ÅkerBirka0508

ÅKER NR 5 NOVEMBER-DECEMBER 2008 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

MF 8690 VÄRLDENS EFFEKTIVASTE SERIETILLVERKADE TRAKTOR

KONEFORU 2008 M NYTT –& GAMM – ALT

VILDE ÄR ´DEN´SORTEN MANEGEN BYGGDES SNABBT ENERGIVIRKESSERIEN DEL 2: FLISTUGGARNA

KONE-FORUM 2008 MF-FIXNINGSTÄVLINGENS PUBLIKFAVORIT

DEN SÄLLSYNTA GULDMAGEN FERGUSON 1957

ÄTS DET KINESISK FISK I BYSKOLORNA?

ÅKER

SÅ HÄR EFTER KOMMUNALVALET skulle vi alla göra klokt i att ta

reda på vilka råvaror den offentliga matservicen i den egna kommunen använder. Det finns lagbestämmelser om att skolbespisning ska ordnas men inte om hur den ska skötas. De kommunala beslutsfattarna ansvarar för vad som serveras i skolor och åldringshem.

Frågan tas upp i regeringens program för främjande av finländsk matkultur. Generalsekreteraren för programmet intervjuas i det här numret.

Kan den offentliga matservicen verkligen få bjuda på kinesisk fisk och djupfrysta bär från Kanada eller Polen? Ja, när priset tillmäts stor vikt vid konkurrensutsättningen. Tyvärr är priset ofta den enda avgörande faktorn. Kommunerna måste jaga kostnader de också.

Lagstiftningen om konkurrensutsättning är ett hinder, säger man kanske i kommunerna. En mindre upphandlingsorganisation har eventuellt ersatts med en upphandlingsring som är gemensam för flera kommuner. Stora engångsupphandlingar måste konkurrensutsättas, och i anbudsförfrågan kan man inte nödvändigtvis slå fast att ursprunget är en begränsande faktor.

Upphandlingar kan inte delas upp. Den nationella gränsen för konkurrensutsättning, 15 000 euro, är ändå ganska hög inom vissa delområden. För den summan får man redan t.ex. en hel del bröd som uppfyller noggranna kvalitetskriterier. Om upphandlingarna riktades noggrannare skulle mera produkter från den egna kommunen kunna användas. Pengarna skulle stanna kvar på nära håll.

Först borde man fundera ut vilken mat som önskas och sedan konkurrensutsätta i enlighet med det. Långtidsavtal med leverantörerna ger kontinuerlig verksamhet och kostnader som hålls i styr.

Hjälp får man t.ex. av de omkring 20 mentorringar i Finland som går under namnet Hållbar upphandling. De ger råd om hur konkurrensutsättning som är förenlig med de egna målen kan utvecklas inom ramen för konkurrenslagstiftningen.

NR 5 NOVEMBER-DECEMBER 2008 www.k-maatalous.fi/maatilanpirkka

MASKINER Kone-Forums nyheter Hardi Navigator gav fart åt sprutningsarbetet på Venhos gård Erfarenheter av Elhos Onliner-kombinationsbalarna Miettinens Quantum-pickupvagnen har Iso-Bus-teknik Vad är viktigt på en begagnad tröska?

Inmyllare av kreatursgödsel: presenteras Slootsmid och Livakka Tebbes exaktspridare håller

16 24 26 27 28 30 32

PRODUKTIONSINSATSER Vilde är FM-sort, två odlare intervjuas Erfarenheter av det nya Xanadu-maltkornet Hur lyckas med rybsodlingen?

Rybssorten Petita presenteras Analysering av jordprov möjliggör en noggrannare odling

36 42 44 46 48

HÄSTAR OCH BYGGANDE Issikkatalli fick snabbt en ny manege

50

SKOG OCH ENERGI ENERGIVIRKESSERIEN , del 2: Flistuggar

52 56

MultiJet-biobrännaren bränner mycket Anne Penttilä anne.penttilä@dialogi.fi

I VARJE NUMMER TRAKTOR OCH SERVICE FÖRLÄGGARE

Markkinointiviestintä Dialogi Oy PL 410, 00811 Helsinki tel (09) 4242 7330 fax (09) 4242 7333 CHEFREDAKTÖR Anne Penttilä, 044 502 9730 LAYOUT Jessica Leino REDAKTIONSRÅD Seppo Hämäläinen, Kimmo Vilppula, Antti Ollila, Eero Pajulahti,

Jorma Mattinen, Matti Karlsson, Anne Penttilä, Matti Huttunen, Anneli Myller.

FÖRSÄLJNING AV MEDIEUTRYMME Tuuli Toivainen, A-lehdet TRYCKERI PunaMusta Oy

MF 6490 i miljöserviceföretagets tjänst Syntetisk olja sparar motorn

4 8

AKTUELLT NU

Tume är 60-år

14

I LIVSMEDELSSERIEN Marja Innanen, generalsekreterare

för den finländska matkulturens befrämjande

34

HÄNDELSER

MF-fixningstävlingens final KÖPMAN Seinäjoki fick ny K-lantbruksköpman

58 62

ADRESSREGISTER Maatalouskesko Oy ADRESSÄNDRINGAR kupon på sidan 61 ÅTERFÖRING maatilanpirkka@dialogi.fi

5/2008 • ÅKER BIRKA • 3

EN BRED SPÅRVIDD ÄR TILL FÖRDEL VID SLÅTTERN AV VÄGSLÄNTERNA. Slåtter av grönområden och vägslänter är Heimo Jauhos och MF 6490:s huvudsakliga arbete på sommaren.

Han tömmer även slambrunnar med sugvagn.

4 • ÅKER BIRKA • 5/2008

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

FÖRMÅNLIGA KÖRTIMMAR MED EN STOR TRAKTOR HEIMO JAUHOS MASSEY-FERGUSON 6490 ÄR EN BEKANT SYN I VILLMANSTRANDS OMGIVNING ÅRET OM. HAN SKAFFADE SIG TRAKTORN FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN FÖR ANVÄNDNING I HANS FASTIGHETSSKÖTSELFÖRETAG, BL.A. FÖR SLÅTTER AV VÄGRENAR OCH FÖR VINTERUNDERHÅLLSARBETEN. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN

5/2008 • ÅKER BIRKA • 5

− EGENTLIGEN HADE JAG inte tänkt byta traktor, men det blev reparationer på den gamla och reparationen dröjde. Det lokala K-lantbruks traktorförsäljare gav ett lämpligt erbjudande och affären gjordes snabbt, berättar Heimo.

Traktorn var färdigt på affärens gårdsplan och affären gjordes snabbt. Man har arbetat med traktorn i ca ett år och på mätaren finns 1400 timmar.

Jauho har sysslat med traktorentreprenader som huvudsyssla allt sedan år 1986, då han upphörde med köttdjursproduktionen. Åkrarna arrenderade han senare åt grannen. Jauhos företags, Joutsenon Talohoito Oy:s huvudsakliga arbete är skötsel av omgivning och grönområden. Maskinparken består utöver Massikan av en lätt hjullastare, ramstyrd fastighetstraktor och en äldre Fiat lantbrukstraktor. − Jag har tyckt om maskinarbeten i hela mitt liv. Månne gnistan föddes redan som 6-årig, när gårdens Gråa Fergu och pojken försvunnit från gårdsplanen och föräldrarna hittade den unga husbonden plöjande på råglandet. − Efter Grållen kom 165-an på sextiotalet. Man har även där emellan kört med andra märken och nu har man igen återvänt till samma märke, berättar Jauho.

FÖRBRUKNINGEN VERKLIGEN HAR EN STOR BETYDELSE I ENTREPRENADVERKSAMHETEN.

DEN ÖVERLÄGSET BÄSTA egenskapen som Jauho konstaterat

under året är traktorns bränsleekonomi. Enligt bokföringen har hela årets medelförbrukning varit 7,8 l/h. − Jag kör alla körslor med diesel, varvid förbrukningen verkligen har en stor betydelse i entreprenadverksamheten.

Heimo antar att orsaken till den låga förbrukningen ligger i den effektiva 6,6 liters Sisu-motorn, som inte hela tiden behöver köras med gasen i botten. − Ett extra plus får lättheten att utföra den dagliga servicen.

Serviceställena är lätt åtkomliga, varför arbetet går snabbt.

Man har god sikt från hytten, vilket är viktigt vid slåttern av vägslänterna och för att kunna se plogningskäpparna. Sitsen kan vändas i sidled, vilket underlättar kontrollen av krossen bakom traktorn.

På den stabila frontlastaren har han en anordning för utplacering av plogningskäppar, som han själv planerat. I ändan av en fritt gungande hydraulcylinder finns ett bett som gör hål för käppen. Anordningen är fäst med två bultar i en normal skopa, varvid den är lätt att lösgöra vid behov. Plogningskäpparna är i en knippe i skopan, varifrån hjälpkarlen lyfter dem en per gång i det färdiga hålet. Senaste höst placerades plogkäppar på 600 kilometer och för den kommande säsongen har man redan 300 km. •

ANDRA BRA MEN MASSIKKA BEST

SNÖ- OCH SANDNINGSARBETEN PÅ VINTERN SNÖARBETEN MED PLOG och snöslunga är på vintern det viktigaste arbetet för Heimo Jauhos Massey Feguson. Senaste vinter blev det naturligtvis inte så mycket timmar i själva snöarbetet.

Den milda vintern slet mera än vanligt på plogbetten vid hyvlingen av de delvis bara vägarna.

Men sandningsarbeten fanns desto mera. Utöver snöarbeten och skötsel av grönområden tömmer Jauho slambrunnar med sugvagn. − För det mesta har jag själv kört med den här traktorn, och låtit andra köra med de andra traktorerna, emedan den här är så bekväm att köra, säger Jauho. − Riktningsomkastaren fungerar fint, det blir inte så mycket att använda kopplingen. En bred spårvidd är till fördel vid slåttern av vägslänterna. Med traktorn kan man köra på rätt branta slänter utan risk för att traktorn stjälper. Motorn behöver man inte heller köra med gasen i botten, ty det finns tillräckligt med kraft för såväl kross som snöslunga. − Arbetet är lätt, i hytten ansträngs man inte, inte ens under långa arbetsdagar. Och det ser ut som om det inte heller finns något att klaga på då det gäller hållbarheten. Jag tror att det inte behövs någon ny traktor före pensionsåldern, säger Jauho.

Heimo Jauho trivs i Massikas hytt, som är tyst och har en bra sikt utåt.

6 • ÅKER BIRKA • 5/2008

TUME HAR ÖVERLÄGSNA VALMÖJLIGHETER! VALMÖJLIGHETER! TUME NOVA COMBI • Nova Combi 3000 - dragkraftbehov 90hk • Nova Combi 4000 - dragkraftbehov 120hk Stora ! re behålla

TUME VEGA - stora gödsel- och utsädesbillar •Avsedd för förhållanden med lätt bearbetning • Hydr. tryckreglering max. 50 kp

Behållarvolymen för 3 m:s Tume Vega är över 4000 liter • Ställbar mellanvägg i behållaren

Bärhjul med hydraulisk tryckjustering • Stora 7,50-15/6 PR- däck • Hjulens parvisa upphängning tål bra också steniga förhållanden

BÄSTA BEARBETNINGSKUNNANDE! BÄSTA DiscMaster tallriksredskap Snabb och kostnadseffektiv bearbetningsmetod • Tallrikarna har aggressiva bearbetningsvinklar - effektiv inmyllning på alla arbetsdjup • Öppen konstruktion - fungerar i alla förhållanden • Funktionssäker ringvält med öppningsbar avstrykare • Varmatoiminen työsyvyyssäätö helposti säätöpaloilla

Multiva harvar • Lång och öppen ramkonstruktion • Regelrätt Multiva pinne • Frontplanka med dubbelspetsar • Stark dubbelbalkram

www.k-maatalous.fi

- utmärkt genomsläpplighet - jämn bearbetningsbotten - bästa smulande effekt - håller år efter år

Multiva DM 350H • ny bogserutrustning

Multiva Optima harv

5/2008 • MAATILAN PIRKKA • 7

SERVICE

RESERVDELAR • SERVICEFÖRETAGARE • SERVICETJÄNSTER

DEN SYNTETISKA OLJAN GER SPELRUM DEN MODERNA TRAKTORN ÄR EN TEKNISK TOPPENPRODUKT, VARS TRANSMISSION OCH HYDRAULIK MED ÅREN BLIVIT ALLT MÅNGSIDIGARE. DEN NYA TEKNIKEN STÄLLER HÅRDARE KRAV ÄVEN PÅ OLJAN. ALLT OFTARE ANVÄNDS SYNTETISK OLJA. TEXT OCH FOTO SEPPO NYKÄNEN

− Man behöver inte börja byta olja mitt i foderberedningen.

Syntetisk olja användes i nästan alla bilar, fastän deras belastningar endast är en bråkdel av belastningen i traktorerna, med vilka man kör långa dagar med turbon röd. De är likväl beträffande priset anordningar i en helt annan prisklass.

MAN KÖR MED TRAKTORN VARJE DAG, SOMMAR OCH VINTER.

SPECIELLT PÅ VINTERN kommer

de syntetiska oljornas fördelar i dagen. Juha använder syntetisk olja i motorerna och i den nya Massikans växellåda. Man kör alla dagar med traktorn, sommar och vinter. På vintern när fodret tas loss hinner motorn knappt bli ordentligt varm, då kommer den syntetiska oljans egenskaper bäst till sin rätt. Smörjningen börjar direkt med oljor av en smidigare konsistens. Detta märks på växellådan, som fungerar smidigare. Juha anser att Dyna VT: s separata oljor i växellåda och hydraulik är en god egenskap. − Det är verklighet, att största delen av föroreningarna kommer i oljan via hydraulikens snabbkopplingar.

Därtill kommer inte oljor av svagare kvalitet från främmande maskiners hydraulikolja åt att blanda sig med växellådsoljan, exempelvis när man använder lånemaskiner. − De oljor som används har valts enligt maskinerna. Det lönar sig inte att lägga dyr olja i de äldre maskinerna. ÄVEN SERVICEKARLEN märker fördelen med att använda de syn-

Juha Tiainen byter vanligen själv oljorna, i Massikas motor lägger han Mobils syntetiska.

JUHA TIAINEN BEDRIVER boskapsskötsel på sin gård i Nurmes. I

ladugården finns ett fyrtiotal kor, under denna höst kommer han att upphöra med köttdjuren. Gården har fyra traktorer och alla är av märket Ferguson. Den minsta är en 35:a och följande en 168: a. En specialitet är en ramstyrd MF 1250 från åttiotalet. Den nyaste traktorn är en MF 7480 Dyna VT. − Jag har använt Mobils syntetiska olja i fyra år, d.v.s. allt sedan den senaste traktorn kom till gården. Nog är den syntetiska oljan märkbart av bättre kvalitet och man kan lita på den vid körning med långa bytesintervaller. Den syntetiska oljan ger spelrum med oljebytet, oljebytet är inte fast i några timmar, konstaterar Juha.

8 • ÅKER BIRKA • 5/2008

tetiska oljorna. Juha servar delvis maskinerna själv, byter oljorna och sköter övriga mindre arbeten. De större servicearbetena gör Mauri Nevalainen från Nurmeksen Konehuolto.

Som den mest betydande skillnaden jämfört med mineraloljorna nämner Nevalainen de mindre problemen med packningarna. På vintern är den syntetiska oljan smidigare, vid kallstarter belastar den styva mineraloljehinnan packningsytorna mera och det uppstår läckage. Den syntetiska oljan smörjer bättre som kall, den är smidigare och börjar snabbare cirkulera i oljekanalerna. Med en olja av hög kvalitet är transmissionens värmeproblem mindre. − Man märker tydligt om man kontinuerligt använt syntetisk olja i traktorn. Allt är renare och avlagringarna är inte närmelsevis så omfattande som vid körning med basoljor, berättar Nevalainen. − Priset på den syntetiska oljan är snabbt räknat tre gånger högre, men prisskillnaden torde minska tack vare den längre bytesintervallen. När bytesintervallen med mineralolja är 200-250 timmar, kan man med syntetisk köra 400 timmar. Där sjönk prisskillnaden redan till en tredjedel. En olja av toppkvalitet sparar även på maskinen. •

FÖR FINSKA FÖRHÅLLANDEN HARDI RANGER Bäst i sin klass!

Hardi Paralift, unikt fjädringssystem för rampen, stabil och hög lyfthöjd. Pro eller Eagle som rampalternativ, arbetsbredder 18 - 21 m.

Polyetenbehållare som är lutad framåt, volym 2500 liter.

Sköljbehållare 250 liter.

Lätt använd manövrering Hardi ChemFiller, lätt använd med Manifold vätskesystem. och trygg påfyllning av Hardi Controller 2500 kemikalier. styrenhet. Automatisk övervakning av sprutmängd.

VÄLPLANERADE DETALJER POTILA MASTER Ram

Sektionsboggie • Hjulen sitter inte i sektionsgaveln - hjulet går inte i plogfåran på åkerkanten • Boggiestöd framme och bak - tål hård användning

• 308 cm lång ram - utmärkt genomsläpplighet av växtrester • 7 pinnaxlar - optimerad pinnplacering Efterredskap • Tillräcklig vikt - bearbetningseffekt för krävande förhållanden • Upp till två efterredskap efter varandra - bearbetningseffekt för alla förhållanden • Bakre planka som extra utrustning, också som eftermontering Pinnar - Flexibilitet, effekt och bra återförsäljningsvärde • Pinnspetsen rakt under pinnaxeln - då pinnen fjädrar förändras inte arbetsdjupet Dragbom • 8 mm:s pinnspets • Dragbommen kan lyftas upp - sparar utrymme i hallen - effektivitet och helhetsekonomi • Dragbomsspalt - stenarna med bort från åkern

www.k-maatalous.fi

AKTUELLT NU! < KAPAS VID NÖDSITUATIONER VID ETT INSJUKNAT eller omkullfallet djur, eller vid eldsvåda, bör alla djurs klavar fås loss snabbt och säkert. Turvallisuuspalvelu Risto Parviainen har utvecklat ett redskap, med vilket man kan kapa nylonoch läderklavar. Redskapet bör vara lätt åtkomligt. Närmare uppgifter från företagets webbsidor: www.pelastamistieopaste.fi. •

UTNYTTJA DIN MASKINS EGENSKAPER ANVÄNDARSKOLNINGEN är en bra kundförmån för maskinens köpare. Lantbrukskesko arrangerar gruppskolningar för köpare av följande maskiner: Hardis sprutor, Tumes kombimaskiner Nova, JC och Vega, Claas balare och pickupvagnar, Elhos Onliner-kombibalare och inplastningsmaskiner samt Murska valskvarnar. Under förhandsförsäljningstiden arrangeras skolningen av köpare av Lemken Solitair-kombimaskiner vid fabriken i Alpen i Tyskland.

Den överlåtelseservice och ibruktagningsskolning som servicepersonalen gör på gården är gratis för följande maskiner som beställs under förhandsförsäljningsperioden: Claas Rollant 355 UniWrap –kombinationsbalare, Quantum-pickupvagnar och Disco-fjärilslåtterkross; JF:s FCT 1355 och krossar som är försedda med strängflyttare samt ES-hackvagnar; Hardis luftassisterade Twin Stream-, Navigator- och Commander-sprutorna; Bomford-bomkrossar samt Lemken Compact Solitair –kombimaskiner.

Elho ordnar motsvarande överlåtelseservice för NM 750 Delta och Onlinerkombinationsbalarna. •

MÄTER FLISENS FUKTHALT Wile Bio Moisture mäter fukten i flisen.

Den lämpar sig både för småbrännarnas torra flis och för de stora pannornas fuktiga flis av huggningsrester. Fukthalten kan mätas direkt från lagerhögen eller lasset eller från ett prov som samlats i ett ämbar.

Mätningsområdet är med vanlig flis 12-40 % och med flis från huggningsrester 30-70 %. Pris 599 €. •

< KROSSAD SPANNMÅL I BLÖTUTFODRAREN ELLER FULLFODERVAGNEN MURSKA-IMATAREN av manglad spannmål är en anordning som kompletterar den automatiska utfodringskedjan av krossensilerad spannmål. De inmatare som finns i användning på gårdarna matar till exempel fullfodervagnar som går på skenor, fasta fullfoderblandare eller svinhusets blötutfodrare. Botten- och en sned transportör transporterar den krossade spanmålen till skruven, som för sin del matar den driftsäkara elevatorn. Inmataren av den manglade spannmålen fungerar även som ett mellanlager. Behållarens volym är 6,7 kubik. •

12 • ÅKER BIRKA • 5/2008

NOGGRANNARE GÖDSLING

MASKINFÖRSÄLJARNA PÅ SKOLBÄNKEN NÄRMARE ETT PAR HUNDRA maskinförsäljare från K-lantbrukskedjan bekantade sig på förhand med nyheterna på Kone-Forum. Den nya tekniken synades både genom föreläsningar och vid maskinerna. En av utställningens maskinnyheter är FarmiForests förnyade Farmi CH 180-flistugg. På den traktordrivna, med manuell inmatning försedda tuggen har inmatningsrullen förts närmare de skärande betten än tidigare. Så här kräver tuggen mindre kraft av traktorn, berättar Timo Nevalainen från Farmi Forest. Lagringen har även gjorts kraftigare. •

MASKINHANDELNS HETA ÅR ANTTI J. JUSSILAS memoarer Käytetty konemies, som berättar om de heta åren inom lantbruksmaskinhandeln intresserar.

Av boken som utkom i juni har nu tagits en andra upplaga. Boken säljs jämsides med bokhandlarna även via internet av förläggaren: MinunKirjani.com. Boken kan även beställas av skribenten tel. 040-7340 346.

Bokens sidantal är 353 och dess pris är 20 euro plus postningsavgifter. •

YARAS Janne Mäkikalli berättade på KoneForum, att man har mera gödselbeställningar inne än i fjol vid samma tidpunkt. − Lantbruksföretagarna funderar på vilket som är den bästa lösningen på deras gård.

Gödlingssatsningarna koncentreras speciellt till de skiften där det finns skördepotential. Om man har tillgång till kreatursgödsel, försöker man utnyttja denna så bra som möjligt och därtill ger man kväve. Även selen och spårämnena är viktiga.

Yara förnyade sina produktnamn under det internationella Yara Mila –produktmärket, men bevarade de gamla bekanta produktmärkena på säckarna. − Alla de gödselmedel som säljs i Finland är planerade för de finländska förhållandena och för att passa in i villkoren för miljöstödet. •

NYTT ENSILERINGSMEDEL FRÅN KEMIRA KEMIRAS AIV NOVA är AIV 2000: efterträdare. Det är en kraftig syra som ger fodret god hållbarhet och som inte fräter på huden eller maskinerna och dessutom har det utfodringsteknisk inverkan. Natriumtillägget åstadkommer en god smaklighet och förbättrar upptagningen av magnesium.

Magnesium verkar som motvikt till kalium, som kan förekomma för mycket i förtorkat foder och speciellt i vall som gödslats med flytgödsel. Natrium hindrar fodrets eftervärmning. Nova har endast klassificerats som produkt som irriterar huden. •

DOMETAL ÅRETS VARULEVERANTÖR DOMETAL ÄR VALD till K-lantbrukskedjans årets varuleverantör 2008. Dometal tillverkar jordbearbetningsmaskiner och traktorsläpvagnar med produktnamnet Multiva. − Dometal har prima, tekniskt och prismässigt konkurrenskraftiga produkter.

Deras kvalitet är i toppklass och de är grundligt testade innan de kommer ut på marknaden, motiverar köpmannakommitténs ordförande Tapani Reinikainen valet. − Jag visste inte vart det lilla företaget förs, men det här var nog det bästa beslutet. Under tre års tid har omsättningen vuxit 2,5 gånger och lönsamheten är på sin plats, berättar verkställande direktör Pasi Mäkelä.

På fotot från vänster: Från Dometal marknadsföringsdirektör Juha Erkkilä och Pasi Mäkelä samt Lantbrukskeskos verkställande direktör Seppo Hämäläinen och Tapani Reinikainen. •

SKADEDJUREN BORT FRÅN RYBS OCH POTATIS BISCAYA-BEKÄMPNINGSMEDLETS verksamma substans verkar både kontaktverkande som systemiskt. Det transporteras uppåt i växtens ledningsceller skyddande nya växtdelar. Fastän skadeinsekterna kan hållas levande ännu någon tid efter besprutningen, så avbryts skador på växterna omedelbart.

Det effektiva skyddet räcker på oljeväxter 7-10 dagar och på potatis 10-14 dagar.

Den bästa bekämpningstiden är på rybs och raps från det tidiga knoppstadiet till full blomning. På potatis kan Biscaya användas 1-3 gånger under växtperioden, genast som skadedjuren börjar synas i grödan. I MTT:s försök åren 2006-07 ökade rybsens skördenivå med i medeltal 1020 % jämfört med det obehandlade. •

HJÄLPER BESPRUTAREN TEEJET CENTERLINE 230 BP sprutdatorn lämpar sig bland annat för automatisk övervakning av och manövrering av sprutrampen. Den stänger en sek-

tion per gång, när man kommer till ett redan besprutat område. Genom att följa med displayen har föraren lättare att hållas på den rätta linjen. Apparaten kan även visa föraren tillbaka till den plats på skiftet, där arbetet avbröts tidigare.

Apparaten får en Egnos-positionssignal från en satellit, vars användning är gratis. Apparaten kan flyttas från en traktor till en annan på ca fem minuter. Basapparatens rekommendationspris är 2 150 €. Rampautomatiken kräver en manövreringsanordning som passar ihop med denna och en mellankabel. •

5/2008 • ÅKER BIRKA • 13

AKTUELLT NU!

TUME JUBILERAR I GOTT SKICK TUME HÖR TILL DET GAMLA GARDET BLAND DE FINLÄNDSKA LANTBRUKSMASKINTILLVERKARNA. DESS HISTORIA BÖRJADE FRÅN TURENKI SOCKERFABRIK FÖR 60 ÅR SEDAN. FÖRETAGET FIRADE SIN BEMÄRKELSEDAG I SEPTEMBER. TEXT OCH FOTON RAILA AALTONEN MAN RÄKNAR MED att Tumes verksamhet inleddes med de första handredskapen som såldes till sockerbetsodlarna år 1948.

Före detta hade sockerfabrikens verkstad tillverkat anordningar för eget bruk redan under några år. Rätt snart togs hästdragna såningsmaskiner och hackar på tillverkningsprogrammet. Nu koncentrerar sig företaget igen på sånings- och bearbetningsteknologin, men som mest har produktsortimentet även bestått av pappersmaskiner och av lok som använts på arbeten på bangårdarna. Man har till och med även sockrat skorpor med Tumes maskiner i de finländska bagerierna.

K-lantbruk har sålt Tume-produkter redan i över en mansålders tid. Man kom överens om detta första gången på 60-talet, och efter detta har kontrakten förnyats utan avbrott.

SÅNINGS-OCH KOMBIMASKINERNA är Tumes viktigaste produktlinje. Deras andel av försäljningen är 80 procent. Bearbetningsredskapen för reducerad bearbetning ger 10 procent och släpvagnarna lika mycket. Tumes spannmålssläpvagnar går till Norge, där Felleskjöpets finländska märke behärskar en fjärdedel av landets släpvagnsmarknad.

1

VÅR PRODUKTPALETT ÄR NU BRA.

Företagets senaste produktlansering skedde år 2006, då Tume Vega-kombimaskinen kom ut på marknaden och som lämpar sig speciellt för sådd på åkrar som bearbetats i reducerad omfattning. Jämsides med denna finns den mångsidiga, för direktsådd lämpade Tume Nova Combi och Jyrä Combi, som utvecklats för den traditionella sådden.

På bearbetningssidan är Hankmo-spadrullharven Tumes krona på verket och det blir snart hundra år sedan den kom ut på marknaden. Det finns fortfarande dem som tror på hankmon, och den tillverkas i flera olika arbetsbredder, såväl som bogserade som hydraulkopplade.

CultiPack-tallriksredskapet representerar nyare teknologi och denna kan för att minska på körningarna kopplas till såningsmaskinen.

Enligt marknadsföringschef Heikki Sola försöker företaget erbjuda de arbetsmaskiner som bäst lämpar sig för den såningsmetod som gården valt. Inga nyhetsprodukter är på kommande under den närmaste tiden. − Vår produktpalett är nu bra. Vårt huvudmål är att förbättra och utveckla våra nuvarande produkter för att bli ännu mera hållbara, mera produktiva och säkrare.

DEN NUVARANDE ledningen äger även Tume-Agri Oy. Verkställande direktör Eero Tommila, styrelseordförande Timo Suni och marknadsföringschef Heikki Sola köpte företaget för sex år sedan av NokkaKone, till vilket Cultor sålt Tume år 1986. − Affären gjordes under lågkonjukturen, men redan då såg man, att det skulle bli bättre tider. Tidpunkten visade sig vara synnerligen lämplig berättar Eero Tommila, som tidigare verkat som produktionsdirektör i företaget.

Omsättningen för det i Turenki belägna maskinföretaget var under den senast avslutade räkenskapsperioden 12,1 miljoner euro. Ökningen jämfört med föregående år var 17 procent. Företaget sysselsätter för tillfället 70 personer på heltid.

Under vårsäsongen anställs ännu säsongarbetskraft. − Orsaken till den positiva utvecklingen av omsättningen är fram för allt den snabba ökningen av efterfrågan på spannmål på världsmarknaden och den prisstegring som detta förorsakat, säger Eero Tommila.

Av företagets omsättning kommer drygt hälften av export som riktas till de Nordiska länderna, Baltikum, Mellan- och Östeuropa, Ryssland och OSS-länderna samt till Saudi-Arabien och Japan. − Exporten är inte beroende av ett område, utan det finns flera exportområden som är oberoende av varandra. Detta ger trygghet åt verksamheten, säger Heikki Sola. • 2

1 Heikki Sola (t.v.), Eero Tommila och Timo Suni har lotsat Tume-Agria från år 2006 som ägare, före detta som avlönade direktörer.

2 Den här Turso-hackan för sockerbetsodlare har varit i användning på skribentens gård allt från slutet av 40-talet.

14 • ÅKER BIRKA • 5/2008

VÄRLDENS EFFEKTIVASTE SERIETILLVERKADE TRAKTOR PRESENTERADES

KONE-FORUM – ETT MAKALÖST YRKESEVENEMAN

16 • ÅKER BIRKA • 5/2008

NG HALLARNA I TAMMERFORS MÄSS- OCH IDROTTSCENTRUM KOKADE AV LANTBRUKSBRANSCHENS YRKESFOLK. SOM UTSTÄLLNINGENS DRAGPLÅSTER VAR BL.A. VÄRLDENS EFFEKTIVASTE SERIETILLVERKADE TRAKTOR MF 8690, CLAAS:S EFFEKTIVA TRÖSKOR UNDER LEDNING AV LEXION OCH TUCANO, ELHOS 3,7 METERS FRONTSLÅTTERKROSS, MULTVAS, LEMKENS OCH POTILAS JORDBEARBETNINGSMASKINER SAMT TUMES, LEMKENS OCH MASCHIOS SÅNINGSMASKINER.TEXT ANNE PENTTILÄ, FOTON JUHO KUVA OCH ANNE PENTTILÄ

5/2008 • ÅKER BIRKA • 17

KONEFORU 2008 M 370 MASS HV IKKA 1

2

5 Eero Syväpääs MF 5455 har en kilformad front, takfönster, skogshytt och bottenpansar, i övrigt är traktorns teknik den samma som standardmodellen av 5455. Frontens utformning och takfönster är till fördel vid frontlastararbeten. Skogshytten monteras i Finland i samband med importservicen. Den har mera utrymme för fötterna kring sitsen som kan svängas runt. Den här traktorns sits är stor, luftfjädrad och ställbar i många lägen.

6 Lemkens Karat är planerad för effektiv kultivering med arbetsdjupet 5-28 cm. Billspetsen tränger bra in även i torr och hård mark tack vare den nya utformningen. Billarnas snabbytesserie är en extra utrustning, med vars hjälp baskultiveringen kan fortsättas snabbt efter stubbearbetningen. Betten byts utan verktyg. Det automatiska och servicefria utlösningssystemet medger en 20 cm:s stigning av pinnen. Hydraulburna 3, 4 och 5 m, delburna 4, 5 och 6 m.

7 Den första serietillverkade kedjesågsmaskinen har förnyats.

Hakki Pilke 2x30 är nu 2Xs+ och den är den snabbaste klabbningsmaskinen i sin storleksklass. Man har försett den med rullmatning och kraften har riktats från klyvningskraften mot snabbheten. Materialets maximidiameter är trots detta 25 cm.

Maskinen har fortfarande 13 tums kedjesvärd och fyra meters transportör som standard. Priset är 5 490 euro.

8 Multivas TR-vagnar har helt ny, märkbart kraftigare flakkonstruktion. TR250 och TR250R-vagnarna har en stor transportkapacitet, men en liten vagns hanteringsegenskap. Den styrbara bakaxeln åstadkommer en smidig konstruktion när vändningsanordningen ligger vid framaxeln. Vagnarna har hydraulfjädring och de är försedda med fyrhjulsbromsar.

9

18 • ÅKER BIRKA • 5/2008

5

10

1 Den mäktiga MF 8690 är försedd med framtidens motorteknologi och dessutom mycket annat nytt. Framramskonstruktionen är planerad för stora, upp till 5000 kilo tunga arbetsmaskiner och dess utformning ger framhjulen en bra rörelsefrihet. Även frontkraftuttaget är förnyat. Transmissionen och bakaxeln är märkbart robustare än hos MF 8400-serien och baklyften lyfter 12 ton. Det lastkännande hydraulsystemet ger 175 l/min.

2 Nokkas nya lastarmodellserie HK 43 ersätter den gamla 41serien. Bruttolyftmomentet har vuxit till 43 kNm och rörelsebanorna har förbättrats. HR-modellen är hydrauliskt förstyrd och med 8-sektioner. I hytten finns endast joystick-handtagen.

Den hydrauliska förlängningen, gripen och stödfötterna styrs med eldriven on/off funktion. Från handtagen till ventilbordet kommer direkt slangkoppling eller snabbkopplingspanel. HK 43-seriens lastare lämpar sig för användning tillsammans med skogsvagnarna MV952K (bilden) och MV 952.

3

3 Multivas 4-, 5- och 6-meters helt bogserade tallriksredskap kompletterar den övre ändan av tallriksredskapsmodellerna. De har en enastående vältkonstruktion: välten är delad i tre delar, fastän redskapet annars är i två sektioner. Genom detta har man fått transporthjulen så långt fram som möjligt, varvid redskapet är smidigt i vändningarna. Dessutom går redskapet synnerligen stabilt på åker, emedan välten är i två rader. Vändtegarna kan köras endera med hjälp av välten eller transporthjulet.

4 Multivas delburna modellernas bogseringsutrustning är förnyad. Transporthjulen är placerade mellan bearbetningstallrikarna och välten, varvid avståndet mellan dessa är större och redskapets viktfördelning är bättre. Redskapet går stabilt på åkern. Även regleringen av arbetsdjupet har ändrats: lätt och driftsäkert genom att byta arbetsdjupcylinderns inställningsbitar.

4

6

7

8

9 Många utställningsbesökare gnuggade sina ögon när de såg Maschios Nina-såningsmaskin. Maskinen som kommer med nostalgiska tankar kan vara ett förnuftigt alternativ ex. för en boskapsgård, där odlingen är valldominerande och gödslingen baserar sig långt på gödseln och dess bredspridning. Med den lättanvända, mekaniskt styrda maskinen kan man förutom spannmålsutsäde även så småfrön och kompletteringssådd direkt i vallen. Även priset är förmånligt.

10 Försäljningen av Claas-tröskor har i år vuxit med upp till 50 % i Finland. På utställningsavdelningen presenterades Tucano 320 (t.v.), den på nytt utrustade, den i Finland mest sålda Dominator 150 HS samt seinäjokibon Lauri Hantulas Lexion 570. Framförallt efterfrågan på den nya Tucano-serien har varit stor. Claas:s fabrik i Harsevinkel är en av de modernaste tröskfabriker och inför den kommande säsongen övergår man till två tillverkningsskift.

11

11 Weideman ramstyrda lastare har hytt som kan lutas, Deutz fyrcylindrig, 56 kW:s motor och hydrostatisk fyrhjulsdrift med differentialspärr. Lastaren väger ca 3000 kg.

Arbetsredskapssortimentet är brett: skopor av olika storlekar, truckgafflar, 870 och 930 mm fodergrepar, rundbalstång samt gödselgrep.

5/2008 • ÅKER BIRKA • 19

12

12 Tuhti-jordtransportvagnarna har gjorts för den krävande användarens behov på basen av kundresponser. WS160D2-vagnens bärförmåga är 16 ton. Den har vridstyv rörbalksram, hjul med högklassiga FAD-navar samt hydrauliskt manöverbar bakläm som öppnas högt. Flakens bottenplåt är 6 mm:s och sidolämmarna 4 mm:s stålplåt. Vagnen har fjädrande dragbom som standard. Med standardlämmar är volymen 9,5 och med spannmålslämmar 18,6 kubik.

13 Även MF 5400-seriens mindre modeller har nu förnyats. Fastän modellbeteckningen inte har ändrats, är exempelvis MF 5445 Dyna-4 nu åtminstone en klass större traktor än tidigare. Tidigare var motoreffekten 90 hk, nu är den 95 hk och med maximieffekt 110 hk. Vridmomentet har stigit från 350 Nm till 420/465 newtonmeter. Motorn fyller naturligtvis TierIII-utsläppskraven.

14 Elho NM 370 Front/Reverse är världens bredaste frontslåtterkross med en slåtterenhet. Maskinens skärbredd är 3,7 meter. Den nya PCStekniken gör det möjligt att vrida slåtterenheten även kring sin lodräta axel. Den är bunden till en lutning i vågrätt läge. Om t.ex. knivbalkens ena ända träffar en sten, väjer krossen bakåt och samtidigt lyfter bakledsarmen knivbalken över hindret. PCS hindrar även maskinens yttre ända att pressas in i marken vid vändningar på vändtegen.

13

S

peciellt världens effektivaste serietillverkade normalkonstruerade traktor, Massey Ferguson 8690 intresserade utställningspubliken. Maximieffekten hos den största traktorn i Massikas flaggskeppsmodell är hela 370 hästkrafter. Med normalkonstruktion menas här, att framhjulen fortfarande är mindre än bakhjulen. Traktorn är på turné i Nordeuropa och fortsatte sin färd till mässorna i de baltiska länderna.

UREALÖSNING I AVGASERNA MF 8690 har en ny, av Sisu Diesel tillverkad, 8,4 liters 6-cylindrig motor. Den har som första traktormotor i världen SCR-teknik.

Samma teknik användes av många motortillverkare då det gäller motorer för tunga transportfordon.

Tack vare SCR-tekniken harman kunnat optimera motorns förbränningsskede med tanke på effekt, bränsleförbrukning och värmebelastning. Den energi som bränslet innehåller kan användas så effektivt som möjligt, och man behöver inte låta avgaserna komma tillbaka till cylindern. Man tar hand om de kväveoxi-

der som finns i avgaserna först i katalysatorn, och motorn fyller i framtiden de allt strängare utsläppsbestämmelserna.

SCR betyder att det bland avgaserna sprutas in luktfri industriell AdBlue-urealösning 3 % i förhållande till den använda bränslemängden. Avgasernas kväveoxider reagerar med urean i katalysatorn och det uppstår harmlöst kväve samt vatten. AdBlue-lösningen fås på servicestationerna.

Pentti Ala-Maakala vid Sisu Diesel berättar att tack vare det effektiva förbränningsskedet har bränsleförbrukningen minskat med 5-10 % beroende på belastningen, jämfört med en motor med motsvarande effekt. − Med priserna i ett visst skede räknade vi med att inbesparingen i bränslekostnaderna skulle vara ca 8 %. Av större värde är dock detta, att samma motors prestanda och bränsleekonomi skulle vara svårare att uppnå, om utsläppen skulle pressas under de allt strängare gränserna på något annat sätt, med någon teknisk lösning som påverkar förbränningsskedet.

Motorn behöver inte VGT-turboaggregat och inte nedkyld EGR (avgasåterföring). Till kylsystemet överförs mindre spillvärme och oljorna blir mindre nedsotade, vilket förlänger serviceintervallerna. SCR är standard i modellen 8690, i seriens övriga motorer är det option på denna.

8600-serien har även andra nya egenskaper, bl.a. steglös Dyna-VT-växellåda, med nytt DTM-system. Denna styr såväl transmission som motor sålunda, att den önskade hastigheten kan hållas med så låga varv som möjligt, vilket även sparar bränsle.

ARBETSMASKINHANDELN VUXIT KRAFTIGT Handeln med arbetsmaskiner har i år vuxit kraftigt speciellt då det gäller maskiner för spannmålsodling, vilket förlängt maskintillverkarnas leveranstider. Efterfrågan har varit god i alla pro-

14

NU JULGÅVORNA I TID !

TRAMPTRAKTOR

MASSEY FERGUSON Vinterkeps 12,-

MF Traktor + släpvagn 90,-

Ryggsäck 9,-

• 430130

MINIATYRMODELLER

• SPT9701A3/MF

Vinterrock 89,-

Claas Lexion 480

Plast, skala 1:20 • 10024238 34,-

MF 6270 + frontastare

Metall, skala 1:32 • 6436304882181 29,-

MF 8280

Metall, skala 1:32 • 4006874032518 23,-

NYHET!

Claas Xerion 3300 69,radiostyrd traktor • 10702975

90,-

www.k-maatalous.fi k maatalo s fi

Vinteroverall

T! NYHE

69,-

Massey Ferguson.

Tillverkare Sivas Oy storlekar för vuxna 46-64 95,46 • 10367337 48 • 10367339 50 • 10367341 52 • 10367343 54 • 10367345 56 • 10367348 58 • 10367350 60 • 10367352 62 • 10367355 64 • 10367357

K-LANTBRUK

15

15 Varmo RT 220-siloutjämnaren har även fodergrep. Tack vare de kombinerade funktionerna kräver dess användning av frontlastaren endast två dubbelverkande hydrauluttag: vid öppning och stängning av grepen byter spridningsvalsen sida. En effektiv spridning och packning garanterar en god foderkvalitet, utan att bilda flaskhals för den effektivaste skördekedjan.

Pris 4 990 euro och kopplingsdelarna till frontlastaren 300-350€.

16 Den effektiva Murska 1400Sx2 –krosskvarnen har förnyats. Maskinen har nu luftfjädring, ställning för 1000 liters syracontainer, hydraulisk lutning av elevatorn, brantare bottentratt, arbetsljus, verktygslåda samt ram som lättare kan hållas ren. Kvarnens kapacitet är 20 t/h när spannmålens fukthalt är 30-50%.

17 Murskas Bio Packer packar tillexempel häst- eller hönsgödsel i en 180 kubiks plasttub för att komposteras. In i tuben, som har en 2 meters diameter och en maximal längd på 60 meter ledes samtidigt två 80 mm:s dräneringsrör, genom vilka tidvis ledes luft med fläkt in i den komposterande massan. Skruvarna packar materialet i lämplig grad, så att komposteringen är jämn. Skruvkonstruktionen är öppen, så att eventuella stenar eller brädstumpar inte stör arbetet. Maskinen har regleringsbroms för packningstätheten och luftfjädrad axelkonstruktion. Effektbehovet är 85 kW. 16

22 • MAATILAN PIRKKA • 4/2008

duktgrupper under hösten och man noterar en tjugo procents ökning jämfört med föregående år. Jordbearbetningsmaskinerna, växtskyddssprutorna, torkarna samt lagersilorna, samt direktsåmaskiner och maskiner för sådd med reducerad bearbetning har haft speciell god åtgång. − Lantbruksföretagarnas intresse för investeringar ser fortfarande ut att vara bra och vi väntar en livlig höstförhandsförsäljning . Dock inverkar slutligen prisstegringarna på produktionsinsatserna samt dateringen av investeringsstödsbesluten till februari-mars på handelns värde, konstaterar Lantbrukskeskos verkställande direktör Seppo Hämäläinen.

Speciellt efterfrågan på maskiner för reducerad bearbetningoch såningsmaskiner har fortsatt som god under förhandsförsäljningsperioden. Förutom tallriksredskap skaffar man även kultivatorer mer än tidigare, och även ploghandeln har vind i seglen.

Sväm- och torrgödseln värde som näringsämne har ökat och även miljöstödets tilläggsvillkor kommer att påverka försäljningen av de grunda inmyllarna samt exaktspridarna för fastgödsel. Då det gäller vallodlingen söker man nya metoder för anläggningen

17

av vallarna.

Skogarnas gallringsavverkningar samt skörden av energivirke ökar handeln med husbondelinjens lastare och släpvagnar.

Hos Lantbrukskesko väntar man sig även tillväxt då det gäller anordningar för bioenergin.

Det fanns så mycket nyheter och övriga intressanta maskiner, att inte alla beaktansvärda nyheter på något sätt rymdes i denna utställningsrapport. Några av nyheterna presenteras dock i artiklar i detta nummer: Tebbes exaktspridningsvagn för fast gödsel, Slootsmids och Livakkas inmyllare, Elhos Onliner-kombinationsbalare, Ariterms Multijet-biobrännare för flera fasta bränslen samt Farmi-Forests hack CH180.

GODA RESULTAT MED ODLINGSSPROGRAMMET Fast den gångna växtperioden på många håll var rätt utmanande, har man med hjälp av K-lantbruks odlingsprogram fått utforskat goda resultat, berättar direktör Antti Ollila från Lantbrukskesko. Odlingen enligt direktiven har jämförts med det traditionella odlingssättet på K-lantbruks försöksgård i Hauho. Till exempel av Bjarne-vårvete, Ingeborg-havre samt Edel- och Xanadu-korn har man fått 5-40% skördeökning genom att följa odlingsprogrammets rekommendationer.

Odlingsprogrammet täcker de rekommenderade odlingssåtgärderna under växtperioden och det strävar till en god skörd och kvalitet enligt användningsändamålet. Grunden för allt är nya, skörderika sorter och certifierat utsädesmaterial. Det lönar sig verkligen att pröva nya sorter, säger Ollila. − Ibland förundrar man sig över en del gamla sorters odlingsomfattning, exempelvis Tjalve odlas på 10 % av vårvetearealen.

Nog var det ju en toppsort på 90-talet, men de nya sorterna är i många avseenden bättre och ger bättre skördar. •

BESPRUTNINGARNA SNABBT MEN UTAN STRESS ILPO VENHO I SOMERO BESPRUTAR SINA ETT PAR HUNDRA HEKTAR TVÅ – TRE GÅNGER PER ÅR. BYTET AV DEN HYDRAULBURNA SPRUTAN TILL EN BOGSERAD 3000 LITERS MED TANK GAV FART I ARBETET, FASTÄN VENHO HÅLLER EN SKÄLIG BESPRUTNINGSHASTIGHET.

ÄVEN DENNA SOMMAR har de goda besprutningsvädren varit

1 Hardi Navigators 20-meters ramp går stabilt, och varken gungar eller lutar sig, säger Ilpo Venho.

2 Påfyllningsanordningen kan sänkas ned, varvid man inte behöver lyfta upp växtskyddsmedlen eller klättra upp. Påfyllningsanordningen har även en tvättanordning för kärlen. Ilpo Venho tycker om att köra Navigator-sprutan.

3 Hyttens manövercentral är tvådelad. Den övre delen ger information och från denna skötes sprutans elventiler, som öppnar eller stänger vätskeflödets väg till rampens olika delar. Från den undre styrs elhydrauliskt rampens rörelser.

4 Det gula injektormunstycket lämpar sig när man är tvungen att bespruta i blåsigt väder.

24 • ÅKER BIRKA • 5/2008

på kort. Tack vare den bogserade sprutan och den stora tanken minskade körningarna för att hämta vatten. En tank räcker till för besprutningen av 20 hektar.

På Venhos åkrar växer flerradigt Vilde-korn och Zebra-vårvete som utsäde. Därtill odlas malt- och foderkorn. Fodersäden går till det egna hönshuset. För vårvetet och det tidiga kornet har han utsädeskontrakt med K-lantbruk. − Speciellt utsädesodlingen kräver fullständigt växtskydd.

Sjukdomsbekämpningen är nödvändig varje år, ofta två gånger med halv dosering. Annars finns det risk för en alltför låg 1000kornsvikt, säger Venho.

För det andra ger en stor kärna sitt eget skördetillägg som kvittering för växtskyddets dyraste del, sjukdomsbekämpningen.

Gårdens förra spruta var en 1200-liters Hardi Master. Den nya Hardi Navigators tankvolym på 3000 liter är 2,5 gånger större, varvid körningen för att fylla på vatten minskade i samma förhållande. Avståndet till de längst bort belägna skiftena är åtta kilometer.

Emedan såningsmaskinens arbetsbredd är 4 meter, valde Venho naturligtvis en 20 meter bred sprutramp. Den förra sprutan

1

SJUKDOMSBEKÄMPNINGEN ÄR NÖDVÄNDIG VARJE ÅR. 2

3

hade en 16 meter bred sprutramp, som inte helt passade för körspårsindelningen. Efter körningen runt kanterna gick en halv såningsmaskinsbredd på varandra. Den andra svagheten med den hydraulburna sprutan, jämfört med den bogserade var den vikt som koncentrerades på lyftanordningen och traktorns ena axel.

DIREKTSÅDD har man redan på gården använt i sex år. Denna vår

var ett litet undantag. Man måste söndra lerjordarnas yta före sådden med ett tallriksredskap för att få lös jord utanpå utsädet.

Då det gäller direktsådda åkrar anser Venho att det är helt nödvändigt att spruta med Roundup, oberoende av året. Ofta har denna utförts på våren före sådden, men nu lutar han mera mot höstbesprutningen. Effekten är synnerligen bra, när medlet får verka på kvickroten under vintern.

Roundup-besprutningarna före sådden gjorde Venho ännu med den gamla sprutan, ty han fick vänta litet på den nya sprutan. − Det var bra att den gamla ännu fanns på gården. Beträffande maskinanskaffningarna bör dessa i fortsättningen göras ännu tidigare.

Ogräsbesprutningarna kunde inledas först 16.6., ty vädret var otjänligt för besprutningsarbeten. Först var det alltför hett och

4

efter detta förstörde regnskurarna många föresatser. Efter detta har arbetseffekten verkligen behövts. Ogräsen började redan bli för långt komna.

AV DE EXTRA UTRUSTNINGARNA skaffade Venho stora 18,4R38-

däck, ty gården har mjuka mulljordar. Dessutom kommer en tvättanordning på sprutan för tvätt av sprutans yttre samt en digitalisk påfyllningsmätare.

I denna ser man noggrant hur mycket vatten det finns i sprutan.

När föraren ställer in den vattenmängd som skall sprutas per ha exempelvis på 150 l/ha och2 den exakta åkerarealen är känd, blir vattenmängden den exakta. Man beställde inte bomstyrning till sprutan, varför man nu får två spår vid vändtegarna. − Kanske det skulle ha kunnat vara även bomstyrning.

Venho anser att Hardi Navigators sprutramp är stabil. Ett tack får även styrpanelen. Rampen manövreras med små elhydrauliska spakar från ett ställe. Sprutan behöver ett enkelverkande uttag och fri retur samt naturligtvis elkopplingar.

I sprutramen kan man välja mellan tre munstycken. Ett är luftassisterat injektormunstycke, som inte är känsligt för vind.•

5/2008 • ÅKER BIRKA • 25

FORTSÄTTNING PÅ ELHOS LINER-SERIE ELHO HAR PRESENTERAT EN NY ONLINER-KOMBIMASKIN. JUKKA AHO, ENTREPRENÖR I REISJÄRVI HAR BALAT OCH PLASTAT IN NÄRMARE 10 000 BALAR MED MASKINEN. TEXT OCH FOTO SEPPO NYKÄNEN

DET ITALIENSKA FERABOLI tillverkar On-

liners balardel. Den är anpassad till samma ram med Elhos inplastare, som baserar sig på den bogserade Inliner-inplastaren. Elho har utvecklat Onliners program utgående från Inliners. Det övervakar inplastarens och balarens funktioner, och balarens egen styrning behövs sällan.

Hacken på Ahos balare är en UltraCut med 25 bett som matas av en spiralanordning. Kan även förses med en TopCut – modell med 13 bett. Spiralmataren matar materialet jämnt till hacken, vilket minskar belastningen på transmissionen och fodermassan går jämnt in i balningskammaren.

Balningskammaren består av 18 förstärkta valsar. Varje kullager ligger i eget gjutjärnsbo. Det är lätt att byta lager, och kräver inte löstagning av rullen. Lagerboet har ett stort fettutrymme, varför kontinuerlig smörjning inte behövs. Enligt tillverkaren uppnår man med metoden samma pålitlighet som med lager som skall smörjas och den dagliga servicen är lättare.

Enligt Jukka Aho har den nya maskinen fungerat överraskande bra med tanke på att det är fråga om en introduktions-

1

serieprodukt. Fabrikens representanter har varit på plats och gjort några uppdateringar, bl.a. installerat ett nytt program.

På basen av de samlade erfarenheterna har man gjort samma ändringar på de maskiner som är i produktion.

JAG FÖLJDE MED arbetet på åkern, där

man slagit gammalt grovt hö som foder åt dikorna. Balarna är bra och har en god form. Balmängden blev inte alltför stor i förhållande till strängen, vilket berättar något om hackens funktion: materialet hackade bra med 25 bett.

Balen flyttas från kammaren till inplastaren med en lastningsarm och själva lastningshändelsen är snabb. Den totala stopptiden var ca tjugo sekunder, vilket är en rätt skälig tid. När balen har kommit ut från kammaren, vänder lastningsarmen denna på bordet och balarens baklucka börjar direkt stängas, och väntar inte under hela lastningstiden. Det här gör det snabbare att komma igång igen.

Ferabolis balare har några grundligt utfunderade detaljer, såsom hackens och pickupens frikoppling. Frikopplingen är

Onliner är en stilig enhet, konstaterar även Jukka och Timo Aho.

Lastningsfasen är snabb, ty balarens baklucka stängs direkt efter det att lastningsarmen lyft balen på bordet, varför man kan ge sig i väg utan att vänta att inplastningen börjar.

2

ELHO ONLINER TEKNISKA DATA • Mått (BxLxH) 2,54 x 6,18 x 280 m • Vikt 4550 kg • Däck 19.0x45-17 • Effektbehov ca 100 hk • Dubbelsatellitinplastning 2 x 750 mm • Bett TopCut 13 st. UltraCut 25 st. • Valsar 18 st. • Kedjesmörjning automatisk • Pickupbredd 220 cm • Balningskammarens bredd 120 cm • Balningskammarens diameter 125 cm • Balningskammarens låsning mekanisk • Som standard plastcensorer, 2 x 4 rl ställning för plastrullar, nätbindning, ställning för reservnät, bakljus, varningsserie, stänkskärmar.

26 • ÅKER BIRKA • 5/2008

inne i vinkelväxeln i oljebad och frikopplingsspaken finns på övre sidan om växeln. Balens hårdhetsinställning har 7 lägen och den är lätt att manövrera med hjulet på kammarens sida. Låsningen av bakporten är mekanisk.

Hos inplastaren har man bevarat alla dess egenskaper. Överlappningen hålls jämn med hjälp av inplastningsbordets tre rullar och balen roterar säkert. Inplastaren har även en prisbelönad färgmärkningsanordning, med vilken balarna kan märkas enligt varje användares behov. Som extra utrustning fås en dämpare vid vändningen av balarna och som underlättar hopsamlingen av balarna. En bal som vänds i stående läge kan tas med lastaren från vilket håll som helst.

Onliner placerar sig i den populära klassen kombinationsmaskiner och ger K-lantbrukskedjan ett inhemskt alternativ. Maskinnyheten kommer att vara en hård utmanare på marknaden. Enligt Jukka Ahos erfarenheter är maskinen hållbar och lämpar sig bra för entreprenadbruk. Aho tycker att det är bra att maskinen är inhemsk.

Reservdelsservicen är nära, vilket är en mycket viktig faktor för en entreprenör.•

MAN BEHÖVER INTE LÄNGRE KÖRA PÅ GEHÖR. VID INTERVJU, 0tillfället har man redan

skördat två skördar med den nya vagnen.

Miettinen säger sig vara nöjd med sin anskaffning, fast även den förra vagnen hade fungerat bra. Den nya vagnen har egenskaper, som delvis även överraskade användaren.

Claas hack med 40 bett gör ett ypperligt foder med tanke på fodrets hållbarhet. Hackningen är sådan som man även väntade sig. − Packningsanordningen tycks ha en krossningsverkan, som effektiverar uppsugningen av ensileringsmedlet i fodermassan, likaså packas fodret lättare i silon. Det är just krossningen av stråna som tycks ha en avgörande betydelse för packningen i silon.

Miettinen använder enbart biologiskt ensileringsmedel. Medlets goda blandningsförmåga har betydelse emedan ensileringsprocessen startar långsammare med ett bakteriebaserat ensileringsmedel än ett syrabaserat. Enligt Miettinen bevarar det biologiska ensileringsmedlet även maskinens bytesvärde.

EN LÄTT ANVÄNDNING är en av IsoBus-

systemets fördelar. Man ger programmet uppgifter om man är på åkern, på vägen eller vid silon och maskinen sköter resten. − Förenklat kunde man säga, att förr tryckte jag på två knappar, nu behöver jag bara trycka på en, säger Miettinen glatt.

Naturligtvis medför den nya tekniken nya saker och man måste ordentligt sätta sig in i användningen. Enligt Miettinen gör IsoBus körandet mera ”yrkesmässigt”, displayens grafik är tydlig och alla pågående funktioner ses med ett enda ögonkast.

Maskinens diagnostikprogram går automatiskt igenom alla maskinens funktioner och kontrollerar givarna. Vid störningar kommer meddelandet direkt till displayen. I allmänhet kör Miettinen genom programmet när han börjar arbetet och gör samtidigt de dagliga serviceåtgärderna. − Speciellt kontrollen av vridmomentspelaren har ändrat körandet. Man behöver inte längre köra på gehör, utan man kan följa med pelaren i displayen, som anger det totala vridmomentet som riktas mot kraftöverföringen, och som ökar i takt med belastningen. Momentvärdet kan steglöst regleras från 0 till 100 pro-

cent. Om det inställda värdet överstigs börjar bottentransportören förflytta fodermassan bakåt. − Ett värde som satts till 80 procent överstigs sällan. Givaren, i lastutrymmets övre del startar i allmänhet bottentransportören redan före detta. I momentpelaren kan man följa med om det går tillräckligt med material genom hacken och vid behov kan man minska eller öka på hastigheten.

FODRETS KVALITET var Miettinens motiv för anskaffningen av en effektiv maskin.

Vagnen används enbart för eget behov, gården ha ca femtio hektar som skall slås per gång. Foderberedningen tar 2-3 dagar.

Med tanke på de egna åkrarna skaffades en bredare däckutrustning: 800/40x26,5-däcken håller ekipaget på ytan även på mjukare skiften. − Foderberedningen kan förläggas optimalt till rätt tidpunkt. Fastän vi föder upp köttdjur, gör vi fodret som rätt ungt, samtidigt med mjölkboskapsgårdarna. Quantum har visat sig vara en effektiv maskin, som lämpar sig ypperligt för ett enmansföretag, summerar Miettinen.•

LÄTT FODERBEREDNING ISOBUS-TEKNIK ÄR PÅ KOMMANDE DÅ DET GÄLLER LANTBRUKSMASKINERNA OCH CLAAS ÄR EN AV FÖREGÅNGARNA. ARI MIETTINEN I SIILINJÄRVI SKAFFADE SIG FÖRRA SOMMAREN EN CLAAS QUANTUM 5800 P – PICKUPVAGN . VAGNEN HAR ISOBUS-UTRUSTNING MED EGEN COMMUNICATOR-TERMINAL. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN

Ari Miettinen och den unga husbonden bredvid pickupvagnen Quantum P.

5/2008 • ÅKER BIRKA • 27

DEN NU 33-ÅRIGA JUHA övertog gården Uusikartano för två år

ETT KÄNT MÄRKE ÄR ETT PÅLITLIGT KÖP ÄVEN SOM BEGAGNAT SPANNMÅLSODLAREN JUHA NURMI I YLÄMAA ÄR MÄRKESTROGEN VID KÖP AV TRÖSKOR. MEDION 310, SOM KÖPTES SENASTE VÅR ÄR REDAN DEN FEMTE CLAAS PÅ GÅRDEN UNDER NÄSTAN TRETTIO ÅR. EN TRÖSKA SOM KÖPS FRÅN PÅLITLIGT HÅLL, OCH ÄR LITET ANVÄND, LÄMPAR SIG ENLIGT HUSBONDEN BRA FÖR EN ÅRLIG TRÖSKNING AV CA 150 HEKTAR. TEXT OCH FOTON TUOMO KAUTONEN

28 • ÅKER BIRKA • 5/2008

sedan. Före detta sköttes gården under tio år som en lantbrukssammanslutning, där även Juhas föräldrar ingick. Makan Mia som arbetar som speditör i Vaalimaa är nu vårdledig.

Vi generationsskiftet ändrades även produktionsinriktningen.

Familjen Nurmi lämnade mjölkkorna och koncentrerade sig på spannmålsodlingen. Husbonden, som är utbildad skogsbruksingenjör och skogsmaskinsförare skaffade sig dessutom en maskinkedja för virkesskörd, gripskördare och skotare som ger arbete under vintermånaderna. Dessutom sprider han svämgödsel på entreprenad.

Gårdens åkerareal har utökats genom köp och arrenden, varför skiftena är rätt utspridda inom en radie på 25 kilometer från huvudgården. Största delen ligger på ett avstånd över 10 kilometer. Av odlingsarealen är drygt 50 hektar i havre. Ca nittio hektar delas ganska jämnt med rybs, korn och vete. På åtta hektar odlas hö för häststallens behov. − Hösommaren var dock så dålig, att hälften måste skickas som balat direkt till den lokala värmecentralen, berättar husbonden.

Däremot är Juha nöjd med sommarens spannmålsskördar och även rybsen, som odlades i försökssyfte, gav minst väntad skörd. − Förra året var beträffande skördemängderna bra och denna ännu litet bättre.

All spannmål torkas i egen 300 hektoliters tork.

1 1 Den som begagnad anskaffade Claas Medion 310 är redan den femte Claas-tröskan på gården Uusikartano. Medelskörden på det här skiftet är ca 5000 kilo per hektar och fukthalten ligger kring 13-14 %.

2 Claas-tröskans bord viks och delarna viks bredvid varandra för landsvägstransport, varvid föraren fortfarande har god sikt. Enligt Juha Nurmi är detta en viktig egenskap speciellt vid långa transportsträckor.

3 Vid regleringen av tröskans körhastighet utnyttjas givaren för tröskspill och med hjälp av backningskameran ser föraren även vad som finns bakom tröskan.

TRÖSKAN HAR UPPENBARLIGEN SKÖTTS BRA. PÅ VAD KÄNNER DU IGEN EN BRA BEGAGNAD

2

3

Ett bra skick är synnerligen viktigt då det gäller en tröska.

Kanske viktigare än med någon annan bytesmaskin, ty reparationen kan bli dyr och man får inte heller nödvändigtvis en tröskentreprenör med kort varningstid. Den som sköter sin tröska väl får betalt för sitt arbete, ty den håller bättre sitt bytesvärde. Det lönar sig för den som köper en begagnad tröska att betala litet mera för en välhållen.

För det allra första, granska om tröskan importerats till Finland som ny, antalet körtimmar, och finns det dokumenterad servicehistoria exempelvis från serviceboken. Kontrollera tröskans allmänna skick: finns det bucklor, är den bra rengjord och är nipplarna och transportörernas kedjor väl smörjade. Öppna tröskcylinderns lucka och kontrollera att slagskon är i skick och är slagorna raka. Se efter om hacken försökt hacka något hårdare än halm och kontrollera vätske- och oljenivåerna. Skaka om skakarna och kontrollera deras skick. Undersök skärbordet även från undre sidan och sidorna ifall det finns bucklor. Kontrollera att kedjetransportörernas skrapor är raka.

Det skulle även vara bra att provköra tröskan, om detta är möjligt. Även med en liten testkörning på gårdsplanen kan man uppskatta motorns gång samt transmissionens, kopplingens och övriga anordningars funktion. Om det till exempel i växellådan eller transmissionen finns problem, kan reparationen komma att kosta upp till tusentals euro.

Och till slut: det är tryggt att köpa från en pålitlig affär, emedan en yrkeskunnig maskinförsäljare tagit reda på skicket.

DE FYRA FÖRSTA CLAAS-TRÖSKORNA skaffades tillsammans med

DEN ENLIGT KÖRDATORN ca 500 timmar körda tröskan hade

en annan gård. Två av dessa var Consul-modeller och de två övriga Dominator-modeller. Den femte Claas-tröskan som nu är i användning, skaffade Juha Nurmi helt i sitt eget namn.

Före man skaffade sig egen tröska använde man sig på gården av tröskningsentreprenörer. Rätt snabbt märkte man dock, att en egen tröska lämpar sig bättre för gårdens behov, berättar Juha. − Om man under tio år betalar entreprenören för tröskningen, täcker man med detta redan anskaffningskostnaderna för en egen tröska. För den här tröskningsarealen lämpar sig även en begagnad tröska bra. Det årliga tröskningsbehovet är 120-130 timmar inklusive transporter.

På grund av de långa avstånden ville Juha Nurmi ha ett vändbart bord på sin tröska, just enligt den modell som Claas har, över vilket man har fri sikt vid landsvägskörningarna. Dessutom var det förra vintern trängsel på tröskmarknaden och fast man startade anskaffningen redan i mars, skulle man inte hunnit få en ny tröska med vikbart bord, till tröskningen senaste sommar.

Juha reste även tillsammans med Villmanstrands K-lantbruks traktor-och tröskförsäljare Timo Mälkiä för att se på en begagnad tröska i Seinäjoki. Ett samtal till den förra ägaren klargjorde enligt Nurmi en del omständigheter som förstärkte köpkänslan. − Jag litar på tyska maskiner. Inte byter man alldeles lätt färg, motiverar Juha Nurmi sitt långvariga förhållande till märket Claas.

egenskaper som Nurmi satte värde på, och som hade betydelse vid köpet: Motorstyrkan på 210 hästkrafter räcker bra till. Det 4,5 meter breda skärbordets Auto-Contour-funktion reglerar automatiskt bordets läge på ojämna sluttande åkrar och tröskans 70 cm breda bakhjul bar bra även på senaste sommars blöta åkrar.

Som extra utrustning monterades på bakhjulen en hydraulisk kraftöverföring som kostade 15 000 euro, med vilket alla hjulen fick drivande. Eftermonteringen har enligt Nurmi även sin svaghet: De breda och dragande bakhjulen är fästa bara med fem bultar, varför dessa bör kontrolleras och spännas till ofta. − Kanske även här en ursprunglig fabriksmontering skulle fungera bättre, funderar Nurmi.

Fel som kommit från den förra ägaren uppenbarade sig inte på tröskan under sommaren, varvid tröskan tidigare skötts bra.

Lagren i hackens spänningshjul måste förnyas men dessa bytte försäljaren behändigt som garantiarbete. − Claas-tröskans hyttergonomi är ypperlig och manöverorganen är bra grupperade. Som extra utrustning monterades även en nyttig backningskamera, med vilken föraren ser bakåt från hytten. Körhastigheten regleras bekymmersfritt genom att tolka tröskspillgivaren. Juha Nurmi understryker dock, att den största faktorn då det gäller tröskningsnoggrannheten fortfarande finns mellan ”ratten och sitsen”.• 5/2008 • ÅKER BIRKA • 29

3 ÅRS ERFARENHETER AV GRUND INMYLLNING − ANSKAFFNINGEN AV INMYLLNINGSAGGREGAT TILL SVÄMGÖDSELVAGNEN VAR EN AV DE BÄSTA MASKINANSKAFFNINGARNA, SÄGER MJÖLKPRODUCENTEN OLLI SÄÄMÄNEN I NURMES. DEN FRÄMSTA NYTTAN MED ANORDNINGEN ÄR FÖRLÄNGNINGEN AV SPRIDNINGSSÄSONGEN. TEXT OCH FOTON TUOMO KAUTONEN

− VÅRENS spridningsrumba var rätt hård,

men nu kan gödseln placeras även på vallen efter den första ensilageskörden, konstaterar Olli Säämänen.

På Säämänens gård finns en 6,2 meters Slootsmid-grund inmyllare, som är kopplad till en 18 kubiks Lame-spridarvagn.

SK Standard-skivbillsinmyllaren är en specialmodell för vallar. På gården har man redan tre års erfarenheter av användningen. Med tanke på funktionen är aggregatets billar en viktig del, och som tack vare den separata fjädringen bra följer åkerns yta och åstadkommer ett jämnt resultat. − Skivbillen gör först ett snitt, breddningskilen utvidgar skåran och en duschspridare matar in gödseln, beskriver Säämänen funktionsprincipen.

Han påpekar även betydelsen av den hydrauliska fördelaren som styr svämgödseln till billarna. − Om du köper ett inmyllningsaggre-

gat, så försäkra dig om att den har en fördelare som hackar halm och annat grovt material, påpekar Säämänen.

Hos Slootsmid har inga stockningsproblem förekommit.

SPRIDES 3500-4000 kubik svämgödsel på åkrar som ligger inom en 10 km:s radie. Spridningseffekten varierar beroende på transportsträcka och skiften. Med korta transportsträckor kommer man under en ”längre dag” ända upp till 1000m³:s gödselmängder.

Enligt Säämänen minskar inmyllningen av svämgödseln märkbart gödselspridningens luktolägenheter, vilket har betydelse för övriga invånare i närheten. Utöver de egna åkarna har Säämänen arrenderat åkrar av flera gårdar i samma by, på vilka de fortfarande bor året om.

På den sammanlagt ca 200 hektar odlas 90 hektar fodersäd, 105 ha ensilage ÅRLIGEN

Spåren efter inmyllningen av gödseln märks knappt bakom vagnen. Här har man spridit ca 20 ton svämgödsel per hektar.Slootsmid-myllningsaggregatet och Lame-svämgödselvagnen är en behändig kombination, konstaterar Olli Säämänen (t.v.) och lantbruksavbytaren Janne Turpeinen, som mycket kört spridarvagnen.

30 • ÅKER BIRKA • 5/2008

och några hektar i träda. Av de fyra traktorerna är två Massey Ferguson: MF 6255 och MF 7480.

Inmyllningen av gödseln kräver något mera traktoreffekt än vanlig bredspridning, men enligt husbonden är behovet av tilläggseffekt överraskande litet. Effekten behövs speciellt vid landsvägstransporternas backavsnitt, varför vagnen dras av en 230 hk:s traktor. − Användningen av svämgödselspridaren och myllningsaggregatet är behändigt och aggregatet har hållit bra, berättar den erfarne föraren Janne Turpeinen. − Man bör noga se upp vart man backar vagnen, ty kombinationen är lång och rätt tung. − Efter det att gödselpriserna stigit är det allt viktigare att utnyttja svämgödseln, och det lönar sig även att transportera gödseln längre bort, säger Olli Säämänen och tror att inmyllningen av gödseln kommer att bli allt mera allmän i framtiden.

STÖD FÖR PLACERING AV SVÄMGÖDSEL Förordningen nr 335/2008 konstaterar att miljöstödets specialstöd betalas för åkerskifte på vilket spridits svämgödsel minst 20 m³/ha/år. Svämgödseln bör spridas på åkerskiftet med placerande eller inmyllande anordning i samband med själva spridningen.

Förordningen 339/208 bestämmer mera noggrant: med anordning, som skär en skåra i åkerns yta och låter gödseln rinna eller sprutar gödseln i skåran. Det är också godtagbart att använda myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut svämgödsel eller urin. I sådana fall leds gödseln eller urinen till framsidan om myllningsutrustningen, som direkt blandar gödseln i åkermarken.

Nästa års spridningar hör till detta avtal. Stödet är 56 € /ha. Närmare uppgifter från Jord- och Skogsbruksministeriets webbsidor, stöd och ansökningsblankett 258, eller från TE-centralen.

Mika Kuismin sprider svämgödsel som entreprenadarbete på vallstubben på Pirkko och Jaakko Suominens kreatursgård i Paattinen. Spridningshastigheten är 9 km/h.

INMYLLNING OCH STÖD MED SAMMA KÖRNING SVINKÖTTSPRODUCENT JARI MÄKILÄ I ORIPÄÄ OCH ENTREPRENÖR MIKA KUISMIN GICK IN FÖR ETT SAMARBETE. MÄKILÄ SKAFFADE EN LIVAKKA-SVÄMGÖDSELVAGN MED 6-METERS SKIVBILLSINMYLLNINGSAGGREGAT OCH ENTREPRENÖREN SKÖTER SPRIDNINGSARBETET. SPECIALSTÖDET VAR EN TILLÄGGSMOTIVATION. MÄKILÄ HAR INTE TID att sprida gödseln

KUISMIN KNÄPPER IN den mängd som

och inte har han heller lämplig traktor för detta arbete. På hösten har entreprenören möjlighet att sprida gödseln på Mäkiläs stubb, direkt efter tröskningen, och ingen separat inmyllningsbearbetning behövs. Husbonden skulle inte heller ha tid för detta mellan tröskningarna. Åkrarna bär i allmänhet ännu bra, senare ökar blötan och markens tillpackning ökar.

Livakka vagnen rymmer 16,5 kubikmeter och den har pumplastare som fungerar med traktorns hydraulik och som enligt Kuismin är den bästa utrustningen med tanke på föraren. Under lastningen behöver föraren inte komma ut ur hytten. Man kan ha sandaler på fötterna och det luktar inte gödsel i hytten. − Gödselförarens arbete blev ett jobb för gentlemän.

Mäkilä lät även köra gödsel på brodden.

Arbetet lyckades bra, då brodden var under 10 cm. Efter detta börjar brodden brista.

skall spridas i datorn i hytten. Vagnen har flödesmätare mellan pumpen och fördelaren. För det andra så får datorn en impuls över den körda sträckan. Med hjälp av dessa två uppgifter reglerar datorn spridningsmängden. Även körningen i kurvorna lyckas. Vagnens bakre axel är vändande, vilket sparar vallen vid vändtegarna. När inmyllningsaggregatet lyftes upp vid vändtegen eller för vägtransport, pressas gummislangen ovanför billarna ihop och hindrar att gödseln rinner ut. Under körning i kurvorna behöver man inte lyfta billarna, de har möjlighet att följa med rörelserna i kurvorna, men under lyftningen låses dessa.

Livakka inmyllaren har dubbla skivbillar. Pumpen pressar gödseln via 45 mm: s rör in mellan skivbillarna. Billarna öppnar en fåra i åkerns yta så, att just ingen gödsel blir synlig på åkerns yta. Om det blir litet, suges detta snabbt in i marken

via fårans uppskurna yta. Grödan är ren vid följande slåtter.

Kuismin reglerar arbetsdjupet med hjälp avbilltrycket. Inmyllningsaggregatet är nämligen fäst i 4-punktslyften bakom tanken och trycket åstadkoms med hydrauliken. En låsventil håller ett visst standardtryck. För att skydda utrustningen vid körning mot något hinder har systemet en tryckacku. Kuismin ser tryckraften i en tryckmätare på vagnens framvägg. Arbetsdjupet kan även regleras med stödfötter på båda sidor om billarna.

Enligt Kuismin kan man hålla en körhastighet på vall kring 9 km/h om traktorn har minst 185 hästkrafter. När körsträckan är ca tre kilometer, tar varvet med påfyllning, transport och spridning ca 20-25 minuter.

Lastningen är en rätt så snabb procedur.

Den tar bara ett par minuter.

När man med inmyllaren kört de första 600 kubikerna har inga problem uppstått, enligt Kuismin. Inmyllaren går även på lerbaserad vallstubb. • 5/2008 • ÅKER BIRKA • 31

PRECISIONSGÖDSELSPRIDARE I ENTREPRENADKLASS DET TYSKA TEBBE HAR TILLVERKAT OLIKA TRAKTORSLÄPVAGNAR REDAN I 50 ÅR, OCH NAMNET ÄR KÄNT FÖR EN HÖG KVALITET. DE FÖRSTA VAGNARNA SOM KOM TILL FINLAND UNDER DET FÖRRA ÅRTIONDET, ÄR FORTFARANDE I ANVÄNDNING. TEXT OCH FOTON SEPPO NYKÄNEN

PAUL BÄHREND i Sahalahti var en av de

första finländare som skaffade sig en Tebbe-vagn. Den för tio år sedan anskaffade treaxlade exaktspridarvagnen HS 320 är fortfarande i användning, trots att den spridda mängden redan närmar sig 200 000 kubik.

Vagnen är en verklig entreprenadspridare, volymen är som standard 23 m³ och 26m³ med extra lämmar. Vagnens totalmassa är 32 ton. Därtill har Bährend en 18-kubiks två-axlad Tebbe HS 220, vars volym med extra lämmar är 22 m³. Den mindre vagnen skaffades år 2000.

Pauls pojkar Tuomas och Markus är mjölkproducenter och dessutom äger familjen Vehkosuon Komposti Oy. Kompostbolaget tar emot avfallsslam från Tammerfors stad och komposterar detta på en asfalterad komposteringsplan.

Komposten tillverkas genom att blanda 32 • ÅKER BIRKA • 5/2008

halm, torv och kogödsel i slammet. Högarna vändes med en speciell kompostvändare. Den färdiga komposten, ca 10 00015 000 kubik per år sprides på åkrarna i näromgivningen. Därtill sprider Bährends fast gödsel på entreprenad.

Tebbe exaktspridarvagnen har fyra speciellt kraftiga bottentransportörskedjor. Man kan välja mellan en flatsmidad kedja och en 14x 50 mm:s kedja med runda länkar. Till de två större vagnmodellerna fås endast en flat kedja.

Med den steglöst reglerbara bottentransportören regleras massans utmatningshastighet till krossvalsarna, som finfördelar massan och kastar denna till krossanordningens bakvägg, varifrån den faller ned på spridartallrikarna. Tallrikarna sprider massan jämnt på åkerns yta. De effektiva krossvalsarna har bytbara bett av specialstål, som effektivt finfördelar

även en gödsel med mycket halm.

Spridarens bakdel är stängd, varför massan sprids enbart via tallrikarna.

Spridningsbredden är 15-30 meter beroende på vikten hos den vara som skall spridas. Spridningen är noggrann och mängden hålls jämn på största delen av spridningsområdet.

Tysklands lantbruksteknologiska anstalt DLG testade Tebbes spridning. Vid spridning av kompost med en 18 meters arbetsbredd var avvikelsen i snitt 6,6 % och på en 35 meters arbetsbredd ännu endast 30 %. En stor arbetsbredd har betydelse speciellt under våta somrar som denna. Avståndet mellan körspåren är 1525 meter, vilket minskar tillpackningen av jorden.

Med exaktspridaren kan man även sprida gödsel direkt på vallen. Detta är en stor fördel för de husdjursgårdar, som har

1

1 Vehkosuon Komposti Oy:s produkter sprids.

Speciellt den 3-axlade HS 320-vagnen har tillräcklig bärförmåga. Tack vare sin stora lastvolym kan man med vagnen även köra längre sträckor. Som dragare behövs en effektiv traktor, här en med 300 hästar.

2 Far och söner. Från vänster Markus, Tuomas och Paul Bährend, i bakgrunden gårdens första Tebbet HS 320-exaktspridare.

3 Fram- och bakaxel är styrande på den 3-axlade vagnen. Tvångsstyrningen får sin drivkraft från dessa cylindrar. Vagnen följer traktorn vid vändningarna, och åkerns yta skadas inte.

2

3

MASKINERNA ÄR I VERKLIGT HÅRD ANVÄNDNING.

en valldominerande odling. Man kan dra full nytta av gödseln på hela odlingsarealen. Med nuvarande gödselpriser är de gårdsvisa inbesparingarna betydande.

Vagnarna motsvarar sitt rykte, säger Bährends, inga större reparationer har förekommit. − Maskinerna är i verkligt hård användning. Slitdelar har man naturligtvis bytt, men egentligen har ingenting gått sönder, berättar Tuomas. − Maskinerna bör fungera i entreprenadanvändningen, onödiga reparationer intresserar inte mitt i säsongen. Spridningsmängderna är stora mätt med finländska mått. I Mellaneuropa kör man med dessa många gånger större mängder än hos oss. Tillverkaren uppger 200050 000 kubik som årlig spridningsmängd för HS-modellen. Spridningsanordningen är skyddad med två överbelastningskopp-

lingar och frikopplingar för tallriksväxlarna. Spridningsbordets bakväggar är skyddade med utbytbara Hardox-slitplåtar.

Förutom spridning av gödsel och kompost sprider Bährends även kalk: Vagnen lastas med den kalkmängd som behövs för arealen, och som sprids med komposten jämnt på åkern. Med Tebbet kan man även sprida enbart kalk, slagg, m.m. och nästan allt som kan spridas med tallrikar.

De båda vagnarna har fortfarande sin ursprungliga färg, vilket berättar något om Tebbets kvalitet. Man skulle inte kunna tro att den äldre vagnen är tio år gammal. Den mindre vagnen har redan även körts omkull en gång, men inte heller detta åstadkom några större skador. Ramen hölls rak, på flakens högra nedre hörn uppstod smärre skador. Den hade troligen stött mot en sten.

DET FINNS TILLRÄCKLIGT med modellalternativ. Enbart gödselvagnar finn i fyra modellserier: MS, LS, DS och HS. Bland dessa väljs de lämpligaste alternativen för Finlands behov.

MS 140 är en smal enaxlad spridare, som kan förses med stora 650/75x32-däck.

Modellserien DS har 14-18 tons bärförmågor. De är närmast tänkta för gårdarnas egna behov och för mindre entreprenadbruk. HS-modellen är tänkt för effektivt entreprenadbruk och där är bärförmågorna från 14 till 32 ton.

Som helhet är Tebbe-modellerna täckande. Bland dem hittar man en hållbar och pålitlig vagn för långvarig användning. Vagnarna har en riklig standardutrustning och bland tilläggsutrustningarna hittar man kompletteringar för många behov.•

5/2008 • ÅKER BIRKA • 33

LIVSMEDEL

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR DE FINSKA LIVSMEDLEN

VAR STOLTA ÖVER ERT JOBB! FINLÄNDAREN I GEMEN ÄR PÅ VÄG ATT TAPPA KONTAKTEN MED MATPRODUKTIONSKEDJAN. DET MAN INTE FÖRSTÅR SÄTTER MAN INTE VÄRDE PÅ. INTE HELLER ÄR MAN VILLIG ATT BETALA FÖR DET, ÅTMINSTONE INTE TILLRÄCKLIGT. PROGRAMMET FÖR FRÄMJANDE AV FINLÄNDSK MATKULTUR VILL VÄNDA UTVECKLINGEN. TEXT ANNE PENTTILÄ FOTO TIMO MAIJALA

Programmet ökar samarbetet mellan aktörerna inom livsmedelsbranschen och utnyttjar också befintliga projekt.

Vi ser inget motsatsförhållande mellan t.ex. små- och storskalig industri, ekomat och konventionell produktion eller hemmaätande och uteätande, säger Marja Innanen.

34 • ÅKER BIRKA • 5/2008

EN SPÄD BLOND kvinna i träskor kläd-

da med kohud tar emot i jord- och skogsbruksministeriets lokaler i Helsingfors.

Hon har lätt för att le och är rättfram, handslaget är fast. Generalsekreterare Marja Innanen basar för ett jättestort regeringsprojekt. Programmet för främjande av finländsk matkultur vill öka uppskattningen för finländsk mat och för dem som lagar maten.

– Det är fint att något uppfattas som så viktigt. Sju ministerier och hela matkedjan är med om projektet.

Som barn tillbringade Innanen mycket tid på landet, hos morföräldrarna i Elimä.

Nu är det hennes morbröder som sköter gården.

– Där väcktes hos mig en djup respekt för maten och primärproduktionen. Jag förstår hur mycket som krävs innan maten ligger på tallriken. De här värderingarna skulle jag vilja överföra till mina barn.

DAGENS VUXNA vet í allmänhet varifrån maten kommer. Många barn och unga har däremot ingen naturlig kontakt med jordbruket. En köpman hade berättat för Innanen att en besökande barngrupp hade kommenterat lådorna med mjölkkartonger i butikens bakrum med orden ”Det är här mjölken görs”.

– Jag har hört av dagislärare att man inte längre kan förvänta sig att det lagas mat hemma. Det finns barn som aldrig har sett en vuxen äta en måltid hemma eller använda annat än färdigmat.

När kontakten bryts struntar man i varifrån maten kommer. För vår generation är det inhemska ursprunget viktigt, men inte för ungdomarna. Det har gjorts undersökningar som visar att bara priset och smaken avgör. Billig mat kommer vanligtvis utomlands ifrån, och barnen av i dag avgör den finländska matproduktionens framtid när de själva får välja.

– Det gäller att sluta stirra bara på priset för att i stället börja uppskatta kvalitet och hållbar utveckling. Uppskattningen skulle också märkas i priset.

ENBART FESTTAL ökar inte uppskattnin-

gen för något. Programmet som pågår under hela regeringsperioden är högst konkret och innehåller flera mindre pro-

jekt. Också näringarna inom kedjan deltar: producenterna, industrin, handeln och konsumenterna. Målgrupperna är barnen, ungdomarna, de unga familjerna och beslutsfattarna.

Skolmatsvalet var det första konkreta projektet. Där utmanades kommunalvalskandidater och kommunala beslutsfattare före valet att på webbsidan www.kouluruokavaalit.fi/ruoka.fi/www/se/ lova att de som beslutsfattare satsar på skolmaten.

– Eftersom de på riktigt avgör hurdan skolbespisningen och kommunens övriga matservice ska vara.

På många orter är råvarukostnaderna för en skolmåltid 60-80 cent och den totala kostnaden litet över två euro. På grund av kostnadsstegringen skulle det behövas en förhöjning på omkring 10-15 cent för att nivån ska bli densamma som tidigare.

– Målet är att barnen ska äta smaklig mat som är i balans näringsmässigt sett. Barnens måltider får inte vara ett sparobjekt.

På sistone har det talats mycket om social gemenskap. En gemensam måltid är ofta den enda förenande faktorn i familjerna och detsamma gäller skolvärlden. Matvanor man lär sig som barn inverkar på hälsan i vuxen ålder och har direkt inverkan också på kommunens ekonomi. Exempelvis hål i tänderna och livsstilssjukdomar som orsakas av fetma kostar skattebetalarna reda pengar.

– Det är synd om man som liten lär sig att ”beta”: man plockar åt sig de bästa bitarna dagen lång men äter inte en enda ordentlig måltid.

I DEN KOMMUNALA matservicen skul-

le mera lokala råvaror kunna användas.

Kommunernas och statens offentliga måltidstjänster köper varor för ca 300 miljoner euro per år. Om en stor del kunde skaffas på nära håll skulle betydelsen för miljön, ekonomin och sysselsättningen vara stor. Mera pengar skulle stanna i den egna kommunen med underentreprenader och arbetstillfällen som följd.

– När det politiska beslutet har fattats finns det nog möjligheter att använda närmat utan att det strider mot t.ex. konkurrenslagstiftningen.

Frågan är av betydelse också för försörjningsberedskapen. Lokala produktionskedjor som upphört återupplivar man inte i en handvändning i undantagsförhållanden – ett ord som inte nödvändigtvis betyder krigstillstånd. Gränserna kan stängas också av andra orsaker, t.ex. på grund av

en matskandal eller en epidemi.

En av de medverkande organisationerna är EkoCentra, som i några års tid har gett yrkesköken råd om upphandling av mat. Nu finns det redan ett 20-tal regionala mentorringar runtom i Finland. I respektive område samlar man producenter, dem som arbetar inom den offentliga matservicen, restauranger, stora industriföretag och SME-industrin för att grunna på vad som är det allra viktigaste i den egna regionen.

– Någonstans kan det vara t.ex. potatisen, någon annanstans insjöfisken eller mjölken. Man funderar på möjligheterna och löser de praktiska problemen.

Tack vare faddergårdsverksamheten stiftar barn och ungdomar bekantskap med vardagen på en bondgård. Andra projekt är bl.a. kampanjen Till bords och ett informationspaket för skolbarnen, NärMat-stafetter, mera ekoprodukter i yrkesköken och bättre kopplingar mellan turism och mat. Talesmännen för programmet är fader Mitro som är pastor i Helsingfors ortodoxa församling, Tapio Korjus som är direktör för träningscentret vid Kuortaneen urheiluopisto, författaren Kaari Utrio, rapartisten Elastinen och matkulturombudsmannen Jaakko Nutila.

Som verktyg för kvalitetsutveckling planeras ett inhemskt kvalitetsmärke.

Det gäller att få fler produkter namnskyddade inom EU, exempelvis rönttönen-piroger från Kajanaland. Lokala kockar vid de finska beskickningarna utomlands utbildas i finländska mattraditioner. Också Jorma Ollilas arbetsgrupp som ska slipa brandet Finland kommer att kontaktas, eftersom matkulturen är en del av varje lands identitet.

Andra sätt att höja barnens matmedvetenhet är bl.a. klubbar i skolorna som behandlar matkunnande eller smakskolor i för- och grundskoleundervisningen.

– Till all lycka har vi skolbespisningen och undervisningen i huslig ekonomi, de är toppen! Ändå kan de vidareutvecklas.

Det gemensamma målet för projekten är att alla i matproduktionskedjan ska bli stoltare över sitt eget arbete.

– Varenda länk i kedjan behövs, annars finns det inget finländsk mat. •

BILLIG MAT KOMMER VANLIGTVIS UTOMLANDS IFRÅN. 5/2008 • ÅKER BIRKA • 35

GODA ERFARENHETER AV VILDE KORN

RIKT AVKASTANDE OCH STRÅSTARKT 36 • ÅKER BIRKA • 5/2008

DEN GÅNGNA SOMMARENS OSTADIGA VÄDER INNEBAR EN STOR UTMANING FÖR SPANNMÅLSODLINGEN. RÄTT SORTVAL OCH OMSORGSFULLT VÄXTSKYDD GARANTERADE ÄNDÅ ATT MÅNGA JORDBRUKARE FICK EN GOD SKÖRD. VILDE ÄR EN NY FODERKORNSSORT SOM OCKSÅ INDUSTRIN ÄR MYCKET INTRESSERAD AV. VI TOG REDA PÅ HUR ODLINGEN AV VILDE LYCKADES PÅ TVÅ GÅRDAR, DEN ENA I NIVALA I ÖSTERBOTTEN OCH DEN ANDRA I VIEREMÄ I SAVOLAX. TEXT KATI TUOKKO, FOTO ANTTI VETTENRANTA OCH KATI TUOKKO

5/2008 • ÅKER BIRKA • 37

Tuomo Pulkka är tillfreds med sitt första experiment med Vilde.

ivalabon Jarmo Vuolteenaho odlar en drygt 60 hektars gård. I år var kornarealen 50 hektar och vetearealen 11 hektar. På kornsidan har Vuolteenaho specialiserat sig på flerradiga foderkornssorter. I år odlade han Vilde, Edel och Tiril.

Erfarenhet av Vilde fick Vuolteenaho redan i fjol när han odlade sorten på 10 hektar. I år fördubblade han odlingsarealen för Vilde. Vuolteenahos åkrar är mineral- eller mulljordar och fjolåret gav vid handen att Vilde klarar sig bättre på mulljordar.

– Skillnaden i skörd mellan mull- och mineraljordarna var avsevärd, som mest tusentals kilo. Mineraljordarna torkade upp för mycket sommaren 2007, berättar Vuolteenaho.

I år sådde Vuolteenaho all Vilde på mulljordar och han var nöjd med skörden, även om sommaren var problematisk med tanke på växtskyddet. Vädret var inte gynnsamt när det var dags att spruta, men Vuolteenaho klarade av att spruta mot ogräs och sjukdomar och ge tillväxtregulator samt en andra dos sjukdomspreparat. Till gödslingen använde han ca 270 kg/ha av Åker Y 5 plus flytgödsel från ett närbeläget svinhus, något som ställer krav på stråstyrkan.

N

AXETS UTSEENDE BEDRAR Vuolteenaho var litet överraskad av hur stora kärnor Vilde gav.

– När kärnorna är inne i axet kan Vildes utseende bedra, för axet har en litet annan uppbyggnad än hos andra kornsorter.

Kärnorna är ändå stora och tunga men trots det håller sig strået upprätt, säger Vuolteenaho.

I år var skördenivån för Vilde 6 000 kg och litet till på Vuolteenahos bästa skiften. En del skiften led mer av regnen, och där blev skördenivån litet lägre.

Jarmo Vuolteenaho är nöjd med höstens skörd av Vilde.

Kärnorna är stora och tunga.

Vuolteenaho ger också akt på hektolitervikterna och mäter dem av pur intresse. I år var hektolitervikterna för Vilde 65-68, och det är Vuolteenaho nöjd med.

Såtätheten för korn är omkring 210 kg/ha.

– Det är precis lagom på organogena jordar. Tillräckligt tätt blir det garanterat, fastän bestockning kan förekomma. Inför det här året minskade jag därför utsädesmängden en aning.

ANDRA KORNSORTER I år testade Vuolteenaho också en annan av K-lantbruks nya kornsorter. Han sådde Tiril på 11 hektar. Experimentet visade sig vara lovande, eftersom skörden på de bästa skiftena var hela 6 500 kg/ha. Hektolitervikten var överallt närmare 70.

– Tiril är ganska lättodlad, den kräver inte så mycket och trivs också på surare jordar. Den mognar dessutom snabbt. Tiril lägger sig i alla fall lättare än till exempel Vilde.

Edel har Vuolteenaho odlat i flera år, och han tycker att sorten är högavkastande och stråstark. Edel är en relativt sen sort men odlingssäker.

– Jag prövar gärna på nya sorter men Edel är så pass säker att odla att jag nog inte lämnar bort den i första taget. Tiril tänker jag ändå odla litet mer av nästa år.

SUMMAN AV MÅNGA FAKTORER Nyckeln till framgångsrik odling är enligt Vuolteenaho att åkrarna är i gott skick och att åtgärderna sätts in vid rätt tid. Regelbunden kalkning borgar för att pH är 5-6. Tack vare täckdikningen är vattenhushållningen på åkrarna i skick.

– Goda skördar är summan av många faktorer och förutom att åkern behöver vara i skick måste man förstå sig på att välja rätt

38 • ÅKER BIRKA • 5/2008

sort för rätt åker. Bra utsäde är A och O, och växtskyddet säkerställer skördemängden och kvaliteten.

Samtidigt betonar han också odlingsteknikens betydelse för skördebildningen. ”I rätt tid på rätt plats” gäller också spannmålsodlingen. Att dundra fram med alltför tunga maskiner ökar åtminstone inte skörden.

– Man ska känna sina jordar och lära sig veta vad man kan göra i olika situationer, sammanfattar Vuolteenaho.

BRA I KROSSAD SPANNMÅL Det odlas spannmål på omkring 30 hektar av Tuomo Pulkkas åkrar i Vieremä. På resten av arealen odlas vall, eftersom gården har 60 mjölkande kor och lika mycket ungboskap. Största delen av spannmålen krossas och tanken är att man på gården i framtiden ska gå över till spannmål som konserveras färsk. I år odlade Pulkka ren Vilde på omkring 8 hektar.

Pulkka sådde sin Vilde i början av juni, den torkade skörden var ca 5 500 kg/ha och hektolitervikten var 66. Jordarten var mullrik mellanlera, förutom en liten areal med sandmorän där Vilde ställvis lade sig.

– Trots fläckarna med liggsäd förblev Vilde av god kvalitet hela tiden, konstaterar Pulkka.

Natten före midsommarafton sprutade Pulkka Juventus och Comet mot sjukdomar. Mot liggsäd gav han Terpal i en omgång. Efteråt medger han att liggsädsbekämpningen på skiftena med sandmorän skulle ha krävt en andra behandling. När man använder kreatursgödsel är stråstyvheten viktig också enligt Pulkka. Förutom kreatursgödsel använde han delvis också salpeter eller Vall Y 1 till kvävegödslingen.

ODLINGSSÄKERHET OCH PRODUKTIONSVERKAN Trots att Pulkkas erfarenhet av Vilde omspänner ett enda år tror han att Vilde kommer att odlas länge på gården. Han berömmer särskilt sortens odlingssäkerhet.

– Sorten är ganska säker att odla och man skulle kunna satsa ännu mer på den. Kärnorna är stora och tunga, då blir också den krossade spannmålen bättre. God spannmålskvalitet märks också i kornas produktion. Inte mjölkar korna om fodret är dåligt. Och visst försöker man åstadkomma högklassig spannmål när man nu en gång odlar. År 2007 prövade Pulkka på Gaute korn och erfarenheterna av det var goda. Hektolitervikten var 68 och skördenivån aningen bättre än för Vilde. Stråstyrkan var ändå inte lika bra som Vildes.

– Båda hade sina goda sidor och sjukdomar förekom inte.

Gaude hade ännu större kärnor än Vilde, så torkningen kräver längre tid.

Vid sortvalet ger Pulkka noga akt på olika sortjämförelser och litar också på yrkesskickligheten hos den lokala K-lantbruksaffärens personal.

Också Pulkka tycker att åkerns skick är mycket viktigt. Han använder köpt utsäde som är betat, då blir sjukdomsproblemen på odlingarna klart färre. •

MÅSTE MAN FÖRSTÅ SIG PÅ ATT VÄLJA RÄTT SORT FÖR RÄTT ÅKER. www.k-maatalous.fi

”DET KORNET” VILDE VILDE ÄR Graminors nya flerradiga korn-

sort som får industrin att fråga ”Är det DET kornet?”. Vilde är samtidigt ett resultat av sortförsöksverksamheten på K-lantbruks försöksgård. Ett mångårigt försöksprogram i Finland har hjälpt till att hitta just den här sorten för odling hos oss.

Vilde togs upp på sortlistan i Finland 2005 och säljs tills vidare bara i Finland.

De officiella försöksresultaten är från 2003–2007.

Korsningsföräldrarna är de norska sorterna Arve och Lise, den svenska sorten Bamse och den franska sorten Clermont.

Därför skiljer sig Vilde i många avseenden från det brukliga – den är de många superlativernas flerradskorn.

Enligt de officiella försöksresultaten är Vilde den rikast avkastande flerradssorten och den kornsort som har det allra styvaste strået. Vilde är tidig, ungefär som Jyvä. Vilde är rätt sort för bördiga jordar i odlingszonerna 1–4 också när stallgödsel används. Enligt försöksresultaten har Vilde varit jämnstark också på andra jordarter. Känslig för surhet är den inte.

Vildes sjukdomsresistens ligger nära tvåradskornens. Resistensen mot sköldfläcksjuka är på toppnivå, resistensen mot mjöldagg är mycket god och resistensen mot kornets bladfläcksjuka är god.

Kärnorna är stora och stärkelsehalten god. Vilde kan odlas på kontrakt för Altia. Hektolitervikten och proteinhalten är

genomsnittliga.

Det är värt att satsa på odlingen, eftersom Vildes skördepotential är stor och intensiv odlingsteknik kan tillämpas. Betning, sjukdomsbekämpning och behandling med tillväxtregulator ökar skörden och förbättrar kvaliteten. Spårämnesgödsel kan behövas för ett bra växtbestånd och sprutas tillsammans med sjukdomspreparatet.

Alla behandlingar kan upprepas i enlighet med skördeförväntningarna. Kvävegödslingen kan dimensioneras enligt nivån för de rikast avkastande och stråstyvaste sorterna. •

ILKKA KORVENOJA i Orimattila odlar Xanadu för första året.

XANADU ETT NYTT HÖGAVKASTANDE MALTKORN UTSÄDE AV DEN NYA TYSKA MALTKORNSSORTEN XANADU FINNS NU TILL SALU INFÖR NÄSTA SKÖRDESÄSONG. PROVPARTIER MÄLTAS I ÅR FÖR ANDRA GÅNGEN, OCH DET FINNS FÖRHOPPNINGAR OM ATT SORTEN SNART SKA FÅ OFFICIELL MALTKORNSSTATUS OCKSÅ I FINLAND. TEXT OCH FOTO SILJA VUORI

42 • ÅKER BIRKA • 5/2008

Trots den utmanande försommaren är erfarenheterna goda, eftersom medelskörden på knappa 60 hektar blev 5 800 kg.

– I början led Xanadu som hade såtts i plöjda åkrar av torka och såg dålig ut. Våren och försommaren var här sällsynt torr och ovanpå det kom det rikligt med regn, berättar Korvenoja.

I år inföll Xanadus bestockning senare än de andra kornsorternas. Tillväxtregulator sprutades inte, eftersom växtbeståndet såg ut att vara svagare än de andra. Sjukdomar bekämpades med en blandning av Comet och Proline. Kvävegivan var 90 kg, fosfor och kalium gavs enligt behov.

– Med den här tätheten behöver allt korn ändå tillväxtregulator för att inte lägga sig. Jag sår alltid 700 kärnor per kvadratmeter, det är bra mycket mer än vad som rekommenderas.

Besprutning skulle ha behövts även om inte hela växtbeståndet lade sig.

Förfrukterna på hela Xanaduarealen var hövall eller kummin.

Växtrotationen är effektiv, eftersom det oavbrutet odlas kummin eller vall på nästan hälften av de omkring 200 hektaren. Också pH-talen ligger mellan 6,5 och 7,5 på alla skiften.

Förutom Xanadu odlar Korvenoja utsäde av Zebra vårvete, kummin och timotej. Polartop korn försöker han odla till malt.

Korvenoja tycker att Xanadus skördepotential är större än exempelvis Scarletts, som gav en hektarskörd på omkring 5 000 kg.

– Jag odlar gärna Xanadu också i fortsättningen, om den blir en maltsort. Det är Viking Malt som avgör den saken. Om företaget tycker att Xanadu har goda mältningsegenskaper och köper av den så börjar den odlas i större utsträckning, säger Korvenoja.

BASÅTGÄRDER, ODLINGSPROGRAM

ALTERNATIV 1

ALTERNATIV 2

ALTERNATIV 3

Utsädesbetning

Betat certifierat utsäde

Robust 3-4 l /ton utsäde

Baytan Universal 3(-4) l /ton utsäde

Ogräsbekämpning, tillv.stadierna 22-29 (Bestockn. början - stråskj. början)

Sekator 0,075-0,1 l/ha + fästmedel 0,1 l

Express Twin 1,5 tab/ha +fästmedel 0,1 l

Cantor 0,4-0,6 l/ha

Växtregulator, tillv.stadierna 32-47 (2-nodsstadiet- före axgång)

Terpal 0,5-1,5 l/ha

Terpal 0,5-1,5 l/ha

Cerone 0,3-0,7 l/ha

Sjukdomsbek., tillv.stadierna 32-47 (2-nodsstadiet- flaggbladsstadiet)

Comet Plus 0,75-1,0 l/ha + Sportak 0,5 l/ha

Comet 0,25-0,5 l/ha + Juventus 0,25-0,5 l/ha

Proline 0,4-0,8 l/ha

Asko Mölsä från Maatalouspirkka i Orimattila studerar tillsammans med Ilkka Korvenoja ett skifte med Xanadu som gav nästan 5 800 kg i medelskörd.

ANALYSRESULTAT FÖR FÖRHANDSPROVER XANADU, KORVENOJA

Prov Fukt-% Protein Spr. kärnor Grobarhet Sorter. I+II

I/160 ton 12,0 % 10,0 1 96 92,6

II/190 ton 12,6 % 10,6 0 99 92,6

KÄRNSTORLEKEN ÄR DET TREDJE VIKTIGA KRITERIET FÖR MALTKORN.

TIDIGHETEN ÄR en fördel, säger forskningsdirektör Tapio Lahti

på K-lantbruks försöksgård. Han har goda erfarenheter av Xanadu. I odlingsförsöken i Hauho och annanstans i Finland har den visat sig vara en sort som passar oss bra. Den tål torka och surhet och hör till de tidigaste av dagens maltkornssorter.

– I de officiella försöken har Xanadus växttid varit 94 dagar.

För gulmognad har den krävt värmesumman 928 grader. Jämför man med Scarlett är Xanadu ändå ett par dagar senare, berättar Lahti.

Xanadu har förädlats fram av det tyska företaget Nordsaat.

Sorten är en korsning mellan Scarlett och Viskosa. I skörd har den gett 4 % mer än Scarlett och 5 % mer än Barke.

– Kärnorna är stora och hektolitervikten hög, som hos Barke.

Xanadus proteinhalt är i klass med Scarletts. Den tål bladfläcksjukdomar väl och håller sig upprätt tack vare sitt styva strå. Förutsättningar för en högklassig maltkornsskörd finns alltså.

Xanadu odlas redan i stor skala i odlingsområdena för maltkorn, särskilt i de östra delarna av Europa. De stora mälterierna och bryggerierna har godkänt den som maltsort.

ANSKAFFNINGSCHEF Minna Oravuo på Viking Malt berättar att Xanadu har mältats på försök i fjol. Erfarenheterna var goda.

I år fortsätter man att testa sorten. Odlingskontrakten var ett tiotal stycken, och förhandsproverna av dem har inte analyserats ännu när detta skrivs.

I Finland är proteinhalten den mest kritiska kvalitetsfaktorn för maltkorn. På önskelistan har länge stått en sort som inte bildar alltför mycket protein i Finlands förhållanden. Det är öns-

HÖGKLASSIGT MALTKORN MED ODLINGSPROGRAMMETS HJÄLP Maltkorn kräver en god markstruktur och ett skifte där grödan mognar jämnt. De bästa jordarterna är mineraljordar med pH över 6,5.

SÅDD OCH GÖDSLING: Såmängden påverkas av utsädesstorleken, grobarheten och den målsatta broddtätheten.

Den målsatta tätheten är 550-600 st./kvadratmeter. Det lönar sig alltid att beta utsädet. Kvävegödslingen av maltkorn är måttlig, undvik givor på mer än 80 kg N/ha. Fosforgödslingen bör baseras på markkarteringsresultaten.

De viktigaste spårämnena är koppar, magnesium, mangan och bor.

VÄXTSKYDD: Det är värt att ägna uppmärksamhet åt att bekämpa växtsjukdomar, särskilt när sjukdomskänsliga maltkornssorter odlas. I odlingsprogrammet anges tre växtskyddsalternativ. Utöver basåtgärderna vidtas åtgärder som baserar sig på observationer, t.ex. bekämpning av fleråriga ogräs. Läs mer på odlingsprogramsidorna på webben, adress www.k-maatalous.fi JORDART, PH OCH KALKNING:

kvärt att de nya sorternas proteinhalt är under 11 %.

– I år har skörden varit utmärkt på det viset. Låga proteinhalter är exceptionella i Finland. Det vanliga är att proteinhalten i förhandsproverna varit 11-12 % också för maltsorter, men i år är nivån 10-11 % och i en del prover t.o.m. under 10 %, berättar Oravuo.

Svag grobarhet ser i år ut att bli den vanligaste anledningen till att underkänna maltkorn. Grobarhetskravet är 95 %. Medelvärdet för alla prover är 95-97 %, och det betyder att många partier underkänns.

– I någon mån har det också funnits mögel och röda kärnor i proverna. De röda kärnorna är klart fler än vanligt och de analyseras i alla prov.

Kärnstorleken är det tredje viktiga kriteriet för maltkorn. Sammanlagt 85 % av kärnorna borde vara över 2,5 mm. På den här punkten är det inga problem med årets skörd.•

JAG ODLAR GÄRNA XANADU OCKSÅ I FORTSÄTTNINGEN, OM DEN BLIR EN MALTSORT.

5/2008 • ÅKER BIRKA • 43

RYBSEN TILLÅTER INGA MISSTAG MEDELSKÖRDEN AV RYBS HAR VARIT 1 300 KG I FINLAND DE SENASTE ÅREN. TRENDEN ÄR VIKANDE. ÄNDÅ FINNS DET JORDBRUKARE SOM TAR GODA SKÖRDAR OCH HAR STIUGANDE MEDELSKÖRDAR. BERNT LINDHOLM I TENALA HAR LÄNGE ODLAT RYBS. FJOLÅRETS MEDELSKÖRD VAR 2 300 KG OCH MEDELSKÖRDEN FÖR I ÅR UPPSKATTAS TILL 2 500 KG. HUR BÄR HAN SIG ÅT? LINDHOLMS NAMN dök upp när den här

artikeln planerades och det letades efter intervjuobjekt som tagit goda rybsskördar i flera år. Anspråkslös som Lindholm är blir han milt konfunderad över att Åker Birka vill intervjua honom. Att odlingsområdet är gynnsamt och han haft tur med vädret är ändå inte nog för att förklara de jämngoda resultaten. Vad ligger bakom de goda skördarna?

Lindholm har inga trick att avslöja.

Hemligheten är enkel: De åtgärder som behövs för att säkra rybsodlingen vidtas, inget lämnas på hälft. Rybsen passar inte hafsiga jordbrukare.

I Tenala, söder om Salo, odlar Lindholm

EFTER SÅDDEN FÅR MAN INTE SLAPPNA AV.

70 hektar åker där rybs länge har ingått i växtföljden.

– Rybsarealen har varit ett tiotal hektar, så mycket att det blir åtminstone ett lastbilslass.

Förutom rybs odlar Lindholm maltkorn och vårvete.

– Höstsäd har jag inte eftersom tiden inte räcker till att mitt i tröskningen bereda marken och så höstsäd.

Inte heller vill han öka rybsarealen särskilt mycket. På ett och samma skifte sår han rybs allra högst vart femte år.

SÅBÄDDSBEREDNINGEN sköter Lindholm

på traditionellt sätt och med omsorg. På

hösten plöjs jordarna. På våren harvas rybsåkern ett varv med S-pinnharv till ett djup av 2–3 centimeter.

Efter första harvningen följer ogräsbesprutning sent på kvällen eller tidigt på morgonen. För det behövs en medhjälpare. Inmyllningsharvningen ska följa strax på besprutningen.

När Lindholm väljer såningstidpunkt ger han akt på väderprognoserna. Strax före regn beger han sig inte ut på åkern.

Efter sådden borde det hålla upp ett par dagar. Lindholm sår med sedvanlig bakhjulsmaskin. Frömängden är 7–8 kg/hektar. Åkrarna är dels gyttjelera, dels en moig mulljord. pH-talen ligger kring 6,7 och fosfornivån är god. Lindholm har gödslat rybsen med NK-gödsel och kvävegivan har varit 100 kg/ha. I de här förhållandena ger rybsen goda skördar också utan fosfor. Det är till fördel när fosforpriset har stigit kraftigt.

Vid gödslingen måste man enligt Lindholm också se till att tillgången på svavel är tillräcklig.

EFTER SÅDDEN får man inte slappna av, säger Lindholm. Jordlopporna kan slå till tidigt mot groddar som vill upp i luften.

Betningen borde skydda i ett par veckor men så är det inte alla gånger.

– Och det räcker inte att man kastar en snabb blick på fälten. Man måste vandra över hela området, kors och tvärs dessutom.

Rapsbaggarna är ett hot längre fram och man måste vara beredd på att spruta varje år. Bomullsmögel har Lindholm däremot inte behövt bekämpa. Rybssorten är nu Petita och den är bra på så sätt att den inte ”lägger sig ända ner”.

Just nu bekymrar sig Lindholm för hur ogräsen ska bekämpas när Treflan inte längre får säljas och användas. Dit är det inte långt. I vår gäller det att hitta något som ersätter Treflan.•

Bernt Lindholm i Tenala har tagit goda rybsskördar i flera år. Några trick kör han inte med. Hemligheten ligger i att han inte försöker ta några genvägar. Bearbetningen och sådden företas omsorgsfullt och Lindholm ger akt på växtbeståndet från första början.

44 • ÅKER BIRKA • 5/2008

EN VÅRRYBSSORT FÖR OLJEPRODUCENTER SW PETITA ÄR EN RIKT AVKASTANDE VÅRRYBSSORT FRÅN SVALÖF WEIBULL. DEN TOGS UPP PÅ SORTLISTAN 2005 OCH HAR SNABBT BLIVIT POPULÄR. TEXT SIRI TAALAS, K-LANTBRUKS FÖRSÖKSGÅRD

PETITA ÄR en av de främsta vårrybssor-

terna vad avkastningsförmågan beträffar.

Den lämpar sig för odling i zonerna I-III. De bästa skördarna har visserligen nåtts i odlingszonerna I-II. Petita har en mycket hög oljehalt. I de officiella sortförsöken (2000–2007) har sortens oljehalt varit 46,9 %, den högsta som uppmätts i sortförsöken. Den stora skörden kombinerad med den höga oljehalten garanterar en stor oljeskörd och den vägen ett bättre resultat.

Petita har stora frön och skidor. Fröna är delvis gula. I de officiella sortförsöken har Petita varit ett par dagar senare än Valo, växttiden har varit ca 103 dagar. Proteinhalten är ganska låg.

JÄMN OCH SNABB uppkomst är grunden för en god rybsskörd, oavsett sort. Det är inte värt att så rybs i kall eller torr jord.

Att bevara markfukten genom utjämningsharvning ända till sådden är ett absolut krav på jordar som har lätt för att torka. Jordarten avgör behovet av kvävegödsling. Eftersom Petita har kraftig stjälk passar den också på frodiga åkrar, men då ska man ge mindre kväve.

Näst efter SW Rebus är Petita den sort på sortlistan som har den kraftigaste stjälken, och Petitas stjälk är kortast. Tack vare stjälkstyrkan håller sig Petita upprätt

längre, så att bomullsmögel och andra svampsjukdomar som angriper stjälkarna och bladen hålls i styr bättre. Under regniga somrar drar också Petita nytta av att bomullsmögel bekämpas.

Allmänna bekämpningströsklar för bomullsmögel: På rybsskiftet eller på 300 meters avstånd har det förekommit rikligt med bomullsmögel (över 30 % av plantorna angripna) under ett av de tre föregående åren. Under de tre veckorna före blomning har det regnat mer än 30 mm. Växtbeståndet är tätt eller liggsädsrisken stor på grund av riklig kvävegödsling.

Om någon av de alternativa situationerna här ovan inträffar lönar det sig att bekämpa bomullsmögel på skiftet. För det passar bl.a. 1,5 l Sportak/ha och (0,5-)1,0 l Juventus/ha som sprutas vid full blomning när de första kronbladen börjar falla.

VÄXTSKYDDET är viktigt för att Petitas

stora skördepotential och oljehalt ska tas till vara. I vår kommer det inte längre att vara möjligt att använda Super Treflan mot ogräs. I stället kan man använda Devrinol, Butisan S och Butisan Top. Devrinol (1,5–2 l/ha) sprutas före sådden och myllas in. Butisan-preparaten behöver inte myllas in, så man sparar in en körning. Bekämpningsmedlet sprutas ef-

ter sådden. Bruksmängderna är följande: Butisan S 2-3 l/ha och Butisan Top 1,5-2 l/ ha. Fördelen med Butisan S är den bättre effekten mot svinmålla.

Jordloppor måste man börja hålla utkik efter senast när plantsättningen börjar. Rapsbaggar bör man börja spana efter medan blomknopparna ännu är dolda inne i bladrosetten. En effektiv lösning för skadedjursbekämpning är t.ex. Kestac.

SW REBUS är en annan vårrybssort från Klantbruk. Rebus hör inte till de rikast avkastande på sortlistan men är resistent mot klumprotsjuka. Om jorden är lindrigt infekterad av klumprotsjuka kan man ändå odla Rebus på skiftet.

Trots det är det inte skäl att odla rybs eller andra korsblommiga växter på skiftet mer än vart femte år. I annat fall kan det uppkomma sådana stammar av klumprotsjuka som kan infektera också en härdig sort. Av vårrybssorterna på sortlistan är Rebus den som har den största stjälkstyrkan. Tack vare det passar den till och med på mulljordar.

HÄR INVID ses en allmän jämförelse av

täckningsbidraget för rybs och spannmål.

Den är hämtad ur en handbok för oljeväxtodlare som finns på webbadressen www. agronet.fi.•

5/2008 • ÅKER BIRKA • 45

PRODUKTERNA TILL NETTOPRIS VID D

EFFEKT vid bearbetningen!

11.700-,

12.540-,

+lev.kostn.

+lev.kostn.

Potila Classic 500 med efterharv eller ribbvält

Hardi 363 MA Classic 1200

• arbetsbredd 5,0 m • vikt med efterharv 1.780 kg • ramlängd 268 cm

• hydraulisk 15 m ramp • integrerad snabbkoppling till traktorn • ställbar besprutningsvinkel

Alternativt med 10x45 S spetsar

12.270,+lev.kostn.

3.680-,

+lev.kostn.

Maschio U205 Rotorfräs med medar och 1 hastighet

• transmission med kugghjul

14.500-,

10.990-,

+lev.kostn.

Lemken EurOpal 6 vändplog • med mekanisk utlösning • knivar och skivrist i sista skäret • 4-skärig vändplog • kroppsavstånd 90 cm, åshöjd 80 cm • tre olika skärmodeller, stål-, plast- och lamellskär

+lev.kostn.

Multiva DiscMaster 300 tallriksredskap med stålringvält • öppen och stockningsfri konstruktion • effektiv inmyllning redan på några cm:s arbetsdjup • lätt borttagbar avskrapare för vält

Maschio U205 Rotorfräs med medar och 4 hastigheter

3.980-, +lev.kostn.

Med stålringeller Duo ribbvält

12.830-, +lev.kostn.

Lemken Smaragd 9 U / 300 • arbetsbredd 300 cm • med mekanisk spiralfjäderutlösning • effektiv efterharv

Med stålringvält

9.980,+lev.kostn.

Med Duo ribbvält

7.590-, +lev.kostn.

Multiva Optima S500 S-pinnharv med efterharv

Claas Liner 470 S BOGGIESTRÄNGLÄGGARE

• effektiv harv för varierande jordarter • Multiva pinne som håller arbetsdjupet bra • 7 pinnaxlar, öppen och stockningsfri konstruktion • vikt med efterharv 2.200 kg

• behändig strängläggare med 1 rotor för hopslagning av strängar • Claas Contour rotor, rena strängar • rotorcentrum med permanent fettsmörjning - jämn gång, litet slitage

9.200,+lev.kostn.

Priserna är nettopriser vid direkt handel, med grundutrustning (mvs 22%). I priserna ingår inte leveranskostnader.

Priserna gäller så länge reserverat varuparti räcker till, dock senast till 31.12.2008. Maskinerna på bilderna kan vara specialutrustade.

www.k-maatalous.fi www.koneforum.com

DIREKT HANDEL. GÖR ETT BESLUT NU!

2.950-, +lev.kostn.

Vama 300 / JH2 schaktblad

5.490-,

8.270-,

+lev.kostn.

+lev.kostn.

• hydr. vändning av ram och blad • böjt bett i rätt läge - roterar snön på vintern och skär in i jorden på sommaren

Hakki Pilke 2X S+

He-Va Vip-Roller 6,3 • med Cambridge eller CrossKill -ringar • snabb och lätt öppning och hopfällning • exakt följsamhet på åkern

• hydraulisk rullmatning - hela trädet lätt till klabbar • kapning med 13” svärd - lätt att skärpa, billig att förnya • mycket snabb - klabbklyvning med två cylindrar och flyttning till lager med 4 m:s transportör

890-, +lev.kostn.

Vama 210 / K schaktblad • arbetsbredd 2.100 mm • mekanisk vändning av ram och blad • ”gårdskarlsmodell” för lättare traktorer

Tuhti 5", 7 m lång, dragande skruvtransportör • 3,0 KW • Utan motor

Passar också för pellets!

930-, +lev.kostn.

660-, +lev.kostn.

9.950-, +lev.kostn.

Tuhti WS 80 400-15,5/14 med spannmålsbalkar

5.890-,

Elho SideChopper VM 200 • för kontinuerligt hård körning • räckvidd 4,2 m från traktorns mittlinje • vägrenar, dikeskanter och trädor i skick

+lev.kostn.

Med laserbillar

19.950-, +lev.kostn.

22.990-,

19.990-,

+lev.kostn.

+lev.kostn.

Elho HNM 320P HydroBalance

Tume HKL 3000 JC Laser

Weidemann 1140 CX 30

• bogserad • slåtter på en sida, arbetsbredd 3,2 m • snabbt torkande, luftig sträng • HydroBalance avfjädring, hög arbetseffekt

Säker, pålitlig Tume vältkombiteknik!

• effektiv och smäcker tysk minilastare med dieselmotor • elstyrd riktningsomkastare, armmanövrering med joystick • nedfällbar störtram och motorvärmare som standard

SNABBT BESLUT GER FÖRMÅN!

(Arb.redskap inte inklud.)

K-lantbruket belönar snabba förhandsköpare vid arbetsmaskinhandel! Då maskinens köpesumma är minst

16.000,- (inkl. mvs) och du besluter om handel senast 21.11.2008 Den snabba beslutsfattarens förmån gäller inte handel med Grimme, Quicke och hallar.

FÅR DU

300€ KÖPKORT till K-gruppens affärer.

JORDANALYS GÖDER SKÖRDEN OCH BANTAR UTGIFTERNA JORDANALYSEN ÄR EN MÖJLIGHET. TACK VARE DEN INFORMATION SOM DEN GER KAN JORDBRUKAREN RIKTA ODLINGSINSATSERNA OCH SPARA IN PÅ GÖDSLINGSKOSTNADERNA. DET HÄR TAR ANTTI RINKINEN I LIMINGO FASTA PÅ. JORDPROVERNA FRÅN HANS ÅKRAR ANALYSERAS HOS SUOMEN YMPÄRISTÖPALVELU. TEXT OCH FOTO TUOMAS RYTKY

NÄR MARKKARTERING med fem års mellanrum blev ett miljö-

stödsvillkor fick Juha Arola, vd för Suomen Ympäristöpalvelu Oy, ett samtal som var späckat med svordomar. Den uppretade jordbrukarens budskap var att jordanalyser inte är någonting värda.

Arola försökte argumentera att man med hjälp av analyser kan precisera gödslingen och att försäljarna hjälper till med tolkningen. Han fick inte gehör för sina synpunkter.

Den frustrerade jordbrukaren fräste avslutningsvis att redan hans far före honom har konstgödslat på samma sätt och att det alltid har växt.

Arola medger att man alltjämt kan träffa på den inställningen ibland. Attityderna till jordanalyser förändras ändå hela tiden.

Fördelarna anses vara större än besväret och kostnaderna.

EN NY TRÖSKA och dess utrustning för skördekartering fick Ant-

ti Rinkinen att intressera sig för jordanalyser ännu mer än förr.

På de 300 hektaren på hans gård växer det fodersäd och oljeväxter.

– Markkarteringen blir allt viktigare eftersom gödselmedlen står för en stor del av kostnaderna och har stigit brant i pris. Nu måste man utnyttja allt som tillförs åkern. Trenden är den att skiftena inte odlas som skiften, i stället sköts också gödslingen mera lokalt. Och för att man ska kunna gödsla exaktare måste man veta mera än hurdant skiftet som helhet är, säger Rinkinen.

Rinkinen säger rent ut att markkartering som är bunden till 48 • ÅKER BIRKA • 5/2008

geodata är en intressant tanke. Kombinerat med skördekartering och precisionsgödsling kan resultatet vara högre hektarskördar.

Rinkinen framhåller ändå att målet inte är maximal skörd utan en skördenivå som är så bra som möjligt när satsningarna är rationella. Det är mycket mer än bara näringstillståndet som inverkar på hur många ton åkern avkastar, men nu för tiden är det lätt att få information om näringstillståndet och surheten via jordanalyser.

Provtagningen är inte ett hemskt stort besvär, menar Rinkinen. Han antyder ändå att det skulle kunna finnas jobb för en entreprenör som kan registrera geodata – om priset är rätt förstås.

VAD FÅR MAN DÅ för det som en analys kostar? Juha Arola drar fram en exempelkalkyl: – På ett område som är 50 hektar stort tas det 26 prov vart femte år. Om grundundersökning väljs för alla prover och behandlingskostnaderna läggs till så blir priset utan moms 1,07 euro per hektar och år. För det får man några kilo gödselmedel.

– Ett annat exempel: för 10 av de 26 proverna väljs grundundersökningen, för 10 väljs Spannmål 1 och för 6 väljs Spannmål 2.

Priset utan moms är då 1,90 euro per hektar och år, säger Arola.

Grundundersökning av ett prov kostar 11,90 euro inkl. moms.

Då undersöks jordarten, mullhalten, surheten (pH), ledningstalet (Lt) och halterna av fosfor (P), kalcium (Ca), magnesium (Mg) och kalium (K). Spannmål 1 innehåller dessutom analys av hal-

1

1 Här börjar det. Kännedom om näringsbalansen i marken är ett grundläggande krav för goda skördar. Antti Rinkinen är intresserad av att låta en entreprenör sköta provtagningen, särskilt om geodata registreras samtidigt. Då blir precisionsgödsling möjlig.

2 Juha Arola påpekar att proverna analyseras manuellt till stor del och att dyra specialapparater behövs.

3 Kemisten Tomi Nevanperä justerar en apparat som mäter pH och ledningstalet.

TILLBEHÖR OCH PROVER VIA K-LANTBRUK Suomen Ympäristöpalvelu och K-lantbrukskedjan samarbetar för att underlätta jordprovslogistiken. SY levererar jordprovsborrar, provaskar och anvisningar via K-lantbruksaffärerna och landsbygdssekreterarna. Hör dig för hos närmaste K-lantbruk om avgiftsfri avhämtningstjänst för proverna.

Proverna kan givetvis också postas direkt under adress Suomen Ympäristöpalvelu Oy, Sammonkatu 8, 90570 Uleåborg. De nyare provförpackningarna innehåller ett färdigt adresskort för avtalstjänsten. Postningskostnaderna (5,50 + moms) ingår då i fakturan. I annat fall kan proverna skickas som s.k. kundretur.

2

3

FÖR ATT MAN SKA KUNNA GÖDSLA EXAKTARE MÅSTE MAN VETA MERA ÄN HURDANT SKIFTET SOM HELHET ÄR.

terna av koppar (Cu), mangan (Mn) och zink (Zn). Spannmål 2 som passar särskilt oljeväxter innehåller dessutom en analys av borhalten.

Forskningsdirektör Tapio Lahti på K-lantbruks försöksgård anser att det är vettigt att låta analysera också spårämnena regelbundet.

– Då kan man reagera snabbt på begynnande brister. Det är förstås befogat att låta analysera jordprover när som helst under en femårsperiod om t.ex. symtom på spårämnesbrister uppträder i växtligheten.

PRISBILDNINGEN KLARNAR när man känner till hur proven hanteras i laboratoriet. Arbetsmomenten är många.

Att börja med öppnas postpaketet. Kunden registreras i datasystemet och proven numreras. Efter torkningen bestäms jordarten. Sedan mals provet så fint att det passerar ett 2 millimeters såll. pH och ledningstalet undersöks genom så kallad vattenextraktion.

En annan del av provet blandas i surt ammoniumacetat i en timme. Kärlet ska vara i ständig rörelse. Då förflyttas de näringsämnen som är i för växterna användbar form till extraktionslösnngen. Lösningen filtreras i ett provrör där näringsämnena analyseras med hjälp av automatisk apparatur. Efter det återstår det att behandla analysresultaten och skicka dem till kunden.

Allt som allt är inslaget av manuellt arbete stort, och dyra specialapparater är i bruk.

– FÖR JORDBRUKARNA är det viktigt att vår verksamhet är allt-

igenom spårbar. Vi förvarar t.ex. alla prover i en månad efter att analysen blivit färdig. Det är alltså alltid möjligt göra en ny analys, om kunden tycker att något i resultaten är oklart, säger Arola.

Kvaliteten och tillförlitligheten är hela tiden viktig. I alla undersökningsserier ingår det både ett nollprov och kontrollprover där halterna är kända i förväg.

Suomen Ympäristöpalvelu grundades i Uleåborg 1996. I dag har företaget i genomsnitt 11 fast anställda, och dessutom rycker 2–4 personer in vid arbetstoppar. Det är intressant att åtta av MTK:s producentförbund är med bland ägarna. Kungstanken är att företaget är lika nära som närmaste post. Flexibilitet och snabbhet intar likaså en framträdande plats bland honnörsorden.

Företaget analyserar 50 000–55 000 jordprover varje år. Dessutom undersöker laboratoriet stallgödsel- och miljöprover. I vilket skick är åkrarna i Finland?

– Det är sant att pH-talen har varit låga, men situationen förändras hela tiden till det bättre. Så bör det också vara eftersom många näringsämnen löser sig bäst bara när markens pH är rätt.

I och med att producentpriserna stigit har man börjat ägna allt större uppmärksamhet åt markens tillstånd. Ju exaktare näringstillståndet är känt, desto exaktare kan gödslingen planeras. Rätt gödsling gagnar både växterna och naturen.•

5/2008 • ÅKER BIRKA • 49

EN MANEGE I TRÄ PASSAR IN I MILJÖN DETTA, ATT MAN KAN BEKANTA SIG MED TIDIGARE GENOMFÖRDA MOTSVARANDE PROJEKT PÅVERKAR VERKLIGEN MYCKET KÖPBESLUTET, BERÄTTAR MATTI KARHU. TURISTFÖRETAGAREN I TAIPALSAARI BYGGDE EN ELEMENTKONSTRUERAD POMO-RIDMANEGE UNDER SENASTE SOMMAR. TEXT OCH FOTON TUOMO KAUTONEN

MATTI KARHU lämnade sitt förra yrke som grundskolelärare och

1 Näringssammanslutningen Karhus väggelement för den nya manegen fördes upp på tre dagar. Takstolarna lyftes och fästes på plats på 2,5 dagar. Byggnadens stomkonstruktioner är rätt så kraftiga.

2 Maskinförsäljare Risto Häkämies från Lappeenrannan K-maatalous tackar för det goda samarbetet kring anskaffningen och leveransen av Pomo-elementbyggnaden.

3 Intresset för ridning ökar snabbt i sydöstra-Finland.

Islandshästen lämpar sig tack vare sitt lugna temperament synnerligen bra även för nybörjare, säger Maria Karhu-Parkkonen, som ansvarar för utvecklingen av ridverksamheten under ledning av Matti Karhu.

4 Av väggelementen spikades på marken moduler av tre element och av takstolarna moduler av fyra, vilka efter detta lyftes på plats.

50 • ÅKER BIRKA • 5/2008

övergick till företagare i turistbranschen för ca 10 år sedan. Nu har han hand om två företag i turistbranschen. Karhupirtti Oy som redan har en etablerad verksamhet marknadsför semesteroch konferensplatser vid Saimens strand. Näringssammanslutningen Karhu däremot är Sydöstra-Finlands första ridstall för islandshästar.

Sammanslutningen har ett stall som gjorts i ordning av Karhus tidigare utrymmen för köttboskap, och i anslutning till detta har man även byggt omklädnings- och sociala utrymmen till exempel för ridläger. Antalet hästar tänker man öka i snabb takt till 20 islandshästar. Förutom Matti Karhu finns i företaget makan Tuula, som verkar som suggestionsterapeut och dottern Maria Karhu-Parkkonen, som drar den växande ridverksamheten. − Det behövs tidsenliga utrymmen. Tyky-verksamheten är en betydande del av företagets affärsidé, varför man i manegens övre våning gör café och utrymmen för tyky-verksamheten, berättar Matti Karhu.

Framtidsutsikterna för ridföretaget är goda tycker även Maria Karhu-Parkkonen. De unga flickorna är som känt en aktiv ryttaregrupp. Flera intresserade väntas just via tyky-verksamheten,

1

2

4

HELA BYGGNADSPROCESSEN FICK EN SNÄV TIDTABELL.

POMO-BYGGNADER ÖVER ALLT I FINLAND

3

vilket betyder verksamhet som uppehåller arbetsförmågan och som arrangeras av företagen för sin personal. Ridintresset håller även på att öka bland 50-60-åringar.

MAN BEGÄRDE offerter från flera leverantörer och Karhus bekan-

tade sig med bl.a. stålhallar. Dessa togs dock från alternativen , emedan det vinande som vinden förorsakar i plåtkonstruktioner, kunde tänkas störa hästarna.

Man bekantade sig med träkonstruerade Pomo-hallar i St.Michel och Birkala, varefter man beslöt sig snabbt.

Matti Karhu berättar att man gjorde en rätt snäv tidtabell för byggnadsprojektet. På våren fick man beslutet om EU:s projektstöd, som täcker 20 % av budgeten. Utöver byggnadslovet behövde man lov exempelvis av vägmyndigheterna, ty hallen byggdes rätt nära den lokala vägen.

EFTER SPRÄNGNINGSARBETEN och jordförflyttningar blev den

egentliga grunden med grusfyllningar och gjutningar färdiga på två veckor. Plinten, 70 x 22 cm, gjordes av färdig betong och sockeln gjordes av betongblock.

Till Villmanstrands K-lantbruks leverans hörde väggar och tak-

Till Pomo-byggnaderna hör många slags byggnader från små lagerbyggnader till stora industrihallar och maneger. − Åtgången beträffande häststall och maneger har ökat kraftigt under de senaste åren tack vare att intresset för hästar har ökat och K-lantbruken har sålt av oss tillverkade maneger från Helsingorstrakten upp till Över-Torneå, berättar Vieskan Elementti Oy:s verkställande direktör Risto Brax.

En träbyggnad passar enligt honom bra in i den finländska miljön och enligt kundresponser är en träbyggnad även bra vid köld, emedan den inte för kölden vidare på samma sätt som en plåtkonstruktion.

Köparen kan välja mellan fem basfärger eller med vissa begränsningar färgsätta byggnaden enligt eget önskemål.

Fabriksleveransen innehåller grund- och ytbehandling av den yttre ytan.

För monteringen av elementen har företaget 20 egna heltidsanställda montörer och sommartid långvariga samarbetskumpaner.

konstruktioner monterade på plats. Vattentaket och manegens inre konstruktioner lät Karhu byggas av en timmermansgrupp. − Det var bra att fabriken kunde betjäna med en snabb byggnadsrytm, säger Karhu nöjd. Även den grupp yrkesmän som förde upp huset får beröm för sina goda arbetsrutiner.

Väggelementen monterades så, att först kopplades på marken i de stående stolparna på 50 x 200 mm tre elements moduler, vilka efter detta lyftes på plats och modulerna spikades fast i varandra. Mellan grundblocken och elementen finns en 50 x 200 mm:s tryckimpregnerad planka.

Av takstolarna gjordes på marken helheter bestående av fyra takstolar, vilka efter detta lyftes på plats med hjälp av lyftkran.

Ridmanegen, som blev klar i slutet av augusti är 22 meter bred och 70 meter lång, vilket gör det möjligt att dela arenan i två delar. Den fria höjden från grusgolvet till takstolarna är fem meter. På manegebyggnadens gavel görs behövliga utrymmen i två våningar. I den nedre våningen finns ett ca 70m²:s utrymme för olika tillbehör.

Totalkostnaden för en byggnad av denna storleksklass gällande väggar och takstolar är ca 170 000 euro som monterade på plats, berättar Risto Häkämies från Villmanstrands K-maatalous. • 5/2008 • ÅKER BIRKA • 51

ENERGIVIRKE

DEL 2 • FLISTUGGARNA

1

2

KVALITETSFLIS AV TRÄD SOM TRÄD

1 Den griplastarmatade Farmi Forest CH260HFEL är en mångsidig flistugg för all slags flisning. Virkets maximidiameter är 26 centimeter.

2 Enligt Jussi Haveri är den eldrivna fjärrstyrningen en utmärkt utrustning på deras flistugg. Kanske NoStress-automatiken är ännu bättre. Tack vare denna går flisningen även med en mindre traktor.

FARMI FOREST CH260HFEL-FLISTUGG SOM LÄMPAR SIG FÖR GRIPLASTARINMATNING ÄR KANSKE FLISTUGGSSERIENS MÅNGSIDIGASTE. DEN GÖR BRA FLIS AV HELA TRÄD, GALLRADE SLANOR, SÅGRIBBOR OCH YTBRÄDER. TILL OCH MED PAPPER OCH PLAST LÄMPAR SIG. TEXT OCH FOTON JUSSI KNUUTTILA MÅNGSIDIGHETEN var den viktigaste

orsaken till att Alavuuden maamiesseura valde modellen CH260HFEL, berättar Jussi Haveri. Flistuggen har egen elstyrd hydraulik. Från traktorn kommer endast drivkraft och till hytten går en styrningskabel. Inom lantmannagillet använder var och en flistuggen själv. Tack vare den egna hydrauliken blandas inte hydraulikens oljor och förorenas inte heller.

I allmänhet behöver användaren flistuggen en gång eller högst två per år.

Tack vare att den är lätt att använda räcker en kort introduktion till för att återkalla de rätta användningssätten i minnet.

Flistuggen har övervakande NoStressvarvtalsvakt för skivans rotationshastighet. Om hastigheten sjunker för mycket, stannar inmatningen automatiskt och 52 • ÅKER BIRKA • 5/2008

backar litet. När varvtalet igen är tillräckligt, startas inmatningen och flistuggningen fortsätter. Detta är enligt Haveri en viktig egenskap. En del av dem som behöver flistuggen har en förhållandevis liten traktor. Tack vare NoStress-varvtalsvakten löper även flistuggningen för dem alldeles bra. Man kan även reglera inmatningshastigheten.

DEN ELDRIVNA STYRNINGEN som tas in i hytten underlättar användningen. Ibland händer det att inmatningen av någon anledning inte drar. Med fjärrstyrningen kan föraren backa inmatningsrullarna. Med hjälp av lastaren och fjärrstyrningen reder man snabbt upp stockningarna. Föraren behöver mycket sällan avlägsna sig från hytten.

CH260HFEL-tuggen kan förses med riklig extra utrustning. Om det inte räcker med extra bett och kvistkross, kan man i stället för kvistkrossen montera en effektkross. Vid flisning av hård plast kan på krossens ställe sättas ett plastsåll.

Grundinställningen av bitstorleken görs naturligtvis genom att ställa in betten. Det teoretiska inställningsområdet är 7-25 millimeter. Flisstuggens skiva är så bra balanserad, att den mycket väl kan köras med 1000 varv på kraftuttaget. Detta ökar produktionen och förbättrar fliskvaliteten ännu mera, men kräver naturligtvis mera effekt av traktorn. Med höga varv ökar även utblåsningseffekten.

Flistuggens teoretiska effekt varierar 10-40 kubikmeter per timme. Effektbehovet är motsvarande50-100 kilowatt.

1

1 Kimmo Musakka lovar svara om du önskar närmare uppgifter om flistuggen.

Kimmos telefonnummer är 045-1311909.

2 Med denna flistugg har man som max. flisat 70 kubik i timmen, men i goda förhållanden skulle det vara möjligt med ännu mera, säger Kimmo Musakka.

2

DRYGT 1000 M³ PÅ KNAPPT ETT ÅR

LANDSBYGDSFÖRETAGARE KIMMO MUSAKKA HAR ANVÄNT FARMI CH380-FLISTUGGEN I KNAPPT ETT ÅR. HAN SÄTTER VÄRDE PÅ FLISTUGGENS SÄKRA FUNKTION OCH JÄMNA FLISKVALITET. TEXT ANNE PENTTILÄ, FOTON JYRKI LUUKKONEN MOUHIJÄRVIBON Kimmo Musakka har an-

vänt sin Farmi-flistugg i knappt ett år. Han sysslar tillsammans med sin far med lantbruks- och kommunalentreprenader, till vilket även hör tillverkning av flis.

Det är speciellt viktigt för företagaren att flistuggen fungerar pålitligt. Detta märkte Musakka när han var tvungen att returnera ett tidigare köpt flistuggsmärke till säljaren redan efter att ha flisat 150 kubik.

Musakkas kunder är i huvudsak lantgårdar, som har fliseldning. Därtill flisar han åt sig själv, och i mindre skala miljöflisning.

Flistuggen sväljer allt slags trä, allt från slanor från första gallringen till toppar och sågytor samt stammar upp till massavedsdimensioner.

FLISTUGGEN är bekymmersfri att använ-

da och den stockar sig verkligen sällan, säger Musakka. − Närmast i sådana fall att exempelvis två stubbändar råkar komma in på sam-

ma gång och deras sammanlagda diameter överstiger öppningens diameter.

I allmänhet är diametern på de stammar som skall flisas allt från armleds- till lårtjocklek. − Speciellt klenvirke kan man mata i tuggen så mycket man bara hinner.

Musakka har aldrig mera noggrant räknat effekten på sin flistugg. Denna beror mycket på det material som skall flisas samt på inmatarens snabbhet. − Förutom inmataren har även lastaren stor betydelse. Jag har en alldeles normal skogslastare, med vilken jag kommer upp till 70 kubik i timmen, om det är fråga om långa slanor av bra format. Med en bra förprogrammerad lastare skulle arbetet vara ännu effektivare. Även slanhögarna och deras placering har betydelse. − Kunderna har i allmänhet kunnat göra verkligt bra högar. Högen bör placeras så , att det blir tillräckligt stort utrymme kring hacken, för att arbetet skall löpa.

Entreprenören flisar i de flesta fall endera direkt i flissilon eller gårdens släpvagn. Musakka har under arbete en 70-kubiks släpvagn med kedjetömning.

BITSTORLEKEN har satts till 19 millime-

ter, vilken Musakka konstaterat vara bra.

Det samma har även de kunder sagt som använder den flis till uppvärmning som Musakka tillverkat. − Flisen blir jämnstor, och i denna kommer det i allmänhet inte sådana stickor som skulle störa uppvärmningsanordningens funktion.

Det är mycket viktigt att tuggens bett är vassa – för såväl arbetseffekt som kvalitet. Betten har en vässningsmån på ca 20 millimeter. Musakka låter alltid vässa tuggens bett efter ca 150 kubik hos Vammalan Eka-Terä, d.v.s. nästan efter varje flisningsgång. − Man bör sköta om vässningen. Om betten är ovassa, ökar tuggens effektbehov och flisens kvalitet försvagas.

5/2008 • ÅKER BIRKA • 53

ENERGIVIRKE

DEL 2 • FLISTUGGARNA

VILKEN FLISTUGG ÄR LÄMPLIG? FARMI FOREST ERBJUDER FÖR TILLVERKNINGEN AV ENERGIFLIS SKIVTUGGAR I TRE STORLEKSKLASSER: CH180-2HF MED MANUELL INMATNING, SAMT CH260HFEL SOM MATAS MED LASTARE OCH ENTREPRENADMODELLEN CH380HFC. TEXT ANNE PENTTILÄ NÄR MAN SJÄLV gör flisen finns det tre

alternativ: manuell inmatning, inmatning med lastare och en flistugg i entreprenörsklassen. På valet inverkar flisbehovet per år, det material som skall flisas, traktorstorleken och använder man lastare vid inmatningen i tuggen. − Flisens bitstorlek har betydelse även för flistuggens effektbehov: En mindre bitstorlek tar mindre effekt, men med större bitstorlekar är timkapaciteten större. Även slanornas diameter och inmatningshastighet påverkar naturligtvis produktionen, säger Timo Nevalainen från Farmi Forest.

Den trepunktskopplade CH180-2HF är en flistuggsnyhet som ersätter modellen 260:s manuellt matade flistuggsalternativ.

Den lämpar sig för mindre gårdsbruksanvändning. Flisstorleken regleras trappvis, 10, 12 eller 14 millimeter. Virkets maximi-

diameter är i enlighet med modellbeteckningen 180 mm. Här ett baspaket för flisningen, för vilket det räcker med en traktor över 50 hk.

FINLANDS MEST sålda flistuggsmodell CH260HFEL har utöver trefasflisningen en lastarinmatningsanordning och en varvtalsvakt. No stress-varvtalsvakten följer med rotorns varvtal. När rotorns varvtal sjunker vid traktorns belastning, stannar varvtalsvakten inmatningsanordningen och låter tuggen tugga på i fred innan den startar inmatningen på nytt.

Användaren kan koncentrera sig på användningen av lastaren, flisen håller jämn kvalitet och traktorn belastas inte för mycket.

CH260:s extra utrustningar är bl.a. effektkross, egen hydraulikenhet för inmat-

FARMI-FLISTUGGAR FÖR LANTBRUKSANVÄNDNING Kapacitet, m³/h Flistjocklek, mm Max. träddiam, mm Effektbehov, kW Varvtal, rpm Bett st.

Drivkraft Vikt kg.

Rotordiam. mm Kvistkross No stress –varvtalsvakt Elstyrning 8 m kabel Hydr. styrn. av tratten Egen hydr.enhet

CH180 10-30 10,12,14 180 30-50 (540)1000 2 traktor 410 hydr.inmatn.

670 standard extrautr.

-

Material som lämpar sig för flisning: Slana ja Träd med små kvistar ja Hela stammar nej* Toppar ja Ytbräder ja Kvistar ja Huggningsrester nej* *Svårt att mata in materialet i flistuggen.

54 • ÅKER BIRKA • 5/2008

CH260 10-40 7-25 260 50-100 (540)1000 2 traktor 860 hydr.inmatn.

1050 standard standard standard extra utr. extra utr.

CH380 30-70 10-30 (10-20) 380 110-155 (540)1000 4 traktor 2300 hydr.inmatn.transp.

1460 standard standard standard standard standard

ja ja ja ja ja nej* nej*

ja ja ja ja ja ja ja

DET ÄR VIKTIGT MED EN JÄMN FLISKVALITET. ningsanordningen, hydraulisk styrning av utblåsningsröret och hydraulisk öppning av den övre kåpan (underlättar servicen av betten) samt pedalstyrning av inmatningen. Med hjälp av fotpedalen kan inmatningen av materialet hållas jämnare, vilket håller en jämnare fliskvaltitet.

ENTREPRENÖRER och sådana som flisar mera lämpar sig modellen CH360HFC, som har egen hydraulikenhet som standard, styrning av utblåsningen, varvtalsvakt samt en inmatningstransportör i metall.

Modellen lämpar sig när diametern på det material som skall tuggas överstiger 260 mm eller om man dessutom har mycket hyggesavfall eller kort material som skall flisas. På listan med extra utrustningar finns hydraulisk öppning av den övre kåpan, hydraulisk balansering av den övre inmatningsrullen och en effektkross för ytbräder.

FÖR

VIKTIGT MED jämn fliskvalitet.

− Om det bland flisen finns längre stickor, kan rinnandet till transportskruven störas eller så kan de förorsaka störningar i inmatningen. När en lång sticka stannar framför inmatningsögats censor , stannar anordningen och meddelar om störningar i inmatningen.

Trefasflisningen garanterar en flis av jämn kvalitet. I Farmi energiflistuggen finns förutom det skärande bettet även motknivar. Det tredje skedet är en kvistkross i början av utblåsningsröret. Som extra utrustning finns en effektkross, med vilken tuggas bräder eller kvistrikt material.

En annan specialitet med Farmi-tuggarna är betten med konkava ytor, vilket ökar bettens skärförmåga och det sug som rotorn åstadkommer. Dessa minskar även effektbehovet, vilket även en sned inmatningsvinkel gör.•

BESLUT SNABBT RMÅN ! Ö GER F pesumma är

kö kinens ) och du Då mas .000,- (inkl.mvs enast 6 s 1 l t e s d in n m r om ha beslute 1.08, får du ett 21.1

3KÖ0PK0OR€T

färer

ppens af

till K-gru

NU ALL ALLT T STARKARE! STARKARE! Miljövänlig svämgödselspridning med LIVAKKA -svämgödselspridarvagnar och pumpar.

• volymer 12,5 m3 - 20 m3 • Super -ytspridare eller slangspridare • Livakka pumplastarvagnar • Livakka inmyllare med dubbeltallrikar och Harso -fördelare

Välj en säker, inhemsk LIVAKKA-vagn och -pump.

Utnyttja förhandsköpförmåner!

Utnyttja seln sgöd kreatur t - Spara n noggra slingsd ö g i er! kostnad

TEBBE LED LEDANDE ANDE TYSK SPRIDARVAGN SPRIDARV SPRIDARVAGN AGN För hårt bruk avseddaTebbe spridarvagnar nu i K-lantbrukets försäljning!

• Stabil svetsad flakkonstruktion med Hardox bottenplåt • Starka horisontala rivarvalsar finfördelarmaterialet effektivt • Separata spridartallrikar med fyra kastvingar garanterar en jämn och exakt spridning

Tebbe vagnarna är lätta att dra och spridningen är effektiv och ekonomisk! www.k-maatalous.fi

DLG-testad precision och kvalitet!

UPPVÄRMNINGSKOSTNADERNA SCHACK MED MULTIJET NÅ NÄR LANTBRUKETS UPPVÄRMNINGSKOSTNADER NÅR SMÄRTGRÄNSEN SÖKER MÅNGA LANTBRUKARE LÖSA PROBLEMET MED HJÄLP AV BIOENERGIN. ARITERM ANTOG UTMANINGEN GENOM ATT KOMMA UT PÅ MARKNADEN MED MULTIJET BIOBRÄNNAREN. MAN KAN SJÄLV PÅVERKA UPPVÄRMNINGSKOSTNADERNA TACK VARE ANORDNINGENS MÅNGSIDIGHET. TEXT OCH FOTON KATI TUOKKO BROILERUPPFÖDAREN Antti Punkari i Ylis-

taro hajar till när han öppnar den senaste oljeräkningen: nästan 2 500 euro! Med en snabb räkneoperation kommer Punkari till att uppfödningens oljekostnader blir ca 25 000 euro per år. Priset för en ny personbil. Det här går inte längre, man måste hitta på något annat alternativ.

Lösningen hittar Punkari med hjälp Ariterms MultiJet-biobrännare. Denna bränner flis, trä- och torvpellets, bittorv samt bränslen från åkern som är svåra att bränna. Den gamla oljepannan blir en reservpanna. Nu sker uppvärmningen av den 3 150 kvadratmeter stora broilerhallen med 60 000 broilers, med inhemsk energi. − Just nu brinner här pellets, säger Punkari på väg mot den nya värmeanläggningen. I värmeanläggningen som blev klar i februari har man förutom pellets även hunnit bränna flis och bittorv. Husbonden är nöjd med valfriheten: man kan alltid byta till ett billigare bränsle. Med hjälp av displayen i pannrummet är det lätt att byta inställningarna så att de lämpar sig för varje bränsle.

VID VÄRMEANLÄGGNINGEN öppnar Punka-

ri lagrets höga dörrar och följer med hur pelleten skjuts med de hydrauliska stångtömmarna automatiskt till lagerskruven. Uppgifter om behovet av bränsle förmedlas till stångtömmarna med hjälp av givarna mel1

56 • ÅKER BIRKA • 5/2008

lan lagerskruven och inmatningsskruven.

Bränslet fortsätter sin väg genom det tvåskruviga inmatningssystemet och kommer slutligen till brännaren.

I pannrummet presenterar Punkari sin nyhet, 250 kW:s MultiJet-biobrännaren och pannan. Han böjer sig och tittar genom brännarens lucka. Rostret rör sig, och den brinnande pelleten sprider sig jämnt över dess yta.

Rostrets bakåtlutande portar håller förbränningen jämn. Den nya lösningen hindrar den brinnande massan att rinna för tidigt in i askboet. Ju större effekter som behövs, desto snabbare rör sig rostret och bränslet blandas jämnt på rosterytan.

Punkari betraktar den lugnt brinnande elden i pannan. Den nya biobrännaren har visat sig vara en säker och jämn värmekälla. Uppvärmningen av broilerhallen kräver mycket av brännaren.

De dygnsgamla dunungarna väger bara några tiotals gram när de kommer till uppfödningshallen. Temperaturen bör vara 34 grader. Varvid effektbehovet är närmare 250 kilowatt. Temperaturen sänkes veckovis, tills de fullvuxna individerna lämnar uppfödningshallen vid ca fem veckors ålder. Då är temperaturen vid ca 20 grader.

Nu följer en paus, efter vilken igen nya dunungar njuter av hallens värme. − En automatreglering sköter om att temperaturen alltid är den rätta.

2

PUNKARI går ännu och kollar askbehålla-

ren som står bakom hörnet. En tidsstyrd askskruv tömmer dit askan från boet två gånger per dag. Det rörliga rostret är till nytta vid borttagningen av aska, speciellt vid bränslen som ger mycket aska, såsom vid användning av torv. Minst aska uppstår av träpellets.

När Punkari kommer tillbaka till gårdsplanen funderar han på kommande bränslealternativ. Investeringskostnaden skulle uppskattningsvis avskrivas på 3-5 år, beroende på vilket bränsle som används.

Träpelleten är det dyraste av alternativet, priset är nästan dubbelt jämfört med torvens. Flis får man däremot behändigt från den egna gårdens buskar, genom att röja dikesrenarna. Han har dock ett nytt försök i tankarna. Hans blick flyttas till raden med rundbalar borta vid åkerkanten. − Halmpellet skulle vara det allra förmånligaste alternativet, ty det finns tillräckligt med halm på åkrarna.

I vinter är det meningen att försöka hur gårdens halm kan pressas till pellets. Halmens ojämna fukthalt och kvalitet kan vara en utmaning.• 1 Broileruppfödaren Antti Punkari uppskattade att investeringskostnaderna skulle kunna avskrivas på 3-5 år beroende på vilket bränsle man använder.

2

Pelleten brinner jämnt på det rörliga rostret.

EVENEMANG NU!

FIXNINGSTÄVLINGEN KULMINERADE I EN HÖGKLASSIG FINAL FIXNINGSTÄVLINGEN SOM MASSEY FERGUSON ARRANGERADE TILL ÄRAN AV SITT 50-ÅRSJUBILEUM KULMINERADE I EN HÖGKLASSIG FINAL PÅ KONE-FORUMUTSTÄLLNINGEN. SOM DELTAGARE HADE VALTS ÅTTA TRAKTORER I ORIGINALSERIEN OCH FEM FERGUSON OCH MASSEY FERGUSON –TRAKTORER I FIKTIONSSERIEN. TEXT ANNE PENTTILÄ, FOTON ANNE PENTTILÄ OCH JUHO KUVA. HISTORIEN OM DEN GAMLA TRAKTORN HADE TECKNATS NED AV OLAVI KOKKINEN.

nyligen röjda kolonisationsgården tar allt vad man med sex kor, ett par svin och en vinters skogsarbete kan få ihop. På en kilometers avstånd bor Matti, Urhos svärfar.

Redan när man gjorde beställningen kom man överens, att traktorns köps i bolag, om man bara kan få den populära Ferguson.

Den gamla gubben går fram till kammarens byrå och tar bankboken från lådan. − Ge dig av och sköt saken.

Och så kommer Ferguson med tåg till Jyväskylä tillsammans med tre kamrater av samma sort. Bröderna Urho och Lauri begär byns bilkarl att hämta traktorn genom att köra den 110 km långa sträckan till dess nya hem i Kannonkoski,

1

RÖDA OCH GRÅA PLÅTAR glänser, och ångorna från silikonsprayet, som använts på däcken svävade i luften på MF-fixningstävlingsavdelningen på Kone-Forum. Tävlingsdeltagarna hade gjort de sista putsningarna och bedömningsögonblicket närmar sig. En överraskande tjock mur med åskådare hade samlats bakom det gula gränsbandet. Man släpper endast in personer som hör till tävlingsfunktionärerna, de tävlande och domarna.

Domarnas och de tävlandes blickar är alvarliga. Domarna förhåller sig till sina uppgifter med det allvar som saken kräver. Tävlingen skulle komma att bli verkligt hård. Det var svårt att hitta några avslappnade miner bland de tävlandes ansikten. − Nu är det verkligen spännande, konstaterar en tävlare åt sin stallchef. − Inte finns här nu längre något att göra, vi väntar nu bara lugnt på domarnas betygsättning och resultat.

58 • ÅKER BIRKA • 5/2008

FERGUSON TE F 20 har det kallt om fötterna. Det är på våren 1956 och den väntar bakom stängslet i Hangö hamn på att bli adopterad till sitt nya hem. Den har just fått höra, att den ursprungliga beställaren inte fått ihop den summa pengar som behövs för att lösa in traktorn. Vart månne man nu skall hamna?

Det är exportreglering i landet. Till krigsinvalid Urho Kokkinens gård kommer ett sändebud med ett meddelande från telefonplatsen i en by i mellersta Finland, fem kilometer längre bort. − Man ombads ringa till Sisä-Suomen Moottori i Jyväskylä.

Urho beger sig iväg med cykel, gissar nog vad saken gäller. Hans tur i beställningskön har säkert kommit. − Ni skulle kunna få traktorn till vårbruket, det skulle bara gälla att snart få priset i sin helhet, 420 000 mark på vårt konto.

Inte har ju Urho sådana summor. Den

DEN FÖRSTA AV gårdsfolket som vågade köra mig var den 13-åriga Olavi. Underligt, när det före det endast varit fullvuxna män som suttit på min kuskbock.

Olavi berättade även senare att han följt med traktorkuskarnas arbete på banbygget Suolahti-Haapajärvi, som låg bredvid gården. De bästa kuskarna hade även låtit pojken köra litet.

Snart blev vi ett oskiljbart par. Olavi gav tillräckligt med varv, man behövde inte vara rädd för att sotas fast. Men en sak var litet generande, när byborna undrade: − Varför köpte ni nu en diesel. Nog skulle man ju hinna göra 30 hektars åkerarbeten med en billigare petroleumtraktor, när det ännu finns hästar på gården.

Då beslöt jag, att jag inte begär så mycket reparationer och visar dem med vilket bränsle jag klarar mig. Vi provade någon gång med Olavi att dra den tvåmeter breda Muko-rullharven på fyran. Och inte visste man på den tiden på landsbygden någonting om newton.

PÅ VÅREN ville husbönderna tävla litet om vem som först börjar harvningen. Vi klarade oss ofta rätt bra. En gång gav sig även grannen iväg mitt i vedhuggningen, när han såg oss på åkern.

Jag ids inte skryta, men nog drog vi en 2x12” plog med branta vändskivor så, att vallen vände som om man dragit ett läderbälte. Och nog fick ju byborna funde-

1 Originalseriens segrare: Martti Pysäys och Jani Yli-Kotila som i huvudsak svarat för fixningen av Massey Ferguson 35.

2 Som andra i originalserien placerade sig Esa Luoma och Ferguson TE F 20.

3

Olavi Kokkinen och Ferguson TE F 20.

ra över den berömda Ferguson-Systemhydraulikens funktion. De andra lärde sig först då att enbart lyfta och sänka arbetsredskapet. Det har sagts om mig, att jag är den första traktor som har en fungerande tryckstångsregleringen. Vi slog hur som helst även grannens Zetor med annat än i landsvägskörning.

På våren 1957 gjordes garantiservice på mig. I Finland hade stiftats en lag om traktorernas utrustning för vägtrafik, varvid jag fick kör- och arbetsljus, i vänstra bakhörnet ett verkligt litet bakljus som visade rött, och ytterligare reflexer på mina båda stänkskärmar. Dessutom monterades en tut och för föraren en rund spegel, stor som en handflata. Mest stolt är jag dock över en liten plåtlapp som är fäst på min underkäk, där mitt socialskyddssignum: 46-XE är antecknat. Där syns även skattemärket.

Lauri hanterade mig varsamt. Vid höarbetet flyttade han mig genom att stå endast på den vänstra fottappen. Jag täcktes inte fälla ned honom en enda gång, när de andra var rädda för att han skulle slinta under hjulet. Han skyddade mig alltid på kvällen mot svalornas skit, med mitt eget täcke. Dessutom berömde han mig alltid för mitt motorljud. Detta var som terapi för öronen. Grannens Zetor frågade alltid ljudligt när den gick: − Vart – vart – vart – vart –va...

På vilket dieselvalmeten som kom efter svarade med sin transmission: Niiiin – niiiin – niiiin – niii...

EN SENARE importör firade Massey Fergusons hundra år och ville köpa mig som maskot. Inte blev det någonting av detta, ty jag är inte till salu. Nog gjordes det handel med gårdens övriga maskiner, men jag hör till familjen.

Jag fick även kamrater, som den första kom Fahr D177 i början på 60-talet. Det var ett fint spel med sina många växlar, men inte klarade den sig mot mig med min hydraulik och viktöverföring. En del redskap passade för oss båda men för min del fick den godvilligt dra den höga struten, på vilken det stod Tuhti. De där nya hjälpmedlen börjad uppenbara sig på gården, i takt med att vi med husbonden förde svinhalvor, ved och en del pengar till bybutiken.

2

3

Själv koncentrerade jag mig på att dra foderlassen. Man hade skaffat åt mig en hydraulisk dragkrok som lyfte nästan från marken. I allmänhet kopplades släpvagnarna till byns traktorer med några slags tappar.

En gång var grannen på väg med min kusin, Massey Harris Pony hem från sin byresa och kvinnorna satt på släpvagnen.

Vagnen hoppade dock loss då husbonden skötte sin viktiga körning med mössan på öronen. Han upptäckte detta först hemma på gårdsplanen och tog cykeln för att åka och se efter var kvinnorna hade blivit.

Kvinnorna läxade upp husbonden för att han inte kommit med traktor för att hämta dem.

Men Fahr blev gammal. Efter detta har jag som kamrater haft Major, Valmet, Leyland och många andra, alltid bara större traktorer. Och de där redskapen växte även i samma takt. Men det skäms jag inte för, ty vi kan med Olavi inte göra någonting åt utvecklingen. Han har dock låtit

mig hålla mina egna basarbeten: jag sår och tar upp potatisen samt drar cirkeln. Även starten av landmotorn med flatremmen går för sig, när den där Olavi är litet tokig i gamla maskiner.

Hemligheten med min pigghet? Säkert den, att jag aldrig behövt vara i tjänst på vintern. Det här året har även varit spännande, när Olavi anmälde oss till K-lantbruks MF-fixningstävling. Han fixade mig, granskade spridartryckena och ventilspelen efter 51 år.

Vi deltog i områdesmönstringen i Storkyro. Där fanns många medtävlare, och en mycket hög nivå, men vi klarade oss med Olavi till finalen!

NU ÄR FERGUSON TE F 20 -diesel litet nervös. Den står på en röd matta i skenet av strålkastarbelysningen och sneglar försiktigt på sina medtävlare. De ser skrämmande fina ut.

Esa Luoma från Lehmäjoki har kommit till tävlingen med en Ferguson TE 20,

5/2008 • ÅKER BIRKA • 59

EVENEMANG NU!

4

6

4 Fiktionsserien vanns av Allan Sysimetsä och MF 6470. Till fixningsgruppen hör även pojkarna Ville och Santtu samt Teija Sysimetsä.

5 Fiktionsseriens andra plats: Mika Jaakkola och MF 185 Multipower.

6 Fiktionsseriens tredje plats: Heikki Santakangas och Massey Ferguson 35.

5

vilken är ett år äldre än mej. Även den är en diesel och den har till och med krypväxel! Kouvolabon Esa Mentula har en Ferguson 35 från år -57. Konferencieren Matti Karlsson berättar att det är en märkbar raritet i Finland. Petroleumdrivna Ferguson 35 –guldmagar har troligen importerats bara två till Finland.

Martti Pysäys från Jyväskylä har en Massey Ferguson 35 från år -61. Denna har skaffats till Marttis hemgård i Nivala när han var 8 år och med den har han lärt sig köra, på samma sätt som Olavi med mig. Lika gammal är Frantsilan yrttitilas MF 35 som fixats upp av elever vid Osaran maaseutuoppilaitos. Den lär ha varit dyr när skillnaden mellan det begärda och erbjudna priset kvitterades med kryddgårdens årsproduktion av honung.

Rakel Ollila från Orimattila har kommit med en MF 135 från år -66. Även denna är nätt som en karamell och den sköter ännu snö- och virkesarbeten på sin hemgård. Storkyrobon Tapani Marttila har även en MF 135, från år -68. Den är verkligen bra hållen och ser alldeles ut som ny i sin ursprungliga färg. Den har även originaldäck och på mätaren finns det knappt 2000 timmar.

Vinpelibon Markku Katajas MF 148 är vår series minsting, från år -73. Dess ursprungliga ägare sägs ha gjort affär med en MF 135. Den kom dock inte, utan fabriken meddelade att traktorn ersätts 60 • ÅKER BIRKA • 5/2008

med en ny 148-modell. Man vågade dock gå med på affären och traktorn tjänade på gården i 30 år. Dödsboet sålde skönheten i år till Kataja, fastän många hade försökt köpa den.

FIKTIONSSERIENS TRAKTORER ser rätt speciella och fina ut. Lyckligtvis behöver jag inte tävla med dessa. Lamppilabon Jarkko Mikkiläs MF 135 har en plog framför och bakom Bobcats grävmaskin med snabbkoppling. Jarkko berättar, att grävutrustningen kopplas till och från på 10-15 minuter Ypäjäbon Heikki Santakas har monterat en Patruuna 3200-gårdsbrukslastare på sin Massey Ferguson 35. Man tvivlar bara litet på vem som för traktorn, lastaren eller föraren. Heikki svarar bestämt, att nog är det föraren som styr både traktor och lastare. Med kombinationen har man även vunnit tävlingar, varför man måste tro honom.

Lappfjärdsbon Mika Jaakkolas MF 187 påminner med sina breda däck om en dragtävlingstraktor. Den har försetts med en 200-hästars bussmotor.

Lehmäjokibon Ari Luomas lilla MF 543 är ett intressant fall. Ari har helt och hållet byggt den själv kring en Fiat- personbilsmotor. Modellbeteckningen är Aris hemadressnummer. Nog kommer man ju alltid ihåg vart man skall fara, om man är ute med den.

Fiktionsseriens och hela tävlingens yngsta traktor är lohchteåbon Allan Sysimetsäs MF 6470, åm. 2005. Den har specialmålning, extra ljus, i fören färggranna ledlampor, 500 watts musikanläggningar och dvd-spelare med display. Föraren kan fast titta på musikvideon.

DOMARNA BEDÖMDE traktorerna i en och en halv timme. Även Olavi interjuvas och han berättar om mig. Jag ser att Olavi är litet nervös . − Hör du, vi valdes hit från sammanlagt över 90 anmälda traktorer och fixare. Redan detta är en seger, ty alla medtävlare är verkligt fina.

Matti Karlsson berättade för övrigt att även många andra fina exemplar deltagit i tävlingen, i nästan ursprungligt skick. Till exempel Mauri Kujanpääs Ferguson TEA-20 åm. 1949, Pentti Peltoniemis Ferguson TE-F-20 1956, Arto Pakarinens Massey Ferguson 35 1959 och Tapani Marttilas MF 135 1968, som han hittat i skärgården. I fixningstävlingen betonades även andra bedömningskriterier än traktorns originalskick, varvid de här rariteterna inte helt nådde upp till toppen.

Lantbrukskeskos Matti Karlsson och Jorma Mattinen kungör resultaten. De berättar att tättrion ligger inom endast några poäng, Spänningen tilltar.

Originalseriens tredje pris: Olavi Kokkinen och Ferguson TE F 20 från Kannonkoski! Olavi stiger upp på podiet för att hämta diplomet och vi får även något presentkort som pris.

Det är svårt att hållas i däcken, så bra känns det. På podiet sprutas shampagne och det är fest i luften. Vi beger oss med gott humör på väg hemåt med Olavi. •

FÖLJANDE ÅKER-BIRKA UTKOMMER 15.1.

NAT: ÄM NE N BL AN D AN

LÖNAR SIG PÅ OSSAD SPANNMÅL KR AV NG RI LE SI EN E KREATURSGÅRDAR STORA OCH MINDR SÖK ELLA UTSÄDESFÖR CI FI OF AV AT LT SU LIG SAK RE INGEN ÄR INGEN DÅ DL SO DE SÄ UT AV KONTROLLEN BEVILJAS IGEN INVESTERINGSSTÖD RNA EN: KLABBMASKINE RI SE ES RK VI GI ER EN I

5/2008 • ÅKER BIRKA • 61

KÖPMANNEN

K-LANTBRUKSKÖPMANNEN PRESENTERAR SIG

NY K-LANTBRUKSKÖPMAN I MATLANDSKAPET K-MAATALOUSKAUPAT OY SOM KESKO LANTBRUK AB ÄGER BLEV ÄNNU MERA FÖRETAGARDRIVET NÄR DET SÅLDE AFFÄRSVERKSAMHETEN I K-LANTBRUKSAFFÄRERNA I SEINÄJOKI, ILMAJOKI, KURIKKA OCH TERVAJOKI TILL TAPIO KUMPU-HUHTALA OY. I AKTIEBOLAGET MEDVERKAR OCKSÅ KUMPU-HUHTALAS FAMILJ. TEXT OCH FOTO JUSSI KNUUTTILA

DEN NYA K-LANTBRUKSKÖPMANNEN har en gedigen jordbruks-

bakgrund. Tapio Kumpu-Huhtala har skött det praktiska på hemgården i Kauhava ända sedan 70-talet. I år har han odlat stärkelsepotatis på ca 20 hektar, och annan växtodling bedrivs också på gården. Åkerarealen har förstorats genom arrendering.

Vid sidan av att Kumpu-Huhtala skött hemgården har han hela tiden arbetat också på annat håll. Nästan alla uppgifter har tangerat lantbrukshandeln. I Kemira Agro var han förman för representanterna på fältet, främjade marknadsföringen av gödselmedel, sysslade med forskning och produktutveckling samt marknadsförde bekämpningsmedel och senast ensileringsmedel.

Han ville emellertid återvända till det landskap där han hade fötts. Ett tag arbetade han på landsbygdscentralen i Södra Österbotten. Efter det var han med om att grunda Botnia Grain i Kauhava och var vd för företaget. Senast var han direktör för Atrias fjäderfäproduktion.

fråga om att en jordbrukare överlägger med en annan för att nå fram till lösningar på problem.

– Matkedjan är trimmad till det yttersta, och det ställer stora krav också på primärproduktionen och den handel som betjänar den.

– Det är möjligt att nå framgång som K-lantbruksköpman genom ett mångsidigare utbud av tjänster, bättre tillgänglighet och ett alltigenom aktivt grepp, tror Kumpu-Huhtala. Han vill vara med om att stärka matlandskapet ytterligare. •

– JORDBRUK ÄR en intressant bransch, eftersom man aldrig kan

veta med säkerhet hurdan en enskild vegetationsperiod kommer att bli, säger Kumpu-Huhtala. En beprövad metod kan visa sig vara ett felaktigt val när allt kommer omkring. Ändå brukar det vara till hjälp att samla på sig erfarenhet.

Jordbruksproduktionens struktur förändras i hisnande takt och lantbrukshandeln måste anpassa sig till förändringarna, konstaterar Kumpu-Huhtala. Det avgörande är att man slår vakt om personalens yrkesskicklighet. Det tänker han satsa på.

Kumpu-Huhtala betonar också att det finns jordbrukare som är fullblodsproffs. Många av dem har satsat miljoner på sina gårdar. Kumpu-Huhtala menar att det tyder på bondförnuft och mod. Han litar på att han som K-lantbruksköpman kan stöda de här jordbrukarnas ambitioner.

Den nya köpmannen tror också att hans praktiska erfarenhet väcker förtroende bland kunderna. I bästa fall är det

MATKEDJAN ÄR TRIMMAD TILL DET YTTERSTA. Tapio Kumpu-Huhtala lotsar K-lantbruksaffärerna i Seinäjoki, Ilmajoki, Kurikka och Tervajoki sedan början av oktober.

62 • ÅKER BIRKA • 5/2008