet på havre har varit lugnt vilket är typiskt för tidpunkten. Efterfrågan i Europa är på de föregående årens nivå, och finländsk havre exporteras denna skördeperiod också till USA.

Veteexporten från Finland har varit fortsatt livlig både till Nordafrika och Sydeuropa. Det har funnits efterfrågan för export av interventionsdugligt vete till Nordafrika, och exporten underlättar den inhemska lagersituationen genom att minska behovet av interventionsförsäljningar. Efterfrågan från Nordafrika kommer att fortsätta också under våren.

Oljeväxtmarknaden har trevat efter riktning i början av året. Kinas meddelande om att öka sin grisproduktion 50 % till år 2015 har stärkt sojaterminernas prisnivå i Chicago. Dessutom har det kalla vädret inverkat på priserna på olje- och oljeväxtterminer. Matifs oljeväxttermin för februari 2011 bröt genom 300-euronivån årets första vecka. CBOT:s sojaterminer har sjunkit på grund av Brasiliens och Argentinas goda skördeutsikter. Också Matifs rybsterminer började sjunka efter att terminer hade sålts till toppriserljeväxtmarknaden har stigit kraftigt i början av året.

EU:s maltöverskott är 3 mrd kg. Det internationella marknadsläget för maltkorn har lättat litet, och prisnedgången har vänt i en liten uppgång till följd av de försämrade skördeutsikterna i Australien och Argentina. Beroende på stora lager och minskad efterfrågan har avsättningen till Finlands mälterier minskat. En stor del av maltkornet går i år till intervention.

te xt taneli rytsä illustration christ er nuutinen

1/2010 • ÅKER BIRKA • 27

Det finns olika risker i att odla och sälja spannmål. En del av dem kan man gardera sig mot.

Man har många sätt att agera på vid försäljningen. Här är tre sätt.

LÖNAR DET SIG ATT PLANERA SÄDFÖRSÄLJNINGEN? Tre marknadsföringssätt vissa år blir t.ex. vetets proteinhalt låg. En annan är mängdrisken.

Den är störst för oljeväxter, vilka ofta ger lägre skörd än väntat.

En tredje är marknadsföringsrisken. Överskottsår räcker helt enkelt inte tipptiderna till. Eller den som länge följt med en prisuppgång kan få gråa hår när uppgången vänds i prisfall, som i värsta fall varar länge. Också med produktionsförnödenheterna finns risker. Man tänkte så rybs, men utsädet tog slut i handeln. Nåja, jag sår korn i stället.

EN RISK ÄR KVALITETEN:

så att man är medveten om sannolikheterna för eventuella kommande händelser. I ett osäkert läge är sannolikheterna okända. Exempelvis kunde mången ana sig till den prissänkning på säd som började våren 2008. Men knappast någon kunde ens föreställa sig hur brant, djupt och långvarigt prisfallet blev. Risken och osäkerheten realiserades i hela sin omfattning för beklagligt många.

Förhållningssättet till spannmålsmarknadens prisförändringar skiljer sig mellan jordbrukarRISKEN KAN BESKRIVAS

28 • ÅKER BIRKA • 1/2010

na. Det som är katastrof för en, tar en annan med en axelryckning. En säkerställer gårdens likviditet genom att fixera priset, medan en annan klarar av stora prisvariationer. Prisfixering kan också upplevas som ett misslyckande om priserna senare börjar stiga.

Det viktigaste är att vara medveten om sin egen situation i förhållande till spannmålsmarknadens risker, och att planera sin marknadsföring och försäljning enligt dem.

ligare under de senaste åren, när gårdarnas spannmålslager har vuxit flera hundra miljoner kilo. Denna strategi lämpar sig för gårdar med så god likviditet att spannmål inte behöver säljas varje år. Målet är att hålla silorna så fulla som möjligt.

Grundidén är att utnyttja sig av att det då och då inträffar dåliga skördeår på något av världens viktigaste sädproduktionsområden, och att sälja vid den därav följande prisuppgången. och målet med att vara bonde varierar. Jordbrukandet kan vara topptrimmad företagsverksamhet, med det senaste i teknikväg och aktivt följande av marknaden samt utnyttjande av metoder för riskhantering. I detta ingår bl.a. prisfixering för den kommande skörden och att boka tipptider i god tid.

En liten del av bönderna använder dessutom spannmålsbörsernas spannmålsterminer för att säkerställa priset. För en del är spannmålsterminerna också ett placeringsobjekt. Då kan man följa utvecklingen av den egna spannmålens marknadsvärde på världens spannmålsbörser.

OCKSÅ MOTIVET

försäljningsstrategier varierar från ytterlighet till ytterlighet. Strategin kan vara att alltid sälja vid samma tidpunkt varje år, att sälja i flera partier under året, eller att sälja i flera partier under ett årtionde!

Det första sättet är typiskt för små deltidsjordbruk, som säljer spannmålen direkt från åkern. Beträffande riskfördelningen utgör detta tillvägagångssätt den ena ytterligheten. Det kan emellertid vara ett kostnadseffektivt sätt för vissa gårdar.

Det andra sättet har som mål att nå medelpriset under året.

Det tredje sättet har blivit vanGÅRDARNAS

DET VIKTIGASTE ÄR ATT VARA MEDVETEN OM SIN EGEN SITUATION I FÖRHÅLLANDE TILL SPANNMÅLSMARKNADENS RISKER, OCH ATT PLANERA SIN MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING EN LIGT DEM. Å andra sidan kan jordbrukandet vara en bisyssla. Då är huvudmotivet ofta viljan att fortsätta med jordbruket, kanske också med något lägre lönsamhetskrav, och att säkerställa att det praktiska jordbrukandet fungerar. Att följa med marknaden och analysera den har inte första prioritet.

I vilket fall som helst lönar det sig att planera marknadsföringen av spannmålen. Ett odlingsavtal är utgångspunkten för planeringen.

Då tar köparen emot ditt spannmålsparti också ett svårt marknadsår. Via avtalet kommer spannmålen till marknadens kännedom, och man söker en lämplig avsättningsplats för den. När priserna stiger kan köparen ge sin avtalspartner färsk information om den ständigt växlande marknadssituationen.

Också marknadens mest utvecklade redskap, fixerade priser och terminer är goda redskap när man planerar marknadsföringen av spannmålen. Betydelsen av dessa ökar vartefter interventionsskyddet försvagas och prisvariationerna blir kraftigare. e te xt taneli rytsä, bil d anne pentti lä

1. ”Jordbrukandet en utmärkt hobby” Gården drivs av en pensionär, som skött hemgården vid sidan av sitt egentliga arbete i drygt 20 år. Totala åkerarealen är 23 hektar, av vilket största delen dock är utarrenderad.

Gården har egna jordbearbetnings-, så-, växtskydds- och sädtransportredskap, men inte spannmålslager eller tork. Egen tröska hade han ännu på 1990-talet. Den avstod han ifrån, eftersom grannen har en effektiv tröska och denne har varit villig att frakttröska och -torka.

Den brukade arealen har varierat år från år, 2009 var den 7 hektar. Grödorna har varit vete, maltkorn och oljeväxter.

- Jag har alltid haft odlingsavtal, det har säkerställt marknadsföringen. Eftersom jag levererar skörden till köparen genast efter tröskningen, har priset ofta varit lägre än senare. Men det har också funnits undantag, berättar bonden.

- Tillvägagångssättet har varit synnerligen kostnadseffektivt, eftersom det inte har krävt stora investeringar. Med sådana här spannmålsarealer blir man garanterat inte rik, men det är utmärkt tidsfördriv och hobby för en pensionär som har arbetat hela sitt liv i jordbruket.

2. ”Silorna skall alltid vara fulla” - Silorna skall vara fulla med säd. Det är de också nu – nästan hela årets och förra årets skörd. När jag stänger torkdörrarna efter tröskningen, brukar de förbli stängda åtminstone till mars, berättar en nyländsk spannmålsodlare, som brukar 180 hektar som bisyssla.

Att sälja spannmål brukar komma i tankarna när vårsolen börjar skina i mars, och han måste göra plats i torken för att kunna sortera utsäde.

- Då frågar jag upp marknadsläget av ett par spannmålshandlare och en kvarn i närheten.

Beroende på marknads- och siloläget besluter jag därefter vad jag säljer. Traditionellt har jag sålt det mesta under sommaren. Vetet har jag levererat till en närbelägen kvarn huvudsakligen i juli. Om inte priset råkar vara speciellt intressant, säljer jag så mycket under sommaren att jag får plats för den nya skörden.

När det kommer bra skörd, säljer bonden ett par långtradare redan under skördetiden. Om vetet råkar bli fodervete, får det ofta gå först.

- Jag följer inte speciellt aktivt med spannmålspriserna. Mest blir det att prata om det med bekanta bönder, när någon har sålt något.

Om en bekant har fått bra pris, kan jag själv bli på hugget att sälja. Nu när sädpriserna är i botten, intresserar det inte att sälja. Jag omställde hellre en del areal till naturvårdsåker, och så slöt jag avtal om ekologiskt jordbruk. Nu kan jag vänta i lugn och ro på att marknaden hämtar sig, och sälja sedan när priset är bättre.

- Jag har ibland blivit erbjuden att binda priset på förhand. Åtminstone ännu har jag ändå inte gjort det. Det är klarare att jag får priset när jag kommer överens om leverans. Om man binder priset på förhand, grämer det en om priset skulle ha stigit vid leveransen.

3. ”Säljer från hösten till årets början” - Jag säkerställer avsättningen för säden via odlingsavtal med olika aktörer, som handeln och direkt med industrin. Jag har lagerkapacitet för mer än ett års säd, men jag strävar efter att sälja från slutet av hösten till årets början, då det under den nya skörden inte

finns betydande mängder i lager. Jag strävar efter att odla grödor som det finns behov av på marknaden och jag skaffar prisinformation av olika aktörer, berättar en bonde med 95 hektar på A-stödområdet.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 29

ODLINGSPROGRAMFÖRSÖK MED OLJEVÄXTER 2009 Vädret 2009 var mycket gynnsamt för oljeväxter vid försöksgården i Hauho, och i hela Finland överlag. Vid K-Lantbruks försöksgård utfördes flera försök för att finslipa odlingsprogrammet.

1

VID K-LANTBRUKS

försöksgård utfördes flera försök för Odlingsprogrammet för oljeväxter 2010.

BETNING OCH SÅDD Angreppen av loppor och bomullsmögel var ringa och därför blev skillnaderna mellan olika behandlingar relativt små, men ändå klart märkbara. Skörden på försöksrutorna blev 2200 – 2700 kg/ha (SW Petita).

I försöken med betning och utsädesmängd blev skillnaderna små på grund av de ringa loppangreppen. Det kunde ändå observeras att när utsädet betats med Ela30 • ÅKER BIRKA • 1/2010

do, kom just inga loppangrepp alls bekämpning av ogräs och skadeoch broddskjutningen var jämnare insekter. jämfört med ingen betning. Skördens tusenkornsvikt var dessBETYDELSEN AV utom genomgående något spårämnesgödshögre med betning. ling för avNär utsädesmängden kastningsniökades från 3 till 6 och 9 kg/ vån kom tydha, steg skörden cirka 100 ligt fram i förSPÅRÄMNESkg per 3 kilos ökning av utsäsöken. MedGÖDSLING desmängden. Beståndets tätlet Zoom, som het inverkade inte på uppkomär avsett för oljesten av liggsäd. och specialväxter, spruOm lopptrycket hade varit stör- tades både som engångsbehandre och vädret ogynnsammare, haling 1,5 l/ha vid början av blomstde skördeskillnaderna sannolikt jälkens längdtillväxt och dessutvarit klart större. Det är möjligt om som delad behandling i samatt använda mindre utsädesmängd band med bekämpningen av bomi gynnsamma förhållanden, men ullsmögel. det kräver ovillkorligen noggrann Spårämnesgödslingen öka-

2

Fusilade Max DET FINNS GODA alternativ för

kemisk bekämpning av både kvickrot och flyghavre. Välkända Fusilade Max är nu registrerat för användning också med mindre dos, 1,5 l/ha. Med den dosen får man en s.k. ettårig effekt.

Roteffekten är inte fullständig, men kvickrotens tillväxt stannar och den överväxes av odlingsväxten. Om kvickrotsförekomsten är medelmåttlig och man planerar en glyfosatbekämpning efter tröskningen, är det

skäl att överväga den mindre doseringen. Den mindre dosen har också utmärkt effekt mot flyghavre.

Rätta besprutningstidpunkten mot kvickrot kan man avgöra genom att studera utvecklingen av knopparna på dess underjordiska stamdelar och utlöpare. Bästa tidpunkten är när de ljusa underjordiska skotten som växer ut från de underjordiska stamdelarnas knoppar är 2 – 3 cm långa.

Kvickroten är då på 4 – 6-bladsstadiet och cirka 20 – 30 cm hög.

Galera GALERA ÄR ETT NYTT ogräs-

medel som sprutas i rybs- och rapsbestånd. Sprutningstiden är i början av tillväxten på växtstadiet 12 – 15, dvs. från tvåbladsstadiet till bladrosettstadiet. Det bladverkande medlet kan blandas med de flesta medlen mot skadedjur. Därmed har inte jordfukten, jordarten eller myllningen någon betydelse. Ute i världen har man redan fått goda erfarenheter av Galera.

Galera bekämpar de värsta ogrä-

sen i rybs och raps. Ogräsinnehållet har ofta varit ett problem under skördeåret, och även följande år i det årets gröda. Galera har god effekt mot svinmålla, småsnärjmåra och baldersbrå.

Galera är en flytande blandning av två verksamma substanser, klopyralid 267 g/l och det nya pikloram 67 g/l. Doseringen är 0,3 l/ha, och i blandningen tillsätter man alltid Dassoil fästmedel. Produktregistrering väntas till växtperioden 2010.

Butisan S BUTISAN S KAN ANVÄNDAS

de skörden 2260 kg/ha med 8 %. Det ökar täckningsbidraget med cirka 35 €/ha efter att kostnaden för spårämnesgödslingen har beaktats, om skörden är värd 270 €/ton.

När man odlar rybs och raps måste man komma ihåg att man med bara spårämnesgödsling inte kan korrigera näringsbristen, om det funnits allvarliga brister i huvudnäringsämnena redan vid sådden. Oljeväxter är krävande, och kräver exempelvis rikligt med svavel: cirka 16 kg per 1000 kg kärnskörd. var lätt beträffande bekämpning av bomullsmögel, tack vare de ringa regnen (22 mm under tre veckor före full blomning). Även på obehandlade rutor fanns det bara cirka 6 % angripna plantor.

BOMULLSFörutom Juventus prövades ockMÖGEL så nyheten Prosaro, som infriade löftet om utmärkt effekt mot bomullsmögel, trots det ringa smittotrycket. Med dosen 1 l/ha blev skörden 2726 kg/ha!

Prosaro innehåller två verksamma substanser: protiokonazol, som är bekant från medlet Proline, och det nya tebukonazol, som har liknande tillväxtregleringseffekt som metkonazol i Juventus. Detta testades också genom att tidigarelägga besprutningen till början av blomstjälkens längdtillväxt, vilket gav

3

FÖRRA SOMMAREN

förutom i oljeväxter också i blomkål, huvudkål, kålrot och bondböna.

Medlet är både mark- och bladverkande. Via markverkan får man bättre effekt mot ogräsen, bladverkan fungerar bara mot små ogräs.

Fukt i marken förbättrar markverkan. I fuktig, finfördelad jord har medlet bäst effekt mot ogräs som just håller på att nå markytan.

Butisan kräver inte nermyllning, och effekten är heller inte beroende av temperaturen.

Besprutningstiden är cirka tre dagar efter sådden, när ogräsen är små (2 – 4 blad). Medlet har effekt mot bl.a. måror, våtarv, plister, har-

en klar effekt, om än på bekostnad av effekten mot bomullsmögel.

Tillväxtregleringseffekten syntes också vid normal besprutningstidpunkt - full blomning. Stråförkortningen hade dock ingen betydande inverkan på bildningen av liggsäd i somras, för sensommarvädret var mycket gynnsamt.

Enligt resultaten från K-för-

kål, dån samt baldersbrå som gror på våren. Effekten mot svinmålla är bäst före dess uppkomst.

Butisan S doseras 2 – 3 l/ha.

Största dosen behövs på mullrika jordar, för där kommer effekten bara via bladen. 2,0 l/ha är normaldos, när det finns fukt i marken och ogräsen är mycket små. Då blir också rybsplantornas övergående gulnad minst. Om man senarelägger besprutningen i väntan på fuktigare mark, är det skäl att öka dosen litet för att maximera bladverkan. e t e x t k at r i h a av i k ko , s y n g e nta, p e t r i l i n t u k a n g a s , b e r n e r , j u h o s ät e r i r au ta k e s ko o c h k a r i p u u kko , b a s f

söksgården och MTT:s officiella försök är Juventus och Prosaro medel av toppklass för bekämpning av bomullsmögel, och förtjänar sin plats i Odlingsprogrammet för oljeväxter. e t e x t j u h o s ät e r i , r au ta k e s ko b i l d k - l a n t b r u k s f ö r s ö k s g år d

1/2010 • ÅKER BIRKA • 31

En lång erfarenhet som rybsodlare sporrade ilmajokibon Seppo Röyskö att senaste vår som försök så Ilvesraps. Resultatet var en stor skörd av god kvalitet.

RAPSEN KLARADE SIG ÄV Ilves-rapsen senaste sommar 3052 kg/ha enastående, emedan Ilmajoki, som ligger i södra Österbotten och III odlingszonen inte räknas som ett tjänligt odlingsområde för raps.

Enligt Seppo Röyskö var hörnstenarna för en lyckad skörd en idealisk jordart, tjänliga förhållanden under växtperioden samt ett omsorgsfullt växtskydd.

Fast rybsen byttes till raps som odlingsväxt, hölls ”såreceptet” som tidigare. Receptet fungerar enligt förhandsproven, ty utöver en ordentligt skördenivå fyllde även kvalitetskraven mycket väl förväntningarna. Oljehalten var 42 %, klorofyll 7 mg/kg och andelen avfall 0,6 procent.

Röyskö valde ett gynnsamt skifte för rapsodlingen, vars jordart var mullhaltig lättlera. Åkerns pH var idealiska 6,6 för rapsodling.

SKÖRDERESULTATET VAR

32 • ÅKER BIRKA • 1/2010

Som odlingsmetod använder Röyskö traditionell höstplöjning och harvning på våren. Såningsmaskinen är en tremeters Tume JyräCombi. − Vid harvningen stävar jag till ett jämnt resultat, så att bearbetningen inte går alltför djupt. Med en separat vältning efter sådden försöker jag ännu säkra en jämn plantbildning, berättar Röyskö.

Rapsens växttid är längre än rybsens, ca 113 dagar. Rapsen är dock bättre på att börja växa i kallare jord, varför man inte behöver vänta så länge på att marken skall bli varm. Rapsen sås till 2-4 cm:s djup, varvid det lilla fröet snabbare bildar planta. rör rapsen under växtperioden som rybsen: loppor och andra skadedjur, bomullsmöSAMMA HOT

gel, klumprotssjuka samt kvickrot och flyghavre. Det är viktigt med ett effektivt växtskydd för att säkra en bra skörd. − Loppor och rapsbaggar förekom förra sommaren överraskande litet. Bekämpningen av bomullsmögel, som gjordes under den fulla blomningen lyckades även bra. Treflan som användes före sådden verkade för sin del på att andelen avfall blev verkligen liten, berättar Röyskö.

Tröskningen inledde husbonden genast när rapsen verkade vara mogen då baljorna öppnades. − I själva verket hörde jag först efteråt, att värmesumman hade fyllts redan för flera dagar sedan.

Själv följde jag inte ens med detta, skrattar Röyskö.

Tröskningen gick bra, berättar han. Fastän rapsen drösar nå-

Bilder från rapsskiftet hos Röyskö. Ingen vanlig syn på Ilmajokis höjder.

ÅKERNS PH 6,6 VAR IDEALISK FÖR RAPSODLING.

Rapsrecept 2009 • Svinsvämgödsel 13 m³/ha föregående höst • 11.5. Super Treflan 2 L/ha, myllning direkt efter sprutningen • 12.5. Sådd, 9,1 kg/ha betat köpt Ilves utsäde • Gödsling: Suomensalpietari (27-0-1-4) 230 kg/ha.

• 30.6. Kestac 50 0,2 l/ha, Fusilade Max. 2 l/ha och Neko-växxtnäring (7-2-2) 3 l/ha.

• Sportak 1,5 l/ha.

• Tröskning 21.9. Skörd 23 016 kg från ett skifte på 7,54 ha, d.v.s. 3052 kg/ha.

EN I ILMAJOKI got lättare än rybsen, uppstod inga problem. Grödan låg inte heller mycket. − Den var således lämplig, småler husbonden.

Tröskningsfuktigheten var ca 15 %. Vid torkningen eftersträvade man en fukthalt kring 8-9 procent, men den slutliga fukthalten var litet över sju. Röyskö hade odlingskontrakt för rapsen med Klantbruk i Ilmajoki, och skörden går till tillverkning av olja och till äggvitefoder. spannmålschef Mauri Koivula stödde för sin del Seppo Röyskös beslut att odla raps. Av honom fick Röyskö även råd för hans första försök. Även Koivula är nöjd med skörden som man fick. − Allt lyckades verkligen perK-LANTBRUKSKEDJANS

fekt. Jag visste att Seppos åkrar var i skick, och då han redan hade en lång erfarenhet av rybsen, vågade jag föreslå raps som ombyte. Fastän odlingen inte skulle ha lyckats så här bra, är redan rapsens värde som förfrukt märkbart stor, nämner Koivula.

Han anser att ett omsorgsfullt växtskydd är en av de viktigare faktorerna vid såväl rapsens som rybsen och spannmålens odling.

Speciellt skulle han fästa uppmärksamhet vid bekämpningen av flyghavre och kvickrot. −Allt växtskydd är alltid hemåt.

Man måste komma ihåg att producera kvalitet, fastän även priset skulle vara lågt. e Text Kati Tuokko , Foton Mauri Ko i v ula o c h K at i T u o k ko

Familjen Röyskös gård • Seppo och Elisa Röyskö övertog gården år 1990.

Barn Eero 11 år och Enni 9 år.

• Areal ca 50 ha, av vilket 25 ha eget, resten arrendemarker.

• Förra sommaren korn ca 30 ha och havre 10 ha utöver rapsen.

• Skog 40 ha • Elisa har arbete utanför gården. Seppo har därtill entreprenadarbeten med traktorn, av vilka jordtransportarbeten är den största delen, dessutom plogningsarbeten. Utöver det egna tröskningsarbetet tröskar han även åt andra, varvid tröskningsarealen årligen stiger till 170-200 hektar.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 33

K-lantbruks Odlingsprogram för Potatis innehåller Tillväxtstadietabellen med sina anvisningar och därtill faktorer som hör ihop med sorter, skördens kvalitet, sättning, jordart, gödsling och växtskydd.

Odlingsprogrammet finns i Odlingsguiden.

POTATISENS ODLINGSPROGRAM av odlingsåtgärderna. Potatisens användningsändamål, sort och odlingsskifte dikterar rätt långt potatisens odlingsåtgärder. Potatisens kvalitet bör vara i skick, när produkten möter sin användare, oberoende av användningsändamål.

För hemhushållena har det redan i tio års tid funnits färgkodad potatis, vilket underlättar valet av potatis i hembruk och vars kvalitet kunden väntar sig vara den lovade.

Storhushållen köper i regel potatisen på basen av kontrakt och kvaliteten granskas mångsidigt.

Odlingsplanen är basutgångsläget för en lyckad potatisproduktion. Med en genomgång av föregående växtperiods plus och minus får man säkerhet vid planeringen av den nya säsongens planering.

Växtföljd och rätt val av skifte är potatisodlingens lokala satsningar. Kvalitet och samtidigt en god skördenivå uppnås genom lyckade satsningar i odlingen, såsom sort, certifierat utsäde, balanserad KVALITETEN ÄR BEROENDE

34 • ÅKER BIRKA • 1/2010

gödsling och vid rätt tidpunkt insatta växtskyddsåtgärder. är grunden för åtgärderna. Potatisen odlas på vädrets villkor, men genom att följa med grödan får man hjälp med att sätta in odlingsåtgärderna vid rätt tidpunkt. Genom att sätta sig in i potatisens utvecklingsskeden och att känna till växtstadierna får man precision i odlingen. Bilden intill över växtstadiet är enligt BBCH-skalan. Den finns i Odlingsguiden på sidorna 60-61. Med bilder över grödan har man visat tillväxtens centrala utvecklingsskeden. Nedre delen i tillväxtstadielådorna är grödans viktigaste utvecklingsskedens numrerade kännetecken. Knölbildningen börjar i tillväxtskedet 40. I bildens övre del finns enligt tillväxtstadierna de växtskydds- och gödslingsåtgärder som skall utföras.

POTATISENS VÄXTSTADIUM

i samband med sättningen på basen av GRUNDGÖDSLINGEN GÖRS

skiftesuppgifterna. Potatisen kan behöva ett kvävetillskott, vid regnigt och kallt väder, varvid kvävet urlakas och tillgången på näringsämnen kan vara svår. Det behövliga kvävetillskottet ges som bladgödsling när raderna börjar växa ihop och senast före slutet av blomningen (tillväxtstadium 50-69).

Det behövliga kaliumtillskottet kan ges på raderna i samband med kupningen eller i slutskedet av knölbildningen vid växtstadierna 60-80. Kaliumnitrat eller magnesiumnitrat som ges som bladgödsling sprutas senast vid blomningens början (växtstadium 59-60). åtgärdstabell för potatis finns i Odlingsguiden på sid 63. Där delas växtskyddets åtgärder i åtgärder som baserar sig på basåtgärder och observationer. Till basåtgärderna hör betningen av potatisutsädet, bekämpningen av ogräset, bladmögelbesprutningarna och avlägsnandet av blasten.

VÄXTSKYDDETS

Potatisens tillväxtstadier

EN UPPFÖLJNING AV GRÖDAN TILL HJÄLP FÖR ATT SÄTTA IN ODLINGSÅTGÄRDERNA VID RÄTT TIDPUNKT.

Utsädet betas före sättningen eller i samband med sättningen. Med betningen bekämpar man lackskorv.

Ogräsens basbekämpning görs vid potatisens groningsskede (tillväxtstadium 1-12) beroende på de preparat som används och på besprutningssättet. Man bör noga följa med grödans plantbildning och tillväxtstadium, så att man besprutar vid rätt tidpunkt. Det är skäl att beakta att av potatisens ogräspreparat har Senkor, Titus och Monitor grundvattenbegränsning.

Det finns flera alternativ vid bekämpningen av bladmögel på potatis. Besprutningarna mot bladmögel påbörjas vid stor risk för bladmögel, vid varmt och fuktigt väder redan vid tillväxtstadiet 19-20 då blasten växer. Om bladmögeltrycket är litet, påbörjas besprutningen, när raderna börjar växa ihop eller när man börjar se blomknopparna (tillväxtstadium 50). I Odlingsguiden, på sidorna 150-155, kan man bekanta sig

med olika bekämpningsmedel för bladmögel. avlägsnas före upptagningen av potatisen med Reglone (tillväxtstadium 91-95), endera som en eller delad behandling beroende på sort. Blastbesprutningen påskyndar mognaden och förstör bladmögelsporerna. Bruksanvisningen för Reglone finns i Odlingsguiden på sidan 156. Åtgärderna som baserar sig på observationer (sid. 63) förutsätter omsorgsfull uppföljning av grödan. Mekanisk ogräsbekämpning kan göras genom kupning eller sladdning av raderna. En komplettering av spårämnesbrissten med K-Erikoishiven-gödsel ger en extra satsning på kvaliteten.

Ogräs som senare bildar plantor, såsom tistel, mjölktistel, kvickrot, flyghavre sprutas med ogräspreparat vid växtstadiet12-15 (19). Loppor, stritar löss och tripsar bekämpas enligt förekomst.

Om man upptäcker koloradoskalBLASTEN KAN

baggar, bör man meddela EVIRA och inleda bekämpningen.

Vid kompletteringsbehandling av bladmögelsbekämpningen vid hårt bladmögelstryck bör man välja flera besprutningsmedel. Kvickrotsbekämpningen som görs efter skörden avslutar växtperioden på potatislandet. e t e x t a r j a r ö n k kö , k-lantbruks försöksgård

Närmare uppgifter från Odlingsguiden Odlingsguiden finns att få i K-lantbruksaffärerna. En snabbtabell om potatisens växtskydd finns på sid 82, växtskyddspreparaten finns på sidorna 149-156 och tankblandningstabellen på sidan 174. På Odlingsguidens sidor 157-161 finns allmänna direktiv gällande växtskydd och besprutning. Bilder av de vanligaste ogräsen finns på sidorna 162-163. Växtskyddets universaltabell finns på sidorna 170-173.

Odlingsguidens webbversion finns på adressen www.k-maatalous.fi/tuotteet/kasvinviljely/viljelyohjelmat/ perunat.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 35

1

Ett maskinbyte till en nyare modell av samma tillverkare är ett tecken på en lyckad maskinanskaffning på gården. Förutom produkten bör även eftermarknadsföringen vara i skick. På Rappula litar man på Potilas harvar.

1) Potila Master presenteras.

2

2) Med tre generationers styrka löper såningsarbetena, försäksrar Juho, Petri och Jaakko Rappula. De kan alla bistå med sin insats.

POTILAS HARVAR ALLTID PÅLITLIGA i Hollola har det funnits Potilas harvar i över trettio år. − Jordbearbetningsbehovet har under denna tid ändrat avsevärt, men Potila har alltid kunnat erbjuda en lämplig harv för behoven, berättar släktgårdens 13 husbonde Petri Rappula.

Gården hade mjölkkor ända till mitten av 70-talet. Från vall och fodersäd övergick man till veteodling, senare till maltkorn och rybs. − Kickrot och andra ogräs minskade med vall och kreatursgödsel men markstrukturen förändrades tydligt. Rybsen kom med för att förbättra markstrukturen och förbättra växtföljden, kommer den förra husbonden Jaakko Rappula ihåg.

Den odlade åkerarealen är 146 hektar, av vilket drygt 110 hektar är arrendemarker runt gården.

Skogsarealen är 140 hektar. Åkrarna är i huvudsak mjälleror. Som vanligt i Päijäthäme kan åkrarna på åssidan vara sand eller t.o.m. morän, nedanför mull och torv. − Variationerna i jordarterna på de annars svårodlade mjällerorna blottar bearbetningsredskapens egenskaper, säger Jaakko Rappula.

PÅ RAPPULA GÅRD

36 • ÅKER BIRKA • 1/2010

värdesättes hos Rappulas trots ändringar i basbearbetning och såteknik. − Såbäddsberedningen jämnar ut variationerna i förhållandena. Den ger förutsättningar för en lyckad sådd och en snabb och jämn broddskjutning, säger husbonden.

Det är vanligt i trakten med häftiga regnskurar under såningstiden. Man får inte en tillräcklig växtlighet till ytan om mjälleran slammat till och bildat skorpa. Det enda sättet är att söndra skorpan med harv. Förlusterna är i alla fall stora vid skorpbildningarna. − Ju snabbare broddskjutning, desto mindre är risken för skorpbildning, fortsätter han.

SÅBÄDDSBEREDNINGEN

ta pinndelning är den bra genomsläpplig, kommenterar husbonden.

Bearbetningseffekten är bra. − Det räcker med en körning, resten kompletteras endast där det behövs. Man har även gjort såbäddsberedningen direkt på rybsstubben. Frontsladden måste höjas om det finns mycket halm, även efterharven. använder man sig av alla basbearbetningsmetoder.

En del av åkrarna plöjs, en annan kultiveras och den tredje lämnas orörd. Naturängar finns så mycket som lagen tillåter, dessa fungerar på sätt och vis som en del av basbearbetningen.

Man övergick till kultivering redan för många år sedan och en stor del av åkrarna kultiveras på hösten. Man använder sig av en kultivator försedd med breda gåsfotsbillar. Såväl vårplöjning HOS RAPPULAS

har tjänat som harv på gården redan några år. Den har en tätare sex centimeters pinndelning, vilket var valbart vid köpögonblicket. Hydraulisk inställning av arbetsdjupet, fjädrande frontslladd, boggieaxlar även i sidosektionerna samt bakribbvält och efterharv var då Masters standardutrustning. − Jämfört med den föregående har harven blivit större och fått flera pinnaxlar. Trots den täPOTILA 600 H MASTER

som att man lämnar som stubbåker har dock ökat sina andelar från år till år.

En del av valen är följder av miljöstödsvillkoren, men ekonomin är ett annat vägande kriterium. − Fastän kostnadsjakten styr mot en minskning av bearbetningen, försvarar de skadliga verkningarna såsom växtsjukdomar och ogräs, användningen av plöjning, speciellt på problemskiften, funderar husbonden. bearbetningsbehov förklaras delvis med Tume Vega Mini Till-kombimaskinen. Skivbillarna har visat sig vara driftsäkra. Utsädet fås just dit man vill. − Skillnaden i bearbetningsbehov jämfört med den förra Tume Vältkombin är tydlig, med Vega skulle man under goda förhållanden på lätta jordar kunna så direkt ETT REDUCERAT

på stubben, berättar såningsmannen Petri Rappula.

Den gamla husbonden Jaakko eller någon av de båda pojkarna Juho eller Juuso Rappula kör ofta traktorn under harvningstiden. Ett speciellt tack ger de åt den långa harvens utjämningsförmåga och den hydrauliska inställningen samt åt de bärande boggiehjulen för hela arbetsbredden.

Föraren har en träpinne, som används flitigt vid mätningen av arbetsdjupet. − Speciellt viktig är det att följa med skiftets, jordartens och basbearbetningssättets variationer. Man bör ge sig tid att sätta sig på knä eller skrapa i jorden, så att man vet vad det är fråga om, påminner Jaakko.

­ uha vid Lahden MaatalouspirkK ka. Han har redan 33 år bakom sig som maskinförsäljare. − Han är en verkligt pålitlig försäljare, som ger råd och hjälper även efter att affären är gjord. Man vågar skaffa sig även nyheter, när man kan lita på att allting ordnar sig även om något oförutsett skulle hända, funderar Petri Rappula.

De gamla maskinerna har gått i byte. − Man har alltid skött bra om maskinerna, varför de även behållit sitt värde, säger husbonden och önskar en litet större arbetsbredd på sin harv. Potila 600 H Master, som är i fullgott skick torde snart finnas till salu i Lahtis. e t e x t m at t i k a l l i o , f oto n m at t i k a l l i o och anne penttilä

för gårdens upprepade Potila- och Tume-affärer är maskinförsäljare Jouko EN STOR BETYDELSE

1/2010 • ÅKER BIRKA • 37

GODA SKÖRDAR med skiftesvis valda metoder

Turkka Salmi eftersträvar och får goda skördar: av hybridrågen 6,5 och av rybsen 2,4 ton per hektar. Åkrarna är jämna lerjordar.

Salmi planerar dock sådd och bearbetning skiftesvis.

såväl direkt på stubben, som i jord med reducerad bearbetning och i plöjd mark. Salmi odlar timotejutsäde och vid upptagningen av vallen behöver han plog.

På jordbearbetningssättet inverkar detta, att Salmi som basgödselmedel använder rötslam från en biogasanläggning. Han kör detta från Åbo under den tid då marken är frusen och lägger slammet i högar på åkern. För detta har han ansökt om lov för sina gödselhögar. Slammet sprids av en entreprenör.

PÅ GÅRDEN SÅR MAN

38 • ÅKER BIRKA • 1/2010

Rötslammet innehåller speciellt fosfor och kali, varför man vid sådden behöver använda endast 100-200 kilo salpeter. Om det behövs spårämnen, ges dessa i samband med sådden med en anordning för sådd av småfrön. Slammet är även ett bra humusgödsel för lerjordar. börjar med glyfosatbesprutning av vinterstubbåkrarna, 2-3 liter/ha. Detta låter man verka ett par dagar, varefter man på stubben sprider rötslammet och myllar in detta med ett VÅRENS ARBETEN

tallriksredskap med en körning.

Salmi låter den bearbetade marken torka ett par dagar. Han anser torkningsfasen vara nödvändig. − Ytkornen hårdnar och tål en överkörning med en bakvält. Åkerns fuktförhållanden jämnas även ut. Skogskanterna är litet fuktiga, fast största delen av åkern är som bäst, beskriver Salmi.

Samma arbetssätt använder han även då han sår rybs på vinterstubben. Det är bara den skillnaden, att han bearbetar till 2-3 cm:s djup. − Bearbetningsdjupet är rätt, när ytskiktet börjar damma med bearbetningsredskapet. Ärternas såbädd bearbetas djupare. Sådjupet är 5-6 cm. Salmi odlar matärter. och vid rätt tidpunkt utförd bearbetning och sådd är grunden för en god skörd.

PÅ RÄTT SÄTT

1) Tume Nova Combi presenteras. Turkka Salmi sår med sin egen maskin såväl direkt, med reducerad bearbetning och på plöjd mark. Alla bearbetningssätt behövs.

2) Turkka Salmi har gjort ett avtal om 50 % växttäcke. – Avtalet om växttäcket lämpar sig inte för en ”fjäskare”, säger Salmi.

PÅ RÄTT SÄTT OCH VID RÄTT TIDPUNKT UTFÖRD JORDBEARBETNING OCH SÅDD ÄR GRUNDEN FÖR EN GOD SKÖRD.

2

Kvalitetsflis genom torkning Salmi producerar och säljer även kvalitetsflis. Flisen torkar han i flislagret, torken rymmer 350 kubik per gång.

Flistorkens botten är gjord av ihåliga element. Torkningsluften kommer från huvudkanalen in i de ihåliga elementen, och i dessa borrade Salmi 20 mm:s lufthål med 20 cm:s avstånd från varandra.

Salmi tömmer flistorken med frontlastare, för vilket man mellan elementen gjutit plattstål på kant.

Plattjärnets kant är några millimeter

ovanför betongytan. Frontlastarskopan glider på plattjärnen.

Turkka Salmi är med i det av hans far grundade värmeföretaget Lounais-Suomen Hakelämpö Oy. Företaget köper flisråvaran, flisar och levererar flisen till kunderna. Till en del kunder levereras enbart flis till andra säljer företaget megawatt: detta sköter om värmeanläggningens hela verksamhet.

Flisen transporteras med fyra bilar och Turkka Salmi sköter trafiken.

Man har arbete alla dagar.

1

− Sådden är ett arbete för den noggranne.

Noggrannheten beskrivs av, att Salmi sådde i Koneviestis direktsåförsök rybsen med den egna NovaCombin. Försöksrutans ekonomiska resultat var bäst, 539€/ha, då resultaten kom upp till 377 euro. Skörden var 2 bäst, 2660kg/ha, och var endast 10 kg/ha sämre än den bästa rutan. I det här projektet fick han hjälp av maskinförsäljare Risto Peltola vid Loimaan KMaatalous. såningsarealen i Pöytis är 170-230 ha, av detta är egna åkrar inklusive arrendemarker 130 ha.

Salmi har röjt 15 hektar nya åkrar. När träden fällts på vintern, tas kvistar och stubbar bort under våren. På sommaren plogdräneras området. Jordbearbetningen DEN ÅRLIGA

görs med en vanlig åkerfräs och på hösten sås redan råg på nyröjningen. Ett år efter att trädfällningen påbörjats finns redan rågbrodd på åkern. − Nyröjningen fås inte i skick enbart med maskiner, borttagningen av stubbrester och stenar kräver även manuellt arbete. har man inte råd att pruta på, speciellt inte då det gäller sjukdomsbekämpningen, när man i brodden ser en bra tillväxtpotential. − De moderna sorterna är riktgivande, men antagligen även känsligare för växtsjukdomar. För att dra nytta av skördepotentialen förutsätts full bekämpning.

Uppgifter om växtskyddet diskuterar Salmi med sina studiekamrater från Mustiala.

En god skörd sänker vetets proVÄXTSKYDDET

teinprocent. För att höja proteinhalten sprider Salmi granulerad urea i det skedet, när axet börjar synas.

Salmi fliseldning som basvärme. Gårdscentrumets flispanna har en effekt på 220 kW. Radiatorn i torken är till sin effekt till och med överstor, 450 kW. Med flisvärmen fås torkluften att stiga till 50-60 grader. Tilläggsvärme kommer från den 300 kilowatt stora oljepannan.När kylningen av torksatsen inleds ändras cirkulationspumpens varv med frekvensomvandlare till noll.

När torken fylles, läggs vattencirkulationen på mindre, varvid vattnet som finns i rören och i radiatorn redan värms upp. När torkningen sedan inleds, får man ur flisen snabbt full effekt. e I TORKEN ANVÄNDER

1/2010 • ÅKER BIRKA • 39

TĂ„NKMF

TĂ„NKINNOVATION VISION INNOVATION LEDARSKAP KVALITET PĂ…LITLIGT STĂ–D STOLTHET ENGAGEMANG

Den enda pĂĽ marknaden som kan utrustas med lutande motorhuv.

Nu pĂĽ kĂśpet! .' .' NPEFMMFS

Dyna-4 90-155 HV MF 4455 (101 hv)

MF5400

MF 5455 Dyna-4

MĂĽngsidig och ekonomisk investering

g och oplin re pü k p p Kna talmäta Digi kÜpet!

Marknadens bästa sikt vid frontlastaranvändning!

t 1FSLJOT M T DZM NPUPSFS NFE WFOU DZM t $PNNPO 3BJM NPUPSFSOB NFE QSPHSFTTJW 5SBOTQPSU #PPTU FYUSBFGGFLUFHFOTLBQ QĂŒ PDI IBTU PNS TPN TUBOEBSE t .BY FGGFLU IW .BY WSJENPNFOU VQQ UJMM /N t 4OBCCWĂŠYFM NFE GZSB TUFH PDI TUĂŠMMCBS IZESBVMJTL SJLU OJOHTPNLBTUBSF TPN HKPSE GĂšS GSPOUMBTUBSBOWĂŠOEOJOH t &MIZESBVMJTLB PNSĂŒEFTWĂŠYMBS PNSĂŒEFTCZUF VUBO LPQQMJOH t 4UBSL IZESBVMJL M NJO mOOT TPN UJMMCFIĂšS t 5ZTU IZUU FSHPOPNJTL NBOĂšWSFSJOH

Ç Ç Ç Í˜ĹŹĹ˝ĹśÄžĹŹÄžĆ?ĹŹĹ˝Í˜ÄŽ

www.k-maatalous.ďŹ www.k-maatalous.ďŹ

K-LANTBRUK

Med den traditionella S-pinnharven erhåller man en bra såbädd. Vid vårbearbetningen av vinterstubbåker stockar den dock. Mulitvas nya TopLine Super bryter dock denna myt.

MYTBRYTAREN lämpar sig för såbäddsberedning av åkrar som bearbetats på hösten, men även för UTGÅNGSLÄGET vårbearbetning av vinterstubbåkrar och spridning av halm efter tröskningen.

Arbetsdjupet begränsar sig dock till 5-6 centimeter. Den är inte tänkt som en ersättare för kultivatorn.

Stockningsfriheten har åstadkommits genom att placera pinnarna i 8 rader och med att harvens ram är 8 cm högre mätt från pinnens spets än den traditionella S-pinnharven. Avståndet mellan pinnarna är 10 cm och billspetsens bredd är 6 cm. Man får ett rätt jämnt bearbetningsbotten, lika jämnt som med den traditionella S-pinnharven, enligt undersökningar.

Själva pinnen är 12 x 65 mm.

Vårbearbetning av en orörd vinterstubbåker kräver en styv pinne.

TOP LINE SUPER

1

VID VÅRBEARBETNING-

2

BEARBETNINGSALTERNATIV

av vinterstubbåkern har man vant sig vid att använda tallriksredskapet tack vare sin stockningsfrihet.

Tallriksredskapets

EN

bearbetningsbotten är dock märkbart ojämnare än TopLine Supers.

På hösten kan man även sprida halm med TopLine Super. Den bästa körriktningen är tvärs över tröskningsriktningen. Det får inte finnas djupa spår på åkern, ty dessa gör körandet otrevligt. Vid halmspridningen låter man pinnarna snudda i markytan.

Vid stubbearbetningen efter tröskningen sänkes pinnarna något lägre för att ogräs- och tröskförlustskärnorna skall fås att gro.

Vid bearbetningen av stubben är det bra att ha en något större körhastighet, än man vant sig med Spinnharven. Då fungerar harven effektivare enligt erfarenheterna. stöder sig under bearbetningen på boggiehjulen.

BearbetningsdjuRESULTAT pet regleras med vändbara inställningsbitar på mittsektionens cylinderstång. Dessa begränsar sänkningen av harven till en viss och önskad nivå. Sidosektionernas lyftcylindrar är kopplade till serien med mittsektionens cylinder. Sålunda regleras sidosektionernas arbetsdjup automatiskt till samma djup HARVEN

3

som mittsektionens.

Frontsladden är standardutrustning. Vid halmharvningen bör sladden naturligtvis hållas uppe.

Den fjäderbelastade ribbvälten är även en standardutrustning. Ribbvälten krossar kokorna bra och åstadkommer en bra yta. Den tvådelade efterharven är en extra utrustning. Den så att säga sorterar det finfördelade materialet till bearbetningslagrets botten och lämnar det material som är mindre känsligt för slamning på ytan.

TopLine Super fås som 6-, 7och 8-meters breda. Den största modellen kräver redan en traktor på över 200 hk. Den orörda vinterstubben tar på krafterna och för det andra bör man även hålla en viss hastighet.

I och med att kravet på ett växttäcke kom med som en stödform utvecklades TopLine Super snabbare. Utan detta skulle harven troligen inte kommit till. Den första prototypen provades redan på våren 2007. Harven har utvecklats enligt de erfarenheter som erhållits under tre säsonger och de första maskinerna kommer till försäljning till sådden 2010. − Intresset för harven har varit som man väntade sig. Detta visar att det på marknaden funnits en lucka gällande TopLine Superharven, säger Juha Erkkilä vid Dometal Oy. e

Vårbearbetningen av vinterstubbåkern kräver i de flesta fall två körningar, men som motvikt får man med denna även en såbädd som duger till och med för en släpbillsmaskin.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 41

LIVSMEDEL

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN

Hur skall den finländska livsmedelskedjan rusta sig för klara framtiden? Vilka är de största utmaningarna?

Vad borde livsmedelskedjan och de politiska aktörerna göra?

Vem är bättre att svara på de här frågorna än MTK:s ordförande Juha Marttila.

Bör göras till ett ”brand”:

ANSVARSFULL LIVSMEDELSKEDJA

Juha Marttila har mjölkproduktion med 80 kor på sin egen gård. Denne intressebevakare för basproduktionskedjan tycker om matlagning, men det har han tid med närmast bara på söndagar.

Bravuren är grytor.

- Rotsaker och kött, t.ex. älgkött i grytan och in i ugnen med det. Familjen kan åka ut på friluftsliv och maten är färdig när man kommer in. Det är enkel och god, riktig söndagsmat.

42 • ÅKER BIRKA • 1/2010

Juha Marttila är 20:e intervjun i serien Livsmedel.

att få till stånd en långsiktig och balanserad politik, så att bönderna kan utveckla sina gårdar, säger Juha Marttila.

- Utmaningen är att politiken inte längre är bara stöd- eller lantbrukspolitik. Många andra politiska delområden finns också med.

Den viktigaste är kanske miljöpolitiken, vars inriktning nuförtiden är något bekymmersam. Under den här regeringen har det kommit fram sådana projekt som, om de realiseras, försvårar lantbrukets förutsättningar, t.ex. saker i anslutning till vattenskydd och miljölov. Det är klart att samhället måste få säga sitt i miljöfrågor, men vi borde få verka med samma spelregler som övriga Europa, betonar Marttila.

Ett annat viktigt politikområde som inverkar på lantbrukspolitiken är energipolitiken, speciellt bioenergin.

DET VIKTIGASTE ÄR

å ena sidan anpassa sig, å andra sidan få investera i tid i ny teknik. Man borde få utvecklingen inom bioenergin vänd till en möjlighet.

Positivt är gårdarnas överraskande snabba produktivitetsökning under EU-tiden.

- Den bygger på kunnandet i kedjans olika steg och består av många saker: ökad gårdsstorlek, ny teknik och utvecklingsarbete inom t.ex. växtsorter och foder. Å andra sidan har vi fått ett försämrat insats-avkastningsförhållande, som försämrat gårdarnas inkomst. Att förbättra detta är hela kedjans angelägenhet. Enligt Marttila måste vi lyfta fram de inhemska livsmedlen.

- Vi bör göra ett ”brand” av den ansvarsfulla livsmedelskedjan. Det här är ju ingen ny sak. De inhemska livsmedlen sysselsätter och har redan länge haft god kvalitet. En ny tid kräver nya tänkesätt, vi måste väcka konsumenternas intresse.

Prisbildningen är en sida av saken. Genom produkter som ger - GÅRDARNA MÅSTE

konsumenten mervärde gör man kakan större, så det blir mer för hela kedjan att dela på. måste målet förstås vara en lönsam affärsverksamhet. Det är viktigt att bonden får en rättvis del av kakan. Alla är ansvarsfulla aktörer och jag tror att den inhemska produktionen är en konkurrensfördel för den inhemska handeln.

Det är livsviktigt att hela kedjan är genomskinlig för konsumenten, säger Marttila, och berömmer MTT:s forskningsprogram, som studerat och klarlagt livsmedelskedjans ansvarstagande ur många aspekter.

- Frågan om kolfotspår är mest akut, för att bestämma det borde man skapa vettiga internationella standarder. Det är inte vettigt att jämföra kolfotspår t.ex. för ett kilo kött, potatis och vatten, eftersom de ändå inte är alternativ som utesluter varandra på en familjs matbord.

Här håller det enligt Marttila på att gå som i intressebevakningen i skogsfrågor. På EU-nivå finns ingen gemensam skogspolitik, och nu bereder man lagstiftningsprojekt på olika håll utan samordning. Samma gäller energi-, miljöoch vattenfrågor, som inverkar på lantbruket.

- Varken Finland eller EU har någon naturresurspolitik, som skulle hantera projekten som en helhet. Det skulle behövas ett naturresursministerium.

– PÅ VARJE NIVÅ

är en del av de offentliga tjänsterna. På denna grund skapades EU:s jordbrukspolitik för 50 år sedan, och för den krävs ett stort bidragssystem.

Marttila frågar sig om livsmedlen kan ha ett pris som motsvarar produktionskostnaderna.

- Den socialpolitiska rollen borde höra någon annanstans än till jordbrukspolitiken.

BILLIGA LIVSMEDEL

Den nyliga livsmedelskrisen gjorde att alla nu på sitt håll bereder sig att försörja sin egen befolkning.

Finland och Europa kan inte göra sig beroende av världsmarknaden.

- Också Europa bör inta en mer ”självisk” ståndpunkt i detta. Vi borde både få rätt pris på livsmedlen och trygga den inhemska produktionen.

Att olika regioner befinner sig i olika utvecklingsfaser gör det svårt att skapa spelregler för världshandeln.

- Om man i WTO-förhandlingarna utgår från att alla befinner sig i samma situation, blir det problem för dem som avviker från medeltalet: Afrikas länder har inte råd att köpa livsmedel, och i länder som Finland blir produktionskostnaderna för höga. Redan nu har Finland stränga krav för produktionen jämfört med övriga Europa, och Europa har stränga krav jämfört med övriga världen. i produktionen är nu att rekommendera för de gårdar för vilka det är ekonomiskt möjligt, tycker Marttila.

- Livsmedelsmarknaderna är mer cykliska än tidigare. Nu är vi på bottnen, och alla prognoser pekar uppåt. Jag förstår visserligen att man lägger många icke-nödvändiga projekt på is när man befinner sig i vågdalen. Trots det borde investeringarna göras på minst 10 – 15 års sikt.

Det är troligen också lättare att få finansiering nu. Också bra projekt kan bli utan finansiering på grund av ansökningsprocedurens konkurrensförfarande, om man väntar med investeringen tills alla andra också är i farten. e ATT INVESTERA

text anne penttilä, bild jaana kankaanpää

beakta det globala i livsmedelsproduktionen.

MAN MÅSTE OCKSÅ

1/2010 • ÅKER BIRKA • 43

Mikko Elovaara ansåg att man med Claas Jaguar 950 -självgående hack i framtiden skördar ensilage och spannmålsensilage på sammanlagt 800 hektar per år.

EFFEKT I SKÖRDEA

text och f oto seppo nykänen

Claas Jaguar 950

Lantbruksföretagare Mikko Elovaara i Kiuruvesi sägs vara en handlingens man.

Under de senaste åtta åren har åkerarealen vuxit från 40 hektar till över 300 hektar.

Köttdjuren är drygt ett tusen.

44 • ÅKER BIRKA • 1/2010

ARBETET 1/2010 • ÅKER BIRKA • 45

V

ALLODLINGEN

är huvudproduktionsinriktningen på gårdens åkrar, och denna har man även satsat på. På våren köptes en ny Claas Jaguar 950 – självgående hack, vars anskaffning Mikko Elovaara noga övervägde. − Tidigare använde vi oss av rundbalnings- och tubinplastningsmetoden. Investeringen kan inte motiveras enbart med plastens pris. Förutom hacken skaffade jag två ca 40 kubiks transportvagnar.

Man måste själv planera helheten ordentligt. Nog måste investeringens intäkter sökas från de minskade totalkostnaderna och produktionsdjurens förbättrade tillväxt.

Ensilage skördas på en gång från 280 hektar och spannmål

Nya yrkessågar!

skördades med direktslåtterbord från 86 hektar senaste sommar.

Den totala skördearealen stiger till över 600 hektar. Elovaara har inte ens tänkt på entreprenadarbeten, fastän skördekedjans effekt nog skulle räcka till. − Jag räknade med att med denna maskin klarar vi oss i minst 10 år med vår användning. Om jag på alvar skulle ge mig in på entreprenadverksamheten, skulle bytet av maskin vara aktuellt redan efter tre år. När man röjer mera åkrar, stiger den totala skördearealen redan i sommar till 800 hektar. Där finns nog tillräckligt med arbete för dessa maskiner, säger Elovaara.

MED FULL UTRUSTNING fulladdad med teknik och det finns rikligt med automatfunktioner. Speciellt vill Elovaara lyfta fram vässnings- och MASKINEN ÄR RÄTT

ensileringsmedelsfunktionerna.

Olika långa vässningsintervaller kan programmeras in i maskinen.

När tiden är ute, meddelar maskinen behovet av vässning. Elovaara har programmerat vässningar till varannan timme. Mellan lassen sänkes varven och man trycker på en knapp, automatiken sköter vässningen under två minuter. Föraren behöver inte göra annat än se på displayen i vilket skede vässningen befinner sig.

Det finns tre användningsmöjligheter för ensileringsmedlet, av vilka Actisiler var i användning vid tiden för reportaget: i styrningscentralens display programmeras doseringen från 200 ml till 7500 milliliter. Med den doseringen som då användes räcker 30 liter ensileringsmedel till för 1200 ton. 12 påsar mjölksyrabakterier hade använts i blandningen.

Yrkeshuggarna har testat också de här nya modellerna i finska Lappland. Pålitligheten - hållbarheten - funktionssäkerheten är av toppklass!

• Lätt och hållbar stomme av magnesiumgjutgods, autom. halvgasfunktion • Starkare gnista (MPI) vid förnyad start • Effektivare kylning • Effektiv vibrationsdämpning • Lätt att serva - bl.a. rengöring av luftfilter utan verktyg • Kedjespänning från sidan och nya behållarkorkar av S-modell

Dolmar PS-4605

Dolmar PS-5105

• 45,6 cm³ • 2,6 kW • max. 14500 rpm • 5,1 kg

• 50 cm³ • 2,8 kW

595,-

Priserna (inkl. mvs) gäller till slutet av februari 2010.

620,-

K-LANTBRUK

HACKEN ÄR FYRHJULSDRIVEN OCH DÄCKUTRUSTNINGEN ÄR DEN BREDASTE SOM FINNS ATT FÅ.

Spannmål skördades med direktslåtterbord från 86 hektar senaste sommar.

NOKKA LYFTER DET DEN LOVAR!

För lätt och snabbt vedarbete Hakki-Pilke 2X S+

r • Hydraulisk rullmatning un de Ännu månad! hela trädet lätt till klabbar ri • Kapning med 13” svärd janua lätt att serva och skärpa • Klabbklyvning med 2 2%) mvs 2 cylindrar och flyttning med (inkl. v.kostn. + le 4 m:s transportör

-, 0 9 4 .

5

Nokka -skogslastare redan i över 30 års tid! a • Jämn och stark lyftkraft på Nokk HR hela rörelsebanan 69 HK43tare • Hydraulslangarna är väl s la skyddade i bomlederna • HR - hydraulisk pilotstyrning av ventilbord • Lågt arbetstryck - 165 bar

-, 0 9 9 .

12 2%) mvs 2 (inkl. v.kostn. + le

Priserna gäller i K-lantbruken till slutet av januari 2010.

Hotti - Naturlig uppvärmningspellet

Användningen av HOTTIpellet är prydlig, effektiv och miljövänlig - ekologiskt hållbart alternativ för uppvärmning av såväl större som mindre utrymmen.

− Den första skörden var enligt analysresultaten av berömlig kvalitet. Om kvaliteten även i fortsättningen hålls bra, så inte vill man börja använda stora vätskemängder. När medlet börjar ta slut, kan man ringa transporttraktorns förare och be honom hämta mera fast med en 10 liters kanister.

Ensileringsmedelsdoseraren fungerar helt automatiskt. Fastän hacken och pickupen roterar, kopplas inmatning av ensileringsmedel på först när maskinen sättes i rörelse. Hacken är fyrhjulsdriven och däckutrustningen är den bredaste som finns att få: fram 900 mm och bak 750 mm:s däck. − Nästan allt består av nyröjningar och det finns mycket branta ställen. De nya åkrarna bär inte maskinerna lika bra som de gamla och fodret fås bort från alla platser, säger Elovaara.

VIKTIGT MED EN JÄMN STRÄNG är bakom, och vi har inte haft några bekymmer. Betydelsen av en jämn sträng klarnade i begynnelseskedet. − En ojämn sträng gör körningen långsammare och förorsakar belastningar på maskinen, men maskinen DEN FÖRSTA SOMMAREN

HOTTI pellet

• lätt att lagra • förstklassigt värmevärde • energi ca 100 kWh/20 kg säck (>4,7 kWh/kg)

Versowood är den största privata träförädlaren i Finland. Vår omsättning överskrider 200 miljoner euro och vi exporterar till över 40 länder. Koncernen sysselsätter ca 700 personer. Vår pelletfabrik finns i Vierumäki och dess produktionskapacitet är ca 60 000 ton träpellet per år.

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Med den doseringen som då användes räcker 30 liter ensileringsmedel med mjölksyrabakterier till för 1200 ton.

stockade sig inte en enda gång vid ensilageberedningen. Det är lätt att ställa in en lämplig körhastighet om strängen är jämn.

Ett medelmåttigt resultat vid ensilageberedningen har varit ca 10 hektar i timmen från en 12,5 meters strängläggare. Pickupen är 3,8 meter bred, varvid strängen inte med våld behöver packas smalare. Nästan alla åkrar ligger kring gårdscentrum. Den längsta körsträckan är ca tre kilometer, varför det räcker med två vagnar. Mikko säger rent ut att han varit synnerligen nöjd med sin Claas. − Maskinen har visat sig vara just sådan som man lovade. Investeringen var ett hopp in i det okända och det ser ut att ha lyckats, tillvaron känns lätt. Hytten är öppen och tyst, från denna ser man bra åt båda sidorna och utblåsningstratten syns alltid. Alla de viktigaste manöverorganen finns inom räckhåll, nästan alla inställningar kan utföras utan att stiga bort från hytten. − Maskinen är väl skyddad. Sten- och metallsensorerna fungerar effektivt, och stannar pickupen och inmatningsanordningen innan främmande föremål kommer fram till betten. Genom att köra inmatningen bakvägen avlägsnas i allmänhet det främmande föremålet. Något om metalldetektorns noggrannhet berättar följande händelse, när man inte tänkte hitta en ståltråd bland materialet. Man började redan misstänka, att där inte fanns något, men den hittades nog, kommer Elovaara ihåg.

En ståltråd är mycket farlig om den gått genom hacken. I värsta fall märker man inte stumparna och en halv meter ståltråd kan ta kål på flera djur. e

Färskensilerad spannmål Mikko Elovaara skaffade till sin hack ett skärbord för direktslåtter utöver pickupen. Skäraggregatet som fungerar enligt tallriksslåttermaskinens princip har en arbetsbredd på 610 cm, och det kopplas i samma fastsättningar som pickupen. Direktslåttern användes enbart vid beredningen av färskensilerad spannmål.

Förra sommaren skördades 86 hektar. I framtiden har man planer på att öka spannmålsarealen till 100-120 hektar. Allt skall skördas som ensilage. − Skördehastigheten var 4-7 ha i timmen beroende på gröda och skifte. Med spannmålen fick jag hacken att stocka sig för första gången, orsaken fanns mellan sitsen och ratten, erkänner Elovaara. − Jag monterade kärnkrossen på plats och glömde inställningen på det minsta, varvid det blev stockning i den kraftiga havregrödan. Det är synnerligen lätt att montera kärnkrossen på plats.

Avståndet mellan valsarna d.v.s. krossningseffekten regleras med eldrift från hytten. Kärnkrossen är ett måste, emedan de hela kärnorna nödvändigtvis inte smälter i nötboskapens magar, varvid spannmålens näringsämnen går förlorade. Beträffande kostnaderna är ensileringen av färsk spannmål betydligt förmånligare än den traditionella tröskningen. Många arbetsskeden kommer bort och det kommer rikligt med en bra och näringsrik fodermassa.

Vapos strötorv håller luften ren och djuren torra Passar utmärkt bl.a. i ladugårdar, stall, svin- och hönshus.

• Mäktig sugförmåga - mindre arbete - mindre gödsel, sur (pH 4) • Binder ammoniak och näringsämnen • Förebygger spridning av skadliga svampsjukdomar • Bekvämt liggunderlag, minskar flugorna • Komposteras snabbt

NYHET! Strötorvskiva

• 400x600x25 mm, på pallen 200 skivor

Strötorvbal 250 liter

• 400x310x900 mm, på pallen 21 st

Vapos strötorvrundbal

• Vikt ca 300 kg Strötorv ca 2,2 m3

Vapos strökutterspånrundbal • Vikt ca 300 kg • Strökutterspån ca 3,0 m3

Torkat hyvelspån är lösningen för gårdar där man värderar både människornas och djurens välmående.

K-lantbruk kutterspån 25 kg • Tack vare behändig balstorlek lätt hantering, lagring och utbredning.

• Passar också som underlag för keldjur och för kompostering • 400 x 370 x 800 mm • På pallen ca 9 lös-m3

Modern, kostnadseffektiv och bra uppsugande lösning för häststall EURO-LIN -strölin ®

Förutom sin överlägsna uppsugningsförmåga är det dammfria naturmaterialet också lätt att göra sig av med.

Allt i a samm ! bal

• Binder fukt och lukt effektivt.

• Förbättrar luftkvaliteten • Förhindrar uppkomst av hovproblem • Snabb och lätt att städa • - för underhåll enbart ½-1 bal per vecka.

• Kan föras t.o.m. direkt på åkern.

• Förpackat i behändiga 20 kg:s balar, på pall 30 balar

(Som leveransförsäljning)

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Jari Säisä och Jukka Sorvisto har skördat sitt ensilage tillsammans under hela den tid de varit husbönder. Samarbetet mellan gårdarna har börjat redan under deras farfäders tid. Beträffande tekniken har männen kommit till en bogserad JF-Stoll FCT 1355 –exakthack.

ENORM SKÖRDEEFFEKT MIN mest robusta exakthack var sist och slutligen lätt, säger Jari Säisä. Samarbetskumpanerna i Nivala har lång erfarenhet av JF:s skördemaskiner.

De har utan undantag visat sig vara starka och effektiva maskiner.

De är dock rätt lätta i förhållande till sin effekt. Man har satt metall på sådana platser där detta behövs.

För det andra har man undvikit onödigt kraftig konstruktion. Kronan på verket är materialet som är av hög kvalitet. − Valet underlättades även av detta, att det för tillfället inte egentligen finns konkurrenter, åtminstone inte i de bogserade exakthackarnas serie. Den nuvarande boomen med självgående hackar torde ha skrämt bort de övriga tillverkarna av bogserade exakthackar från marknaden, antar Säisä.

Som alternativ fanns egentligen endast en hackande pickupvagn.

VALET AV JF-STOLLS

50 • ÅKER BIRKA• 1/2010

Säisä säger att utan samarbetskumpan skulle man skaffat en pickupvagn till gården. Den skulle troligen även varit JF-Stolls vagn försedd med en riktig hack. Ingendera av husbönderna känner för ensilage i rundbalar. Efterhanteringen av balarna är minst sagt problematisk.

För detta ändamål hade man varit tvungen att skaffa alldeles egna maskiner. Det är bekymmersfritt att hantera hackelse av bra kvalitet.

Denna transposrteras med minilastare direkt till foderbordet.

Samarbetskumpanerna anser att ensilagets kvalitet är viktigare än skörden av ensilaget. Kvaliteten prutar man inte på det minsta. Exakthackens överlägsna hackelsekvalitet var den andra faktorn, som avgjorde valet till exakthacken FCT 1355:s fördel. De använder båda syraensilering, och man sparar inte på syramängden. Till den effektiva hacken skaffades ge-

nast Elhos syraspridare. Av erfarenheterna visste man, att en vanlig pumpspridares effekt inte räcker till för FCT 1355. skördemaskinen har en effekt som skulle räcka till för tre gårdar av deras storlek, medger Säisä och Sorvisto. Gårdarna har sammanlagt 56 mjölkkor. Säisä göder upp tjurkalvar till slakt, men Sorvisto säljer tjurkalvarna vidare. Den sammanlagda skördearealen är ca 100 hektar vall.

Under de närmaste åren växer skördearealen. Sorvisto byggde förra sommaren flera båsplatser.

Trots detta kommer den nya exakthackens effekt inte ens att vara ansträngd. Vid skörden på våren gick det sammanlagt tre dagar den första våren. Höstskörden splittrades något på grund av det regniga vädret. En stor skördeeffekt lugnar enligt husbönderna nerverna speciellt DEN EFFEKTIVA

STRÄNGLÄGGNINGEN ÄR EN NÖDVÄNDIG ÅTGÄRD FÖR EN SÅ HÄR ROBUST SKÖRDEMASKIN.

Jari Säisä

JF-Stoll 1355 är som bäst på stora skiften, som nog finns i Nivala. Sorvisto kör hacken och fodervagnen efter denna så, att stängarna blir mellan dragtraktorns hjul. Med hacken kan man även lasta direkt i en fodervagn som körs bredvid.

Jukka Sorvisto

NSKAR STRESS under dåliga skördeförhållanden.

Silornas mottagningsförmåga sätter gränser för skördeeffekten. Speciellt då man inte prutar på att göra ordentligt utjämnade och packade lass. Speciellt vid plansilon under tak är det trångt. Orsaken är fram för allt deras smalhet. Säisä har en ny silo ute, vars bredd är 7 meter. Dess mottagningsförmåga är betydligt bättre än innesilornas.

För tillfället har man inte behov av att göra några speciella konster. Skördeeffekten räcker bra, och med hacken har man även tid att vänta litet. Transportsträckorna är så pass korta på de båda gårdarna, att för transporten av lassen anställer man i allmänhet endast en utomstående karl. har fallit på Jukka Sorvisto. Han berömmer exakthacken JF-Stoll för att vara en bra skördemaskin. Sorvistos traktor

har en effekt på dryga 200 hästkrafter. Detta räcker bra. Dock känns det som om en 300 hästkrafters traktor inte skulle vara för mycket. Fodervagnen som är kopplad till hackens dragkrok börjar väga efter hand som den fylls. Man bör då lägga i en lägre växel, så att inte dragmaskinen ansträngs för mycket.

Sorvisto berömmer JF-Stolls exakthack för dess enkelhet och goda hållbarhet. − Transmissionen i den här maskinen är enklare än i någon av de tidigare JF-Stolls hackar. Den är lätt att serva. Tack vare dess lätthet blir servicen även gjord. Dock skulle det vara på plats att öka pickupens lyfthöjd. Nu bör man vara försiktig framför allt under transporterna, då alla vägar inte är riksvägar.

HACKFÖRARENS ROLL

även tillsammans slåtterkrossen och strängläggaren. När slåtterkrossens arGÅRDARNA ÄGER

betsbredd är 3,2 meter och Claas – strängläggarens 3,5 meter, får man vid behov tre slåtterkrossträngar bredvid varandra. Detta kräver dock en körning fram och tillbaka, förrän den stora strängen är klar.

För detta arbete har man hittat frivilliga hos Säisäs efterkommande.

Strängläggningen är en nödvändig åtgärd för en så här robust skördemaskin. Utan stängläggning skulle maskinens effekt bli mycket dåligt utnyttjad. Dock skulle körhastigheten på åkern ändå hållas obekvämt hög.

JF-Stoll 1355 betjänar Sorvisto och Säisä troligen de kommande tio åren. Så gjorde även den förra JF-hacken. Fast gårdarnas produktion skulle växa även mycket under denna tid, skulle det inte råda brist på skördeeffekt i ensilageberedningen. e t e x t o c h f oto n j u s s i k n u u t t i l a 1/2010 • ÅKER BIRKA • 51

Nu kvalitetsfoder till NETTOPRIS!

PROTEINFODER

MJÖLKNINGSALLFODER

K-Agro LYPSY -allfoder Fodervärden

K-Agro LYPSY-allfoder

RY/kg ka / FE/kg ts

1,04

OIV g/kg ka/AAT g/kg ts

110

PVT g/kg ka/PBV g/kg ts

5

R.valk./Råprot., %/kg KA

17,6

Förmånligt och smakligt allfoder för mjölkkor vid sidan av normalt och bra ensilage. Innehåller våmskyddat fett och drank.

K-Agro TALOUS -allfoder Smakligt allfoder för året-runtanvändning vid sidan av bra ensilage.

Riklig ND-fiberhalt ökar ensilageätningen. Innehåller våmskyddat fett och drank 4 %, biotin.

K-Agro TUOTTO -allfoder Effektivt allfoder som ökar mjölkens proteinhalt för högproducerande besättningar och vid sidan av svårare smält ensilage. Innehåller 0,5 % glycerol, våmskyddat fett, drank och biotin.

NDF, %/kg ka

30

Tärkkelys/Stärk., %/kg ka

30

K-Agro TALOUS -allfoder Fodervärden RY/kg ka / FE/kg ts

1,06

OIV g/kg ka/AAT g/kg ts

113

PVT g/kg ka/PBV g/kg ts

13

R.valk./Råprot., %/kg KA

19,3

NDF, %/kg ka

27,5

Tärkkelys/Stärk., %/kg ka

28,5

K-Agro TUOTTO -allfoder Fodervärden RY/kg ka / FE/kg ts

1,11

OIV g/kg ka/AAT g/kg ts

118

PVT g/kg ka/PBV g/kg ts

24

R.valk./Råprot., %/kg KA

21

NDF, %/kg ka Tärkkelys/Stärk., %/kg ka

22,5 31

MINERALFODER K-Agro Vallmineral

Smakmineral som smågranulat för mjölkkor för året-runtanvändning också för diande kor.

K-Agro Kalkfattigt mineral Mineral för mjölkkor och dikor under sin- och eftersintiden.

Också för mjölkande kor tillsammans med klöverensilage.

K-Agro Kvigmineral

K-Agro LYPSY-halvkoncentrat Fördelaktigt halvkoncentrat för mjölkkor, dikor, kvigor och köttnöt.

Innehåller rikligt med protein och fibrer, litet stärkelse. Passar som komplement till rikliga mängder stärkelse innehållande eller stora spannmålsportioner. Innehåller biotin.

K-Agro VILJATON -halvkoncentrat För maximering av spannmålsanvändning, innehåller knappt med stärkelse.

Passar speciellt vid sidan av korndominerad eller vete innehållande spannmål.

0,5 % glycerol, drank, våmskyddat fett och biotin.

K-Agro VAHVA -halvkoncentrat Energirikt halvkoncentrat utan spannmål för högproducerande besättningar.

Innehåller våmskyddat fett, 1,0 % glycerol, drank och biotin.

K-Agro TUOTTO -halvkoncentrat Energirikt halvkoncentrat för högproducerande besättningar. Passar vid sidan av havre och havre-korn-blandning. Innehåller 0,7 % glycerol, våmskyddat fett, drank och biotin.

K-Agro RYBSGRANULAT Melasserat, granulerat rybsfoder som innehåller rybskross och komprimerad rybs samt balanserande kornfoder.

K-Agro KALVFODER Smakligt toppallfoder för kalvar i åldern 0-6 mån. Optimal fiber- och stärkelsehalt med avseende på våmmens utveckling.

Mästarens ENERGIFODER OCH VITAMINER MÄSTARENS ENERGISCHNIZEL 25 KG

• mångsidigt och smakligt, inneh. rikligt med energi samt viktigaste vitaminer

MÄSTARENS ENERGILÖSNING 10, 250 och 1200 kg • smaklig energiladdning i vätskeform för mjölkkor • passar utmärkt som ”lockningsfoder” för att öka besöksfrekvensen vid foderautomaten samt vid mjölkningsroboten

Specialmineral för nöt som föds upp för rekrytering.

Innehåller bl.a. 60 mg/kg biotin.

Tilläggsinformation om K-Agro produkterna hos K-lantbrukets foderförsäljare.

25 KG

MÄSTARENS E-VITAMINPELLETS 20 KG • inneh. selen • för alla husdjur • 20 kg säck / 600 kg:s pall

K-LANTBRUK

Tebbe LS 120 T visade sina fördelar senaste höst på en gödselspridningsvisning i Ilmajoki.

NOGGRANNHET I GÖDSELSPRIDNINGEN

även ett dugligt resultat, ty Tebbes fastgödselspridarna har klarat sig bra i tester runt om i Europa. Gödseln från det tolv kubikmeter stora lastutrymmet spreds jämnt, utan större vanliga kokor. I bottnen på lastutrymmet finns en tvådelad sprapelevator. Denna dras av fyra kedjor, som alla tål en belastning på 30 ton. Bottentransportören drivs av en hydraulmotor via en transmissionsanordning.

Med den hydrauliska baklämmens läge regleras den gödselmängd som kommer till två krossvalsar. Naturligtvis kan man även ställa in bottentransportörens hastighet. I lastutrymmets främre del finns en skala, där föraren ser baklämmens läge. Krossningsvalsarna finfördelar gödseln och fäller denna på två tallrikar med en diameter på en meter var.

Tallrikarna som roterar mot varandra kastar den finfördelade gödseln på åkern. Spridningstallrikarna och krossningsvalsarna drivs med traktorns kraftöverföringsaxel direkt, via en mellanMAN VÄNTADE SIG

lagrad axel och vinkelväxel. Krossningsvalsarnas kedjor smörjas alltid när baklämmen öppnas.

Bakom krossningsvalsarna finns en anan port, som styr gödseln till tallrikarna. Gödseln flyger genom öppningen mellan denna ports nedre del och tallrikarna.

Gödselstrålen är jämn och kontinuerlig, utan pauser då och då.

Spridningsbredden är upp till 40 meter.

En boggiekonstruktion försedd med bladfjädrar säkrar smidiga transporter. Transportegenskaperna förbättras ännu av en dragbom dämpad med gummidynor. För att förbättra säkerheten finns det trumbromsar på varje axel. Konstruktionernas hållbarhet säkras med de bästa materialen. Exempelvis flakbottnen är helt av Hardox-stål.

Gödselspridaren Tebbe är helt tydligt en exaktspridare, och bland de bästa. Med denna erhåller man ett bra spridningsresultat även med krävande gödselslag, såsom med fjäderfägödsel. Tack vare bakporten är det lätt att föreställa sig

att även spridningen av kalkliknande material skulle lyckas. i Ilmajoki presenterades även kultivatorn Lemken Smaragd 9. Med denna myllades den med Tebbe spridda gödseln in.

Kultivatorn försedd med utjämningstallrikar och två ribbvältar gjorde ett ypperligt resultat.

Med Smaragd hände en olycka, vilket brukar ske vid arbetsuppvisningar. Det nästsista bettet mot kanten träffade en rätt stor sten i full fart. Maskinen klarade sig oskadd, just som försäljningschef Ari Soisalo lovade vid presentationen. Endast brytbulten byttes och körningen fortsatte.

Med brytbulten säkrar man de fall, där enbart en fjäderutlösning inte räcker till för att skydda maskinen.

Smaragdens resultat var verkligen enastående. Stubben blandades väl, för att inte tala om gödseln. Den ovanligt torra hösten hade naturligtvis sin andel i det fina resultatet. e VID VISNINGEN

Enligt försäljningschef Ari Soisalo har Tebbe fått de bästa resultaten beträffande spridningsjämnheten såväl i DLG:s, Lantmannens som Profis tester.

t e x t o c h f oto j u s s i k n u u t t i l a 1/2010 • ÅKER BIRKA • 53

Terjärvbröderna Mikael och Kenneth Bexar övergick i sin nya robotladugård till en ny tid med ­utfodringen.

De skaffade en JF-Stoll VM 2S –fullfodervagn till gården.

UTFODRINGEN BLEV SNABB OCH LÄTT

drygt av vagnen och utfodringen av fullett år i användning mal för fodret. Då det gäller vagnens kontillfället fullfoder åt ca struktioner finns inte heller osäk44 mjölkkor. Brödernas ra lösningar, utan den är driftsämål är dock att öka koker, har stora axlar och två lodräta antalet småningom till skruvar, säger Mikael Bexar.

UTGÅNGSLÄGET maximum, d.v.s. sextio. Med tanke på PÅ BEXARS GÅRD går detta var man även utfodringen av fodtvungen att effektivera ret i ladugården utfodringen. behändigt med Enligt Mikael Bexden 82 hästkrafter ar var det lätt att välja JFstarka traktorn, BEREDNING OCH Stoll som fullfodervagn. och vagnen på 14 UTFODRING Det var speciellt den kraftikubik töms från ga, men dock lätta konstruktömningsluckorna på tionen samt den trådlösa vågutsidan. Utfodringen sker en rustningens display, Feed Managång per dag med vagnen och fullger, som tilltalade dem. foderreceptet innehåller ensilaVi jämförde mycket olika tillge från rundbalar, korn, rybs, miverkares fullfodervagnar, och den neraler och halm. Ifall ensilaget är här Stoll kändes som en naturlig torrt tillsätts vid behov vatten. För lösning för vår gård. Tillverknings- beredningen och utdelningen av materialet är lätt, men trots detfullfodret går det åt ca en halv timta hållbart, och den trådlösa vågme per dag, av vilket själva blanddisplayen underlättar påfyllningen ningen tar ca tjugo minuter.

1

VAGNEN SOM VARIT

2

54 • ÅKER BIRKA • 1/2010

− Även den tiden kan lätt användas till annat arbete i ladugården, säger Mikael Bexar. Det är lätt att hålla JF Stoll –fullfodervagnen ren, ty vagnen töms på en gång och fullfodret stannar inte kvar på bottnen eller kanterna för att ruttna bort.

Den trådlöst fungerande Feed Manager -våganordningen är en angenäm underlättning och ett hjälpmedel för användaren. På fodervagnen finns en sändare, som sänder trådlöst vågen uppgifter till styrningsdisplayen som är placerad på lastartraktorn samt till den traktors hytt som drar fullfodervagnen och som eventuellt har en handdisplay placerad i hytten.

Det är lätt att ha en handdisplay med sig, och med hjälp av denna kan man noggrant följa med exempelvis mängden mineraler vid påfyllningen av vagnen. Det går lätt att programmera anordningen

VID LASTNINGEN ÄR DET LÄTT ATT FÖLJA MED ARBETET FRÅN HYTTEN.

1

Lantbrukssammanslutningen M & K Bexar • Lantbrukssammanslutningen har varit i Mikael och Kenneth Bexars ägo från år 2007. När den nya ladugården blivit färdig på våren 2008 blev även Kenneth i heltidsarbete på gården.

• Antalet mjölkkor är nu 44, och i den gamla ladugården finns dessutom kalvar och tjurar. Det totala djurantalet är ca 115. Man har meningen att avstå från tjurarna när den nya ladugården är fylld.

• Gården har 85 hektar åker inklusive arrendemarker, av vilka en tredjedel är i korn, resten i vall.

• Bröderna har ingen klar arbetsfördelning, utan de kan båda sköta alla arbeten. Kenneth har dock något mera satt sig in i datatekniksidan och Mikael i utfodringen.

• Brödernas far sköter ännu i huvudsak kalvarna och tjurarna, samt tröskningen på hösten. Mor sköter om att pappersarbetet löper.

• Bröderna bor på gården med sina familjer. Mikael har tre barn och Kenneth två.

De bådas fruar arbetar utanför gården.

1) För beredningen och utdelningen av fullfodret går det åt ca en halv timme per dag, av vilket själva blandningen tar ca tjugo minuter.

2) Mikael (t.v.) och Kenneth Bexar är nöjda med JF-Stoll VM-fullfodervagnen. Fullfoderberedningen och utdelningen sker snabbt.

från hemdatorn, till vilken även de recept som användes matas in. den trådlösa displayen många gånger, men i fullständig användning kommer den att tas när de slutliga lagersilorna blivit färdiga under näsRESULTAT ta sommar. Då blir även plansilorna för ensilage klara. Bexars använder dagligen en blandning. Det är dock möjligt att mata in flera olika fullfoderrecept i Feed Manager-anordningen. − Den trådlösa displayen är även verkligt behändig att använda, ty det är lätt att följa med fyllnadsmängden från hytten då man lastar. De kilon som visas på vågen behöver man inte skilt komma ihåg eller anteckna. Speciellt bra anser jag att displayens ljudsignal inne i hytten är. När 90 procent av

2

BEXARS HAR PROVAT

3

råvaran är lastad ger displayen en ljudsignal. Så här behöver man inte följa med siffrorna hela tiden, berättar Mikael Bexar.

En underlättnad vid påfyllningen av vagnen är även detta, att påfyllningen inte är beroende av vå-

gens placering, utan den kan fyllas på från vilken sida som helst.

Fullfodervagnen, som rymmer 14 m³ rymmer upp till tre rundbalar per gång. Ensilaget hålls i rundbalar tills plansilorna blivit färdiga. e 1/2010 • ÅKER BIRKA • 55

Biologisk ensilering behöver tillräcklig vattenhalt och socker i grönmassan, syrefri miljö och mjölksyrabakterier. Valet av ensileringsmedel beror på skördeförhållandena.

BIOLOGISK ENSILERING

» UTGÅNGSPUNKTER direktskördades största delen av allt ensilage, utan förtorkning. Då var utmaningen att undvika smörsyrajäsning. Att packa grönmassan i silon var inget problem, eftersom den innehöll mycket vatten.

Nu med det förtorkade ensilaget är utmaningen att få det packat. Kvalitetsproblemen beror huvudsakligen på bristfällig packning.

Jästsvampar tål lågt pH väl, så med myr- och mjölksyra kan man i praktiken inte hindra deras tillväxt. Ju mer jästsvampar det finns på vallväxternas yta vid ensileringen, desto större är varmgångsrisken under utfodringen.

Dålig packning förvärrar detta fenomen. Då kommer luften åt att tränga djupt in i ensilaget under uttagningen och jästsvamparna börjar föröka sig. Om dessutom utfodrings- dvs. uttagningshastigheten är låg, hinner jäst och mögel förstöra hela ensilagemasÄNNU FÖR 10–15 ÅR SEDAN

56 • ÅKER BIRKA • 1/2010

san. Om däremot uttagningshastigheten är större än jäst- och mögeltillväxten, hinner ensilaget inte gå varmt.

Ensileringsproblemen kan man undvika på förhand genom rätt planerad ensilering. En god ensileringsplan är basen för ensileringen, och i planen ingår även att välja ett lämpligt ensileringsmedel. Ensileringsmedlet bör man välja enligt ensileringsförhållandena.

» BIOLOGISK ENSILERING vill man konservera vallväxtens näringsvärde utan stora förluster. Mjölksyrabakterier omvandlar (jäser) i syrefri miljö växtens kolhydrater till organiska syror. Syrorna sänker ensilagets pH-värde dvs. surhet till en sådan nivå där konkurrerande mikrober och största delen av enzymerna inte kan verka.

Processen sker vanligen av sig själv, om följande förutsättningVID ENSILERING

ar finns: tillräcklig vattenhalt, tillräcklig sockerhalt för mjölksyrajäsning, syrefri miljö och mjölksyrabakterier som jäser socker.

De första tre målen når man med växtproduktionen och god ensileringsteknik: lämpliga arter och sorter för ensilage, slåtter vid rätt växtfas, förtorkning, packning och lufttät förslutning.

Sista punkten är däremot osäker, om man inte använder ett ensileringsmedel med mjölksyrabakterier. Vid ensileringstidpunkten kan man inte veta vilka stammar av mjölksyrabakterier som förekommer naturligt på gräset, inte heller deras mängd. Ofta är mängden långt från optimal.

Med ett biologiskt ensileringsmedel, t.ex. Josilac eller Agrosil, kan man ersätta de naturliga mjölksyrabakteriernas otillräckliga mängd och art. Tillsatta mjölksyrabakterier förbättrar grönmassans jäsning och konservering. Men de kan ändå inte repare-

ENSILAGETS JÄSNINGSKVALITET KAN BEDÖMAS TILLFÖRLITLIGT UTIFRÅN MÄNGDERNA SMÖR- OCH ÄTTIKSYRA SAMT DERAS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE.

Val av ensileringsmedel

Bra ensilage förutsätter noggrann planering, där också utfodringen bör beaktas.

ra eventuella brister i planeringen och utförandet av ensileringen.

» RESULTAT på mjölksyrajäst ensilage kan bedömas utifrån jäsningskvaliteten, t.ex. enligt Eviras kvalitetstabell här invid.

Talrika undersökningar har visat att ensilaget är anaerobiskt stabilt om ättiksyrahalten efter jäsningen är högst 3,0 % av torrsubstansen och smörsyrahalten noll.

Små mängder smörsyra (0,5 % av torrsubstansen) kan accepteras, om ättiksyrahalten är under 3,0 % av t.s. (I början av jäsningen kan det uppstå litet smörsyra, om grönmassan har för litet nitrat eller inte alls nitrat). Ensilagets jäsningskvalitet kan bedömas tillförlitligt utifrån mängderna smöroch ättiksyra och deras inbördes förhållande.

Ofta används ammoniakhalten och pH-värdet i förhållande KONSERVERINGSKVALITETEN

till torrsubstanshalten som mått på jäsningskvaliteten. Undersökningar visar emellertid att om man använder bara dessa värden som mätare, kan man göra felbedömningar. Ännu mer ifrågasatt är det att använda bara pH-värdet eller halten av ammoniakkväve som mått på jäsningskvaliteten.

Ammoniaken i ensilaget kommer från olika kvävehaltiga ämnen (proteiner, aminosyror, nitrat m.fl.), som sönderfaller under jäsningen. Därför beskriver ammoniakhalten inte bara proteinsönderfallet, utan ammoniakhalten påverkas också av ensilagets kemiska sammansättning.

Ensilaget är dåligt konserverat om ammoniakhalten är högre än 10 % av totalkvävet. Då är också ättik- och smörsyrahalterna förhöjda. Men en ammoniakhalt under 10 % garanterar inte heller nödvändigtvis att ensilaget är bra, så bara ammoniakhalten för sig är en begränsad kvalitetsmätare.

Ensileringsförhållandena avgör valet av ensileringsmedel. Biologiska ensileringsmedel är tillförlitliga att använda när ensileringsförhållandena är normala.

Josilac kan användas också för direktskördat (icke förtorkat) ensilage. Josilac är det enda i Finland testade och godkända biologiska ensileringsmedlet som inte har någon begränsning beträffande grönmassans torrsubstanshalt (KTTK 1999 och 2000). Agrosil kan användas för förtorkat ensilage, rekommenderad torrsubstanshalt är minst 30 %. Josiferm lämpar sig för mycket torrt ensilage.

Om man tvingas ensilera i extrema, t.ex. blöta förhållanden, lönar det sig att använda lämpliga kemiska ensileringsmedel.

Biologiska ensileringsmedel skadar inte maskiner eller människor. Jämfört med syror är biologiska ensileringsmedel mycket prisvärda. När man iakttar ensileringsanvisningarna får man bra ensilage med biologiska ensileringsmedel.

I Finland har man ändå jämfört jäsningskvaliteten hos olika ensilage med bara ammoniakkvävets andel av totalkvävet som mätare. e t e x t wa lt e r kö n i g , w k ag r o oy, bild anne penttilä

Tillåtna maxhalter i olika kvalitetsklasser Kvalitetsfaktor

Ensilagets kvalitetsklass God Nöjaktig

Mjölksyra, g/kg

25,0

ej gräns

Ättiksyra, g/kg

6,0

10,01

Smörsyra, g/kg

1,0

1,0

Ammoniumkväve av tot. kväve, g/kg

801

1201

Surhet, pH-värde

4,20²

4,20²

1

Bildad under jäsningen. ²pH får vara högre vid högre torrsubstans. Källa: Evira.

1

1/2010 • ÅKER BIRKA • 57

Valet av kraftfoder beror på många faktorer.

Viktigaste utgångspunkten är kvaliteten på de egna basfodren.

VILKET KRAFTFODER TILL DJUREN? på bland kraftfoder. Utgångspunkten för valet är alltid mängden och kvaliteten på de egna basfodren, dvs. ensilage och säd. Det är således viktigt att veta basfodrens kvalitet.

Om ensilaget har skördats sent, är dess D-värde dvs. smältbarhet sämre än genomsnittligt. Då krävs större energi- och proteinhalt i det kompletterande kraftfodret. Också säd med låg hektolitervikt kräver större kompensering än bra säd.

Valet av kraftfoder går tillbaka ända till de stora besluten, som man fattar angående åkerbruket, produktionsmetoderna och maskinvalet.

Producerar man också säd på åkrarna, eller koncentrerar man sig på att producera ensilage av DET FINNS ATT VÄLJA

58 • ÅKER BIRKA • 1/2010

hög kvalitet? Är den egna säden bra, och vill man maximera användningen av den? Eller kan man få bra säd till rimligt pris? Vilka är produktionskostnaderna för de egna fodren och prisförhållandet mellan olika foder?

Ju högre produktion djurbesättningen har, desto större är kraven på fodret. Skall man utfodra de högproducerande djuren separat från de andra? Eftersträvar man höga produktionstoppar eller jämn och god produktion för hela besättningen? Eller borde man höja mjölkens proteinhalt?

Också utfodrings- och mjölkningssystemet ställer krav. Möjliggör automatiken t.ex. användning av egen säd? Vill man använda ett eller två kraftfoder?

En gemensam nämnare för alla dessa frågor är dessutom: hur på-

verkar valen den dagliga arbetsåtgången?

BLAND K-AGRO-KRAFTFODREN

finns goda alternativ som lämpar sig för olika basfoder och utfodringssystem. För att underlätta valet är fodren presenterade i tabellen invid.

Välj först om du vill ha ett foder bara för mjölkkorna eller för hela besättningen. Välj sedan fodertypen: allfodren är huvudsakligen avsedda att utgöra det enda kraftfodret, och halvkoncentraten är avsedda att komplettera säd.

Utgående från ensilagets kvalitet hittar du det lämpligaste fodret. e t e x t a n n e p e n t t i l ä , b i l d p h oto s to g o

Fodertyp: Ensilagets smältbarhet:

God

Allfoder

Medelmåttlig

Dålig

Lämpligt foder: K-Agro TR Lypsy K-Agro TR Talous K-Agro TR Tuotto

För mjölkkor

God K-Agro LypsyPT Halv koncentrat Medelmåttlig K-Agro VahvaPT

Dålig

K-Agro TuottoPT

God K-Agro TR Talous

Allfoder Medelmåttlig

Dålig För hela

besättningen

God

Halvkoncentrat

Medelmåttlig

Dålig

K-Agro TR Tuotto K-Agro LypsyPT K-Agro ViljatonPT K-Agro VahvaPT K-Agro TuottoPT

K-Agro allfoder

K-Agro halvkoncentrat

Mineraler

Allfodrens proteinkälla är inhemsk rybsexpeller samt raps- och sojakross. Kornfoder och melassnitsel ger fiber. Alla allfoder har mångsidigt innehåll av spårämnen och mineraler samt biotin.

Bland halvkoncentraten finns både foder utan spannmål och ett foder med spannmål. Alla halvkoncentrat innehåller mineraler, spårämnen, vitaminer, biotin och glycerol.

TR Lypsy 1,04 fe/kg ts, AAt 110 g/kg ts Prisvärt, fiberrikt basallfoder.

TR Talous 1,06 fe/kg ts, AAT 113 g/kg ts Mångsidigt och prisvärt, fiberrikt, ökar ensilagekonsumtionen, lämpligt även för utfodring med två kraftfoder.

TR Tuotto 1,11 fe/kg ts, AAT 118 g/kg ts Passar även för högavkastande kor, för utfodring med ett kraftfoder, för automatmjölkning eller kraftfoderautomater.

LypsyPT 1,03 fe/kg ts, AAT 135 g/kg ts, stärkelse 6,5 % Utan spannmål, prisvärt och effektivt proteintillskott som maximerar användningen av egen spannmål.

VahvaPT 1,09 fe/kg ts, AAT 135 g/kg ts, stärkelse 6,7 % Utan spannmål, innehåller rikligt med energi och protein, passar även högavkastande kor som energi- och proteintillskott.

ViljatonPT 1,06 fe/kg ts, AAT 130 g/kg ts, stärkelse 6 % När du har mycket egen bra spannmål. Innehåller rikligt med NDF-fiber, prisvärt protein- och fibertillskott, håller kraftfodrets stärkelsehalt i schack.

TuottoPT 1,1 fe/kg ts, AAT 130 g/kg ts, stärkelse 15 % Med spannmål, höjer protein- och mjölkavkastningen, lämpligt komplement även till havre, passar även högavkastande kor.

Kon behöver under året åtminstone två slags mineraler. Rikligt med kalcium, magnesium och natrium till de mjölkande. Sinkor behöver magnesium, men man bör begränsa deras kalciumintag.

Användningen av mineraler beror också på kraftfoderutfodringen: med allfoder behövs vanligen inget mineraltillskott, med halvkoncentrat behövs det, men mängderna är ändå mindre än med spannmåls- och rybsutfodring.

Nurmikivennäinen (Vallmineral) Ca 10,5, P 1,2, Mg 5,5, Na 6 % Granulat för automat- och särutfodring av mjölkande kor. Lättabsorberat magnesium.

Kalkiton kivennäinen (kalkfri) Ca 0,5, P 3, Mg 10, Na 14 % Mjölformig. För mjölkkor i sin och dikor. Som komplement till klöverensilage även till mjölkande.

Minskar överintag av kalcium.

Hiehokivennäinen (kvigor) Ca 14, P 2, Mg 3,5, Na 9 % Ca 14, P 2, Mg 3,5, Na 9 % Mjölformig. För växande kvigor och tjurar.

Innehåller biotin som är viktigt för utveckling av starka klövar samt selen 13 mg/kg och E-vitamin 600 mg/kg.

1/2010 •ÅKER BIRKA • 59

UTFODRING AV HÄSTAR Del 2: Tävlingshästar

Utfodringen planeras utifrån hästens energi- och proteinbehov. En häst som tränar och tävlar ofta förbrukar mer än mindre aktiva hästar.

redde vi ut vad fodren innehåller och vilka foderparametrar man bör känna till.

Nu räknar vi ut den dagliga fodergivan utifrån energi- och proteinbehovet, som visas i tabellen invid.

På behovet inverkar förutom hästens storlek och vikt (MTT:s tabell gäller inte ponnyer), även hur tunga dess aktiviteter är. Under längre viloperioder är förstås näringsbehovet mindre även för en tävlingshäst än under träningsoch tävlingsperioden.

När aktivitetsgraden ändrar, skall också utfodringen ändras. Ändringar i utfodringen skall alltid göras gradvis, en stor förändring t.ex. inom loppet av två veckor.

Tabellen ger rekommendationer också för hobbyhästar i lätta aktiviteter. Det angivna behovet av foderenheter och smältbart råprotein är totalbehovet per dygn.

De använda basfodrens värden kan variera mycket. Man bör analysera höet och havren för att kunna räkna ut exakta värden.

I SERIENS FÖRSTA DEL

har två exempel på fodergivan per dygn till en ca 550 kilos häst under tävlingssäsongen eller under hård träning.

Dess energibehov är 8,5–10 foderenheter och proteinbehovet 780 g smältbart råprotein per dygn.

Hästen får hö, havre, växtolja och koncentrat. MTT:s publikation Hevosen ruokinta ja hoito rekommenderar at högivan i allFODERKALKYLEN

60 • ÅKER BIRKA • 1/2010

mänhet är 1–1,5 kg/dygn per 100 kg kroppsvikt. För vår häst betyder det 5,5–8,25 kg. Tillverkarna av fodren i exemplen rekommenderar riklig högiva för att garantera en god matsmältningsfunktion, så vi har använt 8 kg i kalkylen.

Hökonsumtionen är mycket individuell, hästen äter inte nödvändigtvis hela givan.

Av 8 kg hö får hästen 5,3 fe och 526 g srp/dag. Då måste man ännu täcka ca 3,2–4,7 fe av energibehovet och 254 g srp av proteinbehovet med kraftfoder.

Förhållandet mellan havre och koncentrat bestäms enligt tillverkarens anvisningar. I kraftfodergivan har tillsatts litet växtolja, som ger energi men inte protein.

Riklig svettning orsakar saltbehov, så det rekommenderas att ge saltslicksten eller elektrolyttillsats i utfodringen. kan indelas i två huvudtyper: koncentrat och allfoder.

Koncentraten är avsedda att komplettera havrebaserad kraftfoderutfodring. Exempel på koncentrat är Black Horse Kilparehu och Booster eller Krafft Plus Blå/Röd och Energi.

Allfoder är komponerat för att utgöra hästens enda kraftfoder.

Utöver allfodret behöver hästen bara hö/ensilage. Allfoder innehåller näringsämnena, mineralerna, spårämnena och vitaminerna KRAFTFODERFABRIKATEN

som hästen behöver, i rätta proportioner. Att använda allfoder är lätt och utfodringen blir jämnt sammansatt under hela säsongen.

Tävlingsallfoder är t.ex. Black Horse Basic och Classic samt Krafft Aktiv, Sport SPC och Sport.

För hästar som är känsliga för säd finns havrefria allfoder, som Black Horse Balance, Krafft Rehab och Groovit.

Tilläggsinformation: www. blackhorse.fi, www.mtt.fi :Artturi, rehutaulukot och publikationen Hevosen ruokinta ja hoito i serien Tieto Tuottamaan av ProAgria och MTT. e text anne penttilä, bilder a n n e p e n t t i l ä o c h t i l lv e r kar na

Energi- och proteinbehov för tävlings- och arbetshästar Viktklass

450 kg fe

srp

550 kg fe

srp

600 kg fe

srp

I vila

4,9

320

6,0

400

6,5

430

Lätt aktivitet

4,9-5,7

405

6,0-7,0

495

6,5-7,6

540

Medelaktivitet

5,7-7,0

480

7,0-8,5

585

7,6-9,3

640

Tung aktivitet

7,0-8,2

640

8,5-10,0 780

9,3-10,9

850

Viktklasserna motsvarar hästarnas genomsnittliga kroppsvikter: varmblodig travhäst 440–450 kg, finsk häst 540–550 kg och varmblodig ridhäst 560–590 kg.

Lätt aktivitet = gång eller annan lätt aktivitet ca en timme, ingen svettning.

Medelaktivitet = aktivitet som ger lindrig svettning, träning av baskondition, rask gång, skolning eller hinderrittsträning. Tung aktivitet = arbete eller träning som ger

Teser om energiutfodring • Hästens huvudsakliga energikällor är hö/ensilage och speciellt havre. Vid ökat energibehov ökar man kraftfodergivan (havre, sockerfoder, färdigfoder).

• Dygnsbehovet av kraftfoder delas på flera utfodringsgånger, så att det inte blir mer än två kg/gång.

• Hästen har begränsad förmåga att producera enzymet amylas som spjälker stärkelsen i säd. Hästar som behöver mycket energi kan ges en del av energin i form av växtoljor.

• Intag av mer lösliga kolhydrater, dvs. sockerarter och stärkelse, än vad hästen behöver ökar musklernas glykogenlager, vilket kan ge ömma muskler och stelhet.

• Överintag av energi ger övervikt, underintag ger avmagring. Följ med hästens hull och justera energiutfodringen därefter.

Teser om proteinutfodring • För att tillfredsställa tävlingshästens proteinbehov räcker ofta proteinet i basfoder av god kvalitet och tarmkanalens produktion av mikrobprotein.

• Om stråfodret och havren har lågt proteininnehåll, behöver tävlingshästen proteintillskott som ger nödvändiga aminosyror.

• Överutfodring med protein stör tarmkanalens egen produktion av mikrobprotein, och överskottsproteinet blir energi. För proteinrik utfodring kan ge utslag i ökad urinutsöndring, hudsymptom och svullna ben.

riklig svettning, snabbhets- eller styrketräning, regelbunden och frekvent tävling.

Källa: MTT, hevostalous, 2003.

Foderkalkyl Fodervärden*

torr- subst. %

fe /kg ts

MJ /kg ts

srp /kg ts

Hö

83

0,80

9,4

79,2

Havre

84

0,98

11,5

88,4

Växtolja

100

2,78

32,5

0

Black Horse Booster

88,8

1,10

12,9

85,0

Krafft Blå/Röd

89

0,94

11,0

80,0

Foderexempel 1.

kg

kg ts

fe

srp g

Hö

8,0

6,6

5,3

526

Havre

1,7

1,4

1,4

126

Växtolja

0,2

0,2

0,6

0

Black Horse Booster

1,7

1,5

1,7

128

Totalt

9,0

780

Hö

8,0

6,6

5,3

526

Havre

2,5

2,1

2,1

186

Växtolja

0,2

0,2

0,6

0

Krafft Blå/Röd

1,0

0,9

0,8

71

Totalt

8,8

783

Foderexempel 2.

*Fodervärden: hö och havre från foderanalysresultat, växtolja MTT:s fodertabeller, färdigfoder av tillverkarna.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 61

DÄR INGEN ANNAN MASKIN FÅR PLATS Jukka Heinonen utför markanläggningsarbeten på entreprenad i Jockistrakten. Kompaktlastaren Weidemann 1250 CX35 är hans arbetsredskap när massor skall flyttas på trånga platser.

1

arbetsplatserna för Heinonens Weidemannlastare är omkring bostadshus. Om han inte kommer åt ens med WeiUTGÅNGSPUNKTER demannlastaren, blir följande lösning skottkärran. Kompaktlastaren är utmärkt också för grundarbeten till stora hus.

När grävmaskinen inte längre når att breda ut grus över hela grundningsområdet, lyfter man med grävmaskinen in kompaktlastaren i mitten, och fortsätter att breda ut gruset med den.

Jukka Heinonen behöver också kompaktlastaren för att lasta rörflensbalar till fyra meter höga lass.

Heinonen odlar rörflen på nästan 50 hektar.

DE VIKTIGASTE

lastarens fram- och bakhjul går i samma spår i krökarna. Ytterhjulens spår har en radie på drygt fem meter.

T EKNIK Lastaren inklusive hytten går genom en 2,3 meter hög dörr. Bredden är en dryg meter. Trots det lyfter lasta-

2

62 • ÅKER BIRKA • 1/2010

DEN MIDJESTYRDA

ren 1300 kilo med maximal midjekrökning, och 1500 med rak midja.

Det säger mycket om lastarens räckhöjd att man kan tömma skopan över ett två meter högt staket. Lastaren väger 2550 kilo, och Heinonen flyttar den med en liten lastbil som har 3,5 tons lastförmåga. Weidemann upp på flaket längs ramperna, surra och sedan iväg till byggplatsen.

Weidemann har tyngdpunkten lågt ner, för att göra den smala och lilla midjestyrda lastaren stabil.

Bränsle- och oljebehållarna är lågt nere. Heinonen monterade dessutom bredare däck än normalt.

Jag har alltså prutat litet på smalhetskravet, men i gengäld tar jag mig nu fram på mjukare platser, konstaterar Heinonen.

Motorn på 24 kW är baktill, och under motorhuven som öppnas bakåt finns de viktigaste servicepunkterna: oljestickan, oljepåfyllningshålen och kylaren. Hytten är monterad på gångjärn i ena sidan, och tiltas undan för reparationer.

Lastaren har hydrostatisk drivning och två mekaniska hastighetsområden.

Heinonen har byggt flera redskap i sin verkstad. En vedklyv har han gjort av skrotdelar: klyvcylindern är från en Sisus boggilyft. När ett kullfallet träd inte kan fås bort från ett trångt ställe med skogslastare, klyver Heinonen det på platsen. Han har också gjort en Spinneharv av delar från en Potilaharv. Med sin harv jämnar han ut blivande gräsmattor. Med en balgrip kan han på två undre balar på kärran lyfta ytterligare två balar, så att totalhöjden blir fyra meter. truckgaffelspetsarna är bättre än på en traditionell frontlastare, säger Heinonen. Han skördar årligen över 700 stora fyrkantbalar rörflen på sina åkrar.

En annan maskinhållare sköter slåttern, strängSIKTEN TILL

3

RESULTAT

MAN KAN TÖMMA SKOPAN ÖVER ETT TVÅ METER HÖGT STAKET.

1 2

läggningen och pressningen. Heinonen själv lastar och transporterar till Forssa värmeverk.

Tack vare midjestyrningen får man balarna lastade tätt mot varandra. En liten vridning på ratten med lastaren stående stilla, och balgripen med balarna trycks i sidled.

Heinonen skulle ännu önska ventilation i lastaren, och likadana redskapsfästen som i frontlastare, så att redskapen skulle vara utbytbara sinsemellan.

Men Heinonen ser långt fler goda egenskaper i lastaren. Den är bränslesnål. ”Heta sommardagar förbrukar föraren mer vätska än lastaren”.

Att Heinonen är nöjd med sin Weidemann visas också av att den redan är hans andra. Den första var av samma modell 1250 CX 35, men utan hytt. e

1) Kompaktlastaren Weidemann är midjestyrd, hjulen går i samma spår.

Den lyfter 1300 kg vid maxkrökning, och över 250 kg mer med rak midja. Lastaren är fyrhjulsdriven, och drivkraften räcker i alla lägen tack vare differentialens helt elhydrauliska spärr.

2) Motorn är baktill och tyngdpunkten är låg, delvis under hytten. De dagliga servicepunkterna är ändå lättillgängliga. Hytten har gångjärn i sidan för motorreparationer.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 63

TOPPNYHETER från Claas för foderskörd CLAAS 455 RC UNIWRAP Mera balningseffekt och brukskomfort

CLAAS CARGOS Combivagnar

• Pick-up- och transportvagn i samma • Från 38 m3 flakvolym, med eller utan tömningsvalsar • Rotor och pick-up kan avmonteras - mindre vikt som transportvagn • Förnyad, effektiv inmatning, tätare laster

CLAAS LINER 4000 Effektiv strängläggning

• 4 rotorer, arbetsbredd ca 15 m • Rotorer med centra i oljebad • Profix snabbmontering för pinnarmar • Mångsidiga bruksändamål

• 25 st knivar och hydrauliskt öppningsbar botten i inmatningskanalen • Stora 26,5” hjul minskar ytbelastningen och ger ökad bärförmåga • Ny supersnabb inplastning, stativ för filmrullar (6 x 2) som standard • Förnyad MPS Plus valssegment garanterar täta balar.

• Balningens och inplastningens manövrering från överskådlig Claas Communicator -enhet

Svämgödselspridare med pumplastare, gödselpumpar och inmyllare

• Tankvolymer 12,5 m3 - 20 m3 • Livakka låginmyllare med dubbeltallrikar och Harsö -fördelare utnyttjar gödselns näringsämnen noggrant • Super -ytspridare eller slangspridare

Nyhet! Livakka 8 m tallriksinmyllare • hydraulisk fjädring för billar - passar för olika underlag och växlande förhållanden

Välj en säker, inhemsk LIVAKKAvagn och -pump.

Livakka pumplastare

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Den tyska Dolmar presenterade de nya yrkessågmodellerna PS-4605 och PS 5105.

De har intressanta nyheter.

10 FAKTA OM Dolmars nya yrkessågar

1.

Effektiveringen av kylningen är en betydande konstruktionsförnyelse.

Den genomgående mängden kylningsluft ökade märkbart. Detta förlänger ytterligare sågens livslängd emedan de ”hetare” delarna, bl.a. stiftets och avgasöppningnens temperaturer hålls inom det optimala området.

2.

En annan betydande förnyelse är MPI (memory power ignition). När sågen stoppas, laddar MPI extra spänning i kondensatorn. Vid startning på nytt får stiftet en kraftigare gnista. MPI effektiverar sågens startning på nytt när sågen är varm.

3.

De nya modellerna ersätter modellerna PS-4600 och PS-5000. Sågarnas basteknik har inte just ändrats.

Exempelvis cylinderdiameter, effekt och kubikvolymer hölls i stort sett som förut.

4.

De båda modellerna lämpar sig för heldags sågning såväl i slutavverk-

nings- som i gallringshyggen. Valen mellan de två modellerna är beroende av användarens tycke och de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Modellerna skiljer sig från varandra så, att PS-4605 är en ”varvmaskin” och PS 5105 har ett annat vridmoment. PS 4605:s maximivarv är 14500 rpm och en varvkänslig såg lämpar sig speciellt för gallringsarbeten. Modellen PS 5105:s maximivarv är 13500 rpm och motorn har en större cylindervolym. Båda har elektronisk tändning.

5.

Dolmar-sågarna är fullblodiga yrkessågar. Yrkeshuggarna har testat även dessa nya modeller i Lappland.

6.

Ramen, av magnesiumgjute är lätt och hållbar och sågen är rätt balanserad: när man bär sågen i framhandtaget stiger svärdet något uppåt – vid sågning fördelar sig vikten jämnt på båda händerna. Sågarna har effektiv vibrationsdämpning.

7.

Reglagen är lätta att använda. Basmodellerna har ett reglage: sup-halvgasstopp. PSH-modellerna med värmehandtag har dessutom reglage för värmehandtaget. Värmehandtagen håller händerna varma vid köld och handskarna torra vid fuktigt väder.

8.

Sågarna är lätta att serva.

Det övre skalet öppnas för putsning av luftfiltret utan verktyg. Intagningen av luft bytes från sommar- till vinterläge med hjälp av en vändbar klaff.

9.

10.

Sågarna har ett bra priskvalitetsförhållande. Den nya modellernas pris från 695 €, inkl. moms 22 %.

Dolmar tillverkade världens första förbränningsmotordrivna kedjemotorsåg år 1927. e t e x t a n n e p e n t t i l ä , f oto d o l m ar

PS-4605(H) PS-5105(H) Cylindervolym cm³ 45,6 50 Effekt kW, 10 000 rpm 2,6 2,8 Kedjehastighet m/s 10 000 rpm 19,3 19,3 Vikt kg, utan svärd 5,1 5,1 Standardsvärdutr.

13”, 0.325, 1,5 mm

1/2010 1/2010 • MAATILAN • ÅKERPIRKKA BIRKA • 65

Ekonomisk bekämpning med en hållbar spruta!

HARDI COMMANDER Föregångare bland bogserade effektsprutor

• SafeTrack - liten vändradie och ett optimerat arbetsresultat på vändtegarna • Supereffektivt vätskefiltreringssystem garanterar en problemfri besprutning

Till köpare av Commander och Navigator -spruta kostnadsfri användarutbildning på Hardi-fabriken i Danmark samt rampens höjdregleringsautomatik till erbjudandepris!

HARDI NAVIGATOR Effektiv bogserad i medelklassen

TWIN

• Flera intressanta egenskaper, såsom IntelliTrack, TurboFiller och SmootRide uppfyller den moderna odlarens förväntningar.

• Mycket mångsidig extra utrustning!

Över 20 år HARDI TWIN teknik Den unika luftblåsningen möjliggör en högre hastighet, bästa besprutningsresultat och en betydande inbesparing av växtskyddsmedel.

Hardi TWIN fördelar:

HARDI RANGER Bogserad och lätt konstruerad - BÄST I SIN KLASS! • Avsedd för finska förhållanden

• Bespruta snabbare - ökar effekten upp till 100 % • Spara upp till 30 % i bekämpningsmedel • Optimera besprutningstidpunkten - vinddriften minskar betydligt • Bättre genomträngning i grödan med mindre vattenmängd

Hardi Twin för alla behov Se tekniska data och sparkalkylator:

www.hardi-twin.com

HARDI MASTER TWIN 1200 HAL 15m -spruta

HARDI MASTER

• Hydraulisk sprutramp • Ramen är tillverkad av högklassigt stål och förbehandlad med zinkfosfat före grund- och pulverlackering

www.k-maatalous.fi

Erbjudandet gäller till 31.1.2010 för Hardi Master Twin -sprutor.

rLine Cente rkö or mat infor öpet på k

Effektiva fläktar producerar en stor luftmängd till rampen varmed körhastigheten kan ökas också i svåra förhållanden.

K-LANTBRUK

EVENEMANG NU!

NYTT FRÅN AGRITECHNICA presenterade på Agritechnica två nya traktormodeller, MF 7497 och 7499. De är försedda med 7,4-liters Agco Sisu Power –motorer, med vars hjälp seriens effektklass stiger till en ny nivå, till 240 hästkrafter. DTMsystemet (Dynamic tractor Management) optimerar motorns varvtal enligt belastningen, varvid såväl bränsleförbrukningen som bullernivån minskar. Transmissionens Active Stop –funktion håller traktorn på stället, fastän riktningsomkastarspaken lyftes upp i backen. Den steglösa Dyna-transmissionen och bakaxeln baserar sig på de i modellerna MF 74857495 använda ML 160HA 160-modellerna, men de är förstärkta.

MASSEY FERGUSON

ELHO VISADE

för den stora publiken en ny, mångsidig Elho VTwin VT600 Flex-strängläggare. Den kan kopplas till frontlyften eller bakom och till normal trepunktsupphängning. Då behövs en bomserie och A-snabbkopplings-

ram (extra utrustning). Frontlyftskopplingen behöver ingen frontkraftöverföring, emedan strängläggaren är hydraulmotordriven.

Transportbredden är liten, vilket ökar säkerheten vid transporterna.

–frontslåtterkrossens arbetsbredd är 3,55 m.

Den ökar slåttereffekten endera som separat frontmaskin eller tillsammans med bakslåtterkrossen.

Den nya JF COntour Float –upphängningen tillåter ett brett rörelseområde och en lutning av maskinen vid körning på sluttande ytor. Maskinen har en ny slim line –knivbalkskonstruktion, med ovala tallrikar, planbottnad, bra bärande knivbalk och snabbkopplade bett. Om traktorn är försedd med utrustning för körning bakom, kan krossen köras även kopplad till baklyftanordningen.

CLAAS CARGOS

JF STOLLIN GXF 3605 P

miniteleskoplastaren har den för teleskoplastare typiska låga konstruktionen och god räckvidd med teleskopbommen, men nu i en liten storleksklass. Lastaren är mycket stabil tack vare den bredare spårvidden och lägre tyngdpunkten. Till sin storlek, räckvidd och rätt goda lyftförmåga är minilastaren en mångsidig anordning. Till denna fås arbetsanordningar för olika behov samt bl.a. dragkrok.

En liten maskin har även ett förmånligare anskaffningspris och skäliga användningskostnader. Användningsoråden är förutom i lantbruket bl.a. fastigheter, hästskötsel och grönbyggandet.

WEIDEMANN T 4512 CC35

”universalpickupvagn” är planerad för endera pickupvagnsanvändning eller för transport av foder i samband med lastning med hack. Pickupen och inmatningsmaskineriet kan lätt tas loss, varvid vagnens tomvikt sjunker ca 2500 kg. Vagnens ramkonstruktion, som även är planerad för majsensilage, är kraftig. En effektiv inmatning, den lutande bottentransportörens framdel samt en rymlig flake möjliggör täta lass samt en bra lastnings- och transporteffekt med ett mindra effektbehov.

Elhydrauliken är ISO-BUS-kompatibel.

1/2010 • ÅKER BIRKA • 67

ETTA PÅ NÖTKREATURENS A’ LA CART-LISTA

!

N Y T T en

agn Fyll v bt och snab ack vare t exakt trådlös en splay. vågdi

JF VM VERTIKALBLANDFODERVAGN

Den danska JF-Stoll är ledande tillverkare av blandfodervagnar i Skandinavien och Europa.

• God slitagetålighet - låg egenvikt • Stort modellurval: Modeller med 1, 2 och 3 vertikalskruvar, nu också smal och lägre S-modell med 2 skruvar.

• Impulsblandningen garanterar en jämn blandning och litet effektbehov • Mångsidiga utrustnings- och tömningsalternativ

MIDJESTYRDA WEIDEMANN MINILASTARE Tysk kvalitet och effektivitet för lyft-, flyttnings- och lastararbeten

• Över 30 000 tillverkade minilastare - ny fabrik i Korbach i Tyskland • Smäcker lastare också för trånga utrymmen - utmärkt brukskomfort och körergonomi • Effektiva och ekonomiska Perkins-dieselmotorer med låga utsläppsvärden • Stor lyft- och brytkraft med bommens två lyftcylindrar • NYHET! Nu inhemska Hakki-redskap för Weidemann minilastare

Fråga provkör i K-lantbruk!

1140 CX 30 MINILASTARE

• Ekonomisk 18,5 kW Perkins -diesel • Breda 26x12-12 AS däck • Snabb, elektrisk riktningsomkastning med joystick • Bom och yttre hydraulik manövreras • Robust, smörjbar ramled!

K-LANTBRUK

KÖPMANNEN

K-LANTBRUKSKÖPMANNEN PRESENTERAR SIG

Veli-Pekka Tolonens farfar grundade en lantbruks- och matvaruaffär i Rantsila 60 km från Uleåborg. Veli-Pekka växte upp till handelsman.

först i lagret och senare i försäljningen. Jag köpte affären av föräldrarna 2008. Systern fortsätter med matvaruaffär i Rantsila. I början av oktober köpte jag också affärsverksamheten vid Uleåborgs K-Lantbruk.

LANTBRUKSHANDLARE I TREDJE LED

Vilka är dina kunder?

Hur blev du handelsman?

Efter gymnasiet och armen gick jag i yrkeshögskola ett par år, tills jag inte längre hann med studierna för arbetet. Jag deltog redan från unga år i arbetet i föräldrarnas K-Lantbruksaffär i Rantsila,

Rantsilaaffären får kunder också från Siikalatva och Pyhäntä, Uleåborgsaffären från grannkommunerna. Kunderna representerar alla produktionsinriktningar. Det här är ett starkt nötkreatursområde, men det finns också säd- och potatisgårdar och några svingårdar. Maskinhållarna är en viktig kundgrupp.

Vilka utmaningar ser du i framtiden?

Att behålla en kunnig och motiverad personal blir en viss utmaning, för lantbrukshandel kräver så mycket specialkunnande.

Lantbrukets allmänna situation är utmanande: i vilken riktning går det, och hur utvecklas EU-stöden? Naturligtvis bekymrar sädoch mjölkpriserna nu, men jag tror vågdalen redan har nåtts.

Lyckligtvis finns K-Lantbrukskedjan. Utan den skulle inte heller vi nödvändigtvis finnas. Ked-

jan har bra produkter, betjäning och stödpersoner. Hundratalet affärer med sina köpmän är ett betydande stödnätverk, liksom också Keskos regionchefer och produktchefer.

Hur tänker du utveckla verksamheten?

Vi har bearbetat varusortimentet mycket, och fortsätter med det ännu. Vi tänker agera enligt efterfrågan och utnyttja båda affärernas lager. Då omsätts varorna snabbare, vi får större engångsköp och mängdrabatter, vilket också syns i priserna. Också i handelsledet har man nytta av strukturomvandlingen, liksom bönderna har det när gårdarna blir större. Maskinerna koncentrerar vi till Uleåborgsaffären, byggvarulagret till Rantsila.

Vad är du stolt över? Över vår kunniga personal, och för egen del över mitt yrkesval som träffade mitt i prick.

Hur håller du orken uppe?

Jag arbetar långa dagar, men söndagarna avdelar jag för mig själv och familjen. Familjen är mycket viktig för mig. Min fru Päivi driver ett ridstall hemma, och vi har två barn, Nea 9 och Niko 5 år. e TEXT ANNE PENTTILÄ, B I L D J U K K A - P E K K A M O I L A NE N

1/2010 • ÅKER BIRKA • 69

Marknadsledaren Muuli erbjuder landets populäraste och mångsidigaste släpvagnsurval för alla transporter. Stort urval extra utrustningar. Alla Muuli-vagnar rullar stabilt också med tyngre laster. Muuli är konstruerad med tanke på dina behov! Tilläggsuppgifter www.muuli.fi

Muuli 1400SL med Juncar kapell

Ett verkligt utrymmesmirakel, innerhöjd max. 144 cm. Flakets innermått 324x140 cm. Tippvagn med bladfjädrar och stötdämpare.

Hållbart och styvt rotationsgjutet kapell, med både integrerade gångjärn och nyckelförsett lås. Flakets hela innerbredd kan utnyttjas.

Kapellhöjden är max. 120 cm.

Erbjudandet inkluderar stödhjul och tippens gasfjädrar.

S am m

anlag

t

,1+.7m3ont5ering

Spara 378 €

Muuli Pro 850K med Jaxal -kapell (Höjd 125 cm) Stabil, genom sänkmetod förzinkad tippvagn, innehöjd max. 149 cm. Gångjärnsförsedd bakbalk, stötdämpare, bladfjädrar och fronthjul som standard.

Flakinnermått 304x140 cm.

a S am m

nlagt

,1.+8mo6nt0ering

Muuli 1400LH med Jaxal-kapell (Höjd 100 cm) Mångsidig och rymlig tippvagn för alla slags transporter, innehöjd max. 130 cm. Flakinnermått 274x140 cm, balkhöjd 30 cm.

a S am m

nlagt

,1.+4mo9nt5ering

Muuli Pro 940K med Jaxal -kapell (Höjd 100 cm) Stabil, genom sänkmetod förzinkad, rymlig tippvagn, innehöjd max. 139 cm. Fanérbekädd bakbalk fungerar som körramp, tipp med två gasfjädrar och t fronthjul som standard. Flakets innermått anlag m m 323x140 cm. Frontbox som ökar längden som Sa g extra utrustning. nterin

,2+.0mo45

Förmån 180 €

Förmån 265 €

Pris utan Plussa-kort 1.675,-

Pris utan Plussa-kort 2.310,-

Jaxal och Jaxal Maxi -kapellen tillverkas genom vacuummetod av stöttålig HD-PE -plast.

Underkantens rostfria stålram gör kapellet styvt och tätt. Gångjärnens spiralfjäder underlättar och säkrar kapellets funktion i alla väder.

Priserna gäller till 28.2.2010 (inkl. mvs 22 %). I priserna ingår inte montering och leveranskostnader.

www.k-maatalous.fi www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

NÄSTA ÅKER BIRKA UTKOMMER 25.3. äm ne n bl .a. :

TYRNÄVÄ R VÄXTPERIODEN I GE ÄN RL FÖ N OR NGASALA AT KULTIV EPRENÖR FRÅN KA TR EN LS BA ND RU S DSK GÅRD DEN LÅNGA LINJEN RAS PÅ EN FINLÄN TE EN ES PR N RE TA MINITELESKOPLAS NINGSBEHOV SIG FÖR MÅNGA SÅ R PA M LÄ BI M CO NOVA

UPPDATERING AV ABBONENTUPPGIFTER

Fyll i - klipp - posta (SKRIV TYDLIGT)

@

E-post :

K-LANTBRUK

❒ Jag vill beställa Nyhetsbrev, 12 gånger/år. (Obs. ge E-post!)

❒ Ny beställning: ❒ Maatilan Pirkka (finskspråkig) ❒ Åker Birka (svenskspråkig) ❒ Adressförändring ❒ Avbeställning Gammal uppgift

K-MAATALOUS

Ny uppgift

Förnamn Släktnamn

VASTAUSLÄHETYS Tunnus 5013119

Näradress Postnummer: Postanstalt

01003 VASTAUSLÄHETYS

Telefon Mobiltelefon ❒ Jag är jordbrukare ❒ Maskinentreprenör ❒ Jag är annan aktiv läsare

❒ ❒ ❒ ❒ ❒ ❒

Odlad åker: _____________ Skog: _________________ Mjölkkor: ______________ Nötkött ________________ Griskött _______________ Suggor ________________

ha ha kpl kpl kpl kpl

❒ ❒ ❒ ❒ ❒

Hönor / Broiler Hästar Potatis Bärodling Annan: _____________________ ____________________________

Kontaktuppgifternas uppdatering också via e-post: markkinointi@k-maatalous.fi ❒ Mina uppgifter får användas i K-lantbrukskedjans marknadsföring. Underskrift: www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

INHEMSK ELHO -KVALITET!

NYHET FRÅN ELHO! Elhos omfattande slåtterkrossmodellserie • 2,4 m - 3,2 m lyftmonterade modeller • Elho NM 800 delta fjärilmodell • 3,2 - 3,7 m frontlyftmodeller • 2,8 - 3,7 m bogserade krossar - hög kapacitet, god körkomfort • HydroBalance avfjädring

ELHO Onliner

Elho Side Chopper

Inhemsk balar-/inplastarkombination 420 ja 460 Pro -dikesrenkrossar från en av Europas största inplastar- • Högt framparti - sväljer också buskar bra • Tack vare öppet utlopp och en rymlig krosskamtillverkare • TopCut: 13 knivar • UltraCut: 25 knivar • Stora hjul, dubbelboggie - bär bra • Elhos unika HydroBalance avfjädring för pick-up och unikt lagringssystem garanterar hållbarheten • Lufttäta och bra hållande foderbalar

ELHO VT600 Flex STRÄNGLÄGGARE

mare blir resultatet snyggt • Stor räckvidd - 460 Pro 4,6 m från traktorns mittlinje - ger effektivitet vid entreprenad • 1,3 kg:s hammarbett som standard • Dubbla kastskydd - trygg för en själv och utomstående • 460 Pro modellens krossenhet utrustad med hydraulisk utlösning

Den mångsidiga Elho V-Twin VT600 Flex Elho 420Pro 11.115,- (inkl. mvs) + lev.kostn.)

Handla före 31.1.2010! strängläggaren presenterades vid Agritechnica utställningen 2009.

• Montering till frontlyft eller med en bomserie som hydraulburen baktill.

• Med Elho V-Twin strängläggare lyfts fodret från marken och flyttas i en luftig sträng.

• Skonsam foderhantering, små skördeförluster.

• Steglös justering av arbetsbredden.

• Kompakt transportdimension

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK