ÅkerBirka0209

ÅKER NR 2-3 MARS 2009 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

20

ENERGIVEDSSERIEN DEL 4: FLISPANNOR VÅRMARKNADERNA KOM OCH LETA PÅ PRYLTORGET!

ÅR FLÄKTSPRUTNING

BATTERIVALLAREN FÖR AVLÄGSNA BETEN

200

9

ÅRETS TRAKTOR MASSEY FERGUSON 8690

TĂ„NKMF

TĂ„NKPĂ…LITLIGHET

VISION INNOVATION LEDARSKAP KVALITET PĂ…LITLIGT STĂ–D STOLTHET ENGAGEMANG

Skaffa nu!

Betala fĂśrst 30.9.2009!

(Enligt K-Finansieringens normala ďŹ nansieringsvillkor)

Toppkritik i testen!

Koneviesti 17/2008 Früga din traktorfÜrsäljare!

+ Transmission + Yttre hydraulik + Tyst hytt

Dyna-4 90-155 HV

MF5400

MF 5465 ja MF 5480 Dyna-4

Begränsat parti, pris vid direkt kÜp!

t Perkins 6,6 l:s 6-cyl. motorer med 4 vent./cyl (MF5465) t SisuPower 4,9 l:s 4-cyl. motorer med 4 vent./cyl (MF5480) t I Common Rail -motorerna som standard progressiv Transport Boost -extraeffekt egenskaper t Max. vridmoment upp till 585 och 652 Nm t Snabbväxel med fyra steg och ställbar hydraulisk riktningsomkastare t Elhydrauliska omrüdesväxlar, omrüdesbyte utan koppling t Stark hydraulik, 100 l/min och 110 l/min tillgänglig t Tyst hytt, ergonomisk manÜvrering

MF 5465 - t DZM t IL

MF 5480 - t DZM t IL

56.690,frĂĽn 62.900,-

frĂĽn

Omfattande utrustning färdig: t luftkonditionering, luftfjädrad sits + �hjälpkarlssits� t speglar med teleskopskaft, torkare/spolare fÜr bakruta t 3 block fÜr yttre hydraulik t 110 l/min lastkännande hydraulik (MF5480) t hydr. bromsventil fÜr släpvagn t midjekÜrljus

MF marknadsandelen har nästan fÜrdubblats tack vare nya modellserier. Anslut dig till den nÜjda MF-ägargruppen!

www.k-maatalous.ďŹ

K-LANTBRUK

SKRÄDDARSYDD INDUSTRIELL PRODUKTION JAG BESÖKTE AGCO:S TRAKTORFABRIK i Frankrike. Fabriken spottar ut en ny traktor vid ungefär var femte minut: Massey Ferguson-, AGCO-, samt Challenger-traktorer för USA:s marknad, Iseke-traktorer för Japan och transmissioner till Claas-traktorerna.

Den egna tillverkningen av transmissioner är en viktig del av produktionen. Linjen,där man tillverkar bakaxlar och delar till transmissionerna upptar en stor del av den långa fabrikshallen. Tillverkningen börjar med bearbetning av ämnena till ram och delar. Allt är datorstyrt.

Man vet allt från början till vilken traktor varje del kommer. Traktorerna tillverkas endast på beställning, och det finns inte två helt lika.

Fast det i fabriken finns datorstyrda bearbetningsanordningar, så är traktortillverkningen fortfarande rätt långt ett handarbete. Roboten ersätter inte människan i det noggranna och varierande arbetet.

Människofingrarna monterar fortfarande nållagrens nålar snabbare.

Man övergav målningsrobotarna, när de delar som skulle målas blev alltför invecklade. Vid de datorstyrda arbetspunkternas komponentfack framför arbetaren, tänds en lampa för att visa vilka komponenter som är i tur. Lampan slocknar, när handen besökt facket.

En speciell inverkan gjorde detta, hur ofta och grundligt traktorn på linjen testas och övervakas – såväl med anordningar som med människoögon. Hela tiden åtföljs produkten av ett par pappersdokument. Den övervakningsansvariga lägger sitt bomärke i kvalitetsövervakningsboken efter varje skede. Denna förvaras på fabriken i 10 år. Det är förnuftigt med en massiv testning hela tiden där detta är möjligt. Vilket arbete skulle det vara att plocka isär traktorn, om man vid brukstestet skulle märka att en del fattas exempelvis från differentialen? Det skulle inte vara möjligt med en skräddarsydd och effektiv industriell produktion.

ÅKER Nr 2-3 Mars 2009 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

VÅR OCH ARBETSMASKINER Vårmarknader och pryltorg på K-lantbruk Försöksgården förbereder sig för våren Uppgörande av växtskyddsplan på gården Skörderekord enligt odlingsprogrammets råd Hur ser spannmålshandeln ut 2009?

Lemken Solitair åstadkom goda höstsädsbroddar Erfarenheter av Multiva DiscMaster 5000 Lemken Tansanit och Rubin på ekogården Tansanit spaltvändskiveplog på morotsgården Grannarna skaffade tillsammans en effektiv tröska

18 22 24 26 27 28 30 32 34 36

VÄXTSKYDD OCH VALLODLING Hardi Twins fest: luftassisterande sprutor 20 år Räcker en ogräsbesprutning på en lättbearbetad åker?

Spårämnesgödslingen rättar till näringsbristen Kvickrotsbekämpning med Monitor och Roundup Bekämpa flyghavren rätt Plastkostnaderna i schack med tubinplastare Effektiv slåtterkrossning med JF-fjärilen Lättanvänd pickupvagn Claas Quantum IsoBus Rena strängar med Elho V-Twin i MTT:s försök Skaffa inplastningsmaterialet i tid

40 48 49 50 50 52 54 56 58 59

BOSKAP, HÄSTAR OCH FODER Olli-batterivallarna bra för beten längre bort Rätt näring åt hundar i alla åldrar

60 62

Anne Penttilä anne.penttilä@dialogi.fi

SKOG OCH ENERGI Energivedsserie, del 4: Flispannoarna

64

FÖRLÄGGARE

Markkinointiviestintä Dialogi Oy PL 410, 00811 Helsinki tel (09) 4242 7330, fax (09) 4242 7333 CHEFREDAKTÖR Anne Penttilä, 044 502 9730 LAYOUT Jessica Leino, Jukka Antikainen REDAKTIONSRÅD Kimmo Vilppula, Antti Ollila, Eero Pajulahti,

Anssi Peltola, Jorma Mattinen, Antti Meriläinen, Matti Karlsson, Anne Penttilä, Matti Huttunen, Anneli Myller.

FÖRSÄLJNING AV MEDIEUTRYMME A-lehdet TRYCKERI PunaMusta Oy ADRESSREGISTER K-maatalous ADRESSÄNDRINGAR kupon på sidan 63 ÅTERFÖRING maatilanpirkka@dialogi.fi

STANDARD TRAKTORN OCH DESS SERVICE

Årets Traktor Massey Ferguson 8690 Lantbruksmaskinernas service effektiveras

4 10

AKTUELLT NU

AM Agro fortsätter Livakkas produktion

14

I LIVSMEDELSSERIEN

Näringsterapeut Hanna Partanen KÖPMAN Kaj Björklöf, Karis Järn

38 70

2/2009 • ÅKER BIRKA • 3

200

9

MASSEY FERGUSON 8690

ÅRETS TRAKTOR NÄR MAN BÖRJADE UTVECKLA MODELLSERIEN 8600, FRÅGADE MAN TILL ALLRA FÖRST ODLARE OCH ENTREPRENÖRER VAD DE ÖNSKADE AV SIN TRAKTOR. DE ÖNSKADE SIG FAST VAD: GOD SIKT LÄTTANVÄNDA MANÖVERORGAN, BEKVÄMA ARBETSFÖRHÅLLANDEN, EFFEKTIVITET, GOD ARBETSKVALITET OCH EKONOMI. INGENJÖRERNA GJORDE DET DE UPPMANADES GÖRA OCH SLUTRESULTATET VALDES TILL ÅRETS TRAKTOR 2009.

TEXT ANNE PENTTILÄ FOTON AGCO

4 • ÅKER BIRKA • 2/2009

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

Arbetsförhållandena får allt större betydelse när man gör långa dagar. MF 8690:s aktivfjädring fick SIMA:s innovationspris.

2/2009 • ÅKER BIRKA • 5

MINDRE UTSLÄPP, LÄGRE BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH STÖRRE EFFEKT.

200

9

SOM UTGÅNGSPUNKT för planeringen av den största modellserien togs resultaten och kundresponsen från en omfattande användarförfrågan. Traktoranvändaren vill ha en god sikt till arbetsmaskinerna såväl fram som bak. Manöverorganen bör vara inom bra räckhåll och de bör vara lätta att använda. För föraren betyder användningsergonomin även god fjädring av hytt och sits samt låg bullernivå i hytten. Naturligtvis bör traktorn vara effektiv och ekonomisk att använda, arbetet bör gå undan och ge bra resultat och det bör vara lätt att komma till servicepunkterna.

AGCO fäste speciell uppmärksamhet vid såväl hyttens inre som yttre bullernivåer samt utsläppen. Genom ett samarbete med finländska Sisu Power och tyska Bosch åstadkom man en motorteknik i toppklass: 8,4-liters Common Rail-motorer med fyra ventiler AGCO Sisu Power e³ Selective Catalytic Reductio (SRC). Dessa har mindre utsläpp, lägre bränsleförbrukning och större effekt jämfört med motsvarande konventionella traktormotorer i samma effektklass.

Resultaten talar för sig. Seriens största modell MF 8690 är världens effektivaste standardbyggda hjultraktor. Den har i början av året belönats vid olika utställningar: formpris på Eimautställningen och innovationspris för hytten på SIMA i Paris.

Det viktigaste är valet till Årets traktor 2009. Valet av årets traktor görs av redaktörer från 20 ledande lantbrukstidningar. Valet kungjordes på Eima-utställningen.

UTSLÄPPSKRAVEN TORDE BLI ALLT HÅRDARE under de närmas-

te åren. Traktorer över 130 hk bör fylla EU:s Stage 3B:s och USA: s Tier4 interim-bestämmelserna år 2011 och traktorer under 130 hk, år 2012. EU:s 4-skedes och USA:s Tier4:s utsläppskrav stiger motsvarande i kraft åren 2014 och 2015. Utsläppskraven gör 6 • ÅKER BIRKA • 2/2009

kväveoxid- och partikelutsläppen strängare.

Den viktigaste orsaken till utsläppen av kväveoxider är motorns höga förbränningstemperatur. Förbränningsluftens fria kväve har benägenheten att oxideras. Kväveoxiderna minska i allmänhet genom att minska förbränningstemperaturen i cylindern, varvid oxideringen minskar. Allmänna sätt att sänka förbränningstemperaturen är: turboladdare och mellankylning, försenad insprutning, cirkulation av avgaserna eller behärskningen av bränsle-luftblandningsförhållandet med hjälp av turbon.

Kvävets oxider kan dock förvandlas till harmlöst kväve och vatten med hjälp av en kemisk katalytisk reaktion.

Denna SRC-teknik användes redan utbrett i långtradar- och bussmotorer (ex. i märkena Mercedes Benz, Volvo, Daf och Renault) och nu har även Sisu Diesel tagit denna i användning.

SRC är standard i 8600-modellseriens största traktor och som extra utrustning i de övriga modellerna. Med hjälp av SRC behöver man inte beakta kväveoxiderna i förbränningsskedet, utan förbränningen kan regleras så att den är idealisk. Detta ger många fördelar: Förbränningsskedets temperatur är högre, bränsleinsprutningsögonblicket fås optimalt och motorns bränsleekonomi blir bättre. Bränslets energi utnyttjas bättre i förbränningsskedet och motorns verkningsgrad är maximal. Det uppstår mindre spillvärme och även avkylningsbehovet minskar. Man klarar sig med mindre kylare, vilket för sin del förbättrar sikten från hytten. Serviceintervallerna är längre, emedan motoroljorna sotas mindre.

Man kan tryggt och bränsleekonomiskt öka motorns effekt.

SCR-systemet använder således AdBlue-vätska, vilken är en industriell urealösning. Denna kan fås på många finländska servicestationer. Behållarstorlekarna är 10, 210 och 1000 liter. Lösningens

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

övriga benämningar är AUS32 och Diesel Exhaust Fluid (DEF).

Traktorn har en separat 50 liters AdBlue-tank, i vilken sätts vätska vid varannan bränsletankning. AdBlue användes ca 3-5 % i förhållande till bränslemängden. Lösningen är en klar, biologiskt nedbrytbar vätska. Den är inte giftig och antändes inte, och klassificeras inte som farligt ämne.

Bränsleinbesparingen jämförd med motsvarande motor med samma effekt utan SCR-system är större än kompensationen för den extra kostnaden. Se bifogade kalkyl.

Doseringsenheten leder AdBlue-vätskan till katalysatorn, där en kemisk reaktion förvandlar avgasernas kväveoxid till kväve och vatten.

DEN NYA DYNAVT-TRANSSMISSISONEN har DTM (Dynamic Trac-

tor Management) -egenskap, som när den är aktiverad styr såväl motorvarven som växellådan för att hålla en önskad hastighet.

Med hjälp av denna uppnår man så låga motorvarv som möjligt och en låg bränsleförbrukning.

Transmissionen kan användas på fyra sätt: spakkörning, pedalkörning, KUA-körning och DTM. Växellådans övervakare styr växellådan, så att motorns belastning och körhastighet fås så optimala som möjligt. Där finns två lägen, A för normal och B för kraftuttagsläge, som aktiveras genast som kraftuttaget kopplas på.

I båda fallen syftar området 0-30 på procent, med vilket motorns varv får sjunka, förrän övervakaren börjar ändra körhastigheten. Exempelvis vid KUA-körning är motorns varvtal vid 0-läget det viktigare i förhållande till körhastigheten. Eller vid transporter och på 30-läget är körhastigheten viktigare i förhållande till motorns varvtal.

VID SPAKKÖRNING MANÖVRERAS körhastigheten med armstö-

dets spak eller med Power Control- riktningsomkastarspaken.

NYA MOTORER

TIDIGARE MOTORER

Optimal bränsleekonomi

Vridmoment Nm

Bränsleförbrukning

AdBlues kostnadsinbesparingskalkyl

Motorvarvtal rpm

Motorvarvtal rpm

NYA MOTORER

NYA MOTORER

25 l 1000 25000 l 22500€ 1250 l +625 € 1250 l -1125 € 22000 € 500 €

*Beräknat med priserna: diesel 0,90 €/l och AdBlue 0,50 €/l.

Massey Ferguson 8690 Optimal bränsleekonomi

Fortgående effekt Effekt

Bränsleförbrukning

Vridmomentsreserv

Bränsle/timme Timmar/år Bränsleförbrukning/år Bränslekostnad/år* AdBlue 5%,/år AdBlue-kostnad/år* Bränsleinbesparing 5 %/år Bränsleinbesparing/år Sammanlagt per år Inbesparing per år

Motorvarvtal rpm

Motorvarvtal rpm

I de nya motorerna verkställs den optimala bränsleförbrukningen inom ett bredare varvtalsområde.

Vridmomentets reservkurva visar hur maximivridmomentet håller sig mellan 1200 och 1500 varv, samt den snabba ökningen av vridmomentet när varven sjunker från 2200 till 1500 varv i minuten. Effektkurvan visar, hur den fortgående höga effekten håller sig ända till 1570 rpm.

ISO nominelleffekt ISO maximieffekt ISO maximivridmoment Längd utan frontlyft Höjd Axelavstånd Minimivikt Bränsletank AdBlue-tank

340 hk 370 hk 1540 Nm 4.868 m 3,38 m 3105 mm 10 300 kg 590 l 50 l 2/2009 • ÅKER BIRKA • 7

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

Med pedalkörningen manövreras körhastigheten med pedalen och maximihastigheten ställs in från SV2-reglaget. Maximivarven kan även ställas in mellan 1600-2260 rpm med SV1-reglaget.

Vid KUA-körningen regleras körhastigheten med pedalen.

Vid användning av DTM (Dynamic Tractor Management)-alternativet reglerar ett elektroniskt system varven efter behov under det att körhastigheten hålls vid den inställda. Bränsleförbrukningen hålls optimal i alla förhållanden. Dyna-TM sköter motorvarven mellan 800-2260 rpm, men man kan dock sätta övre- och undre gränser för varvtalet. DTM finns till förfogande vid spak- och pedalkörningen och denna aktiveras med DynaTM-knappen.

Alternativ för Dyna-TM:s koppling är: alltid, KUA påkopplad, lyftanordningen i arbetsläge, hydraulikventilen aktiverad, KUA påkopplad och lyftanordningen i arbetsläge, KUA påkopplad och hydraulikventilen aktiverad, samt lyftanordningen i arbetsläge och hydraulikventilen aktiverad.

Hytten har 28 % mera utrymme än i den tidigare större modellserien och sikten är god i alla riktningar.

I DEN NYA PANORAMA-HYTTEN med fyra stolpar finns 28 % me-

ra utrymme än i den förra största modellserien. Från hytten har man god sikt i alla riktningar. Förutom sitsen är även själva hytten fjädrad. OptiRide-fjädringen är inte ställbar, OptiRide Plus är en ställbar aktiv fjädring.

Till OptiRide-hyttfjädringen hör fyra hydrauliska fjädringssenheter, en i varje hörn av hytten. I samband med varje cylinder finns en tryckackumulator, som möjliggör fjädringen. Två censorer sköter om att hytten hålls rak, och vridstången i hyttens bakdel kotrollerar sidorörelsen.

Föraren kan ställa in OptiRide Plus-fjädringens fjädring enligt önskemål, eller koppla bort denna. Fjädringen regleras med potentiometer från hytten. Systemet ställer automatiskt in fjädringen på basen av uppgifter från de olika censorerna. Fyra censorer håller hytten rak. Uppgifterna som kommer från censorerna behandlas i fjädringens styrningsdator och systemet ställer skilt in varje fjädringsenhet.

Den aktiva fjädringen förbättrar fjädringen med 25 % jämfört med det konventionella systemet. ÖVRIGT NYTT i modellserien 8600 är bl.a. chassiekonstruktio-

1. Handgas 2. Växelspak,knapp för val av områdets långsam/snabb 3. Femte hydraulsektionen 4. Fjärde hydraulssektionen 5. Tredje hydrausektionen 6. Joystick för två sektioner 7. Motor, transmission, hydraulik manöverpanel 8. Aktivering av vändtegsautomatik 9. Varvtalsmätarminne A 10.Varvtalsmätarminne B 11. Fram/bak hydraulventilernas val 12. Hydraulik On/off 13. SV1 standardhastighetsminne 14. SV2 standardhastighetsminne 15. Mätartavlans vänstra rutas navigering 16. Pil till vänster 17. Pil till höger 18. Pil upp

8 • ÅKER BIRKA • 2/2009

19. Pil ned 20. OK-knapp 21. Displayens valknapp 22. Cancel-knapp 23. Bakkraftuttagets automatikknapp 24. Manövrering av frontlyft 25. Manövrering av bakkraftuttag 26. Manövrering av frontkraftuttag 27. DTM manövrering 28. DTM-val 29. SV1 reglage 30. Val av pedal/spakkörning 31. SV2 reglage 32. Lyftanordningens sänk/lyft 33. Lyftanordningens höjdreglage 34. Datatronic-terminal

nen och den fasta framaxeln DANA 770, med QuadLink-frontfjädring eller utan.

Den bakre lyften har större lyftcylindrar, kraftigare lyftarmar och en vidare rörelsebana. Den lyfter 12 000 kg mätt vid dragstängernas ändor.

Det slutna, lastkännande systemet för den yttre hydrauliken ger 175 l/min och 200 bar. Hydrauliksektionerna är som högst sex och maximiflödet från en sektion är 100 l/min. I varje sektion finns en tryckfrikopplingsspak. Manöversystemet för de elektriska hydraulsektionerna är nytt.

En intregerad frontlyft fås som extra utrustning till de traktorer, som har fjädrande framaxel. Även frontlyftanordningens konstruktion är ny. Den lyfter 5000 kilo på 610 mm:s avstånd genom hela lyftområdet. Cylindrarna är dubbelverkande.

Framför finns två dubbelverkande hydrauluttag. Frontkraftuttaget är även en extra utrustning, med tusen varvs 6- eller 21spårig axel.

I hytten finns bl.a. ett förnyat manöverarmstöd och Datatronic-terminal. SpeedSteer är en extra utrustning, med vars hjälp föraren kan ställa in styrningens utväxling: endera flera eller färre rattvarv för att erhålla samma styrningsvinkel. •

SERVICE

RESERVDELAR • SERVICEFÖRETAGARE • SERVICETJÄNSTER 1

MASKINKESKO EFFEKTIVERAR LANTBRUKSMASKINERNAS SERVICE AVTALSSERVICEMÄNNEN HAR SVARAT FÖR SERVICEN AV DE MASKINER SOM K-LANTBRUKSKEDJAN SÅLT ALLT FRÅN BÖRJAN AV 1980-TALET. NU HÅLLER MAN PÅ ATT DELVIS ÅTERGÅ TILL DET SYSTEM SOM RÅDDE FÖRE, NÄR MASKINKESKOS VERKSTÄDER ÄVEN SERVAR LANTBRUKSMASKINER. I SEINÄJOKI FINNS MASKINKESKOS STÖRSTA OMRÅDESVERKSTAD. TEXT OCH FOTON JUSSI KNUUTTILA

BETRÄFFANDE LANTBRUKSMASKINERNAS servicetjänster sva-

rar i fortsättningen såväl Maskinkeskos egna verkstäder som Maskinkeskos serviceavtalskumpaner för dessa tjänster. Enligt fältchef Matti Kallio syftar förändringen på en effektivering av funktionerna. Detta är nödvändigt även för anpassningen till den rådande utvecklingen. På servicesidan börjar många av de verkande privatföretagarna närma sig pensionsåldern.

Maskinkesko vill säkra funktionsskicket för de maskiner man sålt även efter försäljningen. Enligt Matti Kallio är lantbruksmaskinernas tekniska utveckling så snabb, att enbart serviceperso10 • ÅKER BIRKA • 2/2009

nalens skolningsbehov kräver en koncentrering. Dessutom ser det ut som om utvecklingstakten skulle bli ännu snabbare.

Kallio är övertygad om att den nu genomförda förändringen märkbart kommer att förbättra tillgången på lantbruksmaskinernas service. Maskinkesko har bättre resurser än de små verkstadsföretagarna att sköta den skolning som service- och verkstadsfunktionerna kräver. Det är möjligt att sköta en koncentrerad reservdels- och tillbehörsförsäljning med mindre kostnader än de nuvarande. Även då det gäller kundinformationen kommer det att bli nya tag.

2

I SEINÄJOKI LADE MAN i början av februari sista handen vid de

hyrda verkstadsutrymmena. Verkstadshallen har tidigare varit i serviceanvändning för de maskiner som Kesko sålt. I verkstaden finns bl. a. en effektiv traverskran. Nu har man byggt till större kontorsutrymmen. Som teknisk dragare för hallen har man utnämnt Lars Hagqvist. Han ansvarar för en modern maskindiagnostik. Det finns två av Maskinkesko anställda montörer, Mika Hyyppä och Juha Karjala. Dessutom verkar tre serviceföretagare, Pauli Saranpää, Mikko Nevanperä och Olavi Hattula i samma utrymmen. − Med denna besättning förmår Seinäjokis förnyade områdesservicepunkt sköta alla utmaningar som trakten ställer på denna.

Kesko vill på detta sätt bära ansvaret för lantbruksmaskinernas funktion och produktivitet, säger Matti Kallio.

Den traditionella tunga maskinsidan glömmer man naturligtvis inte. Servicen av tunga maskiner har hela tiden legat i händerna på Maskinkesko. Även på denna sida finns ett täckande avtalsservicenät. Den linjen hålls och förbättras. − UTAN DESSA åtgärder skulle servicetjänsterna hotats av brist

på arbetskraft. Tidigare frigjordes från lantbruket rikligt med unga montörer via utbildningen ut på arbetsmarknaden. Nu är situationen en annan. Branschen intresserar inte som tidigare.

Det är en tydlig brist på företagaregenskaper och –erfarenheter, konstaterar Kallio.

Såväl Seinäjoki som även övriga områdesservicepunkter var

1 Fastän utrymmena i verkstadshallen i Seinäjoki under åren betjänat bra, förnyas utrymmena i någon mån genom att bygga bland annat kontorsutrymmen.

2 Det här teamet håller även lantbruksmaskinerna i skick i Seinäjokis omgivning. Olavi Hattula (tv.), Mika Hyyppä, Juha Karjala, Mikko Nevanperä, Pauli Saranpää ja Matti Kallio.

av nämnda orsaker tvungna att dra slutsatserna och göra nödvändiga åtgärder. Enligt Kallio är det för Kesko en hederssak att serva och reparera de maskiner man sålt, smidigt och snabbt.

Endast en fungerande maskin är en produktiv maskin.

Servicens efterfrågan och status har tydligt ökat. − De odlare som satsat på lantbruket är i samma situation som maskinföretagarna redan länge har varit. Endast en fungerande maskin är en produktiv maskin.

Det blir dyrt med extra ståtider och de allt mer tekniska maskinerna kräver special-utrustningar för snabb lokalisering av felen. Odlarna koncentrerar sin energi på sitt bästa kunnande, på djurens och åkrarnas skötsel. − Sålunda är Seinäjokis som övriga Maskinkeskos verkstäders uppgift att koncentrera sitt eget kunnande och hålla maskinerna i funktionsskick.

Maskinkesko har centralverkstäder i Vanda och Tammerfors.

Därtill finns sex områdesverkstäder. Verkstaden i Seinäjoki är den största av dessa. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 11

AKTUELLT NU!

MF-KLUBB STARTAD

MÅNATLIGT NYHETSBREV MAATILAN PIRKKAS OCH K-LANTBRUKS

elektroniska nyhetsbrev berättar månatligen om aktuella ämnen och nyheter (på finska). Adresskällan är Maatilan Pirkkas och K-Lantbruks kundregister. Man kan beställa nyhetsbrevet till sin egen e-post från markkinointi@k-maatalous.fi.

SE MASKINVIDEO PÅ NÄTET

HYR DIN MASSIKKA

K-LANTBRUKS AGROPORTAL har förnyat sina elektroniska tjänster (huvudsakligen på finska). På www.k-maatalous.fi finns produktinformation, odlingsprogram, nyaste ÅkerBirka / Maatilan Pirkka jämte tidningsarkiv, samt möjlighet att uppdatera sin adress och beställa nyhetsbrevet.

Det nyaste är maskinvideor.

TEHO-TRAKTOR OY inleder på våren uthyrning av traktor och frontlastare i Kymmenedalen, Södra-Karelen och Östra-Nyland.

Traktorerna MF 6495 och MF 6470 uthyrs i huvudsak utan förare. Närmare uppgifter: Jarmo Tulkki, tel. 040-5614721 och Markku Liikanen 040-5126194.

KLUBBEN MASSEY FERGUSON -talli höll grundande möte i lantbruksmuséet Sarka i Loimaa 21.2.

– Det fanns beställning på en MF-klubb.

Ferguson och Massey Ferguson har ju varit och är ännu ledande traktor- och tröskmärken. MF har rykte som pålitliga och hållbara maskiner, 60-talsexemplar är ännu i daglig användning, konstaterar klubbens ordförande Jukka Välilä.

Klubben fick sin början i ett chattforum på Internet, där deltagarna ville få kontakt med andra som sysslar med MF. Markku Reinistö har sammanställt klubbens internetsidor. Där finns chattforum för både Ferguson-diskussion och allmän diskussion. Köp- och försäljningsforumet har också fått vind i seglen. Men verksamheten är ännu under planering, sannolikt blir det något i samband med något sommarevenemang.

– Till det grundande mötet kom drygt tjugo personer, och medlemstalet växer, berättar Välilä.

Klubbens adress är www.ferguson-talli. com. Jukka Välilä har telefon 040-8253373 och e-post jukkaetvalila@gmail.com.

Markku Reinistö är sekreterare, tfn 0451222956, markku.reinisto@kolumbus.fi.

YTMYLLNING AV FLYTGÖDSEL ENLIGT BIDRAGSKRAVEN DEN PRAKTISKA TILLÄMPNINGEN av miljöstödets specialstöd för myllning av flytgödsel har väckt frågor. Arealstödsenheten vid avdelningen för landsbygdsnäringar vid Landsbygdsverket har benat ut frågan: Avgörande beträffande specialstödet för myllning av flytgödsel är myllningsresultatet. Skåran skall vara så djup att huvuddelen av den gödselmängd som myllas vid en körning kan sugas in i jor-

12 • ÅKER BIRKA • 2/2009

den via den Skivbillar fungerar säkrast i växande gröda, men det beror mycket

på skivans tjocklek och dess viktbelastning hur väl flytgödseln myllas in. På bearbetade, lätta jordarter kan skivbillar börja dra med sig jord. På bearbetad jord och stubb lämpar sig robusta S-pinnbillar bäst, som injicerar gödseln tillräckligt djupt. Sammanfattningsvis kan konstateras att myllningsresultatet avgör, och även S-pinnbillar kan godkännas om myllningsresultatet är bra.

LINSTRÖ FÖR HÄSTAR DET MJUKA OCH BEHAGLIGA linströet Euro-Lin® absorberar vätska femfaldigt sin vikt. Det håller fukten inuti sig. Linströet minskar tidsbehovet att städa spiltorna.

Det går åt ½–1 bal i veckan. avfallsmängden minskar tom. 75 % jämfört med halm.

Gödseln kan komposteras normalt.

Ströet är förpackat i 20 kg balar och sväller ut kraftigt när det öppnas. Tillläggsinformation om anläggning och underhåll av linströbädd samt beställningar: Arto Hottola, Horsepro, tfn 0500-492778.

EFFEKTIVT RÅTTGIFT

MANITRAC TELESKOPTRAKTOR PÅ SIMA MANITOU PRESENTERADE SIN NYA teleskoptraktor på utställningen Sima i Paris i februari. Några precisare tekniska data gavs dock inte än. Så mycket är klart att Manitrac har Perkins 101 hk motor och transmission med momentomvandlare. Hytten är kortare än i motsvarande teleskoplastare, och sikten framåt till

<

TVÅ ÅRS GARANTI FÖR PRESSPLASTARE

DEN INHEMSKA PRESSPLASTAREN ELHO ONLINER bevisade sin funktion i de svåra skördeförhållandena sommaren 2008.

Maskinens funktion, hållbarhet och de

bommen och bakåt till trepunktslyften är god. Fyrhjulsstyrning gör maskinen smidig speciellt i vallskörd. Däckstorleken är samma fram och bak. Efter utställningen levererar Manitou en provserie till franska bönder för praktiskt bruk. Först efter det beslutar tillverkaren om serietillverkning, dock tidigast nästa år.

plastade balarnas kvalitet var på toppnivå. Som tecken på pålitligheten och hållbarheten förlänger Elho nu garantin till två år.

Första året gäller normala garantivillkor. Förutsättningen för andra årets garanti är att köparen har deltagit i en användarkurs, maskinen har fått årsservice av en auktoriserad reparatör och att det har använts Elhos originaldelar. Ägarens självrisk är 200 € exkl. moms per reparation.

Dessutom erbjuder K-Lantbruk förlängd betalningstid till oktober 2009 för Elho Onliner. Mer information av K-Lantbruks maskinförsäljare.

HOS K-LANTBRUK FINNS NU Storm Securevaxblock för bekämpning av råttor. Dess verksamma ämne är flokumafen som verkar med en gångs ätning. Blocket är pressat av smakligt vaxpulver och förstklassig krossad spannmål och dess form är med hjälp av experter planerad så att det skall locka till sig råttorna. Förpackningar: 500 g och 10 kg.

ODLINGSKONTRAKT SÄKERSTÄLLER AVSÄTTNINGEN I ETT ODLINGSKONTRAKT avtalar man om vilka växtarter, sorter och arealer som skall odlas och kontraktmängden i ton.

Man avtalar också om användningssyftet med skörden, odlingssätt och om eventuellt önskad leveranstid och -plats. För priset finns två alternativ: bundet och öppet.

Bundet pris för en del av skörden minskar riskerna med prisvariationer.

I kontrakt med öppet pris kan odlaren bestämma när han säljer skörden. Priset bestäms först när man kommer överens om leverans. Försäljning i flera partier minskar prisrisken.

I kontrakt med bundet pris, dvs. terminsavtal, säkerställs marknadsföringen och man avtalar om ett grundpris. Det förpliktigar både säljaren och köparen. Avtalet kan göras redan före skörden eller när som helst efter skörden. Före skörden är det inte värt att binda hela den väntade skörden pga. väderrisken.

Mer information i Odlingsguide 2009, www.k-maatalous.fi och ansvarspersonen för spannmål vid närmaste K-Lantbruk.

2/2009 • ÅKER BIRKA • 13

AKTUELLT NU!

AM AGRO FORTSÄTTER MED LIVAKKAS PRODUKTION ARCTIC MACHINE I SUONENJOKI KÖPTE LIVAKKA OY:S AFFÄRSVERKSAMHET EFTER KONKURSEN. DET NYA BOLAGET, AM AGRO FORTSÄTTER MED PRODUKTIONEN I DE GAMLA UTRYMMENA OCH MAN KOMMER ATT BEVARA DET STARKA PRODUKTNAMNET LIVAKKA, SÄGER ARCTIC MACINES VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR JUHA JÄÄSKELÄ.

TEXT OCH FOTO SEPPO NYKÄNEN

MASKINERNA BÖR VARA SÅDANA, ATT ANVÄNDARNA GÖR RESULTAT MED DESSA.

och starkt namn, att det inte finns någon anledning att ändra på detta. Även samarbetet med K-lantbrukskedjan fortsätter, berättar Jääskelä.

Största delen av de gamla arbetarna stannade kvar hos den nya arbetsgivaren och de fortsätter med arbetet på normalt sätt. Man ser naturligtvis över hela produktionen. Fabriken i Suonenjoki ligger endast på ett 40 kilometers avstånd, vilket är en stor fördel med tanke på produktionen. En del uppgifter har överförts från produktionsanläggningen i Syväniemi till Arctic Machines fabrik i Suonenjoki, orsaken närmast maskiner som lämpade sig bättre för arbetena. − I Syväniemi har vi nya och moderna produktionsutrymmen, som gör det lätt att fortsätta och utveckla produktionen. Genom att sammanföra funktionerna kan vi erhålla fördelar för båda företagen, bl.a. vid anskaffningen av material. Livakkas funktioner kompletterar koncernens övriga produktion. Traditionellt har produktionen av snömaskiner minskat på vårvintern, nu har vi en produkt i lantbruksbranschen, vars tillverkningsmängd stiger på våren.

ningspriset, utan med en lönsamhetstanke under hela livslängden. − Maskinerna bör vara sådana, att användarna gör resultat med dessa.

Enligt Juha Jääskelä kompletterar maskinerna för skötsel av vägar och svämgödselhanteringsmaskinerna bra varandra, och avståndet mellan fabrikerna är bara 40 kilometer.

AM AGROS HUVUDPRODUKTER kommer fortfarande att vara flytgödseln hanteringsoch spridningsanordningar samt foderpåfyllningsborden. Jääskelä ser positivt på framtiden. − Vi har för tillfället en god orderstock på Arctic Machines sida och detta garanterar för sin del ekonomiska möjligheter att utveckla AM Agro Oy:s verksamhet. Vi kommer i närmaste framtid att satsa speciellt på produktutvecklingen och eftermarknadsföringen, fastän de ekonomiska utsikterna på kort sikt även verkar vara svaga. Den förra lågkonjunkturen visade att de som då utvecklade sin verksamhet, har klarat sig bäst.

Grundtanken med produktutvecklingen hos AM Agro är att utveckla maskiner som ger merfärde åt kunderna. Produkterna kommer inte att konkurrera med anskaff-

INMYLLAREN FÖR FLYTGÖDSEL är enligt Jääskelä ett bra exempel på produktutvecklingsriktningen. − Vi kommer att vidareutveckla skivbillsinmyllaren. Vi tänker inte tillverka något som ”fyller stödvillkoren”, utan en anordning, med vilken man får flytgödselns näringsämnen ordentligt inmyllade och näringsämnena att bevaras för växternas behov.

Det säljs allt mera skivbillsinmyllare, efterfrågan på slangspridare har tydligt minskat. På detta inverkar naturligtvis de högre gödselpriserna och en ny stödform, om spridningen görs med inmyllare. Eftermarknadsföringen är en viktig del av produktionen. − Låt oss tänka på en entreprenör som förtjänar sitt uppehälle genom att använda våra produkter. Nog måste vi kunna garante-

ra en fortsättning på arbetet genom att minimera avbrotten. Mitt i säsongen har man inte råd att låta maskinerna stå på grund av brist på reservdelar. På Arctic Machine har man alltid samarbetat med entreprenörerna och samma tankemodell kommer vi allt kraftigare att införa i Livakkas produktion.

Livakkas svämgödselvagnar tillverkas i storlekarna 12-20 kubik. Det finns tre chassiealternativ. De mindre vagnarna har en traditionell boggie och 16,5-20 kubiks vagnarna har endera styrande boggie eller den treaxlade modellen som har styrande framoch bakaxel. Blandare för svämgödselbasänger, pumplastare och tidigare nämnda slangspridare och skivbillsinmyllare finns även på tillverkningsprogrammet. − Bland sortimentet finns produkter både för basjordbrukaren och entreprenören. •

− LIVAKKA ÄR ETT SÅ KÄNT

14 • ÅKER BIRKA • 2/2009

✁

VÅRMARKNAD I K-LANTBRUKSAFFÄRERNA LANDET RUNT K-LANTBRUKSAFFÄRERNAS VÅRMARKNADER ÄR SÄKRA VÅRTECKEN. DÄR KAN DU BEKANTA DIG MED MASKINER OCH ANNAT SOM HÖR JORDBRUKSPRODUKTIONEN TILL, VENTILERA MED AFFÄRSFOLKET OCH NATURLIGTVIS ÄTA KORV. MEN I VÅR LÖNAR DET SIG DESSUTOM ATT KOLLA SLUTFÖRSÄLJNINGEN AV RESERVDELAR OCH MASKINTILLBEHÖR. TEXT ANNE PENTTILÄ, BILD JUHO KUVA 16 • ÅKER BIRKA • 2/2009

, T L L E U T K A S K U R B D R O J H C O N E D N A D U E R BJ G N I N S N E R R E G A L R A L E D V R E S E PÅ R 2/2009 • ÅKER BIRKA• 17

I vår rensar K-Lantbruksaffärerna i sina reservdelsoch tillbehörslager. Affärerna har slutförsäljning på många reservdelar och tillbehör i samband med vårmarknaden. Butikschef Jorma Polo vid Forssa RautiaK-Lantbruk berättar att de rensar bort reservdelar speciellt till de maskinmärken och -modeller som man inte längre representerar, samt andra reservdelar som legat inne länge.

– Exempelvis delar till Agroluxplogar och Deutz Fahr är typiska sådana som utgått ur repertoaren. Också slitdelar och filter, samt reservdelar som säljs över betjäningsdisken finns med i slutförsäljningen. Dessutom lantbrukstillbehör, fodermärken som utgår ur sortimentet, några utfodringsautomater, arbetskläder, säsongvaror, oljor och tvättmedel, räknar Polo upp.

Speciellt reservdelar som säljs över betjäningsdisken är inte några typiska varor på marknadsreor.

– Kolla med reservdelsförsäljaren att de passar till din maskin.

Sådana readelar är t.ex. packningar, leder och vissa slitdelar såsom ändar till styrningens parallellstag, filter och plogdelar.

Rabattprocenterna blir kännbara, från 30 procent uppåt beroende på produkt. Forssa Rautia-K-Lantbruk ordnar sin vårmarknad i början på april.

I

RABATTPROCENTERNA BLIR KÄNNBARA.

NU LÖNAR DET SIG ATT TITTA IGENOM gårdens alla gamla ma-

skiner och ta reda på om slitdelar behöver bytas. Kolla sedan om delarna finns på vårmarknadernas slutförsäljningar. Och även annars lönar det sig att konditionsgranska maskinerna nu i god tid före säsongen. Nu är det ännu god tid för reparationer och byte av delar.

Tilläggsuppgifter från odlingsguiden 2009!

Landets bäst täckande urval av vallfröblandningar från K-lantbruket!

KLÖVERRIK VALLBLANDNING

r Vi söke NK S O UTSÄDE DALRE O TRAKTS sorter! för nyaK-lantbruket Kontaktaå orten. p

Rödklöver Bjursele eller Betty 10 %, Alsikeklöver Frida 5 %, Timotej 60 %, Ängssvingel 25% • För mineral- och lerjordar för ensilage/slåtterutfodring, för grönträda

RÖRSVINGELTIMOTEJBLANDNING Timotej Grindstad eller Jonatan 75 %, Rörsvingel Kora 25 % • Kraftig återväxt tack vare rörsvingel • Speciellt för torkkänsliga moränmarker • Som ensilagefodervall

K-lantbrukets sorter är av hög kvalitet och mycket bra avkastande.

SYDLIG VALLFRÖBLANDNING

ZEBRA Vårvete

Grindstad timotej 75 %, ängssvingel 25 %, • Utmärkt universalvallblandning

INGEBORG Havre

TIMOTEJ Grindstad • Bäst avkastande timotej i hela landet,

• då skörd och kvalitet avgör • kvalitetshavre med stora kärnor

MAAREN Korn • stora kärnor, 2-radigt, hög hektolitervikt www.k-maatalous.fi

skördeskillnad jämfört med övriga sorter vid 2-3 skörden

Jonatan • För nordliga odlingsförhållanden

Om den önskade delen inte finns i just den affären, kan den finnas i en annan. Eller i centrallagret, som också vårstädar.

Lagerrensningen ingår i ett större projekt i Konekesko och Rautakesko, där man kontrollerar reservdelslagrens omsättning både regionalt och lokalt. Datasystemen har utvecklats så att man analyserat vilka reservdelar som finns var, och var det mest behövs vissa delar.

Vårstädningens mål är att inget reservdelslager skall ligga länge med delar som tar hyllplats och höjer lagervärdet.

– På samma sätt som bönderna tänker över sin verksamhet och vad som är kostnadseffektivast för dem, strävar också vi efter att serva kunderna på ett lönsamt sätt. Vi avlägsnar delar som ligger inne länge och stjäl plats av delar som kunderna oftast behöver, säger Jorma Mattinen vid Konekesko.

VARJE K-LANTBRUKSAFFÄR har gått igenom reservdels- och

tillbehörslagret, och varje köpman har bestämt vilka delar som avlägsnas ur sortimentet.

De är alltså nya, felfria maskindelar eller maskintillbehör. Det är utgångna eller utgående produkter som inte längre har efterfrågan överlag eller i just den affären. Bland de produkterna finns också åtskilligt med dyrare delar.

Reservdelarna säljs till märkbara utförsäljningspris. Kampanjerna gäller givna verksamhetsställen.

I lagerrensningskampanjen deltar 30 reservdelsställen. På K-lantbruks vårmarknads Lagerrensningstorg finns även andra maskin- och lantbrukstillbehör till utförsäljningspris.

Högklassiga JEPPE -ALLFODER FÖR HUNDAR

Aktiivi Plus Aktiivi Jeppe Jeppe Kana-Riisi

Allfoder för aktiva hundar

Allfoder för känsliga hundar

Allfoder för mycket aktiva hundar

Kevyt Jeppe Allfoder för mindre aktiva hundar

Ur Jeppe -hundfoderserien hittar du rätt foder för din hund i alla levnadsskeden.

Jeppe hundfodren baserar sig på färskt kött.

Pentu Jeppe Allfoder för växande hundvalpar

Fråga mera i K-lantbruket. www.k-maatalous.fi

K-MAATALOUS K-LANTBRUK

är traditionellt program på vårmarknaderna. Chefen för K-Lantbruk i Salo, Pertti Saarikallio, berättar att deras maskindemonstration i år domineras av vårbruksmaskiner. Nytt är demonstration av stängselutrustning.

– Häst som hobby har ökat mycket på vårt område. Hos oss i Salo kommer det också mycket andra människor än bönder på vårmarknaden.

På Salo K-Lantbruks vårmarknad kommer det att finnas representanter från bl.a. Dometal, Tume och Arskametalli. Farmcomp demonstrerar stängselutrustning, och också Kärcher högtryckstvättar demonstreras. Vårmarknaden i Salo är 20 mars.

Också i Salo har man rensat ut och rabatterar reservdelar och maskintillbehör till gamla modeller. Saarisalo berättar att man har gjort så redan länge.

– Man måste hålla lagren snygga och uppdaterade året runt.

Vissa delar kommer vi att rabattera till och med 60 %. Välkomna på traditionell bönsoppa, inbjuder Pertti Saarisalo.

Alla K-Lantbruksaffärer har som vårmarknadserbjudande hydraulisk bomfjädring till alla Multiva-släpvagnar för 239 € (rabatt 1100 €). Den som köper pressplastaren Claas Rollant 355 RC Uniwrap får 12 rullar sträckplast på köpet (värde 1000 €).

Erbjudandet gäller till 24.4.2009. Produkterna finns i begränsad mängd. • MASKINDEMONSTRATIONER

MASKINDEMONSTRATIONERNA ÄR TRADITIONELLT PROGRAM PÅ VÅRMARKNADERNA.

INHEMSK UNIVERSALVAGN UNIVERSAL UNIVERSALV VAGN

TUHTI WS 120 D2 DUMPERVAGN Flak av äkta Hardox - bättre flakkonstruktion: bottenplåt 6 mm och balkar 4 mm av slitstål • vikt med 500/50-17ELS däck 2750 kg, bärförmåga 12000 kg • 2-hjulsbromsar Tuhti WS 80 400-15,5/14 Tuhti WS 100 Tuhti WS 120 • Bärförmåga 8 000 kg • Bärförmåga 10 000 kg • Bärförmåga 12 000 kg • Volym med spannm.balkar 9,2 m3 • Volym med spannm.balkar 11,8 m3 • Volym med spannm.balkar 13,3 m3 Tuhti WS 140 Tuhti WS 170 • Bärförmåga 14 000 kg • Bärförmåga 17 000 kg • Volym med spannm.balkar 14,9 m3 • Volym med spannm.balkar 17,8 m3 • 2-hjulsbromsar, dragbomsfjädring www.k-maatalous.fi

Extra utrustning: TUHTI-gångjärnsbalkar: Öppnas år sidan - behändigt att lasta TUHTI-foderutsrustning: För WS 100 - WS 170 vagnmodeller TUHTI-rundbalsstativ: hållbar konstruktion, trygg transport

ALLTID ETT STEG FÖRE

Kvalitetsodlarens landmärke

K-LANTBRUKSAFFÄRERNAS VÅRMARKNADER To 19.3.

Fre 20.3.

Ons 25.3.

To 26.3.

Fre 27.3.

Må 30.3.

Ti 31.3.

On 1.4.

To 2.4.

Fre 3.4.

Må 6.4.

Ti 7.4.

Ons 8.4.

To 9.4.

Ti 14.4.

Fre 17.4.

Lö 18.4.

To 23.4.

Fre 24.4.

Fre 8.5.

Lahtis, Lappajärvi Övermalax, Salo, Orimattila, Virrat, Jalasjärvi Borgå, Eura, Toholampi, Karis Kannus Karleby, Kauhajoki, Kuortane, Seinäjoki, Lojo, Vörå Alavus, Vetil Vetil, Nurmijärvi Kouvola, Oulainen, Mäntsälä, Haapajärvi Reisjärvi, Nilsiä, Joensuu, Villmanstrand, Häijää, Riihimäki, Kiuruvesi, Forssa, Ylivieska Närpes, Nivala, Kitee, Tavastehus, Jyväskylä, Kalajoki, Kuopio, Juva, Virolahti, Uleåborg, Nyslott, Kauhava, Somero, Loimijoki Idensalmi Vieremä Tervajoki, Suonenjoki Ilmajoki, Rantsila Varkaus Saarijärvi, Keuruu, Vaala Keuruu Ranua, Rovaniemi, Kankaanpää, Kajana Pudasjärvi, Kuhmo, Torneå, Konnevesi Kemijärvi

Följ med utbudet av vårmarknader i de enskilda affärernas annonsering.

• 12 grundmodeller, volymer 138,8 - 825,6 m3 • Omfattande variationsmöjligheter och enligt spannmålens lagringsbehov • Modeller för plan mark och sluttning • Komplett leverans med tak och pannrum eller som komponentleverans på överenskommet sätt • detaljerade anvisningar och byggnadsritningar ingår i priset. sFörhand t villkore tet ill slu gäller t rs! av ma

RUNDA ARSKA STÅLPLÅTSILOS FÖR LAGRING Arska-stålplåtsilos levereras som färdiga resningspaket.

Allt behövligt från bultar och muttrar till fogmassa medföljer • Diametrar 5,6 m, 6,4 m eller 7,2 m • volymer 96 m3 - 292 m3 www.k-maatalous.fi

FÖRSÖKSGÅRDEN GÖR SIG REDO FÖR SOMMAREN K-LANTBRUKS FÖRSÖKSGÅRD I HAUHO LIGGER MINSANN INTE I IDE. DET NYA SPANNMÅLSLABORATORIET INLEDDE SIN VERKSAMHET I BÖRJAN AV ÅRET. FÖRSÖKSGÅRDENS PERSONAL BÖRJADE PLANERA INFÖR SOMMAREN SÅ FORT DEN FÖREGÅENDE VEGETATIONSPERIODEN OCH RESULTATEN FÖR DEN HADE ANALYSERATS. TEXT OCH FOTO ANNE PENTTILÄ

I FEBRUARI TÄCKER SNÖN ännu åkrarna

i Hauho, men solen skiner in i kontorslokalerna. Entusiasm och förväntan ligger i luften. Försöksgården har fått in hela sex nya sorter i den officiella sortförteckningen. Det nya spannmålslaboratoriet har redan inlett sin verksamhet och valet av en ny forskningschef stundar.

– Vi fick in två vårvetesorter, en timotejsort, en rödklöversort, ett tvåradskorn och en vårrågssort på listan, säger forskningsmästare Arja Rönkkö och förvaltaren Kalle Kärki glatt.

22 • ÅKER BIRKA • 2/2009

– Det var en stor sak att spannmålslaboratoriets verksamhet flyttades till Hauho från K-lantbruks utrymmen i Somero, tillägger laboratoriemästaren Siri Taalas.

S PA N N M Å L S L A B O R AT O R I E T

UTFÖR

främst brukskvalitets- och prissättningsanalyser för spannmålsprov som kommer via K-lantbruksaffärerna. Beroende på sädesslaget är det möjligt att analysera fukthalten, hektolitervikten, proteinhalten, stärkelsehalten och falltalet. Dessutom bestäms ogräsfrön och utförs sållningar.

Sorteringsgraden för maltkorn bestäms.

Grobarheten för maltkorn ingår också bland analyserna. I fråga om oljeväxter analyseras halten av fukt och orenheter.

Grobarheten bestäms för obetat utsäde.

Evira granskar och kalibrerar laboratorieutrustningen regelbundet.

– Proven kommer mestadels från södra Finland, berättar laboratoriechef Siri Taalas. Från Österbotten och östra Finland kommer många uppdrag som gäller grobarhetsanalyser.

Spannmålslaboratoriet i Somero analyserade tidigare ca 7 000 prov på årsnivå.

Till Hauho väntas minst lika många prov anlända. Januari har visserligen redan visat att antalet prov är i stigande.

– Trenden är att kvaliteten på handelssäd utreds noggrannare än förr och att partier som är av olika kvalitet hålls åtskils. Det ökar antalet prov.

Spannmålslaboratoriets arbetstopp

börjar vid tröskningstid. Under tre månader analyseras ca 70 % av hela årets prov.

Laboratoriet sysselsätter då tre personer.

Dessutom utför forskningsassistenterna Noora Berg och Ritva Nikkilä vid försöksgårdens forskningslaboratorium grobarhetsanalyser för spannmålslaboratoriet under våren.

– Hösten är en bråd tid. Resultaten måste fås ut till avsändarna så fort som möjligt, säger Taalas.

Odlarna lämnar in sina spannmålsprov till K-lantbruksaffären, som skickar proven till spannmålslaboratoriet. Analyseringen kräver vanligen ett par arbetsdagar, efter det skickas resultaten till butikernas spannmålsansvariga som förmedlar dem till odlarna. Grobarhetsanalyser tar minst 10 dagar i anspråk.

FÖRRA SKÖRDEÅRET var rekordbra på för-

söksgården, vilket får den erfarne förvaltaren att ruska på huvudet.

– Det tycks inte vara någon idé att komma med gissningar om skördemängderna på basis av hur växtligheten ser ut under sommaren. Trots den besvärliga sommaren var skörderesultaten på skiftena med ekonomiodlingar synnerligen goda, och inga partier kasserades på grund av grobarheten, säger Kärki.

Utsädesodlingarna på försöksgården gav t.ex. mer än 5 500 kg/ha av Xanadu och 5 300 kg/ha av Vilde. Ringsaker och Marika gav ca 5 000 kg/ha. Rågsorten Kier

1

2

NYA SORTER

3

FÖRRA SKÖRDEÅRET VAR REKORDBRA PÅ FÖRSÖKSGÅRDEN.

trivdes däremot inte med den torra och svala försommaren, för den avkastade 4 100 kg/ha. Året före gav den 5 000 kg/ha.

– Sorterna är bra, de har klart större potential än vad den försiktiga odlingen ger vid handen. Inte heller kan vi tillämpa växtföljd i den utsträckning som rekommenderas i allmänhet. Också det inverkar på skördenivåerna.

DE PRELIMINÄRA PLANERNA för utsä-

desproduktion på ekonomiodlingarna har gjorts upp redan i början av året. Under våren planeras också sort- och odlingsprogramförsöken.

Försöksgårdens utsädesodling planeras i enlighet med utsädescentralens behov. Sortren utsädesråvara produceras på åkrarna. De anställda på försöksgården sköter också åkerbruket på Hahkiala gård, där det likaså produceras utsädesråvara för utsädescentralen.

I år är det meningen att utsäde av 14 olika sorter ska produceras på de sammanlagt ca 160 hektaren åker på försöksgården och Hahkiala gård.

Utsädesodling i den här skalan är inte något enkelt pussel, eftersom det på varje skifte gäller att beakta bl.a. förfruktsbegränsningarna, odlingsavstånden och utsädesklasserna.

– För enkelhetens skull odlar vi en enda klass av varje sort. I fjol producerade vi för första gången utsäde av Amber korn, Ringsaker havre och IMI rybs. Nu kommer

1 Siri Taalas mäter falltalet i spannmålslaboratoriets nya lokaler.

2 En del försöksrutor såg rätt bra ut under försommaren i fjol. Växtsäsongen var exceptionell också i Hauho, konstaterade Kalle Kärki.

3 Hannes Höykälä presenterade under fjolårets Odlingsprogramdag en försöksruta med Bjarne kvarnvete som behandlats i enlighet med odlingsprogrammet.

vi att ha premiär för utsädesodling av Demonstrant vårvete och ärtsorten Rokka. Vi kommer troligen att odla Petita rybs för pressning. Kravet på 400 meters isoleringsavstånd till oljeväxtodlingen uppfylls inte därför att skiftet ligger intill rybsförsöken.

Rybs är i och för sig en bra mellangröda när spannmålsutsäde odlas, den minskar behovet av plockning. Jorden har plöjts, utom på några skiften. Sortbyte brukar betyda att skiftet måste plockas på sommaren.

– Till exempel efter rybs passar reducerad bearbetning eller vårbearbetning.

Men höstplöjning minskar nog behovet av plockning nästa sommar på odlingarna av spannmålsutsäde.

OMKRING 8 HEKTAR har reserverats för för-

söksrutor. Sortförsöken lägger beslag på största delen av dem. På de försöksrutor som hör ihop med odlingsprogrammen klarläggs det utgående från respons och tidigare undersökningar vilka odlingsmetoder och kombinationer av dem som är kostnadseffektivast för odlarna i finska förhållanden.

Sex nya sorter som testats på K-lantbruks försöksgård har godkänts för den officiella sortlistan.

Växttiden för Graminors vårvetesort Demonstrant är likadan som för Zebra, men skörden är bättre. Strået är bra och kärnans kvalitetsegenskaper är på samma nivå som hos Zebra.

Puntari är en vårvetesort för dem som vill ta stora skördar. Den är mycket rikt avkastande, sen, stråstyv och sjukdomsresistent.

Amber är en kornsort av malttyp, kärnorna är stora och proteinhalten i dem är låg. Växttiden är lång och strået bra.

Vårrågen Rogo är en välkommen nyhet. Stråstyrkan är bättre än Juusos, skörden är lika stor och bara aningen senare.

Tryggve är en timotejsort som övervintrar bra och passar i zonerna 3–5. Den är i medeltal två dagar senare än Grindstad. Tryggve passar bra i norr när man vill att foderbärgningen på olika skiften ska ske i en bra rytm.

Rödklöversorten SW Torun är rikt avkastande och vinterhärdig, den passar i norr.

Utsädet av de nya sorterna på sortlistan används först till uppförökningsodling. Ut på marknaden kommer sorterna tidigast om ett par år.

Det som undersöks är växtskyddsmedel, tillväxtregulatorer och gödselmedel.

Av dem testas olika preparatdoser, kombinationer, tankblandningar och behandlingstidpunkter samt lämpligheten för olika sorter. Resultaten publiceras i K-lantbruks Odlingsprogram.

Försöksgårdens personal, företrädare för tillverkarna av växtskyddsmedel och produktchef Hannes Höykälä planerar och genomför försöken i samråd. Enligt Höykälä har undersökningen av sjukdomspreparat blivit viktig på senare år. I många undersökningar har det konstaterats att sjukdomsbekämpning ger merskördar och dessutom förbättrar skördekvaliteten.

– Sjukdomsbekämpning kan vara just den avgörande faktor som lyfter skörden från fodersäd till kvarn- eller maltklassen.

Prisskillnaderna mellan klasserna kan vara hela 50 euro per ton. På skördenivån 4 000 ton betyder det 200 euro och då är det bara kvalitetsförbättringen vi räknar med, inte merskörden. Bekämpningskostnaderna betalar sig med råge. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 23

JYRKI RANTSI I VARPAISJÄRVI HAR KONTROLLERAT SITT VÄXTSKYDDSLAGER OCH FUNDERAT PÅ NÄSTA SOMMARS BEHOV. LANTBRUKSFÖRSÄLJARE RISTO LAAJALAHTI HOS IISALMEN K-MAATALOUS FRÅGAR EFTER IAKTTAGELSER UNDER DEN FÖRRA SÄSONGEN. VÄXTSKYDDSPLANEN FÖR RANTSIS GÅRD SKALL GÖRAS UPP.

Rantsis gård har utvecklat sin grisproduktion med gott resultat och samma målmedvetna grepp fortsätter med spannmålsodlingen. Här gör Jyrki Ranki (t.v.)upp växtskyddsplanen tillsammans med Risto Laajalahti.

TEXT OCH FOTO LEENA PAKARINEN

TVÅ EXPERTER OCH

VÄXTSKYDDS PLAN SPANNMÅLSPRISET FICK Jyrki och Katri

Rantsi att satsa ett par-tre år på eget korn.

Ett svinhus med 360-400 avelssuggor konsumerar ungefär en miljon kilo foder årligen. Svinet är en krävande användare av spannmål, varför man övervägt växtskyddet noga. − Svinet växer inte på spannmål av dålig kvalitet. En spannålsodling inom den IV-zonen som baserar sig på svämgödsel, är en balansgång mellan växtperiodens längd och stråstärkare. − Det fanns inga röda kärnor alls i den egna spannmålen, inget mögel och inga utfodringsproblem. Man kan inte klaga på materialet, säger Jyrki Rantsi.

Nästa sommar kommer det att finnas 110 hektar korn, bl.a. Edel, Vilde, Pilvi och tidigt Tirili, som är en kraftig kanditat som det nya favoritkornet. ÄR DET GRUNDVATTENOMRÅDE? Hur är

det med klöver? Och halmens användning, kontrollerar Risto Laajalahti utgångspunkterna. Beträffande användning efter varandra finns det mera att tänka på. Exempelvis den efter varandra användningens begränsning gällande det sjukdomsmedel som användes i fjol bör man för 16 hektar hitta ett alternativt medel. − Och Juventus då? Den har även för övrigt användning efter varandra, märker Jyrki Rantsi. − Om man märker sjukdomar i grödan, är det redan för sent. Enligt undersök24 • ÅKER BIRKA • 2/2009

ningar är en del av skörden redan då förlorad, påpekar Laajalahti och rekommenderar preparat med lång verkningstid. Men även dessa bör användas i tid. Inte ens en lång verkningstid tar bort i grödan redan förekommande symptom.

Jyrki förutspår att sjukdomstrycket kommer att öka med den reducerade bearbetningen, och den andra riskfaktorn är odling av korn efter korn. Nästan alla nya skiften har dock som bäst tiotals år av vall bakom sig.

Vid ogräsbekämpningen har Jyrki rekommenderat gram-preparat på grund av att de är lätta att använda. Det finns även litet Express i lager. Av de fleråriga är kvickroten den viktigaste att bekämpa.

Med regelbunden glyfosatbesprutning kroknar även de övriga ogräsen.

PÅ BASEN AV GÅRDENS lager föreslår Laajalahti Comet-Sportak- eller CometProline-blandning. Eller skulle det gå att använda Comet Plus med ett brett verkningssätt? Speciell då det gäller sjukdomspreparaten ser Jyrki Rantsi på hektarkostnaderna och prioriterar skiftena enligt produktionsförväntningarna. I programmet antecknas en 20 hektars engångsbehandling med Comet Plus och för den övriga arealen Comet+Sportak och Comet+Tilt-blandningar.

För att hindra liggsädsbildning finns det bekanta Terpal. För spårämnesgödslingsbehovet besluter Jyrki Rantsi se först

under växtperioden i samband med klorofyllmätningen vid affärens Viljelyohjelma-dag.

Rantsi använder lika väl nyheter som kända produkter, ty handelsbenämningarna byts så snabbt, att det är lättast att tänka på produkterna enligt den verksamma substansen. Uppgifter om utvecklingen i branschen finner man i huvudsak på webben eller i facktidningarna. Även diskussionerna med odlarkollegor och lantbruksförsäljare ger sin syn på saken. Rantsi utnyttjar i huvudsak förhandsköpet med växtskyddsmedlen, men det finns hela tiden baspreparat i lager. − Sjukdomsförekomst och väder kan man inte förutspå, ibland görs beslutet på besprutningsmorgonen.

I VÄXTSKYDDSPLANEN förenas gårdens

kunskap om och erfarenheten av sina egna åkrar samt försäljarens yrkeskunskap om nya preparat och bestämmelser. Uppgörandet av denna förutsätter inte köp. Enligt Risto Laajalahti har man i spannmålsodlingen på Ylä-Savos mjölkgårdar alltmera övergått till preparat med bredare verkan. − Gårdsexemplen och rådgivningen har ökat användningen av sjukdomspreparat även på gårdar med dominerande vallodling. Ökningen av klöverodlingen har för sin del kommit med begränsningar vid användningen av bekämpningsmedel.

Laajalahti skulle önska att odlarna allt mera skulle fästa mer uppmärksamhet vid ogräsbekämpningen även på ensilagevallarna. Med detta skulle man erhålla skörd och kvalitet. − Avslutandet av vallarna med glyfosat användes nog mycket, men det räcker inte för att tå kål på ogräsfröbanken. •

VINST OCH REKORDSKÖRD MED ODLINGSPROGRAMMET NÄSTA GÅNG KOMMER VI ÖVER TIO TON, TROR SEPPO OCH TUULA VÄTTI. FÖRRA SOMMAREN VAR DET REDAN NÄRA: VILDE-KORNETS SKÖRD BLEV 501 KILO FRÅN DRÖMGRÄNSSEN. DE VANN KÄYTÄNNÖN MAAMIES SKÖRDETÄVLING MED NYTT FINSKT REKORD. TEXT OCH FOTO RAILA AALTONEN

BESLUTET ATT DELTA I SKÖRDETÄVLINGEN föddes under ett

veckoslut i maj efter att de kört till Åbo och tillbaka och efter att ha sett att traktens broddåkrar såg allmänt dåliga ut. I och med tävlingen blev det allt mera intressant att följa med det 11 hektar stora kornskiftet. − Vi gjorde odlingsåtgärderna alldeles normalt, vi satsade inte alls mera på detta skifte än på de övriga. Som sjukdomsmedel användes på skiftet Comet och Juventus, berättar Seppo Vätti.

Utsädet såddes i varm, av en åskskur fuktad mark, där det grodde rekordsnabbt. Växtperioden var enligt Seppo Vätti jämn och bra.

Vid sortvalet hade husbonden en oförklarlig känsla för att det skulle bli ett vått år. De odlade Vilde redan året innan, och märkte att sorten var bra på många sätt: den är tidig, stråstyv, ger bra skörd och är lätt att tröska. Vättis använder inte heller mera sena sorter, emedan de säljer spannmålen som färsk. Man bör få spannmålen tröskad vid 16-17 procents fukthalt.

Senaste sommar odlade gården i Säkylä 70 hektar, av vilka 10 hektar med betor. Kornet gav en medelskörd på 7000 kilo per hektar. Redan medelskörden skulle ha räckt till en elfte plats i skördetävlingen. Skördenivån förklaras av en omsorgsfull satsning på odlingens alla skeden. − Arbetet inleds redan på vintern, när vi funderar på varje skiftes näringsbehov och planerar sommarens odlingsåtgärder.

Vi gör jordbearbetningen omsorgsfullt, och tänker alltid på följande arbetsskede. Åkrarna vältas till exempel alltid i såningsriktningen, så att sprutrampen inte vid besprutningen skall vagga på grund av markens ojämnheter.

Vättis gör åkerarbetena tillsammans. Tuula Vätti är en noggrann vältare, som ser till att inga stenar skall komma upp på tröskans bord. Husmor är gårdens lantbruksföretagare på heltid, när husbonden däremot delar sin tid mellan lantbruksarbete och lönearbete. Hans huvudsyssla består av butikschef vid K-maatalous Lammela Oy i Eura.

Rekordskörden gynnades enligt Seppo Vätti av två olika besprutningar och bladgödsling tillsammans med bekämpningsmedlen. − I samband med ogräsbesprutningen ges även knappt en halv dos sjukdomsbekämpningsmedel, och efter två veckor resten. Växten tar alltid litet skada av besprutningen, och denna kan störa utvecklingen av antalet kärnor. Spårämnesgödslingen minskar växtens stress och förbättrar tåligheten mot torka.

26 • ÅKER BIRKA • 2/2009

Seppo och Tuula Vätti förbereder sig för släktgårdens 400årsfestligheter om två år. Den yngsta av barnen studerar till agrolog och kommer att fortsätta med odlingen.

Även stråstärkare användes på tävlingskornet, ty skiftet var humusrik mo-mullblandning. − Denna höjer nödvändigtvis inte alltid skörden, men om liggsäden är ett hot, så klarar man sig inte utan. Ju mindre dos, desto varsammare för växten. Doseringen av Terpal kan flexibelt varieras från 0,5 liter till 1,5 liter.

Gödslingen av tävlingsskiftet: Pellon Y4 (20-2-12 490 kg/ha och Viljan Hivenlannoite (10-0-0) 2 x 7 l/ha. Växtskydd: Ariane 1,5 l + Sportak 0,4 l + MCPA 1,0 l + Starane 0,5 l/ha (8.6). terpal 0,8 l + Juventus 0,4 l + Comet 0,3 l/ha (22.6).

MANNENS INTRESSE SPRIDS: Han verkade även tidigare som K-

lantbruks bekämpningsmedelsrådgivare. Numera sprider han sin kunskap genom att tillsammans med ett tjugotal av sina kunder köra runt sina åkrar på sommarkvällarna. Gänget besöker varandras skiften, gör iakttagelser och funderar över hur man borde reagera på iakttagna brister och vad man skulle ha kunnat göra på annat sätt. − Man måste följa med växternas tillväxt, och om man märker något speciellt med grödan, bör man reagera genast och inte efter tre dagar, påpekar en erfaren rådgivare.

Han använde förra sommaren även ett nytt ogräspreparat, Sekator. Erfarenheterna var goda. Med en förnuftig hektarkostnad klarade sig Sekator+MCPA-besprutningen bra mot de dyrare preparatkombinationerna. Effekten var enligt Vätti bra på svåra ogräs, såsom måra, mjölktistel och tistel, ja till och med på övervintrad baldersbrå.

Fast det redan blev en första placering i skördetävlingen, är det möjligt att gården deltar även i kommande korntävling. Detta har redan tiobarnsfarfar lovat lilla Vilja, som föddes under den bästa skördetiden år 2008. •

MÅNGA ÖPPNA FRÅGOR I SPANNMÅLSHANDELN 2009 EN FAKTOR SOM FÖRSVAGAR spannmåls-

marknaden är bland annat att ökningen i efterfrågan inom vissa användningsområden för spannmål har stagnerat till följd av den ekonomiska krisen. Dessutom fick världen en rekordskörd 2008. Av den kommer en betydande del in i interventionslager, speciellt i de nya EU-medlemsländerna.

Spannmålslagrens fyllnadsgrad växer från året innan, även om det finns stora skillnader mellan världsdelarna. Med det sänkta oljepriset har det blivit olönsammare att använda t.ex. majs som råvara för etanol.

En faktor som förstärker prisuppgången på spannmål är finansieringssvårigheter speciellt i Ryssland och Baltikum till följd av den ekonomiska krisen. Världens befolkning växer fortsättningsvis med en fart av 80 miljoner människor per år. Viktiga spannmålsproducerande länder som Argentina och Brasilien plågas av torka.

Skörden i de 27 EU-länderna väntas sjunka från 312 till 296 miljarder kilo. Världens spannmålslager är fortsättningsvis knappa, särskilt beträffande fodersäd.

Marknaden kan förändras snabbt om de förväntade skördarna inte slår in.

TILL MALTKORN godkändes slutligen en

mindre del än väntat av den inhemska skörden 2008. Godkänningsprocenten varierande på olika håll i landet mellan 30 och 50 % av det odlade maltkornet. Proteinhalterna och sorteringen var bra, men det blev många underkännanden på grund av mögel, speciellt för de sena sorterna.

Tack vare en stor areal av maltkorn (162 000 ha) får den inhemska maltindustrin ändå råvaran skaffad inom landet denna skördeperiod. Ökningen i ölkonsumtionen antas stagnera 2009. Det snabbt försämrade ekonomiska läget i Ryssland orsakar osäkerhet även på maltmarknaden.

EU-områdets maltkapacitet väntas öka cirka 400 miljoner kilo under skördeperioden 2009/2010. Maltförbrukningen väntas öka 200 miljoner kilo i EU-området, och samtidigt väntas en del av kapaciteten förbli outnyttjad.

EU-områdets maltproduktion antas sjunka 800 miljoner kilo, vilket något minskar överskottet i Europa. Den här skördeperioden antas maltöverskottet i Europa vara cirka 2,6 miljarder kilo. Skördeperioden 2009/2010 väntas överskottet bli 1,7 miljarder kilo. Den slutliga situationen vet vi dock först i höst, när skörden är tröskad.

Barke och Scarlett är fortsättningsvis

LIKSOM I ANDRA SEKTORER INOM EKONOMIN, FINNS DET MÅNGA ÖPPNA FRÅGOR I SPANNMÅLSHANDELN 2009–2010: DEN DELVIS STAGNERADE ÖKNINGEN I EFTERFRÅGAN, REKORDSKÖRDARNA 2008 OCH EFFEKTERNA AV INTERVENTIONSLAGRINGEN OCH OLJEPRISET. TEXT TANELI RYTSÄ

huvudsorterna för den inhemska maltproduktionen. Av de nya sorterna håller Xanadu med god fart på att bli en ny potentiell huvudsort. Andra sorter som den inhemska maltindustrin använder är Annabell, Saana, Tipple, Braemar och Polartop.

USA är den viktigaste köparen av havre, och samtidigt den som bestämmer havrepriset på världsmarknaden. Kanadas havreskördar var stora 2007 och 2008, vilket har tryckt ner havrepriset i USA. Det här har också synts i form av sjunkande havrepris på EU-marknaden.

Kanadas havreareal har allmänt tippats minska skördeperioden 2009/2010. Detta har också synts i prissättningen av havreterminer på Chicagobörsen, där pristrappan mellan månaderna har varit större än vad den varit i medeltal tidigare. USA:s kommersiella havrelager väntas öka cirka 200 000 ton före slutet av det här skördeåret. Å andra sidan skulle en fem procents minskning av Kanadas havreareal minska havreutbudet med 600 000 ton.

Havrepriset i USA beror dessutom på prisutvecklingen på majs, eftersom havrepriset jämförs med majspriset som foderråvara. Majspriset har varit stigande i början av året. Prisstegringen har orsakats förutom av förväntad minskning av USA:s majsareal, även av torka i Argentina och Brasilien.

VÄRLDENS VETEPRODUKTION växte be-

tydligt den här skördeperioden. Trots god efterfrågan ökar vetelagren. EU har den här skördeperioden varit en betydande exportör på världsmarknaden för vete.

Utifrån de sådda arealerna väntas EU:s veteproduktion minska 8 miljarder kilo, till följd av dåliga så- och växtförhållanden.

USA:s höstveteareal är cirka 9 % mindre än för ett år sedan.

I Finland har det varit brist i synnerhet på vete med hög proteinhalt de senaste åren. Kvarnindustrin har även i år tvingats komplettera bristen med import. Av närområdena har Sverige tvingats importera vete i år, vilket har bidragit till att hålla vår inhemska veteprisnivå högre än den internationella.

Finlands vetebalans har i sin helhet överskott. Fodervete har i år exporterats bl.a. till Tyskland. Dessutom har den inhemska foderindustrin ökat användningen av fodervete.

FÖR HAVRE HAR BÅDE världsproduktio-

nen och efterfrågan till livsmedelsbruk fortsättningsvis ökat. Förutom till de inhemska kvarnarna säljs betydande mängder havre till myslitillverkande havrekvarnar i Mellaneuropa. Världsmarknaden för havre påverkas förutom av Finland och Sverige i synnerhet av Kanada.

SKÖRDEPERIODEN 2009/2010 är utmanan-

de att förutspå. Det gångna året fick vi på spannmålsmarknaden se både alla tiders uppgång och nedgång i priserna. Spannmålslagren kommer att öka, men lagernivån kommer att förbli låg. Osäkerheten i ekonomin inverkar bara svagt på efterfrågan av baslivsmedel, men lönsamheten för den industriella användningen av spannmål, bl.a. i etanol- och maltindustrin, har hamnat under hårdare kostnadspress.

Dessutom är fondernas rörelser på världens spannmålsbörser oförutsägbara. Till exempel hösten 2008 antogs 30 % av spannmålsbörsernas volym ha försvunnit efter att fonderna försvunnit på marknaden.

Sannolikheten för kraftiga prissvängningar på spannmål har ökat. Det blir allt viktigare att planmässigt fördela sin spannmålsförsäljning under skördeperioden. Det är värt att som ett alternativ överväga att binda priset på en del av skörden.

Att säkerställa spannmålskvaliteten är ett viktigt sätt att hantera riskerna, både för avsättningen av skörden och för odlingens lönsamhet. Finlands låga självförsörjningsgrad på oljeväxter är värd att hålla i åtanke när man väljer grödor. Odlingsavtal är en god grund för planeringen av spannmålsförsäljningen, och för att säkerställa avsättningen. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 27

1 1 Lemkens kombimaskin avviker betydligt från de vanliga bakhjulsmaskinerna, men till sin fördel. När man på hösten ibland råkar vara tvungen att så även en blöt åker, orkar brodden lätt komma upp till ytan.

På utsädesraden finns endast ett löst jordlager.

UTSÄDET KOMMER PRECIS PÅ RÄTT DJUP.

2 Mathias Dahlberg sådde rågen direkt på stubbåkern. På hösten var brodden överraskande fin, fastän de blöta förhållandena var störande.

2

HÖSTPLÖJNING GAV BRA BRODD BLÖTA JORDAR BRUKAR STÖRA HÖSTSÅDDEN. EN BAKHJULSMASKIN KAN PACKA TILL MARKEN ALLTFÖR MYCKET PÅ UTSÄDET, VARVID BRODDEN INTE ORKAR KOMMA UPP TILL YTA . KIMITOBON MATHIAS DAHLBERG BLEV INTRESSERAD AV LEMKEN SOLITAIR, DÄR PACKERHJULEN FINNS PÅ FRAMSIDAN OM SÅBILLARNA. MATHIAS DAHLBERG ODLAR 80 HEKTAR i Kimito och dessutom sår han på entreprenad några hundra hektar per år, av detta åtminstone hälften som höstsådd. De blöta jordarna brukar störa höstsådden, emedan bakhjulsmaskinerna packar till jorden allt för mycket utanpå utsädet så att brodden inte orkar tränga sig genom ytan.

På Lemken Solitair-kombisåmaskinen är packerhjulen framför såbillarna, och på utsädet rinner endast ett löst jodlager. Detta fick Dahlberg att skaffa sig en Lemken. − På basen av den brodd som kommit upp till ytan, kan jag konstatera att jag gjort ett rätt val, säger Dahlberg, och tror att samma även gäller för vårsådden. − Någon del av åkern kan vara litet blöt, fastän 90 % är just lämpligt fuktig.

Lemken packar till jorden, men på undre sidan om utsädet, inte utanpå.

redskap vänder marken bra, den fungerar redan vid en hastighet på 10 km/h.

Man bör dock komma ihåg, att marken under stubben torkar långsammare än en bearbetad mark, och det krävs tålamod för att vänta på upptorkningen.

Utsädet transporteras med luftassistans till de dubbla skivbillarna. Det faller ned på framsidan om skivbillarnas mittpunkt, d.v.s. på skivornas fallande sida. Utsädet kommer just på rätt djup och det täcks.

Entreprenören berömmer även utförandet av vridprovet: tråget under utmatningsanordningen och ett tryck på knappen i styrrutan. Utmatningen roterar den tid som programmerats in i styrdisplayen.

Mängden vägs och mängden kilogram programmeras in i displayen. Efter detta kan såmängden fritt ändras även under sådden och såmängden är rätt noggrann.

ÅKRAR SOM TILL VINTERN lämnats som

stubbåkrar, tänker Dahlberg inte bearbeta på våren före sådd. Lemkens tallriks28 • ÅKER BIRKA • 2/2009

I början var man litet tveksam beträffande såningskombinationens längd, men mas-

kinen genar mindre i hörnen än de traditionella bakhjulsmaskinerna. Maskinen svänges på packerhjulen, som befinner sig på mitten och inte bakom maskinen De stora hjulen har traktordäcksmönster. Marken började aldrig packa ihop sig framför, fastän det även var vått förra säsongen. Dahlberg sådde såväl mark som var bearbetad i reducerad omfattning och direkt på stubben.

Om man söker något som borde förbättras på maskinen, så hittar man nog även sådana punkter, men de är dock rätt få. − Ljudsignalen som anger att behållarna börjar bli tomma kommer nog alltid före gödsel och utsädet är slut, men när den kommer, är det skäl att genast ge sig iväg för att tanka.

Den viktigaste saken är dock att maskinen fungerar bra. Dahlberg gjorde affären på det villkor, att den slutförs först när höstens sådd är avklarad. Och beslutet var nog , att bakhjulsmaskinen fick gå och Lemken fick stanna. •

NU ALLT STARKARE! Miljövänlig svämgödselspridning med LIVAKKA -svämgödselspridarvagnar och -pumpar.

• volymer 12,5 m3 - 20 m3 • Super -ytspridare eller slangspridare • Livakka pumplastarvagnar • Livakka inmyllare med dubbeltallrikar och Harso -fördelare

Välj en säker, inhemsk LIVAKKA-vagn och -pump.

Utnyttja seln sgöd kreatur t - Spara n noggra slingsi göd er! kostnad

TEBBE LEDANDE TYSK SPRIDARVAGN TEBBE Tebbe spridarvagnar avsedda för hård användning • Robust svetsad flakkonstruktion med Hardox bottenplåt • Starka, vågräta rivarvalsar sönderdelar materialet effektivt • Separata spridartallrikar med fyra kastvingar garanterar en jämn och exakt spridning

Tebbe vagnarna är lätta att dra och spridningen är effektiv och ekonomisk! www.k-maatalous.fi

DLG-testad precision och kvalitet!

1

EN TÄT SÅBÄDD MED TALLRIKSREDSKAP TONI HARJUMÄKI I VIRDOIS VALDE MULTIVA DISCMASTER 5000 FÖR SIN BASBEARBETNING. HARJUMÄKI KOMMER SNABBT IGÅNG MED ETT EFFEKTIVT TALLRIKSREDSKAP OCH DET TUNGA REDSKAPET BEARBETAR TILLRÄCKLIGT DJUPT I ALLA FÖRHÅLLANDEN. TEXT OCH FOTON JUSSI KNUUTTILA

2

UNDER SIN TREÅRIGA husbondetid har

Harjumäki märkt, att arbetena bör löpa, när det är tid för dessa. Harjumäki producerar enbart maltkorn på sin gård med 26 hektar odlat. Det egentliga arbetet utför han som utvecklingschef vid Finnconts fabrik i Virdois.

Som en noggrann maskinkarl hittar Harjumäki många orsaker till att han valde just den bogserade Discmaster 5000 som basredskap för sin jordbearbetning.

Det är ett effektivt redskap, med vilket man snabbt får arbetet utfört.

ETT TALLRIKSREDSKAP bör vara tungt, så att det arbetar tillräckligt djupt i alla förhållanden. För det andra bör inställningen av arbetsdjupet vara exakt och lätt. Harjumäki använder nämligen även Discmaster för beredningen av såbädden. Diskmaster klarar bra de här kraven. Välthjulen med stor diameter bakom redskapet bär bra i alla förhållanden, varvid arbetsdjupet hålls enligt det valda.

Välthjulsanordningen som är delad i 30 • ÅKER BIRKA • 2/2009

tre delar är utmärkt för att den dämpar det för tallriksredskapet typiska hoppandet. Vid transport blir den mittersta välthjulssektionen ganska lågt belägen. − Detta gör att tyngdpunkten blir lägre och gör transporten säkrare. Hos en del tallriksredskap är tyngdpunkten förvånansvärt högt, varvid det finns risk för att redskapet stjälper, säger Harjumäki.

Harjumäkis åkrar består av flera små skiften, vilket är typiskt för orten. Dessutom är terrängen mycket backig. Med en bogserad maskin kommer man lätt till även svåra hörn. Kopplandet av ett tungt tallriksredskap till lyftanordningen kändes inte som en bra tanke med tanke på lyftanordningens hållbarhet. Bogseringen var helt enkelt det enda alternativet. ÄVEN SÅBÄDDSBEREDNINGEN gjordes med Discmaster, och Harjumäki samt hans far Esa berömmer redskapet. En kraftig frontsladd jämnar ut ytan. Vid vårbearbetningen användes denna utan bekymmer. Tallrikarna bearbetar exakt till

inställt djup och gör en bra och jämn såbädd. Arbetsdjupet regleras med inställningsbitar på hydraulcylindrarnas stänger. Dessa bitar är i olika färger och grovlekar. I närheten av varje stödcylinder finns en stålstång, där de cylindervisa bitarna är behändigt tillgängliga.

Bearbetningstallrikarnas tandning och den skyddade lagringen garanterar att tallrikarna roterar. De har en speciellt tagande tallriksvinkel. Tack vare detta är ar-

TALLRIKARNA BEARBETAR EXAKT TILL INSTÄLLT DJUP.

1 En stor tallriksvinkel gör tallrikarna synnerligen jordsökande. Eventuella halmhögar sprids och blandas säkert i mullen. Den yttersta tillriken har inställning. Med hjälp av denna slipper man ojämnheten mellan körningarna, vilket är typiskt för tallriksredskapen.

2 Toni Harjumäki visar hur arbetsdjupet ställs in med olika tjocka inställningsbitar.

Dessa monteras på stödcylindrarnas stänger. Harjumäkis familj består av hustrun Piia och barnen Tino och Ria. Gårdsmiljön är som Järnefelts målning.

3 Den tredelade välten jämnar ut tallrikssredskapets framfart. Den packar bra till den bearbetade jorden och pressar halmen in i jorden för att förmultna.

4 Multiva Discmaster är i transportläge ett bra redskap, som går fram där även en större traktor gör det.

Bakvälten håller tyngdpunkten lågt. Detta ökar stabiliteten vid transporterna och minskar stjälpningsrisken.

5 Marken krossas redan på hösten rätt bra. När vintern har gjort sitt, klarar man vårbearbetningen på lättare jordar i allmänhet med en körning. Styva lerjordar kräver en extra körning.

3

4

5

betet jordsökande, och tallrikarna är inte rädda för eventuellt stora halmhögar. Tack vare den stora tallriksvinkeln krossas jorden även effektivt. − Krossningen är effektivare än med fjäderpinnharv, ett tack för detta tillfaller välthjulen. De söndrar effektivt även hårda lerkokor.

DE STORA VÄLTHJULEN gjorde ett gott re-

sultat under den gångna våren. De packa-

de till såbädden tillräckligt, varvid broddbildningen var jämn och vid samma tidpunkt. Harjumäkis antar att utan dessa skulle broddbildningen varit rätt ojämn på grund av den långa torrperioden. Och något sådan går inte för sig när man odlar maltkorn. Man fick såningsarbetet utfört i god tid i början av maj.

Vid sådden används en kombimaskin med skivbillar. Tack vare den täta såbädden kan man använda rätt stort billtryck,

vilket är till fördel för broddbildningen.

För Harjumäki var det en överraskning att man med en så låg körhastighet får en klanderfri bearbetning. Det räcker bra med åtta kilometer i timmen. Det är troligen den stora tallriksvinkeln som hjälper till med detta. För det andra får inte heller en hög hastighet Discmastern att hoppa.

Harjumäkis 200-hästkrafters traktor drar lätt tallriksredskapet Multiva Discmaster 5000. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 31

EKOGÅRDEN KLARAR SIG INTE UTAN PLOG ULLA OCH HEIKKI KESKINENS ÅKRAR HAR VARIT I EKOODLING FRÅN ÅR 1995 OCH MAN HAR INTE ÖVERVÄGT ATT ÅTERGÅ TILL DET GAMLA. EKOODLINGEN ÄR EN SPECIELL ODLING, DÄR SPECIELLT OGRÄSBEKÄMPNINGEN ÄR UTMANANDE. NÄR MAN LÄR SIG EKOODLINGEN, FÅR MAN GODA SKÖRDAR OCH AV GOD KVALITET. – MEN INTE UTAN PLÖJNING, SÄGER HEIKKI KESKINEN. 1

2

32 • ÅKER BIRKA • 2/2009

3

VARFÖR HAR MAN UPPFUNNIT DEN KOMPAKTA VÄNDSKIVAN, INTE VINNER DEN SPALTVÄNDSKIVAN.

PÅSTÅENDET

ATT

EKOSPANNMÅLEN

skulle vara lätt stämmer inte i Keskinens fall. Vårvetets hektolitervikt var denna höst 82 kg och inte kan man heller klaga på skördemängden. Keskinens klarar sig med ogräsen genom att bearbeta jorden tillräckligt och vid rätt tidpunkt.

På gården stöds ekoodlingen av köttboskapen och av den gödsel som man får av dessa. Därtill får växterna kväve från den klöverhaltiga hövallen som ingår i växtföljden. Även bondbönan som skördas med skördetröska hör till gårdens växtsortiment.

da. Keskinen bearbetar den andra gången med tallriksredskapet, efter vilket ogräsfröna får väckas till liv. Efter några dagar utför Keskinen såbäddsberedningen med fjäderpinnharv.

Det kan gå upp till två veckor från ytharvning till sådd. Tiden behövs för ogräsbekämpning och uppvärmning av jorden.

Utsädet gror efter detta snabbt och växer snabbt ännu över de ogräs som grott i samband med sådden. − Ekoodlarens vår lämpar sig inte för alla.

PÅ EKOGÅRDEN sparar man mycket då

OGRÄSBEKÄMPNINGEN börjar genast ef-

ter tröskningen. Spannmålsåkrarna bearbetas en gång med tallriksredskap till 67 cm:s djup. Med detta väcker man fröogräsen att gro och håller ogräsen under kontroll. Åtgärden upprepas efter en eller två veckor.

Keskinen förflyttar plöjningen till senhösten, så att ogräsen inte längre hinner upp till ytan. På samma sätt går han tillväga även då det gäller ogräsbekämpningen på vallarna.

Efter den andra slåttern harvar han sönder vallen med Lemkens robusta Rubin-tallriksredskap, och bearbetar en andra gång efter ett par veckor.

Plöjningsdjupet är på vallen 17-18 cm och på stubben litet mera.

VÅRBEARBETNINGEN och sådden är en

lång process på en ekogård. Keskinen börjar med ytharvningen, varefter åkern ” får vila ett par dagar”. Under denna tid gror en del av ogräsfröna. Där emellan utförs även ofta spridningen av den fasta gödseln, men man sprider även stallgödsel på broddarna och vallarna. − Med de moderna exaktspridarna får man även små mängder noggrant utsprid4

det gäller gödselmedel, växtskyddsmedel och maskinpark. Men gården behöver en mera utvecklad bearbetningsutrustning än vanligt.

Hjärtat i Keskinens bearbetningsutrustning består av en femskärig Tansanitväxelplog. Den är en kombination av den bogserade och hydraulburna plogens goda egenskaper. Den bogserade plogen belastar inte lyftanordningen vid vändtegarna, för det andra får man med en hydraulburen plog under plöjningen vikten från plogen överförd på traktorns bakaxel.

Tansanit-plogen fungerar vid vändtegarna alldeles som en bogserad plog, men under plöjningen får man plogvikten överförd på traktorn med hjälp av den hydrauliska tryckstången. Viktöverföringens kraft kan regleras från hytten. Med tryckstången lyfts inte plogen från marken, man underlättarlättar endast lyften.

PLOGENS SPALTVÄNDSKIVOR är mycket

vanliga i Mellaneuropa, i Finland är de tillsvidare rätt okända. Husbondens kommentar om vändskivemodellen: − Varför har man ens uppfunnit den kompakta vändskivan, inte vinner den spaltskivan. Jorden fastnar inte lika kraf-

1 Höstens regn gjorde att plöjandet inte var så lätt, men det blev gjort i alla fall. På en ekogård försöker man flytta plöjandet till en senare tidpunkt, så att ogräset inte längre stiger upp till ytan efter plöjningen, men regnrisken ökar i motsvarande grad, säger Heikki Keskinen.

2 Med tryckstångens hjälp fås en del av Tansanit-plogens vikt under plöjningen överförd till traktorns bakaxel. Tryckstångens dragkraft regleras steglöst från styrcentralen i hytten.

3 Spaltvändskivan är lättare än den kompakta vändskivan och bryter jorden bättre. Detta att mulljorden fastnar på vändskivan är inte spaltskivans problem. Keskinen valde knivristar till sin plog, endast det sista skäret har skivrist.

4 Lemken Rubin är ett robust tallriksredskap.

Under själva bearbetningen är bakhjulen lätt i luften och från bakändan stöder redskapet sig på en tvådelad vält.

tigt på spaltskivan, som är lättare och bryter jorden effektivare.

Plogen har därtill reglering av tiltbredden. På mulljordarna har Keskinen hållit 50 cm:s bredd. Med detta plöjer han med en körning upp till 2,5 meters bredd, trots detta hålls resultatet gott.

Vid vändtegarna går plogen automatiskt ihop under vändningen. Tiltbredden återgår till det inställda värdet, när plogen sänks ned.

TALLRIKSREDSKAPET behövs både vår och

höst. Tallriksredskapen användes vid den reducerade eller lätta bearbetningen, men Lemken Rubin-redskapet kan man dock inte anse vara mycket lätt. Tallrikens diameter är över 60 cm. Den vänder bra och går bra in i jorden även då det gäller vall.

Keskinens tallriksredskap är 4,5 meter brett och bogserat. Keskinen beskriver Rubins egenskaper genom att berätta en kommentar av grannen, som lånade redskapet för bearbetning av ett rybsfält som blivit otröskat. − Framför var ett nästan meterhögt, liggande rybsfält och bakom helt svart.

Inte en enda stockning.

Keskinens ekoodling har lyckats bra.

Eviras utlåtande är ett skriftligt erkännande på detta. − Exemplariskt, fungerade och en ekonomiskt lönande ekoproduktion. •

2/2009 • ÅKER BIRKA • 33

1

MAN KAN ÄVEN ÄNDRA TILTBREDDEN UNDER KÖRNINGEN.

SPALTVÄNDSKIVAN GER SAMMA RESULTAT SOM EN HARVNING SPALTVÄNDSKIVAN ÄR I MELLANEUROPA EN MYCKET VANLIG VÄNDSKIVEMODELL, MEN I FINLAND RÄTT OKÄND. FORSSABON ARTO HYYTIÄINEN SKAFFADE EN LEMKEN 4-SKÄRIG PLOG MED SPALTVÄNDSKIVOR. VALET BERODDE PÅ ATT JORDARNA LÄTT FASTANDE VID VÄNDSKIVORNA.

2

FÖRHANDSUPPFATTNINGEN var att plo-

gen på grund av vändskivemodellen skulle vara mycket lättare att dra. Plogens konstruktion är rätt robust. Däremot är resultatet ungefär lika som när man harvat en gång, om marken är lämpligt torr. Om kombimaskinen är försedd med ett jordbearbetningsaggregat, behövs ingen annan bearbetning efter plöjningen.

Hyytiäinen odlar på sina drygt 200 hektar över 100 hektar morötter, vilka kräver 34 • ÅKER BIRKA • 2/2009

plöjning. På våren fräses jorden till ca tjugo centimeters djup, emedan moroten kräver en lös växtbädd. Grannen sår en del av spannmålsarelen på våren som direktsådd.

Gårdens åkrar är i huvudsak gammalt sjöbotten, arrendejordarna är mera sandblandade mulljordar, men det finns även ordentlig lera.

Hyytiäinen har fått erfarenheter av den nya plogen från sina drygt hundra hektar: − Plogen är av robust tillverkning, vilket betyder mera vikt, men ger även bättre hållbarhet. Konstruktionen är rymlig, vilket betyder stockningsfrihet, men även större längd. De båda egenskaperna är bra men för det andra kräver det extra frontvikter på traktorn.

PÅ VARIO-VÄXELPLOGSMODELLEN kan

tiltbredden även ändras under gång. 50 cm har visat sig vara en lämplig bredd, varvid man med en fyrskärig plog plöjer ett två meter brett område per varv. Man kan plöja helt ut till skiftets kant. Trots bredden får man ett rätt tillfredsställande jämnt resultat, fastän plöjningsdjupet ligger kring 20 cm.

1 Med en 135-145 hästkrafters traktor är plöjningshastigheten 12 km/h.

2 Arto Hyytiäinen odlar morötter, vilka kräver ett poröst växtunderlag.

Som dragare behövs en 135-145 hk:s traktor, varvid körhastigheten fås till 12 km/h och resultatet blir bra. Resultatet per timme är på skiften av bra format 1,31,5 ha per timme.

Vid vändtegarna drar automatiken, när plogen lyftes upp, ihop vändskivorna, d.v.s. tilbredden minskas och vändningen av skären underlättas. När plogen igen sänkes ned, återgår tiltbredden till den tidigare inställda bredden.

Vid körning mot ev. hinder har plogen hydrauliska utlösare, men som ett extra skydd har varje ås ännu 12 millimeters brytbultar. Brytbultens betydelse aktualiserades även vid fotograferingstillfället.

Plogspetsen gick in under en stubbrot, den hydrauliska utlösarens rörelsebana räckte inte till och brytbulten brast. En ny bult på plats och arbetet fortsatte. •

SAMÄGDA MASKINER EFFEKTIVARE OCH BÄTTRE UTRUSTADE MASKINER SOM ANSKAFFAS FÖR GEMENSAM ANVÄNDNING ÄR INTE ETT TECKEN PÅ FATTIGDOM. DE ÄR ETT TECKEN PÅ SAMARBETSFÖRMÅGA OCH KONSTEN ATT MINSKA KOSTNADERNA UTAN ATT PRUTA PÅ NÅGONTING. DEN SENASTE SAMANSKAFFNINGEN ÄR EN CLAAS TUCANO 450.

1

JORDBRUKARNA Harri Aavaharju och Tapio

Suonio i Bjärnå har andelar i över tio gemensamma maskiner. En del har grannarna skaffat gemensamt, andra har flera ägare.

De har i användning ett brett urval börjande med tröskan och även värmecentralen är samägd. När man köper tillsammans, har man råd att köpa större och bättre.

Aavaharju är svinproducent. Varje år körs 4000 svin till slakteriet, och spannmål har han inte sålt på över 10 år. − Jag säljer spannmålen som förädlad till kött.

Gården har ett större suggstall. Suggorna kommer till Aavaharjus svinhus för att grísa och de återvänder till sina ”hem” efter avvänjningen.

Aavaharju torkar vetet till 16-17 procents fukthalt och ensilarar kornet i en lufttät silo. Via torken gick senaste höst av skörden från 140 hektar endast 10 hektar korn och 10 hektar vete.

Tapio Suonio var en trogen sockerbetsodlare ända fram till senaste år. Nu odlas på den 60 hektar stora åkerarealen maltkorn och vårvete. Suonio sysslar därtill med sågning och hyvlingsverksamhet. Grannarnas 36 • ÅKER BIRKA • 2/2009

gårdscentrum ligger nära varandra, nästan som ett enda gårdscentrum.

CLAAS TUCANO 450 med sex meters skärbord hör till de senast anskaffade gemensamma maskinerna.

Användningen av den samägda tröskan är bekymmersfri. − Vi har inte brottats varje vecka, småler männen.

De större sakerna har man kommit överens om på förhand och de mindra gör man inget nummer av. − Användningen lyckades ypperligt den första hösten med en samägd tröska, försäkrar delägarna.

När det planerade köpet, besökte grannarna fabriken, där de fick en bra information om tröskan och de var efter detta ”helt Claasfantaster”. Tröskans utrustningssortiment kompletterades under fabriksbesöket. Där man kunde se en tröska utrustad med ”alla kryddor”. − En god utrustning ökar bekvämligheten vid användningen och när det är fråga om en samägd tröska, delas även kostnaden för den extra utrustningen på två.

Vid fabriken presenterades sluttningssållens funktion. Sållet lutades och man släppte dit plastkulor av kornstorlek.

Plastkulorna hölls trots lutningen som en överraskande jämn matta på sållet. När funktionen kopplades bort, rann de till den ena kanten.

Den demonstrationen räckte till, vi försåg även vår tröska med ett sluttningssåll. Även beslutet om elstyrning av sållen blev klart under fabriksbesöket.

Skärbordet är sex meter. Bredden är inget hinder, emedan bordet har automatisk höjdinställning och automatlutning.

När önskad stubbhöjd ställs in, ”lever bordet efter detta sitt eget liv”.

Jordbrukarna är mycket nöjda med sin tröskanskaffning, där finns inget att klaga på. ÄVEN ETT LEMKEN Rubin-tallriksredskap hör till de senaste samägda anskaffningarna. Målet är nämligen att göra en reducerad bearbetning av åkrarna på hösten. − Erfarenheten har visat, att om man på hösten kunnat köra stubben så att den blivit ens litet svart, så värms

1 Tucano 320 på en gård i Pargas förra sommaren.

2

Harri Aavaharju (t.v.) och Tapio Suonio från Bjärnå sålde båda sina gamla tröskor och köpte en gemensam Claas Tucano. De är båda nöjda med köpet.

Nu har de en tröska, men i stället en större och bättre utrustad.

2

ANVÄNDNINGEN AV SAMÄGD TRÖSKA HAR FÖRLÖPT UTAN PROBLEM.

TRÖSKORNAS MEDELSTORLEK ÖKAR Efterfrågan på nya tröskor var rätt bra under den gångna försäljningsperiodens början. Försäljningsperioden börjar i månadsskiftet september-oktober. − Antalet sålda tröskor har sjunkit endast litet jämfört med den föregående försäljningsperioden, som även var historiskt bra, berättar produktchef Esko Paatelainen, som ansvarar för tröskförsäljningen.

Anmärkningsvärd har varit den kraftiga ökningen av tröskornas medelstorlek. Modellserien Tucano har märkbart ökat sin andel. Av Claas:s tre modellserier är Tucano den mittersta och placerar sig i den högre medelklassen på den finländska tröskmarknaden. I början av februari hade man sålt flera Tucano-seriens tröskor än totalt under den förra perioden.

Mätt med skärbordsbredd placerar sig de nya tröskornas medelstorlek kring 4,5 meter. Intresset har även vuxit för den största modellserien, Lexion.

Enligt Paatelainen har de maskiner, i gott skick och rätt nya, som kommit till försäljning gått bra att sälja.

KÖPAREN VILL HA EFFEKT OCH LUFTKONDITIONERING MASKINFÖRSÄLJARE Seppo Vän-

jorden snabbbare upp och fås sålunda snabbare i såskick.

Den regniga hösten gjorde ett undantag. Man kom inte alls ut på åkrarna. Det är meningen att köra med tallriksredskapet på våren.

Grannarna har många mindre samägda maskiner: Bögballespridare, kalkspridningsvagn, tubulatorplog, sköljanordning för täckdiken, betningsmaskin och moped för en tidig kontroll av odlingarna samt skogsvagnar. Även rybsoljepress och förestringsanordningar har skaffats gemensamt med en större grupp odlare. Anordningarna väntar på montering - och högre världsmarknadspris på olja.

MASKINERNAS ANSKAFFNINGSPRIS delas för de mindre maski-

nerna jämnt mellan aktionärerna, då det gäller de större maskinerna enligt uppskattad användning. Skador på maskinerna ersätts av den som söndrat. Kostnader förorsakade av slitage erlägges enligt aktionärsförhållande.

Aavaharju och Suonio byggde tillsammans en värmecentral som fungerar med flis. Dess effekt ligger kring 250 kW och Aavaharjus svinhus använder 80 % av energin och Suonios gård 20 %. På värmeröret till varje gård finns en energimätare.

Investeringskostnaderna delades på förhand i förhållande till den uppskattade förbrukningen och användningskostnaderna delas enligt den förbrukning som energimätarna visar. Grannarnas samarbete visar, att även i fortsättningen funderar man först att köpa för gemensam användning. Först som sista utväg kommer alternativet med egen maskin. Euro är en bra konsult vid beslutsfattandet.•

niä vet vad dagens tröskköpare vill ha. Under den förra försäljningsperioden sålde han mest Claaströskor i Finland. − I allmänhet är utgångsläget för ett tröskköp en större effekt jämfört med gårdens gamla tröska.

De flesta nya tröskor har hydrostatisk transmission, och borden är allt bredare. Claas:s eget vikbara bord intresserar vissa kunder. Även till Seppo Vänniä sålde mest basmodellerna, exempelvis till DoClaas-tröskor i Finland. minator-seriens tröskor, vill man i allmänhet alltid ha övervakning av tröskförlusterna, som finns som standard i Tucano-tröskorna.

Den Tucano-serie som kom ut på marknaden i fjol har varit den mest sålda tröskmodell, såväl på Vänniäs område som även nationellt. De mest sålda Tucano-modellerna har varit 320 och 430.

Vänniä har märkt att rätt många har även tidigare haft en tröska av samma märke, varvid de känner produkten och litar på dess kvalitet. Nu har det även kommit rätt många andra märken i byte. Även två gårdars samköp har ökat; tillsammans kan man skaffa en effektivare tröska. − Driftsäkerhet, tillgång på reservdelar, ett gott servicenät och återförsäljningsvärdet kommer ofta fram i diskussionerna.

Jag poängterar ett gott underhåll av tröskan, för att dess återförsäljningsvärde skall bestå. Köparna av begagnade maskiner har blivit mera kritiska, och direkt efter årsmodell och driftstimmar önskar de veta om den är väl hållen. Vänniä arbetar vid Huittisten Rautia-K-maatalous, inom området Huittinen-Loimaa. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 37

LIVSMEDEL

Alla sätt att få finländarna att äta mera grönt är bra och tillåtna, tycker näringsterapeuten Hanna Partanen.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN

– ATT SATSA PÅ HÄLSOSAM och god mat är att investera i sig själv. Det är en investering som säkert är lönsam, säger Hanna Partanen.

Många minns näringsterapeuten Partanen från tv-programmet ’Du är vad du äter’. I programmet gjorde hon razzior i överviktiga människors kylskåp och gav tips om hälsosammare kostval. Inhemska produkter platsar fint i sammanhanget.

Enligt Partanen är den inhemska produktionens trumfkort att mindre mängder bekämpningsmedel används och att transporterna och lagringen är kortare.

– Många tänker främst på priset när de väljer mellan spanska och finska tomater.

I verkligheten har de flesta råd att köpa inhemska smakliga produkter, om de skär ner på sprit, tobak och onödiga läckerheter. När det gäller mat är det alltid värt att satsa på kvalitet, inte på kvantitet.

– PRISET är nästan det sista jag tittar på.

Terapeutens tränade öga noterar först energiinnehållet, fett- och salthalten, portionsstorleken, vitamintillsatserna, fiberhalten... Inte så konstigt om priset blir en bisak!

– Folk klagar hemskt mycket till exempel på att ost är dyrt. Ät mindre ost, för sjutton! Ostkonsumtionen har gått upp från 4 kg till 17 kg och många lägger ett par skivor av både ost och skinka på brödet. Det är illa för både plånboken och midjemåttet, anmärker Partanen.

En annan typisk oeftertänksamhet är att man köper familjeförpackningar där ki-

38 • ÅKER BIRKA • 2/2009

INHEMSKT URSPRUNG EN GOD GRUND FÖR HÄLSOSAM MAT NÄRINGSTERAPEUTEN HANNA PARTANEN GILLAR INHEMSK MAT OCH REKOMMENDERAR ATT OCKSÅ ANDRA VÄLJER SÅDAN. DÅ VET MAN BÄST VAD DET ÄR MAN FÅR I SIG OCH BEHÖVER INTE BEKYMRA SIG FÖR BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER ELLER BAKTERIER. TEXT SILJA VUORI FOTO A-LEHDETS BILDREDAKTION

lopriset är förmånligt och har fullt sjå med att hinna tugga i sig allt innan bäst före-datum. Samtidigt undrar man varifrån övervikten kommer. Ingen bör heller äta upp det som andra har lämnat på tallrikarna.

– Fortfarande äts det verkligt litet grönt i Finland. När den rekommenderade mängden vegetabilier ingår i kosten får man äta en större mängd mat varje dag. Sex nävar eller ett halvt kilo är en bra mängd grönsaker, de må sedan vara råa eller tillredda.

att man kan köpa chokladstänger överallt men inte bananer. Servicestationerna har en viktig funktion här, industrin likaså. Det gäller att både utveckla och marknadsföra produkter för att människorna ska kunna köpa dem. Själv skulle jag gärna vara med om att utveckla sådana produkter.

Bananer och müslibarer är exempel på bra mellanmål. I samma andetag konstaterar Partanen att den utländska müslibaren Alpen Light klår de inhemska med 10– 0 i hälsosamhet. Den har därför blivit hennes favorit, även om hon håller Finlands flagga högt så ofta hon kan.

HUR HAR DEN FINSKA livsmedelsindu-

strin lyckats med att utveckla och tillverka hälsosamma produkter utgående från goda råvaror? Bra, säger näringsterapeuten, även om en del tål förbättras.

– Saltmängderna har minskats i många produkter och det är förstås bra. Brödindustrin är värd hela tio poäng för att den på senare år har tagit fram många ljusa brödsorter som är fiberrika. I genomsnitt får finländarna fortfarande i sig alldeles för litet fiber, och inte alla har en mage som tål rågbröd. Bland färdigmaten finns också en hel del sådan som har tilldelats hjärtmärket. Det går inte längre att automatiskt säga att färdiglagat är ett sämre alternativ än hemlagat.

När Hanna Partanen reser och bor utomlands stiftar hon alltid gärna bekantskap med de lokala mataffärerna. Butikerna i Finland klarar sig bra i den jämförelsen. Här är utbudet av t.ex. bröd, lättost och skinka bäst.

Hälsosamma mellanmålsprodukter finns det inte tillräckligt många av på marknaden hos oss.

– Här borde det satsas, eftersom det inte går att hindra att måltiderna allt mer ger vika för snabba mellanmål. Det är illa

DEN INHEMSKA frysindustrin är en annan sektor som terapeuten inte är nådig mot.

Kryddade grönsakswoker som man kan ta ur frysen när det är bråttom säljs inte under märket Apetit, medan utländska Findus nog har av dem. Sådana skulle höja finländarnas intag av grönsaker.

– Många undrar om djupfrysta grönsaker alls innehåller några vitaminer längre.

Frystekniken är i alla fall bättre inom industrin är i hushållen. Dessutom är frysta morötter bättre än inga morötter alls! Vitaminförluster uppstår alltid vid lagring.

Också Pirkkas påsar med finfördelade salladsingredienser finner nåd. Med hjälp av dem är det lätt att göra sallad och pröva på nya smaker. Plocksallat behöver inte vara det enda alternativet.

Partanen använder själv inhemska funktionella livsmedel såsom xylitol och mjölksyrabakterier dagligen för att bland annat stärka motståndskraften. De är absolut inte bluff utan har undersökts noga.

Kolesterolsänkande produkter rekommenderar Partanen för dem som behöver sådana. Bruksmängden bör ändå vara tillräckligt stor för att produkterna ska ge effekt. •

FÖRESTÄLLNINGAR OCH FAKTA Det är portionsstorleken som är avgörande i samband med viktkontrollen, säger Partanen. Hon är mycket ute på vägarna med bil och måste själv ge akt på vad hon äter. Det viktigaste är att se till att äta regelbundet men inte för mycket på en gång.

– Det är bra att hålla koll också på vad brödskivorna väger. Om en skiva väger 10 gram mer blir det 1–2 kilo extra hull på ett år. Bra är det också att byta ut eventuella chokladstänger mot mindre.

Finländarnas kännedom om vad som är näringsriktigt har blivit större de senaste åren. Trots det säger Hanna Partanen att erfarenheten har visat henne att helhetsuppfattningen om den egna kosten och om behoven av att lägga om kostvanorna ofta saknas.

– Människorna och medierna är väldigt medvetna och intresserade. De hälsomedvetna som kommer till mina föreläsningar vill ofta kontrollera att deras kunskaper stämmer.

Hanna har ofta ställts inför bl.a. följande frågor: Ska man äta blåbär varje dag för att synen ska förbli bra?

– Nej. Alla bär, grönsaker och frukter innehåller gott om bioaktiva ämnen, av vilka alla inte ens är kända ännu. Därför är det bäst att äta så allsidigt som möjligt av bären. Då tröttnar man inte heller på dem.

Mjölkprodukter innehåller kalcium. Hur stor mängd ska man äta dagligen?

– Det räcker med 5–6 deciliter flytande mjölkprodukter som t.ex. mjölk eller yoghurt plus 2–3 skivor ost.

Kan jag dricka hur mycket fettfri mjölk som helst för att den är så lätt?

– Också fettfri mjölk innehåller energi. En liter fettfri mjölk innehåller lika mycket energi som en sopplunch. Lagom mängd per dag är 2–4 glas beroende på energibehovet.

Ska jag dricka kran- eller flaskvatten?

– Kranvattnet i Finland är ofta rentav bättre än flaskvatten. Man behöver inte heller dricka litervis med vatten eftersom hela vätskebehovet inte måste tillgodoses med vatten. Andra drycker går, och också grönsaker innehåller rikligt med vatten.

Vilken är den hälsosammaste matoljan på marknaden?

– Rybsolja, alla gånger. Fettsyrasammansättningen i rybsolja är många gånger bättre än i olivolja, trots att många gör misstaget att tro på marknadsföringssnacket om att olivoljan är hälsosam.

2/2009 • ÅKER BIRKA • 39

HARDI TWIN – 20 ÅR FLÄKTSPRUTOR

NOGGRANNARE MED LUFT

40 • ÅKER BIRKA • 2/2009

DEN LUFTASSISTERADE BESPRUTNINGEN VAR FÖR CA 20 ÅR SEDAN EN REVOLUTIONERANDE UPPFINNING, SOM GJORDE VÄXTSKYDDSSPRUTANS ANVÄNDNING SÅVÄL MERA MÅNGSIDIG SOM NOGGRANN. MED MINDRE PREPARATMÄNGDER KOMMER MAN TILL SAMMA EFFEKT OCH MAN KAN SPRUTA JUST DÅ NÄR EFFEKTEN ÄR SOM BÄST. VI TOG REDA PÅ ANVÄNDNINGSERFARENHETERNA PÅ TVÅ GÅRDAR: SOHLBERGS I SJUNDEÅ HAR EN BOGSERAD COMMANDER TWIN OCH PÅ HEMMIS GÅRD I KJULO FINNS DET TVÅ HYDRAULBURNA MASTER TWIN. TEXT SEPPO NYKÄNEN, FOTON SEPPO NYKÄNEN OCH HARDI

2/2009 • ÅKER BIRKA • 41

å Malmgård i Sjundeå har man av tradition använt Hardis sprutor. Den förra, en 2200 liters bogserad spruta som betjänat från mitten av åttiotalet, byttes år 2007 till en ny Hardi Commander Twin med 20 meters sprutramp. Efter två säsonger har erfarenheterna varit synnerligen goda.

På Malm gård odlas sockerbetor, spannmål, oljeväxter och hästhö, den odlade arealen är 335 hektar. Utöver gården drivs som ett eget företag Sjundeå Maskinstation, som sysslar med maskinentreprenader. Jämsides med företagarparet Bengt och Tua Sohlberg verkar sonen Sebastian i företaget och sex anställda arbetare.

Hardin avänds inte i entreprenadarbeten, berättar Bengt. − Odlingsarealen är så pass stor, att det inte finns tid. Sammanlagt blir besprutningsarealen bestående av de egna åkrarna närmare tusen hektar. Sockerbetan kräver normalt tre sprutningar och ofta även spannmålen. För höets del är det lättare, ibland måste man bekämpa något ogräs. Och naturligtvis behandlas vallarna med glyfosat när de skall förnyas.

P

EFFEKTIVARE TIDSANVÄNDNING DEN VIKTIGASTE ORSAKEN TILL ANSKAFFNINGEN − Vi stannade för Twin på grund av dess egenskaper, ty den tid som kan användas för besprutningen är längre, berättar Sebastian.

På en gård av Malm gårds typ, med många olika verksamheter, är man tvungen att effektivera tidsanvändningen. En optimering av tidsanvändningen är en av de viktigaste fördelarna, som man uppnår med Twin. Med den kan man spruta även vid blåst, vilket inte är möjligt med en traditionell spruta, eller detta är oekonomiskt.

− Med hjälp av luften tränger vätskedimman bättre in även i en hög gröda. Detta är synnerligen viktigt vid sjukdomsbekämpningar, att man får medlet dit som det även har effekt, påpekar Bengt. − Vi har kunnat minska vätskemängden med upp till 20 % och samtidigt har vi även minskat på preparatmängden.

Sebastian påpekar att besprutningen är ett precisionsarbete. − Detta märker man speciellt på sockerbetsåkrarna, där det finns spannmål på vändtegarna. Spannmålen är frisk och de preparat som man sprutat sockerbetorna med har just inte skadat spannmålen. Naturligtvis förutsätter detta, att beMED HJÄLP AV LUFTEN sprutaren har varit omTRÄNGER VÄTSKEDIMMAN sorgsfull i sitt arbete.

BÄTTRE IN ÄVEN I EN Bengt tillägger, att växtskyddsmedlen är dyHÖG GRÖDA. ra och om man märkbart kan minska på deras användningsmängd, så får man på stora arealer en märkbar inbesparing. − Och man skall inte heller glömma inverkningarna på miljön. Man sparar naturen, när vi sätter bekämpningsmedlen dit de hör.

RAMPEN TILLÅTER EN HÖGRE KÖRHASTIGHET Twins nedåtriktade luftström tar vattendropparna med sig och de fastnar i grödan, och vinden hinner inte föra dessa åt sidan.

Hardis sprutramp fungerar bra även på ojämna åkrar, vilket med tanke på besprutningens slutresultat har en mycket stor betydelse. En fungerande sprutramp och luftassistering gör det möjligt att köra hårdare.

lparti Specia ulära op av topp rade bogse TS S 3202 r.

M G F J krossa slåtter ffert! o Begär

REJÄL SLÅTTEREFFEKT JF slåtterkrossar JF GMS 3202 bogserad slåtterkross (på bilden Flex-modell) • utmärkt slåtter och bra utrustning JF GX/GD front-bakmaskinskombination • upp till 6 m:s slåtterbredd

JF FCT exakthackar

• snittat foder med jämn kvalitet ensilage av god kvalitet www.k-maatalous.fi

Maskinerna på bilderna kan vara extra utrustade!

Vid vändtegarna sköter styrautomatiken om att sprutan noggrant följer traktorns spår. − Såningsmaskinen gör färdiga besprutningsspår och vi använder på traktorn lika breda däck som på sprutan sedan när grödan är hög. Vid de första besprutningarna på våren använder vi breda däck på traktorn, vilket minskar packningen, berättar Sebastian. − Vi begränsar vid behov vätskemängden efter åkerns fuktighet. I allmänhet fyller vi tankarna enligt skiftena, som mest kan man spruta upp till 26 hektar med full last.

Tilläggstanken rymmer 500 liter. När man närmar sig slutet av den areal som skall sprutas har man nytta av denna. Man behöver inte för säkerhets skull göra för stor blandning. Om inte blandningen räcker, kan man ur den extra tanken göra just den mängd till som behövs, och man behöver inte köra och hämta vatten. − Inte gör man heller några underverk med den här sprutan, om man börjar slarva med den, påpekar Sebastian.

Man bör alltid veta vindriktningen och rampen bör ställas i motvind. Speciellt under den torra tiden vid sprutning av sockerbetor bör luftmängden ställas in med omsorg. En allt för stor luftmängd lyfter rikligt med damm, de verksamma ämnena blandas i detta, och verkar inte på önskat sätt. − Hardi var en dyr investering, men vi har varit nöjda med dess funktion och vi har haft full nytta av investeringen, säger Bengt.

Bengt och Sebastian Sohlberg valde en luftassisterande Twin-ramp för att effektivera tidsanvändningen och för en noggrann användning av växtskyddsmedlen.

Murska Biopacker Nytt kostnadseffektivt alternativ för lagring och hantering av hästgödsel • kapacitet upp till 100 ton/h, utmärkt entreprenadmaskin • tubkomposteringen är förmånlig och snabb • vid tubkompostering behövs inget isolerat underlag eller tillrinningsbassäng, ett plant underlag räcker • den komposterade massan minskar upp till en tredjedel av volymen och ger näringsrik, luktfri och hygienisk mylla www.k-maatalous.fi

Murskaer BiopackSARBET ATION STR DEMON la ridstall i på Tan kkala i Pir .3.

20.-21 Den med fläkt förverkligade ventilationen och den svarta plastens värmeeffekt försnabbar komposteringen i tuben. Murska Biopacker har hydrauliskt fungerande inmatning och matningstratt samt två robusta 570 mm:s packskruvar.

Arbetsdemonstration på Tanila ridstall, köranvisning från Pirkkala centrum ca 5 km mot flygfältet varefter man svänger till höger till Paunintie och kör 2,4 km till ridstallet på höger sida. Uppvisningstiderna fredagen 20. mars är klo 12.00, 14.00 och 16.00. Lördagen 21. mars är uppvisningarna klo 9.00, 12.00 och 15.00. Välkommen!

1

VID BESPRUTNING AV SOCKERBETOR STÄLLS FLÄKTEN PÅ LITEN LUFTMÄNGD. DEN BOGSERADE BYTTES TILL 2 HYDRAULBURNA SPRUTOR Hydraulburna sprutor byts till bogserade, för att man med sprutan skall få mera vatten med sig. Antti Hemmi i Kjulo gjorde tvärtom: bytte en bogserad till två hydraulburna sprutor. Båda har fronttank, varvid man får över 2000 liter vatten med sig. När sprutorna är luftassisterande Hardi Master Twin, där det är möjligt att minska vätskemängden, får man med en ”ryggspruta” sprutat lika mycket som man fick med den gamla bogserade. − Den egentliga nyttan är denna, att den hydraulburna sprutan går bättre i blöta förhållanden än den bogserade. Om hjulet inte drar så bromsar det, konstaterar Antti Hemmi.

Nästan hälften av åkerarealen är i potatis. Sockerbetor odlas på 30 ha och spannmål på ca 80 ha. Av potatisen är en del industripotatis och en del stärkelsepotatis.

Potatisskiftena bör sprutas mot bladmögel samtidigt som man redan bör börja med Roundup-besprutningarna på spannmålsfälten. Med två sprutor minskar tvättningsarbetet och risken för besprutningsskador förorsakade av rester i sprutan minskar.

FÖRDELARNA MED LUFTASSISTERANDE BESPRUTNING Båda Hemmis sprutor har 15 meters rampar och 1200 liters tank.

Dessutom finns i tanken utrymme för 150 liter skum. Den an-

Det tryggaste sättet att säkerställa kreaturens tillräckliga selentillgång är att använda Yaras gödselmedel. Av näringsämnen kan selen gå genom hela kedjan och säkerställer å sin sida hälsosamma och trygga livsmedel.

De friska kreaturens val www.k-maatalous.fi

Som ett resultat av ett långtida forsknings- och utvecklingsarbete har Yara Finland som enda gödselmedelstillverkare tillsatt selen i sina gödselmedel redan under 20 års tid.

Yara tillverkar produkter som passar de finska åkrarna och för att betjäna de finska odlarna så bra som möjligt.

Tilläggsinformation: www.yara.fi

2 1 En luftassisterande Hardi Twin är även den potatisodlande Antti Hemmis följande spruta, om det ännu blir aktuellt med ett sprutköp. Han motiverar beslutet med 4 års och 4000 hektars erfarenheter.

2 Fronttanken ökar kombinationens vattenmängd med 600800 liter och tanken är samtidigt traktorns frontvikt. Twins pump suger fronttankens vatten till baksprutans tank.

dra sprutan har 650 liters fronttank och den andra 800 liters.

Vid den luftassisterande besprutningen är vätskemängden på spannmål endast 70-80 liter/ha, på sockerbetor 90 liter, ogräsbesprutning på potatis 150-200 l och vid bladmögelbekämpning 150-180 l/ha.

Vid besprutning av sockerbetor ställs fläkten på liten luftmängd, så att inte marken dammar på grund av luftströmmen.

Vid bekämpningen av bladmögel bör luftmängden vara stor, så att luftströmmen öppnar grödan. Hemmi anser att den luftassisterande sprutan har tre fördelar: − Som vätskemängd räcker drygt hälften av det normala, med hjälp av blåsningen elimineras vindens verkningar och blåsningen öppnar grödan, varvid bekämpningsmedlet tränger ända ned till grödans nedre del.

Dessutom ger han ett speciellt tack för den gårdsvisa handledningen han fick innan den nya sprutan togs i bruk.

FYRA ÅR OCH 4000 HEKTAR På Hemmis gård sprutade man senaste sommar med två sprutor sammanlagt ca 1000 hektar. Grannens unga husbonde körde den

ETTA PÅ NÖTKREATURENS A’LA CART-LISTA

Den danska JF-Stoll är ledande tillverkare av blandfodervagnar i Skandinavien och Europa.

NYTT! Fyll vagnen snabbt och exakt tack vare en trådlös vågdisplay.

JF VM VERTIKALBLANDFODERVAGN • Utmärkt slitagetålighet - låg egenvikt • Stort modellurval: Modeller med 1, 2 och 3 vertikalskruvar, nu också smal och lägre S-modell med 2 skruvar.

• Impulsblandningen garanterar en jämn blandning och litet effektbehov • Mångsidiga utrustnings- och tömningsalternativ www.k-maatalous.fi

ena sprutan. Hemmi hoppas att den unga mannens militärutbildning som just pågår, skall begränsa sig till sex månader, så att han även nästa sommar skall få en som kör sprutan. − Behovet av två förare är den enda nackdelen med att använda två sprutor. Men i detta fall klarar man sig inte med en spruta, emedan man ofta bör spruta två växter samtidigt.

Man har erfarenheter av Twin-sprutornas driftsäkerhet, emedan sprutorna redan varit fyra år i användning. Som ett slutkonstaterande funderar Hemmi, att om han nu skulle vara tvungen att köpa en ny spruta, så skulle beslutet igen vara en luftassisterande Hardi Twin. Den hydraulburna sprutan anser han vara bättre än den bogserade, speciellt vid besprutningar mot bladmögel. − Emedan man bör komma rätt snabbt ut på åkern efter ett regn och ”sadelväskan” går bättre på åkern än den bogserade. •

RÄKNA INBESPARINGARNA PÅ WEBBEN HARDIS AKTIVA, LUFTASSISTERANDE Twin-ramplösning har

varit på marknaden redan i 20 år. Denna ökar arbetseffekten med upp till hundra procent, möjliggör en optimal användning av växtskyddsmedlen och ger upp till 30 %:s kostnadsinbesparingar jämfört med en traditionell besprutning.

Twin-rampen är utvecklad speciell med tanke på besprutningsarbetets effektivitet och att kunna rikta växtskyddsmedlen just dit som man även tänkt sig. Såväl praktiska odlare som forskningsanstalterna runt om i världen har testat rampen och konstaterat att den åstadkommer små droppar. En liten droppstorlek ger växtskyddsmedlet den bästa täckningen även i svåra väderleksförhållanden och med höga körhastigheter.

När sprutstrålen styrs med luft, slipper man vindavdrifter.

Genom att rikta besprutningsstrålen och luftströmmen kan man märkbart öka bekämpningsmedlets täckning och inträngande i grödan. Sprutföraren kan lätt öka hastigheten med 50 %, ty risken för vindavdrift är minimal. I de flesta länder kan den dagliga sprutningstiden förlängas, emedan man även kan spruta vid mera blåsigt väder. I praktiken har man kommit ända upp till hundra procent, d.v.s. till dubbel besprutningskapacitet jämfört med den traditionella besprutningen.

Med en luftassisterande spruta kan vattenmängden sänkas till hälften jämfört med det traditionella besprutningssättet. Det går åt mindre vatten och påfyllningstiderna är kortare.

På grund av de större dagliga hektarresultaten kan Twinanvändarna bättre rikta in besprutningen, vilket minskar den erforderliga mängden bekämpningsmedel. Bättre täckning och större träffsäkerhet ger preparaten bättre verkningseffekt. Beroende på odlingsväxt sparar lantbruksföretagarna 5-30 % av preparatkostnaderna, vilket är en märkbar inbesparing och fördel med tanke på miljön.

Jubileumsåret koncentrerar sig speciellt på besprutningens effektivitet och besparingar. Hardi har grundat en Internet-sida, där man kan räkna ut de inbesparingar i euro som den aktiva luftassisterande besprutningen åstadkommer. www.harditwin.com. • 46 • ÅKER BIRKA • 2/2009

Med Twin-rampen är besprutningens och luftblåsningens riktning beroende av den gällande vindriktningen.

1

2

1 2 3 4

3

Måra i 2-bladsstadiet.

Måra i stråtillväxtstadiet.

Baldersbrå i bestockningsskedet.

Baldersbrå i början stråbildningen.

4

DIREKTSÅDD ELLER REDUCERAD BEARBETNING – RÄCKER EN OGRÄSBESPRUTNING? DEN PLOGFRIA ODLINGEN ÖKAR HELA TIDEN. SKIFTENA ENDERA DIREKTSÅS ELLER BEARBETAS I REDUCERAD OMFATTNING. KVICKROT OCH ÖVRIGA HÖSTGROENDE FRÖOGRÄS FÖRÖKAS DOCK LÄTT PÅ SKIFTEN MED REDUCERAD BEARBETNING.

Sekators effekt på ogräs i Jockis 2008 Ogräs st/m²

Snärjmåra

Våtarv

Svinmålla

Sekator 100 ml + Sito plus Obehandlad

0 93

0 51

0 12

Effekt på måra, Västankvarn 2008 250

KVICKROTEN OCH DE HÖSTGROENDE OGRÄSEN – såsom bal-

dersbrå och måra – har i allmänhet bekämpats med glyfosat i huvudsak före sådden. Ogräs som senare under växtperioden bildar plantor har besprutats en andra gång med något lämpligt preparat vid spannmålens bestockningsskede.

Om det finns rikligt med kvickrot och gräsliknande ogräs, lönar det sig att bekämpa dessa med glyfosat. Priset på glyfosat har dock stigit, så det kan i vissa fall vara förnuftigt med tekniken med en besprutning utan glyfosat Om man dock antar att det på skiftet finns mycket kvickrot eller andra gräsliknande ogräs, bör man bespruta med glyfosat.

OM KVICKROTEN INTE ÄR ETT PROBLEM, är en besprutning i

spannmålens bestockningsskede ett bra alternativ, som sänker besprutnings- och preparatkostnaderna. På marknaden har nu kommit ett smådospreparat Sekator OD, som har en ypperlig effekt på bl.a. höstgrodda baldersbrå och måra vid besprutning i bestockningsskedet. Det är motiverat att använda preparatet i samband med direktsådd och reducerad bearbetning.

Sekator OD har även effekt på andra övervintrande fröogräs, såsom harkål, plister och dån. Preparatet verkar ensamt inom ett brett område. Exempelvis vid bekämpning av måra och baldersbrå behövs ingen extra effekt av andra ogräsbekämpningspreparat. Om det däremot på skiftet finns fleråriga problemogräs, som 48 • ÅKER BIRKA • 2/2009

St./kvadratmeter

TEXT OCH FOTON JANNE LAINE BAYER CROP SCIENCE 200 150 100 50 0 Obesprutad

Sekator 100 ml/ha + fästmedel 1 dl/ha

Cantor 0,6 l/ha

Express 2 tabl./ha

mjölktistel eller tistel, görs bekämpningen med en tankblandning av Sekator och K-MCPA. Besprutningsprogram: på vårsäd Sekator 75-100 ml/ha + fästmedel 1 dl/ha. För höstsäd Sekator 100-150 ml/ha + fästmedel 1 dl/ha. En större dos ger bättre effekt speciellt vid en senare besprutning. Om det på skiftet finns mjölktistel och tistel: för vårsäd Sekator 75-100 ml/ha + K-MCPA 1 l/ha och för höstsäd Sekator 100-150 ml/ha + K-MCPA 1 l/ha.

DET ÄR VIKTIGT MED RÄTT bekämpningstidpunkt. Sekator har den

bästa effekten på måra vid dess 2-4-bladsstadium och på baldersbrå i början av dess bestockning. Då är ogräsen tillräckligt små och det räcker med en mindre dos för att tå kål på dessa. Spannmålen är vid detta skede i börja av bestockningen eller i mitten av denna.

Om besprutningen blir försenad, verkar preparatet ännu på större måror i stråtillväxtsstadiet. Effekten på baldersbrå hålls som bra ända till slutet av bestockningsstadiet. •

SNABBT MOTDRAG MOT NÄRINGSBRISTEN VAR LIGGER FELET NÄR ODLINGSTEKNIKEN TORDE VARA I SKICK, OCH ÅKERN TROTS DETTA INTE GER EN VÄNTAD SKÖRD? EN BEGRÄNSAD FAKTOR KAN VARA BRISTEN PÅ NÅGOT NÖDVÄNDIGT SPÅRÄMNE. EN SPÅRÄMNESBLADGÖDSLING ÄR ETT SNABBT MOTDRAG, SOM KAN RÄDDA SKÖRDEN, SÄGER CHARLIE BANNISTER. TEXT ANTTI TUULOS PÅ GÅRDEN HAR MAN SATSAT hårt på od-

lingen: grundgödsling, utsäde och växtskydd har valts och utförts med omsorg, men trots detta får grannen från skiftet intill hela tiden bättre skördar! Var ligger felet?

På odlingsväxtens tillväxt inverkar mest den faktor, som utgör den största bristen. Ofta kan denna faktor bestå av något nödvändigt spårämne. Därför märks bristen på spårämnena i skördenivåerna, fastän man för övrigt satsat ordentligt på odlingen. När symptomen kommer i dagen är bristen alvarlig och en del av skörden är redan förlorad.

De finländska åkrarna lider ofta brist på spårämnen, eller de är på grund av surheten bundna i marken i sådan form att växterna inte kan dra nytta av dessa. För spannmålen är de kritiska spårämnena mangan, zink och koppar, för oljeväxterna svavel, bor och molybden.

Med hjälp av kalkning och spridning av spårämnen kan man höja markens näringstillstånd och tillgång på näringsämnen, men resultatet erhålls först under de följande åren. En del av näringsämnena urlakas lätt, varvid dessa är svåra att lagras i marken med tanke på kommande växtperioder.

Spårämnesbladgödslingen är det snabbaste sättet att reparera odlingsväxternas näringsbrist ännu under samma växtperiod, men metoden används inte ännu tillräckligt i förhållande till behovet.

DEN MODERNA ODLINGEN ställer höga

krav på spårämnesbladgödslingspreparaten. I Mellaneuropa är spårämnesbladgödslingen allmän och de arealer som behandlas är stora, vilket lett till satsningar på produktutvecklingen av spårämnesbladgödslingsmedlen. Spårämnesgödselmedlen försöker man få lätta att använda, på samma sätt som växtskyddsmedlen, vilket sänker tröskeln för deras användning.

Av Storbrittaniens ledande spårämnesbladgödseltillverkare, Headland – Agrochemicals spårämnesgödsel är de flesta, såsom Multiple och Zoom som nu finns hos K-lantbruk, suspensionskoncentrat.

Fördelen med dessa synnerligen riktligt

näringsinnehållande spårämnesbladgödsel är de låga bruksmängderna per hektar, endast 1-1,5 liter per hektar.

Produkterna blandas bra med vatten och sugs snabbt upp av växterna. Vattenmängden är 200 liter per hektar. Därtill är det möjligt att samtidigt i samma tank använda de flesta andra växtskyddsmedel som sprutas vid samma tidpunkt.

Av den till Cheminova-koncernen hörande Headland Agrochemicals produkter innehåller Multiple de för spannmål och majs viktiga mangan, koppar, Zink och magnesium. Zoom innehåller riktligt med de för oljeväxterna och balväxter viktiga svavel, bor, magnesium och mangan, samt litet kväve och molybden.

DET ÄR SKILLNAD MELLAN olika växtslag både då det gäller förmågan att utnyttja spårämnena och behoven, bl.a. mellan rötternas egenskaper och på grund av den för sorterna typiska ämnesomsättningen.

Tillväxten för de växter som är känsliga för näringsbrist begränsas lätt.

Enligt Headland Agrochemicals tek-

Enligt Headland Agrochemicals tekniska direktör Charlie Bannister lönar det sig att ta spårämnesbladgödslingen till en rutinåtgärd i växtodlingen.

niska direktör, Charlie Bannister han man vid undersökningar konstaterat skillnader i utnyttjandegraden av olika spårämnen t.o.m. hos odlingsväxternas olika sorter. Speciellt de nya sorternas utveckling i början är så snabb, att markens spårämneslager inte räcker till för att fylla växtens behov i det snabba tillväxtskedet. − Med användningen av spårämnesbladgödsel kan även de mera krävande växternas tillväxt effektiveras. Det lönar sig även att ta spårämnesbladgödslingen till en rutinåtgärd i den moderna växtodlingen.

Med spårämnesbladgödslingen får man de dåligt rörande eller knappa näringsämnena snabbt direkt i växtens användning oberoende av sort.

För höstsorterna hjälper en höstbehandling till att utveckla en livskraftig gröda. Den klarar sig bättre över vintern. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 49

KVICKROTSBEKÄMPNING MED MONITOR+ROUNDUP-TEKNIKEN Roundup-behandlingen på hösten. Odlaren kan inte påverka höstens väderleksförhållanden, men om det odlas vete eller potatis, är det möjligt att anfalla kvickroten med Monitor redan under växtperioden. I sådana fall är det säkrare att höstbekämpningen lyckas och för det andra fås nyttan av kvickrotsbekämpningen redan under växtperioden, när det inte kommer skördeförluster.

Montitor-behandlingen kan göras när vetet är högst i 2-ledstadiet. På potatis bör behandlingen utföras före grödan vuxit ihop. Det bästa resultatet erhålls när markens och luftens fuktighet är hög och kvickroten är frodig, ungefär i 3-4-bladsstadiet.

En normal bruksmängd i kvickrotsbekämpningen i vete är 18,75 g/ha och i potatis 25 g/ha, fästmedel användes alltid med Monitor. Behandlingen dödar inte kvickroten, utan lämnar denna som en sjuklig växt vid vetets- och potatisgrödans rötter. Såhär minskas kraftigt kvickrotens konkurrensverkan på odlingsväxterna.

100 obekämpade kvickrotsbestockningar per kvadratmeter sänker spannmålens skördenivå med 10-15 procent. Den minskade liggsäden som kvickroten förorsakar på vete och på potatis en minskad rotklump på kvickroten, underlättar skörden.

Monitor har även en ypperlig effekt på de flesta bredbladiga ogräs, såsom måra. Det lämpar sig som tankblandning exempelvis med Sekator eller Express. Monitor har även bra effekt på flyghavre, men endast som sprutad på flyghavren i 1-3-bladsstadiet som delad behandling, 12,5 g/ha båda gångerna.

Nyttan av den långa tidsintervallen fås vid behandling av kvickrot på hösten på stubben med Roundup. Den kvickrot som under växtperioden behandlats med Monitor har inte utvecklat strå, dess rotsystem har blivit litet och där finns rikligt med eget grönt bladverk. Uppsugningen av Roundup blir effektivare och bekämpningsresultatet är säkrare. Under goda besprutningsförhållanden är det möjligt att använda upp till hälften mindre Roundupdoser än normalt. Roundup kan sprutas genast efter tröskningen, varvid även jordbearbetningsarbetena kan påbörjas tidigare. •

Merskörd av vete vid bekämpning av kvickrot med Monitor

Merskörd, kg/ha

KVICKROTSBEKÄMPNINGEN BEROR OFTA på hur man lyckas med

4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

R2 = 0,8883

100

200

300

400

500

600

700

800

Kickrotsskott st/m²

En svensk försöksserie visar nyttan med Monitor-behandlingarna. Med februari månads kilopris på vete skulle det räcka med bara ett par hundra kilos medskörd för att täcka Monitors preparatkostnad (Foto: Monsanto Sverige AB, 11 försök 1996-2001, Monitor 18,75 g/ha + fästmedel 0,2 l/ha).

BEKÄMPA FLYGHAVREN RÄTT eller kall väderlek samt i tankblandningar. Erfarenheter från den gångna säsongen visade groningsdugliga i marken i åratal. Den beatt fästmedlet ökade effekten och säkrade en smittade arealen är redan 14,5 % av hela åkehundraprocentig effekt. En besprutning tidigt på morgonen förbättrar även effekten i torra rarealen, d.v.s. 328 000 hektar. förhållanden.

Puma Extra har visat sin effektivitet och pålitlighet under många år. Dess effekt är ypFörsök registrera flyghavren redan i ett tiperlig när den sprutas rätt. Puma kan sprutas digt skede, så slipper du hopsamlandet och ex. tillsammans med Express och en del andra alvarig förekomst. Flyghavrens blad vrider ogräspreparat. Puma kan användas på grundsig till höger, vetet, kornet och rågen till vänvattenområden och på all spannmål. Den rätster. På flyghavrens bladskiva finns det nästa bruksmängden på vårsäd är 1,0 -1,2 l/ha tan alltid kanthår, havren är utan hår. FlygFlyghavre i skottbildningsstadiet. och på höstsäd 0,8-1,2 l/ha. Den högsta brukshavrens kärna är liten, lång och smal, i allmängden användes vid sen besprutning, d.v.s mänhet grå eller brun. Varje korn har borst, exempelvis vid spannmålens bestocknings 1-ledstadium. Be- vilket är ovanligt hos havre. De vanligaste kännetecknena är sprutningstidpunkten varierar från början av spannmålens be- längden samt en omfattande klengrenad vippa.

Puma rekommenderas normalt inte för skyddssäd. Speciellt tistockning till början av stråtillväxtens 1- ledstadium.

Besprutningstekniken varierar i någon mån beroende på om motej, gröe och hundäxing är känsliga. Däremot tål klöver, ängsbörjan av perioden varit fuktig och ”normal” eller torr/kall. Om svingel, rödsvingel samt engelskt- och italienskt rajgräs behandförsommaren varit lämpligt fuktig och flyghavren gror jämnt, kan ling med Puma, varvid man i princip kan bespruta skyddssäd där Puma besprutas redan i början av spannmålens bestockning. de här vallsorterna ingår. • Inget fästmedel behövs i dessa förhållanden.

Puma-effekter i sommarens försök 2008 Preparatet verkar endast på flyghavre som bildat plantor. Under torra somrar är en senare Puma-besprutning i början av stråObehandlad Puma 1 l/ha Obehandlad Puma 1 l/ha + Express 1 ½ tabl. + fästmedel bildningen ett bättre alternativ, för att flyghavren hinner gro och + fästmedel det verksamma medlet kan verka på alla plantbildade växters 26 0 23 0 blad. 1-2 dl/ha fästmedel bör alltid tillsättas i tanken vid torr och/ FLYGHAVREN ÄR DET FARLIGASTE GRÄSLIKNANDE OGRÄSET, emedan dess utsäde hålls

50 • ÅKER BIRKA • 2/2009

1

PLASTKOSTNADERNA I SCHACK MED

INPLASTNING I TUB NÄR KOSTNADERNA STIGER BRANT ÄR GALLRINGEN BLAND KOSTNADERNA DET ENDA SÄTTET ATT HÅLLA EKONOMIN I STYR. ELINA ANTTILA OCH JARI KOIVUSAARI I PÖYTIS FÖDER UPP DIKOR OCH ALLT FODER BALAS. SENASTE SOMMAR BYTTES KOMBINATIONSBALAREN TILL EN CLAAS 355 COMFORT-BALARE OCH ELHOS 2020 ACI-TUBINPLASTARE. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN

MED EN PLASTRULLE PLASTAR MAN IN CA 50 BALAR med tubplastaren, d.v.s mer än dubbelt jämfört med enskild inplastning.

Jari Koivusaari konstaterar att plastinbesparingen var den största orsaken till bytet av metod. − Vi balar årligen 3000-4000 balar, varvid plaståtgången är ansenlig. Vi använder nu åtta varv med plast, ty vi vill använda en del av den inbesparade plastmängden för att säkra fodrets kvalitet. Inget ensileringsmedel användes i fodret. − EN STABIL OCH ENKEL KONSTRUKTION gjorde att vi valde Elho. Exempelvis alla hydraulikdelar är standardvaror, största delen av delarna får man i den närmaste hydraulikaffären. Detta är en viktig egenskap, ty mitt i foderarbetet 52 • ÅKER BIRKA • 2/2009

har man inte tid att börja vänta flera dygn på reservdelarna.

Vid intervjutillfället hade man plastat in 2600 balar med inplastningsanordningen, och inga som helst problem hade förekommit gällande maskinens funktioner.

En person klarar av att sköta transporten och inplastningen av balarna. Med fjärrstyrningen i traktorhytten skötes en del av inplastarens funktioner, och man behöver endast stiga ut från hytten för att byta plastrulle.

Lombardins tvåcylindriga dieselmotor är en ekonomisk kraftkälla. Jari berättar att förbrukningen är så pass liten, att man vill glömma tankningen. Inplastningsanordningens framhjul har styrning, med vars hjälp man kan köra längs balraden.

2

3

EN PERSON KAN SKÖTA TRANSPORTEN AV BALARNA OCH INPLASTNINGEN.

1 Elho 2020 ACI är en snabb maskin. Med en frontlastare hinner man inte lasta så mycket som maskinen hinner plasta in.

2

Lagret med balar i tub hålls snyggt.

3

Jari Koivusaari vid Elho tubplastarens styrare.

4 Claas 355 slukar höet med fart. Elina Anttila berättar att IsoBus underlättar balningen.

4

− VI KÖR HEM ALLA BALAR. Det är naturligtvis lätt, emedan

största delen av åkrarna ligger runt ladugården, men även från de längre bort belägna arrendeåkrarna körs balarna hem, berättar Jari. − På vintern behöver man inte transportera balarna långa sträckor i dåligt före. Det går åt ett tiotal balar per dag.

Balarna körs med en transportvagn, gjord av en gammal långtradares släpvagn, som rymmer 17 balar. Hopsamlingen av balarna även från de närliggande åkrarna gör hopsamlingsarbetet mycket snabbare och minskar körandet på åkern.

Elina och Jari ville inte avstå från rundbalarna på grund av att de var lätta att hantera. Det går lätt att sälja maskinerna, om man vill upphöra med kreatursskötseln, men det är svårare att hitta ny användning för silorna. Tubinplastningen är verkligt snabb och ett ballager kan göras nästan var som helst. Man hinner inte med traktor och frontlastare lägga så mycket balar i tuben, att maskinen inte skulle hinna plastat in dessa.

Det är lätt att ta balarna från tuben, emedan plasten brister snyggt vid fogplatsen. Den följande balen börjar inte heller värma sig lika lätt som stukans eller silons bröst, ty man vidrör inte denna och den blir tät. En fördel med tubinplastningen är även den snygga omgivningen. Efter det att man tömt ballagret finns det ingen plast eller annat skräp kvar på platsen.

Den förra balaren var även av märket Claas, varför det var helt klart att det skulle komma en balare av samma märke till gården.

Arbetsfördelning på åkern är helt klar: Elina balar, Jari sköter inplastningen och transporten. Den nya balaren har enligt Elina varit en ypperlig anskaffning. − Manövreringen är lätt via IsoBus, alla funktioner skötes med en knapptryckning. På Comfort-modellerna är trycket i bakluckans cylindrar automatiskt. Datorn kör in det rätta trycket, och man behöver inte göra detta skilt med en spak.

Speciellt iögonfallande var balarens renhet, fast denna granskades mitt under arbetet. Båda sidorna är raka och öppna, och där finns inga hörn eller knutar, där det lösa höet skulle kunna fastna.

Maskinen har förutom kedjesmörjning även centralsmörjning.

Balningsanordningens lager smörjs från fyra nipplar, som är placerade på olika ställen i anordningen, varifrån fettet pressas via egna plastslangar in i lagren.

På gården balades just den andra skörden och strängen var ansenlig efter den 3,2 meter breda slåtterkrossen. Balarna var täta ända in till mitten. MPS-segmentet i RCC-modellens balningskammare, d.v.s. de tre valsar som svängs in i balningskammaren, börjar genast från början rotera balen, varvid balen packas bättre. Idèn har varit att till balaren söka den variabla balningskammarens egenskaper men med en enklare konstruktion.

Vi vägde i fullfodervagnen en bal vars hö hade slagits föregående dag. Vågen visade 795 kg, varför idèn verkar fungera.

Fördelen med valsbalaren är ytterligare den att balarnas storlek hålls jämn, varvid den inplastade tubens yta hålls jämn. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 53

EFFEKTIVT MED FJÄRIL DE ALLT EFFEKTIVARE SKÖRDEMASKINERNA BEHÖVER ALLT EFFEKTIVARE SLÅTTERMASKINER FRAMFÖR SIG I SKÖRDEKEDJAN. FÖR DETTA KAN JF-STOLL ERBJUDA DEN EFFEKTIVA GX-SERIENS BAKSLÅTTERFJÄRIL, OCH FÖR DENNA ÄR SB-SERIENS FRONTMASKIN ETT LÄMPLIGT SÄLLSKAP. KOMBINATIONEN HAR EN ARBETSBREDD PÅ 8,6 METER. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN

SIBBOBON Karl-Kristian Jensen skaffade

en bakslåttermaskin till senaste säsong, frontmaskinen skaffade han redan för ett par år sedan. Tidigare använde han enbart en bogserad JF hydroflex-modell, men Jensen skaffade frontmaskinen för att öka slåttereffekten. Småningom mognade tanken på att öka slåttereffekten ytterligare. Det enklaste var att skaffa en tvåsidig maskin bakom, emedan frontmaskinen redan fanns.

54 • ÅKER BIRKA • 2/2009

− Det var klart att han skulle hålla sig till samma märke, det är något av ett släktfel.

Vi har alltid haft JF:s maskiner, så länge jag kan minnas, konstaterar Karl-Kristian. − Det fanns inget behov att byta märke nu heller. Maskinerna har fungerat bra, och inga onödiga reparationer har man behövt utföra.

Jensen har mjölkproduktion och slåttermaskinen har skaffats såväl för eget som för entreprenadbruk. Senaste som-

mar vid intervjutillfället hade han slagit 400 ha med maskinen och ca 50 hektar var ännu oslaget. Entreprenadslåttern har ökat från år till år, senaste sommar var den totala slåtterarealen 300 ha. Det egna fodret skördas med JF-vagnshack. − FJÄRILEN ÄR LÄTTARE att använda jämfört med kombinationen front- och bakslåttermaskin. Maskinen svänger på en gång och avståndet mellan skäraggregaten är kortare, varvid körningen i vändtegarna är lättare. Normalt slår jag ett varv runt skiftet, varefter jag börjar slå fram och tillbaka.

Med bakmaskinen kan man slå endera med båda eller enbart det ena skäraggregatet per gång. Bakmaskinen kan kopplas till den manuella hydrauliken med de i bakdelen befintliga handventilerna sålunda, att båda skärhuvudena manövreras med en spak vid lyftning och sänkning. El-

1

2

4

MASKINEN VÄNDES PÅ EN GÅNG OCH AVSTÅNDET MELLAN SKÄRHUVUDENA ÄR KORTARE, VARVID KÖRNINGEN VID VÄNDTEGEN ÄR LÄTTARE 3

ler så, att de båda sidorna manövreras separat med egen ventil. − Min egen traktor är försedd med elmanövrerad hydraulik, varvid jag ställt in en två sekunders lyfttid för båda sidorna.

De är båda under sin egen knapp, varvid när jag slår kilar vid behov kan lyfta upp vilken sida som helst.

På själva maskinen finns en mekanisk lyftbegränsare, som hindrar sektionerna att lyftas för högt när maskinen är igång.

Vid ändring till transportläge lösgörs begränsarens låsning och skäraggregaten lyfts i höjden.

DET GÅR SNABBT ATT BYTA BETTEN.

Med ett för ändamålet gjort verktyg pressas bettets hållare ned, det gamla bettet tas bort och ett nytt läggs i stället. Detta tar en halv minut. När det är lätt att byta bett, blir detta även gjort, vilket även märks på slåtterresultatet.

Under knivbalken finns breda stenskydd, vilka täcker hela undre sidan av balken. Tack vare den nya låga konstruktionen och det helt jämna bottnen går det bra att slå med kort stubb. Tack vare den nya konstruktionen och mittupphängningen löper knivbalken bra på stubben, och försöker inte plöja marken ens på mjuka åkrar.

De nya avlånga HD-tallrikarna för jämnt höet till krossen, vars polyetenfingrar effektivt hanterar materialet. Krossen är effektiv. Fastän vädret var svalt vid intervjutillfället, var det en tydlig skillnad i strängarnas färg, när det mellan slåttern hade gått en dryg timme.

De båda slåtteraggregaten är skyddade med utlösningsanordning, som tillåter skärhuvudet att vända sig snett bakåt. Rörelsen är begränsad så att kraftöverföringsaxlarna inte hamnar i en alltför brant vinkel.

Jensen är nöjd med sin anskaffning.

5

1 Det går snabbt att byta bett, med verktyget vändes betthållaren och ett nytt bett sätts på plats.

2 Lyftbegränsaren hindrar skärhuvudet att stiga upp i alltför brant vinkel. Maskinen kan hållas igång vid vändtegarna och vid slåtter på andra sidan.

3 Det blir tre strängar, de kan även slås som utspridda.

4 Karl-Kristian Jensen slog förra sommaren 300 hektar omfattande egna och entreprenadarbeten.

5

I transportläge lyftes bakmaskinerna i lodrätt läge.

Maskinen har fungerat som väntat och arbetseffekten har ökat betydligt. − Det behövs effekt, nog är ju arbetsbredden hela 8,6 meter. Vi använder en 180 hk:s traktor och det verkar räcka till. Det får ännu komma slåtterareal till, nog hinner man slå med den här, småler han. Släkttraditionen med JF-maskinerna fortsätter på Jensens gård även i framtiden. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 55

LÄTT ATT ANVÄNDA

PICKUPEN OCH HACKEN SKULLE ÄVEN KUNNA SVÄLJA MERA.

PASI OCH NINA KORTETMAA SKAFFADE TILL FÖRRA SÄSONGEN EN CLAAS QUANTUM 4700 P -PICKUPVAGN MED ISOBUS-TEKNIK. FÖRE DETTA HADE GÅRDEN EN BOGSERAD JF-EXAKTHACK. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN 4

− ETT KÖP AV IMPULSNATUR, emedan det inte ännu var mening-

en att överge hacken. Jag blev dock intresserad av vagnen, och i och med detta startade affären, berättar Pasi. − En minskning av maskinpark och arbetsfolk är pickupvagnens fördel. En traktor och förare på åkern, en annan person och maskinen vid silon.

På gården görs foder åt köttboskapen från 40 hektar med en slåttergång från två till tre skördar per år. På gården finns stallplats för 200 djur.

1 Skörd med pickupvagn är effektivt och kräver liten arbetskraft.

PASI ÅNGRAR INTE VALET av IsoBus-tekniken, ty det är lätt att

använda vagnen och i princip sköts allt genom att trycka på en knapp. – Bara man själv vet var man rör sig: på åkern, på vägen eller vid silon. Communicatorns tydliga grafik underlättar läsningen av displayen. − Jämfört med hacken är körandet med vagnen märkbart lätttare. Man behöver inte vakta foderstrålen, man får mera sitta rak, och behöver inte hela tiden följa med vad som händer bakom. Vid körning från en lämplig sträng behöver man bara köra, vagnen fylles automatiskt.

Tillsvidare har man med vagnen kört direkt från slåtterkrossens sträng, nästa sommar blir det möjligen aktuellt att skaffa en strängläggare. Pickupen och hacken skulle även kunna svälja mera. Vid silon kan lasset tömmas endera i hög eller dras ut som en matta, allt efter förhållandena.

56 • ÅKER BIRKA • 2/2009

2 Pasi Kortetmaa har varit nöjd med sin anskaffning. Föraren behöver inte hela tiden följa med vad som händer bakom.

3

Communicatorns grafik är tydlig.

IsoBus underlättar övervakningen av vagnens funktioner. Före arbetet inleds kan man granska att alla givare är i skick, genom att köra diagnostikprogrammet. Programmet kör genom alla maskinens rörelser och kontrollerar situationen. Störningarna meddelas i Communicatorns display, där det visas var man kan söka felet.

Den vanliga användaren skulle vara helt ute med de eldrivna funktionerna utan denna typs hjälpanordning. Vid störningar kan man direkt berätta för servicekarlen vad datorn visar, varvid han har lätt att förbereda sig för situationen. •

MTT:S FORSKNINGSSTATION I RUUKKI HAR JÄMFÖRT TVÅ METODER FÖR FÖRTORKNING AV GRÖNMASSA. MAN HAR TAGIT PROVER UR STRÄNGARNA OCH ANALYSERAT BAKTERIE- OCH SPORHALTERNA.

V-Twin räfsar ihop strängar i MTT:s försök i Ruukki i somras.

V-TWIN RÄFSADE RENARE STRÄNGAR

KREATURSGÅRDAR HAR INTE nödvändigtvis tillräckligt med åkrar utan gröda att sprida stallgödseln på, och man vill också utnyttja stallgödselns näring på vallåkrarna. Vallskörd som ensileras måste å andra sidan hålla hög hygienisk kvalitet.

Vallskördemaskinernas kapacitet har vuxit snabbt. Det har också blivit allmännare att stränglägga, dvs. räfsa ihop grönmassan till större strängar. Förtorkningens roll har accentuerats, och det diskuteras mycket om de möjliga för- och nackdelarna i att bredsprida grönmassan med slåtterkrossen och därefter luckra den.

Syftet med MTT:s ensileringsförsök är att undersöka hur skördemetoden påverkar ensilagets hygieniska och kemiska kvalitet. Två metoder jämförs. Den ena, referensmetoden, är allmän i Mellaneuropa: slåtterkrossen har bredspridningsutrustning, den bredspridda grönmassan luckras efter slåttern och räfsas ihop med rotorsträngläggare före skörden. Med den här metoden tvingas man köra med traktorn på den slagna grödan.

Den andra metoden utnyttjar kamsidräfsan V-Twin, den nya strängläggaren som Elho utvecklat. Slåtterkrossens strängar får torka orörda efter slåttern. Strängarna samlas med V-Twin några timmar före skörden. Körning på grödan undviks helt och hållet.

Kolibakterier 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

Konstgödsel Referens-metod

Konstgödsel V-Twin

Flytgödsel Referens-metod

Flytgödsel V-Twin

E. coli-bakterier 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Konstgödsel Referens-metod

Konstgödsel V-Twin

Flytgödsel Referens-metod

Flytgödsel V-Twin

ENSILERINGSFÖRSÖKET UTFÖRDES vid Forskningscentralen för

jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), forskningsstationen i Ruukki sommaren 2008, och första skedets resultat har redan kommit. I första skedet mättes strängarnas mikrobiella orenheter som medelvärden av 8+8 jämförelserutor.

Referensmetodens strängar hade 2,1 och 4,4 gånger mer kolibakterier än V-Twinsträngarna, när åkern gödslats med flytgödsel respektive konstgödsel. Referensmetoden hade 3,9 respektive 3,7 gånger mer Escherichia Coli-bakterier, och 4,8 respektive 2,2 gånger fler mjölksyrabakterier. Se diagrammen.

Denna vårvinter tas prov ur ensilagebalarna. Utifrån dem ser man i vilken mån det använda ensileringsmedlet och mjölksyrajäsningen tillsammans har lyckats hålla skadlig bakterie- och sportillväxt i schack.

Det igen är en mer mångfacetterad sak. På det inverkar typen och mängden av ensileringsmedel, hur våt/torr grönmas58 • ÅKER BIRKA • 2/2009

Mjölksyrabakteriesporer 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Konstgödsel Referens-metod

Konstgödsel V-Twin

Flytgödsel Referens-metod

Flytgödsel V-Twin

san är och hur väl sammanpackad och lufttätt inplastad den är.

Analysresultaten från strängarna visar tydligare vad utgångsläget är, dvs. skillnaden i hygien mellan just dessa två skördemetoder. •

SKAFFA INPLASTNINGSMATERIALET I TID I TAKT MED ATT OLJANS OCH GÖDSELMEDLENS PRIS SJÖNK VÄNTAR SIG MÅNGA, ATT PRISET PÅ INPLASTNINGSPLASTEN SKALL FÖLJA EFTER. DETTA SKER KNAPPAST, TY PÅ HÖSTEN VAR INPLASTNINGSRÅVARORNA REKORDDYRA, OCH MÅNGA TILLVERKARE SKAR DÄRFÖR NER I SIN PRODUKTION. TEXT ANNE PENTTILÄ SENASTE ÅR VAR ett rekordår för foderen-

sileringen. Vid RaniPlast berättar man, att inplastningsmaterialet just och just räckte till för marknadens behov. − I själva verket var det en två veckors period, då lagren var helt tomma, och vi hade inte ens krympplaster för den finländska marknaden, berättar Harri Furu vid RaniPlast.

I år var plastförsäljningen i slutet av februari något efter jämfört med den normala takten. Antagligen väntade sig användarna av krympplast att även plastens pris skulle sjunka, emedan oljepriset och även gödselpriserna har sjunkit. Beklagligt nog stämmer inte denna ekvation då det gäller krympplaster, säger Furu. − Vi sänkte redan krympplastens bokslutsförhandspriserna med drygt 10 % från sensommarens pris. Därtill börjar nästan alla tillverkningen av krympplast i augusti-september för följande period, och förra hösten var råvarupriserna rekordhöga. − Oljepriset verkar alltid på råvarupriserna med några månaders fördröjning.

När råvarupriserna till slut sjönk, var en betydande del av den kommande sommarens krympplast redan tillverkad.

På grund av de höga råvarupriserna skar många på hösten ned sin produktion.

På vårsäsongen kan tillverkarna inte öka sin produktion från den normala takten, hur de än skulle önska. − Plasten endera tillverkas eller inte, och farten är alltid densamma. Om det på sommaren blir brist på varan, så sjunker

priset åtminstone inte. Därför lönar det sig inte att dröja med anskaffningen.

VID ANSKAFFNINGEN av inplastningsma-

terial bör man ge akt på några viktiga faktorer: gott UV-skydd, materialets tjocklek, limmämnena, ”bäst före”-datum samt garantivillkoren.

Solens UV-strålar gör plasten skör och ökar dess syregenomsläpplighetsförmåga. Krympplastens UV-skydd åstadkoms med ett tillsatsämne, som finns i inplastningsmaterialet. I Finland kommer det ca 85 Kilolangley UV-strålning per år, vilket inplastningsmaterialets UV-skydd i allmänhet skall tåla. RaniPlasts material har en UV-skyddsprocent på en nivå som rejält tål över 85 Kilolangley. D.v.s. fodret i en välgjord, hel bal borde vara dugligt även som överårigt.

Det lönar sig att ta reda på plastens tjocklek. Ett förspänt material är tunnare och det ryms mera på rullen, varvid det i princip går att göra flera balar med en rulle. Man bör bara komma ihåg, att vid användning av invanda antal varv, så blir den totala tjockleken mindre.

DET KAN ÄVEN KOMMA LUFT in i balen mellan de materialvarv som lossnar från sina limningar. Speciellt vårens nattfroster och soliga dagar som förorsakar variationer i temperaturen skadar lätt tätheten mellan plastvarven. Därtill strävar fukten att kapillärt komma in vid fogarna mellan

varven och lösgör ytterligare, ifall materialets limämne inte håller varven tätt fast i varandra.

I mellaneuropa användes vid foderensileringen även med planmetoden tillverkade krympplaster. Denna plast har inget lim, utan limningsegenskapen söks med en speciell ytråvara.

Emedan balen med tiden krymper litet och ändrar form, kan bristen på lim förorsaka att överlappningarna lossnar från varandra. På grund av väderleken är detta inte ett sådant problem i Mellaneuropa som i Finland.

Dessutom tillverkas planplasten genom töjning från ett smalt munstycke till önskad bredd och tjocklek. Ett material som töjts i en riktning spänns endast i längdriktningen.

En plast som spänns i två riktningar, och som därtill har ett bra limämne, håller plastvarven ordentligt fast i varandra.

Ett års garanti är rätt allmän då det gäller krympplast. Det lönar sig att granska hur länge garantin är i kraft och dess villkor. I en del fal skall anmälan om dåligt material göras inom två veckor från inplastningen. I garantivillkoren kan det även finnas stränga gränser exempelvis gällande förvaringstemperaturen.

RaniPlast har tre års garanti på sitt material räknat från försäljningsdagen. Oöppnade rullar bör förvaras enligt direktiven: stående, helst i originalförpackningen, skyddade mot solljus och fukt samt i -40...+40 Cgraders temperatur. En plast som förvaras så här är duglig även följande år. •

2/2009 • ÅKER BIRKA • 59

ACKUMULATORVALLARE FÖR LÄNGRE BORT BELÄGNA BETEN NÄR BETET LIGGER UTANFÖR EN KONTINUERLIG ÖVERVAKNING, ÄR DET ALLT VIKTIGARE MED ETT SÄKERT STÄNGSELSYSTEM. DET KAN VARA SVÅRT ATT FÅ NÄTSTRÖM TILL DET LÄNGRE BORT BELÄGNA BETET. DE NYA INTELLIGENTA ACKUMULATORVALLARNA ÄR LÄTTSKÖTTA, OCH MED HJÄLP AV DEN ENERGI SOM PRODUCERAS MED SOLPANELEN, I DET NÄRMASTE SERVICEFRIA. TEXT ANNE PENTTILÄ FOTON FARMCOMP STÄNGSELARBETET KRING betet betyder fram för allt säkerhet.

Ett bra stängsel är ännu viktigare då betet inte befinner sig i gårdscentrumets, ladugårdens eller stallets omedelbara närhet.

Att ordna ström långt bort från huvudcentralen kan dock vara svårt och dyrt.

I Mellaneuropa är förhållandet mellan nätdrivna- och ackumulatorvallare i klassen 30:70, emedan husen och djurstallarna ofta befinner sig tätt intill varandra i centrum av gården och betena litet längre bort. I Finland är förhållandet det motsatta, men användningen av batterivallare ökar.

DE INTELLIGENTA BATTERIVALLARNA är effektivare och mera

lättskötta än de tidigare. Farmcomp har planerat ett helt nytt sortiment av ackumulatorvallare. Den nya konstruktionen förbrukar i förhållande till effekten mindre ström än tidigare och vallaren har egenskaper som underlättar dess användning och service.

När strömmen produceras med solpanel, kan man nästan glömma vallaren på betet för hela sommaren, dock utan att glömma övervakningen. En 20 watts solpanel kan i de finländska sommarförhållandena ladda vallarens ackumulator så, att strömmen 60 • ÅKER BIRKA • 2/2009

räcker till även för molniga dagar och sensommarens mörknande nätter. Vid solpanelanvändning behöver man inte mellanladda en ackumulator i gott skick, en regelbunden kontroll räcker.

En 20 watts solpanelserie lämpar sig speciellt för modellerna 120B och 250B Plus, men även för modellerna 160B och 180B. Ackumulatorvallaren kan monteras på en vägg eller stolpe.

Modellurvalets effektivaste 12 volts ackumulatorvallare Olli 250B Plus lämpar sig för alla djur. Vallarens största stötenergi är 2 joul och den har synnerligen mångsidiga egenskaper.

LED-pelarna visar stängslets inmatningsspänning och batteriets spänningsnivå. Användaren väljer med en knapp funktionsgraden: full effekt, halv effekt som sparar ström, ljusstyrt automatläge, där vallaren ger full effekt vid ljusa förhållanden och halv effekt i mörker, eller ljusstyrt automatläge, där vallaren ger halv effekt i ljusa förhållanden och full effekt i mörker. Strömmen koppas bort med valbrytaren.

Vallaren har även skydd mot urladdning. Vid solpanelanvändning fungerar en reglering av laddningen, som även fungerar när vallaren är stängd och skyddar överladdning i alla förhållanden.

Egenskaperna hjälper användaren att hålla ackumulatorn rätt

1

2

Ackumulatorns beräknade hållbarhet i veckor i kontinuerlig användning

Olli 30B låg/hög effekt Olli 70B låg/hög effekt Olli 120B låg/hög effekt Olli 180B Olli 250B Plus låg/hög effekt

3

1 2

Olli 250B Plus Olli 180B

3 4

4

Olli 120B Solpanelserie 20 W

laddad, hindra skador och förlänger ackumulatorns livslängd.

Mätningen av stängslets inmatningsspänning blottar jordläckage och hjälper sålunda användaren att hålla stängslet i skick. I de flesta fall sjunker inmatningsspänningen, när växtlighet rör stängseltråden eller om tråden fallit till marken.

MODELLEN 180B, som fungerar med en 12 volts ackumulator är en effektiv vallare för alla djur. Dess största stötenergi är 1,4 J. Vallaren har urladdningsskydd och ett gult blinkljus, som varnar för låg ackuspänning.

Olli 120B av medeleffekt, liten strömförbrukning 12 volts ackuvallare speciellt för häst- eller hundstängsel. Stöteffekterna är två och de väljs med en koppling i tre lägen, och som samtidigt fungerar som strömbrytare. Den största stötenergin är 0,95 J. Vallaren har urladdningsskydd och ett gult blinkljus som varnar för låg ackuspänning, samt styrning av laddningen för användning av solpanel.

De batteridrivna Olli 70 B och 30B-lådvallarna lämpar sig speciellt för flyttbara stängsel. 70B:s stöt är kraftigare, när däremot 30B:s mindre effekt ger en liten strömförbrukning och som högst upp till över fyra månaders användningstid i en följd med nytt Olli alkalbatteri.

RÄCKER VALLARENS EFFEKT? Det finns inget entydigt svar på frågan om valet av vallarens effekt. Tumregeln är: ju större, hårigare och livligare djur, desto effektivare vallare behövs. Likaså när stängslet är långt och/eller den understa tråden lågt ner och du önskar undvika att ta bort undervegetationen. En stängseltråd av god kvalitet och goda isolatorer förorsakar mindre motstånd, varvid det räcker med en vallare med mindre effekt. Och det lönar sig naturligtvis att göra stängselarbetet på rätt sätt. Kom ihåg en bra jordning! Råd får du från Farmcomp och K-lantbruksaffärerna.

HURUDAN ACKUMULATOR TILL VALLAREN? För ackumulatorvallaranvändning lämpar sig 12 volts blyackumulatorer, endera startackumulatorer för fordon eller s.k. fritidsackumulatorer. Fordonsackumulatorerna är förmånliga och

Olli-alkalbatteri 9 V 60 Ah 140 Ah 7/4 17/8 6/3 12/6

Blyackumulator 12 V 55 Ah 140 Ah 7/4 18/8 6/3 14/7 9/3,5 24/9 2,5 6,5 4/2 10/5

De uppgivna användningstiderna är uppskattningar för nya strömkällor, en gammal blyackumulators kapacitet är lägre än det nominella värdet.

Den verkliga hållbarheten varierar beroende på förhållandena och vallarens användningssätt. Ge även akt på rätt, ackumulatorbesparande användningssätt, serviceladdning med minst en månads intervaller.

dessa kan ofta köpas som begagnade. De dyrare fritidsackumulatorerna är ämnade för liten strömanvändning, ex. i husvagnar.

För användning i vallare rekommenderas en fritidsackumulator, emedan denna kan laddas ur med liten strömmängd under en längre tid tills den blir rätt tom, utan att ackumulatorns kapacitet lider av detta. En bra fritidsackumulator kan vid en liten strömanvändning med en laddning ge upp till dubbel användningstid jämfört med en startackumulator av samma storlek. Dess livslängd är alltid längre än motsvarande startackumulators.

Startackumulatorerna har gjorts för att tillfälligt ge en stor strömstyrka och det är meningen att de alltid skall vara fulladdade. Därför lämpar de sig dåligt som strömkälla för vallare. Dessa kan dock användas och användes även ofta i vallare, men då är det bra att veta följande: Om man ur en startackumulator tar litet ström under en mycket lång tid, börjar den förstöras inifrån (s.k. sulfatisering). Om den urladdas alltför mycket, kan den skadas så, att den inte längre kan laddas. Därtill urladdas en startackumulator snabbt av sig själv, ibland till och med snabbare än vad en elvallare med låg effekt förbrukar ström. För att en startackumulator skall hålla så länge som möjligt, bör denna serviceladdas i god tid innan den blivit tom och minst en gång per månad. Dess livslängd kan även förlängas genom att använda en intelligent ackumulatorladdare, som servar ackumulatorn under laddningen.

Vallarens urladdningsskydd skyddar ackumulatorn från att bli helt tom. Ackumulatorns livslängd kan dock märkbart förlängas, om denna laddas regelbundet, redan förrän vallarens urladdningsskydd bryter strömmen. Självurladdningen och en halvladdad ackumulators sulfation gäller även fritidsackumulatorerna, men betydligt mindre än startackumulatorerna. För att maximera livslängden lönar det sig att ladda även fritidsackumulatorn redan när den är halvladdad.

Solpanelen laddar ackun jämnt och tillsammans med denna kan man bra använda en vanlig startacku, fram för allt med vallarmodellerna 250B och 120B. Det är dock skäl att ladda ackun fullt innan man tar denna i bruk. Kom ihåg att ladda ackumulatorn även när man inte använder vallaren, för att den inte skall skadas på grund av självurladdning.

Några säkerhetsåtgärder: Lagra inte ackumulatorn under vintern i kallt utrymme, även för hög värme gör även att ackumulatorn åldras. Kom ihåg att det under laddningen avdunstar explosionsfarliga gaser från ackun. Sköt om ventilationen, gör inte upp eld i närheten av ackun. En stor blyacku (främst startacku) kan tillfälligt ge farligt hög ström. Kortslut aldrig ackuns poler, t.ex. genom att koppla dessa med något verktyg eller genom att röra båda polerna samtidigt! Inne i ackumulatorn finns frätande syra, varför en läckande ackumulator skall haanteras försiktigt. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 61

RÄTT KOST FÖR VARJE ÅLDER HUNDENS NÄRINGSBEHOV VARIERAR ENLIGT ÅLDER, BRUK OCH AKTIVITETSNIVÅ. SKILLNADERNA ÄR STÖRST NÄR DET GÄLLER ENERGIINNEHÅLL OCH ENERGIKÄLLOR, MEN OCKSÅ PROTEINHALTEN HAR SIN BETYDELSE. TEXT ANNE PENTTILÄ, FOTO HANNA SAVOLAINEN

LILLA JEPPE GÄSPAR STORT, den har lekt

ivrigt med syskonen och tassarna känns konstiga. Det är dags att slumra in för en stund. – Unga Jeppe har just fått upp ett intressant spår. Den meddelar sin människa att här är något som är värt att undersöka och sticker iväg in i snåren.

Fullvuxna Jeppe deltar tillsammans med sin människa i en jakt som pågår i flera dagar. Hunden är entusiastisk och orkar fint, trots att dreven kan bli långa. – Som äldre är Jeppe fortfarande i gott skick men deltar bara i några jakter per år. Ivrig är den fortfarande varje gång.

När Jeppe är senior tillbringar den helst sina dagar hemma. Den är en viktig familjemedlem och promenaderna med den egna människan är alltjämt dagens höjdpunkt, förutom mattiderna.

Lea Laitinen har haft hund ända sedan 1975. Hon jagar fåglar och besöker då och då rasutställningar, närmast utomlands, med sina hundar. Ibland blir det också lydnads- och jaktprov. Framgångar på bl.a. europeisk champion- och världschampionnivå har hon nått i synnerhet med hundar av rasen ungersk vizsla. Dessutom bedriver hon småskalig kennelverksamhet.

Just nu ingår sju hundar i Laitinens familj: tre av rasen strävhårig ungersk vizsla, två korthåriga vorstehhundar, en curly coated retriever och en korthårig dvärgtax.

– Hundens ålder och aktivitetsnivå inverkar speciellt på energibehovet. Livliga hundar som tränar aktivt och jagar behöver förstås mycket energi. Unga hundar och sådana hundar som utsätts för stora påfrestningar behöver protein av god kvalitet. Valpar behöver protein för musklerna och rätt slag av mineraler för benbyggnaden.

Laitinen arbetar för Biofarm och hennes hundar får förstås foder av företagets eget märke Jeppe.

– Tidigare fick hundarna foder av ett annat märke som var dyrare. Det var litet av en överraskning att bytet till Jeppe in62 • ÅKER BIRKA • 2/2009

te förde med sig någon förändring. Aktiivi och Aktiivi Plus passar mina jakthundar bra. Aktiivi Plus ger jag bl.a. under jaktfärder som är flera dagar långa, t.ex. vid ripjakt i Lappland. Det innehåller bl.a. korn som är mycket smakligt och ger energi snabbt.

LAITINENS GAMLA VORSTEH får Jeppe

Kana-riisi eftersom den inte längre jagar särskilt många dagar om året. Blandningen passar också hundar med känslig mage, berättar Laitinen.

– Det finns förstås hundar som är överkänsliga mot något, men det är inte svårt att utfodra en frisk och normal hund när man tar hänsyn till hundens ålder och ak-

tivitetsnivå och väljer foder utifrån det.

Tillräckligt med bra mat och motion håller hunden i skick.

– Mina hundar har i princip tillgång till mat hela tiden, det är ett sätt att undvika utfodringsstress i flocken. Under jakter får hundarna flera små ransoner under dagen.

Jeppe-serien innehåller fem olika foder.

Energin och proteinet i dem är i lättsmält form och halterna av vitaminer och spårämnen är avpassade för olika åldersgrupper och aktivitetsnivåer.

Pentu Jeppe fyller den växande hundens behov av näringsämnen, spårämnen och vitaminer. Det lämpar sig under hundens första månader upp till ett års ålder.

Det kan användas som tillskottsfoder också för hundar som är dräktiga eller ger di.

Serien innehåller fyra alternativ för fullvuxna hundar: Aktiivi och Aktiivi Plus för hundar som jagar eller annars rör sig mycket, Kana-riisi för hundar som mest håller sig hemma och Kevyt Jeppe för äldre hundar som är överviktiga eller rör sig mindre. •

%

Protein

Fett

Pentu Jeppe Jeppe Aktiivi Jeppe Aktiivi Plus Jeppe Kana-riisi Kevyt Jeppe

28 25 27 22 19

18 17 25 10,5 7,3

Lea Laitinen är intresserad av jakt och lerduveskytte. Med sig på fågeljakter har hon strävhåriga ungerska vizslan Jessi och korthåriga vorstehn Tico (t.h.).

FÖR FÖR FODERSKÖRD ABSOLUT ELHO ELHO ONLINER BALINPLASTARE Inhemsk balar-inplastarkombination från en av Europas största inplastartillverkare

• TopCut: 13 knivar • UltraCut: 25 knivar • Stora hjul, dubbelboggie - bra bärförmåga också i våta förhållanden • Unikt lagringssystem garanterar hållbarheten • Luft täta och bra hållande foderbalar

ELHO HNM 370 C SLÅTTERKROSS

ELHO NM 370 Front SLÅTTERKROSS

ELHO V-TWIN 750 STRÄNGLÄGGARE

ELHO NM 320 HYDROBALANCE 3-punktsmonterad effektmaskin

ELHO NM 320 HB FRONT - FRONTMONTERAD SLÅTTERKROSS

ELHO Pak 1010 Ett begrepp bland inplastare!

• kan köras på bägge sidor • högre kapacitet med mindre körspår

- också tillsammans med frontmaskin

Den bogserade krossens fördelar och effektivitet hög kapacitet, god körkomfort och HydroB avfjädring • Frontmonteringen möjliggör tallriksbalkens fria, åkerytans följsamhet och väjer för hinder

• Med HydroBalance avfjädring - följer åkerytan exakt

• Med de snedställda rotorernas lyftande och flyttande rörelse rena och exakta strängar • Steglös justering av arbetsbredden • Styrande bakhjul

• lätt att använda, säker funktion och hållbar

ÖVRIGA ELHO SLÅTTERKROSSAR • Hydraulburna modeller 2,4 m - 2,8 m och Nm 750 Delta • Bogserade 2,8 - 3,2 m, slåtter på en eller två sidor

www.k-maatalous.fi

ENERGIVIRKE

DEL 4 FLISPANNOR

FRÅN SAMMA PANNA kommer värmen till

de sociala utrymmena för robotladugården med ca 70 kor, till kornas dricksvatten samt mjölkningsrobotens diskvatten. Värmen går längs kanaler även till den gamla ladugården som ligger ca 400 meter längre bort, och där man har köttkvigor och kalvar. Värmerören på väggarna värmer kvigladugården som är 42 meter lång och 11,5 meter bred. Samma kanal transporterar varmvattnet genom en värmeväxlare till den 150 kvadrat stora bostaden nära ladugården. − Tidigare hade man vedeldning, men när den nya ladugården byggdes, ville jag även modernisera värmesystemet. Ett krav var även att all behövlig uppvärmning skulle fås från samma plats, säger Laitila.

Fast kanalen med två rör är ca 400 meter lång, är värmesvinnet mycket litet. I Pannrummet kan man följa med att den utgående värmen är 70 grader och returen ca 63 grader. Även brännarens effekt räcker enligt Laitila bra. När kölden var ca -25 grader var brännarens effekt 65 % av maximieffekten.

Janne Laitila sätter värde på Ariterm MultiJets lätta skötsel och säkerhet.

SOM ENERGIKÄLLA använder Laitila flis

från den egna skogen. Flisningen sköts av en entreprenör. De första flislassen körde Laitila med släpvagn från skogen, men målet är att köra flisveden till närheten av värmecentralen, så att flisen kan matas direkt i lagret utan transporter.

Laitilas första erfarenheter av fliseldningen har varit enbart positiva. − Ifall det skulle uppstå avbrott i förbränningen, kan man blanda i torv. Detta första flispartiet var kanske lite onödigt fint flisat. Stora skruvar skulle göra det möjligt med ca fem centimeter stora bitar.

Som en fördel med användningen av flis ser han även i de skogsvårdande omständigheterna. På en gård med över 200 hektar skog har man ingen brist på energived. − När man får flisen från egen skog, blir denna samtidigt skött, varvid även skogens kvalitet märkbart förbättras.

VALET AV ANORDNING var förhållandevis

lätt för Laitila. Vid valet av Ariterm vägde denna faktor mycket, att företaget hade erfarenheter även av större värmeanläggningar. Laitila ville även att uppvärmningen skulle vara bekymmersfri och lätt att serva.

64 • ÅKER BIRKA • 2/2009

MULTIJET VAR ETT LÄTT VAL Kuortanebon Janne Laitilas nya ladugårds värmecentral i närheten av ladugården togs i användning i november i fjol.

I pannrummet finns en ny, 80 kW:s Multijet-biobrännare.

TEXT OCH FOTO KATI TUOKKO

− Nu behöver man inte själv tömma askboet. Detta sköts av en automaatisk asktömning. Jag ger även stort värde åt detta, att vid uppkomsten av problem kommer det alarm från pannrummet till mobilen, så att man kan gå dit och kontrollera situationen, säger Laitila.

Anläggningens inställningar kan lätt utföras via displayen på väggen. Där ser man även anläggningens funktion i realtid. I displayen ser man bl.a. i vilket skede stångtömmarna matar mera flis i lagerskruven och via denna till brännaren.

Lagret, i samband med pannrummet är även dimensionerat för större användning. Lagret är 11 x 9 meter och höjden

fem och en halv meter. Även pannrummet byggdes stort så att man i framtiden även kan montera in en större anläggning.

Laitila är nöjd med sitt val. Anläggningen har visat sig vara så driftsäker och lättskött som han på basen av förhandsuppgifterna även väntade sig. Uppvärmningen fungerar och han behöver inte besöka pannrummet dagligen för att kontrollera situationen.

I pannrummet monterades redan i byggnadsskedet även beredskap för utnyttjandet av egen brunn. − Förutsättningen för en egen brunn är naturligtvis att vattnet är drickbart, säger Laitila. •

Jussi och Päivi Lindberg är nöjda med att MultiJet säkert håller värmen på önskad nivå.

INHEMSK OCH AUTOMATSOTNING GAV FÖRDELAR Päivi Lindberg i Peräseinäjoki valde som värmekälla i sitt nya broilerstall Ariterm 300 kW:s Multijet-Biobrännare. Denna värmer broilerhallarna på 3000 kvadratmeter samt en ca 100 kvadrats verkstadshall.

TEXT OCH FOTO KATI TUOKKO

GÅRDENS MULTIJET är bland de första med rörligt roster. Detta möjliggör en jämn förbränning av bränslet.

Det var nödvändigt att skaffa en ny värmecentral, ty den förra, 150 kW:s containerns effekt blev för liten när den nya hallen blev färdig i oktober 2008. Valet av leverantör av värmesystemet startade med en offertförfrågan, varvid Päivi och Jussi Lindberg direkt i början gallrade bort de allt för dyra alternativen. − Ett absolut krav var även automatisk sotning, vilket märkbart underlättar skötseln, berättar Päivi Lindberg.

Före det slutliga beslutet bekantade sig Lindbergs med Antti Punkkaris 250

kW:s Ariterm MultiJet i Ylistaro. De erfarenheter som husbonden där hade av anläggningen gjorde till slut beslutsfattandet lätt. − Även detta att Ariterm var inhemsk vägde vid valet. Och naturligtvis detta, att reservdelarna vid behov fås på rätt nära håll, från Saarijärvi, berättar Päivi Lindberg.

FAMILJEN LINDBERG ANVÄNDER nu som

energikälla ved-torvpellets. I början användes bittorv som bränsle, men det var svårt att få torv av god kvalitet. Det årliga behovet av torv skulle ha varit ca 300 kubik per år. − Det absolut billigaste alternativet skulle ha varit halmpellets, ty råvaran fås från den egna åkern. Det är dock inte ännu möjligt att tillverka denna, säger Päivi Lindberg.

Broilerproduktionen kräver mycket av uppvärmningen. När de dygnsgamla kommer till uppfödningshallen bör temperaturen höjas till 34 grader, varifrån man sakta sänker temperaturen. När man tar bort broilern är temperaturen 18 grader. − Mest effekt krävs det dock i slutskedet, emedan den effektiva ventilatio-

nen speciellt på vintern är en utmaning för värmesystemet. Då blir den automatiska sotningen allt viktigare och då under den effektiva tiden sker sotningen en gång per dygn. Askan sätts i en separat behållare, som tömms vid behov, säger Päivi Lindberg.

LINDBERGS HAR VARIT NÖJDA med sin

lösning. MultiJet har gett den effekt som behövdes och det har varit lätt att sköta anläggningen. Temperaturen har hållits inom det som krävdes, och man har inte märkt variationer i värmen. Om det uppstår problem, går det genast alarm till Jussi Lindbergs mobiltelefon. − I början fick vi även en god handledning i dess användning. Och Ariterms servicekarl har alltid orkat vara till hjälp, tackar Lindbergs.

Lindbergs håller inte heller Ariterms brandskydd som en mindre viktig faktor.

Detta är säkrats med såväl vattenlås som fackinmatning, vilket gör att elden inte i något skede kommer in i lagersilon.

I lagersilon finns fyra stångtömmare som transporterar bränslet till pannrummet. Påfyllningen av lagret sker behändigt med frontlastare. Lagerutrymmet rymmer ca 25 kubik. • 2/2009 • ÅKER BIRKA • 65

ENERGIVIRKE

DEL 4 FLISVÄRMECENTRALERNA

PLANERA BIOVÄRMECENTRALEN RÄTT Vi planeringen av lantbrukets biovärmecentral bör man beakta många faktorer: värmebehovet, bränslet, bränslelagren samt eventuella användbara gamla byggnader.

TEXT ANNE PENTTILÄ

DET TILLBUDSSTÅENDE BRÄNSLET är ut-

gångspunkten vid val av utrustning, säger Veijo Kilkkilä vid Ariterm. − Träpellets är det mest lättskötta, som bränsleförråd lämpar sig t.ex. en foder- eller spannmålssilo. Träpellets brinner med mycket het, 1100 C-gradig låga, varför man måste säkra sig om eldstadens tålighet mot hetta. Som utrustningsinvestering är utrustningen för eldning med träpellets den förmånligaste.

Det finns många flisslag. Om du kommer att använda grov industriflis, ta reda på att lager och transportsystem är tillräckligt stabila och att de är planerade för detta bränsle.

Såväl torv, torvpellets som ex. sorteringsavfall är bränslen, som bildar rikligt med aska och askans smältpunkt är låg. − Den aska som bildas av dessa bränslen har en låg smältpunkt och askan strävar till att bilda en lava i förbränningsutrymmet. Om dessa användes mera än någon gång, rekommenderar jag ett rörligt roster som lösning i förbränningsutrymmet. Detta har visat sig vara en mycket effektiv askborttagningslösning. Det lönar sig även att förse pannan med askskruv.

BRÄNSLELAGRETS STORLEK är beroende

av hur ofta du vill fylla på: dagligen, veckovis, månatligen eller per uppvärmningssäsong. − Ifall det inte finns ett färdigt mellanlager, exempelvis en gammal lada, är det vanligen med tanke på totalkostnaden och användningsegenskapen förnuftigt att förena mellan- och bränslelagret. Hur man bygger bränslelagret är alltid en gårdsvis lösning, det finns inte ett enda rätt sätt.

Värmecontainern går snabbt och lätt att förverkliga och denna kan bytas vid byte till torv. Nackdelen med värmecontainern är att bränslelagret är rätt litet, den måste fyllas ofta. En nybyggnad kan planeras helt enligt behovet. − Även en äldre byggnad kan mycket bra lämpa sig för denna användning. Exempelvis en gammal ladugård av sten eller en plansilo som inte längre används kan vara 66 • ÅKER BIRKA • 2/2009

en idealisk plats för värmecentralen. Genom att på ett förnuftigt sätt utnyttja gammalt sparar man ofta en stor summa pengar.

DET ÄR VIKTIGT att dimensionera effekten.

Vid sträng köld blir det kallt i pörtet, om systemet är underdimensionerat. Ett underdimensionerat system ger även svårigheter om man använder mycket fuktig flis.

En fuktig flis eller torv ger dålig effekt. − En överdimensionerad utrustning är naturligtvis onödigt dyr i förhållande till behovet. Dessutom hamnar man ofta att ta den ur bruk under sommaren, emedan man inte kan ställa in den för tillräckligt låg effekt.

När man vid valet av utrustning jämför olika tillverkares offerter bör man ge akt på, att de olika tillverkarnas angivna nominella effekter inte direkt kan jämföras med varandra. Det finns inget standardsystem för bestämningen av värmepannornas nominella effekter. Tillverkarna kan själva bestämma med vilken rökgastemperatur och med vilket bränsle och med vilken smutsighetsgrad i pannan de anger effekten.

Som en följd av detta kan exempelvis de olika märkenas 60 och 80 kilowatts system ha samma verkliga effekt. Det lönar sig sålunda att fråga med vilken rökgas-

temperatur och bränslefukthalt som den angivna nominella effekten uppnås. •

ETT GÅRDSEXEMPEL PÅ VALET AV UTRUSTNING OCH DESS MOTIV: Lantbruksföretagare: Esko Tervala Hollola.

Produktionsinriktning: mjölkproduktion, ca 40 mjölkande, 2x3 autotandem mjölkningsstation.

Byggnader som skall värmas upp: Huvudbyggnad, andra bostad, ladugårdens behov, även tvätt vid mjölkning.

Bränsle: Skogsflis, råvara från egen skog, flisningen köptjänst.

Bränslelager: Ca. 300m³, flisning en gång per år, lämpar sig för kreatursgårdens arbetsrytm, flisen in i lagret under den torra tiden.

Värmecentral: Flistransport med två skruvar, brandsäker baskonstruktion.

Effekt: 60 kW, modulerande effektreglering, utrustningen i användning hela året.

Säkerhet och alarm: GSM-alarmsystem, 3 x bakeldsskydd.

Huvudplanerare: Alpo Jokela, ProAgri Häme. Häme.

DET KAN BLI DYRT ATT PRUTA PÅ BRANDSKYDDET I FINLAND BRINNER i medeltal en flisvärmecentral varje dag, sammanlagt ca 300 per år. Nästan alla flisvärmeanläggningar finns i lantbruket. Det här är alldeles för mycket.

På brandskyddet inverkar bl.a. säkra utrustningsalternativ och dimensioneringar, mångsidiga släckningsanordningar för bakeld, alarmsystem (ex. GSM-alarm) samt skötsel- och servicenivån i värmecentralen.

Brandskyddet i lantgårdarnas värmecentraler bestäms för byggnadernas del av allmänna byggnadsbestämmelser.

Brandskyddsbestämmelserna (www.fkl.fi) gällande utrustningar och släckningssystem för användning av fast bränsle i värmecentraler har gemensamt gjorts upp av försäkringsbolagen. De lokala brandskyddsmyndigheterna följer i allmänhet dessa och till dessa kan man vända sig i brandskyddsärenden.

Enligt Veijo Kilkkilä skulle försäkringsbolagen ha möjlighet att främja brandskyddet även genom att prissätta försäkringarna enligt utrustningarnas brandrisk.

Det har säkert samlats brandriskstatistik under åren. •

r 12 rulla film ings n t s a l p n i t! på köpe000€) (Värde c

a1

HANDSLA !

GENA T

KÖP NU CLAAS 355 RC UNIWRAP balarinplastarkombination från K-lantbrukets vårmarknad och ladda 12 rullar inplastningsfilm i maskinen !

Kampanjen gäller till 24.4.2009 eller så länge begränsat parti maskiner räcker till! Förmånen fås inte retroaktivt. Maskinen på bilden är extra utrustad!

om gare in föregånrskördefode ning tillverk in k s a m a. i Europ

CLAAS QUANTUM PICK-UPVAGNAR Pick-upvagnar med 28-40 m3:s flakvolym och robust rotorinmatning erbjuder enorm bärgningseffekt för alla storleks- och effektklasser.

Förnyade 800-seriens högeffektvagnarna snittar fodret med 40 knivar allt kortare och av jämnare kvalitet. Claas Quantum pick-upvagnarna kan också förses med spridarvalsar bak på vagnen.

Bekanta dig nu med nya mångsidiga Quantum Iso Bus manöversystemet.

Maskinen på bilden kan vara monterad med extra utrustning.

www.k-maatalous.fi

Förnyad balar-inplastar-kombination CLAAS ROLLANT 355 UNIWRAP • täta balar och supersnabb inplastning • effektiv Roto Cut rotor • automatiska funktions

Lätt användning med Claas Communicator manöverenhet!

NYA CLAAS LINER 2600 strängläggare • utmärkt strängform • strängen passar balaren bra • rent spår också i krävande förhållanden • ny, snillrik transmission och ramkonstruktion • hållbar konstruktion som kräver minimalt underhåll • oljefyllda rotorcentra och löstagbara pinnaxlar

CLAAS BÄSTA TOPPKVALITET FÖR FODERSKÖRDEN

EVENEMANG NU!

<

BIOPACKER I TAMMERFORS

ODLINGSPROGRAMDAG 28.7 TRADITIONELL ODLINGSPROGRAMDAG arrangeras på K-Lantbruks försöksgård i Hauho 28.7. På programmet bl.a. demon-

stration av jordbearbetningsmaskiner och möjlighet att titta på försöksrutorna.

LEMKEN-KVÄLLAR DRAR FOLK K-LANTBRUKSAFFÄRERNA har arrangerat Lemken-kvällar, där man har presenterat Lemkens jordbearbetningsmaskiner och bl.a. Solitair kombisåmaskiner. Kvällarna har lockat rikligt med besökare, t.ex. i Kouvola kom ett femtiotal deltagare, berättar produktchef Torsten Bergström.

Under våren arrangeras fler Lemkenkvällar, följ med annonseringen.

<

HÄSTMÄSSAN HEVOSET 2009

68 • ÅKER BIRKA • 2/2009

TRAFIKBESTÄMMELSER INTRESSERAR

<

K-LANTBRUKS SORTIMENT av hästtillbehör visas vid mässan Hevoset 2009 i Pirkkahallen i Tammerfors 20–22.3. Avdelningen är i D-hallen. Mässans öppettider: fredag 20.3 kl. 12-18, lördag 21.3 kl. 9–17 och söndag 22.3 kl. 10–17. Inträde: vuxna 12 € och barn 7–15 år 5 €.

EN TEMAKVÄLL om traktorer och släpvagnar i trafiken som hölls i Laakkonens bilaffär i Borgå lockade ett sextiotal intres-

DEMONSTRATION av Murska Biopacker ordnas på Tanila ridgård i Pirkkala 20.–21.3. i samband med evenemanget Hevoset 2009.

Kompostering i slang är ett nytt, kostnadseffektivt och miljövänligt sätt att göra näringsrik mull av stallgödsel. Kompostmassan kan reduceras till en tredjedel. 20.3. är demonstrationerna kl. 12, 14 och 16. och 21.3. kl. 9, 12 och 15. Köranvisning: från Pirkkala centrum mot flygfältet ca 5 km, sväng till höger in på Paunintie, och efter 2,4 km är ridcentret till höger.

K-LANTBRUK MED PÅ KONEAGRIA K-LANTBRUK DELTAR i år i KoneAgria-lantbruksmaskinutställningen. Utställningen arrangeras i Jyväskylä Paviljonki 21.24.10. 2009.

SPRUTDEMONMONSTRATION PÅ VÄSTANKVARN 2.7 FÄLTDAG ARRANGERAS på Västankvarn försöksgård i Ingå 2.7 kl. 12–16. Förutom runda genom försöksrutorna bjuds det på demonstration av växtskyddssprutor.

serade bönder, maskinhållare och övrigt fackfolk. Också skatteförändringen för paketbilar, som träder i kraft i vår, väckte intresse.

I föreläsningsdelen behandlades mångsidigt egenskaper och lagkrav för jordbruks- och trafiktraktorer samt släpvagnar. Enligt besökarnas respons var det givande att informationen förlades till en bilaffär. Bönder och maskinhållare upplevde både skatteförändringen för paketbilar och vägtrafiklagens krav på trafiktraktorer och deras släpvagnar vara viktiga för sin yrkesverksamhet.

Till sist bekantade sig besökarna med en maskinutställning i verkstadshallen. Kvällen ordnades av K-Lantbruk och Laakkonen i Borgå.

POMO HALLAR

med träkonstruktion beslut Snabbt mån! ger för

Trådlös gsnin övervak era kam 5,-) 9 (Värde 3

Pomo är vid behov ett fullständigt paket från sockel till åsplåt.

• träelementet är kostnadseffektivt • elementens färdighetsgrad är hög, bl.a. två gånger målad stående brädfodring som fasadbeklädnad • den färdiga byggnaden av träelement kan resas på en stund • lösningar för s.g.s alla bruksändamål Övervakningskamera PRO2001, 15-KW2221 • ljud och bild • ljusbehov 2 lux färg • resolution 420 pixel • funktionsradie max 50 m • bildvinkel 6 mm för 55° lins • ansl.möjl. för 4 kameror Den snabba beslutsfattarens förmån gäller då du besluter om köp senast 31.3.2009.

HÄSTSTALL OCH MANEGER Färdiga stallösningar med storelement av trä med tvättutrymme och selkammare samt med foderförråd.

EFFEKTIVT HALLUTRYMME HALLUTRYMME

Tuhti kvalitet redan med 40 års erfarenhet

WECKMAN TUHTI STÅLHALLAR Tuhti passar för många olika användningsändamål • kall lösdrift, köttnötsuppfödning, hallar, skjul, manege, verkstäder • sänkmålade, exakt dimensionerade stålbågar • tack vare bågkonstruktionen är utnyttjandegraden hög • TUHTI-stålhallarna kan också fås som isolerade

www.k-maatalous.fi

Tuhti ade soler värmei r nu till halla lpris specia .2009 3 till 31. offert! r ä beg

KÖPMANNEN

K-LANTBRUKSKÖPMANNEN PRESENTERAR SIG

BRETT SORTIMENT I BUTIKSKOMBINATION KAJ BJÖRKLÖF SOM HAR VARIT KÖPMAN I TIO ÅR TYCKER ATT KOMBINATIONEN LANTBRUK OCH JÄRN ÄR LYCKAD. HAN ÄR NYVALD ORDFÖRANDE FÖR DIREKTIONEN I RAUTIA, DÄR HAN HAR CHANSEN ATT TA STÄLLNING TILL HELA KEDJANS AFFÄRSSTRATEGIER OCH PRIORITERINGAR. TEXT OCH FOTO VESA VAINIO

KARIS JÄRN verkar på tre orter i västra Nyland och enligt tre oli-

PÅ HEMGÅRDEN NYGÅRD HAR BJÖRKLÖF ypperliga tillfällen att

ka koncept. Rautia Ekenäs är en renodlad järnaffär medan Lojo K-Lantbruk tar fasta på lantbrukshandel. I Rautia Karis samsas järn- och lantbrukssidan under samma tak, och snart kommer kunderna att betjänas i fullständigt renoverade lokaler.

– Kombinationshandeln är på frammarsch, säger Björklöf.

Den här utvecklingen har han tillfälle att dirigera från en plats i främsta ledet, eftersom han nyss har valts till ordförande för Rautias direktion.

testa sitt kunnande i praktiken. På de 50 hektaren egen åker och de 30 hektar som arrenderas odlar han spannmål. Art- och sortvalen styrs av såväl lerjordarna som Björklöfs egna preferenser.

– Jag tycker om höstsäd, därför odlar jag mycket råg och höstvete trots att utmaningarna är ganska stora.

På åkrarna växer förutom spannmål också oljeväxter som ingår i den femåriga växtföljden. Som namnet antyder är gården ny i trakten – Björklöfs farfar köpte den på 1930-talet.

En kusin till Björklöf odlar en lika stor gård på nära håll och maskinsamarbetet mellan gårdarna är intensivt. Vissa maskiner äger Björklöf, medan kusinen äger andra. Bara tröskan är samägd.

– Under de här fem åren har det gått riktigt bra att komma överens om vems tur det är att ha de olika maskinerna.

Dagens effektiva anordningar och metoden att jobba i takt med att åkrarna torkar upp gör det enligt Björklöf möjligt att kostnadseffektivt dela på maskinägandet. •

SJÄLVBETJÄNING ÄR IBLAND BÄST, tycker Björklöf. När han nu

renoverar i Karis har han därför satsat på skyltningen och på den skriftliga och visuella informationen i butiken. Det ger kunderna möjlighet att undersöka olika alternativ i lugn och ro.

– På så sätt riktas den personliga betjäningen till dem som har det största behovet av den.

Björklöf har en grundmurad tillit till jordbruket. I Karisbutiken flyttade han genast jordbruksavdelningen från ett undangömt hörn till paradplats. Trädgårdsavdelningen som lockar allt fler kunder finns strax intill.

– Min sambo har verkligt gröna tummar. Hon arbetar här i butiken hon med, det här är ett riktigt familjeföretag.

Björklöfs stora intresse för jordbruk fick sin början när han som ung var med om att sköta de 600 hektaren på Fiskars-bolagets lantbruk. När han började i butiksbranschen tillsammans med sin far var intresset för den inte lika intensivt. Nu när han axlar huvudansvaret är läget ett annat, det går inte att göra saker bara med vänstra handen.

Björklöf säger att det inte spelar någon roll för kommersen vilket språk som används. I Karis Järns verksamhetsområde och särskilt i Ekenäs talar en stor del av kunderna svenska, medan Lojobutikens kunder mestadels är finskspråkiga. Karistrakten är till övervägande del landsbygd, men närheten till huvudstadsregionen märks och innebär goda möjligheter till extraförtjänster.

Det har alltid odlats spannmål i trakten. Numera har odlingen ofta drag av bisyssla.

– Maskinparken är effektiv och då blir det tid över. Å andra sidan är det ett måste att syssla med annat vid sidan om. Ännu för några år sedan bredde sockerbetsfälten ut sig i området. Nu när den inhemska sockerproduktionen krympt har betfälten ersatts av sädesfält.

Björklöf har gått odlarlinjen på närbelägna Västankvarn i Ingå. Han var en av dem som tog initiativet till de årliga fältdagarna där.

Kaj Björklöf är också deltidsjordbrukare. På sin gård odlar han höstsäd.

70 • ÅKER BIRKA • 2/2009

FÖLJANDE ÅKER-BIRKA UTKOMMER 10.9.

D I HAUHO BRUKS FÖRSÖKSGÅR NT LA KPÅ G DA ODLINGSPROGRAM 09?

DEL UT HÖSTEN 20 AN SH ÅL NM AN SP R ET HUR SE AR INOM LANTBRUK ÖK NG NI ND VÄ AN MINILASTARNAS : KLABBPANNORNA ENERGIVEDSSERIEN

ÄM NE N BL .A .:

-&9*0/ r 56$"/0 r %0.*/"503 6QQMFW FGGFLUFO OKVU BW Lร SOJOHFO

Tucano-modellserie 320 - 330 - 430 APS - 440 APS - 450 APS Skรคrvidder 430 - 750 cm

450 eller 540 hopfรคllbart bord marknadens ledande teknik

Patenterad APS-primรคrtrรถskcylinder i Tucano 400-serien FO TMBHMร OHE Gร SF BOESB

-ZYJH IZUU BMMU Qร Sร UU QMBUT varje fรถrares drรถm

Trรถskeffekt och komfort pรฅ en ny nivรฅ t /Z EFTJHO PDI FO BMMU Cร UUSF TJLU t -FYJPO TFSJFOT TLร SCPSE 5Wร IPQGร MMCBSB CPSE Gร SMร OHCBSB 7BSJP CPSE UJMMHร OHMJHB t "MMU CFLWร NBSF SZNMJHBSF PDI UZTUBSF 7*45" IZUU t 4UBSLB .FSDFEFT #FO[ 5JFS NPUPSFS Modell Skรคrvidd, cm Effekt, hv

t 4Uร SSF TQBOONร MTCFIร MMBSF PDI CBMBOTFSBE WJLUGร SEFMOJOH PDLTร NFE GVMM CFIร MMBSF t $&#*4 TUZSOJOHT PDI ร WFSWBLOJOHTTZTUFN Gร SHEJTQMBZ t 4UPSB TJEPQMร UBS TFSWJDFWร OMJH LPOTUSVLUJPO

Claas Dominator 130 360 132

140H 390 132

150HS 420 152

Claas Tucano 320 430 204

330 430APS 440APS 450APS 510APS 570APS 490 540 540 600 540 750 258 258 279 299 235 427

Vรคlj den bรคsta passande Claas trรถskan med behรถvlig utrustningsnivรฅ.

www.k-maatalous.๏ฌ

K-LANTBRUK