ÅkerBirka0111

ÅKER NR 1 JANUARI 2011 www.k-maatalous.fi

MOTORERNAS UTSLÄPPSGRÄNSER SKÄRPTES 4 GÅRDARS ERFARENHETER AV OLJEVÄXTSÅDD MED SUB-TILLER EN HALL SOM SKYDD FÖR BOSKAP OCH MASKINER

FÖRSÖKSGÅRDEN UNDERSÖKER ODLINGSPROGRAMMEN

DSFÖRHAN A ERN RABATT l il gäller t 11!

31.1.20

DIN SPECIALIST INOM VÄXTSKYDD

HARDI Navigator

HARDI MASTER PLUS

Det förnuftiga valet för större gårdar. En modernt designade spruta med rikligt urval av tilläggsutrutning.

Erfarenheterna inom sprutteknologin gör Master Plus sprutan till sin konstruktion såväl enkel som effektiv

• Hållbar polyetentank 3000 eller 4000 liter, Hardi membran pump, 276 l/min • Rampmodeller 16 - 30 meter • Easy Clean sugfilter och effektivt självrensande cyklonfilter • Som tilläggsutrustning bl.a.: IntelliTrack spårföljning, SmootRide axelfjädring

• Nu med uppdaterat val av tilläggsutrustning!

• Tankvolym 1200 - 1800 liter, rampmodeller 12 - 24 meter • Integrerad snabbkoppling till traktor, enkelt och tryggt !

• Användarvänligt och centralt placerat Manifold vätskesystem • Sprutdator HC 2500 eller HC 5500

HARDI Commander

HARDI Ranger

Funktionell design för den professionella lantbrukaren och entreprenören.

En kombination av väl beprövade Hardi komponenter och modern design till ett attraktivt pris.

• Hållbar polyetentank 3200, 4400 och 6000 liter • Rampmodeller 18 - 36 m • Easy Clean sugfilter och effektivt självrensande cyklonfilter • Som tilläggsutrustning bl.a.: SafeTrack spårföljning, SmootRide axelfjädring, AutoHeight automatisk justering av ramphöjd, Hardi Controller 6500 sprutdator med joystick hantering av sprutfunktioner

• Hållbar polyetentank, volym 2500 liter • Hardi egen tillverkad membran pump, 194 l/min • Rampmodeller 16-24m • Effektivt självrensande cyklonfilter med hög kapacitet • Som tilläggsutrustning bl.a. spårföljning SelfSteer

Utrusta nu din spruta enligt behov och krav för kommande säsong !

www.k-maatalous.fi

Bäst i sin klass.

K-LANTBRUK

SÄKERT INHEMSKT? − Är det här nu säkert finländskt, frågar en ca 50-årig mansperson på litet brytande finska vid Kontumarkets disk i östra Helsingfors. − Jo, svarar försäljaren.

Kontula är en förort i Helsingfors. Av dess kundkrets är cirka 20 procent av annat ursprung än de infödda finländarna. Trots detta är matens ursprung den vanligaste saken, som kunderna frågar om, berättar köpman Esa Kiiskinen med 20 års erfarenhet. Kunderna vill framför allt försäkra sig om att ifrågavarande livsmedel är producerat i Finland.

Detta torde bero på detta, att människorna litar på den inhemska matens goda kvalitet och den finländska kvalitetsövervakningen. Den finländska maten har uppenbarligen en bra image bland övriga än infödda finländare.

Köpmännen Kiiskinen och Tomi Korpinen funderar över trenden med närmat. Ser man i stort – kan all mat som produceras i Finland klassas som närmat. Närmaten ger arbete och inkomster till den egna kommunen, landskapet eller landet.

Köpmännen påpekar också att inte ens ursprunget har någon betydelse, ifall produkten inte smakar bra i konsumentens mun. För något som smakar riktigt bra kan man fast betala mera. Det lönar sig sträva efter och utveckla smakliga produkter, det må sedan vara fråga om – kommunens bästa potatis eller det bästa brödet.

Om man når framgång, kan man överge den onödiga anspråkslösheten. Nog skryter man med det egna landets produkter även annanstans, kanske just nu med undantag av de tyska.

Samma ordväxling förekommer även i dag fast vid den holländska köttdisken: − Är det här säkert inhemskt? − Jo.

ÅKER NR 1 JANUARI 2011 www.k-maatalous.fi

ODLING Xanadu är ett bra maltkornsalternativ Hur ser spannmålsmarknaden ut nu?

Tamarin, en synnerligen rikt givande vårrapsnyhet Växtskyddsnyheterna 2011 är testade på K-lantbruks försöksgård Lönar det sig att slå vallen två eller tre gånger ?

4 gårdars erfarenheter av oljeväxtsådd med Sub-Tiller

16 21 23 25 29 31

BYGGANDE, BOSKAPSSKÖTSEL Spannmålens skörde- och torkningskedja i skick på en gång Hallbyggnaderna kan användas mångsidigt Den maskinella ventilationens viktigaste komponenter På kommande: Utfodringsråd för nöt, hästar och får

34 38 42 45

MASKINER Dubbelhacken Super-Luoko på en lappländsk gård Bogballe W väger gödseln Elho Arrow har 10 nya och 3 bestående lösningar Jorden fastnar inte i Tansanits plastvändskiva En tillräckligt robust sladd sparar kostnader

48 50 52 54 56

STANDARD TRAKTORER

Anne Penttilä anne.penttilä@dialogi.fi

Traktormotorernas utsläppsgränser skärptes

4

SERVICE

Av smörjmedlen krävs allt mera

8

FÖRETAGSHÄLSNINGAR

Från Maaselän Kone, i Haapajärvi FÖRLÄGGARE

Markkinointiviestintä Dialogi Oy PL 410, 00811 Helsinki tel (09) 4242 7330, fax (09) 4242 7333 CHEFREDAKTÖR Anne Penttilä, 044 502 9730 LAYOUT Jukka Antikainen REDAKTIONSRÅD Kimmo Vilppula, Antti Ollila, Eero Pajulahti, Jorma Mattinen, Jukka Keltto, Anssi Peltola, Antti Meriläinen, Antti Korpinen, Kari Rautanen, Matti Karlsson, Anne Penttilä, Matti Huttunen, Anneli Myller FÖRSÄLJNING AV MEDIEUTRYMME A-lehdet TRYCKERI PunaMusta Oy ADRESSREGISTER K-maatalous ADRESSÄNDRINGAR kupon på sidan 71 ÅTERFÖRING maatilanpirkka@dialogi.fi

15

LIVSMEDELSSERIEN

Köpmännen Esa Kiiskinen och Tomi Korpinen AKTUELLT NU HÄNDELSER NU

50 12 59

KÖPMAN

Matti Kuosa från Somero

61

1/2011 • ÅKER BIRKA • 3

MOT

4 • ÅKER BIRKA • 1/2011

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

TORTEKNIKENS FÖREGÅNGARE

MF använder alltmer SisuPower-motorer År 2008 uppfyllde den finländska SisuPower som första tillverkare de strängare utsläppskraven för traktormotorer. − Fast man närmar sig saken även ur motoreffektens och bränsleförbrukningens synvinkel.

Från början av detta år skärps utsläppskraven igen.

fick som första traktor- och arbetsmaskintillverkare ett godkännande gällande Stage3-nivåns motorer i Europa och motsvarande Tier3-nivå i USA. Samtidigt minskade bränsleförbrukningen och motorns värmeproduktion sjönk och motoreffekten steg. Detta uppnåddes med hjälp av SCR-tekniken. − Vårt mål var förutom att fylla utsläppsbestämmelserna, även att skapa världens mest ekonomiska motor för arbetsmaskiner. Vi lyckades med detta, och detta har även konstaterats av opartiska laboratorier, berättar AGCO SisuPowers produktutvecklingschef ­Jarno Ratia.

Från början av detta år trädde följande fas i kraft, Stage3Butsläppsbestämmelserna för nya motorer över 130 kilowatt (174 hk). Kväveoxidgränsen föll från fyra till två gram/kWh motoraxeleffekt. − En större förändring drabbade partikelutsläppen. Partikelutsläppen bergänsades till nästan en tiondedel jämfört med tidigare, Stage3-gränsen. Partikelmängden tilläts tidigare 0,2 g/kWh, nu är gränsen 0,025 gram.

De småpartiklar som kommer från traktorns avgasrör består av kol och i detta fastnat kolväte, fosfor, svavel och andra ämnen som inte förbränts. Dessa härstammar från bränsle- och smörjmedel samt ofullständig förbränning av bränslet i motorn.

Från början av år 2012 gäller Stage3-bestämmelserna även mindre, 56-130-kilowatts nya motorer (76-174 hk). Utvidgningen täcker största delen av de lantbrukstraktorer som används i Finland. Kväveoxidgränsen är dock litet lättare för de mindre maskinerna, 3,3 g/kWh. AGCO SISUPOWER

har löst utsläppningsmålet med olika teknik. En del av motortillverkarna har valt avgasernas återcirkulation (EGR) och partikelfiltrering. SisuPower valde SCR, d.v.s. ureainsprutningssystemet.

Partiklarna skötte SisuPower genom att utveckla motorns förbränningsfas så effektivt som möjligt. Insprutningsögonblicket och trycket ställdes in så, att förbränningsfasens temperatur är hög.

TVÅ LÄGER

SCR-tekniken fanns tidigare hos Massey Fergusons största, 8600-seriens traktorer.

Från årets början finns denna hos alla nya över 174 hästkrafters SisuPower-motorer.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 5

Supply module DNOX2

Då utnyttjar den bränslet effektivare och syrsätter rikligt med partiklar, men det uppstår mera kväveoxider. Kväveoxiderna förstörs efter motorns förbränningsfas, spjälker dessa kemiskt med urea till vatten och kvävegas i katalysatorn. − När kväveoxiderna inte behöver begränsas genom att sänka förbränningstemperaturen, är förbränningsfasens temperatur optimal. Motorns verkningsgrad är bättre och bränsleförbrukningen mindre, motiverar Ratia. − Avgasernas återcirkulationssystem skulle ha krävt ett större kylsystem, emedan avgasernas värme bör flyttas till motorns kylsystem. Ett stort kylarpaket är dyrt och begränsar traktorns sikt vid motorhuven. Speciellt ett svavelhaltigt bränsle kan förorsaka korrosionsproblem, ty en svavelhaltig avgas som avkyls närmare daggpunkten förvandlas till frätande svavelsyra. Dessutom skulle man vid detta alternativ behövt ett stort partikelfilter, och som helhet en rätt invecklad och känslig ventilteknik. I samband med SCR kan man använda turboteknik, vilken är mera känd och testad, enklare och förmånligare, säger Ranta.

finns det inga officiella jämförelser mellan SCR- och EGRsystemen, men Ratia uppskattar på basen av SisuPowers egna tester att SCR:s bränsleförbrukning skulle vara drygt fem procent lägre än med EGR-tekniken. − Naturligtvis behöver SCRsystemet en ureatank och ett insprutningssystem och användaren bör skaffa sig lösningen. Trots detta är det ett enklare system än EGR + partikelfilter, och beträffande investeringspriset torde de vara ungefär på samma nivå.

Förbrukningen av urea är 3-5 procent av bränsleförbrukningen. Per hundra liter bränsle går det således några liter urealösning, som säljs bl.a. under handelsnamnet AdBlue. Detta fås även på servicestationerna, emedan bl.a. den tunga trafiken har länge använt SCR-tekniken i motorerna. För lantbruket torde det vara det behändigaste att beställa ett fat eller en kubiks container direkt av KNINGEN

6 • ÅKER BIRKA • 1/2011

AdBlue quality sensor

Urealösningen sprutas in i avgasströmmen före katalysatorn.

Temp. sensor

Filter

AdBlue level sensor

Dosing control unit

DCU

Sensors

Actuators

Engine CAN Diagnostic CAN Temp.sensor

Temp.sensor

AdBlue-DM

Exhaust gas sensor

SCR-cat

lantbruk. Urealösningens pris är i större partier cirka 40 cent per liter. − Med beaktande av alla kostnader, är körkostnaden med SCRsystemet ca fem procent förmånligare än med EGR-systemet. Därtill är en motor som är baserad på SCR-tekniken mera pålitlig och dess serviceintervaller är längre tack vare dess synnerligen rena förbränning. har dock även i övrigt utvecklats för att ha en mindre utsläppning. Utvecklingen av Common-Rail-insprutningstekniken samt förbränningsutrymmet och förbränningsfasen har pågått hela tiden. De nya SisuPower-motorerna är allt effektivare och har ett mindre utsläpp. − De dieselmotorer som används inom lantbruket hölls mycket lika fram till senare hälften av 90-talet. I slutet av 90-talet trädde Stagel-utsläppsbestämmelserna i kraft i ”off-road-motorerna”. Efter detta har utvecklingen av motortekniken varit helt dikterade av utsläppsbestämmelserna, berättar Ratia. − Men samtidigt har det skett märkbara förbättringar även beträffande verkningsgrad och användningsegenskaper. Exempelvis verkningsgraden har förbättrats 10-15 % och bränsleförbrukningen har sjunkit 15 % under de senaste 15 åren. Vi har tagit fast lastbilsindustrin beträffande motortekniken. Samtidigt bör vi komma MOTORERNA

GÄLLANDE BRÄNSLEFÖRBRUK-

AdBlue tank

ihåg att dagens traktor även kräver mera av bränsle- och smörjmedlen, det går inte att hälla vad som helst i tanken. Till all lycka har vi i Finland prima bränslen för vägtrafik och arbetsmaskiner. e Text Anne Penttilä, f oto n M F o c h S i s u P ow e r

Man litar på de finländska motorerna

Av Massey Fergusons motorer tillverkar SisuPower redan ca hälften, och andelen ser ut att öka. Den finländska kraftkällan finns fram för allt i de större modellserierna, bl.a. i MF 8690, som valdes till årets traktor år 2009.

SisuPowers motorer används även av Valtra, Fendt, Case, NewHolland, Steyr samt polska Crystal Tractors.

Utöver latbrukstraktorerna går dessa även till skogsmaskiner och skördetröskor, samt bl.a. till Lännens grävmaskiner och Kalmars lasthanteringsanordningar.

Av Linnavuori fabriks årsproduktion på 40 000 motorer går 90 % på export. Alla utsläppsgodkända motorer tillverkas i Linnavuori. Därtill har SisuPower hopmonteringsfabrik i Brasilien och ett samföretag nära Moskva, den nyaste utvidgningen är en motorfabrik i Kina.

AGCO tillverkar maskiner och anordningar för lantbruket. Utöver SisuPower äger detta Massey Ferguson, Valtra, Fendt och Challenger. Enligt Jarno Ratia är det synnerligen positivt att företagsjätten litar på den finländska motorteknikens kunnande och är beredd att satsa på denna. − Under de senaste åren har AGCO investera ca 10 miljoner euro årligen i Linnavuori. De största investeringarna har varit den automatiska motorhopmonteringen och en enorm utvidgning av produktutvecklingssidan. Även andra produktutvecklingsresurser har kännbart ökats.

INHEMSK TUHTI SLÄPVAGN FÖR UNIVERSALANVÄNDNING TUHTI WS-120 D2 DUMPERVAGN Flak av äkta Hardox - bättre flakkonstruktion: bottenplåt 6 mm och balkar 4 mm av slitstål • Vikt (520/50-17 ELS däck) 2750 kg • Bärförmåga 12.000 kg, 2-hjulsbromsar

Också större model WS-160D2

TUHTI WS 80 400-15,5/14 • Bärförmåga 8.000 kg, volym med spannm. balkar 9,2 m3

Tuhti WS 120 • Bärförmåga 12.000 kg, volym med spannm. balkar 13,3 m3

Tuhti WS 140

• Bärförmåga 14.000 kg, volym med spannmålsbalkar 14,9 m3 • 2-hjulsbromsar som standard

Tuhti WS 170

• Bärförmåga 17.000 kg, volym med spannm.balkar 17,8 m3 • 2-hjulsbromsar, dragbomsfjädring

TUHTI WS 150D3 NYHET!

• Flak av äkta Hardox, nytt, bredare flak (8 m3), förnyad flakkonstruktion • Större bärförmåga - 15 ton, rörbalksram, • 4-hj.bromsar, 550/45-22.5 däck • Också för bl.a. maskintransporter (hydr. bakläm) • spannmålskaset till extra pris

TUHTI WS-100 - Tippvagn med boggieaxel

• Bärförmåga 10 ton, sänkmålad, stark rörbalksram, pulverlackerade balkar, 400 - 15,5/14” däck, spannmåls- och förhöjningsbalkar till extra pris

Extra utrustning: TUHTI-gångjärnsbalkar • Öppnas år sidan - behändigt att lasta

TUHTI-foderutrustning • För WS 100 - WS 170 vagnmodeller

TUHTI-rundbalsstativ • Hållbar konstruktion

K-LANTBRUK

Lagstiftningen på EUoch nationell nivå som reglerar klimatförändringen styr även utvecklingen av smörjmedlen.

De syntetiska motoroljorna är den bästa lösningen på de allt strängare miljöutmaningarna.

DET KRÄVS ALLTMER AV SMÖRJMEDLEN NESTE OILS SMÖRJMEDEL­­säkrar

en god motorfunktion i alla förhållanden och vid utvecklingen av dessa har man redan beaktat de förordningars och stadgars krav som reglerar miljön. En bra motorolja minskar slitage och förlänger motorns livslängd. En motor­oljas goda viskositet i låga temperaturer och ett högt viskositetsindex garanterar motorns bästa prestanda även i hård köld.

Motoroljornas framtid ligger i de syntetiska specialoljorna och i tillsatsmedlen av ny typ, som inte stör hållbarheten på de utsläppsbegränsande efterbehandlingsanordningar för avgaserna som monterats på fordonen. Smörjmedlets metall-fosfor-svavelföreningar utgör basramen för de tillsatsmedel som skall hindra motorns slitage, men för det andra dessa kan utgöra fara för efterbehandlingsanordningarna under en lång användning. Av denna orsak har man varit tvungen att minska dessa föreningars mängd i oljan. Samtidigt har oljornas bytesintervaller förlängts, minime8 • ÅKER BIRKA • 1/2011

rat oljeförbrukningen och bränsleförbrukningen genom att tunna ut oljan.

Vid tillverkningen av de nya oljorna användes också svavelfria syntetiska basoljor och tillsatsmedel av en ny typ, vilka har en lägre halt av aska, fosfor och svavel.

(Low SAPS-smörjmedel). motoroljornas bytesintervaller till och med tredubblats och de långa bytesintervallerna kräver en syntetisk olja.

De största motortillverkarna rekommenderar allt mer individuella och till och med motoroljar för en viss motor, fastän de internationella kvalitetsklasserna, såsom det amerikanska API och europeiska ACEA fortfarande ligger som grund för kvaliteten.

Såväl oljorna som ­motorerna förnyas i samma takt under en fem års intervall. På grund av detta satsas det hela tiden på utvecklingen av bilarna och motorerna samt deras oljor.

I Finland förbrukas ca 80 000 ton smörjmedel per år. Den av INOM TIO ÅR HAR

Neste Oil utvecklade NEXBASE– basoljan tillverkas ca 300 000 ton per år. Fabriken som under detta år blir färdig i Bahrain kommer ytterligare att producera 430 000 ton.

Neste Oil har som ett nordiskt oljebolag specialiserat på de krävande nordliga förhållandena och på att känna till dessa krav. Produkterna är planerade och testade fram för allt i nordliga förhållanden. Neste Oils smörjmedel tillverkas med användning av senaste teknologi av egna och syntettypiska basoljor − som den enda i Europa. lantbrukets olika användningsbehov lämpliga Neste Turbo LXE-serien lämpar sig för traktorernas och arbetsmaskinernas dieselmotorer samt person- och paketbilarnas bensin- och dieselmotorer. Seriens ­oljor lämpar sig för nästa alla märkes bilar, traktorer och arbetsmaskiner.

Neste Turbo LXE håller motorn ren, den har en stor sottålighetsDEN SPECIELLT FÖR

RESERVDELAR • SERVICEFÖRETAGARE • SERVICETJÄNSTER

SERVICE

Välj lämplig olja På Neste Oils webbsidor, www.neste.fi, hittar du lätt de Neste Oil –smörjmedel och kemikalier som passar bäst just för ditt fordon. Där finns rekommendationer för person-, paket-, lastbilar och bussar samt för lantbruksmaskiner. Där finns

rekommendationer för över 200 märken och över 12 500 olika fordonstyper enligt användningsändamål. Servicen berättar även de fordonsvisa bytes- och granskningsuppgifterna.

Lagring av bränslen på gården På lantgårdarna lagras i allmänhet maskinernas och anordningarnas bränslen i fasta farmartankar. En sådan tank får man inte transportera eller flytta annat än om den är tömd och rengjord. Tankarna är till sin konstruktion i allmänhet bestående av en plåt. Brännolja lagras vanligen i 1000-3000 liters på marken stående farmartankar av metall. På gårdarna får man dock lagra upp till 10 000 liter brännolja utan speciellt tillstånd. I vägtrafik får brännolja transporteras i för vägtrafik godkända transporttankar högst i partier om 1000 liter utan speciellt tillstånd.

Verksamheten inom lantbruket kan kräva t.ex. beroende på djurmängd eller lagringssätt ett miljölov enligt miljöskyddslagen. Behovet av lov kan kontrolleras vid miljöskyddsmyndigheten.

I kommunens miljöskyddsbestämmelser har getts allmänna bestämmelser gäl-

förmåga och den skyddar motorn bättre mot slitage. Sålunda förlänger den motorns livslängd och håller oljeförbrukningen låg.

Den syntetiska Neste Turbo LXE 10W-40 har goda smörjningsegenskaper såväl på vintern som på sommaren.. Tack vare sitt breda viskositetsområde kan produkten användas året om, ty den har synnerligen goda köldegenskaper.

Den delvis syntetiska Neste ­Turbo LXE 10W-30 –oljan kan även användas som vinterolja, varvid sommaroljan är den mineraloljebaserade Neste Turbo LXE 15W-40.

De för speciellt tunga maskiner planerade Neste Turbo LXE –smörjmedlen är synnerligen ­prestationsrika oljor för långa bytesintervaller. Neste Turbo LX – smörjmedlen skyddar bilens, traktorns eller arbetsmaskinens motor mot slitage och slaggbildning och hindrar cylindrarnas polering bättre den gamla typens oljor. e Te xt Silja Metsola, Nest e Oil, foto Neste Oil

lande placeringen av utomhus belägna bränsletankar samt särskilda bestämmelser då tanken är belägen på grundvattenområde.

Enligt Turvatekniikan keskus:s (TUKES) Varo-register förorsakade farmartankarna 2001-2009 årligen 152 olyckor i hela Finland. Olyckor förorsakade av: läckage av tank (59), skada på slang (28), kollision med tank (11) och stölder (10).

Vid största delen av stöldfallen har orsaken till oljeskadan varit hävertverkan.

(Pirkanmaan ELY-keskus).

Fast de på marken belägna farmartankarna inte berörs av obligatorisk granskningsskyldighet, borde man regelbundet utföra kontroll- och serviceåtgärder på alla farmartankar för att hindra skador.

Ansvaret för tanken has alltid av tankens ägare eller innehavare, som även preliminärt ansvarar för rengöringskostnaderna efter en eventuell oljeskada.

Lagringen av smörj- och spillolja Motor- och hydrauloljorna samt ­övriga smörjmedel skall förvaras i täckta, ventilerade, låsbara och tätbottnade med kantväggar försedda utrymmen. Från skyddskonstruktionen bör regelbundet tas bort dit eventuellt kommit regn- och smältvatten. För eventuella skade- och

olycksfall bör i utrymmet alltid finns tillgång till tillräcklig mängd av för ändamålet lämpligt uppsugningsmaterial samt redskap för den första bekämpningen av skadan. Spilloljor och annat avfall bör levereras till godkänd mottagningsplats.

(Pirkanmaan ELY-keskus).

Så här förlänger du tankens ålder • Töm och rengör tanken regelbundet.

• Låt regelbundet en auktoriserad granskningsaffär kontrollera bottenfärgens skick på tankens innersida och eventuella frätningar där.

• Se till, att bränsleslangen är i skick (inga sprickor).

• Låt inte tanken länge vara tom för att hindra rostning på den inre sidan.

• Kontrollera din tank dagligen för att

upptäcka yttre skador och läckage.

• Alla farmartankar över 25 år är i behov av en grundiståndsättning.

• Vid grundiståndsättningen putsas tanken, bytes den rostiga bottenplåten, provtryckes och ytbehandlas fullständigt, två målningsgånger.

• Detta grundiståndsättningsprogram utförs enligt Teknillisen tarkastuskeskuks TTKOHJE(/84/Y direktiv.

Tanktillverkare • Nikkasen konepaja Oy, Salo • Farmtools Oy, Ylihärmä • Metallityö Vainio Oy, Idensalmi 1/2011 • ÅKER BIRKA • 9

TÄNKMF TÄNKVISIO VISION INNOVATION LEDARSKAP KVALITET PÅLITLIGHET STÖD STOLTHET BUNDENHET

Topputrustade Massey Ferguson VISIO 2011 -modeller till specialpris (begränsat parti) Ch

nu d r ä n e an s

in!

MF5400/6400 MF5435 Dyna-4 (96 hk / 405 Nm) Kampanjpris 41 500€ MVS 0 % (+ lev.kostn.)

MF6455 Dyna-6 (125 hk / 525 Nm) Kampanjpris 53 200€ MVS 0 % (+ lev.kostn.)

MF5455 Dyna-4 (125 hk / 525 Nm) Kampanjpris 46 700€ MVS 0 % (+ lev.kostn.)

• Sned Hi-Vis front - marknadens bästa sikt till frontlastaren • Dyna-4 växellåda 16 + 16 - alla växlar utan att röra kopplingen • 100 l/min hydraulik - effektivt lastararbete • Omfattande utrustning: luftkonditionering, luftfjädrad sits, teleskopspeglar, bakrutetorkare / -tvätt • Släpvagnens bromsventil • Övre arbetsljus 4 st fram, baktill med 2x2 brännare • Övre körljus i vindrutehöjd • Huvudströmbrytare

www.konekesko.fi

• Sned Hi-Vis front - marknadens bästa sikt till frontlastaren • Dyna-6 växellåda 24+24 med AutoDrive växellådsautomatik - alla växlar utan att röra kopplingen • 110 l/min CCLS lastkännande hydraulik - effektivt lastararbete • 2 elstyrda hydraulblock med Joystick manövr. + 2 mekaniska block • Riklig utrustning: Quadlink-frontfjädring, Dual Stage -hyttfjädring, svängande stänkskärmar • Ekonomikraftuttag, elektriska varvtalsminnen • Luftkonditionering, luftfjädrad sits, teleskopspeglar, bakrutetorkare / -tvätt • Släpvagnens bromsventil • Övre arbetsljus 4 st fram, baktill med 2x2 brännare • Övre körljus i vindrutehöjd • Huvudströmbrytare, roterande varningsblink

Fråga också efter förmånliga MF- och ISME-frontlastarpaket!

AKTUELLT NU! HAVRENS ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL AVGÖR MTT:s officiella sortförsök ger möjlighet att jämföra havresorternas skörd.

Av K-lantbruks sorter är Ringsaker ett ypperligt val, då man värdesätter skörden. Av de tidiga havresorterna ger Marika igen med sina kärnor en ypperlig totalskörd. Här syns Marikahavren i odlingsprogramförsöken på K-lantbruks försöksgård.

MASKINMANNENS RESERVDELSSORTIMENT Vid ca tio K-lanbruks-affärer kommer från början mars Maskinmannens reservdelssortiment till försäljning. Sortimentet omfattar säsongvis de viktigaste tillbehörs- och slitdelar till traktorer, tröskor och arbetsmaskiner. Ett täckande reservdelsskydd finns fortfarande till försäljning i K-lantbrukens reservdelsställen, som exempelvis i Egentliga Finland finns i affären i

Åbo. Maskinmannens reservdelssortiment finns redan hos några butiker, bl.a. hos Rautia-K-lantbruk i Salo. Reservdelsförsäljare Timo Dahlsten presenterade utbudet vid öppningen av den nya butiken i december. − De reservdelar som skall beställas får vi hit normalt till följande dag, om delen finns på centrallagret.

HIRNU HÅLLER TORRT Versowoods Hirnu-strö är torkat hyvelspån, sållat, av jämn kvalitet och dammfritt. Balen väger 25 kilo, dess storlek är 390 x 370 x 800 mm och volymen 0,11544 kubik. Balarna är förpackade på lastpallar, 42 st/pall. På ett billass

ryms 24 pallar, d.v.s. sammanlagt 1008 balar.

Priset för en bal är ca 7,50 €, pallvis är priset per stycke förmånligare.

AVKASTNINGSFÖRMÅGA OCH TIDIGHET Vid val av kornsorter lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid många egenskaper. Det är viktigt att man i samma säck kan köpa såväl skördeförmåga som även kvalitet. Exempelvis Vildes skördeförmåga, kornstorlek och stråstyrka hör till sortnyheternas elit, när Tiril igen är synnerligen rikt givande, proteinrik i sin tidighetsklass, och en sort som klarar sig på sura marker.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 11

AKTUELLT NU!

NYTT FÖR POTATISEN Yara Finlands andra beställningsperiod för potatis- och trädgårdsgödsel gäller till 30.1, efter vilken produkterna säljs efter förhållandena i lagret. YaraMila Stärkelse Y2:s kaliuminnehåll har höjts med 2 %. Den nya produkten (NPK 14-3-18) lämpar sig ännu bättre än tidigare för typiska stärkelsepotatisodlingar samt även

NYHETSBREVETS UTLOTTNING AVGJORDES

för övrig potatis. Yara Vita Mantrac är ett nytt manganbladgödslingsmedel, som lämpar sig även för bladgödsling av potatis. Marknadens kraftigaste produkt, lämpar sig för omfattande användning exempelvis tillsammans med bladmögelpreparat.

VÄLJ TIMOTEJ MED ÅTERVÄXTFÖRMÅGA Mellan timotejsorterna finns skillnader speciellt då det gäller återväxtförmågan.

Med en timotejsort med bra återväxtförmåga får du skörd, kvalitet och smaklighet även i återväxten. I rörsvingel-timotejblandningen och i balningsvallblandningen Söder används Grindsstad-timotej med god återväxtförmåga.

Med hjälp av Grindstads snabba tillväxtförmåga lämpar sig blandningarna ypperligt för effektiv och kvalitativ vallproduktion. En snabb växtrytm och återväxtförmåga möjliggör en tidigare skördetidpunkt. På bilden skördas blandvallsgrödans försöksruta på K-gruppens försöksgård.

K-gruppens nyhetsbrev intresserar. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång per månad per e-post och kan beställas per e-post på adressen: markkinointi@k-maatalous.fi.

I det sista numret av Åker-Birka för år 2010 publicerades nyhetsbrevets besällningskupong, av vilka ett stort antal sändes in. I samband med beställningen arrangerades en utlottning, vars pris var en årgång av A-lehtis tidningar, valbart endera APU, Meidän Talo eller Tuulilasi.

Utlottningen vanns av Hannele Karhu från Storkyro.

Vinnaren gratuleras och tack till alla som deltog.

Timotejsorternas efterskördar (2. och 3 skörden) i officiella sortförsök 1989-2009 6000

Kg ts/ha

5000 4000 3000 2000 1000 0

II

ki in

r öy

äs

h Vä

i

Ik

a m

Al

a

n ta

na

Jo

la Uu

k uk Tu

to is

m

d ta ds

in

m Ta

Gr

1/2011 • ÅKER BIRKA • 13

PROGRESSIVA LÖSNINGAR FÖR VÄXTSKYDD!

N Y HE Effektivt lågdospreparat för all stråsäd så i Nu o c k

• Mycket skonsamt mot 1,4 kg g! odlingsväxter knin • Grampreparat med bred förpac effekt, utmärkt effekt på bl.a. måra och baldersbrå • Flexibel behandlingstidpunkt: Från 3-blad- till flaggbladstadium • Goda tankblandningsmöjligheter, också med flyghavrepreparat • Utmärkta användningserfarenheter år 2010 • Bred effekt också i kalla förhållanden, från +5 C°

så i Nu o c k r s e t 5 li kärl!

För bekämpning av bredbladiga ogräs i vårsäd och i skyddssäd för klöverfria vallar

T!

Spårämnesbladgödsel för stråsäd och vall

För sjukdomsbekämpning i stråsäd och sockerbeta

• Liten bruksmängd 1 l/ha = 608 g spårämnen - mycket stark blandning!

• Innehåller ur stråsädens utvecklingssynpunkt de väsentligaste spårämnena: mangan, koppar, zink samt magnesium • Goda tankblandningsmöjligheter • Passar också för ekologisk produktion

• Brett verkande preparat med mycket lång skyddstid • Nyaste formulatteknologi: - Allt mera oberoende av väderleksförhållanden och besprutningsteknik - Effektiverar också blandningskumpanens uppsugning • Kan användas på grundvattenområden och efterföljande år

Foliar Extra

Unikt bladgödselmedel som innehåller huvudnäringsämnen • N12 - P8 - K6: Snabb och effektiv komplettering • Goda tankblandningsmöjligheter • Humussyra och lignosulfonat gör Foliar Extra effektivare än traditionella bladgödsel

Kornsjukdomarnas bek.försök 2010 Skördetillägg kg/ha Skördemålsättning kg/ha

+467 6394

Växtregulator för korn, vete, råg och oljelin

• Mångsidig och bred effekt • Effektivt tack vare två verksamma ämnen • Bred effekt också i kalla förhållanden, från +5 C° • Skonsam mot odlingsväxter • Inga grundvattenbegränsningar • Begränsar inte halmanvändning

+800

6394

6394

Obehandlad

Comet Pro 0,6 l + Sportak EW 0,5 l Acanto Prima 1 kg Behandlingstidpunkter på basen av bruksrekommendationer • Comet Pro + Sportak behandling i fl aggbladstadiet • Acanto Prima i början av stråtillväxten.

Källa: K-lantbrukets försöksgård Hahkiala 2010, försök med .4 upprepningar.

För bekämpning av flyghavre • Bekämpningsmedel med säker effekt på flyghavre • Bästa effekt vid besprutning från mitten av stråsädens bestockning till stråskjutningens början • Har också utmärkt effekt på ven • Inga grundvattenbegränsningar Läs alltid bruksanvisningen och följ den!

www.k-maatalous.fi

Toppnyhet för sjukdomsbekämpning i all stråsäd och oljeväxter • Två verksamma ämnen - mångsidigt och brett verkande • För bekämpning av bomullsmögel i rybs och raps • Skyddar också mot rödmögel i stråsäd • Kan användas på grundvattenområden och efterföljande år

För sjukdomsbekämpning i stråsäd och oljeväxter • Mångsidig och effektiv i blandningar och separat använd • Har effekt också på rödmögel • Inga grundvattenbegränsningar

Juven

t u s 5L

141,-

mv s 0 % 2 3 % mv s 173,4 3

Kampanjpriset gäller till 15.02.2011.

K-LANTBRUK

K-LANTBRUKSKEDJANS VARULEVERANTÖRER PRESENTERAS

FÖRETAGSHÄLSNINGAR

VED BEHÄNDIGT! – Maaselän kone

grundades 1983 för tillverkningen av ensilageskäraren Varmo, som rentav revolutionerade ensilagehanteringen.

Med Varmo fick man med en cylinderrörelse loss en cirka 500 liters ensilagekaka. Under femton års tid tillverkade företaget i Haapajärvi olika maskiner för foderhantering.

Den ökade efterfrågan på mekaniserad vedberedning i mitten av 90-talet missade man inte vid Maaselän Kone. År 1995 lanserade man vedmaskinen Hakki Pilke 2 X. Det tredje stora steget i företagets historia togs vid millennieskiftet med ändrat ägoarrangemang. Då började en medveten satsning på att utvidga marknaden.

Numera sysselsätter ­Maaselän Kone 120 personer och omsättningen är i klassen 15 miljoner euro. Varmo-produkterna hör ännu till sortimentet, men vedmaskinerna utgör den klara tyngdpunkten. De exporteras till cirka 25 länder, och exporten utgör 75 % av företagets omsättning. ­K-lantbruk har haft ensamförsäljning av produkterna sedan 90-talet. Företagshälsningar från Haapajärvi sänds av Veijo Kontro, som ansvarar för hemlandsförsäljningen och av produktutvecklingschef Juha Autio.

MAASELÄN KONE

ERA VIKTIGASTE PRODUKTER? –I Finland är Hakki Pilke 2 x 30 viktig, för här gör man fortsättningsvis ved av virke från förstagallringar. 2 x 30 är oerhört snabb för klent inhemskt virke. Den

Juha Autio och Veijo Kontro säger att Maaselän Kone har ändrat maskinparken för vedframställning i Europa. Tidigare var professionella maskiner stora, klumpiga och dyra. Maskinerna från Haapajärvi har alltid varit lätta att flytta, men ändå effektiva.

överlägset mest sålda maskinen är dock Hakki Pilke 1 x 37. Den går mycket på export, för utomlands använder man virke som är hårdare, krokigare och i många storlekar. Den tekniskt viktigaste produkten är Big X, för i den lanserade vi ny teknik, som vi senare har kunnat utnyttja i andra maskiner.

VAD ÄR ER STYRKA? –Vi har fyra styrkor, med vilka vi kan möta kommande behov. De är en yrkeskunnig personal, branschkännedom, långvariga kundförhållanden och fungerande marknadsföringskanaler.

HUR FÅR EN NY PRODUKT SIN BÖRJAN? –Vår produktutvecklingsprocess skiljer sig knappast från den normala, men det är mycket viktigt att inte bara produkterna utvecklas, utan också produktutvecklingen.

Ett av de viktigaste stegen är att söka rätt helhet. Där kommer vår starkhet väl fram, vi kan gestalta kundernas behov tillsammans med våra samarbetspartners. Fina de-

taljer hjälper inte om helheten inte är OK. Men när hela paketet är OK, förstärker detaljerna helheten och skiljer oss från konkurrenterna.

HUR SER BRANSCHENS FRAMTID UT? –Branschen lever i tre års cykler.

Två lugnare år följs av ett livligare. Miljöfaktorer och ett par kal�la vintrar har skjutit efterfrågan på ved i höjden, och nu har vi cykelns livligaste år. Ökad konkurrens i branschen har ändrat situationen så att man måste arbeta allt hårdare för ett bra år. Inte en dag har man råd att sova. På längre sikt inverkar besluten om bioenergi på branschens framtid, men ved är en viktig källa för tilläggsvärme även i fortsättningen. e T e x t o c h b i l d T u o m a s R y t ky

1/2011 • ÅKER BIRKA • 15

ETT BRA MALTKORNSALTERNATIV Xanadu

Xanadu-maltkorn på K-lantbruks försöksgård i Hauho.

16 • ÅKER BIRKA • 1/2011

Xanadu som år 2009 godkändes som maltkorn är en förädling från det nordtyska Noordsat. Detta används av de flesta större mälterier och bryggerier.

Exempelvis Heineken brygger öl av Xanadu-malt. Odlingsprogrammat har kommit med goda odlingsdirektiv för sorten. I förra sommarens försök gav Xanadus odlingsprogramsruta 700 kilo mera än jämförelserutan.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 17

XANADU ÄR ODLINGSSÄKER OCH DEN KLARAR SIG PÅ OLIKA JORDARTER.

Xanadus Odlingsprograms försöksrutor gav en betydligt bättre skörd än rutorna med minimibehandling.

X

anadu har betydande marknadsandelar för maltkorn i de östeuropeiska länderna, De stora mälterierna, såsom Cargill, Soufflet och Malteurop, har konstaterat att Xanadu har en god mältningskvalitet.

Av de utländska bryggerierna har exempelvis SAB Miller, AB InBev och Heineken varit nöjda med det malt som producerats av Xanadu. Av de inhemska mälterierna har Viking Malt godkänt Xanadu för sin inköpslista för år 2011.

RIKT GIVANDE OCH ODLINGSSÄKER Resultaten från MTT:s officiella försöksresultat 2003-2010 vi-

sar att Xanadu har gett märkbart bättre skörd än Braemer med samma växttid och den två dagar tidigare Scarlett.

Beträffande sin hektolitervikt är Xanadu bättre än Braemer, men sämre än Scarlett och Barke. Proteinhalten är på samma nivå som de tidiga maltkornssorternas. Stråstyrkan är hos Xanadu klart bättre än Scarlett och Braemer. Tusenkornsvikten är bättre än hos Scarlett, men lägre än hos NFC Tipple.

Xanadu är odlingssäker och den går bra på olika jordarter. I MTT:s officiella sortförsök 2003-2010 har Xanadu gett de bästa skördarna på grova mineraljordar och mulljordar. På lerjordar har endast den en dag senare Annabell och tre dagar senare NFC Tipple gett bättre skörd.

På sura jordar ligger Xanadu i en

klass för sig och endast Saana kommer upp till samma skördenivå.

+700 KG/HA I ODLINGSPROGRAMMET Xanadu var med i Odlingsprogram-försöken på K-lantbruks försöksgård under växtperioden 2010.

I försöket odlades Xanadu som betad med Robust och som obetad.

I enlighet med odlingsprogrammet bekämpades ogräsen med Tooler i början av bestockningen och på de rutor som såtts med obetat utsäde med K-MCPA. Tillväxtrytmen på försommaren 2010 var häftig och på skiftet konstaterades manganbristsymptom på kornets nedre blad. Sålunda fick Odlingsprogramrutorna Multiple som spårämnesgödsling i början av stråtillväxten.

MTT:s officiella resultat, maltkorn Sort

Försök st

Skörd- kg/ha

Xanadu

27

Saana

35

Scarlett Braemar

växttid tid

Ligg- %

Rel- tal

5328

0

100

94,3

16

68

48

67,8

12,5

4796

-531

90

90,6

20

67

47

66,6

12,6

85

5131

-196

96

92,1

27

66

45,3

68,9

12,5

32

5132

-195

96

94,1

28

70

48,3

67,2

12,3

Prestige

17

4935

-392

93

94,8

17

70

49,8

68,2

12,4

Barke

10

5285

-42

99

95,2

17

73

50,3

69,4

12,6

Annabell

71

5477

150

103

95,6

22

70

44,5

67

11,7

NFC Tipple

26

5769

441

108

97,4

16

67

53,4

67,4

11

MTT:s officiella sortförsöksresultat 2003-2010. Som maltkorn godkända 2-radiga korn, jämförelse Xanadu.

18 • ÅKER BIRKA • 1/2011

Längd cm

Tkv g

Skörd- skiln.

Hlv kg

Prot- %

Resultat från Xanadus Odlingsprogram 2010

Relativ Skörd

Odlingsprogram 114

Tkv g

Hlv kg

Längd Axgång Stärk- Protcm Axg,dag % %

46,9 71,5

54

49

62,2

12,3

Minimi

100

46

71,3

60

50

61,7

12,6

Skillnad*

14,3

0,9

0,2

-6

-1

0,5

-0,3

*De feta skillnaderna betydelsefulla statistiskt. Odlingsprogrammets

behandlingar: Robust 4 l /t, Tooler 50 g/ha, Mestarin Kiinnite 0,1 l/ha, Comet 0,5 l/ha, Prosaro 0,5 l/ha, Multiple 1 l/ha, Terpal 0,7 l/ha.

Minimibehandling: K-MCPA 1,5 l/ha. K-lantbruks försöksgård.

t anlag m m Sa ,-

1+.8mo1nt0ering

Muuli 1400SL med Juncar kåpa 120 cm

Erbjudandet inkluderar stödhjul och tippens gasfjädrar.

Ett verkligt utrymmesmirakel, innerhöjd max. 144 cm Växtgraduppföljning i Hauho 2010 90

87 1200 83 85

80

1000

70 60 53

50

800

57

47

40

• Flakets innermått 324x140 cm • Tippvagn med bladfjädrar och stötdämpare • Hållbar och styv kåpa med både integrerade gångjärn och nyckelförsett lås. Flakets hela innerbredd kan utnyttjas.

Muuli 1400LH med Jaxal kåpa 100 cm

Mångsidig och rymlig tippvagn för alla slags transporter • Innehöjd max. 130 cm • Flakinnermått 274x140 cm, balkhöjd 30 cm

t anlag

,1+.5mo5nt0ering

600

37

30

Samm

400 23

50

200

12 13

10 0

Regn mm

6.8.

31.7.

25.7.

19.7.

7.7.

13.7.

1.7.

25.6.

19.6.

7.6.

1.6.

13.6.

Xanadu växtgrad

Värmesumma sådden 2010

Xanadus odlingsprogramrutor i Hauho. Behandlingar: 9.6. Tooler 50 g/ ha, 17.5. Multiple 1 l/ha, 29.6. Terpal 0,7 l/ha, Comet 0,5 l/ha och Prosaro 0,5 l/ha. T.ex. 12 = 2. bladet helt öppnat, se Odlingsprogrammet.

Vid midsommartiden såg grödorna frodiga ut och det regnade lämpligt. Före axgången beslöt man bekämpa sjukdomarna med Comet- och Prosaro-behandling och samtidigt säkra att grödan hålls upprätt med Terpalstråstärkare.

I juli fick man inte önskad regnmängd och temperaturerna steg ordentligt. Efteråt är det lätt att konstatera, att det troligen var onödigt med tillväxtregleringen.

Sjukdomsbekämpningens inverkan märktes dock som en friskare gröda, emedan bladfläcksjuka förekom på de obehandlade rutorna.

Nyttan med Odlingsprogrammet var till slut +700 kg, vilket var en tilläggsskörd på 14 procent med tanke på Xanadus minibehandling. Skör-

€

Pris utan Plussa kort 1.735,-

0 26.5.

20.5.

14.5.

0

Förmån 185

detillägget var statistiskt betydelsefullt.

Till och med under den torra sommaren förbättrades skördens kvalitet litet med åtgärder enligt Odlingsprogrammet. Tusekornsvikten, hektolitervikten och stärkelsehalten var något högre och proteinhalten lägre än vid minimibehandlingen.

Odlingsprogrammet tidigarelade även axgången med en dag samt mognaden, men inte ens detta visade sig vara av betydelse rent statistiskt.

För det andra kan även en liten förbättring av kvaliteten säkra godkännandet som maltkorn, i de fall när man rör sig kring gränsen för godkännande. e Text och foton Marj o S e r en i us , K-lantbruks försök s gå r d

MTT:s senaste officiella sortförsöksresultat: http://www.mtt.fi/mttkasvu/pdf/mttkasvu13.pdf

Muuli Pro 940K med Jaxal kåpa 100 cm

Stabil, genom sänkmetod förzinkad rymlig tippvagn *)

• Fanérbekädd bakbalk fungerar som körramp, tipp med två gasfjädrar • Flakets innermått 323 x 140 x 39 cm • Som extra utrustning frontbox som ökar längden

t anlag m m a S ,-

2+.1m3ont0ering

t anlag m m Sa ,-

Muuli Pro 850K med

1+.8mo7nt0ering

Jaxal kåpa 100 cm Stabil tippvagn *)

• Gångjärnsförsedd bakbalk, stötdämpare, bladfjädrar som standard • Flakets innermått 304 x 140 x 24 cm

Muuli Pro -vagn svetsade släpvagnsramen är förzinkad genom sänkmetod. *) Nyhet - hållbara stänkskärmar av plast.

Jaxal kåpan är stabil och rymlig.

Det är tillverkat genom vacuumformning och underkanten med tätning har stålförstärkning.

I priserna (inkl. mvs 23%) gäller till 28.2.2011.

I priserna ingår inte frakt- och leveranskostnader. www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Köp U! t N sguiden. e d ä uts Odling

SORTER ENLIGT BRUKSÄNDAMÅL

ån gar fr

n Lösni

RINGSAKER

• Toppavkastande, vitskalig • Låg skalhalt - mycket stor inre kärnskörd

SW INGEBORG

• Stora kärnor och hög hektolitervikt • Vitskalig, bästa tålighet mot bladfl äcksjuka

MARIKA

• Stora kärnor och hög hektolitervikt • Vitskalig, bra tålighet mot bladfl äcksjuka

SW VAASA Styvt strå, tidig och sjukdomsresistent

TIRIL Flerradigt foderkorn

4000 3500

EEMELI

VAASA

Inre kärnskörd, kg/ha PEPPI

4500

VENLA

5000

MARIKA

5500

Skörd, kg/ha

FIIA

6000

RINGSAKER

Inre kärnskörd och skörd: Ringsaker, Marika ja Vaasa.

• Tidig sort - passar för hela spannm.odlingsområdet • Hög hektolitervikt och proteinhalt • Bäst avkastande i sin tidighetsklass på samtliga jordarter, passar också på sura jordar

VILDE Stärkelse- och foderkorn • Flerradigt, stråstyvt och bra avkastande • Stark sort på alla jordarter, stor kärna

Källa: MTT, officiella försök 2002-2009.

FRÅN K-LANTBRUKET OCKSÅ ETT TÄCKANDE OCH HÖGKLASSIGT VALLFRÖBLANDNINGSURVAL!

SW PETITA

Vårrybs för oljeproducenter • Högsta oljehalt bland rybssorter • Bra avkastande, styv stjälk

www.k-maatalous.fi

TAMARIN

Vårraps TOPPNYHET! • Bäst avkastande vårrapsen • Styv stjälk och har hög oljehalt

Nyheter!

SWAJ RÖRSVINGEL NYHET! Ensilagevallblandning

• Timotej 70 %, ängssvingeln 15 %, rörsvingeln 15 %

K-LANTBRUK

Spannmålspriserna har stigit med oljeväxterna i täten under hela slutet av året. Oron över Sydamerikas sojaskörd och stor efterfrågan från Kina har höjt börspriserna på oljeväxter.

Regn i Australien har höjt vetepriserna och försvagningen av euron har stärkt priserna i euro.

Finland hade utmärkta förhållanden för höstsådden, vilket syns i såarealerna för både råg och höstvete.

Vetearealen ökade till 39 000 ha och rågarealen till 29 000 ha. I en stor del av landet startade höstsädens tillväxt bra, och snön skyddar bestånden väl mot den hårda vinterkölden.

Av interventionskorn har EU-komissionen under 2010 sålt cirka en tredjedel av totalt 2,8 miljoner ton. De godkända priserna har i Finland varit 174–194 €/t. Totalt har det redan sålts cirka 134 000 ton interventionskorn från Finland, och allt interventionsvete. Ännu finns det cirka 650 000 ton finländskt interventionskorn, av vilket en del finns lagrat i Estland. Marknadspriset på korn har stigit i Finland under slutet av hösten, trots att en del interventionskorn torde ha gått även till industriell användning. Europas maltkornslager minskar betydligt under denna skördeperiod, så efterfrågan på maltkorn torde öka.

POSITIVA SIGNALER Inhemsk havre har haft klart sämre kvalitet än normalt (bl.a. hektoltervikt och sållning), speciellt i södra Finland. Högt pris har ökat havreutbudet i Mellaneuropa från länder som inte har varit traditionella havreexportörer, som Storbritannien och Irland. Det är skäl att ha havre som ett beaktansvärt alternativ i vårsådden i år.

Veteexporten från Europa har underlättats av eurons kraftiga försvagning mot USA-dollarn den senaste tiden. Egypten skaffade i december 180 000 ton från Argentina och USA. Också Turkiet och Irak har tänkt skaffa 400 000 ton vete. Vetemarknaden har stärkts av regnen i Australien och den kvalitetsförsämring som regnen orsakar, samt av torkan för höstsäden i USA och de f.d. Sovjetländerna. I Finland var 80 % av vetet från hösten 2010 kvarndugligt. Priset på kvarnvete bestäms i hög grad av exportmöjligheterna, och veteexporten har övervägande varit just kvarnkvalitet.

Oljeväxtpriserna påverkas nu mest av det torra och heta vädret i Argentina, som minskar sojaskörden. I Finland är oljeväxternas oljehalt lägre än i fjol. Beroende på sort är den nu 39–40 %. Oljeväxtpriserna håller på att stiga, och på franska Matif har de närmaste terminspriserna för raps varit nästan 500 €/t.

Likaså har prisnoteringarna för nästa höst varit exceptionellt höga. Också i Finland har de fixerade priserna till hösten varit över nivån 420 €/t, vilket uppmuntrar till att så oljeväxter också 2011. e

T e x t I l k k a P e k k a l a , R au ta k e s ko , b i l d A n t t i Ve t t en r an ta

Artikeln är skriven vecka 1.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 21

K-LANTBRUK

Också med traditionell förädling av populationssorter kan man få fram nya sorter med toppavkastning. Det har bevisats med vårrapsnyheten Tamarin.

EN MYCKET HÖGAVKASTANDE VÅRRAPS andra året i MTT:s officiella sortförsök, och har visat sig vara en god konkurrent till hybridsorterna. Beträffande avkastning har den fått bäst resultat av traditionellt förädlade populationssorter. Den har uppnått hybridsorternas avkastningsnivå.

Tamarins växttid är i klass med Sheiks. Den lämpar sig bäst för odlingszonerna I och II. Tamarin prövades 2010 också i zon III, vid MTT:s försöksstation i Ylistaro. Där avkastade den 2700 kg/ha beräknat utifrån försöksrutorna.

Men man måste minnas att Österbotten inte är något egentligt odlingsområde för raps. Sommaren 2010 var Tamarins växttid en dag längre än Ilves’ i Ylistaro.

TAMARIN HAR VARIT

är i klass med Sheiks, alltså inte särskilt benägen att lägga sig. Tamarins kärnvikt är genomsnittlig. Proteinhalten är utomordentlig.

Ilves är ännu den bästa sorten beträffande oljehalten, men efTAMARINS STRÅSTYVHET

tersom Tamarin ger större skörd, är Tamarins oljeskörd den bästa av populationssorterna, över 1100 kg/ha. Klorofyllhalten är typisk för sorter med denna växttid, och inte särskilt hög. Tamarin innehåller inte skadliga ämnen som erukasyra eller glukosinolater.

Med de nuvarande oljeväxtpriserna är det lönsamt att odla raps.

Fördelen med att odla raps är att

den kan sås först, till skillnad från rybs som bör sås i varm jord.

Som utsädesmängd för Tamarin rekommenderas 200–500 stycken per kvadratmeter. Raps ger större skörd än rybs, vilket skulle löna sig att utnyttja på de sydliga odlingszonerna. e Text Marjo Serenius, K-lantbruks försöksgård

Officiella försök med vårraps 2003–2010

Populations-, Hybridsort

Sort

Skörd relativ

Växttid dagar

Liggsäd Oljeskörd % kg/ha

Klorofyll ppm

P

Tamarin

100

112,4

20

1121

17,1

P

Highlight

84

108,7

32

960

13,7

H

Trapper

97

109,4

21

1085

13,7

P

Ilves

90

110

34

1030

14,3

P

Marie

82

110,1

23

921

17,2

P

Campino

96

111,6

18

1076

33,9

H

Brando

104

112

21

1168

18,8

P

Sheik

90

112,2

17

1000

17,7

P

Sponsor

79

114

6

848

35,3

Uppskattade sortmedeltal, referenssort Tamarin

Källa: MTT, officiella sortförsök 2003–2010

1/2011 • ÅKER BIRKA • 23

VÄXTSKYDDSNYHETER

2011

efterlängtade produktnyheter mot växtsjukdomar och ogräs. En av dessa är Comet Pro mot växtsjukdomar. Comet Pros bekämpningsegenskaper är av toppklass, men det har också unika tillväxtbefrämjande egenskaper. Till och med på EU-nivå har man noterat Comet Pros tillväxtbefrämjande I ÅR LANSERAR K-LANTBRUK

Pålitliga, effektiva och testade produkter. Personlig planeringstjänst av en yrkeskunnig försäljare.

Odlingsprogrammens rekommendationer, som baserar sig på år av försöksresultat. Med de här utgångspunkterna är det väl förspänt att planera nästa odlingssäsong.

24 • ÅKER BIRKA • 1/2011

PÅ OMSLAGET: Fältmästare Heikki Tennilä och Valtteri Tetri sprutar försöksrutor på K-lantbruks försöksgård i juni 2010.

effekt (EU-komissionens direktiv 2009/25/EC). Inget annat strobilurinpreparat har fått motsvarande godkännande i EU. Comet Pro är ett synnerligen mångsidigt bekämpningsmedel mot växtsjukdomar. Det har effekt mot de viktigaste sjukdomarna på stråsäd samt mjöldagg och Ramularia- och Cercosporasvamp på sock-

erbeta. Comet Pro är en ny, mer utvecklad version av Finlands mest använda växtsjukdomspreparat Comet (Kaste r.f.:s statistik 2008 och 2009).

Tack vare Comet Pros nya sammansättning är sprutvätskans vidfästning, spridning och upptagning i växtbeståndet snabbare och effektivare än förr. Sammansättningen

är optimerad för blandningar med preparat av triazoltyp, och den nya sammansättningsteknologin effektiverar också upptagningen av andra sjukdomsämnen i tankblandningen. Tack vare den nya sammansättningen hänger en lyckad besprutning mindre än förr på vädret och spruttekniken. Comet Pros bruksmängd är 0,3–0,6 l/ha.

Växtskyddsmedel testas i fältförsök på K-lantbruks försöksgård i Hauho.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 25

COMET PRO MINSKAR RISKEN FÖR BRÅDMOGNAD.

Foliar Extra bladgödsel Foliar Extra är en bladgödsel med unik sammansättning. Den innehåller huvudnäringsämnen och dessutom små mängder spårämnen.

Foliar Extra har samma sammansättning som växtskyddsmedel, så växterna kan uppta näringsämnena snabbt. Förutom näringsämnena innehåller medlet humussyra, lignosulfonater och organisk syra. Dessa förbättrar upptagningen och tillgodogörandet av näringsämnena.

Bladgödsel används för att upprätthålla en hög skördepotential, för att ge näringstillskott under intensiva tillväxtfaser och för att stimulera tillväxten i dåliga växtförhållanden.

Medlet kan i princip användas på samma skiften där man använder vanlig NPK-gödsel. Foliar Extra är en lättanvänd bladgödsel. Bruksmängden är 2 l/ha.

­ omet Pro har inga begränsningar C beträffande grundvatten eller upprepad sprutning. fläcksjukorna på stråsäd bekämpas effektivt med Comet Pro. Comet Pro skall alltid användas som blandning med ett annat växtsjukdomspreparat.

Som sällskap i blandningen lämpar sig t.ex. Juventus, Sportak eller Prosaro.

Bekämpningsförsök 2009 0ch 2010 vid Västankvarn i Ingå, MTT i Jockis och K-lantbruks försöksgård bekräftar att Comet och dess bättre version Comet Pro tillsammans med Juventus, Prosaro eller Sportak är utmärkta och ekonomiskt lönsamma sjukdomsbekämpare.

Nytt bruksobjekt är sockerbeta. För bekämpning av bladfläckssjuka som orsakas av Ramulariaoch Cercosporasvamp samt för bekämpning av mjöldagg på sockerbeta är bruksmängden vid engångssprutning 0,6–1,2 liter per hektar. Vid delad behandling utförs besprutningen med halverad dos med två–tre veckors mellanrum. Besprutningen utförs vanligen under första veckorna i augusti.

DE VANLIGASTE

26 • ÅKER BIRKA • 1/2011

Edelkorn i Odlingsguideförsök 2009.

Vänstra skiftet har fått sjukdomsbekämpning och spårämnesgödsling, högra skiftet sjukdomsbekämpning och delad spårämnesgödsling.

i Comet Pro främjar tillväxten och skördebildningen. I undersökningar har konstaterats att preparatet effektiverar kväveanvändningen i växtens ämnesomsättning och utbytet av koldioxid i cellerna. På grund av detta bildas mer protein och biomassa i växten, vilket leder till större skörd och kärnstorlek.

Preparatet minskar också risken för brådmognad genom att minska utsöndringen av stresshormon och genom att öka bildningen av antioxidativa föreningar. I detta avseende är Comet Pro en unik strobilurin – det är godkänt att registreras i EU förutom som bekämpningsmedel mot växtsjukdomar även som tillväxtbefrämjande medel. e PYRAKLOSTROBINET

T e x t M i n n i Ta r k k a n e n , R au ta k e s ko , bilder Anne Penttilä

50 g

70 g

Jordrök

4

4

Gårdssyra

3

4

Svinmålla

5

5

Åkerbinda

4

5

Ranunkler

5

5

Förgätmigej

4

5

Harkål

3

4

Nässla

4

5

Rödplister

5

5

Åkerspärgel

5

5

Sommargyllen

4

5

Åkerfräken

2

5

Åkermåra

5

3

Åkerrättika

5

4

Penninggräs

5

4

Åkerviol

3

4

Åkertistel

4

5

Fettistel

3

5

Trampgräs

4

5

Våtarv

5

5

Dån

5

5

Gråbo

4

5

Åkersenap

5

5

Korsblommiga

5

5

Baldersbrå, vårgrodd

5

5

Baldersbrå, höstgrodd

4

5

Pilört

5

5

Maskros

5

5

Blåklint

4

4

Förklaring för effekten: Utmärkt > 90 % God 70–90 % Nöjaktig 50–70 % Svag <50 % Ingen effekt

5 4 3 2 1

Källa: fältförsök i Finland och Tyskland

Toolers effekt mot ogräs vid dosering för vår- och höstsäd

GÖR ODLINGSKONTRAKT!

Bekämpningsförsök i korn 2010

Skörd och skördeökning kg/ha

7 000

800

467 6394

6394

6394

Obehandlad

Comet Pro 0,6 l + Sportak EW 0,5 l

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

Acanto Prima

Behandlingstidpunkterna enligt rekommendationerna: Comet Pro + Sportak vid flaggbladsstadiet, Acanto Prima i början av stråskjutningen.

Källa: K-lantbruks försöksgård Hahkiala 2010, försök med 4 upprepningar.

Tooler i storförpackning Tooler förpackas nu förutom i den normala 350 grams förpackningen även i 1,4 kilos förpackning. Tooler är ett effektivt lågdosmedel för ogräsbekämpning i all stråsäd. Det har utmärkt effekt mot t.ex. måra och baldersbrå. Tooler kan också användas i låga temperaturer, från plus fem grader.

Skördeökning med ogräsbekämpning

Som kontraktskund hålls du ajour med marknadsläget.

Spannmålsåren är inte lik varandra - såväl åtgång som priser växlar.

Kom och diskutera med våra spannmålsproffs om nästa skördeårs kontraktsalternativ.

Tooler + MCPA

Uppgör odlingskontrakt till slutet av februari, som kontraktsgåva får du en behändig laddningsbar lampa.

Tooler Övriga lågdosmedel 0

100

200

300

400

500

600

700

Uppgör tkon odlings rakt et av till slut i. februar

Skördeökning kg/ha, medeltal av 16 försök.

Källa: MTT:s och K-försöksgårdens försök 2002–2009.

Zoom i ny storlek Spårämnesgödseln Zoom för olje-, balj- och kålväxter lanseras i en ny tioliters förpackning. Mängden räcker för cirka 6,7 hektar.

Zoom innehåller spårämnen som växterna behöver och som förbättrar skördens kvantitet och kvalitet. Det är sammansatt på samma sätt som växtskyddsmedel, så det sprids och upptas effektivt i växtbeståndet.

Bumper EC 25 mot svampsjukdomar Bumper 25 EC är ett nytt preparat mot svampsjukdomar i stråsäd. Verksam substans är propikonazol 250 gram per liter.

Medlet används på samma sätt som Tilt 250 EC.

Metrigan mot ogräs i specialväxter K-lantbruk lanserar medlet Metrigan för ogräsbekämpning i potatis, ärt, kummin och morot. Verksam substans är metribuzin.

Till bruksegenskaperna är Metrigan likadan som bl.a. Senkor och Mistral.

VI KÖPER SPANNMÅL www.k-maatalous.fi

Borde man ta två, tre eller ännu fler vallskördar? Vad händer med skördens storlek och kvalitet för olika vallväxtarter när man ökar slåttergångerna? De här frågorna har vi sökt svar på i ett vallförsök som startade 2004 på K-lantbruks försöksgård.

TVÅ ELLER TRE VALLSKÖRDAR? Skörd av försöksrutor med vallväxtblandning och provtagning på försöksgården sommaren 2008.

28 • ÅKER BIRKA • 1/2011

i renbestånd slogs två eller tre gånger per sommar 2005–2009. Arterna var timotej (sorten Grindstad), ängssvingel (Kasper), rörsvingel (Kora) och rajsvingel (Felina).

Första slåttertidpunkten bestämdes enligt Grindstadtimotejens utvecklingsstadium, nämligen genast efter att de första knopparna kommit fram. På de vallar som slogs två gånger gjordes andra slåttern i början av augusti. På de vallar som slogs tre gånger gjordes andra slåttern vanligen under andra halvan av juli, och tredje slåttern under första halvan av september.

Vallarna som slogs två gånger fick i medeltal 100+80 kg kväve per hektar, och de som slogs tre gånger fick 80+80+80 kg/ha per sommar.

Timotejen Grindstad har god återväxt, och dess andra skörd blev bara aningen mindre än första skörden när vallen skördades två gånger per sommar (figur 1).

Grindstad avviker härvidlag klart från våra traditionella timotejsorter, vilkas andra skörd ofta är 30 % mindre än första.

OLIKA VALLVÄXTARTER

slogs två gånger per sommar kom också dess avkastning övervägande från första skörden, i högre grad än för Grindstad.

Rörsvingeln Koras och rajsvingeln Felinas avkastning kommer däremot övervägande från återväxten, för deras utveckling är långsam på våren. Deras andra skörd var 30 % större än första skörden (figur 1).

Först vid tre slåttergånger per sommar kom svinglarnas goda återväxtförmåga till sin rätt. Röroch rajsvingel gav 20 % större återväxt (2:a och 3:e skörden tillsammans) med tre slåttergånger än med bara två, och ängssvingel till och med 25 % större (figur 1).

Svinglarnas tillväxt avtog klart när beståndet blev äldre. Mellanslåtter av återväxten stimulerade tillväxten. Till följd av större återväxt med tre slåttrar producerade alla svingelarter klart större totalskörd med tre skördar än med bara två skördar.

NÄR ÄNGSSVINGELN KASPER

var att med tre skördar minskade första skörden klart för alla arter jämfört ETT SPECIELLT FENOMEN

med två skördar. Den relativt sena tredje skörden försenade tydligen begynnelsetillväxten för nästa års första skörd. För svinglarna kompenserade den rikligare återväxten mer än väl minskningen av första skörden, så totalskörden blev större med tre skördar. För timotej däremot ökade inte återväxten med tre skördar, så den mindre första skörden resulterade i mindre totalskörd. var klart högre med tre skördar än med två (figur 2). För timotej steg D-värdet i båda återväxtskördarna till nivån i första skörden. Också för svinglarna steg det klart jämfört med en återväxtskörd. Också första skördens D-värde ökade med tre skördar. Orsaken torde vara den samma som för den minskade första torrsubstansskörden, dvs. att den sena sista skörden föregående höst försenade tillväxten följande vår, så att gräset var yngre vid första skörden. Återväxtens proteinhalt steg kraftigt med tre skördar jämfört med två (figur 3). Med två skördar var återväxtens proteinhalt synnerligen anspråkslös och klart ÅTERVÄXTENS D-VÄRDE

1. Vallsorternas torrsubstansskörd vid två och tre skördar 14 000

Torrsubstans kg/ha

12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0

2n 3n

2n 3n

2n 3n

2n 3n

Grindstad

Kasper

Kora

Felina

3:e skörden

2: skörden

1:a skörden

2. Vallsorternas D-värde vid två och tre skördar 750

D-värde, g/kg ts

700

kan konstateras att de nya vallarterna rörsvingel och rajsvingel producerade största skörden och bästa kvaliteten när de skördades tre gånger per sommar. Inte heller det utjämnade dock kvalitetsskillnaden mellan de olika skördarna helt och hållet, och det vore värt att pröva skörda rör- och rajsvingel till och med fyra gånger.

Också ängssvingel gav klart större avkastning med tre än med två skördar, och kvalitetsskillnaden mellan de olika skördarna utjämnades då också ganska bra. Med svinglar tycks det alltså vara omöjligt att få ut hela deras avkastningspotential och tillräckligt bra och jämn kvalitet utan att skörda dem åtminstone tre gånger per sommar.

Grindstadtimotejen gav litet mindre totalskörd med tre skörSAMMANFATTNINGSVIS

dar, men den klara kvalitetsförbättringen med tre skördar lutar vågskålen över mot tre skördar även för den.

Vall odlas nästan alltid som blandningar, där timotej och olika svinglar är huvudkomponenter. Enligt våra försöksresultat bidrar timotej i ett treskördssystem med skördeökning i första skörden och kvalitetsförbättring i de följande skördarna.

I en sådan här vall som skördas många gånger per sommar klarar sig naturligtvis en timotejsort som Grindstad bäst, som har god återväxtförmåga. Också den har en styv match mot de aggressiva svinglarna när de kommer ordentligt igång med växten efter första skörden. Ökning av skördegångerna försvagar således oundvikligen timotejens konkurrenskraft i blandningar. Situationen kan korrigeras – och vallens livslängd samtidigt förlängas – genom att varje år kompletteringsså litet timotejfrö i vallen. e Text Paavo Ah v e n n i e m i o c h A r j a R ö n k kö , K-lantbruks fö r s ö k s g å r d , bild Anne Pen tti lä

600

550

500

2n 3n

2n 3n

2n 3n

2n 3n

Grindstad

Kasper

Kora

Felina

1:a skörden

2: skörden

3:e skörden

3. Vallsorternas råproteinhalt vid två och tre skördar 160 140 120 100 g/kg ts

mindre än i första skörden för alla arter.

Med tre skördar var båda återväxtskördarnas råproteinhalt på samma nivå som första skördens för timotej och ängssvingel, över 120, och för rör- och rajsvingel över 100.

650

80 60 40 20 0

2n 3n

2n 3n

2n 3n

2n 3n

Grindstad

Kasper

Kora

Felina

1:a skörden

2: skörden

3:e skörden

1/2011 • ÅKER BIRKA • 29

På försöksgården fick man senaste sommar lovande erfarenheter av vårrybssådd med Sub-Tillersåmetoden.

ERFARENHETER AV SUB− på K-lantbruks försöksgård − på tre gårdar

fortsatte senaste vår He-Va Sub-Tillers försök vid sådden av vårrybs.

Målet för intresset var speciellt hur Sub-Tiller-metoden skulle klara sig i svåra förhållanden. Försöket placerades därför på så ofördelaktig växtplats som möjligt, på styv jordart nere i en svacka, dit vattnet strömmade från åkersluttningarna från två håll.

Som utsädesmängd valdes för båda metoderna rekommenderad utsädesmängd, för Sub-Tiller 4 kg/ha och för Nova Combi 7 kg/ha. Som blandgödsel gavs kväve 90 kg/ha.

K-LANTBRUKS FÖRSÖKSGÅRD

direkt på obearbetad stubb efter på föregående höst skördat höstvete. He-Va Sub-Tillers ypperliga såsäkerhet kom även i detta försök fram. Trots försöksplatsens rätt svåra jordart fick man med Sub-Tiller helt jämna sårader utan luckor. Även Nova Combi fungerade klanderfritt i dessa svåra förhållanden.

Sub-Tillers säkra såningsreVÅRRYBSEN SÅDDES

30 •ÅKER BIRKA • 1/2011

sultat framträder ännu av detta, att det uppstod fina sårader, fastän det såddes bara 4 kg/ha, d.v.s. ca 130 st/m². Antalet plantor som kom till ytan var endast 80 st/m², d.v.s. andelen ogrott utsäde var närmare 40 %. Med Nova Combi var plantbildningen tydligt bättre, närmare 90 %.

Det med Sub-Tiller sådda utsädets dåliga plantbildning torde förklaras med detta, att utsädet blåses med pneumatisk Multi-Seeder i det med alvluckraren gjorda rätt grovfördelade spår. En del av utsädet blev helt synliga eller fick inte bland jordkokorna tillräckligt med fukt för att kunna gro.

På såraderna med en halv meters radavstånd såg det ut som om planttätheten dock skulle vara tillräcklig trots det ringa antalet plantor totalt.

Det grovfördelade bearbetningsspåret, varifrån det dock stiger tillräckligt med plantor, ser också ut att vara Sub-Tillers största styrka. En sådan sådd slammar

inte alltför lätt igen, inte ens av de hårdaste regn.

Vår rybsodlings största problem är kanske igenslamningen av ytan och att denna hårdnar till innan plantorna kommer till ytan. Som en följd av detta blir rybsgrödorna ofta ojämna, försedda med luckor, och lopporna förstör även de få plantor som har kommit till ytan. Ogräsen slår igenom på luckorna och slutresultatet är en liten ogräsförsedd skörd. Med Sub-Tiller är det möjligt att komma ur detta syndrom. inte märkbart från varandra mellan de två olika metoderna.

Skillnaderna mellan metoderna var förövrigt rätt små. Det med Sub-Tiller sådda började blomningen ca en dag senare än det med Nova Combi sådda och grödan såg i detta skede litet grönare ut (bilden ovan). Sub-Tillers radmellanrum var ännu i början av blomningen öppna, i motsats till det med Nova Combi sådda, men skillnaden hade redan försvunnit SKÖRDERESULTATEN AVVEK

Med Sub-Tiller (t.v.) och Nova Combi (t.h.) sådda grödor vid blomningens början 28.6.

HÖSTRAPSEN ÖVERVINTRAR, OM 3 X 8 –REGELN FÖRVERKLIGAS.

-TILLER-SÅDD vid fullblomningstiden. Den med Sub-Tiller sådda grödans enskilda plantor verkade kraftigare än den med Nova Combi sådda grödan. Detta var naturligtvis även att vänta, emedan antalet plantor var klart mindre.

Den varma väderleken påskyndade blomningen och mognaden och minskade skillnaden mellan metoderna. Sub-Tiller-skördens fröstorlek blev betydligt mindre är det med Nova Combi sådda, troligen på grund av växternas kraftiga förgrening och som följd av detta den stora mängden skidor och frön per växt. Bland skördens övriga kvalitetsegenskaper fanns inga skillnader. föll på problemet med sniglar. På försöksgården såddes höstraps med He-Va Sub-Tiller ungefär den 10 augusti. Visa av förra höstens snigelproblem bearbetades kornstubben en gång före sådden. Detta räckte dock inte helt till för att stoppa sniglarna, utan man hade DIREKTSÅDDEN AV HÖSTRAPS

antagligen bort harva två gånger.

Den ena bearbetningen bromsade dock sniglarnas anfall mot de plantor som kommit till ytan så pass mycket, att dessa hann växa ifrån sniglarna. Före vinterns ankomst han sniglarna dock äta rapsbladen så att dessa blev mycket risiga. Detta skulle man kunna tro att påverkar sänkande på höstrapsens i övrigt rätt svaga vinterhärdighet.

Det värsta tecknet på sniglarnas skadekraft och samtidigt även ett utmärkt bevis på snigelbekämpningens funktion fick man när höstrapsen såddes med Sub-Tiller direkt på gammal vall, behandlad med Roundup. Sniglarna åt upp rapsplantorna efterhand som de kom upp till ytan och slutligen hela åkern i det närmaste ren från raps.

Ferramol snigelbete (1 g/m²) som spreds genast efter sådden höll sniglarna helt i schack i plantbildningsskedet och hjälpte plantorna att klara sig ända fram till vinterns antågande. Dock åt sniglarna slutligen senare på hösten i

någon mån hål i bladen även på de här behandlade ställena. Även detta försök stärker uppfattningen om, att sådden av oljeväxter med He-Va Sub-Tiller lyckas nästan garanterat oberoende av förhållandena. Om man bara fick sniglarna bekämpade, gav till och med direkt i obearbetad gräsväxt uppdraget rapsutsäde helt enhetliga sårader. – Med bara hundra stycken per kvadratmeter. e T e x t o c h f oto n Pa avo A h v e n n i e m i K-lantbruks försöksgård

Snigelskador på försöksgårdens direktsådda höstraps 16.9.2010.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 31

1

2 HEKTAR I TUORLA På Tuorla skolgård i Piikis såddes med Sub-Tiller höstraps på stubbträda den 2 augusti. Före sådden utfördes ingen som helst bearbetning. Med alvluckraren kördes direkt i den kruttorra och stenhårda åkern. − Marken var hård som sten.

Vid vändtegarna steg det upp huvudstora kokor, berättar viceförvaltare Mauri Varonen.

Med den fläkt som finns på alvluckraren sådde man i det snitt som alvluckraren gjorde 5 kg utsäde/ha. − När avstånden mellan betten på alvluckraren är 50 cm, kändes radavståndet mycket glest.

Men i november började raderna växa ihop.

Höstrapsens odlare håller 3x8regeln som villkor för övervintringen: 8 tillväxtblad, en minst 8 cm lång och på bredaste stället en minst 8 mm tjock pålrot. På Tuorla var pålroten på den raps som såtts med Sub-Tiller 15 mm på den tjockaste platsen, längden var 15 cm och roten var tydligt förgrenad.

Jämförelserutan var på Tuorla sådd med Tume NovaCombi.

Den använda utsädesmängden är densamma som med Alvluckraren, men radavståndet är 12,5 cm.

Grödan kan vara alltför tät. På båda rutorna har rapsen vuxit bra, på alvluckrarskiftet är den dock längre och rötterna kraftigare.

I samband med sådden fick 32 • ÅKER BIRKA • 1/2011

rapsen på Tuorla 100 kg salpeter. Alvluckraren har nämligen två fläktsåningsanordningar: den ena för utsädet och den andra för gödseln. Gödselkornen gick till samma fåra som gjorts med alvluckraren, dock med skilda slangar.

En liten överraskning, enligt Varonen, var detta, att gödselkornen inte blev synliga på ytan, och gödseln ser inte ut att på något sätt stört rapsens utveckling.

Senare på hösten måste man bekämpa mot loppor och ogräs på rapsåkern. Senaste höst var man dessutom tvungen att ta till bekämpning av sniglar. På området placerades tallrikar upp och ned. Man fick över tre sniglar per tallrik. Man spred även snigelbekämpningsmedel 13 kg/ ha med centrifugalspridare. Bekämpningskostnaden var 110 €/ ha moms 0 %, men enligt Varonen var det lönande.

ANDRA ÅRET MED HÖSTRAPS Jari Mikkola i Sagu hade mod att så 7,8 hektar höstraps. Det som gjorde beslutet lättare var att han förra sommaren skördade sin första höstrapsskörd och skörden var 2800 kg/ha. Denna var ännu sådd med den traditionella kombimaskinen, nu sår Jari med HeVa alvluckraren. − Plantorna är i november märkbart större än ett år tidigare.

Mikkola sådde rapsen 16.8 på ett

skifte där förfrukten bestod av ärter. Efter det att förfrukten skördats fick åkern svämgödsel, som Mikkola myllade in med tallriksredskap. När det efter sådden kom ett kraftigt regn, märker man på en del ställen att marken blivit för fin vid bearbetningen, vilket gjorde att den slammade till något. − Det ser ut som om ju kokigare marken blir efter sådden, desto bättre. Utsädesmängden var rätt liten, 2,4 kg/ha. Det verkar vara tillräckligt.

Mikkolas höstraps fick på hösten ingen loppbekämpning och inte heller bekämpning mot sniglar.

Ingendera behövdes. Efter sådden lämnades åkern ” åt sitt öde”.

FÖRSÖK MED UTSÄDESMÄNGDER Halikkobon Marko Nummela försöker med olika utsädesmängder, 5 kg/ha ser nu ut att vara lämpligt.

Han sådde i Halikko ett ca 6 hektar stort område så pass sent som 22.8.

Trots detta är grödan synnerligen jämn och fyller 3x8-regeln.

Höstrabsens förfrukt bestod av höstvete. Stubbåkern fick broilergödsel som myllades in med tallriksredskap. Även Nummelas åkrar fick ett par veckor efter sådden ett kraftigt regn på 80 mm. Marken är dock genomsläpplig, varvid ytan inte slammade till och grödan fick inga regnskador.

För att ta reda på lämplig utsädesmängd sådde Nummela med

2

3

Alvluckring för pålroten

fyra olika inställningar 2, 4, 6 och 8 kg/ha. Han hade på känn att 5 kg/ha är den bästa mängden.

Höstvetets tröskförluster åstadkom en frodig vetegröda bland rapsen, men vetet bekämpade han med Targa Super, kvickrotsbekämpningsmedlet.

Om odlingen med höstraps lyckas, är Nummelas mål att öka arealen till 30-40 hektar. Man tänker pressa rapsen själv. Rapsoljan och rapskakan användes båda som foder för djuren, broiler och svin. Målet är att få svin- och broilergården självförsörjande då det gäller protein. e

I Mellaneuropa är höstrapsens skördenivå jämfört med Finlands vårrybsskördar minst den dubbla. I Finland har man först försökt med höstraps, förra skördeperiodens resultat var dock lovande.

Det danska He-Va har under drygt fem års tid utvecklat Sub-Tiller såmetoden, där stubbåkern luckras med alvluckrare och i den fåra som denna åstadkommer blåses höstrapsens utsäde. För pålroten uppstår i marken en 25-35cm djup fåra. Roten har rum att växa till i längd och grovlek. Åtminstone är rotsystemet kraftigt för att tåla vintern.

Radavståndet är ställbart, det är 40-50 cm, som snart efter plantbildningen verkar mycket glest. Under hösten täcker dock plantorn nästan hela marken – även i Finland.

Djupkultivatorn lämpar sig förutom för sådd ypperligt för att söndra plogsulan på tillpackade marker.

Kultivatorns bett, i nedre ändan av pinnen tränger bra in i marken och gör mer än enbart smala fåror. Den luckrar den tillpackade marken över hela arbetsbredden.

4

1) De höstrapsplantor som såddes i vall klarade sig undan snigelskador, när man direkt efter sådden strödde ­Feramål 1 g/m². På de omkringliggande, obehandlade områdena var snigelförstörelsen 100%.

2) De med båda metoderna sådda vårrybsgrödorna verkade jämna i slutet av juli.

3) På hösten var höstrapsens plantor stadiga och hade bra rötter, visar viceförvaltare Mauri Varonen.

4) – Om övervintringen lyckas lika bra som för ett år sedan, är förväntningarna höga, säger Jari Mikkola.

5) Man har på känn att utsädesmängden 5 kg/ha nu var rätt lämplig, säger Marko Nummela.

5

Man väntar sig mycket av höstrapsen Höstrapsens rotsystem är synnerligen kraftigt och den är ypperlig då det gäller att förbättra markens växtskick. Man har nytta av rapsen, fastän dess övervintring någon gång även skulle misslyckas. De största riskerna är de kalla köldvindarna på våren efter det att det skyddande snölagret försvunnit. Detta tål höstrapsens tillväxtpunkt dåligt. Skördepotentialen är hög jämfört med vårrybsen.

Hittills har man trott att höstrapsen bör sås i början av augusti. Nu är det intressant att följa med hur de senare sådderna som är med i försöket, kommer att klara vintern. Höstrapsen har skadeinsekter redan på hösten.

Man bör följa med loppor och sniglar och vid behov sätta in bekämpning.

Grödan duger även åt älgarna.

På grund av det tidiga såningskravet ger alvluckringssådden direkt på spannmålsstubben, nya möjligheter för spannmålsgårdarna. Tiden mellan tröskning och följande sådd kan bli mycket kort. I södra Finland kan tidighetskravet fyllas efter de tidiga spannmålssorterna.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 33

SKÖRDEKEDJAN I SKICK PÅ EN GÅNG Hos Suojala lantbrukssammanslutning i Marttila gjordes hösten 2009 ett beslut om utvecklingen av spannmålsproduktionen. Senaste höst hade man både en ny tork och en ny tröska i användning.

B

eslutet om den nya torken var byggnadsprocessens svåraste skede. Med klara planer fick man spannmålskedjan snabbt i skick.

Som par till den nya Arska skaffades till åkern en Claas Tucano.

Pakettorken, bestående av Ars-

34 • ÅKER BIRKA • 1/2011

kas 2,5-meters element sitter bra i miljön, fastän åsen ligger på 24 meters höjd. Tömningsfickan rymmer ca 65 och torkningsmaskineriet knappt 50 kubik. − Den av grannen köpta sluttande bergstomten gav möjlighet att förverkliga den önskade torklösningen. Det skulle varit omöjligt att bygga en motsvarande tork vid gårdscentrumets jämna lermark.

Det lönade sig att söka den rätta platsen, berättar Pasi Kullanmäki.

Torken och vägarna är dimensionerade för lastbil med full släpvagn. Från den jämna övre gården kommer man åt att kippa släpvagnslasset i alla fören och man kan lasta det avgående lasset under en av silorna som rymmer 600 hektoliter eller från den runda yttre silon. − Tömningsfickan rymmer så

Bergssluttningstomten erbjöd en idealisk plats för torken.

pass mycket, att torken utan problem fås fylld på en gång. Från en av lagringssilorna får man ett fullt rekkalass, de mera värdefulla partierna får man bättre avskilda. De runda silorna är lämpliga för den egentliga”bulkspannmålen”.

VÄGANDE TORKMASKINERI Hos Suojalas tork är endast torkningsavslutningen automatiserad.

Det kommer ett meddelande till husmors mobiltelefon när detta är aktuellt likaså gällande eventuella störningar. Däremot är själva torkmaskineriet på vågcensorer.

Vågen visar alltid hur mycket spannmål det finns i torken. Partiet fås alltid till önskad silo och man har reda på hur mycket och vilken vara som finns i respektive silo.

− De rätta kilomängderna är till stor fördel när man skall sälja och köpa spannmål. Viktuppgifterna underlättar även påfyllning och tömning. Samtidigt kan man ännu bättre än tidigare följa med skördarna.

Tömning och påfyllning går snabbt tack vare den effektiva elevatorn och inmatningsanordningen som styrs av en frekvensom1/2011 • ÅKER BIRKA • 35

vandlare. På övre planet finns en koppling för inmatningen. Denna har visat sig vara mycket bra när man skall fylla silorna ända upp till kanterna.

För oljetanken gjordes en egen bunker av betongelement. På dess lock finns pannrummet. För förrensaren och det övriga avfallet gjordes ett eget rum på torkens andra sida. – En mellanvägg bakom tömningsfickan håller dammolnet ute vid kippningen. − Förrensaren är effektiv. En extra sugare i elevatorns övre ända sugar det sista dammet, det kommer inte ens damm när man kör spannmålen till silon.

1

BESLUT DIG I TID, BYGG MED IVER! Med hjälp av tilläggsmarkerna hade lantbrukssammanslutningen Suojala ca 200 hektar att tröska.

Det fanns tre torkar inom några kilometers avstånd. Användningen av dessa krävde mycket extra spring, transport av spannmålen, planering och underhåll.

Utöver det egentliga åkerbruket är husbonden – Pasi Kullanmäki även med i ett jordtransport- och transportföretag. Svinhuset som i huvudsak sköts av Hanna Takatalo ändrades till ett gödsvinsstall i slutet av 2000-talet. − Projektets svåraste skede var övervägandet av egna mål och alternativ. När beslutet och satsningen på spannmålsproduktion och entreprenadverksamhet var fattat, var det mycket klart att man skulle skaffa en ordentlig skördekedja, berättar Pasi Kullanmäki. −Beslut som påverkar långt i framtiden skall göras i tid. I takt

med stigande ålder blir besultsfattandet allt svårare, påminner Hanna Takatalo.

Svinhuset får så småningom ge plats för annat arbete.

ARSKA MED FÖR FULLT FRÅN BÖRJAN Torkanskaffningen hade redan planerats i några år. Att bekanta sig med andras lösningar var det

bästa som grund för egna val. − Man bör fundera vad man vill och vad man verkligen behöver få ut av torken, säger Pasi.

Man kontaktade alla inhemska torktillverkare med våra planer. Risto Peltola från Loimaan Kmaatalous tog hand om projektet med iver och planerna klarnade snabbt. Snart kom även Jouko Alanko från Arska-metall med.

Tröskan blev den starkaste länken Jämsides med den nya torken och den effektiva transportparken hade tröskan blivit den svagaste länken. Vid köpögonblicket tvekade man inte när man stötte lämpligt på en Claas Tucano APS 430. Med erfarenheterna från den första tröskningsperioden kan man säga att hytten och användningsegenskaperna är de bästa hos Tucano. − Hytten är rymlig och tyst.

Automatiken fungerar och de elstyrda inställningarna är lätta att behärska, säger Pasi Kullanmäki.

Vikbordet har motsvarat förväntningarna såväl på vägen som på 36 • ÅKER BIRKA • 1/2011

åkern. Autocontour-systemet följer åkerns form även när man lutar bordet. Haspelns hastighet ställs in enligt körhastigheten. − Det går snabbt att byta mellan arbets- och transportläge. På åkern följer bordet med fem graders lutningsmån väl ytans form.

Föraren ser returgodsets gång och kan lätt ta smakprov av det material som går till tanken. − De traditionella metoderna och de eldrivna inställningarna är bra då det gäller att mäta förlusterna. Luften, sållen och cylinderhastigheten trimmas snabbt enligt

varan och förhållandena.

Det är lätt att använda den finskspråkiga kördatorn. Sakerna är logiskt framförda. Andra bra iakttagelser som Kullanmäki kommer att tänka på är hacken och halmstyrarna. Den stora tanken på 650 l tvingar inte föraren att köra hem alltför ofta.

De löstagbara stegarna är bra. − Tömningsröret sträcker sig sju meter från centrumlinjen. Med detta tömmer man bra tanken på vägsidan med ett 5,4 meters vikbord. Kameran i ändan på röret verkar vara bra framförallt vid tömning i mindre släpvagnar, tillägger Pasi.

BÄSTA BYGGNADSLÖSNINGAR! 2

Träelementhallar Stall och manege • Ekonomibyggnader • Oisolerade maskinhallar • Isolerade industribyggnader • Träelementbyggandet är kostnadseffektivt och snabbt.

• Pomo är vid behov ett fullständigt paket från sockel till åsplåt.

• Elementens finish och kvalitet tål jämförelse mycket bra

− Efter investeringsbeslutet var det viktigt att snabbt kunna inleda byggandet. Tydliga planer och långt färdiga delar var en stor fördel med Arska-torken.

Man tänkte inte ens på att man själv skulle kunna bygga torken jämsides med de övriga arbetena. Vesa Kunnas från Somero ansvarade för monterringen av torkpaketet. Två timmermän gjorde grunden, pannrummet och annat timmermansarbete.

2000 BULTAR PER DAG Delarna kom till tomten enligt utsatt tid. Den sex meter höga nedre våningen gjordes av 300 mm tjocka element.

Golvet och ramperna härdades med Master-behandling för att tåla biltrafikens dubbar och salt. Det gick snabbt att montera silornas och maskineriets färdiga botten, varför man snabbt hade de 24 000 bultarna på plats. Det erfarna gänget skötte monteringen snabbt med en dagsmontering av 2000 bultar.

På de färdiga silorna gjordes ett lock och monterades de till paketet hörande trapporna före takmonteringen. Trapporna med ledstänger, avsatser och fastsättningsanordningar är lätta att montera och stadiga att använda.

Stegen hålls raka även vid olika stigningsvinklar. Även elevatorns 7,5 kW:s motor med vinkelväxel och sorteraren lyftes på plats.

Arskas nya takkonstruktion bultas fast i varandra. På

gavlarna kommer snedstöd.

Takstolarna har färdiga öron för läkten. Takstolarna bildade en öppen och lätt konstruktion, och luftrören som dragits via övre våningen stör inte trafiken i övre våningen. − Taket gick lätt att montera till rätta mått på rakt underlag på marken. Det färdiga taket med sina stöd vägde endast 7 500 kg.

Torkanläggningen blev färdig i tid, fastän tröskningsperioden började en månad tidigare. På hälft blev enbart de runda silorna, som inte ännu senaste höst behövdes. − Under byggnadstiden räckte det till för alla med spring hit och dit, fastän man inte själv spände till en enda siloelementsbult, skrattar Hanna Takatalo. e

Maskinhallens träelementkampanj Pomo -maskinhallens träelementpaket till specialpris: T.ex.

10 x 20,8 x 4,55 m

15.090,Elementpaketets leveransinnehåll:

i priset (inkl. mvs) ingår inte frakt, resning eller grund. Kampanjen gäller 1.10.2010-31.1.2011

• Ytterväggselement: två ggr målad stående brädfodring UYV 22x113, korsvirkesram med spikplattor, höjd 1150, som förstärker hallväggarna och var den bärande massivträramen 50x150, K-1200 monteras • Två dörröppningar för 4x4 m dörrar • Takstolar: nr-takstolar, k- 1200, lutning 1:3 • Gaveltriangelelement 2 st: vågrät panel som är två ggr målad

Text och foton Matti K a lli o

1) Med god anda åstadkommer man, konstaterar Pasi Kullanmäki (t.v.), Hanna Takatalo, Jouko Alanko och Risto Peltola.

2) Nog kan man tröska med den här!

Arska 5x4 pakettork • Element 2,5 x 2,5 m • 10 sektioner. 5 x 5 m utrymme för maskineriet • Maskineri Magnum-Arska 490 hl • Silon 14 st 630 hl, 2 st 240 hl • Runda silon 2 st 360 m³.

Stålhallar Manege och lösdr. stall • Maskin- och lagerhallar Maskinskjul • Värmeisolerade hallar • Självbärande sänkmålad stålbåge med profilbalkkonstruktion • Fri lagringsyta från vägg till vägg och ända upp till åsen • Monteringen är lätt och snabb eftersom de svetsade bågarna med balkkonstruktion är vridstyva och stabila • Bågen monteras med bultfästen på marken varefter den färdiga bågen lyft upp på grundbultarna

Rejäla vinterrabatter gäller till 31.03.2011! www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

En maskinhall förändrar alltid omgivningen på grund av sin storlek. Fram för allt om den kommer nära gårdsplanen har dess utseende en stor betydelse. På Blombergs gård uppfördes Pomo-hallen på en vacker plats och mitt emot övriga brädfodrade byggnader.

MILJÖVÄNLIGA HALLAR − Pomo, Vieskan Elementti − Tuhti, Weckman Steel för Pomoträelementhallen på grund av dess snabba byggnadssätt, samt pålitliga färdigt beprövade lösningar. Hallen köptes som färdigt uppförd. Som egna arbeten utfördes grundarbetena, gårdsplanerna och fyllnadsarbetena samt vattentaket. − Det blir inte tillräckligt med tid över från de andra arbetena så att de själva skulle hinna med byggnadsarbetet. Fyllnadsarbetena, gårdsplanen och grundläggningsarbetena sysselsatte alldeles tillräckligt på sommaren. Täckningsarbeten och slutförandet lämpar sig som mindre arbeten lättare i tid­BLOMBERGS STANNADE

38 • ÅKER BIRKA • 1/2011

tabellen, säger Sverker Blomberg.

De färdiga planerna med sina lov och beräkningar underlättar även byggandet. Inbesparingen av tid och kostnader är rätt stor jämfört med byggandet i egen regi med egna planer från rent bord. − Maskinhallspaketet skiljer sig just inte från de egna planerna för en maskinhall. Färdiga bilder och kalkyler underlättar märkbart ansökandet av byggnadslov. Man bör även räkna ett pris för allt spring och funderande, säger Sverker. i ett långtradarlass. Uppförandet börHALLEN KOM TILL GÅRDEN

jade på samma gång genom att plocka ihop takstolarna i ett pakt på fyra stycken på sockeln. Paketet bands med strävor mellan stolarna, monterades undertak samt en del av läkten och på gaveln stödbockar.

Väggelementen har en ram hopsatt av prima trävaror med hjälp av spikskivor, och i ramen har man fäst målad brädfodring.

Två element kopplas ihop med en ramstolpe, som spikas fast i elementramen. Två paket bestående av två element lyftes upp och förenas med väggbandet. På den snedsträvade väggen lyftes ett li-

Lösdriftsladugården är i fullt användbart skick efter tio års användning.

10-årig Tuhti kall lösdrift

Väggelementet är 4,25 meter högt.

En sockel på ett par block ökar den grusbottenförsedda hallens fria höjd.

Maskinhallen är 12 meter bred och 25 meter lång.

ka stort takpaket, varvid man snabbt börjar se hur den kommer att se ut. − Konstruktionen är synnerligen prydlig och stadig. Fackverksstöden och snedstöden är en del av paketet, varvid de även automatiskt blir gjorda. I kusttrakten bör man förbereda sig på tunga snöoch vindbelastningar, senaste vinter var det mera snö än längre in i landet.

På basen av de första erfarenheterna är de tvådelade skjutdörrarna behändiga att använda. En ordentlig gummipackning har hållit snön på yttre sidan.

Pomo-hallarna tillverkas av Vieskan Elementti i Alavieska. e Text och foto n M att i K a l l i o

På Blombergs gård tog man i november 2000 i bruk Weckman Steels Tuhti kalla lösdrift med 46 platser Den enkla lösningen, belägen i Nagus havsmiljö, är fortfarande i fullgott skick.

Man stannade för de treledade takramarna på grund av deras öppenhet. Man ville ha så litet som möjligt av smutssamlande och ventilationsstörande konstruktioner. Dessutom är hallen snabb att uppföra.

Lösdriftsladugården har ett ordentligt foderbord i mitten och liggbåsen vid ytterväggarna. Ensilaget delas med Varmo Lift. I ändan av bordet, på samlingsområdet finns två Westfalias kiosker samt kontakt med motionshagen och mjölkningsstationen.

Kalvarna och ungdjuren håller till i den gamla båslösdriften i ladugårdens andra ända. De gamla ensilagetornen fungerar som spannmålssilon, en valskvarn finns mellan dessa.

Mjölkningsstationen är en Westfalia 1x5 autotandem. Mjölkröret är nere, mjölksamlaren på mjölkrumssidan. Mjölkrummets golv är ca en meter lägre än mjölkningsgropen. Husmor Anette Blomberg mjölkar vanligen, efter utfodringen mjölkar de tillsammans. −Mjölkningen löper bra undan på stationen. Följande ko väntar när den föregående är klar. Varje ko mjölkas som en skild enhet. Cellerna har hållits bra i schack, säger husbonden tacksamt.

Utgödslingen från gångarna sker med en minilastare. Gödselstaden finns direkt i ändan av gången.

Fallet är tre meter. − Kölddagarna är här så sällsynta, att en skraplinje skulle varit ett frestande alternativ vid utgödslingen.

Annat som kunde förbättras finns inte.

Man håller på att utveckla produktionen genom att låta någon annan sköta om uppfödningen av kvigorna.

Med detta skulle ett tiotal platser i ladugården bli lediga för mjölkkor.

En gård mitt i skärgårdsmiljön Anette och Sverker Blomberg har varit jordbrukare från år 2007 i Nagu, I Väst-Åbolands stad. De odlar de bådas hemgårdar, på tre holmar ca 60 hektar.

I brist på broar sköts förbindelserna i huvudsak med regelbundet gående färjor. En del av åkrarna är beroende av de dagligen gående förbindelsebåtarna och vid behov,

såsom vid transport av spannmål och maskiner användes fraktbåtar.

En riklig fritidsbebyggelse ställer speciella krav på odlaren. Användningen av gödsel och all synlig verksamhet väcker för sin del fördomar och motstånd kanske ännu lättare än på fastlandet.

1/2011 • ÅKER BIRKA • 39

Teristen kartanos 72-meters Tuhti-­hall syns ståtligt till riksväg tre i Toijala. Under hallens tak finns egna platser för den stora kreatursgårdens ströhalm, torv, flis, fullfoder samt för kor och även får.

1000 M² LAGERUTRYMME HUSBONDEN ANTTI VERÄVÄINEN

är efter fem års användning nöjd med Weckman Steels hall av metalltakstolar, och planerar redan att bygga en ny hall av samma typ. − De miljömässiga värdena betyder mycket för mig. Jag vill att gårdscentrum skall se bra ut och det allmänna intrycket skall vara snyggt.

Behovet av lagerutrymme hade vuxit i och med att besättning40 • ÅKER BIRKA • 1/2011

en vuxit. På gården med 120 dikor används årligen 3000 hö- och halmbalar, och tidigare förvarades balarna ute under presenningar. styrdes av dess lätta användning som lagerutrymme. Hallen borde vara hög och öppen, och Veräväinen ville inte ha fackverkskonstruktioner eller andra konstruktioner som försvårar arbetet. Han stanPLANERINGEN AV HALLEN

nade för Tuhti-hallen på grund av dess enkla konstruktion och ett konkurrenskraftigt pris.

I hallen gjordes endast tre väggar. På de båda gavlarna finns stora dörrar och på den långa väggen fem stora ljusöppningar med sexrutors fönster.

Hallpaketet bestod av betongpelare, 17 ståltakstolar samt tak.

För väggarna användes eget virke, ty som träväggig skulle byggnaden

1

sitta bra i den traditionella gårdsenheten. Leveranserna fungerade enligt Veräväinen bra: alla tillbehör levererades i god till byggnadsplatsen. − Grund- och fyllnadsarbetena tog ca en månad i anspråk. Asfalteringen av bottnen utfördes i maj enligt nyckel i handen-beställning. Ramarna samlades på hallens golv och en grävmaskin lyfte dem på plats på en dag. I juni kom

2

1) – En arbetares tid skulle ha gått till öppnandet och stängandet av dörrarna, motiverar Antti Veräväinen bortlämnandet av dörrarna.

2) Weckman Steels stabila 72-meters hall erbjuder på Teristen kartano mycket utrymme för många slag av lagring.

ett timmermansgäng för att bygga taket. I augusti-september kördes hallen full med balar och först i september byggdes väggarna, berättar Veräväinen.

Gårdens egna säsongarbeten bestämde projektets framskridning, emedan husbonden ville utnyttja den egna arbetskraften vid grustransporten, sågningsarbetet, målningen av väggbräderna samt hopmonteringen av takstolarna. På gården finns två heltidsanställda arbetare, på sommaren två på deltid.

Planeringen av arbetena underlättades av erfarenheterna av maskinhallsbygget för några år sedan.

Dock var tidsbestämningen av de olika arbetsskedena enligt Veräväinen som det mest utmanande i hela byggnadsprojektet.

dra, i mitten är travens höjd fem balar. I den 14 meter breda hallens ramavstånd ryms 120 halmbalar.

Strölagren är nu i omedelbar närhet till de två ladugårdarna, dock ryms i hallen endast en tredjedel av det årliga ströbehovet.

I den rymliga hallen kan även en torvlångtradare tömma sitt lass. − Vi har även gamla lador i användning, men så här får vi under dåligt före ströet behändigt på nära håll, säger Veräväinen nöjd.

PLACERINGEN ÄR EN VIKTIG sak för hallens funktion. Veräväinen offrade en åkerkant som byggnadsplats, och beslöt på ­samma gång bygga en så stor hall som rymdes på platsen. Detta tyckte även byggnadsinspektören om. − Sikten till motorvägen är enhetlig, motiverar Veräväinen. − Även i fortsättningen gör jag förhållandevis stora byggnader hellre än att hela tiden hålla på med små utvidgningar.

Hallens höjd bestämdes av halmbalarnas mått: genast vid väggen ryms fyra balar på varan-

ÅRETS FLISBEHOV , 250 kubik fli-

sas en gång på sommaren. Den nya hallen löste även förvaringen av flisen: flisen håller sig bra på hallgolvet utan täckning.

När halmlagret under vintern minskar, byggs i de tomma utrymmena kalvningsboxar med flyttbara element. När vårarbetena inleds fungerar hallen som maskinhall.

En utfodringsgrupp av dikorna har hållit till i ändan av hallen allt från hösten. Gödseln med inblandat strö går lätt att ta bort från asfaltgolvet, när hallen töms på djur i början av betesperioden.

Bland Hereford-besättningen hörs nu och då ett gällt bräkande.

Jo, förutom nöt, halm, torv, fullfodervagn och flis finns det i hallen ännu plats för små lamm, vars sommararbete är att hålla den traditionella miljön i skick. e T e x t o c h f oto n R a i l a A a lto n e n 1/2011 • ÅKER BIRKA • 41

1

Våra nordliga förhållanden och stora årstidsvariationer i temperaturen gör husdjursbyggnadernas ventilation utmanande.

Ventilationen påverkar djurens och djurskötarnas välbefinnande och byggnadernas hållbarhet.

2

FUNGERAR VENTILATIONEN? VENTILATIONENS GRUNDUPPGIF-

är att avlägsna skadliga gaser och fukt, samt att hålla jämn temperatur utan drag i alla delar av byggnaden. Ventilationen får inte orsaka buller eller fara.

Ventilationen kan vara antingen maskinell med undertryck eller balanserat tryck, eller baserad på luftens naturliga rörelser.

Undertrycksmetoden är vanligast. Där suger fläktar ut luft ur byggnaden. Ersättningsluft kommer in antingen genom tilluftsintag, tilluftskanaler eller genomsläppliga vägg- och takmaterial (t.ex. väggduk eller mellantaksull). Vanligast är tilluftsluckor.

Luckornas sammanlagda luftmängd skall vara tillräckligt stor i förhållande till utsugningsfläktens effekt, så man får luften att röra sig behärskat genom luckorna. Om luckorna är underdimensionerade, tränger luft in obehärskat under dörrar och andra dylika platser.

Ventilationseffekten ställer man in steglöst via fläktarnas varvtal, med hjälp av en temperatursensor.

TER

42 • ÅKER BIRKA • 1/2011

förflyttas både från- och tilluften maskinellt med separata fläktar, vanligen belägna i en lodrät ventilationskanal. Utsugningen ställs aningen större än inblåsningen, för att inte luftens fuktighet skall tränga in i byggkonstruktionerna.

Balanssystemet kräver mer energi, för fläktar sköter om transporten av både från- och tilluft.

Luftvolymen i ventilationen, dvs. fläktarnas effekt dimensioneras enligt djurantalet och den luftmängd som djuren behöver.

När man räknar ut ventilationseffekten beaktar man alltid förlusten som mottrycket orsakar. Även annars vid dimensioneringen är det bäst att räkna med litet reserveffekt för värmeböljor och eventuell ökning av djurantalet.

Temperaturrekommendationerna för husdjursbyggnader beror på djurslaget och djurens ålder. Typiskt är den 10–18 grader.

För mjölkkor och andra nöt är 12 grader bäst.

Luftens relativa fuktighet bör I BALANSERAD VENTILATION

inte underskrida 50 % eller överskrida 85 %. För låg luftfuktighet torkar ut huden, irriterar andningsorganen och ökar luftens dammhalt. För hög fuktighet åter kan orsaka röta i träkonstruktionerna och korrosion i metallkonstruktionerna. e T e x t H a n n u N i s k a l a R au take s ko , b i l d e r b r å n t i l lv e r k a r n a

1) Emifläkt med fyra vingar, 50 cm 2) Emi 6E71 cirkulationsfläkt 3) Pomo 410 reglerdon

Största och minsta luftbehov/djur och rekommenderad temperatur

m³/h Mjölkko 360 Kalv

55 Gödtjur 250 Häst

350 Sinsugga 150 Sugga + smågrisar 250 Gödgris 100 Får

50 Värphöna 6

°C 12 12 12 12 12 16(32) 16 10 18

Källa Jsm byggförordning C2.2.

3

Fläktar Emi-fläktarna som tillverkas i Holland har sålts av K-gruppen ända sedan 1960-talet. De är fortfarande det vanligaste fläktmärket i husdjursbyggnader.

Fläktkonstruktionen är fullständigt korrosionsfri. Emi har varit en föregångare i branschen.

För fläktar talas alltid om vingarnas diameter, fastän storleken alltid bestäms enligt djurantalet och luftmängden.

Fläktarna monteras i sin krage i ytterväggen, eller i ventilationskanalerna som går upp från mellantaket. Om man vill minska bullret, kan man använda en monteringsserie för ventilationskanal. För ytterväggar fås ett ytterjalusi som stänger öppningen när fläkten står stilla, och hindrar luften från att strömma fel väg.

I flytgödselkanaler monteras vanligen en mindre frånluftfläkt för att säkerställa att det inte kommer skadliga gaser in i byggnaden.

I stora husdjursbyggnader kan man få tilläggssvalka genom att cirkulera inneluften med Emi 6E71 cirkulationsfläktar. De har en diameter på 71 cm. De kan fästas i innertaket eller väggen med hjälp av en monteringsfot, eller med kedjor från taket. Bäst fungerar cirkulationsfläktarna om man öppnar gaveldörrarna och placerar fläktarna så de effektiverar genomdraget.

Tilluftsluckor och luftkanaler Tilluftsluckor och luftkanaler av polyuretan är väsentliga delar av ventilationssystemet. Tilluftsluckornas sammanlagda area i kvadratcentimeter borde vara lika stor som den maximala luftväxlingen i kubikmeter per timme.

Luftens hastighet från til�luftsluckorna borde vara högst

cirka 0,2 meter per sekund i djurens närhet. Tilluftsluckorna bör riktas så att den kalla uteluften hinner värmas upp innan den når djuren. På sommaren igen får man effektivare svalka genom att rikta luftströmmen direkt på djuren.

Tilluftsluckorna kan monteras antingen i taket eller i väggen. Vid montering i taket placeras de vanligen nära sidoväggarna, för utsugsfläktarna placeras vid taknocken. Problemet med tilluftsluckor i väggen är att de är utsatta för vindens inverkan.

Det finns separata modeller för vägg- och takmontering.

Luckorna kan justeras manuellt eller automatiskt.

Frånluftskanalerna av märket Pomo är runda och materialet är plastbelagd polyuretan som håller för högtryckstvätt.

De är dimensionerade för de vanligaste fläktstorlekarna: 40–71 cm.

För Pomo-kanalerna finns det enkom Emi-fläktar, som i stället för monteringskrage har fästjärn för montering i ventilationskanal. För ventilationskanalerna finns också regnhattar och andra tillbehör. I ventilationskanalen kan frånluften regleras med ett fjärilsspjäll eller ställbart spjäll. Ett fjärilsspjäll stänger kanalen när utsugningsfläkten stannar.

MÄSTARENS VITAMINURVAL Vitaminer som dina djur behöver!

Mästarens E-vitamin pellets 20 kg

E-vitamin- och selenblandning för alla husdjur.

• Förhindrar nervsystemets degeneration – ökar djurens stresstålighet • Förhindrar uppkomst av fertilitetsproblem • Ökar immunnivån före födseln f ter • Behövligt E-vitamintillägg Fråga e ntillsammans med ny spannmål rbjuda

Mästarens E-VITAMINLÖSNING 10 l

palle ntde i K-la t e k br u !

Vitamin- och selenblandning för husdjur.

• Innehåller rikligt med viktig E-vitamin som kroppen behöver samt selen som kompletterar E-vitaminskyddet.

• Ökar immunnivån före födseln • Behövligt E-vitamintillägg tillsammans med ny spannmål • Kan också fås i 30 och 200 liters kärl

Mästarens ENERGISCHNIZEL 25 KG

25 KG

• Mångsidigt och smakligt • Innehåller rikligt med energi samt viktigaste vitaminer

Reglerdon och termostater Fläktarnas varvtal regleras automatiskt enligt väder och temperatur med Pomo reglerdon. Om man bara behöver på/ av-reglering, kan man använda ett enkelt termostatreglerdon.

På så sätt säkerställer man att ventilationen fungerar både i sommarhetta och vinterköld.

Mästarens MELASS 20 kg

Innehåller sockerbetsmelass

• Används som energifoder eller som smakförbättrare i foderblandningar vid husdjursutfodring Bekanta dig noggrant med förpackningens produktetikett före användning.

Tilläggsinformation om produkterna också i K-lantbruket.

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

V-Twin VT 600 Flex strängläggare • Effektivitet i foderskörden, strängläggning och skörd med en körning • Frontsträngläggaren förenar två strängar för skördemaskinen. Hydrauldriven.

• Mångsidiga monteringsmöjligheter: Som standard i traktorns frontlyft, som extra utrustning: baktill i traktorns 3-punktslyft, för frontlastare EURO snabbinfästning

Rent foder med Elho!

ELHO -strängläggare

ELHO Tube 2020

Unik teknik med snedställda rotorer. Flyttar gräset med en kombinerad lyft- och kaströrelse nästan helt i luften

För foderberedning konstruerad, automatisk, med egen motor försedd Tube

- RENT FODER!

V-Twin 750 • Arbetsbredd 4,5 - 7,5 m • Transportbredd endast 2,5 m • Strängbredd 1 - 1,5 m

• Sparar över 50 % i plastkostnader • Effektiv - inplastar upp till 120 balar i timmen • Stora 14.0 - 65 / 16 däck som standard, 500 / 50 - 17” däck kan fås som extra utrustning

Nyhetsmodell Tube 2010 fungerar med traktorns hydraulik.

Twin 460 • Frontsträngläggare speciellt för exakthackanvändning • Hydrauldriven, frontlastar- eller frontlyftmontering

K-LANTBRUK

Suonentieto har utvecklat ett mångsidigt planeringsprogram för utfodringen av nöt i samarbete med K-lantbruk och fodertillverkarna. Programmet är på finska. Senare lanseras tillämpningar för hästar, får och getter.

5 FAKTA

RuokintaNeuvos för idisslare och hästar

1

I begynnelseskedet är RuokintaNeuvos ett planeringsverktyg för utfodring av nöt.

Senare tillkommer fullfoderutfodring och hästar, och mot slutet av året lanseras en tillämpning för får och getter. Tidigare har det inte just funnits utfodringsprogram för hästar, för att inte tala om för får och getter.

2

Programmet lanseras i olika versioner enligt bruksändamålet. Med försäljarnas version kan K-foderförsäljaren göra en utfodringsplan snabbt och yrkeskunnigt tillsammans med jordbrukaren. Jordbrukare som gjort foderavtal kan få en version med vilken han själv kan justera utfodringen av fodren i planen. Alla nötdjursgårdar har möjlighet att skaffa RuokintaNeuvos från Suonentieto. I programmet finns näs-

tan alla finländska fodertillverkares foder tillgängliga för planering. För företag som erbjuder utfodringsplanering finns en flerföretagsversion.

3

Programmet underlättar utfodringsplaneringen. Med hjälp av programmet kan man enkelt räkna ut nya utfodringsmängder om det måste göras någon större ändring i utfodringen, t.ex. när man byter ensilage- eller spanmålparti. Denna utfodringsperiod är detta synnerligen aktuellt på många gårdar, för olika ensilagepartier kan skilja sig avsevärt från varandra beroende på skördevädret.

4

De nya utfodringsrekommendationerna som MTT publicerade under hösten är grunden för programmet. Föru-

tom att utfodringsrekommendationerna förnyades, ersattes det hittills använda ”foderenhet” med megajoule. Samtidigt justerades AAT- och PBV-värdena.

5

Suonentieto har ­utvecklat programmet i ­samarbete med foderfabrikernas experter och K-lantbruks foderförsäljare. Programmet presenterades på Kone-Forum utställningar i fjol, och som bäst provanvänds det. Tillämpningen för nöt kommer ut på marknaden i början av året. Suonentieto har också andra program, t.ex. bokföringsprogrammet Maatalous­Neuvos och odlingsprogrammet AgriNeuvos.

MaatalousNeuvos’ vissa delar kan också fås på svenska. e Text Anne Penttilä

1/2011 • ÅKER BIRKA • 45

LIVSMEDEL

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN

Konsumenterna vill ha närproducerade livsmedel.

Vad är egentligen närproducerade livsmedel och vem kan producera dem? På detta grunnar K-supermarketköpmannen Esa Kiiskinen och K-lantbruksköpmannen Tomi Korpisaari.

MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL

–Bakas det här Fazerbrödet här i grannskapet, frågar K-lantbruksköpman Tomi Korpisaari (t.h.) av Kontumarkets köpman Esa Kiiskinen.

–Ja, det är närproducerat, liksom även hålkakan från ett litet bageri i Lojo.

46 • ÅKER BIRKA • 1/2011

livsmedel att de produceras av en liten livsmedelstillverkare inom samma kommun? Är t.ex. renkött som säljs i Helsingfors närproducerat? Är renkött som säljs i Ivalo närproducerat om det först har förädlats till renskav i södra Finland? Är alla inhemska matvaror närproducerade?

– Gränsdragningen är inte alldeles entydig. Vi har t.ex. Fazers sötsaksfabrik och bageri alldeles i grannskapet.

Valios mejeri i Sockenbacka i Helsingfors och HK:s fabrik i Vanda är ganska nära.

Många av HK:s anställda är kunder hos oss. I själva verket kommer brödet kortare väg från Fazer än från ett litet bageri i Lojo som vi också tar bröd ifrån, förklarar köpman Esa Kiiskinen.

Kontumarket ligger i Gårdsbacka i Helsingfors. Kiiskinen är också ordförande i K-köpmansförbundet. Tomi Korpisaari är viceordförande. Han är K-lantbruksköpman i Nurmijärvi och Mäntslä i Nyland och i Riihimäki och Tavastehus i Tavastland.

BETYDER NÄRPRODUCERADE

närproducerat från ”fjärrproducerat”, sägs det. Lång transport och lagring är illa för miljön. Men hur är det om det närproducerade levereras ganska ofta till affärshyllan?

– En potatisodlare i Sibbo levererar potatis direkt till oss. Kanske större partier mera sällan vore miljövänligare beträffande transporterna, men potatisen är enormt bra och kunderna frågar efter den. De vet att under upptagningssäsongen levererar han den närapå samma morgon med leran kvar på stövlarna. Lagring förbättrar sällan livsmedlens kvalitet, säger Kiiskinen.

– För mina kunder är kvalitet, färskhet och smak viktigast. Min uppgift är att erbjuda dem vad de vill ha, och kunderna är också färdiga att betala för bra varor. Likadana exempel är Lillviks gårds Loboäpplen och Tammilehtos ärter.

Leverans direkt från gården till affären går ändå inte alltid för varje vara och producent.

– För de stora massaströmmarna är det viktigt att livsmedelskedjan och dess logistik fungerar kostnadseffektivt oberoende av avstånd. När största delen av volymerna kommer koncentrerat, kan några närprodukter mycket väl också finnas med. Huvudsaken är att gynna inhemskt, säger Korpisaari.

– Produkter som säljs direkt ur jorden eller efter en kort behandling är visserligen lättare. Tröskeln är större om det behövs förädling eller kyltransport, medger Kiskinen.

Kiiskinen funderar också att om logistiken är en flaskhals för närproducerade livsmedel, borde man få hjälp av forskningen för att utveckla logistiken.

– Skulle t.ex. Sitra vara intresserat att finansiera en sådan undersökning?

TRANSPORTSTRÄCKORNA SKILJER

skulle gärna ta in mer närproducerat.

– Kontumarket har cirka 240 varuleverantörer, men jag skulle vilja ha fler bra närlivsmedel, säger Kiiskinen.

Korpisaari har märkt att många producenter tror att K-affärerna får köpa bara av Kesko.

– En annan missuppfattning är att det måste vara enorma mängder för att en vara skall få komma med på affärshyllan, säger Korpisaari.

Kiiskinen har märkt att jordbrukarna ofta är onödigt anspråkslösa.

– Om någon är intresserad av att leverera närproducerade livsmedel, uppmanar jag att modigt kontakta t.ex. den egna ortens K-köpman. Om det inte blir någon affär, kan köpmannen åtminstone ge råd hur produkten kunde utvecklas. Det finns inget sådant som inte voMÅNGA LIVSMEDELSAFFÄRER

re värt ett telefonsamtal, uppmuntrar Kiiskinen.

En stor landsomfattande kedja är också en lokal leverantör av närproducerade matvaror.

– Gårdstorg behöver åtminstone inte startas för den orsaken att jordbrukarna skall få sina produkter tillgängliga för närområdets konsumenter. Också kostnadseffektiviteten är i annan klass i en K-affär, där kundströmmen är större. T.ex. Kontumarket besöks normala dagar av 5000 och livliga dagar av 7000 kunder.

Diskuterar matvaruaffärerna och lantbrukshandeln dessa saker sinsemellan, t.ex. i K-köpmansförbundet?

– Nej, men det borde vi säkert, säger Kiiskinen. – Man kunde t.ex. informera områdets matvaruaffärer om pågående landsbygdsprojekt som berör dessa saker, föreslår Korpisaari. intresserade av matens ursprung. Enligt Kiiskinen väljer många kunder enligt huruvida matvaran är inhemsk eller inte.

–Jag kan inte stöda det med några forskningsresultat. Bara med att jag har diskuterat mycket med kunder under 20 år.

Korpisaari tycker att konsumenterna värdesätter finländska livsmedel, för att hygienen och övervakningen är bra.

Produktionen har en positiv image.

– Miljölagstiftningen reglerar t.ex. gödslingen. Gårdarna utför markkartering och räknar ut näringsbalans, och strävar efter att minimera näringsspill. Växtskyddsmedel används för att få så stor och bra skörd som möjligt. Kgruppens egen försöksgård testar växtskyddsmedlen och deras rätta bruksmängder. Vi publicerar forskningsresultaten i Odlingsprogrammen, och våra försäljare är utbildade att vägleda.

– Lockas bönderna aldrig att använda t.ex. billigare parallellpreparat, frågar Kiiskinen.

– Enligt min uppfattning är det mycket sällsynt. Tryggheten har sitt värde och bönderna är ansvarsfulla, svarar Korpisaari.

– Om det vittnar också att marknaden för växtskyddsmedel är mycket regelbunden år från år. Vi säljer växtskyddsmedel från de stora, välkända växtskyddshusen. De beaktar miljövänligheten väl i sin verksamhet.

– Samhällsansvaret kommer på det hela taget att öka i handeln. Det är i vårt, köpmännens intresse eftersom det också är i kundernas intresse. e KONSUMENTERNA ÄR

T e k s t i A n n e P e n t t i l ä , k u va A n t t i Ve t t e nr an ta

1/2011 • ÅKER BIRKA • 47

1

Kaisa Karhula och Jouko Nurmela brukar Kaisas släktgård Pajulampi i Autti, Rovaniemi. Gårdsbyggnaderna och den ståtliga ayrshirebesättningen vittnar om en välskött mjölkgård.

BRA VALLFODER GER till sin hemgård efter att ha arbetat i södra Finland. Jouko hittade den avsides belägna gården och Kaisa när han körde mjölkbil. Paret har utnyttjat de produktionsförutsättningar som står till buds i detta nordliga område. Åkrarna kring Kemi älv hinner producera rikligt med vallfoder under den korta sommaren.

Basfodret får de alltså på den egna gården, men kraftfodret måste de förstås köpa. Mjölkpriset är de nöjda med, och de har år efter år kunnat fortsätta det målmedvetna arbetet med att utveckla gården.

Välmående och högavkastande djur har varit parets mål. I den föregående ladugården hade de femton kor. Efter det har besättningen mer än fördubblats. Enligt tidigare måttstock vore det en stordrift, KAISA ÅTERVÄNDE

48 • ÅKER BIRKA • 1/2011

men nu i EU-tider kan den bara kallas relativt stor. har paret höga avkastningskrav på, för de har höjt djurantalet så det är på gränsen beträffande grovfoderförsörjningen. Vallväxten är timotej, och största delen ensileras på ett tidigt växtstadium. En del betas. Litet hö i balar köps till småkalvarna.

Ensilagets andel i foderstaten är 50–60 procent. Kraftfodret utgörs av allfoder som har 12–14 procent protein beroende på ensilagets proteinhalt, och mängden allfoder tilldelas enligt mjölkavkastningen.

Litet rybskross ges också.

Ensileringen är ett av de viktigaste sommararbetena, och där står yrkesskickligheten på prov.

Genom att följa vallens tillväxt DE BÖRDIGA ÅKRARNA

väljer man rätt tidpunkt för ensileringen, även om man inte kan påverka vädret. Kaisa och Jouko har dock lyckats få utmärkt ensilagekvalitet år efter år. Smältbarheten (D-värdet) har varit den rekommenderade, 68–72 procent. i tre plansilor. Siloantalet har ökats vartefter djurantalet har vuxit. Första silon öppnas först efter att vädret blivit kallare, så inte ensilaget går varmt.

För den varma höstperioden ensilerar en entreprenör del av vallen i balar. Detta har dock inte gett särskilt goda erfarenheter, och medan balensilaget utfodras, sjunker oftast mjölkavkastningen. Orsaken är kanske att den upptagna entreprenören ofta inte hinner komma under den bästa ensileringstiden, ENSILAGET LÄGGS

2

Elho Super-Luoko 1700 T

1) Utfodringen baserar sig på bra hemmaproducerat ensilage. Ensileringsmaskinen är en Elho Super-Luoko dubbelhack. (Foto Elho.)

2) Kaisa Karhula och Jouko Nurmela utvecklar sin gård målmedvetet. Bra ensilage och långsiktigt avelsarbete är basen för mjölkproduktionen. (Foto Erkki Raudaskoski.)

Pajulampi gård • Egen och arrenderad åker 50 ha • Skog 350 ha, av vilket växande skog 180 ha • Mjölkkor 38 st, ungdjur och kalvar 35 • Medelproduktion 10 400 kg/ko/år (I Lappland 9300 kg och hela landet 8800 kg)

MJÖLK utan vallen hinner bli för gammal.

Hög mjölkavkastning hänger på bra grovfoder, och enligt Jouko Nurmela behöver man ha egna, välfungerande ensileringsmaskiner för att lyckas med ensileringen. De har en bogserad Elho Super-Luoko dubbelhack för ensileringen. Ensileringen är snabb tack vare en maskinkedja där förutom hacken ingår gårdens tre traktorer, av vilka två är Massey Ferguson.

Däremot är inte den övriga maskinparken sista skriket, för Jouko och Kaisa överväger nyanskaffningar noga. De tar inte lån för investeringar, t.ex. för den nuvarande ladugården tog man hjälp av skogsinkomster.

Den nya ladugården blev färdig i slutet av 90-talet, och där syns de dåvarande planeringsmålen. Ligg-

båsen, utfodringsområdet och de två kraftfoderautomaterna räcker för det nuvarande djurantalet.

Mjölkgropen är 2 x 5 fiskbenstyp.

Ungdjuren och kalvarna är ännu i den gamla båsladugården.

Nästa mål är att bygga nya utrymmen för ungdjuren i förbindelse med nya ladugården. När sidoväggen mot flytgödselbehållaren flyttas, får det nya utrymmet lagom plats däremellan.

Jouko och Kaisa är vana vid att ständigt planera och bygga. Förra sommaren förstorade de flytgödselbehållaren genom att förhöja väggarna en halv meter. har förutom utfodringen säkerställt en hög produktion. Jouko ger Kaisa hela äran för det. Avelsresultaten syns i gårAVELSARBETET

• Mångsidig dubbelhack som både kan slå gräset i strängar för förtorkning, skörda förtorkade strängar samt direktskörda stående gröda.

• Slagorna är riktade och formade så att de inte orsakar sådant luftsug som slaghackar gör.

Därför sugs inte förna och andra orenheter med i grönmassan. De 36 slagorna slår även liggande gröda noggrant.

• En skruv för den slagna grönmassan till ett hackhjul. Hackelselängden kan varieras genom att ändra antalet skärstål i hackhjulet. Sex skär är standard, vilket ger det hackade gräset medellängden 45 mm. Tre skär ger 60 mm och tolv skär 35 mm hacklängd. I övre delen av hjulkammaren finns ett vässningsaggregat som vässer skären. Vassa skär minskar effektbehovet, möjliggör högre körhastighet och ger jämnlång hackelse.

• Fungerar också med våt grönmassa tack vare den välvda, bakåt öppningsbara slagkammaren och en justerbar plåt framför transportskruven.

• Vid enbart slåtter öppnar man slagkammarens bakdel och fäster en strängläggningsplåt baktill (tilläggsutrustning).

• Bogserad och sidmonterad modell, bådas skärvidd är 170 cm och transportbredd 240 cm.

Effektbehov minst 55 kW.

dens besättning, för nyligen valdes en tjurkalv utifrån gentest att sändas till seminföreningens uppfödningsstation.

Kaisa och Jouko tror starkt på Lappland som mjölkproduktionsområde framöver. Somrarna har redan förlängts tack vare klimatförändringen, en vecka på våren och en vecka på hösten. Värmesumman ökar, vilket gör växtodlingen säkrare. Också mjölkpriset har förblivit acceptabelt.

Paret har också åsikter om EU. Det lönar sig inte att blicka bakåt, utan man måste utnyttja de möjligheter som unionen ger, inom ramarna för dess direktiv. Det behövs livsmedel, och förutsättningarna att producera dem måste tryggas. e T e x t E r k k i R au da s ko s k i 1/2011 • ÅKER BIRKA • 49

1

DU VET VAD DU SPRIDER PÅ ÅKERN Gödselspridningen kan vara både snabb, noggrann och lätt. Bogballe W-vågmodellens spridare väger och kalibrerar automatiskt. försedda med våg och kontinuerlig kalibrering av utmatningsmängden begär föraren välja enbart den önskade gödselmängden, den arbetsbredd som används och arbetssättet. Resten sköter automatiken om, och föraren kan koncentrera sig på körandet.

Den gödselmängd som satts i behållaren överförs automatiskt till minnet. Gödselmängden vägs under körningen tre gånger i sekunden. Man vet hela tiden den verkliga spridningsmängden, likaså hur mycket det finns kvar i behållaren.

BOGBALLE W-MODELLERNA

50 • ÅKER BIRKA • 1/2011

Uppgiften om hur mycket gödsel det finns kvar minskar den onödiga körningen. Påfyllningen av tanken kan skötas på bästa möjliga plats på åkern. Då när man vet när en lämplig tankning bra ryms i tanken och när man ännu kan köra ett varv. − Vågen och vägningsuppgiftens automatiska funktion är till stor nytta vid inställningen och uppföljningen av spridningsmängden, säger Fredrik Grönberg i Sjundeå. förhöjningsbitar rymmer på modellen M2 base 2350 liter, d.v.s. drygt två och ett halvt ton gödsel. Behållaren är tillräckligt stor för tankningen med två, ja upp till tre storsäckar. − På våren och i blöta förhållanden begränsar bakaxelvikten den gödselmängd som skall tankas före BEHÅLLAREN MED TVÅ

Bogballes tallrikar roterar från mitten inåt, varvid de båda tallrikarna kastar åt båda sidor. Den stora, 180 graders överlappningen av spridningsbilderna ger en jämn spridning. Beroende på kastvinge är arbetsbredden 12-42 meter.

Med standardvingar kommer man till 18 meter. Vid inifrån – ut – kantspridning byts tallrikarnas rotationsriktning och vingen kastar på ryggsidan med noggrann gräns. Man kan även sprida från kanten mot mitten.

behållarens volym, funderar husbonden.

Calibrator Uniq zurf-manöverorganet är enkel och lätta att använda. För de vanliga funktionerna finns egna, knappar försedda med tydliga symboler och den valda funktionen syns tydligt. Önskat vändtegskörningssätt, normalspridning, gödselmängd och arbetsbredd kan synnerligen lätt ställas in.

Exempelvis gödselmängden kan fritt ändras under körningen med plus- och minusknapparna och ändringen syns direkt i displayen som den kilomängd gödsel som sprids. Displayen handleder även vad och hur man bör göra i en viss situation. Skiftes- och gödslingsuppgifterna kan hämtas och föras med en usb-pinne till datorn som tabell.

Föraren kan koncentrera sig på

ie Knivser fritt s kostnaadndsförsälj-

rh under fö en till nya ningstid lare och Claas ba agnar! v pick-up

FIRST CLAAS

Bästa toppkvalitet för foderskörden!

CLAAS 455 RC UNIWRAP

CLAAS CARGOS Combivagnar

Mera balningseffekt och brukskomfort

Högeffektiv pick-upvagn samt fodertransportvagn i samma paket

• Nu 25 st knivar och hydrauliskt öppningsbar botten i inmatningskanalen • Stora 26,5” hjul minskar ytbelastningen och ger ökad bärförmåga • Nu ny supersnabb inplastning, stativ för filmrullar (6 x 2) som standard • Förnyat MPS Plus valssegment garanterar täta balar • Balningens och inplastningens manövrering från överskådlig Claas Communicator -enhet

• Från 38 m3 flakvolym, med eller utan tömningsvalsar • Rotor och pick-up kan avmonteras - mindre vikt som transportvagn • Förnyad, effektiv inmatning, tätare laster

NYHET! Claas Disco Contour Float slåtterkrossar

Liner 4000 högeffektiv strängläggare

Ny avancerad avfjädringsteknik i effektiv kompakt form

• 4 rotorer, arbetsbredd ca 15 m • Rotorer med centra i oljebad • Profix snabbmontering för pinnarmar • Mångsidiga bruksändamål

• Lyftburna och bogserade slåtterkrossar nu i olika storleks- och effektklasser

Förhandsförsäljningstiden fortsätter till 31.1.2011. www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Vall- och spannmålsgårdens samägda maskin Fredrik och Johanna Grönberg odlar släktgården i sjätte generationen i Sjundeå. Den odlade arealen inklusive arrendemarker är ca 160 hektar.

Av detta är vanligen hälften i hösilage från vall som skördats två gånger, resten i spannmål, oljeväxter och träda. I år 2010 har träda och rybs förekommit undantagsvis mycket på grund av den svaga spannmålsmarknaden.

Spridaren har som andra delägare spannmålsodlaren Lars Perklén inom några kilometers avstånd. För honom är gödslingen av höstsäden det viktigaste. Arbetena överlappas lämpligt och samarbetet med morbror har löpt utmärkt, berättar Fredrik Grönberg.

Fredrik Grönberg och hans kusin Erik Perklén anser att vågen ger många betydelsefulla fördelar. Locket är en nödvändig utrustning, det skulle kunna vara standardutrustning, när maskinen även kan användas vid regn. Erik har kört med en motsvarande spridare i Skåne ända upp till tvåhundra hektar per dag.

själva körandet. Arbetsef­ fekten med en 16 meters ar­ betsbredd är redan i den tak­ ten, att det är bra att ha hjälp med påfyllningen. Det är ing­ et problem att komma upp till hundra hektar per dag, bara inte lastningen kräver oskä­ ligt med tid. nöd­ vändig vid gödselsprid­ ningen − Det räcker ypperligt med en enkel basmodell.

Denna underlättar, försnab­ bar och gör arbetet mycket mera noggrant, speciellt på vall, konstaterar Grönberg.

Den automatiska kali­ breringen och effektivite­ ten frestar direkt att även använda specialgödsel. Den önskade mängden hittas au­ tomatiskt för vanliga även avvikande gödselmedel. − När den ännu är lätt att tvätta, är tröskeln lätt för att komplettera även mindre KÖRGUIDEN ÄR HELT

52 • ÅKER BIRKA • 1/2011

näringsbrister, konstaterar husbonden. − Exempelvis spridning­ en av ett svaveltillskott efter den första bearbetningen går verkligt snabbt. Med alldeles små mängder fungerar inte kalibreringen. Bottenluckan bör var öppen i det andra lä­ get eller mera.

Med maskinen som är det andra året i användning har man kört ca 2000 hektar. På våren när sådden drog ut på tiden med gödsel i tanken i en vecka låstes inställnings­ anordningen. Den normala körningen lyckades men vid byte till kantkörning varna­ de anordningen för alltför stort lass. − Detta att gödseln hård­ nade förorsakade inga ska­ dor. Det är lätt att tömma och tvätta tanken, och det är skäl att göra detta i tid, på­ minner Grönberg. e Text och foto Matti K a lli o

KOMMANDE BE 10 nya lösningar Slåtterkrossen Elho Arrow har många nya lösningar jämfört med de tidigare modellernas teknik. Man har dock kunnat bevara de egenskaper, med vilka Elhos slåtterkrossar skördat lagrar.

slåtterkrossar har gång på gång belönats på de internationella arenorna.

Man har till och med vunnit i de tyska DLG-testerna. Det är en smaksak, tycker man om de ändringar som gjorts på Arrow-modellen gällan­ de användningsegenskaperna eller de allt större satsningar som gjorts på bättre slåtter­ egenskaper. Min åsikt är att man lyckats gällande de båda egenskaperna.

Arrow har 10 betydande tekniska förbättringar.

ELHOS

1

Själv skulle jag sätta HydroBalance-lösningen främst. Den har re­ dan från tidigare konstaterats fungera ypperligt. Man har dock inte gjort något för in­ ställningen av ett alldeles li­ tet problem. På Arrow görs grundinställningen med in­ ställningsskruvar. Inställ­ ningen underlättas av ett grundinställningsområde som är utmärkt på tryckmätaren.

Balanseringstrycket kan vid behov höjas och på nytt fås att återgå till det gamla, direkt från hytten, under körning­ en. Tack vare denna egenskap är det tryggt att slå brantar,

Elho Arrow 3200 är en helt ny slåtterkross, till vilken man fått många förbättrande egenskaper som gäller underlättandet av arbetet och arbetets kvalitet. Trots detta har man lyckats bevara lösningar som under en lång tid konstaterats vara bra.

7

Arrow har planerats för slåtter på båda sidorna. Vid användningen av den här typens kross blir det många tusen sidbyten under skördeperioden. Därför har man monterat dämpning på vändcylindrarna. Detta dämpar vändningsrörelsen från ena sidan till den andra. Dämpningen sparar bommens och cylinderns leder, och naturligtvis även föraren.

8

Stödhjulens inre upphängning är även nytt. På axeln i ändan på en J-formad stång kan man använda olika däck, allt efter behov. Som standard erbjuds bärande 380/55-17 lågprofildäck.

9 10

De tvådelade skydden av framdelen vändes helt rakt fram. Sålunda är de helt ur vägen, när knivbalken behöver ser-

vice.

Jag höll helt på att glömma, att Elho Arrow 3200 –slåtterkrossens traditionella röda färg har bytts till en gul färg. Detta torde inte påverka torkningen av materialet. I trafiken är den signalgula färgen utan vidare den säkraste färgen.

RÖMDHET steniga och mjuka platser, Balanseringspunkten är i knivbalkens framkant, just där den bör finnas.

2

På andra plats kommer utan vidare den märkbart högre ramen, jämfört med de tidigare modellerna. Tack vare detta stiger krossens knivbalk högre upp än tidigare. Lösningen tar totalt bort den besvärliga upprivningen av strängarna vid vändtegarna. Exakthackens förare tackar för detta, likaså husbonden. Skörden kan tas tillvara som ren och oblandad.

3

Tack vare den allt högre ramen har man även kunnat höja och bredda krossningskammaren. Med hjälp av styrarna i krossningskammarens tak kan man alltid forma strängen jämntjock, oberoende av gröda och strängens bredd.

4

Tack vare den öppna och breda krossningskammaren lyckas även slåttern utan strängläggning och utan extra an-

ordningar. Man behöver bara ställa in strängläggningsvingarna så att de är fullt öppna. Som extra utrustning finns hydrauliskt lyftbara sidoskydd. SideFlow III –stränghopslagare kan även monteras i efterskott.

5

Genom den på nytt utformade ramen har man erhållit ett par betydande fördelar.

Den pilformade formen, varifrån även namnet kommer, har gjort det möjligt att flytta ledpunkten närmare traktorn utan tunga konstruktioner. Lösningen har förbättrat kraftöverföringens funktion. Effekten överförs mjukt, utan vibrationer.

6

Själva dragbommens styvhet har ökats genom att svetsa två C-profiler mot varandra.

Dragbommen har även kunnat förkortas. Detta underlättar vändningarna fram för allt på besvärliga åkerskiften. En vikbar dragbom tar inte stort utrymme i maskinhallen.

Tre bestående

1

Skärtekniken. ­Den år 2008 förnyade knivbalken har bibehållits som förut, likaså tallrikarna som då kom till försäljning. De ovala och låga tallrikarna slår noggrant även vall som ligger.

Stenskydden har under åren konstaterats fungera ypperligt. En hydraulisk inställning av stubbhöjden är en extra utrustning.

2

Rotor. Även krossrotorn är en beprövad modell. De raka pendelslagorna och det fjäderbelastade motstycket har flera gånger efter varandra klarat sig bäst i försöken. Man har inte hittat på någon orsak att ändra dessa.

3

Luftig sträng. Krossningsrotorns, motstyckets och utformningen av krossningskammarens bakdel åstadkommer detta, att stråna kommer till strängen i huvudsak med stubbändan före.

Av denna orsak blir strängarna genast från början luftiga. De trycks inte heller ihop under torkningens framskridande. e T e x t J u s s i K n u u t t i l a , f oto E l h o

1/2011 • ÅKER BIRKA • 53

1

HAL GÅNG Det räcker med en 140 hästkrafters traktor framför en sexskärig plog. Leran fastnar inte i plastvändskivan.

odlar jämsides med morot och kålrot väster om Salo, i den tidigare Kiikala kommun. En rotfruktsodlare behöver en plog, varvid Virtanen bestämde sig för att köpa Lemkens 6-skäriga bogserade plog. Dessa plogar som säljs under typbeteckningen Tansanit har trots att de är bogserade en hydraulisk tryckstång.

Det speciella med detta, är att tryckstångens uppgift i det här fallet inte är att lyfta upp plogen.

Med tryckstången överförs endast plogens vikt på traktorns bakhjul, vilket märkbart ökar traktorns drageffekt. Virtanens 140 ANTTI VIRTANEN

54 • ÅKER BIRKA • 1/2011

hästkrafters traktor räcker bra som dragare, fast man med traktorn gör en tre meter bred svart yta. Plastvändskivan på vilken leran inte fastnar minskar dragmotståndet.

Lemken-plogen kan fås med många vändskivsalternativ. Försäljaren rekommenderade spaltvändskivan, vilken fungerar bättre än en kompakt stålskiva på jordarter som lätt fastnar. Den hindrar dock inte helt att jorden fastnar, emedan spalten är av stål. Virtanen stannade för plastskivan där jorden inte fastnar ens på de svåraste lerorna.

När man med plogen hunnit plöja 100 hektar ser det ut som om valet av plog och utrustning skulle träffat mitt i prick. Plogen kom med knivrister, men på styva lerjordar täcks inte halmen in ordentligt med dessa. Senare bytte Virtanen till skivrister och nu fungerar dessa bra. Skivristerna har utlösare av fjädertyp. − Skivristerna lämpar sig bättre på styva lerjordar. in elektriskt från hytten. Plogen behöver från traktorn en enkelriktad och en tryckfri fri retur. Plogen har vändtegsautomatik. När plogen vid vändtegen börjar vända, sker funktionerna i en viss ordning utan att föraren behöver bry sig om dessa. Föraren lägger bara igång vändningsrörelserna.

PLOGEN STÄLLER MAN

Rotfrukter och spannmål • Åker 160 hektar, av vilket 20 ha morötter och 15 ha kålrötter, resten med vårvete, korn och havre. Rotfruktsodlingen började redan under den förra generationens tid. Rybsen lämpar sig inte i växtföljden, emedan kålroten och rybsen har samma växtsjukdomar.

• Morötter kan odlas på samma skifte med fyra – fem års intervaller. Det finns risk för ökningen av växtsjukdomar som försvagar lagringshållbarheten. Kålroten kan komma efter moroten, men efter detta bör det finnas tre – fyra spannmålsår.

• På åkrarna finns nästan alla möjliga jordarter: mojordar, mjälor, lera och mulljordar och jäslera. På en 300 meters sträcka kan det komma många jordarter emot. Plogen måste ställas in rätt ofta, men som tur är kan detta göras från hytten under körningen.

• Rotfrukterna sorteras för hand och lagras på gården.

Lådlagrets temperatur är mellan 0 och 1 grader. Rotfrukterna levereras från gården till industrin som tvättade och skalade.

• I huvudsak Virtanen plöjer inte spannmålsåkrarna. Han provade direkt sådd på stubben med spannmål, men tog ett steg tillbaka: på hösten körs största delen av de åkrar som skall besås med spannmål med Hankmo och mjäljordarna därtill på våren med fjäderpinnharv. En del av åkrarna blir som stubbåkrar över vintern, men även dessa bearbetas före sådden, så att man får ett fint mullager som täckjord på utsädet.

1) Tre meter svart yta med ett drag. Tryckstången som syns i undre kanten är en kraftöverföringsanordning.

Det är inte alls meningen att lyfta upp plogens bakre del, men med hjälp av tryckstången får man vikt överfört på bakaxeln.

2

• Vid sidan av de populära Hoftrac minilastarna nu Weidemann T 4512 CC -nyhetsteleskoplastare • I den förenas smidigheten för en liten lastare samt räckvidden för en stor teleskoplastare • 4-hj.styrning och teleskopbom, Liten till formatet - omfattande egenskaper

Inhemska Hakki-redskap för Weidemann minilastare.

2) Antti Virtanen är nöjd med det resultat som Tansanit-plogen lämnar efter sig.

När plogen igen sänks till marken är tryckstångens dragkraft liten när plogen tränger in i marken, men den ökar automatiskt när plogen hunnit till plöjningsdjupet. Föraren kan från hytten steglöst reglera den kraft med vilken tryckstången drar plogens bakdel uppåt.

Vändtegskörningen kräver övning. Plogens stödhjul gör vid vändningen en stor länk. Om man kör oförsiktigt, kan hjulet falla på dikessidan. När man lärt sig det rätta körsättet, går plöjandet som en dans. När man har ett bra skifte, plöjer man en och en halv hektar i timmen.

I transportläge följer plogen rakt på mittlinjen bakom traktorn, och dess bredd

NYHET! Tysk toppkonstruktion och -kvalitet från Weidemann - en verklig universalmaskin på gården.

ETTA PÅ NÖTKREATURENS A’ LA CART-LISTA överstiger inte traktorns bredd. Vid körning på väg låses stödhjulet i rakt läge och plogens dragstång lösgörs från sin låsning. Dragstången kan under körning på väg svänga på sig, varvid plogen följer efter som en släpvagn.

Virtanen ger ett litet tips åt tillverkaren. I styrpanelen finns inte ännu en finskspråkig text. Bristen löstes av den under senaste höst erhållna grundliga användningsskolningen på gården samt förklaringen av de engelskspråkiga symbolerna.

Virtanen anser att han lyckats med sin plogaffär.

Plogens anskaffningspris svider dock, men hoppeligen har den många plöjningsår framför sig. e

!

NY TaTgnen

F y ll v b t o c h s n a b a c k va r e tt x e a k t r åd l ö s en splay. i vå g d

JF VM VERTIKALBLANDFODERVAGN

Den danska JF-Stoll är ledande tillverkare av blandfodervagnar i Skandinavien och Europa.

• God slitagetålighet - låg egenvikt • Stort modellurval: Modeller med 1, 2 och 3 vertikalskruvar, nu också smal och lägre S-modell med 2 skruvar.

• Impulsblandningen garanterar en jämn blandning och litet effektbehov • Mångsidiga utrustnings- och tömningsalternativ

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

1

ROBUSTA DON GER KOSTNADSINBESPARINGAR andraoch tredje skötselklassens vägar åt Destia., på sommaren har han arbeten på torvmossen. På hösten ryms även skötsel av grusvägar i paletten såväl hos vinterkunder som även privata väglag, Pisilä har en mäktig utrustning för sitt plogningsarbete, Framför har han Vamas över tre meter breda plog. Under traktorn finns ett underbett och på trepunktsupphängningen Vamas mest robusta blad, med modellbeteckningen 3800R3. På våren får bladet sällskap av en 3,5 meter bred vägsladd. Kombinationens viktigaste användning är sommarskötseln av PÅ VINTERN PLOGAR HAN

Marko Pisilä föder upp gödsvin i Kalajoki. Utöver uppfödningen av det röda köttet har han som bisyssla olika maskinentreprenader året runt.

56 • ÅKER BIRKA • 1/2011

vägar, men vid behov sköts även en effektiv borttagning av is från tillpackade vintervägar.

Före 3,8 meters sladden var Vama 3000R2 kopplad till Pisiläs traktor. Det fanns flera orsaker till övergången till en större modell.

Utöver den större arbetsbredden och den mera robusta konstruktionen var det dessutom den hydrauliska inställningen av bettvinkeln som gjorde att han ville byta. ämnade 3800R3 är Vamas största modell. Materialgrovleken och cylindrarna är större än Vamas främst för lantbruksanvändning ämnade DEN FÖR TUNGT YRKESBRUK

2

SCHAKTBLADET KASTAR SNÖN LIKA LÅNGT SOM PLOGEN. JH-modellen. Totalviken utan extra utrustning är 1140 kilogram.

I R3-serien finns förutom 3,8 meters modellen även en tremeters modell. Båda har hydraulisk manövrering av ram och plogningsvinkel.

Därtill lyckas även inställningen av redskapets bettvinkel från hytten. Även detta har förverkligats rätt robust, som även bladet i övrigt.

Som extra utrustningar till R-modellerna fås stödhjul, snövingar, övertrycksventil samt naturligtvis olika bettalternativ. hydrauliska inställningen av jordsökningen är märkbar, vilket även märks på arbetsresultatet, berättar Pisilä.

Mitt körningssätt är på vintern detta att såväl plog som blad är nere. Plogen tar bort den lösa snön och bladet den tillpackade snön. För kunderna skulle man tro att bladet är omtyckt, ty dess användning upphörde i praktiken på vintern, när vägarna började bli bara asfaltvägar.

Jag har varit positivt överraskad av dess kastningsegenskaper. I praktiken kastar bladet snön lika långt som plogen. Kombinationens arbetsbredd är vid behov 5,5 meter.

Pisilä medger att han närmast verkar vara som en försäljare när det blir tal om schaktbladet. I bakgrunden − BETYDELSEN AV DEN

ligger användningserfarenheter vintertid på uppskattningsvis 700 timmar och även ca hundra timmar sommartid. Vi låter honom således fortsätta. − Det kraftiga bladet har gett kostnadsinbesparingar, ty man behöver inte köra två gånger på samma ställe. Detta sköter vid behov den stora arbetsbredden om samt detta, att bladet går fast till botten, om man bara trycker ned det tillräckligt och vänder bettet tillräckligt stående. Av detta har man nytta av även vid korsningsområdena.

Kombinationen kräver naturligtvis kraft. Med drygt tvåhundra hästkrafter under huven plogar Pisilä ca 50-58 kilometer bra väg i timmen.

Bladet är så kraftigt att det även tål en hård användning.

Vid sådan hastigheter är stödhjulen enligt Pisilä en nödvändig tilläggsutrustning. e Text och foton Tuom a s R y t ky

CH 260 med transportör

Farmi Forest CH 260 Flistugg för krävande bruk • sned trädmatning med rulle, 3-stegsflisning • stokerduglig fl is av allt träd • utmärkt blåseffekt, robust boxkonstruktion, specialrullager med dubbelrullar • inmatningsöppning 260x320 mm

Farmi Forest CH 380 Flistugg

För entreprenad och som bolagsmaskin

• effektiv transportör av stål • högklassig fl is snabbt med liten bränsleförbrukning 0,4 L/m3, medelkapacitet 100 m3/h • inmatningsöppning 380x420 mm

Marknadernas ledande valskvarnar 5 - 50 ton/h Murska 2000HD

1) Kombinationen vägsladd och schaktblad är effektiv vid borttagningen av tillpackad snö. Genom att lyfta bakbladet kan man belasta det främre redskapet så att detta biter bättre. Stödhjulen som syns bakom är en viktig tilläggsutrustning vid höga hastigheter.

2) Marko Pisilä är nöjd med sin 3800 R3. Arbetsbredden är tillräckligt stor, regleringen av jordsökningen är en märkbar fördel och konstruktionen är kraftig.

• Kapacitet med 35% spannmål 30 ton/h, torr spannm. 50 ton/h • Effektbehov endast 95 kW • 300 mm valsar som standard; stor slitageyta, bättre spannmålsströmning in mellan valsarna • Snabbjustering av valsmellanrum; snabb och lätt justering för olika spannm.partier • Riklig originalutrustning

SNABB, LÄTT OCH MARKNADENS FÖRDELAKTIGASTE SPANNMÅLSENSILERINGSMETOD.

Förhandsbeställarens förmån gäller till 31.1.2011 www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

KÄNDA KVALITETSPRODUKTER

Livakka svämgödselspridare med pumplastare, gödselpumpar och inmyllare • Tankvolymer 12,5 m3 - 20 m3 • Livakka låginmyllare med dubbeltallrikar och Harsö -fördelare - utnyttjar gödselns näringsämnen noggrant

Livakka 8 m tallriksinmyllare

• med dubbla tallrikar, hydraulisk fjädring för billar - passar för olika underlag och växlande förhållanden. Utmärkt resultat - myllar in också stora gödselmängder

Välj en säker, inhemsk LIVAKKA-vagn och -pump.

LEDANDE TYSK SPRIDARVAGN

DLG-testad precision och kvalitet!

Tebbe spridarvagnar avsedda för hård användning • Robust svetsad flakkonstruktion med Hardox bottenplåt • Starka, vågräta rivarvalsar sönderdelar materialet effektivt • Separata spridartallrikar med fyra kastvingar garanterar en jämn och exakt spridning

www.k-maatalous.fi

Tebbe vagnarna är lätta att dra och spridningen är effektiv och ekonomisk!

K-LANTBRUK

EVENEMANG NU!

ETT NYTT RAUTIA–K-LANTBRUK I Salo öppnades 10.12 en ny järnoch lantbruksaffär med full service på adressen Meriniitynkatu 11. Vid öppningen klippte köpman Tuomo Erjala (t.v.) av kedjan tillsammans

med kedjedirektör Kimmo Vilppula och butikschef Arto Tervahauta.

Affärsytan är 2200 kvadratmeter, och utomhus finns dessutom hallar, tak och lager på knappt 3000 kvadrat.

Det finns över 100 parkeringsplatser.

Förutom köpmannen arbetar här 20 andra professionella järn- och lantbruksmänniskor.

KUNNANDET TESTAT PÅ K-TEAM-DAGEN

GRATULATIONER TILL JUKKA! Kone-Forums utställare utför regelbundet en besökarförfrågan för att utveckla utställningen. Man svarar via Internet, och ger så sin direkta respons till arrangörerna. Som pris 2010 utlottades en resa till Simautställningen för två personer i februari 2011. Denna gång gynnade turen Jukka Mölsä från Mallusjoki. Gratulationer till vinnaren och tack till er som besvarat förfrågningen, er respons är viktig för oss även i fortsättningen.

Vid K-Teamdagen i Tammerfors 6.11 avgjordes mästarförsäljarutbildningens mästare och mästarlag 2010. Kunniga anställda i K-handeln visade sitt bästa i att besvara frågor och i praktiska uppgifter. Person- och lagtävlingsresultaten, lantbruk: Mästare 1. Hannu Kuisma, Rautia K-lantbruk Nurmijärvi 2. Noora Lappalainen, K-lantbruk Riihimäki 3. Jouni Suppola, K-lantbruk Nyslott Mästarlag 1. K-lantbruk Häijjää: Arto Ylirönni, Kalle Toivola och Juha Tulonen 2. Rautia K-lantbruk Somero: Kari Kulta, Kimmo Korpi-Seppälä och Arto Tuominen 3. Rautia K-lantbruk Kuiruvesi: Alpo Mämmi, Antti-Pekka Paananen och Hannu Luttinen

1/2011 • ÅKER BIRKA • 59

BÄTTRE LANTBRUKSHANDEL B e gär oc ks å t! f at o f f e r

SMÖRJMEDEL FÖR VINTERBRUK Neste Turbo LXE 10W-40

Neste Hydraul 32 Super

Syntetisk motorolja för året runt användning För utomhusbruk avsedd hydraulolja i dieselmotorer för tunga fordon. av toppkvalitet med ett brett • Lastbilar och bussar, arbetsmaskiner samt diesel- brukstemperaturområde. motorer för person- och paketbilar. Passar också i bensinmotorer enligt sina API- och ACEA-klassificeringar. Oljan håller motorn ren, skyddar mot slitage och håller oljeförbrukningen låg.

8680

10496992

• bl.a. för snöslungor • Arb.maskinända 1 ¾”

30500

143288

/st.

• För året runt användning • T.ex. grävmaskiner, skogs- och jordschaktningsmaskiner, truckar, lyftar, traktorer • ISO VG 32

API CI-4, CH-4, CG-4, CF-4, ACEA E7/E5/E3, B3/B4, API SL, ACEA A3, MB 228.3, MAN M3275, Volvo VDS-3, VDS2, Mack EO-M Plus, Cummins CES 20, 071/2/6/7/8, Renault RVI RLD, RLD-2, Caterpillar TO-2, ECF-2, ECF-1-a, Global DHD-1, Allison C4

20 L

K-agro 6 storl.

KRAFTÖVERF. AXEL

NYHET! BestGrip dubbar 9 mm 20 L 10442122

5000

• Traktorer och arbetsmaskiner • monteringsredskap ingår

100 st

9170 17130 180 st

SKODUBBAR 6 mm • monteringsredskap ingår 20 st

2770 4590

40 st

JANUARI MÅNADS TOPPERBJUDANDEN! Byggarens yxa X10 och kniv • Tredje generationens yxa - allt effektivare, tryggare och hållbarare, vikt endast 1 kg • Eggskydd av plast • Kniv bettlängd 100 mm

Vinterband 40 mm/200 m

Abiko-tång och anslutningsserie • Innehåller 80 st vanligaste anslutningar

• 2 separata ledarknippen, 4x2x0,4 mm:s rostfri ståltråd • Osymmetrisk färgning och röd indikatortråd underlättar montering • Vit-grönt för året runt användning

5045160045770

1190 /ser.

Utan Plussakort 16,-

6411501214461

Förmån -31%

3490 /pkt

Utan Plussakort 51,-

5350 6417160110915

Förmån -26%

Förmån -10 %

Priserna (inkl. mvs 23%) på denna sida gäller till 31.1.2011 eller så länge reserverade varupartier räcker till. I priserna ingår inte ev. leveranskostnader.

www.k-maatalous.fi

/st.

Utan Plussakort 59,50

K-LANTBRUK

KÖPMANNEN

K-LANTBRUKSKÖPMANNEN PRESENTERAR SIG

”Nog sköts alla saker” AS MO TT O MATT I KU OS

− Man bör skapa en sådan känsla för kunden, att det är kiva att komma hit och även gå hem på gott humör.

Detta skapas av hela personalen, säger Matti Kuosa.

MATTI KUOSA HÅLLER I TRÅDARNA Someros Rautia-K-lantbruksköpman Matti Kuosa fick en bra träning för sin köpmannabana genom att verka som butikschef i många K-lantbruk.

Hur kom det sig att du blev köpman?

Jag verkade som Landsbygdscentralens rådgivningsagrolog i Somero nästan i tio år. År 2002 var jag på utsädesodlingsgranskning hos Åbo K-lantbruks försäljningschefs, Erkki Bertlings gård. Erkki frågade om jag någon gång funderat på handelsbranschen. Efter en tid började jag som butikschef vid Koski TL:s butik, varifrån jag flyttade som butikschef till Salo och sedan till Somero. Under samma tid deltog jag även i utbildningen till köpman och köpmannaavtalet undertecknade jag i oktober 2008.

Vilka är dina kunder?

Våra jordbrukar- och järnhandelskunder kommer i huvudsak från Somero och närliggande

kommuner. Lantbruket är kraftigt och före kommunfusionerna var Somero inom varje produktionsgren bland de tre största kommunerna i landet, även nu ligger vi bland de fem största. Gårdarna är större än landets medeltal och även husdjursenheterna är stora, speciellt finns det många svingårdar. I Somero finns litet över 600 EU-stödberättigade gårdar och åkerarealen är 10 % av Egentliga-Finlands och 1 % av hela landets åkerareal. Konsumenterna och yrkesentreprenörerna är viktiga kundgrupper för oss.

Hur ser du på branschens framtid?

De kraftiga variationerna i producentpriserna, fram för allt svinsidans långa utförsbacke och ovetskapen om de kommande stöd-

besluten förorsakar en kontinuerlig osäkerhet. En försvagning av köpkraften avspeglas direkt på köpbesluten. Osäkerheten försvårar även gårdens utveckling. Dock strävar de gårdar som fortsätter att investera i jämn taket och hålla gårdsstorleken livskraftig. Emedan röjningen av åkerjord i huvudsak upphört och jordbrukarna gör ett värdefullt arbete, borde man se till att förutsättningarna för en lönande odling bevaras. Jag vågar nog inte tro på att de politiska beslutsfattarna skulle riskera den inhemska matproduktionen.

Hur tänker du utveckla affärsverksamheten?

Vi utvecklar verksamheten inom dessa ramar enligt vår egen syn och på basen av den kundrespons vi erhållit. Vi koncentrerar oss tydligt på basaffärsfunktionerna och försöker tillsammans göra detta så bra som möjligt. Vi håller fötterna på marken och gör arbetet med ödmjukhet.

En bra skötsel av kundförhållandena kräver även ett kontinuerligt arbete.

Det räcker inte längre att betjäna enbart de kunder som kommer till butiken, utan försäljarna bör även vara aktiva i riktning mot kunderna. I verksamheten bör det synas att man verkligen bryr sig om kunderna.

Vad är du stolt över?

Jag är stolt över att få vara köpman i Somero. Här är det bra att bo, kommunen är företagarvänlig och samarbetet mellan företagarna är bra.

Men hjälp av en bra personal kan vi öra affärerna på ett lyckat sätt. Jag är även stolt över, att företagarens vardag är gemensam med min fru Satu. Och naturligtvis över hela familjen, till vilken även hör döttrarna på 7-, 12- och 15 år. e Text Anne Penttilä F oto A n t t i V e t t e n r a n ta

1/2011 • ÅKER BIRKA • 61

YRKESSÅG Dolmar PS-4605 NYHET!

Motorsåg Dolmar PS-420C

Specialmodell för yrkesanvändning på gårdar i Norden.

Som standard bl.a. lättstartmekanism, Touch & Stop -strömavbrytare och ställbar ekopump för kedolja. Lätt kedje- och svärdmontering.

Stomme av magnesiumgjute • Vikt endast 4,7 kg • Motor 42 cm3 / 2,0 kW

Kompakt och lättanvänd nyhet.

Varvtalskänslig motor med tillräckligt moment på brett varvtalsområde i kombination med praktisk design underlättar skogsarbetet. Dessutom effektivare kylning samt MPI (Memory Power Ignition). Innehåller snöserie som förhindrar snöns inträngning i luftfiltret. Kan också fås med värmehandtag. (PS-4605H).

• 45,6 cm³, 2,6 kW • Vikt 5,1 kg

59500

300151978

36900

300118801

ForstSelect+ Huggarblus Tillverkad av hållbart mikrofibertytyg • Cordura -förstärkningen från axel till armbåge, skyddar mot slitage och vatten.

• Innerfodret är av mjukt väv och kragen har mjukt sammetsfoder.

• Stor ventilationsöppning i ryggen, kan stängas med knäppen

Småmaskinbensin Neste 2-T 10 L

12900 T! NYHE

300003439

49 Kombikanna UOA 2990 Huggarmått UOA 15 m 3900 Fälljärn UOA TLO011 • Med Dryfl ex handtag

300130096

00 /kpl

• 6/2,5 l OLO012

/kpl

• 15 m TLO014

/kpl

300130057

300130097

ForstSelect+ Skyddsbyxor • Av Cordura Stretch -tyg som andas och är flexibelt.

• Starka Cordura -förstärkningar i knän och vristens bakdel.

• Lätthet, flexibilitet och bakdel som skyddar korsryggen ökar brukskomforten.

• Rikligt med fickor, knädelen försedd med ventilationsöppningar med dragked och nät.

• Skyddsklass 1, EN-381-5

23900 T! NYHE

Priserna gäller till slutet av januari 2011 eller så länge reserverat varuparti räcker till. Rätt till produkt- och prisförändrindar förbehålles.

K-LANTBRUK

UPPDATERING AV ABBONENTUPPGIFTER

Fyll i - klipp - posta (SKRIV TYDLIGT)

@

E-post :

K-LANTBRUK

❒ Jag vill beställa Nyhetsbrev, 12 gånger/år. (Obs. ge E-post!)

❒ Ny beställning: ❒ Maatilan Pirkka (finskspråkig) ❒ Åker Birka (svenskspråkig) ❒ Adressförändring ❒ Avbeställning Gammal uppgift

K-MAATALOUS

Ny uppgift

Förnamn

RAUTAKESKO OY

Släktnamn

VASTAUSLÄHETYS Tunnus 5013119 Kmaat

Näradress Postnummer:

Tunnus 5013119 01003 VASTAUSLÄHETYS 01003

Postanstalt Telefon

VASTAUSLÄHETYS

Mobiltelefon ❒ Jag är jordbrukare ❒ Maskinentreprenör ❒ Jag är annan aktiv läsare

❒ ❒ ❒ ❒ ❒ ❒

Odlad åker: _____________ Skog: _________________ Mjölkkor: ______________ Nötkött ________________ Griskött _______________ Suggor ________________

ha ha kpl kpl kpl kpl

❒ ❒ ❒ ❒ ❒

Hönor / Broiler Hästar Potatis Bärodling Annan: _____________________ ____________________________

Kontaktuppgifternas uppdatering också via e-post: markkinointi@k-maatalous.fi ❒ Mina uppgifter får användas i K-lantbrukskedjans marknadsföring. Underskrift: www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Fyll i - klipp - posta

NÄSTA ÅKER BIRKA UTKOMMER 24.3.2011

RUTAN? ATT VÄLJA TILL SP G SI T DE R NA LÖ STNINGAR VILKA EXTRA UTRU S TRÖSKEL PÅ VÄXTPERIODEN EN AD KN AR SM ÅL H GAV SPANNM ÄTTADE ARBETET OC RL DE UN EN NG RI FULLFODERUTFOD T MERVÄRDE PRODUKTIONEN ET AS NYA VINDAR KLABBMASKINERN

NE N: BL .A . FÖ LJ AN DE ÄM

1/2011 • ÅKER BIRKA • 63

NOKKA LYFTER DET DEN LOVAR!

Färdiga NOKKA lastar- och vagnpaket från entreprenad till energivedkörning eller skräddarsydda för dina behov!

• Jämn och stark lyftkraft för hela modellserien på hela rörelsebanan med vidvinkelled • Hydraulslangarna är väl skyddade i bomlederna • Ventilbord från mekanisk flerspaksmanövrering till pilotstyrning • Låga arbetstryck: 165 - 175bar

Nokka 25L+MV719

Nokka 3467He + MV819

Fördelaktigt alternativ för virkeshantering i egen regi.

Stark modell med hydrauliskt utskjut

NOKKA 25L lastarens lyftkraft kg

NOKKA 3467He lastarens lyftkraft kg

3.5 m 3m 2m 1m

734 840 996 970

520 567 647 673

436 456 509 502

390 394 407 348

2m

3m

4m

5m

• On/Off elventilbord med två spakar

3.5 m 3m 2m 1m

1088 1195 1258 1203

760 798 881 844

602 631 663 637

505 510 489 495

411 395 368 350

344 339 316 290

2m

3m

4m

5m

6m

6.6 m

Nokka 4469HR + MV921

Nokka 4472HR + MV1124

Starkt paket med skogsvagn försedd med dubbelram. Också för krävande virkeshantering på gården.

Välutrustad ergonomisk modell med skogsvagn försedd med dubbelram för mångsidigt och hårt bruk.

NOKKA 4469HR lastarens lyftkraft kg

NOKKA 4472HR lastarens lyftkraft kg

• Hydrauliskt pilotstyrt HR-ventilbord

3.5 m 3m 2m 1m

• Hydrauliskt pilotstyrt HR-ventilbord • 500/55-17 mönsterförsedda däck som standard

1225 925 1416 1020 1635 1120 1570 1092

750 783 840 841

656 652 666 663

536 538 546 543

476 479 490 498

2m

4m

5m

6m

6.9 m

3m

3.5 m 3m 2m 1m

1247 917 1499 1007 1799 1178 1615 1179

766 802 881 884

670 679 702 713

577 572 562 572

470 460 464 465

2m

4m

5m

6m

7m

3m

K-LANTBRUK