ÅkerBirka0507

Åker

NR 5 NOVEMBER-DECEMBER 2007

www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

BIRKA Kone-Forum

Reservdelsförsäljning i butiker

i bra form

Gödslingen planeras nu Nokka presenterade Klapimoto

MYCKET LÖNSAMT ATT BEKÄMPA VÄXTSJUKDOMAR

PRODUKTIONSSATSNINGAR

www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

Åker

NR 5 NOVEMBER-DECEMBER 2007

BIRKA

Efterspel till utställningen

I detta nummer bl.a.

Massikka på skollägenhet .... 4 Finska livsmedel.......................... 6 Regional reservdelsförsäljning i butik ........................ 8 Nyheter på Kone-Forum ...... 10 Classic och Master nya harvar från Potila ........... 24 Uniwrap 355 ................................ 26 K-lantbruk utbildar .................. 28 Växtskydd och sortval ger lönsamhet ............................ 32 Gödslingsplanering nu .......... 34 De bästa sorterna .................... 36 Skörden kräver gott pH ....... 38 Ny brännoljeleverantör ........ 40 Fodernyheter för mjölkkor från Raisio .................................... 42 Kinnusen Mylly .......................... 44 Feedex tillverkar foder......... 46 Utfodring i travstall ................ 48 Unga lantbrukare med nytt lösdriftsstall .......... 50 Mestarifarmi ................................ 52 Nokka fyllde 40 år och presenterade Klapimoto ..... 54

Det var trevligt att uppleva den goda stämningen bland besökarna på Kone-Forum. Bakom den ligger spannmålspriserna som t.o.m. har fördubblats på ett år, de goda rotpriserna och dessutom de prognoser från stora världen som har strömmat in under höstens lopp. I prognoserna konstateras det att priset på livsmedelsråvaror, särskilt spannmål och mjölk, har stigit och att den uppåtgående trenden ser ut att bli bestående.

Säsongvis förekommer det förstås variationer och rentav häftiga sådana också i fortsättningen, men över lag väntas uppgången fortgå.

På de här breddgraderna är stöden absolut nödvändiga om man vill att finländarna ska äta inhemsk mat och att prisnivån ska förbli måttlig. Den entusiasm som de förbättrade producentpriserna har väckt visar i alla fall hur viktigt det är att den egna arbetsinsatsen och de egna besluten har stor inverkan på resultatet. Att odla för stödens skull är inte nödvändigtvis särskilt motiverande.

Jag kommer från trakter där djurhållningen är viktigast. I somras träffade jag spannmålsodlare, både män och kvinnor, som talade om sina åkerskiften och deras egenskaper och beteende under olika växtperioder med samma inlevelse – för att inte säga ömhet – som kreatursägare använder när de talar om sina bästa kor eller suggor. Tydligen lär man inte känna ett åkerskifte i grunden ens under en generation, särskilt inte eftersom sorterna, odlingsmetoderna och insatsvarorna utvecklas hela tiden. Sådana lantbruksföretagare är sannerligen inte några ”stödodlare”.

Det gäller förstås att komma ihåg att inte alla yrkesbröder och systrar är lika förtjusta över att spannmålspriset gått upp. En köttnötsuppfödare konstaterade på utställningen att nettot på hans gård är 55 000 euro mindre än i fjol höstas eftersom spannmålen blivit dyrare. En grisköttsproducent åter funderar på att låta svinhuset stå tomt i vinter om inte producentpriset på kött stiger. Inte är det nu riktigt så roligt ändå att sprida stallgödsel.

Producentpriserna på kött och mjölk skulle alltså gärna få stiga, och stöden behövs fortfarande de med. I skrivande stund pågår intensiva förhandlingar om 141-stödet och nyheterna om dem kastar en skugga över en annars så bra höst. Heja ni som förhandlar för Finlands räkning, kämpa på!

Tävlingssågning med Dolmar.................................. 56 Köpmannapresentation:

anne.penttila@dialogi.fi

Pekka Väli-Torala ..................... 58

Förläggare • Markkinointiviestintä Dialogi Oy, PL 410, 00811 Helsinki, puh. (09) 4242 7330, fax (09) 4242 7333, Chefredaktör • Anne Penttilä, 044 502 9730, Layout • Tanja Pellikka, Försäljning av medieutrymme • Tuuli Toivainen, A-lehdet, Tryckeri • Scanweb Oy, Adressregister • Maatalouskesko Oy, Adressändringar • kupong på sidan 63, Återföring och knep • niksit.maatilanpirkka@dialogi.fi 5/2007 ■ ÅKER BIRKA

3

MF 7465

Den nya Massikan fyllde skolans önskemål På en skollägenhet är en traktors anskaffningsprocess noga planerad. På Tuorla plöjade man den här hösten med en ny Massey Ferguson, som erbjuder studerandena en insikt i framtidens standardteknik. text och foton Raila Aaltonen

Kata Vuorinen som studerar andra året vid Varsinais-Suomen maaseutuoppilaitos i Tuorla, kliver upp på förarplatsen i den nya blänkande Massikan och undersöker instrumentbrädan. I dag plöjar eleverna, och som redskap har man gett MF 7465 Dyna-VT, som kom till skollägenheten för en månad sedan.

Kata var ännu på sin period av inläring i arbete i England, när den övriga gruppen fick undervisning i maskinens användning. Därför krävdes litet funderingar vid starten. Bör man släcka lyset innan man startar? Ändå kopplingen? Under lektor Pentti Härmäs ledning glöder Kata traktorn, startar, skjuter riktningsomkastarspaken framåt startar sedan försiktigt från maskinhallen mot det åkerskifte som skall plöjas.

På skollägenheten har man gjort det beslutet att maskinerna skall hållas up to date. Till maskinparken hör

Den senaste nykomlingen till skolans mångsidiga maskinpark, MF 7465 Dyna-VT kom direkt i användning.

4

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

fyra effektiva och tidsenliga traktorer, av vilka en bytes till ny med två års intervaller. De får ca 200-400 körtimmar på mätaren varje år. Det finns ett tiotal äldre övningstraktorer, så att hela elevgruppen samtidigt har möjlighet att lära sig köra och serva traktorn, berättar Pentti Härmä.

Enligt Härmä är en modern maskinpark för skollägenheten ett sätt att konkurrera om studerandena. På skolan bör även studerandena kunna bekanta sig med den teknik, som bara är på kommande till det vanliga lantbruket. Därför köper man

traktorerna som nya; man tittar inte ens på begagnade.

Lätt att köra även för en ovan Anskaffningen av en traktor till skollägenheten är en planerad och noggrant bestämd process.

– Det finns noga bestämmelser om konkurrensutsättningen, berättar Härmä.

Först bestämmer man behovet, d.v.s. traktorns storlek, effekt och övriga egenskaper. Sedan begärs offerter från olika leve-

rantörer. Offerterna öppnas vid en officiell tillställning, från vilket uppgörs ett öppningsprotokoll. Och man håller fast vid det som erbjudits. I handeln ingår inget prutande, inte ens i slutskedet.

De maskiners egenskaper som ligger i samma prisklass jämförs noga. I Tuorla sätter man vikt vid användningen och servicen samt maskinens miljövänlighet. Det är även viktigt, att maskinen kan förses med mångsidig teknik.

Bestämmandet av de behövliga egenskaperna gick lätt, därför att traktorn skaffades enbart för åkerarbeten. Gårdens nya traktor används inte i skogsarbete.

I det stora hela är Härmä nöjd med anskaffningen. Traktorn är just sådan som man ville ha och behövde. K-lantbruk i Åbo gav en bra offert, och man behövde inte kompromissa beträffande traktorn.

– Tack vare densteglösa växellådan är den lätt att köra även för en nybörja-

re. Största delen av våra studerande är bra förberedda redan när de kommer, men det finns även många stadsungdomar, för vilka traktorkörandet inte alls är bekant. Åbobon Kata är en av dem. Den unga damen som siktar på att bli avbytare är speciellt intresserad av att arbeta med djur, och maskinarbetena är ännu något främmande. Sådd och plöjning har redan blivit bekanta, och hon skall ännu få pröva på tröskandet denna höst.

– Nog lär man sig allt, bara man tränar tillräckligt. Lärarna är åtminstone verkligt tålmodiga, säger Kata tacksamt.

Åbobon Kata Vuorinen har inte kört traktor tidigare. Det lyckades bra trots detta.

Vid valet underströk vi betydelsen av att den skall vara lätt att använda och serva, vara miljövänlig samt försedd med mångsidig teknik, berättar lektor Pentti Härmä.

Lämplig teknik för precisionsodling Till den nya Massikan tog man som extra utrustning en utvecklad kördator, Datatronic. Pentti Härmä gissar, att redan efter några år finns denna som standardutrustning på traktorerna. Det är även gällande

detta skolans plikt att göra den kommande tekniken bekant för de studerande.

Kuusitoviken vid nedre delen av gårdens åkrar är en del av Finska viken som är i behov av speciellt skydd. På Tuorla utvecklas precisionsodlingen, och datorn väntas hjälpa till att ännu bättre kunna utföra gödsling och växtskydd.

– Den är även behändig vid entreprenadarbeten. Med denna kan man rätt noggrant följa med utförda timmar, hektar, kilon och liter. Även av våra studerande kommer säkert en del att verka som entreprenörer efter det de blivit färdiga, och entreprenadarbetena ger ju nu för tiden redan jordbruken ca en tredjedel av intäkterna.

Härmä knäpper på datorn och på skärmen växlar siffrorna i snabb takt. Hur kan man lära sig att använda denna?

– För ungdomarna är datoranvändningen lätt, vet en erfaren lärare. ■

Manöverorganens hemligheter klarnade snabbt för eleverna. Kördatorn torde vara standardutrustning på traktorerna efter några år, tror Pentti Härmä.

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BÄST - ”Fergu är alltid fergu” Maskinarbetena är omtyckta av de studerande som går på linjen som leder till en grundexamen inom lantbruket. I april börjar uteperioden, då man från pulpeten förflyttas först till maskinhallen för att serva maskinerna och sedan på åkern för att göra gårdens vårbruksarbeten. Det finns 140 hektar som skall sås och skötas som elevarbeten.

Gårdens hela areal är ca 150 hektar. Tio hektar användes av MTT, och sådd och andra arbeten med försöksrutorna sköts av MTT:s personal. Även eleverna är under växtperioden med vid bl.a. bestämmandet av spannmålens falltalsutveckling.

Så här på hösten studerar man teori på förmiddagen och eftermiddagen består av praktiskt arbete. Efter Kata hoppar kurskamraten Mikael Ketola upp i Massikan.

– Fergu är alltid fergu, konstaterar han.

Mikael siktar på generationsväxling på sin morbrors svingård inom de närmaste åren. Han valde inte sin studieplats på grund av skolans maskinutbud, men antar att skolans traktorer stannar i minnet hos de studerande. Om någon maskin kännts bra, har detta betydelse vid kommande köpbeslut.

Den nya MF har bara 50 arbetstimmar på mätaren. Inte heller för denna förare är traktorn ännu bekant, och sänkandet av växelplogen till marken förorsakar en del problem.

Manöverorganens hemligheter klarnar dock snabbt. Massikan sätter jämnt igång ned mot havsviken, och efterlämnar raka och svarta tiltor.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

5

vad du äter

Keskokoncernens chefdirektör Matti Halmesmäki är nöjd med de finskproducerade livsmedlens kvalitet och oavbrutna framgångar på hemmamarknaden. Han ser hot mot jordbruket och matproduktionen i Finland men också möjligheter. text Anne Penttilä

Halmesmäki konstaterar allra först att det är viktigt för Kesko att jordbrukarna klarar sig bra, eftersom jordbrukare med framtidstro investerar och är goda kunder. Alla aktörer i livsmedelskedjan är i alla fall beroende av de finländska konsumenterna.

– Varubristens tid är förbi. Visst kan handeln i någon mån påverka konsumtionsvanorna och ta in inhemska varor i sortimentet. Vi kan ingå goda partnerskap med livsmedelsindustrin och producenterna här hemma. Alla har vi likartad värdegrund och förstår de finländska kunderna.

Kesko uppmuntrar köpmännen bl.a. att gynna lokala producenter.

– Folk är redo att betala fullt pris för en produkt om pengarna stannar i den egna byn eller det egna landskapet. K-köpmännen är alltid lokala precis som jordbrukarna.

LIVSMEDEL

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDEL

Du har rätt att veta

Kvalitet och spårbarhet bör betonas Enligt konsumentundersökningarna har det blivit allt viktigare för kunderna att maten är inhemsk, å andra sidan är det inte längre ett absolut krav som kunderna ställer. Halmesmäki betonar kvaliteten. Dåliga inhemska produkter går inte åt längre.

– Jag tycker att det i Finland har talats för mycket om matpriserna. Finska produkter kan aldrig vara de förmånligaste, det beror på produktionsfaktorernas prisnivå och våra naturförhållanden.

Halmesmäki är positivt överraskad av att de europeiska livsmedlen såsom köttoch spannmålsprodukter inte har erövrat marknaden i Finland.

– Jag är lycklig över att de inhemska livsmedlen har hållit positionerna. Vis-

6

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

serligen finns också hot, bland annat EU pressar jordbrukets verksamhetsbetingelser. Å andra sidan har internationella matskandaler fått konsumenterna att öppna ögonen.

Halmesmäki har gett akt på jordbruksbranschens utveckling dels på grund av sin bakgrund (han kommer från ett litet jordbruk i Lappo), dels på grund av sitt arbete. Före chefdirektörskapet var han direktör för Keskos lantbruks- och järngrupp åren 1993-2005, bortsett från en kort period som vd för Tuko.

Keskos framgång som företag har förbättrats klart de allra senaste åren, något som enligt Halmesmäki beror på att kvali-

teten har betonats som konkurrensfördel.

– Vår nuvarande slogan ”Du har rätt att veta vad du äter” bottnar i just det här.

Den stöder också den finländska livsmedelskedjan direkt.

Möjligheten att spåra matens ursprung är en möjlighet som enligt Halmesmäki inte har utnyttjats tillräckligt i Finland.

Man skulle kunna slå på trumman mycket mer för god kvalitet.

– Spårbarheten borde göras till ett brand. Också producenterna skulle kunna

Matti Halmesmäki i samspråk med jordbrukaren Veikko Kortesalmi från Nurmo i K-lantbruksbutiken Seinäjoki.

konstatera att det här har vi gjort och det har vi gjort bra.

Imagerisker måste undvikas Om jordbruket stöds kraftigt behöver produktionen vara etiskt högtstående. Halmesmäki tycker inte att det är bra att jordbrukarägda företag importerar genmodifierad soja.

– Kesko har inte importerat genmodifierad soja. Om Kesko hade gjort det bojkott ha varit sannolik.

Produktionens etiska dimension är också förknippad med miljövård. Halmesmäki efterlysr aktivitet från jordbrukarnas sida och stöd från staten.

– Staten måste stöda t.ex. anläggandet av ordentliga skyddsremsor och våtmarker. Det handlar inte om stora summor.

Jordbrukarna riskerar sitt goda rykte om inte miljöfrågorna sköts. Om folk om tio år fortfarande har uppfattningen att jordbruket förorenar är det väldigt svårt att motivera den saken.

Vad ekoproduktionen beträffar konstaterar Halmesmäki att handeln nog gärna säljer ekoprodukter om kunderna frågar

efter sådana.

– Min personliga ståndpunkt är att precisionsodlade produkter är bäst, då har t.ex. gödslingen dimensionerats utgående från växtens mångsidiga behov. Man får aldrig bästa möjliga livsmedel av sådant som har lidit brist på något medan det har växt. Å andra sidan är det inte klokt att gödsla onödigt mycket och att använda insatser på ett sätt som inte är ekonomiskt.

I praktiken betyder det här att åkerjorden bör analyseras, odlingsteknikerna utvecklas och insatserna optimeras. När gårdarna växer och specialiseras gäller det att förbättra kunskapshanteringen.

– Ett hot består i att EU gynnar skenodling. De producenter som sköter sina gårdar borde få en rejäl premie. Landsbygden ska inte göras till ett reservat.

Kostnadseffektivitet på alla plan All verksamhet måste vara kostnadseffektiv, primärproduktionen och förädlingsindustrin lika väl som handeln.

– Lantbrukshandeln måste kunna bjuda ut maskiner och produktionsförnödenheter till jordbrukarna till förmånliga pri-

ser. Lantbrukshandelns marginaler är ganska små i Finland. Verksamheten är lönsam men inte lika lönsam som i koncernens övriga bolag.

Att priskonkurrenskraften utvecklas märks i praktiken bl.a. genom att konceptet Rautia-K-lantbruk utvecklas. Under samma tak hittar man produkter för byggande och renovering lika väl som för jordbruk.

– Butikernas fasta kostnader fördelas mellan två kedjor och butiksnätet blir tätare.

Konsumenten Matti Halmesmäki lagar mat till husbehov men har inte precis matlagning som hobby, bortsett från att han röker fisk som han fångat själv.

– Helst äter jag mediumstekt innerfilébiff. Finskt rågbröd äter jag i stora mängder. Enkla smaker är bäst, jag bryr mig inte om alltför tillkrånglad mat. ■

RESERVDELAR

SERVICE DEL

RESERVDELAR

SERVICEFÖRETAGARE

SERVICETJÄNSTER

I reservdelsservicen viktigt med

Snabbhet och pålitlighet

Lantbruksmaskinernas reservdelsleveranser hör till de saker, som när de sköts bra, sällan någon kommer ihåg att tacka, men utebliven service märker man nog. I samband med Tampereen Kmaatalous Otra verkar en resevdelsbetjäningspunkt, som betjänar Birkalands område och även utöver detta område. text och foton Anne Penttilä

Reijo och Marita Mustajärvi i Tavastkyrö besökte Otras reservdelsbetjäning för att hämta sin beställda kylare till Massey Ferguson 275, årsmodell 1986.

– Här har man alltid hittat allt vad man behövt, och även till litet äldre maskiner.

Här får man god betjäning, berömmer Reijo Mustajärvi. Även K-lantbruk Otras läge är ypperligt, längs omfartsvägen mitt emot Tampereen messu ja urheilukeskus (f.d. Pirkkahallen).Allra lättast är det dock för avtalsservicemannen Pekka Härkönen att besöka reservdelsbetjäningen, ty hans serviceverkstad befinner sig bakom väggen. Reservdelsbetjäningen betjänar sex avtalsserviceföretagare, vilka servar bl.a.

Massey Ferguson-traktorer, berättar köpman Seppo Aalto.

– Reservdelsbetjäningens huvudsakli-

8

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

gaste produkter är reservdelar till traktorer, tröskor och lantbruksarbetsmaskiner samt maskintillbehör och oljor. Vi satsar på originalreservdelar, ty i detta område finns många tillbehörsaffärer.

Serviceverkstadens placering är även till fördel för oss, säger reservdelsförsäljare Niko Aho. – Ibland är det bra att gå och titta med egna ögon på den del man beställer.

Det finns två reservdelsförsäljare. Aho började på våren 2004. Pasi Vainionpää har arbetat som reservdelsförsäljare över 35 år. Under den tiden har reservdelarnas beställningssystem ändrats rätt mycket.

Reservdelskatalogerna finns på dator.

– Att gräva fram uppgifterna och att hitta just den rätta reservdelen åt kunden kan dock ibland vara rätt utmanande, fastän databassökningarna verkligen underlättar mycket, nämner Aho.

– Till gamla traktorer går det enkla delar, som t.ex. vattenpumpar. De nya traktorerna och även deras delar är mera invecklade. Ur databaserna kan man göra sökningar på såväl namn som reservdelsnummer, men på samma namn hittar man flera delar. Det krävs utredningar för att veta vilken av dessa är rätt för respektive maskin.

Alla äldre maskiner har inte förts in på databaserna, utan för dessa finns ännu tjocka reservdelsböcker i användning.

Det är lätt att göra uppdateringar i databaserna, bifoga skisser och sprängbilder samt monteringsdirektiv. Lantbruksföretagaren kan fast sända en digitalisk bild av delen som han tagit, till försäljaren, eller på plats i butiken visa på sprängbilden vilken del det är fråga om.

Av reservdelsförsäljarna förutsätter utvecklingen utöver en teknisk grundut-

R

SERVICE

RESERVDELAR

I K-lantbruk Otras reservdelspunkt finns det två specialiserade reservdelsförsäljare. Pasi Vainionpää (t.v.) har verkat länge i branschen. Niko Aho söker svar på Mustajärvis fråga. bildning även skolning på märkesvisa kurser.

Reservdelslagret växer I takt med att maskinerna utvecklas och blir mera mångsidiga har det baslager reservdelar som hålls i butiken småningom vuxit. Fram för allt traktorernas och arbetsmaskinernas slitdelar, bl.a. filter försöker man hålla ett täckande sortiment i lager.

– Massey Fergusons försäljningsagentur har haft en kraftig inverkan på reservdelsförsäljningen, emedan antalet traktorer är stort. Även Deutz Fahrs och Sames reservdelsservice fortsätter åtminstone så länge, tills det kommer en ny representant i Finland, berättar Seppo Aalto.

När det kommer nya traktor- och arbetsmaskinmodeller på marknaden och dessa säljs till området, får reservdelsförsäljningspunkten uppgifter om de sålda och förser sig med behövligt slit- och reservdelssortiment.

SERVICEFÖRETAGARE – Underhållet av reservdelslagret baserar sig på försäljningsuppgifter, ty det är dyrt att hålla ett lager som inte rör på sig. Det är svårt att få reservdelsservicen att löna sig, emedan det inte är fråga om självbetjäningsprodukter – med undantag av ex. filter, vars hyllbeteckningar berättar deras lämplighet för olika maskinmodeller.

När en reservdel beställs, går uppgifterna via beställningssystemet till Itellas centrallager i Vanda. Saltrans bil hämtar lass från lagret varje dag före klockan fyra. Avtalsmontören eller lantbruksföretagaren kan hämta delen från reservdelspunkten genast följande morgon.

– Även fabriksleveranserna fungerar rätt bra. Tillexempel Massey Fergusons delar vågar man lova på två dagar. På ett dygn kommer de med flyg till Vanda, och följande morgon är de redan här.

De tyngre maskindelarna hämtas med långsammare landtransport, men dessa behövs ju mera sällan som brådskande.

Ibland kan delen även finnas i K-lantbrukskedjans baspunkter, som även fungerar som centrallager för reservdelar på sina egna områden: K-lantbruken i Kouvola, Uleåborg, Seinäjoki, Åbo och Kuopio.

SERVICETJÄNSTER

Reservdelspunkten följer butikens öppethållningstider, d.v.s. den har öppet från måndag till fredag klockan 8-17.

Under odlingssäsongen har man telefonjour utanför affärens öppettider. Reservdelsförsäljningens högsäsong är under hela sommaren, speciellt vår och tröskningstid. Telefonjouren fungerar under samma tidpunkt som den övriga kedjan och telefonjouren skötes även i samarbete med baspunkterna.

Till köpman Seppo Aaltos butiker hör förutom Otra i Tammerfors, även K-lantbruken i Toijala och Orivesi. Även i Toijala finns ett eget, mindre reservdelssortiment; bl.a. filter, slitdelar till sprutor, plogar och harvar samt viktigare reservdelar.

Aalto transporterar själv reservdelar från ena affären till den andra, han har ibland även fört delen direkt till gården, om denna legat intill rutten.

– Naturligtvis sker det ibland även misstag vid leveranserna av reservdelar, hur bra man än försöker sköta ärendet. Det här är ju en lång kedja, där det finns många aktörer. Men speciellt under de bråda tiderna i lantbruket är reservdelarnas leveranssäkerhet och snabbhet synnerligen viktig. ■

SERVIC

EFORUM

Positiv stämning på utställningen Inom lantbruksbranschen råder efter en lång tid en högkonjunktur, med rätt märkbart höjda priserna för spannmål och virke. På hösten utställning kunde man märka detta som en tydligt positiv stämning bland besökarna. text Anne Penttilä, foton Antti Vettenranta och Anne Penttilä

MASSEY FERGUSON HAR MARKNADENS BREDASTE TRAKTORURVAL.

10

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

INTRESSET FÖR MASKINER FÖRENAR MINDRE OCH STÖRRE HUSBÖNDER. – Det är en stor glädje att det går bra för våra kunder, förutspår Lantbrukskeskos verkställande direktör Seppo Hämäläinen.

Den positiva fläkten har åstadkommits av en allt ökande efterfrågan på lantbruksprodukter i världen, som stöds av bl.a. lantbruksprodukternas bioenergianvändning, växande efterfrågan på värdefullare livsmedel i folkrika länder, såsom exempelvis i Kina, samt runt om i världen de allt mindre spannmålslagren. Den stora efterfrågan har lett till en högre prisnivå.

– När en god skörd och kvalitet har betydelse, kommer man bort från ”stödodlandet”. I Finland produceras nu ca fyra miljarder kilo och spannmålsarealen växer med ca 50 000 hektar, konstaterar Hämäläinen.

Det verkligen lönar sig att satsa på skörden och dess kvalitet.

– Beklagligt är att detta sedan leder till att priserna på fodersäd och spannmålsbaserade foder stiger på djurgårdarna. Produktionen av eget vallfoder av bra kvalitet kommer i fortsättningen att bli allt viktigare.

Stöd för odlarens yrkeskunskap När det verkligen lönar sig att satsa på skörden och dess kvalitet, stiger värdet på det stöd och forskningsresultat som Klantbrukskedjans Odlingsprogram erbjuder.

Programmets synligaste ”produkter” är Odlingsprogramsguiden, som utkommer med denna tidning, samt Odlingsprogramskioskerna i K-lantbruksaffärerna. I kioskerna görs skörde- och klorofyllmätningar under växtperioden och ges rekommendationer gällande tilläggsgödslings- och växtskyddsåtgärder. Såväl guiden som kioskens tjänster är naturligtvis gratis, och förutsätter inga inköp.

– Huvudmålet med hela Odlingsprogrammet är att förbättra odlingens lön-

samhet för producenten, understryker lantbrukshandelns direktör Antti Ollila från Lantbrukskesko.

– Bakom detta finns den massiva försöksverksamhet på K-gruppens försöksgård gällande sort-, gödsling och växtskydd, samt den respons som kommit från kunderna.

Lantbruksmaskinhandeln växer Det gångna året kommer att visa en försiktig tillväxt i handeln med lantbruksmaskiner, berättar Ollila.

– För arbetsmaskinernas del är ökningen ca 10 %. Det har gått bra på alla områden men speciellt beträffande maskiner för spannmålsodlingen, bioenergisektorn samt skogs- och maskiner för miljövården.

Av maskinerna för spannmålsodling har speciellt minimibearbetnings- och direktsåmaskinerna och växtskyddssprutorna varit på tapeten. Speciellt såmaskinerna visar en kraftig ökning, ca 30 %, och även jordbearbetningsmaskinerna 20 %.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

11

KONEFORUM 2007

MASSEY FERGUSON HADE IGEN PREMIÄRVISNING PÅ KONE-FORUM.

Massey-Fergusonfamiljens senaste nykomling, Lilla-Massikan 3645 är en behändig traktor t.ex. för kreatursgårdar, fastighetsskötsel eller byggande av grönområden. Det finns två modeller, effekterna 78 och 91 hk.

I Lemken Vari Tansanit-hybridplogen kombineras den bogserade och den hydraulburna växelplogens egenskaper, ty vikten kan flyttas till traktorns bakaxel med hjälp av en elstyrd tryckstång. Plogen kan programmeras med vändtegsautomatik, d.v.s. lyftnings-, vändnings- och sänkningsrörelser.

Den nya helhydrauliska stenutlösningen viker undan uppåt 38 cm och i sidoriktningen +/- 20 cm. De strimmlad vändskivorna vänder tilten som de vanliga, men gör plogen lättare och inte ens vidhäftande jord fastnar lätt på dem.

Multivas Optima S-harvmodeller växer enligt behov, exempelvis vid förflyttning från gårdens smalare skiften till de bredare. 5och 6-metersharvarna kan breddas med två 25 cm:s breddningsdelar, varvid arbetsbredden ökar med 0,5 meter. 7- och 8-meters harvarnas konstruktion har på motsvarande sätt planerats färdigt för två 50 cm:s breddningsdelar, varvid arbetsbredderna stiger med en meter. 8-och 9-metersharvarnas transportbredd är endast 3,4 meter.

Lemken Compakt Solitair 9 är en helt ny pneumatisk kombisåmaskin, av vilken prototypen visades på Kone-Forum.

Maskinen kommer egentligen att presenteras på Agritech, och på produktionsversionen ändras bl.a. såbillarna och deras placering.

Såningsenheten är monterad till maskinen via en trepunktsupphängning. Belastningen av billarna regleras från traktorns hytt.

12

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Massey Ferguson 5400-seriens traktorer har nu commonrail-motorer av Tier3-utsläppsklass, som har bl.a. extra-effekt egenskapen PowerBoost på 3- och 4- området.

Här MF 5475 Dyna-4, med en 6-cylindrig Perkins-motor och frontkraftuttag för frontkopplade arbetsmaskiner.

Till traktorn fås frontlastaren färdigt monterad och i Massey Fergusons färger.

Tillverkaren är Ålö och egenskaperna är lika som hos Quicke-frontlastarna. I MF 7485:s bakdäck finns flyttbara hjultallrikar. Bakändans spårvidd kan beroende på däckens bredd ställas in från 20 cm till 40 cm per sida. Hjultallrikarna kan fås från modellerna 6485 och 7485.

Därtill har det varit en jämn ökning för foderskördekedjorna under de senaste 23 åren. Av bioenergin har speciellt klabbmaskinerna, flistuggarna, stokrarna, pannorna och värmecontainerna varit på tapeten. Av skogs- och miljövårdsmaskinerna arbetsmaskiner som hör till skörden av energivirke och vägskötsel.

– Intressant är dock även detta, att trots ändringar i miljöstödet har även ploghan-

Det danska Bøgballe valdes till årets varuleverantör hos K-lantbruk. Verkställande direktör Seppo Hämäläinen (t.v.) och K-lantbruks kedjestyrelses ordförande, köpman Arto Heiskanen överräckte hederspriset till Bøgballes verkställande direktör Nils Jorn Laursen samt marknadsföringschef Michael Lond (t.v.). Enligt Hämäläinen är Bøgballe en världsomfattande föregångare vid utvecklandet av elektronik och vågteknik på kombimaskinerna. Tillverkning och slutligt resultat är i en egen klass, service- och garantikostnaderna är obefintliga, ex. tabeller och uppdateringar finns att få på webben och de lovade leveranstiderna håller. Försäljningsökningen har varit kontinuerlig, i år + 55 %.

deln gått bra. Detta kunde man redan konstatera på förra Kone-Forum.

K-lantbrukskedjan presenterade närmare 40 arbetsmaskinnyheter på årets Kone-Forum.

Målet en andra plats i traktorhandeln Lantbrukskesko väntar en tillväxt också i traktorhandeln. Koncentreringen på ett

märke, Massey Ferguson torde ge resultat i nästa år. I år kommer antalet registrerade traktorer i Finland att vara sammanlagt ca 4100.

– Vi väntar, att traktorernas totalmarknad i Finland torde hållas ungeär på samma nivå, kanske växer den något men fördelningen mellan märkena kommer att vara annorlunda. Vårt mål är att lyfta Klantbruk på andra plats på den finländska

KONEFORUM 2007

Tumes AgroCont sammanför alla styrningsfunktioner till en enhet. I skärmen syns alla uppgifter, som man behöver veta. Denna passar till alla Tume kombimaskiner börjande från de minsta hydraulburna och slutande med de största Nova Combi-maskinerna till vilka man på skärmen även får ex. inställningen av billbelastningen. I versionen AgroCont+ finns även eldriven fjärrstyrning av gödselsidan. Filtekniken är Tumes egen men kan anpassas still CANtekniken.

Claas:s nya Tucano-modelleserie presenterades i tidningens förra nummer. I 6 tröskmodeller finns bl.a. modeller med 5- och 6-skakare med normal APS-cylinder, större spannmålstankar, effektivare motorer, hytter och skärbord från Lexion samt CEBIS-styrningssystem. Serien placerar sig mellan Medion och Lexion. På utställningen presenterade den största Tucano modellen 450 APS med 7-meters Vario-bord. marknaden, berättar produktgruppchef Jukka Keltto och försäljningsdirektör Eero Pajulahti från Lantbrukskesko.

Agcos försäljningsdirektör för de nordiska länderna, Bo Wallin berättar att traktormarknaderna varit rätt stabila i Norden under se senaste fem åren.

– I Sverige säljs ca 4000 stycken och i Danmark ca 3000 stycken per år. Massey Fergusons utveckling har varit mycket positiv på de Nordiska marknaderna.

Detta, att K-lantbruk koncentrerar sig

på ett traktormärke betyder dock inte att Deutz Fahrs, Sames och Lamborghinis ägare skulle ha glömts bort. Man lovar att reservdels- och servicetjänsterna skall fungera fortfarande även för dessa märken.

Igen premiärvisning av Europas traktorer Traktorerna intresserar alltid mässbesökarna. Även denna höst lockades besökarna med Europas premiärvisning: Massey

Potilas nya Classic-harv och den förnyade Master har presenterats närmare i denna tidning.

Harven på bilden är en bogserad Classic för lätttare och medelstyva jordar.

14

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Fergusons nya 3600-serie har två modeller, med effekterna 78 och 91 hk.

– Den lilla och kompakta traktorn lämpar sig speciellt för de arbeten i lantbruket och i fastighetsskötseln, som kräver smidighet och ett bra effekt-viktförhållande. Exempelvis utfodring i trånga ladugårdar, berättar produktchef Matti Anttila vid Lantbrukskesko.

Kraftkällan i 3600-serien är 3-cylindriga, kraftiga SisuDiesel-motorer.

Den andra nyheten är 5400-seriens

Kone-Forum-utställningen är traditionellt startskottet för förhandsförsäljningen. Förutom maskinerna väcker bl.a. odlingsfrågarna besökarnas intresse. I D-hallens informationspunkter för utsäde, växtskydd och odlingsprogram var det full rulle hela tiden.

KONEFORUM 2007 Det robusta tallriksredskapet Multiva DiscMaster 5000 lämpar sig för stora arealer och även för svåra förhållanden. 2-sektioners 5 meters väger 4500 kg och traktorns effektrekommendation är 200 hk, övriga arbetsbredder är 4 och 6 meter. I vändtegarna kan harven vändas endera med hjälp av sina egna transporthjul eller med hjälp av välten. Harven sättes hydrauliskt i transportlläge.

Maschio SC Cobra –fräsen är tyngre och mera robust än sin föregångare. Den behöver en traktor på 130-170 hk. Som vältutrustning användes ribb- eller packningsvält.

Hardi Navigator är en ny bogserad växtskyddsspruta i mellanklassen. Behållarvolymerna är 3000 och 4000 liter, rampalternativen är tre, arbetsbredden 12-30 m. Till sprutans teknik hör bl.a. lättanvänd EasyClean-högeffektssugfilter, självrenande cyklonfilter på trycksidan, SmartValve system samt TurboFiller-påfyllningsanordning både för vätske- och pulverformiga kemikalier.

He-Van Grass Roller är ett såningsaggregat för småfrön, som lämpar sig för kompletteringssådd även på vallar. Frontsladden jämnar ut sorkhål, kogödselhögar och andra ojämnheter, harven kammar bort förra årets vallrester och välten pressar in fröna i marken. Stålvältarna fylles med vatten, varvid ex. en 6,3 meters maskin väger 5820 kg.

16

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

I K-odlingsprogramkioskerna dejourerade K-lantbruks odlingsprograms-expert Juha Siltovuori ( i mitten ) och K-försöksgårdens direktör Tapio Lahti (t.h.). På avdelningen presenterades nya spannmålssorter. Bjarne är en tidigt kvarnvete av hög kvalitet för zonerna 1-3. Bjarne har en hög proteinhalt, gott falltal och den är stråstyvast av vårvetesorterna.

Claas-testförare i Finland, Jukka Pietilä (t.h.) presenterar den nya Uniwrap 355-inplastaren för mässpubliken. Den finns en artikel om samma maskin i detta nummer. Rollant-balarna har en nyhet som gör belastningen jämnare och ger tätare balar med ett mindre effektbehov.

Efter det att rullen tagit slut kan inplastaren plasta in även med en arm och ställer automatiskt in överlappningen.

Finländska motorer med litet utsläpp AGCO Europas och Sisu Diesels områdesexportchef Timo Kalavainen presenterade på Kone-Forum Sisu Diesels motorteknologi. Enligt honom är nu bl.a utsläppsfrågorna på grund av den allt strängare utsläppslagstiftningen samt biobränslena på tapeten.

Sisu Diesels nya Citius-seriens motorer fyller Europas Stage 3A- och USA: s Tier3 utsläppskrav. Huvudfaktorerna vid behärskningen av utsläppen är ett högt insprutningstryck, noggrann elektronisk sstyrning samt en effektiv mellankylning.

Citius-seriens motorer har en på EEM2 baserad tredje generationens styrningselektronik EEM3. Med en lösning som minskar utsläppen har man samtidigt kunna öka motorernas effekt och vridmoment samt förbättra bränsleekonomin. En av de nyaste egenskaperna är bl.a. en kontinuerlig kontroll av motorns funktioner under gång. CAN-filtekniken är naturligtvis inbyggd.

Den första generationens RME-biobränsle kan användas 20 % i bränslet.

Biobränslenas andra generation kommer att vara bioetanolbaserade bränslen, som användes utan att blandas med annat bränsle.

– Det är naturligtvis klart, att även biobränslena bör fylla vissa kvalitetskrav och standarder, för att de skall kunna användas i moderna motorer.

Sisu Diesel tillverkar 50-400 hästkrafters motorer i två fabriker: i Nokia i Linnavuori och i Brasilien. Den årliga tillverk-

Områdesexpxortchef Timo Kalavainen presenterade på mässan Sisu Diesels motorer. Citius-seriens 7,4 liters Sisudiesels 74 CTA-4V-motorer användes bl.a. i modellerna Massey Ferguson 6497 och 6499.

ningsmängden i Linnavuori-fabriken är ca 27 000 motorer, 100-115 per dag. Huvudtillverkningslinjerna verkar i tre skift fem dagar i veckan. Ca 90 % av Linnavuoris produktion går på export, endera som motorer eller som delar i andra maskiner.

– Våra motorer går i huvudsak till lantbruks- och arbetsmaskinanvändning.

Lantbrukstraktorerna är överlägset den största gruppen, övriga är skördetröskor, skogsmaskiner, hamnarnas containrar samt kommunaltekniska maskiner.

AGCOs Beauvais traktorfabrik i Frankrike och Sisu Diesel (tidigare Valmet) har samarbetat redan från slutet av 80-talet.

Då valde man till den största Massey Ferguson en finsktillverkad, 7,4 liter motor.

AGCO köpte Sisu Diesel av Kone Oy år 2002.

– AGCO behöver ca 75 000 motorer årligen till sina traktorer. De använder Sisu Diesels motorer i sina större effektklasser, årligen ca 4000 stycken, och mängden växer kraftigt. Under de närmaste åren tänker man fördubbla produktionen i Linnavuori och även öka produktionen vid fabriken i Brasilien.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

17

KONEFORUM 2007 Från JF hittar man fullfodervagnar för de flesta behov. JF-Stoll Feeder VM14-vagnen har två lodräta skruvar, med luckrande, stegvis stigande impulsblandning och skruvhuvudet utformat så, att där inte fastnar foder. Användningen av 1000 rpm på slutet av blandning tömmer vagnen effektivt. Bildens S-version är smal; 237 cm och dess lastningshöjd är 255 cm. Med extra lämmar får man vagnen till en 16 kubiks vagn. Man kan välja mellan fem tömningslucksalternativ och flera typer av tömningsaggregat.

I den större Claas Quantum-pickupvagnen finns nu ISOBUS-styrning. Communicator-styraren förutom att den styr, så samlar den även in data om vagnens funktioner i modeller 4700, 5800 och 6800. Dataöverföringen i ISOBUS-filen gör insamlingen av data möjlig från flera givare samt till automatfunktioner, ex. tömning av lasset med en knapptryckning. Styraren kan användas ex. som entreprenad- eller skiftesräknare och den visar användaren med åskådliga teckningar vad som sker som bäst.

Maaselän Kones Varmolift drar på alla sina tre hjul. Som drivkraft har den en 16 hk:s dieselmotor. Maskinen lastar balen eller foderkakan från marken eller flaken och delar ut åt båda sidor.

Färgen på Rani-plastens förpackningar anger även nu plastens färg. Den nya plastens effektiverade UV-skydd bevarar fodret länge och även plastens fästförmåga har effektiverats. Plastrullor som förvaras enligt direktiven har tre års garanti räknat från inköpsdagen. Rani presenterade även Vakuumiplasten, som användes som en extra film under det egentliga täckningsmaterialet. Detta minskar syrets intrång i fodret och hindrar ytfodret att fara illa. Rullen, hundra meter lång är endera 8,1 eller 12 meter bred.

20

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Multiva TRM Traffic är marknadens enda hydraulbromsförsedda trafikvagnsmodell. TRM 150 Traffic-modellen har bladfjädring, de större modellerna har hydrauliska bromsar.

Flaken tillverkas nu i sin helhet av slitstarkt stål och mellan flake och ram finns nylonskivor. Övreballken är robust: 150x50x5 mm.

Flakhöjden är 75 cm, och bärförmågan är 15 t. Traffic-modellerna har som standard bl.a. sido- och frontljus, stänkskärmar, 4hjulsbromsar och en nödbroms som fungerar som parkeringsbroms.

Tier3-modellerna. Massey Ferguson 5460, 5464, 5470, 5475 och 5480 –traktorerna är försedda med Tier3-utsläppsklassens Perkins- och SisuDiesel commonrail-motorer. Dessa ger mera effekt och vridmoment, alla modeller har PowerBoost-extraeffekt på områdena 3- och 4. Seriens nya intregrerade framvaggaoch lyftanordningskonstruktion gör det bl.a.möjligt att lättare använda frontkopplade arbetsmaskiner. En ny utformning av motorhuven gör det lätt att komma till serviceställena.

Till denna serie och den snabbast växande 135/155 hk:s klassen presenterades två nya modeller: MF 5475 med 6-cylindrig motor och MF 5480 med 4-cylindrig 4,9 liters motor. Till dessa kan fås en lastkännande hydraulik med ett oljeflöde på 110 liter per minut.

Nokkas skördekombinationsnyhet är Hakki 25L –lastare och MV 701 –vagn för lantgårdar, exempelvis för en kostnadseffektiv skörd av energivirke. Lastaren är flänskopplad och dess maximi lyftförmåga utan grip och gripvändare är på 2 meters avstånd 996 kg och från 5 meters avstånd 407 kg. Vagnens bärförmåga är 7 ton, totalbredd 180-190 cm, lastutrymmets och förlängningens (extra utr.) längder är 347 + 65 cm och totallängderna 524 + 65 cm.

Däck 11,5/80-15,5 eller 400/60-15,5.

Om man bland massikorna inte hittar lämplig modell.. … så torde man inte heller hitta hos något annat märke, kunde man kanske lätt tolka Agcos Bo Wallins budskap.

– Massey Ferguson har marknadens bredaste sortiment av basmodeller, sammanlagt 32 traktormodeller. Vårt mål är att kunna erbjuda varje kund en lämplig traktor med utrustning som passar just för hans behov.

Modellsortimentet börjar med MF 3600-serien med sina två modeller. Från den effektivaste ändan hittar man MF 8400-seriens Dyna-VT – d.v.s. med steglösa växellådor försedda traktorer, vars effekter sträcker sig till 215-290 hk, med en maximieffekt med PowerBoost-funktion

upp till 315 hk. Även i den effektivaste serien finns fyra modeller, när det i den mest populära MF 5400 Dyna-4 och 6400 Dyna-6 –klasserna finns åtta och nio modellalternativ. Den förstnämnda seriens effekter är från 83 hästkrafter till 135 hästkrafter (max 155 hk) och i den senare 125-215 hk (max 240 hk) Mera om utställningen och bland annat hittar du ett enormt bildgalleri på utställningens webbsidor: www.koneforum. com. ■

Utedemonstrationerna samlade rikligt med folk. Här presenterar Farmi Forests flistugg sin enorma arbetseffekt. Det kommer flis i samma takt som griplastarföraren hinner mata in material.

De vanligaste bytesflaken passar till Tuhti-krokvagnen. Tuhti WS 17-21KL: s bärförmåga är 16,5 t, egen vikt 4320 kg och maximi boggievikt 18 ton. Dragbommen är ställbar och fjädrande. Vagnen har 2-hjulsbromsar och däckstorleken är 600/50R 22,5.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

21

KONEFORUM 2007

Pappa, en sådan vill jag ha! I utställningsbutiken och lakritsförsäljningen var det full fart speciellt mot slutet av dagen, när det började bli dags att åka hem. KoneForum besöktes under tre dagar av sammanlagt 25 700 besökare.

Potatismaskinstillverkaren Grimme presenterade sin anläggning för lagringen, till vilket hör kippfickor, transportörer och maskin som sätter i lådor. Släpvagnstransport och lådsättning i lagret försnabbar potatisupptagningen, speciellt när man använder en effektiv upptagningsmaskin. Vid lagringsanläggningen har man satsat på hanteringens varsamhet.

Ilsbo kedjekrossarna kom till försäljning i K-lantbrukskedjan i början av oktober. Det finns både hydraulmonterade modeller som skärhuvuden som kopplas till bommen. Arbetsbredderna är 1,2-1,5 meter. Båda har remdrift, bomskärhuvudet fås även med hydrauldrift.

Bomfords Buzzaard-bomkrosserie lämpar sig för entreprenadarbeten. Med standard Pro-Cut 1,2 m krosshuvud är maskinens maximiräckvidd i sidoriktningen endera 6,5 m, 7,25 m eller 8 meter (motsvarar modellbeteckningen). Buzzarderna behöver motsvarande traktoreffekter 80, 90 och 100 hk. På maskinens styrenhet kan man göra egna programmeringar och den kan visa ex. KUA-hastigheten, körtimmarna och uppgifter om elhydrauliken.

Det bör finnas snöslungor för alla behov. Snöslungan Esko 102 är Nokkas minsta modell för slungning på mindre och trånga områden. Snöblåsningen styrs mekaniskt från hytten från en eller två snöstyrningstrattar. Hydraulisk styrning av luckorna som extra utrustning. Snöslungans arbetsbredd är 200 cm och vikt 320 kg. Slungan har traditionell spiralinmatning och ställbarra fötter.

På Maschio Giraffa-släntkrossens Evolution-modell har man gjort en ändring som ökar räckvidden: Ledpunkten har flyttats inåt, varvid fräsen räcks 20-30 cm längre ut från traktorns mittlinje. Maskinens fördelar är en effektiv krossning, lätt att använda och förmånliga slitdelar.

22

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

På Nokkas större snöslungor finns Boosterbladinmatning, som utvecklats förutom på basen av en långerfarenhet, även på basen av respons från användarna. Efter reduktionsväxeln har slungan en 6-bladig inmatning och en robust kastvinge. Slungningen är förutom effektiv, även tyst. Bladen är skyddade med brytbultar. Entreprenadklassens modell 3291 har en arbetsbredd på 255 + 20 cm. Breddningsvinge, hydraulisk styrning av tratten och vingen som standard. Modellen med en utblåsningstratt lämpar sig för områden som kräver noggrannhet: på gårdsplaner, tätorter och trafikleder.

Mestarifarmi standardiserar element

Mestarifarmi har som mål att standardisera ladugårdsleveranserna mer än hittills.

Det faller sig naturligt att utveckla betongelementen för djurstallar i samma riktning som vid byggande av t.ex. industrier eller flervåningshus. Standardelement kan göras i långa serier, det försnabbar tidtabellen och sänker kostnaderna.

– Grunden, golvet, gödselgångarna och väggarna kan göras av standardelement. Bara vissa anpassningselement måttbeställs, berättar Tuure Hirvonen som är direktör för Mestarifarmi.

Det första lösdriftsstallet av den här typen, Mestari-Pihatto, har påbörjats i mellersta Finland.

Golvelementsystemet har patenterats. I det ingår bl.a. färdiga förstärkningar för bultningar, hål för stolpar och färdiga platser för mjölkningsrobotar. Elementgolvet försnabbar byggandet och minskar riskerna för fel. Dessutom är det vid behov lättare att ändra efteråt än gjutna golv.

Ett ladugårdskoncept för 150/300 kor är under arbete. Två robotar eller en flygel med mjölkningsstation kan användas i den.

– Vid planeringen har vi ägnat stor uppmärksamhet åt utrymmesdispositionen.

Förhållandet mellan golvet och antalet djur måste vara ekonomiskt. Exempelvis en lösdriftsladugård med 4 robotar är under 2000 m², så den utgör ett enda brandområde. Visst uppfyller den också alla föreskrifter som gäller den yta djuren behöver.

På gång är också ett koncept för köttnöt. Det kommer att bestå av sexmetersmoduler i byggnadens längdriktning. Utgångspunkten är 200 köttnöt.

– Vi kommer att samarbeta allt närmare med K-lantbruksaffärerna. Inom t.ex. om-

råden med intensiv kreatursskötsel kan det också i mindre K-lantbruksaffärer finnas en namngiven och utbildad sakkunnig försäljare som får stöd av Mestarifarmis sakkunniga. Ansvaret för varorna och leveranserna är förstås alltid vårt, understryker Hirvonen.

Mestarifarmi både planerar själv och köper planeringstjänster. Inredningen kommer från Merivirta. I sommar kommer fyra grupper att sätta upp byggnaderna.

Mestarifarmis centrallager för reservdelar till maskinerna för boskapsskötsel finns i Seinäjoki.

– Där har vi de maskinreservdelar som oftast behövs, bl.a. av märkena Westfalia, Mullerup och Weda. I lagret måste det också finnas ventilationsprodukter som behövs snabbt. Vi har över tusen reservdelsartiklar, sammanlagt över 20 000 stycken.

Tuure Hirvonen berättade att Mestarifarmi som bäst utvecklar koncept dels för Mestari-Pihatto för större mjölkkobesättningar, dels för anläggningar för uppfödning av köttnöt.

Potila förnyade sina populära harvar Potila tror fortfarande på en jordbearbetning med fjäderpinnharv och kultivator. Företaget presenterade på hösten två nya bogserade harvmodeller i mellan-eller den större storleksklassen.

Classic-modellen ersätter den populära Primus-harven och Master-harvarnas teknik har uppdaterats. text och foton Anne Penttilä

– Att komma tidigt ut på åkern på våren och att åstadkomma ett luckert bearbetningslager är fortfarande grundförutsättningar för en jämn broddskjutning och en kvalitativ skörd. Dessutom är det viktigt att i bearbetningslagret få rum för vattnet för att hindra ytvattensamlingar, konstaterar verkställande direktör Antti Kiilo från Potila.

De nya harvmodellernas konstruktioner har gjorts mera robusta och blivit öppnare, så att de motsvarar bl.a. de krav som den allt allmännare reducerade bearbetningen kräver. Dessutom har harvarnas användningsegenskaper förbättrats.

Den nya Classic Modellen Classic ersätter harven Potila Primus. Vid dess planering har man dragit nytta även av erfarenheter av de populära SPH-harvarna och Master-modellerna. Classic är tydligt längre och tyngre än sin föregångare, vilket gör det möjligt till ett allt bredare användningsområde på olika jordarter.

Classics arbetsbredd är 5 eller 6 meter.

Pinnaxelns storlek är 50x50 mm. Pinnavståndet är 9 cm med standard S-pinnar 12x32 mm. Som alternativ för lerorna är en S-pinne på 10x45 med åtta centimeters pinnavstånd.

Djupinställningen d.v.s. mittsektionens hjulläge i förhållande till ramen regleras med cylinder. Sidosektionerna är försedda med vevinställning. Om arbetsdjupet ändras mycket – ex. vid byte från spannmålsåker till potatisåker – är det skäl granska ramens vågräta läge med hjälp av det vattenpass som följer med maskinen. Vid harvningen bör man naturligtvis komma ihåg vattenpasset.

Sidosektionerna låses automatiskt i transportläge när man lyfter harven. Låsningen frigöres med sidosektionernas cylinder. Gångjärnen har smörjnipplar. Harvens ram har direkt kontakt med dragbommen, varvid harvens bakdel vid lyftning i transportläge stiger tillräckligt upp.

Classic behöver ett dubbelverkande hydrauluttag för att lyfta frontsladden och sidosektionerna samt en enkelverkande för ändringen av hjulens läge.

Förnyade Master Även Master-modellens längd och vikt har ökats, för att klara av mera utmanan-

24

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

de förhållanden. Med en 19 cm:s förlängning av längden har man fått harven mera öppen. Arbetsbredderna är 5-8 meter.

Frambalken är nu 90x90 mm och även pinnaxlarna är mera robusta än tidigare, 60x60 mm.

Låsningen av sidosektionerna har automatiserats, som hos Classic-modellen.

Sektionerna öppnas med en hydraulspaks rörelser. Sidosektionerna är ledade med stadiga gångjärn i sina egna balkar.

Hjulen är belägna på separata axlar, som inte har pinnar. Även hos Master-modellen regleras arbetsdjupet med hydroclips, från noll till 15 centimeter. Hjulens hydraulkretsar är försedda med låsventiler, så att djupinställningen kan lämnas på önskat arbetsdjup. I såväl mitt- som sidosektionernas hjul samt i frontsladden finns cylindrar som är kopplade till serien.

På 5-meters Master regleras sidosektionens hjul med vev, hydraulcylindrarna fås som extra utrustning. De bredare modellerna har boggiekonstruktion. Hjulen är standard i 8-metersmodellerna och extra utrustning i 7-meters.

Den nya Potila Classic 500 är den populära Primus-modellens efterträdare.

Bl.a. arbetsdjupet regleras med hydroclips och konstruktionen har gjorts mera robust.

Potila Master- och Classic-harvarnas tekniska data Typ

Master 500

Master 600 H

Master 700 H

Master 800 H

Classic 500

Classic 600

Vikt utan efterutrustning kg

2100

2500

2830

3230

Vikt med efterharv/ribbvält kg

2230/2350 2650/2770 3000/3120

3430/3550 1780/1900 2010/2140

Antal sektioner

3

3

3

3

3

3

Arbetsbredd m

5

6

7

8

5

6

Antal pinnar 8 cm:s delning

63

75

87

101

56

66

Pinnaxlar st

7

7

7

7

6

6

Effektbehov kW

66

80

92

105

62

70

Effektbehov hk

90

110

125

143

85

95

Hydraulikkopplingar 1-/2 verkande

1/1

-/2

-/2

-/2

1/1

1/1

Djupinställning Mek./Hydr.

H/M

H

H

H

H/M

H/M

Antal hjul /PR antal

6/10

8/10

8/10

8/12

6/10

6/10

Ramens längd m

3,27

3,27

3,27

3,27

2,68

2,68

Transportbredd m

2,9

2,9

2,9

3,4

2,9

2,9

Transportlängd draganordn. uppe JH m 3,9

3,9

3,9

3,9

3,22

3,22

Transportlängd draganordn. uppe VJ m

4,3

4,3

4,3

4,3

3,22

3,22

Transporthöjd pinnarna nere m

2,1

2,5

3,0

3,25

2,1

2,6

JH = efterharv, VJ = ribbvält. För Masterharvarna gemensamma egenskaper: pinnar Potila 4510, 10x45 mm, pinnaxlar 60x60 fyrkantsrör, pinndelning 8 cm, hjul 200/60-14,5, diameter 610 mm, hydrauliskt manövrerade fjädrande frontsladdar, mekanisk visare av arbetsdjup, draganordningen kan lyftas upp stående under förvaringen. Classic-harvarna: standard S-pinnar 12x32 mm, spetsar 6x40x205 mm, pinndelning 9 cm, hjul 200/60-14,5, diameter 61 cm, hydrauliskt manövrerade fjädrande frontsladdar, draganordningen kan lyftas stående under förvaringen.

Låsningen frigöres med sidosektionernas cylinder.

Demonstrationsmodellen har fjäderpinnar Potila LP 4510, där spetsen är direkt på undre sidan om fästpunkten. Pinnen viker undan hård mark men fjädrar

då den möter stenar, och harven håller bra sitt arbetsdjup. En pinndelning på 8 cm är standard.

Efterharvens mera bågformade pinnmodell kom redan i fjol. Den sorterar materialet men samlar inte lösa kokor eller växtrester. Efterharvens vinkel kan regleras.

Masters mångsidiga extra utrustning är som tidigare: större hjul, som efterutrustning baksladd, efterharv eller ribbvält.

Ribbvälten och efterharven är samtidigt i användning, baksladden samtidigt med

frontsladden eller med egen hydraulik, varvid den därtill behöver ett dubbelverkande uttag. Man kan ha endast två bakutrustningar. 7 cm:s pinndelning, Potila Solid 70-spetsar, Master-balksladd, modellen 500 med hydraulisk reglering av sidosektionerna, ribbvält, reflexserie, ljusserie samt elektronisk arbetsdjupsmätare Potila Ultra. ■

På de båda harvarna låses sidosektionerna automatiskt i det övre läget och frikopplas med en enda spak.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

25

Jukka Pietilä i Hauho hör till den grupp som Lantbrukskesko valt som testjordbrukare. Pietilä testade Claas nya Rollant 355 Uniwrap-kombinationsbalare senaste sommar på den andra skörden. text och foto Anne Penttilä

Claas Rollant-seriens balare och Uniwrap-inplastare är planerade för yrkesmässsig balning av ensilage. Pietilä har testat serien 355 Uniwrap med ca 1300 balar. Gården har mjölkproduktion, därtill körde Pietilä entreprenadarbeten med såväl kombinationsbalaren som med pickupvagnen.

– Den nya modellen har fungerat bra, där har inte förekommit några problem.

Nätningen fungerade verkligt bra och plasten brast sällan.

Bl.a. MPS-maximitrycksystem är nyad: ett paket med tre valsar tryckes mot balen genom att börja packa till balens inre del redan förrän kammaren är full med foder. Så här är belastningen jämnare och man uppnår en tätare bal med mindre kraft.

355 fortsätter även inplastningen med en arm, om den andra rullen råkar ta slut eller om plasten brister. Automatiken reglerar en lämplig plastöverlappning och till styrningsenheten kommer ett meddelande.

– Den här modellen har ett mera utvecklat inmatningssystem för nätet. På de förkromade bromsstängerna fastnar inte klibbig vätska från fodret, och stängerna rostar inte, varvid de börjar krångla och användaren kan börja ta bort bromsarna från deras användning.

Claas Rollant 355 Uniwrap har också en mångsidigare Communicator-server.

Pietiläs egna maskin är en år 2000 ans-

kaffad Claas 250 CCT –automatbalare, efter vilken går Elhos Inliner-inplastare.

Enligt Pietilä lämpar sig kombibalningen speciellt för sådana gårdar där tillgången på arbetskraft bildar flaskhals.

– Det behövs inte en andra traktor och förare. Därtill går balen inte till marken före inplastningen, där det skulle kunna komma mull i balen, Varje bal är på samma gång inplastad, vilket är viktigt speciellt då det verkar regnsjukt. Vid regnväder finns en risk för att limmet inte fäster ordentligt, om det kommer vattendroppar mellan plastlagren.

Standardiserat testprogram I början testade Pietilä maskiner som hjälpreda åt Harri Charpentier. Den första Uniwrap provade Pietilä år 2001.

Testprogrammet har hållits lika under en lång tid.

– Först gör jag grundinställningarna; nät, plast och stopptiderna. Under de första 250 balarna hålls maskinen i princip vid fabrikens inställningar. Under de följande 50 balarna gör jag fininställningar. Efter detta borde balaren fungera klanderfritt. Om det ännu förekommer avvikelser, kommer det ett större minus i testdagboken.

Om maskinen inte hellar börja fungera på önskat sätt, tar Pietilä kontakt med Lantbrukskesko och med fabriken.

– Det har varit bra att märka, att man

i Tyskland under åren lärt sig lita på de iakttagelser som kommer från fältet.

En god bals anatomi Pietilä som även skolar användarna, är den rätta personen att svara på frågan: hurudan är en riktig bal?

– Litet knubbig, rund på mitten. En rak och cylinderformig foderbal är inte nödvändigtvis bra, emedan mittdelen har kunnat bli lös. Vid pressning från mitten kan en sådan bal pressas till en timglasliknande bal..

Pietilä stränglägger inte mellan slåtterkrossningen och balningen. Som slåtterkross användes Elho 320, som slår och samlar samtidigt en 120-130 cm bred sträng.

– Vid strängläggning från ett brett område uppstår problem med att strängen ofta blir M-formad, och det inte kommer en tillräcklig massa i balens mittdel. Om det kommer hål i plasten, förstörs troligen hela balen, vilket inte sker i en tät bal.

Pietilä rekommenderar inte heller att man skall spara på användningen av nät.

– Vid körning med löst nät är resultatet en lösare modell, vars diameter växer och det går åt mera plast. Inbesparingen kan vara plus minus noll och balarna är sämre. ■

Tätare balar

De första maskinerna har testats i olika länder. Den här var även med på Kone-Forum, fast den officiella premiärvisningen är på Agritech nästa vecka. 255-fästorna på maskinen är missvisande.

26

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

K-lantbruk skolar sina försäljare

Praktisk kunskap Försäljningen av lantbruksmaskiner kräver en mycket stor yrkeskunskap. Det räcker inte med att man känner till maskinens teknik och funktioner. Därtill borde man ha en uppfattning om i vilka förhållande respektive maskin är som bäst. text och foton Jussi Knuuttila

Det skulle även vara en fördel om man hade en rätt bra praktisk kunskap om respektive maskin. Kraven ökas av att maskinerna utvecklas från år till år och blir allt effektivare och därmed även mera invecklade.

Den kunskap som man besitter borde man sedan kunna förmedla till kunden, så att kunden skulle kunna välja den maskin som passar bäst för hans behov.

Man bör inte heller glömma detta, att försäljarens uppgift är även att sälja. Det behövs en stor dos psykologi, för att slå fast affärerna just vid det rätta ögonblicket.

Det är bland annat på grund av ovannämnda orsaker som Lantbrukskesko och K-Lantbruksaffärerna aktivt skolar sin personal. I Karvoskylä i Nivala arrangerades i augusti en skördedemonstration av vallfoder och dagen före detta hade reserverats för skolning av personalen.

Skolningen gick främst ut på att öka maskinkunskapen och förbättringen av den praktiska kännedomen. I skolningen del-

28

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

tog nästa alla försäljare av vallskördemaskiner.

Förhållandena var lysande.Vallskiftet på hela 27 hektar, hade man fått ta i användning av Jukka Kukkonen. Solen sken klart. Försäljningspersonalen bekantades i små grupper med maskinerna under ledning av respektive maskins expert.

Grupperna gick under förmiddagen genom alla maskiner.

Eftermiddagen användes till praktiskt arbete. Meningen var att varje försäljare skulle köra en sträcka med varje maskin som fanns på plats. Så skedde också.

Hälften av den areal som reserverats för demonstrationen slogs, räfsades, hackade och kördes i silon under eftermiddagen.

Den egna erfarenheten är den bästa lärdomen Vesa Lehtola är K-lantbruk Saarinos försäljare från Jalasjärvi. Enligt honom var det lämpligt med en 20 minuters skolning i användningen av varje maskin. Ingen kan inte lära sig allt, Det räcker med att

man känner till några bra egenskaper hos varje maskin.

Enligt Lehtola skulle det vara viktigt att även känna till konkurrenternas maskinmodeller och deras viktigaste egenskaper. Han har ibland haft tillfälle att pro-

Eftermiddagen användes till praktiskt arbete. va konkurrenternas virkeslastare. Nu kan man säga, att man vet vad man talar om.

Vid visningen i Nivala hade han för första gången tillfälle att prova trädeskrossen.

Erfarenheten var utan vidare nyttig.

Lehtola har kunnat prova hömaskinerna nästan varje sommar. Bearbetningsmaskinerna har han inte så stor erfarenhet av.

Lehtola önskar att detta skall vara möjligt nästa höst. Enligt Lehtola skulle det vara bäst om försäljaren själv skulle han

Under skolningsdagen märktes även en egenhändig verksamhet då det gällde att komma underfund med maskinernas hemligheter. en litet större gård. Då skulle man kunna prova maskinerna en längre tid i egen användning, ja, till och med köpa dem åt sig själv.

Lehtola var något missnöjd med att det överenskomna systemet för provkörningarna inte riktigt höll. Han berättade

Mr.JF, Lasse Öhberg, redogör för JFSTOLL:s slåtterkrossens hemligheter för skolningsgruppen.

att han nog stod på sig och kunnat prova varje maskin. Fastän man reserverat en stor vallareal, så verkade som om den tagit slut. Dessutom skulle det vara viktigt att försäljaren även skulle veta något om maskinens inställningar. Då skulle man kunna underrätta kunden ens på något sätt vid de första metrarna.

Som helhet får tillfället ett gott betyg av Lehtola. Den egna erfarenheten vinner alla säljtal. När kunden märker, att säljaren talar om sina egna körerfarenheter, så lyssnar han nog. Lehtola rekommenderar även i fortsättningen mindre snack och mera erfarenhet. En underrättande hjälpförare bredvid och iväg. Detta var Nivalavisningens bästa giv.

Som den bästa erfarenheten från demonstrationen ställer Lehtola Elho V-Twin 700-räfsan. Enligt honom borde man vid dess marknadsföring få med mejeriernas mjölkrådgivare. Handeln och mejerierna har här en gemensam fördel. Det får inte komma mull i fodret. Detta skulle vara det effektivaste sättet att få kontroll på det för tillfället besvärliga problemet med smörsyrebakteriernas sporer.

För det praktiska arrangemanget i Nivala svarade den långa linjens maskinförsäljare Esko Kulin. Ca 40 maskinförsäljare deltog i skolningen. ■

Esko Kulin såg till att utställningen i Nivala löpte som den skulle.

Nu AKTUELLT

Spårföljare hittar rätt ■ GPS-spårföljaren LH-Agro CenterLine 220 hittar rätt körlinje t.ex. vid besprutning, flytgödselspridning och spridning av gödselmedel med centrifugalspridare.

En arbetsbredd körs in som modell.

Efter det hjälper spårföljaren föraren att hållas på rätt avstånd från den tidigare körlinjen. Som resultat minskar både överlappningarna och de områden som blivit obehandlade. Förarens arbete underlättas och kostnader sparas in när produktionsinsatserna styrs exaktare.

CenterLine 220 fästs på vindrutan med sugkopp.

Antennen som är lika stor som en tändsticksask och är försedd med en magnet placeras mitt i taket. Ström-

men tas ur cigarettändaruttaget.

Först matar man in arbetsmaskinens bredd och anger startpunkten A i ena tegändan för att sedan köra till andra tegändan och ange punkt B. Efter det visar apparaten den rätta körlinjen. Den följer både raka och kurviga spår beroende på vad man har valt före den första körningen.

I spårföljarens minne kan man mata in platsen där varan som skall spridas har tagit slut, så visar apparaten rätt plats när man återvänder med en ny sats. CenterLine visar hela tiden också körhastigheten. Rekommenderat pris inkl. moms är 2150 €.

Ombyggnadssats ger xenonljus

■

Xenonlamporna lyser dubbelt så starkt som konventionella H3-glödlampor och håller i upp till 3 000 timmar. De är också mindre känsliga för vibrationer och stötar än halogenglödlampor.

HID Xenon ombyggnadssatsen innehåller två H3 HID xenonlampor, polaritetsomkastare, kablar, kopplingsstycken samt bruksanvisning och manual.

Det rekommenderas att ombyggnadssatsen installeras i H3-arbetsljus av god kvalitet med reflektor av glas. Rekommenderat pris för satsen är 199 €.

Hur mycket bränsle i farmartanken?

Navigator till

■

Kuukanniemi

Nu behöver man inte längre gissa hur mycket bränsle det möjligen finns i farmartanken. Det Ylihärmä-baserade företaget Farmtools presenterade vid Kone-Forum en mätare som visar mängden bränsle i tanken. Bränslenivån mäts av en flottör och mätaren är lätt att avläsa.

Mätaren konstaterades fungera bra också vid minusgrader.

■

På Kone-Forum stannade över 3 500 besökare till en stund på Mobils avdelning för att delta i utlottningen av en snitsig Sony navigator. Vinnare blev Jaakko Kiljunen från Kuukanniemi.

Rollen som Fru Fortuna spelades av Mobil Oil Oy:s nyckelkundchef Tuula Heiskanen. Tack till alla som deltog och gratulationer till vinnaren!

Tume hela 45 år i K-lantbrukskedja ■

Kesko Lantbruks vd Seppo Hämäläinen besökte Tume-Agri Oy i somras.

Tume är K-lantbrukskedjans äldsta inhemska leverantör. Kedjan har utan uppehåll sålt maskiner från Tume i 45 år.

Vid samma tillfälle tilldelades maskinförsäljaren Markku Vehmas vid K-Maa-

30

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

talous Otra i Tammerfors ett pris. Vehmas sålde mest Tume-maskiner i Finland under säsongen 2006-2007. Hämäläinen (t.v.) och vd Eero Tommila (t.h.) från Tume Agri överräckte ett diplom till Vehmas.

Tack, Markku, och grattis!

ODLINGSPROGRAM

I takt med de stigande spannmålspriserna

PRODUKTIONS SATSNINGAR

Sjukdomsbekämpningen ännu lönsammare

I år var bekämpningen av växtsjukdomar i allmänhet mycket lönsam.

Spannmålsbestånden var i huvudsak bra och frodiga, varvid även sjukdomarna trivdes bra i dessa. Bekämpningens lönsamhet har förbättrats från tidigare efter att spannmålspriserna stigit till den hittills högsta nivån under europrisernas tidevarv. text Hannes Höykälä ja Juha Siltovuori, foton Lantbrukskesko

Efter skörden och vid planeringen av det kommande året är det bra att lantbruksföretagaren analyserar, om han kom till den önskade skördenivån och kvaliteten. Var väderleksförhållandena bra för skörden - i allmänhet är goda väderleksförhållanden för skörden även bra för växtsjukdomarna, vilka sänker skördenivån.

På många åkrar var skördepotentialen tydligt större än vad man sist och slutligen fick skördat, d.v.s. bekämp-

ningen av växtsjukdomarna skulle även för dessa åkrar varit en mycket lönsam åtgärd.

Skördepotentialens underhåll Bekämpningen av växtsjukdomarna har en synnerligen viktig roll vid utnyttjandet av växterna skördepotential. Vid skissen intill presenteras hur stor del de olika bladen utgör av vetets skörd. De två översta bladen och axet har en överraskande stor betydelse. Detta förklarar

långt, varför bekämpningen av vetets växtsjukdomar i huvudsak görs först efter att axet kommit fram. Då blir även vetets ax skyddat mot vetets värsta växtsjukdom d.v.s. brunfläckssjuka.

Hos korn är axet inte lika lång tid framme för mognandet som hos vete, och sjukdomarna slår inte till så kraftigt. Hos korn har flaggbladsstadiet visat sig vara den viktigaste bekämpningstidpunkten, då axet inte ännu är synligt. Vi samma besprutning är det lätt att även sätta till tillväxtreglerande behandling,

SJUKDOMSBEKÄMPNINGEN HAR FÖRBÄTTRANDE INVERKAN PÅ KVALITETSFAKTORERNA.

32

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

vilket kan konstateras varit till nytta på många åkrar även detta år.

Fastän de viktigaste bekämpningstidpunkterna för växtsjukdomarnas del infaller senare under växtperioden, lönar det sig inte heller att tidigare låta växtsjukdomarna förstöra den assimilerande bladytan. Växtsjukdomar som förekommmer tidigt på grödan minskar antalet kärnor som skall utvecklas och de utvecklande bladens assimileringsyta.

fasta kostnaderna finns i alla fall och när maskinernas användningsgrad stiger sjunker deras fasta kostnader räknat per hektar.

Ifall den egna tiden inte räcker, får man fortfarande en tydlig vinst, fastän man låter en entreprenör gör arbetet. Entreprenörerna fakturerar i medeltal 15 euro per hektar.

Bekämpning ger flera euron

Sjukdomsbekämpningen har enligt forskningsresultat även en förbättrande inverkan på kvalitetsfaktorerna. Den har konstaterats höja bl.a. hektolitervikt, tusenkornsvikt och stärkelsehalt, vilka ligger som grund för prissättningen.

Om kornet beträffande sin kvalitet duger till maltkorn, och inte går till foderanvändning, är prisskillnaden när detta skrivs ca 50 euro per ton. Exempelvis med en 4000 kilos skördenivå/ha skulle tilläggspriset vara 200 euro/ha.

Om sjukdomsbekämpningen en gång på två år skulle vara den faktor som skulle hålla kvaliteten för maltkorn, skulle enbart detta täcka bekämpningskostnaderna 25 euro/ha i exempelkalkylen invid. – utan att det skulle finnas behov av ett enda tilläggskilo.

För många uppstår det även inbesparingar beträffande fraktkostnaderna. Och det passar inte heller att glömma kvalitetens inverkan på husdjursgårdens lönsamhet. När kärnstorleken växer ökar den näringsrika delens andel av skörden och ska-

Lönsamheten räknas ofta endast i form av de extra kilon man fått. I tabellen intill presenteras kostnaderna för de viktigaste sjukdomsbekämpningarna. När detta skrivs är priserna betydligt högre för brödsäd och maltkorn än vad som anges i beräkningen. Utgången för kalkylen är, att jordbrukaren i alla fall har de redskap som behövs för odlingen, varför i kalkylen endast anges de rörliga kostnader som uppstår vid hanteringen och för den ökade skörden.

Enbart bekämpningsmedlets hektarkostnad fås tillbaka redan vid ett skördetillägg på 125 kg /ha, vilket är verkligt lätt att uppnå. Litet provocerande kan man säga att jordbrukaren får 120 euro/ha som egen lön. Dessutom är arbetsresultatet flera hektar i timmen även med en mindre spruta. Sällan kommer jordbrukaren upp till en så bra extra förtjänst.

En del av denna nytta borde även räknas till maskinernas fasta kostnader. De

Bekämpningen ger bättre kvalitet

Växtdelarnas andel av skördebildningen hos vete

lets andel minskar. Man uppnår samma nytta med färre spannmålskilon eller med samma kilon en högre produktion.

Med tanke på bevarandet av spannmålens kvalitet är det ofta förnuftigt att använda tillväxtreglerare, ty i liggsäden försvagas kvaliteten snabbare och det skadliga möglet ökar. Dessutom går det snabbare att tröska en stående gröda och risken för stenar är avsevärt mindre.

Lösningar från odlingsprogrammet Odlingsprogrammet erbjuder färdiga lösningar för jordbrukarna för en skördeproduktion enligt användningsändamålet.

Med denna tidning kommer Viljelyopas 2008, där det ingår mera uppgifter om respektive växters rekommendationer.

Växtskyddsdelen erbjuder ett flertal baslösningar för odlingen av olika växter och därtill alternativ för lösningen av uppdagade problem. Utgångspunkten är, att växtskyddsåtgärder användes när det är ekonomiskt lönsamt för jordbrukaren.

Med en sen sjukdomsbekämpning får man enligt undersökningar tydligt större skördeökningar. Om det finns en sjukdomsrisk, är det motiverat att ge en del av dosen redan i samband med ogräsbesprutningen. Att dela på sjukdomsdosen är aktuellt speciellt på direktsådda åkrar, men även på skiften med reducerad bearbetning, där odlingen baserar sig på monokultur.

Att lämna sjukdomsbekämpningen till en behandling som ges tillsammans med

Sjukdomsbekämpningens lönsamhet

20 % ax

40 % flaggblad

25 % 2 översta blad

Sjukdomsbekämpningens ökade intäkter: Spannmålspris 200 euro/ton Skördeökning 800 kg/ha Skördeökningens värde 160 euro/ha Sjukdomsbekämpningens rörliga kostnader: Växtsjukdomarnas bekämpningsmedel 25 euro/ha Bränsle- och smörjmedelskostnader 2 euro/ha Torkning av tilläggsskörden, oljekostnad 5 euro/ha Tilläggskördens frakt- och förmedlingskostnader ca 8 euro/ha Summa rörliga kostnader 40 euro/ha Ekonomisk nytta av sjukdomsbekämpningen:

10 % 3 översta blad 5% Källa: The Wheat Diseasse Encyclopedia 2007 (www.hgca.com/hgca/wde).

4 översta blad

ha 1 20

euro/ha 120 2400

ha 50 100

euro/ha 6000 12000 5/2007 ■ ÅKER BIRKA

33

ODLINGSPROGRAM

en försenad ogräsbekämpning, är inte motiverat i våra förhållanden.

Skördeökningarna har t.o.m. blivit under hälften jämfört med den sjukdomsbekämpning som ges vid normal tidpunkt, enligt bl.a. Vilja-tutkimus 2006.

Ifall man dock vill lämna sjukdomsbekämpningen till en tidig behandling, visar inhemska fyra års försöksresultat att Comet-preparaten var lika bra som de för detta ändamål tidigare rekommenderade Acanto-preparaten.

Med korn har man fått de bästa skördeökningarna vid flaggbladsstadiet och med vete när axet kommer fram. Vid senare besprutningar har Comet-produkterna gett goda skördeökningar. Av strobiluriinpreparaten har framför allt pyraklostrobin enligt forskningsresultaten den längsta skyddstiden, och effektivaste renande verkan. Därför rekommenderar bl.a. en forskningsanstalt i Danmark Comet av strobilurinpreparaten.

Sortvalet är viktigt Även sortvalet har en stor betydelse för det ekonomiska resultatet. De nya sorterna är gällande skörd och kvalitet bättre än de äldre. Sorten har en viktig betydelse då man försöker producera skörd för ett visst användningsändamål. I odlingsprogrammet styrs sortvalet av den kommande skördens användningsändamål. Rekommendationerna är från industrins synpunkt av stor betydelse, ty då får den de råvaror som den vill ha. Man får ett bättre pris för skörden och man hittar även lättare en köpare även under svåra marknadssituationer.

Med de nya sorterna får man en större odlingssäkerhet. De i odlingsprogrammen rekommenderade sorterna är i huvudsak mycket stråstyva.

En förklaring till detta hittar man i de svenska bestämmelserna, där användningen av tillväxtreglerande medel på spannmål är förbjudet med några få undantag.

I tabellen intill har man jämfört hur mycket jordbrukaren i praktiken har nytta av att odla nyare och mera riktgivande sorter. Självpollinerande sorter degenererar egentligen inte, men det har framförts uppgifter, enligt vilka i kärnorna samlas s.k. minnesspår efter tillväxtperioderna.

Sålunda samlas i kärnornas ”minnen” med tiden olika stressfaktorer, om vilka framförts åsikter om att dessa minskar skörden i gammalt utsäde.

När spannmålspriserna är höga är det allt viktigare att odla den rätta sorten, och även att ibland förnya utsädet. ■

Gård 100 ha, fyra 25 ha:s skiften, växtföljd: korn – vete – havre – rybs Sortpolitik

Korn Vete

Sort

Skörd* Summa Kvalitet* Pris kg/ha ton €/t

Intäkter Skillnad € €

gamla Arve

4654 116,35 -

185

21 525

nya

5449 136,23 -

185

25 202 +3677

gamla Mahti 4569 114,23 hlp 76

205

23 416

nya

225

27 428 +4011

5027 125,68 -

175

21 993

Marika 5470 136,75 -

175

23 931 +1938

Vilde

Zebra 4876 121,90 hlp 80

Havre gamla Veli nya

Rybs** gamla Kulta nya

1797 44,93

op 44,4 350

15 724

Petita 1971 49,28

op 47,4 370

18 231 +2508

*Officiella försök 1999-2006. **Officiella försök1998-2005.

34

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Att miljöstödsvillkoren har förändrats under det innevarande året inverkar givetvis på planeringen. I det nuvarande stödsystemet har man frångått basgödslingsnivån, och alla gårdar som har förbundit sig vid miljöstödet följer samma villkor för gödslingens del.

Maximigivorna av olika näringsämnen har preciserats jämfört med tidigare, så nu gör många gårdar klokt i att avsätta lite mer tid än vanligt för gödslingsplaneringen.

Kemira GrowHows produkturval justerades i somras för att motsvara de nya miljöstödskraven. Också produktnamnen har ändrats för att det skall bli ännu lättare att välja rätt produkt.

I urvalet finns för tillfället 15 gödselmedel för spannmål och vall, 14 gödselmedel för potatis och trädgård och ett brett sortiment av olika spårämnesgödsel och enkla gödselmedel.

Kvävehalten i spannmålsgödsel steg

Nya sorter jämfört med gamla

Växt

Planer

De gamla sorterna 82 658 De nya sorterna 94 792 +12 134 Ökning av försäljningsintäkter +14,7 %

På samma gång har man velat höja kvävehalten i gödselmedlen så mycket som möjligt så att en mindre giva räcker och man sparar vid både spridningen och transporterna.

Exempelvis Åker Y 3 (NPKS 21-3-9-3) är ett bra val t.ex. för gödsling av korn på mineraljordar när fosforklassen är tillfredsställande. Åker Y 2 (NPKS 24-4-4-2) är åter en utmärkt basprodukt för många gårdar.

ra i tid – Spara pengar!

Det är värt att börja planera gödslingen i god tid på hösten. De arbetstimmar man lägger ner på planeringen betalar sig tillbaka i form av förmånligare priser. Förhandsbeställarna förvissar sig dessutom om att alla de önskade produkterna är framme i tid före vårbruket. text Marko Toimela, foto Kemira GrowHow

Även om förändringarna i näringsinnehållet ser ut att vara små i fråga om Åker Y 2 och Åker Y 3 ger de en nästan femprocentig besparing i transport- och spridningskostnaderna. Det här är en klar fördel när gårdsstorleken växer och mängden gödselmedel som skall transporteras stiger.

Halten av kväve och svavel i traditionell Finlandssalpeter (NPKS 27-0-1-4) höjdes. På så sätt passar produkten ännu bättre än förr för vårgödsling av höstsäd och sommargödsling av vallar. Åker NK (NPKS 22-0-10-2), som bara K-lantbrukskedjan säljer, är i sin tur en bra produkt för spannmålsåkrar med hög fosforhalt och sommargödsling av vallar.

Selenhalten i Kemira GrowHows alla gödselmedel för åkerbruk har höjts, så de passar i fortsättningen ännu bättre också för husdjursgårdarnas behov.

Spårämnesfamiljen fick tillökning En intressant förnyelse är att den produktfamilj som bär namnet Spårämnes för åker utökades. Spårämnes Y 1 för åker som ingått i produkturvalet redan tidigare kompletterades med Spårämnes Y 2 för åker (NPKS 18-3-6-4, Na 6) och Spårämnes NK för åker (NPKS 18-0-8-4, Na 7).

Båda de nya produkterna innehåller dessutom rikligt med mangan. De lämpar sig väl för mullhaltiga jordar som lider av manganbrist. Tack vare sin höga halt av

natrium, mangan och svavel passar de utmärkt också för gödsling av vall och sockerbeta. Intresset för spårämnesgödsling har stigit på senare år, eftersom undersökningar visar att en stor del av åkerskiftena i Finland lider av spårämnesbrist.

Förändringarna i urvalet av gödselmedel för potatis och trädgård är små. Fosforhalten i Trädgård Y 2 (NPKS 6-5-2011) sänktes en aning medan kaliumhalten höjdes. Justeringen gör produkten ännu användbarare inom det nya miljöstödssystemet. Dessutom blev Trädgård PK 1 vid det nya gödslingsårets början en produkt som har runda korn och innehåller en aning kväve (NPKS 3-5-20-14).

Sedan de nya strängare fosforgödslingsgränserna trätt i kraft kan man bland gödselmedlen för potatis lyfta fram Potatis Y 2 (NPKS 9-2-22-12). Den låga fosforhalten kombinerad med 9 procents kvävehalt och en relativt hög kaliumhalt gör att produkten kan användas till mångt och mycket. Potatis Y 2 innehåller ock-

så mångsidigt med spårämnen och passar därför till gödsling av alla trädgårdsväxter.

Pristrapporna premierar förköp Att köpa gödselmedlen redan på hösten blir förmånligt på grund av prisgraderingen, som ser till att den som köper tidigt betalar ett avsevärt lägre pris än den som väntar till våren. Priserna stiger med mellan 1 och 2 procent varje månad så att de är som högst i april. Då kostar gödselmedlen 12 procent mer än i juli föregående år.

Gödselmedlen för potatis följer ett annat schema. Pristrappan för dem stiger med sex procent 15.10 och ytterligare sex procent 15.2.

Många gårdar gör ett mellanbokslut på senhösten. Då är det ett bra tillfälle att bestämma sig för att köpa gödselmedel, om sådana inte har skaffats än. ■

Y-gödsel för spannmål och vall Finlandssalpeter Åker NP Åker Y 1 Åker Y 2 Åker Y 3 Åker Y 4 Åker Y 5 Åker Y 6 Åker Y 1 Spårämnes Y 2 för åker Spårämnes NK för åker Höstspannmål Y 2 Höstspannmål Y 3 Vall Y 1 Vall Y 2 Vall NK 1 Vall NK 2

N-P-K %

Mg

Na

S

B

Mn

Zn

Se

27-0-1 26-4-1 26-2-3 24-4-4 21-3-9 20-2-12 22-5-5 17-4-13 22-3-6 18-3-6 18-0-8 16-6-12 14-11-11 20-3-5 20-6-6 20-0-7 20-0-15

1 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 1 1 1 0,5 0,5 1 1

6 7 3 4 -

4 3 2 2 3 2 2 2 6 4 4 3 2 2 2 2,5 2

0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,1 0,08 0,08 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02

0,3 1,2 1,2 0,2 -

0,3 0,1 0,14 0,1 0,1 0,15 0,1

0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015 0,001 0,001 0,0015 0,0015 0,0015 0,0015

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

35

De officiella försöken 199 Vårvetesorternas kvalitet

Vårvete Skörd Växttid Skörd i olika zoner sl dagar 1 2 3

Zebra

4876

100 102,1 100 100 100

Anniina

4385

90

97,9

93

80 101

Bjarne

4364

90

99,9

90

90 104

Kruunu

4754

97 100,3 101

90 108

Tjalve

4315

89 100,9

81

Amaretto

5538

ODLINGSPROGRAM

Skörd kg

93

88

114 103,4 116 104 127

Tkv, g

Zebra

Hlv, kg

Protein-%

Falltal

41,4

Zebra

80,5

Anniina 15,9

Bjarne 330

Amaretto 40,6

Anniina

80,0

Bjarne 14,8

Kruunu

308

Tjalve

37,7

Amaretto 80,0

Tjalve 14,5

Zebra

293

Kruunu

37,3

Bjarne

78,5

Zebra 13,6

Anniina

291

Bjarne 36,3

Tjalve

78,3

Aino

13,6

Mahti

284

Aino

35,8

Mahti

77,2

Mahti

13,5

Tjalve 284

Mahti

35,5

Kruunu

76,9

Kruunu

13,3

Amaretto 267

Anniina

35,1

Aino

76,5

Amaretto 12,4

Aino

235

Erfarenheter av nya

spannmålssorter K-lantbruks digra sorturval innehåller många sorter som är väl värda en presentation. Den här gången behandlas vårvetet Zebra och nyare sorter: sexradskornet Vilde, den tidiga havresorten Marika och den sena havresorten Ingeborg. text Anne Penttilä, foto försöksgården i Hauho

Utsäde av Zebra, Vilde, Marika och Ingeborg står tills vidare att få inför nästa växtperiod. De intervjuade jordbrukarna är utsädesodlare.

Zebra vårvete Zebra är en ytterst rikt avkastande och sjukdomsresistent vårvetesort. Dess kärnstorlek och hektolitervikt är på toppnivå och falltalsegenskaperna goda. I KTTK:s försök år 2004 var Zebra det bästa kvarnvetet. Zebras proteinsynteskapacitet är god. Kvävegödslingen ska dimensioneras i enlighet med de tillåtna övre gränserna när det gäller den här högavkastande och stråstyva sorten. Vid höga kvävegivor rekommenderas liggsädsbekämpning.

Enligt de officiella försöken under åren 1998-2006 är Zebra den mest sjukdomsresistenta vårvetesorten.

Dennis Gerke i Svartå har odlat Zebra i tre år. I somras var arealen 13,2 hektar, jordarten är mullhaltig lera. När detta skrevs uppskattade han medelskörden till ca 6 000 kg/ha.

– Zebra har alltid hållit en verkligt god kvalitet och kvantitet. Av de sorter jag od-

36

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

lat har den varit bättre än Tjalve, i klass med Vinjett. Zebra höll sig fint upprätt den här hösten. Såningsmängden var 290 kg per hektar. Jag gav stråregulator, och kvävegivan var 153 kg per hektar uppdelad på två omgångar: först ca 125 kg och resten andra veckan i juni i bestockningens slutskede.

Vilde korn Den tidiga sexradssorten Vilde är den rikast avkastande och stråstyvaste kornsorten, enligt de officiella sortförsöken. I tre års försök har liggsäden varit mindre än 2 %. Kärnstorleken är den största bland sexradssorterna, stärkelsehalten mycket hög, hektolitervikten och proteinhalten genomsnittliga. Vilde är jämnstark på alla jordarter och lämpar sig för odling i zonerna 1-4. Den är inte känslig för surhet, också mulljordar och stallgödsel går an.

Sorten är också mycket frisk. Kvävegödslingen kan dimensioneras enligt de rikast avkastande sorterna.

Pekka Knuuti i Alastaro tog i somras medelskörden 5 800 kg på 23 hektar Vilde. Åkrarna är mullrika lerjordar och kvävegivan var ca 110 kg per hektar.

– Vildes skördepotential och stråstyvhet ser ut att stämma. En tre hektar stor areal fick ingen stråregulator men lade sig ändå inte. Ungefär halva arealen fick kvävet på en enda gång, andra halvan fick en 30 kg stor andel efter plantsättningen. Den här sommaren lyckades metoden bättre än i fjol, eftersom det regnade tillräckligt. Bestockningen var bättre men i skörden såg jag ingen skillnad jämfört med engångsgödsling. Vill man gärna ha stora kärnor är det bra att använda en liten utsädesmängd. Nu var såningsmängden 450 kärnor per kvadratmeter.

Också Dennis Gerke odlade i år Vilde korn på 27 hektar.

– Jag är nöjd med Vilde. Skörden blev 5 984 kg per hektar och växtbeståndet lade sig inte. Här i trakten lade sig rågen, havren och höstvetet ställvis även om det inte skedde i lika stor skala som på somliga andra orter.

Marika havre Marika är 11 cm kortare och två dagar senare än Veli men en dag tidigare än Fia. Marika är den mest högavkastande tidiga havresorten och har hög hektolitervikt.

99-2006 Korn

Havre Skörd

Rel.tal Växttid

Skörd Rel.tal

Växttid

Skörd

Rel.tal Växttid

Vilde

5449 117

86,9

Braemar

5059 108

92,7

Belinda

6145

100

100,8

Annabell

5429 116

94,5

Voitto

5007 107

83,2

Ingeborg

6078

99

100,6

Edel

5372 115

90

Erkki

4987 107

86,8

Roope

5867

95

96,2

Maaren

5282 113

93,1

Pilvi

4962 106

82,7

Ivory

5679

92

99,5

Xanadu

5262 113

92,8

Jyvä

4822 103

86,3

Suomi

5564

91

96,1

Gaute

5200 111

85,5

Prestige

4808 103

93,5

Marika

5469

89

94,8

Tiril

5186 111

83,6

Rolfi

4758 102

82

Fiia

5389

88

95,2

Kunnari

5156 110

88,7

Saana

4668 100

88,9

Svala

5301

86

93,7

Barke

5153 110

92,6

Arve

4654 100

83

Vaasa

5235

85

93,7

Scarlett

5082 109

91

Artturi

4630

Peppi

5188

84

94

Tofta

5067 109

92,8

Aslak

5050

82

92,7

Veli

5026

82

92,9

99

80,6

Sorter med fet text är K-lantbrukskedjans.

Kärnan med sitt vita skal är stor, nästan som hos Belinda. Strået är styvt och tål bladfläcksjuka bättre än de andra tidiga sorterna.

Heikki Uusi-Kämppä i Humppila odlade i somras Marika på nästan 40 hektar. Åkrarna består främst av molera, de är delvis mullhaltiga och delvis mullrika.

Hl-vikterna var ännu inte kända när detta skrevs. En försiktig bedömning ger enligt Uusi-Kämppä vid handen att medelskörden är minst 5 000 kg, kanske rentav närmare 5 500 kg.

– Det här var vårt tredje år med Marika. Första året var medelskörden nästan sex ton. I fjol tvångsmognade havren till en del, medan den i år lade sig rätt illa i det här området. Såningsmängden varierade mellan 200 och 220 kg per hektar, kväve gav jag i genomsnitt 100 kg per hektar och stråregulator fick havren inte.

Jag tycker att Marika är ett beaktansvärt alternativ bland de tidiga havresorterna.

Den har mognat jämnt och till och med lite tidigare hos oss än det sägs i listorna.

Ingeborg havre Ingeborg är sortlistans mest högavkastande nya havresort för södra Finland, alltså zonerna 1-2 och de bästa skiftena i zon 3. Hl-vikten är hög och kärnan med sitt vita skal är mycket stor. Ståstyvheten är god och resistensen mot bladfläcksjuka på toppnivå. Ingeborg är aningen tidigare än Belinda.

Enligt de officiella sortförsöken är det tidiga sexradskornet Vilde den kornsort som är rikast avkastande och stråstyvast.

Kerttuli Roppo i Hämeenkoski har tre års erfarenhet av Ingeborg. I somras odlade hon Ingeborg på 30,5 hektar. Jordarten är fin mo med inslag av mjäla och åkrarna är mullhaltiga, lätta och mycket bra odlingsjordar. Under tidigare år har skörden varit ca 5 000 kg per hektar.

– På grund av utsädesodlingen är vi försiktiga med kvävet. I fjol var givan 90 kg/ha, i år 90-95 kg/ha vid sådden. Åskskurarna i månadsskiftet juli-augusti ställvis slog omkull havren här riktigt ordentligt. Den gick sedan inte att tröska över-

allt. Tidigare år har Ingeborg hållit sig bra upprätt. Stråregulator har inte använts, såningsmängden för havre har alltid varit 500 grobara kärnor per kvadrat.

– Av de hittills odlade havresorterna har Ingeborg varit bäst. Växtbeståndet är mycket jämnt och mognar också jämnt.

Sorten är medelsen och relativt stråstyv. Årets skörd skulle sannolikt ha blivit större än de tidigare årens om skördevädret hade varit normalt. ■

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

37

PRODUKTIONSSATSNINGAR

Spannmålen behöver ett bra pH De moderna, riktgivande spannmålssorterna förutsätter av åkerjorden en tillräckligt hög pH-nivå för att ge sitt bästa. Detta märks överraskande tydligt när man jämför sorternas officiella försöksresultat jordartsvis. text Anne Penttilä

I tabellen invid har samlats Största delen av de officiella försökornsorternas officiella för- ken utförs på mineraljordar. I försöken på söksresultat åren 1999-2006 mulljordar märks ofta stråstyrkans betyuppdelade enligt jordart. I officiella för- delse för skörden. Försöksresultaten på sök testas sorterna på grova mineraljor- sura jordar är från Etelä-Pohjanmaan kodar, lerjordar, mulljordar och sura jordar. easema i Ylistaro. Det görs färre försök på Skördenivåerna är tydligt lägre i försöken sura jordar, men största delen av resultapå de sura jordarna jämfört med försök på ten av tabellens sorter representerar flera övriga jordarter. Den sura jorden är mine- än ett enda odlingsförsök. raljord och dess pH ligger kring fem.

K-odlingsprogrammet rekommenderar Skördeskillnaderna har varit betydan- för flerradiga korn ett pH-värde över 5,8 de såväl inom två- som flerradiga kor- och för tvåradiga över 6,2. Om det från de nens sortgrupper. I gruppen med tvåra- egna åkrarna uppmätts låga pH-tal, skulle digt korn har skördeminskningen på sura jordar varit 60-83 % jämfört med resulKornsorter i skördeordning taten på mineral-och lerjordar. Av de tvåradiga är SaPå mineraljordar Lerjordar Mulljordar ana ett undantag,då den tål Lajike kg/ha Lajike kg/ha Lajike kg/ha bra ett lågt pH. I de flerradiXanadu 5880 Vilde 5323 Edel 6084 gas grupp har skördeminskVilde 5589 Annabell 5323 Annabell 6078 ningarna varit 30-47 %.

Tiril 5524 Edel 5236 Vilde 5938 – Hos flerradiga korn har Gaute 5486 Maaren 5117 Maaren 5927 skördeminskningen på sura Maaren 5415 Barke 5005 Kunnari 5847 jordar varit 40 % i medeltal Jyvä 5409 Xanadu 4992 Xanadu 5823 och för tvåradiga i snitt 70 Kunnari 5399 Gaute 4985 Gaute 5776 % jämfört med mineral- och Edel 5381 Kunnari 4920 Scarlett 5644 lerjordar med ett högre pH. Annabell 5372 Scarlett 4891 Tiril 5600 Enligt den som utfört försöVoitto 5364 Tiril 4890 Voitto 5468 ken har det t.o.m. gått så, att Scarlett 5300 Braemar 4882 Saana 5442 man gällande några tvåradiBarke 5285 Erkki 4817 Erkki 5246 ga sorter inte just alls kunBraemar 5284 Voitto 4705 Arve 5190 nat få skörden tröskad på suPrestige 5246 Artturi 4664 Jyvä 5175 ra jordar. Dessutom hamnar Erkki 5244 Saana 4612 Rolfi 5021 sorterna i en helt annan ordRolfi 5142 Prestige 4588 Kustaa 4708 ningsföljd beträffande skörArve 5035 Kustaa 4543 Artturi 4308 den på sura jordar, konstateArtturi 4793 Jyvä 4508 rar direktör Tapio Lahti vid Kustaa 4699 Rolfi 4502 försöksgården i Hauho.

Saana 4479 Arve 4383

kalkningen troligen vara en rätt lönande investering.

Under den kommande kalkningssäsongen kan det lätt uppstå spridningsköer beroende på den gångna stubbspridningssäsongens dåliga spridningsförhållanden i nästan hela landet. Från Nordkalk påminner man om, att kalken inte längre behöver spridas under den pristrappa som gäller vid köptillfället, utan spridningstid är även följande pristrappa efter beställningen. ■

tvåradiga

Sura jordar Lajike kg/ha Tiril 3632 Gaute 3304 Edel 3183 Kunnari 3121 Vilde 3077 Saana 3041 Rolfi 3003 Erkki 2956 Voitto 2830 Arve 2763 Jyvä 2624 Xanadu 2154 Kustaa 1508 Barke 1476 Maaren 1436 Braemar 1365 Annabell 1196 Scarlett 1158 Prestige 842

Skördeminskning* Lajike kg/ha % Tiril 1575 30 Saana 1505 33 Gaute 1932 37 Rolfi 1819 38 Kunnari 2039 40 Edel 2126 40 Erkki 2075 41 Arve 1946 41 Vilde 2379 44 Voitto 2205 44 Jyvä 2335 47 Xanadu 3282 60 Kustaa 3113 67 Barke 3669 71 Maaren 3830 73 Braemar 3718 73 Scarlett 3938 77 Annabell 4152 78 Prestige 4075 83

Källa: officiella försök 1998-2006. Sorter med fet text är K-lantbrukskedjans. *Mineraljordarnas och lerjordarnas medelskörd har jämförts med resultatet från sura jordar

38

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

PRODUKTIONSSATSNINGAR

Under torkningssäsongen är torkarnas bränsleleveranser alltid på första plats.

Teboils oljor från K-lantbruk

Näststörst i Finland

Teboil och K-lantbrukskedjan har under sommaren inlett ett marknadsföringssamarbete beträffande oljeleveranser till lantbruket. Lantbruksföretagaren kan skaffa motor- eller brännolja för uppvärmning via sin egen butik. text Anne Penttilä, foton Teboil

– Vi är mycket nöjda över med det inledda samarbetet med Klantbrukskedjan, konstaterar försäljningsdirektör Asko Sikiö vid Teboil.

– Inledningsskedet gick bra, fast det råkade vara semesterperiod och torkningssäsong, vilket alltid är en bråd tid gällande leveranserna.

De mängder som skall levereras till lantbruket är mycket varierande. De mest typiska partierna är 2000-3000 liter såväl motor- som uppvärmningsolja, men speciellt de stora spannmålsgårdarna i Sydvästra Finland kan på en gång skaffa 10 000, ja upp till 20 000 liter.

– Vi har prioriterat lantbrukens torkbränsleleveranser. Under torkningssäsongen är dessa på första plats då det gäller leveransordningen.

En lång betalningstid är en bra tillläggsförmån speciellt för stora brännoljepartier. Exempelvis för torkleveranser kan man få betalningstid ända upp till oktober månads slut, utan extra avgifter eller ränta.

sträckorna och –tiderna som skäliga. Det lönar sig dock att göra beställningen i god tid speciellt under bråda tider, såsom just torkningssäsongen eller tiden före årsskiftet.

Det är även viktigt med produkternas kvalitet. De moderna motorerna och även miljön förutsätter av bränslena en god teknisk kvalitet och ett litet utsläpp. Teboils eget laboratorium undersöker de bränslepartier som anskaffas och övervakar kvaliteten.

– Finlands lagstiftning ställer vissa gränsvärden för bl.a. svavelhalt och viskositet. Alla produkter som finns på marknaden bör fylla dessa. Därtill har motortillverkarna egna stränga krav. Vår motorbrännolja fyller EN 590 –standardens krav.

ken och lantbruket består av motorbrännolja och uppvärmningsbrännolja. Det går även en viss mängd diesel till lantbruket och entreprenörerna.

– Vi anser att Teboils största styrka ligger i det landsomfattande distributionsnätet. Med hjälp av detta hålls leverans-

Teboil är grundat i Helsingfors år 1934.

Från år 2005 har ägaren varit det ryska oljebolaget Lukoil. Till koncernen hör även det år 1932 grundade dotterbolaget Suomen Petrooli, som ansvarar för produktanskaffningarna och logistiken.

Teboil är Finlands näststörsta oljebolag med en marknadsandel på närmare 25 procent. Oljebolaget med full service säljer förutom lätt och tung brännolja även smörjmedel, flytgas samt trafikbränslen.

Till det egna landsomfattande servicesstationsnätet hör ca 360 service- och automatstationer samt 210 D-stationer för yrkestrafiken. ■

Teboil Motorbrännolja vinterkvalitet Egenskap

Kvalitetskrav Typvärde

Metod

Grumlingspunkt ºC

max 29

...30

EN 23015

Filtrerbarhet ºC

max 34

...39

EN 116

Cetantal

min 51

53

EN ISO 5165

Svavelhalt mg/kg

max 50

15

EN ISO 20846

Smörjbarhet/HFRR μm

max 460

410

EN ISO 12156-1

Densitet @ 15ºC kg/m³

800-840

825

EN ISO 12185

Viskositet @ 40ºC mm²/s

1,5-3,0

2,0

EN ISO 3104

Vatten mg/kg

max 200

80

EN ISO 12937

Flampunkt ºC

min 60

68

EN 2719

Polyaromater mass-%

max 11

1

EN 12916

Kokstal av 10 % återstod mass-% max 0,3

<0,1

EN ISO 10370

Leveranstider och kvalitet

Askhalt mass-%

max 0,01

<0,01

EN ISO 6245

Huvudprodukterna för den enhet som ansvarar för bränslehandeln till yrkestrafi-

Kopparkorrosion

max 1

1

EN ISO 2160

Färg

40

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

röd

IKE

ENERGIALE

IKE

ENERGIALE

FODRING

Effektivare proteinutfodring för kor ger

Mer mjölk

och protein

Utnyttjandet av foderprotein blir effektivare när våmverksamheten förbättras och sammansättningen hos det protein som absorberas i tunntarmen optimeras på aminosyranivå. Målet är att proteinsammansättningen skall bli så optimal som möjligt för mjölkkorna. text utvecklingschef Sanna Seppälä, Foderraisio

När proteinutnyttjandet blir effektivare stiger mjölkmängden och mera mjölkprotein bildas.

Också kväveutsläppen minskar när djuret utnyttjar proteinet effektivare.

Målet för proteinutfodringen av kor är att öka mängden aminosyror som blir tillgängliga för djuret. Hos högavkastande kor kan tillgången till en enskild aminosyra bli en faktor som begränsar mjölkproduktionen. Tillgången till aminosyror avgörs dels av mikrobproteinet, dels av det protein i foder som inte bryts ner.

Fodret planeras på aminosyranivå

Levande jäst korrigerar förhållandena i våmmen

Proteinråvarorna innehåller aminosyror i olika mängder och proportioner. Genom valet av råvaror kan fodrets råproteinsammansättning optimeras så långt som möjligt.

Dessutom kan proteinsammansättningen kompletteras genom att det i fodret tillsätts en våmskyddad aminosyra som förbättrar aminosyrasammansättningen i det protein som absorberas i tunntarmen och som korna får tillgång till.

Förhållandena i våmmen reglerar våmmikrobernas verksamhet. Den viktigaste faktorn är våmmens surhet (pH), men också syrehalten i våmmen inverkar på mikroorganismernas aktivitet.

Levande jäst som tillsätts fodret förbrukar det återstående syret i våmmen och jämnar ut pH-variationerna så att de förhållanden under vilka våmmikroberna lever förbättras. Tack vare de förbättrade förhållandena och ökningen i mäng-

4 3,4 3 2

2 1 0,1 0

Ökning, %-enheter

Mjölkökning, kg

Hur våmskyddat metionin inverkar på avkastningen 0,3 0,25

0,25 0,2 0,15

0,14

0,16

0,11 0,08

0,1 0,05 0

Min

Medeltal

Max

Proteinhalt Min

42

0,18

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Medeltal

Fetthalt Max

Våmskyddat metionin har tillsatts fodret. Den genomsnittliga avkastningen i försöken 39 kg mjölk. Sammandrag av 6 undersökningar, INRA Rennes, INRA Nancy, universitetet i New Hampshire, Ohio State-universitetet.

den våmmikrober stiger mängden mikrobprotein och därmed också mängden protein som absorberas i tunntarmen.

De förbättrade våmförhållandena ökar också mängden bakterier som smälter växttråd, så att fibersmältningen blir effektivare och djuret får tillgång till mer energi.

Båda ingår i de nya fodren Helfodret och halvkoncentratet i den nya serien Opti-Maituri är föregångare inom proteinoptimeringen vid utfodring av mjölkkor. Tack vare det våmskyddade metioninet har aminosyrasammansättningen i de här fodren kunnat optimeras ännu effektivare än förr.

Aminosyrasammansättningen i helfodret Opti-Maituri 18 och halvkoncentratet Opti-Maituri 26 har optimerats genom råvaruvalen och genom att sammansättningen kompletterats med metionin. Dessutom har levande jäst tillsatts.

På så sätt är sammansättningen hos det protein som djuren får tillgång till så nära den för mjölkkorna idealiska som möjligt. Proteinutnyttjandet och mjölkproteinsyntesen effektiviseras alltså, vilket ökar bildningen av mjölk och mjölkprotein.

Våmskyddat metionin inverkar också på levern så att ämnesomsättningen blir effektivare. Risken för ämnesomsättningssjukdomar minskar och fruktsamheten förbättras. ■

Hur levande jäst inverkar på mjölkavkastningen Mjölk kg/dag

Protein g/dag

Fett g/dag

26,6

848

1116

Levande jäst 27,5

883

1163

Ökning

4,1 %

4,2 %

Kontroll

3,4 %

Sammandrag av 7 undersökningar som gjorts i Frankrike, Belgien, Holland, Tyskland och Storbritannien. Sammanlagt 610 kor.

De nya Opti-Maituri fodren Fe

Råtprot./ ts

AAT

Opti-Maituri 18

1,09

18

115

Opti-Maituri 26

1,08

26

135

Utvecklingschef Sanna Seppälä vid Foderraisio skriver om det nyaste inom foderplaneringen som gagnar både djuren och djurägarna.

www.k-maatalous.fi

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

43

FODRING

på utmärkt plats

Verkställande direktör Eero Kinnunen och mjölnare Esa Hämälä granskar kärnorna som är på väg genom kvarnen.

Kinnusen Mylly producerar 55 miljoner kilo olika foder per år.

Vilja-Tähti Proppi, Talvi-Tähti och MaitoTähti är kända fodermärken för kreaturskunderna hos Klantbruksbutikerna i Norra Finland. Likså är koncentraten och

vara. Detta är förmånligare jämfört med säckvara. Den viktigaste orsaken torde dock vara de bättre möjligheterna att automatisera utfodringen.

av halvkoncentraten melasserad rybs och Tähti 133 Proppi.

Ifrågavarande märken är den i Utajärvi verksamma Kinnusen Myllys viktigaste produkter. text och foton Tuomas Rytky

Familjeföretaget har malat spannmål som skall vara mera lättsmält redan i över ett halvt sekel. Förutom de ovannämnda fodersäckarna kan man läsa Kinnusen Mylly på många mjölpåsar i mataffärerna.

Sammanlagt består sortimentet av 3040 foderprodukter, av vilka största delen för nötboskap. Företaget tillverkar även foder för köttdjur och fjäderfä, svin och hästar. Utöver allfoder och koncentrat ryms även på listan protein- och mineralfoder.

– Vårt marknadsområde sträcker sig i norr ända upp till Utsjoki. I söder går gränsen vid linjen Karleby-Joensuu. Foderproduktionen är i år ca 55 miljoner kilo och brödsäd malar man 18 miljoner kilo.

De anställda är 33, av vilka ca tio i den egentliga produktionen. Omsättningen rör sig kring 15 miljoner euro, berättar verkställande direktör Eero Kinnunen.

44

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Stabil foderproduktion i Finland Den finländska foderproduktionen lever i en stabil situation. Efterfrågan har under EU-tiden vuxit med fyrtio procent, men nu har tillväxten mattats av. Som en orsak kan man nämna blandfoderutfodringens ökade popularitet.

Kinnusen Myllys hela foderkapacitet blir inte ännu med 55 miljoner kilo till fullo utnyttjad. Företaget har även för avsikt att sakta öka produktionen.

– Här i omgivningen finns en stor spannmålsproduktion. Vi får en stor del av råvaran på nära håll. För det andra odlas litet spannmål norr om Ule älv, Kainuu och Koillismaa. Detta betyder att allfodret där har god åtgång. På dessa områden håller man inte på att övergå till fullfoderutfodring, klargör Eero Kinnunen.

I takt med att gårdsstorleken växer levereras en allt större del av fodret som lös-

Spannmålen en viktig råvara Spannmålen är fodrets viktiga inhemska råvara. De övriga beståndsdelarna kommer till Kinnunens i huvudsak från EUområdet. I Utajärvi har man gjort beslut på att inte använda genmanipulerad råvara.

– Och detta skulle inte heller vara möjligt. Dessa får inte användas i utrymmen, där man producerar ekofoder, påpekar Kinnunen.

En färsk nykomling bland råvarorna är den levande jästen. Nyheten som finns i några produkter importeras till Utajärvi från Frankrike och Förenta staterna.

Tillverkningsprocessen har gjorts sådan att temperaturen inte i något skede stiger för högt med tanke på den levande jästen.

Kinnunen är nöjd då han berättar att detta att hålla jästceller vid liv undersökts förutom i fältförsök även hos Evira.

Enligt Kinnunen har man känt till jästen betydelse för boskapen redan på 60talet. Detta glömdes nästan bort, men har under den senaste tiden stigit fram på nytt.

Utöver att jästen håller våmmen i skick, ökar den även produktionen via ett bättre hälsostillstånd hos djuren. ■

FODRING

Feedex har i hela 15 år tillverkat foder, mineraler och vitaminer för svin, nötboskap och pälsdjur. Foderfabriken startades i Kållby i Pedersöre år 1992 på samma plats där Hankkija tidigare haft en foderfabrik. text och foto Kati Tuokko

Jan Fors, en av de tre som grundade Feedex, är i dag vd för företaget. Kundkretsen består i huvudsak av det forna Vasa län, men tillväxten har varit stark särskilt i riktning norrut. Ett effektivt nät av foderrepresentanter har skött försäljningen och marknadsföringen.

I början av oktober fick försäljningen och marknadsföringen ett lyft när Feedex och Lantbrukskesko undertecknade ett samarbetsavtal. Enligt avtalet börjar 30 K-lantbruksaffärer i regionen sälja Feedex-tillverkade foder, vitaminer och mineraler.

– Vårt kundnära nät av representanter försvinner ändå ingenstans, eftersom vi också i fortsättningen vill lyssna på kunderna och deras önskemål, säger Jan Fors.

Inom Feedex sköts samarbetet med Klantbrukskedjan av samordnaren Stefan

Enligt Feedex vd Jan Fors och samordnaren Stefan Dahlvik är det inte en omöjlig tanke att Feedex i framtiden kanske tillverkar foder också under K-lantbruks eget varumärke och med K-lantbruks recept.

Dahlvik. Han tror att avtalet kommer att göra Feedex mera känt.

– Lantbruksföretagarna besöker Klantbruksaffärerna och då är det lätt att t.ex. köpa en säck för akuta behov. Det är inte många som kommer hit till fabriken för ett par säckars skull, säger Dahlvik.

Av Feedexprodukterna säljer K-lantbruk bl.a. Teho- och Mulli-foder samt mineraler i Mix-serien. Via K-lantbruk kan man också beställa massfoder. Både Fors och Dahlvik anser att K-lantbrukskedjan är en stark och sakkunnig samarbetspartner.

– Fastän vi redan har funnits på marknaden i 15 år och våra representanter har gjort ett gott jobb bland kunderna tror jag att samarbetet kommer att höja vår image ytterligare, konstaterar Fors.

Flexibilitet och tjänstvillighet I Feedex tjänster ingår också utfodringsrådgivning, uppgörande av utfodringsplaner samt spannmåls- och ensilageanalyser.

– Med deras hjälp kan vi själva svara bäst på kundernas behov och sälja just sådana produkter som behövs.

Feedex har växt kraftigt på senare år.

Fors tror därför att fabrikens försäljning i år kommer att vara nästan 85 000 ton.

Foderfabriken har i dag 43 anställda och tack vare den goda produktutvecklingen klarar sig dess foder bra både kvalitetsoch prismässigt.

– Vad konkurrenskraften beträffar är priset och kvaliteten viktigast. Vi kan påverka priserna genom att köpa råvaror av odlare i området, och en del importerar vi själva.

Fors tror fullt och fast på framtiden trots att den är svår att förutspå. En av de fördelar som Feedex har är enligt honom att företaget är litet och därmed flexibelt.

Foderfabriken kan använda också specialrecept för större partier.

– Flexibiliteten är vårt trumfkort. Dessutom är fabrikens läge mitt i marknadsområdet ypperligt.

En utmaning består enligt Fors i att foderkostnaderna på kort tid har stigit eftersom råvarorna blivit dyrare. Han tror att råvarupriserna förblir höga.

– Situationen är liknande överallt i Europa. Från husdjursproducenternas synpunkt är det livsviktigt att prisuppgången för insatsvaror kan bakas in i konsumentpriserna, och det måste ske snabbt. ■

K-lantbruk säljer lantbruksfoder från

46

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

En skärande spets biter sig fast bättre

Vaxytan minskar friktionen

Torx-huvudet är hållbart Universalskruv Torx-huvud Pris 15,90 kg

Kvalitetsarbete till rimligt pris.

Prof-skruvarna och hela den omfattande produktfamiljen hittar du i K-rauta- och Rautia-affärerna.

Ett stort träningsstall, flera anställda och tiotals hästar som tävlings- eller grundtränas. Tapio Perttunen utfodrar travkungen Saran Salama och de andra hästarna i stallet på ett praktiskt och effektivt sätt som beaktar varje hästs individuella behov. text och foto Anne Penttilä

Både havren och kraftfodret lagras i bulksilor i stallet. Därifrån är det lätt att ta dem. Fodret delas ut ur en fodervagn som skjuts för hand.

Hästarna i stort travstall utfodras

Individuellt men enkelt 48

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Tvåfaldige travkungen Saran Salama och tränaren/kusken Tapio Perttunen är vana vid att posera. Familjen har själv fött upp Saran Salama. Den ägs av Tapio Perttunens dotter Sara-Juulia Perttunen.

Tapio Perttunens träningsstall ligger i Hevoskylä i Orimattila, ett hästträningscentrum. De två stallbyggnaderna hyser 66 hästar. Alla grund- eller tävlingstränas, de yngsta är ett och ett halvt år gamla. Givetvis är regerande tvåfaldiga travkungen Saran Salama stallets klarast lysande stjärna. Det mest kända varmblodet är Living Image.

Stallet sysselsätter tio personer stadigvarande, Perttunen inberäknad. I arbetskraften ingår dessutom nästan hela tiden ett par praktikanter från olika hästskolor.

Havre och helfoder i samma proportion

dande när hästarna är så här många. Att ge hela kärnor är befogat också av utfodringsskäl.

– Hästarna tvingas att tugga mer när havren är hel. Det stimulerar salivavsöndringen, vilket främjar matsmältningen och höjer magens pH. Hästarna gillar hel havre. Valsad havre borde också fuktas, eftersom den dammar i viss mån.

Havre passar ändå inte alla hästar, det märks t.ex. på att benen sväller eller huden på hovlederna börjar uppvisa symtom. Sådana hästar får enbart Black Horse-helfoder som inte innehåller havre. Det levereras i säckar.

Black Horse-fodren från Biofarm ingår i K-lantbrukskedjans urval. Andra hästfodermärken är bl.a. Kraft och Dodson & Horrell. Urvalet i butikerna varierar.

Mängden regleras efter behov

De huvudsakliga fodren är hö eller förtorkat hösilage, havre och Black Horse helfoder. Hästarna får dessutom ungefär en deciliter rybsolja varje dag, havssalt, B-, C- och E-vitamintillskott samt elektrolyter. Alla hästar får också järntillskott då och då, och i varje box finns det en saltsten.

Helfodret levereras i lösvikt och lossas i en silo i ena ändan av stallbyggnaden. Ur silon lastas fodret i foderkärror som skjuts för hand. Perttunen konstaterar att han är nöjd med lösfoderleveranserna, fodret har aldrig tagit slut.

Proportionen havre-helfoder är alltid 50:50. Havren ges hel. Tidigare har den valsats men det är slut med det. Valsningen är ett extra arbetsmoment och tidsö-

Även unga hästar får helfoder och havre i samma proportion eftersom de ännu växer. Den dagliga kraftfodergivan varierar i alla fall beroende på behovet. Givan ändras utgående från hur hårt hästen ansträngs och hur mycket hull den har. Regelbundet tas också blodprov som visar hur lyckad utfodringen är.

Perttunen betonar att utfodringen måste vara enkel i ett stall av den här storleken. Eftersom personalen är stor och utfodringen sköts av många olika människor måste både själva utfodringen och de individuella anvisningarna vara klara och tydliga. På framväggen i varje box har det med krita skrivits vad hästen i boxen skall få.

Receptet för travkungen är 1-0,5-1.

Det utläses som fodermängderna på mor-

Framtill i varje box finns en tydlig utfodringsanvisning. Stallets kung utfodras enligt det här receptet.

BE-vitamin, slicksten och rybsoljebehållare.

Stora mängder går åt i ett stort stall även om mängden per häst är liten.

gonen, på dagen och på kvällen. Siffran 1 är lika med en tvålitersskopa av både havre och helfoder.

Fritt med hö Hästarna får äta i det närmaste fritt med hö. Det förtorkade hösilaget finns i inplastade fyrkantsbalar som väger omkring 350 kg. En del hästar får hö i småbalar.

Höet har i tio års tid levererats av en och samma producent som ingår i en ring för kvalitetshö. Han ser till att balarna i foderladan inte tar slut. Varje vecka går det åt 3 000 kg förtorkat silagehö i stora fyrkantsbalar. Det har skördats i första omgången.

– Det är viktigt att hästhö inte innehåller för mycket protein. Höet måste vara av bra kvalitet, dammfritt och med en hög halt av växttråd.

Stallets andreman Erkki Suhonen förevisar foderförråden. Få stall har stora förrådsutrymmen men i det här stallet är höförrådet med avsikt ganska litet. Höleverantören som bor 10 km från stallet kommer med ett traktorlass varje vecka.

– Till och med när höet hanteras försiktigt vid förflyttningen kan plasten släppa så att luften kan ta sig in i fodret. Därför har vi gjort upp med höleverantören om att han kommer med ett litet parti åt gången, och samtidigt lyfter han de balar från föregående omgång som inte har gått åt längst fram. Då äter hästarna balarna i rätt ordning och risken för förskämning är liten, förklarar Suhonen.

– Det är verkligt viktigt för stallet att ha en pålitlig höleverantör som producerar hö av god kvalitet. ■

Största delen av hästarna får förtorkat hösilage. En mängd som motsvarar ungefär en veckas behov tas in i förrådet åt gången.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

49

Unga har framtidstro BYGGANDE

Lösdriftsladugård byggs Kiuruvesi är hjärtat i den finländska mjölkproduktionen. De aningen över 200 mjölkgårdarna på orten producerar ca 47 miljoner liter mjölk varje år. Tilliten till jordbruket är stor: ladugårdar byggs och produktionen ökar. text och foto Tuomas Rytky

Lantbrukssammanslutningen Tenhunen är ett starkt exempel på den förtröstan på jordbruket som man har i Kiuruvesi. Ännu i början av det här årtiondet var det fråga om en gård som var medelstor med gamla tidens mått. Åkerarealen var 19 hektar.

Sedan dess har åker röjts, köpts och arrenderats så att arealen nu är hela 80 hektar. Samtidigt har sammanslutningen förstorat sin mjölkkvot rejält och förnyat maskinparken.

Sommaren 2006 började man inom sammanslutningen fundera skarpt på att skaffa en ny produktionsbyggnad. Efter alla jämförelser och förberedelser gick Tenhunens in för helleverans av en lösdriftsladugård.

– Vi gillade den snabba tidtabellen och det faktum att planeringen ingick i paketet. Alla bitar passar också bättre in i varandra när de kommer från ett enda ställe, förklarar Jari-Pekka Tenhu-

Hille Rantonen säger att JariPekka Tenhunen har arbetat på bygget dagarna i ända. Också Venla som inte har fyllt ett år ännu känner väl till bygget.

50

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

nen som trädde in i sammanslutningen i början av 2007.

– En annan viktig sak är att vi inte har tidigare erfarenhet av ett så här stort projekt. Om bitarna hade plockats ihop lite här och lite där skulle det ha krävt mycket mera arbete. Nu behöver vi inte alls fundera på det, säger Erkki Tenhunen som snart kommer att lämna sammanslutningen.

Ligger före i tidtabellen Grävmaskinsskopan började glufsa i sig jord på ladugårdstomten den 27 april. Det var startskottet för bygget, som har löpt klanderfritt och utan några nämnvärda motgångar. Strax före midsommar konstaterade den

lokala byggnadsinspektören att lösdriftsladugården var klar till 40 %. Då låg projektet t.o.m. ett par veckor före i tidtabellen.

När intervjun gjordes mot slutet av första veckan i juli var taket färdigt, gaveltrianglarna sattes ihop och gallren till flytgödselgångarna monterades in. Också foderförrådets golv hade gjutits.

Enligt den målsatta tidtabellen skall de första korna flytta in i oktober.

Att tidtabellen hållit galant är enligt Tenhunens resul-

Timmermännen Jouni Kumpulainen och Petteri Hyvönen studerar ritningarna tillsammans med Jukka Lähetkangas. Enligt timmermännen blev taket klart verkligt tidigt, och tack vare det har vädret just inte varit till besvär.

Mot slutet av första veckan i juli såg det ut så här inne i lösdriftsladugården. Ett par veckor tidigare hade bygginspektören intygat att 40 % var klart. Limträbalkarna i de bärande konstruktionerna är ståtliga.

tatet av en lång kedja. Bra planering är A och O. Företagarna nämner också betydelsen av att ha bra samarbetspartner. Beröm delas ut till den ledande timmermannen såväl som till byggnadsinspektören och den ansvariga arbetsledaren.

Tenhunens försåg byggplatsen med en 2000 kubik stor buffert av fyllnadsjord medan marken ännu var tjälad. Det har visat sig vara en lyckad lösning; man har alltid haft jord att tillgå. Samtidigt har körslorna under byggtiden blivit avsevärt färre, eftersom sammanlagt ca 2 500 kubik jord har använts. I början av juli återstod det ännu att gjuta grunden för flytgödselbehållaren. Jari-Pekka Tenhunen trodde att några hundra kubik skulle gå åt till den.

– Vi använde en dumper till jordkörslorna. JP försökte köra jord med traktor men med dumpern löpte det mycket bättre, den var helt överlägsen, berättar Erkki Tenhunen.

Den hållfasta väg som omger byggnaden är viktig. Den gedigna grunden borgar för att trafiken löper och tid inte går åt till att bogsera fordonen.

Enligt Jari-Pekka Tenhunen har det inte varit något problem att kombinera den egna och den köpta arbetskraften. Hustrun Hille Rantonen påpekar ändå att just det egna arbetet har bidragit till att tidtabellen hållit.

– Det gäller att vara synnerligen motiverad. Jari har hela tiden gjort 15-tim-

marsdagar, säger Rantonen.

Också den lokala banken får sin beskärda del av berömmet. Sammanslutningen fick ett risklån så att ladugården redan stod under tak när TE-centralens finansieringsbeslut anlände.

Brett foderbord, mjölkningsstation Eftersom det blir fullfoderutfodring i den nya ladugården var det extra viktigt att foderbordet skulle bli tillräckligt brett.

– På ett fyra och en halv meter brett bord får också en traktor med dubbla däck plats. I framtiden blir maskinerna åtminstone inte mindre, menar Jari-Pekka Tenhunen.

Tenhunens valde en 2x8-station för mjölkningen. De funderade på en robot men valde en mjölkningsstation, framför allt för att en sådan lättare går att bygga ut.

– Om vi hade en robot och ville utöka kapaciteten skulle vi i praktiken bli tvungna att fördubbla den, alltså köpa en robot till. Då skulle det gälla att fördubbla också åkerarealen och kvoten. Genom att välja en mjölkningsstation kan vi förstora genom att skaffa 20-30 kor till åt gången, förklarar Erkki Tenhunen.

En annan sak som talar för mjölkningsstationen är att man bibehåller kontakten med djuren. Och om valet hade fallit på en robot borde någon ha specialiserat sig på den. ■

Jordbruksstaden Kiuruvesi Kiuruvesi som ligger 40 km väster om Idensalmi och har strax under 10 000 invånare är känt för sin mjölkproduktion.

Det är inte så konstigt, för de ca 210 mjölkgårdarna i staden producerar 47 miljoner liter mjölk varje år. Mängden har stigit med över tio miljoner liter under Finlands EU-medlemskap. Gårdarna har i medeltal 28 kor. Allt som allt är gårdarna 510 stycken.

Kiuruvesi har tre år i rad också legat etta på köttsidan. Totalproduktionen är ett par miljoner kg. År 2005 byggdes 1 500 nya köttnötsplatser och i fjol 2 200 stycken. Uppgången fortgår – i år byggs det på orten två nya uppfödningsanläggningar för småkalvar.

Den större av dem kommer att rymma hela 3 000 kalvar och den mindre 1 000 kalvar.

I Kiuruvesi produceras också griskött och utsäde. Staden hyser hela sex företag som förpackar både spannmålsutsäde och vallfrö. Den viktigaste enskilda faktorn bakom jordbrukets utveckling i Kiuruvesi är den stigande åkerarealen. Under EU-tiden har 5 440 hektar röjts. Mängden är ansenlig eftersom hela åkerarealen är ca 21 500 hektar.

Legenden om jordbruket i Kiuruvesi lever och mår bra. Kiuruvesi är ett gott exempel på att jordbruket är en livskraftig näring och inte sysselsätter bara husbondeparet. Inställningen borde bli likadan också i andra jordbrukskommuner, säger Jukka Lähetkangas som tidigare var regionansvarig på Kesko Lantbruk och nu jobbar på Ariterm.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

51

BYGGANDE

Industriellt byggtänkande införs

Produktionsbyggnader för jordbruket borde byggas ute på åkern ett stycke från driftscentrumet.

Redan vid planeringen borde man tänka på månganvändbarhet: kan lösdriftsstallet vid behov ändras t.ex. till verkstad? text och foto Tuomas Rytky

Teserna här ovan låter moderna när det handlar om lantbruksbyggande. Tankarna är emellertid inte några lättviktare, eftersom de uttalas av Betonimestarit Oy:s vd Seppo Saarelainen. Betonimestarit med sina dotterbolag är Finlands tredje största leverantör av betongelement.

Aktuella blir Saarelainens funderingar genom det avtal som trädde i kraft i början av september och innebar att Kesko Lantbruk Ab sålde sin handel med boskapshushållningsmaskiner och produktionsbyggnader till Mestarifarmi Oy. Som namnet anger är Mestarifarmi Oy dotterbolag till Betonimestarit Oy. Det var alltså bakgrunden, nu blir det igen dags att lyssna på Seppo Saarelainen. Varför borde produktionsbyggnader

52

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

uppföras ute på en åker långt ifrån driftscentrumet?

– Vi ägnar oss åt livscykeltänkande.

Vid behov kan man bryta upp golvet i ett lösdriftsstall, fästa kranbalkar i väggen och ändra byggnaden till en verkstad. Ändringar ska vara möjliga, menar Saarelainen.

Mestarifarmi har patenterat en golvkonstruktion som verkligen möjliggör det här.

Det är ett faktum att livet är svårt att förutse tio år framåt i tiden, för att inte tala om trettio år. När en lösdriftsladugård eller ett svinhus inte finns tätt inpå är det vid behov lättare att t.ex. sälja bort byggnaden. Ett sådant tänkesätt tilltalar sannolikt också bankdirektörerna när de ska besluta om lån.

Helhetspaket underlättar på många sätt Redan före affären med Kesko Lantbruk hade Mestarifarmi inte bara betongprodukter utan också andra jordbruksprodukter i sitt sortiment. Tack vare affären kompletterades Mestarifarmis palett så att man kan tala om ett lantbruksföretag med full service.

K-Lantbrukskedjan fortsätter att marknadsföra produkterna, så från kundernas synpunkt betyder det hela att betjäningen och utbudet förbättrats. Som exempel kan nämnas att Mestarifarmi har Lely-mjölkningsrobotar i sitt urval.

Enligt Seppo Saarelainen drar jordbrukarkunderna nytta av affären på många sätt. Framför allt pekar han på att helhetsbetjäningen förbättrats. När en enda le-

Vd Seppo Saarelainen är stolt över den externa kvalitetskontroll som tillämpas på Mestarifarmis betongkonstruktioner. I bakgrunden är ett lass med hålplattor på väg ut i världen från fabriken i Idensalmi.

Saarelainen framhåller helhetsplaneringens betydelse. När alla delar kommer från en enda leverantör passar de ihop. Väggelementet som Sampsa Rytkönen gjort passar ihop med den bärande takkonstruktion som har tillverkats vid samma fabrik.

En patenterad golvlösning för lösdriftsstall där golvet kan brytas upp i efterhand.

Elementen innehåller färdiga platser för fastsättning av inventarier.

Mestarifarmis jordbrukselement tillverkas i Idensalmi, Oulainen och Haapavesi. Dessutom använder bolaget några underentreprenörer.

briker. Också pellets- och anrikningsverket vid gruvan i Kiruna har byggts av Betonimestarit.

Industriellt tänkande betyder bl.a. helhetsplanering. Som exempel nämner Saarelainen att golvelementen färdigt är försedda med platser där en mjölkningsstation eller mjölkningsrobot kan monteras upp eller båskonstruktionerna kan fästas.

ment vilkas kvalitet kontrolleras externt.

Så är inte fallet hos alla tillverkare i branschen.

verantör har allt som behövs blir det fråga om helentreprenader i ordets egentliga bemärkelse.

– Nu för tiden kan kunderna räkna ut att det egna virket inte är gratis och att en spik som man själv slagit i inte är gratis.

Husbonden kan hålla sig till sin egen roll.

Visst är det han som i sista hand fattar besluten, men vi kan sköta det praktiska jobbet inom ramen för den budget och tidtabell som husbonden har gjort upp. När vi gör produkten färdig ända från golvkonstruktionen löser sig också frågan om hur husbonden ska få de yrkeskunniga timmermän eller gjutare som behövs och hur han ska få dem att hållas kvar på bygget, säger Saarelainen.

I nästan samma andetag fortsätter vd Saarelainen att Mestarifarmi vill införa ett industriellt tänkesätt i jordbruksbyggandet. Det ligger säkert mycket i det.

Betonimestarit som står bakom Mestarifarmi har t.ex. byggt tiotals affärscentrum i Finland och de andra nordiska länderna, bl.a. Jumbo i Vanda, och flera pappersfa-

En monteringsvärdig ladugård reser sig på fyra - sex veckor.

Sådana lösningar förkortar givetvis den sammanlagda tid som åtgår till byggandet.

– Affärscentrumen är monteringsfärdiga fyra-sex månader efter att den första grävskopan har börjat arbeta. Om husbonden har en färdig kompakt sandbädd reser sig en monteringsfärdig ladugård på fyra-sex veckor, säger Saarelainen.

Saarelainen framhåller att eftersom Mestarifarmi är en del av en större företagsgrupp tillverkar företaget enbart ele-

Snart 20 år gammalt Mestarifarmi Oy grundades år 1991. I år är omsättningen ungefär 8 miljoner euro. I och med köpet väntas omsättningen stiga till 25-30 miljoner euro. Mestarifarmi har ca 15 anställda på åtta orter.

– När vi svetsar ihop två goda aktörer uppnås klara synergifördelar. Det är meningen att handlingsmallen ska finslipas ytterligare tillsammans med de aktiva köpmännen i K-lantbrukskedjan.

Nya vindar kan börja blåsa också för handelns del. Enligt Saarelainens vision borde Mestarifarmi starta en nätbutik.

På egnahemssidan är det redan möjligt att träffa val på webben. Samma modell skulle kunna tillämpas också inom jordbruket.

– Kunden får jämföra alternativ i lugn och ro. Efter det kan han beställa det han vill ha genom att sätta kryss i olika rutor.

Principen är att man på webben t.ex. ska kunna välja en eller flera robotar eller en mjölkningsstation av önskad storlek till sin lösdriftsladugård, skissar Saarelainen upp. ■

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

53

SKOG

Nokka Yhtiöt presenterade vid sitt 40-årsjubileum en märkbar maskininnovation: Nokka Klapimoto – klabbharvester fäller, gallrar och till och med klyver materialet till färdiga klabbar.

Vid festen invigdes en ny fabrikshall åt dotterbolaget, cylindertillverkaren Pematic. text och foton Anne Penttilä

54

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Nokka Klapimoto klabbar ved

Direkt från

aNokköt Yhti r 40 å

stående träd Nokka-Yhtiöt är ett familjebolag i Muurame som ägs av familjen Nokkala, och vars huvudprodukter är Hakki-griplastare och – skogssläpvagnar samt Esko-snöslungor.

Under 40 års tid har företaget klarat sig bra på marknaden och haft en behärskad tillväxt. Av omsättningen på 18 miljoner euro går ca 60-70 procent på export, till ca 20 länder. Personalstyrkan är 120.

– Vår orderstock är på väg uppåt såväl i hemlandet som i utlandet. Under det förra året har vi kunnat anställa ett tiotal nya arbetare och under nästa år anställer vi troligen ytterligare ett tiotal, berättar Jorma Nokkala.

Dotterbolaget Pematic har även vuxit med ca 30 procent under detta år. Det är Finlands tredje största tillverkare av hydraulcylindrar.

– Den nya hallen på tusen kvadratmeter gör det möjligt att öka produktionen från 60000 cylindrar till 100000 cylindrar per år. I den nya hallen placeras hopmonteringen av cylindrarna, måleri och en avdelning som sköter om varornas distribution, berättar Pematics verkställande direktör Petteri Nokkala.

Monteringen av cylindrarna är ett noggrant arbete, som förutsätter renlighet.

Därför ville man ha hopmonteringen i ett helt separat utrymme, skilt från bearbetningen av metall.

Fabrikshallen invigdes av Muurames kyrkoherde Simo Lampela.

Forskningspengar till SME-företagen Festtalet hölls av Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen, som konstaterade att Nokka-Yhtiöt är ett bra exempel på ett medelstort företag inom metallindustrin, som haft framgång och förmått förnya sig, och där företagarfamiljen skapar arbetsplatser och inkomster till området.

– Detta är en tydlig utmaning även för Finlands offentliga företags-, forskningsoch teknologifinansiering, vars totalsumma snart är två miljarder euro per år. Vi bör alltmer målmedvetet koncentrera oss på sådana branscher och målgrupper, som säkrare ger arbete i Finland. Ju mera krä-

Pekkarinen konstaterade att NokkaYhtiöt är ett bra exempel på innovativa medelstora metallindustriföretag. vande arbete, desto bättre för oss.

Tekes har från början av september erbjudit små och medelstora företag möjlighet till 50 procents produktutvecklingsbidrag. Målet är att förbättra dessa företags beredskap även till krävande forskningsoch utvecklingsprojekt.

Nokka-Yhtiös klabbharvester är ett bra exempel på en produkt, i vars utvecklingsarbete även den offentliga forskningsfinansieringen varit med. Nokka Oy:s VD Lasse Pesonen avtäckte nyheten vid festen.

Som att tröska spannmål Klapimoto-klabbharvestern som kopplas till griplastaren i stället för gripen skördar det stående trädet till klabbar direkt i torknings- eller transportbehållaren. Klabbharvestern fäller, kapar, kvistar och klyver träd med en diameter på 6-24 cm. Inom samma tjockleksgränser kan man med denna även göra massaved och stock.

Funktionerna styrs med hjälp av såväl med lastarens ventiler som med harvesterns styrningsenhet. Klabbharvestern kan användas endera automatiskt eller med manuell styrning.

Virket kapas med en giljotin, som har ett självbärande bett av ny typ.

Kapningsresultatet är av hög klass, ty bettets rörelse är styrt över hela sin slaglängd och motgripen som håller trädet bildar motbettet. Jämfört med sågkapning är fördelen mindre känslighet för exempel-

vis stenar. Tiltcylindern hjälper till vid fällningen av trädet.

Pulsrörelsen kvistar, klyver och flyttar trädet. Rörelsens slaglängd regleras elektroniskt som max. till 75 centimeter. Vanligen väljer man den önskade klabblängden som längd på slaget, ex 30-50 cm. Om man önskar kan slagets totallängd uppnås genom att programmera olika efter varandra slag med olika längder. Kvistning och klyvning sker samtidigt i skeden som är lika långa som slaget. Trädet klyves i två eller fyra delar, eller jämnas helt okluvet.

Målet med metoden är att fördubbla produktionen vid den manuellt dominerande klabbproduktionen. Effekten är i avgörande grad beroende av den skog som skall avverkas samt av klabbarnas transport- och förpackningssystem. Klabbharvestern ger lantbruksföretagaren möjlighet att svara på den växande efterfrågan på såväl energi- som industrivirke.

Nokka Klapimoto-klabbharvester kommer ut på marknaden under år 2008.

Maskinen har ett täckande patentskydd och den placerar sig i prisklassen under 50 000 euro. ■

Till Nokka-bolagens festtraditioner hör att på tomten plantera ett träd. Jorma Nokkala placerar ekplantan i planteringsgropen, Mauri Pekkarinen med spaden.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

55

SKOG

I motorsågstävlingen avgörs placeringen

av millimetrar

och sekunder Att tävla med motorsåg kräver nerver och skicklighet, säger FM-tävlingarnas trea, med Dolmar tävlande Mauri Marjomaa. Hans intresse för motorsågstävlandet väcktes för bara några år sedan. text Irma Peltola

– Då vann jag kapningen från undre och övre sidan och därifrån startade det, kommer Marjomaa ihåg.

I fjolårets FM-tävling var placeringen tionde, nu tredje. I och med bronsplaceringen öppnades även plats i Finlands representationslag.

Vid motorsågstävlingarna fälls, kvistas, kapas och byts kedja. För varje tävlingsmoment tas tid och mäts sågningens kvalitet, såsom hack och de repor som sågen gjort. Placeringen kan avgöras med delar av sekunder och millimetrar.

En sakkunnig publik ger sin egen krydda åt tävlingen. Vid tävlingssituationen

56

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

kan det finnas hundratals människor som noggrant följer med hur arbetet löper.

– Då hjälper det inte att höra eller se, utan man bör helt koncentrera sig på uppgiften, säger Mauri Marjomaa.

Viktigt med känsla för sågen När Marjomaa lärde sig, tränade han året runt. Numera börjar träningen ett par månader före tävlingssäsongen och träningsmängderna ökar när tävlingarna närmar sig.

– Jag tränar ett par gånger i veckan så, att jag går igenom hela uppgiftsserien en eller två gånger. I allmänhet är den första

gången bättre, säger han.

Mauri Marjomaa konstaterar att han nog borde kunna träna flitigare. En del av de utländska tävlande är i det närmaste proffs.

Marjomaa tränar delvis ensam, delvis med en kamrat. Ofta styr han kosan mot Kemijärvi, där han tränar tillsammans med Rauno Javarus.

Före Sveriges Nordiska mästerskapstävlingar höll Finlands tre bästa, Jukka Perämäki, Pasi Parviainen och Marjomaa ett par dagars läger i Jämsänkoski.

– När vi tränar tillsammans tävlar vi mot varandra. Man har även nytta av kamraterna då det gäller tidtagning och mät-

Målet med sågning under- och ovanifrån är en slät yta utan hack där sågningsriktningarna möts.

ning. Samtidigt uppstår en bra anda inom laget.

Skogshuggarens arbete och tävlingssågandet verkar vara långt från varandra.

Men man hittar dock gemensamma faktorer.

– Man bör känna sin såg bra. Kanske det är nyttigt att träna precisionsmomenten då man arbetar i stenig terräng, fast nog träffar även en tävlingssågares såg i sten – alltid någon gång, säger Marjomaa.

Mauri Marjomaa arbetar som Forststyrelsens huggare i Övre Lapplands område, dit han begav sig efter arbete. Det fysiska arbetet kräver en god kondition. Konditionen håller han i skick genom att gå två gånger i veckan på gym.

– Motorsågstävlingarna är intressanta och tävlingsresorna trevliga. Kanske man borde ha börjat tävlandet som yngre, då

Mauri Marjomaas tävlingssåg är en Dolmar PS-7900, här försedd med ett 18 tums svärd som användes i fältgrenarna.

De bästa i fällningen. Fr.v.Tom Vidar Hoel från Norge, Mauri Marjomaa och Sveriges Lars Strandell, som slutligen vann totaltävlingen.

Arbete och tävling löper med Dolmar Mauri Marjomaa tävlar med en tysktillverkad 79-kubiks Dolmar. Sågen är i princip en fabrikstrimmad standardmodell köpt från affären. Vid fällningen använder Marjomaa ett 20 tums svärd och vid sågningen under- och ovanifrån ett 18 tums och vid kvistningen ett 15 tums svärd.

– I tävlingen bör sågen vara i toppskick och bra inställd, men man får inte göra några specialtrimmningar eller siktmärken. Förr i tiden kastade de tävlande en handduk på sågen, så att den andra inte kunde se den.

Mauri Marjomaa är även Dolmars testsågare. Han har sågat med många modeller och deras funktion testar han i praktiskt arbete och ger respons och utvecklingsidéer. Fabrikens ingenjör från Tyskland kommer och lyssnar på kommentarerna. Testsågaren får som naturaförmån en ny såg för sitt arbete i skogen, vilket är en fördel, när det med Marjomaas arbetstakt går åt 2-3 sågar per år!

Mauri Marjomaa berömmer sin Dolmar även som ett arbetsredskap.

– En fungerande och konkurrenskraftig såg i skogen. Och det kan jag säga, att jag inte är av de sämsta skogshuggarna i Övre Lappland, småler Mauri Marjomaa.

Nordens bästa trädfällare

De sista yrkeshuggarna Mauri Marjomaa fick tag i en motorsåg för första gången som 9 år gammal. Redan som 13-åring for man med sin far till skogs under skolloven. Det kom dock ett avbrott i skogsarbetet, med några år vid Volvos fabriker i Sverige – Som yrke har jag gjort detta allt från 23-åring.

Tävlingarna är ett intressant inlägg i arbetet, konstaterar Mauri Marjomaa.

Mauri Marjomaa började lysande vid NM-tävlingarna i motorsågning i Sverige. Den första grenen, fällningen, gick perfekt. Marjomaas resultat var 659 poäng d.v.s. en poäng från maximum. I praktiken föll trädet en centimeter från målkäppen. Resultatet var seger och guld i fällningen.

Uppgiften om, att det blev seger i den första grenen torde ha inverkat litet på den andra prestationerna.

– Kanske man invaggades litet i tron, att det här går nu bra.

Bytet av kedjan gick inte riktigt bra, men mest harmas Marjomaa över sin älsklingsgren, precisionskapningens resultat.

– Aldrig har jag i tävlingssammanhang sågat i plankan, men nu hände det. Mauri Marjomaas totalplacering var nionde med 1461 poäng. I FM-tävlingarna fick han drygt hundra poäng mera. Att ha framgång i den totala tävlingen kräver en jämn serie i alla deltävlingar. Men man får dock tävlingserfarenheter och guldmedaljen i fällningen är ett trevligt minne.

– Tävlingsintresset växte ytterligare, konstaterar Mauri Marjomaa.

man varit i bättre skick, men då skulle nerverna inte ännu hållit, skrattar Mauri Marjomaa. ■

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

57

KÖPMANNEN

Lantbruks- och järnaffär gick ihop

Under ett och samma tak

K-lantbruk och Rautia i Virdois flyttade ihop den 29 oktober.

Pekka Väli-Torala som redan tidigare figurerat inom K-lantbruk basar för den nya butiken tillsammans med hustrun Susanna. text och foto Kati Tuokko

Den upprustade affären ligger i den forna Rautialokalen i centrum av Virdois och sysselsätter sju personer. Lantbruks- och järnsidorna upptar var sin avdelning med egen ingång.

Samgången är enligt Väli-Torala en framtidslösning där bägge bitarna stöder varandra.

– Kunderna kan nu göra både järnvaru- och lantbruksanskaffningar under ett och samma tak. Lantbruksföretagarna har ofta ärende till järnhandeln, så de här två matchar varandra. Någon köpman har sagt att om tio människor har ärende till lantbrukssidan så går sju av dem ut på järnsidan, säger Väli-Torala belåtet.

På samma gång tror han att utbudet på lantbrukssidan blir mera välkänt också för vanliga konsumenter som har ”aha-upplevelser” att vänta där.

– Samgången gör att också trädgårdssidan blir fylligare eftersom blommor, växter och s.k. hårdvaror säljs på en och samma adress.

Trädgårdssidan får egna utrymmen och en egen kassa, planerar VäliTorala.

58

ÅKER BIRKA ■ 5/2007

Susanna Väli-Torala sköter trädgårdsanskaffningarna till de olika verksamhetsställena. Ansvar har delegerats också till cheferna för de olika verksamhetsställena och till personalen. Paret Väli-Toralas huvudsakliga verksamhetsställe finns i Alavo men den här hösten har de till stor del tillbringat i Virdois på grund av den nya butiken.

– Kesko Lantbruk har gett väldigt mycket bakgrundsstöd och sakkunnighjälp. Ensam skulle det inte ha gått att klara av en sådan här omställning.

Utbildade sig till köpman Sin köpmannabana inledde Väli-Torala år 2005 genom att ta över efter Harjupatana som K-lantbruksköpman i Alavo, Kuorta-

ne och Virdois. Väli-Torala som växte upp på ett litet jordbruk i Ilmola har emellertid lång erfarenhet av lantbrukshandeln.

Innan han blev köpman sålde han i 22 år maskiner i K-lantbruksaffären i Ilmola. Ursprungligen hade han avlagt examen som reparatör av lantbruksmaskiner och utbildat sig inom lantbruket. Han fortsatte med att läsa sig till handelstekniker och genomgick Keskos försäljarutbildning, som först följdes av förmansutbildning och sedan av köpmannautbildning. Köpmannen uppmanar också sina anställda att delta i kurser.

– Också i den här branschen halkar man snabbt efter om man inte utvecklar sig. Oavbruten utbildning ökar yrkesskickligheten och utgör ett led i betjäningen. Jag är nöjd eftersom personalen på ett berömvärt sätt har satt sig på skolbänken emellanåt, säger Väli-Torala.

Han uppfattar lantbrukshandelns framtid som god. I synnerhet framhåller han vikten av att vara mångsidig.

– Eftersom gårdarna är av många olika slag är det viktigt för oss att erbjuda en vid skala av produkter så att var och en säkert hittar det som behövs. I Virdois är det viktigt att järnhandelns sakkunskap är tillgänglig också för de fritidsboende i området.

För boskapsgårdar har Väli-Torala en maskinförsäljare inom branschen som är gemensam med Rautia K-maatalous Saarnio i Jalasjärvi.

– Vår man samarbetar i sin tur med Mestarifarmi, så sakkunskapen i fråga om stora anskaffningar till ladugårdar och svinhus är garanterad, säger Väli-Torala.

Pekka Väli-Torala tror att nyckeln till god kundbetjäning och framgång också inom lantbrukshandeln ligger i att man oavbrutet utvecklar sig själv och utbildar sig.

Nu AKTUELLT

Värmen tvättar bättre ■ Hett vatten tvättar maskiner och djurstallar effektivare och mera angenämt under alla årstider, men speciellt vintertid. Värmen lösgör även den svåraste smutsen märkbart snabbare än kallt vatten, ja, t.o.m. utan tvättmedel. Hett vatten desinficerar även ytorna vid behov.

HDS1195 S Eco är Kärchers hetvattenstrycktvätt i den tunga klassen, som lämpar sig även för krävande yrkesbruk tack vare sin massiva tvätteffekt och bekväma användning. Tvättens arbetstryck kan ställas in från 30 bar till 180 bar.

Vatteneffekten är 600-1200 liter i timmen och tvätten har en 10 meters slang.

Drivkraften är kraftström. Trycktvätten har tre års garanti.

Rymlig båsinredning

Även den mindre hetvattentvätten Kärcher HDS698 C Eco lämpar sig för krävande tvättbehov.

Tvätten producerar ett 30-160 bars tryck och 300-650 liter vatten i timmen.

Vattnets maximitemperatur är 140/80 grader. Vattenmängden och trycket regleras behändigt från duschröret. Tvätten har Kärchers kraftmunstycke och 10 m:s slang. Pris inkl. skatt 2490 euro.

■ Magnum-nackbomsbås är en stabil båsnyhet för båsladugårdar av danskt eller nordamerikanskt mönster. Exempelvis i Danmark har man använt båsinredningar av denna typ i båsladugårdar redan på 60-talet, och inte ser man idag heller just några andra typer.

Inredningens konstruktion är stadig, ramstolpen är RHS 80x80x5 mm fyrkantprofil, båsavskiljarens rördimension är 60,3x3,6 och nackrören NS40. Den ena av nackbommarna fungerar som vattenledningsrör. Djuret kopplas med en ked, vilket garanterar fria rörelser när djuret skall stiga upp eller lägga sig. En snabb beteslåsning är standard.

Avståndet mellan ramstolpen och gödselgångens kant 160 cm gör det möjligt att använda en enhetlig rullmatta som båsmatta; inga smutsamlande fogar.

Båsavskiljarens längd mätt från ramstolpen är 85 cm. Tillverkas av Merivirta.

Toppennyhet vid bekämpningen av ogräs ■ Sekator OD är en toppennyhet vid bekämpningen av ogräs. Preparatet verkar bl.a. på måra, baldersbrå, lergräs, dån och våtarv. Av dessa ogräs förekom det i år mycket av svårbekämpade måra och baldersbrå.

Sekator OD:s tillverkare är Bayer CropScience. Tack vare den nya ODteknologin fäster besprutningsdropparna bättre vid bladens yta än tidigare. De sprider ut sig på ett större område och suges effektivt genom bladets vaxlager, varvid resultatet är en säkrare effekt på ogräsen. Efter behandlingen stannar ogräsens tillväxt direkt och de dör helt inom 4-6 veckor.

Sekator OD som består av två verksamma substanser (amidosulfuron 100g/l och jodosulfuron-metyl-natrium 25g/l) är registrerat för bekämpning av ogräs i korn, vete och råg. På grund av det effektiva jodosulforonet finns även Säkerhet i vinterstängslet ■ Farmcomp presenterade på KoneForum ett nytt, brett Olli-stängselband.

Bandet har tre ledare, av vilka den mittersta är jordledning. Det lämpar sig som vinter- och åretruntstängsel, speciellt för hästar.

60

ÅKER BIRKA ■ 5 /2007

Safeneria i produkten. Detta gör det verksamma ämnet ofarligt för spannmål, med undantag av havre, för vilket produkten inte registreras.

En liters förpackning flytande preparat räcker för ända upp till 13 hektar. Bruksmängderna är för spannmål endast 75100 ml/ha och för höstsäd endast 100150 ml/ha. Sekator OD verkar redan vid +5 C grader och lämpar sig också bra för tankblandningar, och det begränsar inte heller följande års val av växtslag.

Med beaktande av dess egenskaper är produkten beträffande priset konkurrenskraftig, varför produkten i K-lantbruks odlingsprogram blivit den viktigaste vid bekämpning av ogräs. Preparatet finns till försäljning i K-lantbruksaffärerna redan före årsskiftet.

Kan dricka från båda sidorna ■

Suevia 620 är en dubbelsidig vattenkopp för lösdriftsladugårdar försedd med flottör, och den kan användas även mellan två boxar. Koppens kapacitet räcker till för 30-40 djur, ventilens flöde är 50 liter i minuten. Koppen har två stora tömningsöppningar för att underlätta rengöringen. Priset inkl. skatt är 610 euro och innehåller sidofastsättningsstöden i väggen. Ett uppvärmningselement fås som extra utrustning.

PROVET!

■

Prisstegringen på spannmål har jämnat ut sig ■ Prisstegringen på spannmål har nu jämnat ut sig. Norra halvklotets skörd är bärgad och nu väntar man på södra halvklotets skördemängd och kvalitetsuppgifter. Spannmålsköparna såväl i hemlandet som utrikes har redan gjort sina inköp för behoven under den närmaste tiden.

Prisnivån på havre har sjunkit på grund av de goda skördarna på de viktigaste odlingsområdena i Finland, Skandinavien, Kanada och USA. Ifall man inte ännu skickat förhandsprov, så skulle det nu börja bli hög tid att ta ett representativt prov av spannmålspartiet och skicka detta att analyseras. På basen av provet vet man ifrågavarande spannmålspartis kvalitet och för vilket användningsändamål detta kan bjudas ut.

Prisskillnaden är nu tydligt större än under tidigare år exempelvis mellan foder- och maltkorn eller foder- och kvarnvete.

Nu

FÖRHANDS-

Räcker ventilationens effekt?

När vädret blir svalare stiger fuktigheten i allmänhet i djurstallarna. Det finns mera fukt i inneluften, ja upp till vattenånga och vattendroppar börjar samlas på kalla ytor. En för hög fuktighet är inte bra vare sig för konstruktioner, djur, människor eller produktionshygien.

En alltför hög fuktighet är ofta ett tecken på att luften inte byts tillräckligt. Man borde inte pruta på en tillräcklig ventilation ens under köld, utan ett rättare sätt skulle vara att förse djurstallet med tilläggsvärme.

En effektiv ventilation förutsätter en tillräcklig frånluftskapacitet. Ur Emis fläktsortiment hittar man alla storlekar från 250 mm till 710 mm. Under den kommande vintern kommer det nyheter gällande fläktarna, men fläktarna kommer att vara fullt anpassningsbara till gamla ventilationssystem.

Försökssresultat från Västankvarn 2007

Skördeökning kg/ha

AKTUELLT

KOM IHÅG

Obehandlad

9000 8500

3363

8000

2741

2628

7500

2705

7000

2105

1825

1678

6500 6000 5500 0

5000 4500

l 6 0,

4

l+

Pr ol

in

e

0, th ni Ze

a im Pr

0,

4

to Am

ist

ar

an Ac

l

kg 25 1,

75 0, a im Pr

to an Ac

l+ 5 0, Co

m

et

kg

5 ve Ju

Sp l+ 5 0, et

m

0, us nt

ta or

Pl et m Co Co

l

l k

us

0,

1,

5

0

lad nd ha be O

■ Nästan 9 000 av dem som besökte Kone-Forum 2007 deltog i utlottningen av en resa till Tyskland. Tursammast den här gången var Heikki Kytövuori från Kjulo. När den lyckliga vinnaren fick höra om vinsten satt han i traktorn. Hans kommentar var att det passade ju bra, eftersom gården har en nästan spritt ny Claas tröska.

Vinstlotten drogs av K-lantbruksköpmännens ordförande Arto Heiskanen och Kesko Lantbruk Ab:s vd Seppo Hämäläinen.

l

4000

Kjulobo vann Tysklandsresa

Comet klarade sig bra i Västankvarn ■

Av de neutrala försök som arrangerats i år på Västankvarn försöksgård i Ingå, har man nu fått de preliminära försöksresultaten. I försöken jämfördes de på marknaden förekommande strobilurinpreparaten på vårvete.

Växtperiodens förhållanden var goda för skördebildningen, när det fanns tillräckligt med fukt i förhållande till värmen.

På grund av de fuktiga förhållandena existerade ett växtsjukdomstryck även i försöken, speciellt brunrost förekom mera än på många år.

På basen av försöksresultaten fick man goda skördeökningar med alla preparat, men speciellt bra klarade sig

Comet-produkterna. Förklaringen till framgången ligger i det verksamma ämnet Pyraklostrobin, som hör till strobilurinerna och som har den längsta skyddstiden och en täckande effekt på alla vetets och kornets mest betydelsefulla sjukdomar. Den största skördeökningen fick man med en blandning av Comet och den vid årsskiftet på marknaden utkommande Juventus. Även i försöksplatsens övriga försök var strobilurinpreparaten mycket effektiva jämfört med preparat av triatsoltyp. I detta försök var marknadens effektivaste preparat av triatsoltyp Proline, nästan på samma nivå som preparatet Acanto Prima.

5/2007 ■ ÅKER BIRKA

61

ÅKER BIRKA KNEP

Birka knep för gården

Skicka in knepet per e-post under adressen niksit.maatilanpirkka@ dialogi.fi eller per post: Åker Birka, Markkinointiviestintä

Har du en idé som gör arbetet lättare? Berätta om den för oss, så publicerar vi den! För varje knep som

Dialogi, Anne Penttilä, PB 410, 00811

publiceras betalar vi 20 euro i honorar.

Knepet skall anknyta till arbete som utförs på gården, inom jord- och skogsbruk eller boskapsskötsel.

Knepet skall du ha kommit på själv eller sända in med upphovsmannens tillåtelse, varvid honoraret går till uphovsmannen.

Knepet skall kunna genomföras relativt enkelt och förmånligt, antingen helt utan verktyg eller med hjälp av vanliga redskap som finns på de flesta gårdar.

Du kan åskådliggöra knepet med ett digitalt foto eller en tydlig teckning. Meddela alltid dinakontaktuppgifter och bankuppgifter.

Helsingfors.

20 € 5/2007 ■ ÅKER BIRKA

63