ÅkerBirka0409

ÅKER NR 4 SEPTEMBER 2009 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

NU SKALL DET BEARBETAS! MULTIVA DISCMASTER 4000 SVAL HÖST PÅ SPANNMÅLSMARKNADEN VEDPANNORNA I ENERGIVEDSSERIEN UTSÄDESPRODUKTIONEN LÖNAR SIG

CLAAS AVERO Nytt tänkande vid effektiv tröskning

Effektiv APS - primärtröskcylinder ger effekt och produktivitet

Ny hytt - design och hinderfri sikt.

Allt på sin plats - förarens dröm

NY TRÖSKKOMFORT OCH 20 % STÖRRE TRÖSKEFFEKT t Nya Lexion-seriens skärbord, kan fås också Averos hjärta ligger i det av Claas med hopfällbart bord patenterade systemet med APSt CAT 6.6 Tier3 -motor med högt vridmoment primärtröskcylinder som ökar tröskcylinderns effekt med 20 %. För första t Allt bekvämare, rymligare och tystare VISTA 2-hytt gången tillgänglig också i den här storleksklassen.

Modell Skärvidd, cm Effekt, hk

Claas Dominator 130 360 132

140H 390 132

150HS 420 152

Claas Avero 240 APS 430 198

Claas Tucano, 320 430 204

330 490 258

t Spannmålstanken rymmer upp till 5600 liter och tömningen sker på under 2 minuter, balanserad viktfördelning också med full tank t Stora sidoplåtar, servicevänlig konstruktion

Tucano Hybrid

Claas Lexion

430APS 440APS 450APS 470APS 480APS 510APS 570APS 540 540 600 600 660 540 750 258 279 299 299 355 235 427

Claas Etta i Europa - ny teknik i olika effektklasser

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

EN TYPISK LÄSARE Åker Birka företog en läsarundersökning i våras. Avsikten var att ta reda på hurdana Åker Birka-läsarna är och vad de tycker om tidningen. Vi fick in ungefär 600 svar, vilket ger en riktigt bra svarsprocent. Per e-post skickades 3 300 direkta förfrågningar ut, och dessutom kunde man nå läsarundersökningen via en länk på webbplatsen www.k-maatalous.fi.

Här är porträttet av en typisk Åker Birka-läsare: Du är mest sannolikt i åldern 35–44 år (30 %), man (88 %) och lantbruksföretagare (77 %). Din produktionsgren är antingen växtodling (43 %) eller kreatursskötsel (31 %) som huvudsyssla.

Positiv prestationspress uppkommer för oss tidningsmakare genom att hela 29 % av er som svarade läser hela eller nästan hela tidningen, alltså också sådana artiklar som inte handlar om den egna produktionsinriktningen. De intressantaste artiklarna eller avdelningarna läses av 61 %. Sammanlagt 79 % läser alla eller nästan alla nummer av Åker Birka.

Ett nummer ägnas 15–30 minuter (43 %). Värt att notera är också att 26 % tillbringar 30–60 minuter i tidningens sällskap. Det är ett bra resultat för vilken tidskrift som helst.

Säkert är den här gruppen sådana läsare som läser nästan hela tidningen. Av vikt är det också att 40 % återvänder till numret senare och att hälften sparar tidningen.

Frågan om det viktigaste ämnesområdet gav följande fyrai-topp: växtodling, arbetsmaskiner, skogsbruk & inhemsk energi samt traktorer & tröskor. Vi ville också veta hur pass intressant, nyttig, aktuell och sakkunnig tidningen är. En sammanfattning av svaren lyder ”Ganska bra” (72 %).

Tack, bästa läsare. Vi försöker också i fortsättningen vara värda förtroendet och göra förbättringar där det behövs. Bland dem som hade svarat lottade vi ut en resa till utställningen Agritechnica, och Fru Fortuna gynnade Jari Penttinen i Koria. Ett stort tack till alla som deltog i undersökningen!

ÅKER NR 4 SEPTEMBER 2009 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

VÄXTODLING Aktuellt om spannmålshandeln De bästa sorterna: Tiril, Kier och Ringsaker Pekka Knuuti odlar kontraktsutsäde Användarerfarenheter av spårämnesgödslen De ny glyfosaterna

14 20 22 26 28

MASKINER Ny tröskmodell från Claas: Avero Finlands första larvbandströska Jordbearbetningsmaskinerna som problemlösare På vad baserar sig Twin-besprutningens lönsamhet?

32 37 40 46

KREATUR Tebbe anger standard för spridning av fastgödsel Mindre Jaguar för foderskörden Nina sår direkt på vallen Weidemann är en bra dräng på kreatursgården Erkki Heinonens teser för gott hästhö

51 53 55 56 58

SKOG OCH ENERGI Energivedsserien, del 5:Vedpannorna Energigripsnyhet provas

60 64

STANDARD TRAKTOR OCH SERVICE

Jouni Korhonen och MF 8670 Servicemännens servare Lars Hagqvist

Anne Penttilä anne.penttilä@dialogi.fi

4 7

FÖRETAGSHÄLSNINGAR

Från Ariterm i Saarijärvi

12

LIVSMEDELSSERIEN FÖRLÄGGARE

Markkinointiviestintä Dialogi Oy PL 410, 00811 Helsinki tel (09) 4242 7330, fax (09) 4242 7333 CHEFREDAKTÖR Anne Penttilä, 044 502 9730 LAYOUT

Jessica Leino, Jukka Antikainen, Nea Ivars

Fazer Myllys direktör Pekka Mäki-Reinikka

30

EVENEMANG NU

Odlingsprogramdag på K-lantbruks försöksgård

66

KÖPMAN

Jouni Pastila, K-maatalous Otra Tammerfors och Häijää

70

REDAKTIONSRÅD Kimmo Vilppula, Antti Ollila, Eero Pajulahti,

Anssi Peltola, Jorma Mattinen, Antti Meriläinen, Matti Karlsson, Anne Penttilä, Matti Huttunen, Anneli Myller.

FÖRSÄLJNING AV MEDIEUTRYMME A-lehdet TRYCKERI PunaMusta Oy ADRESSREGISTER K-maatalous ADRESSÄNDRINGAR kupon på sidan 63 ÅTERFÖRING maatilanpirkka@dialogi.fi

4/2009 • ÅKER BIRKA • 3

Massey Ferguson 8670

EN SMIDIG JÄTTE

4 • ÅKER BIRKA • 4/2009

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

Traktorernas storlek och effekt har under de senaste åren vuxit med väldig fart. Tidigare, när man diskuterade de stora traktorerna kunde man använda idrottstermen ”långsam men styv”.

Denna benämning kan inte alls användas på den nya Ferguson 8600-serien.

Jouni Korhonens mjölkgård i Nurmes för att bekanta mig med traktornyheten.

På gården hade man just inlett beredningen av den andra ensilageskörden. Vallarealen som skulle skördas var 120 hektar och i lösdriftsladugården fanns 160 mjölkkor med två robotar. Det totala djurantalet är drygt 300.

Korhonen beställde i slutet av fjolåret modellnyheten Massey Ferguson 8670. Traktorn kom till gården i början av sommaren. − Anskaffningen av en sådan traktor är ett projekt på längre sikt, berättar Jouni. − En traktor av denna typ köps inte varje år, den är nog köpt för att hållas på gården en längre tid. Man vet ju aldrig något om framtiden, men maskinerna kommer i alla fall att bli allt större. Det lönar sig inte alltid att byta till en större traktor i samband med bytet av arbetsmaskiner. Den nya modellens teknik är sådan, att man borde klara sig i minst tio år.

Traktorn är skaffad i huvudsak för drivningen av pickupvagnen på 16,5 kubik och för Livakka-svämgödselvagnen med inmyllare. I området fanns inte en entreprenör, som skulle haft en tillräckligt effektiv svämgödselspridningsvagn försedd med inmyllare. Gödselmängden är så pass stor, att det var förnuftigt att skaffa sig en egen spridare.

Fördelen med den stora investeringen är naturligtvis att spridningen kan utföras vid rätt tidpunkt. − Vi har branta åkrar, varvid det behövs kraft. Dragaren bör

JAG BESÖKTE

4/2009 • ÅKER BIRKA • 5

DEN HÄR DRAR ÄVEN SVÄMGÖDSELTANKEN UTAN PROBLEM.

Enligt Jouni Korhonen saknar hytten ingenting.

ha tillräcklig kraft och vikt, annars börjar vagnen transportera traktorn. Den förra traktorn var mindre och lättare. Med den hade man problem på vissa ställen, kommer Jouni ihåg. − Med den här kör man med gödseltanken utan problem. Den där inmyllaren tar rätt mycket kraft, och nu verkar den räcka till. däcken med tanke på vallodlingen. Bakdäcken är 800 millimeters och 42 tum. − Jag myllar in gödseln direkt efter foderskörden, varför det bör vara en ordentlig däckutrustning. Speciellt denna sommar har det regnat mycket i Nurmes och åkrarna är mjuka.

Breddningshjulen skulle ha varit alltför breda, och de är besvärliga på väg.

Trots breda däck vänder den stora traktorn verkligt smidigt.

Man har fått framhjulens vändningsvinkel större genom en speciell lösning i framramen.

Styrningens utväxling kan göras JOUNI VALDE

snabbare i åkeranvändning, varvid vridningen av ratten minskar och traktorn känns ännu smidigare. När man kommer upp på landsväg återgår styrningsutväxlingen automatiskt till normalutväxling.

Jouni berömmer speciell hytten. − Den har god sikt åt alla håll.

Detta gör att man lätt glömmer traktorns storlek. − Alla manöverorgan är bra placerade och användningen är lätt.

Dyna VT-transmissionen fungera som tanken.

Motorns effekt överförs mjukt via hjulen till dragkraft. Detta märktes på den fuktiga vallåkern: Hjulen söndrar inte vallens yta när man kör igång, fastän man har ett tungt lass bakom.

Tack vare Dyna VT-transmissionen går motorn alltid med den förmånligaste verkningsgraden, kraft och energi försvinner inte i kraftöverföringen. Traktorn klättrade uppför den bran-

DEN STEGLÖSA

VID MASSEY FERGUSONS FABRIK I BEAUVAIS I FRANKRIKE SPOTTAR MAN UT EN NY TRAKTOR VAR FEMTE MINUT. 6 • ÅKER BIRKA • 4/2009

ta åkern med nästa full pickupvagn på släp och utan att tappa varv. Tack vare den nya tekniken fungerar kraftöverföring och motor bra tillsammans.

Enligt Jouni stämmer reklamens tal om ekonomin mycket bra. Bränsletanken rymmer 690 liter. Efter tankningen hade man redan gjort foder från 30 hektar och i tanken fanns ännu enligt mätaren en dryg fjärdedel kvar.

Undertecknad satt med i hytten under några foderlass, och det var inte alls någon otrevlig åktur. Jag är inte alls förvånad över att 8600-serien vunnit flera internationella pris. Som helhet är traktorns egenskaper av toppklass. Hyttfjädringen fungerar verkligt bra. Man hör just inte alls motorljudet.

Speciell uppmärksamhet fästes vid traktorns vändbarhet: Den vänder faktiskt. Från hytten ser man även tydligt traktorns yttersta delar, varvid det är lätt att köra med den även på trånga platser. Sikten bak är även god.

Exempelvis har man fri sikt till pickupvagnens pickup.

Med tanke på användningen finns allt väsentligt inom räckhåll. Med högra handen sköter man transmissionens och hydraulikens manövrering samt kraftuttagets eldrivna kopplingar. Med den vänstra handen manövreras riktningsomkastaren.

Jouni konstaterar att han inte ännu saknat något. t e x t och f oton s e p p o nykäne n

Massey Ferguson 8670 Motor Sisu Power

8.4CTA

6-cylindrig, turboladdad och mellankyld

Effekt ISO1 (2000 rpm) Effekt ISO2 (2000 rpm) Maximivridmoment ISO Vikt Längd höjd Axelavstånd Vändradie

290 hk 320 hk 1400 Nm 10 300 kg 5,67 m 3,38 m 3,10 m 7,4 m

– utan bromsar

8,4 m

Pris med basutrustning

173 700 € moms 0 %

RESERVDELAR • SERVICEFÖRETAGARE • SERVICETJÄNSTER

SERVICE

Lars Hagqvist skolar traktor- och tröskserviceföretagare från Åland till Nuorgam. Såväl beträffande maskiner som vid serviceåtgärder används allt mer datateknik.

SERVICESKOLARE 1) Lars Hagqvists

huvudplats är Seinäjoki och verksamhetsområdet hela Finland.

2) Hagqvist och Kuuva går igenom Dyna-VTtransmissionens inställningar.

DET ÄR LÄNGE sedan man kunde säga: ” Ju mindre fel desto större slägga.”Nu bör man väl säga så här: ”Ju mindre fel desto effektivare dator.

De moderna lantbruksmaskinernas service och inställningar kräver att serviceföretagaren även sätter sig in i maskinernas program. Företagarna är tvungna att skola sig allt mera. Den här typens verksamhet syns inte fram till kunden. – Annat än som snabb och effektiv service av maskinerna.

Maskinkesko sköter om sina egna avtalsservicemontörer genom en kontinuerlig skolning.

Lars Hagqvist är en av fem personer i Maskinkeskos tekniska rådgivning för lantbruksmaskiner. Han ansvarar för MF-traktorerna och de största Claaströskorna.

Det är viktigt med inkörningen av nya serviceföretagare. Då är ett personligt besök utöver

den övriga skolningen ett bra stöd för nybörjaren. Lars är även själv en f.d. serviceföretagare. − Det är mycket lättare att sätta sig in i företagarens ställning, när man har personlig erfarenhet av ärendet. Man talar samma språk, berättar Hagqvist.

DATATEKNIKEN HAR allt tydligare kommit med i styrningen av traktorernas funktioner. − Programskolningen har blivit ett viktigt delområde i servicearbetet. Genom att sätta stickproppen fast i traktorn, ser man i de flesta fall i datorskärmen var felet är.

Datorn behövs vid servicen av en modern traktor samt för uppdateringen av programmen.

Det har kanske kommit en ny programversion för styrningen av hydraulik eller transmission, och i samband med servicen kan maskinen lätt uppdateras. − I de nya Massey Ferguson-

traktorerna kan det finnas upp till nio olika styranordningar som kan räknas till datorer inne i hytten eller i mätarutrustningen. De nya mätarutrustningarna är också i själva verket datorer.

Lars uppehåller sin yrkeskunskap genom att då och då göra serviceuppdrag. − Man lär sig allra bäst i det praktiska arbetet. Ju besvärligare fel desto mer utmanande. När det kommer nya traktormodeller är man tvungen att sätta sig mera in i funktionen. Som exempel kan nämnas MF 8600-seriens större traktorer med Adblue- ureainsprutningssystem, vilket minskar motorns utsläpp.

Han besöker serviceföretagarna med en liten paketbil, där han har med sig bastillbehör som används i servicen och de viktigaste elektronikkomponenterna. t e x t och f oto s e p p o nykäne n

Serviceföretagaren får den bästa skolningen Jag intervjuade Lars Hagqvist i St: Michels i Forest Huoltos utrymmen. Företaget började som MF-servare vid årsskiftet. Lars kom för att hålla inledningsskolning för Jukka Kuuva, som ansvarar för servicen av MF och Claas. En del var redan bekant för Jukka. Nytt var Dyna-VT-transmissionen. Som exempelmaskin var den lokala företagarens MF 7495 Dyna VT, vars program och funktioner man gick igenom punkt för punkt. Samtidigt presenterade Lars den nya Agco EDT-testern, som stegvis kommer i användning för alla koncernens traktorer. Testern är liten, som en

vanlig bärbar dator. Med denna kan man gå igenom traktorns datorer och ta reda på felen, samt vid behov programmera datorn på nytt. Ett besvärligare fel kan till och med laddas ned från maskinen till testapparaten och skickas via nätet till fabriken för att analyseras. Kuuva anser att det är en ypperlig sak att skolaren besöker företagaren på ort och ställe. − En personlig skolning på den egna arbetsplatsen är den bästa skolningen. Det är lättare att fråga ”dumma frågor”. Det är även viktigt att skolaren kan sin sak, och detta kan man säga om Lars.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 7

AKTUELLT NU!

TUHTI TRANSPORTERAR DEN INHEMSKA Tuhti-kippsläpvagnen med spannmålslämmar för transport av spannmål. Tuhti WS-vagnarna har mycket bärande rörbalkram och de

boggieaxelförsedda vagnarnas bärförmåga är 8-17 ton. Med extra lämmar uppnås beroende på modell en volym på 12-23 kubik. Vagnen med fasta

lämmar med separat spannmålskasset lämpar sig även för jordtransport och annat entreprenadarbete.

TUCANOS HYBRID-MODELLER CLAAS PRESENTERAR de nya Tucano 470/480 -hybridmodellerna som placerar sig ovanför den nuvarande Tucano-serien. Dessa har även APSförtröskningssystem, som är förenat 8 • ÅKER BIRKA • 4/2009

med en rotoranordning såsom i de större Lexion-modellerna. Denna rotoranordning ersätter skakarna.

Tucano Hybrid 470-modellens motoreffekt är 326 hk och 480-modellens

hela 365 hk. Beträffande tröskningseffekten motsvarar de nya modellerna Lexion 540/560-modellerna.

BEKÄMPA KVICKROTEN NU!

STEENO-INMYLLARNA TILL FINLAND K-LANTBRUKSKEDJAN har tagit de belgiska Steeno-inmyllarna till sin försäljning. MGS-modellen har märkbart stora skivbillar med en diameter på 46,5 cm. Bakom billen går ett gummimunstycke, som styr in flytgödseln i marken. Som en väsentlig del av billens ram är en kultivatorpinne, i vilka skivbillarna är fästa parvis. I inmyllarna används tyska Vogelsangfördelningsanaordning och arbetsbredderna är 3-7 m.

Det hundraåriga Steeno är fortfarande i samma släkts ägo.

De började med att tillverka plogar, vilka fortfarande tillverkas. Även de andra produkterna hör till jordbearbetningen. Företaget har tre fabriker i Belgien. Steeno har tillverkat inmyllare i över tio år.

AIV NOVA KLARADE TESTET KEMIRAS PRODUKTNYHET AIV NOVA

fyllde de kvalitetskrav som gäller ensileringsmedlens effektivitet i MTT: s frivilliga gårdstest i fjol. Förutsättningen är att minst 90 procent av foderproven bör vara goda eller minst nöjaktiga. Nova fyllde dessa krav i alla prov. Alla de förtorkade foder som ensilerats med detta var i den goda och nöjaktiga klassen.

Detta stöds även av de erfarenheter man fått av användarna. Fodren har hållit sig bra och är synnerligen smakliga. Nova innehåller för korna viktigt Natrium, som ökar fodrets smaklighet och således äts bättre av korna. Ensileringsmedlet är varsamt för användaren, det bränner inte huden och har heller ingen stark syralukt. Det är även varsamt för maskinerna.

I TAKT MED SKÖRDEARBETET är det tid att även sköta kvickrotsproblemet.

Bekämpa kvickroten och övriga gräsliknande ogräs med glyfosat, endera i samband med tröskningen eller vid stubbearbetningen efter tröskningen, eller från fodersäden ca en vecka före tröskningen. Det väsentliga är, att kvickroten vid bekämpningsögonblicket är i god tillväxt och att bekämpningsmedlet når de gröna bladen.

Glyfosat sugs sämre upp i torra och varma förhållanden, eller om det regnar kraftigt just efter besprutningen. Den bästa tidpunkten för besprutningen är tidigt på morgonen, då bladens luftöppningar är öppna och vaxlagret som tunnast.

En luftfuktighet över 70 % förbättrar upptagningen.

De bästa bekämpningsmedlen är det granulerade Roundup Max eller Envision. Om du under växtperioden besprutat med Monitor, räcker det vid bekämpningen av kvickroten redan med endast 50 % glyfosat av den normala användningsmängden.

BESTÄLLNINGSPERIODER FÖR POTATIS- OCH TRÄDGÅRDSGÖDSEL TILLGÅNGEN PÅ Potatis- och trädgårdsgödsel samt YaraMila Juurikas Y har delats i tre perioder, såsom även i fjol. För detta år blir beställningsperioderna något tidigare.

Den första beställningsperioden är 1.9.-30.10., den andra 1.12.-30.1.

Den tredje beställningsperioden börjar i början av februari, då potatis- och trädgårdsgödsel säljs enligt lagersituation. Priserna bestäms enligt beställningstidpunkten. Några pristrappor finns inte i år, ej heller då det gäller gödsel för åkerbruk.

TOOLER I FÖRSÖKSANVÄNDNING BASF:S TOOLER, ett preparat som är tänkt för bekämpning av ogräs i alla spannmålsslag, kommer ut på marknaden i nästa år. Den här växtperioden gavs det ut i försökssyfte åt närmare 200 spannmålsodlare på olika håll. De fyllde i sina erfarenheter i ett fråge-

formulär. Deltagarantalet var stort och fördelningen mellan olika landsdelar var täckande, varvid resultaten ger en rätt pålitlig bild av Toolers effekt i sommarens förhållanden.

De resultat som analyserats hittills visar onekligen detta, att odlarna i huvudsak har haft positiva erfarenheter av det nya preparatet. Det har haft effekt på spannmålsåkerns viktigaste ogräs med normal dos, 50 g/ha + fästmedel. Även bekämpning av måra har lyckats. Även användningen i olika blandningar har inte visat sig vara problematisk. Toolers varsamhet för spannmålen kom mycket väl fram i svaren. I de flesta kommentarer fick preparatet även tack för dess lätta användning.

NY SORTERARE TILL UTSÄDESCENTRALEN UTSÄDESCENTRALEN investerade på våren i en Cimbria 116-spannmålssorterare. Den effektiva anordningen förmår hantera exempelvis 5-6 ton korn per timme, när det med den gamla, 31-åriga sorteraren gick 4-5 ton, berättar Jouko Pakarinen. − Antalet sorter har stigit under de senaste åren och med finns också stamutsädespartier, vilka alltid sänker sorteringskapaciteten Nu motsvarar sorteringskapaciteten vår lagrin.

BOXSTORLEKAR ÄVEN FÖR GAMLA STALL ÄVEN DE GAMLA stallbyggnaderna bör fylla nu gällande bestämmelser gällande hästars stallutrymmen senast år 2014. Djurutrymmets inre höjd bör vara minst hästens mankhöjd multiplicerat med 1,5, minst 2,2 m. Hästens individuella box bör ha utrymme enligt bifogade tabell. Fråga om K-lantbruks erbjudanden gällande boxar eller hela stallet.

Mankhöjd meter m² Högst 1,08 1,08-1,3 1,3-1,4 1,4-1,48 1,48-1,6 Över 1,6

Box 4 5 6 7 8 9

4/2009 • ÅKER BIRKA • 9

DISCMASTER 4000 va Multi 4000 aster DiscM

HĂ–STKAMPANJ

Till nettopris vid direkt kĂśp! , 0 5 25.5 mvs.) (inkl. ostn. k + lev.

MULTIVA DISCMASTER 4000 t Öppen och stockningsfri konstruktion t Effektiv inmyllning: Tallrikarna har aggressiv bearbetningsvinkel - växtrester blandas effektivt pü alla arbetsdjup och pü ett brett hastighetsomrüde t Hjulens placering och konstruktionen av den tredelade välten ger redskapet en jämn güng och ett bra arbetsresultat

Gäller till slutet av september!

Med unik DSD-teknik.

-Va Ny Hetrustning

0,-

eru Bogs

HE-VA DISC ROLLER FĂśr hĂśstbearbetning

t Unik DSD-teknik. Tallrikarnas vinkel fÜrändras i och med justering av arbetsdjup - Grund bearbetning ger jämn sübotten och djup bearbetning ger en bra inblandning av halm t Justering av arbetsdjupet sker genom att hydrauliskt ytta tallriksarmens läge t Åsutjämnare som standard - jämnt bearbetningsresultat t Elstyrd begränsare av arbetsdjup, stÜdhjul fÜr arb.djup som extra utrustning t 5BMMSJLTEJBN NN t "SCFUTCSFEEFS N

He-Va DiscRoller 3 m

13.300,15.200,-

He-Va DiscRoller 3,5 m He-Va DiscRoller 4 m

Till nettopris vid direkt kĂśp!

Begränsat parti 3 m, 3,5 m och 4 m tallriksredskap till snabba beslutsfattare! He-Va bogserutrustning pü kÜpet till kÜpare av He-Va DiscRoller.

17.274,-

He-Va Bogserutrustning

0,-

(inkl. mvs.) + lev.kostn.

K-LANTBRUK

AKTUELLT NU!

NYHETEN MF 6455 TILL FINLAND MASSEY FERGUSON F6455 är en ny modell i Finland. I denna förenas effektivitet, köregenskaper och marknadens bästa sikt till frontlastaren.

Motorn, en Perkins försedd med Tier3 fyrventils- och Common Rail-teknik

har en maximieffekt på 125 hk.

Dyna-6-transmissionen är bekväm och den har en ypperlig verkningsgrad. Växellådan har 6 powershiftväxlar, sammanlagt 24/24 växlar. En täckande extra utrustning: ställbar

hyttfjädring Dual Stage, Quadlinkframfjädring, Datatronic 3-terminal, m.m. MF 6455 är en synnerligen smidig och bekväm traktor för mångsidig användning.

LJUS I HÖSTMÖRKRET

TRÅDLÖS DIOPTERKAMERA

KLYVÄXA PÅ KÖPET

BEHÄNDIGT hjälpmedel vid reparations- och servicearbeten. Lämpar sig för sökning av fel och borttappade föremål. Laddningsbar och löstagbar 2,4 tums TFT-LCD-display. Bärsträcka ca 20 meter, kan kopplas till tv:s display. IP&/, ledljus, 1,5 m:s synfält. 1 m:s böjbar kabel, magnet, spegel och krok.

185€, inkl. moms 22 %.

DEN SOM KÖPER ett vilket som helst Mobil-fat eller två 20 liters Mobil Delvac 1 –kannor får på köpet en Fiskars 1500 Pro –klyvyxa, värde 50 €.

I K-lantbruk fram till 31.10 2009.

K-LANTBRUK ERBJUDER ljuseffekt i höstens mörker.

Alternativen är: Led-arbetsljus, Xenon-arbetsljus eller ändringsserie avH3-arbetsljus till Xenon-arbetsljus.

Led-arbetsljuset har 9 st. en watts Osram-led och dess strömförbrukning är liten. Rekommenderat pris 139 €.

Xenon-ljusen är två gånger effektivare än H3-brännarna. Deras livslängd är upp till 3000 timmar, och de är inte känsliga för vibrationer. Xenonarbetsljuset DB-HID 338 lämparsig tack vare sin lilla storlek till traktorer, höstens kampanjpris är 99 €. XT 4600arbetsljuset lämpar sig exempelvis till traktorer och entreprenadmaskiner, 129€. Även de nuvarande arbetsljusen kan ändras till Xenon-ljus, om de har reflektor av glas. Xenon ändringsserie för två arbetsljus för september månads kampanjpris 90€.

MASKINKESKOS LANTBRUKSMASKINSERVICE

FÖR UTFODRING UTFODRINGSHÄCKEN har tre lyftlänkar, diameter 160 cm och höjd 59 cm, rekommenderat pris 245 €.

konekesko.huolto@kesko.fi Tel. 010 532 0246

RESERVDELSJOUR I SEPTEMBER Vard. kl.17-21, lö-sö kl 9-21 Tel. 010 532 0123 4/2009 • ÅKER BIRKA • 11

FÖRETAGSHÄLSNINGAR

MED VÄRME, FRÅN SAARIJÄRVI Ariterm år 1974 tillverkar värmepannor och dithörande anordningar på tre ställen i Saarijärvi. Företaget hör till Ariterm Group –koncernen.

Produktsortimentet börjar med en liten pelletkamin och slutar med en 3 MW:s panna, som lämpar sig t.ex. för en områdesvärmeanläggning. Bioenergianordningarnas andel av produktionen är redan nästan 90 procent, fast bl.a. de små oljepannorna fortfarande hör till sortimentet.

På export går knappt 30 % av produktionen. Företaget har 140 anställda och dess omsättning är 16 miljoner euro. Företagshälsningarna framförs av verkställande direktör Kari Väliaho:

ARITERM, SOM GRUNDADES

”Världens bästa panna” Ariterm 35+ och verkställande direktör Kari Väliaho.

HUVUDPRODUKTER Våra framgångsrika produkter till lantbruket består av 300-seriens pannor från 340 till 380, samt 3120 och 3150. I de flesta fall kopplas till dessa en flisbrännare, endera HakeJet eller MultiJet. I sortimentet ingår även tömningsbotten, inmatningsanordningar med skruvar samt skyddsutrustningar. Vi har funderat synnerligen mycket på skyddsutrustningarna, så att risken för bakeld skulle vara så liten som möjligt: tvårörsinmatningssystem eller brandvägg i transportskruvarna. Som aktiv skyddsanordning med flis verkar i första skedet ett automatiskt fuktningssystem och som säkring ett vattenlås i flisbehållaren. Vid användning av pellets används ett skumsläckningssystem för släckningen.

PLANERING Utgångspunkten är en hög kvalitet, kundernas behov, driftsäkerhet och säkerhet. Vi skräddarsyr anläggningar, och exem-

12 • ÅKER BIRKA • 4/2009

pelvis containervärmesystem (max. 1000 kW) tillverkar vi endast på basen av beställningar. Vi försöker välja marknadens bästa komponenter och vi testar produkterna i vårt eget produktutvecklingslaboratorium.

NYHETER Underförbränningspannan A35+ är en moderniserad och tekniskt förbättrad version av den legendariska modellen 35 som var tiotals år på marknaden. A35+ har bättre verkningsgrad och ergonomi. I denna kan man använda klabbar eller flis, eller kan den kopplas till pellet- eller oljebrännare. I ”citypannan” A25+ har vi fäst speciell uppmärksamhet vid utformningen. Den är en panna, till vilken fås pellet- eller oljebrännare Annat nytt är exempelvis i MultiJet containern och den modulbyggda tömningsbottnen. MultiJet-biobrän-

naren lämpar sig för många olika bränslen, bl.a. olika flis och åkerbränslen, trä- och torvpellets samt bittorv. Effekter från 40 till 300 kilowatt.

FRAMTIDEN I den skogsbaserade energin finns mycket små koldioxidutsläpp. Oljan har 7gånger större, el 5 gånger och olika värmepumpar 2 gånger större utsläpp. Energipolitiken borde övergå från ord till åtgärder, exempelvis genom att minska bioeneergins mervärdeskatt. Bioenergin sysselsätter många, såväl i kedjan från skog till värme som i den industri som betjänar denna. Men företagen är små och fältet spritt, vi tas inte på alvar. I år har det beträffande stora biosystem varit rätt god efterfrågan, såväl i hemlandet som på export.

T e x t och f oto Anne P e ntti lä

Svagaste havreskörden i Kanada sedan 2002-03

Futurerna på Chicagobörsen -09, 31.8. 108 €/t

Svag dollar illa för exporten av havre från Europa till USA

UTBUD PÅ SPANNMÅLSMARKNADEN – bättre balans längre fram Spannmålsskörden i Finland väntas bli över 4 miljarder kg. Spannmålsbalansen uppvisar ett överskott på 900 miljoner kg.

14 • ÅKER BIRKA • 4/2009

Överskottet av inhemskt vete väntas bli ca 200 miljoner kg

Mälterierna i Ryssland har lagren fulla Kvalitetsproblem för vete i Tyskland och Polen Futurerna på Matif-börsen -09, 31.8. 127 €/t

Stort kornutbud i Svartahavsregionen Asien är den största maltkornsköparen

Maltkornsöverskottet i Australien väntas bli 1,7 miljarder kg

4/2009 • ÅKER BIRKA • 15

$/ton

Behovet av exportförsäljningar och interventionsköp kommer att vara större än genomsnittligt den här skördesäsongen.

De stora ingångslagren i Europa och det rikliga utbudet vid skördetiden ser till att marknadspriserna är fallande. Här i Finland är industrins ingångslager rekordstora, därför betonas exportens, gårdshandelns och interventionsköpens betydelse.

380 360 640 320 300 280 260 240 220 220 200 180 160 140 120 100 2008

KUVITUS TULOSSA

2009 September 2009

25.8.

December 2009

Mars 2010

Spannmålsbranschens samarbetsgrupp har publicerat grafik över hur de noterade futurerna för havre har utvecklats på börsen i Chicago 2008–2009.

HAVREUTBUDET ÄR LIVLIGT Den inhemska havreskörden väntas bli ungefär lika stor som i fjol, ca 1,2 miljarder kg. Av det exporteras ca 350 miljoner kg.

I Mellaneuropa är efterfrågan på havre likartad som under de senaste åren. Höstutbudet har varit livligt, och prisnivån har fallit i och med att priserna på andra sädesslag gått ner.

Den för USA-marknaden viktiga havreskörden i Kanada väntas sjunka till 2,967 miljarder kg, vilket är 31 % mindre än i fjol då

400 350 300 250 200 150 100 50 0 Cntrcts 100 000 0

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

Matif-börsens kurva Vete 24.8.2009 månadsvis visar hur situationen för kvarnvete har utvecklats. På sätt och vis har det skett en återgång till den tidigare prisnivån – år 2007 var avvikande. Nertill anges åren, till höger priset i euro.

K-LANTBRUK

REDO FÖR SPANNMÅLSHANDELN !

K-lantbruk är odlarens yrkeskunniga och pålitliga kumpan inom spannmålshandeln!

a förLeverer roverna handsp efter genast ng! tröskni Vi söker det bästa användningsändamålet och priset för din spannmål. Avgiftsfri analystjänst för kontraktsodlare på spannmål som skickas till oss.

Kontakta K-lantbruket och håll dig ajour med spannmålshandelsläget!

K-LANTBRUK

den var 4,273 miljarder kg. Efter juli har totalskördeprognosen för Kanada sänkts med 3 %. Medelstorleken för de fem senaste årens skördar i Kanada har varit 3,987 miljarder kg. Höstens skörd väntas bli den svagaste sedan 2002/03.

Havremarknaden i Nordamerika tyngs av att lagren just nu är rekordstora, uppskattningsvis 1,35 miljarder kg. Också den svaga dollarn har tills vidare varit ett hinder för exporten av skandinavisk havre till USA. SVAGARE EFTERFRÅGAN PÅ KORN I FINLAND Den inhemska kornskörden uppskattas till ca 2,1 miljarder kg. Efterfrågan i Finland har minskat, särskilt inom stärkelse- och maltindustrin. Kornpriset under höstruschen sänks genom att Svartahavsregionen bjuder ut stora mängder korn på världsmarknaden. Kornbalansen i Finland visar ett plus på 400 miljoner kg. Intervention och exportefterfrågan är därför vik-

tiga för säkrande av marknadens funktion.

Maltkornsarealen i Finland var i år något mindre än i fjol. De inhemska mälteriernas behov av maltkorn minskar närmast på grund av att efterfrågan på den ryska marknaden har minskat och ingångslagren är stora.

Maltkornsproduktionen i EU väntas vara ca 13,7 miljarder kg.

Kvaliteten uppskattas vara god.

Efterfrågan på EU-marknaden är 10,7 miljarder kg. Totalexporten från EU bedöms bli 5 miljarder kg. Överskottet uppskattas bli 1,1 miljarder kg i Skandinavien, 3,5 miljarder kg i Frankrike och 0,9 miljarder kg i Storbritannien. Underskott på maltkorn blir det i Tyskland (0,55 miljarder kg), Nederländerna (1,1 miljarder kg) och Sydeuropa (0,2 miljarder kg). Överutbudet märks också i maltkornspriset i höst. I handeln inom Östersjöområdet har priset under skörderuschen varit 15–20 % högre än priset på foderkorn.

Interventionspriset kommer åt-

Totalexporten av korn från EU bedöms bli 5 mrd kg.

För direktsådd och minimibearbetning

POTILA HALMHARV För direktsådd och minimibearbetning - halm och agnar i jämnt skikt på jordytan t #FGSÊNKBS FO KÊNOBSF CSPEETLKVUOJOH CFGSÊNKBS IBMNFOT GÚSNVMUOJOH t ¯LFSO UPSLBS PDI WBSNOBS KÊNOBSF PDI TOBCCBSF t PDI N CPHTFSBEF NPEFMMFS t ½QQFO LPOTUSVLUJPO PDI FYBLU KVTUFSJOH BW BSCFUTEKVQ

K-LANTBRUK

minstone regionalt att utgÜra ett bottenpris pü maltkornsmarknaden i EU. Pü den globala maltkornsmarknaden kommer Australien den här skÜrdesäsongen att vara en stor exportÜr vid sidan av EU. Överskottet i Australien väntas bli 1,7 miljarder kg. Asien kommer att importera mest maltkorn, ca 2,4 miljarder kg.

Veteproduktionen i världen kommer enligt en USDA-prognos att vara ca 657 miljarder kg, vilket är 5 % mindre än i fjol.

Samtidigt Ükar efterfrügan med 1 % till 642 miljarder kg. Vetelagren i världen har Ükat betydligt under de tvü senaste üren.

Utgüngslagren skÜrdeüret 2007 var 120 miljarder kg, skÜrdeüret 2009 väntas de stiga till 180 miljarder kg. Samtidigt motsvarar vetefÜrrüden i ür den globala efterfrügan i 101 dagar i stället fÜr 2007 ürs 71 dagar.

VeteskĂśrden i EU blir 10 mil-

06/08 07/08 08/08 09/08 10/08 11/08 01/09 02/09 03/09 04/09 05/09 06/09 07/09 08/09

Daily

Havrefuturerna 2008–09 pü ChicagobÜrsen visar hur havrepriset har fallit frün sin toppnivü. Priserna är dollarcent/bushel, därfÜr är priserna i euro beroende ocksü av valutakursfÜrändringar. Nivün är nu ca 100 ₏/ton.

80 60 40 Miljoner ton

KVALITETSVETET Ă„NNU EN GĂ…TA

520,0 500,0 480,0 460,0 440,0 420,0 400,0 380,0 360,0 340,0 320,0 300,0 280,0 260,0 240,0 215,4 200,0

20 0 -20 -40 -60 -80 2004

2005

2006

2007

2008

2009

FÜrhüllandet mellan produktion och konsumtion i världen är orsaken till büde pristoppen och prisfallet fÜr spannmül. Det är vanligt att fÜrhüllandet varierar kraftigt.

ALLTID ETT STEG FĂ–RE

t HSVOENPEFMMFS WPMZNFS N3 t Omfattande variationsmĂśjligheter och enligt spannmĂĽlens lagringsbeIPW t .PEFMMFS GĂšS QMBO NBSL PDI TMVUUOJOH t Komplett leverans med tak och pannrum eller som komponentleveSBOT QĂŒ ĂšWFSFOTLPNNFU TĂŠUU t EFUBMKFSBEF BOWJTOJOHBS PDI CZHHOBETSJUOJOHBS JOHĂŒS J QSJTFU

RUNDA ARSKA STĂ…LPLĂ…TSILOS FĂ–R LAGRING "STLB TUĂŒMQMĂŒUTJMPT MFWFSFSBT TPN GĂŠSEJHB SFTOJOHTQBLFU Allt behĂśvligt frĂĽn bultar och muttrar till fogmassa medfĂśljer t %JBNFUSBS N N FMMFS N t 7PMZNFS N3

K-LANTBRUK

jarder kg mindre än i fjol, dvs.

130 miljarder kg. Ingångslagren stiger från 11 till 17 miljarder kg.

Utbudstrycket under bärgningstiden har sänkt priserna speciellt på kvarnvete av sämre kvalitet och fodervete.

På grund av kvalitetsproblem i Tyskland och Polen har prisskillnaden mellan vete med låg respektive hög proteinhalt varit stigande. Prisskillnaden mellan vete av standardkvalitet (proteinhalten 12,5 %) och vete med proteinhalten 14 % har varit ca 20 euro. Också globalt är det en gåta om utbudet på kvalitetsvete kommer att fortgå under hela skördesäsongen.

Den inhemska veteproduktionen väntas stiga med 10 % till ca 850 miljoner kg. Överskottet av inhemskt vete uppskattas till ca 200 miljoner kg.

gångslagren och utbudsruschen under skördetiden ser till att hålla förhöstens prisnivå under interventionspriserna.

Längre fram under skördesäsongen påverkas marknaden bl.a. av hur växtperioden utvecklas i andra världsdelar (t.ex. El Ninoeffekten), den allmänna ekonomiska utvecklingen, placeringsfondernas rörelser och jordbrukarnas beslut angående sådden i höst och nästa vår.

I Finland är mottagningskapaciteten för spannmål begränsad under skörderuschen, och det lönar sig att sälja etappvis under hela skördeåret om det bara är möjligt. Exporten och interventionslagrens mottagningskapacitet är i nyckelposition med tanke på marknadens funktion.

Vetelagren i världen har ökat betydligt.

te xt tan e li r y ts ä , te ckn in g ch r i s te r nu u t i ne n

UTJÄMNING I DET LÅNGA LOPPET På längre sikt är spannmålsmarknadsläget i världen i relativt god balans. De stora in-

Kone-Agria 21.-24.10.2009 klo 9-17 i Jyväskylä

K-MAATALOUS

Välkommen på K-lantbrukets avdelnind i Kone-Agria.

Anmäl Dig GENAST!

Fråga om researrangemang av K-lantbrukets försäljare.

K-LANTBRUK

Av de nya sorterna presenterar vi sexradskornet Tiril och tidiga havren Ringsaker. Vi berättar också om rågsorten Kier som kan odlas i zonerna 1-2.

DE BÄSTA SORTERNA För odling inför nästa säsong KIER, TIRIL OCH RINGSAKER är alla ganska nya sorterna. Kier var visserligen K-lantbruks huvudsakliga rågsort redan vid den här höstens sådd. Utsäde av Tiril fanns i viss mån till salu redan i fjol, men det här året lanseras sorten i egentlig mening.

Sannolikt kommer utsädet att säljas slut redan under förköpssäsongen i höst. Utsäde av havresorten Ringsaker bjuds första gången ut i höst. Mängden är begränsad. te xt o ch foto a nne p e nt t i l ä

Kier höstråg En rikt avkastande, kort, stråstyv höstråg med stora kärnor, för zonerna 1–2. Kommer från samma polska förädlare som tagit fram Amilo. Kier pollineras fritt. Utvintringsskadorna och snömöglet har varit mindre i Kier än i Amilo. Kiers kärnstorlek och proteinhalt är i klass med Amilo. Det styva strået minskar risken för axgroning.

ODLARKOMMENTAR: Markku Simula, Vampula:

– Vi har nu odlat Kier i två somrar och den verkar vara bättre än Amilo, eller åtminstone lika bra.

Fjolårsskörden var 5 800 kg vid utsädesodling och i sommar blir det väl 4 500–5 000 kg. Kanske man skulle ha kunnat ge lite mera kväve, för ett skifte med mjäljord där det i fjol odlades ärter ser ut att ge större skörd än lerjordarna. Kvaliteten var riktigt bra i fjol också, trots att skyfallen lade omkull säden i någon mån. I år har nederbörden varit normal och det har inte störtregnat. Kier är ungefär 1,2 me-

20 • ÅKER BIRKA • 4/2009

ter hög och står upprätt, den är väldigt lätt att tröska också om tröskan är äldre. I år sådde jag Kier på 13 hektar. Målet för nästa år är 15 hektar.

De officiella sortförsöken 2001–08: Skörd, relationstal, södra Finland Utvintrings-% 27,1 Växttid 338 dagar Liggsäds-% 26,0 Längd 118 cm Tkv 35,6 g Hlv 73,0 kg Falltal 149

SPECIELLA DRAG: Kier är till sin avkastningsförmåga och vinterhärdighet den bästa inom sortfamiljen.

Ett ståtligt bestånd av rågsorten Kier i Hahkiala 28.7.2009.

Tiril korn Ett sexradigt tidigt foderkorn som lämpar sig för odling i hela spannmålsområdet. Tål surhet mycket väl. Kärnorna stora, hög proteinhalt och hektolitervikt. Stråstyv. Tål bladfläcksjuka klart bättre än Arve och Voitto och sköldfläcksjuka på samma nivå som de.

ODLARKOMMENTAR: Pia Punkki, Maaninka:

– Vi odlade första gången utsäde av Tiril sommaren 2008. Fastän sommaren var så dålig blev skörden 4 ton per hektar och kvaliteten var bra. I år väntar jag mig 4,5 ton eller mer i skörd och bättre kvalitet. Den här sommaren har vi i Maaninka haft häftiga åskskurar som har lagt omkull en del korn, men vår Tiril står upprätt. Vid utsädesodling används förstås stråstärkare och ogräs- och sjukdomspreparat enligt konstens alla reg-

ler. Jag är riktigt nöjd med Tiril. Åkrarna på gården är mestadels moiga mjälor.

SPECIELLA DRAG: De officiella sortförsöken 2001-08 Skörd, relationstal (Kunnari=100) Växttid Värmesumma Liggsäds-% Längd Tkv Hlv Protein-%

100 86 dagar 827 17,9 75 cm 40,6 63,7 kg 13,2

För att vara en tidig sort är Tiril ytterst rikt avkastande på alla jordarter och också i zon 4.

Tiril korn i Hauho i slutet av juli i år.

Ringsaker havre Den rikast avkastande havren i sin växttidsklass, skörden är bara 2 % mindre än Belindas. Ringsaker är 5 dagar tidigare än Belinda och passar för odling i zonerna 1–4. Skalhalten är låg och skörden utan skal riklig. Enligt de officiella försöksresultaten är Ringsaker synnerligen odlingssäker. Den har varit utomordentligt rikt avkastande på alla jordarter, i alla odlingszoner – särskilt i zon 4 – under alla år (2006–2008) då den deltagit i försöken.

ODLARKOMMENTAR: Eero Kaivola, Hauho:

– Jag började tröska Ringsaker i går (17.8) och skördenivån vid utsädesodling ser ut att vara strax under 6 ton per hektar på de knappt 2 hektar som tröskats. Vi odlar Ringsaker för första året.

Den står upprätt också på sådana skiften som inte fick någon stråregulator. Ringsaker tycks reagera bra redan på små mängder stråregulator, 0,1 l/ha – det kan delvis bero på uppehållsperioden.

Ringsaker förefaller vara en frisk och väldigt bra sort och den är trevlig på så sätt att den kan tröskas i augusti. Vi odlar den på 23 hektar på fin mjäla, mjäla, mjälle-

ra och mulljord, och på både höstplöjda skiften och skiften som bearbetats bara på våren. Av utseendet att döma trivs Ringsaker lika bra på alla slags jordar, också på skiften där det varit torrt.

De officiella sortförsöken Skörd, relationstal (Marika=107) Växttid Värmesumma Liggsäds-% Längd Tkv Hlv Protein-% bladfläcksjuka

116 99 pv 949 30,6 91 cm 35,4 g 54,1 12,7 5%

SPECIELLA DRAG: Ringsaker är synnerligen odlingssäker och rikt avkastande i många olika förhållanden.

Ringsaker havre i Hauho i slutet av juli.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 21

22 • ÅKER BIRKA • 4/2009

Det är framför allt det bättre ekonomiska resultatet som sporrar till utsädesproduktion. Det är värt att försöka ta goda skördar. Varje ton utsädesvara som säljs ger ett pristillägg.

GODA SKÖRDAR BELÖNAS Tilläggsersättningen t.o.m. 20 000 €

Magnifik höstvete odlas nu för andra året i Alastaro.

I början av augusti är axen ”som små kottar”, som en av husbondens bekanta uttryckte saken.

PEKKA KNUUTI HAR utvidgat utsädesodlingen på sin hemgård i Alastaro, där han är husbonde för sjätte året. I år är det bara en bråkdel av gårdens åkrar som används till annat än utsädesproduktion.

– Ekonomin avgör. Jag skulle inte hålla på med det här om det inte var lönsamt. Reglerna är jag van vid nu, trots att de först kan låta invecklade.

En snabb kalkyl ger vid handen att gårdens 112 hektar inbringar omkring 20 000 euro i tilläggsersättning för utsädesproduktion, om skördarna är goda. På kostnadssidan finns det nya utsädet som måste köpas varje år och arbetstimmarna som går åt till att hålla rent.

Knuuti har varit nöjd med KLantbruks sorter och tillgången till dem. Samarbetet har löpt bra.

Utsädesprissättningen har varit till belåtenhet också under en tid av allmänna prisfluktuationer, och båda parterna har varit nöjda med skördekvaliteten.

– Köparen bestämmer leveranstidpunkten enligt vilken sort som står i tur att bearbetas. Om priset stiger på våren kan de som levererat på hösten få ett pristillägg. Utsädestillägget betalas för obearbetad vara, inte enbart för de certifierade tonnen.

Andelen certifierat utsäde brukar variera mellan 75 och 95 procent, resten är små kärnor eller ogräsfrö. Utsädestillägget är 21–24 euro per ton beroende på sort. Också kvalitetskorri-

geringar beaktas. Om nationellt stöd för utsädesproduktion inte betalas för en sort betalar köparen ett tilläggspris.

– En stor fördel med vete är att proteinet inte behöver nå upp till gränsen för kvarnvete. Ändå betalas samma pris som för kvarnvete plus tillägg för eventuell hög proteinhalt.

REDUCERAD bearbetning passar också utsädesodlare.

– Det påstås att plöjning är nödvändig för att fjolårets sädesrester inte ska bli ett problem.

Främmande sorter har ändå inte förekommit, trots att halva arealen har haft ett växttäcke över vintern. Alla partier som grott tillräckligt har fyllt utsädeskraven.

Pekka Knuuti plöjer inte alls längre. Basredskapet på gården är numera ett tallriksredskap.

Hälften bearbetas på hösten och hälften först på våren till 6–10 cm djup. På lerjordar har det fungerat att öppna stubbåkern med tallriksredskapet dagen före sådd. Efter det har åkern harvats en gång eller två med en Potila Maxer 6000 fjäderpinnharv före sådden som sker med släpbillsmaskin. För rybsstubb har det räckt med enbart fjäderpinnharvning på våren.

Erfarenheterna från fem år av enbart reducerad bearbetning är goda, eftersom medelskördarna har stigit. Knuuti tror att orsaken är att de åkrar där metoden tillämpas är mera vattengenom-

4/2009 •ÅKER BIRKA • 23

släppliga och att det inte finns kvar några torkkänsliga fläckar på åkarna. Mullhalten har också stigit.

inte odlas på dem, men undantagslovet möjliggör fortsatt utsädesproduktion på gamla gårdar med utsädesodlingar.

har risken för att sorterna ska sammanblandas minimerats. Lättast blandas korn och havre med varandra.

Därför följer höstvete efter havre på skiftet, sedan korn. Kornet följs av höstvete, ärt eller rybs, sedan blir det havre på nytt.

Efter ärter är det bra att odla höstvete, eftersom mängden växtrester är liten och sådden löper lätt. Höstvetet utnyttjar också effektivt det kväve som ärterna har fixerat. I marken kan det finnas 30–50 kg/ha av sådant kväve.

– Efter höstvete är det bra att bearbeta åkern på hösten för att de kärnor som finns i åkern ska gro och sedan dö vid vårbruket.

I fortsättningen tänker jag odla samma sort två gånger i rad på samma skifte för att minimera risken för sammanblandning.

Att göra det fler gånger är ingen vits, eftersom sjukdomarna då får skörden att minska.

Flyghavren är ett hot mot utsädesproduktionen. Knuuti är glad över att grannarna sköter bra om sina åkrar. Numera kan man också ansöka hos Evira om undantagslov för köpta eller arrenderade nya skiften som ingår i kommunens flyghavreförteckning. De behandlas som s.k. observationsskiften. Utsäde kan

KNUUTI ODLAR Vilde korn tredje sommaren i rad. Vildes viktigaste egenskap är skördesäkerhet, och den har tålt torka bättre än Edel.

– I fjol var medelskörden drygt 6 000 kg. Förgrödan var rybs och en del av näringen kom från svinfastgödsel, som frigör fosfor långsamt. Tvåårsmedelskörden är över 5 500 kg på drygt 50 hektar.

I år ser skörden ut att bli ännu större. Vilde växer bra särskilt på skiften med goda fosfortal. Då är det klokt att använda Terpal som stråregulator, säger Knuuti.

Omsorgsfull bekämpning av växtsjukdomar säkrar en god tusenkornsvikt och hektolitervikt.

Knuuti bekämpade kornet mot sjukdomar i två omgångar.

I fjol sådde Knuuti för första gången frö av höstrybs med ytspridare i Vilde-åkrarna. Meningen var att han skulle tröska bort kornet ett par veckor efter sådden som skedde i mitten av juli. Då skulle rybsen ha hunnit bli kraftig före vintern. Regnen fördröjde i alla fall tröskningen med en månad och vårkölden lösgjorde en del plantor.

– I år tänker jag så höstrybs direkt i ängssvingelstubben. Utsädeskostnaden är inte särskilt hög, så det kan inte bli några stora förluster.

I VÄXTFÖLJDEN

Odlingsåtgärder vidutsädesodling

RINGSAKER är en ny bekantskap för Pekka Knuuti. Den växer ståtligt och Knuuti tycker att det syns att skördepotentialen är hög. En stor skörd tar man ändå inte så där bara.

– Det är inte många som bekämpar sjukdomar i havre. Min erfarenhet är att man får en högre hektolitervikt om man bekämpar. Ännu har hektolitervikten aldrig gått under 60 kg.

En annan nyhet som Knuuti använder är spårämnesbladgödseln Multiple. Den sprutades i beståndet redan vid bestockningen i början av juni, då små tecken på manganbrist kunde ses. Enligt Knuuti är havren särskilt känslig för manganbrist.

Knuuti har kompletterat NPKgödselmedlen med startfosfor för att se till att grödorna får huvudnäringsämnen. Fosforn som placeras nära utsädet är genast tillgänglig då. Arbetstekniskt minskar det urvalet av NPKgödselmedel som används på gården. I år prutade Knuuti lite på gödselmedlen genom att ge alltsammans salpeter och startfosfor. Nästa år är det igen dags för NPK-gödselmedel.

– Fördelarna med att odla ärter märks vid gödslingen. Det dyra utsädet återbetalar sig delvis genom mindre gödslingskostnader för både ärterna och nästa gröda. t e x t och f oto s i l j a v u o r i

Ringsaker havre

Magnifik höstvete

Vilde korn

Rokka ärt

27.4.09

21.9.08

30.4.-3.5.09

5.5.09

Såningstäthet st/m²

500

480

450

110*

Gödsling N/P/K kg/ha

100/9/0

30/20/29

100/6/0

40/17/28

- vårgödslingar

-

N 86+54+7¹

-

-

Växtskydd och spårämnesgödsling l/ha

7.6.-09 Cantor 0,5 CCC 1,0 Comet 0,3 Proline 0,2 Multiple 1,0 Vatten 140 -

22.5.-09 Sekator 0,1 Fästmedel 0,1 CCC 1,5 Vatten 140 23.6.-09 Stratego 0,5 Kvävelösn. 18¹ Vatten 200 -

7.6.-09 Sekator 0,075 MCPA 1,0 Proline 0,25 Multiple 1,0 Vatten 140 2.7.-09 Comet 0,3 Proline 0,25 Terpal 1,0 Vatten 140

8.6.-09 Senkor 0,05² BasagranSG 0,5² Fenix 0,5 Vatten 250 1.7.-09 Decis 0,3³ -

Medelskörd kg/ha 2008

-

7100

6000

4000

Sådd och gödsling

*Såningsdjupet för ärt 6-8 cm. ¹Tredje vårgödslingen gavs 23.6. i form av lösning 18 l/ha, där kvävet utgjorde 7 kg/ha. ²Kg per hektar. ³Mot ärtvecklare när de 2 första skidorna utvecklats.

24 • ÅKER BIRKA • 4/2009

TÄNKMF TÄNKINNOVATION VISION INNOVAATION LEDARSKAP KVALITET PÅLITLIGT STÖD STOLTHET ENGAGEMANG

PÅ KÖPET! Sluttande motorplåt och visiotakfönster gratis. till MF5425 - MF5455 -modeller. Begräns.parti

Dyna-4 90-155 HK

MF5400

MF 4445 (88hv) + frontlastare

MF 5455 Dyna-4

Mångsidig och pålitlig kraft. Förnuftig investering!

Marknadens bästa sikt vid frontlastaranvändning!

t Rejäl t erbjue k a tköp! rp lasta vid direk e dand Från.

0,0 8 .

2 3 s t n. lev.ko i.

0%) + änsat par t s v (m B e gr

Reservdelsdejouren betjänar i september vardagar klo 17−21 samt lördagar och söndagar klo 9−21.

Det riksomfattande dejournumret för Konekesko är 010-532 0123. www.konekesko.fi

www.k-maatalous.fi

t Perkins 4,4 l:s 4-cyl. motorer med 4 vent./cyl t I Common Rail -motorerna progressiv Transport Boost -extraeffektegenskap på 3. och 4. hast.omr. som standard t Max. effekt 125 hv - Max. vridmoment upp till 525 Nm t Snabbväxel med fyra steg och ställbar hydraulisk riktningsomkastare som gjord för frontlastaranvändning. t Elhydrauliska områdesväxlar, områdesbyte utan koppling t Stark hydraulik, 100 l/min tillgänglig t Tyst hytt, ergonomisk manövrering

LANTBRUKSMASKINSERVICE. Konekeskos servicenätverk som täcker närmelsevis hela Finland med sina 20 yrkeskunniga montörer för jordschaktnings- och miljömaskiner har nu utbildats och förberetts också för service av lantbruksmaskiner. Det riksomfattande telefonnumret är 010-532 0246. E-post: konekesko.huolto@kesko.fi

K-LANTBRUK

Teorin med olika höga bräder i vattensån stämmer fortfarande: Den växtfaktor som utgör ett minimum bestämmer skördens storlek.

EFFEKTIVERAD GÖDSLING Med spårämnesgödsel

UTGÅNGSLÄGE Åkerjordens pH stiger när denna kalkas, och i intensiv odling bör även pH vara högt. Några spårämnen förändras dock vid högt pH till en för växterna svårupptaglig form, speciellt mangan. Erkki Suvitie odlar i Loimaa jordar, vars pH är 6,57,0. Markkarteringens mangan, zink- och kopparkartor är röda. Om skördenivån skulle vara exempelvis 5000 kg/ha, skulle den behöva ca 600 g mangan, zink 320 g, koppar och magnesium 11 gram. ÅTGÄRDER Suvitie sprutade på våren alla sina åkrar med Multiple-spårämnesgödsel. Multiple är ett förstärkt spårämne. I en liter näringslösning finns 330 g mangan, 110 g koppar, 84 g zink och 84 g mangan.

26 • ÅKER BIRKA • 4/2009

Spårämnesgödselbesprutningarna har tidigare kombinerats med behovet av 400 liter vatten per hektar. Med Multiple räcker det dock med 200 liter/ha, vilket för övrigt ligger nära den mängd som används i växtskyddet.

Spårämnesgödseln är ett tungt och tjockt medel. När man tömmer ett 5 liters kärl, får man ut ca 3 liter ur kärlet. Resten måste man skölja ur kärlet. Vid påfyllningen av sprutan ger Suvitie följande råd: Cirkulationen bör vara på hela tiden i sprutan när spårämnesgödseln suges i tanken och när detta finns i tanken.

Som ett tungt medel försöker det sjunka ned på tankens botten. − Och efter besprutningen bör sprutan med alla sina rör sköljas genast. Man får inte i något fall lämna spårämnesgödseln i sprutan över natten.

I fortsättningen påpekar Suvi-

tie rätt taimning av besprutningen Det kan vara förnuftigt att dela gödslingen i två delar. − Växterna behöver spårämnen redan i början av tillväxtskedet och en del kunde ges i samband med den första växtskyddsbekämpningen. När den andra delen av spårämnesgödslingen ges senare i samband med sjukdomsbekämpningen, har brodden en större bladmassa att ta emot näringsämnena. Näringslösningen sugs snabbt upp via bladen och besprutningens tålighet mot regn är god.

I Danmark har man även erfarenheter av att Multiple förbättrar höstsädens övervintring.

Detta tänker även Suvitie försöka på sina höstsädesskiften.

SLUTRESULTAT När detta skrives ca en månad före tröskningen rörde sig vår-

VÄXTERNA BEHÖVER SPÅRÄMNEN REDAN I BÖRJAN AV TILLVÄXTSKEDET.

1

vetets skördeuppskattning kring 6 ton. Suvitie antar att spårämnesbesprutningen har sin andel i skördenivån.

När användningsmängden är 1 liter/ha får växterna en märkbar del av de spårämnen som de behöver från näringslösningen och preparatkostnaden är ca 15 euro/ha. Bladgödslingen hindrar bristsymptomen snabbt.

Skördeökningen behöver inte ens vara märkbar med ögonen, när den redan täcker kostnaderna. Spridningen sker i samband med den övriga växtskyddsbesprutningen. Med spårämnesgödslingen säkrar man att skörden inte blir låg på grund av någon näringsbrist. − Lantbrukets kostnader finns i maskinhallen, och inte i växtskyddet eller gödslingen. Då det gäller dessa har man inte råd att pruta, säger Suvitie.

1) − Axet är som en knackkorv, konstaterar från Zebra-vårvetegrödan Erkki Suvitie (t.h.) och Antti Saarelainen och Kari Mylen (t.v.) från Loimaan K-Maatalous.

2) De kantområden som fått Multiple-blandning skiljde sig märkbart.

2

Överraskning i Tyrnävä Jani Fyrsten i Tyrnävä odlar spannmål och potatis. Han sådde korn den 17.5 på ett skifte nära gården och gödslade med Y-4-gödsel 450 kg/ha. En månad senare sprutade han grödan med en blandning bestående av Express bekämpningsmedel för ogräs, Multiple, bladspårämnesgödsel samt fästmedel. På ett skifte med grov mojord räckte tanken endast till ett varv runt kanterna och åkerns mitt blev utan.

Följande gång körde Fyrsten in i grödan sista dagen i juni. På åkern möttes han av en överraskning: De kantområden som fått Multipleblandning var upp till 15 centimeter längre och märkbart bredbladigt. Besprutningsgränsen skiljde sig märkbart på hela skiftet. − På spannmålen märktes inte på våren några bristsymptom. Naturligtvis kan man inte på basen av ett års erfarenheter se hela sanningen, men med rätt stor säkerhet, sprutar jag hela spannmålsarealen med detta ämne i nästa år.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 27

K-LANTBRUK

I dagens odling uppvisar de nya Roundup-preparaten klara fördelar när man jämför dem med traditionella glyfosater. Skillnaderna märktes tydligt i en undersökning.

NYA GLYFOSATER KLÅR GAMLA

1

ville man ta reda på hur effektiva glyfosatpreparat ur olika generationer är vid bekämpning UTGÅNGSLÄGE i svåra förhållanden.

– I fjol tog en del av våra försök fasta på svåra förhållanden där bredverkande ogräsmedel måste verka, med beaktande av dagens effektivitetskrav på odlingsarbetet, tidsramar och kostnadstryck, berättar Andreas Johansson som är produktchef vid Monsanto.

Dagens bekämpningsförhållanden är långt ifrån dem som rådde när Monsanto ursprungligen utvecklade glyfosat för mer än 30 år sedan.

– Vi har sedan dess utvecklat Roundup-preparaten för att de ska ha större och pålitligare effekt mot ogräs än de ursprungliga glyfosaterna, som baserade sig på en äldre tekSLUTRESULTAT nik där etoxylerad talgamin används.

PÅ MONSANTO

NYARE vätskeformiga och torra Roundup-preparaten med en hög halt av aktiv substans, t.ex. Roundup Max, visade sig vara avgjort bättre än de äldre. De nyare var effektivare och mera snabbverkande, men tryggare och angenämare att använda.

I normala förhållanden – inget regn efter spridningen – hade alla preparat nästan full effekt. När det regnade 30 minuter efter spridningen var det bara Roundup med en ny patenterad tillsats som bibehöll en bekämpningseffekt på mer än 90 %. De gamla glyfosatpreparatens effekt sjönk däremot till 75– 80 procent.

3

2

GLYFOSATPREPARATEN

användes jämsides i försök som efterliknade besvärliga bekämpningsförhållanTOIMENPITEET ÅTGÄRDER den: regn strax efter besprutning; kort intervall före sådd; hett, svalt eller torrt; hårt vatten.

Med hårt vatten menas vatten som innehåller jonerna Ca2+ och Mg2+ i stora mängder. Vattnets kom ihåg att hårdhet uttrycks vanligen gealdrig läsa anvisningarna nom enheterna ppm eller odH. på emballaget Gränsen för hårt vatten är 300före användningen.

500 ppm (eller 41-70 odH).

DE

I heta och torra bekämpningsförhållanden var de gamla glyfosaternas effekt 20 % sämre än nya Roundup. Samma resultat nåddes också med hårt vatten. Parallella jämförelser med 195 ogräsarter visade att det nya medlets långtidseffekter är 10 % bättre i fråga om de besvärligaste fleråriga ogräsen. Snabbare verkan konstaterades särskilt när det gäller ettåriga ogräs.

– Bevisen är mycket övertygande. Roundup Max fungerar helt enkelt mycket bättre än de gamla glyfosaterna i dagens krävande bekämpningsförhållanden, säger Johansson.

Det viktigaste är förstås att fördelarna framträder i den praktiska odlingen.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 29

LIVSMEDEL

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN

Det finska vetets segertåg har bara börjat. Växtförädlingen bör inriktas mera på den närmaste tidens behov än på klimatförändringen. Vårsorter av råg behövs! De unga jordbrukarna i Finland är oslagbara. Direktör Pekka Mäki-Reinikka vid Fazer Mylly vet vad han talar om.

”FINSKT VETE HAR EN LYSANDE FRAMTID”

Rågrostbrödet är den Fazerprodukt som ligger Pekka Mäki-Reinikka allra närmast om hjärtat.

Den är kontentan av tiotals år av arbete och produktutveckling: ett ljust och saftigt bröd med rågens alla goda egenskaper.

30 • ÅKER BIRKA • 4/2009

kvarn finns nära Lahtis. I fjol malde Fazer Mylly 165 000 ton vete och råg.

Produktionen går främst i form av mjölblandningar till den egna koncernen och till andra bagerier i Finland, och en del exporteras. Klivet upp till första plats i Finland har varit möjligt tack vare specialisering, förståelse för kundernas behov och leveranssäkerhet, betonar MäkiReinikka.

– Fackmännen i bageribranschen är en väldigt kräsen målgrupp. Mjölkvaliteten är väldigt viktig, och en hög kvalitet är inte möjlig utan bra spannmål, konstaterar Mäki-Reinikka.

– Det är fint att särskilt de yngre jordbrukarna har börjat intressera sig för hurdana spannmålsegenskaper vi mjölnare och bagare vill ha. När jordbrukarna satsar på att odla utgående från användningsändamålet producerar de specialprodukter som har åtgång och ger ett bättre pris.

Mäki-Reinikka berömmer också spannmålsförädlarna i Finland, särskilt dem som var aktiva på 80-talet. Då påstod jordbruksforskarna att veteodlingen i Finland stod inför sin undergång om frihandel införs.

– Förädlarna på 80-talet började verkligen satsa på att ute i världen hitta vetesorter som skulle kunna passa i Finland och utvecklade sedan dem. Den nya förädlargenerationen har i sin tur börjat förstå förhållandet mellan proteinkvalitet och mjölets bakningskvalitet, alltså glutenkvaliteten.

– Också falltalets stabilitet är viktigt. Någon vetesort kan ha en halt av protein som inte är bra.

Särskilt Zebra förefaller vara en ny vetesort med god proteinkvalitet, säger Mäki-Reinikka.

FINLANDS STÖRSTA

FINSK SPANNMÅ l klarar sig tack vare sin kvalitet. Under två år på 2000-talet har det sålts stora mängder vete till Mellaneuropa utan något tilläggsstöd. När

det var översvämningar i Mellaneuropa var sommaren i Finland torr och vetets genomsnittliga proteinhalt hög. Mäki-Reinikka sitter i styrelsen för den europeiska mjölnarföreningen.

– Det året skröt jag vid ett möte att spannmålsskörden i Finland var av god kvalitet. Senare köptes det 60 000 ton finskt vete av bästa kvalitet till Mellaneuropa. Vi blev sedan själva tvungna att importera några båtlaster. Finlands genomsnittliga kvalitetsnivå är bättre än den mellaneuropeiska. Där har kvaliteten närmast försvagats eftersom stora skördar är målet och gödslingen är begränsad. Proteinhalterna blir låga.

Mellaneuropa importerar fortfarande mycket vete från USA just för kvalitetens skull. Vid import betalas premier till många mellanhänder, det gör varan betydligt dyrare än den finska spannmålen.

– Någon är på riktigt redo att betala för kvalitetsvara. Jag tror att det finska vetets segertåg bara har börjat. är en av orsakerna till vetets framgångar att man i Finland förstod i tid att satsa på vårsorter. Det borde man göra också inom rågodlingen.

– I Finland är rågen alltjämt en stor utmaning. Det är synd, eftersom rågbrödet upplevs som genuint finskt. Varför har det inte utvecklats vårrågsorter för Finland och dagens odling?

Mäki-Reinikka tycker att förädlingen nu stirrar lite för mycket på klimatförändringen. Sorturvalet borde kunna utvecklas också på medellång sikt.

Falltalet är den egenskap hos rågen som är viktigast för mjölnarna och bagarna, men hektolitervikten har också sin betydelse.

– Den nya vårrågen Rogo verkar vara bra, jag väntar ivrigt på den.

Finland är föregångare inom forskningen kring rågens hälsoeffekter. Redan på 90-talet klarla-

ENLIGT MÄKI-REINIKKA

des det var i rågkärnan de hälsosammaste komponenterna finns.

Problemet var hur kärnorna skulle processeras.

– Vår forskningsdirektör Risto Viskari och vår produktionsdirektör Kyösti Koho kom en gång in i mitt rum med en provburk, båda pudrade av mjöl från topp till tå. De trodde att de äntligen hade kommit på den tekniska lösningen. Proverna skickades till labbet.

Det var ett fint ögonblick när analysresultaten kom.

Fazer lanserade sin Rågtoast, som numera kallas Rågrostbröd, på marknaden 2005. Alla rågens goda egenskaper hade inympats i ett ljust och saftigt bröd. År 2006 valdes det som första bröd till Årets stjärnprodukt i Finland.

Intervjun med Pekka Mäki-Reinikka är nummer 19 i Åker Birkas serie Livsmedel.

alltså. Fazer Mylly köper inhemsk spannmål om kvaliteten är tillräckligt bra.

– Finns det inte inhemsk vara av en kvalitet som passar användningsändamålet så måste vi köpa utländsk.

I början av 90-talet höll MäkiReinikka ett anförande vid en tillställning för jordbrukare. Då ställdes det krav på att inhemsk produktion skulle gynnas.

– Jag sade att det finns en inhemsk kalsongfabrik i Finland.

Upp med handen, alla som har på sig kalsonger av märket Black Horse! Ungefär en tredjedel av händerna räcktes upp. När jag sedan tillade att nu blir det kontroll skrattades det gott. Men budskapet är att konsumenterna beter sig oändligt rationellt. Det har de finländska jordbrukare som är banbrytare redan insett.

KVALITETEN AVGÖR

t e x t a nne p e nt t i l ä , f oto a nt t i v e t t e nr a nta

ZEBRA ÄR ÅRETS MEST ODLADE VÅRVETESORT: 47 549 HA OCH 23,61 % AV VÅRVETEAREALE (JSM, informationstjänstcentralen)

4/2009 • ÅKER BIRKA • 31

Mika Kuusisto ville ha en lämpligt effektiv tröska, och Claas:s nya Averomodell lämpade sig utmärkt.

32 • ÅKER BIRKA • 4/2009

AVERO OCH AVERO OCH TERRA TRAC TERRA TRAC Claas-tröska 22xxClaas-tröska Båda nyheterna tröskar på de österbottniska slätterna.

Nya modell Avero är hos Mika Kuusisto i Laihia och Lexion gummilarvbandet hos Lauri Hantula i Seinäjoki.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 33

1 DET HĂ„R Ă„R GĂ…RDENS sjunde Claas-trĂśska, berättar Mika Kuusistos svärfar Juhani Lahtinen. − Ă…r 1963 SPF, sedan Matador, Gigant, Mercator, Dominator och ĂĽr -90 bytte jag till en stĂśrre Dominator 58. TrĂśskorna har varit hĂĽllbara.

Mika och Marja Kuusisto har odlat gĂĽrden i ett tiotal ĂĽr. Mika smĂĽler när redaktĂśren konstaterar att det tydligen inte kommit nĂĽgot annat märke pĂĽ frĂĽga pĂĽ den här gĂĽrden. − Om den här även hĂĽller ett par tiotal ĂĽr utan nĂĽgra stĂśrre remonter som även den fĂśregĂĽende, sĂĽ verkar det bra. Jag var redan mogen fĂśr ett trĂśskbyte, men frĂĽn bĂśrjan var det meningen att trĂśska den här hĂśsten ännu med den gamla. MĂĽlet var att

1

Hotti - Naturlig uppvärmningspellet

HOTTI-UPPVÄRMNINGSPELLET Versowood tar till vara allting av det fällda trädet, intill sista stickan.

HOTTI-pellet tillverkas av inhemsk, fĂśrnybar rĂĽvara.

Användningen av HOTTI-pellet är prydlig, effektiv och miljÜvänlig - ekologiskt hüllbart alternativ fÜr uppvärmning av süväl stÜrre som mindre utrymmen. t MÊUU BUU MBHSB t GÚSTULMBTTJHU WÊSNFWÊSEF t FOFSHJ DB L8I LH TÊDL L8I LH

7FSTPXPPE ĂŠS EFO TUĂšSTUB QSJWBUB USĂŠGĂšSĂŠEMBSFO J 'JOMBOE 7ĂŒS PNTĂŠUUOJOH ĂšWFSTLSJEFS NJMKPOFS FVSP PDI WJ FYQPSUFSBS UJMM ĂšWFS MĂŠOEFS ,PODFSOFO TZTTFMTĂŠUUFS DB QFSTPOFS 7FSTPXPPE UJMMWFSLBS GĂšSVUPN TĂŒHWBSPS PMJLB WJEBSFGĂšSĂŠEMJOHBS BW EFN IZWMBEF PDI JNQSFHOFSBEF QSPEVLUFS MJNUSĂŠQSPEVLUFS PDI LPOTUSVLUJPOFS UFMFGPO PDI FMTUPMQBS VQQWĂŠSNOJOHTQFMMFU USĂŠGĂšSQBDLOJOHBS USĂŠCSPBS PDI CVMMFSTUBLFU 7ĂŒS QFMMFUGBCSJL mOOT J 7JFSVNĂŠLJ PDI EFTT QSPEVLUJPOTLBQBDJUFU ĂŠS DB UPO USĂŠQFMMFU QFS ĂŒS

K-LANTBRUK

1) Juhani Lahtinen har erfarenheter av Claas-trĂśskorna.

2) Averos effekt räcker, fastän trÜskningsarealen skulle växa.

hĂśja trĂśskeekten. − Tucano verkade alltfĂśr stor fĂśr vĂĽra behov, men jag blev intresserad när jag hĂśrde om Avero. Vi ďŹ ck tillfälle att besĂśka Ă…bo hamn när de fĂśrsta Avero-trĂśskorna kom till Finland. Den har 14 fots bord, dĂĽ den gamla hade 12 fots. Konstruktionen med dubbla cylindrar ger även en extra eekt.

Nu har vi tillräcklig trÜskeekt, fast det även i framtiden skulle bli mÜjligt att utÜka trÜskningsarealen.

ANGENĂ„M ATT KĂ–RA Kuusisto tyckte även om Averos hytt, och den har även infriat fĂśrväntningarna i praktiken. − Hytten är beträande bekvämligheten i en helt annan klass än den gamla. BullernivĂĽn är mycket lägre, det ďŹ nns luftkonditionering och värmeaggregat. Det kan en del hĂśstar ďŹ nnas behov av värme i hytten, om trĂśskningen drar sent ut pĂĽ tiden. Man har god sikt till bordet och skärapparaten och returgodset syns via en belyst lucka.

2

Noggrannare produktuppgifter www.biofarm.ďŹ

Behov av vitaminkomplemet!

Nu är d e t tid fÜr ny ch spannmül o s n re ta s ä M E-vitamin!

MĂ„STARENS SPECIALFODER

25 KG

Ur hÜgklassiga Mästarens vitamin alla behÜvliga vitamin fÜr djuren.

MĂ„STARENS E-VITAMINPELLETS 20 KG t JOOFI TFMFO t GĂšS BMMB IVTEKVS t LH TĂŠDL LH T QBMM

MĂ„STARENS E-VITAMINLĂ–SNING t JOOFI TFMFO t GĂšS BMMB IVTEKVS t - - MĂ„STARENS PROPPI 10 KG Obs 1SPQZMFOHMZLPM H M t QSPQZMFOHMZLPMQSFQBSBU GĂšS LPS IĂšHQSPEVDFSBOEF LPS DB FO WFDLB GĂšSF LBMWOJOH PDI WFDLPS FGUFS LBMWOJOH t LBO GĂŒT PDLTĂŒ J PDI LH LĂŠSM

MĂ„STARENS ENERGISCHNIZEL 25 KG t NĂŒOHTJEJHU PDI TNBLMJHU t JOOFIĂŒMMFS SJLMJHU NFE FOFSHJ TBNU WJLUJHBTUF WJUBNJOFS

K-LANTBRUK

GĂĽrden har 95 hektar odlat, av vilket denna sommar är 22 ha i rybs, â€?blomsterĂĽkerâ€? 7 ha och resten maltkorn. Kuusisto och Lahtinen hade trĂśskat ca 20 hektar när detta skrivs. −Joystick-styrningen kändes i bĂśrjan litet främmande, men nog blev man ganska fort van vid denna. − Det är ännu frĂĽga om inkĂśrning och inlärning. Nog är ju den här annorlunda att kĂśra, fĂśr den gamla var en trĂśska med växellĂĽda och den här har hydrostatisk transmission. Den är lättare och snabbare i vändtegarna, när man inte behĂśver använda kopplingen, och den startar mjukt, berättar männen.

Männen räknar med en trĂśskningseekt frĂĽn en till tvĂĽ hektar per timme, beroende pĂĽ skifte och växtlighet. − I styrenhetens display ďŹ nns en balk fĂśr Ăśvervakningen av trĂśskningsfĂśrlusterna. Den är bra, ty i dĂĽliga fĂśrhĂĽllanden kan man kĂśra fĂśr hĂĽrt, eller i goda fĂśrhĂĽllanden alltfĂśr sakta, pĂĽpekar Kuusisto.

Kuusistos Avero är basutrustad, endast däcken är stÜrre, 800millis.

3

Nu kvalitetsfoder till NETTOPRIS!

Früga aren foderfÜrsälj erd fÜ om andra Ügh laktiga och ro g klassiga K-A foder!

K-AGRO NĂ–TFODER

K-AGRO SVINFODER

TR-TALOUS

PT Viljaton

FÜrdelaktigt, müngsidigt, effektivt allfoder som basfoder fÜr hela besättningen

Sü gott som spannmülsfritt halvkoncentrat med lüg stärkelsehal

t Rikligt med ND-ďŹ brer, begränsat stärkelseinnehĂĽll t EnerginivĂĽ 1,06 fe/kg ts

t Dü den egna spannmülen räcker till - är spannmülsfritt halvkoncentrat rätt val t Energinivü 1,05 fe/kg ts

KALVFODER Kalvens fĂśrsta kraftfoder t Optimerat stärkelse- och ďŹ berinnehĂĽll t EnerginivĂĽ 1,06 fe/kg ts

GRISFODER t Energi - 1,04 FE/kg - stärkelse frün smakligt vete, lätt smältande vegetab. fett som tillägg -> mindre växtolja t Smaklighet - vaniljarom och drank inkluderade * BOLIFORŽ syrablandning

ALLFODER 1 FÖR SVIN t FÜr svin i viktklassen 20-50 kg t Rikligt med smakligt och energirikt vete t Syrapreparat som främjar matsmältningen - samma fungerande syra som i grisfodret t Energinivü 1,02 fe/kg ts

SVINKONCENTRAT t Kombikoncentrat fĂśr suggor och slutgĂśdning av slaktsvin t )ĂšH QSPUFJOIBMU 4SQ H LH t &OFSHJOJWĂŒ '& LH

K-LANTBRUK

NY TEKNIK I NY STORLEKSKLASS Claas Avero 240 APS, som presenterades i augusti placerar sig mellan Dominator HS och Tucano 320. Den hämtar med sig ny teknik till en effektklass där denna inte tidigare funnits att tillgå.

Averos teknik i korthet: • Nytt skärbort, samma bordsmodell som på Lexion/Tucanomodellerna. Vikbart bord finns även att få.

• Nytt tröskcylindersystem, tröskningseffekten ökar med 20 %.

• Tröskan har två separata slagskor – en större under slagskon.

• Långa, förnyade och aggresiva 390 cm långa effektskakare.

• Löstagbart återföringsplan.

• Kontroll av returmaterialet i hytten.

• Stor 56 hl:s spannmålstank • Snabb tömning tack vare ett grovt tömningsrör.

• Effekthack tillverkad av Claas.

• Visstall-hytt, tyst arbetsomgivning. Ypperlig sikt från hytten • Claas CIS informations- och uppföljningssystem.

• Stora hjul fram och bak som standard.

• Luftkonditionering, med separat svallåda.

• Riklig standardutrustning, bl.a. förlustindikator, sits för hjälpkarl.

• Riklig ljusutrustning, speciellt bekväm Comfort sits, CD-radio.

• Gott urval av extra utrustning.

1) Vid körning med Terra Trac förekommer inte för gummihjul typiska gungningar och liknande. Larvbandsboggien går litet smalare än bakhjulen.

2) Averos alla manöverorgan är bra placerade och man ser bra till bordet från hytten.

2 GODA ERFARENHETER AV GUMMILARVBANDET

1

Inte behövs det i våra förhållanden larvband på tröskan, kan någon först tänka. Skördetröskans larvbandsutrustning har man vanligen kombinerat med tröskningen av ris. I Finland har det dock förekommit höstar då larvbandsutrustningen mycket väl skulle behövts. – man vet till och med att man byggt hydrauliska dragsystem på tröskornas bakhjul.

När Seinäjokibon Lauri Hantula såg den första videosnutten av Claas Terra Trac larvbanden, visste han direkt att där är gårdens kommande tröskutrustning.

Man har ofta upplevt våta höstar i södra Österbotten. Tillpackningen av marken brukar lämna sina spår i skördenivån. Med Terra Trac-utrustningen blir yttrycket vid ca 0,5 kilo per kva4/2009 • ÅKER BIRKA • 37

2

3

KÖRNINGEN PÅ LANDSVÄG ÄR SOM OM MAN SKULLE KÖRA TÅG.

38 • ÅKER BIRKA • 4/2009

dratcentimeter. Stövelmannen har redan problem, när en larvbandsutrustad Claas ännu tar sig fram utan problem. − Med en larvbandsutrustad skördetröska behöver man inte pruta på bekvämligheten det minsta. Saken är tvärtom. Gungandet vid groparna försvinner helt. Körningen på landsväg är som om man skulle köra tåg, beskriver Hantula.

Terra Trac har torsionsfjädring, som är dämpad med gummidynor. En tröska försedd med larvband ryms bra i trafikens olika lösningar. Det är annat än med en tröska som är försedd med breda däck, vilket mången odlare i kyrkbyns närhet mycket bra känner till. Väghastigheten är alldeles densamma som med gummidäck. Och gummilarvbandet exploderar inte, vilket däcket mycket väl kan göra.

Enligt Hantula har den nya Claas Lexion 570 försedd med Terra trac-utrustning mycket väl motsvarat förväntningarna. − Det blev ingen våt höst denna gång, men en sådan kommer säkert ännu. Köregenskaperna är betydligt bättre än med luftgummidäck.

Hantula måste ta sig in via Seinäjoki centrum för att komma till vissa skiften. Med bandutrustningen lyckas detta utan problem, vilket inte alltid var fallet med gummidäcken.

PRECISIONSODLING Hantula önskade för övrigt den senaste utrustningen på sin tröska. Ett GPS-system utökat med en stödstation lokaliserar noggrant tröskan. En skördenivåmätning synkroniserad med detta ger uppgifter med tanke på kommande års sådd och gödsling. − Det har aldrig varit någon nackdel att utnyttja teknikens bästa vinningar. Man bör hålla sig up to date, annars kan man bli efter.

Cebis-övervakningssystemets display erbjuder många uppgifter. Den visade på skiftet en 7,4 kilometers körhastighet per timme, varvid den tillfälliga tröskeffekten var 3,8 hektar per timme. Ifrågavarande skiftes skördenivån var 6 ton per hektar, tröskningsfukthalten är 15,3 procent och hektolitervikten 62 kilo.

Cebis-systemet samlar uppgif-

UNDERSĂ–KT TERRA TRAC DET ENGELSKA CranďŹ eld universitetet har undersĂśkt Terra Trac-systemet. Enligt undersĂśkningen är Terra Tracs fĂśrdelar helt tydliga. Ett lĂĽgt yttryck minskar markens tillpackning. TrĂśskviktens fĂśrdelning med hjälp av larvbanden pĂĽ ett stort omrĂĽde avlägsnar bäst problem fĂśrorsakade av stora axeltryck. Det är inte mĂśjligt att komma till motsvarande resultat inte ens med stora luftgummidäck.

Inhemsk TUHTI släpvagn fÜr universalanvändning TUHTI WS 120 D2 DUMPERVAGN Flak av äkta Hardox - bättre akkonstruktion: bottenplüt 6 mm och balkar 4 mm av slitstül

t Vikt med 500/50-17ELS däck 2750kg t BärfÜrmüga 12.000 kg t 2-hjulsbromsar

TUHTI WS 140

t BärfÜrmüga 14.000 kg t Volym med spannmülsbalkar 14,9 m3 a Ö v r ig r ll e e d o m

TUHTI WS 170 4

ter om alla skeden i trÜskningen, även Üvervakningen av motorn medräknad. Det är lätt att avläsa den stora displayen. Vid felsituationer ger en varningssummer tecken, och i displayen kommer ett textmeddelande som berättar mera om problemet.

Inställningarna fÜr de olika sädslagen gÜrs direkt frün hyttens tangentbord. Inställningarna kan granskas i enlighet med fÜrhüllandena. Auto Contour, som är kopplat till Cebis-Üvervakningssystemet reglerar stubbhÜjden i enlighet med ükerns yta.

APS-cylindersystemet är effektivt enligt Hantula. Inställningen av slagskon är hydraulisk. Hydraulikens tryckbegränsningsventil hindrar stockningar.

Den minskar även skador, om det kommer ett främmande fÜremül in pü slagskon. Skakarna har ersatts med en cylinderliknande avskiljningstrumma, som är 4,2 meter lüng. Trummornas diameter är 445 millimeter. t e xt anne pent t i l ä o ch j u s s i kn uuttila, foton antti vettenranta och jussi knuuttila.

2) Hantula har enbart positivt att säga om Claas Lexions Terra Trac-gummilarvbandsutrustning.

KÜregenskapen är ypperlig.

t BärfÜrmüga 17.000 kg

t 84 t Volym med spannmĂĽls 4 3 8

t balkar 17,8 m

4 8 t 2-hjulsbromsar, dragbomsfjädring t

Extra utrustning: TUHTI-gĂĽngjärnsbalkar t ½QQOBT ĂŒS TJEBO CFIĂŠOEJHU BUU MBTUB

TUHTI-foderutsrustning t 'ĂšS 84 84 NPEFMMFS

TUHTI-rundbalsstativ (pĂĽ bilden) t )ĂŒMMCBS LPOTUSVLUJPO USZHH USBOTQPSU

3) Lexions gummilarvband är fÜrsett med torsionfjädring. En gummidyna dämpar rÜrelserna.

4) Hantulas Lexion är fÜrsedd med automatstyrning baserad pü GPS-systemet, samt naturligtvis automatisk stubbhÜjdsinställning.

Krossar fĂśr trädor samt fĂśr putsning av väg- och dikesrenar MASCHIO GIRAFFA 210 SE EVOLUTION t "SCFUTCSFEE DN t 3ĂŠDLWJEE N t 4ĂŠLFSU GVOHFSBOEF VUMĂšTOJOH t 4LĂŠSFOIFU NFE nZUMĂŠHF t 5BDL WBSF TLPWFMCFUU PDI ĂšQQOJOHTCBS CBLMVDLB FUU CSB LSPTTOJOHTSFTVMUBU PDLTĂŒ J WĂŠYMBOEF GĂšSIĂŒMMBOEFO

www.k-maatalous.ďŹ

K-LANTBRUK

JORDBEAR2 BETNING 3 x metod = Bra såbädd De flesta jordbearbetningsmaskintillverkare har på den senaste tiden kommit ut med intressanta nyheter på den finländska marknaden.

Man har tänkt litet längre då det gäller bearbetningen av marken: det är jordbearbetning i högsta potens.

Vid Odlingsdagens arbetsdemonstration presenterades 4 meters Karat 9 –kultivator, vars effektbehov är 150-200 hk.

Denna drogs av MF-modellernas flaggskepp 8690..

40 • ÅKER BIRKA •4/2009

Harvens och plogens ersättare

1

Lemken Karat-kultivator

är en gåsfotskultivator, men des användningsområde är synnerligen brett. Den lämpar sig på våren för såbäddsbearbetning och efter tröskningen för grund stubbearbetning. Med denna kommer man till ett djup på 25 centimeter, vilket krävs vid bearbetning av höstsädesfält. Höstsäden kräver vattenutrymme. Karat ersätter således såväl harv som plog.

Avståndet mellan betten är 28 cm och pinnarna finns på tre axlar. Betten fås med korta spetsar, varvid spetsen bearbetar till samma nivå som sidobetten. En lång spets tränger däremot bättre in i marken, vilket behövs vid en djup bearbetning. Vid djupbearbetningen är det även möjligt att navända smala spetsbett. Bytet av betten underlättas av bettpaketens snabbkoppling vilket fås som extra utrustning. Till bettpaketet hör spets och sidobett, vilka lösgöres snabbt från bettramen med hjälp av en kil.

Pinnarna har fjäderutlösare för att skydda konstruktionen vid körning mot sten. Dessutom har varje pinne en brytbult. Efter gåsfotsbillarna finns tallrikar som jämnar ut åsarna efter billarna. Bakom finns en packare vars främre vält krossar kokor och den bakre välten packar till såbädden.

Vårsädsstubben fås med en körning i lämpligt såskick för sådd av höstsäd.

Lemken Karat är bogserad börjande från 4 meters arbetsbredd. Draganordningen fästes i dragarmarna.

Kultivatorns bakre del vilar under bearbetningen på den tvådelade välten och i framhörnen finns stora stödhjul.

Arbetsdjupet fås mycket noggrant inställt, även vid 5 cm:s såbäddsbearbetning.

Med Karat kan vikten hydrauliskt överföras till traktorns bakaxel exempelvis för att förbättra dragförmågan, och tvärtom.

Om dragcylinderns tryck inställs på 150 bar, överförs till traktorns bakaxel en extra vikt på 1500-2000 kilo. Lemken har haft en liknande cylinder i användning redan tidigare på den delburna Tansanit-plogen. I Karat förenas det hydraulburna bearbetningsredskapets och den bogserade maskinens goda egenskaper.

LEMKEN KARAT

4/2009 • ÅKER BIRKA • 41

NOKKA LYFTER DET DEN LOVAR!

Färdiga NOKKA lastar- och vagnpaket frĂĽn entreprenad till energivedkĂśrning eller skräddarsydda fĂśr dina behov! t +ĂŠNO PDI TUBSL MZGULSBGU GĂšS IFMB NPEFMMTFSJFO QĂŒ IFMB SĂšSFMTFCBnan med vidvinkelled. t Hydraulslangarna är väl skyddade i bomlederna t 7FOUJMCPSE GSĂŒO NFLBOJTL nFSTQBLTNBOĂšWSFSJOH UJMM QJMPUTUZSOJOH t -ĂŒHB BSCFUTUSZDL CBS

VAMA VĂ„GSLADDAR

NOKKA 25L + MV751 LASTARVAGNPAKET t 'ĂšSNĂŒOMJH MJUFO KĂŠUUF NFE OZ UPOT TLPHTWBHO

NOKKA 3367He + MV851 LASTARVAGNPAKET t 4UBSL NPEFMM NFE IZESBVMJTLU VUTLKVU 0O 0GG FMWFOUJMCPSE NFE UWĂŒ TQBLBS

NOKKA 3668 + MV952K LASTARVAGNPAKET t 4UBSL MBTUBSNPEFMM GĂšS LSĂŠWBOEF WJSLFTUSBOTQPSU JOPN KPSE PDI TLPHTCSVL t )ZESBVMJTLU QJMPUTUZSU )3 WFOUJMCPSE

NOKKA 4372HR + MV1002K LASTARVAGNPAKET t 7ĂŠMVUSVTUBE FSHPOPNJTL NPEFMM GĂšS NĂŒOHTJEJHU PDI LSĂŠWBOEF CSVL t )ZESBVMJTLU QJMPUTUZSU )3 WFOUJMCPSE

Vama vägsladden är en mĂĽngsidig universalmaskin fĂśr vägunderhĂĽll t 'ĂšSEFMBLUJHU BMUFSOBUJW GĂšS TPNNBSVOEFSIĂŒMM BW HSVTWĂŠHBS PDI BWMĂŠHTOBOEF BW JTTLPSQB QĂŒ WJOUFSO t Användning antingen separat eller ihop med schaktblad t ,SĂŠWFS JOHB UJMMĂŠHHTGĂŠTUFO J USBLUPSO t 5WĂŒ BSCFUTCSFEEFS PDI N

Vama 300/JH2 schaktblad t hydr. vändning av ram och blad t bĂśjt bett i rätt läge - roterar TOĂšO QĂŒ WJOUFSO PDI TLĂŠS JO J KPSEFO QĂŒ TPNNBSFO

e! dand u j b r E

,0 5 9 . ) .

2 (inkl. mvs . kostn

+ lev.

e! dand u j b r E

Vama 210 / K schaktblad t Arbetsbredd 2100 mm t Mekanisk vändning av ram och blad t w(ĂŒSETLBSMTNPEFMMw GĂšS MĂŠUUBSF USBLUPSFS 7BNBT ĂšWSJHB BSCFUTNBTLJOFS GĂšS FOUSFQSFOBE PNSĂŒEFTQMPHBS MFEQMPHBS IZWFMCFUU ĂšWSJHB TOĂšNBTLJOFS TBOEBSF CPSTUBS PDI GSPOUMBTUBSTLPQPS

8(in9kl. 0mvs,-.n) . kost

+ lev.

Erbjudanden gäller till slutet av september 2009.

K-LANTBRUK

2

Jämnar ut såförhållandena Potila Halmharv OH 800 jordarna på stubbtäckta åkrar mycket ojämnt. Under ett tjockt lager med halm- och agnar är marken våt, ja till och med frusen, och bredvid kan marken vara helt torr. Potila halmharven är utvecklad speciellt för direktsåddens behov. Den jämnar ut halm och växtrester på åkerns yta och ger goda möjligheter för sådd eller såbäddsbearbetning. Inblandningen av mull i halmen gynnar förmultningen. Åkern kan harvas med halmharv både höst och vår.

Erkki Haavisto i Reso prövade Potila OH 800-halmharven på våren och överraskades: den fungerade bättre än väntat, spred halm och agnar och åstadkom därtill ett tunt finare lager, för täckning av utsädet. Marken var inte tillslammad efter vintern och de var lätta att bearbeta.

Från början var Haavistos tanke PÅ VÅREN TORKAR

att bege sig ut på åkern en köldmorgon efter det att snön smultit. Denna vår blev det inte sådant före. Man måste skjuta fram inledningen av bearbetningen tills åkern bar traktorn. − Med halmharven blev åkern litet svart på ytan och marken började bli varm. Detta försnabbade inledningen av såningsarbetet och jämnade ut åkerns fuktförhållanden. Jag sådde största delen av åkrarna utan någon annan bearbetning.

Halmharven klarade bra halmhögarna som tröskan lämnat efter sig, utan att stocka sig.

Haavisto harvade tvärsöver i förhållande till tröskningsriktningen. Harvens bredd är åtta meter, den är bogserad och vikbar. Som dragare räcker en 100-hästkrafters traktor. Haavisto har funderat att använda halmharven redan på hösten.

− Halmharven är mycket välgjord. Halmen får man nog spriden med tröskans agnspridare, men halmharven åstadkommer mera: en såbädd med grynstruktur.

Med halmharven kan man köra på två sätt: endera med tanke på att sprida halmen längs ytan, eller djupare så, att pinnarna bearbetar marken i någon mån.

Om åkern inte behövs för att fylla växttäckeskravet. Halmharvens funktion baserar sig på de fjädrande pinnarnas vibration.

Körhastigheten bör helst hållas vid 12-16 km/h.

Modellerna finns som 6- och 8-meters harvar. Axelavståndet är 450 mm och höjden 640 mm från pinnspetsen till axeln. Detta ger harven stor öppenhet. Harven har automatisk låsning av sidosektionerna och hydraulisk reglering av arbetsdjupet.

Med halmharven jämnade man på våren ut halmen och åkerns yta söndrades på Erkki Haavistos gård.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 43

3

2

1) Till SubTilleralvluckraren har kopplats MultiSeeder-småfrösåningsenheten och gödselmatningsenheten EPS 4101.

2) Torsten Bergström presenterade skillnaderna mellan rybs som såtts enligt Tillseeding och traditionell metod.

44 • ÅKER BIRKA •4/2009

1

Tillväxtutrymme för rybsens rötter He-Va SubTiller och Combi Seeder DEN DANSKA He-Van Tillseeding-rybssåningsmetoden har ursprungligen utvecklats i England. Under de senaste åren har metoden provats i de Baltiska länderna med god framgång, och i år anlades ett såmetodsförsök på K-lantbruks försöksgård. – Fastän Rautakeskos produktchef, Torsten Bergström, som ansvarar för He-Vas bearbetningsmaskiner, till en början förhöll sig tvivlande till metoden. − I början på sommaren verkade hela försöksarealen vara rätt dålig, men skillnaderna började komma fram när rybsens tillväxt började komma igång. Nog verkar den nu vara rätt övertygande, småler Bergström när han presenterar den med Tillseedingmetoden sådda vårrybsens kraftiga tillväxt och större rotstock jämfört med den ruta som såtts med den traditionella metoden.

Med Tillseeding-metoden sås rybsen med det pneumatiska He-Va Multi-Seeder- såaggregatet för småfrön, vilket är kopplat till SubTiller-alvluckraren. Alvluckrarens pinnar luckrar upp

jorden på djupet. Utsädet blåses med luftassistans in vid kanten av såfåran och en vält packar till såfåran. En mark som är djupt uppluckrad garanterar rybsens rötter ett tillräckligt växtutrymme och lämplig fukt.

Den finaste grödan fanns på en försöksruta, som alvluckrats till 30 cm:s djup och såtts med 50 cm:s radavstånd. Utsädesmängden var 4 kg/ha. Den andra växten som Bergström visade är från en ruta, som anlagts med traditionell rybssåningsteknik: En grund 2 cm:s såbäddsberedning och sådd med släpbillsmaskin med 12,5 cm:s radavstånd. Utsädesmängden var 7 kg/ha.

Det sägs att Tillseeding-metoden även förbättrar höstrybsens övervintring. Detta testas på försöksgården denna höst. Ett stort radavstånd skulle även göra det möjligt att mekaniskt bekämpa ogräset. Ett lämpligt radavstånd för metoden i finländska förhållanden testas ännu. SubTillers arbetsbredd är tre meter och den har fem pinnar. Effektbehovet är 135-200 hk.

K-LANTBRUK

at k s n ö a j l ä v e t Du kan in ng i n p m ä k e b s t o kr väder för kvic rprognos

5 dygns väde

Sö

+10°

Må

+16°

Ti

Ons

+12°

+14°

To

+11°

Unikt granulat: nästan 90 % starkare än traditionella vätskepreparat Bekämpar effektivt en större areal med mindre kilogram Inget fästmedel behövs Rör sig effektivt med ämnesomsättningen till rotsyste-

Roundup® on Monsanto Co

met, uppsugs snabbt i växtens vaxskikt - säkerställer snabb regntålighet Unik konsistens i granulatform Roundup Maxis kvickrotseffekt baserar sig på ny, patenterad TranSorb-teknologi genom vilken glyfosatet uppsugs snabbt och inverkar genast.

Läs alltid bruksanvisningen och följ den! Använd saklig skyddsutrustning.

K-LANTBRUK

Kalkylerna visar att Hardi Twin-besprutningen betydligt sparar såväl tid som kostnader. Sprutningsresultatet är dock synnerligen bra. Vad baserar sig dessa?

PÅ VAD BASERAR SIG TWINS EFFEKT? UPP TILL 50 % FLERA SPRUTNINGSTIMMAR JÄMFÖRT MED DEN KONVENTIONELLA BESPRUTNINGEN. 1. Besprutningstimmar i Aarslev i Danmark 400 350

Timmar

300 250

Traditionell Twin

200 150 100 50 0

april

mars

maj

juni

sept

okt

2. Vindavdrift vid olika vindhastighet 5 Avdrift %

4 Traditionell Twin

3 2 1

0 Vindhastighet m/s

1,5

3

4,5

8,5

3. För bekämpning erforderlig preparatmängdt

Dosmängd

1/1 3/4 1/2 1/4 Hjärtblad

46 • ÅKER BIRKA •4/2009

Hjärtblad + 2 blad

Hjärtblad + 4 blad

Stapeln gällande besprutningstimmar åren 20002003 i Aarslev (1) i Danmark visar timantalet med Twin-besprutning och med konventionell spruta. Man räknade med de timmar, med minst tre sprutningsdugliga timmar efter varandra. Förhållandena var för övrigt identiska, men maximi tilllåtna vindhastighet är med konventionell spruta 4 m/s och med Twin 8 m/s.

För utom att sprutning i blåsigt väder i allmänhet är möjligt med Twin, är även sprutningsresultatet bättre än med konventionell ramp. Detta märks i Taylor et al.undersökningen, där man jämförde vindavdriftens procentandel med Twin och konventionell ramp i olika vindhastigheter (2). Vattenmängden var 100 l/ha, körhastigheten 7,7 km/ h, spruttryck 2 bar och spridare ISO F-110-02. Även på basen av denna tundersökning håller den rekommenderade vindhastighetsgränsen på 4 m/ s streck vid konventionell sprutning. Med Twin växte just inte vindavdriften, fast vindhastigheten steg från 4,5 meter per sekund till 8,5 meter per sekund.

Antalet möjliga sprutningstimmar per dag påverkar förutom arbetsresultatet, även på bekämpningens effekt och de preparatmängder som används. Bekämpningen av såväl ogräs, växtsjukdomar som skadeinsekter lyckas bäst när bekämpningsobjektet är som sårbarast. Kurvan invid visar att när ogräsen befinner sig i ett tidigt tillväxtskede, så behövs en mindre mängd preparat för bekämpningen än vid ett senare skede (3).

Tidpunkten för den bästa bekämpningseffekten är beroende av det problem som skall bekämpas, men vanligen är det fråga om en ganska kort tid.

Detta kan vara ett problem, speciellt om den areal som skall sprutas på en gång är stor. Hardi anger som en grov tumregel för ett kvalitativt bekämpningsresultat med minsta mjöliga preparatmängd: spannmål 5-6 dagar, sockerbetor två dagar och potatis en dag. Bekämpningsmetodens känslighet för vind kan stoppa besprutningen just de önskade dagarna, eller den kan försämra besprutningsresultatet

FULL BEKÄMPNINGSEFFEKT MED MINDRE PREPARATMÄNGD. Den rörelse i grödan som Twins riktade blåsning åstadkommer och en liten droppstorlek ger en bättre täckning även på gräsartade ogräs, där det ibland kan vara svårt att få en tillräcklig täckning.

Bekämpningsresultatet är bättre med Twin, vid behov även med en mindre mängd verksam substans.

I LandboCentrums försök (4) bekämpades Åkerven ( Apera spica-venti ) med Primera Super bekämpningsmedlet, vars fulla dos var en liter per hektar.

Vattenmängden var hundra liter per hektar och körhastigheten 6 km/h. Som alternativ var Injetmunstycke, LowDrift (låg avdrift) –munstycke och Twin-ramp med standardmunstycken.

Twin fick ett lika gott bekämpningsresultat med en tredjedels preparatmängd som de två andra munstyckalternativen med full preparatmängd.

Effekt %

4. Bekämpning av åkerven 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

1/3 dos 2/3 dos 3/3 dos

Injet-munstycke

LowDrift-munstycke

Hardi Twin +standardmunstycke

MED STÖRRE KÖRHASTIGHET ÖKAR INTE VINDAVDRIFTEN. 5. Vindavdrift vid olika körhastigheter

Relativ vindavdrift

120 100 80

Twin Traditionell

60 40 0 6 km/h

9 km/h

15 km/h

6. Fördelning av preparat i rampen Sprutrest ul/plats

Besprutningens arbetseffekt ökar hela tiden. Om besprutaren ökar körhastigheten med en konventionell spruta, ökar vindavdriftsmolnet nog bakom rampen.

Bekämpningseffekten försvagas och bekämpningsmedlet hamnar på fel ställe. Skördeförluster, skador på grödan och riskerna för rester ökar.

Kappel och Schulze-Stentrop jämförde bekämpningsmedlets vindavdrift med olika körhastigheter (5) vid användning av Twin-ramp och konventionell ramp. I staplarna presenteras avdriftsmängden som relativ: avdrift med konventionell spruta och med körhastigheten 15 kilometer i timmen motsvarar relationstalet 100. Med denna körhastighet blev Twin-rampens jämförelsetal endast 35. Även vid körhastigheterna 6 och 9 km/h var avdriften med Twin märkbart mindre än med konventionell sprutramp. Som munstycksmodell i försöken användes FF025 110, tryck 2 bar, vattenmängder: 160 l /ha 6 km/h, 110 l/ha 9 km/h och 65 l/ha 15 km/h. Vindhastigheten var från två till fyra meter per sekund.

Cooper och Taylor undersökte för sin del fördelningen av bekämpningsmedlet i rampens längdriktning (6) vid besprutning i svag sidovind. Provkärlen placerades med 25 centimeters avstånd från sprutans däck mot rampens ända. Som man ser av bilden, fördelar sig medlet jämnt med Twin, när fördelning med den konventionella sprutan är betydligt ojämnare.

9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Vindriktning 1,5 och 1,8 m/s

Twin Traditionell

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 1 Provtagningsplats (0,25 m:s avstånd) från sprutas hjul till rampens ända.

25

27

4/2009 • ÅKER BIRKA • 47

7. Bekämpningsmedlets fördelning jämfört med konventionell spruta Twin Twin luft bak luft fram Ax

–1%

+ 46 %

Övre blad

+ 43 %

+ 61 %

Stråets övre del

+ 11 %

+ 31 %

Undre blad + stråets undre del

+ 101 %

+ 14 %

Mark

– 41 %

– 66 %

BÄTTRE VÄXTTÄCKNING AV BEKÄMPNINGSMEDLET OCH MINDRE BEKÄMPNINGSMEDEL PÅ MARKEN När bekämpningsmedelsdimman förs till grödan med hjälp av en kraftig luftassistans, kan man vara rädd för, att en stor del av bekämpningsmedlet hamnar på marken och inte på grödan. Så är dock inte fallet. I bekämpningsmedlets fördelning i grödan- testet (7) jämfördes den täckning som åstadkommits med Twin-rampen i vetets olika delar med den konventionella rampens resultat. Twins luftström riktades endera bak eller fram.

I detta försök fick axet i stort sett samma mängd bekämpningsmedel med den konventionella rampen och med Twin med luftströmmen riktad bakåt. Det bästa, +46 procents täckning fick axet med Twin och luftströmmen riktad framåt. Såväl det övre bladet, stråets övre del och undre bladet och stråets undre del fick med Twin-alternativen bättre bekämpningsmedel än med den konventionella sprutningsmetoden. Bekämpningsmedlet hamnade betydligt mindre på marken (-41% och -55%) med båda Twin-alternativen jämfört med den konventionella besprutningen.

Resultatet beror helt enkelt på den av luftströmmen böjda grödans större ”filterverkan” i förhållande till sprutningsdimman. Luftströmmen rör även växterna i sprutningsdimman, vilket förbättrar bekämpningsmedlets täckning.

Twins effekt basera sig på dessa faktorer.

Den av luftströmmen böjda grödan har en större ”filterverkan”, vilket förbättrar växtskyddsmedlets täckning.

t e x t a nne p e nt t i l ä , g r a f i k h a r di

DEN FINLÄNDSKA ODLAREN RÄKNADE INBESPARINGARNA Den luftassisterade Hardi Twin är kanske världens mest utforskade växtskyddsspruta.

Twin-besprutningsmetoden har undersökts av de flesta opartiska forskningsanstalter i olika länder.

48 • ÅKER BIRKA •4/2009

På Hardi Twins weddsidor http:english.harditwin.com/ finns en räknare, med vilken man kan uppskatta de uppnådda tim- och preparatinbesparingarna på en egna gården vid övergång från den konventionella sprutningsmetoden till en spruta försedd med Twin sprutramp. Resultaten ser du invid (8).

Den odlade arealen är 110 hektar, odlingsväxterna vete, korn, raps och matärter. Man har räknat med att bespruta hela arealen i medeltal två gånger under växtperioden. Preparatkostnaderna har angetts utan skatt.

På den här gården skulle övergången från den konventionella besprutningsmetoden till Twin inbespara 11 arbetsstimmar per år, och den areal som skall besprutas skulle vara densamma. Eller alternativt skulle det vara möjligt att med en gång spruta närmare hundra hektar mera med samma antal timmar. Inbesparingen i kemikaliekostnader skulle med nuvarande areal och uppskattade 15 %:s preparatkostnadsinbesparing vara 600 euro per år.

Räknarens skalor baserar sig bl.a. på de i artikeln nämnda forskningsresultat, vilka även finns på Twin-webben.

Hardi Twin-räknare Årlig besprutningsareal,ha ......................................................... 220 Twin-sprutans tankvolym, l ...................................................... 1000 Twin-sprutans rampbredd,m........................................................ 15 Påfyllnings-, blandnings- och transporttid, h ............................. 0,3 Vattenmängd i den nuvarande besprutningen, l/ha ................... 200 Vattenmängd i Twin-besprutningen, l/ha .................................. 100 Körhastighet i den nuvarande besprutningen, km/h ..................... 7 Körhastighet med Twin-besprutningen, km/h .............................. 9

Resultat: Arbetsresultat med den traditionell bespr. ha/h......................... 6,4 Arbetsresultat med Twin-bespr. ha/h ......................................... 9,6 Timmar per år, traditionell ........................................................ 34,2 Timmar per år, Twin-besprutning ............................................. 22,9 Tidsbesparing per år, timmar .................................................... 11,3 Tidsbesparing per år, % ................................................................ 33 Tilläggskapacitet per ha (1 sprutning) .................................... 108,2

Inbesparing i kemikaliekostnader: Sprutans användningstid på gården, år ......................................... 8 Årlig kemikaliekostnad, € ........................................................ 4500 Väntad kemikaliekostnad, med Twin 10-30 % .............................. 15 Kemikaliekostnad under användningstiden, € ..................... 36.000 Besparing under användningstiden, € ..................................... 5400 Besparing per år, € ..................................................................... 600

Effektivaste lösningen mot gnagarproblem!

Storm och Storm Secure - Säker död redan med engångsbetning!

Varför är Storm och Storm Secure så effektiva?

Storm Secure vaxblockets utformning har designats av experter som är specialister på gnagare. Betesblockens runda kanter fascinerar råttor, dessutom är betets kant lätt att gnaga.

Den högklassiga krossade spannmålen som råvara i Storm Secure vaxblocken och i Storm -pelleten är speciellt smaklig för möss och råttor. Vaxets andel i blocken och pelleten förhindrar betet att bli fuktigt och mögligt utan att pruta på smakligheten.

Gnagarna väljer Stormbetet trots att det finns annan föda tillgänglig.

Storm beten bibehålls attraktiva för gnagarna ända till slut.

Storm Secure vaxblock - stor gårdsförpackning 10 kg

Storm Storm-produkternas nyckelegenskaper t Effekt redan med engångsbetning; gnagarna hinner inte börja undvika betet t Spannmålskross garanterar smakligheten, vaxet förhindrar fuktupptagning och mögelbildning t Tillverkat genom pressning, inga smaklighetsproblem på grund av smält vax t Det verksamma ämnet minst 5 gånger starkare än i andra preparat t Snabbaste effekt på gnagare: inverkar på 3-4 dagar t Oätna beten kan snyggt tas till vara t Inga kända resistenta gnagarstammar t Blå färg och smakämne skyddar människan

t Utmärkt för yrkesbruk

nde! a d u j Erb

275,(inkl.

mvs)

Erbjudandet gäller till slutet av oktober 2009.

Storm-pelletens specialegenskaper t Passar för bekämpning av både råttor och möss t Gnagarna uppfattar pelleten som lätt ätbar t 175 g förpackning är behändig i mindre förhållanden och på stugor t Förpackningar 175 g och 500 g

Mängden Storm som behövs för att döda råttor och möss

Storm Secure vaxblockens specialegenskaper t 20 g vaxblocken är avsedda speciellt för bekämpning av råttor t Det hålförsedda blocket kan fästas på plats - ingen bortförsel av betet t Vaxblocket har utformats intressant för råttor, kanten är lätt att gnaga t Utmärkt för yrkesbruk t Förpackningar 500 g och 10 kg

Art

Kroppsvikt, g

Bete, g

Råtta

250

1,25

Svartråtta

200

5,5

20

0,3

Husmus

K-LANTBRUK

ETTA PÅ NÖTKREATURENS A’ LA CART-LISTA

!

NY T T

n agne Fyll v bt och snab ack vare t exakt trådlös en splay. vågdi

JF VM VERTIKALBLANDFODERVAGN Den danska JF-Stoll är ledande tillverkare av blandfodervagnar i Skandinavien och Europa. t God slitagetålighet - låg egenvikt t Stort modellurval: Modeller med 1, 2 och 3 vertikalskruvar, nu också smal och lägre S-modell med 2 skruvar. t Impulsblandningen garanterar en jämn blandning och litet effektbehov t Mångsidiga utrustnings- och tömningsalternativ

MIDJESTYRDA WEIDEMANN MINILASTARE Tysk kvalitet och effektivitet för lyft-, flyttnings- och lastararbeten t Över 30 000 tillverkade minilastare - ny fabrik i Korbach i Tyskland t Smäcker lastare också för trånga utrymmen - utmärkt brukskomfort och körergonomi t Effektiva och ekonomiska Perkins-dieselmotorer med låga utsläppsvärden t Stor lyft- och brytkraft med bommens två lyftcylindrar

1130 CX 30 minilastare t 18,5 kW, 3-cyl. diesel t hydrostatisk 4-hj.drift t skoplast 776 kg

! ande d u j b Er -

, 0 0 9 .

16(inkl. mkovsst.n) . + lev.

Begränsat parti - handla snabbt!

(Erbj.pris inklud. inte arb.redskap)

K-LANTBRUK

Tebbe är en föregångare bland spridarvagnar för fastgödsel. Vagen som är planerad för entreprenadanvändning räcker även långt i en stor gård.

FASTGÖDSELSPRIDAREN TEBBE

1

UTGÅNGSLÄGE

2

ÅTGÄRDER

Bröderna Ahola, Asko och Veikko har varit nöjda med sin anskaffning: - Med vår spridningsmängd är vi i pensionsåldern före bytet till en ny vagn.

LANTBRUKSSAMMANSLUTNING-

ägarbröder Asko och Veikko Ahola odlar sin knappt hundra hektars gård i Pälkäne. I lösdriftsladugården finns trehundra tjurar för köttuppfödning. Det blir sammanlagt 2000-3000 kubik gödsel per år, och gödselspridningen började bli ett problem. Det fanns inte heller alltid tillgång till en entreprenör. På grund av den stora gödselmängden blev det aktuellt att skaffa en egen spridarvagn.

EN AHOLAS

skaffade senaste vår en ny Tebbe LS 120T exaktgödselspridare för spridning av fastgödsel. − Vi undersökte olika alternativ och stannade för en tallriksspridare försedd med liggande rivarvalsar. − För en fattig lönar det sig inte att skaffa annat än det bästa, konstaterade Veikko Ahola när jag frågade om orsaken till det slutliga valet. − Vagnen har ett bra rykte. En bekant entreprenörs verkligt stora spridningsmängder med en spridare av samma märke inverkade för sin del på valet.

Spridarens utrustning är enklare än de topputrustade entreprenadmodellerna. Inställningen av bottentransportören är eldriven, de övriga funktionerna manövreras manuellt från traktorns hydraulik. − Centralsmörjningen var nog en utmärkt anskaffning. Från en enda knapp får man fettet till lagren under arbetets gång.

Kraftöverföringen till rivarBRÖDERNA AHOLA

valsarna och tallrikarMED VAGNEN har na är mekanisk. Kraftman nu spridit den överföringslinjen har första vårens gödskyddskopplingar. I sel, ca 1500 kubik lastutrymmets bakdel utan problem. finns en slutarlucka, − Den ger en SLUTRESULTAT som hindrar materiajämn spridning. let att rinna ned på rivarTraktorn är endast valsarna och spridartallripå drygt 100 hästkrafkarna. Med luckan kan man även ter, men nog går det bra även med denna. En gång var det näreglera spridningsmängden. På ra att jag skulle ha behövt draglastutrymmets botten finns en hjälp, men jag körde sedan lastransportör med fyra kedjor, set fram tillbaka med bottensom transporterar materialet transportören, berättar Asko. till spridaren. Varje kedja är diVallspridningen intresserar. meensionerad för 24 tons dragMed ren torvgödsel och spridhållfasthet.

Underredet har parabolboggie, ningsmängden 10-15 ton /ha borde det inte uppstå problem. som används allmänt på lastVallspridningen underlättar anbilar. Däckutrustningen är tillvändningen av fastgödsel i en räcklig 700x22,5. Dragbommen intensiv vallodling. är fjädrande. Alla hjul är försedda med hydrauliska bromsar.

3

t e x t och f oto s e p p o ny käne n

4/2009 • ÅKER BIRKA • 51

K-LANTBRUK

Jaguar 810 kompletterar Claas:s självgående hacksortiment. Dess basteknik och användningsegenskaper motsvarar de större hackarna.

10 FAKTA OM VILDKATTEN Jaguar 810 är en effektiv och mångsidig självgående hack, som lämpar sig för många finländska kreatursgårdar och entreprenörer.

1.

Bastekniken motsvarar modellen 830. Den största skillnaden är att styrningen av en del funktioner är mekanisk och inte elhydraulisk.

2.

Motorn är en 300-hästkrafters, Tier3-klassens Mercedes-Benz OM 460 LA. Motorn är 6-cylindrig med 12,8 liters cylindervolym. Från motorn går en direkt, mekanisk kraftöverföring till hackanordningen. Körtransmissionen är hydrostatisk.

3.

Jaguar 810 är Claas:s minsting i den självgående hackserien.

Claas:s Vista-hytt erbjuder föraren goda arbetsförhållanden; bl.a. manuellt reglerbar luftkonditionering, mångsidig inställning av förarsitsen, ställbar rattstång och joystick-styrspak integrerad i armstödet.

4.

Till automatiken hör som standard Claas CIS-informationssystem, från vars stora display det är lätt att följa maskinens alla funktioner, samt CAN-BUS-styrnings- och övervakningssystem. Alla elanordningar är placerade i hytten i skydd från damm och fukt.

5.

Den kraftigt byggda PU 300 HD-pickupens arbetsbredd är tre meter.

6.

Den kan köras bakåt för att lösa stockningar.

Den 750 mm breda V20hacktrumman koncentrerar massan, så att denna strömmar så jämnt som möjligt, effektivt och ekonomiskt och slitaget är litet. Massans framfart i hackanordningen blir snabbare.

7.

Till de standardutrustningar som underlättar arbetet hör bl. a.: automatisk vässningsanordning som styrs från hytten, snabb och lätt inställning av motbettet, luftkompressor som underlättar rengöringen samt metalldetektor, som känner metalldelar, och stannar inmatningsvalsarna vid behov.

8.

Brett sortiment extra utrustningar: från hytten inställningsbar Stop Rock –stenstoppsanordning som känner igen sten och stoppar inmatningsvalsarna direkt, HD-kärnkrossare eller krakker samt olika pickup- och skärbordsalternativ för olika material, ex. helsädsensilage, energiväxter eller majs.

9.

Jaguar 810:s viktigaste siffror är: längd arbets/transport 5921/6431 mm, transportbredd beroende på däck 29903995 mm, höjd arbets/transport 5600/3729 mm, bränsletank 810 l, ensileringsmedelstank 410 l.

10.

t e x t a nne p e nt t i l ä , f oto c laas

4/2009 • ÅKER BIRKA • 53

Utnyttja ln sgĂśdse kreatur ra nt - Spa noggra ngsi gĂśdsli r! e kostnad

TEBBE - LEDANDE TYSK SPRIDARVAGN Tebbe spridarvagnar avsedda fĂśr hĂĽrd användning t 3PCVTU TWFUTBE nBLLPOTUSVLUJPO NFE )BSEPY CPUUFOQMĂŒU t 4UBSLB WĂŒHSĂŠUB SJWBSWBMTBS TĂšOEFSEFMBS NBUFSJBMFU FGGFLUJWU t 4FQBSBUB TQSJEBSUBMMSJLBS NFE GZSB LBTUWJOHBS HBSBOUFSBS FO KĂŠNO PDI FYBLU TQSJEOJOH

Tebbe vagnarna är lätta att dra och spridningen är effektiv och ekonomisk!

%-( UFTUBE QSFDJTJPO PDI LWBMJUFU

LIVAKKA n je svämlin

3n0hemĂĽsrk

i tion. produk

LIVAKKA SVÄMLINJEN - KÄNDA KVALITETSPRODUKTER MiljÜvänlig svämgÜdselspridning med LIVAKKA -svämgÜdselspridarvagnar och -pumpar. t 7PMZNFS N3 N3 t 4VQFS ZUTQSJEBSF FMMFS TMBOHTQSJEBSF t -JWBLLB QVNQMBTUBSWBHOBS t -JWBLLB JONZMMBSF NFE EVCCFMUBMMSJLBS PDI )BSTP GÚSEFMBSF

www.k-maatalous.ďŹ

Välj en säker, inhemsk LIVAKKA-vagn och -pump.

K-LANTBRUK

På en kreatursgård finns på våren fläckar av isbränna eller annars dåliga vallfläckar. Dessa sköts med Nina. Det lyckas även med denna att anlägga vall förmånligt som direktsådd.

NINA SKÖTER FLÄCKARNA EFTER ISBRÄNNAN

1

LANTBRUKSFÖRETAGA-

Esko Kopola i HaapajärUTGÅNGSLÄGE vi betraktade sina isbrända odlingar när han spred handelsgödsel på våren. Han konstaterade att inte hinner vallarna bli skördefärdiga genom att förnya dessa. På Keskinens gård produceras såväl mjölk som kött. I ladugården finns sammanlagt 150-160 djur, varför det behövs en stor mängd foder. Man har inte råd att hålla åkrarna svarta. Kopola diskuterade ämnet med en bekant K-lantbruksköpman och beslöt skaffa en Maschio Nina -såningsmaskin till gården.

REN

MED DEN I

planerade Nina kan man så småfrön och till och ÅTGÄRDER med ärter.

Det är förmånligt att anlägga vall som direktsådd exempelvis i en gammal vall som behandlats med glyfosat.

Den lättbyggda maskinen skiljer sig från den egentliga kombimaskinen i detta, att man inte kan så gödsel på samma gång. I behållaren finns således utrymme endast för ett utsäde. Som extra utrustning kan man dock skaffa sig en separat höfrölåda, varvid spannålen och vallutsädet sås med en körning.

ITALIEN

2

− Jag har med maskinen sått över 50 hektar, närmast kompletteringssådd med höfrö, åt mig själv och på entreprenad.

Nästa år kan det vara att jag sår även spannmål med denna, ty hos oss använder vi svämgödsel och behovet av handelsgödsel blir således ganska litet. Om gödslingsbehovet till exempel är 60 kilogram per hektar, så kan man lika bra så med en Viska.

Och så finns ju maskinen som en säkerhet, ifall den egentliga kombimaskinen går sönder, berättar Esko Kopola.

KOPOLAS ERFA-

av Maschio Nina är i huvudsak positiva. MaSLUTRESULTAT skinen har varit lätt att använda och ställa in. Även inställningarna enligt tabellerna har åtminstone för höfröets del stämt bra. Ett enda litet minus kommer av detta, att på hård och torr mark går billarna inte in marken allför bra. Nästan i samma andetag säger även Kopola, att på våren är det skäl att vara ute när marken ännu är fuktig.

En sådan taimning har även den fördelen, att man på hösten kan skörda fodret från det som såtts. − Vassare och mera skärande tallrikar skulle gå in bättre, men naturligtvis skulle dessa slitas snabbare. Och inte kan man vänta sig underverk av tyngden, när maskinen är så pass lätt, fortsätter Kopola.

3

RENHETER

Med lättheten hänvisar han till detta, att maskinen med tre meters arbetsbredd väger endast 544 kilo som tom. Man behöver inte använda gårdens största traktor framför Nina. Kopola har ett par idéer , med vilka han tänker förbättra gårdens foderskörd med hjälp av Maschio Nina: − Om man i vallen skulle använda ettårigt rajgräs som skyddssäd, så skulle man av detta få skörd redan på hösten. Det andra förbättringsstället finns i vändtegarna, som oundvikligen trampas ned på de ställen där man sprider svämgödsel.

Med den här maskinen är det lätt att komplettera vändtegarna, så att man även av dessa får en bra skörd, funderar Esko Kopola. .

Esko Kopola tänker effektivera gårdens vallproduktion med hjälp av Maschio Nina.

t e x t och f oto t u om a s r y t k y

4/2009 • ÅKER BIRKA • 55

1) Trots sin ringa storlek är minilastaren en ordentlig arbetsmaskin. Marko Mänki kör balarna till ladugården med Weidemann.

1

2) Ralf Zelder (tredje från höger) skolade på vårvintern importörens serviceingenjörer och produktchefer.

NÄR GREPEN INTE LÄNGRE RÄCKER TILL Weidemann 1140

I takt med att besättningen växer bör grepen och armstyrkan ersättas med maskinkraft. Så har man även gjort på Marko Mänkis gård i Jokioinen.

WEIDEMANN REDAN I 30 ÅR Weidemann-familjer. De minsta Hoftrac-modellerna är kreatursgårdarnas hjälpmedel. Man har senare mening att utvidga sortimentet. − Det finns även efterfrågan i riktning mot de större modellerna, säger produktchef Kimmo Mäkelä.

Följande storleksklass är hjullastarserien. De största maskinerna är teleskoplastare.

Minilastarmodellerna har endera hytt eller skyddsbåge. I jämförelse med frontlastartraktorn är minilastarna beträffande sina egenskaper häpnadsväckande mångsidiga. Deras hydrostatiska transmission lämpar sig för precisionsarbete även i trånga utrymmen. Trots sin storlek är Weidemann-lastarna starka. Även den minsta modellens lastkapacitet är över 700 kilo.

Weidemann är ramstyrd. Fästförmågan är bra även på ojämnt underlag, när däcken har markkontakt.

Dragförmågan bibehålls tack vare axlarnas differential.

DET FINNS TRE OLIKA

56 • ÅKER BIRKA • 4/2009

UTGÅNGSLÄGE På Marko Mänkis gård finns 80 mjölkkor och därtill ungdjur.

När besättningen växte började det bli ett märkbart behov av en minilastare.

Användningsbehov fanns såväl inne i ladugården som ute: Inne i ladugården var det tömning av ströet i kalvboxarna, transport av foder- och ströbalar samt flyttning av säckvaror. Ute fanns det behov vid skötseln av gårdsplanen, på vintern snöarbeten och sandning.

ANVÄNDNING FINNS Marko Mänki skaffade en Weidemann 1140-minilastare till gården. Sortimentet av arbetsredskap består av ett par olika stora skopor, truckgaffel, balspjut och fodertång.

Tillverkaren har ett stort urval av arbetsredskap.

Minilastaren är under en meter bred. Den är ramstyrd, d.v.s. hjulen följer samma spår. Lastaren vänder sig på ett litet utrymme.

Diametern på den cirkel som de inre hjulen gör är 1,2 meter och den cirkel som skopans yttre kant gör är 4,3 meter.

Motorn är en 3-cylindrig diesel på 27 hk.

Mänkis minilastare har en skyddsbåge, vars övre del kan vikas ned. Då blir höjden endast 1,85 meter. Detta behöver Mänki när han kör in i djurens sjukboxar.

Minilastaren lämpar sig även för lastning på en släpvagn med låga lämmar. Skopans underkant ligger på 1,8 meter vid töm-

2

Ökad popularitet ökar efterfrågan på service

ningsläge. Vågrätt är skopans undre kant på 2,4 meter.

Lastaren förmår transportera även tunga saker i förhållande till sin storlek. Vid lyftning av tunga lass bör man bara komma ihåg, att lyftförmågan minskar när lastaren inte är i rakt läge. I rakt läge är lyftförmågan ca 800 kg och annars ca 500 kg.

Minilastaren ersätter naturligtvis inte helt frontlastaren.

Minilastarens hastighet på väg är 15 km/h och frontlastaren har större räckvidd.

SLUTLEDNINGAR – Minilastaren har funnits på gården ca två år, men fortfarande uppstår nya situationer, där man märker att arbetet löper mera behändigt med minilastare, berättar Mänki.

Tillexempel lastningen av balar på åkern löper mera behändigt än med frontlastare. Man har även dragit ut ett sjukt djur från ladugården. − Den är en bra dräng, man skulle inte längre klara sig utan denna. Följande lastare är högst en klass större.

Det är enligt Mänki lätt att köra en minilastare. Den har elstyrd riktningsomkastare och god sikt, även till truckgaffelns spetsar. Även avbytarna lär sig snabbt att använda lastaren. Maskinen har inte gått sönder. − Mera får man vara rädd för att söndra dörrkarmarna, när man kör in genom en smal dörr.

Sex män är samlade kring Weidemann-minilastarna i Seinäjoki K-lantbruks utrymmen. Det är fråga om pågående serviceskolning. Som dragare fungerar serviceutbildare Ralf Zelder från Weidemanns fabrik i Tyskland. Drygt hundra Weidemann-minilastare har sålts i Finland på tre år. Minilastarnas ökade popularitet har ökat efterfrågan på service. Vid serviceskolningen framkom många saker. − Om man varit tvungen att lära sig alla dessa genom försök och misstag, så skulle det blivit dyrt, skrattar serviceingenjör Tommi Tervo.

På förmiddagen går man genom maskinerna i teorin och på eftermiddagen bekantar man sig med dessa i praktiken. Genom att lossa två bultar kan hytten svängas åt sidan. Alla viktiga hydraulikkomponenter och motorn är lätt tillgängliga. Man bör göra servicearbetet lätt att utföra, för att detta skall bli gjort. Ordet servicefri får serviceingenjören att dra på munnen. − Man använder den s.k. servicefriheten som argument för vissa maskiner. Vilket är viktigare, att serva maskinen eller reparera denna, frågar sig Tervo?

Hos Weidemann-lastarna har man fäst uppmärksamhet vid servicen. Detaljerna skall endera servas eller inte. Om ett lager inte kan smörjas, så behövs detta inte smörjas. Som exempel smörjnippeln vid bromspedalen. När man med lastaren kör i ladugårdar och smutsiga förhållanden, så fungerar en smörjad bromspedal bättre.

Zelder har mycket att dela med sig av. Enligt honom poleras nog och skötes traktorerna, men de mindre maskinerna lämnas ofta vind för våg. Maskinerna är smutsiga. − Det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid tvätten. Damm och fukt är inte som sådana problematiska, men tillsammans kan de förorsaka underliga elfel. Smutsen är även en isolering, som även kan försvaga kylningen. Även servicen av en smutsig maskin försummas lättare.

Det är nödvändigt att sätta sig in i maskinens funktion. Det lönar sig alltid att läsa bruksanvisningarna. Det är så lätt att använda Weidemann, att en mera djupare studie av denna kan bli ogjord.

På kursen studerade man utöver de normarla servicearbetena och letandet av fel speciellt mätningen av trycken. Maskinens hydrostatiska transmission förutsätter en pålitlig hydraulikfunktion.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 57

Hästen är en krävande kund och dess ägare ännu mer krävande. Erkki Heinonen i Vihtis har lång erfarenhet av såväl hösilage- som torrhöproduktion.

GOTT HÄSTHÖ Heinonens teser

YRKESMÄSSIG PRODUKTION av hö för hästar på en stor areal kräver sina egna knep. Erkki Heinonen skördar tillsammans med sin son Juha hösilage och torrhö från den egna gårdens ca hundra hektar. Heinonen hör till en kvalitetshöring och levererar hö bl.a. till de stora stallen i Brunakärr och Domarby i Helsingforsregionen. Kundförhållandena baserar sig på kontraktsleveranser.

Heinonen understryker att det inte finns bara en definition på ett gott hästhö och de här verksamhetssätten lämpar sig för deras gård. Men utan vidare kan det av den modell som slipats in under tre årtionden finns något att ta lärdom av.

1

Välj vallfröblandningarna så, att inte alla vallar blir färdiga på en gång.

På gården finns 15 hektar hundäxingsdominerande vallar som tidigt skall bärjas , även ängsvingel och rörsvingel används i blandningarna tillsammans med timotej. Till sist blir de rena timotejodlingarna klara.

Gödsla och kalka marken i ett bra växtskick.

Målet är ett pH på 6,5. Skördetiden regleras även med olika kvävemängder. Vårgödslingens kvävenivå är 60-100 kg/ha, för den andra skörden 40-70 kg/ha. Kom även ihåg spårämnena och bekämpa ogräsen.

58 • ÅKER BIRKA • 4/2009

Ta förhandsprov av grödan, 2-3/skifte.

Ta reda på av kunderna på förhand vilken proteinnivå de önskar för sitt hö. Slåtterkrossningens tidpunkt bestämmer råproteinhaltens närmande till 8-10%. Hetta och torka gör att grödan åldras snabbare. Därtill behöver hösilaget minst ett dygn uppehåll, torrhöet minst tre. Den andra skörden kan inte lämnas alltför sent, emedan kölden höjer sockerhalten för mycket.

i strängar, annars vänds detta en gång före strängläggningen. Torrhöet vändes 3-4 gånger före strängläggningen. Från strängarna tas representativa prov för foderanalys, 2-3 st/ skifte. Strängen bör vara tillräckligt bred och jämn, varvid även ensileringsmedlet sprids jämnt. Heinonen använder biologiskt ensileringsmedel. Han tar prov från några balar ännu12 mån efter ensileringen, så att han ser till vilken nivå pH och socker har sjunkit.

Slå grödan brett, då torkar den jämnt.

Vid idealiskt väder kan hösilaget som följande köras direkt

Bala torrhöet löst och hösilaget så hårt som möjligt.

De strategiska måtten för en lämpligt lös torrhöbal är

1) Balarna sorteras, emedan kunderna vill har en viss sort och samma sort så länge som möjligt, så att utfodringen hålls jämn, berättar Erkki Heinonen.

2) På gården finns numera endast en ”provsmakare”.

Marre-ponnin smakar genast på det väldoftande höet, när Juha Heinonen leder den till hötorken.

Kör torrhöet genast till torken, hösilaget genast för inplastning.

Två frontlastartraktorer lastar balarna som skall plastas in direkt efter balaren. Dessa förs till lagringsplatsen vid gårdscentrum, plastas in direkt, märks och sorteras i högar. Detta minimerar flyttningen av de inplastade balarna. Fåglarna söndrar inte så lätt hopsamlade balar som de som ligger på åkern och vid behov kan högarna täckas in.

En ren grusplan hindrar gnagarnas skador. Balarna från skiftets

Beklagligtvis baserar sig hästens utfodring inte alltid på en gedigen utfodringskunskap. Man har nödvändigtvis inte alltid utbildning i branschen, utan man har lärt sig i det praktiska arbetet. De här råden gäller för såväl hösilage som torrhö: 1 Höet är hästens basfoder.

Ett bra hö kan beträffande näringsinnehållet till och med räcka till som hästens enda foder i lätt användning.

2 Tag reda på höets näringsinnehåll.

Protein-, socker-, mineral-, fiber- och fukthalten kan verkligt variera mycket, beroende på bl.a. skördeskiftet och växtperiodens väderleksförhållanden. Komplettera med havre och färdigt foder enligt hästens behov. Beakta även eventuellt bete. Om man inte känner till helheten, kan följden vara under- eller överutfodring, hälsoproblem och onödiga kostnader.

2

80x50x160 cm och 70-80 kg.

Hösilagebalens storlek är även beroende av kundens behov, enligt storleken kan balen väga 150-400 kg. Största delen är ca 300 kilo, varvid storleken är 80x90x150 cm.

Råd till hököparna:

kantvarv levereras inte till kunder som skall ha kvalitetshö, ty det kan finnas ogräs och videplantor i dessa.

Använd endast garn och plast av bra kvalitet.

Heinonen provade RaniPlast-inplastningsmaterial sommaren -08 och i år plastades alla balar in med detta. Förspänningen är normal 75 % och man använder upp till 15 varv. Ju grövre höet är desto mera söndras de första plastvarven. Även plastens tjocklek har betydelse, Heinonen har använt tjockare plast i den andra rullen. te xt o ch foton a nne p e nt t i l ä

3 Ge aldrig mögligt hö.

Ett bra hö ser bra ut och doftar gott. Var säker på att det torra höet är torkat i tork och att hösilagets balar är hela.

4 Skapa ett kundförhållande med en pålitlig producent av kvalitetshö.

Kontraktsproduktionen garanterar i allmänhet tillgången och en tillräcklig kvalitet även under dåliga höår.

5 Ge akt på höets lagringsförhållanden i stallet.

Fåglar och gnagare kan göra hål i de inplastade balarna. Fråga råd av höleverantören.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 59

ENERGIVED

DEL 5 • VEDPANNOR

Vedklabbarna är säkert det äldsta uppvärmningsbränslet som fortfarande är i bruk. Men månne klabbarna skulle kunna användas som huvudvärmekälla?

ETT MINNE FRÅN DET FÖRGÅNGNA eller ett alvarligt alternativ?

görs nästan i alla nya hus, men skulle klabbuppvärmningen lämpa sig som huvudvärmekälla i fastigheten?

Svaret är ja. Värmeförbrukningen i nya hus har sjunkit som en följd av förbättrad isolering och tillvaratagandet av ventilationens värme. Samtidigt har klabbpannornas verkningsgrad förbättrats märkbart. Detta betyder upp till halverad vedkonsumtion och glesare uppvärmningsgånger.

Hur mycket ved går det sedan åt? Exempel: om hushållet förbrukar 14 500 kWh per år till värmen, så motsvarar detta ca 1500 liter brännolja och ca 10 m³ torr blandved av god kvalitet.

Vad krävs av ”traditionsuppvärmaren”? Klabbuppvärmaren bör naturligtvis skaffa de erforderliga klabbarna. En veduppvärmare har konstaterat, att om man gör det själv så stiger klabbuppvärmningens verkningsgrad ännu mera, emedan man redan i skogen får en hälsosam värme.

Om man inte har möjligheter till eget skogsarbete, finns det dock möjligheter att köpa klabbarna som levererade till gården.

Vedlagret bör vara torrt och bra ventilerat. Fuktig ved värmer dåligt, och pannan fungerar inte heller som planerat.

EN MAGASINERANDE SPIS

DEN EGENTLIGA ELDNINGEN sker som s.k. satseldning. Eldstaden laddas med ved, tändes och den energi som frigörs vid förbränningen lagras i en ackumulatortank. Från denna tank tas ener-

60 • ÅKER BIRKA • 4/2009

gi till hushållets behov, uppvärmning och för produktion av varmvatten.

Traditionellt har systemet dimensionerats så, att laddningen av pannan sker en gång per dygn.

Sommartid räcker det vanligen med en uppvärmning per vecka för att få varmvatten. Nya energisnåla lösningar gör det möjligt med glesare uppvärmningar, förutsatt att anläggningen dimensioneras rätt. Askan bör tas bort med några veckors intervaller och pannan bör rengöras ungefär en gång per månad.

Men den nya förbränningstekniken har fått småpartikelutsläppen synnerligen låga. Exempelvis Ariterm 35+-pannans partikelutsläpp är bara en tredjedel av det under arbetet varande EU-direktivets målsättning.

Trä är en snabbt förnybar energiform, och dess koldioxidutsläpp är lika med noll. Vedeldaren bör således anstränga sig litet. Som belöning sparas natur och euron, samt som biprodukt får man en nyttig motion.

eurona skall förbrukas till exempel med en skidresa till Lappland, bör uppvärmningen ske med ett reservsystem. Det vanligaste sättet är elmotstånd i ackumulatortanken, vilka sköter om uppvärmningen under resan.

De moderna Ariterm-pannorna kan även förses med pelleteller oljebrännare. Det gamla oljesystemet kan således lämnas som reserv. I ackumulatortanken kan installeras en s.k. solspiral, varvid till helheten även man kopplas solfångare.

Det utrymme som skall värmas upp, pannan och ackumulatortanken bör sinsemellan ha rätt förhållande till varandra för att helheten skall vara driftsäker och lättskött. Det är bäst att överlåta uppvärmningssystemets planering och dimensionering till yrkesmän. Allmänna råd för val och planering av uppvärmningssystem finns på webben: www.ariterm.fi/puulämmitys..

NÄR DE INBESPARADE

text veijo kilkkilä, ariterm, f oto a nne p e nt t i l ä

Ariterm 35+ med pelletbrännare, 3000 liters ackumulatortank och ett litet lager med klabbar ryms lätt i hauhobon Harry Charpentiers f.d. garage.

ENERGIVED från olja till jordvärme diskuterades, när heinolaparet övervägde värmesystem till sitt planerade nya hus.

Faktorer som inhemsk och förmånlig vände vågen mot klabbar och vattenburen golvvärme. − Det är nästan gratis att elda med klabbar. Vedarbetet i den egna skogen är även en angenäm motionsform, konstaterar Tero Vesanen.

Tero Vesanen uppskattar att det kommer att gå åt ca 6-7 kubik ved per år till uppvärmningen. Man eldar även i en ackumulerande kamin.

ALLA ALTERNATIV

var även de kriterier, ty de är båda på jobb utanför hemmet. Tero har dessutom rätt många resedagar per år. Peret valde Ariterms 20 kilowatts Biomix-dubbelpanna med 3000 liters ackumulatortank. Pannans andra värmekälla består av inhemsk pellet. − Inmatningen av pellets kopplas på, om man beger sig på en längre tids frånvaro från hemmet.

Användningen av pellets har ännu varit rätt liten, ty värmen från den stora tanken räcker länge. I tanken finns dessutom elmotstånd, om man vill värma med enbart elström. Dessutom säkrar de att huset aldrig kan frysa.

I Vesanens och Vihavainens lågenergihus på 300 kvadrat har man även satsat på energibesparingen. Väggarna är murade av värmeblock, pannrummet är mitt i huset och mellantakets isolering är drygt 15-20 centimeter över det som krävs. − Klabbarna och pelleten är DRIFTSÄKERHET OCH LÄTTHET

som förnybara bränslen miljövänliga, men förmånligheten och de små elräkningarna värmer även. Och man behöver inte fundera på oljekriserna, skrattar Anna Vihavainen och Tero Vesanen.

BIOMIX 20 TÄNDS från undre sidan och pannans övre cirkulation kopplas på. När klabbarna brinner glatt, byter man till den undre cirkulationen. En lång 10meters stålskorsten garanterar att draget räcker. − Även när jag fyller på ved kopplar jag på den övre cirkulationen, så kommer det säkert inte rök i ögonen, säger Anna Vihavainen.

Som service av pannan räcker

det med borttagning av askan en gång i månaden. Sotaren kommer på besök en gång per år.

Vesanen och Vihavainen har själva så mycket som möjligt byggt sitt hus. Under byggnadstiden var det mycket glädje av vedpannan. − Vi brände efter hand det virke som blev över vid byggandet.

Byggnadsplatsen hölls ren och varm, berättar Tero Vesanen.

Veden för nästa vinter är ännu på gården under en presenning. Det är meningen att förvara veden i fortsättningen i bakre delen av garaget, bredvid pannrummet. t e x t och f oto i r m a p e ltol a

Ariterms Biomix 20 med pelletbrännare, tre kubiks ackumulatortank och expansionskärl ryms i pannrummet på fyra kvadrat. – Tre expansionskärl ger utrymme för den stora tankens värmevariationer, säger Tero Vesanen.

− Tre påfyllningar med klabbar varannan dag räcker till även vid tjugo graders köld, berättar de nöjda ägarna till ett nytt hus, Anna Vihavainen och Tero Vesanen.

1

ANVÄNDNINGSERFARENHET

FÖRMÅNLIG OCH BEKYMMERSFRI Vedeldning

4/2009 • ÅKER BIRKA • 61

ENERGIVED

DEL 5 • VEDPANNOR

200-500 kvadrat som skall värmas upp med en oljeförbrukning kring 10 000 l per år. De här faktorerna låg som grund för Harry Charpentiers förnyelse av uppvärmningssystemet.

2

ANVÄNDNINGSERFARENHET

var beroende på oljans prisnivå över 500 euro i månaden. Harry Charpentier räknar att investeringen i Ariterm 35+ -underförbränningsvedpanna, Axo-pelletbrännare med transportanordning samt en tank på 3000 liter betalar sig på ca två år. − I den här pannan eldas både det ena och det andra träslaget. Jag använder ved från den egna skogen, hyggesrester eller förmånligt avfallsvirke, berättar Charpentier.

– Pelletbrännaren tar jag i bruk på vintern för ca två månader, eller om man är en längre tid borta. Man vet aldrig hur länge konditionen räcker till för skogsarbetet eller skötseln av uppvärmningen.

Ca 200 kvadratmeter används som ordinarie bostad. På vintern går det åt en påfyllning av klabbar per dygn. Normalt hålls +510 graders grundvärme i de övriga utrymmena.

På sommaren räcker en sats vedpåfyllning var fjärde dag.

Detta möjliggörs av ackumulatortanken, i samband med vilken vedpannan används enligt satsuppvärmningstekniken: men eldar en sats, varefter pannan helt får slockna. Eldstaden som rymmer 120 liter (motsvarar ca 37 kg klabbar) påfylles ovanifrån. Klabbarna körs med skottkärra till pannrummet.

BETALAR SIG PÅ 2 ÅR Underförbränningspanna Ariterm 35+

HUSETS VÄRMEKOSTNADER

är ca 34 ton på två månader enligt senaste vinters erfarenheter.

Det är enkelt att byta till pellets, ca en halv timmes arbe-

PELLETFÖRBRUKNINGEN

62 • ÅKER BIRKA • 4/2009

te. Ackumulatortankens termostat styr inmatningen av pelleten till eldstaden. Pelletbrännaren och transportanläggningen startar när vattentemperaturen i tankens övre del sjunkit till +60 grader och stoppas när temperaturen stigit till + 80 grader. Utan ackumulatortank skulle funktionsområdet vara 5 grader.

Värmeanläggningen är i det gamla garaget i husets bottenvåning och pelletsilon i klabblagret bredvid. Pannrummets fjädrande transportspiral möjliggör en mycket brant stigning. Charpentier håller även andra energialternativ öppna: den gamla oljepannan är i funktionsskick, och i tanken finns kontakt till solfångare och elmotstånd. − Man hade även kunnat koppla en flisstoker till denna, men flisen skräpar ned mera och den skulle ha behövt mycket större lagringsutrymme.

RENGÖRINGEN AV PANNAN är enligt Charpentier inget stort arbete. Med pellet är rengöringsintervallen 3-4 veckor. Med klabbar granskar han situationen efter var 20:e påfyllning. Aska och sot uppstår allt mindre ju effektivare förbränningen är. Pannan är planerad så, att förbränningsgaserna och förbränningsluften blandas effektivt. Temperaturen på de rökgaser som går till skorstenen är vid ren panna endast +160 grader, när det i en traditionell vedpanna ligger vid 250-400 grader.

Pannan har en 13-meters skorsten med fritt drag. Vid tändningen öppnas spjället, som släpper röken från förbränningscylindern direkt till rökkanalen. Nu kostar pannan ca 4700 €, pelletbrännaren över 1000 € och transportanordningen 15002000 €. t e x t och f oto a nne p e nt t i l ä

Det har inte ännu kommit mycket aska i asklådan, visar Harry Charpentier.

Det har gått två veckor från förra tömningen.

Produktutveckling sedan år 1927! Bästa material, kontinuerlig produktutveckling samt högklassig tysk teknologi har säkerställt att framgångarna fortsätter.

Dolmar-sågarna är avsedda och tillverkade för hårt arbete.

DOLMAR PB-250.4 4-taktsblåsare

DOLMAR PS-4600S YRKESSÅG Specialmodell för yrkesanvändning på gårdar i Norden.

Mäktig 2,6 kW effekt kombinerat med kompakt design. Utmärkt vid kvistning.

Accelerationen är snabb och max. varvtalet är 14500 r/min. Transmissionens och bromsens nya teknik erbjuder en helt ny, yrkessågens balans och hantering.

Startfunktionerna i en väl skyddad koppling. t Automatisk halvgasfunktion t Lätt och hållbar stomme av magnesiumgjutgods t Kedjespänning från sidan och nya behållarkorkar av S-modell t Ställbar ekopump för kedolja

Effektiv, vibrationsfri och tyst t 4-T motor, 25 cm3/0,8 kW t Luftmängd 606 m3 I t WJLU LH 300096474

199,-

530,-

MOTORSÅG PARTNER FORMULA 60 PLUS SEMI-PRO Jubileumsårets såg för tomter och vedarbete i skogen. t Effektiv motor 49 cc/2,3 kW

300146259

Begränsat parti för de snabbaste.

e! dand u j b r E

249,(inkl.

UOA Huggarens skyddsutrustningspaket: 1. Hängselbyxor UOA 2. Huggarhjälmpaket UOA 3. Huggarstövlar UOA

tPake nde! da erbju

179,-

mvs.)

(inkl.

UNIVERSAL OUTDOOR ACCESSORIES - HUGGARUTRUSTNING Ur UOA produkturvalet hittar du högklassig, pålitlig och trygg utrustning till största delen av världens ledande småmaskinmärken. Urvalet omfattar förutom slitdelar till motorsågar, trimmers och gräsklippare också ett omfattande urval hjälpredskap och skydd som används i samband med småmaskiner.

Priserna gäller till slutet av oktober eller så länge reserverat varuparti räcker till. Rätt till produkt- och prisförändrindar förbehålles.

K-LANTBRUK

mvs.)

Nokka Koneet har utvecklat en ny hanteringsgrip för klenvirke. Skribenten provade den på hösten utkommande nyheten på sin egen gård.

MÅNGSIDIG ENERGIVEDSGRIP Nokka EK 200

1

UTGÅNGSPUNKTERNA

2

jag såg gripen fäste jag uppmärksamhet vid konstruktionen, med vilken man strävat till mångsidig användning. Målet är att kapningen, hopsamlingen och lastningen av klenvirket skulle kunna göras med samma anordning utan att byta grip. Gripen är närmast tänkt för användning på traktordrivna virkeslastare. Det lönar sig inte att montera denna på en allför liten lastare, emedan den väger 190 kg. Grundtanken med försöket var att undersöka gripens basfunktioner från det egna utgångsläget. Huvudvikten ligger vid röjning av åker- och vägkanter, samt bortkörning av det material som kommer från dessa.

GENAST SOM

enkelt att koppla Nokka EK 200-energigripen till lastaren. RoTEST AV GRIPEN tatorns axel kopplas normalt med korstapp och man kopplar två slangar som till en vanlig virkesgrip. Det behövs inga elkopplingar och inga extra fastsättningar av hydraulslangar.

Energigripen består av två enheter, gripdel och kapningsdelen som är fäst under gripdelen och är försedd med egen cylinder. Löstagningen och fastsättningen av kapningsdelen lyckas Provarens utan verktyg på ett par minuter. kommentar: Nokka har De slangar som går till kaplyckats utveckla ningscylindern är kopplade med en lättanvänd och effektiv normala snabbkopplingar i gripenergivedsgrip. delens ram. Gripramen och kapningsdelen är fästa i varandra med en enkel snabbkopplingsanordning, som låses med en grov korstapp. När man vill lös64 • ÅKER BIRKA • 4/2009

DET ÄR MYCKET

1

2

göra kapningsdelen från gripen på lastarens bom. Efter att vikcylösgörs de hydrauliska snabblindern lösts ut vänder ledvinkeln kopplingarna och man tar bort med hjälp av lyftning trädet omkorstappen samt lyfter upp grikull i önskad riktning Med gripen röjdes under förpen, varvid kapningsdelen blir sökstiden vägslänter och åkerliggande på marken. Fastsättkanter samt fälldes ett rätt grovt ningen sker i motsatt ordning. albestånd. Stubbgrovleken var Gripen har en tryckstyrd hyi medeltal 18 cm. Lastaren var draulisk vikcylinder. Vid grimonterad på släpvagnsbommen, pens öppningsrörelses slutskede stiger trycket, varvid ventilen varför det inte lönade sig att köra in i gallringsbeståndet. styr trycket till vikcylindern och gripen svänger sig i TILLVERKAREN ANGER vågrätt läge . Vid kap20 cm som maximining av trädet öppnas grovlek för det träd vikcylindern med som skall fällas. I hjälp av kapningsal- och barrträdstrycket och gripen RESULTAT bestånd kan man svängs i lodrätt läge. t.o.m. fälla grövI vikventilen finns en re träd, men björk och kran, med vilken vikrönn börjar vara på gräncylindern kan låsas bort sen. Med små konster fälldes från användning när gripen ant.o.m. en al som var 25 cm i rovändes för lastning. Gripen och ten. Kapningskraften räcker rekapningsanordningen är samkopplade, de öppnar och stänger dan vid ett lägre tryck tack vare den stora kapningscylindern. sig samtidigt.

Funktionen är enkel: När griTillverkaren anger175 bar som pen öppnas, svänger vikcylintillräckligt, vilket finns även hos dern denna i vågrätt läge. Gripen äldre lantbrukstraktorer.

Utan kapningsanordning kan förs till stubben eller högre upp man lätt lasta virke med gripen, på stamman av det träd som skall kapas. Man placerar med rotatorn men för kontinuerlig lastningsanvändning är den för liten, emekapningsskaftet bakom stamdan den öppnas bara 72 cm. Bäst men, pressar fast gripen, varvid kapningsskaftet pressar stammen fungerar den i situationer, där man röjer åkerkanter: I ena körmot bettet och trädet kapas. Träriktningen kapas träden, när man det hålls fast i gripen och kan lyftas i högen. Kapningen kan effek- kommer tillbaka kan de lastas på släpvagnen och köras bort. Tack tiveras genom att lyfta och skjuta

3

vare snabbkopplingen lyckas löskopplingen och fastsättningen av kapningsanordningen mitt i arbetet, inga verktyg behövs.

En bra lösning skulle vara att på släpvagnen göra en ställning, i vilken man kunde lämna kapningsanordningen, när man börjar köra bort de kapade träden. I bästa fall skulle man klara sig med en körning till arbetsplatsen.

Den största effekten med EK 200 får man dock när lastaren är monterad på traktorns bakbrygga, då man med enbart traktor kör in i området och senare kör bort träden.

På basen av försöket ser det ut som, om utvecklingsarbetet fåtts rätt färdigt, större ändringar behövs inte i bastekniken. Gripens slangar på ryggsidan skulle kunna skyddas bättre. Slangen som går från vikcylinderns stoppventil brast efter att ha träffat ett träd. Detta går lätt att reparera genom att förlänga befintligt skydd 10 cm nedåt.

Nokkas nyhet är en intressant anordning och den kommer säkert att ta sin del av marknaden.

Mångsidigheten är dess trumfkort, och man skall inte heller glömma priset i förhållande till effekten, 4890€ inkl.moms 22 %. Den hör till de försöksanordningar som man inte gärna ger tillbaka efter försökstiden.

1) Skribenten putsade bl.a. vägslänter med energivedsgripen.

2) Utan kapningsanordning kan man lätt lasta med gripen.

t e x t och f oton s e p p o ny k ä ne n

4/2009 • ÅKER BIRKA • 65

EVENEMANG NU! Närmare tusen besökare bekantade sig med försöksrutorna på K-lantbruks försöksgård och arbetsdemonstrationernas toppennyheter i Hauho.

FÖRSÖKSRUTOR OCH REDUCERAD BEARBETNING Odlingsprogramdag

är växtperiodens värmesumma något före det normala och i Hauho hade det regnat mindre än normalt. I år är antalet försöksrutor ca 2500.

På de officiella försöksrutorna jämförs sorter med varandra. På odlingsprogram-försöksrutorna undersöks olika gödslings-växtskydds-stråregleringskombinationer sortvis. På basen av de resultat man fått av dessa presenteras odlingsrekommendationer för respektive sort och spannmålens slutanvändning.

Intressanta var även spårämnesförsöken, rybsens såmetodsförsök samt vallväxtförsöken.

Med de nya spårämnesgödselmedlen har man åstadkommit betydande förändringar även då det gäller den praktiska odlingen, se sid. 26.

Utsädesproduktion och sortval är långsiktigt arbete. K-lantbruk kommer ut på marknaden med 2-4 sorter per år, och sortsortimentet har nästan helt bytts ut under de senaste fem åren.

Försöksverksamheten med de sortnyheter som finns till försäljning har i medeltal tagit 15 år.

Finlands bästa nyhet då det gäller skörd och odlingssäkerhet, höstvetet Magnifiks och rågnyheten Kiers (se sid. 20) utsäde är till största delen från 2008: skörd.

För industrins och kreaturss-

I SLUTET AV JULI

66 • ÅKER BIRKA • 4/2009

kötselns behov söks fortgående nya sorter. Den tidiga och odlingssäkra Xanadu har godkänts som officiell maltkornssort och den är i omfattande odling under den pågående skördeperioden. Även mellan de tidiga och sena havresorterna har det kommit synnerligen riktgivande alternativ. Ringsaker-havren för tillfället den mest givande i sin tidighetsklass, se presentation på sid 20.

Arbetsuppvisningen koncentrerade sig i år på direktsådden och den reducerade bearbetningen. Nyheter är bl.a. Multivas Topline Super –stubbharvsmodell, Lemkens Karat-kultivator (se närm. Sid 40) och HeVa CombiTiller –alvluckrare, Potila OH 600 –halmharv (användningsegenskaper på sid. 43) samt HeVa SubTiller direktsåmaskin för oljeväxter(mera sid 44). Maschio Nina (se sid. 55) och HeVa GrassRoller representerar för sin del nyheterna för direktsådd av vall.

På arbetsuppvisningen drogs arbetsmaskinerna av Massey Ferguson –traktorerna. Modellens flaggskepp MF 8690 på 370 hk, som valts till årets traktor av den internationella pressen i branschen, sågs första gången i en arbetsuppvisning i Finland. te xt o ch foton a nne p e nt t i l ä

NYHETER FÖR STUBBEARBETNINGEN Den bogserade Multiva DiscMaster 4000 är ett stubbearbetningsredskap för stora arealer.

Den är i två sektioner och viks hydrauliskt i transportläge.

Välten är delad i tre delar, varvid transporthjulen fåtts placerade mellan bearbetningstallrikarna och välten. Redskapet är smidigt i vändningarna och går stabilt på åkern. Multivas konformade bearbetningstallrik tränger bra in även i hård mark utan att packa till bearbetningslagret. Tack var de aggresiva tallriksvinklarna blandas mark och växtrester effektivt med olika arbetsdjup.

Dometal presenterade även sin nya Multiva Topline Super –harvserie. Den nya generationens S-pinnharvar har synnerligen öppen och genomsläppande konstruktion, kraftiga pinnar och en tvåradig efterharv. Harvarna lämpar sig för såväl stubbearbetning på våren som för såbäddsberedning av en grundbearbetad mark.

MÅNGSIDIG SÅNINGSMASKIN Ca 2500 försöksrutor i år

VÄLJ LÄMPLIG KOMBINATION Den danska He-Van CombiTilleralvluckraren kan kopplas framför DiscRoller-tallrikssredskapet.

CombiTillers bett luckrar den packade marken på djupet och tallriksredskapet bearbetar, blandar och jämnar ytan. Välten söndrar kokorna och jämnar ytan. Bearbetningsenheterna kan användas även separat. Till kombinationen kan därtill kopplas ex. MultiSeeder-såningsenhet för sådd av oljeväxtutsäde eller höfrö.

Tume Nova Combi lämpar sig för såväl direkt- som traditionell sådd.

2-skivsbillarna med 200 kp maximibelastning fungerar helt störningsfritt i alla slags förhållanden – även på bearbetad åker. Nova Combi har normalt 125 mm:s radavstånd och osymmetrisk 2-skivbillskontruktion.

Den har inte separat öppningsskivbill, som skulle kunna förorsaka att utsädet placeras på den lösa marken. Gödsel och utsäde styrs till samma bill och placeras i litet olika ställe i marken för att hindra s.k. brännskador. Billen skär halmen bra, och skjuter inte denna till såfårans botten. De fjädrande polyuretantungorna mellan billarna och bakom styr gödsel och utsäde till rätta adresser.

Arbetsuppvisningen koncentrerade sig på den reducerade bearbetningen

TRÄFFSÄKERHET VID BESPRUTNINGEN

NYHETER ÄR BL.A. MULTIVA TOPLINE SUPER –STUBBHARVSMODELL, LEMKEN KARAT-KULTIVATOR, HEVA COMBITILLER–ALVLUCKRARE, POTILA–HALMHARV OCH HEVA SUBTILLER DIREKTSÅMASKIN.

Hardis luftassisterande Twin spruta blandar växtskyddsmedelsdropparna med hjälp av en luftgardin och öppnar samtidigt grödan. Luftgardinen som kommer från luftkanalens öppningar bakom munstyckena för bekämpningsmedlet jämnt in i grödan. Vinden stör inte som vid den traditionella besprutningen. En liten droppstorlek underlättar växtskyddsmedlets trängning in i grödan tack vare dropparnas höga rörelseenergi.

Samtidigt minskar vindavdriften märkbart. Twin-tekniken kan kopplas till Hardis trepunktskopplade Master- och bogserade Commander-sprutorna.

4/2009 • ÅKER BIRKA • 67

EVENEMANG NU!

UTLOTTNING AV UTSÄDE K-lantbruk anordnade i samband med sommarens händelser en utlottning av 600 kilo utsäde av sorterna Magnifik-höstvete/ Kier-råg.

Fortuna gynnade Heikki Järri från Huittinen. Heikki valde Magnifikhöstvetet. Dragningen utfördes av K-lantbrukskedjans ordförande, köpman Tapani Reinikainen (t.h.) och köpman Timo Patinen. Vinnaren gratuleras!

JÄRN OCH PETROLEUM 2009 Levande maskinhistoria för alla, tema Massey Ferguson och Ferguson. Uudenmaan Maaseutuopisto, Hyvinge 12.- 13.9. kl. 10-17.

FARMARI LYCKADES DE FYRA DAGARNA VAR ÖVERRASKANDE BRA.

Jani Koskela från K-lantbruk i Karleby var nöjd med Farmari-utställningen i Karleby. − De fyra dagarna var överraskande bra. Det fanns mycket yrkesfolk bland besökarna och maskinfältet var även annars bra. Nog översteg det i alla fall våra förväntningar. K-lantbruks avdelning var på Karleby K-lantbruks ansvar men där fanns även representanter från övriga K-lantbruk i närheten. Förutom tröskor och traktorer fanns speciellt maskiner som intresserade kreatursgårdarna.

NYA BUTIKER TILL BJÖRNEBORG OCH LOCHTEÅ

K-LANTBRUK KRAFTIGT FRAMME PÅ KONEAGRIA K-lantbruk är mångsidigt framme på KoneAgria utställningen 21.-24. oktober i Jyväskylä. På utställningen visas flera maskinnyheter i enlighet med utställningens tema ”Morgondagens val”. Exempel på maskinnyheternas produktmärken är bl.a. He-Va, Potila, Multiva, Claas, Elho, Livakka och Hakki Pilke. Årets traktor 2009, Massey Ferguson 8695 och trösknyheten Claas Avero finns även på utställningsavdelningen.

K-lantbruks avdelning finns i hall B280 och maskinernas arbetsuppvisningar försiggår på uteområdet U146. I huvudsak finns på 68 • ÅKER BIRKA • 4/2009

avdelningen arbetsmaskiner som används i lantbruksproduktionen, lantbrukstillbehör, traktorer och tröskor. Odlingsprogrammen och de nya utsädessorterna samt K-lantbruks försöksgårds forsknings- och försöksresultat presenteras i Odlingsprogramsmontern.

Utställningen i Jyväskylä startar den kommande säsongens förhandspriser. K-lantbruken anordnar kundresor till KoneAgria-utställningen från över 50 verksamhetsställen.

Närmare uppgifter om researrangemangen fås från det lokala K-lantbruk.

Björneborgs nya, stora Rautia-Klantbruksbutik öppnades på våren.

Lantbruksavdelningens försäljningschef Ismo Lindell gläder sig speciellt åt de nya, större utrymmena. Maskinerna kan presenteras på snygg asfaltplan och säckvarorna, exempelvis foder, har man fått inomhus. Butiken finns i början av Vasavägen.

I år har man på kundernas begäran öppnat en ny K-lantbruk även i Lochteå. Orten såg ut att bli helt utan lantbruksaffär.

RENHET VID SKĂ–RDEARBETET!

! ande d u j b Kompressor Cobafer AGRO W4/150 Er Agro med stor behüllare ger rejält med tryckluft med en bra verkningsgrad.

Räcker till fÜr. ex. smüskalig sandblästring pü gürden samt fÜr mutterpistol.

799,(inkl.

mvs.)

3.290,-

300147559

Tvätteffekt med yrkeskaliber!

Tryckluftredskapsserie Osaka

t -VGUGĂšSCSVLOJOH NJO M min @ 6 bar

99,-

Tryckluftsdriven ž� mutterpistol, fÜr lantbrukets och tunga maskiners reparationer.

249,-

FĂśr yrkesbruk avsedd, robust sugare med tvĂĽ motorer. 65 l behĂĽllare av rostfritt stĂĽl.

Automatisk ytvakt stänger strÜmmen dü behüllaren fylls.

ISO 14001

MiljĂścertifikat frĂĽn 1996

Tryckluftslang 20m Universalslang fĂśr gĂĽrdsbruk, tĂĽl mekaniskt slitage. FĂśrsedd med snabbkopplingar. TĂĽl olja. t NN Y N HVNNJ 300140281

Vatten- /dammsugare Kärcher NT 65/2 ECO ME

t Motoreffekt 2750 W t 4VHTMBOHFOT MĂŠOHE N t 4UPSB IKVM HĂšS IBOUFSJOHFO MĂŠUU t 7JLU LH 300074343

3/4" Mutterpistol

126500

are Till kÜp /18 9 av HDS top� p a l �mini et. pü kÜp400,-) a (Värde c

300030094

t .BY WSJENPN NĂŠLUJHB /N t Luftbehov min. 450 l/ min @ 7 bar.

Medium-seriens hetvattentvätt av ny generation är lättanvänd och effektiv fĂśr mĂĽngsidig användning, t.ex. fĂśr tvätt av utrustning och maskiner. t &$0 GVOLUJPO WBSWJE UWĂŠUUFO GVOHFSBS QĂŒ EFU NFTU FLPOPNJTLB UFNQFSBUVSPNSĂŒEFU PDI NFE NBYJNBM WBUUFONĂŠOHE t 'ĂšSTFEE NFE VQQ UJMM N MĂŒOH TMBOH TBNU TMBOHWJOEB t "SCFUTUSZDL CBS WBUUFONĂŠOHE M I t Ansl.effekt 6,4 kW 300136410

t motor 4,0 kW t LBQBDJUFU M NJO CBS t CFIĂŒMMBSF - WJLU LH

34 delar i plastbox.

Till serien hÜr ½� mutterpistol, ½� spärrskaft, slipmaskin, slaghammare samt behÜvlig utrustning.

Hetvattentvätt HDS 9/18 -4 MX

ISO 9001

Kvalitetsstandard

49.90

frĂĽn 1987

599,-

1SJTFSOB HĂŠMMFS UJMM TMVUFU BW PLUPCFS FMMFS TĂŒ MĂŠOHF SFTFSWFSBU WBSVQBSUJ SĂŠDLFS UJMM

K-LANTBRUK

KÖPMANNEN

K-LANTBRUKSKÖPMANNEN PRESENTERAR SIG

Jouni Pastila har varit K-maatalous Otras köpman i Tammerfors snart ett år. Som nyhet är verksamhetsstället i Häijä.

FÖRETAGARE EMELLAN

MOTTO: Gör saker och ting bättre och enklare.

Hur blev du K-lantbruksköpman och vilka är dina kunder?

Jag är jordbrukarson från Artsjö och agrolog. Först odlade jag hemgården. Jag arbetade vid K-lantbruk i Orimattila som bl.a. spannmålsansvarig 1989–2004, bortsett från fyra år inom bilhandeln. Efter det blev jag Kesko Lantbruks spannmålschef för södra Finland, och 2007 blev jag kedjans regionchef för östra Finland. Företagsamhet har alltid intresserat mig.

Mestadels är kunderna lantbruksföretagare i Birkaland. Konsumenter som eldar med pellets eller håller hobbydjur finns också bland kunderna.

Hur tänker du utvidga verksamheten?

Tammerfors och Häijää utgör tillsammans en enhet som är tillräckligt stor för att vi ska kunna köpa in stora partier. Lagerhanteringen behöver förbättras.

Urvalet och kompetensen i landskapets centralbutik måste vara täckande. Vi ordnar fler arbetsvisningar och förevisningsdagar, och jag hoppas på direkta produkttips från kunderna. Vi försöker vara så aktiva som möjligt gentemot jordbrukarna när förköpspriset på förnödenheter är bäst eller när marknadsläget inom spannmålshandeln är bra. Det är till fördel för alla att rätt adress och bästa pris letas upp för spannmålspartierna.

Hurdana är utmaningarna inom branschen och i ditt eget jobb?

Det är en utmaning också för oss att gårdarna blir färre och produktionsinriktningarnas lönsamhet är som den är. Det gäller att producera kostnadseffektiva lösningar som ger kunderna ett mervärde. Handelssätten behöver utvecklas i den riktning kunderna önskar. Nu handlas det redan en hel del per telefon, och vissa varugrupper kan börja säljas på webben. Det är en stor utmaning också för köpmannen att göra inköp. Till all lycka har priserna på insatsvaror gått ner. Lönerna är den största kostnadsposten, och också personalen måste bli allt effektivare – där är det stora marknadsområdet till hjälp. Det är skäl att stöda långa yrkesbanor, eftersom handeln bygger på sakkunskap och personliga kundrelationer.

Vad är du stolt över?

Inte riktigt någonting ännu. Mycket är på gång och projekten förädlas. Snart blir det ett år fullt, och lagarbetet börjar ta form.

T e x t Anne P e nt t i l ä , f oto Ant t i Ve t t e nr a nta

70 • ÅKER BIRKA • 4/2009

FÖLJANDE ÅKER BIRKA UTKOMMER 5.11.

NAT: ÄM NE N BL AN D AN

ME NOVA COMBI DIREKTSÅDD MED TU ST ER-ANVÄNDNINGSTE OL TO ÅN FR AT LT RESU SKYLÄ 5 KONE-AGRIA I JYVÄ ASKIN CLAAS RC 25 SM BA NS RE NÖ RE BALNINGSENTREP

Fyll i - klipp - posta

UPPDATERING AV ABBONENTUPPGIFTER

(SKRIV TYDLIGT)

@

E-post :

K-LANTBRUK

❒ Jag vill beställa Nyhetsbrev, 12 gånger/år. (Obs. ge E-post!)

❒ Ny beställning: S Maatilan Pirkka (finskspråkig) S Åker Birka (svenskspråkig) ❒ Adressförändring S Avbeställning Gammal uppgift

K-MAATALOUS

Ny uppgift

Förnamn Släktnamn

VASTAUSLÄHETYS Tunnus 5013119

Näradress Postnummer: Postanstalt

01003 VASTAUSLÄHETYS

Telefon Mobiltelefon ❒ Jag är jordbrukare ❒ Maskinentreprenör ❒ Jag är annan aktiv läsare

❒ ❒ ❒ ❒ ❒ ❒

Odlad åker: _____________ Skog: _________________ Mjölkkor: ______________ Nötkött ________________ Griskött _______________ Suggor ________________

ha ha kpl kpl kpl kpl

❒ ❒ ❒ ❒ ❒

Hönor / Broiler Hästar Potatis Bärodling Annan: _____________________ ____________________________

Kontaktuppgifternas uppdatering också via e-post: markkinointi@k-maatalous.fi ❒ Mina uppgifter får användas i K-lantbrukskedjans marknadsföring. Underskrift: www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Lemken urval av växelplogar FÖR FINSKA fÜrhüllanden!

Komplett urval av växelplogar speciellt avsedda fĂśr ďŹ nska fĂśrhĂĽllanden! t )ZESBVMCVSOB PDI CPHTFSBEF WĂŠYFMQMPHBS t 'ĂšS FGGFLULMBTTFS IL t TLĂŠS

Skärmodeller fĂśr olika plĂśjningsfĂśrhĂĽllanden t FĂśr ďŹ nska fĂśrhĂĽllanden utvecklad C 40 plogkroppsmodell t Kan fĂĽs med stĂĽl-, plasteller spaltvändskiva t Som standard utrustad med hĂĽrdmetallspets t (Inte EurOpal 6 / VariOpal 6)

Stark ramkonstruktion t Ă–ppen konstruktion, ĂĽshĂśjd 80 cm, kroppsavstĂĽnd 90 cm t Alla leder fĂśrsedda med slitagetĂĽliga, smĂśrjbara holkar

OptiQuick justeringssystem t Mycket lätt att justera t Minimerar plogens dragmotstünd

HydriX utlÜsningssystem t Justering av utlÜsningskänslighet med tvü lägen t UtlÜsningen kan justeras direkt frün traktorn under plÜjningens güng

www.k-maatalous.ďŹ

72 • ÅKER BIRKA • 4/2009

K-LANTBRUK