ÅkerBirka0408

ÅKER NR 4 SEPT–OKTOBER 2008 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

HUR SER HÖSTENS SPANNMÅLSHANDEL UT? NY ENERGIVIRKESSERIE: VALET AV LASTARE OCH SKOGSVAGN HAN HAR SIN

76

:E

MASSIKKA

MAGNUS ASPELIN VILLE HAN EN TRÖSKA

MED EFFEKT OCH VIKBART BORD

50

22

04

MEDALJ I PRECISIONSODLING DE SENASTE VECKORNA fyllde sommar-OS i Peking nästan all ledig tid. Det var så roligt att se medaljörernas ansikten lysa som solar.

Synd var det särskilt om dem som skulle ha haft realistiska möjligheter att göra bättre ifrån sig men fubblade på något sätt. Åratals arbete var förgäves, och nästa chans infaller först om fyra år – eller kanske aldrig.

Jordbruket kan liknas vid en idrottsprestation. Kanske inte ett 100meterslopp direkt, men låt oss säga tiokamp eller skytte. Varje delprestation måste klaffa, annars blir det inga medaljer. Som vår guldmedaljör i trapskytte sade när hon före finalen tillfrågades om sin strategi: Inte finns det några strategier, det gäller bara att träffa alla duvor.

Precision ser ut att ha blivit det bärande temat för detta nummer, eftersom verkligt många av dem som intervjuats framhåller vikten av precision. Serviceföretagare Timo Myllyviita förklarar att maskinerna måste sättas ihop med omsorg, jordbrukaren Timo Saari talar om att såbädden ska vara jämn, Antti Ollila vid Kesko Lantbruk nämner vikten av att hålla isär olika spannmålspartier, bankmannen Panu Kallio framhåller att kostnaderna och särskilt kapitalkostnaderna måste minskas och mjölkproducenterna Kaisa och Jarmo Pihlajaniemi berättar om hur man preciserar mineralutfodringen för mjölkkor. Också Keskos koncernchef Matti Halmesmäki manade till att utnyttja insatsvarorna noggrant för att både spara kostnader och skona miljön, när han höll ett anförande på Odlingsprogramdagen i Hauho.

Lyckligtvis får man ändå odla varje år, inte bara vart fjärde. Det gäller att prestera goda resultat inom alla delområden. Att göra åtminstone sitt bästa och se hur långt det räcker. Förhoppningsvis går det inte som för en del av dem som hade lottats in i den första kvalgruppen i spjut: regnet for iväg med medaljförhoppningarna. Förhållandena kan man inte göra något åt, och tyvärr är de inte alltid desamma för alla.

ÅKER

NRO 4 SEPT–OKTOBER 2008 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

SPANNMÅL Aktuellt om spannmålshandeln De bästa sorterna Xanadu och Ingeborg Försöksgården i Hauho forskar och producerar Utsädescentralen iståndsätter certifikatutsäde Terminsavtal – nytt inom spannmålshandeln K-lantbruk i Nyslott ordnade åker- och mätningsdag De första erfarenheterna av Sekator OD

16 20 22 24 26 28 30

MASKINER Claas Tucano tröskade redan i augusti i Pargas Lemken-kombimaskiner till Finland Med bra maskiner mot en god skörd Kostnadsjämförelse mellan krossensilerad och torkad spannmål ”Trådlös” JF-fullfodervagn i Kurikka

34 38 40 44 46

BOSKAP, HÄSTAR OCH BYGGANDE Noggrann mineralutfodring håller besättningen frisk Bastillbehör för sport- och hobbyhästar

48 50

SKOG OCH ENERGI Bioenergidagar i Haapajärvi Energivirkesserie, del 1: Lastare och skogsvagn

52 54

I VARJE NUMMER Anne Penttilä anne.penttilä@dialogi.fi

TRAKTOR OCH SERVICE

Pentti Määttäs 76:e Massika Timo Myllyviita förfärdigar Hardi och Grimme AKTUELLT NU FÖRLÄGGARE

Markkinointiviestintä Dialogi Oy PL 410, 00811 Helsinki tel (09) 4242 7330 fax (09) 4242 7333 CHEFREDAKTÖR Anne Penttilä, 044 502 9730 LAYOUT Jessica Leino REDAKTIONSRÅD Seppo Hämäläinen, Kimmo Vilppula, Antti Ollila, Eero Pajulahti,

Jorma Mattinen, Matti Karlsson, Anne Penttilä, Matti Huttunen, Anneli Myller.

FÖRSÄLJNING AV MEDIEUTRYMME Tuuli Toivainen, A-lehdet TRYCKERI PunaMusta Oy ADRESSREGISTER Maatalouskesko Oy ADRESSÄNDRINGAR kupon på sidan 61 ÅTERFÖRING maatilanpirkka@dialogi.fi

Lemken växelplogar till Finland Elho fyller 40 år och utvidgar

4 8 10 12 14

I LIVSMEDELSSERIEN

Panu Kallio, direktör för OP-Pohjolas enhet för landsbygdsfinansiering

32

EVENEMANG

Odlingsprogramdag i Hauho Kone-Forum, förhandsuppgifter Försäljarna lär sig jordbearbetning Spänningen tilltar i fixningstävlingen

58 59 60 60

KÖPMANNEN

Ett ungt köpmannapar i Keuruu

62 4/2008 • ÅKER BIRKA • 3

HAN HAR HAFT 76 MASSIKOR DEN 70-ÅRIGA PENTTI MÄÄTTÄ HAR REDAN HUNNIT SKAFFA SIN 76:E MASSEY FERGUSON-TRAKTOR. FAMILJEN MÄÄTTÄS FLERBRANSCHFÖRETAG BYTER TRAKTOR MED TVÅ ÅRS INTERVALLER, MEN VARFÖR DENNA MÄRKESTROHET? TEXT TUOMAS RYTKY, FOTON TUOMAS RYTKY, PENTTI MÄÄTTÄS FOTOALBUM OCH LANTBRUKSKESKO

ÅRET VAR 1956 i Kuusamo. Den knappt tjugoåriga Pentti Määttä

hade arbetat i stockskogen med häst några år. Den unga mannen hade dock bestämt sig för att köpa en traktor för sitt skogsarbete.

Hembyns traktormarknad hade fördelat sig ganska jämnt mellan Ferguson och Ford. Mellan dessa två gjorde även Määttä sitt val.

Enligt honom var Ferguson tekniskt något före Ford, och därför blev det en grå Fergu, d.v.s. Ferguson 20B. Tre år senare köpte Määttä redan sin andra traktor. Ferguson hade gått samman med Massey-Harris och Määttä köpte en

4 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Massey Ferguson 65.

Från dessa år började Määttäs och Massikas samarbete, vilket det funnits mycket att berätta om. Fram till november 1987 hade Määttä redan köpt 40 traktorer av samma märke. I juli 1991 överskreds nyhetströskeln i Norra Finlands ledande tidning, Kaleva. Tidningen skrev följande: ”Ett halvt hundratal traktorer av samma märke på samma gård under samma husbonde är såtillvida sällsynt i hela Europa, att fabrikens representanter ansåg det vara värt ett besök.”

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

4/2008 • ÅKER BIRKA • 5

Den grå Fergun var Pentti Määttäs första traktor, men mest har han dock suttit vid ratten på Massey Ferguson 165. Traktorernas storlek har under åren vuxit kraftigt.

Våren 2004 var Määttäs inbjudna gäster på Lantbrukskeskos kundresa till MF-fabriken i Frankrike. Vesa Määttä skakar hand med AGCO:s Europadirektör Gary Collar, t.h. Pentti Määttä. Till vänster Beauvais-fabrikens marknadsdirektör Laurent Pernin.

PER ÅR KÖRS I MEDELTAL 2000 TIMMAR PER TRAKTOR. I AUGUSTI 2008 SITTER DEN 70-ÅRIGA Pentti Määttä hemma och

berättar, att den 76:e Massikan redan finns i landet och anländer under de närmaste veckorna till arbetsplatsen i Kuusamo.

Denna kommer dock inte att användas i skogsarbete, utan i en mycket mångsidig användning inom byggnadsverksamhet och maskinentreprenad.

Määttä och hans familj driver i Kuusamo ett mångbranschföretag, där 16 familjemedlemmar arbetar. I aktivt arbete finns tre traktorer: 6489, 6485 och 6499. Dessutom finns i hallen den första traktorn d.v.s. 20B samt den traktor som Määttä kört mest med: Massey Ferguson 165. − Per år kommer det i snitt 2000 arbetstimmar per traktor. I allmänhet kör man inte längre med en traktor än två år, förrän man byter till en ny. I praktiken betyder detta att vi inte behöver utföra några reparationer, och traktorerna är hela tiden i arbete.

Nu för tiden är det så, att när någon beställer något maskinarbete, så är det bara att ge sig iväg, annars far någon annan. Förutom att vi inte har verkstadsutgifter, så får vi alltid köra med nya och tidsenliga maskiner, berättar Pentti Määttä.

DE ANDRA MÄRKENAS FÖRSÄLJARE har varit rätt vänliga mot

Määttä, vilket inte är överraskande. Som bäst har Määttä och hans familj trakterats i stora sommarevenemang och nog har man även lovat komma med det konkurrerande traktormärket för provanvändning, om mannen bara hade lovat litet. Men inte.

Pentti Määttä, som fortfarande svarar för maskinköpen, har varit och är märkestrogen. I hans traktorval finns det inte rum för andra märken. Punkt. − Vi har aldrig haft några problem med Ferguna. Även servicar och tillgången på reservdelar har fungerat så bra, att det inte funnits någon orsak att byta märke. Vi har frontlastare på alla traktorer. Detta ökar märkbart belastningen på traktorn, trots detta har maskinerna hållit. Låt oss säga så, att under åren har det uppstått ett ömsesidigt förtroende, motiverar Määttä.

6 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Den enda sak som fungerade dåligt, som Määttä minns, är den första fyrhjulsdrivna traktorns lagring. Man hade problem med dess hållbarhet, men till de följande modellerna var detta redan reparerat.

Av de förbättringar som skett under fem årtionden lyfter Määttä utvecklingen av kopplingen över alla andra. − Förr måste torrlamellkopplingens lamellskivor förnyas varje år, när största delen av användningen består av frontlastararbete. Nu vet man ingenting om själva kopplingen, det är bara att trycka på knappen för större eller mindre växel. En bra koppling, framfjädring och de övriga lösningarna har gjort traktorkörandet till ett nöje. Hellre kör man nu med traktorn på en gropig väg än med en dålig bil. Och lätt är det att köra med en ny traktor, den 15-åriga sondottern klarar bra av cirka10 tons traktor och en stor släpvagn, säger Määttä med en glimt i ögat.

FÖRSÄLJNINGENS NATUR har ändrat under åren. När effekterna

och vikterna ökat märkbar under Pentti Määttäs ”traktorköpskarriär”, så har även leveranstiderna förlängts i motsvarande grad.

Määttä minns den tid, då traktorn fanns på arbetsplatsen några veckor efter köpet. Nu under fabriksleveransernas tidevarv bör man ge sig till tåls från fem till tre månader. − Förr gjorde man även många affärer per telefon, men detta lyckas inte längre. Affären bör slås fast öga mot öga med säljaren. Tilläggsutrustningarna bör väljas redan när man beställer traktorn, när utrustningen monteras på fabriken. Förr fanns den extra utrustningen på närmare håll, jämför Määttä.

Men priset sedan, får man nu mera eller mindre för pengarna än under de gångna årtiondena? − Priserna har ju stigit mycket, men det har även kommit till flera funktioner. Man skulle kunna säga att man alltid fått ungefär lika mycket för pengarna. De nya traktorerna är dock tryggare köp, emedan man inte behöver serva dessa så mycket exempelvis tack vare de längre oljebytesintervallerna. •

4/2008 • MAATILAN PIRKKA • 7

SERVICE

RESERVDELAR • SERVICEFÖRETAGARE • SERVICETJÄNSTER

MYLLYVIITA FÖRFÄRDGAR OCH SKRÄDDARSYR I DEN LILLA BYN SKAFTUNG OVANFÖR BJÖRNEBORG GÖRS IMPORTSERVICE PÅ DE HARDI- OCH GRIMME-MASKINER SOM SÄLJS I FINLAND. SERVICEFÖRETAGARE TIMO MYLLYVIITA ÄR EN KUNNIG MAN, SOM INTE LÄMNAR NÅGOT ÅT SLUMPEN.

EN MASKIN SOM KÖPTS I FINLAND ÄR ETT TRYGGT VAL.

TEXT OCH FOTON HANNU KOIVISTO MYLLYVIITA KÄNNER MASKINERNA som sina egna fickor. För tio

år sedan beslöt han börja som heltids serviceföretagare hos KLantbruk. I början var Hardi-sprutorna huvudprodukten. Grimme potatismaskinerna kom med, emedan Myllyviita verkar på ett kraftigt potatisområde.

Myllyviita har koncentrerat sig på två märken. Han vill veta allt om två, hellre än något om 20. Myllyviita är noggrann i sitt arbete.

– han lämnar inget åt slumpen, utan gör allt till slut. Myllyviita är nu och då med vid potatisupptagningen, så att han skall veta hur maskinen fungerar. När den som monterar maskinerna även har reparerat dessa, är nyttan betydande. Även då det gäller Hardisprutornas filosofi har han satt sig in i denna genom praktiskt arbete.

Myllyviita har en klar åsikt om den grå importen. En maskin som köpts i Finland är ett tryggt val, ty här vet man vad man får.

Datoruppdateringar kommer ännu efter flera år.

De maskiner som planerats för oss är gjorda för rätta förhållanden. En tysk exportmodell för Japan kan avvika överraskande från den finländska modellen, och detta märker man inte genast på webbilden. Bytet av mattor på en potatisupptagare som körts mycket kan kosta 40 000 euro.

Det lönar sig åtminstone att granska importmaskinerna väl, varnar serviceföretagaren.

Med de nya maskinerna får man även ny teknik. Maskinen må sedan vara ny eller gammal, det lönar sig endast att arbeta med bra maskiner. Då det gäller Grimme är en fabriksiståndsatt maskin även ett bra alternativ.

NÄR HARDI ÄR BESTÄLLD hos K-lantbruk, så går den även till Timo Myllyviita. På grund av transport- och kostnadsinbesparingar lönar det sig inte att transportera maskinerna till Finland som färdigt hopmonterade. Maskinerna monteras av delar och modellen bestäms först i Skaftung.

Maskinen kan konteras på många olika sätt. Det bästa sättet är detta. Att slangarna inte blir i kläm när man viker bommen, utan att hela maskinen fungerar helt bra. − Om kunden ringer och frågar fast någonting om sprutan, så vet jag snart om sprutan monterats hos oss. Vi gör allt enligt samma standard. Vi försöker lägga varje nippel på samma sätt.

Varje spruta monteras enligt kundens önskemål och det finns mycket extra utrustningar. Exempelvis monteringen av en hydraulkopplad Hardi börjar med bastanken. Utrustningen kan bytas ännu i sista skedet och om beställaren vill så kan han be8 • ÅKER BIRKA • 4/2008

I Skaftungs omgivning odlas mycket potatis, varför Grimmes potatismaskiner var ett naturligt tillägg i Timo Myllyviitas företags verksamhet.

Varje maskintyp kommer i olika paket. Ibland är även spridarrören fast i sprutan, ibland transporteras maskinen i små bitar i små lådor. Monteringen av Twin-modellen tar längre tid än en vanlig spruta.

stämma t.ex. munstyckena först vid skolningstillfället i Myllyviitas verkstad. Överlåtandet av Grimmes och Hardis slutmontering till Myllyviitas verkstad är ett tecken på att man litar på en liten leverantör. Förtroendet har man skaffat sig genom ett hårt arbete.

Monteringen av maskinerna är ett noggrant arbete, där inga fel tillåts. Mannens tal och förslag har t.o.m. vid fabriken tagits på allvar: Även till de vanliga sprutorna har man fått den från Twinmodellen kända vändningen av spridarvinkeln.

Monterings- och överlåtelseservicen av maskinerna lär en mycket om maskinerna. Myllyviita berömmer Hardi och säger att det är en bra produkt. De höga bogserade berömmer han för att vara stabila att köra, emedan deras tyngdpunkt fåtts ned.

I FÖRETAGET ARBETAR två män och frun sköter papperen. Alla får tack, speciellt frun. En noggrann uppföljning och bokföring är ett livsvillkor för ett litet företag. – Det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna, understryker Myllyviita.

Myllyviita beskriver arbetsmiljön som glad. Det förekommer humor, arbetet löper och tiden blir inte lång. Var och en kan sin sak och gör denna så gott den kan. − Och detta bör räcka, säger mannen från Skaftung.

Myllyviita har själv skolat sin personal. Man skulle tro, att han själv vet bäst. Dessutom håller Myllyviita skolningstillfällen för spruttestarna gällande sprutans nyheter, så att dessa håller sig uppdaterade. Varje sprutägare bör även dra full nytta av testtillfällets informationer, och inte hålla detta för något onödigt.

DELTAGANDET I ANVÄNDARKURSERNA ÄR BRA , vilket Myllyvii-

FUNDERA FÖRST, SKRUVA FÖRST SEDAN.

Sprutans grundinställningar bör göras smed omsorg. Enbart grundinställningarna har i instruktionsboken många sidor. Till grundkalibreringen hör vissa säkerhetsvärden. Exempelvis bommens vändvinklar bör helt enkelt läggas rätt, annars kan det uppstå skador.

ta är mycket nöjd med. De uppgifter man får där underlättar servicekarlens arbete i hög grad. När man kan använda maskinen och serva denna rätt, så hålls den i skick. Goda råd är dyra, speciellt om man inte fått dessa. Tillexempel Grimmes garanti gäller endast om exempelvis filter och oljor har bytts enligt de sätt som tillverkaren förutsätter.

I år har Myllyviita dragit sex Hardi-användarkurser tillsammans med Lantbrukskeskos Tomi Purho. De har för vana att även berätta de dåliga egenskaperna. Knepen är kursens salt och kurserna hjälper till att förstå maskinens egenskaper. På kurserna får man goda råd för reparationer av småfel. − Rätt få ringer och frågar efter kursen, säger en nöjd maestro.

Myllyviitas sätt att presentera och undervisa är även intressant. Man kan även fråga dumheter av honom, han kan nog lyssna på rätt sätt. Ofta kommer en motfråga som svar på frågan, vilket får en att fundera på orsaker och följder. ”Fundera först och skruva först sedan”.

Husböndernas förhållande till råden har ändrat i takt med att maskinerna blivit mångsidigare. Myllyviita har haft som sed att skriva på instruktionsbokens tomma sida: Läs först detta, ring först sedan. När husbonden sedan frågade om den nya maskinens användning och inte visste vad som stod på den tomma sidan, bad Myllyviita honom först att läsa instruktionsboken.

En sak tynger dock Myllyviita speciellt. Det finns fortfarande många som behöver råd och man borde hinna svara i telefonen.

Men man kommer inte alltid till telefonen och telefontiden är bort från det egentliga huvudarbetet. Timo Myllyviita rekommenderar att man först tar kontakt med den egna servicekarlen, som mycket bra kan veta svaret. − När jag ger ett råd åt maskinens ägare, stannar det bara hos honom. Via servicekarlen sprider sig rådet till flera kunder.• 4/2008 • ÅKER BIRKA • 9

AKTUELLT NU! MED JORDANALYSER SPARAR DU GÖDSELKOSTNADER

SHELL RIMULA -DIESELMOTOROLJORNA FÖRNYAS

DET ÄR NU MYCKET aktuellt att ta jordprov.

Det lönar sig att låta undersöka åkrarnas situation, så att man under den kommande växtperioden kan optimera gödslingen så noggrant som möjligt. En analysering oftare än vart femte år kan rekommenderas för att uppnå kostnadsbesparingar. Man kan ta jordprov så länge som jorden inte är frusen. Suomen Ympäristöpalvelu Oy levererar provtagningsborrar, provaskar och –burkar, provtagningsdirektiv m.m. tillbehör via K-lantbruk och landsbygdssekretararna. Priset för grundundersökning av ett prov (jordart, mullhalt, pH Jl, Ca, K, P, Mg) är inkl. Skatt 11,90 €.

Beställningens inskrivningsavgift är 8,54€ samt rapporterings- och hanteringsavgifter 6,10€/beställning.

Suomen Ympäristöpalvelu gör även analyser gällande lösligt kväve, spårämnen, näringsreserv, gödsel, foder, eko, trädgårdsjord samt kompost. Fråga närmaste K-lantbruk om avgiftsfri avhämtningsservice eller posta proven under adressen Suomen Ympäristöpalvelu Oy, Sammonkatu 8, 90570 Uleåborg. I de nyare provförpackningarna finns ett färdigt adresskort, varvid postportot 5,50 € +moms betalas först i samband med fakturan. Om det inte finns, kan proven sändas som s.k. kundreturer. Närmare uppgifter: www.suomenymparistopalvelu.fi. •

SHELLS RIMULA -dieselmotoroljorna förnyas i september. Rimula R2Extra 15W-40 ersätter den gamla Rimula D Extra 15W40. R2Extra lämpar sig för olika turboladdade och oladdade dieselmotorer i normala användningsförhållanden. Den lämpar sig exempelvis för äldre MercedesBenz lastbilar och bussar samt för olika arbetsmaskiner och traktorer.

Dieselmotoroljorna Shell Rimula R3 10W, R3 20W-20 och R3+ 30 , med god prestanda ersätter de tidigare Rimula X –oljorna.

Rimula R4 L 15W-40 ersätter tidigare Rimula Super 15W -40. Den nya LowSAPS-tillsatsteknologin skyddar moderna motorer med lågt utsläpp även i de tyngsta användningsförhållandena. De flesta motortillverkare rekommenderar R4 L-oljan.

Den lämpar sig såväl för de nyaste Euro 4, Euro 5 och US 2007 –motorerna som även äldre motorer, samt för lantbruks- och arbetsmaskinsanvändning. •

SERVICENUMMER

01053 20123 K-lantbruks serviceoch reservdelsbetjäning

vard. kl. 17-21, lö-sö 9-21 ända till 28.9.

TRIMMER MED BATTERI ELLER NÄTSTRÖM LISCOP LIVERYMAN ELEMENT hårklippningsmaskin kan användas endera med nätström eller med maskinens eget batteri. Den lätta och behändiga klipparen kan man lätt ha med sig i stallet eller ladugården. Den lämpar sig speciellt för putsning av hästens hårrem samt för klippning av kornas juverhår.

Batteriets laddningstid är 8 h och ett laddat batteri räcker för 60 minuters användning i ett streck. Bett: A3/26 keramiska/titan, ej vässningsbara, bytesbett finns att få. Klippningshöjden är 1 mm och bredden 46 mm. Klipparens mått är 46 mm x 39 mm x 170 mm. Vikt 230 g.

Klipparen levereras i behändig plastväska. Till förpackningen hör laddningsställning, smörjolja för betten och två klippningskammar (3,6,9 och 12 mm). Pris inkl moms 115€. •

10 • ÅKER BIRKA • 4/2008

DE FLESTA MOTORTILLVERKARE REKOMMENDERAR R4 L -OLJAN. POTILA-HARV FÖR FORSKNINGSBRUK

GRUPPEN FÖR växtodlingslära vid institutionen för tillämpad biologi som hör till agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet fick i början av sommaren tillgång till en fjäderharv av modell Potila SK280. Den levererades till Vik av Kesko Lantbruk. 2,8-metersharven som kopplas till lyftanordningen lämpar sig väl för försöksverksamhet, berättar forskningstekniker Markku Tykkyläinen som ansvarar för genomförandet av fältförsöken.

– Försöksrutorna är små, några tiotals kvadrat var. Med harven blir resultatet verkligt jämnt och reglering av beredningsdjupet är en bra egenskap.

Gruppen för växtodlingslära har årligen försöksrutor på en areal av omkring 1,5 hektar. Sommarens nio försök gällde bl.a. bioenergigrödor, blandade växtbestånd, nya grödor, gödslingsnivåer, näringsutnyttjande och odlingstekniska frågor.

Arterna var dels sedvanliga sädes-, vall- och oljeväxter, dels bl.a. hampa, majs, bondböna, rödklint, hirs, vide och jordärtskocka.

Institutionen för tillämpad biologi forskar och undervisar i produktion av åkeroch trädgårdsväxter. •

AKTUELLT NU!

LEMKEN HAR ETT MÅNGSIDIGT PLOGSORTIMENT

ÅRETS HETASTE TVÄTTNYHET HDS 10/20 M –hetvattentvätten erbjuder 200 bars arbetstryck och ger 1000 l vatten per timme. Med hett vatten rengör du effektivt arbetsmaskinerna, transportfordonen samt produktionsutrymmena.

Smutsen lossar lättare än med kallt vatten och arbetet är mera angenämnt. Högtryckstvättens automatiska skyddssystem säkrar en störningsfri funktion och en lång livslängd. Servo Control –tryckregleringen och det ergonomiska Easy Press –tvätthandtaget ger en angenäm användning. Pris inkl. skatt 3 250 €. •

K-LANTBRUK HAR KONCENTRERAT sin plogförsäljning så att man nu representerar endast ett, känt märke. Det tyska Lemken är överlägsen marknadsledare i Mellaneuropa då det gäller jordbearbetningsmaskiner. Lemkens plogar användes mycket i de sydeuropeiska länderna och Ryssland, där de arealer som skall plöjas är stora och man kräver bra hållbarhet av maskinerna.

På arbetsuppvisningen vid odlingsprogramdagen i Hauho presenterades tre intressanta växelplogar. Den fyrskäriga EuroOpal 6H4 –plogen (bilden) har för nordiska förhållanden utvecklade C40-stålvändskivor, stödhjul och skumvingar. Plogen kan senare förses med ett skivpar. Tiltbredden regleras mekanisk 30-50 cm. Plogåsarna är av fjäderstål så att plogvingen väjer för stenar även i sidled.

VariOpal-plogarna har hydrauliskt ställbar tiltbredd. Den 5-skäriga VariOpal 7 XH 4+1 –modellen har CS40-vändskivor, M3-förplog samt kombihjul. Spjälvändskivan är framtidens vändskiva. I Mellaneuropa används dessa i stor utsträckning. Jorden fastnar inte så lätt i denna vändskiva, dessutom är vändskivan hållbarare tack vare sin materialtjocklek och bättre rörelseförmåga. Den bryter effektivt tilten och gör denna porös, varvid bearbetningsresultatet är bättre. Spaltvändskivans delar kan bytas med ett ”revben” per gång.

Denna plog har också OptiQuick-inställningssystem, vars mening är att åstakomma en lätt inställning: inställningen av den första tiltans bredd påverkar inte plogens draglinje i något skede. Den 6-skäriga VariOpal 8 XH 5+1 –modellen har C40P-plastvändskivor och ett normalt stödhjul. Plastvändskivan lämpar sig speciellt för lätta jordar. Plogen har som standard ett hydrauliskt stenutlösningssystem Hydrix, som kan ställas in mellan 50 och 140 bars mottryck. Systemet har två känslighetsklasser, det lägsta och det högsta trycket. Utlösningskänsligheten kan ändras under körningen med hjälp av traktorns hydraulik, om jordarterna varierar.

Lemken-plogarna är synnerligen öppna, åshöjden är 80 cm och avståndet mellan skären 90 cm. I alla rörliga leder finns härdade holkar och smörjnipplar. Dragbommens höjd kan regleras och inne i vändanordningen finns en verktygslåda. Vändningsanordningen är gjord med en krävande och små toleranser krävande avkylningsupphettningsmetod utan svetsning, så att det inte uppstår spänningar i metallen. •

LOTTERITUR! med K-lantbruks vårmarknader arrangerades ett lotteri, vars huvudvinst var en Massey Ferguson –traktor för en tre veckors användning hos kunden. Den lyckliga vinnaren hittades i Littilä. Vinnaren Olli Puruskainen kunde prova MF 5480traktorn under den bästa arbetssäsongen.

MF- SisuDiesel-motorns låga bränsleförbrukning i foderberedningsarbetet överraskade den nöjda användaren. Dragningen utfördes av Massey Fergusons verkställande direktör Rickhard Markwell och försäljningsdirektör Jorma Mattinen. • I SAMBAND

12 • ÅKER BIRKA • 4/2008

TEBBE-FASTGÖDSELVAGNARNA TILL K-LANTBRUK K-LANTBRUKSKEDJAN inleder på hösten 2008 marknadsföringen av den tyska Tebbe- exaktspridarvagnen för fastgödsel. Tebbe Maschinenfabrik har redan över 50 år tillverkat vagnar som lämpar sig för spridning av fast gödsel, kompost och kalk.

Tebbe-vagnarna är kända för sin kvalitet och hållbarhet bland entreprenörer som sprider mycket gödsel. I spridningstester vid den tyska DLG-forskningsanstalten klarade sig Tebbe tack vare ett jämnt spridningsresultat och god hållbarhet.

Ett brett vagnsortiment som lämpar sig för olika spridningsbehov. Vagnen har vågräta rivningsvalsar och separata spridningstallrikar och en exaktspridare försedd med ställbara vingar. Målet är att presentera modellen på Kone-Forum-utställningen 16.–18 oktober. •

AKTUELLT NU!

40-ÅRIGA ELHO UTVIDGAR DET GÅR BRA FÖR ELHO. UNDER JUBILEUMSÅRET BLIR FABRIKENS UTVIDGNING FÄRDIG OCH DE NYA MASKINMODELLERNA HAR FÅTT GOD MOTTAGNING SÅVÄL I FINLAND SOM UTOMLANDS. TEXT OCH FOTO ANNE PENTTILÄ ELHO GRUNDADES av de nuvarande ägarna Carola Gustafssons och Dan-Johan Löfviks far, Arne Löfvik år 1968. Elho är fortfarande ett familjeföretag. Carola arbetar som verkställande direktör och DanJohan som produktionsdirektör Carolas make Ralf Gustafsson är ekonomidirektör, och även följande generation är med i verksamheten.

I början var Elho ett importföretag, som importerade bl.a. danska slaghackar och centrifugalspridare. Den första maskin som Arne Löfvik själv planerande var Elho-räfsvändaren, som han började tillverka år -75. Maskinen hade en i vågrätt läge roterande rotor och dess funktion avvek tydligt från de andra på marknaden, berättar Elhos planeringsdirektör Karl-Erik Häggblom. − Arnes idè var att räfsvändaren lyfter upp höet från marken, vänder detta och åstadkommer en luftig matta, som torkar snabbare. Risken för inblandning av jord minskar.

Arnes motto var att sälja maskiner, som hjälper jordbrukaren att göra ett foder med bättre kvalitet. Detta blev även företagets motto. När producenten får ett foder av bättre kvalitet, ökar produktionen och produktionskostnaderna minskar. Ekonomin förbättras, varvid maskinen även hjäl-

per till att betala investeringskostnaderna. − De finländska odlarna producerar Europas bästa mjölk och foder, då det gäller kvaliteten. Detta kräver även mycket av oss. Vid planeringen av maskinerna samt vid testningen av dessa behöver vi hjälp av lantbruksföretagarna, som i Finland äger sin maskin och även själv kör denna, säger Häggblom. − Det är nytta av det inhemska, ty maskinerna är planerade för finländska förhållanden, kunderna kan vara i direkt kontakt med oss och reservdelsleveranserna är snabba. I Pedersöres närområden, inom en sektor på 200 kilometer produceras 80 % av Finlands ensilage.

SLÅTTERKROSSARNA och inplastarna är för tillfället Elhos huvudprodukter. Vid slåtterkrossningen är det viktigt, att vallen fås bra avskuren, men att jord eller föroreningar inte blandas i fodret. Det väsentliga är bettets anpassningsförmåga till åkerytans variationer. Detta skötes av Hydro Balance-systemet framför knivbalken.

Enligt Häggblom slukar den inte allför lätt mull, inte ens på den första vallen.

Elhos slåtterkrossar har klarat sig bra i bl.a. den tyska DLG:s test, där ökningen av torrsubstanshalten efter slåtterkrossningen var enastående snabb jämfört med

MASKINERNA ÄR PLANERADE FÖR FINLÄNDSKA FÖRHÅLLANDEN.

Elhos vändare-strängläggare VT700 har fått mycket positiv respons (bl.a. utställningens bästa på Elmia -07. Här företagets nyckelpersoner: fr.v. Ralf Gustafsson, försäljningsdirektör Stig-Göran Forsman, Dan-Johan Löfvik, Carola Gustafsson och Karl-Erik Häggblom.

14 • ÅKER BIRKA • 4/2008

testets andra maskiner. Med den bogserade modellen steg torrsubstanshalten 32 % och med den trepunktskopplade modellen 37 % mera än med jämförelsemaskinen.

Hydro Balance är även belönad som teknisk innovation på den stora italienska Eima-utställningen. Denna är tillsvidare utställningens enda utmärkelse som beviljats de finländska maskintillverkarna. I den tyska Profi-facktidningens test slog maskinen sina mellaneuropeiska konkurrenter. − Speciellt en sats värmde: ”Maskinen är gjord med kärlek för detaljerna,” TILLVERKNINGEN av de traditionella inplastarna började hos Elho i slutet av 80talet. För att säkra fodrets kvalitet bör plasten spännas jämnt och det bör finnas tillräckligt av denna överallt. Silo-Matic ( I Finland Elho 1010) slog klart konkurrenterna med en jämn förspänning och överlappning i bl.a. irländska tester.

De tvåarmade inplastarna är idag allmänna. Hos dessa är förutsättningen för en jämn överlappning en bra synkronisering mellan balens och inplastningsarmarnas rotationer. I DLG-testet var Elhos Inliner den snabbaste kombiinplastaren med en timhastighet på över 50 balar.

Som ett exempel på ett bra samarbete är även balmärkaren, som utvecklats på basen av lantbruksföretagaren Juha Puumalas idé och som prisbelönades på Sima 2005-utställningen. Den omsorgsfulla ägaren till en toppbesättning hade observerat att en foderbal från ett sämre parti, i misstag hade kommit med i utfodringen och förorsakat minskning i mjölktanken för flera dagar.

En nyhet på den finländska marknaden är Elhos Onliner-kombinations inplastaren, till vilken balaren tillverkas av den italienska marknadsledaren Feraboli. Därtill gör Elho bl.a. rotorvändare, robusta slykrossar, rundbalsrivare, blandfodervagnar samt pumpdrivna syraaggregat. − 60 % av vår produktion går på export, totalt till 44 länder. Till alla kontinenter med undantag av syd- och nordpolen, berättar Carola Gustafsson.

Elho sysselsätter ca 90 personer och omsättningen överstiger i år 14 miljoner euro. •

SPANNMÅLSPRISERNA MYCKET RÖRLIGA OCKSÅ I HÖST

VIKTIGT ATT HALLA OLIKA KVALITETER ISAR

16 • ÅKER BIRKA • 4/2008

I DET HÄR SKEDET AV SKÖRDESÄSONGEN VET MAN ÄNNU INTE HURDAN SKÖRDENIVÅN OCH KVALITETEN ÄR OCH OM MARKNADEN KOMMER ATT UTVECKLAS PÅ SAMMA SÄTT SOM I FJOL. SANNOLIKT KOMMER PRISERNA ATT FLUKTUERA KRAFTIGT OCH PRISSKILLNADERNA MELLAN OLIKA KVALITETER ATT VARA STORA, SÄGER DIREKTÖR ANTTI OLLILA FRÅN LANTBRUKSKESKO. TEXT ANNE PENTTILÄ, ILLUSTRATION MISHKA LUGANSKI

4/2008 • ÅKER BIRKA • 17

jolårets spannmålsmarknad var exceptionell inom EU. Skörden var den lägsta någonsin, ca 255 miljarder ton. De dåliga globala skördeutsikterna fick priserna att stiga när bärgningen framskred och vetefuturnoteringen på Matifbörsen nådde det dåvarande rekordet 283 €/ton i mitten av september. Efter det sjönk priserna, tills de efter årsskiftet steg på nytt för att vädret på södra halvklotet var ostadigt.

Den 3 mars nådde vetefuturen på Matif alla tiders högsta nivå 291 €/ton. Sedan dess har priserna igen fallit eftersom skörden på södra halvklotet tryggades och höstvetet på norra halvklotet klarade vintern bra.

– Under den gångna växtperioden frångick EU kravet på 10 % obligatorisk träda, och just ingen spannmål bjöds ut till intervention eftersom skillnaden gentemot marknadspriserna var stor. Lagren såldes ut och EU:s spannmålsberg försvann. Den här säsongen var EU nettoimportör för första gången på länge, mängden var ca 5,4 miljoner ton, berättar Ollila.

F

PROGNOSEN 4 MILJARDER KG Under senare hälften av augusti vet man ännu inte om skördesäsongen blir bra eller inte och om höstens spannmålsmarknad utvecklas som i fjol eller på ett helt annat sätt.

Tikes prognos för spannmålsskörden i Finland bygger på situationen i mitten av juli och är fyra miljarder kg. Det förutsätter att vädret i augusti-september är gynnsamt och att både mängden och kvaliteten är på god nivå. De regionala variationerna är

18 • MAATILAN PIRKKA • 4/2008

ändå mycket stora. Främst i Egentliga och södra Finland naggar vårtorkan och de häftiga regnen i början av juni skördenivån i kanten. På andra håll är skördeutsikterna rentav goda.

EU:s spannmålsskörd väntas nu bli ca 300 miljarder ton. I Mellaneuropa pågick bärgningen för fullt i mitten av augusti.

– Om och när skördarna är bättre än i fjol sjunker priserna, men ännu är den slutliga EU-skörden och kvaliteten på den ett frågetecken. Det förefaller vara så att prisskillnaderna mellan olika kvaliteter kommer att öka, menar Ollila.

SKÖRDEN BLIR GOD? Spannmålsproduktionen i världen ser ut att bli litet större än konsumtionen den här säsongen, och i så fall växer lagren litet. Att spannmålslagren krympt har att göra med bl.a. användningen av spannmål som biobränsle, den stigande levnadsstandarden i Asien och den föregående säsongens svaga skördar i de viktigaste produktionsområdena. Prisutvecklingen påverkas redan om lagren ökar en aning.

– Det är exceptionellt att en god skörd nu väntas i alla de viktigaste veteproduktionsområdena: USA, Kanada, Europa, svartjordsbältet, Australien och Sydamerika. Det tar visserligen sin rundliga tid innan skörden på södra halvklotet har bärgats. Ännu i augusti i år var situationen på spannmålsmarknaden litet på den knappa sidan, så priserna växlade kraftigt. Prisfluktuationerna ökar alltid när föregående säsongs spannmålslager äts upp. Också förbrukningen av fodersäd stiger, så lagren av sådan ökar inte.

HAVRE MÅSTE EXPORTERAS Exportbehovet för säd är över 500 miljoner kg, om skördeprognosen som lyder på fyra miljarder kg slår in. Ännu vet man dock inte kvaliteten, och det påverkar också exportbehovet: blir t.ex. falltalet och proteinhalten i vetet tillräckligt bra?

– Priset på foderkorn påverkas också av vad fodervetet och foderhavren kostar, och förstås av hur mycket som förbrukas hemma i Finland. Priserna är ändå så pass höga att intervention inte är ett alternativ för det finska foderkornet.

Den förra säsongen var exceptionell för den finska havren, eftersom all exporthavre såldes inom EU och inget gick till USA. I fjol var fodersädsskörden i EU synnerligen liten och många foderfabriker lyfte in havre i sina recept.

Av den havre som kommer ut i handeln måste t.o.m. två tredjedelar exporteras. Den inhemska industrin använder ca 200 miljoner kg och efter gårdsanvändningen återstår ett behov av att exportera ca 300-350 miljoner kg. Kvaliteten inverkar förstås också: hur mycket havre av livsmedelskvalitet fås det i förhållande till foderhavren? Det vet man först när lårarna är fyllda och analyser har gjorts.

– Prisutvecklingen för havre beror till stor del på hur mycket havre som fås, hur havreskördarna i USA och Kanada utvecklas och om finsk havre säljs till USA. Vidare inverkar förhållandet mellan euron och dollarn och fraktkostnaderna. I Kanada väntas en havreskörd som är omkring en miljard kg, vilket är mindre än normalt.

I år odlades det i Finland mycket mindre oljeväxter än i fjol

DET ÄR EXCEPTIONELLT ATT EN GOD SKÖRD NU VÄNTAS I ALLA DE VIKTIGASTE VETEPRODUKTIONSOMRÅDENA. och totalskörden kommer att vara mindre. Prisnivån för oljeväxter har sjunkit eftersom priset på råolja har gått ner. Biooljor används i stor utsträckning som energi i världen, så priset på dem har börjat följa råoljepriset.

HÅLL KVALITETERNA ISÄR Prisskillnaderna mellan olika kvaliteter kommer att vara stora och variera. Därför lönar det sig att hålla kvaliteterna isär, understryker Ollila.

– Om det t.ex. kommer en lång regnig period mitt under tröskningen sjunker falltalen. Ifall det bara är möjligt ska man inte placera det som skördats efter regnen i samma lager som det som skördats i bra väder.

Samma sak är det om växtbestånden någonstans lider av väta eller torka: de ska absolut inte tröskas samman med vara som klarat sig bättre. Kvalitetskraven för t.ex. maltkorn är strikta på exportmarknaden. Att identifiera och separera de olika kvaliteterna kan ge ett klart bättre ekonomiskt resultat.

När tröskningssäsongen började var lagren rätt så tomma. Klantbrukskedjan förfogar över exportlager från Lovisa till Uleåborg. Lagret i Uleåborg är nytt. När skörden har bärgats på gården är det mycket viktigt att ta representativa förhandsprov så att man vet vad det är man har i silorna. Marknaden väntas såga upp och ner också i höst. •

4/2008 • MAATILAN PIRKKA • 19

TEXT TAPIO LAHTI

XANADU MALTKORN XANADU ÄR ETT NYTT MALTKORN från tyska Nordsat. Kors-

ningsföräldrarna är Scarlett och Viskosa. Xanadu har tagits upp på den finska sortlistan 2007 och utsäde finns att få inför den kommande skördesäsongen.

Xanadu är en tidig sort, även om den är ett par dagar senare än Scarlett. Xanadus växttid i de officiella försöken har varit 94 dagar, den värmesumma som gulmognad kräver har varit ca 928 grader. På försöksgården i Hauho nåddes den värmesumman i år den 10 augusti, i fjol och året före det redan den 3 augusti.

Xanadu är också rikt avkastande, skörden är 5 % större än Barkes och 4 % större än Scarletts. Skillnaden till Saana är 12 %. Också Xanadus övriga odlingsegenskaper är i sin ordning.

Sorten är resistent mot de bladfläcksjukdomar som är allmänna hos oss och den har styvt strå. Xanadu är ungefär lika lång som Scarlett och kortare än Barke. Kärnorna är stora och hektolitervikten hög, båda i klass med Barke. Proteinhalten påminner om Scarletts, så Xanadu ger också i våra förhållanden maltkorn med en god proteinhalt.

Xanadu har klarat sig bra som maltkorn särskilt i Östeuropa och Ryssland, där den redan är en viktig maltsort. Den odlas i alla de viktigaste produktionsområdena för maltkorn i östra Europa och har godkänts av alla stora mälterier och bryggerier.

20 • MAATILAN PIRKKA • 4/2008

FÄLTFÖRSÖKEN I FINLAND visar att också Finland kan hänföras

till det område där Xanadu klarar sig bra. Vårt fastlandsklimat och våra jordarter ligger ju närmare de öst- än de västeuropeiska odlingsjordarna. Bland annat Xanadus surhetstålighet är av en helt annan klass är de andra maltsorternas, frånsett Saana.

Odling av Xanadu till malt på sura jordar kan visserligen inte rekommenderas.

Xanadu har trivts relativt sett bättre på grova mineraljordar och mulljordar än på rena leror. Enligt förädlaren tål den ändå torka, och den uppgiften bekräftas av de egna iakttagelserna på försöksgården. Odling av Xanadu eller andra sorter med förhållandevis kort strå på skiften som är benägna att torka kan ändå inte rekommenderas.

Erfarenheterna av Xanadus maltkvalitet vid odling i Finland är redan många. De har visat att sorten är bättre än de nuvarande sorterna i många viktiga avseenden. Så ska det ju vara med nya sorter. Maltkornskommitténs sektion för odlingsvärde har konstaterat att Xanadu lämpar sig för odling i Finland.

När första årets försök med Xanadu i industriskala skulle företas fick man inte ihop en tillräckligt stor kornmängd, därför har Xanadu ännu inte den officiella ställningen av maltkorn i Finland.

Alla resultat ser emellertid lovande ut och det finns behov av en ny högklassig sort med tanke på maltanvändare både här hemma och utomlands. Xanadu är intressant också som ett eventuellt exportmaltkorn.

INGEBORG HAVRE INGEBORG ÄR K-LANTBRUKS NYA RIKT avkastande sena havre-

sort av god kvalitet som kan användas som både gryn och foder.

Den har förädlats fram av Svalöf Weibull. De officiella försöksresultaten är från åren 2002-2007 och odlingszonerna 1-3. Till försöksgården i Hauho kom Ingeborg under linjenumret SW 98195 redan under förra decenniet. Testningen har alltså varit grundlig.

Utsäde står att få inför den kommande säsongen.

Ingeborg är nästan lika rikt avkastande som Belinda men litet tidigare, ungefär som den tyska havresorten Ivory. Ivorys skördenivå är dock klart lägre än Ingeborgs. Ingeborgs växttid fram till gulmognad har varit 102 dagar. Vad växttiden beträffar lämpar sig Ingeborg alltså bäst för odling i södra Finland, men ännu i tredje zonen har den i försöken avkastat i genomsnitt 6,3 ton/ha.

Ingeborg har stora kärnor och hög hektolitervikt. Skalhalten är i nivå med Belindas.

Ingeborg är aningen kortare än Belinda. Observationerna av stråstyrkan är motstridiga. I de officiella finska försöken har Ingeborg haft aningen svagare strå än Belinda, men i motsvarande försök i Sverige och i K-försöksgårdens egna försök i Hauho har det varit tvärtom. Om man odlar havre på måttligt mullhaltiga jordar är det lätt att undvika liggsädsrisken genom stråregulator: en liter CCC/ha (Cycocel) i bestockningsskedet är ofta en tillräcklig åtgärd.

INGEBORG HAR VARIT den sort som är resistentast mot havrens

bladfläcksjuka. På K-försöksgården har betydande merskördar ändå fåtts tack vare sjukdomspreparat, särskilt på hög skördenivå. Dagens sjukdomspreparat har många slags effekter på tillväxten och kan stöda skördebildningen även om man inte ser så mycket sjukdomssymtom i växtbeståndet med blotta ögat. Sjukdomspreparaten kan dock förlänga växttiden, den saken är det bra att beakta.

Ingeborg är allra mest till sin fördel när odlingstekniken är omsorgsfull. Utsädet är A och O. Det är skäl att också för havrens del använda utsäde som är officiellt granskat och betat. Betningen kan inverka bl.a. på bemästrandet av mykotoxiner, alltså menliga ämnen som vissa svampsjukdomar som kan förekomma i havre ger upphov till. Mykotoxinerna inverkar skadligt på möjligheterna att exportera havre och på husdjurens hälsa.

I Eviras kvalitetsrapport för 2007 (Viljaseula 2007) hade Ingeborg den högsta hektolitervikten (57,7 kg) och låg alltså också i genomsnitt bara en hårsmån under gränsen för grynhavre.

Ingeborg är en balanserad helhet av kvalitet och avkastningsförmåga för odlare av sen havre. På grund av sitt vita skal passar den också som exporthavre och grynhavre. •

FÖRSÖKSGÅRDEN UNDERSÖKER OCH PRODUCERAR FÖRSÖKSGÅRDEN I HAUHO TESTAR NYA SORTER OCH UNDERSÖKER VILKEN ODLINGSTEKNIK SOM PASSAR DEM. DESSUTOM PRODUCERAS VISSA UTSÄDESKLASSER FÖR UTSÄDESODLARE. FRÖCENTRALEN PÅ GÅRDEN MARKNADSBEREDER OCH FÖRPACKAR CERTIFIKATUTSÄDE. TEXT OCH FOTO ANNE PENTTILÄ

OCKSÅ I SOMMAR har försöksgården koncentrerat sig på att tes-

ta sorter av sådana arter som odlas i stor utsträckning i Finland.

Preliminära försök med mindre sorter som kan bli av betydelse pågår också. Den här verksamheten är viktig för det finländska jordbruket. Exempelvis sexradskorn, tidig havre och vårvete förädlas bara i Finland, Sverige och Norge.

– Svenska och norska sorter som testats så bra som möjligt i våra förhållanden tillför sektorn sund konkurrens, konstaterar försöksgårdens forskningsdirektör Tapio Lahti.

Förtestningen av nya sorter är viktig också därför att två års officiella försök räcker. Det har ansetts att en sort som är på förslag till sortlistan hinner visa sin lämplighet under två somrar. Även om sorterna i regel testas litet också i s.k. preliminära försök kan det i värsta fall vara så att en sort som börjar säljas har odlats och testats en mycket kort tid i våra förhållanden. Då är det odlaren som bär risken för att sorten inte fungerar så bra. Eftersom gårdarna vanligen använder eget utsäde i några år förlorar de pengar varje år jämfört med om de odlade en bättre sort.

Försöksgården testar den nya sorten ännu efter att den har tagits upp på sortlistan. Det går ytterligare tre-fyra år innan uppförökningen har hunnit så långt att sorten kommer ut på marknaden i form av certifikatutsäde. Under tiden hinner den visa mer av sina egenskaper. Det här är ett bra sätt att gå till väga, och bra är det också att hela utsädesproduktionskedjan är i egna händer.

22 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Försöksgården testar sorter som Svalöf Weibull i Sverige och Graminor i Norge har förädlat fram. Dessutom är den en av de gårdar där officiella sortförsök ordnas. I sommar har det funnits totalt 2 600 försöksrutor i Hauho och försöken har varit ca 50 stycken.

De officiella sortförsöken omfattar vår- och höstvete, rybs, raps och vårråg. Sorterna är totalt ca 40 stycken. Försöksrutorna omfattar sammanlagt 5,5 hektar. Laboratoriet på försöksgården undersöker främst prov från försöksrutorna och Fröcentralen.

Varje år analyseras tusentals prov.

GÅRDEN BEDRIVER ekonomiodling på 110 hektar egen och arrenderad åker. I år odlades kornsorterna Xanadu och Vilde, havresorterna Marika och Vaasa, Petita rybs, sådan rybs som tål den verksamma substansen imidazolinon i ogräspreparat och Grindstad timotej. Stamutsäde av alla sorter utom Petita producerades. På samma gång erhålls värdefull praktisk odlingserfarenhet. Förutom att de anställda på försöksgården sköter ekonomiodlingarna brukar de åkrarna på Hahkiala gård, ca 80 hektar.

Försöksgården har åtta ordinarie anställda och sex säsonganställda. Av dem utför fyra arbeten på gården om sommaren och en om vintern.

Odlingsjordarna i trakten är goda. På en del skiften har det tidigare odlats sockerbetor eller kål, så jorden är fortfarande nä-

TILL VÄNSTER | Specialutrustning har utvecklats för besprutning av rutor där växtskyddsförsök pågår. Forskningsassistent Tero Kukkonen (t.v.) och fältmästare Heikki Tennilä besprutade rutor i slutet av juni.

I MITTEN | Förutom rena växtbestånd testas olika blandningar på vallrutorna. Tröskan körs under sommaren av fältmästare Matti Heikkilä och prov samlas in av forskningsmästare Arja Rönkkö.

NEDAN TILL VÄNSTER | Enligt Kalle Kärki är den nya rågsorten Kier lovande. – Kier bildar många sidoskott som ger skörd, men skördetiden är kritisk. I fjol blev skörden 4 970 kg/ha.

NEDAN TILL HÖGER | På senare tid har processen för ansökan om GEP-godkännande tagit en del av försöksgårdens tid i anspråk. Tillträde till kvalitetssystemet för försöksgårdar skulle föra med sig att gårdens resultat blir jämförbara med dem som nås på forskningsgårdarna inom EU, berättar Tapio Lahti.

DET GÄLLER ATT UTVECKLA SORTERNAS ANPASSNINGSFÖRMÅGA.

ringsrik. En del skiften har också goda fuktighetsförhållanden, vilket lindrar försommartorkan.

– De mjälhaltiga jordarna bildar lätt en skorpa. Variationen inom skiftena är visserligen stor eftersom det finns ställen med större inblandning av mo. Efter vintern fanns det bra med fukt i jorden, berättar Kalle Kärki som är förvaltare för fjortonde året.

Han bär huvudansvaret för ekonomiodlingarna.

– Försommaren visade sig vara knepig. Eftersom det var varmt i våras och marken torkade måste vi så en del av försöksrutorna rekordtidigt, redan den 29 april. Ett åskregn som föll den 4 maj ledde till skorpbildning och efter värmen följde en lång sval period, en torr försommar och frostnätter.

Plantorna bestockades inte normalt och en del av utsädet grodde klart senare. På försöksrutorna började somliga sädesslag gå i ax genast efter mitten av juni. Allt det här ledde till brokighet och ojämnhet. Både stråna och axen blev korta, kärnorna är få men stora. Just de tidigt sådda områdena led mest av försommaren.

– MED STOR SANNOLIKHET kniper frosten till i broddar som sås

i april. Inte heller drar sena sorter nödvändigtvis nytta av en så tidig sådd, om inte vädret är idealiskt i fortsättningen. Om åren av det här slaget beror på den pågående klimatförändringen måste det funderas på vilken odlingsteknik och hurdana sor-

ter som kommer att behövas i Finland i fortsättningen, säger Tapio Lahti.

– Även om klimatet i Finland blir varmare är jordarna, dagslängden och de andra förhållandena ändå inte likadana som i Mellaneuropa. Man kan inte så där bara importera sorter därifrån och lita på att de klarar sig om värmesumman stiger.

I Hauho har man nu haft två mycket knepiga försomrar i rad.

En varm period, tidig sådd och typisk vårtorka med frost är en dålig kombination. Skulle direktsådd som sparar fukt kunna vara en lösning? Försöksverksamhet med den metoden är inte en enkel sak den heller. Man sparkar inte i gång sådan lätt som en plätt under en vegetationsperiod. MTT forskar i direktsådd och också försöksgården i Hauho ingår i olika forskningsprojekt. Enligt Lahti måste försöksverksamheten i framtiden nätverka allt mer.

– Via förädlingsföretagen har vi redan ett bra nordiskt nätverk och också i Finland har samarbetet ökats, men det är skäl att vidareutveckla det. Forskarna i branschen behöver kontakter och samarbete som ger upphov till kreativt tänkande och konstruktiv kritik.

Om klimatet i Finland förändras snabbt måste sorternas anpassningsförmåga utvecklas ytterligare. Inom spannmålsförädlingen har förmågan att trivas alltid varit en viktig egenskap: sorterna måste bibehålla sin skördeavkastningsförmåga på olika jordar och även under litet besvärligare somrar. • 4/2008 • ÅKER BIRKA • 23

FÖR ETT BRA UTSÄDE SIEMENKESKUS, SOM VERKAR PÅ HAUHO FÖRSÖKSGÅRD, LÅTER ODLA, ISTÅNDSÄTTER, FÖRPACKAR OCH LEVERERAR ODLINGSVÄXTERNAS UTSÄDESMATERIAL: SAMT HÖGRE UTSÄDESKLASSER ÅT KONTRAKTSODLARNA OCH CERTIFIERAT UTSÄDE ÅT ODLARNA. TEXT OCH FOTO ANNE PENTTILÄ

li-augusti och mottagningen av utsädesråvaran, iståndsättning och förpackning börjar i augusti. Iståndsättningen är en verksamhet som sker nästan året om, de sista partierna tas emot i början av juni.

Utsädet har fyra pristrappor. Prislistan ges i slutet av september eller i början av oktober och den första pristrappan är i kraft till november. Den andra trappan är i kraft till mitten av januari.

Genom packeriet i Hauho går årligen ca 5000-6000 ton utsäde. Packeriets silon rymmer ca 450 ton iståndsatt utsäde och för det förpackade utsädet finns fyra lagringshallar. − Processen är planerad för att vara så klar och enkel som möjligt och maskinerna är utvecklade för att vara så lätta som möjligt att putsa, emedan rengöringen är ett stort arbete i iståndsättningsanläggningen.

PÅ BASEN AV förhandsanalyserna görs ett

Under en normal arbetsdag iståndsättes i medeltal 40 ton, ca ett långtradarlass, berättar produktionschef Jouko Pakarinen (t. v.) och produktexpert Marko Mäki.

NYA KONTRAKTSODLARE sökes hela ti-

den, på grund av den ökade efterfrågan på certifierat utsäde och speciellt vissa sorter.

Nu har utsädescentralen ca 250 kontraktsodlare. De flesta kontrakt gäller spannmålssorter, men även vall- och oljeväxter. − Vi har förbättrat villkoren för utsädesproduktionen, men alltid kan man fundera om det är tillräckligt. Såväl utsädesproducenten som förpackningsanläggningen bör få ett tillräckligt täckningsbidrag för sitt arbete, men utsädespriset får dock inte stiga för mycket, säger Utsädescentralens produktionschef Jouko Pakarinen. − På senare tid har osäkerhet även förorsakats av ovissheten gällande stödet för utsädesproduktionen, dess grunder och betalningssätt.

Förutom den egna förpackningsanläggningen iståndsättes och förpackas kontraktsstödd råvara av 12 fraktförpackningsanläggningar, av vilka de större är Suomen Viljava Oy:s anläggningar Vihervakka och Savon Siemen, samt några lantgårdsförpackningsanläggningar. Iståndsättningen är dock i huvudsak koncentrerad till tre anläggningar: Förutom Hauho till Vihervakka i Pöytyä samt Suomen 24 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Viljavas lager i Ylivieska. Stamutsäden som producerats på försöksgården försöker man iståndsätta på den egna anläggningen, speciellt korn och havre.

Siemenkeskus levererar utsädet endera direkt till odlarna eller till K-lantbruksaffärerna. På förpackningsanläggningen i Hauho arbetar fem personer, tre med förpackningen och två på kontoret. Samma personer gör även en del av odlingsgranskningarna.

KVALITETSKONTROLLEN är en väsentlig

del av utsädesproduktionen, och kvaliteten startar alltid från åkern. Exempelvis då det gäller stamutsädet så får det inte finnas ett enda främmande utsäde. Kvaliteten måste bevaras genom hela kedjan. − Även utsädesproducenterna måste vara noggranna i alla produktions- och lagringssituationer. Ibland har det hänt att det förhandsprov som sänts från gården varit rent, men i samband med leveransen har det skett inblandningar.

Utsädespartierna bör fås hanterade och förmedlade i jämn takt, trots detta är våren i allmänhet den brådaste tiden på packeriet. Odlingsgranskningarna är i ju-

iståndsättningsprogram: till vilket packeri partiet transporteras och hur det packas, så att man av partiet får ett utsäde som är jämnstort, rent och har en tillräcklig grobarhet. Av förhandsanalyserna framgår även andelen mögliga och kärnor om inte gror samt behovet av betning. Grundpriset och kvalitetstillägget bestäms på basen av mottagningsprovet.

I sorteringen sorterar man bort främmande och ogräsfrön från partiet. Sorteringen säkrar en jämn kornstorlek och en så bra 1000-kornsvikt som möjligt. Man rekommenderar en betning av utsädespartierna, ty denna säkrar utnyttjandet av sortens skördepotential. I Hauho används vätskebetning. Det sista skedet är förpackning i stor- eller små säckar. Antalet storsäckar växer hela tiden på de små säckarnas bekostnad, nästan allt vete förpackas redan i storsäckar.

Utsädesproduktionen är underkastad sträng övervakning av myndigheterna, redan för förpackningsverksamheten behövs tillstånd. På packeriet i Hauho använder man egen övervakning av provtagningen, som i sin tur övervakas av Evira, på samma sät som även den egna kontrollverksamheten gällande odlingarna. − Övervakningen och kontrollen förutsätter årlig skolning av packeriets personal. En mångsidig övervakning betyder en tät kontakt till myndigheterna. •

HANTERA PRISRISKEN MED TERMINER I ÅR HAR DET VARIT POPULÄRT ATT FIXERA PRISET PÅ SPANNMÅL OCH OLJEVÄXTER. DET FÖRSTA INTRYCKET AV HÖSTENS SPANNMÅLSHANDEL TYDER PÅ ATT JORDBRUKARNA HAR LYCKATS MED SINA TERMINSKONTRAKT. TEXT OCH FOTO SILJA VUORI

Vetepriset pressas av de goda skördeutsikterna runtom i världen. Den termin som Janne Kaarlamo ingick i vintras för 65 ton höstvete säkrar ett fast pris genast i höst.

ANDERS ASÉN I KIMITO fixerade rapspriset redan i februari.

TERMINSPRISERNA offentliggörs dagligen för de framtida två

När hösten närmar sig är han mycket nöjd med sitt terminskontrakt.

– Samtidigt som jag tecknade odlingskontrakt fixerade jag priset för hälften av den uppskattade skörden. Killarna på K-Lantbruk i Salo gjorde reklam för möjligheten och då föreföll priset så högt som det alls kan bli, berättar Asén.

Terminskontraktet för 20 ton raps är Aséns första odlingskontrakt där priset har avtalats i förväg. Grundpriset 490 euro per ton är bra i förhållande till sensommarens prisnoteringar, eftersom raps- och rybspriset har fallit till omkring 400 euro.

Om skördemålet 2 000 kg raps per hektar nås levererar Asén ytterligare 20 ton till Raisio via K-Lantbruk. Priset på den varan är leveransdagens pris, om inget annat avtalas. Om Asén så vill kan han ingå en ny termin också för resten av skörden när som helst före leveransen. Det lönar sig om den egna uppfattningen är att priset kommer att sjunka.

veckor långa leveransperioderna och gäller i en enda dag. Priserna härleds från den rapsfutur på Matif-börsen i Paris som gäller månaden efter leveransperioden.

– Om jordbrukaren så vill kan han fixera det senast offentliggjorda veckopriset för ett rybsparti som kommer att levereras under de 14 följande dagarna. Priset fixeras när leveranstiden beställs. Det kallas kort termin, berättar Taneli Rytsä som är produktchef för spannmålshandeln vid Kesko Lantbruk.

När priset fixeras för rybs som kommer att levereras senare talas det om terminskontrakt. Det avtal om att fixera priset som Anders Asén ingick i februari är ett sådant.

– Säljaren kan minska prisrisken genom ett eller flera terminskontrakt där leveransen och priset överenskoms för en viss framtida period. Vid prissättningen tillämpas det settlement-pris för rapsfuturen på Matif-börsen som följer närmast efter den överenskomna två veckor långa leveransperioden. Priset omvandlas

26 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Anders Aséns terminskontrakt för 20 ton raps garanterar ett bra pris för halva skörden.

SPANNMÅLSHANDELN HAR BLIVIT MYCKET INTRESSANTARE. K-LANTBRUKS ODLINGSKONTRAKT

till leveransperiodens kontantpris så att det från futurpriset dras av 1-9 euro per ton beroende på marknadsläget och tidsspannet, förklarar Rytsä.

– Terminskontrakten och prissättningen för oljeväxter är överskådliga jämfört med spannmålen. Nästa år måste man igen ge akt på börspriserna och försöka vara ute i rätt tid, säger Asén.

JANNE KAARLAMO I BJÄRNÅ som i vintras ingick ett termins-

kontrakt för vete är ännu inte helt säker på hur väl han lyckades.

Prisutvecklingen för vete är oviss ända till hösten, då handeln med den nya skörden sätter fart.

– Vetepriset steg efter fjolårssommaren från 130 euro till 230 euro och sjönk i något skede till cirka 200 euro. Jag föreslog för K-Lantbruk i Salo en termin med det fasta priset 230 euro och vi enades om den, berättar Kaarlamo.

Kaarlamos terminskontrakt gäller 65 ton höstvete av brödsädskvalitet. I början av augusti tror Kaarlamo att kvaliteten inte borde vara något problem. Eftersom priset avtalades i förväg ville han också avtala om att leverera vete redan under tröskningssäsongen.

– När priset fixeras är det viktigt att säkra priset på den skörd som levereras genast på hösten. Är skörden bra räcker inte förrådsutrymmet nödvändigtvis till, och priserna är låga vid tröskningsdags, säger Kaarlamo.

Trots veteterminen kommer största delen av hans spannmålsskörd att säljas till dagens pris i höst och vinter. Också i framtiden kommer priset för en del av skörden att fixeras. Priserna avgör vilken spannmål terminerna kommer att gälla.

– Spannmålshandeln har blivit mycket intressantare. Den kräver mera funderande än tidigare. Eftersom kostnaderna har stigit är det viktigt att också få ett bra pris för skörden.

Genom KVALITETS- OCH MARKNADSFÖRINGSKONTRAKTEN kommer jordbrukaren och handeln redan före sådden överens om vilka grödor och sorter som ska odlas. En del av kontrakten ingås i form av s.k. trepartsavtal. I dem fastställs skördens användningsändamål i förväg, liksom också vilken spannmålsanvändare kontraktsspannmålen produceras för. Trepartsavtalen är i regel förknippade med särskilda kontraktsvillkor som spannmålsindustrin har utarbetat beträffande bl.a. minimikvaliteten.

I andra avtal bestäms den slutliga leveransadressen och användningsändamålet efter att skörden bärgats och förhandsproven analyserats. Spannmålspriset är lika med leveransdagens pris.

Ett TERMINSKONTRAKT hjälper till att hantera prisrisken. Den senaste skördeperioden har prisvariationerna för spannmål varit exceptionellt stora. Den vanliga prissättningen som följer leveransdagens pris har ökat ovissheten om den egna skördens värde. Priset på spannmålspartierna kan bestämmas i förväg genom terminskontrakt. I kontraktet avtalar man om partiets storlek, leveransperioden, grundpriset och leveransstället.

EXEMPEL PÅ PRISSÄTTNINGEN, OLJEVÄXTER GRUNDINKÖPSPRIS (VECKOPRIS) EUR/TN FÖ R Ä N D R I N G + / -

Vecka 32

404,00

1,00

MATIF-RAPSFUTURER EUR/TN, 5.8.2008 Settlement Prices FÖ R Ä N D R I N G + / -

November 08

384,00

-7,00

Februari 09

388,00

-7,75

Maj 09

392,00

-9,00

Augusti 09

376,50

-10,50

TERMINSPRISER LEVERANSPERIODVIS EUR/TN LEVENSPERIOD FUTUR

GRUNDPRIS

18.08.08–31.08.08

November 08

378,00

01.09.08–15.09.08

November 08

378,00

16.09.08–30.09.08

November 08

378,00

SPANNMÅLSKÖPAREN , alltså Kesko Lantbruk, kan gå till väga på

01.10.08–15.10.08

November 08

378,00

tre sätt efter att en vetetermin har ingåtts till fast pris.

– Vetet kan genast säljas vidare, om det finns en köpare på marknaden. En annan möjlighet är att vi garderar oss mot prisrisken genom att handla med futurer på råvarubörsen Matif. När en termin ingås med jordbrukaren säljer vi motsvarande mängd vetefuturer till dagens pris. När skörden levereras köper vi tillbaka motsvarande mängd. Om priset har fallit så går det jämnt ut för oss. Tredje alternativet är att göra ingenting och bära hela prisrisken själv, berättar Taneli Rytsä.

När fastprisavtal som sträcker sig över ett skördeår tecknas gäller det att beakta också kvalitetsrisken, särskilt i finländska förhållanden. På grund av den lönar det sig att fixera bara en del av skörden som kvarnvete i förväg. •

16.10.08–31.10.08

November 08

378,00

01.11.08–15.11.08

Februari 09

382,00

16.11.08–30.11.08

Februari 09

382,00

01.12.08–15.12.08

Februari 09

382,00

16.12.08–31.12.08

Februari 09

382,00

01.01.09–15.01.09

Februari 09

382,00

16.01.09–31.01.09

Februari 09

382,00

01.02.09–15.02.09

Maj 09

386,00

16.02.09–28.02.09

Maj 09

386,00

01.03.09–15.03.09

Maj 09

386,00

16.03.09–31.03.09

Maj 09

386,00

01.04.09–15.04.09

Maj 09

386,00

16.04.09–30.04.09

Maj 09

386,00

4/2008 • ÅKER BIRKA • 27

PRECISARE PRODUKTION – KLOROFYLLMÄTNINGARNA OCH SKÖRDEPROGNOSERNA HAR BLIVIT POPULÄRARE FÖR VARJE ÅR SOM GÅTT, SÄGER JUHA SILTOVUORI SOM ÄR PRODUKTCHEF VID KESKO LANTBRUK MED ANSVAR FÖR UTSÄDE OCH ODLINGSPROGRAMMEN. TEXT OCH FOTO TUOMO KAUTONEN

NÄR INSATSVARORNA stiger i pris vill man att produktionen ska vara precisare än förr, och de tjänster som K-lantbruk erbjuder är bra hjälpmedel för ändamålet. Klorofyllbestämningarna och skördeprognoserna startades för omkring tio år sedan i ”spannmålslandskapen” i Finland och nu är de tillgängliga i 40 K-lantbruksbutiker runtom i landet. Siltovuori berättade om ämnet vid en fältdag på Tuomo Kokkonens gård i Parikkala som K-lantbruk i Nyslott ordnade.

Kokkonen odlar totalt 112 hektar av vilket omkring 5 hektar är vall, några hektar är träda som ska täckdikas och resten är spannmål. Han har 30 hektar maltkorn och lika mycket foderkorn, 40 hektar havre och dessutom lite vete. Gården har en egen maskinkedja för spannmålsodling; torken rymmer 300 hektoliter.

– Det här har jag hållit på med ända sedan barnsben. Gården tog jag över för sex år sedan.

Under fältdagen beskådades ett nästan fem hektar stort växtbestånd på gården där Kokkonen har sått Vilde korn, som är en ny bekantskap för honom.

I VÅRAS SPREDS det i åkern 350 kg gödselmedel som tillför växt-

beståndet 80 kg kväve per hektar. Siltovuori räknar ut att strax över 100 kg kväve lämnar åkern i form av säd och halm. Kvävet kostar vid det här laget mer än två euro per kg, och det sporrar odlarna att optimera gödslingen.

Det frodiga beståndet har just besprutats med tillväxtregulatorn Terpal, sjukdomspreparatet Sportak och ogräspreparaten Cantor och Express.

Medelvärdet av klorofyllmätningarna av de 30 bladprov som tagits på olika håll av skiftet är över 40. På basis av resultatet rekommenderade Siltovuori tillväxtregulator för Kokkonens växtbestånd. Bra skulle det också vara med en sen sjukdomsbekämpning i det täta växtbeståndet där bestockningen varit intensiv.

– Hektarkostnaden 30 euro täcks genom merskörden och större kärnor, förklarar Siltovuori.

För skördeprognosen klipptes ett prov på en sträcka av en meter i en sårad. Vägningen av provet visar på en rentav misstänkt stor skörd. Delvis förklaras den med att bestockningen varit alldeles ovanligt intensiv. Dessutom konstateras det vid en rundvandring på åkern att provet som tagits vid åkerkanten i demonstrationssyfte inte berättar riktigt hela sanningen. När man går ut på den egna åkern för att ta prov där är det värt att tänka på att proven skall vara representativa, menar handledarna.

28 • ÅKER BIRKA • 4/2008

– VILDE HAR ALLA MÖJLIGHETE r, berättade föreståndaren för

K-lantbruksbutiken i Nyslott Jouni Suppola om sexradssorten.

Den blir snabbt allt allmännare, det är närmast bara ramarna för utsädesproduktionskapaciteten som begränsar odlingen. Maaren är populärast av K-lantbruks tvåradssorter i området. Omtyckta havresorter är Marika som är tidig och den ytterst högavkastande men senare sorten Ingeborg. Veteodlingen har också ökat, Zebra är populärast.

Försäljningen av preparat mot växtsjukdomar har utvecklats kraftigt. Enligt Suppola visar försöksresultaten att en tredjedel av skörden går förlorad om man inte besprutar.

– Särskilt frosten och torkan inverkade på vårens växtlighet här i trakten. Nyslottsregionen råkade visserligen inte riktigt lika illa ut som till exempel odlingsområdena i sydvästra Finland.

EFTER FÄLTDAGEN ordnade K-lantbruk i Nyslott en klorofyllmät-

ningsdag i butiken. Intresserade jordbrukare kom i lugnt tempo med sina växtlighetsprov till kiosken som var försedd med både dator och planscher som åskådliggjorde växtsjukdomar och symtomen på näringsbrist. Där bestämdes klorofyllhalten och vägdes medhavda prov.

Tjänsten som K-Lantbruk tillhandahåller ger tillfälle att optimera odlingen när kostnaderna stiger, därför blir den säkert allt vanligare, tror Juha Siltovuori som anlitades som sakkunnig i Nyslott. Han hälsar odlarna välkomna till mätningstjänsten. •

MINNESLISTA FÖR MÄTNINGEN

SILTOVUORI REKOMMENDERADE TILLVÄXTREGULATOR FÖR KOKKONENS KORN. TJÄNSTEN GER TILLFÄLLE ATT OPTIMERA ODLINGEN.

Vid K-lantbruks odlingsprogramkiosker kan man mäta klorofyllhalten, göra upp en skördeprognos och få en bedömning av näringsbalansen på skiftet och växtbeståndets kondition. Det är klokt att förbereda sig på klorofyllmätningen i tid, redan vid gödslingen. – På skiftet gör man ett s.k. gödslingsfönster som får rejält med kväve, 30-50 kg kväve mer än vanligt per hektar.

– För klorofyllmätningen plockar man 30 plantor på olika delar av skiftet och dessutom tar man 30 plantor från gödslingsfönstret. De här proven läggs i en lufttät plastpåse för att hålla sig färska. Bestämningen ska göras inom 12 timmar.

– För skördeprognosen klipper man den ovanjordiska växtmassan på sträckan av en meter och väger den i butiken eller hemma. För att tillförlitligheten ska vara stor ska vägningen göras på minst fem olika ställen på skiftet. Till lantbruksaffären tar man med uppgifter om såningsdatumet, sorten och utsädesmängden (kg/ha).

Mätningen anger om det finns för mycket eller för litet kväve i växtbeståndet. Mätningen kan göras från 1-nodsstadiet till axgångens slut.

– Klorofyllmätningen tolkas på så sätt att man jämför mätresultatet med gödslingsfönstret eller med tabellvärden, om inget gödslingsfönster finns. Utgående från resultaten kan man vidta åtgärder, t.ex. använda tillväxtregulator eller sjukdomspreparat.

OVAN | Tuomo Kokkonen (t.h.) samlade ihop växtligheten på en radmeter för att vägas. Vilde kornets bestockning har varit kraftig och försommarens växtbestånd ser bra ut, konstaterar Juha Siltovuori.

TILL VÄNSTER | Klorofyllmätning under fältdagen.

TILL HÖGER | Antero Janhunen från Rantasalmi kom för första gången med ett prov på växtbeståndet till K-lantbruk i Nyslott för en analys.

Han har varit nöjd med Zebra vetet och i slutet av juni verkade utsikterna vara goda. Dessutom odlar han Bjarne vete och Ingeborg havre. Provet analyserades av Antti Tuulos.

4/2008 • ÅKER BIRKA • 29

BEKÄMPNING AV BALDERSBRÅ OCH MÅRA ANTTI SAARELAINEN VID LOIMAAN K-MAATALOUS BASERAR SIN VÄXTSKYDDSMEDELSHANDEL PÅ EN BEKÄMPNINGSPLAN, SOM HAN GÖR UPP I SAMARBETE MED ODLAREN. FÖR MARKO ONNELAS ÅKRAR I ALASTARO REKOMMENDERADE HAN BAYERS SEKATOR OD BEKÄMPNINGSMEDLET FÖR OGRÄS. REKOMMENDATIONEN träffade rätt, när

man såg ut över Onnelas höstveteåker vid slutet av växtperioden. Grödan var ren.

Evira godkände Sekator OD förra hösten.

Det väsentliga med Sekator är dess effekt på baldersbrå. – Även på sådant som grott på hösten, och som på våren växer som värst och vars bekämpning då lyckas endast med ett fåtal bekämpningsmedel.

Stora baldersbrån finns nu även i vårsädesfälten allt mindre, ty höstbearbetningen har under åren blivit lättare. Preparatet biter bra även på måran, som kraftigt blivit allt allmännare på olika håll i Finland.

Allt som allt är Sekator ett brett verkande bekämpningsmedel, som även lämpar sig att användas som tankblandning. Ifall det på åkern dock förekommer tistel eller mjölktistel, rekommenderas att man till

Sekator sätter till en liter MCPA per hektar, varvid man får en billig tilläggseffekt och ett bra bekämpningsresultat även på dessa.

Sekators bruksmängd är liten, tillsammans med MCPA endast 0,75 dl och på höstsäd 1 dl. Med en liters förpackning kan man spruta upp till 13 hektar. Preparatet får inte användas på grundvattenområden.

OGRÄSPROBLEMET hör inte till de värsta

på Marko Onnelas åkrar. Han plöjer i huvudsak sina åkrar. Som huvudväxer odlas höstvete och korn. Sekator OD lämpar sig för höstvete, korn och vårvete, men inte för havre och skyddssäd.

Antti Saarelainen inleder uppgörandet av växtskyddsplanerna med sina odlarkunder redan i december, som livligast är

verksamheten i mars. Lantbruksföretagaren berättar vad han odlar och sina observationer från det föregående året. Saarelainen gör upp en rekommendation och beräknar hektarkostnaden. Köpbeslutet görs av odlaren, men i de flesta fall följs rekommendationen.

Enligt Saarelainen har den enskilda odlaren svårt att följa med gällande begränsningar för olika preparat: det finns begränsningar gällande på varandra följande bekämpningar och användningsförbud på grundvattenområden. Han håller sig själv up to date gällande de förändrande bestämmelserna. Intresset för växtskyddet beror även på, att Saarelainen även själv har en spannmålsgård i Oripää. − Målet är att få en nöjd kund, ty han kommer till samma butik även en annan gång. • Marko Onnela (t.v.) och Antti Saarelainen granskar Tarso-höstvetet. Mellan elstolpen och nackdiket finns ett litet område som är obesprutat.

Detta ger en tydlig vink om, hur grödan skulle se ut utan ogräsbekämpning: full med baldersbrå.

På annat håll var grödan ovanligt ren.

MED EN LITERS FÖRPACKNING KAN MAN SPRUTA UPP TILL 13 HEKTAR. 30 • ÅKER BIRKA • 4/2008

www.k-maatalous.fi

LIVSMEDEL

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN

EN KNAPP TREDJEDEL AV GÅRDARNA ÄR SKULDFRIA

SKULDERNA KONCENTRERAS TILL FÄRRE GÅRDAR GÅRDSBRUKETS KREDITSTOCK HAR REDAN LÄNGE VÄXT MED OMKRING 5 % PER ÅR. DET VISAR ATT LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FRAMTIDSTRO FORTFARANDE ÄR STARK, SÄGER DIREKTÖR PANU KALLIO VID OP-POHJOLAS ENHET FÖR LANDSBYGDSFINANSIERING. TEXT ANNE PENTTILÄ FOTO ANTTI VETTENRANTA

Marknaden har blivit allt mera cyklisk och lantbruksföretagarna tvingas att anpassa sig till att producentpriserna sågar upp och ner mer än tidigare, konstaterar Panu Kallio.

32 • ÅKER BIRKA • 4/2008

SKULDERNA KONCENTRERAS . När anta-

let gårdar minskar och arealerna förstoras blir också investeringarna större, och andelen främmande kapital som behövs för finansieringen stiger. En knapp tredjedel av gårdarna är skuldfria, en dryg tredjedel har små skulder och ungefär en tredjedel har stora skulder. Mer än hälften av de totala gårdsbrukskrediterna innehas av klart mindre än 10 procent av alla gårdar. De som nyligen har investerat kan ha skulder som motsvarar två-tre års omsättning.

För finansiärerna blir situationen mera utmanande eftersom banken alltid bör ha en så klar uppfattning som möjligt om den affärsverksamhet som finansieras.

– Vi måste känna till branschens lönsamhet, förutsättningar och risker och den gård och de företagare som lånet gäller.

Om uppfattningen om gårdens och företagarnas chanser är alltför pessimistisk kan någon som möjligen skulle ha haft stora framgångar längre fram bli utan lån. Är uppfattningen däremot alltför optimistisk så kan följden vara överskuldsättning, t.o.m. konkurs.

– De som har ansökt om lån undersöks grundligt, det ligger i alla parters intresse. Företag med stora krediter synar vi extra noggrant också senare – oftast är de visserligen prima gårdar i alla avseenden.

I regel är gårdarna bra kunder, andelen problemkrediter är synnerligen liten.

JORDBRUKARFAMILJENS kompetens blir

allt viktigare när produktionen ökar. Förutom produktionskunnandet behövs kontroll över ekonomin och t.o.m. personalledning.

– Många lantbruksföretagare satsar

intensivt på teknik, de går t.ex. över till robotmjölkning, och då blir enheten klart större med en enda gång. Det här kräver mycket omsorgsfull planering också ur likviditetssynpunkt.

OP-Pohjola är den största gårdsbruksfinansiären, marknadsandelen är 60 %.

Landsbygdskontoren spelar en nyckelroll eftersom man där känner branschen och kunderna.

– Vi försöker se till att de investerande gårdarna klarar sig också om 10-20 år.

KOSTNADSBESPARINGAR , till och med re-

jäla sådana, kan man nå genom att ägna uppmärksamhet åt kapitalkostnaderna när investeringen planeras. Att välja förmånligare lösningar, använda gemensamma byggnader eller maskiner eller anlita entreprenörer kan vara sätt att sänka de fasta produktionskostnaderna.

– Bygginvesteringarna är störst, så det är viktigt att spara in på dem. Också forskningen och produktutvecklingen borde utveckla fler förmånligare lösningar för jordbruket.

Om gårdens kapitalkostnader kan sänkas per producerad enhet förbättras gårdens ekonomiska resultat. Arbetets effektivitet bör inte heller förglömmas. Större enheter kräver effektivare teknik för att jordbrukarna ska klara av den ökade arbetsmängden.

Bidrag och räntestödslån har spelat en framträdande roll vid investeringar i jordbrukets produktionsbyggnader.

Gårdsbrukets investeringsfonds framtid oroar Kallio.

– Fondens kapital krymper snabbt eftersom investeringsstöden nu främst består av bidrag. Den finansiella basen måste

vara tillräcklig för att det ska säkerställas att regionerna och produktionsinriktningarna behandlas jämlikt. Fondens finansiering bör absolut tryggas.

ETT STORT OROSMOMENT ser också bank-

männen i hur priset på insatsvaror utvecklas i förhållande till producentpriserna.

Uppgången i kostnadsnivån har ändå inte märkts i form av nämnvärda likviditetsproblem inom branschen, säger Kallio.

– Tills vidare har jordbrukarna klarat av att anpassa sig. Det här kommer ändå att vara en allvarlig utmaning om inte situationen fås under kontroll. På gårdarna stretar man på eftersom ingen vill vara den generation som lägger ned gården.

Men om en jordbrukare verkligen slutar odla eller hålla djur så återgår han just inte till branschen senare.

– Svårigheterna inom branschen kan påverka också Finlands självförsörjning i fråga om livsmedel. Det är skäl att diskutera försörjningsberedskapen. Och kostnadsstegringen borde synas i konsumentpriserna fullt ut. Ändå tycker Kallio inte alls att utsikterna för jordbruket är dystra, tvärtom.

– Produktionen skulle rentav kunna stiga litet, åtminstone inom vissa sektorer.

Det råder matbrist i världen och inte heller Finland är helt självförsörjande. Närmaten blir allt viktigare. Det är en stor utmaning att producera jordbruksvaror och bioenergi på ett hållbart sätt. •

TILLS VIDARE HAR JORDBRUKARNA KLARAT AV ATT ANPASSA SIG.

TIDIGARE INSLAG I SERIEN 2008 3] RÅVARUPRISERNA ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN Matti Tikkakoski, vd för Atria 2] PRODUKTIONENS LÖNSAMHET BEHÖVER SÄKRAS Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila 1] KVALITETSARBETE AV I DAG Lantbruksföretagarna Aki Parkkonen ja Anu Eskelinen

2007 5] DU HAR RÄTT ATT VETA VAD DU ÄTER Keskokoncernes chefdirektör Matti Halmesmäki 4] EKOODLAT ELLER BASPRODUKTION? Holger Kirchmann, professor i markvetenskap och växtnäringslära vid SLU 3] KUNDEN FÅR ALDRIG UNDERVÄRDERAS Citymarket-köpmannen Matti Himberg 2] HÖGKLASSIG PRODUKTION, VÄLFÄRD FÖR DJUREN Hälsovårdsveterinär Ulla Eerola 1] FINSKA LIVSMEDEL ÄR HÖGKLASSIGA - EVIRA SKAFFAR FRAM BEVIS Eviras generaldirektör Jaana Husu-Kallio

2006 3] SME-LIVSMEDEL HAR DE BÄSTA MÖJLIGHETERNA Direktör Ari Akseli vid Kesko Livs och Esa Anttila, marknadsföringsdirektör vid Finfood 2] KONSUMENTERNA KÖPER OCH UPPSKATTAR INHEMSKA PRODUKTER Produktforskningschef Matti Kalervo vid Kesko Livs och forskaren Sanna Piiroinen vid Konsumentforskningscentralen 1] HELA LIVSMEDELSKEDJAN I SAMMA BÅT K-supermarketköpman Simo Lignell och K-lantbruksköpman Seppo Aalto

4/2008 • ÅKER BIRKA • 33

MAGNUS ASPELIN, HUSBONDE PÅ ATTU GÅRD I PARGAS KOM SOM DEN FÖRSTA I FINLAND UT PÅ ÅKERN MED DEN NYA CLAAS TUCANO. ASPELINS VAL AV TRÖSKA BASERADE SIG PÅ DESS EFFEKTIVITET, DEN NYA MODELLENS EGENSKAPER SAMT ETT VIKBART BORD. TEXT ANNE PENTTILÄ, FOTON ESA KULMALA

34 • ÅKER BIRKA • 4/2008

TUCANO ANTRAR MARKNADEN

4/2008 • ÅKER BIRKA • 35

årdens förra tröska, en Claas Dominator 85, hade redan hunnit till den aktningsvärda åldern 30 år.

Aspelin började för ett par år sedan fundera på att skaffa sig en ny tröska, och Tucano kom lämpligt ut på marknaden. − Claas var bekant från tidigare och Tucano 320 hade lämplig storlek och effekt för mina behov. Nu hinner man på hösten även göra annat än tröska, bl.a. harva genast efter tröskningen och sätta åkrarna i skick. Förutom Attu gårds åkrar tröskar Aspelin spannmålen på arrendeåkrarna samt grannarnas åkrar. Den sammanlagda arealen som skall tröskas är ca 150 hektar. Aspelin producerar höstvete, maltkorn, foderkorn samt raps. Dessutom har gården vall för en liten mängd köttboskap. − Tucano har även en annan planering, som intresserade. Där finns som standard sådana egenskaper, som jag skulle ha skaffat i alla fall.

G

DET VIKBARA BORDET UNDERLÄTTAR TRANSPORTEN Den nya tröskan har ca 1,5 meter större arbetsbredd än den gamla tröskan. Tack vare vikbordet kan man lätt och tryggt köra på de smala landsvägarna i Pargas samt på vägarna till skiftena, fastän arbetsbredden är 540 cm. Claas gör vikborden själv, vilket garanterar att tröskan och bordet passar bra ihop jämfört med ett s.k. tillbehörsbord.

Vikbordet är enligt Aspelin lätt och synnerligen snabbt att byta från tröskläge till transportläge och tvärtom. Fyra ställen skall lösgöras och vändas: haspel, kraftöverföringsaxlar och stråskiljare. − Detta tar ett par minuter. Ett bogserat bord är antagligen rätt lätt att ta loss, men vändningen av vikbordet löper lätt även

då man är ensam i arbetet, och man behöver inte backa i mörkret.

Förutom vikbordet valde Aspelin från listan med tilläggsutrustningar automatisk hastighetsreglering av haspeln (standard från augusti -08) och en del av de extra ljusen, i övrigt är tröskan en standardmodell. När detta skrivs hade Aspelin tröskat 15 hektar med sin Tucano. − Det har ju tillsvidare varit övningskörning, men nog är den här helt annorlunda att köra än den gamla tröskan.

TRÖSKAN OCH FÖRAREN ORKAR Vid planeringen av Tucano har den bärande idén varit effektivitet och att den skall vara lätt att använda, egenskaper som är kopplade till varandra, berättar produktchef Esko Paatelainen vid Lantbrukskesko. Om tröskan är lätt att använda och förarens arbetsrum är ergonomiskt rätt planerat, orkar föraren köra längre och får ut full nytta ur sin maskin.

Förarens arbete underlättas av bl.a. manövreringskonsolen med en körspak, med vilken skötes tröskans alla funktioner; Cebis-styrning- och informationscentral, som är försedd med en stor färgdisplay; ställbar ratt och förarsits enligt föraren; tyst, luftkonditionerad hytt; dryck och mat hålls svala i ett kallfack; samt ordentliga arbetsljus.

En bred standardutrustning är typisk för Claas-tröskorna. Claas är den långa linjens trösktillverkare, som håller vissa egenskaper som visat sig vara bra, på sina tröskor från modell till modell. − Användarna tycker även om detta, att samma goda egenskaper finns även hos de förmånligare modellerna, vilka finns som exempel på tröskor som kostar 300 000-400 000 euro. Som exempel kontrollen av returgodset visuellt via en lucka. Föraren kan med egna ögon i realtid konstatera hur mycket retur-

säd det kommer och hurudan den är: Exempelvis mera ax- eller halmstumpar. Tröskan kan ställas in enligt detta.

SNABB TRÖSKNING OCH EFFEKTIVA SKAKARE

PÅ HÖSTEN HINNER MAN NU SÄKERT GÖRA ANNAT ÄN TRÖSKA.

Tucano 320-modellen har en 132 cm bred tröskcylinder. Tucano 400-serien har ett APS-avskiljningssystem, som ytterligare förbättrar tröskeffekten. Tucano-tröskornas stora såll garanterar ett rent tröskningsresultat och till sållen fås en elddriven styrning som manövreras från hytten.

Varje Claas-tröska är även försedd med effektskakare, d.v.s. utanpå skakarna finns ”gafflar”, som luckrar upp halmen. När halmmassan är stor, faller kärnorna bättre ned på skakarna. Gafflarna fungerar i samma riktning som skakarnas rörelse och försnabbar samtidigt massans genomgång. Effektskakarna sägs förbättra effekten med ca 20%, eller för att uppnå samma effekt skulle det behövas 20 % större skakarareal.

Den rymliga spannmålstanken (beroende på modell 65-90 hl) tömmes snabbt: ca 75 liter i sekunden. Tömningsröret kan väljas i tre längder, varvid tömningshöjden är 421-540 cm från markytan. •

TUCANO 320 TEKNISKA DATA Standard skärbord C 350-750 • Vikbart skärbord (br) C450, C540 • Hydraulisk bakrotation av inmatningsspiralen • Hydrostatisk användning av haspel 8-60 rpm • Automatisk hastighetsreglering av haspel • Contour II –bord som följer markytan • Multicrop-förslagsko, för alla sorter • Proportionell styrning av slagsko från hytten • Tröskcylindrns bredd 132 cm • Tröskcylinderns diameter 45 cm • Fläktar 5 st • Skakare 4 st, 4,4 m och 5,8 m² • Löstagbart återföreningsplan • Elstyrd inställning av fläkthastighet • Delade såll, motgående rörelser • 2-delade ställbara såll, 4,25m² • Returgodsets återgång till avskiljningssystemet • Kontroll av returgodset under tröskningen • Spannmålstankens volym 6500 l • Tömningsrörets vändvinkel 101grader • Tömningseffekt 75 l/s • Motor Merzedes Benz OM 906 LA • & cylindrar, volym 6,4 l • Effekt (EEC 80/1296) 150 kW/204 hk • Bränsletank 500 l.

LEMKEN KOMBIMASKINER TILL FINLAND DE FÖRSTA FINLÄNDSKA JORDBRUKARNA FICK PÅ VÅREN SINA LEMKEN COMPACT SOLITAIR 9 HD –KOMBISÅMASKINER. DEN TYSKA LANTBRUKSMASKINTILLVERKARENS KOMBIMASKIN ÄR ETT RESULTAT AV ETT LÅNG UTVECKLINGSARBETE, DÄR MAN BEAKTAT ÄVEN DE FINLÄNDSKA FÖRHÅLLANDENA. TEXT KATI TUOKKO FOTO ANNE PENTTILÄ

BEHÅLLAREN RYMMER 3500 liter och den

COMPACT SOLITAIR 9 HD består av bear-

åker med reducerad bearbetning eller på stubbåker samt med hjälp av frontsladden som fås som extra utrustning, även på plöjd åker.

Tack vare packningshjulen och välthjulen åstadkommes ett för såningsarbetet idealiskt såbotten. Såbillarna som kommer som sista har ett separat markhjul som noggrant håller det önskade sådjupet och packar till såraden lämnande mellanrummen luftiga. − Styrningen av kombimaskinen sker med Solitronic-manöverorgan från traktorns hytt. Användningen av manöverorganet är lätt med hjälp av tydliga symboler, säger Bergström.

Lemkens nya kombimaskin har även vändtegsautomatik som standard. Vid körning till vändtegen stiger bearbetningskassetten upp till först, därefter följer gödselbillarna och till sist såbillarna.

Samma sak sker i motsatt ordning när man kör tillbaka från vändtegen. Vändtegsautomatiken är lätt att ställa in enligt förare och körsätt.

betningsmodul, gödselbillar, packningshjul, välthjulsanordning alternativt eller som extra utrustning samt såbillar.

Bearbetningskapaciteten lämpar sig för

I FINLAND FINNS det beställning på fram för allt 3-4 meters Solitair-kombimaskiner, men i en snar framtid väntar man sig att

kan delas i utsädes- och gödseldel i förhållandet 60:40, 50:50 eller 40:60. Påfyllningen av maskinen sker från storsäckar med hjälp av frontlastare och olika lösningar gör det möjligt att åstadkomma ett jämnt såresultat oberoende av jordart.

Kravet var även effektivitet, varvid man med Compact Solitair kan köra upp till 16 km/h utan att såningsnoggrannheten blir lidande.

Produktchef Torsten Bergström från Lantbrukskesko tror på en framtid för Lemken kombimaskinen i Finland. − Maskinens koncept är alldeles nytt och det gör det möjligt att erhålla en ännu noggrannare sådd. En eldriven matningsmekanism är lättare att behärska än ett mekaniskt och såväl gödsel som utsäde går pneumatiskt till billarna. Maskinen kan användas för såväl sådd med reducerad bearbetning som för direktsådd, säger Bergström.

det uppenbaras även 6-, 7- och 8-meters Solitair-maskiner. Maskinens utgångspris är från 67 000 euro uppåt, varvid lantbrukskesko omsorgsfullt satt sig in i den kommande marknaden. Kunden får en grundlig användarskolning och överlåtelsen sker på kundens gård. Även Lemkens områdesförsäljningsdirektör Rainer Sy väntar att den nya Compact Solitair 9 HD skall få ett stabilt fotfäste i Finland. Utvecklingen av maskinen har varit en lång process, och finländarnas önskemål har noterats väl. − Finlands korta växtperiod förorsakar detta, att man på en gång använder större mängder gödsel än i Mellaneuropa, vilket även beaktats vid planeringen av behållaren. Åkrarna i Finland är mycket lika som annanstans i Skandinavien. Solitair 9 HD lämpar sig för såväl lätta mojordar, ler- och mulljordar som även steniga åkrar, berättar Sy. En exakt såningsteknik och utsädestäthet gör det även möjligt att minska utsädesmängden med upp till 10-20 procent.

Genom att ändra på lufttrycket i kombimaskinens däck kan man minska markens tillpackning. •

FINLÄNDARNAS ÖNSKEMÅL HAR BEAKTATS.

Lemken Compact Solitair presenterades på odlingsprogramdagens arbetsdemonstration i Hauho i slutet av juli.

38 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Maskinförsäljare Jani Frusti (t.v.) spannmålsodlare Mika Saaari och traktorförsäljare Lasse Latvala i ett viktigt arbete.

Enligt Saari är sådden och vårbruket ett lottospel, om man inte ids krypa på knä för att kontrollera resultatet.

Det är ett nöje att se, när yrkesmannen börjar besprutningen rättlärt från hörnet och kör sedan runt skiftet. Sedan körs fram och tillbaka längs körspåren. När skiftet smalnar av stängs rampens sektioner av efter behov.

MED ORDENTLIGA MASKINER MOT EN BÄTTRE SKÖRD MIKA SAARI FRÅN UNTAMALA I YLISTARO HAR ALDRIG KOMMIT PÅ TANKEN ATT DET SKULLE LÖNA SIG ATT PRUTA PÅ SKÖRDENIVÅN. DET ÄR ODLARENS PLIKT ATT SKÖTA DEN ÅKER HAN BESITTER SÅ VÄL SOM NÖJLIGT, FASTÄN ODLINGEN SKER PÅ DELTID. TEXT OCH FOTON JUSSI KNUUTTILA

Här kommer vårbrukets kraftpar: Massey Ferguson 5470 Dyna 4, med Potila Master 600. Vid ratten Maarits far, Raimo Lassila.

40 • ÅKER BIRKA • 4/2008

I SÅNINGSARBETET KOMMER INTE LÖNEN AV FARTEN, UTAN AV NOGGRANNHETEN.

ÅKER-BIRKA FÖLJDE MED vårsådden och hur denna lyckades se-

naste vår. Husbondens odlingsarbete är som tagna direkt från en lärobok i lantbruk. Och resultatet var värt att beskåda i början av juli, fast bakom fanns en nästan regnfri maj månad.

Till all tur uppdaterade Saari gårdens maskinpark rätt väl just för denna vår. På gården togs i bruk en ny Potila Master 600 H, Massey Ferguson 5470 Dyna-4 och en tre meters Tume JC-kombimaskin. En 15 meters Hardi Master-växtskyddsspruta skaffades redan till förra sommarens besprutningar.

Enligt husbonden startar strävandet efter en god skörd från en så lyckad plöjning som möjligt. För detta arbete har gården fyrskäriga, med plastvändskivor försedda växelplogar. Plastvändskivan är enligt Saari en mycket bra uppfinning. Med denna åstadkomms ett ypperligt plöjningsresultat, fast jorden skulle vara i vilket skick som helst. Åkerskiftenas jordarter varierar mycket. I början av skiftet kan det vara mo, på mitten styv mjällera, sedan igen mo och i slutet av skiftet mycket gammal förmultnad torvjord, egentligen mulljord.

Den fastnar på betten som bara den. På sådana skiften bör man vara noggrann förutom med plöjningen, även med harvningen.

HARVNING TILL SÅDJUP är ett krävande arbete, säger husbonden. Om man misslyckas med detta, kan slutresultatet vara sämre än med ett traditionellt harvningssätt. Husbonden konstaterar genast, att Potila Master var ett val som träffade rätt. Han ville att harven skulle ha större hjul än normalt. Hjulen bör ha

bärförmåga, när man vill ha en jämn såbädd på skiften med varierande jordarter.

Potilas lätta behärskning av arbetsdjupet och tydliga visare underlättar arbetet. I praktiken bör harven ställas in hela tiden, om jordarten blir en annan på skiftet. Trots detta säger husbonden, att om undersökningen av harvningsdjupet, genom att krypa ned på knä, inte intresserar harvaren, så är harvningen mera som ett lottospel. Han är så noggrann med detta, att om harvbettet råkar lossa, så kortar han av det nya bettet till samma längd som de övriga.

Den gångna sommaren satte harvarens omsorgsfullhet på prov. I maj regnade det just inte alls. Som en extra krydda var det frost flera nätter efter varandra. Kölden närmade sig under de värsta nätterna tio grader, men till all tur var köldperioderna korta.

Crossboard-frontsladden fungerar just som den bör. Den jämnar ut tiltorna tillräckligt, så att harvens hjul går utan att hoppa.

Utan frontsladd borde tiltorna jämnas ut skilt. Annars får man inte harven att gå tillräckligt jämnt, när sådjupet ställes in under bearbetningen.

Pinnarna är på sju stålaxlar. Konstruktionen har på detta aätt fåtts öppen och stockningsfri. Det uppstod inga problem på de allra lättaste jordarna. Efterharven stryker resultatet så att det duger för såmaskinen att komma.

Husbonden påpekar ännu, att han är speciellt noga med att marken inte bearbetas så att den blir alltför fin. Den bör tåla regn utan att slamma till åtminstone ända tills grödan börjar buska sig.

4/2008 • ÅKER BIRKA • 41

EN BRA DRAGARE FÖR POTILA

Mika Saari anser det vara viktigt att välthjulsmaskinens harv är ställd tillräckligt djupt. På ytan bör det bli ett löst mullager på 1-2 cm.

MED RÄTT KÖRTEKNIK UNDVIKER MAN RESTER. SLÄPBILLEN HAR INGE n VUNNIT , och kommer troligen inte att

göra det heller, säger Mika Saaari. Tume JC 3000 HKL kom till gården även till denna vår. Släpbillen packar till såfåran på bästa möjliga sätt. Den är ett överlägset sätt att säkra utsädets maximala tillgång på fukt. När såbottnet är jämnt och obearbetat, kan man använda ett högt billtryck. Detta förbättrar för sin del ännu tillgången på fukt. Trots detta behöver man inte vara rädd för att utsädet skall gå för djupt.

En jämn, till rätt djup bearbetat såbotten är även för övrigt grundförutsättningen för en lyckad sådd, säger Saari. En ojämn såbotten gör att billen börjar hoppa. Då kastas utsädet hit och dit, till sådana platser som de inte hör hemma. Enligt husbonden är det ett nöje att följa med billar som inte hoppar utan beter sig lugnt. Då kan man vara rätt säker på, att sådden sker på bästa möjliga sätt. Trots detta bör man igen böja knä på åkern.

Endast på detta sätt kan man säkra, att utsädet kommer i jorden på planerat sätt.

Tumes välkombi är en öppen, stockningsfri kombimaskin.

Välthjulens hydrauliska tryckutjämning sköter om att välttrycket hålls jämnt öven hela arbetsbredden. Enligt Saari är det mycket viktigt att efterharven monteras rätt. Den bör i alla förhållanden lämna 1-2 centimeters löst lagar på ytan. Utan detta lager som hindrar avdunstningen, försvinner fukten och tillslammningen är säker redan vid det första bättre regnet.

Fastän vältkombins behållarvolym tillsammans är över 3000 liter, lyckas dess påfyllning utmärkt med en påfyllnadsskruv som är fäst på släpvagnens bakbalk.

Ett tecken på nogrannhet är även detta, att vridprovet alltid görs med fulla behållare och just innan man beger sig iväg för att så. Husbonden säger att han lärt sig detta genom erfarenheter.

Ibland har rybsutsädet tagit slut på de första metrarna, när man inte kontrollerat saken. Det är synnerligen lätt att utföra vridprov med den nya maskinen.

Husbonden påpekar ännu, att i såningsmannens arbete kommer inte lönen av farten, utan av noggrannheten. Sällan kommer man att tänka på när man granskar brodden, hur snabbt detta skifte såddes. Det är alltid fråga om, att arbetet blivit gjort ordentligt.

Det lönar sig säkert att offra en dag eller två på våren, om skördenivån helst stiger med några hundra kilo genom denna uppoffring.

Bort med den onödiga brådskan i såningsarbetet, säger Saari.

VÄXTSKYDDET ÄR NÖDVÄNDIGT när man efterstävar en skörd

av god kvalitet. Även Hardi Master –växtskyddssprutan fick sitt eldprov under den gångna våren. Saari anser att en ordentlig 42 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Saaris första Massika försedd med Powershift-växellåda är en MF 5470 Dyna-4. Växellådan är oerhört angenäm, säger Saari. Man behöver egentligen kopplingen bara när man startar traktorn. Även riktningsomkastarens känslighetsinställning är bra. Det behövs en inställning, ty det finns olika arbeten.

Saaris erfarenheter av den nya Massikan består tillsvidare av vårbruksarbeten. I dessa fungerade den nya traktorn i främsta hand som dragare för Potila Master. På hösten skall den användas i plöjningen.

Hytten är synnerligen tyst. Dammet under den torra våren hölls på yttre sidan om hytten. Man kan inte heller klaga på placeringen av manöverorganen. Husbonden väntar med stort intresse, hur den elstyrda lyftanordningen fungerar i plöjningsarbetet.

växtskyddsspruta är ett väsentligt redskap i spannmålsproduktionen. Den absolut bästa extra utrustningen för kombimaskinen är körspårmarkeringen, säger husbonden. I dess spår är besprutningen lätt och noggrann. Före han tog i bruk körspåren använde han GPS, men dess exakthet är bara riktgivande.

Det är en glädje att följa med hur husbonden först sprutar runt skiftet. I hörnen gör han en backningsvändning, helt enligt läroboken. Sedan börjar han köra längs körspåren och gör vändningarna i vändtegarna noggrant med sprutan stängd, när han kommer till redan besprutat område.

Det är riktigt som man skulle höra någon påstå, att onödig noggrannhet är en brist på yrkeskunskap. Med besprutningen är det dock inte så, tvärtom. Genom att vara omsorgsfull erhåller man ett bra och täckande bekämpningsresultat. I kurvorna blir det inga obesprutade ställen och inte heller områden som fått för litet bekämpningsmedel.

Och ännu viktigare, med rätt körteknik undviker man rester.

Dessa kommer säkert i allt för snäva innerkurvor. Detta är en säkerhets- och imagefråga. Det är även beträffande vissa preparat en fråga om en fortsättning av användningen av preparatet. Många i sig bra preparat har dragits bort från marknaden på grund av resterna av preparatet. En vårdslös besprutare har då ”skjutit sig själv i foten”.

Hardi Master fylls alltid med rent brunnsvatten. Saari brukade förr använda självtryckspåfyllning från en högt belägen tank. Nu har tankarna flyttats ned på marken. Av två orsaker. Hardis effektiva pump fyller sprutans tank snabbare än självtryckspåfyllningen. Dessutom är den nya Hardi Master så pass hög, att påfyllningstankarna borde placerats ännu högre än tidigare.

Hardi Masters hydrauliska sprutramp är stadig och gungar inte. Man har fäst mycket uppmärksamhet vid dämpningen av gungningen. Med eldrivna sektionsventiler lyckas man bra bespruta ett avsmalnande område. De tryckkompenserande ventilerna håller rätt tryck, fastän endast en sektion är i arbete.

Prima filter och rent vatten garanterar, att arbetet kan fortsätta utan avbrott. Av munstycket Triplet, med tre munstycksspetsar hittar man i de flesta fall ett rätt munstycke med endast en handrörelse.

Maarit och Mika Saari är deltidsjordbrukare. Mika arbetar som skogsvårdsrådgivare i Metsänhoitoyhdistys Etelä-Pohjanmaas tjänst. Maarit verkar som sjukskötare i Etelä-Pohjanmaan keskussairaala, men har nu vårdledigt. Den odlade arealen är nu 81 hektar. Familjen har fyra pojkar: Juho 14 år, Jani 12 år, Joni 10 år och Mikko 2 år. •

KROSSENSILERING LÖNAR SIG ARBETSEFFEKTIVITETSFÖRENINGENS KALKYL HÄR INVID ÄR EN RÄTT OKONSTLAD BERÄTTELSE: BEROENDE PÅ DEN SPANNMÅLSMÄNGD SOM SKALL HANTERAS SÅ ÄR DEN KROSSENSILERADE SPANNMÅLENS KOSTNADER CA HÄLFTEN AV DEN TORKADE SPANNMÅLENS KOSTNADER. TEXT ANNE PENTTILÄ, FOTO AIMO KORTTEEN KONEPAJA

MED EN MILJON KILO SKULLE DET REDAN LÖNA SIG ATT BYTA METOD.

44 • ÅKER BIRKA • 4/2008

I KALKYLEN HAR MAN jämfört tre metoder: krossensilering i

plansilo, krossensilering i slang med en diameter på 1,5 meter och torkning av spannmål. Det finns även tre alternativ då det gäller den årliga spannmålsmängden som skall hanteras: 100 000 kg, 200 000 kg och 1 milj. kg, enligt vilka man valt maskiner och torkstorlek. I början av kalkylen finns utgångsuppgifter, så att det är möjligt att jämföra kalkylen med den egna gårdens uppgifter.

Det uppstår skillnader till de båda krosspannmålsmetodernas fördel redan i de fasta kostnaderna. I de rörliga kostnaderna ökar skillnaden ytterligare. Av de rörliga kostnaderna framträder speciellt brännoljan som behövs för torkningen, vilket är naturligt beroende på den senaste kostnadsutvecklingen. För 100 000 kg motsvarar enbart bränslekostnaderna krossmetodernas rörliga kostnader tillsammans.

DET ÄR FÅ GÅRDAR som dock har möjlighet att planera valet av metod och de investeringar som detta kräver, från helt rent bord.

De flesta har i sitt gårdscentrum forstfarande en användbar tork, som det lönar sig att använda till slut. Men även denna omständighet är beroende av den spannmålsmängd som skall hanteras.

Enligt kalkylen närmar man sig med 200 000 kg redan grän-

sen, där torkningens rörliga kostnader är nästan lika stora som slangensileringens alla kostnader tillsammans. Med en miljon kilo spannmål skulle det redan löna sig att byta metod, ty torkningens rörliga kostnader överstiger krossmetodernas alla kostnader, speciellt med slang- eller tubensilering.

I kalkylens exempel äger gården själv alla maskiner. Användningen av entreprenadtjänster kan även vara ett användbart alternativ.

Utöver de lägre kostnaderna har krossensileringen även några andra praktiska fördelar jämfört med den torkade spannmålen: Metoden är oberoende av vädret, torkningssäsongen är längre och man kan välja sorter som ger bättre skörd. Spannmålen kan tröskas ca tre veckor tidigare än spannmål som skall torkas, då näringsinnehållet är som störst. Även användning av lejd tröskning kan underlättas. Spannmålsskörden, räknad som torrsubstans kan vara upp till 30 % större, och även halmens fodervärde är bättre. Den krossensilerade spannmålen är smaklig för djuren.

Man bör beakta, att övergången till krossensilerad spannmål kan förutsätta ett byta av utfodringsmetod. Lastningen av krossäden lyckas med frontlastarens skopa såväl från planssilo som slang.

Utfodringsalternativen är för tillfället fullfodervagn eller eller fullfoderblandare, en fullfodervagn som rör sig på skenor (ex. Mixfeeder), i svinhus blötfoderutfodring , samt manuell utfodring. •

KOSTNADERNA FÖR ENSILERAD SPANNMÅL S TA R T U P P G I F T E R

KROSSENSILERING

Krossmodell eller torkstorlek

350

700

1400

TO R K N I N G F R Å N 2 5 % : S F U K T H A LT

16³

50 m³

Mängd spannmål kg

100 000

200 000

1 000 000 100 000

200 000

1 000 000

-spill 4% kross, 1% torkning

96 000

192 000

960 000

99 000

198 000

990 000

Kvarn, syraaggregat, transportörer

7800

15 300

28 000

3700

3700

3700

restvärde 15 %

1170

2300

4200

555

555

555

2 släpvagnar (30 %:s andel)

8100

10 200

15 100

8100

10 200

15 100

Frontlastare (10 %:s andel)

5600

5600

5600

-

-

-

13³

Anskaffningspris:

Krosskvarn med tubanordning

16 100

23 500

33 300

-

-

-

restvärde 15 %

2420

3530

5000

-

-

-

Spannmålslager, m³

180

360

1800

161

323

1613

Silon, byggnader

18 000

33 100

151 900

66 000

75 800

169 000

Torkens maskiner

-

-

-

33 900

36 400

75 600

FA S TA K O S T N A D E R : R Ä N TA , AV S K R I V N I N G , U N D E R H Å L L O C H FÖ R S Ä K R I N G

Maskiner, ensilering i silo/torkning

1476

2584

5073

808

887

1070

Maskiner, ensilering i tub

2608

3701

5901

-

-

-

Lager/tork

1350

2483

11 393

8893

9941

21 552

Summa, ensilering i silo/torkning

2830

5070

16 470

9700

10 830

22 670

Summa, ensilering i tub

2610

3700

5900

R Ö R L I GA K O S T N A D E R

För krosspannmålstuben räcker ett jämnt, rent underlag nära fodrets blandnings- och användningsplats.

Ensileringsmedel, 3 l syra/färsktn

507

1014

5069

-

-

-

Traktorarbeten

740

930

2490

79

140

560

Personarbeten

560

700

1780

388

655

1900

Plast för tubensilering

273

545

2727

-

-

-

Brännolja för torkning

-

-

-

1914

3828

19 140

El för torkning och malning

-

-

-

166

331

1657

Malning av torr spannmål

-

-

-

917

1482

3413

Summa, ensil. i silo/torkning

1837

2644

9339

3463

6437

26 670

Summa, tubensilering

2110

3189

12 066 13 160

17 270

49 340

133,0

87,2

49,8

Ensilering i silo/Torkning sammanl

4670

7710

25 810

Tubensilering sammanl.

4720

6890

17 970

€/ton ensil. i silo /torkning

48,6

40,2

26,9

€/ton ensilering i tub

49,2

35,9

18,7

KALKYL ARBETSEFFEKTIVITETSFÖRENINGEN 06/2008

4/2008 • ÅKER BIRKA • 45

SNABB UTFODRING MED FULLFODERVAGN EN NY SLAKTDJURSUPPFÖDNING MED 340 DJUR OCH UTÖKNINGEN AV MJÖLKPRODUKTIONEN TILL HUNDRA KOR TVINGADE ÄGARNA ATT FUNDERA PÅ HELT NYA UTFODRINGSLÖSNINGAR PÅ GÅRDEN I KURIKKA. TAPANI OCH MARJAANA LATVALA GICK IN FÖR FULLFODERUTFODRINGEN OCH VALDE JF-STOLL VM 22 SOM FULLFODERVAGN. VAGNEN ÄR FÖRSEDD MED TRÅDLÖS DATAKOMMUNIKATION. TEXT OCH FOTON JUSSI KNUUTTILA

MAN HAR INTE BEHÖVT ångra valet av fullfoderutfodringen, säger husbonden. Fast man ännu har bara ett par månaders erfarenheter, är det klart att det inte finns någon återgång till kioskutfodringen.

Spiralerna och nivåvakterna orsakade hela tiden problem, själva kioskerna fungerade någorlunda. Nu har man sluppit problemen. Fullfoderutfodringen har visat sig vara lätt att sköta och framför allt är den säker.

På Latvalas gård använde man vid tidpunkten för intervjun ca 12 ton blandfoder per dag. Mängden kommer ännu att öka, när man får full fart på slaktnötsuppfödningen. På gården tillverkas tre blandningar: för mjölkkor, slaktnöt samt för kvigor och sinkor.

Fastän det finns sådär många blandningar och stora mängder, tar det bara ett par timmar per dag för foderberedning och utfodring. Enligt husbonden kommer arbetsmängden ännu att minska rätt mycket, när alla silorna och foderkomponentslagren fåtts färdiga och gårdsplanerna asfalterade.

Fullfoderutfodringen har motsvarat de förväntningar som ställts på denna. Även koskötaren, Terhi Väisänen är av samma åsikt.

46 • ÅKER BIRKA • 4/2008

MJÖLKMÄNGDEN ÄR TYDLIGT på väg uppåt, fastän det gått ba-

ra ett par månader. Hur mycket den kommer att stiga, är tillsvidare naturligtvis höljt i dunkel. Väisänen tror att största delen av mjölkökningen kommer från de känsliga korna som kalvar första gången. Nu kan de äta i fred, vilket inte var fallet med kioskutfodringen.

Latvalas valde fullfodervagnen JF-Stoll VM 22, som har två lodräta blandningsskruvar. En viktig faktor vid valet var JF-maskinernas höga kvalitet, som man skaffat sig genom erfarenheter. När även priset var skäligt, var det lätt att välja.

Det finns många storlekar av JF-Stoll-fodervagnar och utrustningsalternativen är oändliga. Latvalas fullfodervagn har en sidotransportmatta framme på vagnen. Med denna kan man lossa till vänster eller höger bara genom att svänga på ventilspaken.

Enligt husbonden är denna egenskap på deras vagn nästan den bästa egenskapen. I de gamla utrymmena kan fullfodret ges med en körning turvis åt de båda sidorna.

EN ANNAN UTMÄRKT sak är den nya Feed Manager. Detta är en

trådlös programmeringsenhet, i vilken man kan programmera in

FEED MANAGER-PROGRAMVERSIONER HUVUDFUNKTIONER

BASIC+

PROFEED+

Vågdisplay

x

x

Trådlös display (behöver el)

x

x

Vågdisplay vid lastning i båda displayerna

x

x

Kilomängd i display och med ljudsignal vid utfodringen

x

x

Recept – visning och ljudsignal vid lastning

x

x

Uppföljning upp till 7500 blandning/utfodringar

x

Databehandlingsprogram i hemdatorn

x

Trådlös dataöverföring mellan vagn och dator

x

Jämförelse med utfodringsplan

x

Utfodringsperiodernas jämförelse och sammandrag

x

Foderförbrukningens jämförelse med plan

x

Uppgörande av recept och uppdateringar med dator

x

De vagnar som importeras till Finland har som standard Basic+, som senare kan uppdateras till ProFeed+-program om så önskas.

ARBETSMÄNGDEN KOMMER ÄNNU ATT MINSKA RÄTT MYCKET. TILL VÄNSTER | Tapani Latvala och mågaspirant Sampo Tupila diskuterar Feed Manager- displayernas möjligheter. Den trådlösa displayen har visat sig vara behändig.

I MITTEN | Latvalas fullfodervagn har endast en axel och rätt små däck, fastän volymen är 22 kubikmeter. Enligt husbonden är det här en bra lösning, när man fått alla gårdsplanerna asfalterade. Det är inte meningen att man skall köra i terrängen med fullfodervagnen.

NEDAN | De trådlösa, programmeringsenheten och displayen kommunicerar med sändaren i fullfodervagnen. Programmeringsenheten användes vid komponeringen av blandningen. Det kan finnas flera displayer, allt efter behov.

flera blandningar. Med denna övervakar man naturligtvis även blandningens sammansättning och utfodring. Latvalas Feed Managers programversion består av Basic+.

Programmeringsenheten placeras i hytten på den lastande traktorn. Denna styr lastningen enligt valt recept och djurmängd.

Den lastande traktorns förare följer i realtid viktbildningen för de komponenter som sätts i blandfoderpartiet. I traktorhytten hindras inte läsningen av kilona av mörker, skugga eller solsken.

Vagnen kan även lastas från olika riktningar utan att emellan gå och vända vågdisplayen. En ljudsignal meddelar när 95 % av den komponentmängd som skall lastas är full.

Utöver programmeringsenheten hör till utrustningen en enklare, trådlös display, som användes i hytten på den traktor som driver vagnen. Vi behov kan den ge handledning vid utfodringen av fodret: tillexempel 1000 kg/ djurgrupp; som jämn mängd exempelvis 25 % åt fyra grupper eller olika stora kilomängder/ grupp (max 5 grupper).

DEN LODRÄTA SKRUVBLANDAREN är enligt husbonden det enda

rätta alternativet, om man i blandningen använder balad halm

eller hö. Han har även erfarenheter av vagnar med vågräta skruvar. Enligt erfarenheter tar hackningen av balen alltför lång tid med de vågräta skruvarna. När blandningstiden är lång, blir de känsliga komponenterna alltför mycket manglade. Då kan blandningen förlora sin smaklighet. Inte heller våmmen tycker om alltför välmanglat foder.

Hos Latvalas ser man till att blandningstiden är så kort som möjligt. Foderblandningen bör naturligtvis fås ordentligt blandad till en homogen massa. Efter detta är blandningen bara till skada. JF-Stoll-vagnens Impulse-blandning är snabb och helt fri från valvbildning.

Husbonden kan inte låta bli att skryta med vagnens utmärkta tömning. I vagnen blir endast några nävor fullfoder, detta främst i ändorna på blandningsskruvarna. Man behöver inte vara rädd för foderrester som far illa i vagnen.

JF-Stoll-fullfodervagnen verkar vara en bra vagn. Latvalas vagn har längre bett än normalt, ty man använder ibland halmbalar och även höbalar. De långa betten hackar snabbt. Betten verkar efter en månads användning vara helt som nya. Hos dessa har även tåligheten mot slitage förbättrats med en specialbeläggning.• 4/2008 • ÅKER BIRKA • 47

MINERALUTFODRINGEN EFFEKTIVERAR MJÖLKPRODUKTIONEN PÅ JARMO OCH KAISA PIHLAJANIEMIS MJÖLKGÅRD I NIVALA HAR MAN OMSORGSFULLT SATT SIG IN I MJÖLKKORNAS UTFODRING. EN EXAKT OCH PLANERAD UTFODRING HÅLLER DJUREN FRISKA. TEXT OCH FOTON KATI TUOKKO ENSILAGET UTGÖR basen för utfodringen

och som tillägg till allfodret använder man egen spannmål. På gården används även Melicas mineralfoder som tillägg. I båsladugården finns 33 mjölkplatser och därtill nio kalvande kvigor samt ett tjugotal kalvar. Tjurkalvarna går till förmedling.

Pihlajaniemi gård hör till kontrollen, och kontrollassistenten svarar för planeringen av utfodringen. På husmors ansvar ligger genomförandet av utfodringen samt uppdateringen av uppgifterna. I allmänhet går Kaisa Pihlajaniemi genom besättningens produktion en gång per vecka och uppdaterar uppgifterna på datorn.

Planeringen av utfodringen baserar sig på analyser tagna av ensilaget, och på basen av dessa har man även valt lämpliga mineralfodertillägg. På gården används bland annat Tarmo-mineral för sintidsprepareringen, Lempi-mineral för mjölkkor, Melica mjölkdrivande mieralfoder samt Nurmi Mira.

Som huvudmineralfoder på gården används Lempi-mineralfoder för mjölkkor, vars granulerade sammansättning smakar bra för korna och inga utfodringsstörningar har förekommit.

KON ÖVERFÖRS till calsiumfri mineralutfodring när mjölkproduktionen har sjunkit till 10-15 kilo per dag. − Tarmo sintidsprepareringsmineralet har märkbart förbättrat kornas dräktighet och samtidigt minskat på semineringsgångerna. På samma gång har även kalvförlamningarna minskat, berättar Jarmo och Kaisa Pihlajaniemi nöjda och belåtna.

Efter kalvningen får kon jämsides med allfodret Melica Mjölkdrivande, som kompletterar mjölkkons tillgång på energi och protein och samtidigt håller kon frisk under den ökande produktionsperioden.

Pihlajaniemis har varit nöjda med de mineralfoder som de använt. Beträffande Melicas mineralfoder har de erfarenheter redan från tidigare år, då man på gården använde hemmaproducerade foderblandningar. − Genom rätt användning av mineralfoder har veterinärkostnaderna redan under många år varit små. Ett granulerat mineralfoder dammar inte heller och går bra att använda i utfodraren.

använts ca ett halvt år på gården. Producentparet är nöjd med sin utfodrare, som väger varje djurs portioner. En rätt utfodring har förutom upprätthållandet av djurens hälsa även andra betydande följder. − En planenlig och noggrann utfodring har även en märkbar ekonomisk inverkan.

En överutfodring ger endast extra utgifter, men just ingen större produktion, säger Pihlajaniemis.

Mjölkkornas sommar- och vinterutfodringar skiljer sig just inte alls på gården, ty under betesperioden är korna ute i motionsgården. Pihlajaniemis strävar i framtiden till att genomföra användningen av motionsgården under hela året.

Familjen Pihlajaniemi anlitar experthjälp vid planeringen av utfodringen.

Hjälp och råd har man fått av såväl kontrollassistenten som av lantbruksförsäljaren Juha Vähäsöyrinki vid K-lantbruk i Nivala. − De tar reda på sakerna och vågar även vara före sin tid. Det är tryggt att lita på kompetenta personers råd, säger Pihlajaniemis.•

TACK VARE SKENUTFODRAREN har man

åtta utfodringar per dag. Anordningen har

VETERINÄRKOSTNADERNA HAR REDAN I MÅNGA ÅR VARIT SMÅ.

I Jarmo och Kaisa Pihlajaniemis besättning har ett rätt val av mineralfoder minskat på bland annat kalvningsförlamningarna.

48 • ÅKER BIRKA • 4/2008

www.k-maatalous.fi

BASTILLBEHÖR FÖR SPORTHÄSTAR DEN SOM SKÖTER HOBBY- ELLER SPORTHÄSTAR KLARAR SIG INTE LÄNGRE MED BARA RYKTBORSTE, HOVKRATS OCH ETT PAR HÄSTTÄCKEN. BÅDE BASTILLBEHÖREN OCH SKÖTSELUTRUSTNINGEN HAR UTVECKLATS MYCKET. TEXT OCH FOTO ANNE PENTTILÄ

Längst ner gummipaddar för bakbenen 10 €/par, frotté-vaddpaddar 9,90 €/par, gröna fleecelindor 22 €/4 st., yllelindor 20 €/4 st. och upplindat bandage 8 €/4 st.

Från vänster i bakre raden: dammborste 7,50 €, Wahlstens borste i naturmaterial 10 €, piggborste av plast 2 €, gummiskrapa 3,50 €, hovkrats med borste 2 €, undertill en tvätthandske 4 €.

Wahlsténs utomhustäcke i ett material som är vattentätt och andas har fleecefoder. Fås endast i K-lantbruksaffärerna, pris 59 € (hösterbjudande), halsstycke 19 €.

VAD ALLT BEHÖVER en häst som är i aktiv rörelse och vad borde

– EFTER TVÄTTEN använder vi torktäcke: fleece, cooler eller

man beakta vid valet av tillbehör? Jag ställde frågan till Terhi Huhtala som sköter den framstående tävlingsryttaren och tränaren Sanna Backlunds hästar. Terhi svarar för stallet vid Sanna och Markus Backlunds träningscenter och sköter hästarna under tävlingsresor. Hattel Horse Oy är ett 26 hästars stall i Janakkala. I verksamheten ingår träning av tävlingsekipage, skolning av unghästar och förmedling av hinderhästar.

– Huvudprincipen låter så här: Satsa på ordentliga grejor från början så behöver du inte förnya dem varje år. Billigt brukar inte vara bra, säger Huhtala.

– Exempelvis hästtäcket ska vara av rätt storlek och sitta bra.

Ofta köps det hästtäcken som är 2-3 nummer för stora. Halsöppningen är då för vid och täcket hänger bakom manken.

Enligt Huhtala är hästtäcken av de välkända märkena anatomiskt rättformade. Om det bara är möjligt ska man prova hästtäcket, särskilt om det är av okänt märke. I synnerhet ska boxtäckena ha bra passform och bra kryssgjordar. Är täcket obekvämt så river hästen sönder det och trasslar in sig i det. Hästarna i stallet klipps, det påverkar användningen av hästtäcken.

– Klippta hästar behöver åtminstone ett bomullstäcke i stallet, utom i sommarvärmen förstås. När det blir svalare byter man till ett lätt vadderat täcke eller lägger ett sådant ovanpå bomullstäcket. På vintern behövs ett tjockare vadderat täcke, och är det riktigt kallt ska hästen ha en filt underst.

termatex. De har gjorts av material som andas och avleder fukt från hästhuden till täckets yta. På vintern kan det ligga ett fleecetäcke ovanpå coolern. I idealfall finns det två torktäcken så att man kan byta när det första blir vått.

Coolern passar också som transporttäcke en sval sommar.

Huhtala betonar att transportutrustningen är beroende av både vädret och vad hästen är van vid.

– Filt går också an så länge som täcket andas. Vadderade täcken använder jag ogärna vid transporter, om det inte är riktigt kallt.

Vid ridning i kallt väder är det bra med ridtäcke eller en filt som dras över hästen och sadeln för den tid uppvärmningen och nervarvningen pågår.

Täcken som används i rastgårdar får vara vattentåliga och andas. De ska ha ett bra halsstycke samt ordentlig fastsättning: kryssgjordar och vid behov länkar för benen så att hästen kan röra sig utan att täcket glider av. På vintern använder man tjockare vadderade täcken också i rastgården. Lätt vadderade täcken ryms i stallets industritvättmaskin, de tjockaste förs till en självbetjäningstvätt.

50 • ÅKER BIRKA • 4/2008

HUHTALA FÖREDRAR ryktborstar av naturmaterial som inte bör-

jar spraka av statisk elektricitet. För rengöring av klippta hästar passar en rund plastskrapa som man trär in handen i. Dessutom behövs en halvmjuk dammborste av naturmaterial samt en borste av naturmaterial och en järnskrapa för rengöring av den. Om man har två borstuppsättningar kan den ena vara i tvätten och

Casinoda Z i normal mundering för sommartransporter. På t.ex. tävlingsresor i Finland används transportskydd på frambenen. På längre resor används värmepaddar och bekvämare lindor. Termatex-täcket andas, så hästen håller sig varm och torr.

T I L L H Ö G E R | Noora Laitila förevisar de populäraste grimmodellerna och grimskaften: av läder med mässingskedja 59 och 30 € samt av nylon med mockabeslag 13 och 8 €.

Senskydd för frambenen 26,90 € och boots med dubbel kardborrfästning för ridhästar 11,50 €/par. W-Extreme bakbensskydden för travhästar har inga sömmar och formar sig bra efter benet. 89 €/par (mellanstorlek).

på tork. Till kortklippta ridhästmanar används en vanlig hårborste. Svansen ansas bara inför speciella tillfällen.

Hovkratsar hänger överallt i stallet. Hovarna kratsas varje gång hästen tas ut ur boxen. Benen tvättas och hovarna fettas in alltid efter ridningen. Hinderhästar är grundskodda med broddhål året om.

Inför hoppträningen får hästen alltid senskydd framtill och vid behov skydd på bakbenen, annars har den paddar och lindor på frambenen.

– Jag sätter senskydd på frambenen också när hästen ska gå i rastgården och på bete samt i träningsmaskinen, då undviks onödiga skador. Finns det risk för att hästen sparkar av sig skon så behövs boots framtill och skydd baktill.

Till natten kan det behövas tjocka värmelindor och tjocka paddar. Värmelindorna är breda och långa, och med tillräckligt tjocka paddar känner hästen sig inte inklämd. Huhtala framhåller att särskilt lindor som hästen har nattetid inte får strama åt för mycket. De ska vara lätta utan att ändå glida ner till hovleden.

– Hästen kan försöka bli av med en obekväm linda, då spänns den och följden kan t.o.m. vara senskador. Bättre är det att inte alls linda benen på kvällen om man inte har ordentlig utrustning eller inte kan linda eller om hästen avskyr benskydd.

BETSEL KAN MAN H a två av. På t.ex. tävlingsplatser kan man ha

med reservbetsel som inte behöver vara tiptop. Huhtala föredrar lädertränsar av god kvalitet eftersom de håller i åratal. De äldsta hon har i bruk är 12-13 år gamla.

TRANSPORTUTRUSTNINGEN ÄR BEROENDE AV BÅDE VÄDRET OCH VAD HÄSTEN ÄR VAN VID. – Sadeln ska passa både hästen och ryttaren, annars är ridningen obekväm för båda. Vid utprovningen är det bra att anlita en sakkunnig.

Vid hoppning används en sadelgjord med magplatta som skydar mot framhovarna, annars används en sadelgjord som är bredare kring magen. Den är skönare för hästen och sadeln hålls bättre i balans. Vojlockar kan man ha flera av, eftersom minst en är i tvätten hela tiden.

Nylongrimmor används bara i stallet. Tillbehör av läder rengörs varje dag med glyceroltvål, vatten och svamp. Om lädret är väloljat från början behöver man olja närmast bara sådana tillbehör som blivit våta.

– Ordentlig utrustning är också en säkerhetsfaktor, påpekar Huhtala.

URVALET AV HÄSTTILLBEHÖR i de olika affärerna i K-lantbrukskedjan varierar beroende på efterfrågan. I Riihimäki är urvalet stort. I princip kan allt som behövs beställas, t.o.m. byggnader och inventarier. Avdelningen förestås av Noora Laitila som säljer produktionsförnödenheter samt lantbruks- och hästtillbehör.

Hon hyr själv en häst.

– Jag försöker svara på efterfrågan, i affären finns det bastillbehör för alla slags hästar. Beställda varor kommer ofta snabbt de med, t.ex. är Velj. Wahlsténs produkter framme redan nästa dag om man beställer på morgonen.

Bilderna här invid visar ett plock ur hästtillbehörsavdelningen i Riihimäki. Urvalet och priserna kan variera i olika affärer. • 4/2008 • ÅKER BIRKA • 51

EN LANS FÖR BIOENERGIN MAASELÄN KONE OY:S KLABBMASKINER VAR KRAFTIGT FRAMME PÅ BIOENERGINS TEMADAG I HAAPAJÄRVI. DETTA ÄR VÄL INGET SPECIELLT, FÖR MAN SAMLADES JU I MAASELÄN KONES HEMKNUTAR. TEXT OCH FOTON JUSSI KNUUTTILA

BIGX ÄR EGENTLIGEN EN KLABBFABRIK. IN I HYTTEN TAS SÅLEDES ENDAST TVÅ SPAKAR. Maaselän Kone tillverkar lämpliga klabbmaskiner för såväl sommarstugeägare som för yrkesmän, och allt där emellan

52 • ÅKER BIRKA • 4/2008

KLABB-BUSINESEN – EN NÄRINGSGREN?

Klabbföretagare Jorma Turunen antar att den ökade efterfrågan på vedklabbar kan göra honom till klabbföretagare på heltid.

Woodran-hanteringsbordet eller bildens lättare lyftbord underlättar märkbart hanteringen av slanorna. Även en långarbetsdag tar inte kål på användaren.

MAASELÄN KONE är känt som en synnerligen uppfinningsrik pro-

duktutvecklare. Företaget har nästan varje år kunnat presentera någon nyhet. Nästan alltid har deras nyheter bildat standard för branschen, vilken sedan de övriga varit tvungna att följa.

Tillverkningen av klabbmaskiner har blivit den viktigaste.

Dessa exporteras i stora mängder till de nordiska länderna och Mellaneuropa. Av Maaselän Kones hela produktion går 75 procent på export och beträffande klabbmaskinerna är exportens andel ännu större.

KVALITETSKRAVEN har vuxit snabbt bland klabbtillverkarna

och användarna. Maaselän Kone har svarat på kraven genom att utveckla slanornas hantering och klabbarnas putsningsteknik.

Klabbarnas noggranna mått är även en viktig sak.

Det torde ha varit just Maaselän Kone, som hittade på att montera en motorsågsked för att kapa klabbarna. Uppfinningen har stått på sig, trots kraftiga anfall. Det är en alldeles skild sak att vända ett lätt svärd än att försöka få en hel slana mot ett bett.

Användarna vet vad de vill ha.

För mindre användning lämpar sig fortfarande kapning med hårdmetallklinga och klyvning med kilskruv. Dessa Eagle-modellens maskiner finns att få som traktor-, el- och förbränningsmotordrivna. De lätta och behändiga Hawkarna representerar följande effektklass. Hos dessa sker kapningen med kedjebett.

X-modellens klabbmaskiner tillverkas för mera alvarligare klabbproduktion. Av dessa är BigX rent av en klabbfabrik, med vilken klabbföretagaren kan sysselsätta sig själv i heldagsarbete.

Försedd med hanteringsbord och putsningstrumma producerar man klabbar av hög kvalitet. Trots detta är arbetet ergonomiskt

När finländaren kastar loss, tycker han om att titta på elden. Det är således alldeles klart, att efterfrågan på klabbar inte visar några tecken på att avta.

Detta ger rum åt klabbföretagsamheten, ty klabbtillverkningen är inte alldeles så roligt som man skulle kunna tro. Det är inget nöje för hjälplösa typer. Det kan t.o.m. vara farligt: Fiskars yxan kan träffa smalbenet och sågen kan hoppa på tummen.

Jorma Turunen från Tuomioja i Siikajoki har märkt detta faktum. Han tillverkar på deltid klabbar åt de som behöver. För tillfället säljer han klabbar med en takt av 300 kubikmeter per år. Vissa tecken tyder på att har någon dag skall helt få sitt levebröd att klabbtillverkning, distribution och försäljning.

En yrkeskarl bör ha en utrustning för yrkesbruk. Turunen äger Hakki Pilke 2X och BigX47-klabbmaskiner. BigX har som hjälp ett Woodner-hanteringsbord. Han funderar på att skaffa en Woodran-putsningstrumma.

Enligt Turunen har Maaselän Kones maskiner fungerat till belåtenhet. Enligt honom finns det inga alternativ till kedjesågen, det har han provat på. I lager finns en knippe vassa kedar, ifall de gamla inte längre skär bra. I allmänhet räcker det med att byta till en vässt ked en gång per dag.

Turunen skaffar klabbslanorna från den egna skogen, men ibland blir det behov att köpa några kubik kuitupuuta. Skogsvårdsföreningen har kunnat visa på lämpliga inköpsplatser.

Turunen levererar i allmänhet klabbarna i 1,2 kubiks nätsäckar direkt till konsumenten. Det verkar som om säckstorleken snart kommer att förstoras till 1,5 kubikmeter.

och produktivt. Även långa dagar anstränger inte.

NOKKA-YHTIÖT PRESENTERADE två alldeles nya griplastare. Pro-

duktnamnet är nu Nokka i stället för det tidigare Hakki. De nya modellerna har typbeteckningarna Nokka 3061HL och 4372HR. Från Nokka-lastarnas produktbeteckningar ser man genast vilken lastare det är fråga om. De två första siffrorna anger lyftmomentet, de två följande räckvidden i decimeter. Nokka 4372 HR:s lyftmoment är således 43 kilonewtonmeter och räckvidden 7,2 meter. HR tyder på ett hydrauliskt förstyrt ventilbord. In i hytten kommer således endast två spakar, med vilka alla funktioner styrs. Som lämpligt arbetspar för denna lastare är en MV 952Klastarvagn med två bankar. Vagnen som väger 1080 kilo förmår ta ett lass som väger 9 500 kilo.

Nokka 3061HL:s lyftmoment är motsvarande 30 kilonewtonmeter och räckvidden 6,1 meter. Ventilbordet är även här tvåspakat, men mekaniskt manövrerat. Denna lämpar sig ypperligt för lastarvagnen 701 med en banke. Vagnen har en bärförmåga på 7 000 kg.

På bioenergidagen bekantade man sig även med Kemeraplatsernas virkesskörd, med Haapajärven ammattiopistos biogasanläggning samt med förestringsanordningen, med vilken lantgården tillverkar biodiesel av rybsfröna.

Ett presentationsmål bestod av Karjanlahden Kartanos semester- och skolningscentrums flisvärmeanläggning. I anläggningen verkar en 500 kilowatts Ariterm BioEnergy-panna på värmeföretagarbas. Anläggningen är placerad i en gammal torkbyggnad. Bioenergidagen arrangerades av Kainuun och PohjoisPohjanmaan Metsäkeskukset samt ProAgria Uleåborg. • 4/2008 • ÅKER BIRKA • 53

ENERGIVEDSSERIEN

DEL 1 • LASTARE OCH SKOGSVAGN

Juha Korhonen skaffade förra hösten Nokka Oy:s Hakki skogsvagn och –lastare. När lastaren ännu försågs med en kapande grip, övergick skörden av material för gårdens flisningsarbete till en helt ny nivå. TEXT OCH FOTON IRMA PELTOLA

VIRKET PÅ PLATS UTAN HANDARBETE HUVUDPRODUKTIONSINRIKTNINGEN på Uusitalos gård i Hankasalmi är dikoproduktion. På den drygt hundra hektar stora ekogården har man tillräckligt med åkerrenar att putsa. Juha Korhonen ville slippa arbetet med motorsågen i djupa snödrivor.

Som lösning på detta valde han Nokkas virkeslastare och skogsvagn. Som extra utrustning till lastaren skaffades NaarvaGripen, med vilken man kan fälla och delvis kvista flisningsvirket ända upp till drygt 21 cm.

– Lastaren har en mycket bra räckvidd. Med denna räcks man även lätt över dikena, berättar Korhonen.

KOMBINATIONEN fanns som ett färdigt paket på K-lantbruks gård.

Juha Korhonens lastare och skogsvagn är en Nokka Master-seriens kombination tänkt för användning på ett lantbruk, och som på fabriken planerats att fungera optimalt. Lastaren är Nokka 3668 He med trepunktskoppling, elmanövrerat 2-spaks ventilbord och monterad på bommen. Vagnen är en tvåbalkad ickedragande 952 K utan framskärm och lastaren har nedsänkbara stödfötter.

Ett konkurrenskraftigt pris och en snabb leverans avgjorde affären. Kombinationen var färdigt hopmonterad hos K-lantbruk Perälä i Jyväskylä, som även förmedlade Naarva-gripen. Maskinförsäljaren Markku Kauppinen kontrollerade att den passade ihop med Nokka-rotatorns diameter.

Lastaren fungerar bra med traktorns egen hydraulik. Traktorn har en effekt på 75 kilowatt. Det elmanövrerade ventilbordet av He-typ inklusive manöverspakar fick Juha Korhonen placerat in i hytten vid undre delen av bakrutan.

– Jag fäste ventilbordet på en balk tvärsöver i hytten bakom sitsen. Vid dåligt väder kan jag lasta med bakrutan stängd.”

VÄRMECENTRALEN på 40 kW värmer upp två bostäder, maskin-

hallen och det vatten som behövs i ladugården med dikorna. Det erforderliga virket tas från den egna skogen och genom att röja åkerrenarna. Själva flisningen sköts av en entreprenör.

Nokkas vagn och lastare kan användas i många arbeten. Entreprenadverksamheten är även i fortsättningen en möjlighet, ty Juhas pojke Atte börjar i skogsmaskinskolan i Jämsänkoski.

– Vagnen med två balkar gör vagnen användbar i många arbeten. Lasset hålls på och med vagnen kan man fast köra halmbalar.

Juha Korhonen funderar på att skaffa en ramförlängning, ty slanorna transporteras som långa till gårdscentrum. Med förlängningen förlängs lastutrymmet från nuvarande tre och en halv meter till över fyra meter.

– Lastaren kan användas även i många andra arbeten, som t.ex. vid byggnadsarbeten och förflyttningar av stolpar. Det är endast fantasin som är gräns, skrattar Korhonen.

Med Nokka-lastaren griper man utan problem virket bakom diket och ellinjen.

På Juha Korhonens gård används ca 200 kubik flis per år.

54 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Heikki Kannisto kör redan den tredje Nokka-tillverkade Pro-seriens lastare-skogsvagnskombination. Enligt honom lönar det sig inte att byta från ett bra märke. TEXT OCH FOTON IRMA PELTOLA

ENTREPRENÖREN KRÄVER EFFEKTIVITET OCH HÅLLBARHET EN MASKINFÖRETAGARE i Birkkala i närheten av Tammerfors sysselsätts förutom av virkestransporter även av industrins- och egnahemstomternas röjningar. Med samma maskinpark lastas och transporteras stockar , kvistar och ris från tomterna.

Vid anskaffningen av den nya lastare-skogsvagnskombinationen behövde Kannisto inte fundera på märket. Kannisto, som arbetat med Nokkas maskiner allt från 1980-talet, är synnerligen nöjd med Nokkas skogsmaskiner.

- Jag behövde en effektivare kombination, ty konkurrensen är hård och arbetena måste fås att löpa, säger Kannisto.

Kannistos nya transport- och lastningsredskap består av den för entreprenadanvändning planerade Nokka 4976-lastaren och en 12 tons, dragande Nokka skogsvagn, modell 112 HD. KANNISTO BERÖMMER lastarens eldrivna förstyrning, som gör lastaren smidig i rörelserna och exakt vid lastningen.

– Lastaren har egen hydraulpump, som drivs från traktorns kraftuttag. Detta ger extra fart åt lastarens rörelser, och traktorn behöver inte gå på mer än 1400 varv per minut. Bränsleförbrukningen hålls i styr, säger företagaren.

Traktorgrävarare- och skogsentreprenören behöver sin traktor till annat än virkeslastning. När lastarens ventilbord finns

på vagnens framdel och kopplad till traktorn med en elledning, får man löst vagnen på ett par minuter. Andra lastarläckerheter är de dubbla cylindrarna och en bom försedd med två förlängningar.

– Förflyttningarna minskar, när räckvidden är bra. Lastaren har nu en sådan effekt att stammarna lyfts lätt från räckviddens yttre gränser, t.o.m fast stammen ligger framför traktorn.

KANNISTOS FÖRRA HAKKI 7104-LASTARE råkade ut för en verklig

hållbarhetstest när han en sommar flyttade tremeters granitkantstenar för att monteras på plats av stenarbetare.

– Man behöver inte svetsa på Nokkas maskiner. Skogskörslorna är krävande men man har inte kunnat klaga på hållbarheten. Även reservdelsservicen från Muurame fungerar rätt snabbt.

Som kraftkälla för kombinationen har Kannisto en 90 kW:s traktor, för vilken en 12 tons skogsvagn med ramförlängning och fyra bankar är av maximistorlek. Framkomligheten i skogen förbättras av vagnens hydrauliska drag och 500/60-22,5 däck.

– På svåra platser skulle virket bil kvar i skogen utan en dragande vagn. Heikki Kannisto använde sin förra Nokka-Kombination ca 16 000 timmar.

– Från mig gick den direkt till arbete hos den följande ägaren.

– Den elektriska förstyrningen gör lastaren allt noggrannare och snabbare, säger Heikki Kannisto.

Nokkas stora trävarugrip lämpar sig för lastning av grovt virke och även för lastning av rishögar.

4/2008 • ÅKER BIRKA • 55

ENERGIVEDSSERIEN

DEL 1 • LASTARE OCH SKOGSVAGN

Användningsbehovet och den dragande traktorns egenskaper är de första faktorerna som bör redas ut, när det blir aktuellt att skaffa lastare och skogsvagn. TEXT IRMA PELTOLA

VIKTIGAST ATT KOMBINATIONEN FUNGERAR ENTREPRENÖREN OCH HUSBONDEN behöver olika maskiner.

– Den årliga användningsmängden, effekten på traktorns hydraulpump och storleksklassen på den planerade investeringen bestämmer redan kombinationen rätt noggrant , säger den tekniska rådgivaren Ilkka Kinnunen vid Nokka Oy:s fabriker i Muurame.

Nokka har färdigt övervägda lastare-skogsvagnskombinationer. Nokkas Pro-serien är planerad för entreprenadanvändning och Master-serien för husbondelinjens virkesskörd. Det är bra att starta från dessa paket.

– Ramförlängning eller större däck är detaljer jämfört med lastarens, vagnens och traktorns lämplighet för varandra, konstaterar Kinnunen.

DE KRAV SOM STÄLLS på lastarna varierar. Entreprenörernas las-

tare har i huvudsak hydrauliskt eller helelektriskt förstyrt ventilbord.

I lantbruksanvändning varierar valet från fall till fall. Om traktorn under hela användningsperioden kan vara framför lastaren och skogsvagnen, är det inte så stor sak att en gång lyfta ventilbordet in i hytten. När traktorn regelbundet användes även i andra arbeten, rekommenderar Kinnunen förstyrt på bommen placerat ventilbord, där endast spakarna finns i hytten.

– När kopplandet är lätt, kommer man att använda kombina-

tionen mera. Återförsäljningsvärdet är även bättre på de förstyrda kombinationerna.

Om traktorns hydraulpump inte har tillräcklig effekt, kan lösningen bestå av en egen hydraulikenhet på lastaren eller på lastaren och skogsvagnen, som får sin drivkraft från traktorns kraftuttagsaxel. Med detta system kommer man nästan utan undantag till en mindre bränsleförbrukning.

– Eller sedan är kunden nöjd och godkänner en lugnare rörelsehastighet på lastaren vid användning av traktorns egen pump.

MÅLET ÄR ALLTID en lyckad helhet. Företagarna vet idag rätt väl

vilken kombination de vill ha. De kommer för att byta till större, eller så har de bekantat sig med de maskiner som används i omgivningen. Köparens, försäljarens och fabrikens gemensamma fördel är, att kombinationen skall vara fungerande och bästa möjliga för varje kunds behov.

Ilkka Kinnunen kör även själv virke med Nokkas maskiner, varvid känslan för det praktiska arbetet bevaras. Han skolar försäljare och finns till för köparna när de behöver noggranna uppgifter om de tekniska egenskaperna och den bästa helheten för den egna användningen.

– K-lantbruks maskinförsäljare känner nog till Nokkas lastare.

Man får även ringa till fabriken, hellre före affären än efter, säger Kinnunen. •

Juha Korhonen placerade det eldrivna ventilbordet med sina manöverspakar i hytten så, att han vid arbete i dåligt väder, kan ha bakrutan stängd.

DEN BEKANTA HAKKI ÄR NU NOKKA Våren 2008 kom Lantbrukskesko och Nokka överens om byte av produktmärke så, att Hakki som produktnamn för lastarna försvann och i stället togs Nokka i bruk, vilket även används i exportsammanhang.

56 • ÅKER BIRKA • 4/2008

EVENEMANG NU!

FÖR DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN ODLINGSPOGRAMDAGEN I HAUHO LYFTE FRAM DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN. 1300 BESÖKARE BEKANTADE SIG MED FÖRSÖKSRUTOR OCH MASKINER. TEXT OCH FOTON ANNE PENTTILÄ

KESKOS CHEFDIREKTÖR MATTI HALMESMÄKI flaggade i sitt festtal kraftigt för den inhemska livsmedelskedjan. − De finländska livsmedlen är kända för sin höga kvalitet, vilket lämpar sig ypperligt för K-livsmedelsaffärerna som sätter kvaliteten högt.

Enligt Halmesmäki stöder valet av ett inhemskt livsmedel arbetsmöjligheterna och säkrar att landsbygden hålls befolkad.

Finländarna sätter värde på de inhemska produkternas höga kvalitet, men väntar sig att priserna skall vara konkurrenskraftiga. − Lantbruket har klarat sig bra under EU-tiden, men det behövs gemensam ödmjukhet och omsorg om kunderna, för att vi skall kunna tillfredsställa kundernas förväntningar även i framtiden.

K-gruppen har en betydande roll i den finländska livsmedelskedjan. Keskos varuinköp från Finland var i fjol 5401,6 miljoner euro. K-köpmännens närköp var 534

58 • ÅKER BIRKA • 4/2008

miljoner euro och de växte från året innan med 14 %. Av Pirkka-produkterna är ca 70 % inhemska. Hundra procent är inte möjligt i praktiken, ty exempelvis många frukter eller tonfisk fås inte i Finland.

VERKSAMHETEN PÅ HAUHO försöksgård har fortsatt redan i 45 år. Forskningsdirektör Tapio Lahti berättade att verksamheten numera koncentreras på växtslagens och sorternas forskningsarbete. Speciellt forskningsarbetet som baserar sig på odlingsprogrammen har utökats under de senaste åren och kommer i fortsättningen att utökas. Också av denna sommars ca 2600 försöksrutors resultat kommer via odlingsprogrammen så snabbt som möjligt till nytta för den praktiska odlingen.

Odlingsprogrammet är ett redskap och rådgivningsmedel, som hjälper odlaren att till sin åker välja de bästa spannmåls, vall-, oljeväxt- och potatissorterna samt för dem de bästa odlingsmetoderna och åtgärderna. Odlingsprogrammen publiceras i den årligen utkommande utgåvan samt på K-lantbruks internet-sidor, som uppdateras kontinuerligt. Det senaste nytt på sidorna är bl.a. produktgruppsvisa produktpresentationer i pdf-form, direkta länkar till produktsidorna, tydliga presentationer av de viktigaste produkterna samt en sida med Odlingsprogram-tjänster I arbetsdemonstrationen presenterades för första gången för publiken några maskiner, av vilka Lemken kombimaskin Compact Solitair, Lemken växelplogmodeller samt Multiva DiscMaster 4000-tallriksredskap har presenterats på annan plats i detta nummer. •

MYCKET NYTT PÅ KONEFORUM

T I L L VÄ N S T E R | He-Va Grass roller 6,3 –vält med Multi Seeder-såenhet lämpar sig för kompletteringssådd på vallen, små ojämnheter, utjämning av sorkhål och spår av korna samt för att trycka ned små stenar i marken. Det kommer inga föroreningar i grönfodret och maskinerna besparas från stenar. Välten har som standard på mitten ledade sidosektioner, hydraulisk viktöverföring till sidosektionerna och ett utjämningssystem av vikten. En ypperlig bolagsmaskin.

T I L L VÄ N S T E R | Tume Vega 3000 är planerad speciellt för förhållanden med minimibearbetning och traditionell sådd.

Med en tank sår man länge tack vare de stora behållarna: 3-meters över 4 kubik och med 4meters över 5,5 kubik. Speciell uppmärksamhet har fästs vid användningen, bl.a. vridprovet nämns som marknadens lättaste. I arbetsdemonstrationen även CultiPack DD-mellanharv.

OVA N | Det är en rätt festlig syn, när Hardis flaggskepp Commander breder ut sina vingar och spänner ut seglen. Hardi Commander 3200 har en 28 meter bred sprutramp. Maskinens Safe Track följer noga traktorns spår.

Enligt en oberoende undersökning sparar luftassisteringen 16 % i kemikaliemängd och i vätskemängd 30-40 %. Den effektiva maskinen försedd med 6500 Controller-sstyrningssytemet lämpar sig även för krävande entreprenadförhållanden.

OVA N T I L L H Ö G E R | Multiva Optima S600 -harven har baksladd, efterharv och stora 250-däck.

Harven har styv ram, och Multiva-harvarna var den första med denna ramtyp. Dubbelbalkramens material är 100x100 rörbalk. Optima S-harven kan vid behov breddas senare. Frontsladd med dubbla stålbett är alltid standard och det finns rikligt med extra utrustning, bl.a. eldriven inställning av arbetsdjupet.

UTÖVER MASKINNYHETERNA på utställningen är nu även tidpunkten ny: En vecka senare än under tidigare år, så man hinner få undan åkerarbetena. Och även en ny utställningsdag, lördag. Såväl en senare tidpunkt som lördagsöppet har förverkligats på basen av besökarnas önskemål.

Tack vare förnyelserna väntar man att besökarmängderna skall öka och målet är satt till 27 000 besökare.

Platsen är den kända Pirkkahallen i Tammerfors. Utställningen är öppen från torsdag till lördag, 16.-18.10., varje dag klockan 9-17.

Kone-Forum är lantbrukshandelns viktigaste evenemang och den startar säsongens förhandsanskaffningar. I år inleder utställningen höstens utställningar även internationellt sett. K-lantbruk kommer till Tammerfors med många nyheter, vilka det nu är möjligt att se på utställningsarenan som den första i världen.

På Kone-Forum finns alla maskiner som används i lantbruksproduktionen representerade på ett täckande sätt såsom traktorer, tröskor, arbetsmaskiner och kreatursmaskiner. Utöver maskinerna kan man även på utställningen bekanta sig med övriga produktionsförnödenheter, såsom foder, utsäde, gödsel, växtskyddsmedel samt produkter för byggandet i lantbruket. Även Massey Fergusonfixningstävlings final arrangeras på KoneFoum. Med kommer områdesmönstringens vinnare, originalseriens åtta maskiner och fiktionsseriens fyra. Inträdet är gratis. K-lantbrukskedjan arrangerar rikligt med transporter till utställningen från olika håll i Finland. Ta reda på researrangemangen hos K-lantbruk på din ort. • Claas Tucano var i fjol ett av Kone-Forums dragplåster, åtminstone på basen av den publikmängd som hela tiden omringade maskinen.

4/2008 • ÅKER BIRKA • 59

EVENEMANG NU!

MASKINFÖRSÄLJARNA KÖRDE MED NYHETERNA

STÅTLIGA MASKINER I FIXNINGSTÄVLINGEN NÄR DETTA SKRIVS har redan två områdesmönstringar i fixningstävlingen hållits och när tidningen utkommer även den tredje. På Okra var domarnas utmanande uppgift att bedöma 12 maskiner. I originalserien deltog såväl ståtligt iståndsatta som med omsorg hållna exemplar. I fiktionsseriens maskiner hade åstadkommits såväl större förträffligheter och detaljer, som gjorde traktorns användning mera mångsidig och lättare. Fina målningsarbeten sågs också.

Med fiktionsserien medräknad sträckte sig maskinernas ålder från 40-80 talet. Till det äldsta gardet på Okra var Mauri Kujanpääs Ferguson Te A 20, från år 1949. Traktorn hade behållit sin ursprungliga färg rätt bra och var i övrigt nästan 100-procentigt i ursprungligt skick I originalserien fick Esa Luomas Ferguson TE F 20 årsmodell 1955 de bästa poängen på Okra. I Fiktionsserien togs de högsta poängen av Jarkko Mikkiläs Massey Ferguson 135 årsmodell 1966. Traktorn hade både grävag-

60 • ÅKER BIRKA • 4/2008

Speciellt i originalserien sågs några förevisare som var klädda enligt traktorns tidevarv. Julia Bährent hjälpte till med presentationen av Erkki Mäkijärvis Massey Ferguson TE 20 i Hauho.

gregat och frontsladd, och med denna utförs faktiskt arbeten.

På odlingsprogramdagen i Hauho presenterades 19 traktorer, av vilka 16 deltog i originalserien. Tävlingen var verkligt hård, ty de poäng som flera domare gav för olika delområden samlade exakt samma mängd för Esa Mentulas Massey Ferguson 35, från år -57 och Raakel Ollilas Massey Ferguson från år -66. De högsta poängen i fiktionsserien samlades av Heikki Santakangas Massey Ferguson 35, på vilken monterats en virkeslastare av full storlek.

Till evenemanget Sirpistä-puimuriin (Från skära till tröska), i Storkyro anmäldes 32 traktorer, av vilka fyra till fiktionsserien. Från början anmäldes till MF-fixningstävlingen sammanlagt över 80 Massey Ferguson- och Ferguson-traktorer, de äldsta från år 1949.

Mest anmäldes Massey ferguson 35modeller, sammanlagt 23 st. En annan populär tävlingsmaskin var Ferguson 20, vilka anmäldes 17 st till tävlingen.

Av den i världen mest tillverkade MFmodellen 135 anmäldes 11 st.

En intressant final går av stapeln på Kone-Forum, där troligen deltar åtta original- och tre fiktionsseriens maskiner.

Kom och rösta fram publikens favorit! •

CA 50 K-LANTBRUKS maskinförsäljare bekantade sig med maskinnyheterna i augusti på K-gruppens försöksgård i Hahkiala. Under två dagar presenterades ett tjugotal bearbetningsmaskiner och traktorer, med vilka deltagarna bekantade sig med genom att intervjua tillverkarnas representanter och genom att själv köra.

Den öppna trädan, som kördes med Multiva Discmaster 4000-tallriksredskap, började under den andra skolningsdagen vara som fint damm. Dometal Oy hade kommit med ett bogserat fyrameters redskap till presentationen.

Denna fås även som 5- och 6-meters versioner.

Juha Erkkilä från Dometal presenterade maskinens konstruktion och egenskaper för deltagarna. Avståndet från redskapets sista tallriksrad till välten har förstorats och vältarna är delade på två rader, vilket gör att redskapet går jämnt i alla förhållanden.

Ett jämnt bearbetningsresultat är viktigt speciellt på våren vid grundbearbetning. Växtresterna bör fås jämnt spridda, så att marken torkar lika snabbt överallt. Efter tallriksbearbetningen kan man så direkt eller finfördela såbädden ännu med fjäderpinnharv.

Multiva Discmasters arbetsdjup ställs in med inställningsbitar. Färgkoden på anordningens ram berättar, med vilken inställning man åstadkommer önskat arbetsdjup. Det finns en inställningsmån på upp till 100 millimeter, trots att det verkliga inställningsbehovet från höstläge till vårbearbetningsläge endast är hälften av detta.

Enligt Erkkilä räcker den tunga ramens vikt även för mycket hårda förhållanden, och den öppna konstruktionen säkrar att redskapet i praktiken är nästan stockningsfri.

De försäljare som bekantade sig med maskinerna ansåg att den praktiska körmöjligheten var viktig. − Våra försäljare måste veta hur maskinen beter sig på åkern. Kunderna är idag verkligt yrkeskunniga, och vet exakt vad de vill ha. Här får man de uppgifter som behövs, för man skall kunna svara på deras frågor och den egna erfarenheten hjälper till att betjäna bättre. • Seppo Ryhänen, Aarno Tikkanen och Esa Vuorela bekantade sig med Multiva Discmaster 4000 under Juha Erkkiläs (i mitten) ledning.

FÖLJANDE ÅKER BIRKA UTKOMMER 6.11.

ER : LL ET I NÄ STA NU MM PL OC K UR IN NE HÅ

LTKORN ODLA XANADU MA T AT AV A N ER ET H N DE FÖRSTA ERFARE FORUM NYHETER PÅ KONETRÄ AR FÅR MANEGE AV ST Ä H DS N LA IS R STALL FÖ GÖDSELN YLLNING AV SVÄM M IN R TE ÄT TS RU STÖDET FÖ KKA. OOTSMID OCH LIVA SL , RE LA YL M IN Å – HÄR TV

KÖPMANNEN

K-LANTBRUKSKÖPMÄNNEN PRESENTERAR SIG

VÄXELVERKAN ÄR DET BÄSTA AV ALLT MARKO OCH PAULIINA KUOPPALA HAR HAFT HAND OM RAUTIA-K-LANTBRUKSBUTIKEN I KEURUU I TVÅ ÅR. DET UNGA KÖPMANNAPARET HAR INLETT SITT VÄRV MED STOR ENTUSIASM. ATT INGÅ I EN STOR KEDJA GER FÖRETAGARNA FRIHET ATT UTARBETA OCKSÅ EGNA LÖSNINGAR. TEXT OCH FOTO KATI TUOKKO

MARKO KUOPPALA SOM UTBILDAT sig till byggmästare startade

inom lantbruksbranschen genom att arbeta som försäljare vid Krauta i Äänekoski. Därifrån styrde han efter ett par år kosan till K-järn i Jyväskylä, där han också genomgick Keskos förmansoch köpmannautbildning.

– Nästan ända från början var jag intresserad av köpmannabanan och följde noga med köpmännens arbete. Jag visste att jag själv vill pröva på det, om tillfälle ges. Här vid Rautia K-lantbruk i Keuruu stämde sedan allting, säger Marko belåtet.

Hustrun Pauliina lämnade arbetet som farmaceut i Jyväskylä.

Nu har paret ett nytt hem i Keuruu. Båda medger att husbygget och den brådska som präglade den första tiden i det nya arbetet har naggat deras sociala liv i kanten.

– Just nu kretsar det nog kring butiken, säger de.

PARET KUOPPALA bekantade sig noggrant med butiken och pla-

nerade förändringar innan de började som köpmän. Förändringarna genomfördes strax efter den första månaden, som gick åt till att vänja sig vid den nya tillvaron. Lantbruksavdelningen omplacerades och butikens handlager för foder byggdes om så att det nu fungerar bättre. Butiken ser nu fräschare ut tack vare den nya varuindelningen på järnsidan.

– Det var bäst att genomföra förändringarna genast i början, då var ivern på topp och då kunde vi se allt med kundernas ögon, tillstår Marko.

Lantbruksavdelningen kompletterades också med en välsorterad avdelning för hästtillbehör. Pauliina ser själv till att den fungerar och väljer ut artiklarna. Hon har en egen häst och hästintresset i trakten växer intensivt.

– Hästmänniskorna tycker om att jämföra produkter och min egen erfarenhet är ofta till hjälp, berättar Pauliina.

Marko sköter företagsledningsuppgifterna såsom bugetering och marknadsföring och deltar också i det dagliga försäljningsarbetet i den mån han hinner. Pauliina har för sin del hand om trädgårdssektorn och skyltningen på lantbrukstillbehörssidan och hjälper vid behov till i kontoret. Hon svarar också för direktreklamtidningen som utkommer fem gånger om året.

ARBETET INOM jordbruksbranschen är meningsfullt, tycker bå-

da. Som barn bodde Marko på sin fars hemgård och också Pauliina har vistats på bondgårdar i ungdomen. Keuruu med omgivning är ett spannmålsodlingsområde, men i trakten finns det också svin- och mjölkgårdar. Jordbrukets förändringar märks också inom handeln.

– Det utbildas yrkeskunnigt jordbruksfolk och jordbruket är företagsverksamhet nu för tiden. Vi måste klara av att svara på det här kunnandet genom att hänga med i utvecklingen och

62 • ÅKER BIRKA • 4/2008

JORDBRUKETS FÖRÄNDRINGAR MÄRKS OCKSÅ INOM HANDELN. know-hown. Man lär sig mycket redan genom att tala med fullfjädrade fackmän, säger Marko.

Rautia K-lantbruk i Keuruu sysselsätter förutom köpmannaparet 15 anställda och dessutom 4 säsonganställda på sommaren. Enligt Kuoppalas är de anställda motiverade och vill betjäna kunderna så väl som möjligt. En anställd deltar i förmansutbildning som bäst och personalen är med om produktutbildning så ofta det går.

Kuoppalas är tillfreds med att kunderna kommer och berättar om sina önskemål.

– Växelverkan är A och O i det här jobbet. Jag vågar också fråga kunderna varför de inte köper i vår butik, även om svaren inte alltid är så roliga att höra, säger Marko.

Kommentarer och frågor strömmar allt oftare in också via epost. Datatekniken är en självskriven del av jobbet i butiken och en allt större del av betjäningen kommer i framtiden att skötas med hjälp av den.

DET ÄR BRA ATT HÖRA TILL en stor kedja, säger Marko och Pau-

liina Kuoppala. Man får stöd vid behov och kedjans prognoser och bokförings- och redovisningstjänster är till oumbärlig hjälp inom ekonomiförvaltningen.

– Kesko är ett viktigt stödnätverk för oss. Tack vare det har vi också hittat nya vänner bland andra köpmän. Avundsjuka förekommer inte i den här branschen eftersom butikerna i regel utformas så att de svarar på behoven i den egna regionen. Genom att göra gemensamma anskaffningar kan vi ändå betjäna kunderna bättre. Det är också utmanande att arbeta som kedjeköpman eftersom vi på bästa möjliga sätt måste kunna infria de löften som getts i offentligheten, säger Marko.•