ÅkerBirka0307

Åker NR 3

JUNI–AUGUSTI 2007

BIRKA

www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

Front-bakmonterad maskin eller fjäril

Effektivare slåtterkrossning

Husböndernas

entreprenadgrupp

Hästarna tycker om hösilage

MF 6497 Ett redskap för entreprenören

TVÅ GÅRDARS ERFARENHETER AV DEN LUFTASSISTERADE BESPRUTNINGEN

www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

TEMA: VÄXTSKYDD

Åker NR 3

JUNI–AUGUSTI 2007

BIRKA

En ny ladugård till julen 2008 I detta nummer bl.a.

Ny entreprenörs-MF ........................ 4 Serviceföretagare får stöd ........ 6 Erfarenheter av luftassisterad besprutning .......................................... 8 Växtskydd för stärkelsekorn .................................. 12 Comet-resultat ................................ 14 Klorofyllmätningsdagar i butikerna ......................................... 15 Input-output för oljeväxter ..... 20 Erfarenheter av att så Vega ........................................ 22 Kvalitet i livsmedelskedjan ... 24 Finska maskiner ställdes ut på Sima .......................................... 26 Maatalouspirkka 30 år............... 30 Effektiv slåtterkrossning ......... 32 Entreprenörsgrupp ställer upp .......................................... 36 Quantum-utbildning ..................... 38 Slangspridare i efterhand ........ 40 Hösilage för hästar ...................... 42 Mätning av vattenhalten i hö ........................... 44 Nyheter för stängselbyggare ............................ 46 Finlands största ladugård 2 ... 48 K-Agro byggdag .............................. 50 Gastät lagring i torn .................... 52

Byggandet av en konceptladugård kan med fog jämföras med ett egnahemsprojekt där husfabriken uppför byggnaden så långt att den är skyddad mot regn. Fortsättningen tar antingen byggarna själva eller avlönat folk hand om. Det sistnämnda alternativet är vanligare.

Ganska många av oss har fullt upp med sitt eget jobb och är dessutom mycket mer inkomna i det än i byggande.

Den som väljer ett huspaket kommer oftast mycket billigare undan än den som vill ha ett unikt hus. Också vid byggandet av ladugårdar står koncepten för bra planering och lösningar som befunnits fungera i våra förhållanden.

Standardiserade konstruktionslösningar för med sig köpförmåner. Det är vardagsrealism att också leveranstiderna sannolikt håller streck bättre om en ”stor” kund reserverar en viss leveranskapacitet.

Den som bygger en ladugård köper också arbete, och det är en stor kostnadspost. En bankdirektör som har finansierat många ladugårdsprojekt har konstaterat att budgetöverskridningarna för ladugårdar till 90 procent beror på att arbetsåtgången har felbedömts. Lika stora ladugårdar som har byggts samma år och innehåller liknande teknik kan kosta 650 000 euro på en gård och 750 000 euro på en annan.

Ett byggskede som drar ut på tiden kostar. Summan av ökade kostnader borde inbegripa också intäktsbortfallet, trots att det är svårare att bedöma. Å andra sidan kan man resonera att det inte är bråttom, eftersom besättningen inte fyller upp ladugården ännu. Många lösdriftsladugårdar är fyllda till bara 50–70 procent i början, och det tar sin tid att nå upp till full beläggning. Man skulle våga skaffa fler djur genast om man kunde vara något så när säker på när ladugården kan tas i bruk.

Om stommen sätts upp snabbt och av ett erfaret gäng sparar man in kostnader, samtidigt som felmöjligheterna minskar. Också efter det måste projektet löpa som på räls. Beställaren, huvudplaneraren, den ansvariga arbetsledaren eller byggnadsentreprenören samt varuleverantörens företrädare bildar en ledningsgrupp som planerar händelserna på bygget med minst en månads framförhållning.

Om det inledande mötet hålls tidigt på våren borde ladugården kunna tas i bruk inom 12 månader.

Helst skall den stå färdig till julen. Det gäller att börja planera i god tid, den som vill bygga 2008 har redan bråttom!

Nya lokaler i Nyslott ................... 54 Nokka-Yhtiöt 40 år ....................... 58

anne.penttila@dialogi.fi Ny slykross ........................................ 60

Förläggare • Markkinointiviestintä Dialogi Oy, PL 410, 00811 Helsinki, puh. (09) 4242 7330, fax (09) 4242 7333, Chefredaktör • Anne Penttilä, 044 502 9730, Layout • Tanja Pellikka, Försäljning av medieutrymme • Tuuli Toivainen, A-lehdet, Tryckeri • Scanweb Oy, Adressregister • Maatalouskesko Oy, Adressändringar • kupong på sidan 63, Återföring och knep • niksit.maatilanpirkka@dialogi.fi 3/2007 ■ ÅKER BIRKA

3

ssey Fergu

6497

MF 6497

Effekt och ekonomi i entreprenadarbetet Entreprenadarbetena med lantbruksmaskiner ökar märkbart och entreprenörerna satsar allt mera på maskinerna. Koneurakointi S&J Nykänen, ett entreprenadföretag i S:t Michel, bytte på vårvintern till en ny Massey Ferguson 6497-traktor. text och foton Seppo Nykänen

Företagare Jussi Nykänen berättar att det som gav fart åt traktorbytet var att den gamla började bli för liten, annars fanns det inget att klaga på den gamla traktorn.

– Redan efter den första provkörningen kändes hytten trivsam. Vi provkörde verkligen med omsorg, det blev närmare tjugo körtimmar. Först provade vi modellen 6495, vi stannade till slut för modellen 6497 på grund av att motorn hade en större slagvolym. Vår entreprenadverksamhet består övervägande av spridning av fast gödsel och kalk samt användning av pickupvagn vid foderskörden, berättar han. Åstadkommandet av ett jämnt spridningsresultat med tallriksspridare kräver på åkersluttningarna en kraftig motor. Sisus 7,4 liters Citius- motorns vridmoment stiger tack vare den extra-effektsegenskapen till 928 Nm med den största effekten på 230 hk.

Dyna-6 håller jämna varv Spridartallrikarnas varvtal bör hållas så lika som möjligt hela tiden, för att spridningsbredden inte skall variera, förklarar Jussi. Spridarens bottentransportör kan lätt regleras från hytten, allt enligt körhastigheten.

– I sluttningarna bör det finnas tillräckligt med snabbväxlar i växellådan, så att motorns varvtal inte sjunker. Dyna-6 växellådan fungerar verkligen bra, det finns tillräckligt med utväxlingar och växlandet är verkligt mjukt, vilket ger effekt åt spridningsarbetet, berättar Jussi.

Basväxeln kan vara större, varvid man på jämn åker kan

4

ÅKER BIRKA ■ 3 /2007

hålla en högre spridningshastighet och när man kommer mot sluttningen växlar man med Dynan till en mindre växel. Ifall det finns färre utväxlingar, är man på sluttande åkrar tvungen att köra på en lägre basväxel även på den plana delen, för att traktorn skall orka uppför backen utan att varven sjunker.

I transportarbeten berättar Jussi att han använder automaten, men på åkern användes i allmänhet manuell växling.

– I början var det litet besvärligt, när man inte i hytten hör motorljudet lika tydligt som tidigare och man var van vid att lyssna på varven. Nu bör man titta på varvtalsmätaren.

Datatronic gör det möjligt att följa med ekonomin Vid anskaffningen av den nya traktorn var en av de viktigaste faktorerna att hitta en ordentligt kördator ur utrustningssortimentet. Massikas Datatronic 3 är verkligen en mångsidig anordning, med vilken man kan styra hydraulik och motor samt verkligt noggrannt följa med traktorns bränsleförbrukning och arbetseffekt berättar Jussi och fortsätter.

– Jag tycker att entreprenören bör kunna prissätta sitt arbete så noga som möjligt. I detta arbete verkar Datatronic vara ett bra hjälpmedel.

I Datatronic finns en egenskap som mäter traktorns funktioner och som ger noggranna uppgifter om utfört arbete. På sex

Lasset rör sig lätt. Förutom drageffekt tas via kraftuttagsaxeln kraft till spridningsmaskineriet.

Från Datatronic fås detaljerade uppgiffter om traktorns funktioner och arbetseffekt. SDminneskortet kan vid dagens slut tas med och uppgifterna överföras till en dator. minnesplatser kan man sätta endera använda redskap eller om man utför endast ett arbete, så får man kunduppgifter som bas för faktureringen. När arbetsdagen är slut kan uppgifterna överföras till ett minneskort och med detta vidare till en bärbar eller hemdator.

Med tanke på prissättningen är upp-

följningen av bränsleförbrukningen och arbetseffekten det viktigaste i respektive arbete. Tack vare minnesfunktionen kan olika förhållandens inverkan på arbetseffekten och förbrukningen jämföras direkt. Man behöver inte längre bara uppskatta, utan man ser direkt från traktorn, hur mycket bränsle det gått i själva arbe-

tet och hur mycket under transporten. I maskinen finns färdigt en Isobus-fil, som gör att följande automatiska exaktspridare försedd med Isobus fil skaffas, så kan denna kommunicera direkt med traktorn och där finns även möjlighet att använda satellitlokalisering vid styrningen av spridningen. ■

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BÄST - De första erfarenheterna goda Den unga entreprenören är nöjd med sin anskaffning, helheten har varit tillfredsställande.

– Tidigare har man alltid skaffat en alltför liten dragare. Fastän det känts lämpligt vid anskaffningsögonblicket, har arbetsmaskinerna alltid vuxit mera. Men detta skall väl inte hända nu, maskinerna är av den storleksklassen, att det det inte längre lönar sig att förstora dessa.

Det finns tillräckligt med reserveffekt,

vilket märks på att man inte behövt ta ut allt. Detta har märkts på en skäligt låg bränsleförbrukning. Enligt Datatronic har medelförbrukningen i spridningsarbetet på åkern varit 14 l/h och i vägkörning 1622 l/h beroende på backigheten.

Spridningsarbetet har blivit avsevärt effektivare. När körhastigheten växer blir den tid som användes per lass mindre. På åkern töms lasset snabbare, emedan kraften räcker till för att rotera

spridningsmaskineriet med en större inmatningshastighet.

– Med den här traktorn kör man de följande 4-5 åren, ifall körtimmarna hålls på samma nivå som under senaste år, ca 1800 timmar per år, uppskattar Jussi.

I fortsättningen följer vi med användningen av denna traktor i olika arbetsuppgifter och går igenom dess teknik.

SERVICETJÄNSTER

SERVICE

RESERVDELAR

SERVICEFÖRETAGARE

SERVICETJÄNSTER

Reservdelarnas centrallager finns i Vanda i närheten av flygfältet.

Det är en bekant plats för eftermarknadsföringens chef Ari Mentula (t.h.) och reservdelarnas produktchef Mika Lindström

För att behövliga uppgifter och reservdelar skall finnas

På rätt

plats vid rätt tid

När lantbruksmaskinerna har blivit allt effektivare och mera automatiserade blir Lantbrukskeskos producerade service- och reen fungerande service och ett stöd för service- och reservparationsråd, felsökningsproservicen allt viktigare. Vid Lantbrukskeskos gram samt reservdelsuppgifdelsbetjäning verkar som partiaffär för reservter. Uppgifterna hålls up to daservice- och reservdelsbetjäningsenheter har te och reservdelspunkterna och delarna samt som stöd för fälman denna vår tagit ibruk nya system som serviceföretagarna har tillgång tets service- och reservdelsbettill databanken med sina egna jäning. Vid enheten arbetar12 betjänar servicen. lösenord. personer. Som kunder har man text och foton Anne Penttilä Prosessor är ett redskap för 165 enskilda serviceföretagare samt 31 reservdelsaffärer, som behovsplaneringen, som räknar för sin del betjänar lantbruksföantalet olika reservdelsbenämretagare och entreprenörer. termarknadsföringschef Ari Mentula från ningar och åtgång enligt placeringsstälAv reservdelsaffärerna är största delen Lantbrukskesko. Det är fråga om en oer- le. Denna svarar på frågorna vad – när K-lantbruksaffärer, en del privata K-re- hörd mängd såväl data som varor. I lant- – hur.

– Målet är att reservdelen skall hittas servdelsaffärer. K-lantbrukskedjans punk- brukskeskos datasystem finns ca 450 000 ter i Åbo, Kouvola, Kuopio, Seinäjoki och reservdelbenämningar. Enbart ett traktor- från närmaste punkt då, när den behövs.

Uleåborg lagrar ett större urval. Även ser- märke har över hundratusen benämnin- Leveranstiden förlängs med ett dygn om viceföretagarna håller åtminstone de vik- gar, uppskattar reservdelarnas produkt- delen måste beställas som flygfrakt från tigaste delarna i sina egna lager. chef Mika Lindström. den europeiska tillverkaren, berättar Lind– Förutom servicens tekniska stöd skoström. lar vi och tillverkar stödmaterial åt servi- Uppgifterna läggs I det närmaste alla reservdelar kommer ceföretagarna samt bl.a. uppdaterar in- i ordning endera från Finland eller från det eurostruktionsböckerna. Vi skaffar reservde- Under våren har Lantbrukskesko tagit i peiska området. Den reservdel som finns larna och levererar dessa vidare från cent- bruk ett par nya system, som ytterligare i Finland fås till leveransadressen på 24 rallagret. Dessutom arrangerar vi reserv- kommer att förbättra service- och reserv- timmar, från Europa på 48 timmar. Från delsskolning och uppehåller erforderliga delbetjäningen. Serveri är en informa- USA kommer endast några kreatursmasdatasystem, berättar maskinhandelns ef- tionskälla, dit man samlar av tillverkarna kiners reservdelar.

6

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

R

SERVICE

RESERVDELAR

På basen av de uppgifter Prosessorn ger kan reservdelar bestämmas på förhand i lämpligt stora mängder, varvid man sparar på fraktkostnaderna. På kort sikt förbättrar systemet tillgången på reservdelar, på längre sikt bestämmer systemet det områdesvisa beställningsbehovet.

– De båda systemen kommer att vara i full användning nästa vår, emedan insamlingen av basuppgifterna tar sin tid. Systemen utvecklas vidare på basen av den respons de fått, säger Mentula.

HotLine-servinummer 01053 20123 För lantbruksföretagarna är HotLine-servicetelefonen den mest synliga funktionen, som inlett sin funktion den 2.5. och fortsätter till hösten. Säsongjourerna roterar mellan rampunkterna. Från jourtelefonerna kommer man till programmen, från vilka man ser varuleverantörernas reservdeluppgifter samt reservdelssituationen i olika affärer. Servicetelefonen dejourerar vardagar klockan 17.00 – 21.00 och veckoslut klockan 9.00 – 21.00.

SERVICEFÖRETAGARE

– Speciellt under skördetiden bör reservdelen fås så snabbt som möjligt. Gårdarnas storlek växer och entreprenadverksamheten ökar, varför de arealer som skall skördas på en gång är stora och maskinerna måste vara igång hela tiden. Om t.ex. tröskan står stilla ett par dagar, kan detta betyda en förlust av en skördekapacitet på 100 ton, och den tredje dagen kan det regna...

Under tröskningstiden har även Vanda centrallager veckoslutsjour.

Maskinparken utreds Den kommande utvecklingen består bl.a. av uppdateringar av servicenätets anordnings- och program samt de användarskolningar efter säsongen, som dessa behöver.

Lantbrukskesko levererar till serviceföretagarna bärbara datorer, där behövliga kontakter och program finns färdiga. Även nya serviceföretagare bör skolas, emedan en del av lantruksmaskinsservarna går i pension.

För de nuvarande försöker man arrangera uppdateringsmässig skolning och be-

SERVICETJÄNSTER

redskap att behärska den nya datatekniken.

Man kommer även att samla in uppgifter av den befintliga maskinparken på olika områden, vilket samtidigt kartlägger servicebehovet och nätets täckning.

Med alla dessa åtgärder strävar vi att bättre kunna svara på kundernas behov beträffande reservdels- och servicenätets närtjänster. ■

Originalreservdelar till gamla Massikor Agco har lanserat förmånligt prissatta Kymppi+originalreservdelar till äldre Massey Ferguson-traktorer. Som namnet berättar är reservdelarna ämnade för ca 10 år och äldre traktormodeller.

Några slitdelar kan t.o.m finnas till 50-talets traktorer. I Finland är hela MF-parken ca 50 000 traktorer, av vilka ca 40 000 antas vara i användning.

SERVIC

BESPRUTNIN PR

VÄXTSKYDD

En luftassisterad spruta ger spelruma

Matti Riuttala i Itis skaffade sin luftassisterade Hardi spruta för sju år sedan då den nuvarande husbondens far Risto Riuttala skötte gården. Det var aktuellt att byta spruta och samtidigt ville man även byta till nyare teknik. text och foton Silja Vuori

- En ny luftassisterad spruta kändes då alltför dyr. Vi hittade en av årsmodell 1989, som var i gott skick, berättar Riuttala.

En svag vind stör inte en luftassisterad spruta Riuttalas spruta är fortfarande i snyggt skick. Den hydraulburna modellen med 1200 liters tank och 18 meter bred sprutramp har fyllt jordbrukarens behov.

– Med en luftassisterad spruta kan man spruta med en mindre vattenmängd och hårdare vind än med en vanlig spruta. Gränsen kommer nog naturligtvis även här emot, säger Riuttala. Vindgränsen för ogräsbesprutningen anser Riuttala vara 7-8 meter i sekunden.

Fastän preparatet skulle gå bra ned, så skulle samma vind lyfta upp det igen. Under sjukdoms- och växtregleringssprutningen kan det vara litet kraftigare vind emedan växtligheten är högre.

Hundra liter per hektar har enligt Riuttala varit en lämplig vattenmängd. Då räcker en tank till 12 hektar.

– Besprutningen går ganska snabbt, jag kör unge-

8

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

fär med en hastighet på åtta kilometer i timmen. Det skulle kanske gå att köra hårdare, emedan det med den luftassisterade sprutan inte uppstår luftvirvlar som med en vanlig spruta. Ibland har jag övervägt att skaffa extra tankar till traktorns frontskopa. Det skulle kanske vara möjligt att minska vattenmängden något, men det känns tryggare, när man ser litet av sprutdimman.

Fläktluftens styrka regleras i enlighet med vädret. Om det blåser hårt, använder man kraftigare blåsning.

– Blåsningsvinkeln ställes in efter vindriktningen.

Framför allt vid hårdare vind är det bra att ställa in vinkeln, vid sprutning vid bra väder behöver man nödvändigtvis inte ändra vinkeln mycket, säger Riuttala. Om det vid sprutningen är motvind, vändes blåsningen mot vinden. I normala förhållanden blåses luften rakt ned.

Mindre bekämpningsmedel per hektar En annan fördel med en luftassisterad spruta är möjligheten att bespruta med en mindre dos växtskyddsmedel. Vid besprutningar mot växtsjukdomar har man den

FLÄKTLUFTENS STYRKA REGLERAS I ENLIGHET MED VÄDRET. Den nya Hardi Commander Twin på åkern. Foto Lantbrukskesko.

största nyttan av detta, emedan preparaten är dyrare. Tack vare luften fås preparatet effektivt på växtens blad, varvid det räcker med minimimängderna av det rekommenderade.

– Mer betydelsefullt för mig än inbesparingen av preparat är dock den förlängda besprutningstiden, när man inte behöver välja väder lika noga som tidigare.

En luftassisterad spruta lämpar sig enligt Riuttala för en jordbrukare, som har mycket att spruta och som använder mycket medel mot sjukdomar.

– Den lämpar sig även för sådana som vill försäkra sig om att arbetet säkert lyckas. Många har dock svårt att motivera betalningen av tilläggspriset för den luftassisterade med inbesparade preparatkostnader för andra än för sig själv.

Riuttala har varit nöjd med Hardis funktion. Servicen har han gjort själv.

– Elektroniken är naturligtvis alltid mera utmanande, fast sprutan för övrigt är en enkel anordning. Genast i början bytte vi på den drygt tio år gamla sprutan en relè samt pumpens ventiler.

Luften hjälper till även med bekämpningsmedelskostnaderna På Lindnäs gård är den kommande sommaren den tionde besprutningssäsongen med en fläktdriven Hardi Commander.

Christian Stjernvall är nöjd med sprutan, ty förväntningarna på lägre växtskyddspreparatkostnader har förverkligats. Sprutan som är försedd med bred ramp och stor tank ger effekt i arbetet. text Silja Vuori

En använd spruta kan vara ett bra alternativ även då det gäller fläktdrivna sprutor. Det lönar sig enligt Riuttala att fästa speciell uppmärksamhet vid bommens skick.

– Tack vare den luftassisterade sprutan har preparatkostnaderna minskat med 20 procent.

Den största fördelen med den mindre bruksmängden får man vid tillväxtreglerande- och sjukdomsbesprutningar i flaggbladsstadiet samt i sockerbetor, säger Stjernvall.

Användningen av rekommendationens minimimängder ger på en gård som har mycket att spruta, prisskillnaden mellan en luftassisterad och en vanlig spruta tillbaka. För den som funderar på att skaffa sig en luftassisterad spruta lönar det sig enligt Stjernvall att räkna skillnaden mellan sprutans extra pris och de minskade växtskyddsmedelkostnaderna. För dem som kan utnyttja preparatinbesparingen, lönar det sig att skaffa en luftassisterad spruta.

Inställningarna efter traktorn – Användningen är inte speciellt krånglig. Inställningarna som måste göras i början var litet invecklade. Då var man tvungen att kalibrera flödesgivaren och mäta traktorns framfart d.v.s räkna hur många varv hjulet måste rotera på en hundra meters sträcka.

Om Riuttala nu skulle byta besprutningstraktor, skulle han vara tvungen att göra kalibreringen på nytt. För att ändra inställningarna medger han, att han nog skulle behöva instruktionsboken.

Riuttala odlar korn, havre och rybs på 140 hektar inklusive arrendemarker. På en gård som producerar utsäde finns flera sorter. Största delen av åkrarna kultiveras, men varje år plöjer han litet. 30-åriga Matti är den sjätte husbonden på släktgården.

– I lantbruket bör verksamheten förbättras och utvecklas hela tiden. Själv funderar han hela tiden på nya lösningar. Exempelvis den förnyelsebara energin intresserar mycket. Huset värms och torken fungerar redan nu med flis. Halmen skulle kunna användas som bioenergikälla i Finland, säger Riuttala.

■

En effektiv spruta utnyttjar väderleken Uppgifter om de rätta preparatmängderna var man i början tvungen att söka och fråga efter många gånger.

– Exempelvis en allt för stor mängd Terpal kan skada spannmålen. Hardi-fabriken rekommenderade för korn sex deciliter i stället för en liter och detta har fungerat bra.

Av preparat som skall sprutas i flaggbladsstadiet räcker det för många andra med 60 procent av den rekommenderade mängden, berättar Stjernvall.

Gårdens förra spruta var också en bogserad Hardi. Med en tank på 2400 liter och en 16 meter bred ramp gick sprutningsarbetet långsammare än med den nuvarande sprutan som är försedd med luftassistering, och vars tank är 2800 liter och rampen 24 meter bred.

– Då var vi ibland tvungna att spruta även i dåligt väder, men det behöver vi inte längre göra. Arbetseffekten med denna spruta är ca 10 hektar i timmen, när man räknar med förberedelsearbetena, påfyllningarna och tvättningen. Hos oss sprutar vi i medeltal 150 timmar. >> 3/2007 ■ ÅKER BIRKA

9

Den luftassisterade sprutan är ett effektivt och ekonomiskt val, när man har stora arealer att bespruta. Christian Stjernvall är även nöjd med Control 2500-anordningen, med vilken man kan ställa in den litermängd som skall sprutas per hektar.

två sprutor på morgonen. Luftblåsningens vinkel regleras kontinuerligt under arbetet. Mot- och medvind påverkar vinkeln, sidovinden har ingen betydelse. I medvind är blåsningen nästan rakt nedåt. Ju hårdare motvind eller högre körhastighet, i desto brantare vinkel blåses luften i körriktningen. Sprutningsarbetet är inte svårt enligt Stjernvall, men kräver att man sätter sig in i det. Husbonden gör själv ca tre fjärdedelar av sprutningsarbetena.

– Trycket får inte vara så hårt, att dropparna skulle träffa marken och förorsaka damm. Detta försvagar preparatets effekt.

Speciellt på sockerbetor är detta viktigt. Det första året märkte vi att effekten hade varit svagare i hjulspåren, ty de hade dammat mera, berättar Stjernvall.

Lägre hastighet och mera vatten på sockerbetor

En traktor är nästan hela sommaren framför sprutan. Hardi Commander har inte blivit för liten, fastän odlingsarealen på Lindnäs gård vuxit från 320 hektar till 500 hektar.

85 liter/ha en magisk gräns Stjernvall sprutar ca hundra liter vatten per hektar.

– Om man går under 85 liter, kan det uppstå problem. Där ligger kanske den magiska gränsen. Vid besprutning på morgonnatten i flaggbladsstadiet på en daggtäckt åker skulle det räcka med mindre vatten, men detta har vi inte försökt så mycket. I allmänhet kör vi en spruta på kvällen efter klockan nio och den andra på morgonen efter klockan fyra. Om det är bråttom, så kör vi

På sockerbetslandet använder man mera vatten och kör saktare än på spannmålsåkern. När hastigheten i spannmål är 10-11, räcker det på sockerbetorna med sex kilometer i timmen. Vatten användes 120-150 liter.

– Arealen är så pass liten, i år endast 30 hektar, att lika bra hinner man köra litet saktare än byta munstycken.

På sockerbetorna har Stjernvall använt en fjärdedel mindre preparat och inga problem har förekommit. Med ett besprutningsprogram på tre besprutningar minskar detta märkbart preparatkostnaderna.

Byte av spruta finns inte i planerna på Lindnäs inom den närmaste tiden. Den nuvarande Hardi-sprutan har enligt husbondens uppskattning kanske lika lång användningstid ännu framför sig. I varje fall kommer även nästa spruta att vara en luftassisterad. ■

Spåren efter en het sommar Ogräsbekämpningen i stråsäd lyckades bra i fjol. Den torra heta sommaren gynnade svinmålla (lergräs), som på många ställen kom upp en gång till före midsommar. Om ogräsbekämpningen hade skett före det var mållan grön ännu vid tröskningen.

Den varma hösten fick också de höstgroende ogräsen att växa. Om stubbåkrarna inte behandlades med glyfosat före sådden kan det vara skäl att använda ett preparat som är tillräckligt effektivt mot baldersbrå.

– Direktsådden har fört med sig också nya problem, dvs. gräsartade ogräs på åkrar med stråsäd. I Finland säljs det just nu inte ett enda preparat mot t.ex. timotej i stråsäd, och sådana är inte heller att vänta på ett par år. Ställer gräsen till med problem så är det bra att plöja åkern emellanåt, säger försäljningschef Lasse Matikainen vid Berner.

Vallarnas tillväxt hejdades i fjol av högsommartorkan och hettan. Följden var att vissa ogräs med djupgående rötter, som gårdsskräppa, tog vara på det utrymme som vallväxterna inte lade beslag på.

10

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

– Många lät också bli att plöja äldre vallar för att vara säkra på att få en vallskörd nästa år. I äldre vallar brukar det finnas mera ogräs än i unga, så det är bra att tänka på bekämpningen.

Enligt en MTT-prognos kommer det att finnas mer häggbladlöss än vanligt i Egentliga Finland, och de kan behöva bekämpas. Fjolårets rekordstora rybsareal kan ha ökat också stammarna av skadeinsekter i rybs. Det är bra att ge akt på växtbestånden i god tid, även om man inte vet säkert hur stammarna förändrats.

När det gäller sjukdomarna i stråsäd kan hotet i sommar bli mindre än under genomsnittliga år.

– I de torra förhållandena spred sig växtsjukdomarna inte på samma sätt som i allmänhet, så det finns mindre mängder sjukdomsalstrare också i växtresterna på åkern.

Försommarvädret får stor betydelse. Å andra sidan sprider sig mjöldagg och rost med luftströmmarna, och de föregående åren har ingen inverkan på hur allmänt de förekommer, berättar Matikainen.

Exceptionellt lång besprutningstid

Cantor och den rena melodin Det nya Cantor erbjuder ett starkt alternativ till ”hormoner”.

Cantor med två aktiva substanser gör bekämpningen av ogräs i stråsäd lätt, effektivt och förmånligt.

Dessutom är Cantors brukstid lång: Du kan välja den lämpliga besprutningstidpunkten från bestockningen fram till stråskjutningens 2-nodstadium.

Nyckelegenskaper för Cantor ● ● ● ●

låg bruksmängd 0,4 – 0,6 l/ha (förpackningsstorleken 3 l = 6 ha) god effekt vid svalt väder, redan vid + 5°C löser sig snabbt eftersom i vätskeform två aktiva substanser som kompletterar varandra vid ogräsbekämpningen: florasulam och 2,4-D ● synnerligen förmånligt

Fråga din handelsman!

VÄXTSKYDD

Hektolitervikten avspeglar skördekvaliteten på ett helhetsbetonat sätt. Hög hlvikt anger att kärnorna är fullmatade. Hlvikten påverkas också av kärnornas skalhalt, form och storlek, vilket gör att den i vissa fall är en lite inexakt måttstock för kvaliteten.

Hög stärkelsehalt leder till ett gott stärkelseutbyte. Svenskarna har räknat ut att när bruksmängden är 150 000 ton betyder 1 % höjning av råvarans stärkelsehalt 750 m3 mera ren etanol.

Det är med andra ord lätt att förstå att hög stärkelsehalt hos råvaran är en värdefull egenskap för industrin. Hl-vikten och stärkelsehalten kan alltså ange lite olika saker, men sammantaget kompletterar de bilden av skördens kvalitet.

Växtfysiologiskt uttrycker mängden stärkelse hur mycket assimilationsprodukter som har bildats och hur väl plantan har flyttat över dem till kärnan. Den är därför synnerligen användbar som kvalitetsmätare. Ribban

att satsa på ett starkt växtbestånd. Med de hjälpmedel som finns i K-lantbruksaffärernas mätkiosker kan man uppskatta skördepotentialen och samtidigt hitta tecken på eventuella begynnande sjukdomsangrepp.

Om växtbeståndet är starkt och sjukdomstecken syns kan det vara på sin plats att spruta t.ex. 0,5 l Sportak/ha tillsammans med ett ogräspreparat. I det här tillväxtstadiet är det tveksamt vilken effekt stråstärkare har. Terpal kan man ändå ge redan i 2-nodsstadiet. Terpal och Cerone skall man i princip inte blanda med ogräsmedel.

Den egentliga sjukdomsbekämpningen sker i flaggbladsstadiet. Långtidsverkande medel, t.ex. Comet Plus ensam eller i par med Sportak, är ett effektivt alternativ. I teorin kan sen bekämpning skydda också axet och strået mot både mögel och sådana svampar som får växtbeståndet att förfalla.

Det är lättast att blanda stråstärkare i sjukdomsmedlet. Terpaldosen kan vara 0,5-1,5 l/ ha beroende på sort. För de stråstyvaste sex-

Högre

stärkelsehalt för stärkelsehalten måste i alla fall läggas sortvis. De bästa sorterna ger en flera procentenheter högre stärkelsehalt än de svagare; 60 % stärkelsehalt i t.ex. Edel är därmed inget tecken på stor framgång.

Sjukdomar angriper stärkelsen Växtsjukdomarna naggar effektivt plantornas assimilationseffekt i kanten så att mängden stärkelse som uppstår i växtbeståndet minskar. Det är alltså klart att sjukdomsbekämpning inverkar på skördens stärkelsehalt. Att bekämpa växtsjukdomar ingår därför i den elementära odlingstekniken för stärkelsekorn.

All sjukdomsbekämpning börjar med att utsädet betas. Betning förbättrar grobarheten och skyddar broddarna. Vissa betningsmedel har också samma inverkan som stråstärkare och stöder plantans tidiga utveckling.

När man väljer besprutningsstrategi är principen enkel: det är värt

12

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

i kornet Viljan att ta goda skördar är något jordbrukarna har i ryggmärgen. Bra så, eftersom det finns en ödesgemenskap mellan mängd och kvalitet: god skörd – god kvalitet.

Skörden mäts i kilogram, för att bestämma kvaliteten behövs fler mätare beroende på slutanvändaren.

Stärkelsekornets kvalitet

bedöms utifrån hektolitervikten och stärkelsehalten. text Tapio Lahti

radssorterna räcker det med 0,7 l/ha, medan de stråsvagaste kan ges 1,5 l/ ha. Tvåradssorterna klarar sig oftast med dosen 0,5 l/ha.

Växtskyddet höjde stärkelsehalten Jordbrukarna har undrat hur man skall finjustera sjukdomsbekämpningen enligt sort. I K-gruppens material från 2002-2005 har sjukdomsbekämpning överraskande höjt stärkelsehalten i korn nästan lika mycket oavsett sort. Skillnaden mellan olika år har varit avgjort större (Bild 1). I teorin gagnas de mest sjukdomsmottagliga sorterna mest, men vädret under växtperioden avgör sist och slutligen bekämpningsbehovet och strategin.

I försöksgårdens material steg stärkelsehalten genom sjukdomsbekämpning med i genomsnitt 0,4 % i Edel, 0,5 % i Arve och 0,4 % i tvåradssorten Maaren. Då skörden av Edel samtidigt steg med ca 600 kg/ ha betyder den här totala förbättringen omvandlad till etanol ca 200 l/ha.

I MTT:s studie har en kombination

av sjukdomsbekämpning och stråstärkare höjt stärkelsehalten i sexradskorn ännu mer, med 0,8-1,5 %. Hl-vikten reagerade klart mer än stärkelsehalten på sjukdomsbekämpning. Hl-vikten för Edel steg tack

vare sjukdomsbekämpning med i genomsnitt 1,3 kg (Bild 2).

I undersökningen ISO-VILJA 2006 sprutade nästan 90 % av de jordbrukare som nådde upp i den bästa skördeklassen

mot sjukdomar bara en gång. En femtedel av jordbrukarna i samma skördeklass sprutade två gånger. Det här är ett bra rätttesnöre för kornodlingen. ■

Sjukdomsbekämpningens inverkan på stärkelsehalten i Edel korn 2002-05

Sjukdomsbekämpningens inverkan på hl-vikten i Edel korn 2002-05

K-försöksgården

K-försöksgården

65,5 65 64,5

63,5 62,95

63

63,7

62,55

62,5

65 obehandlat sjukdomsbekämpning

63,1

62

61 2003

2004

2005

medelvärde

65,4

64,9 64,4

64,3

64,1

obehandlat sjukdomsbekämpning

63,4

63

61,5 2002

65,1

% 64

62

61

66

66

64,1

63,9

67,4

67

64,3 64,3

64 %

68

65,25 64,85

62,6

60 2002

2003

2004

2005

medelvärde

Baldersbrå

Ett lågdosmedel med bred effekt, för användning i vår- och höstsäd samt i skyddssäd för klöverfria vallar.

Maskros

Svinmålla

Dån

I år finns det vinstkuponger gömda i Expressförpackningarna. Upphittarna får i pris 5 jaktresor till Ösel (Saaremaa) i Estland och 50 fina jaktryggsäckar.

På programmet vildsvinsjakt, fiske och avslappnad stämning.

Välkommen i Express-affärer till K-Lantbruk

VÄXTFÖRÄDLING

Goda resultat med Comet DEN AKTIVA SUBSTANSEN I F 500

Strobilurinerna lanserades i Finland 1998. Trots att alla Verkar på bladets ovansida

strobiluriner hör till samma

Inne i bladet

kemiska grupp och har samma

Verkar också på bladets undersida

verkningssätt när det gäller svampsjukdomar i stråsäd finns det stora skillnader mellan

fysiologiska verkningarna. Det konstaterar Peter Löfgren som är kommersiell direktör på BASF Sverige.

dem beträffande funktion och Effekt mot olika sjukdomar

verkningssätt. text Anne Penttilä, bilder BASF

Den aktiva substansen i både Comet och Comet Plus är pyraclostrobin, som är en strobilurin. Comet Plus innehåller dessutom fenpropimorf. Båda preparaten kan användas i tankblandningar som skräddarsys för olika situationer.

– Det finns tydliga skillnader mellan strobilurinerna när man ser till hur bredverkande bekämpningen är, spridningen i plantan, den läkande effekten och de växt-

– När man studerar hur bredverkande olika strobiluriner är mot sjukdomar bör man undersöka effekten per gram aktiv substans. Ibland är det svårt, eftersom inte alla strobiluriner fås överallt i form av rena produkter och somliga inte finns på marknaden i vissa länder, anmärker Löfgren.

Den opartiska brittiska organisationen HGCA (Home-Grown Cereals Authority) har våren 2007 fastställt den effekt som några rena strobiluriner har mot de viktigaste sjukdomarna i vete; se tabellen här invid.

Orsaken till att alla strobiluriner har

Kornets bladfläcksjuka Halvfältsförsök, de första symtomen synliga 6 dagar efter infektionen Effekt, %

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Amistar Acanto Comet -1

2

Dagar före och efter infektionen

14

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

5

svag effekt mot svartpricksjuka i höstvete är att sjukdomens resistens mot strobiluriner är vida spridd på de brittiska öarna.

I varje fall visar tabellen tydliga skillnader mellan olika strobiluriner när det gäller hur bredverkande preparaten är.

Samma sak gäller korn, men skillnaderna är inte lika framträdande – och då är det alltså fortfarande verkan per gram aktiv substans som jämförs. Undantag utgör kornrost, mot vilken azoxystrobin har mycket god effekt, samt sköldfläcksjuka på korn, som azoxystrobin åter har relativt svag effekt mot.

Spridning och varaktighet Pyraclostrobinets förmåga att tränga in i och sprida sig i plantan är unik bland strobilurinerna. Efter besprutningen lagras pyraclostrobinet i vaxskiktet på bladets ovansida och på undersidan av bladet. Ur de här förråden sprider sig den aktiva substansen långsamt genom diffusion på bladytan och inne i bladet – men inte i ledningssträngarna som de egentliga systemiska preparaten.

– Åtta dagar efter besprutningen kan man fortfarande hitta 90 procent av pyraclostrobinet på bladytan, det ställe där alla sjukdomsinfektioner och skador börjar!

Därför skyddas bladets alla delar och inte bara bladspetsen effektivt och långvarigt, berättar Löfgren.

Just pyraclostrobin har en kraftig läkande effekt också när besprutningen för-

Strobilurinernas effekt mot de viktigaste svampsjukdomarna i vete

Azoxystrobiini (Amistar, Amistar Duo) Picoxystrobiini (Acanto, Acanto Prima) Pyraclostrobiini (Comet, Comet Plus) Trifloxystrobiini (Stratego)

Svartpricksjuka

Brunfläcksjuka

Rostsvampar

x

xxx

xxx

x

xx

xxx

x x

xxxx xxx

xxxx xx

Inom parentes anges namnet på preparat där den aktiva substansen ingår. x =svag effekt, xxxx = mycket god effekt.

HGCA, Storbritannien.

ODLINGSPROGRAM

Comet har positiv effekt också på havrens stråstyrka, vilket minskar risken för liggsäd.

Klorofyllmätning hos K-lantbruk i sommar

Kioskerna står hela tiden till tjänst

Lantbrukare Sigfrid Eriksson från Örsundsbro i Sverige har använt Comet med stor framgång.

I sommar finns det Odlingsprogram-kiosker

dröjs litet. Figuren här intill anger resultaten från ett försök där man har kontrollerat både infektionstidpunkten och besprutningen noggrant. Alla strobiluriner som deltog i försöket hade självklart god effekt mot kornets bladfläcksjuka när de sprutades i förebyggande syfte. Comet bibehöll emellertid sin goda effekt också när besprutningen skedde en tid efter infektionen.

– Det här betyder att en gård som drabbas av kornets bladfläcksjuka efter en regnskur inte går miste om Comets effekt fastän spridningen sker så sent som fem dagar efter infektionen, om t.ex. besprutningskapaciteten är begränsad och/eller vädret inte lämpar sig för besprutning.

mätningsdagar då man kan få klorofyllhalten

Fysiologiska verkningar Det har också bevisats att pyraclostrobin ger upphov till flera gynnsamma fysiologiska verkningar i plantan. Till ämnesomsättningsverkningarna hör att kväveupptagningen och förmågan att binda koldioxid intensifieras. Tack vare det här ökar proteinmängden och biomassan i växtbeståndet, vilket leder till att skörden och tusenkornsvikten stiger.

På hormonsidan minskar stresshormonet etylen medan antioxidantenzymerna ökar. De sistnämnda stärker plantans egna försvarsmekanismer och minskar risken för tvångsmognad.

Praktiska erfarenheter från Sverige Comet har gett goda resultat också i praktisk odling.

– Övergången till Comet har gett synbara pluseffekter.

Jag är nöjd med resultatet, säger lantbrukare Sigfrid Eriksson från Örsundsbro i Uppland i Sverige.

Tillsammans med åtta andra lantbrukare driver Eriksson Balingsta Lantbruk AB på ca 650 hektar. Lantbruket består av 235 hektar höstsäd, 85 hektar havre, 120 hektar korn, 75 hektar oljeväxter, 55 hektar ärt och 15 hektar vallodling.

– Jag har gått över till Comet i både höstvete och havre med mycket gott resultat. I höstvete blandar jag det med en triazol, och havren får en enkeldos på 0,15 liter/hektar i vippgång. ■

i 40 K-lantbruksbutiker. Butikerna ordnar

i sädesbestånden mätt. Samtidigt får man en skördeprognos. text Anne Penttilä

I mätkioskerna kan man mäta klorofyllhalten och få en skördeprognos samt en bedömning av växtbeståndets skick. Efter skördeperioden uppskattas näringsbalansen. Klorofyllmätningar görs från 1-nodsstadiet till axgång. Man kan även besöka kiosken utanför de egentliga mätningsdagarna och också sköta mätningen själv.

I varje butik finns det försäljare som har utbildats till sakkunniga. De hjälper jordbrukarna när så önskas, och de kan också ge en åtgärdsrekommendation som bygger på mätningar och iakttagelser och omfattar behovet av kompletteringsgödsling, stråreglering och bekämpning av växtsjukdomar.

Vid sådden bör jordbrukarna helst ha lämnat ett rejält gödslat s.k. gödslingsfönster på skiftet för att användas som grund för jämförelser. Det kan vara en 5-10 meter lång remsa som är lika bred som såningsmaskinen. Vid sådden ges det 30-50 kg mer kväve per hektar än resten av skiftet får. Mängden är inte så noga, så länge som växterna i gödslingsfönstret har tillgång till allt kväve som de kan ta upp ur marken. Om inget gödslingsfönster finns så är det ingen fara. På alla åkrar brukar det finnas ett ställe där man har kört två gånger med kombimaskinen.

För mätningen behövs växtprov från skiftet och gödslingsfönstret, uppgifter om såningsdatum och skiftets samt gödslingsfönstrets gödselgiva. För att skördepotentialen skall kunna bestämmas behövs dessutom uppgift om hur många gram växtmassan på en radmeter väger.

Klorofyllprov Plocka åtminstone 30 plantor runtom på skiftet för klorofyllmätningen. Prov borde tas på minst fem ställen. Ta prov också

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

15

Klorofyllhalten kan mätas i följande K-lantbruksbutiker: Björneborg Borgå Eura Forssa Häijää Ilmola

Kalajoki Karis Kauhajoki Kauhava Konnevesi Kouvola

Kuopio Kuortane Kyrö Lahtis Lappo Loimaa

i gödslingsfönstret. Mätningen borde ske inom ett dygn från provtagningen.

Mätapparatens minne rymmer 30 mätningar. Ett resultat som är alldeles för litet eller stort är det bäst att inte ta med. Bladet kanske inte träffade cellen helt och hållet, det fanns kanske två blad på varandra eller möjligen var bladet hopsnörpt.

Bladen borde inte heller få visa tecken på växtsjukdomar eller ljusa fläckar till följd av att lågdospreparat använts mot ogräs. Ljusa ställen ser man när man håller upp bladet mot ljuset. Det är bäst att ta prov tidigast en vecka efter besprutningen.

Klorofyllet mäts i både den normala växtligheten och gödslingsfönstret. Finns det inget gödslingsfönster så har kiosken en artspecifik jämförelsetabell över spadvärden, men mätning av egna referensprov ger alltid ett exaktare resultat.

Skördeprognosprover För skördeprognosen behövs uppgift om hur många gram den ovanjordiska växtligheten på en radmeter väger. Väg massan på minst fem ställen på skiftet. Gör mätningen så, att du klipper av all växtlighet längs marken på en 0,5 meter lång sträcka och på en lika lång sträcka på raden bredvid. Då beaktar varje prov både fram- och bakbillens resultat.

Man kan också väga proverna med hushållsvåg på åkern. Om du tar med proven till kiosken så lägg dem i förslutbara plastpåsar och töm påsarna på all luft, då håller sig proven färska

16

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Lojo Nilsiä Nivala Nurmijärvi Nyslott Orimattila

Oulainen Riihimäki Salo Seinäjoki Somero Tammerfors

längre. Mätningen bör ske inom 12 timmar från provtagningen.

Kom ihåg att anteckna också såningsdatum och utsädesmängden.

Utgående från såningsdatum bestämmer man i kiosken den värmesumma som växtligheten har fått. Från den värmesumma som växterna fått drar man av den värmesumma som åkern fick före sådden.

Klorofyll och skörd Förmågan att producera skörd är till stor del beroende av klorofyllhalten i bladen.

Kvävet har stor betydelse för klorofyll-

Tavastehus Tervajoki Uleåborg Villmanstrand Virdois Vittis

Ylivieska Åbo

bildningen. Klorofyllmätningen anger om det finns för lite eller för mycket kväve i växtbeståndet. Resultaten för det normala växtbeståndet jämförs med resultaten för gödslingsfönstret.

Det finns tillräckligt med kväve i växtbeståndet om skillnaden mellan mätningarna är 2-4 enheter. Är skillnaden större lider växtbeståndet av brist på kväve.

Då blir skördemängden eller kvaliteten svag.

Skördeprognosen räknas ut med ett datorprogram och anger vilken den slutliga skörden väntas bli utgående från växtmassan vid mätningstillfället. Om SPAD-mätskillnaden är mindre än 4 för korn, mindre än 3 för havre och mindre än 2 för vete och skördeutsikterna är goda är det värt att fundera på att använda stråregulator och sjukdomspreparat.

Med näringsbalans menas skillnaden mellan den växtnäring som tillförts åkern och växtnäringen i växtbeståndet. Av näringsbalansen kan man dra slutsatser om hur effektiv odlingstekniken är och om åkerns kulturtillstånd. Om balansen är positiv år efter år är det sannolikt att skörden begränsas av någon annan faktor än kväve, t.ex. växtskyddsproblem, brist på spårämnen, dåligt utsäde, jordpackning, fel pH-nivå eller dålig dikning.

Närmare information om ämnet, bl.a. råd om uträkning av näringsbalansen, hittar man i K-lantbruks Odlingsguide 2007. ■

Klorofyllet mäts med SPAD-mätare.

Electis bekämpar potatisbladmöglet och torrfläcksjukan även vid ombytliga förhållanden!

● ● ● ●

effektivt, avbryter uppkomsten av resistens säker lösning vid alla förhållanden utmärkt regnfasthet lyckad besprutning innehåller mangan potatisen assimilerar effektivare förmånlig brukskostnad

Aktiva substanser: zoxamid 83 g/kg, mancozeb 667 g/kg

K-Lantbruks

odlingsprogram har uppdaterats K-Lantbruks reviderade odlingsprogram finns till för att effektivt betjäna jordbrukarna inom alla delområden av växtproduktion. text Mikael Wathén

Artspecifika odlingsråd som har anpassats med tanke på vad skörden skall användas till hittar man i Odlingsguide 2007, som fås i K-Lantbruksaffärerna och finns på adressen www.k-maatalous.fi > Esitteet ja kuvastot.

Inom odlingsprogrammet satsas det dels på handböckerna, dels på utbildning av försäljarna så att de alla kan ge råd om spannmålshandeln, utsäde, gödselmedel, växtskydd och sådant som har med maskiner att göra.

Juha Siltovuori som är produktchef för odlingsprogrammet berättar att betjäningen vid K-Lantbruks verksamhetsställen har utvecklats inför den här skördesäsongen. Nu finns det kiosker för klorofyllmätning i 40 affärer och dessutom arrangeras lokala klorofyllmätningsdagar i de regioner som är särskilt viktiga för spannmålsproduktionen. Affärerna erbjuder hjälp också för uträkning av näringsbalanser för åker.

Genom den öppna rådgivningen vill man hjälpa jordbrukarna att välja lämpliga metoder och insatser, så att ekonomin och miljön hålls i skick också i framtiden.

Det ligger också i jordbrukshandelns intresse att jordbrukarna klarar sig bra.

Forskningen får fram nya sorter Kesko Lantbruks långvariga sortsamarbete med växtförädlarna och det samnordis-

18

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

ka nätverk av försöksgårdar som har skapats under de tio senaste åren resulterar i goda förädlingsrsultat. Forskningsdirektör Tapio Lahti på K-försöksgården vill peka på några nya sorter som tippas bli framgångsrika.

Det tidiga vårvetet Bjarne har kort och styvt strå samt påfallande hög proteinhalt (14,5-15,0 %). Det har också ett bra falltal som håller sig högt länge, och avkastningsförmågan är konkurrenskraftig om man ser till de andra tidiga sorterna.

Tyska Nordsaats tvåradiga kornsort Xanadu uppvisar lovande maltkvalitet, enligt provmältningar av två skördar.

Sjukdomsresistensen, avkastningsförmågan och kärnkvaliteten är bra. Xanadu

Utsädet är en kvalitetsfaktor. uppförökas som bäst och mältningsförsöken fortsätter i höst.

Holländska Agricos tidiga potatissort Arielle är en tidig och högavkastande sommarpotatis. Den är resistent mot moptopviros och klart mera resistent mot skorv än Timo. Under de två föregående åren har det importerade utsädet av Arielle sålts slut i oktober. Inhemskt utsäde är att vänta år 2008.

Ängssvingeln Revansch passar särskilt bra i nordliga vallodlingsområden tack vare sin goda övervintring och sin skördeavkastningsförmåga, som är inriktad på första slåttern.

Världsmarknaden har gynnat producenterna Den globala torkan i fjol sänkte skördenivåerna överallt, så spannmålspriserna har varit höga under vintern. Priserna har fluktuerat kraftigare än vanligt på grund av att lagren inte är välfyllda. Den jordbrukare som undviker risker säljer därför sin skörd i jämn takt under året.

Oberoende av marknadsläget är det i regel så att högklassig säd är lättare att marknadsföra än sämre vara. Därför är det allt viktigare att satsa på spannmålskvaliteten, t.o.m. på bekostnad av kvantiteten.

Utsädet är en kvalitetsfaktor. Användningen av egenproducerat utsäde är av hävd stor hos oss. Annat är det i många andra länder. Det är värt att tänka på att förnya utsädet, i synnerhet när prisförhållandet mellan utsäde och spannmål är lågt som i år.

Också utsädesodling är något som omsorgsfulla och kvalitetsmedvetna jordbrukare tål överväga. De som sysslar med uppförökning av utsäde får tillgång till nya sorter 2-3 år före andra. Kesko Lantbruk letar alltjämt efter nya partner att teckna utsädeskontrakt med. ■

Vaikutukset sadonmuodostukseen Turvaa satoa ja parantaa laatua Parantaa stressinsietokykyä • Vähentää pakkotuleentumisen riskiä Vaikutukset hormonitoimintaan

Vähentää etyleenin tuotantoa

Suurempi sato ja TJP

Enemmän proteiinia ja biomassaa

Vaikutukset aineenvaihduntaan

Tehostaa typen ja hiilidioksidin ottoa

Petita vårrybs tröskas på K-försöksgården.

Betalar sig insatserna när man odlar rybs? taxt Maarit Kari

En rybsåker i full blom kan man inte äta. En riklig och ogräsfri rybsskörd av god kvalitet Skördenivån för rybs föll brant i Finland efter anslutningen till EU, liksom också rybspriset. Skördemängdens och kvalitetens inverkan på slutresultatet minskade betydligt. Samtidigt steg den relativa kostnaden för olika insatser.

låter redan mera ätbar. Något för jordbrukaren att äta eller använda till t.ex. amorteringar blir det ändå bara av det som återstår av skörden efter att kostnaderna har dragits av. Är en bra skörd lika med ett gott resultat?

Flera års verkningstid Insatsernas lönsamhet kan inte räknas ut bara för ett år i sänder.

Att bekämpa ogräs och sjukdomar inverkar på de andra grödorna i växtföljden eller på följande odling av samma art. Behovet av att bekämpa t.ex. bomullsmögel bedöms utifrån odlingshistorien, och ogräs bekämpas också för framtida behov när man odlar förfrukter. Skördens användningsändamål spelar en viss roll den med. Åtgärdernas lönsamhet påverkas väsentligt av att behovet bedöms rätt och tidpunkten väljs noga.

Det blir dyrt om utsädet inte är fritt från ogräs och sjukdomar.

Dyrt blir det också att skicka en ogräsbemängd eller omogen

20

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

skörd för pressning, särskilt om den inte ens uppfyller kraven för mottagning. Ogräs och sjukdomar drar också ner skörden mer än man kommer att tänka på när man studerar kvalitetsavdragen.

Gödseln dyrast Den insats som är dyrast näst efter utsädet, alltså gödslingen, kan man inte ifrågasätta. Man kan däremot precisera ett skördeorienterat tänkesätt att gälla oljeskörden, precis som man vid odling av stärkelsepotatis tar fasta på stärkelseskörden. Den oljeskörd som rybsen ger stiger inte till följd av de sista skördehöjande kilogrammen kväve. I fleråriga försöksserier på fin mo i Hahkiala drog rybsen inte nytta av över 100 kg stora kvävegivor ens för totalskördens del, och genom den sämre oljehalten har oljeskörden t.o.m. blivit lidande. Rapsen behöver 10-20 kg mer kväve redan på grund av den större växtmassan.

Sammanfattningsvis: de 20 sista kilogram kväve som stödvillkoren tillåter på fin mo kostar nästan lika mycket som utsä-

Skördens värde: grundpris + olje- och ogräskorrigering

det utan att vara till nytta. I stället innebär de sannolikt mindre olja men mera bomullsmögel och liggsäd, möjligen också mera klorofyll.

800 700

Spara in på utsädet?

600

Utsädeskostnaden är avsevärt mindre för oljeväxter än för andra grödor. Det beror på den låga såningsmängden. En utsädesmängd som närmar sig 10 kg har ändå ifrågasatts eftersom ett mycket tätt växtbestånd bl.a. ökar liggsäden och bomullsmöglet. Det påskyndar också mognaden, men växttiden för rybs är inte kritisk med dagens sorter.

I goda plantsättningsförhållanden räcker en så liten utsädesmängd som 5-6 kg, men då skall man ge akt på skadeinsekter och bekämpa ogräs ännu noggrannare än annars. Det är alltså inte värt att minimera utsädet om man inte vill satsa på att växtligheten skall utvecklas väl.

500 400 300 200 100 0 2500

2000

1500

ogräs 0,8 % olja 42 % ogräs 8 %, olja 38 % ogräs 20 %, olja 38 %

Exempel på skördens värde på olika skördenivåer när priset har omvandlats på basis av olje- och ogräshalten. Ogräset får lätt större inverkan på skördemängden än på kvalitetskorrigeringen, så det har en stor ekonomisk betydelse.

Lönsammaste ”insatsen” Besprutning mot baggar och ett friskt växtbestånd tjänar inget till om skörden blir liten. Markstrukturen, sådd vid rätt tid, vattenhushållningen, en ogräsfri åker och tillräckligt med näringsämnen behövs för en bra plantsättning och tidig utveckling, som i sin tur anger skördetaket. Nyttan av att bekämpa ogräs märks mer i kilona än i kvalitetsprissättningen.

Oljeskörd, K-gruppens försöksgård 1990-99

Extensivt ger större netto? kg 850 800 750 700 650 600 550 500 450 400

Rybs Raps 0

60

100

140

kväve/ha

Kvävegödslingens inverkan på oljeskörden av rybs och raps vid gödslingsförsök på K-gården.

Insatsernas storlek sjukdomsbekämpning

För många är extensiv odling detsamma som vårdslöshet.

Vid rybsodling är vårdslöshet inte bra för ekonomin, men extensiv odling inbegriper ett brett urval av åtgärder.

En intressant tillämpning består i att höstrybs sås t.ex. i tidigt korn i juli. Då kommer plantorna upp senare och tar vara på det ökade ljuset i växtbeståndet, och efter tröskningen har det kritiska plantstadiet redan passerats. Då är det för sent att bekämpa ogräs, men också onödigt, om sädesåkern varit ren.

Utmaningen består i att hitta en lämplig såningsmetod; en pneumatisk gödselspridare kanske. På hösten fungerar växtligheten som fång- och jordförbättringsgröda även om övervintringen inte skulle lyckas.

När höstrybsen lyckas behöver den på våren bara gödselmedel och kanske bekämpning av ogräs med djupa rötter.

Och skördepotentialen är större än för vårformerna.

Något att ekoodla? utsäde

bekämpning av baggar x2

ogräsbekämpning, Butisan gödsling jordloppor/skinnbaggar

Den skriande bristen på ekoprotein inom husdjursproduktionen har fått priset på ekologiskt rybskross att stiga skyhögt.

Särskilt odling av höstrybs kan lyckas också i ekotappning.

En hyfsad skörd lönar det sig att producera till priset för konventionell rybs, om man kan sälja presskakorna som ekoproducerade. En utmaning består i att produktionen sker i nätverk för att volymen skall vara stor nog, en annan i att villkoren för produktion av ekofoder är stränga. ■

Insatsernas relativa andel i euro, när utsädesmängden är 6 kg och 100 kg kväve/ha ges.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

21

Heikki Houttu som odlar 90 hektar i Kiikas sådde under knappt tio år med två olika direktsåmaskiner. Skördenivån med direktsådden tillfredsställde dock inte. En rybsskörd på 600 kg/ha gjorde slut på direktsådden.

Houttu valde efter detta Tume Vega till sin såmaskin och som par till denna Tume CultiPack, tallriksredskap. Detta arbetspar passar bra hans sätt att odla. Målet är att få en ordentlig skörd från åkern.

På hösten gör Houttu i huvudsak en reducerad bearbetning av sina lerhaltiga åkrar, och plöjningen glöms inte heller helt bort. Denna vår har man med Vega även sått direkt på stubben utan separat bearbetning, när förfrukten bestod av korn med litet halm. Bearbetningsbehovet avgörs skilt från skifte till skifte. Speciellt efter rybs går direktsådden bra med kombinationen Vega-Cultipack, likaså sådden av höstsäd.

Som en extra åtgärd för miljöstödet valde Houttu den reducerade bearbet-

ningen. Stubbåkern är för honom fortfarande ett odlingsalternativ, men han anser att han inte kan binda sig vid denna för hela femårsperioden.

Tallriksredskapet kompletterar såningskombinationen Tume Vegas stora behållare imponerade på Houttu. Den sammanlagda volymen på en tremeters maskin är 4200 liter. Han kör hem till gårdsplanen för att tanka maskinen och de längst bort belägna åkrarna ligger 5 kilometer från gårdscentrumet.

Dessutom tilltalades han av att maskinen behöver klart mindre drageffekt än den förra direktsåmaskinen. CultiPack, som finns mellan traktorn och kombin använder han efter behov. När han sår rybs hål-

ler han tallrikarna i luften, ty de bearbetar lätt alltför djupt, när rybsen förutsätter grund bearbetning.

Såtraktorn är försedd med GPS-guidning. Han sår inte på traditionellt sätt, utan gör sådden som tegkörning, varvid han klarar sig med kortare vändtegar. Vändtegarna sår han till sist. Maskinentreprenader är Heikki Houttus andra levebröd.

Vintertid gör han åt kommunen och vägverket plognings- och sandningsarbeten, på sommaren slåtterarbeten av vägkanter och dikesrenar samt slyröjningar. Även spridning av svämgödsel har sysselsatt honom många år.

Traktorerna och husbonden är i gång hela året. ■

Den första våren med Tume Vega

Ett par steg bakåt från direktsådden

Kombinationen Tume Vega och CultiPack-tallriksredskapet kan enligt Heikki Houttus erfarenheter användas på åkrar med litet halm även direkt för sådd på stubben, såväl på våren som för höstsådden.

22

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Odlingsprogram-dag på försöksgården i Hauho 24.7

Vridprovstrågen fås på Tume under utsädes- och gödseltrattarna genom att dra i en spak.

Såsidans skivbillsutrustning är kraftigare än vanliga såbillar, billbelastningen kan regleras även under sådden. Billkonstruktionen är inte lika robust som den egentliga direktsåmaskinens, men detta har Houttu inte heller sökt.

K-Lantbruks Odlingsprogram presenteras allsidigt på undervisnings- och försöksgården i Hauho tisdagen den 24 juli. De nyaste trenderna för arbetsmaskiner kan studeras under växtodlings- och bearbetningsdemonstrationer. Nya utsädessorter, växtskyddsresultat och de verkningar som gödslingsinsatserna har kan jämföras under guidade rundvandringar på försöksfälten.

Programmet för dagen tar främst fasta på framtidens odlingsteknik och nya lösningar. Inslagen är mångsidiga, och evenemanget besöks också av jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila.

Kom med på en fackligt inriktad sommarexkursion till försöksgården i Hauho. Hör dig för om researrangemangen hos din K-lantbruksbutik.

Foderbärgningsmaskiner förevisas i Nivala 9.8 Sommarens förevisning av hö- och färskfodermaskiner ordnas i Nivala den 9 augusti. I arbetsdemonstrationerna deltar arbetsmaskiner av olika märken från K-Lantbruk, t.ex. Claas, JF och Elho, Tuhti och Multiva. På traktorsidan förevisas Massey Ferguson, Deutz Fahr och SAME.

Växt- och arbetarskyddsdagar

Houtus Vega har en startgödselbehållare bakom utsädesbehållaren. Startgödseln rinner längs rännorna till utsädessidans trattar och samma väg tillsammans med utsädet till såsraden.

Butikerna i kedjan K-Lantbruk arrangerar i vår växt- och arbetarskyddsdagar där användningen av växtskyddsmedel presenteras och råd om den ges. Maskiner och förnödenheter som behövs vid besprutningen samt skyddet i arbetet ingår i dagens tema. K-lantbruks Odlingsprogram presenteras och samtidigt går startskottet för SPADklorofyllmätningstjänsten i butikerna. De nya Massey Ferguson traktorerna och Claas tröskorna medverkar på många orter; se annonsen på sidan 59 i det här numret av Åker Birka för närmare information. Evenemangen ordnas på följande orter: Björneborg Borgå Forssa Ilmola Joensuu Jämsä Kalajoki Karleby Kouvola Kyrö Lahtis Loimaa Lojo Mäntsälä Nurmijärvi Nyslott Orimattila

8.6 1.6 4.6 6.6 8.6 1.6 8.6 8.6 8.6 2.6 7.6 1.6 8.6 8.6 6.6 28.5 7.6

Orivesi Riihimäki Salo Seinäjoki Somero Suonenjoki Tammerfors Tavastehus Tervajoki Toijala Toivala Uleåborg Villmanstrand Vittis Ylivieska Åbo

5.6 5.6 8.6 4.6 31.5 4.6 4.6 7.6 31.5 1.6 8.6 4.6 24.5 23.5 15.6 1.6

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

23

Välkommen till sommarens fackevenemang!

Evenemangskalender

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN, DEL 9

Kunden får aldrig undervärderas Det säger Citymarket-köpmannen Matti Himberg vid köpcentret Jumbo i Vanda. Han berättar att han övertygades om sanningshalten i uttrycket redan när han på 80-talet arbetade i Åbo som chef för K-gruppens lantbruks- och järnavdelning. text och bilder Anne Penttilä

LIVSMEDEL

Kundcentrering är A och O, det må sedan vara fråga om livsmedels- eller lantbrukshandel, säger Himberg och drar en sann historia från Åbotiden som handlar om en Rimitojordbrukare modell äldre.

Himberg råkade vara på plats när den sjaskigt klädda husbonden kom till K-lantbruksaffären för att förhandla om köpet av en ny Zetor. Kunden togs på allvar trots sitt yttre, och köpeförhandlingarna löpte bra tills det blev dags att plita ner faktureringsadressen i köpebrevet.

– Nej nej, jag betalar genast, sa husbonden och började hala fram sedelbuntar ur en illa medfaren väska.

– Vi höll på att tappa koncepterna, för inte användes det ju några kontanter på maskinavdelningen på den tiden heller. Vi konstaterade i alla fall att vi gör oss till åtlöje om det ute i bygden börjar sägas att reda pengar inte duger för oss.

På något sätt hittade vi ett kvittenshäfte och en stämpel så att köpet kunde slutföras enligt konstens alla regler. Nåja, en de-

24

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

talj missade vi eftersom någon såg att husbonden ute på butikens gårdsplan korkade en flaska Koskenkorva och tog sig en hutt för att fira köpet. Efter det fick maskinförsäljarna order om att ha en flaska i understa skrivbordslådan för sådana tillfällen. Även om handeln går till på ett annat sätt i dag gäller det fortfarande att respektera kunden i hela livsmedelskedjan, säger Himberg.

Kunderna avgör vad som går åt – Lantbrukshandeln var en trevlig tid. Man blev bekant med kunderna eftersom arbetet var mera långsiktigt. Somliga av dem hör fortfarande till bekantskapskretsen.

Enligt köpman Matti Himberg är de inhemska trädgårdsprodukterna ett lyckat exempel på kundcentrerad produktion.

Till exempel tomat- och potatissorterna har utvecklats enormt och man kan köpa högklassiga grönsaker året om. Prisskillnaderna har krympt i och med den goda åtgången.

Bakgrunden inom lantbrukshandeln var till nytta när Himberg blev Citymarket-köpman i Seinäjoki. Affären och producenterna ordnade ofta gemensamma jippon och kontakterna var täta. I en landsortsstad var det en självklarhet att maten skulle vara inhemsk.

Visst samarbetades det också med andra intressentgrupper, t.ex. lanserades svanmärket tillsammans med förbundet för inhemskt arbete. År –99 öppnades köpcentret Jumbo och där blev Himberg köpman. Citymarket i Jumbo är en av landets största dagligvaruaffärer.

– Fortfarande är det inhemska ursprunget viktigt, men det gäller att förse kunderna med mycket att välja mellan. På vardagarna vill de laga mat snabbt med hjälp av halvfabrikat, på veckosluten vill de kocka och pröva på något nytt.

Citymarket i Jumbo har bl.a. eget bageri-konditori och en lång betjäningsdisk med färdiglagad mat. Dessutom satsar Himberg på närmat, ett bra brödsortiment som också små bagerier bidrar till, lokala specialiteter och ekomat. Det är inte att undra på att affären har utsetts till Årets ekobutik i serien för hypermarknader de två senaste gångerna då utmärkelsen delats ut.

Utvecklingen illustreras av att när Himberg var i Seinäjoki fanns det 3 600 olika artiklar på butikens matavdelning. I dagens Citymarket är de 19 400 stycken.

Prisets betydelse har minskat – I mitten av 90-talet importerades det mycket livsmedel som inte var av lika bra kvalitet som de inhemska. Nu står sådana livsmedel för en mycket mindre andel än då. De går inte åt ens till ett lågt pris.

Konsumenterna i Finland är mera krävande och pigga på nyheter än förr och köper dyrare livsmedel.

Enligt Himberg utgör de stora utländska livsmedelsföretagen den allvarligaste utmaningen för den finländska livsmedelskedjan. Exempelvis Unilever och Nestlé tillverkar ett brett sortiment av högklassiga livsmedel.

De stora utländska livsmedelsföretagen utjör den allvarligaste utmaningen för den finländska livsmedelskedjan.

– En del av den inhemska livsmedelsindustrin, men inte hela, klarar av att svara på konkurrensen genom att utveckla specialprodukter. Jag tycker att Valio, HK och Atria har skött sig bra. De producerar inte bara baslivsmedel, i stället har de utvecklat olika produkter som tilltalar kunderna och i regel också ger en bättre marginal.

Nyckelordet är alltjämt kundcentrering.

– Det om något skyddar primärproduktionen i Finland. Producentcentrering är farlig, om man bara tar emot det som produceras och av det gör det man får. Det behövs god kvalitet i hela kedjan.

Himberg tycker att det mest brådskande enskilda behovet består i att öka produktionen av inhemskt nötkött. Den är för låg och det bjuds inte ut biffkött som efterfrågas. De inhemska trädgårdsprodukterna är däremot ett positivt exempel på kundcentrerad produktion.

– Det är positivt att livsmedelskvaliteten har stigit överlag, t.ex. äggen smakar inte längre fisk. Egenkontrollen har tilltagit på alla nivåer och spårbarheten ökat.

Också en viss motsättning mellan producentorganisationen och handeln är ett avslutat kapitel. ■

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

25

Många maskiner och mycket folk

Den vårliga lantbruksmaskinutställningen, Sima i Paris är ett rätt förvirrande spektakel för en, som inte besökt den tidigare. Om man tycker att det var oljud i Herning och trängsel i Hannover, så får Simabesökaren nog minst fördubbla dessa intryck. text och foton Anne Penttilä

Massey Ferguson presenterade på Sima en hel del nya egenskaper på sina modellserier 6400 och 7400. Den helt öppningsbara och av en del bestående torpedplåten gör det lätt att komma åt servicepunkterna.

En helt ny framramskonstruktion gör det möjligt att montera frontlyft med kraftuttag, utan separata monteringsdelar. Alla modeller över 160 hästkrafter har effektiva SisuDiesel Citius-motorer med högt vridmoment och litet utsläpp. Till Datatronic 3-kördatorn fås en videokamera, exempelvis som backningskamera, samt isobus-kompatibel GTA 100 –display.

Denna kan även fungera som display för backningskameran.

Datatronic-anordningen styr vissa av

traktorns funktioner och via isobus-filen kompatibla arbetsmaskiner. Den samlar uppgifter, som användaren med SD-minneskort kan flytta fast till sin hemdator, som en ung finländsk entreprenör på sidorna 4-5 i denna tidning.

Eller så kan man på datorn spara exempelvis inställningar för en viss maskin; fast vändtegsautomatikprogrammet vid plöjningen och hydraulikens inställningar. Följande höst behöver man inte komma ihåg, det räcker med att ladda ned inställningarna från minneskortet.

Traktorkörning utan händer På Massey Fergusons flaggskepp, modellserien 8400 hade man på utställning-

en monterat ett gpsbaserat positioneringssystem, vars mera noggranna version och kombinerad med styrningsautomatik gör det möjligt till en viss automatstyrning.

För satellitpositioneringstjänsten finns två alternativ; normal exakthet är under en meter och det mera exakta alternativet ca 10 cm. För det senare alternativet krävs en gårdsvis eller av flera gårdar bestående stödstation. Dess täckning har en diameter på 10-15 km.

På utställningsavdelningen berättades att i Mellaneuropa har en del lämpligt placerade återförsäljare själva skaffat en stödstation, varvid kunderna enbart behöver skaffa en satellitmottagare, som kan flyttas från en traktor till en annan.

En noggrann satellitpositionering utnyttjas exempelvis vid radodling.

GTA 400-displayen innehåller ett program, där man sparar en databas med uppgif-

Automatiken styr traktorn att gå noggrant längs följande körlinje.

Man behöver inte röra ratten från åkerns ena ända till den andra.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

27

Massey Ferguson satsar på automatiken. Den platta vita burken innehåller en satellitlokaliserare.

Maaselän Kones klabbmaskiner och Farmi Forests flistuggar var synligt på första raden på Giraudis avdelning.

Modellern as presenterad flaggskepp, Massey F erg es med full utrustning uson 8480 tak fanns b . På trakto l.a. en sate rns llitmottaga re.

ter om platsen, bl.a. skördekarta över åkerskiftena.

Programmen är redan nu gps-kompatibla, och med hjälp av dessa kan uppmätta uppgifter från arbetsmaskinerna kopplas till databasen med platsuppgifterna.

Autostyrningen betyder i praktiken, att utgångsläget på åkern bestämmes med den första körlinjen och för apparaten berättas arbetsmaskinens bredd, efter vilket automatiken styr traktorn att gå noggrant längs följande körlinje. Man behöver inte röra ratten från åkerns ena ända till den andra.

Vid vändtegen bör traktorn fortfarande vändas och styras mot följande körlinje, vändtegskörningen har inte automatiserats av säkerhetsskäl. Automatstyrningen kan redan fås till 8400-modellerna.

Claas Quadrant 3400 Euro-bale –storkantbalaren fick utställningens guldmedalj för sin nya knytanordning. Denna förkortar balens bindningstid och hindrar att balen blir lösare under bindningen. Detta ger tätare balar och snabbare arbete, ex. med halm är effekten 35-50 ton i timmen.

Manitou presenterade en helt ny teleskoplastare, modellserien MLT Evolution, planerad för användning i lantbruket.

Modellseriens lastare lyfter 2,3-4,5 ton till 5-10 meters lyfthöjd. Konstruktionen är kompakt, den nya hytten är rymligare och lastarna som är försedda med LSU-hydraulik har joystick-styrning.

Hardi Commander-serien har behållarvolymer på 3200-6600 liter. Modellsortimentet utvidgas fortfarande, Hardi ämnar presentera 10 nya modeller före utgången av år 2008.

28

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Finländska flistuggar till Frankrike Sima-utställningen är en bekant plats för Juha Hallivuori, verkställande direktör vid Farmi Forest i Idensalmi. Frankrike är ett viktigt exportland, och kontakterna skapades redan på 70-talet. I själva verket hade Farmi Forest ett eget dotterbolag i landet i ett tiotal år. När detta upphörde år 1985, blev den bästa köpmannen d.v.s.

Giraudi auktoriserad återförsäljare.

Av Farmi Forests produktion går nästan 90% på export och produkternas egenskaper har utvecklats även med tanke på den mellaneuropeiska marknaden. Den populäraste modellen i Frankrike är modellen 260, såsom även i Finland.

Enligt Hallivuori har bioenergins betydelse vuxit i Frankrike allt från början av 2000-talet.

– Efterfrågan på de effektivare modellerna är i Frankrike på samma nivå som i Finland.

En delorsak kan vara, att man har tillgång till många effektiva traktorer, ty dessa frigörs från åkerarbetet efter ca fem års användning. I de flesta fall är dock klabbningsmaskinen den första och lättaste anskaffningen, emedan flisen behöver hela kedjan.

Flistuggskunderna är i huvudsak lantgårdar och fastighetsbolag. Förutom Europa är även Nordamerika ett betydelsefullt exportområde. Farmi Forests mest oxotiska återförsäljaradresser hittas bl.a. i Guatemala, Tahiti och Uruguay.

– I allmänhet förutsätter framgången för våra produkter tre saker: det bör finnas privatskogar, efterfrågan på trävirke och tillräckligt effektiva traktorer, säger Hallivuori. ■

UUD

UT N U T IS

!

4 nroa

19,-

VAIN

Kaupan päälle

nahkalompakko!

Arvo

32 € Tilaajalahja postitetaan sinulle noin kuukauden kuluttua siitä kun tilaus on maksettu.

Tuulilasi tutkii, testaa ja vertailee autot paremmin kuin kukaan muu Suomessa: koeajot, autovertailut, raportit, elämykset, kestotestit, esittelyt, uutuudet, liikenne ja ihmiset, turvallisuus, käytetyt autot.

VASTAA HETI JA VOITA 100 000,00 €!

Lisäksi voit voittaa KAHDEN HENGEN MATKAN UUTEEN-SEELANTIIN, arvo 6 000,00 € ja 2 000,00 € rahaa joka kuukausi!

Onnenvuosi 2007 -arvonnat järjestää A-lehdet Oy ja niihin osallistuvat kaikki 14.12.2006–12.12.2007 postitse, puhelimitse tai sähköisesti tulleet tilaukset ja ei-vastaukset sekä voimassa olevat kestotilaukset.

IRROTA TÄSTÄ JA POSTITA HETI!

✂ IRROTA TÄSTÄ JA POSTITA HETI! ✂ IRROTA TÄSTÄ JA POSTITA HETI! ✂ IRROTA TÄSTÄ JA POSTITA HETI! ✂ IRROTA TÄSTÄ JA POSTITA

Tilaus- ja arvontatosite

Tilaus ja arvonta: Tuulilasi maksaa postimaksun.

Kyllä kiitos, tilaan Tuulilasin 4 numeroa vain 19 eurolla, (norm. 28,00 €).

Saan kaupan päälle mustan nahkalompakon (arvo 32 €).

Voin voittaa 100 000,00 euroa Onnenvuosi 2007 -arvonnassa.

Voin voittaa kahden hengen matkan Uuteen-Seelantiin, arvo 6 000,00 €.

Vain arvonta: 1 lk:n postimerkki

Tilaus alkaa seuraavasta mahdollisesta numerosta.Tarjous on voimassa vain uusille tilaajille 6.9.2007 saakka kotimaassa.

Etunimi

Sukunimi

Lähiosoite

Postinumero

Postitoimipaikka

Puh.

GSM

A-lehdet saa lähettää minulle tietoa tuotteista ja palveluista ■ tekstiviestinä ■ sähköpostitse. Nimi- ja osoitetietoja voidaan käyttää ja luovuttaa markkinointiin henkilötietolain mukaisesti. Lisätietoja rekisteriselosteesta: www.a-lehdet.fi tai A-lehdet Oy, Risto Rytin tie 33, 00081 A-lehdet.

■ Ei kiitos, en tilaa, osallistun vain arvontaan ja maksan itse postimaksun.

VASTAUSLÄHETYS Tunnus 5007486 Info G3L55 00002 HELSINKI

TILAA TEKSTIVIESTILLÄ! Lähetä viesti numeroon 16278.

TILAA PUHELIMITSE!

TILAA NETISTÄ!

Näppäile puhelimeesi viesti: TILAA G3L55 ETUNIMI SUKUNIMI KATUOSOITE POSTINUMERO POSTITOIMIPAIKKA Muista välilyönnit.

Tilauspalvelu: puh. (09) 7596 600 (ark. klo 8–16.30)

www.a-lehdet.fi/tarjouskoodi Tarjouskoodisi on G3L55.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

Viesti on maksuton. Palvelu toimii Saunalahden, Soneran, Elisan, Kolumbuksen, zerofortyn, Tele Finlandin ja dna:n liittymillä. Huom! Tekstiviestillä voit vain tilata, et osallistua pelkästään arvontoihin.

29

KÖPMANNEN

Med yrkeskunskap

klarar man sig

i lantbrukshandeln

Köpman Sami Mäklin har i ordets rätta betydelse vuxit upp till köpman. Allt från de lediga tiderna från skolan har han

ställda och städade ännu, kommer Saara Mäklin ihåg.

I Maatalouspirkkas affär i Lahtis arbetar 14 personer. I versamhetsstället i Orimattila, som via företagsköp kom med, arbetar ytterligare 9 personer.

arbetat hos Maatalouspirkka Oy i Lahtis, som grundats av hans föräldrar, Saara och Veikko.

– Varje kund är viktig säger

han då han beskriver dagens konkurrenssituation.

Text och foton Irma Peltola

Maatalouspirkka Oy i Lahtis betjänar omgivningen med 30 års erfarenhet. Man har vissa fördelar av en lång erfarenhet.

– På lantgårdarna önskar man alltid att det skall finnas en från den egna familjen som fortsätter. Kunderna ser det som positivt när det i den bekanta affären finns en företagare från följande generation, funderar Saara Mäklin, som fortfarande sköter företagets bokföring. Veikko Mäklin är redan pensionär.

Nog är det mycket som blivit annorlunda sedan starten. I början arbetade fem personer. Jag skötte då kassan och bokföringen, gjorde maten för dagen åt de an-

Konkurrensen om kunderna hårdnar Enligt Sami Mäklin finns det i PäijätHäme en lämpligt mångsidig kundkrets.

Det finns gårdar av olika slag, svingårdar, nötkreatursgårdar och stora spannmålsgårdar.

– Handeln med arbetsmaskiner och spannmål är de största sektorerna. När man till dessa ännu lägger gödsel, foder och växtskyddsmedel, så har man 90 % av omsättningen.

Mäklin förutspår att strukturomvandlingen i lantbruket kommer att fortsätta.

För handeln betyder detta en hårdnande konkurrens.

– Gårdsstorleken växer och de gjorda inköpen blir allt större. De är hård konkurrens om varje kund.

I en hård konkurrenssituation ökar betydelsen av yrkeskunskapen. Försäljarens kunnande bör minst vara på samma nivå som kundens.

– Produktsortimentet förnyas allt snabbare speciellt inom växtodlingen. Valet av den bästa produkten för den egna gården diskuteras tillsammans med försäljaren.

Yrkeskunskapen hålls på rätt nivå ge-

Maskinförsäljare Jouko Kuha (t.v.) och Saara Mäklin har sett mycket av lantbrukshandelns olika skeden. Sami Mäklin har ansvarat för företaget från år 1999.

30

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

nom att bl.a. delta i Mästarförsäljartävlingarna. Man har haft framgång såväl på lag- som individuell nivå.

Inom personalen finns såväl kontinuitet som erfarenhet, ty maskinförsäljare Jouko Kuha har allt från företagets början arbetat hos Mäklins. Sami Mäklin håller tillgången på yrkeskunnig personal som en utmaning för lantbrukshandelns framtid.

– Det finns just inte personer, som färdigt besitter det kommersiella och lantbrukssidans kunnande, och dessa utbildas inte heller någonstans. De goda typerna bör man hitta och skola dem i branschen via arbetet.

Säsongvariationerna har jämnat ut sig Den ökade gårdsstorleken märks inom handeln genom att säsongvariationerna jämnat ut sig. Inköpen planeras övervägande, genom koncentration söker man fördelar och kunderna har lärt sig att förhandsköpen är verkligt förmånliga. Även K-gruppens olika finansieringsmodeller används.

Internets användning i handeln har vuxit. Närmare uppgifter om bytesmaskinerna kommer från olika delar av landet och olika offerter begärs allt mer via nätet.

– Hästboomen märks i antalet kundbesök. Tidigare hämtades från lagret foder för nötkreatur och små gödselpartier, nu köper kunden även hästfoder, strö och stängseltillbehör, konstaterar Sami Mäklin. ■

www.k-maatalous.fi

Hö OCH BETE

VALL

Effektiv höslåtter med två maskiner

Om en arbetsbredd på drygt tre meter är för smal i slåtterarbetet, finns det två sätt att få större bredd. Som alternativ finns endera anskaffningen av en fjärilsmaskin eller övergången till kombinationen front- och baksslåtterkross.

Båda metoderna har inte ännu använts särskilt mycket i Finland, men efterfrågan torde öka. text och foton Tuomas Rytky

Nina och Osmo Ponkola driver i Torneå en kreatursgård, där flera hundra djur idissslar foder. Största delen är köttdjur, som utfodras med fullfoder som blandats med en bogserad fullfodervagn. Ensilage tillverkas från ca 150 hektar.

- Vi har i åtta år slagit med en front-bakmonterad kombination. Jag har strävat till att fodrets kvalitet skulle vara så bra som möjligt d.v.s. att slåttern skulle ske vid rätt tidpunkt. Aldrig har jag slagit på natten, då sockret ligger i roten, berättar Osmo Ponkola. Det finns således ett tydligt behov

av en effektiv slåtter.

Ponkolas traktor drar en 8-tallriks bogserad JF GMS 3202 –slåtterkross. I frontlyften finns en JF GD 3200 FM. Bådas arbetsbredd är 3,2 meter. För den kommande sommaren uppdateras pickupvagnsparken med Claas 5800 och 6800, där baktömningsvalsarna kommer att försnabba arbetet vid silorna. Med en arbetsstyrka på fyra personer görs fodret med maskinparken på tre dygn.

- Jag har i huvudsak varit nöjd med slåttermaskinerna. En traktor med 150 hk:s motoreffekt orkar bra även i tjock gröda. Det blir kanske än-

FRONTSLÅTTERKROSSEN REGLERAS MED SIN EGENHYDRAULIK. JF GMS 3202 är en bogserad slåtterkross med åtta tallrikar, vars arbetsbredd är 3,2 meter. JF GD 3200 FM-frontslåttermaskisnens arbetsbredd är 3,2 meter. Foto Lantbrukskesko.

32

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

nu en växel i reserv, när man kör kring 10 km/h. Med denna arbetsbredd betyder det sex hektar i timmen. Meningen med anskaffningen av två maskiner, var att slåttermannen skulle även hinna till ladugården under bärgningstiden, berättar Osmo Ponkola.

Lätt att använda frontmaskinen Frontslåtterkrossen är kopplad till den fabriksmonterade frontlyften. Enligt Ponkola har dess användning allt från början varit mycket enkel.

- Åtminstone för mig var det en överraskning, att man behöver frontlyften endast vid tillkopplingen av maskinen. Efter detta regleras krossen med sin egen hydraulik. Jag har dock gjort helheten enkelverkande så, att även frontlyften stiger upp när maskinen lyftes. Krossens egen frihöjd räcker nämligen inte alltid vid tjocka strängar, utan maskinen rör om strängarna vid vändtegarna, säger Osmo Ponkola.

Som en fördel med två maskiner räknar Ponkola även en eventuell risk för att maskinen går sönder. Om den ena krossen

Frontlyften är verkligen en lyftanordning. Osmo Ponkala har inte använt den just till något annat än till fastsättningen av slåtterkrossen. I slåtterarbetet användes krossens egna höjdinställningshydraulik.

går sönder, kan arbetet ändå fortsätta med den andra. Man kan även se saken på ett motsatt sätt. Om traktorn hamnar på verkstad, kan kombinationen inte kopplas till en annan dragare. Få gårdar har frontlyft på två traktorer.

Fastän frontmaskinen väger tusen kilo, har Ponkola inte ansett att transportkörningarna är besvärliga. Frontfjädringen sköter sitt. Däremot har han märkt, att kombinationen med frontmaskin och bakmonterad maskin blir något framtung.

Fyrhjulsdriften kommer således till sin rätt. >>

Osmo Ponkala har i huvudsak varit nöjd med JF:s slåtterkrossar.

En kombination av två maskiner och strängförflyttare ger mångsidiga möjligheter. Med kombinationen slår man sex hektar hö per timme.

Smidig och effektiv fjäril Många har en avog inställning till de inhemska maskinerna, men de egna erfarenheterna visar något helt annat säger den nordkarelska maskinentreprenören Tero Karttunen, som har redan sin andra Elho-slåttermaskin i användning.

Tuomo Kautonen

Tero Karttunen skaffade en Elho fjärilsslåttermaskin till förra sommarens entreprenader.

– Den är nog smidig! Och användningsegenskaperna är helt i en annan klass, än den bogserade maskinens, säger Karttunen.

Maskinens arbetsbredd är 8 meter.

Tidigare hade Karttunen en maskin av

samma märke, till vilken hörde förutom frontmaskinen en bogserad maskin bakom, kombinationens arbetsbredd var sex meter.

Tero Karttunen har varit nöjd med båda maskinernas hållbarhet.

- Och vid behov har reservdelarna kommit snabbt, när tillverkaren under säsongen har under hela dygnet fungerande

reservdelsjour. Som lantbrukets maskinföretagare har 28-åriga Karttunen verkat i fyra år. Som så många andra som vuxit upp på en lantgård har han enligt egna ord ”vuxit upp på traktorn”. Tero kommer ännu ihåg sina första körupplevelser med sin far som femåring. Nu har han fem traktorer och de arbetsmaskiner som behövs >>

Slåttermaskinen kräver enligt Karttunen ca 150 hästkrafters traktor.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

33

Helheten har inte i något skede känts klumpig. Kombinationen vänder sig där som traktor och bakmonterad maskin, emedan frontmaskinen är fast i frontlyften.

För servicen av krossarna går det ca tjugo minuter per dag. På den tiden går man över smörjnipplarna. Som en JF-för

Kilformade åkrar finns just inte med en kombination av denna typ.

del nämner Osmo Ponkola, att nipplarna finns i korsens ändor, inte inne i korsen.

En annan serviceåtgärd som kräver daglig tid är traktorns front. Frontmaskinens hödamm täpper snabbt till luftintagen och kylaren.

Strängförflyttaren ger mångsidighet Ponkalas bakmonterade maskin är försedd med strängförflyttare. Detta var sist och slutligen en avgörande faktor vid valet av kombination - En hopslagning av strängarna försnabbar arbetet med pickupvagnen med hälften men torkningstiden fortsätter dock. Det har dock inte varit några pro-

Tero Karttunen slog senaste sommar tusen hektar med sin fjärilsslåtteranordning. I medeltal var effekten per timme 5-8 hektar, i tät vall och i goda förhållanden upp till 10 hektar.

till dessa. Vid senaste årsskifte genomfördes generationsväxling på hemgården och spannmålsgården övergick i hans ägo.

Arbete för maskinen nästan hela sommaren Till den skördeservice som Karttunen erbjuder vid skörden av ensilage hör slåtter, strängläggning, rundbalning och inplastning som en totalentreprenad eller vilket som helst av ifrågavarande arbetsskeden allt efter husbondens önskemål.

Karttunen slog senaste sommar med sin slåttermaskin 1000 hektar och säger kapaciteten skulle räcka för hela 1500 hektar. Under sommaren koncentrerar han sig själv närmast på körandet av slåttermaskinen och de övriga entreprenörerna och en egen anställd sköter arbetskedjans övriga skeden.

För slåttermaskinen finns det arbete för nästa hela sommaren, när man med anordningen skördar tre ensilageskördar, och slår torrhö samt grönfoder som

34

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

blem med torkningen. Fördelen med en hopräfsad sträng är den att den inte kan torka för mycket, så mycket hö finns det i den, funderar Osmo Ponkala.

Ponkala berättar att han i huvudsak slår ihop strängarna. Endast mycket tjockt hö är ett undantag.

- Ibland gör jag även så, att jag försöker uppskatta hur mycket som ryms i pickupvagnens lass. Då lämnar jag någonstans en enskild sträng så att jag med denna får fullt lass, berättar Osmo Ponkala.

- Kilformade åkrar finns just inte med en kombination av denna typ. Med frontoch bakmaskinen kan man rätta till situationen verkligt behändigt, berättar Osmo Ponkala. ■

Med en frontslåtterkross på 320 cm är fjärilskombinationens arbetsbredd 8 meter. Med en 150 hk:s traktor klarar man sig säkert i alla skördeförhållanden berättar man hos Elho. Foto Lantbrukskesko.

såtts på våren. Slåttermaskinen kräver enligt Karttunen ca 150 hästkrafters traktor.

Hans egen traktor har nu efter att garantitiden gått ut något ”trimmade” 175 hästkrafter.

I goda förhållanden slår man med maskinen över 10 hektar i timmen och i medeltal 5-8 hektar i timmen.

Även för tegdikade åkrar Kundkretsen har stabiliserats och ökar varje år. Mjölkproducenten Timo Mölsä, som bor i Rääkkylä har låtit Karttunen så sitt ensilage redan för fjärde sommaren.

På gården slås årligen ca 50 hektar.

- Servicen fungerar så bra, att man inte ens längre behöver träffa entreprenören på sommaren. Det räcker med att ringa ett par dar före behovet, försäkrar Mölsä.

- Det är lätt att räkna ut, att det inte lönar sig att skaffa egna maskiner, och sommartid finns det tillräckligt med annat arbete för en mjölkproducent.

Som bas för faktureringen är slagna hektar. Enligt husböndernas åsikt försvaras entreprenadverksamheten även av detta, att kostnaderna kan i beskattningen avdras direkt, i motsats till anskaffningen av de egna maskinerna.

Mölsä har rätt mycket öppna diken på sin gårds åkrar, varvid fjärilsslåttermaskinens smidighet kommer bra till sin rätt.

Han uppskattar att smidigheten försnabbar arbetet lika mycket som en två meter större arbetsbredd. Maskinen kan ju lyftas upp vid vändtegarna och vid behov kan man t.ex. köra med den andra sidans vinge helt uppe.

Karttunen är en av Mattilas maskinstations entreprenörer. Sammanlagt sju företagare marknadsför ensilageberedningsservice via stationen. Dessutom fås via stationen bl.a. gödselspridnings- och tröskningstjänster. Företagets hemsida finns på adressen www.mattilankoneasema.com ■

VALL, HÖ OCH BETE

Maskinstation med

mäktig skörde I Parikkala kommun i södra Karelen verkar en driftig maskinstation som även tillämpar olika samarbetsmodeller för lantbruket. Företaget startades år 2002 av initiativtagaren och centralgestalten Kari Pekonen. text och foton Tuomo Kautonen

Förutom Pekonen finns tre ordinarie underleverantörerjordbrukare med samt en stor grupp kontraktskumpaner och sådana som erbjuder tjänster. Samarbetet löper bra och uppgifterna som säkrats med kontrakt skötes inom utsatt tid enligt på förhand uppgjorda spelregler.

Kari Pekonen driver ansvarsfullt helheten och har köpt de behövliga arbetsmaskinerna medan de övriga erbjuder sina egna arbetsinsatser och traktorer.

Heikki Siitonen har redan tre års erfarenheter av detta maskinsamarbete. För tillfället är hans traktor, en MF 6480 en av de tre dragare som kontinuerligt behövs i entreprenadarbetet. Förutom den egna spannmålsgårdens arbeten arbetar han därtill som skogsmaskinförare vintertid. En annan ordinarie underleverantör är Markku Soikkeli, vars egna gårds mjölk-

produktion upphörde för ett år sedan och gårdens åkrar nu odlas med vall. Han erbjuder maskinsammanslutningen sin traktor, som han även själv kör.

– Den nuvarande traktorn har 150 hästkrafter. Speciellt i landsvägskörning behöver man tillräcklig effekt för att arbetet skall löpa.

Foderskörd och gödselspridning Maskinstationens tjänster är uppdelade i två huvuddelar; skörd av foder och gödselspridning. För fodermaskinkedjan har Kari Pekonen skaffat tre ES 350-hackvagnar, alla försedda med ”sjuhundra” däck för att minimera packningen, Claas Volto 640 H-räfsvändare och två Claas Rollant 85-balare.

Klar för användning finns även Claas liner 880-strängläggare, som vid behov slår ihop tre slåttermaskinsslag. Maschio Bisonte –trädeskross har speciellt under

Från vänster företagarna Heikki Siitonen, Markku Soikkeli och Kari Pekonen.

36

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

tidigare år varit i flitig användning. Handelsgödseln sprides med Bögballe-spridare.

Sammanslutningen skördar årligen två gånger ensilage från ca 400 hektar, d.v.s minst 800 hektar och därtill eventuellt en tredje skörd.

För spridning av fast gödsel har man skaffat två JF MTS 12000 –spridarvagnar.

– Till köpprinciperna hör alltid att man tar offerter från flera håll, men de här har varit de bästa för våra behov, säger Pekonen om sina anskaffningar.

Förutom ensilageskördandet räfsades förra sommaren torrhö från 40 hektar och det finns även beredskap för flera tjänster.

– Om behov uppenbarar sig, kan vi genom att utvidga maskinparken dessutom sköta fast hela sommarsäsongens arbeten från sådd till spannmålstorkning, säger samarbetskumpanerna.

emaskinpark

Under högsäsong görs långa dagar. Foto Kari Pekonen.

Arbetet måste löpa under korta säsonger För ensilageberedningen har man på våren sammanlagt 1-1,5 vecka till förfogande och på hösten vid månadsskiftet juliaugusti ett par veckor. Därtill skördas den tredje skörden när höstens väder och växtperiod tillåter.

Gödseln sprides vanligen från början av maj månad ca två veckor och på hösten i oktober tre veckor.

De korta säsongerna karakteriserar märkbart hela verksamheten. För att kunna koncentrera sig på arbetet bör man fästa speciell uppmärksamhet vid maskinernas skick. Foderskördemaskinerna servas i april.

Det går årligen ett par dagar för varje fodervagn, när man går igenom bett, lager, transmission och övriga punkter.

– Keskos serviceföretagare, Pentti Savolainen i Siilinjärvi har fungerat som en god rådgivare i servicearbetena, påpekar Kari Pekonen.

– Ett viktigt hjälpmedel, som monteras genast på varje ny traktor, är telefonens hands free-anordning, ty ledningen av företaget och kontakterna skötes ofta direkt från traktorhytten. Under högsäsong görs långa dagar och man är då tvungen att skjuta övriga ärenden åt sidan

så länge.

– När skördeperioden inleds lyfter frun bröllopsfotot på synlig plats för att påminnas om att det även finns en karl i den här familjen, skämtar någon.

När maskinerna är i gång dygnet runt, behövs för varje ordinarie person en skolad reserv, varvid sammanlagt sex personer har beredskap att hoppa bakom ratten.

Kundbetjäning och ekonomi viktiga Det har varje år kommit till kunder till maskinsammanslutningens foderskördsservice och man har skaffat maskiner i samma takt. För tillfället har man kontrakt med 12 gårdar. För gödselspridningen finns 40 kunders kontaktuppgifter.

Enligt Kari Pekonen finns det tre viktiga saker med företagsverksamheten: - Beräknandet av lönsamheten, kon-

Kontrakten görs alltid skriftligt och först sedan skaffas maskinerna.

trakten med kunderna och betjäning med rätt inställning.

Kontrakten görs alltid skriftligt och först sedan skaffas maskinerna. Enligt ramavtalet skötes kundernas service i beställningsordning. I allmänhet kommer bokningen för exempelvis skörden av foder per telefon 2-3 dagar tidigare.

Maskinföretagets bokföring skötes med samma adb-program som Pekonens lantbruk. Gården har 60 dikor och djur sammanlagt ca 150 enheter. Lämpligt arronderade och stenfria åkrar finns inklusive arrendemarker 71 hektar, allt inom en 2,5 kilometers radie från gårdscentrum.

För maskinföretagets del har husbonden därtill ett separat fakturerings- och kalkyleringssystem, där maskinernas brukstimmar prissättes. Från de nya traktorernas kördatorer får man separat fram exempelvis kraftuttagets driftstimmar och övriga körtimmar. Utvecklande skulle det enligt företagarna vara , att uppgifterna från de olika traktorerna lätt skulle kunna kombineras.

– Räknekunskapen är A och O i allt, säger Kari Pekonen.

– Man bör även alltid se några år framåt och hitta de uppgifter, som det kommer att frågas efter. ■

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

37

VALL, HÖ OCH BETE

Claas Quantum värdesätter

en skolad användare

Vid en användarskolning som arrangerades i Seinäjoki, gick man igenom användningen av pickupvagnen vid skörd av ensilage i allmänhet och speciellt gällande Claas Quantumpickupvagnarna. En sådan skolning bör hälsas med glädje. Det är förutom kostsamma maskiner även fråga om ett mycket avgörande arbetsskede, med tanke på kreatursgårdens resultat.

Text och foton Jussi Knuuttila

Pickupvagnen representerar en helt egen teknik vid skörden av ensilaget. När det är som bäst är skördearbetets resultat ypperligt räknat per arbetare i kedjan. Skördearbetet kan således vara ekonomiskt. Ekonomin i skördearbetet kan även plötsligt förstöras, om användaren inte förstår begränsningarna i pickupvagnens skördeteknik. Produktchef Kimmo Mäkelä, som fungerade som utbildare satsade även rätt mycket på denna del. Som akilleshäl för den hackande pickupvagnen kan man ta det

turligtvis en grundförutsättning för ett bra hackningsresultat.

Av ovanstående följer, att strängarnas storlek och form har en stor betydelse förutom för skördeeffekten, även för hackelsens kvalitet. Den som använder en hackande pickupvagn har skäl att noga överväga även användningen av en strängläggare. För de större modellerna kan det t.o.m. finnas material från en 12 meters bredd.

För de mindre räcker det med en sträng som samlats från 3-5 meter.

Mäkeläs budskap var, att ett ensilage av god kvalitet inte uppstår hur som helst. Man bör målmedvetet sträva till detta i skördens alla skeden.

Den kanske viktigaste personen är den som sprider och packar fodret i silon. Arbetet bör göras omsorgsfullt, även om pickupvagnen måste vänta.

Hydrauloljornas renhet poängterades flera gånger. hackade materialets kvalitet. Detta är inte av samma klass som med exakthacken.

Men man kan även påverka detta. Hackelsekvaliteten är den bästa möjliga när det finns lämpligt med material i rotorn. I samma riktning verkar det mottryck som lasset åstadkommer. Vassa hackbett är na-

38

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Långt utvecklad elhydraulik De moderna pickupvagnarna är fulla av teknik, speciellt elhydrauliska funktioner.

De bör trots detta kunna anpassas till olika traktorers hydraulik. Här har man nytta av att känna till hur allt fungerar, i själva verket lyckas inte kopplingen om man inte har klara direktiv. Med fel kopplingar och inställningar kan det vara att funktionerna inte fungerar som det är tänkt. Det kan även gå så, att hydrauliken skadas.

Vid koppling till ett öppet hydraulsystem behövs det andra inställningar i vagnens hydrauliksektion som vid koppling till ett slutet system. Mäkela använde tillräckligt med tid för att göra detta klart.

Dessutom bör man påpeka, att man för alla Quantum-pickupvagnar gör överlåtelseservice och handledning i dess användning i närvaro av gårdens folk. Under överlåtelseservicen ifylles ett överlåtelseintyg, som montören och gårdens representant undertecknar. Monteringarna bör senast i detta skede kontrolleras vara rätt gjorda.

Det finns även upp till tre olika sorters styrningar av vagnen. Deras kopplingar och funktionssätt förklarades grundligt.

En av styrningsmodellerna kan gå igenom diagnostikprogrammet. Under detta går den igenom alla platser och granskar deras funktioner. Exempelvis vagnens baklucka öppnas och stängs fullständigt

Kursdelatagarna satte stort värde på användarskolningen. Speciellt den praktiska delen vid maskinen verkade intressera.

Man har använt rikligt med elhydrauliska komponenter i Claas Quantum pickupvagnen. De underlättar styrningen av maskinen, men kräver för det andra djup kännedom om maskinens teknik.

Kimmo Mäkelä, som drog användarskolningen påpekade många gånger vikten av säkerhetsföreskrifterna. Speicellt när man blir trött gör man lätt fel.

automatiskt. Även bottentransportören går en liten tid. Under diagnostikprogrammet bör man se till, att alla hålls på ett säkert avstånd från vagnen.

Rätta smörjmedel Hydrauloljornas renhet poängterades flera gånger. Det var även tal om fungerande transmissionsoljor och smörjmedel, likaså vikten av en rätt smörjningstidpunkt.

Pickupvagnens pickup kräver smörjning var åttonde timme, och där finns rätt många ställen som skall smörjas.

Kraftöverföringsaxeln är en sak, vars smörjning ofta glöms bort. Utöver ledkorsens och skyddens lager kräver även rören daglig smörjning. Om man sparar på detta arbete, kan axeln gå sönder mycket snabbt. Effekterna som skall överföras

Ett tiotal kusrsdeltagare från olika delar av Finland hade samlats. Följande dag arrangerades en liknande kurs i Kuopio.

är stora och rotationshastigheten är i alla modeller 1 000 varv per minut.

Upprepning ute Efter handledningen inomhus flyttades gruppen ut framför modellen Claas Quantum 4700. Där visades i praktiken, det man menat i teoriavsnittet. När det framför vagnen fanns traktor och slangar och ledningarna var kopplade, kunde man gå igenom pickupvagnens alla funktioner. Löstagningen av hackbetten visades i praktiken. Samtidigt gavs handledning i rätt vässningsmetod och visades rotorskrapornas inställningssystem. Man gick även igenom kopplingen av styrarens kabel, likaså kopplingen av hydraulslangarna och ventilsektionernas grundinställningar. Även skyddsdirektiven repetrades. De

Serviceingenjör Henrik Lindström underströk vikten av den förebyggande servicen. Han gav även handledning i skötseln av garantifrågor och anskaffningen av reservdelar.

elhydrauliska funktionerna kan överraska en ovan. Också när man är trött kan man göra fel, som kan leda till farosituationer.

En allmän regel är, att alla elkopplingar skall kopplas bort innan man börjar med reparationsarbeten. Traktorn bör absolut stoppas under reparationen.

Av kursdeltagarna fick man den uppfattningen att skolningen värdesätts.

Bland deltagarna fanns erfarna användare av pickupvagnar som bl.a. utfört entreprenadarbeten. Trots detta böjde man på ryggen och gick ned på knä, för att säkert se vad utbildaren verkligen menade vid respektive tillfälle. I allmänhet erkände man att den erhållna undervisningen varit nyttig och nödvändig. Det verkade rent av som om en liten extra skolning efter maskinens ibruktagning skulle ha funnits på rätt mångas önskelista. ■ 3/2007 ■ ÅKER BIRKA

39

Gödselspridning under växtperioden på brodd eller vall är en av miljöstödets tilläggsåtgärder.

Flytgödseln skall endera myllas in eller spridas med slangspridare.

Stödet är 27 euro/ha.

Slangspridare för eftermontering Livakka har utvecklat ett eftermonteringspaket av slangspridare, som lämpar sig bra för montering på Livakkas vagnar och även är förhållandevis lätt att montera på andra svämgödselvagnar. Paketet har monterats så långt som möjligt i funktionsskick redan på fabiken. text Pekka Kääriäinen och Anne Penttilä, foton Livakka

Eftermonteringspaketet är så byggt, att det skall vara så lätt som möjligt att montera paketet hemma på gården. Alla spridarens behövliga hydraul- och elfunktioner har monterats färdigt. Hydraulsektionerna och elskåpet är på slangspridarens sida, varvid man vid monteringen på vagnen endast behöver montera inmatningsslangarna och styraren med sina kablar. För monteringen finns tydliga anvisningar.

Slangspridaren levereras i transportoch monteringsställning. Ställningen har en ram för lyftning och flyttning med truckgafflar och separata stödfötter för monteringen av spridaren. Slangspridaren kan med frontlastare lyftas direkt bakom vagnen och stöda denna för monteringen, varvid monteringen går lätt säkert och slangspridaren kommer automatiskt på rätt plats. Efteråt kan ställningen returneras fraktfritt till fabriken, varvid dess pris krediteras.

Att märka vid anskaffningen av slangspridare till en gammal vagn: vagnens ålder och skick, har vagnen ännu livslängd kvar? Axlarnas placering och placeringen av tyngdpunkten, vilken boggiekonstruktion och tankens skick, tål de ännu en extra belastning? Behöver man utöver slangspridningen ännu bredsprid-

40

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

ningsmöjlighet?

Hur fyller man vagnen? Om vagnen fylles med under- eller sidotömning , är det skäl att fundera på en hydraulisk 3-stegsventil eller åtminstone monteringen av en glidventil i röret mellan spridarpumpen och slangspridaren, så att gödseln inte i påfyllningsskedet kommer in i slangspridarens fördelare och slangar.

3-stegsventilen gör det även möjligt att reglera gödselmängden vid blandningen och spridningen.

Hamnar man att köra på asfalt och i närheten av tätorter? En spridare med upplyfta slangar läcker inte.

Fördelaralternativ 12-meters Livakka-slangspridare levereras med tre olika fördelare. Slangarna kan vara hängande eller så kan de lyftas upp.

Livakka-fördelaren lämpar sig för gungoch styrbara boggien. Den behöver en enkelverkande (min. 60 l/160 bar) hydraulikkoppling och fri retur.

Harsö sidomatande fördelare lämpar sig för gungboggievagnar och även för mycket besvärlig flytgödsel. Den kan monteras mycket nära vagnens bakdel.

Hydraulikens behov är endast max 40 l/ min och en dubbelverkande, såsom även

Harsös undermatande fördelare. Den lämpar sig för 14 m3 och övriga större vagnar med styrande boggie.

16-meters slangspridare levereras endast med uppstigande slangar och två olika fördelare. Livakka-fördelaren passar till 14 kubiks och större styrande boggievagnar. Hydraulikbehov är en enkelverkande (min. 60 l/160 bar) och fri retur. Harsös undermatande fördelare lämpar sig för 14 kubiks och större vagnar.

Fördelarens hydraulikbehov är litet (max 40 l/min) och för kopplingen behövs en dubbelverkande.

Alla alternativ behöver dessutom för cylinderanvändningen ett dubbelverkande uttag. I sådana fall bör slangspridaren förses med eldrivet manöverorgan för hydraulfunktionerna eller med joystick-styrning.■

■ K-lantbrukskedjan har för sina kunder öppnat ett betjäningsnummer för reservdels- och servicetjänsterna. Den landsomfattande betjäningens ändamål är att så bra som möjligt garantera tillgången på reservdelar samt möjligheten att få servicetjänster 2.5.-30.9De som behöver service och reparationer får från servicetelefonen kontaktuppgifterna till den närmaste serviceföretagaren.

K-reservdelsnätet dejourerar under angivna tider och K-reservdelsaffärerna tar under säsongtid i bruk även affärsbundna journummer. Jourtiderna planeras områdesvis enligt växtperiodens framskridning.

Spara numret i din mobiltelefon!

■

Massey Fergusons nya MF 6400och MF7400-seriens modeller reste på en MF RoadShow runt om i Finland.

I samband med MF RoadShow som arrangerades på nio orter ordnades alltid föregående kväll en tillställning för inbjudna, där de inbjudna områdets MF-påverkare fick en grundlig presentation av de nya modellernas enastående egenskaper.

De inbjudna gästerna fick en grundlig genomgång av MF:s historia allt från den legendariska Harry Ferguson till den nuvarande modellens utvecklingsprocess. Till den irlandsfödde Harry Fergusons ära uppträdde även MF-Riverdance, från Helsingfors, med irländska danser och som tog publiken med storm med sina utmärkta uppträdanden. Gruppens rätta namn

är Jig It och de är regerande Nordiska mästare.

De nya MF 6400- och 7400-seriens traktorer placerar sig i Finlands viktigaste traktorstorleksklass. Traktorerna med över 150 hästkrafter är för tillfället den största och även den storleksklass som växer mest. När gårdsstorlekarna och gårdarnas struktur förändras så förändras även traktormarknaden och på gårdarna behövs allt effektivare och mera utvecklade dragare.

De senaste MF-modellerna presenterades i Seine- och Seinäjoki Agco ansåg, enligt min åsikt alldeles rätt, att de bästa platserna för presentationen av de nyaste Massey Ferguson-modellerna var Seine och Seinäjoki.

■

Frankrike är med tanke traktorförsäljningen ett viktigt område. Så är även Seinäjoki. Agco har lagt märke till detta genom att visa välförtjänt uppmärksamhet åt de båda försäljningsområdena.

Massikas senaste 6400 Dyna-6 och 7400 Dyna-VT-modellernas världspremiärvisning skedde samtidigt på Simautställningen i Paris och i Seinäjoki vid K-lantbruks försäljningsställe.

Massey Ferguson har de senaste åren presenterat nytt på nytt. Så även nu.

Modellerna har nya motorer. De sexcylindriga tillverkar SisuDiesel, de fyrcylindriga Perkins. Med motorerna täcker man effektklasserna 120-170 hk (ISO).

Tack vare Common Rail och fyrventilstekniken underskrider man alla utsläppsbestämmelser. Trots detta finns det mera effekt och bättre vridmoment än någon-

sin tidigare. Motorerna svarar beslutsamt mot det ökade effektbehovet inom hela varvtalsområdet just tack vare insprutningstekniken.

Den nya 50 km/h Eco-transmissionen är en utmärkt sak, ty finländarna kör mycket på landsväg. Nu kan detta göras ekonomiskt, utan att motorerna ylar.

Hastigheten 50 km/h uppnås med ett motorvarv på 1900 r/min.

Bekvämligheten fulländas helt av den nya framvaggans konstruktion. Denna består av Massey Ferguson ILS-framaxelns

upphängning, som är slutförd med Dana QuadLink-fjädring.

Man har satsat på förarens bekvämlighet över hela linjen. Hyttens decibler har pressats till 70 eller under. Detta motsvarar suset i ett vanligt öppet kontor.

Servicen borde inte anstränga. Torpedplåten stiger lätt upp. Det förnyade kylarpaketet sjunker helt fram för att lätt kunna rengöras. Detta värdesätts av torventreprenörerna. Den slutna, lastkännande hydrauliken arbetar endast vid behov. Den har ett flöde på 110 l/min. Man kan montera upp till fem ventilsektioner.

Det finns flera hopmonteringsalternativ.

Massey Ferguson tror på sig själv. Ett tecken på detta är den från årets början införda garantin på två år, och den gäller alla nya Massey Ferguson-traktorer

Gästerna var helt av samma åsikt, så många av dem kom till presentationen.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

41

Nu

K-lantbruks service- och reservdelsbetjäning vard. kl.17-21, lö-sö 9-21

Massey Ferguson på turné

AKTUELLT

Servicenummer 01053 20123

VALL, HÖ OCH BETE

Hästägare vill ha bästa möjliga vallfoder

Hösilage är en krävande produkt

De som köper hästhö är extra kräsna kunder. Det här är en överraskning för många som har odlat hö tidigare men saknar egen erfarenhet av hästar, säger Jukka och Leila Mäkilä. På sin gård producerar de hösilage i stora fyrkantsbalar. text och bilder Anne Penttilä

– Den passar storleksklassen 5-10 hektar och mindre leveranspartier. Väderrisken är större vid skörd av hö och torkkapaciteten borde ha varit större. Vi ville öka skördearealen ordentligt så vi skaffade en Claas Quadrant för fyrkantsbalning.

et ända till slut.

Verksamheten bygger till stor del på kontraktsproduktion. Jukka Mäkilä tycker att de som planerar att börja producera hösilage skall undersöka marknaden först och teckna avtal innan de företar några

En hösilagebal med måtten 120 x 70 x 150 cm väger 400-450 kg när torrsubstanshalten är 70 %. Kubikmetervikten är då mellan 317 och 357 kg. Foto Jukka Mäkilä.

Satakanttis maskiner förvaras i paret Mäkiläs maskinhall. De två slåtterkrossarna från JF är av modell GMS 3200 Flex. Strängläggaren är en Claas Liner 780 Profil.

Paret Mäkiläs gård i Kumo är specialiserad på odling av hösilage, och dessutom odlas maltkorn och havre. Hösilage bärgas på 30-35 hektar årligen.

Jukka och Leila Mäkilä marknadsför

sitt hösilage under varumärket Sataheinä.

Produkttestnngen sköts på plats, eftersom gården föder upp travhästar. Leila arbetar också som lärare i husdjursproduktion vid yrkes- och företagarinstitutet i Vittis.

Sataheinä köper bärgningstjänster av maskinsammanslutningen Satakantti, som Mäkiläs har bildat tillsammans med tre andra gårdar. Den äger maskinerna i hökedjan. Dessutom utför Satakantti entreprenadarbeten åt andra gårdar inom en radie av ungefär 50 km.

Tidigare hade paret Mäkilä mjölkkor. År –90 byggdes en hötork för småbalar, och fram till millennieskiftet balades hö i småbalar på ungefär sju hektar per år.

– Vi tyckte att metoden och leveranslogistiken var alltför arbetskraftsintensiv, åtminstone för oss, säger de.

42

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Med den bärgade vi hö i ett par år innan vi specialiserade oss på hösilage.

Först avtal, sedan investeringar Den allmänna uppfattningen är att stallen vill ha lätthanterliga småbalar eftersom hästskötarna mestadels är unga flickor. Stora inplastade fyrkantsbalar har ändå visat sig vara ett bra alternativ, ofta till kundernas förvåning.

– Stallen har inte så stora förvaringsplatser alla gånger. Ryms det 50-100 småbalar så är det bra.

Inplastade stora fyrkantsbalar kan levereras i rejäla partier eftersom de kan förvaras på gårdsplanen. De passar ändå också stall med 2-3 hästar. Ur balen kan man ta lite åt gången, plasten skyddar hö-

större maskininvesteringar. Det gjorde han själv.

– Fördelen är ömsesidig. Avtalet gäller ett år åt gången och priset på hö är alltid marknadspriset, på vilket avtalskunden får en viss mängdrabatt. Två lass, alltså 50 balar, är minimimängden.

Förutom avtalskunderna har Sataheinä två olika slags kunder: de som reserverar mindre mängder i förväg och andra, till vilka överloppsbalar säljs på basis av efterfrågan. Hurdan växtperioden än är måste produktionskapaciteten förstås alltid räcka till åtminstone för avtalskunderna och dem som reserverat balar samt för de egna hästarna.

Bärgningen går inte att planera Det grundläggande inom odlingen måste förstås vara i skick: skiftena skall vara fria från stenar och gödslingen, kalkningen, växtskyddet och vattenhushållningen i skick. Vallarna innehåller 70 % timotej, resten är ängssvingel.

Bärgningstiden för hösilage är inne när största delen av växtbeståndet har gått i ax men blomningen inte har börjat. Hästhö som skördats alltför tidigt innehåller för mycket protein. Det råder olika uppfattningar om när fukthalten i hösilage är lagom.

– Jag bärgar helst hösilaget när det är ganska torrt. Man rekommenderar också 50-procentig vara, men den fryser nog i balarna och är besvärlig att utfodra med när det är som kallast. Torrsubstansen får vara 55-75 %. Alltför torr vara är hö, det sker ingen mjölksyrajäsning i balarna.

Enligt Jukka Mäkilä går det inte att ge några exakta bärgningsanvisningar eftersom fukthalten i luften och marken varierar år för år. Också vallmängden och grovleken har sin betydelse.

– Det säkraste sättet att misslyckas är att man bestämmer bärgningstiden i förväg, med kalender och klocka i handen.

Utrustningen har valts så att det finns olika alternativ att tillgå beroende på situationen och målet.

Olika skördemöjligheter Växtligheten kan slås direkt i sträng eller utspritt. Tack vare de två 320 cm breda JF slåtterkrossarna torkar t.o.m. stora arealer upp på en gång. Höet vänds efter behov för att det skall bli torrt nog; ibland vänds det inte alls. Strängläggningen kan ske strax före balningen eller 1-3 timmar tidigare.

– Ibland har vi gjort så att strängläggaren kör förut och väntar på balaren, om höet riskerar att torka för mycket.

Claas Quadrant har Roto-Cut skärverk. Man kan välja om massan skall hackas eller inte och om alla bett eller bara hälften av dem skall användas. Ensileringsmedel används inte.

– Håller det t.ex. på att bli regn och va-

Juurilla äter gärna hösilage ur Antti Mäkiläs hand. Gott hösilage doftar friskt och sötaktigt. Doften påminner desto mer om ensilage ju fuktigare massan har varit när den bärgats. Den här varan har bärgats så att hälften av betten har använts.

ran är 50-procentig så hackas den så kort som möjligt. Då är den lättare att hantera vid utfodring på vintern när den har stelnat.

Två inplastare är i bruk för att balarna snabbt skall kunna paketeras. Balen får vara oinlindad i högst 20 minuter. Mellan 6 och 8 plastfilmsskikt används, försträckningen är 70 %.

Vädersidorna på webben är i flitigt bruk under skördetiden. Vilken verkan ett överraskande regn har beror på om det väter ner nyslaget gräs eller nästan torr vara.

– 50-procentig vara utan regn är bättre än 80-procentig vara som fått regn emellanåt, eftersom regnet lakar ut näringsämnen och ytterligare vändningar leder till drösning, alltså skördeförluster. Det viktigaste är att hästhö inte dammar, och fuktigt hösilage är just dammfritt. Feljäsning får inte heller förekomma, framhåller paret Mäkilä. ■ 3/2007 ■ ÅKER BIRKA

43

VALL, HÖ OCH BETE Löst hö eller foder mäts med tallrikssond i ett ämbar. Det är bra att tänka på att provet bör vara representativt, och mätning av flera prov ger ett säkrare resultat.

Inplastade balar skall man helst mäta på minst tre ställen, alltså mitt på och i båda ändarna. Längre erfarenhet av mätning avslöjar om det erhållna resultatet sannolikt är riktigt.

Fuktmätaren

är till stor nytta Med en vattenhaltsmätare för hö kan man mäta fukthalten i massa som är avsedd att bli hö, hösilage eller ensilage innan man balar och konstatera att balarna är lagom fuktiga. Den som planerar utfodringen vill åter veta vilken torrsubstanshalten i fodret är. text och bilder Anne Penttilä

– Ibland kan fukthalten i foder också påverka prissättningen, eftersom foderköparen borde betala för torrsubstansen och inte för vatten, säger Farmcomps VD Lasse Paakkola. Inhemska Farmcomp tillverkar vattenhaltsmätare av märket Wile som kan användas till hö och vallfoder.

Mätning av fukthalten i obalat hö Mätningen av obalad massa på åkern i bärgningssyfte eller i djurstallet i utfodringssyfte sker med tallrikssond. På åkern samlar man i ett ämbar ihop fem nävar hö från olika sidor av strängen, också underifrån. Provet blandas och trycks mot bottnen för hand.

Sonden pressas tätt mot växtmassan och mätningen inleds. Mätaren meddelar först en siffra, 1-3, som byts så att den är likadan som sondens nummer. Det här kan man göra i förväg om man så vill. Mätaren pressas mot växtmassan tills man kan avläsa fukthalten.

I regel är det skäl att företa flera mätningar på olika platser på ett skifte, eftersom upptorkningen ofta är ojämn på olika

44

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

delar av åkern. Detsamma gäller mätning av fukthalten i löst hö, hösilage eller ensilage med tanke på utfodring.

Tallrikssondens mätområde är 1385 %.

Mätning av fukthalten i balar Fukthalten i balar är inte alltid jämnt fördelad, så det har sin betydelse hur många gånger man mäter och hur det går till.

Vid mätning av balar förser man mätaren med en 50 eller 90 cm lång balsond.

Själva mätningen sker på en ca 5 cm lång sträcka närmast sondens spets. Mätområdet är 10-73 % och densiteten maximalt 250 kg/m3.

Lasse Paakkola berättar att han fått olika resultat för en och samma inplastade hösilagebal beroende på mätningsstället. I det egna stallet är det lätt att testa det egna företagets produkter.

– Skillnaden i fukthalt var 5 procentenheter när jag mätte på flera platser och vi kontrollerade resultaten genom ugnsförsök. Tydligen jämnas inte fukthalten ut i inplastade balar under förvaringen, vilket man brukar tro.

När sonden har tryckts in i balen och rätt sondnummer har valts anges balens vikt per kubikmeter. Den skall man ha räknat ut i förväg, man bör alltså känna till balens vikt något så när exakt. Densitetens betydelse avtar när densiteten ökar.

Inverkan är störst i småbalar och minst i stora ensilagebalar.

Inlindade balar bör man mäta på minst tre ställen, sedan räknar man ut medeltalet. Också mätaren kan automatiskt räkna ut medeltalet. Har man själv odlat det som mäts känner man till bärgningspartierna. Exempelvis ett par balar av material som bärgats på en och samma gång kan man mäta. Om inte medeltalen skiljer sig åt klart behöver man inte sticka hål på fler balar.

De som köper hösilage eller ensilage gör också klokt i att mäta ett par balar per parti, om inte säljaren känner till den genomsnittliga vattenhalten i materialet.

I en öppnad bal kan man ta prov på flera ställen och mäta fukthalten på det sätt som beskrivs i samband med mätning av fukthalten i löst hö. ■

Rollant-rundbalare i 30 år Claas´s fabrik för balare i Metz har tillverkat de kända Rollant-rundbalarna redan i 30 år. Rollant är världens mest sålda balare. För den kommande balningssäsongen tillverkades i fjol redan den 80 000:e balaren.

Dagens balare är försedda med en långt utvecklad driftsautomatik och stor balningseffekt.

Fastän storkantsbalarna har funnits redan från början av 90-talet, håller rundbalarna fortfarande sin ställning i skördearbetet.

Kombinationen balare/inplastare användes vid entreprenadarbeten som en mans skördekedja samt på enskilda gårdar, där man vill effektivera skördearbetet till sin topp. Med en hög skördeeffekt kan man minska kapitalkostnaderna och bränsleförbrukningen.

Under årens lopp har Claas kommit ut på markanden med flera innovativa lösningar beträffande rundbalningen och balarnas konstruktion som exempelvis Rollatex-nätbindningen, Roto Cut-hacken, MPS:s (maximum pressure system) för packningen av balen samt Uniwrap-balare/inplastningskombinationen.

Avvikande från de flesta andra företag tillverkar Claas själv sina baskomponenter. På grund av detta organiserades fabrikens helt och hållet på nytt som en del av ett treårigt ändringsprogram, vars totalkostnad var 10 miljoner euro. Med detta svarar fabriken på framtidens krav. ■

Avvikande från de flesta andra företag tillverkar Claas själv sina baskomponenter.

VALL, HÖ OCH BETE

Stängselbyggarens minneslista • • • • • • • • •

stängselapparat stängselledningar stolpar isolatorer kopplingar jordning portar monteringstillbehör testapparat vid behov

Stängselnyheter från Farmcomp

Ett bra elstängsel är en säker gräns Hur mycket kostar ett veterinärbesök på gården, om ett djur som rymt från inhägnaden skadar sig? Vad allt kan hända, om ett värdefullt djur rymmer och det värsta händer? Hur ofta granskar du ditt stängsel och testar att spänningen är tillräcklig? text Anne Penttilä, foton Farmcomp

46

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Farmacomps verkställande direktör Lasse Paakkola konstaterar att man av den inhemska tillverkaren åtminstone har den nyttan, att det är lätt att fråga råd, om man har en besvärlig plats som skall stängas in. Maritta Viima monterar ihop stängselapparater i Tusby.

Foto Anne Penttilä.

Denna frågor är synnerligen befogade, när man funderar på stängsel för djur som skall betas eller annars vara ute och motionera.

Elstängslets uppgift är att skapa en säker rädsla, som djuret efter ett eller två försök inte vågar röra på nytt.

När man gör ett elstängsel är det viktigt att göra detta omsorgsfullt och med en bra jordning. Här finns en tillbehörslista för stängselbyggaren bifogad. Stängslets olika delar väljes enligt djurslag och så att de passar ihop med varandra, därom råd i bifogade tabell.

Den inhemska tillverkaren, Farmcomp i Tusby ger närmare uppgifter om stängselarbetet och råd för stängselarbeten i svåra förhållanden eller också för mera speciella stängselbehov. Elstängsel användes ju också bl.a. som stängsel för vilt samt för att skydda fåren mot vargar eller biodlingar mot björnar. Exempelvis ca 600–700 biodlingar har i Finland skyddats mot björnar med elstängsel. Det är överraskande att redan en liten stöt räcker för att skrämma björnen.

Stängslet kan störa telvisionen Det är viktigt att sköta jordningen speciellt i krävande förhållanden, som är till exempel en torr sandjord eller en av snö isolerad mark på vintern, ssäger Farmcomps vd Lasse Paakkola.

– Jordningen är viktig då det gäller att ta bort även radiostörningar. Störningarna kan även bero på dåliga kopplingar, som ger gnistor. I sådana fall kan stängslet kraftigt störa exempelvis televisionen, digiboxen eller radions funktion.

Vid kopplingspunkterna kan uppstå gnistor, om stängseltråden inte är kopplad med stängselkopplingar av metall, som pressas fast, utan exempelvis genom att slå knut på tråden. Gnistbildningen är som ett bredband, d.v.s. den förmedlar störningar till omgivningen inom ett brett frekvensområde.

Portarna bör man komma förbi genom att dra ledningen ovanför eller med jordkabel, så att portens handtag inte skall ge gnistor. För detta bör man använda högspänningskabel ämnad för stängselbruk, det räcker inte ens med en grov 230 V: s elkabel.

Då det gäller stängselapparater och deras effektklasser finns det att välja bland.

Det är aldrig till nackdel med tillräcklig effekt.

– Om man överväger mellan två modeller, lönar det sig att ta den effektivare, ty med en större klarar man sig alltid. Speciellt om det är ett långt stängsel på sådan

Nya bestämmelser i september 2010 På grund av elsäkerheten är stängselapparaterna mycket noggrannt reglerade produkter. Dessa berörs av internationella bestämmelser och europeisk standard, enligt vilken apparaterna planeras och tillverkas i Finland.

Elstängselapparaternas bestämmelser kommer att ändras, enligt de senaste uppgifterna träder de nya bestämmelserna i kraft i september 2010. För alla elstängselapparater som skall tillverkas träder en fem jouls begränsning för energistöten i kraft.

Denna bestämmelse gäller således endast tillverkningen av nya apparater. Alla apparater som redan finns i affärerna fås fortfarande säljas och alla som är i användning fås fortfarande användas.

För varje apparat tillämpas de bestämmelser som gällde vid tillverkningstillfället.

Den nya Olli 1800-apparaten användes exempelvis av mjölkgårdarna.

Stängsel för olika djurslag Nötboskap Får Svin Hästar Vilt och rovdjur

Ledningar st 1-2

Översta höjd ca cm Ledningstyp* 75 Bestående: vajer eller metalltråd Lätt stängsel: Olli-tråd 3/nät 75 Klena ledningar eller nät 2 35 Som för nöt 1-3 115-140 Band eller grovt rep Fråga viltvårdsdistriktet eller Farmcomp

* För elektrifiering av trädstängsel användes trådar eller tunna band. Ledningarnas höjder även beroende av djurens storlek. Valet av ledningar beror på många faktorer, säger Farmcomps experter. plats, där marken under stängslet är svår att hålla ren. Det bör finnas tillräckligt med effekt i stängslet för att kunna torka bort det gräs som rör vid stängslet.

Stängselsortimentet har förnyats Farmcomp har utvecklat några nyhetsprodukter till sitt stängselsortiment. Olli 1000 är planerad så, att dess effekt räcker även för vidsträckta hästbetesmarker, maximilängden är från 12 upp till 140 kilometer.

Denna reglerar sin effekt enligt behov och därtill testar den sig själv kontinuerligt.

LCD-displayen visar med ett ögonkast om stängslet fungerar som det skall.

De nya 1200 och 1800 är till exempel lämpliga basmodeller för nötboskap, och i vilka det finns mera effekt än i den tidigare modellen 800. För djur med längre hårremm är detta viktigt. Modellerna är typiska på beten med mjölkboskap. Även dessa stängselapparater reglerar sin effekt och mäter stängslet. Stängslets skick anges med ett blinkande ledljus: en blink = stängslet är i skick och dubbelblink = spänningen har sjunkit.

Olli 15B har två efterföljare, modellerna 30B och 70B, av vilka den senare representerar en ny effektklass. Denna fungerar endera med ett internt 9 volts batteri eller en 12 volts yttre ackumulator, med tömningsskydd. Om ackumulatorn på 12 v är tom, byter vallaren till ett 9 V:s batteri. Apparaten är lätt att flytta och lämpar

sig bre exempelvis för häststängsel eller för kreatur på mindre sommarbeten.

Nytt är även solpanelspaketet till 160 B, som är en 12 volts ackumulatorapparat. Modellen lämpar sig exempelvis för större stängsel som är längre bort belägna. Användningsprincipen är: ut på våren, in på hösten. En andra blyackumulator rekommenderas som reservackumulator.

Under en normal sommar räcker solpanelens effekt nog till för att ladda valarens ackumulator. Solpanelen bör bara placeras så att den får så mycket ljus som möjligt. Stolpe för panelen ingår.

Farmcomp testar varje stängselapparat i värmerum från sex timmar till ett dygn, vilket motsvarar ett längre test i normal temperatur. Av produkterna går 70 % på export. Företaget sysselsätter 17 personer och därtill en stor grupp via underleverantörerna.

Närmare uppgifter och råd för stängselarbeten finns på företagets webbsidor: www.olli.fi, även på svenska. ■

Här ser man om stängslet är i skick.

Från vänster: stängslets utgångsspänning, uppmätt returspänning och från teststången uppmätt spänningsförlust för jordningen.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

47

FINLANDS STÖRSTA LADUGÅRD, del 2

i full gång I slutet av april var det full fart i Mattilas ladugård i Pälkäne. På byggnadsplatsen arbetar dagligen ett tiotal karlar och arbetet går undan med fart. Kölden i början av året förorsakade en liten försening, men ladugården torde tas i bruk i början av juni. text och foton Anne Penttilä

I slutet av april och i början av maj håller man på med innearbetena i ladugården. Där fanns åtminstone byggnadsaffär Visura Oy:s kar, Icopals takbyggare som lade det andra filtlagret, elmontören samt K-lantbruks specialmontörer.

- Nog är det bra att man inte behöver leda den där gruppen, eller allt emellan besöka järnaffären för att hämta saker, småler Sami Mattila, där han går och klargör vissa detaljer med männen.

Rörelsefogar i golvgjutningen Följande skede, gjutningen av ca 750 kvadratmeter golv fanns på programmet för valborgsmässoaftonen. När det är fråga om stora ytor som skall gjutas, som t.ex. vid båsraderna, använder man sig av rörelsefogar som även användes vid indu-

48

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

stribyggandet.

Rörelsefogen låter enligt namnet den stora betongplattan leva vid behov. Utan rörelsefog kan följden förr eller senare vara sprickor i golvet. Rörelsefogen består av två i betongen nedsänkta stålplåtar, som är placerade mot varandra och ihopkopplade med bultar. I dessa finns färdigt armeringsjärn, som vändes upp före gjutningen. När betongen torkat dras bultarna av mellan plåtarna.

Rörelsefogar har gjorts exempelvis i de dubbla båsradernas mittlinje i längdriktningen samt på några ställen tvärsöver. Enligt ansvarige arbetsledaren Jyrki Anttila, Visura Oy beror rörelsefogarnas täthet på plattans tjocklek och på armeringen, men den rekommenderade gjutningsytans maximilängd utan fog är i allmänhet ca 25 meter.

Största delen av inredningen efter gjutningen Av inredningen är det endast foderbordets fronthinder som monteras före gjutningen. De stolpar som gjutes fast fästes i hindrets vågräta rör och dessa i sin tur i byggnadens bärande pelarlinje. Endast båsinredningen bultas fast. De övriga inredningsstolparna monteras i golvet efteråt: med diamantborr hål i golvet, röret på plats och gjutning. Vid gjutningen av golvet skulle färdiga stolpar vara i vägen och dessa skulle även vara svåra att få att stå helt lodräta.

Foderavdelningens golv är redan belagt. Mastertorp 450-beläggningen känns slät men dock inte hal under foten. Samma beläggning kommer även i området med kalvningsboxar, som tar hand om ladugårdens mittersta del.

Båsen förses med båsmattor. Mjuka bi-

Ljusåsens luckor kan på sommaren öppnas för att effektivera ventilationen. Ventilationen skötes egentligen av åsens frånluftsfläktar samt av tilluftstrummorna med sina fläktar som är placerade vid takfoten.

Båsraderna med sina rörelsefogar klara för gjutning. I bakgrunden syns mellannivån i mitten av ladugården, under vilken finns kalvboxarna, på nivån kontors- och besöksutrymmen. Även där finns kvadrater som i ett vanligt egnahemshus. tar av skumplasttyp läggs i båsen och på dessa fästes gummimattan. Båsets bredd är k-k 115 cm. Båsets längd vid väggen är 270 cm, vid dubbelbåsraden 250 cm.

Båda har en lutning från övre till nedre kant på 7 cm.

- Det är viktigt med utrymme i båsets längdriktning, men speciellt de mindre korna ligger hur det passar, om båsen är för breda för dem.

Båskantens höjdskillnad till gödselgången är 15 cm. Detta möjliggörs av skrapor som går med 15-20 minuters intervaller. Gödselgången har ingen lutning alls i någon riktning. Så här borde gödseln hållas lämpligt flytande, varvid skraporna lätt kan dra den till tvärkanalernas spaltgolv och genom detta.

För de fasta gödselgångarna kommer UBO:s gummimattor. Alla tvärgångar är försedda med Gretens betongspalter, som ligger i samma nivå som gummimattans yta. En liten detalj är en cellplastbit mellan spalten och det fasta golvet; man kan vid behov även få bort spaltgolvet. Spaltgolvskassetternas spaltbredd är 35 mm på kosidan och 30 mm i kalvnings- och kalvboxarna.

Slalom-utgödslingen cirkulerar gödseln i kanalen

rat. Gödselstaden för fastgödsel kommer att vara ca 1000 kvadrat.

I mittdelens gödselkanal kommer s.k. Slalom-utgödsling, som betyder att gödseln tidvis cirkulerar fram och tillbaka i mittdelens två samlingskanaler och i tvärkanalen som förenar dessa. Gödseln cirkuleras av DeBoers pump som är placerad i en bunker i kanalparets ända, just utanför byggnaden.

Till samma bunker leder även sugutgödslingens rör, som hämtar gödseln från de övriga fem tvärkanalerna de övriga kanalerna är grundare än mittkanalerna. Inne i ladugården finns gödselutrymme för sammanlagt 700 kubik.

I främre delan av kalvarnas gruppbox finns en av slalomkanalens tvärkanaler.

Båsets fasta ströområde kommer att förlängas med faner på spaltgolvet, så att gödseln skall gå genom spalterna från ett smalare område. Även slalom fungerar troligen bättre.

I kalvningsboxarnas spaltgolv finns luckor, från vilka man vid behov får bort nedfallet strö. Till samma kanal har även letts diskvattnet från de fyra mjölkningsrobotarna, så att en liten halmmängd bland gödseln väntas inte förorsaka problem.

Från bunkern pumpas gödseln till gödselstaden och direkt till separatorn. Den torra gödseln och gödseln i vätskeform som avskiljts av separatorn lagras sepa-

Neutraltrycksventilation på ljusåsen Ventilationen består av neutraltrycksventilation, där 4+4 trummor ger tilluft till ladugården genom taket. I ladugårdens mittlinje, utanpå foderbordet finns 7 frånluftstrummor. Förutom attljusåsen ger mycket ljus till foderbordet så fungerar den även enligt bestämmelserna som en rökkanal. På sommaren kan detta användas som ett reservsystem: åsluckorna helt och hållet öppna och förnstren på ytterväggarna helt öppna.

Tilluftstrummornas nedre del kan regleras. Tilluftsströmmen kan på vintern strypas genom att lyfta regleringsanordningen, varvid den kalla luftens väg förlängs. Lyftningen och sänkningen skötes med hjälp av vajer och motor, vilka finns en per avdelning.

Trummorna och fläktarna är Reventas, styrningscentralen Fancoms. Alla fläktar finns i trummornas övre ända, de är lätta att serva från taket. Två har fjärilsplåt och alla är varvtalsställbara. Från Fancoms styrcentral finns kontakt till en PC. I följande nummer har ladugården redan tagits ibruk. ■

K-Agros specialmontörer Petri Lehtinen och Jouni Svenberg monterar foderbordets fronthinder på plats.

Pumpen som är placerad i bunkern ger fart åt Slalom-gödselcirkulationen. I samlingskanalernas lock finns även plats för frånluftsfläktar.

På bunkern kommer ett spaltgolv som till vintern täcks.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

49

BYGGANDE

K-Agro konceptladugård med ett bra teamarbete

Blir r snabbt sna s sn n ab a b färdig ärdig På våren arrangerades historiens första K-Agro-byggnadsdag. Den kommande sommarens ladugårdsbyggare, deras ansvariga arbetsledare samt montörer fick många uppgifter om förverkligandet av byggnadens detaljer samt arbetsplatsens tidtabeller. text och foton Anne Penttilä

K-Agro-konceptlösdriftsladugården finns nu för andra året på marknaden. Förra sommaren byggdes redan sju lösdrifter, av vilka en var 140+, de övriga 70+-modeller. I år byggs det ett tiotal. Byggarnas skolningsdag kommer i fortsättningen att vara en viktig del av helheten. Utöver utdelningen av ett digert datapaket är det meningen att byggdagen skall sammanbinda hela teamet att arbeta tillsammans på gårdsnivå redan före byggnadsprojektets början, säger lantbruksbyggandets produktchef Jussi Airaksinen vid Lantbrukskesko – Allas gemensamma mål är, att byggandet löper bra, hålls inom tidtabellen och att slutresultatet är bra.

Ladugårdsprojektets viktiga personer Det lönar sig att skaffa huvudplaneraren på nära håll, ty han känner de lokala bestämmelserna och det är bra att snabbt få honom till platsen vid behov, för att t.ex. godkänna en ändring.

Huvudplaneraren bevakar byggarens intressen tills byggnaden är färdig.

En annan viktig person är den ansvariga arbetsledaren, som bl.a. ansvarar för

50

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

att det byggs enligt planerna och byggnadslovet. Han kan vara samma person som huvudplaneraren. Trots sin tittel är han dock inte i förmasställning i förhållande till byggarens anställda arbetskarlar, om man inte särskilt kommer överens om detta.

Utöver varuleveranserna hör till KAgrohelheten: planerna samt ansökningsoch tillståndsblanketterna. Till planerna hör huvudritningar, konstruktionsritningar innehållande arbetsritningar i någon mån samt typvisa elplaner. Byggnadsplanerare, byggmästare Raimo Saarelainen vid ProAgria Pohjois-Karjala gör huvudritningarna och övriga handlingar, som behövs vid ansökan om lov samt ansvarar för anpassningen av planerna till huvudplanerna.

För monteringen av de konstruktionsdelar som K-lantbruk säljer gör byggaren ett separat avtal med Tuomo Poukkulas

En annan viktig person är den ansvariga arbetsledaren.

Vid byggarskolningen i Kuopio deltog förutom den kommande sommarens K-Agro byggare även projektens ansvariga arbetsledare samt arbetsledare eller ansvariga timmermän.

monteringsföretag. Där finns detlajerat bestämt plintarnas, pelarplintarnas, stålpelarnas limträbalkkonstruktionernas och vattentakskonstruktionens monteringsomfattning samt gränsytorna.

Till konceptet hör även uppgörandet av tidtabeller för varuleveranserna, byggarskolning och deltagande i arbetsplatsmöten.

Före monteringen av stomkonstruktionerna I god tid före man börjar byggandet bör man göra en tydlig plan, reservera yrkesfolk för att göra jordbyggnads- och grundarbetena samt en kunnig timmermansgrupp för hela byggnadstiden.

Tidtabellerna bör vara klara för alla, ty en del av leveranserna och monteringarna har på förhand bestämts till vissa veckor. De övriga tidtabellerna anpassas till dessa.

– Emedan det på byggnadsplatsen från början finns flera arbetsgrupper, är det viktigt att informera om de övriga gruppernas arbetsskeden, tidtabeller och arbetsuppgifternas gränsytor.

Därför är regelbundna arbetsplatsmöten synnerligen viktiga, påpekar Airaksinen.

Alla höjdnivåer och monteringar före stommens skede bör göras synnerligen noggrannt. Även ett litet fel kan i fortsättningen försvåra monteringen av de färdiga delarna med exakta mått.

Före stomskedet monteras svämgödselelementen, för vilket byggaren ansvarar. Även spaltgolven kan monteras genast när svämgödselkanalerna är på plats och bottengjutningarna utförts. De bärande pelarna av stål bör enligt konstruktionsplanerna fyllas med betong.

Stommens leveransoch monteringstidtabell I första skedet levereras till byggnadsplatsen svämgödselkanalens element, pelarplintar och plintar som tillverkats av Hokkasen Betonituote, Mitek Finlands varmförzinkade stålpelare samt Metsäliitto Kuningaspalkki stomkonstruktioner av limmträ. Senare kommer Nord Elements väggelement. Takelementen som maskinfalsas levererar ThermiSol och ljusåsen KeraPlas. Dörrar, gaveltrianglar och mellanväggar hör till tilläggsleveranserna.

Byggaren svarar för lossandet av varuleveranserna från bilen, med undantag av svämgödselelementen, plintarna och pelarplintarna. Till byggnadsplatsen bör finnas bärande bilväg.

För monteringen av stomkonstruktionerna från plintarna till taket, d.v.s. för Tuomo Poukkulas arbetsgrupps monteringsarbete reserveras ca 7 veckors tid. Dessa monteras i olika skeden, varvid det för byggherren blir tillräckligt med tid för utförandet av behövliga jordfyllnadsarbeten, justering av höjdnivåer, gjutnigsarbeten av golv m.m.

Nord Elements egen grupp monterar ytterväggselementen och placerar mellanväggarna direkt från bilen och fogar ytterväggselementen från yttre sidan. Byggherren svarar för foggjutningar och fogningen av mellanväggselementen Alltid efter arbetsskedets slut bör det göras en granskning och samtidigt kommas överens om följande arbetsskede; påbörjandet och förberedande arbeten. Byggaren kan på byggplatsen göra jordfyllnadsarbeten samt fog- och golvgjutningar även efter väggmonteringen.

Då det gäller takmonteringens omfattning och tidtabell lönar det sig i god tid att komma överens med Tuomo Poukkula. Gruppens arbete slutar med monteringen av de maskinfalsade takelementen, om man inte kommit överens om tilläggsmonteringar (triangelgavlar, ljusås, lister).

Normalt med ibruktagning under ett år Efter det att stommen är på plats framskrider projektet med de av byggherren anställda timmermännens, vvs- och rörentreprenörernas och K-lantbruks samt varuleverantörernas specialmontörers insatser. I sin helhet räcker byggandet av ladugården 38-48 veckor från inledningsmötet till ibruktagningen, ifall inget oförutsett inträffar. Det är synnerligen viktigt att hålla tidtabellerna, ty om projektet försenas redan i stomskedet, ordnas först följande monteringsvecka kanske först på hösten. Även betalningarna har sina tidtabeller. Enligt kundernas och finansiärernas önskemål har man skapat ett speciellt betalningssystem som även används vid betalning av huspaket. Fakturan för K-Agrohelheten kommer till kunden i 6-7 rater i enlighet med byggnadsprojektets framskridande. ■ 3/2007 ■ ÅKER BIRKA

51

Tekniken vid gastät lagring av

spannmål i tornsilo En rätt byggd Harvestore-tornsilo är även annat än enbart en emaljerad tornsilo med sina påfyllnings- och tömningsanordningar. En viss utrustning och deras rätta användning säkrar att spannmålen håller sig bra. text Anne Penttilä, foton Lantbrukskesko och Harvestore

Tryckutjämningspåsarna

En lyckad Silons nedre del gastät lagring skall vara tät av spannmål Utöver påfyllnings- och tömförutsätter verkligen att ningsanordningarna är grundBEHOVET AV KOLDIOXID silon är gastät. Spannläggningsserie, lungor samt målsmassans mikrobers över- och undertrycksventilerna väsentliga delar i tornsilons och kärnors andning Kedjetömmare Skruvtömmare, med teknik. förbrukar syret ur silons roterande överskruv luftmassa. Ökningen Med grundläggningsserien av koldioxidhalten och fås silo och betonggrunden Skruvtömmare, med svepskruv syrebristen hindrar de tätad. Utan denna kan silon börja läcka luft, emedan mikrobers funktion som Transportören i tömningskanalen betongen krymper förstör spannmålen.

Roterande skruvtömmare när den torkar. Till När syret är slut fortsätter jäster och baktegrundläggningsserier bildningen av koldirien hör även ett Grus minst 500 mm oxid. Mjölksyraproduktråg för den undre tömmaren, tionen ökar märkbart först i en spannmålssom gör att tömTömmartypen har även betydelse för koldioxidbehovet, vilket framgår maren vid behov kan fukthalt över 22 %. Efter att ur figuren intill. Med kedjetömmaren faller spannmålsmassan jämnt nedåt. Skruvtömmaren med roterande underskruv tömmer mest från tas bort från silon för silon fyllts och stängts kan mitten, men överskruven tar även från kanterna hela tiden. Skruvtömman tillföra koldioxid. service eller för byte maren med sin svepskruv tömmer från mitten. av skruvtömmare till Påfyllning och kedjetömmare. tömmning Det är möjligt att Silon fylles ovanifrån endera montera en Valmetaltömmare i grundläggmed fläkt eller elevator och spannmålen kan vara hel eller krossad. I spannmålen kan an- ningsserien. Grundläggningsserien höjer skruven något, varvid vändas ensileringsmedel om man så önskar, exempelvis AIV- det stannar litet spannmål på botten.

-För tillfället sänker en stor del av dem som skaffar tornet lösning 3 liter per ton färsk spannmål, men i allmänhet är detta tömmaren in i betongen, varvid även skruven är närmare botten. inte nödvändigt.

Spannmålen tömmes underifrån endera med dubbelskruv- Det finns grundritningar för båda sätten, men som en negativ sistömmare eller kedjetömmare.Med dubbelskruvstömmare är da är, att tömmaren inte fås bort från silon, berättar tornsilornas spannmålens maximifukthalt 25 %. Kedjetömmaren fungerar produktchef Petteri Virtanen. även med krossensilerad eller frusen spannmål.

Lagring med hela kärnor torde vara allmän, men även krossad Även lungorna behövs spannmål lämpar sig på många sätt för tornlagring. Spannmålen Lungorna, d.v.s. den stora plastpåsen inne i silons övre del, hinkan vara klart fuktigare, 35-45 %, och såväl fukt som krossning drar att syre kommer in i silon vid yttre variationer i temperatuunderlättar packningen och förbättrar hållbarheten. Även mjölks- ren. Speciellt på hösten är skillnaden mellan dagens och nattens temperaturer rätt stor. syrajäsningen är riklig.

Om det inte finns en påse i silon utvidgar sig gaserna inne

52

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

i silon av dagens värme. I silon bildas ett övertryck, som söker sin väg ut var som helst. Under nattens kyla krymper gaserna för sin del, varvid i silon bildas ett undertyck och luft strömmar in.

Denna in-utandning späder ut koldioxiden och släpper in syre i silon, som ökar funktionen av de mikrober som förorsakar feljäsningar.

Påsens uppgift är att pressas ihop av det övertryck som finns inne i silon, varvid luft försvinner ifrån påsen ut via ventilerna.

Och på motsvarande sätt utvidgas påsen vid undertryck och suger i sig luft via ventilerna, d.v.s. andas turvis in och ut. Emedan påsen jämnar ut tryckskillnaden, förorsakar tömningen av spannmål inte ett svinn av koldioxid d.v.s. en ”inandning” av luft via tömningsöppningen. Det behövs över- och undertrycksventiler, emedan när spannmålsytan sjunker räcker inte lungornas kapacitet längre till. Ventilen släpper luft in i silon, på koldioxidmattan, då när undertrycket stiger till en viss nivå.

- Med en silo som byggts och försetts med utrustning enligt tillverkarens instruktioner kan man märkbart förbättra spannmålens hållbarhet. Ovan nämnda tillägsdelar för silon levereras endast av Lantbrukskesko, som är Harvestore-silornas auktoriserade återförsäljare i Finland, påpekar Virtanen.

Inga regler för koldioxiden Det är svårt att ge några fullständiga råd för tillsatsen av koldioxid, ty tilläggsbehovet beror på spannmålens fuktighet och silons fyllnadsgrad, berättar Virtanen.

-Under de senaste åren har spannmålens fukthalt varit under 20 %. Då måste man sätta till koldioxidgas, så att syret fås bort från silon. Om spannmålen är över 20 %, så bör man sätta till endast litet gas, emedan den naturliga jäsningen undanröjer syret och bildar tillräckligt med koldioxid. Koldixiden som är tynge än luften bildar en madrass på spannmålslagret. Om silon inte blir helt fylld ökar behovet av koldioxid.

På hösten kan i samband med påfyllningen bildas kondensvatten i silon. Orsaken till detta är påfyllningen av spannmål i silon, vars väggar är varma.

-Om silon är allt för stor i förhållande till den spannmålsmängd som skall lagras, bildas det säkert kondensvatten. Om silon är lufttät, så far spannmålen dock inte illa i den syrefria omgivningen.

Efter monteringen ger lantbrukskesko instruktioner i användningen av silon och dess anordningar. Exempelvis är det mycket viktigt vid lastningen att använda den nedre tömmaren, så att den inte fastnar fast av spannmålsmassans vikt. ■

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

53

I BUTIKEN

K-lantbruk i Nyslott presenterade

sin nya butik Det nya K-lantbruk i Nyslott öppnade lovande, när det under öppningsdagen besöktes av ca tusen kunder som ville bekanta sig med de nya utrymmena och med de utställda produkterna. text och foton Tuomo Kautonen

I det vackra vårvädret diskuterades flitigt det snart inledande sommararbetet och tillbehörsbeställningar gjordes under hela dagen.

– I lantbrukshandeln ökar efterfrågan alltid närmare våren och speciellt i maj-juni bör man kunna svara även på odlarnas snabbt uppkomna behov, ssäger Nyslotts K-lantbruks försäljningschef Esa Alenius, som verkat elva år i förmansuppgifter i butiken i Nyslott.

– Fastän antalet lantbrukare minskat märkbart under åren som gått, har under samma period gårdarnas storlek vuxit och lantbruksförsäljningen sakta ökat.

Vid K-lantbruks verksamhetsställe i Nyslott betjänas kunderna av (f.v.) reservdelsförsäljare Ari Honkonen, tillbehörsförsäljare Ismo Turtiainen, traktorförsäljare Matti Gröhn, maskinförsäljare Jouni Suppola och försäljningschef Esa Alenius.

54

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Butikens öppning i Nyslott besöktes av ca. tusen kunder.

Esa Alenius träffade under öppningsdagen mjölkproducenterna Pekka Laamanen från Punkaharju (t.v.) och Jouko Makkonen från Savonranta ( t.h.).

Mera utrymme i utkanten av staden Betjäningsstället ligger lämpligt i utkanten av staden. Den gamla butikens plats alldeles i stadens centrum förorsakade problem både då det gäller parkeringsplatser och även presentationsutrymmen. På den nya butikens golvyta på 350 kvaddratmeter har man samlat ett täckande sortiment av lantbrukets tillbehör. Förhandlingar kan föras i separata utrymmen och på den öppna gården finns arbetsmaskiner samt en rad traktorer till försäljning. Övrig lantbrukshandel i närheten anser Alenius vara en positiv sak både för kunderna och försäljarna.

– Kunderna är vana att jämföra produkterna

Nät- och telefonbeställningarna har ökat Lantbrukshandeln har förändrats även så, att man inte längre behöver enorma mellanlager. En mycket stor del av produkterna transporteras direkt till lantgårdarna från fabrikerna eller centrallagren.

Andelen beställningar via Internet har ökat fram för allt då det gäller den yngre odlargenerationen och telefonbeställningarna har förändrat handelns natur. Som typiska telefonbeställningsprodukter nämner Alenius brännolja och foder, där man i de flesta fall verkar utgående från årsavtal. Lagrets kompletteringar sköts av Keskos bil två gånger i veckan och foder levereras både direkt till producenterna och till handelns lager minst en gång per vecka.

I butiken i Nyslott betjänas kunderna av fyra försäljare. Till traktorförsäljarens verksamhetsområde hör även S:t Michelstrakten. Byggnadsprojekten med ladugårdar och större produktionsbyggnader skötes tillsammans med specialiserade försäljare i Kuopio. ■ 3/2007 ■ ÅKER BIRKA

55

Nu AKTUELLT

AIV ger kvalitetsfoder

■

Ensilage av god kvalitet är ett av de viktigaste inslagen i utfodringen på kreatursgårdar. En lyckad ensilering är summan av många faktorer, men gott ensilage kan man inte bereda utan ensileringsmedel. AIV-ensilering är en kvalitetsförsäkring för ensilage som kostar mindre än 2 cent per foderenhet. Också resultatet från den nyaste ensilagetävlingen Artturi vittnar om dess betydelse: av de 15 finalisterna beredde 14 sitt foder med myrsyrabaserade medel.

I AIV-produktfamiljen hittar man något för alla torrsubstanshalter och bärgningsmetoder. AIV Ässä passar allt förtorkat foder oberoende av torrsubstanshalten, vilket är bra t.ex. om vädret är ostadigt vid bärgningen.

Bruksmängden 5 liter per ton skall man inte ge avkall på. I dåliga bärgningsförhållanden kan det vara skäl att använda en större mängd. Det är bra att ge akt på åtgången också under foderberedningen. Dagens AIV-ensileringsmedel har inte samma frätande verkan på maskiner och hud som gamla tiders syror. Trots det är det bäst att hantera dem omsorgsfullt och använda tillräcklig skyddsutrustning.

Tumes användarskolning på våren hade ett rekordantal deltagare, nästan 200 intresserade lantbruksföretagare Nytt till de stora Murska-kvarnarna

■ Till de stora, traktordrivna Murskakvarnarna har utvecklats några nya egenskaper som underlättar arbetet. En säckvinsch underlättar hanteringen av säcken.

Centralsmörjenipplarna kommer med smörjnipplarna samlade till frontpanelen.

Det blir av att smörja, när man inte behöver söka smörjnipplarna, vilket förlänger lagrens livslängd. Ett slutet hydraulsystem håller valsen rätt inställd även i svåra förhållanden. Dessutom kan syra tillsättas med munstycken direkt i spannmålen som faller mellan valsarna, varvid den blandas jämnt i spannmålsmassan.

Krympplastens hylsor kan igen levereras till 46 K-lantbruk. Bland dem som returnerar dem utlottas ett badveckoslut i Ikallis.

Massey Ferguson-vinst till Halikko

■ Juha Ahlroos från Halikko får tillgång till en Massey Ferguson traktor i 6400–serien under sammanlagt tre veckor i sommar. Det var möjligt att delta i MF-utlottningen vid K-lantbruks MF VIPevenemang och under vårmarknaderna.

Mer än 8000 lotterikuponger lämnades in.

Utlottningen sköttes av AGCO:s representanter vice koncernchefen John H. V. Bradley (Vice President, Sales EAME) och Bo Wallin (Director sales Nordic). Rollen som fru Fortuna spelades av Outi Manninen vid Kesko Lantbruk.

56

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Pickupvagnarna förnyades ■ Claas Quantum 4700- och 5800seriens pickupvagnar förnyades till denna skördeperiod. Vagnarna har rotorinmatning och volymerna är 28-40 m3. Den minsta modellen 3500 importeras som s.k. P-modell, d.v.s utan baktömningsvalsar. De större modellerna kan även fås med tömningsvalsar, som S-modeller.

Picupvagnen 4700P/S på 32 kubik har en sluten rotortransmission och den är konstruerad med kugghjul. Claas inmatningsrotorn är robust, kraftigt vriden, med 9 fingrar och försedd med s.k. dubbelfingrar och 33 bett. Detta garanterar bra och jämna snitt.

Den smala Slim Line-dragbommen underlättar vagnens användning och körning på vändtegarna. Vagnens axelbärighet är 16 ton och boggien kan styras.

Quantum 5800- vagnens volym på 37 kubik slukar som bäst närmare en hektars skörd. Vagnens styrbara axelkonstruktion bär 18 ton. Den nya knivbalken med 40 bett och rotorn med dubbelfingrar gör en kort och jämn hackelse. Vagnen har också en ny, bredare, 2 meters pickup, som effektiverar skördearbetet och ger större spelrum vid olika stora och breda strängar.

Nu

Allt du behöver

■

Förnyelsen av Finlands största stamkundsprogram K-Plussa startade i början av maj. I och med OP-samarbetet lanseras OP-Visa- och OP-Visa Electronkort försedda med Plussa-egenskap samt ett nytt internationellt K-Plussa MasterCard utan årsavgift. OP-gruppens kunder som har försett sina kort med Plussa-egenskap får en tilläggsförmån

på 0,5 % i K-mataffärerna till utgången av 2007.

De olika kundprogrammen består av förmåner som kedjorna beviljar. Kedjan K-lantbruk har butiks- och kedjespecifika K-Plussa-erbjudanden där K-Plussa-kunderna får minst 10 % i förmån. Kontantinköp som gäller varor i K-lantbruks butiker eller butikslager ger poängförmåner.

Kompanjonskapet med OP-gruppen omfattar också samarbete med försäkringsbolaget Pohjola. Man får Plussa-poäng för försäkringar i Pohjola.

Förnyelsen och ”K-Plussa-superkortet” berör 3,5 miljoner K-Plussa-kunder.

I fortsättningen räcker det för de flesta med ett enda kort för betalning både i

Gödsel som passar stödvillkoren

K-miljöbutikerna är redan 40 stycken

■ Det nya gödslingsåret startar i bör-

■

jan av juli och de nya villkoren för miljöstödet inverkar på valet av gödselmedel.

Eftersom basnivån för gödsling avskaffas ställs ungefär varannan gård inför en förändring modell större. Kemira GrowHow har uppdaterat sitt urval av gödselmedel så att det motsvarar de nya kraven.

Y-produkterna för åkerväxter passar stråsäd, vallväxter, sockerbetor, oljeväxter och ärter. För gödsling av höstsäd hittar man en gödsling som är förenlig med villkoren genom att kombinera höstoch vårgödslingen till en lämplig helhet.

För gödsling av potatis och trädgårdsväxter på friland finns det var sin serie som innehåller spårämnen.

Eftersom de tillåtna fosformängderna har sänkts höjdes kvävehalten i några gödselmedel. En mindre giva ger lika mycket kväve per hektar men mindre fosfor. Det är till fördel under vårruschen, och samtidigt minskar fraktkostnaderna.

Spårämneshaltiga produkter för åker är Spårämnes Y 1, Spårämnes Y 2 och fosforfria Spårämnes NK. De två sistnämnda har planerats särskilt för sockerbetor men passar också andra växter som behöver spårämnen. Så är t.ex. Spårämnes Y 2 ett bra alternativ för sådana skiften i Österbotten som lider av manganbrist.

Åtta nya K-lantbruks- och järnaffärer har tilldelats ett K-miljöbutiksdiplom som bevis för att deras verksamhet är miljövänlig. Diplomet gick till K-maatalous Koskelas butiker i Kannus, Karleby och Toholampi, K-lantbruk Borgå, Rautia K-maatalous Korpisaari i Tavastehus, Rautia K-maatalous Veljekset Heiskanen i Vieremä, K-rauta K-maatalous Lakkapää i Övertorneå och Rautia Uusikaupunki i Nystad. En utomstående miljöexpert skötte granskningarna.

K-miljöbutiken är ett system för hantering av miljöfrågor med vars hjälp butikerna kan minska sin egen miljöbelast-

AKTUELLT

Finland och utomlands.

Man kan också styra sina poängförmåner till bankkontot i reda pengar, vilken bank man än är kund i. För ändamålet skall man meddela K-Plussas kundtjänst sitt bankkontonummer på adressen www. plussa.com eller per telefon, nr 08000-5588.

ning och hjälpa kunderna att välja miljövänliga produkter. För jordbrukets del betonas särskilt sakkunnig betjäning, och den har man satsat på genom att utbilda butikspersonalen. Butikens säkerhetsfrågor ingår också i modellen.

K-miljöbutiksmodellen är mycket praktisk. FN:s miljöorganisation UNEP och Internationella handelskammaren ICC utsåg den år 2002 till ett av världens tio bästa partnerskapsprogram för hållbar utveckling. Sedan dess har Kesko ofta figurerat som ett exempel på ansvarsmedvetna företag och tagits med i ett index för hållbar utveckling.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

57

Skogsaverkning i Indonesien, Nokka-yhtiöt exporterar maskiner till ett tjugotal länder. Senaste år var traktorarbetsmaskinernas andel av exporten över hälften av omsättningen.

Nokka-yhtiöt 40 år

Nya produkter och priser Nokka-Yhtiöt, som hör till de ledande tillverkarna av traktorarbetsmaskiner och hydraulcylindrar i Norden, fyller i år 40 år. Jorma Nokkala inledde år 1967 i mindre skala produktionen av lantbruksmaskiner i byn Niinilahti i Viitasaari under namnet Maatalousmetalli J. Nokkala.

Jorma Nokkala utvecklade de första maskinerna för behoven på sin hemgård: snöslunga, gödselspridare och en mjölkningsanordning som användes på betet. Företagets produktsortiment utvidgades, och märkbara produktgrupper har varit bl.a. skördemaskiner för grönfoder och hö samt universalsläpvagnar.

Industrirådet Jorma Nokkala leder fortfarande Nokka-yhtiöt, som sysselsätter sammanlagt 110 personer. Omsättningen är 19 miljoner euro, av vilket exportens andel är över hälften. Av koncernbolagen tillverkar Nokka Oy traktorkopplade skogssläpvagnar och –lastare samt snöslungor, Pematic Oy tillverkar cylindrar enligt kontrakt. Koncernen har även en liten logistik- och hopmonteringsenhet i Estland.

Ett växande familjebolag 40-årsfirandet kulminerar med festligheter vid fabriken i Muurame i månadsskiftet augusti-september, då man uppmärksammar personal och samarbetspartners.

Vid festligheterna offentliggörs bl.a. bolagens eget Nokka-märke över företagsamheten.

58

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

Under jubileumsåret presenteras produktnyheter, exempelvis en helt ny produktinnovation som gäller utnyttjandet av träenergin. Dessutom tas för Pematic Oy i bruk ett nytt produktionsutrymme på tusen kvadrat.

Pematics och Nokkas omsättning har under årets början ökat märkbart mera än planerat. Nokka-yhtiöt fortsätter även i framtiden som ett familjebolag. Pematic Oy:s verkställande direktör Petteri Nokkala utnämndes under hösten även till hela koncernens vice verkställande direktör och Timo Nokkala är Nokka Oy:s vice verkställande direktör.

Framtidens produktutveckling Nokka-yhtiöt svarar på markandens utmaningar med sitt skräddarsydda koncept.

– Man försöker förutse kundbehoven genom att utveckla lämpliga maskiner och anläggningar för de olika markandsområdenas produktionsmetoder och –kulturer, konstaterar Nokka Oy:s verkställande direktör Lassi Pesonen. Produkterna görs alltid åt namngivna slutkunder, färdiga maskiner väntar inte i lagret. Bland framtidens utmaningar kan nämnas en effek-

tivering av produktionen, ökning av kapaciteten och en förkortning av leveranstiderna. Då det gäller slutprodukterna är strategin att fortfarande utveckla och göra produktegenskaperna mera mångsidiga.

– En bettydelsefull utvecklingsriktning kommer under de närmaste åren att bestå av en lätt tillkoppling och användning av anordningarna samt utnyttjandet av datatekniken. Exempelvis lastaren kan läras att upprepa em given rörelsebana med små förändringar, och då är det fråga om en automatlastare, säger Pekka Nokkala.

– Den inhemska efterfrågan räcker för att ge branschen och företaget en tillväxt.

För hemmamarknaden görs oftare produkter som är mera mångsidigt utrustade och försedda med mera utvecklad teknologi än vad som gäller för exportmarknaderna, som för sin del drar flera produkter.

När man med detta kombinerar en ökning av kostnadseffektiviteten och en produktutveckling mycket nära kunden, är Nokka-bolagens framgång säkrad även i framtiden, anser Petteri Nokkala. ■

VÄXTSKYDDSDAGAR I K-LANTBRUKET DEMONSTRATIONSDAGAR!

WILE 26 NYHET! FUKTMÄTARE

BYT TILL NYA HARDI ISO -MUNSTYCKEN!

• för hö 10... 70 % Tallriks- och temperaturgivare samt balspjut som extra utrustning.

Med ISO F Colortip mutter

420 LH-AGRO CENTER-LINE 220 GPS KÖRINFORMATOR • mycket lätt att använda

27500 SKUMMARKÖR STARK • Lätt att montera i alla växtskyddssprutor • VM20, Elektro VM25 och VM50 Begr. parti!

På programmet bl.a.:

• Presentation av K-lantbrukets Odlingsprogram.

Alk. • Vallväxternas växtskydd 00 • Höstsädesutsäden 00 /kpl +toim.kulut • SPAD-klorofyllmätningstjänst MARKÖRSKUM 3M 86000 -SKYDDSGLAS • Näringskalkylator 5L • Skördeprognosprogram • hållbart skum Hämta färdiga lönsamma lösnin • för skummarkörer gar för växtskyddet i K-lantbruket!

2150

29

399

990

50

/st

/st

VÄLKOMMEN !

FAMOPREN 720 MOBIL HD HAND CLEANER Neoprenhandske • effektivt hand• för syra- och växtsk.medelshantering • vadderad foder • storlekar: 8-11

4

rengöringsmedel • skonsam mot huden

3L

1500

70

/st

/par

Profile HALVMASK + ABEK1P3 FILTER

ANDNINGSSKYDD

Angenäm halvmask med bajonettmonterat filter.

• passar bl.a. vid hantering av växtskyddsmedel.

34

yddsVäxtsk ingrådgivn FON LE PER TExtperioden ä under v .00-20.00 klo 8

5 st FFP2-kl

990

90

01053

20080

/kpl

Comet För bekämpning av vanligaste ogräs i vårsäd

Comet Plus Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar - ger ett långvarigt och täckande skydd mot sjukdomar.

Växtregulator som förkortar och förstärker de övre nodmellanrummen

Express 1,5-2,5 tbl/ha + Mästarens fästmedel 0,1 l/ha.

• Högre skörd • Bättre kvalitet • Bättre lönsamhet

www.k-maatalous.fi

Läs alltid bruksanvisningen och följ den!

• mycket effektiv och skonsam • begränsar inte halmanvändning • kan användas i korn, vete, råg, rågvete och oljelin

Växtskyddsdagar:

Forssa 4.6.

Vittis 23.5.

Tavastehus 7.6.

Ilmajoki 6.6.

Joensuu 8.6.

Jämsä 1.6.

Kalajoki 8.6.

Karleby 8.6.

Kouvola 8.6.

Kuopio 8.6.

Kyro 2.6.

Lahtis 7.6.

Villmanstrand 24.5.

Lojo 8.6.

Loimaa 1.6.

Mäntsälä 8.6.

Nurmijärvi 6.6.

Orimattila 7.6.

Orivesi 5.6.

Uleåborg 4.6.

Björneborg 8.6.

Borgå 1.6.

Riihimäki 5.6.

Salo 8.6.

Nyslott 28.5.

Seinäjoki 4.6.

Somero 31.5.

Suonenjoki 4.6.

Tammerfors 4.6.

Tervajoki 31.5.

Toijala 1.6. Åbo 1.6.

Ylivieska 15.6.

Maskinvisning:

1.6.

1.6.

22.5.

22.5.

24.5.

24.5.

25.5.

25.5.

Om ev. datumförändringar meddelar vi i lokaltidningarna!

Sommarkampanj för tröskor!

RÄNTEFRI BETALNINGSTID TILL 15.12.2007

Ny slyk Vama-slykrossen som presenterades senaste höst på Kone-Forum innehåller många friska synpunkter på röjningen av sly. Därtill är dess användningsegenskaper mera omfattande än vanligt. text och foton Tuomas Rytky

Tack vare häcken som bildas av slagmotstånden kan röjningshuvudet sänkas till marken eller mot ett hinder.

Betten roterar i skydd av häcken.

Röjningsaggregatets hjärta utgörs av en hydraulmotordriven rund plåttallrik, i vilken man fäst tre stålbett. Betten roterar i en ränna som skyddar betten och som fungerar som slagmotstånd. Stommen som utgörs av motbetten kan rotera fritt. På stommens yttre sida, på andra sidan finns ett skydd som hindrar materialet att flyga mot den maskin som driver anordningen.

På övre sidan om det egentliga skärhuvudet finns en led, med vilken huvudet kan lutas 90 grader uppåt och 30 grader nedåt.

Helheten kopplas med tappar till lastarens gripvändare. Tack vare vändaren och leden fås huvudet i vilken vinkel som helst, d.v.s. dess användningsduglighet är inte beroende av terrängens form. Dessutom gör ledens stora vändvinkel uppåt det möjligt att stamkvista träden.

Röjningsaggregatet fullt av detaljer Hos Vama har man länge satsat på utvecklingen av stålbetten.

Bettet är kraftigt triangelformat och det skärande bettet fortsätter även bakom fastsättningspunkten. Centrifugalkraften gör att bettet bra undviker alltför hårt motstånd. Tack vare sin form bildas inne i den roterande tallriken ett runt bett, som effektivt krossar slyet. Med anordningen kan man även krossa hela stammar ge-

Utformningen av betten är ett av Vama-röjningshuvudets innovationer. Den skärande ytan fortsätter bakom fastsättningspunkten, vilket ger en effektiv röjning. Det lönar sig att lägga märke till den robusta fastsättningen och de smörjningsbara bronslagren.

Vama-röjningshuvudet fäller träd upp till 12 cm i diameter. Dess användningsområden sträcker sig allt från röjning av dikesrenar ända till skogsvårdande åtgärder.

60

ÅKER BIRKA ■ 3/2007

kross nom att helt enkelt lyfta röjningshuvudet på trädet och sedan sänka ned detta.

Betten är stabilt fastsatta. I stället för konventionell genombultning har betten en kraftig fastsättningsaxel, kring vilken finns ett smörjningsbart bronslager. Lösningen minskar märkbart farosituationer förorsakade av slitage jämfört med den vanliga bultfästningen. Därtill är stålbettens tyngdpunkt nära axeln, vilket även för sin del minskar belastningen på fastsättningen.

Den tredje specialiteten med stålbetten är själva tillverkningsprocessen. Betten har inte en enda svetsfog, och de är inte heller värmebehandlade. Målet har varit att bevara stålets hållfasthet så bra som möjligt.

Slagmotstånden bildar en häck, där betten roterar. Emedan motstånden går in under tallriken, kan häcken sänkas mot marken eller mot en sten, utan att bettet når hindret. Tack vare den krökta formen möter det träd som skall kapas alltid två ställen. På samma sätt som stålbetten är slagmotstånden tillverkade utan svetsfogar.

Motbettets fria rotation garanterar att det kapaade trädet snabbt avlägsnas från skäraggregatet.

Anordningen kopplas till grävmaskinens eller lasatarens bom. I praktiken kräver användningen av huvudet på 290 kg en rätt stabil lastare.

Röjningshuvudet hänger fritt i gripvändaren, avvikande från andra på marknaden befintliga krossar.

– Problemet med den traditionella lösningen är detta, att krossens vinkel ändras när underredsmaskinen lutar sig. På grund av detta bör krossens vinkel regleras hela tiden. Detta gör arbetet i skogen synnerligen långsamt. Ett fritt hängande huvud bevarar alltid den med leden och vändningen vaaalde vinkeln oberoende av terrängens ojämnheter och bommens vinklar. Rörelserna dämpas av en broms förklarar röjningshuvudets utvecklare, lantbruksföretagare och skogsmaskinsentreprenör Osmo Palosaari.

ring av ungskogar eller vid slutröjningen av avverkningsytor. Man kan även tänka sig att utföra speciella miljövårdsuppgifter med denna, emedan man tack vare det vändande skyddet lätt kan spara de träd som skall sparas och avlägsna skräpet mellan dessa.

Vamas användningsområde sträcker sig även till skörden av energimaterial, ifall uppdragsgivaren så vill. Det lönar sig inte att hacka sönder grövre material, utan detta skall samlas in efter fällningen.

Man har även möjlighet att utföra stamkvistning.

Vama kapar materialet på rätt sätt med tanke på att hindra slybildningen, ty betten river sönder stubben. Den rivna stubben torkar snabbt, och uppkomsten av sly är således inte lika kraftig som en avsågad stubbe. ■

Mångsidig användning

Möjligheten till stamkvistning är användbar på många platser. Tack vare den speciella leden vänder sig huvudet 90 grader upp och 30 grader nedåt. Anordningen hänger löst i griprotatorn.

Ett moderat literflöde räcker

Vama-röjningshuvudet, med en arbetsbredd på 90 cm lämpar sig för en mångsidig användning. Emedan maximigrovleken på det träd som skall kapas är 12 cm, är anordningen som gjord för röjning av dikesrenar och vägslänter. Enligt Palosaari kan man säga, att Vama är som bäst där cylinderkrosssens egenskaper slutar.

Anordningen lämpar sig även i mera krävande förhållanden, såsom vid gall-

Användningen av röjningshuvudet kräver ett minutflöde på ca 30 liter och ett tryck på 170 bar. Dessa tal beror på att funktionen påminner om röjningssågen. När denna träffar ett grovt träd sjunker varven, men stiger igen är motståndet lättat.

Tack vare utformningen av slagmotstånden träffar trädet som skall kapas alltid två ställen. Motstånden är fastsatta med bultar, så att det inte skall finnas försvagande svetsfogar.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

61

ÅKER BIRKA KNEP

Skicka in knepet per

Birka knep för gården fortsättar

e-post under adressen niksit.maatilanpirkka@ dialogi.fi eller per post: Åker Birka, Markkinointiviestintä Dialogi, Anne Penttilä, PB 410, 00811

Har du en idé som gör arbetet lättare? Berätta om

Helsingfors.

den för oss, så publicerar vi den! För varje knep som publiceras betalar vi 10 euro i honorar.

Knepet skall anknyta till arbete som utförs på gården, inom jord- och skogsbruk eller boskapsskötsel.

Knepet skall du ha kommit på själv eller sända in med upphovsmannens tillåtelse, varvid honoraret går till uphovsmannen.

Knepet skall kunna genomföras relativt enkelt och förmånligt, antingen helt utan verktyg eller med hjälp av vanliga redskap som finns på de flesta gårdar.

Du kan åskådliggöra knepet med ett digitalt foto eller en tydlig teckning. Meddela alltid dinakontaktuppgifter och bankuppgifter.

3/2007 ■ ÅKER BIRKA

63

Plussa-erbjudandena ger dig alltid en förmån på minst -10% på ordinarie pris

Plussa-förmåner får du nu redan på inemot 3000 ställen. Beställ Plussas erbjudandebrev på adressen www.plussa.com. Du får de bästa erbjudandena direkt till din e-post.