AkerBirka0213

ODLING

MASKINER

KREATURSSKÖTSEL

SW Magnifik och Bettina gav bästa skörden

HakkiPilke Easy 38 och klabbningen löper

Bondbönan flyr inte W-max

ÅKER

BIRKA 5 nr 2 • mars 2013 • www.k-maatalous.fi

Läs mera!.fi npirkk

aatila www.m

tips: Skall jag bli en utsädesodlare?

Försöksgården

50 år

+Försöksgården: Ogräsbekämpningmedlen i test

Hinta 24 â‚Ź

Tilläggsuppgifter frün: Odlingsguiden 2013

US

K-MAATALO

JELMA

2013

VILJELYOH

VILJELYOPAS

den atalou K-ma uojelun ns kasvi neuvonta lin puhe

0

3 2008

0

0105tysaika klo 8-2 Päivys . - 16.7.)

(1.5

ka ja viljelytekniik Viljelyohjelmat uppa Siemenet ja viljaka arannus Lannoitus ja maanp Kasvinsuojelu tä RehunsäilÜn OUS

K-MAATAL www.k-maatalous.fi

GÖR ODLINGSKONTRAKT! Odlingsplaner är nu aktuella Kom och diskutera spannmülsmarknadsläget och vürens odlingsplaner till K-lantbruket samt fÜr att gÜra odlingskontrakt.

Rapsen är ett bra alternativ fÜr SÜdra-Finland. Nya Clearfield-metodens rybs, Aurea CL, avlägsnar ogräsproblemen i oljeväxtodlingen. Nya hÜgklassiga havresorter kan rekommenderas fÜr mera omfattande odlingar i SÜdra-Finland.

I landets sÜdra delar lÜnar det sig i kornodlingen att koncentrera sig pü maltkorn och speciellt i Österbotten pü produktion av stärkelsekorn.

Bland vürveten är Demonstrant en fÜrväntad sort fÜr omfattande odling.

Vi kĂśper spannmĂĽl!

Som K-lantbrukets kontraktsodlare hülls du ajour med marknadsläget och für bl.a. fÜljande fÜrmüner: t Avgiftsfri fÜrhandsanalys av din skÜrd t FÜrtursrätt till spannmülsleveranser och nyhetssorter t Växtskyddsrüdgivning t Müngsidiga kontraktsalternativ t Yrkeskunnig betjäning inom spannmülshandeln

Hos oss kan du ocksĂĽ gĂśra ett odlingskontrakt till fasta priser fĂśr en del av hĂśstens 2013 skĂśrd! ÂŽ

t Tidigaste vĂĽrrybssorten, ger en ren och hĂśgklassig skĂśrd genom Clearfield produktionsmetoden

I Clearfield-produktionsmetoden fÜrenas en bra avkastande vürrybssort och fÜr den skräddarsytt Clamox-bekämpningsmedel med bred effekt.

Ă–VRIGA OLJEVĂ„XTUTSĂ„DEN

SW PETITA VĂĽrrybs fĂśr oljeproducenter

t )ĂšHTUB PMKFIBMU CMBOE SZCTTPSUFSOB CBSB BWLBTUBOEF TUZW TUKĂŠML

TM

t Ogräspreparat med bredaste effekt - ocksü mot kvickrot, flyghavre, tistel och fettistel t BÜrjar ha effekt redan vid +5OC

t Aurea CL vürrybsutsäde 80 kg + Dash fästmedel 10 L + Clamox 20 L Kampanjen gäller till 31.03.2013.

www.k-maatalous.fi

t Det bästa bruksändamület fÜr skÜrden pü spannmülsmarkanden. t Vi erbjuder stabila kundfÜrhüllanden i Finland och pü exportmarknaderna

Aurea CL Clearfield rybssort

VĂĽrrybsens produktionsmetod

Clearfield-paket 10-13,3 ha

En inhemsk kumpan fĂśr marknadsfĂśringen av din skĂśrd

MAJONG NYHET! HybridvĂĽrraps

t #ĂŠTU BWLBTUBOEF WĂŒSSBQTFO )ĂšHTUB PMKFIBMUFO #SB MJHHTĂŠETUĂŒMJHIFU

FrĂĽn

14260 (mvs 24%)

115, (mvs 0%)

/ha

TAMARIN

VĂĽrraps

t 5PQQBWLBTUBOEF PDI IBS TUZW TUKÊML )ÚH PMKFIBMU TLÚSE t Samma växttid som Sheik

ILVES

Tidig vĂĽrraps

t Mycket bra avkastning i fÜrh. till växttiden, hÜg oljehalt

K-LANTBRUK

ÅKER

BIRKA

nr 2 • mars 2013

20

Effektiv gödsling med hjälp av markkartering

8

24 Fullfoder på bordet Uusimäkis gård har utvidgningsplaner.

30 Ett bra val Luomu-Tähti Ekofodren från Kinnusen mylly går åt på Aholas gård.

MF 5600-SERIEN TESTAS En ny lastartraktorserie för jordbruket.

ÅKER BIRKA 2•2013

34 Pigga femtioåringen K-lantbruks försöksgård har svarat på odlarnas behov i 50 år.

3

64

Maskiner för Ungerns förhållanden.

12 Största Scorpion

56 Kalvarna under presenning

Claas Scorpion 9040 Plus räcks långt.

36 Ogräsbesprutning lönar sig Tooler med andra preparat i tankblandning ökade enligt försök skörden i medeltal med 20 procent.

42 Lönsamhetsskillnaderna

har flera orsaker Vad gör en gård lönsam?

46 Lite certifierat utsäde I Finland är andelen av certifierat utsäde liten

M&T-Farms-presenningshall blev från lagerutrymme till kalvuppfödningsplats.

58 Även stora maskiner är välkomna Lääninpää Korjaamos nya

60 Servicemännen på kurs Maskinkeskos skolning i Tammerfors.

68 Lantbruksplast till världen Rani Plast är banbrytande inom plastprodukter i

jämfört med länder i Mellaneuropa.

Finland.

50 Arska Ariterm bioenergipaket Inbesparingar på tusentals euro!

52 Delburen växelplog Effektivare Lemken Diamant.

54 Entreprenad huvudsyssla

verkstadsbyggnad kan ta emot stora maskiner.

Ge respons och vinn en Apple iPad

ÅTERKOMMANDE 7

Ledaren

71

14 Axplock 16 Medarbetaren

Entreprenad fyller största delen av Jussi

28

Veterinären svarar

Myyrimaas dagar.

38 Spannmålsmarknaden 62 Händelser 70

Det odlades också förr

Åker Birka är K-lantbruks tidning som utkommer fyra gånger om året • Utgivare K-lantbruk • Chefredaktör Maria Munck • Redaktionsråd Antti Ollila, Eero Pajulahti, Jukka Keltto, Jouko Väntänen, Anssi Peltola, Antti Meriläinen, Antti Korpinen, Matti Karlsson, Jyrki Lehto, Tiina Parikka • Produktion och redigering MCI Press Oy, Mikaelgatan 8 A, 00100 Helsingfors, telefon 09 2525 0250, fax 09 2525 0251, info@mcipress.fi, www.mcipress.fi • Pärmbild Konekesko • Tryck Scanweb Oy Kouvola • ISSN 2242-3761 • Copyright: Tidningens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

• Adressförändringar k-maatalous.fi.

4

ÅKER BIRKA 2•2013

Rent foder med ELHO! Marknadens mĂĽngsidigaste slĂĽtterkrossar

ELHO Duett 7300 fĂśr traktorer med dubbelkommando

Elhos patenterade HydroBalance avfjädring - fÜljer markytan. Slütterkross fÜr stora arealer, fÜr entreprenad/gemensam användning t En rak slütterbalk pü 2 x 3,7 m, Jämn slütter och luftig, snabbt torkande sträng. slütterenheterna har HydroBalance-avfjädring

t ELHO Arrow 2,8-3,2 m 3-punkts monterade modeller t Mycket smidig pü vändtegar, liten transportbredd t ELHO Arrow 3,2-3,7 m bogserade och frontmonterade modeller t Lämnar sträng pü traktorns bägge sidor t ELHO Duett 7300 fÜr traktorer med Reverse Drive/dubbelkommando - 7,3 m arbetsbredd t ELHO Arrow 10500 Delta fjärilmodell

Begräns.parti

9.950,-

mvs 0% + lev.kostn

Elho Arrow NK 3300 frontslĂĽttermaskin

t Smidig, hüllbar och inhemsk – Snabb slütter, lätt att kÜra

ELHO Twin STRĂ„NGLĂ„GGARE

ELHO strängläggarnas unika teknik med snedställda rotorer flyttar fodret utan markkontakt = RENT FODER !

ELHO V-Twin 750 - Bogserad strängläggare

t Rotorernas mittupphängning av pendeltyp och HydroBalance avfjädring t Arbetsbredd 4,5 - 8,0 m, transportbredd endast 2,5 m och TUSĂŠOHCSFEE N t 4 NPEFMM LĂšSMJOKF QĂŒ USBLUPSOT TJEB Begräns.parti

10.990,mvs 0% + lev.kostn.

ELHOs hela betjäning i hemlandet: Tillverkning + FÜrsäljning + Tekniskt stÜd + Service

Elho Arrow NM 2800 3-punktsmonterad slĂĽtterkross

t Bra genomsläpplighet och rätt krossningsgrad. t Hydro-Balance -avfjädring och automatisk utlÜsning, där slütterenheten automatiskt fÜrs tillbaka till slütterläge efter hindret.

Priserna gäller till 30.4.2013 eller sü länge reserverat varuparti räcker till. I priserna ingür inte leveranskostnader. Pü bilden ev. extra utrustning som ingür i priset.

K-LANTBRUK

Kärcher HDS 12/18 S

Maximal tvätteffekt i superserien t 30-180 bar, 600-1200 l t "OTM FGGFLU L8 t SDS-vibrationsdämpning, torrkĂśrningsstopp, beSFETLBQ GĂšS QBSBMMFMMBOW BW 2 tvättutrustningar t UWĂŠUUNFEFMTCFIĂŒMMBSF t ,SBGU PDI ĂŒOHNVOTUZDLF

TankningsbehĂĽllare 200 l med lock t Bredd 80 cm, längd 60 cm, hĂśjd 59 cm t 12 V pump, kapacitet 40 l/min t Slanglängd 4 m, autoNBUQJTUPM LBCMBS N GĂšS batterianslutning, TUĂŠOHOJOHT PDI MVGUWFOtil t Tillverkad av polyeten t Fordrar inget separat "%3 UJMMTUĂŒOE500907703

Testvinnartvätt!

KäytännÜn Maamies 11/2012

3.999,-

Kärcher HDS 8/18-4CX -hetvattentvätt Tankningsbehüllare: 500907703 Tankningsbehüllarens lock: 500907788

749,-

Testvinnartvätt!

t CBS øM I 4FSWP $POUSPM t N TMBOHWJOEB LSBGU PDI ĂŒOHNVOTUZDLF

Kompressor Nuair Goliath

Koneviesti 12/2012

2.990,-

Gaffeltruckvagn AC20 med fotbroms

t -ĂŒHWBSWBE UZTU L8 GBTNPUPS NFE IĂšHU vridmoment t Kapacitet 1.080 l/min vid 6 bar t Max. tryck 11 bar t -VGUCFIĂŒMMBSF t 32 A anslutningsstickpropp

1.495,-

299,-

Reservkraftgenerator Pomo 27 T15S AVR Elektronisk spänningsjustering, precision +-1,5 % t &GGFLU L7" L8

TQĂŠOOJOH 7 GBT OPNJOFMM TUSĂšN " GSFLWFOT

50 Hz . t 7BSWUBM S NJOøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø Rekommxel a l. r to 5. s t &GGFLUCFIPW IL GSĂŒO LSBGUVUUBHFUøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø y tbult! me d br t 4LZEETLMBTT *1 øø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø t 3FLPNN GĂšS " IVWVETĂŠLSJOHøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø øøøøøøø t " PDI " 7 TUJDLLPOUBLUFS ĂšWFSCFM TLZEE GFMTUSĂšNCSZUBSF WPMU PDI GSFLWFOTmätare vända mot traktorn 500689253

2.975,-

Hjulbytesvagn t #ĂŠSGĂšSNĂŒHB UPO WJLU LH t -ZGUPNSĂŒEF NN t Ställbar hĂśjd t 1300 x 1030 x 320 mm 500888476

639,-

Gäller 1.4.-30.4.2013.

1SJTFSOB JOLM NWT HĂŠMMFS UJMM * QSJTFSOB JOHĂŒS JOUF FWFOUVFMMB MFWFSBOTLPTUOBEFS &O EFM BW QSPEVLUFSOB TPN MFWFSBOTGĂšSTĂŠMKOJOH

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

LEDAREN

Hauho, den aktiva femtioåringen

I

år firar K-lantbruks försöksgård i Hauho jämna år.

Det har gått femtio år sedan Kesko och Suomen ­Vähittäiskauppiasliitto (sammanslutning för enskilda detaljhandlare) beslöt sig för att grunda en stiftelse och köpa Keski-Hahkiala gård samt en del av Länsi-Hahkiala gård.

Under de gångna årtiondena har det gjorts en hel del olika försök på gården. Det har odlats bland annat potatis, lök, tomater, örter och blommor. Ända sedan gården grundades har det odlats olika spannmålssorter. Idag är gårdens främsta uppgift att välja ut de bästa tänkbara spannmålssorterna till de finska odlarna. Alla sorter och ämnen som rekommenderas inom Odlingsprogrammet har först testats och konstaterats vara bra på gården. En betydande del av det certifierade utsädet som K-lantbruk säljer packas på gårdens utsädescentral.

Hur har ni förberett er inför kommande växtsäsong? Är odlingsplanerna färdiga? Hur är det med utsädet, gödslingsmedlen och växtskyddet? Förra årets resultat talar för sig själva, det lönar sig inte att tumma på växtskyddet. Trots att förra sommaren var fuktig kan kommande säsong vara precis lika regnig. Om man förbereder sig på det värsta, kan man bara få positiva överraskningar.

Magistern ger klassen huvudräkningsuppgifter.

– Olivia, det finns tjugo hästar i en hage och en rymmer via ett hål i staketet. Hur många hästar finns det då kvar?

– Inte en enda, svarar Olivia – Inte en enda? Svaret är nitton. Kan du inte subtraktion?

– Ursäkta, jag kan nog subtraktion, men magistern verkar inte veta något om hästar.

En trevlig växtsäsong önskar

Maria Munck maria.munck@mcipress.fi

P.S. Den 2 augusti firas Odlingsprogramdagarna på Hauho i festens tecken.

ÅKER BIRKA 2•2013

7

Lastartraktor på ny nivå TEXT Matti Anttila BILD Massey Ferguson

8

ÅKER BIRKA 2•2013

HHHHH NY MASSEY FERGUSON 5600-SERIE 85–105 HÄSTKRAFTER Massey Fergusons nya 5600-serie förenar Premium-nivåns bekvämlighet och egenskaper till en kompakt storlek och en effektiv motor. Den för lantbruksanvändning planerade motorns komponenter tål även hård belastning. Den rymliga hytten är ”lånad” från MF 7600-seriens Essential-modell.

En effektiv hydraulik är standard i seriens alla nya traktorer.

ÅKER BIRKA 2•2013

9

I den högra sidostolpens manöverpanel finns samlat bland annat justeringarna för arbetsljusen, lyftanordningen och fyrhjulsdriften.

Den nya smala mätartavlan möjliggör en utmärkt sikt och har en hel del behändiga funktioner.

M

assey Ferguson 5400-serien har blivit känd för sina ypperliga egenskaper i frontlastararbeten. Den nya 5600-serien för dessa egenskaper fortfarande framåt. Agco Powers 3,3 liters trecylindriga motor gör det möjligt med en allt mer sluttande motorhuv, och sikten till frontlastaren och frontlyften är ypperlig. MF 5600-serien kommer under åren att ersätta de populära modellerna MF 5420–5450.

Motor Den finländska Agco Power har planerat och tillverkat motorn med tanke på lantbruksanvändning.

Komponenterna är robusta och tål hård belastning. Motorn under10

stiger Tier 4i-utsläppskraven med hjälp av den servicefria oxidationskatalysatorn (DOC) och de yttre avgasernas återanvändning (EGR).

Detta enkla system lämpar sig bra för en kompakt traktorklass, där maximieffekten når upp till 105 hästkrafter.

Den elstyrda Common Rail insprutningen och fyrventilsteknologin sköter om att motorn svarar snabbt på effektbehovet, och vridmomentet finns på ett brett varvtalsområde. I en trecylindrig motor finns färre rörliga delar än i en fyrcylindrig, varvid friktionsförlusterna är mindre och bränslet utnyttjas bättre. Ekonomin märks även som en förlängd serviceintervall, 500 timmar.

Lastningsegenskaper Förutom MF 5600-seriens allt mer sluttande motorhuv förbättras sikten framåt av den smalare mätartavlan och Visio-takfönstret, som fås som extra utrustning. Till traktorn fås en hydraulik som fungerar med 100 liters minutflöde, varvid frontlastarens rörelser är verkligt snabba redan vid låga motorvarv.

Den nya mekaniskt manövrerade lastarens joystick gör det möjligt att förutom manövreringen av lastaren och riktningsomkastningen även byte av växlar samt frikoppling av draget. Sålunda behöver man vid lastningen inte släppa greppet om joysticken, och den

vänstra handen kan hela tiden var på ratten – synnerligen behändigt!

När till detta sätts en ny egenskap, med vilken man kan frikoppla draget genom att trycka på bromspedalen, blir lastningen verkligt bekymmersfri. Med vänstra handen har man fortfarande som standard Power Control-riktningsomkastarspaken, med vilken man förutom att ändra riktning även kan växla och frikoppla draget.

Transmission I alla MF 5600-seriens modeller finns som stadard Dyna-4 transmission, som är optimerad för effektklassen 80-110 hästkrafter. Transmissionen har fyra powershift-växlar på fyra områden,­ och alla växlar kan växlas utan att röra kopplingen. Frikopplingen av draget genom att trycka på bromspedalen är en standardlösning, som ökar effektivitet och bekvämlighet. Tack vare Dyna 4 ECO-växellådan uppnår traktorerna topphastigheten med lägre varv, och i landsvägskörning sparar man bränsle.

Tidigare fanns transmissionsautomatiken endast på de större traktorerna men som en ny egenskap finns det även att få AutoDrive transmissionsautomatiken till MF 5600-serien. Denna kan vid behov växla alla växlar automatiskt. I åkerläge växlar automatiken mellan fyra powershift-växlar. ÅKER BIRKA 2•2013

En effektiv hydraulik är standard i den ny MF 5600-seriens traktorer.

Den förnyade trappan garanterar en säker av- och påstigning.

­ utomatiken manövreras behänA digt med den i sidokonsolen befintliga knappen och med två rullar.

Med knappen kopplas automatiken på och bort. Med den högra rullen ställs den högsta växeln, till vilken automatiken får växla. Med den vänstra rullen ställer man in det varvtal, där växlingen uppåt skall ske. De inställda värdena syns på instrumentbrädans punktmatrisdisplay. Användningen är synnerligen enkel, och inställningarna kan göras fast i full fart.

Hytt Fastän MF5600-serien är kompakt till sin storlek, så har den tillräckligt med utrymme i hytten. Hytten är densamma till sina yttre- och inre mått som MF 7600-seriens Essential-modeller. De böjda frampelarna ökar märkbart sikten framåt och de böjda glasen ger rymd åt de inre utrymmena.

Hjälpkarlens stoppade och med säkerhetsbälte försedda sits är standard. Hjälpkarlens sits behöver inte vara en vändbar modell, ty tack vare den stora sidodörrens breda nedre del kommer man lätt in till förarplatsen. Trappan är även förnyad och gör det möjligt att lätt komma in och ut från traktorn.

Den nya smala mätartavlan är den samma, som används i MF7600 och MF8600-serierna. I mätartavlan finns punktmatris- och digidisplayer, med vilka det komÅKER BIRKA 2•2013

mit många nya funktioner, såsom att följa med bränsleförbrukningen, inställningen av riktningsomkastningens aggresivitet skilt fram och bak, powershift-växlarnas aggresivitetsinställning, ”minivändtegsautomatik” mm. övriga nya egenskaper är bland annat kraftuttagsautomatik styrd av lyftanordningen, låsbara hydraulikspakar, elmanövrerad handgas och ett kallfack för dricka. Hytten kan fås som två, på olika höjd monterade, i de båda fallen är själva hyttens ram lika hög. Till de båda höjdalternativen finns dessutom tre olika takalternativ. Utöver normaltaket finns Visio-taket, som har takfönster för lastning på höjden samt ett lågt tak, med vilket man kommer in på lägre höjder. Hyttfjädring kan fås som extra utrustning till hytt som monterats på normal höjd.

Hydraulik Den nya MF 5600-seriens traktorer har en effektiv hydraulik som standard. För styrning och de inre funktionerna finns en 33 l/minpump och för den yttre hydrauliken en 58 liters pump. Dessutom kan fås en hydraulik med kombinerat flöde, varvid man för yttre användning har 58+42=100 liter i minuten och 33 liter i minuten för de inre funktionerna. 100 liters flöde per minut för den yttre hydrauliken ger frontlastaranvändningen verklig snabbhet, och motorns varv kan hållas låga, varvid man sparar bränsle. Pumpen med kombinerat

Transmissionen manövreras med det T-formade skaftet och med rullarna som syns här bakom sköts justeringarna till transmissionautomatiken.

flöde på 42 l/min kan kopplas bort med en elknapp då, när ett stort flöde inte behövs, varvid olja inte pumpas i onödan och man sparar bränsle. I systemet med kombinerat flöde sköter 58 l/min-pumpen om hydrauliken, varvid detta har blivit ännu snabbare. Hydrauliken fungerar även fast det kombinerade flödet är kopplat. När man från fabriken till traktorn beställer lastarens monteringsdelar och hydraulik, kommer för manövreringen av lastaren en fabriksmonterad joystick, som är enastående på marknaden. Denna har utöver manövreringen av lastaren ytterligare knappar för byte av riktning och växlar, på framsidan finns dessutom en knapp för frikoppling av draget. Därtill finns knappar för aktivering av lastarens extra hydraulik. Massey Ferguson har igen fört den kompakta lastartraktorns egenskaper till en ny nivå.r

MF5600-serien

Modell Motor

Nominell effekt @2200 varv/min (hk)

Max. effekt @2000 varv/min (hk)

Max. vridmoment (Nm)

Standarddäck

80

85

363

16.9R34&13.6R24

MF 5608

3,3 l

MF 5609

3,3 l

90

95

405

16.9R34&13.6R24

MF 5610

3,3 l

100

105

413

16.9R38&13.6R28 11

Man har nytta av en lång räckvidd, och Scorpion används även i snöentreprenader vintertid.

Räckvidd med

Scorpion

I februari fick Vesa Eronen en ny teleskoplastare, Claas Scorpion 9040 Plus, vilken är modellseriens största lastare. Den förra maskinen började bli för liten. Eronen väntar att Scorpion skall fylla samma kvalitetskriterier som gårdens övriga Claasmaskiner. Scorpion kommer att betjäna sin nya husbonde ca 2 000 timmar per år såväl i den egna ladugården som i entreprenadarbeten.

TEXT och BILD Seppo Nykänen

V

i Liberi säger sig vara en Claas-man.

Den senaste anskaffningen är en Claas Scorpion -telskoplastare. Det blev aktuellt med ett byte av lastare när den gamla började bli för liten. Vesa stannade för Claas med stora förväntningar. Det blir mycket körningar per år, varvid Claas:s kvalitet lockade. Tidigare hade till gården anskaffats en Claas Jaguarhack och en Tucano-tröska.

– Jag har varit nöjd med båda, varför jag väntar att Scorpion skall vara av samma kvalitet. Jag övervägde även andra märken. Det blir närmare 2 000 timmar i året, varvid driftsäkerheten har en synnerligen viktig roll. Med våra tidigare maskiner har vi kört 3 500–4 000 timmar, men det är meningen att ESA ERONEN

12

vi med den här skall köra längre, säger han.

Claas Scorpion 9040 Plus är modellseriens största lastare, motoreffekten är 103 kilowatt och vikten är 9 000 kilogram. Motorn är tvärställd på lastarens högra sida mellan hjulen. Hos Scorpion har man tydligt tänkt på servicearbetet, ty alla servicepunkter finner man lätt under motorhuven. Smörjnipplarna har samlats till en plats, och man behöver inte i något skede gå under maskinen. Smörjningsställena i ändan av bommen är naturligtvis med separata nipplar.

Bra sikt Från hytten har man verkligen bra sikt, vindrutan böjer sig till ett tak och sidorna är även i glas. Till

dragkroken har man satt en spegel. Maskinen manövreras med en spak, där man sköter körning och manövrerar lastaren. För manövreringen av hydrauliken finns två system: lastningsfunktion, när arbetshastigheten är den viktigaste samt hopsamlingsfunktionen, då man gör noggrant travningsarbete.

Hydrauliken såg ut att vara rätt exakt, Vesa flyttade en spade som låg vid foderhögen med fodergrepens pinnar och flyttade denna bort ur vägen.

Genast i arbete Vid intervjutillfället var maskinen rätt så färsk: man hade kört en halv timme med den ned från lavetten.

Maskinen togs genast i användning. Till först utfodrades d ­ juren ÅKER BIRKA 2•2013

ARBETSMASKIN Claas Scorpion 9040 Plus Lyftkapacitet Lyfthöjd Motorbeteckning Motoreffekt hv Transmission Hastighet km/h Hydraulik Vikt Paino n.

Standarddäck

Hydrauliken är exakt.

Spaden fastnade i pinnarna med första försöket.

naturligtvis och följande dag var det snölastning i byn.

Eronen använder teleskoplastaren mångsidigt året om. Den viktigaste användningen är i ladugården och på sommaren vid ­fodersilorna, en stor del av arbetena kommer också från entreprenadsidan. Det finns ett bra sortiment av färdiga arbetsredskap till lastaren. Vesa tog till maskinen Volvos snabbkopplingsanordning, ty det finns ett sådant från tidigare på alla arbetsredskap.

– Det här är den tredje teleskoplastaren hos oss, och vi har inte ens kommit på tanken att byta till en lastare av annan typ. Det finns dock sådant som talar för en hjullastare, men teleskoplastaren har åtminstone hos oss ansetts vara mer praktisk. Emedan arbetsuppgifterna varierar så mycket.

Vid anskaffningsbeslutet säger Vesa att Claas:s längre ram och ca 1,5 ton större egen vikt än den tidigare, var ett av de viktigaste kriterierna. Räckvidden är 9 meter och lyfteffekten 4 ton. Lyftbommen är Räckvidden är nio meter, man skummar lätt bort snön från silon, utan spade.

ÅKER BIRKA 2•2013

4400 kg 895 cm 4-cyl Deutz 140 Varipower Plus 40 150 l/min 8600kg 460/70 R24 AG

av ett rör, detta anser även Vesa vara viktigt.

– Konstruktionen är enkel och lätt att serva, säger han. Den har en räckvidd på 9 meter, men hos oss görs största delen av arbetena med 7,5 meters räckvidd. Tanken är att bommen skall hålla bättre, då man inte arbetar med full räckvidd hela tiden, bytet av gliddelarna sker mera sällan. Man har dock användning för full räckvidd, exempelvis snön på fodersilon fås bra bort med skopan, och det blandas inte snö i fodret. Vid snöarbetet kan man skuffa vallen längre bort.

Steglös storlek på hastighetsområdet Med Varipower Plus -transmissionen hittar man alltid rätt utväxlingsförhållande. Hastigheten är helt steglös ända upp till 40 kilometers timhastighet. Vid silon speciellt är det viktigt att det finns kraft utan att pruta på hastigheten.

Varipower Plus ställer alltid in optimalt effekt-hastighetsförhållande.

Vesa Eronen väntar sig mycket av sin nya anskaffning, Claas Scorpion 9040 Plus.

Scorpion har 500/70R24 däck.

De skulle även fått vara bredare, men då skulle maskinens bredd vuxit, och det ville inte Vesa.

– Det här är nu en kompromiss, framtiden visar om valet var lyckat, berättar han. I en teleskoplastare av den här storleken är däcken redan rätt stora, med dessa kan man röra sig även på mjukare platser.

Tack vare fyrhjulsstyrningen svänger den stora maskinen smidigt. När Vesa håller på med urtagning från fodersilons bröst märker man att det finns tillräckligt med kraft och lyfteffekt. Bullernivån är även låg och inte heller hörde man några extra klaganden gällande transmissionen.

– Tiden får visa, hur lastaren lämpar sig för vår användning.

Den första erfarenheten är dock positiv, säger Vesa. r 13

axplock

Det kom över hundra odlare till Odlingsprogramkvällen i Åbo för att lyssna på expertarnas föredrag.

Nykomlingar i K-lantbruks växtskyddssortiment Mirador 250 SC är en mångsidig och brett verkande produkt vid bekämpningen av växtsjukdomar. Mirador lämpar sig bl.a. för bekämpning av mjöldagg, rostsjukdomar och de flesta olika bladfläcksjukdomar på alla spannmålsslag samt på vallutsädesgrödor, bladfläcksjukdomar, mjöldagg, rost och bladmögel på ärter rost och fläcksjukdomar på ­bönor, svartfläcksjuka och bomullsmögel på korsblommiga oljeväxter. Miradors verksamma substans är atsoksistrobin.

Som ett strobilurinpreparat kräv som blandnings­kumpan ett annat bekämpningsmedel för resistensrisken. Kan i tankblandningen användas tillsammans med de flesta ogräs-, skadedjurs- och växtsjukdomsbekämpningsmedel.

Potatismedlens sortiment ökades med två nya produkter. Penncozeb DG är en ny lösning för bekämpningen av potatisbladmögel och fläcksjukdomar på vinbär och krusbär. Penncozebs verksamma substans är mankotseb, och det finns 750 gram av detta på ett kilo. Vid bekämpningen av potatisbladmögel sprutas detta effektivt verkande medel den första gången när grödan slår ihop sig, den andra och tredje gången med ca tio dygns intervaller. Som bruksmängd rekommenderas Penncozeb från två till tre kilo per hektar blandat i 400 liter vatten.

Leimay är ett nyhetspreparat för bekämpning av potatisbladmögel. Dess verksamma substans är amisulbrom. Bekämpningen med Leymay påbörjas enligt utvecklingsgrad och bladmögelförekomst, rekommenderas dock innan grödan vuxit ihop. Lämpar sig i mellan- eller slutskedet av bladmöglets bekämpningsprogram.

Kom även ihåg det kända och effektiva potatisbladmögelspreparatet Tyfon, som nu bara har ett nytt namn Consento. Detta har haft framgång i Petlas bladmögelförsök, och lämpar sig i bekämpningsprogrammets första besprutningar vid stark mögelförekomst.

14

För prima spannmål räcker efterfrågan Vid K-lantbruk i Åbo arrangerades i slutet av januari en traditionell Odlingsprogramkväll. Över hundra odlare anlände för att höra experternas föredrag om bland annat det gångna årets skörderesultat, spannmålens prisutveckling samt K-lantbruks odlingskontrakt. Till kvällens program hörde också föredrag om Clearfield-produktionsmetoden, där en rikt givande vårrybssort kombineras med ett för denna skräddarsytt brett verkande ogräsbekämpningsmedel.

Vid tillfället ansåg Rautakeskos spannmålshandels produktchef ILKKA PEKKALA, att på grund av världens rätt små spannmålslager och den kommande växtperiodens väder, kan spannmålens prisvariationer under perioden 2013/14 vara stora. − EU:s odlingsarealer växer, men vädret avgör naturligtvis den slutliga produktionen. För prima vete, havre och korn räcker åtminstone efterfrågan. Men man bör bl.a. komma ihåg, att efter en våt period finns det på åkern växtrester som innehåller mycket mögeltoxiner. Dessa bör man kunna behärska exempelvis genom bearbetning och genom att på skiftet så andra spannmålsslag, konstaterade Pekkala.

Kvällens talturer växte även diskussion. Pemarjordbrukaren JARNO TUOMINEN frågade experterna om närmare uppgifter om såväl växtskyddsmedlens effekter som den globala spannmålshandeln. − Jordbrukaren behöver nu för tiden enormt med uppgifter, för att han skall kunna göra rätta avgöranden. Från den här sammankomsten fick man nyttig information. Viktig var naturligtvis även den sociala sidan – det är alltid nyttigt att se andra odlare och byta åsikter med dessa, berättade Tuominen.

TEXT OCH BILD Matti Välimäki

Jarno Tuominen tyckte att han fick bra information på tillställningen.

ÅKER BIRKA 2•2013

Skördevinster med växtskyddsbekämpning Ur odlarens synvinkel kan det vara besvärligt att bestämma hur en normal sommar skall vara, men när man ser senaste sommars värme- och regnuppgifter, rörde sig dessa nära en lång tids medelvärden på K-lantbruks försöksgård i Hauho.

Där testas odlingsprogramåtgärdernas inverkan på sorternas skördepotential. − Även den nytta som man får av växtskyddet torde vara nära medeltalet, konstaterar forskare PAAVO AHVENNIEMI.

I fuktiga och varma förhållanden var även bekämpningarnas effekt bra och bekämpningsåtgärderna gav en betydande skördeökning.

I Hauhos odlingsprogramförsök med Tooler-tankblandning fick man som bäst en skördeökning på 24 procent, när man fick bort den frodiga ogräsmattan. Comet Pros tankblandningar med Prosaro eller Juventus bekämpade det sjukdomskänsliga kornets bladfläcksjuka. Skördeökningen var som bäst över 27 procent jämfört med obehandlad försöksruta, där det osprutade kornet brådmognade i förtid.

Speciellt Clearfield-produktionsmetoden bekämpade ogräsen ypperligt. Med metoden försvann all den havre som såtts i samband med rybs samt kvickroten. Aurea CL –vårrybs gav som odlad enligt Clearfield-metoden en tredjedel bättre skörd jämfört endera med obehandlad försöksruta eller jämförelseruta behandlad med andra bekämpningsmedel.

Visste du att... de finländska lantbrukens producentpriser steg i slutet av senaste år med 16 procent jämfört med föregående års senaste kvartal. Om man inte tar med skinnproduktionen, var ökningen 13 procent. Bäst klarade sig fjäderfä- spannmåls- och mjölkgårdarna samt växthusföretagen. Enligt MTT:s prognoser var en medelgårds omsättning senaste år 133 000 euro.

Av detta var EU:s och Finska statens stödandelar drygt en tredjedel.

Köp nu TR190 spannmålsvagn betala först i december 2013!

Multiva TR 190 Farmer t Bärförmåga 15 ton, flakvolym 19 m3 t Hela släpvagnen gjord av högklassigt Ruukki stål t 2-navbromsar och hydr. bakläm som standard t 550/45-22,5 -däck (andra däck på bilden)

Rullpresenning för TR 190 vagn t Lätt och trygg att använda t Volym med rullpresenning 21 m3

Rullpresenning SOM TILLÄGGSFÖRMÅN TILL TR190 köpare

1.430 € Begr. parti!

Multiva TR190

14.550,-

mvs 0% + lev.kostn.

K-LANTBRUK

MEDARBETAREN

En bra respons och kunniga kunder ger glädje åt Anna Maria Pääkkös försäljningsarbete.

Förtroendet

uppstår med tiden TEXT och BILD Eeva-Kaisa Pulkka

A

NNA MARIA PÄÄKKÖ i Nilsiä förverkli-

gade sin dröm om studier i vuxen ålder efter att först i 15 år odlat sin hemgård i Södra-Savolax. Dörrarna till Kuopio handelshögskola öppnades för drygt tio år sedan.

Genast efter det hon blivit färdig föll allt på plats, när det vi K-maatalous i Nilsiä öppnades en plats som avdelningsansvarig. Jag kunde i detta arbete kombinera min tidigare erfarenhet med den färska utbildningen, arbetet fanns nära hemmet och hemma fanns en liten pojke, motiverar Pääkkö. Annat arbete som skulle motsvarat utbildningen hade hon varit tvungen att söka längre bort från hemmet.

Och Pääkkö har inte ångrat sitt val.

– Arbetet är omväxlande och intressant, alla dagar är olika. Dessutom har vi ett bra arbetsteam, berömmer hon.

En vintermåndagsmorgon är det lugnt i butiken, från järnavdelningen hämtar man små renoveringstillbehör och av Pääkkö frågar man efter en släpvagn av snöscooterstorlek. I telefonen funderar Pääkkö på en kunds foder och utfodring. Den utbildade damen togs väl emot som lantbruksförsäljare, och man ifrågasatte just inte

16

sakkännedom eller kunnande med undantag av några ”finns här inte en riktig försäljare”-kommentarer.

– Kanske där även fanns en viss smekmånadstid, men kunderna vande sig då de märkte att inte försvinner hon någonstans, skrattar Pääkkö.

Hon har fått stöd från såväl kunder som samarbetspartner.

– Förtroendet uppstår, när man gör sitt bästa.

Om kunden inte klarar sig, så klarar vi inte heller oss, vi är i samma båt på väg åt samma håll.

Vi bör ge ett mervärde åt sakerna och vara ödmjuka. I lantbrukshandeln skapar man långa kundförhållanden, där förtroendet kommer med tiden.

När kunden kommer för att fråga eller köpa en produkt, vet han redan mycket om denna och ofta mer än försäljaren. Pääkkö berättar att det kräver mycket av försäljaren men att just detta gör arbetet intressant.

– Det är bra att kunderna ger rikligt med respons, ty detta är en förutsättning för att vi skall utvecklas. Och vi strävar ju till en växelverkan i detta. Affären görs från människa till människa, fastän det finns ett företag bakom dem båda. r

ANNA MARIA PÄÄKKÖ ARBETE: Avdelningsansvarig vid Ruotsalainen Oy Nilsiän K-maa­ talous UTBILDNING: Ekonomiemagister FAMILJ: Man och en pojke lågstadieålder HOBBY: Skidning, golf och övrig motion, läsning samt skogskötsel

MAATILAN ÅKERPIRKKA BIRKA 2•2013

<VINKEN!

Kon Musti fick brons

Neutox – effektiv bekämpning av mögelgifter i fodret

som arrangerades av Josera gällande serien, den livstida produktionen. Kon Musti fick i tävlingen bronsmedalj med den fantastiska produktionen 110 578 kilo. ”Long live the cow!” var en internationell tävling arrangerad­av Josera, till vilken kom deltagare från olika håll i Europa. Alla deltagarna borde naturligtvis ha Joseras foder i sin utfodring. På Pirinens gård har man använt Joseras Pansen Pilot -specialfoder redan från oktober 2011.

Det bland K-lantbruks sortiment förekommande Pansen Pilot –kompletteringsfodret innehåller rikligt med levande jäst, vilket ökar mjölkproduktionen och höjer mjölkens äggvite- och fetthalt.

Pirinens gård har gjort ett viktigt samarbete med K-lantbruk genom att fungera som en av Pansen Pilots testgårdar med ett strålande resultat. Resultatet från tävlingen publicerades festligt på Eurotier 2012 -utställningen i Hannover i november.

HELI och JARMO PIRINENS Musti-ko belönades vid tävlingen

Mögelgifter kan bildas i spannmålen redan på åkern eller i lagret om spannmålen blir fuktig. ­Djuren kan få mögelgifter via foder som beretts av spannmål. Upphettning eller processerna tar inte kål på mögelgifterna och i fodret kan samtidigt förekomma flera mögelgifter. Mest känsliga är svin, hästar och ungdjur samt mjölkkor.

Neutox är en ny typ av kombination av de verksamma substanser som används vid bekämpning av mögel och mögelgifter. Rekommenderad dos: förebyggande bekämpning 0,5 kg per ton foder, vid hantering av smittad spannmål 1–2,5 kilo per foderton. Neutox är Biofarm Oy:s produkt.

Kon Musti fick i tävlingen bronsmedalj med den fantastiska produktionen 110 578 kilo.

Avvägd exakthet!

BOGBALLE L2W BASE 2050L vågmodell

För exakt spridning av fast gödsel

BOGBALLE L1 PLUS

t 8, 10, 12 och 14,5 tons bärförmåga på åker t Triton 75, 95 och 120 har ett par stora hjul och 150TR boggieaxel med fjädring t Triton 120 nu också med stora 28.1R-26 däck t Hydraulisk bakläm som öppnar sig ända upptill

t Med nyaste Calibrator Zurf styrenhet, överskådlig display t Volym 2050 L = 3 storsäckar, arbetsbredder 12 - 18 m eller 20 - 24 m t Automatkalibrering - fyll på och kör, vågen kontrollerar t Styrenhet med USB-anslutning - lätt dataöverföring och uppdatering t Behållarvolym 1425 l, rejält rum för 2 storsäckar t Spridningsbredd 10 - 16 m, hydr. utmatningsmanövr.

BOGBALLE L2 PLUS

t Behållarvolym 2050 l, - rejält rum för tre storsäckar t Spridn.bredd till 24 m t Hydr. utmatningsmanövr.

BOGBALLE M2 BASE och M2 PLUS t M-serien, för max. sex storsäckar t Spridningsbredder upp till 42 m

L1 Plus

3.670,-

TRITON spridarvagnar

Nyhet! Triton 75 - 8 tons bärförmåga på åker från 21 990 € (mvs 0%)

mvs 0% +lev.kostn.

inkl. beh.presenning

LAME sugtryckvagnar t 4700, 5800, 6800, 7900, 10000 och 12000 l. t LAME sugtryckvagnarna fyller både Maskin- och Tryckutrustningsdirektivens stränga krav.

Priserna gäller till slutet av april 2013 eller så länge reserverat varuparti räcker till. Rätt till produkt- och prisförändrindar förbehålles.

K-LANTBRUK

axplock

Vid öppningsfirandet fr.v. maskinförsäljaren i Jyväskylä Tuomo Pöntynen, Maskinkeskos linjechef för lantbruksmaskinerna Jukka Kelto och försäljningschef Arto Hukka.

I de nya utrymmena är även en del av demomaskinerna inomhus.

Maskinkesko i nya utrymmen i Jyväkylä Konekesko Oy har koncentrerat maskinförsäljning, reservdelsförsäljning samt servicefunktionerna till en plats i Jyväskylä. De nya verksamhetsutrymmena är belägna i stadsdelen Seppälänkangas, på adressen Laukaantie 24.

Konekesko firade öppnandet av de nya verksamhetsutrymmena i Jyväskylä den 31 januari tillsammans med närmare etthundra inbjudna gäster.

De nya utrymmena är till ytan ca 700 kvadratmeter, som i sin helhet är varmt utrymme. Utrymmena togs i användning redan i december. − Vi vill med denna åtgärd göra kundbetjäningen ännu bättre i Jyväskylä och Mellersta-Finlands område, sade Konekeskos försäljningschef ARTO HUKKA vid öppningen.

I utrymmena verkar traktoroch tröskförsäljningen, jordbyggnadsmaskinförsäljningen samt dessa maskiners reservdelförsäljning och serviceverksamhet. Som en ny funktion i Jyväskylä på Laukaantie kommer även att finnas servicen av Stilltruckarna. − Vi kommer att satsa allt mera på traktorernas, skördetröskornas och lantbruksmaskinernas reservdelar samt på reservdelsbetjäningen av de jordbyggnads-, miljö- och fastighetsmaskiner som vi representerar, berättade Hukka.

Förutom satsningen på märkesreservdelarna i de nya utrymmena satsar vi på olika maskiners extra utrustningar samt på maskintillbe-

hör. Även smörjmedelshandeln är ett område som vi satsar på. Dessutom erbjuder vi service åt områdets avtalsmontörer, vilka alla fortsätter som Maskinkeskos avtalsmontörer även efter förändringen.

Nu får kunderna all den betjäning de behöver koncentrerat från samma plats, det må gälla köp av en maskin, anskaffning av reservdelar eller frågor som hör till en maskins service. I de nya utrymmena är även en del av demomaskinerna inomhus.

Som en nyhet vid öppningen fanns Weidemann-minilastarna och –teleskoplastarna till påseende för såväl användning inom lantbruket som inom fastighetsskötseln.

200-tonnare

Kon Jella är den första kon i Finland som kommit över den magiska mjölkgränsen 200 000 kilogram.

Lantbrukssammanslutning Jauhilas ko Jella, av holstein-ras i Pielavesi,som snart fyller 18 år, slog det finländska rekordet redan för två år sedan, men 15.2.2013 blev den Finlands första 200-tonnare. Det finns endast några få 200-tonnare i hela världen.

Det finns alltid efterfrågan på spannmål av god kvalitet. Till Odlingsprogramkvällen i Åbo kom över hundra odlare för att lyssna på experternas föredrag.

18

BILD: Faba ÅKER BIRKA 2•2013

I MARS Oljeuppsamlingsfat 15 liter Stadig plast.

500889261

1000 kg storsäck Storlek 90 x 90 x 125 cm. Plastlaminat inneryta. 4 lyftlänkar. Ă&#x2013;ver- och nedreventiler. 1000 kg/ SF5:1.

500960664

5311 andningsskydd FFP3-V (10 st/lĂĽda)

Blinklampa med fjäderskaft 12 V

VentilfĂśrsett P3-klassens andningsskydd fĂśr lantbrukets behov. Behagligt och formar sig enligt ansiktet.

InnehĂĽller lampa.

Tappfastsättning.

/st

/st

FĂśrmĂĽn -33 %

/st

/lĂĽda

Pris utan K-Plussa-kort 15,-

Kontio Classic svarta Nyhet! gummistĂśvlar Fastsättbar ho 50 l Ă&#x201E;kta och original, gummistĂśvlar i stängslet

Nyhet!

Digital AM/FM radiohĂśrselskydd med LCD-display

Hängbar digital krokvüg (OCS-1500).

Fastsättningslänk uppe och lyftkrok nere.

KrokvĂĽg 1,5 ton

10 kanalplatser och volymminne. 3,5 mm anslutning till MP3-spelare. 110 h funktionstid med AA-batterier.

Nyhet!

Sync Digi radiohĂśrselskydd

avsedda fĂśr finska fĂśtter.

MĂĽtt 23,5 x 35 x 121 cm. Ă&#x2026;tstramningsrem och refl 500948050 ex. HĂĽllbart ytterbotten som inte samlar smuts.

Olika storlekar.

500809775

500849121

500983836

500890445

/st

/par

/st

/st

Erbjudanden (inkl. moms) är i kraft till slutet av mars 2013 eller sü länge reserverat varuparti räcker till.

I APRIL K-Agro sitsskydd

Dragarmstappar 28 x 130 mm (par)

Universalmodell Passar i bil eller traktor.

FĂśrpackningen innehĂĽller tvĂĽ tappar.

500806549

500784576

FĂśrmĂĽn -20 %

Batteridriven tankningspump

/par

Dimensioner: 6 x 38 x 210 mm.

FĂśrpackningen innehĂĽller bultar och muttrar.

I kartonglĂĽda.

FĂśrmĂĽn -17 %

Pris utan K-Plussa-kort 12,-

/st

Erbjudanden (inkl. moms) är i kraft till slutet av april 2013 eller sü länge reserverat varuparti räcker till.

www.k-maatalous.fi

/pkt

FĂśrmĂĽn -12 %

500750019

Pris utan K-Plussa-kort 49,-

Elvallare Olli 1000

12 V, 18 A, 40 l/min. FÜrpackningen innehüller pump, pistol, 4 m slang, 2m sugslang och mässingsfilter.

500707401

/pĂĽse

FĂśrmĂĽn -11 %

Pris utan K-Plussa-kort 10,-

Av PU-material, tĂĽ- och spikskydd.

HĂĽllbar PU/TPU -botten. Olje- och kemikalietĂĽlig, skyddsklass S5. Flera olika storlekar.

500649780

/par

Pris utan K-Plussa-kort 9,90

Spets fĂśr S-pinne (25 st/pkt)

/st

SkyddsstĂśvel Dunlop Puroford+

Ringsprint 9,5 mm (50 st/pĂĽse)

S-pinne 10 x 45 mm

5 Joules stÜtenergi räcker till ocksü i längre stängsel. Fullständiga testfunktioner och grafisk Olli-infodisplay.

500830303

/st

Passar bl.a. i Potilaharvar.

500682609

/st

Storsäckens tÜmningsventil RÜrdel fÜrsedd med snabblüs.

500933282

/st

K-LANTBRUK

Med hjälp av N-sensor är kvävegödslingen exakt.

Sköt om dina åkrar Med otillräcklig och ensidig gödsling kan man inte dra nytta av rikt givande sorters skördepotential. Genom att utnyttja markkarteringen kommer man till en noggrann, lönande och miljövänlig gödsling.

TEXT Anne Kerminen BILD Annaleena Ylhäinen

20

ÅKER BIRKA 2•2013

ODLINGSPROGRAM

Mulljordarna är i allmänhet bördiga, men när man kommer till torvjordarna, kan det råda brist på nästan alla näringsämnen.

D

E FINLÄNDSKA ÅKRARNAS bördighet

har börjat minska. Orsaken är en alltför ensidig och otillräcklig alltför ensidig och otillräcklig gödsling i förhållande till skördenivåerna. Speciellt orolig­bör man vara då det gäller fosforsituationen, vars minskning märks tydligast i de sämre klasserna. En låg proteinhalt är ett regelbundet problem i spannmålshandeln. De rikt givande sorterna behöver en ordentlig kvävegödsling, när växtperioden är gynnsam.

En stor skörd använder rikligt med näringsämnen, varvid gödslingen bör planeras i enlighet med skiftets skördenivå. ÅKER BIRKA 2•2013

Ur varje gårds skrivbordslåda finner man ett viktigt redskap för odlandet, markkarteringen. Genom att utnyttja denna erhåller man en noggrann, lönande och miljövänlig gödsling. Vid förnyandet av markkarteringen är det lätt att även ta med spårämnesbestämningen åtminstone från de större skiftena. Ifall man odlar oljeväxter, sockerbetor eller andra special­ grödor, är det skäl att utöver det normala spårämnespaketet även undersöka mängden bor.

Analyseringen av det färdiga undersökningsresultatet är enkelt. Jordart och mullhalt berättar mycket om skiftet. Lerhalt och liten mullhalt förutsätter av odlaren­en lätt bearbetning vid rätt tidpunkt, man bör med alla medel undvika att röra sig på en våt åker. Det är på plats att förnya dikningen,­om det lätt stannar vatten på åkern.

På grova mineraljordar är ut­ maningen torka och urlakning av näringsämnen. Hjälp får man genom att öka mängden organiska ämnen i ytlagret och öka markens näringsreserv exempelvis med Yara Biotit. Ur detta frigörs kalium jämnt under följande 4–5 år för växtens behov, samtidigt stiger markens pH på ett lämpligt sätt och man får kalcium att hålla fosforn i en form som kan utnyttjas av växterna.

Mulljordarna är i allmänhet bördiga, men när man kommer till torvjordarna kan det vara brist på nästan alla näringsämnen. Endast markkarteringen berättar, vilken situation som råder på åkern.

Det lönar sig sköta om markens mullhalt. Ett organiskt ämne binder näringsämnen och frigör dessa på ett lämpligt sätt för växternas användning. I en mullrik mark bevaras fukten längre och växternas rötter utvecklas och blir frodiga och når på detta sätt effektivt såväl vatten som näringsämnen. Inmyllningen av halm i åkerns ytlager ökar effektivt markens mullhalt,

för skötseln av problemskiften rekommenderas en två års grönträda som en effektiv kur.

Kalk till alla Vid spannmåls- och vallodling sköts kalcium- och magnesiumgödslingen vanligen i samband man kalkningen. En regelbunden kalkning av åkrarna är grunden för hela näringshushållningen.

Denna säkrar växternas tillgång på näringsämnen och förbättrar sam­tidigt markens livaktighet och struktur. I en välkalkad jord trivs såväl daggmaskar som odlingsväxter. Fördelen med minst fem års arrendekontrakt är, att det lönar sig för arrendatorn att kalka vid arrendetidens början. Genom detta får man goda skördar och åkerns växtskick bevaras.

Fosfor och kalium efter behov Fosfor- och kaliumgödslingen är lätt. Bördighetsklassen anger markens näringsnivå, och en gödslingsplan på basen av denna säkrar tillgången på näringsämnen. Med goda skördenivåer är det viktigt att

Yara Megalab provtagningstillbehör.

21

Seppo Vättis princip är att ge växterna allt de behöver.

Allt vad växten behöver På sommaren träffar man SEPPO VÄTTI på åkern. Växtskydds- och gödslingsåtgärder baserade på observationer på grödarna säkrar grödornas välbefinnande och en god skörd. De utförda observationsrundorna tillsammans med jordbrukarna vill dra ut lång på kvällarna, ty det finns tillräckligt med intressant på varje skifte. Samtidigt blir det säkrat, hur Seppos och de av bakgrundsteamet på vintern uppgjorda växtskydds- och tilläggsgödslingsrecepten har fungerat i praktiken. Seppo anser att Yara megalab –växtanalysen är en bra nyhet. Med hjälp av denna får man säkrat, vilka näringsämnen som bör sättas till under växtperioden, så att man får bästa möjliga skörd. En gröda som är balanserat gödslad förmår bättre klara sig i utmanande växtförhållanden och hotande skadeinsekter.

Seppo Vätti är en bekant person i KM-tidningens skördetävlingar. Han har haft framgång varje år och Seppo har skörderekordet för korn från år 2008, präktiga 9 499 kilo per hektar.

På Vättis gård gäller principen, att man ger växterna allt vad de behöver. I praktiken, om grödan ser ut att ha normal färg, beger sig Seppo ut för att spruta mera spårämnen och svavel. Grödan bör vara mörkgrön och där bör finnas så mycket friska blad, att marken inte syns. Då utnyttjas allt solljus för växtens tillväxt.

Som sitt huvudarbete har Seppo Vätti lantbrukshandeln i Eura vid Kmaatalous Lammela. − Jag ber odlaren ta med sig markkarteringskartan, så att jag ser, vilket gödselmedel han verkligen behöver, berättar Seppo.

Så är över hälften av de gödselmedel som Seppo säljer Odlingsprogramgödsel som innehåller spårämnen. I Satakunda är bristen på mangan, zink och kalium allmän. − Det lönar sig för odlaren att satsa 25–30 euro på dyrare gödsel och sålunda säkra att växten startar frodig genast från våren, säger Seppo.

Han rekommenderar allmänt Yara Biotit för att komplettera åkrarnas låga kalium- och kalciumförråd. Arbetet fungerar som planerat, på Vättis gårds Yara Megalab -växtanalys fanns ingen brist på något näringsämne.

22

I väl kalkade jordar trivs såväl daggmaskar som odlingsväxter. komma ihåg att använda fosforns skördenivåkorrigering, så att fosforn inte rövas från marken. Speciellt viktigt är detta vid nöjaktiga och ännu svagare bördigheter. En fosforklass som en gång släppts att sjunka kan man inte i praktiken längre höja, och skördenivån sjunker på samma gång. Växtens fosforupptagning är till största delen beroende av markens fosfortillstånd, av den årliga fosforgödslingen kommer direkt endast 15–20 procent till grödan. Största delen av fosforn tar växten ur marken med sina rötter av de i marken bundna fosforreserverna.

Svaveln bör synas Behovet av svavelgödsling är den tydligaste förändringen, som skett under de senaste 25 åren på näringsämnesfronten. Från tiden då svavlet sjönk har man kommit till tiden med svavelbrist. Svavelbristen märktes senaste vår tydligt på de flesta åkrar, vars gröda var ljus och utvecklingen blev tydligt långsammare. Växtens tillväxt stannar om det inte finns tillgång till näringsämnen. Så går det när svavelbristen hindrar utnyttjandet av kvävet. Om svavel vid markkarteringen är med rött behövs en sva­ velgödsling större än normalt, såsom YaraBelaÅKER BIRKA 2•2013

r att Fräsa fÜr nu fü än den! d vürsü

seriens produkter. FÜr de med grÜna bÜrdighetsstämplar fÜrsedda skiftena räcker YaraMila-seriens produkters svavel fÜr en bra skÜrd.

Spürämnena säkrar en bra tillväxt Det lÜnar sig att ta de rÜda spürämnesstämplarna pü allvar.

Spürämnesbristerna sänker skÜrden märkbart speciellt under torra ür. Det finns münga mÜjligheter vid spürämnesgÜdslingen. I en situation, där det saknas münga näringsämnen, lÜnar det sig att gÜra spürämnesgÜdslingen med spürämneshaltiga ­YaraMila- eller med OdlingsprogramgÜdseln, ty dessa säkrar tillgüngen pü spürämnen genast i bÜrjan av tillväxten.

Tiden fÜr bladgÜdsling är sedan när grÜdan täcker marken och bladgÜdseln nür växten effektivt. I YaraVita-seriens bladgÜdselmedel finns fÜr olika växter planerade blandningar med flera näringsämnen, fÜr spannmül, oljeväxter och potatis har sin egen. Dessa kan dock användas i kors fÜr alla växter. FÜr de egentliga ett näringsämnesbristerna har man planerat bland annat YaraVita Mantrac Pro och YaraVita Borac 150.

Extra noggrannhet med N-sensor och Megalab Ny teknik ger mÜjligheter fÜr en noggrann gÜdsling. En noggrann kvävegÜdsling är exakt och lätt med hjälp av Yara N-Sensor. Yara N-Sensor är en effektiv anordning, och denna lämpar ypperligt som ett redskap fÜr entreprenÜrer eller fÜr bolagsmaskin fÜr nügra gürdar.

Genom att precisera kvävegÜdslingen rätt pü skiftets olika delar, für man en skÜrd av jämn kvalitet, vilket minskar skÜrdeoch torkningskostnader. Samtidigt für man frün skiftet bästa mÜjliga skÜrd kostnadseffektivt och satsningarna riktas dit där man für stÜrsta nytta av dessa.

Beträffande växtperiodens tilläggsgÜdslingar für man en alldeles ny synvinkel med Yara Megalab -växtanalysen. Prov som tagits vid strütillväxtstadiet hos spannmül blottar de dolda näringsbristerna och gÜr det mÜjligt att skräddarsy tilläggsgÜdslingen skiftesvis. Senaste sommars resultat blottar Üverraskande münga brister bland annat pü spannmül büde beträffande huvudnäringsämnen som spürämnen. Med en i tid utfÜrd kompletteringsgÜdsling fick man dock situationen reparerad, och en god skÜrd kom frün de undersÜkta skiftena. Man kan ännu i efterskott dra nytta av växtanalysens resultat när man planerar den nya odlingsplanen. Provtagningsdirektiv och -tillbehÜr füs frün Klantbruksaffärerna.r

FĂśr odling av specialväxter, grĂśnomrĂĽdesbyggande, fĂśr trädgĂĽrdar och traditionell odling MASCHIO rotorharvar t "SC CSFEEFSOB PDI N GĂ&#x161;S IL USBLUPSFS t &GUFSSFETLBQ TPN QBTTBS PMJLB GĂ&#x161;SIĂ&#x152;MMBOEFO

MASCHIO rotorfräsar t "SCFUTCSFEEFS N GĂ&#x161;S IL USBLUPSFS t 5BDL WBSF FO CSB TLĂ&#x160;SGĂ&#x161;SNĂ&#x152;HB QBTTBS .BTDIJP SPUPSGSĂ&#x160;TBSOB CSB GĂ&#x161;S VQQUBHOJOH BW HBNMB WBMMBS PDI CFBSCFUOJOH BW HSĂ&#x161;OPNSĂ&#x152;EFO t 'SĂ&#x152;HB PDLTĂ&#x152; .BTDIJP 4$ TPCSB QBTTBS CSB GĂ&#x161;S QPUBUJTPEMBSFO U-modell: FĂśr specialodling, fastighetsunderhĂĽll och fĂśr mindre behov.

Nu ett parti till specialpris!

Maschio U205

rotorfräs med 4 hastigheter

Begr. parti!

3.690,mvs 0% +lev.kostn.

Kostnadseffektiv lĂśsning fĂśr ekologisk odling och kreatursgĂĽrdar.

NINA t ,PNQBLU TUPSMFL IĂ&#x161;HLMBTTJHB EFMBS PDI FOLFM LPOTUSVLUJPO NĂ&#x161;KMJHHĂ&#x161;S FUU MJUFU TFSWJDFCFIPW t 'Ă&#x161;S EJSFLU PDI LPNQM TĂ&#x152;EE BW WBMM t 1BTTBS PDLTĂ&#x152; GĂ&#x161;S TĂ&#x152;EE BW TUSĂ&#x152;TĂ&#x160;E SBQT Ă&#x160;SU PDI GĂ&#x161;S TNĂ&#x152; TĂ&#x152;NĂ&#x160;OHEFS BW TNĂ&#x152;GSĂ&#x161;O Det lĂśnar sig att gĂśra spĂĽrämnesbestämning ĂĽtminstone frĂĽn de stĂśrre skiftena.

Kampanjpriserna gäller till 17.04.2013 eller sĂĽ länge reserverat parti räcker till. Ă&#x2026;KER BIRKA 2â&#x20AC;˘2013

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

MJÖLKGÅRDEN

Uusimäkis son Tomi hjälper till i gårdens arbeten.

24

ÅKER BIRKA 2•2013

Fullfoder­ utfodringens oersättliga hjälpreda På Uusimäkis gård förlöpte övergången till fullfoderutfodring smidigt med hjälp av JF-Stoll VM-fullfodervagnen. Man skulle även bättre kunna utnyttja vagnens egenskaper.

TEXT och BILD Kirsi Haapamatti

I Sydösterbotten i Töysä, på KATJA och TIMO UUSIMÄKIS nötboskapsgård är arbetena logiskt utspridda. Nära bostadshuset finns köttdjursuppfödningen och på andra sidan byvägen på hundra meters avstånd finns ladugården för mjölkkorna. I närheten till båda finns även foder- och spannmålssilorna. Det blir rätt mycket att gå mellan de olika byggnaderna under dagens lopp. Just på grund av optimeringen av arbetsgången byggde även Uusimäkis sin robotladugård på andra sidan om vägen.

Ladugården med två mjölkningsrobotar blev färdig för ett år sedan och i samband med ibruktagningen övergick man även till fullfoder­ utfodring på gården.

– Vi har egentligen inte någon längre tids erfarenhet av andra fodervagnar än den här JF-vagnen.

Vi hade nog en kort tid ett annat märke på prov, men vi stannade för denna. Vi har varit nöjda. Dock ändrade robotladugården redan för övrigt arbetet på gården rätt mycket, säger Timo Uusimäki.

Man beslöt övergå till fullfoderutfodring när den nya ladugården blev färdig. Med JF vagnen med vertikalskruv ryms man bra att ÅKER BIRKA 2•2013

köra in genom ladugårdens gaveldörr och fördela fullfodret på gångens ena sida per gång. Sedan vänder man vagnen på gården och kör längs gången åt motsatta hållet.

– Med vagnen kan man inte dela fullfodret på en gång åt båda sidorna. Vår gång är något för bred för detta, säger Timo Uusimäki harmset. Med vagnen blandas även köttdjurens fullfoder. Dessa kan dock inte utfodras med vagnen i den gamla ladugården, varvid den töms via tömningsluckan i vagnens bakdel, varefter det går bra att fortsätta arbetet med en ­minilastare.

Mångsidig användning I Uusimäkis fullfoder för mjölkkorna finns hö, rybs, och korn en tredjedel av varje.

– Recepten har jag i huvudet, säger Timo Uusimäki. Våra blandningar är så pass enkla att jag inte ansett det vara nödvändigt att använda JF-vagnens receptprogram. Med detta kunde man åstadkomma vilka recept som helst. Av vagnens utrustningar är den trådlösa vågen i daglig användning.

25

JF:s VM, fullfodervagn med vertikalskruv har varit i användnign i ett år. Den är en i gång i en till två timmar per dag.

Det är bra, att displayen är trådlös och man får även en annan display på en annan traktor. Man har varit nöjd med JF-vagnen på Uusimäkis gård. När den blandning som behövs för fullfodret ytterligare samlas från tre platser - från plansilon bredvid ladugården och från spannmålssilon på andra sidan vägen – är användningen av fodervagnen ett livsvillkor vid utfodringsarbetet.

Vagnen är i daglig användning, varvid behållarens och blandningsskruvens slitstarka specialstål är nödvändigt. Det är även behändigt, att styrningsenheten alltid är i trak-

Konsumtionen av mjölkprodukter ökar i Kina Konsumtionen av mjölkpro­ dukter ökar häftigast i Kina, där deras konsumtion traditionellt varit liten. Kineserna omfattar västländernas matvanor och ökar sin konsumtion av kött- och mjölk­produkter. Man uppskattar att Kina under de närmaste åren går förbi Förenta Staterna som största konsument av mejeriprodukter.

26

torn i skydd för vädret. När styrningsenheten alltid finns i traktorn, underlättar detta lastandet. Vagnen kan lastas från vilken sida som helst – displayen är alltid behändigt inom synhåll. Uusimäkis köpte specialhöga lämmar till sin vagn, och med dessa ryms vagnen just in i den nya ladugården. Lastningen över de högre lämmarna löper bra med traktorskopan.

– Om jag skall hitta några brister, så speciellt isiga balar är en hård nöt för blandaren. Jag är dock inte helt säker, har den lämpliga bett för foderbalar. Jag mal således med vagnen foderbalar åt kött­ djuren. Ibland blandar jag även kornas fullfoder färdigt på kvällen, och bettens effekt vill inte räcka till, ifall blandningen har stått länge.

Det är även möjligt att få til�läggsbett till vagnen, även speciellt långa. Betens lägen kan även regleras så, att man får lämplig hacknings- och finfördelningseffekt.

Timo Uusimäkis vagn har inte efter ett års användning krävt speciell service. JF-vagnens egenskap är, att efter foderutdelningen använda kraftuttaget ett ögonblick med 1000 varv per minut, så töms vagnen nästan fullständigt.

– Det är bra med ett ringa ­servicebehov, ty på gården finns det alltid något mera brådskande att göra. Vi har nog en verkstad, där reparationsarbeten skulle kunna utföras.

Den trådlösa diplayen till våganordnigen JF Feed manager används under foderutdelningen.

Breda, bra bärande och släta däck är fullfodervagnens fördelar. Ju mindra mylla och dylikt som vagnen hämtar in med sina däck, desto bättre. ÅKER BIRKA 2•2013

Uusimäkis nötboskapsgård

Jf-Stoll VM-fullfodervagnen har tömning på sidorna och bakom. Husbonden kör genom ladugården på några minuter.

Av vagnens utrustningar är den trådlösa vågen i daglig användning.

Växande gård Gården är Timo Uusimäkis hemgård. Han har odlat denna från år 1988, hustrun Katja kom med några år senare. På gården finns nu 135 mjölkande, raserna är hollstein och ayrshire. I den gamla båsladugården fanns 70 mjölkande.

Till den nya robotladugården köptes kalvar utöver de egna. Man funderar på att i framtiden skulle gårdens alla djur och funktioner flyttas till byvägens andra sida, i samband med den nya ladugården.

– En utvidgning på den gamla platsen skulle inte ens lyckas, när vi bor alldeles intill sjön, säger Katja Uusimäki.

Byggandet av robot­ ladugården var en förutsättning för gårdens fortsättning, berättar företagarparet.­ – Nu är ju allt alldeles annorlunda. Skötseln är mera kontrollbetonad, säger Katja Uusimäki Det finns dock fortfarande tillräckligt med arbete på gården.

Med köttdjuren görs mycket handarbete. Övergången till fullfoderutfodring blev aktuell samtidigt, som skötselarbetet, mjölkning och utfodring i de nya, öppna utrymmena började löpa bättre.

Gårdens arbeten delas så, att Timo sköter utfodringen och Katja svarar för kalvsidan. Mjölkkorna sköts gemensamt. r

• Timo och Katja Uusimäkis gård är belägen i Töysä.

• Gården har 135 mjölkande.

Köttdjuren medräknade finns på gården 350 huvud.

• De mjölkandes medelproduktion är 8300 kilo. Efter övergången till fullfoderutfodring är mjölkproduktionen jämnare.

• Mjölken säljs till andelslaget Maitosuomi.

• Djurens foder odlas i huvudsak på den egna gården, kraftfodret köps.

• Robotladugården blev färdig för ett år sedan. Samtidigt övergick man till fullfoderutfodring.

• På gården finns en deltidsanställd arbetare.

JF-Stoll VM 2–27m³ fullfodervagn med vertikal blandning • I vagnens konstruktion har man använt specialstål, som gett bättre slitstyrka och en lägre egen vikt.

• Tack vare JF impulse mix-skruvarna minskar vagnens effektbehov och blandningsresultatet blir bättre.

• Som standard trådöst vågsystem JF Feed Manager, där en tydlig huvuddisplay finns i lastartraktorn samt egen display i tömningstraktorn.

• Med Feed manager kan man följa med hur mycket foder som finns kvar och dela fodret i olika delmängder. I enheten kan matas in olika utfodringsplaner.

• Display och ljudsignaler styr påfyllning och tömning.

• Finns att få Pro Feed + program för noggrann uppföljning av utfodringen och hantering av recepten i hemdatorn.

• Som extra utrustning bl.a. tilläggsbett, höga lämmar, tilläggstömningsluckor, bak- och sidotransportör, minerallucka.

• JF-Stoll är en av de ledande vall-linjens maskintillverkare.

ÅKER BIRKA 2•2013

27

Veterinären svarar Svansbitning är ett allvarligt problem

Elina Viitasaari, Veterinär Forskningscentralen för djurvälfärd

Svansbitning bland svin förekommer överallt i världen. Förutom att orsaka ekonomiska förluster försämrar den grisarnas välbefinnande. Svansbitning har inte bara en enda orsak, men ofta är det fråga om dold stress, som kan ha utlösts av vilken som helst förändring i grisarnas levnadsförhållanden, t.ex. dålig ventilation eller en störning i utfodringsapparaten.

Svansbitning är ett mångfacetterat problem. Problemet orsakar förluster för svinproducenten, och försämrar grisarnas välmående. Svansbitningen orsakar bl.a. sämre tillväxt, bölder i lungorna, ryggraden och lederna, eller till och med ökad dödlighet. I värsta fall måste hela slaktkroppen ratas vid slakteriet på grund av bölder och omfattande infektioner. Till och med en tredjedel av grisarna som slaktas i Finland lider av någon grad av svansskador, och de ekonomiska förlusterna är mycket höga. På europeisk nivå har man funnit att cirka 14 procent av de underkända slaktkropparna beror på svansbitning. Projektet Welfare quality® har lyft upp svansbitningen till ett särskilt delområde inom svinens välmående.

Varför biter mina svin?

Svansbitning har inte bara en enda orsak, och vilken som helst förändring i svinens levnadsförhållanden kan leda till svansbitning. Överfulla kättar och brist på stimulans är de två vanligaste orsakerna. Också brister i ventilationen, utfodringen, utgödslingen, belysningsrytmen och temperaturen kan utlösa svanbitning. Också hälsotillståndet är en delorsak till svansbitning. En dold sjukdom, som man inte nödvändigtvis märker, kan bidra till att svansbitning uppkommer.

Svinets kön kan också inverka på risken att bli biten.

I en del undersökningar har man konstaterat att kastrater blir lättare bitna än galtar och gyltor. Gyltor är ofta de som biter.

Svinet är av naturen ett nyfiket djur, som använder munnen till att undersöka sin omgivning. Att böka hör till svinets naturliga beteende, och att i misstag böka i ett annat svin kan leda till svans-, öron- eller vulvbitning.

Om ett svin i kätten har ett blödande sår, utlöser blodet problem med svansbitning.

Vad kan jag göra?

produktionssjukdom. Orolighet i en kätte kan vara ett tecken som förebådar svansbitning, så att följa med svinens aktivitet för att förebygga svansbitning kan betala sig tillbaka. Ett nöjt svin vilar till och med 80 procent av tiden, och resten av tiden söker det någon aktivitet.

Om man upptäcker svansbitning, är det bra att identifiera det svin som biter och om möjligt avlägsna det ur kätten. På så sätt kan man hindra att svansbitningen sprider sig. Bitna svin bör man börja medicinera så fort som möjligt, så inte infektionen förvärras. De svin som blivit bitna förlorar aptiten för någon tid, och tillväxten kan alltså äventyras. Bitna svin ger man vanligen antibiotika, och om man dessutom ger smärtlindrande ­medicin i 1–3 dagar kan det hjälpa svinet att repa sig snabbare och få sin aptit tillbaka.

Att ge smågrisar stimulerande aktiviteter kan hjälpa till att förhindra svansbitning senare när de är i gödsvinsfasen. Smågrisarna lär sig då att rikta sitt böknings­ behov på annat än mot andra grisar. I slaktsvinhus kan man arrangera stimulans med olika leksaker, t.ex. träklossar, hållbara bollar eller förstärkta bevattningsslangar i cirka två meters bitar. När leksakerna blir smutsiga och svinen förlorar sitt intresse för dem, kan svansbitning uppstå igen. Därför bör leksakerna hållas rena, och det är bra att byta ut dem emellanåt.

Man bör kunna identifiera riskfaktorerna i sitt eget svinhus, så man kan åtgärda dem i tid. Svinhusen är olika, och ett sätt att förhindra svansbitning fungerar inte nödvändigtvis i alla svinhus. Det är viktigt att diskutera med hälsovårdsveterinären om förebyggande metoder och vårdmetoder, liksom också att kritiskt granska det egna svinhuset och identifiera riskfaktorerna.

Svansbitning sprider sig på samma sätt som en sjukdom i svinhuset, och man kan också betrakta den som en

28

ÅKER BIRKA 2•2013

1.

Tähti-fodret

smakar bra för ekoboskapen På Ahola gård har man många års erfarenhet av användningen av Kinnusen myllys ekofoder. Basfodret består av fullfoder och som lockfoder används allfoder. Luomu-Tähti 190 har enligt Tarmo Väisänen visat sig vara ett bra val.

TEXT Martti Patokoski BILD Paula Åström

som är beläget i Naamankylä i Utajärvi fördubblar sitt koantal, när den som bäst på planeringsbordet liggande nya ladugården blir färdig efter drygt ett år. Till den nya ladugården kommer sammanlagt 148 mjölkkoplatser och två mjölkrobotar. Den robot son nu användes flyttas till den nya ladu­gården och den får där sällskap av en ny robot.

Den gamla ladugården kommer AHOLAN MAITO OY

30

att användas för upp­födning av kalvar och kvigor. Kraven på produktionen av ekomjölk har ställt krav på planeringen och byggandet av ladugården.

Lockfodrets äggvitehalt är 19 procent. Detta äggvitetillskott räcker dock inte till för en hög­ producerande besättning, varför det i fullfodret läggs till äggvita i form av bondböna. Till all tur gjorde TARMO VÄISÄNEN redan på vå-

ren ett leveransavtal med Viljakallio om ett parti på två rekkalass.

Odlingen av bondböna är ännu rätt liten i Finland och som ekofoder ännu mindre. Som bäst förhandlar husbonden med sina samarbetspartners om nästa sommars sådd. Gårdens 160åkerhektar används för produktion av vallfoder, och spannmål samt övriga foder­ komponenter skaffas utanför gården. ÅKER BIRKA 2•2013

EKOLOGISK PRODUK TION

3.

4.

1. Fullfodret smakar bra för Aholan Maito Oy:s besättning. Fodret flyttas till ­utfodringsbordet med en minilastare.

2.

Konkurrensen hårdnar även för ekofoder Automatutfodringen ställer egna krav på fodret. Granuleringen bör vara fast och s.k. löst material, som gör foderflödet långsammare, får inte förekomma.

Korna behöver inte köras in till mjölkningen, och Väisänen är nöjd med Luomu-Tähti fodren. Konkurrensen mellan foderfabrikerna är ur mjölkproducenternas synvinkel en positiv sak. Ekofodrets marknad är fortfarande begräsad, men i branschen lever man i en tid med kraftig tillväxt. Utbudet börjar bli rätt bra.

– I Finland finns för tillfället tre tillverkare av ekofoder, vilka erbjuder sina produkter mycket aktivt.

En enhet av den här storleken är från foderproducentens synvinkel intressant, säger Tarmo Väisänen.

Intryck från världen Att under flera år bekanta sig med de olika ländernas lösningar i Europa gav nya intryck om utvecklingsriktningen för Europas mjölkhushållning. Vid planeringen av nytt har husbondeparet Suvi och

2. På Ahola gård har man enbart positiva erfarenheter av robotmjölkningen. Om drygt ett år mjölkar två robotar i gårdens nya ladugård.

3. Husmor Suvi Ahola sköter om besättningens seminering. Man var tvungen att lämna embryoöverföringen vid övergången till eko­ produktion.

4.Besättningen medel­ produktion är för tillfället ca 10 000 kilo per år.

Från kronotorp till effektiv gård Ahola gård är en effektiv gård som vuxit upp på ett gammalt kronotorps plats. Gårdens födelseord yttrades i och med att Lex Kallio trädde i kraft år 1922, varvid den nuvarande husbondens farfar Santeri Väisänen inlöste torpet. Början var anspråkslös, men genom ett flitigt arbete har Väisänens familj av det tidigare torpet utvecklat en modern, effektiv gård.

Gårdens areal har genom köp och röjningar vuxit till nuvarande 110 hektar. Arrendemarker finns 50 hektar. Gårdscentrum ligger på en tallmo åtta kilometer från den stora Oterma-sjön. Bredvid ladugården finns ett par hektar åker men största delen av åkrarna är dock inom en tre kilometers radie. Det är således inte möjligt med en mera omfattande betesgång. Vid byggandet har man nytta av läget. När den nya ladugården byggs på en torr mo, kan man spara in upp till 100 000 euro på grundkostnaderna.

SUVI och TARMO VÄISÄNEN började odlingen av gården i samband med ge-

nerationsväxlingen år 1987. År 1994 övergick gårdens åkrar till ekoodling. Den första mjölkningsroboten startades år 2007. Aholan Maito är ett aktiebolag, vars aktier ägs av familjen Väisänen. På gården arbetar utöver husbondeparet den äldsta dottern Venla. Den äldsta pojken Viljami är i NHK-Dairys tjänst och monterar mjölkningsrobotar. De yngsta barnen Veera och Valtteri går ännu i skola. Gårdens fortsättning är tryggad, varvid den snart 50 år fyllande husbonden bra kan planera nytt.

Gårdens 160 hektar är i vallproduktion. ÅKER BIRKA 2•2013

31

5.

5. Mjölnare Erkki Karhu har arbetat i 38 år hos Kinnusen Mylly.

6. Vid automatutfodringen är det viktigt att fodret har jämn kvalitet. 4,5 millimeters granulat löper bra i utfodringsautomaten.

6.

7.

De bästa modellerna för det finländska lantbruksbyggandet torde man hitta i Kanada.

Tarmo Väisänen kombinerat de bästa sidorna av vad de sett ute i världen. Enligt Tarmo torde man i Kanada finna de bästa modellerna för det finska lantbruksbyggandet.

De flesta idéerna från Europa har man fått från Estland.

– Gårdarnas åkerareal är rätt stora jämfört med Finlands. Gårdarna ligger i mitten av sina åkrar, och produktionsförutsättningarna är goda. Där är skördepotentialen väldigt stor, anser Väisänen.

I Finland har ibruktagningen av gårdsstödet förverkligat dithörande förhandsåsikter. Stödet som är bundet till jordägandet kapitalise32

ras till åkermarkens pris och arrendenivå och fördröjer sålunda strukturutvecklingen.

På Ahola gård har man alltid trott på mjölkproduktionen, och vid utvecklandet av denna har man alltid varit i främsta ledet. Besättningens medelproduktion är för tillfället ca 10 000 kilo per år. I och med övergången till eko sjönk medelproduktionen från 12 000 kilo till den nuvarande nivån.

– Den egentliga utmaningen är att bevara produktionsnivån och lyfta denna även efter utvidgningen säger Väisänen. r

7. Ekofodrens andel av Kinnusen Myllys foderproduktion är ännu liten, ca fyra procent, men dess andel växer snabbt, berättar försäljningschef Kari Kullas.

Foderfabrik i mitten av boskaps-Finland Kinnusen mylly är ett familjeföretag, som verkat i Utajärvi över 50 år. Kvarnen började som s.k. väderkvarn, varvid kunderna kom med häst ända från Kainuu. Nu producerar man i kvarnen alla spannmålsprodukter för såväl hemhushåll som för livsmedelsindustrin.

Tillverkningen av industriellt foder inleddes vid kvarnens foderfabrik år 1970. Tillverkningen av ekofoder påbörjades år 2005. Nu är tillverkningen av ekofoder ca fyra procent av foderproduktionen. − Ekofodret är för oss fortfarande en marginalprodukt, men det satsas kraftigt på denna, ty den är en växande produkt, säger verkställande direktör AARNE KINNUNEN. Enligt honom är kvarnens och foderfabrikens läge förmånligt, ty det är i mitten av ett kraftigt boskapsområde på gränsen mellan Kainuu och NorraÖsterbotten.

Den spannmål som används i ekofodret köps alltid av inhemska producenter, om utbudet är tillräckligt, säger Kinnunen. De importerade råvarorna kommer från leverantörer, som förbundit sig följa ekolagstiftningens bestämmelser. Kinnusen Mylly hör till ETT:s positivlista och den är godkänd som importör av råvaror.

ÅKER BIRKA 2•2013

Inhemsk garantikvalitet Rani 3-skikts stukplast

t 67 TLZEE J BMMB TLJLU CSB LÚMEUÌMJHIFU TFHIFU PDI QVOLUFSJOHTIÌMMGBTUIFU t 0DLTÌ J N T +VNCPSVMMBS

Rundbalsnät

Draghållfasthet 2600 N Elasticitet 15-20 % Starkare bindning - mindre nät!

t UV-skydd av toppklass

➠ 4LZEEBS GPEFSTLÚSEFO PDI TÊLFSTUÊMMFS TNBLMJHIFUFO PDLTÌ J ÚWFSÌSJHU GPEFS

t .PEFSOU WÊW HBSBOUFSBS OÊUFUT FYBLUB TQSJEOJOH GSÌO CBMFOT LBOU UJMM LBOU t N T TJHOBMSBOE NFEEFMBS BUU OÊUFU IÌMMFS QÌ BUU UB TMVU t 6UNÊSLU CSB GVOLUJPO J BMMB NBTLJOFS t %VCCFMSBOE VOEFSMÊUUBS OÊUNPOUFSJOH t 6UWFDLMBE J TBNBSCFUF NFE $MBBT t 0DLTÌ J N T SVMMBS

t 3-skiktsfilm med riklig limning

➠ 4ÊLFSTUÊMMFS BUU JOUF TZSF PDI GVLU LBO USÊOHB JO J CBMFO GPESFU IÌMMFS TJH CÊUUSF

t 3 års garanti

➠ (ÊMMFS GSÌO LÚQEBUVN GÚS JOQMBTUOJOHTmMNSVMMBS TPN IBS GÚSWBSBUT FOMJHU BOWJTOJOHBS

Välj den ekonomiskt BÄSTA!

Rami färglös täckplast

t 5VOO UÊDLQMBTU VOEFS TUVLQMBTUFO t .JOTLBS TZSFHFOPNUSÊOHOJOH

COMB I

För effektiv foderensilering

Biologisk ensileringsmästare Redan över 10 år i användning på finska gårdar!

t *OOFI FO[ZN PDI UWÌ NKÚMLTZSBCBLUFSJFTUBNNBS t 1BTTBS GÚS FOTJMFSJOH BW GÊSTLU PDI GÚSUPSLBU GPEFS TBNU GÚS FOTJMFSJOH BW LSPTTQBOONÌM t 'SÊUFS JOUF PDI ÊS USZHHU BUU BOWÊOEB t (PELÊOE GÚS FLPMPHJTL QSPEVLUJPO

Förhindrar fodrets värmning -> förbättrar fodrets aeroba stabilitet t 'ÚS FOTJMFSJOH BW GPEFS EÌ UPSSTVCTUBOTIBMUFO ÊS

t *OOFIÌMMFS NKÚMLTZSBCBLUFSJFTUBNNBS CM B - #VDIOFSJ NKÚMLTZSBCBLUFSJF t 'PESFU WÊSNT JOUF TÌ MÊUU WJE MVGUFYQPOFSJOH %FTTVUPN WÊSNFS TJH CMBOEGPESFU MÌOHTBNNBSF t 'SÊUFS JOUF PDI ÊS USZHHU BUU BOWÊOEB t "W UZTLB %-( UFTUBE QSPEVLU t NFE JOOFIÌMMFU J FO QÌTF H LBO NBO FOTJMFSB UPO GPEFS

Förmånligt för ensilering av förtorkat foder!

t 'ÚS GÚSUPSLBU GPEFS UT IBMU ÚWFS t *OOFI FO[ZN PDI UWÌ NKÚMLTZSBCBLUFSJFTUBNNBS t 'SÊUFS JOUF PDI ÊS USZHHU BUU BOWÊOEB t "W UZTLB %-( UFTUBE QSPEVLU

STARK Pro Användning av Mestarin Vahva Pro säkerställer fodrets tillräckliga surhet t .ZSTZSB QSPQJPOTZSB t 1BTTBS VUNÊSLU GÚS FOTJMFSJOH BW GÊSTLU PDI GÚSUPSLBU WBMMGPEFS TBNU GÚS FOTJMFSJOH BW LSPTTBE TQBOONÌM GÚS LBMWBSOBT TVSVUGPESJOH PDI GÚS Q) SFHMFSJOH BW TWJOFOT CMÚUGPEFS t 4ÊLFS TZSB PDLTÌ J TWÌSB GÚSIÌMMBOEFO

K-LANTBRUK

FÖRSÖKSGÅRDEN

Fina prestationer under K-försöksgårdens årtionden K-lantbruks försöksgård i Hauho firar i år 50-årsjubileum. Vetenskaplig forskning i finländska förhållanden säkerställer att sorterna är lämpliga för Finland. Många sorter som valdes för ett par årtionden sedan är alltjämt populära. Nätverket av samarbetspartners är omfattande, och det intima samarbetet med SW Seed i Sverige fortsätter, för samarbetsavtalet förnyades i början av året.

TEXT Marjo Serenius BILD Rautakesko

forsknings- och försöksverksamheten vid K-lantbruks försöksgård är en ansvarsfull insats för den inhemska livsmedelskedjan. Erfarenheterna från praktisk odling och experternas kunnande är grunden för den pålitliga informationen. Forskning utförd i finländska förhållanden ger den bästa kunskapen om hur sorter och odlingsteknik kan lyckas i våra lokala för­ hållanden.

Samarbetet har varit livligt och förtroligt med andra aktörer i hemlandet och utomlands. Genom sitt utvecklingsarbete i växelverkan med dessa har försöksgården uppnått en betydande ställning i utvecklandet av livsmedelskedjan.

Det här har resulterat i flera reDEN VETENSKAPLIGA

34

sultat i enlighet med tidens anda och behov.

Huvudvikten i försöksgårdens sortutveckling fram till 1970och 1980-talen lades på kornsorter. E ­ xempel är maltkornsorterna Kustaa och Kymppi. Också utvecklingen av potatissorter var betydande. Potatissorterna Rosamunda och Matilda som valdes på försöksgården redan på 1980-talet odlas omfattande ännu i dag. Ängssvingeln Kasper, ärten Karita, timotejen Grindstad och havren Belinda som alla kom ut i handeln på 1990-talet är nästan alla alltjämt den mest odlade sorten av respektive art. På 2000-talet har försöksgården mer koncentrerat sin sortutveckling på spannmål och oljeväxter. Ett resultat av detta är att kornet Vilde nu

är det mest odlade kornet, och vårvetet Zebra, höstvetet SW Magnifik och vårrybsen SW Petita är de näst största sorterna av respektive art.

Försöksgården godkänd i kvalitetssystemet GEP K-lantbruks försöksgård är från 23 januari 2013 godkänd för att testa den biologiska effekten och användbarheten av växtskyddsmedel.

Försöksgårdens växtskyddsförsök görs enligt kvalitetssystemet Good Experimental Practice GEP, som försöksgården har utarbetat.

Enligt Säkerhets- och kemikalieverket Tukes’ inspektioner uppfyller K-försöksgårdens testverksamhet för växtskyddsmedel de ÅKER BIRKA 2•2013

krav som jord- och skogsbruksministeriets förordning 9/2012 ställer på sådan verksamhet. Godkännandet gäller laboratorie- och fältförsök, och gäller sex år.

K-lantbruks försöksgård i dag Forsknings- och försöksverksamheten omfattar sort-, växtskyddsmedels- och gödslingsförsök samt odlingstekniska försök. Antalet försöksrutor är nästan 3000 årligen. På gården utförs också Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT:s officiella sortförsök. Växtskyddsförsöken berör ogräs, sjukdomar, betning, skadedjur och liggsädsbekämpning.

De odlingstekniska försöken berör gödsling, vallväxtblandningar och utsädesproduktion.

De senaste åren har K-lantbruks Odlingsprogramförsök fått klart större betydelse. Deras tyngdpunkt ligger på vårsäd och oljeväxter. Utvecklandet av Odlingsprogrammen för vallväxter fortsätter också intensivt.

Målet är att optimera användningen av produktionsinsatser. Lösningarna i Odlingsprogrammen bygger på flera års försök. Vi testar rekommendationerna i praktiken innan de släpps på marknaden.

Utbildning och information är en viktig del av Odlingsprogrammen. Med online-uppföljning av grödorna åskådliggör vi deras utveckling, väderförhållandena och åtgärderna som rekommenderas för olika tillväxtstadier. Odlingsprogrammens resultat sammanställer vi årligen i Odlingsguiden.

Till helheten hör också spannmålslaboratoriet och utsädescentralen. Utsädescentralen iordningställer och förpackar en stor del av utsädet som K-lantbruk säljer.

Utsädesproduktionen sker i nära samarbete med avtalsodlarna, som är viktiga partners.

Nätverket av samarbetspartners är stort och betydande. För närvarande samarbetar vi med Lantmännen SW Seed, Graminor, Saaten-Union, Grindstad, BASF, Bayer CropScience, Berner, Altia, Fazer, Viking Malt, Myllyn Paras, Yara, MTT, Nylands Svenska Lantbrukssällskap och ProAgria. Årligen bekantar sig nästan 2000 besökare med gårdens verksamhet. År 2012 besökte en 35 personers grupp från OECD gården. Odlingsprogramdagarna kallar till Hauho den 2 augusti.r

Avtalet förnyat med SW Seed Det nära samarbetet med SW Seed fortsätter. Det första samarbetsav­ talet slöts 1966. Samarbetet har varit oavbrutet sedan dess och fortsätter med det nya avtalet.

SW Seed är en stark aktör, baserad i Svalöv där växtförädling har bedrivits redan över 130 år. SW Seed är en del av koncernen Lantmännen, som ägs av de svenska bönderna. Lantmännen är en av Nordens största livsmedels-, energi- och lantbruksaktörer. Under SW-märket förädlas sorter för i huvudsak norra och mellersta Europa.

De SW-sorter som K-lantbruk representerar uppförökas i Finland, för de finländska böndernas bästa, med undantag för hybridsorter. År 2012 uppförökades 10 SW-sorter av vallväxter och 15 SW-sorter av spannmål, oljeväxter och baljväxter.

Det finns gott om framgångsrika och högavkastande sorter: Finlands mest odlade spannmålssort är SW:s havre Belinda, 49 000 ha år 2012.

Den klara ettan bland ärt är Karita, cirka 1700 ha. Också många andraplatser i statistiken innehas av SW-sorter: vårvetet Zebra, höstvetet SW Magnifik, vårrybsen SW Petita, rapsen Tamarin och ärten Rokka. Ängssvingeln Kasper är framgångsrik bland vallväxterna.

Förutom avkastningen är kvalitetsegenskaperna viktiga i SW:s förädling i framtiden. T.ex. hög oljehalt, bakningskvalitet och energianvändning. Snabb förädling möjliggörs av moderna metoder som hybridförädling, dubbelhaploider och märkningsassisterat urval. I fortsättningen kan vi vänta förbättrat urval av speciellt havre, vete, oljeväxter och vallväxter.

Tabell över betydelsefulla sorter Sort Kustaa Rosamunda Kymppi Matilda Kasper Karita Grindstad Belinda Zebra SW Magnifik SW Petita Vilde

ÅKER BIRKA 2•2013

Art maltkorn potatis maltkorn potatis ängssvingel ärt timotej havre vårvete höstvete vårrybs korn

Beskrivning

Till sortlistan

Speciella enzymatiska egenskaper Motståndskraft mot mörkfärgning Betydelsefullt maltkorn Jämnstora och friska knölar Snabb återväxt Första stjälkstyva ärtsorten Högst avkastande timotejen, tidig Stora kärnor, högavkastande Sjukdomsresistent kvalitetsvete av huvudtyp Högst avkastande höstvetet, god övervintring Högsta oljehalten bland vårrybssorter Stråstyvaste kornet

1979 1986 1988 1989 1992 1995 1995 1999 2002 2005 2005 2005

FORSKAT

Bild från en försöksruta som har behandlats med Tooler 0,035 kg/ha + fluroxipyrpreparat 0,045 kg/ha + fästmedel 0,1 l/ha. Rutans ogräs har helt tydligt försvunnit och blivit under växtligheten. Båda bilderna är tagna 10.07.2012.

Bild från en obehandlad ruta, där ogräs har kraftigt erövrat levnadsutrymme av kornbeståndet.

Ogrästrycket var stort under försöket.

Försöksrutorna visade: ogräsbekämpning lönade sig

På K-lantbruks försöksgård testas varje sommar flera ogräspreparat och effekten av dem.

Det är i allas intresse att preparaten fungerar och har konstaterats goda. I somras gjordes ett försök i samarbete med Basf, där Tooler testades tillsammans med olika andra preparat i tankblandning. Utifrån försöksresultaten kan vi konstatera att ogräsbesprutning lönar sig. Alla ogräsbehandlingar ökade skördarna med i medeltal 20 procent.

TEXT Elina Seppä BILD Paavo Ahvenniemi

O

grästrycket var stort, och speciellt våtarv (Stellaria Media) växte rikligt på försöksområdet. Ogräsmedlens effekt observerades genom att bedöma ogräsens täckningsprocent två gånger efter besprutningen.

Första observationen gjordes en månad efter besprutningen, 10 juli 2012, och den ­­ an­dra den 13 augusti 2012. Man kan iaktta små skillnader i ogräsens täckprocenter, men varje behandling mins-

kade ogräsmängden betydligt. De bästa effekterna kunde iakttas med blandningen Tooler, fluroxipyrpreparat och fästmedel.

Förebygg resistens Våtarv har världen över, också i Finland, bildat varianter som är resistenta dvs. motståndskraftiga mot lågdosmedel. Till all lycka har resistens inte observerats på försöksgården, tack vare överlagda odlingsåtgärder och tankblandningar.

Det är viktigt att beakta växtföljden och att beträffande växtskyddsmedlen alternera mellan olika verksamma substanser. Lösningen i K-lantbruks Odlingsprogram för att förebygga resistens är att använda fluroxipyrpreparat, K-Trio eller Mustang Forte.

I försöket använde vi Tandus som fluroxipyrpreparat. Tandus innehåller 180 gram fluroxipyr per liter. Observera att Tandus inte längre hör till K-lantbruks sortiment, och som nytt fluroxipyrpre-

20 % skördeökning (kg/ha) med ogräsbesprutning Kontroll Tooler 0,0035 kg/ha + Fluroxipyrpreparat 0,45 l/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha Tooler 0,0035 kg/ha + K-trio 1,0 l/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha Tooler 0,05 kg/ha + K-trio 1,0 l/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha Tooler 0,05 kg/ha + K-MCPA 1,0 l/ha Tooler 0,05 kg/ha + K-MCPA 1,0 l/ha A + Mestarin k. 0,1 l/ha Tooler 0,05 kg/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha 0

36

2000

4000

6000

8000

10 000

ÅKER BIRKA 2•2013

parat finns nu i sortimentet Tamahawk 180 EC. Det har också 180 gram fluroxipyr per liter, så försöksresultatet kan anses jämförbart med Tomahawks effekt.

Försöksresultaten berättar...

Försöksrutorna tröskades 6 september 2012. Alla behandlingar mot ogräs ökade skörden betydligt jämfört med obehandlade rutor. Skillnaden i skörd mellan olika behandlingar var däremot små. Försökets viktigaste resultat kan heller inte anses vara skillnaden mellan olika ogräspreparat, utan att ogräsbekämpning överhuvudtaget är nödvändig och lönsam.

Huvudsaken är att ogräsbekämpningen utfördes när ogrästrycket på åkern och bekämpningsbehovet hade konstaterats. För nödvändigheten av ogräsbesprutningen talar skördeökningarna på i medeltal 20 procent med varje preparatbehandling. Man kan konstatera att ogräspreparaten som var med i försöket är goda, testade och fungerande. r

Ogräsens täck-% 15,0

Tooler 0,035 kg/ha + Fluroxipyrpreparat 0,45 l/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha

12,0

Tooler 0,035 kg/ha + K-trio 1,0 l/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha Tooler 0,05 kg/ha + K-trio 1,0 l/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha

9,0

Tooler 0,05 kg/ha + K-MCPA 1,0 l/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha

6,0

Tooler 0,05 kg/ha + Mestarin k. 0,1 l/ha A

3,0

I de obehandlade rutorna var ogräsens täck-% 100.

0,0

10.7

13.9

Ogräsmedel för alla sädesslag och klöverfria vallar Verksam substans: Fluroxipyr 180 g/l Utmärkt effekt speciellt mot ogräs som typiskt förekommer i gamla vallar: maskros, gårdsskräppa, nässla och groblad. Utmärkt effekt också mot bl.a. måra, förgätmigej och våtarv. Lösning för att förebygga resistens. Finns nu i K-lantbruks sortiment av ogräsmedel.

”Det märks i plånboken om fodret är bra! ” Vinnare av Artturi-ensilagetävlingen år 2011, Heikki och Erkki Hietaharju, Maitolandia, Oulainen

Högklassigt ensilage är grunden för utfodringen Den inhemska produktfamiljen AIV innehåller ett pålitligt alternativ för ensileringen på såväl mjölk- som köttboskapsgårdar. Välj Kemira AIV som ensileringsmedel; så säkrar du en god produktionsnivå och minimerar foderkostnaderna.

Mera information får du av din återförsäljare eller på webbplatserna farmit.net/AIV och facebook.com/KemiraAIV

Vad är prima ensilage gjort av?

Heltäckande resultat av Artturianalyserna från år 2008 – 2012 visar entydigt att det kvalitetsmässigt bästa ensilaget görs med AIV-metoden.

Av de ensilageprov som haft utmärkt kvalitetsvitsord (torrsubstans < 30 %) har nästan 90 % tillverkats med AIV-lösning.

Övriga

AIV

86 %

ÅKER BIRKA 2•2013

Kemira AIV® 3OXV þ Kemira AIV® Nova þ Kemira AIV® Ässä

Utsikter för spannmålsproduktionen skördeperioden 2013–2014

MARK NADS LÄGET

Målet i spannmålsodlingen är att producera den spannmål som marknaden vill ha. Man kan utgå ifrån att spannmål av god kvalitet alltid har bättre marknad än spannmål med dålig kvalitet, oberoende om det är kvarnspannmål, foderspannmål eller oljeväxter. Men vad lönar det sig att så våren 2013?

TEXT Ilkka Pekkala

>>

Förra skördeperioden kännetecknades av ogynnsamma väder- och växtförhållanden på många viktiga odlingsområden i världen. Det här har gjort att världens spannmålsproduktion har varit mindre än konsumtionen, och därför kommer lagren att vara mindre än förra perioden. På grund av obalansen mellan produktion och konsumtion är priserna höga på alla sädesslag, både på världsmarknaden och i Finland.

Delvis på grund av de höga sädpriserna väntas arealerna som sås öka överallt i världen. Bl.a. i EU väntas spannmålsproduktionen öka cirka sex procent från hösten 2012 till tröskningen hösten 2013. Om det slår in,

Fakta för odlingssäsongen 2013 • Ökad havresådd rekommenderas i södra Finland • Ta hand om växtresterna på otröskade åkrar före sådden • Ökad kornodling rekommenderas speciellt i Österbotten • Håll ogräsen i oljeväxter i schack med Aurea CL-rybs och Clearfield-metoden • Utnyttja prisfixering av spannmålen som en del av gårdens riskhantering

Spannmålens prisutveckling i Finland 2005-2013 Rybs och raps

600

Vete 500

Havre

400

300

200

100

0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: TIKE/K-lantbruk. Utvecklingen av grundpriserna för vete, havre och oljeväxter 2005 – januari 2013. Priserna har varit höga under det senaste skördeåret.

38

ÅKER BIRKA 2•2013

blir EU:s spannmålsproduktion stor.

När detta skrivs i slutet av februari är bestånden av höstsäd i god kondition, med undantag närmast för i Storbritannien. Där har regn som fortgått sedan i somras försvårat höstsådden och övervintringen.

Prognoserna för de kommande sädskördarna görs utifrån långtidsmedelvärden för skördarna, samt redan sådda arealer eller arealer som skall sås. Prognoserna följs upp regelbundet, och man uppdaterar dem om det kommer torr- eller regnperioder utöver det vanliga. På spannmålsmarknaden förklarar blotta fakta om arealer eller regnmängder på viktiga produktionsområden emellertid inte ensamt hur marknaden utvecklas. Marknaden påverkas dessutom av talrika andra faktorer, t.ex. av förväntningar på hur världsekonomin kommer att utvecklas, och därför är det svårt att förutspå spannmålsmarknaden.

Det lönar sig i alla fall att följa med spannmålsmarknaden aktivt, för man ÅKER BIRKA 2•2013

kan vänta sig att förändringarna blir stora även den här perioden.

som mål att producera kvarnvete av hög kvalitet.

Vete >>

Havre >>

I Finland odlas mest vårvete, vilket har bättre egenskaper än höstvete när det gäller kvarnanvändning.

Den inhemska åtgången av kvarnvete är stabiliserad kring ca 260 000 ton, vilket är en dryg fjärdedel av fjolårets veteskörd. Grovt sagt en dryg tredjed­el av veteskörden används till foder, och foderandelen har vuxit de senaste åren bl.a. att användningen till fjäderfä har ökat.

Beroende på åren har den exporterade vetemängden varit till och med 250 000 ton, om det rådande marknadsläget har möjliggjort export. Vanligen exporterar Finland kvarnvete av hög kvalitet, men denna period har det också exporterats mera fodervete än normala år, eftersom det har funnits efterfrågan på det på marknaden.

I veteodlingen lönar det sig att ha

Man kan rekommendera att havre odlas mer också i södra Finland. De senaste åren har det kommit nya högavkastande sorter på marknaden, som ger god avkastning på odlingsinsatserna. Cirka hälften av havren används som foder på djurgårdarna, men också exportens andel är betydande, nästan en tredjedel av produktionen.

Målet för exporthavren är livsmedelskvalitet, vilket innebär hög hektolitervikt, stora kärnor, klar färg, och låg mögelgifthalt. Finländsk havre är ett kvalitetsbrand bl.a. för Mellaneuropas kvarnar, och därför bör man värna om exporthavrens kvalitet genom hela kedjan allt från odlaren till handeln och logistikkedjan. De stabila och långvariga kundförhållandena förutsätter också i fortsättningen havre av god kvalitet. Exporten av havre och

39

även av andra sädesslag bidrar till att hålla upp priset i hemlandet.

Mögelgiftrisken, som aktualiserats de senaste åren, kan man minska bl.a. genom lämplig växtföljd, genom att odla sorter som lämpar sig för respektive odlingszon, och genom snabb och omsorgsfull torkning genast efter tröskningen. Speciellt på de havreåkrar som blev otröskade i höstas bör man inte så havre i vår, för att inte ytterligare öka risken för mögelgifter på dessa åkrar.

Korn>> Denna period krymper Finlands kornlager ihop, för det finns inget korn i inter­vention mera och efterfrågan på korn har varit stor och stabil. Nästa skördeperiod väntas EU:s kornproduktion vara på samma nivå som förra perioden. Finlands kornproduktion kunde ökas betydligt, speciellt i Österbotten där det finns stark industri som använder korn, och även livskraftig kreatursskötsel.

Oljaväxter>> Raps har fått ett starkt fotfäste speciellt i södra Finlands bästa odlingsområden, och de årliga variationerna i odlingsarealen för raps är klart mindre än för rybs. Raps har de senaste åren odlats på ca 15 000 hektar och den ger större hektarskördar än rybs.

De senaste åren har det kommit rikligt med nyheter inom oljeväxterna, både högavkastande hybridrapssorter och även nyheter inom det nya konceptet med Aurea CL – Clearfieldrybs. Förra årets skördar av Clearfieldrybs var goda. Den tröskade varan var ogräsfri och ren. Det finns gott om utsäde reserverat för nästa sådd.

Avtalsodling viktig för spannmålskedjan Avtalsodling är en viktig del av spannmålskedjan, eftersom den ger långsiktighet och förutsägbarhet på spannmålsmarknaden, bl.a. beträffande produktionsmängderna och vilka sorter som odlas. Den här informationen hjälper industrin och handeln att fatta kommersiella beslut och utnyttja eventuella perioder med bra pris, vilket också direkt gynnar jordbrukarna i form av bättre spannmålspriser.

Kraftiga prisvariationer har blivit­ett bestående fenomen på spannmåls­marknaden, och de hör till den normala verksamheten på marknaden. Marknaden är inte på någondera partens sida eller emot någon!

Det finns mångahanda skyddsmetoder att tillgå mot prisvariationerna, såsom att fixera priset för den kommande skördeperioden, dvs. så kallad terminshandel. Men man bör minnas att före sådden lönar det sig att fixera priset för högst en tredjedel av skör-

den, för prisfixeringen häller både säljaren och köparen. Det väsentliga när man fixerar priset är att veta de egna produktionskostnaderna för säden, för att man skall veta till vilket pris det är ekonomiskt förnuftigt att fixera. Prisfixering ger jordbrukaren mera planmässighet redan under odlingssäsongen.

Medan snön ännu ligger lönar det sig att ta reda på vilka sädesmängder man har i lager, och göra upp en plan för hur man skall sälja. På den vidstående bilden ser vi att priserna har legat på en hög nivå det gångna året, men vi ser också att priserna kan variera kraftigt bara på en kort tid. Man bör också senast nu ta reda på det egna utsädets grobarhet, så det inte kommer överraskningar under såtiden, för tillgängligheten på certifierat utsäde kommer att vara begränsad under såtiden.

Artikeln är skriven vecka 9.

GLOBAL STATISTIK 09/10

10/11

Miljoner ton Slutsumma

11/12 Uppskattning

12/13 Preliminärt 17,01

21,02

A

Produktion Handel Åtgång Lagrens saldo Årlig differens Export B

1799 1750 1851 1777 240 243 269 255 1769 1785 1852 1822 402 367 366 322 30 -35 -1 174 140 127 94

1780 256 18200 326 -40 93

Källa: Internationella spannmålsrådet IGC 21.2.2013. Produktionen skördeåret 2012/2013 är mindre och lagren minskar jämfört med året innan.

40

ÅKER BIRKA 2•2013

Kultivatorernas nyaste generation

LEMKEN KRISTALL t "SCFUTCSFEEFS N t 4UBOEBSEVUSVTUBEF NFE JOOPWBUJWB 5SJ .JY TLĂ&#x160;S NZDLFU FGGFLUJW CFBSCFUOJOH J USF GBTFS t 1BTTBS CĂ&#x152;EF GĂ&#x161;S TUVCC PDI TĂ&#x152;CFBSCFUOJOH t 4UBCJM VUMĂ&#x161;TOJOHTBOPSEOJOH HBSBOUFSBS FO TUĂ&#x161;SOJOHTGSJ CFBSCFUOJOH t 6UKĂ&#x160;NOJOHTUBMMSJLBSOB Ă&#x160;S JOUFHSFSBEF J LVMUJWBUPSOT EKVQSFHMFSJOH t 6USVTUBE NFE IĂ&#x152;SENFUBMMTQFUT Lemken Tri-Mix skären kan snabbt bytas utan verktyg.

Marknadsledare bland bogserade sprutor!

HARDI Ranger

Bäst i sin klass. En fĂśrdelaktig kombination av beprĂśvade HARDI komponenter och modern design. t )Ă&#x152;MMCBS - QPMZFUFOCFIĂ&#x152;MMBSF t 3BNQNPEFMMFS N t "W )BSEJ UJMMWFSLBE NFNCSBOQVNQ NFE FO LBQBDJUFU QĂ&#x152; M NJO t EasyClean TVHmMUFS PDI FGGFLUJWU TKĂ&#x160;MWSFOHĂ&#x161;SBOEF DZLMPOmMUFS www.k-maatalous.fi

HARDI Master PLUS

Den enkla konstruktionen och effektiviteten grundar sig pĂĽ Hardis lĂĽngvariga erfarenhet av sprutteknologi t - t 3BNQNPEFMMFS N t &OLFM PDI USZHH TOBCCLPQQMJOH UJMM USBLUPSO t "OWĂ&#x160;OEBSWĂ&#x160;OMJHU Manifold WĂ&#x160;UTLFTZTUFN

K-LANTBRUK

SPANNMÅLSODLING

Små åtgärder ger lönsamhet Jordbruksföretagets lönsamhet avgörs förutom av skördens storlek mest av maskinkostnaderna, avsalupriset för skörden och gödselkostnaderna. Det är stora skillnader i lönsamhet mellan de sämsta och de bästa gårdarna. Sari Peltonen, chef för ProAgrias finska växtodlingsrådgivning, förklarar orsakerna till skillnaderna i gårdarnas lönsamhet.

TEXT OCH BILD Maria Munck DIAGRAM ProAgria

–

D

en fjärdedel av gårdarna som har den bästa lönsamheten bland ProAgrias gårdar har också de högsta skördarna.

Det skiljer 1600 kilo i hektarskörd mellan den bästa och den sämsta fjärde­delen av gårdarna, berättar SARI PELTONEN vid finska ProAgria.

För att en gård skall komma upp till plusresultat, måste man få en hektarskörd på minst 4000 kilo, enligt ProAgrias kalkyler. De finländska medelskördarna av vårvete har emellertid varit bara 3610 kilo åren 2000–2011 enligt statistik från jord- och skogsbruksministeriets­ informationstjänstcentral Tike.

Skillnaden i nettovinst är 500 euro per hektar mellan bästa och sämsta fjärdedelen.

– I den sämsta fjärdedelen odlar man ofta med de största insatserna.

Produktionskostnadskalkyler är en av de rådgivningstjänster som ProAgria erbjuder.

Det gemensamma för lönsamma gårdar är att de odlar de bästa sorterna.

42

– Det vore bra om gårdarna skulle räkna sina produktions­ kostnader tillsammans med en rådgi­vare ens en gång, så bonden skulle få en uppfattning om den egna gårdens kostnadsnivå. Om kalkylerna avslöjar något hål som slukar mycket pengar, så kan man nå stora besparingar.

De egna siffrorna kan man också jämföra med ProAgrias skiftes­databas som har medeltal från tusen gårdar.

Rätt attityd Det gemensamt utmärkande för de lönsamma gårdarna är att de har sina åkrar i gott skick, produktionsinsatserna är rätt riktade och de odlar de bästa sorterna. De framgångsrika bönderna har stor motivation och fördomsfria attityder, och de driver sina gårdar företagsmässigt.

På spannmålsmarknaden behöver man förutom fördomsfrihet även förmåga att fatta beslut. Bonden bör inte vänta att någon skall komma och säga: nu skall du sälja.

Han måste själv fatta sälj- och köpbesluten.

– Att spela på marknaden kräver att bonden har en marknadsplan.

När man vet sin egen kostnads­ struktur, behöver man inte vela med besluten. Då vet man när man får sina kostnader täckta, och kan

Sari Peltonen önskar att alla odlare skulle göra en produktionskostnadskalkyl med ProAgrias rådgivare ens en gång.

lämna till exempel en tredjedel av skörden att vänta på bättre avsalupris. Man måste också godkänna att ingen alltid lyckas få ut det bästa möjliga priset.

Variationer i grödornas lönsamhet Det skedde inga stora svängningar i avkastning och kostnader för spannmål under början av 2000-­talet. Men år 2007 fick bönderna bra pris och kostnaderna var låga. Gödselpriserna steg 2008, vilket dock syntes först i 2009 års resultat. Samma år var sädpriset lågt, så många bönder gick på förlust ÅKER BIRKA 2•2013

– Nu ser höstsäden bra ut, förutom rågen. Om man lyckas få bra rågskörd, så är rågen en lönsam gröda. ProViljelys-gruppernas medlemmar odlar mycket ­hybridsorter med hög avkastning, vilket gör rågens lönsamhet konkurrenskraftig jämfört med andra sädesslag. Man bör planera växtföljderna så att man hinner så höstsäden i tid. Bland annat tvåårig gröngödslingsvall före höstsäd är att rekommendera när man vill förbättra markstrukturen.

Prissvängningarna för rybs är inte lika kraftiga som till exempel för maltkorn. Så har rybsen också gett det jämnaste resultatet. Diagrammet visar att mellan 2007 och 2011 har rybsen inte gett något

2012 förhandsresultat, riksomfattande

350

Enligt förhandsresultaten från 2012 har höstvete och raps varit lönsamma.

250 150 50 Höstvete

-50 Nettovinst € /ha

Växtföljden viktig

Skördeinkomster, €/ha

Raps

Maltkorn Vårvete

-150 Foderkorn Råg

-250

Rybs Havre

Ekonomiskt resultat av vårsäd, nettovinst €/ha 2007

2008

2009

2010

2011

2012e

700 600 500 400 300

Det har varit stor variation i de ekonomiska resultaten bland vårsäd de senaste åren.

Rybs har stått för det jämnaste resultatet.

200 100 Nettovinst € /ha

2009. År 2010 blev bättre, och år 2011 steg sädpriset. Men 2011 steg också gödselpriset, vilket realiserades i 2012 års resultat.

– I fjol 2012 steg sädpriset, men höga kostnader åt upp det. Fjolårets torkningskostnad var på en del håll dubbelt så stor som normalt, vilket kommer att dra ner många gårdars resultat på minus.

Samma följd kan det få att tröskningen ­omintetgjordes av regnen för många. Det goda är dock att det höga sädpriset jämnar ut förlusterna.

0 -100 -200

Vårvete

Maltkorn

Foderkorn

Havre

Rybs

-300

Produktionskostnadernas andel av totalkostnaderna för spannmål, % Åkerns och dräneringens kostnader Utsäde 25

6

Gödsling Växtskydd

4

Övriga rörliga kostnader Arbetskostnad 5

Byggnadskostnad

23

9 3 16

ÅKER BIRKA 2•2013

Maskinkostnad

9

Allmänna kostnader Behovsanpassat växtskydd är inte ett förnuftigt sparobjekt för det utgör bara tre procent av spannmålens produktionskostnad.

Behovsanpassat växtskydd är inte ett förnuftigt ställe att spara på. minusresultat. År 2009 var andra grödor förlustbringande, men inte rybs. Enligt förhandsuppgifter för 2012 blir dock rybsen nu förlustbringande, men ännu inte rapsen.

Oljeväxter uppfattas som besvärligare och osäkrare än spannmål, så många vågar inte odla dem. För tillfället finns det gott om oljeväxtutsäde att få, till skillnad mot för spannmål.

Omväxling förbättrar avkastningen För många bönder kommer växtskyddskostnadernas låga andel av produktionskostnaderna som en överraskning.

– Man prutar på växtskyddet, för det uppfattas dyrt. Det är emeller­tid inte förnuftigt att spara på det, för det utgör bara tre procent av spannmålens produktionskostnad.

Också utsädeskostnaden är liten, bara fem procent av kostnaderna.

Det lönar sig inte att så med dåligt utsäde, och det lönar sig att aktivt

ta i bruk nya sorter med hög avkastningspotential.

Maskinkostnaderna och åkerns kostnader svarar tillsammans för hälften av spannmålens produktionskostnad. Arbetskostnadens andel är 16 procent.

– I fjol var det ett bra år att iaktta hur åkrarna fungerade. Om inte vattenhushållningen är i ordning, borde man åtgärda den. Likaså om man länge har odlat samma gröda, vore det bra att byta gröda eller pröva på gröngödsling, uppmanar Sari Peltonen.

Beroende på sädpriset kan en gröngödslingsvall ha samma värde som en sädskörd på 3000 kilo. Val-

len har lägre arbetsinsats och gödslingskostnaderna är mindre. Marken förbättras och följande gröda drar nytta av vallen som förfrukt.

Värdet för de följande åren är tydligt, även om det är svårt att värdera i euro.

ProAgria presenterar 2012 års resultat ungefär samtidigt som den här tidningen utkommer, så de siffror som presenterats här baserar sig på år 2011 och på 2012 års förhandskalkyler. Man måste också minnas att siffrorna härstammar från resultaten av ProAgrias odlingsutvecklingsgrupper, så de representerar inte landets medeltal. r

Vårvete 2011

Skörd kg/ha Avsalupris, €/tn Rörliga kostnader, €/ha • gödselkostnader Fasta kostnader, €/ha • maskinkostnader Nettovinst, €/ha Produktionskostnader, €/tn

Bästa fjärdedelen 4700 187 397 145 289 194 346 241

Sämsta fjärdedelen 3100 184 416 156 423 293 -208 435

Det är skillnad på 500 euro per hektar i nettovinst mellan den bästa och sämsta fjärdedelen.

Vårvete, avkastning och kostnader tillsammans € /ha Stödmängd €/ha

Skördemängd€/ha

Kostnader €/ha

1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012f

Under början av 2000-talet skedde det inga stora svängningar i avkastning och kostnader för spannmål. En ökning i kostnader syns först i nästa års uppgifter. Då till exempel gödsemedlens pris steg år 2008 syns det först år 2009.

44

ÅKER BIRKA 2•2013

Etta i Europa

Hög centrifugalkraft – effektiv och skonsam tröskning.

Marknadens modernaste tröskmodellserie

Effektiv APS-primärtröskcylinder – mera effekt och produktivitet.

C450 och C540 vikbara bord - mångsidighet och lätt att använda.

TerraTrack – 3. generationens gummilarvband med fjädring, 40 km/h transp.hastighet.

Nu har du din chans!

Avero 160 och APS 240 ännu med Tier 3 motorer.

Fråga mer av din försäljare.

Modell

Avero

Tucano 320

Lexion

Tucano Hybrid

Lexion Hybrid

160

240APS

430APS 440APS 450APS 470APS 480APS 620APS 630APS 650APS 670APS 670APS 750APS 760APS 770APS

Arb.bredd, cm

430

430

490

540

540

600

600

660

600

660

660

750

750

750

750

900

Effekt, hk

158

198

238

265

286

306

326

378

305

359

359

449

431

466

490

551

www.konekesko.fi

Claas är etta i Europa – ny teknik i olika effektklasser

Det tvåradiga Mitja-kornet lämpar sig för såväl foder- som stärkelseindustrin. Den är en synnerligen rikt givande sort.

Utsädesproduktionen kräver långsiktighet I Finland är det certifierade utsädets andel av utsädet rätt liten jämfört med Mellaneuropas länder, trots att utsädesproduktionen och iståndsättningen är under sträng kontroll. Beträffande flyghavren gäller fullständig nolltolerans, emedan man i många EU-länder tillåter denna inom vissa toleranser.

G

TEXT Erkki Holma och BILD Jouko Pakarinen

runden för ett utsäde av hög kvalitet är en produktion på gårdar som specialiserat sig på utsädesodling med hög yrkeskunskap.

Det är rätt beskrivande, att medelskörden på utsädesgårdarna är märkbart högre tack vare att man på gårdarna använder ett certifierat stamutsäde och ett heltäckande växtskydd.

JOUKO PAKARINEN från Rauta­ kesko påpekar att utsädesproduktionen är ett långsiktigt arbete. Den handel som gör odlingskontrakt bör sköta om, att de odlare som går in för utsädesproduktion bör tro på produktionens fortsättning och lönsamhet.

– Det grundpris som utsädesproducenten får överstiger medelpriset för bröd- och foderspannmål, och utöver detta kommer ett utsädestillägg. Hos Kesko betalas

46

detta utsädestillägg enligt de producerade råvarukilona och inte på basen av de sorterade kilona.

Denna avtalsmodell delar utsädesproduktionens risker: odlaren förbinder sig att producera en vara som fyller mottagningskriterierna, och utsädesföretagets uppgift blir att trimma sorteringsanläggningen i sådant skick, att den från råvaran­ utsorterade sorteringsförlusten blir så liten som möjligt, säger Pakarinen.

Sorteringsförlusten är i klassen tio procent när råpartiet är bra och anläggningen fungerar optimalt. När råpartiet är svagare och anläggningens inställningar inte ­fungerar optimalt kan sorteringsförlusterna stiga över 20 procent.

Bestämmelserna höjer tröskeln Utsädestillägget fungera i Rautakeskos prissättningssystem som en utjämnare av de olika årens prisva-

riationer. När det allmänna spannmålspriset sjunker, höjes priset på motsvarande sätt. Fastän kompensationen inte är fullständig, dämpar denna de dåliga årens resultatvariationer på utsädesgårdarna.

– Handeln gör sitt bästa för att bevara intresset för produktionen på dessa gårdar, som gett sig in på utsädesodlingen. Nya gårdar fås rätt sällan som avtalskumpaner ´delvis på grund av att tröskeln att få börja som utsädesodlare, exempelvis fullständigt fri från flyghavre, är hög. Den nya utsädesgården får inte ha något skifte i flyghavreregistret, och om man påträffar en enda flyghavre vid granskningen så fråntas hela gården möjligheten till utsädesodling åtminstone för två år.

Plöjning nödvändig vid byte av spannmålsslag Ett av utsädets kvalitetskriterier är ÅKER BIRKA 2•2013

UTSÄDESPRODUK TION dess spannmålsslags renhet: enlig Rautakeskos kontraktsvillkor får det i det mottagningsdugliga råpartiet vara främmande spannmålsslags kärnor högst sex per 500 gram. Det är inget problem, om man på samma skifte skulle kunna år efter år odla samma spannmålsslag och -sort. Redan för växtföljdens skull bör man dock byta spannmålsslag, och med detta är det en noggrann åtgärd för utsädesproducenten.

– Fastän den reducerade bearbet­ningen rekommenderas av miljöskäl, är plöjningen nödvändig när växtslaget byts på skiftet.

Resultatet förbättras ännu av detta, att man genast efter tröskningen

stubbearbetar åkern för att få tröskspillet att gro. Mängden förfruktsutsäde som kommer med utsädesskörden minskar betydligt, när tröskspillskärnorna först har fått gro och efter detta gömmes under plogtiltan, säger Pakarinen.

Fem miljoner kilo per år Rautakesko har i Hauho i användning en sållsorterare, som med sin nominella effekt sorterar tio ton i timmen. Denna användes dock med effekten som sorterar 3–6 ton i timmen. Ytterligare finns två på varandra placerade triörer. Dessa sorterar enligt utsädets längd. Med den övre triören avskiljs brustna

Av det sorterade utsädet levereras tydligt över 90 procent i storsäckar och som betat. Hos Rautakesko väger säckarna 600 kilogram.

HAVRE, 2005-2012, Officiella försök Sort

Skörd kg/ha

MARIKA

5788

RINGSAKER ROOPE

Rel.tal

Växttid d

Värme­ summa

Liggsäds %

Längd cm

Tkv g

Hlv kg

Prot %

Inre kärnskörd

90

95,7

923

32

89

39,3

55

23,9

4414

6214

97

97,6

943

36

91

34,7

54,8

22,5

4828

6081

95

98,1

948

44

102

35,2

52,9

21,6

4783

STEINAR

6430

100

99,8

970

17

93

38

53,3

22,7

4983

JULIUS

5917

92

100

972

22

83

38,3

53,5

22,4

4603

VIVIANA

6437

100

100,7

980

30

88

39,1

53,8

24,4

4875

SW INGEBORG

6205

97

102,1

992

43

86

41,9

55

23,8

4728

BETTINA

6469

101

102,1

997

27

90

39,3

54,1

23,9

4932

IIRIS

6269

98

102,3

996

19

85

42

54,6

22,8

4848

ROCKY

6456

101

102,6

1011

35

86

40,6

54,5

21,7

5061

IVORY

5697

89

102,7

990

40

90

47,4

54,2

22,4

4424

BELINDA=C

6408

100

103

1001

28

89

39,4

53,8

23,8

4899

Bettina är för tillfället den mest givande havresorten och stråstyrkan är rätt bra. Med dessa egenskaper klår den Belinda, som för tillfället är den mest odlade havresorten. Bettina har som en sortnyhet mera behov av förökningsodling än vad som för tillfället finns odlingskontrakt.

Estimerade sortmedeltal

Korn, 2005-2012, Officiella försök Sort

Skörd kg/ha

Rel.tal

Växttid pv

Värmesumma

Liggsäds %

Längd cm

Tkv g

Hlv kg

Prot %

SAANA

4862

80

91,3

897

27

68

48,6

67,5

12,5

SCARLETT

5192

85

91,8

904

25

68

45,4

68,4

12,2

MINTTU

5605

92

92,9

914

19

67

51,7

66,4

11,9

SW MITJA =C

6073

100

93,9

934

13

70

49,3

69,3

11,5

XANADU

5380

89

94,2

935

15

68

48

67,5

12,2

MAAREN

5351

88

94,4

935

21

70

46,6

67,9

11,8

ANNABELL

5501

91

95

947

19

71

44

66,3

11,4

AMBER

5625

93

95,5

951

18

70

49,3

68

11,4

PROPINO

5813

96

96,5

967

14

73

53,5

66,6

11,3

Mitja är ett synnerligen rikt givande tvåradigt korn. Stråstyvheten hör till de bästa bland de tvåradiga. Växttiden är drygt två dagar längre än Saana. Mitja är en ny SW Seeds sort, och det är ännu möjligt att teckna utsädeskontrakt med denna. ÅKER BIRKA 2•2013

47

Med utsädestillägget utjämnas de olika årens prisvariationer.

Utsädesproduktionen – ett alternativ vid effektiveringen av produktionen Bild från Bettina-havrens sortförsök. Här märks tydligt sortens goda stråstyvhet.

kärnor och med den undre de långa kärnorna: ur kornet får man bortsorterat långa ­havrekärnor. Såhär får man råpartiets renhet med en omsorgsfull sortering märkbart högre. Sådana två triörers system finns inte på privata gårdar, fast sållsorteraren på dessa skulle vara till nytta för iståndsättandet av det egna utsädet.

Det sista utsädet säljs Förra höstens skördeväder var svårt och detta avspeglas på utsädeshandeln: hos utsädespackerierna har man redan från november varit tvungna att säga ”nej” gällande många sorter. Köpmännen kan ännu ha egna lager. Grobarheten för det certifierade utsädet bör vara minst 85 procent, och på grund av den svåra situationen har Finland hos EU anhållit om undantagslov för försäljning av utsäde med en lägre grobarhet, och detta har man fått. På grund av detta kommer ännu till iståndsättning några råpartier, där grobarheten är under 85 procent men över 75 procent. Naturligtvis säljs ett sådant utsäde till ett förmånligare pris. De dåliga grobarheterna har närmast förekommit hos vårvetepartierna.

– Gällande övriga spannmålsslag har de partier som utsädesodlarna levererat nästan utan undantag uppfyllt de normala grobarhetskraven, berättar Pakarinen.

Skördenivån fördubblats De gårdar som lämnat utsädesanskaffningen mycket sent, råkar ut för den gamla visheten: de snabba har ätit de långsamma. Speciellt de nya och allt bättre givande sorterna är slutsålda. Skördenivån har under de senaste 50 åren nästan fördubblats, och därifrån kommer det ständiga intresset för nya sorter.

– En stor förtjänst för förhöjningen av skördenivån tillskrivs växtförädlingen och det utvecklade växtskyddet, säger Pekkarinen. r 48

• Vid utsädesproduktionen är det möjligt att dra nytta av odlarens yrkeskunskap, gårdens flyghavrefria åkrar, investeringar i odlingsmetoder, anläggningar och lager samt samtidigt förbättra odlingens ekonomiska resultat.

• Genom att planera växtföljderna och odlingsåtgärderna bra och genom att använda rätta odlingstekniker kan man producera prima utsädesspannmål med rätt skäligt tilläggsarbete.

• För utsäde av hög kvalitet betalas ett tilläggspris i form av ett utsädestillägg. Dessutom betalas för skörden ett grundpris som är högre än medelpriset för spannmål. Årliga och under säsongen förekommande variationer i spannmålspriset jämnas ut med hjälp av prissättningen. Sålunda kan odlaren säkra marknadsföringen av skörden till ett bra pris oberoende av leveranstidpunkten.

• ’Vid odlingsgranskningen får man årligen uppgifter om bland annat skiftenas ogräs­ situation, sjukdomar och samtidigt försäkrar man sig om att skiftena är fria från flyghavre. På basen av de genast efter skörden analyserade förhandsproven får man snabbt uppgifter om skördens kvalitet.

• Utsädesodlaren får som första ta i bruk sort­utvecklingens senaste sorter, om vilka man informerar bland annat vid kontraktsodlarnas skolningstillfällen. De rikt givande och odlingssäkra, med yrkeskunskap odlade sorterna garanterar ett bra ekonomiskt resultat.

ÅKER BIRKA 2•2013

MASSEY FERGUSON 7600 SERIEN DEN MEST UTVECKLADE TEKNIKEN OCH REN KRAFT

Nu får dessutom den som gör ett snabbt beslut en hisnande förmån: Den som köper en ny Massey Ferguson inom mars månad får en Muuli 1400LH släpvagn på köpet! (Värde 1220e)

Handla alltså snabbt!

Nu får du 165 hk:s Massey Ferguson 7615 Dyna-4 till introduktionspris!

Effekt, ekonomi och komfort

Täckande utrustning som standard

• Finländsk Agco Power 6-cylindrig 6,6 l SCR motor • Maximal effekt 150/165 hk • Tilläggseffekt redan vid åkerhastigheter från cirka 6 km/h • Maximal transmission 660/677 Nm • Eldrivet varvtalsminne • Dyna-4 växel med AutoDrive automatik • Alla växlar fungerar utan att man rör kopplingen • Lastkännande hydraulik 110 l/min • Styrradie 4,8 m

• Dragkrok med hydraulisk förlängning • Hyraulisk bromsventil för släpvagnen • Luftfjädrad sits • Sits med säkerhetsbälte för hjälpkusken • Luftkonditionering • 10 st arbetsljus fram och 6 st bak • 2 st blinklampor

Massey Ferguson 7615 Dyna-4 Essential Kampanjpris vid direktköp Begränsat parti - handla snabbt!

62 900 €

moms 0%

Kom ihåg att fråga om det mångsidiga Massey Ferguson serviceavtalet av din försäljare!

ÅKER BIRKA 2•2013

Traktorn på bilderna är extra utrustad.

www.konekesko.com/fi/mfmyynti

BIOENERGI

Arska Förugn i hård test Arska Ariterms bioenergipaket installerades före oljepannan till spannmålstorken på våren 2012 hos Dennis Gerke i Svartå. Den klarade av hösten galant, sparade tusentals liter olja och Dennis är väldigt nöjd.

TEXT och BILD Maria Munck

P

–

å hösten 2011 beslöt jag att jag vill ha en effektivare tork. Flis hade jag velat ha till torken redan en längre tid.

Då kunde jag med det samma slippa renovera två gamla oljemackar som står på gården.

Då vi är på grundvattenområde gör det inte så mycket om flislagret läcker, berättar DENNIS GERKE i Svartå i Raseborg.

I Arska Ariterms bioenergipaket ingår det Arskas Förugn och Ari-

terms brännare och skruvar. Förugnen installeras framför den existerande oljepannan så att den använder sig av de redan existerande rören. Vid behov kan Förugnen kopplas bort så att oljan kan tas i bruk igen på 20 minuter.

– Om till exempel skruven skulle gå sönder och det inte skulle gå att koppla bort Förugnen, skulle det bli torkstopp. Det blir det inte nu och det var den

Dennis Gerke har öppnat luckan till Förugnen. Pannan var igång första gången förra hösten och Dennis är verkligt nöjd med den.

Arska Ariterm bioenergipaketet innehåller

Arska Förugn är i mitten på bilden. Oljepannan är längst bak till höger.

• Arska Förugn • Antingen en använd eller en ny ugn till torken (oljepanna), effekten enligt brännaren • Ariterm brännare, modell och effekt beror på storleken på torken och på bränslet • Ariterms styrskåp, matarskruvar för flisen och skrapförråd till flislagret

Det brandisolerade flislagret på 6 kubik bredvid pannan har ett tak som öppnas med hjälp av en vinsch. Lagret byggdes av SBA och vinschen var deras idé.

50

f­ örsäkringen som fick mig att välja Arska.

Investeringsstödet ansökte Dennis om i oktober och stödbeslutet kom i december.

– Då rev jag den gamla torken och under vintern bytte jag tork­ skåpet. Förugnen fick jag in på våren. Då fick jag hjälp av en odlare som har en likadan i Somero. Två dagar hade jag byggnadshjälp och då jag behövde hjälp med att lyfta ÅKER BIRKA 2•2013

med vinschen, hade jag farsan till hjälp. Den nya torkens volym är 229 hektoliter och tillverkad av Arska.

Lämpar sig fÜr alla pannor Dennis müste fÜrstora pannrummet lite fÜr att FÜrugnen skulle fü plats. Arska Ariterms bioenergipaket kan installeras framfÜr vilken gammal ugn som helst, men Dennis beslÜt sig ändü att byta ut sin oljepanna till en ny. Den gamla var svängd sü att den fyllde hela pannrummet och FÜrugnen skulle inte ha fütt plats. Den gamla pannan var relativt ny sü den sülde han till en odlare i närheten. Den nya oljepannan har en effekt pü 310 kilowatt.

Bioenergipaketet var färdigt att testkÜras lite fÜre midsommar. Efter finjustering med vilka knappar som skall vara intryckta, fungerade FÜrugnen som den skulle och allt var klart till trÜskningen.

Det enda Dennis är besviken pĂĽ med bygget är att stĂśd­beslutet inte var 20 procent av investeringen utan lägre, dĂĽ bioenergipaketets andel ansĂĽgs vara fĂśr stor fĂśr hela investeringen. â&#x20AC;&#x201C; Det här är ju nytt sĂĽ paragraferna borde kanske ses Ăśver, funderar han.

Frün bÜrjan av 2013 har investeringsstÜdet fÜr gürdens egna torkningsbehov fÜrändrats och mÜjligheterna att fü stÜd har Ükat.

Black Horse Basic t 7Ă&#x160;MNPHOBU PDI TNBLMJHU BMMGPEFSBMUFSOBUJW GĂ&#x161;S IĂ&#x160;TUBS TPN IBWSFOT FSTĂ&#x160;UUBSF t %BNNGSJB QFMMFUT t 4QĂ&#x152;SĂ&#x160;NOFO J IVWVE TBL TPN WĂ&#x160;M VQQUBHCBSB LFMBUFS

Black Horse Breeder t 1SPUFJOJOOFIĂ&#x152;MMBOEF LPNQMFNFOUGPEFS GĂ&#x161;S CĂ&#x160;SBOEF TUPO PDI GĂ&#x161;S GĂ&#x161;M t .Ă&#x152;OHTJEJHU QSPUFJOJOOF IĂ&#x152;MM PDI IĂ&#x161;H BOEFM TNĂ&#x160;MUBOEF SĂ&#x152;QSPUFJO t 1BTTBS PDLTĂ&#x152; GĂ&#x161;S UĂ&#x160;WMJOHTIĂ&#x160;TUBS

Black Horse Balance t )BWSFGSJUU BMMGPEFS TPN JOOFIĂ&#x152;MMFS CSB TNĂ&#x160;MUBOEF PDI VQQUBHCBS FOFSHJ VUBO IBWSFOT VQQWĂ&#x160;SNBOEF FHFOTLBQFS

Stora oljeinbesparingar Dennis odlar hÜst- och vürvete, korn och ärter pü 67 hektar med arrendena. Den totala arealen med trädorna medräknat är 76,6 hektar.

FÜrugnen var igüng i 270 timmar och Dennis är nÜjd.

Ugnen fungerade lika bra som med olja och inbesparingen är märkbar. Flislagret pĂĽ 100 kubikmeter räcker väl till fĂśr en torkningssäsong. â&#x20AC;&#x201C; Om 12,5 kubik flis av bra kvalitet beräknas motsvara ungefär 1000 liter olja sparade jag 7â&#x20AC;&#x201C;8 000 liter olja pĂĽ hĂśsten 2012. Vanligtvis gick det i medeltal ĂĽt 5 000 liter olja per torkningssäsong. Jag räknade att det skulle ta 13 ĂĽr att fĂĽ torken betald.

Black Horse Mineral t .Ă&#x152;OHTJEJHU PDI TNBLMJHU NJOFSBMGPEFS GĂ&#x161;S BMMB IĂ&#x160;TUBS t )Ă&#x161;H WJUBNJO PDI BNJOPTZSBIBMU

HĂśgklassiga JEPPE -ALLFODER FĂ&#x2013;R HUNDAR

Flis av gran och asp Dennis flis kommer frün egen skog, men fÜr flisningen använder han en entreprenÜr. Hittills har det brunnit rundvirkesflis av rutten gran och asp i pannan men Dennis planerar pü att ta i användning grenar, toppar och al frün ükerkanten. Multijet brännaren pü 300 kilowatt med ett rÜrligt roster lämpar sig ocksü fÜr andra biobränslen än flis. I framtiden kommer det mÜjligen att brinna torvpellets, halmpellets, dülig spannmül och fÜrrensarens avfall i FÜrugnen.

Flislagret invid FĂśrugnen är 6 kubikmeter stort sĂĽ det motsvarar ett dygns behov om pannan är igĂĽng hela tiden. DärifrĂĽn flyttas flisen med hjälp av skruvar till pannan. Ă&#x201E;ven FĂśrugnens rĂśk leds via oljepannan sĂĽ att verkningsgraden blir stĂśrre.

JEPPE AKTIIVI PLUS

Allfoder fĂśr mycket aktiva hundar

Skulle gĂśra annorlunda idag Om Dennis nu skulle bygga skulle han placera FĂśrugnen i en flyttcontainer. Arska Ariterm bioenergipaketet gĂĽr ocksĂĽ att fĂĽ â&#x20AC;?lavetteradeâ&#x20AC;?. DĂĽ är alla delar ihop monterade pĂĽ ett bytesflak och elarbetet är färdigt PĂĽ det här viset gĂĽr det snabbt att ta den i bruk och den gĂĽr ocksĂĽ att flytta. r Ă&#x2026;KER BIRKA 2â&#x20AC;˘2013

Allfoder fÜr känsliga hundar

Allfoder fĂśr aktiva hundar

Allfoder fĂśr mindre aktiva hundar

Allfoder fÜr växande hundvalpar

www.biofarm.fi

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

ARBETSMASKIN

Förplogarna ställs in lätt utan verktyg.

Lemkens VariDiamant

– effektiv delburen växelplog Såväl försäljningssiffror som kommentarer från lantbrukare bekräftar att mången gått tillbaka till traditionell bearbetning av jorden, det vill säga plöjning , harvning och sådd. I takt med att traktorenas effekt har ökat har även växelplogarnas storlek vuxit. Tyvärr uppstår praktiska problem när skärantalet växer upp till 5 och 6-skäriga plogar i form av hantering och jordpackning.

TEXT Torsten Bergström

L

emkens välkända delburna växelplogar har uppdaterats med modellerna Diamant 11 och 12. De nya modellerna har försett med ett otal nya egenskaper såsom DuraMaxx plogkroppar och hydraulisk viktöverföring från plog till traktor. VariDiamant plogarna kan fås från 5–9 skär och är som standard utrustade med Hydromatic stenutlösningssystem.

En av de främsta nya egenskaperna på Vari-Diamant plogarna är viktöverföringen från plog till traktor. Konstruktionen består av en hydraulisk cylinder som är monterad mellan plogens trepunktskoppling och plogens ram. Med

TurnContol manövreringsenhet underlättar lantbrukarens arbete.

52

hjälp av traktorns hydraulik kan man trycksätta cylindern och överföra vikt från plogen och traktorns fram­axel till traktorns bakhjul. Bättre hjulgrepp ger ökad effektivitet och minskad bränsleförbrukning.

Viktöverför­ingssystemet förutsätter att traktorn är försedd med frontvikter och test i fält visade att slirningen minskade med 7 procent med 150 bars tryck i viktöver­ föringscylindern.

Nytt plogkroppskoncept DuraMaxx plogkropparna står för ett fullständigt nytt plogkroppskoncept. Alla DuraMaxx plog­ kroppens väsentligaste sliddelar är tillverkade av kolstål utan borrade eller stansade hål. Detta möjliggör en hårdare härdning vilket resulterar i bättre slitstyrka och mindre­ risk för sprickbilning från hålens kant.

Slitdelarna monteras till plog­ stället på ett genialiskt sätt helt utan verktyg. Vändskivan spalter är på baksidan försedda med krokar vilka trädes in i plogställets hål och låses gemensamt av plogkroppens bröstskiva. Materialet av spalterna kan vara stål eller plast eller en kombination av båda för anpassning till olika jordmåner och maxi-

malt plöjningsresultat med minsta möjliga bränsleförbrukning. Praktiska test i fält har visat att den nya Duramaxx plogkroppen förbättrar slitstyrkan med 75 procent bättre och förkortar monteringstiderna av slitdelarna med 80 procent.

Anpassad stenutlösning Man måste medge att plöjningsförhållandena i Finland är mycket svåra. På samma fält kan förhållandena variera från den styvaste leran till lätta sandjordar med eller utan sten. Det är då speciellt viktigt för plogens livslängd är plogen har en tillförlitlig stenutlösning för att undvika överbelastning av material och svetsar. Lemkens Hydromatick stenutlösning möjliggör en uppåtgående rörelse på 38 centi­ meter och i sidled 20 centi­meter.

Som standard är Hydromatick stenutlösning monterat med ett tryckregleringssystem vilket ger föraren möjlighet att anpassa stenutlösningsmotståndet när jorden varierar. En anpassad stenutlösning ger färre uppdragna stenar.

Arbetsbredden kan justeras steglöst mellan 30 och 55 centimeter.

Alla leder i tiltbreddsregleringen är försedda med utbytbara lager som kan smörjas dels för att justeringen ÅKER BIRKA 2•2013

FÜrplogarnas besvärliga inställning är ett minne blott.

ETTA PĂ&#x2026; NĂ&#x2013;TKREATURENS Aâ&#x20AC;&#x2122; LA CART-LISTA

skall gü lätt, men ocksü fÜr att pressa ut smuts och fukt ur ledpunkternas lagringar. Konstruktionen garanterar en problemfri och lüng livslängd.

Sort urval av tilläggsutrustning Som standardutfÜrande levereras Lemken växel­plogar med knivristar och skivrist pü sista plogkroppen. Pü lerjordar och vid plÜjning av vall är det dock att rekommenderas skivristar pü alla skär. De fjädrande skivristarna med en diameter pü 500 millimeter kan lätt eftermonteras eller om sü Ünskas direkt frün fabrik.

Val av skumutrustning fÜrorsakar ofta diskussion, skall man välja skumvingar eller fÜrplogar. Oftast har lantbrukarens beslut grundat sig dels pü grund av ovetskap om alternativ, dels av att fÜrplogarna tidigare fungerade düligt och varit svüra att justera. Vad man dock glÜmmer bort är att dessa har helt olika bearbetningsegenskaper.

Skumvingen, som namnet säger skummar av ett litet hĂśrn av tiltan fĂśr att fĂĽ en sĂĽ ren plĂśjning som mĂśjligt. En fĂśrplogs bearbetningsegenskap är däremot helt annat. Med fĂśrplogen skär man bort 4â&#x20AC;&#x201C;6 centimeter av tiltans kant. När tiltan vrids runt blir sĂĽlunda anslutningen mellan tilltorna tät och jämn vilket fĂśrhindrar att ogräs växer upp mellan tiltorna. Ytterligare torkar jordytan upp jämnare pĂĽ vĂĽren beroende pĂĽ en jämnare kapillarkraft.

Problemet angüende fÜrplogarnas besvärliga inställning är ett minne blott. Lemkens alla fÜrplogsmodeller är enkla att ställa in vad beträffar hÜjd och plÜjningsvinkel med ett splintsystem utan verktyg.

Den elektroniska manÜvreringsenheten Turn-Control är standard pü VariDiamant 12 växelplogen. Turn Control underlättar plÜjarens arbete genom att de viktigaste plÜjningsfunktionerna süsom plogens lutning, vändning, justering av tiltbredden och viktÜverfÜringen inställs enkelt frün traktorsätet. r

T! NYHBEMulti

JF VM rvagnar a bland almkross h d e m

JF VM VERTIKALBLANDFODERVAGN

Den danska JF-Stoll är ledande tillverkare av blandfodervagnar i Skandinavien och Europa. t (PE TMJUBHFUĂ&#x152;MJHIFU MĂ&#x152;H FHFOWJLU t 4UPSU NPEFMMVSWBM .PEFMMFS NFE PDI WFSUJLBMTLSVWBS OV PDLTĂ&#x152; TNBM PDI MĂ&#x160;HSF 4 NPEFMM NFE TLSVWBS t *NQVMTCMBOEOJOHFO HBSBOUFSBS FO KĂ&#x160;NO CMBOEOJOH PDI MJUFU FGGFLUCFIPW t .Ă&#x152;OHTJEJHB VUSVTUOJOHT PDI UĂ&#x161;NOJOHTBMUFSOBUJW

MURSKA W-Max kvarnar Med ny W-Max-teknik fĂśr effektiv och exakt krossensilering t 8 .BY 'BSNFS $POUSBDUPS PDI LWBSOBS t 'VMMTUĂ&#x160;OEJHU LSPTTSFTVMUBU LBQBDJUFU DB UPO I t 'Ă&#x161;S BMM GPEFSTĂ&#x160;E CĂ&#x152;EF TPN USĂ&#x161;TLGVLUJH PDI UPSS PDLTĂ&#x152; GĂ&#x161;S CMBOETĂ&#x160;E t 1BTTBS VUNĂ&#x160;SLU J GPEFS CMBOEBU QĂ&#x152; HĂ&#x152;SEFO

Lemken Diamant 11 delburen växelplog fĂśr effektiv plĂśjning. Ă&#x2026;KER BIRKA 2â&#x20AC;˘2013

Med krossensilering gĂśr man resultat !

.VSTLB FGGFLUJW CFSFEOJOH BW GĂ&#x161;SNĂ&#x152;OMJHU PDI HPUU GPEFS XXX NVSTLB m

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Myyrinmaa sådde på entreprenad med en fyra meters Tume NovaCombi. Med maskinen kan man lika bra så på traditionellt sätt bearbetad åker eller så direkt. Inte ens en stor stubbmängd stockar billarna. Det är för entreprenören viktigt att maskinen lämpar sig för olika förhållanden.

Entreprenadarbetet

blev huvudsyssla Nurmijärvibon Jussi Myyrinmaa började år 1999 med entreprenadarbeten med lantbrukstraktor som binäring till lantbruket. Nu ger denna verksamhet redan en större omsättning än odlingen av 200 hektar åker. En sak har dock hållit sig: entreprenadarbetena kretsar kring lantbrukstraktorn och skördetröskan.

TEXT och BILD Erkki Holma

T

id valet av arbetsmaskinerna förstärks entreprenadens synvinkel: maskinen bör till sina egenskaper vara just lämplig för det arbete man tänkt utföra och tillgången på reservdelar samt service bör vara goda. Då det gäller maskinens anskaffningspris är

54

detta en faktor som Jussi Myyrinmaa ser på till sist.

Entreprenadverksamheten började med snöarbeten som underleverantör. År 2001 gjorde Myyrinmaa direkt avtal med Vandas skolors och gårdsplaners plogningar och sandningar. Vanda stad är fortfaraande en betydande kund, men det har kommit mera: Myy-

rinmaas maskiner plogar Vandas trafikleder 38 kilometer åt YIT och Destia. Som kunder har han fått privata företag och industrier.

Utöver snöarbetena har det kommit slåtter av vägslänter, körning av kvistar och flisning i stadens parker, sopning av gator, små grävningsarbeten och jordtransporter. ÅKER BIRKA 2•2013

ARBETSMASKIN

Claas Tucano 440:s tröskhytt är på hösten en bekant arbetsplats för Myyrinmaa.

Han tröskar årligen ca 500 hektar.

Bomkrossen har lång räckvidd

Pålitlighet och kvalitet räcker som reklam Myyrinmaa har inte till dags dato betalat en enda tidningsannons gällande sina entreprenader. Pålitlighet och arbetets kvalitet har räckt till som reklam. Man har även bett om offerter.

Man behöver pålitliga maskiner och förare. Utvidgningen av entreprenaderna är mera beroende av förarna än av kunderna. Man bör ge sig iväg för att ploga, när det snöar, och inte när tjänstemannens arbetstid börjar.

– Kunderna har en noggrann uppföljning: de traktorer som kör åt Destia eller YIT har ett upp­ följningsystem, varifrån företagens vägtrafikcentraler syns, var traktorerna för tillfället rör sig och vad de gör. Om kunderna klagar på vägunderhållet, visar systemet även historiken eller detta, när den vägdel som man klagat på, senast har plogats, säger Myyrinmaa. ÅKER BIRKA 2•2013

De senaste anskaffningarna Myyrinmaa har en Maschio bomkross med 8,3 meters räckvidd. Han fick den senaste år för att testa denna och köpte den, genast efter att han märkt att maskinen var bra. Med denna kör han väg- och dikesbuskar. Med den här maskinen putsar han på hösten även bort buskar längs åkrarna.

Maschio har egen hydraulik och den har en effekt som gör att en traktormotor kan köras med drygt 1000 varv. Maskinen går som i strumpfötterna.

derkörning från en självgående hack till stukan.

– Nästa sommar börjar ännu flisningsarbete till värmecentraler.

För detta ändamål har man skaffat en traktordriven och med såll försedd flistugg, som sväljer 60 cm:s stammar.

Arbete räcker till för Myyrinmaa och fyra förare året runt. r

Maskinen går som i strumpfötterna.

Man har tröskat upp till 500 hektar Myyrinmaa har inte glömt lantbruksentreprenaderna. Han har en fyra meters TumeNovaCombi, med vilken han sår direkt på stubben. Entreprenadtröskningar görs på hösten med två tröskor sammanlagt 500 hektar.

Claas Tucano 440 skulle bra ensam räcka till, men problemet är bara detta, att tröskningarna är spridda på ett rätt så stort område.

Tucano har ett 5,4 meter brett vikbord, och tack vare detta kommer man smidigt även in på små åkervägar, och det går inte tid åt att arbeta med bordet, fastsättning och löstagning.

Till entreprenadarbetena hör ännu plöjning, besprutning och fo-

FAKTA • Myyrinmaa gård har varit i samma släkt från år 1782.

• Gården är belägen i Perttula by i Nurmijärvi.

• Generationsskifte skedde 1997.

• Odlad areal inkl. arrendemarker något över 200 hektar.

• Entreprenadarbetena började 1999.

• Lumimyyrä Oy är namnet på Myyrinmaas entreprenadbolag.

• Entreprenadarbeten görs för över 500 000 euro/år.

• Främmande förare finns fyra året runt.

55

LANTBRUKSBYGGNATION

Perttu Tunkkari är glad över hur mångsidig M&T Frams presenningshall är. Ett stort plus är också hur lätt det är att bygga upp och ta isär den.

Presenningshallen

betjänar i köld, regn och solsken M&T-Farms-presenningshall som köptes till lagerutrymme visade sig vara ypperlig som kalvuppfödningsplats, när salmonellan besvärade Veteli mjölkproduktionsbolag. Kalvarna trivs bra där även vid köld.

TEXT och BILD Visa Vilkuna

A

llt började med att man på vår gård för några år sedan upptäckte salmonella.

Rätt snabbt fick vi dock vår nya ladugård bort ur karantänen med länsläkarens beslut. Men den gamla ladugårdens kalvuppfödning var ett besvärligare objekt, berättar PERTTU TUNKKARI i Veteli som är delägare i mjölkproduktionsbolaget, om erfarenheterna för några år sedan.

Uppfödningen av kalvarna skulle kräva en egen gård, och på mjölkproduktionssidan fanns det helt enkelt inte utrymme. Ett par år tidigare hade man till gården köpt en presenningshall med stålrörsram, som lagerutrymme på gården. Denna 6,7 meter breda

och 12 meter långa presenningshall hade dock inte funnit sin slutliga plats på gården. I den här situationen kan man säga att det var tur att man inte fann en lämplig plats.

Lätt och snabb montering En grävmaskin jämnade ut byggnadsplatsen på några timmar och ytan jämnades ut med grus. En presenningshall bör endera ankras i marken med stång-ankare eller fästas vid betongvikter eller -pelare. Det tog en dag för tre män att föra upp hallen. Det tog en viss tid att fundera ut hur 12 kalviglon på bästa möjliga sätt skulle fås placerade i förhållande till presenningshallen. Efter uppförandet behövde man inte göra några service- eller

M&T-Farms presenningshallar • • • • • • •

56

Stålram endera varmförzinkade eller målade Presenning PVC-tyg, vars kvadratmetervikt över 900 gram Tyget UV-skyddat, håller minst 15 år Testad för Finlands vind- och snöförhållanden Bredd 6,7 och 9,2 meter Maximilängd 40 meter I sortimentet ingår även ett 3 x 6 meters biltak

ändringsarbeten på hallen. Presenningen har spänts ett par gånger med en lättanvänd spännare.

– Vi hade funderat en hel del på kalvarnas uppfödningsalternativ. Iglouppfödningen var för oss efter ett kort övervägande en klar lösning. Den lätta hallen som vi skaffat oss var en rätt behändig komplettering till iglorna och de boxar som fanns framför dessa, berättar Perttu Tunkkari.

På Eleläkangas mjölkgård har kalvarna redan fötts upp ett par års tid i iglorna vid hallens sidor. Kokalvarna förs ett par dygn efter kalvningen till iglorna, där de är så länge som de dricker mjölk. Efter drygt två månaders ålder kommer flyttning till en mellanuppfödning som man hyrt av grannen och varifrån djuren kommer tillbaka som dräktiga kvigor.

Enligt Perttu Tunkkaris erfarenheter stör intte kölden kalvarnas trivsel. Tvärtom, en torr köldluft håller boxen ren och kalven hålls frisk. Höstens fuktiga väderlek är mera besvärlig, det går åt mera strö och ibland får kalvarna även hosta.

– Senaste sommar var hallen ett ypperligt regnskydd för boxarnas djur framför iglorna. Vid förra sommarens värme var hallen åter ett bra skydd mot solens uppvärmning, kommer Perttu Tunkkari ihåg. ÅKER BIRKA 2•2013

Müngsidig användning en stor trumf Under den tid som djuren är i presenningshallen, tillsätter man endast strÜ. Innan det kommer en ny kalv rengÜrs iglon och boxen grundligt. Man har pü gürden planer pü att fÜrlänga presenningshallen med 12 meter, varvid iglorna helt och hüllet skulle füs in i hallen i en rad. Dü skulle utgÜdslingen vintertid underlättas. I den nuvarande modellen fryser iglorna som är ute fast i marken, och de är arbetsdryga att rengÜra via framÜ­ ppningen.

Hallen kan användas fÜr münga andra behov pü lantgürden. Som ballager är hallen ypperlig och den kan fast användas som tillfällig reparationshall. Hallen, som är fÜrsedd med betonggolv och en och en halv meters väggar är ypperlig som lager fÜr flis eller spannmül. Hallen kan även behändigt monteras pü plansilos.

Det är endast fantasin som sätter gränser fĂśr hallens användning. Om man inte finner användning fĂśr hallen, kan denna lätt monteras ned och säljas vidare. â&#x20AC;&#x201C; När man planerar den här typens kalvhall, bĂśr man reservera tillräckligt med utrymme fĂśr den maskin, med vilken man tänker komma in med dricka ĂĽt djuren. Man bĂśr även reservera tillräckligt med utrymme fĂśr rengĂśring av iglon och boxar, ty man klarar inte av nämnda arbeten endast fĂśr hand. Vi använder en fyrhjuling fĂśr transport av drickan och fĂśr rengĂśring och strĂśarbetet används en minilastare, säger Perttu Tunkkari.r

FAKTA â&#x20AC;˘ Eteläkangas Ay â&#x20AC;˘ Bolagsmän Perttu, Jussi och Susanna Tunkkari â&#x20AC;˘ Fyra avlĂśnade arbetare, varav en är Perttus fru Anette â&#x20AC;˘ MjĂślkande 240 Ay och Hol kor + ungdjur â&#x20AC;˘ Medelproduktion 9 000 kilo â&#x20AC;˘ MjĂślkning 2x12 bakmjĂślkningsstation tvĂĽ gĂĽnger per dag â&#x20AC;˘ Egen och arrenderad ĂĽker Ăśver hundra hektar â&#x20AC;˘ Kontraktsproduktion frĂĽn nĂĽgot Ăśver 200 hektar â&#x20AC;˘ Fullfoderutfodring, kraftfoder industriproducerat

MĂ&#x2026;NGSIDIG, INHEMSK

Müngsidigt användbara, inhemska WS dumpervagnar TUHTI WS 120 D2

t #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SNĂ&#x152;HB UPO IK CSPNTBS t #M B TOĂ&#x161;USBOTQPSU PDI TQBOO NĂ&#x152;MTLBTTFUU TPN FYUSB VUS t 0DLTĂ&#x152; TUĂ&#x161;SSF NPEFMM WS 160 D2

Ă&#x2026;KER BIRKA 2â&#x20AC;˘2013

t nBL N3 JOOFSCS NN t #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SNĂ&#x152;HB UPO IK CSPNTBS t /FEGĂ&#x160;MMCBS CBLMĂ&#x160;N VOEFSMĂ&#x160;UUBS NBTLJOMBTUOJOH t 'Ă&#x160;TUFO GĂ&#x161;S LĂ&#x161;SSBNQFS TPN FYUSB VUS

Nyhet!

Tuhti WS -boggievagnar t 4Ă&#x160;OLNĂ&#x152;MBE TUBSL SBNLPOTUSVLUJPO QVMWFSMBDLFSBEF MĂ&#x160;NNBS '"% OBW

TUHTI WS 80 #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SN UPO

N3 N TQBOON MĂ&#x160;NNBS

TUHTI WS 100 #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SN UPO N3 N TQBOON MĂ&#x160;NNBS

TUHTI WS 120 #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SN UPO N3 N TQBOON MĂ&#x160;NNBS

TUHTI WS 140 #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SN UPO N3 N TQBOON MĂ&#x160;NNBS

t IK CSPNTBS TUHTI WS 170 #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SN UPO N3 N TQBOON MĂ&#x160;NNBS

t IKVMTCSPNTBS ESBHCPNTGKĂ&#x160;ESJOH

NYHET! TUHTI WS 170 K Det gür ingen nÜd pü mig här i iglun, dü det varken finns stÜrande regn eller gassande sol i boxarna utanfÜr.

TUHTI WS 150 D3

t #Ă&#x160;SGĂ&#x161;SN UPO N3 N3 GPEFSMĂ&#x160;NNBS

t , nBL NFE GBTUB MĂ&#x160;NNBS

www.k-maatalous.fi

TUHTI WS 170 K - med fasta lämmar

Nya extra utrustningar fĂśr 84 TMĂ&#x160;QWBHOBS t -&% CBLMKVT t -Ă&#x152;TCBS WFSLUZHT CPY Y Y DN

K-LANTBRUK

Fungerande maskin

Servicearbetet kräver att kunskaperna uppdateras regelbundet Den nya verkstadsbyggnaden hos Lääninpään Korjaamo i Pöytis är 300 kvadratmeter, så även stora maskiner får plats.

TEXT och BILD Vesa Rohila

S

erviceföretagaren ARI TUOMINEN i Pöytis drygt 40 kilo­ meter norr om Åbo har nyligen tagit i bruk en ny verkstadsbyggnad. Han är bilmekaniker, och har mycket erfarenhet av att serva och reparera olika fordon.

– Jag arbetade 25 år som maskin­montör i ett företag som tillverkade motorsegelbåtar. Till arbetet hörde att montera och serva motorerna och mångsidigt med annat arbete.

Vid sidan av sin anställning reparerade han också den egna gårdens traktorer och maskiner i sin gamla gårdsverkstad. Också grannarna brukade ha honom att reparera sina maskiner, för han var känd som en kunnig mekaniker.

Kesko utbildar För två år sedan deltog Ari Tuominen i utbildningsprogrammet Kesko Trainee, som genomfördes­ i samarbete med Arbetseffektivitetsföreningen. Inträdeskravet

Nu är det lämplig tid att serva vallskördemaskinerna för sommaren.

58

var yrkesutbildning inom tekniskt område eller motsvarande teknisk erfarenhet. Mekanikerna satte sig in i tekniken i Keskos traktorer, tröskor och övriga maskiner, både i teori och praktik. De gick bland annat igenom motorn, transmissionen, hydrauliken, elsystemet, elektroniken och felsökningsdiagnostiken.

– Tekniken i nutidens jordbruksmaskiner utvecklas i rasande fart. I traktorer och tröskor har datateknik använts redan länge, men numera finns datorer i också i andra maskiner, till exempel i balpressar. Montörerna måste regelbundet uppdatera sina kunskaper. Nu i januari var jag på kurs för Claas’ maskiner, där vi lärde oss använda test­utrustning.

Ari Tuominen gick också i en Massey Fergusonkurs. Han är nöjd med tillgången på kurser och information.

– Man får information, och Keskos serviceingenjörer är väl insatta i sakerna. Om serviceföretagaren­ inte själv kan lösa ett problem, finns det hjälp att få.

Reparation av vallskördemaskiner Ari Tuominens verkstad heter Lääninpään Korjaamo och dess verksamhetsområde är Egentliga Finland. Kunderna är jordbrukare och maskinhållare. Det blir reparationer och service av de mest varierande slag, för böndernas maskiner är av olika ålder, och

Tuominens verkstad rymmer också stora maskiner.

Ari Tuominen säger ändå att han har för avsikt att specialisera sig på Claas, Elho och JFStoll vallskördemaskiner. Det finns behov av en serviceman för vallskörde­maskiner i regionen.

Nu är det lämplig tid att serva vallskördemaskinerna för sommaren. Serviceföretagaren tipsar om att det till exempel betalar sig tillbaka att byta lager på förhand.

För service ute på fältet har Tuominen en servicebil, med bland annat gassvets, kompressor och generator förutom handverktygen.

– Jag strävar efter att få in masÅKER BIRKA 2•2013

FIRST CLAAS Bästa toppkvalitet fÜr foderskÜrden!

CLAAS ROLLANT 455 RC UNIWRAP

Mera balningseffekt och brukskomfort

t TU LOJWBS PDI IZESBVMJTLU Ă&#x161;QQOJOHTCBS CPUUFO J JONBUOJOHTLBOBMFO t 4UPSB IKVM NJOTLBS ZUCFMBTUOJOHFO PDI HFS Ă&#x161;LBE CĂ&#x160;SGĂ&#x161;SNĂ&#x152;HB t /Z TVQFSTOBCC JOQMBTUOJOH TUBUJW GĂ&#x161;S mMNSVMMBS Y TPN TUBOEBSE t 'Ă&#x161;SOZBU MPS Plus WBMTTFHNFOU HBSBOUFSBS UĂ&#x160;UB CBMBS

Den här güngen är Ari Tuominens arbetsobjekt en David Brownmotor i vilken oljan och kylvätskan har blandats ihop.

CLAAS DISCO 3500 TC AF bogserad slĂĽtterkross

t N BSCFUTCSFEE EĂ&#x160;DL TMĂ&#x152;UUFS QĂ&#x152; CĂ&#x160;HHF TJEPS t )ZESBVMCVSOB CPHTFSBEF PDI GKĂ&#x160;SJMNBTLJOFS 3500 TC t .FE QSPHSFTTJW "DUJWF 'MPBU BWGKĂ&#x160;ESJOH .JOESF FGGFLUCFIPW IĂ&#x161;HSF LĂ&#x161;SIBTUJHIFU

PDI CĂ&#x160;UUSF TMĂ&#x152;UUFS %-( UFTU OS '

NWT

MFW LPTUO

23.500,-

BEGRĂ&#x201E;NSAT SPECIALPARTI!

CLAAS QUANTUM PICK-UPVAGNAR kinerna som skall servas i verkstaden, men vissa arbeten kan jag utfĂśra vid ĂĽkerkanten eller i bĂśndernas maskinhallar.

Robust rotorinmatning och jämnt fodersnitt

t 7PMZNFS N3 3PCVTU LPOTUSVLUJPO PDI FUU CSB CĂ&#x160;SBOEF VOEFSSFEF t -Ă&#x160;UU PDI TOBCC GZMMOJOH NFE $PNNVOJDBUPS *TP #VT BVUPNBUJL t ,BO PDLTĂ&#x152; GĂ&#x152;T NFE CBLNPOUFSBEF UĂ&#x161;NOJOHTWBMTBS t 0DLTĂ&#x152; SPCVTUB Cargos LPNCJWBHOBS N3

Service lÜnar sig Enligt Tuominen iakttar lantbruksfÜretagarna rätt väl maskinernas serviceintervaller, men ibland kan de tycka att serviceräkningen är stor. Maskintillverkarna har emellertid gjort serviceprogrammet fÜr att användarna skall fü stÜrsta mÜjliga nyttan av sina maskiner. Om man fÜrsummar att byta oljor och filter, kan fÜljden bli en dyr ­reparation.

Ari Tuominen betonar att det är viktigt att använda rätt olja och att sĂśrja fĂśr renlighet. Enligt honom är det alltid en risk att använda traktordrivna maskiner till­ sammans med andra. Det kan leda till att man fĂĽr in dĂĽlig eller smutsig hydraulikolja i systemet. r Ă&#x2026;KER BIRKA 2â&#x20AC;˘2013

Priserna gäller till 31.3.2013 eller sü länge reserverat varuparti räcker till.

I priserna ingĂĽr inte leveranskostnader. Maskinerna pĂĽ bilderna ev. extra utrustade.

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Djupare kunskap om 7600-serien Serviceskolningen i Maskinkeskos verkstad i Tammerfors drar varje år allt fler deltagare. Bakom skolningens popularitet ligger goda undervisnings- och serviceutrymmen samt kunniga lärare. I år fanns som undervisningsobjekt fem färska Massey Ferguson.

TEXT och BILD Maria Munck

Far och son, Yrjö och Mika Möykkynen från Nilsiä har många år deltagit i serviceskolningen.

S

om tema för serviceutbildningen var i år Massey Ferguson 7600-seriens fortbildning. I fjol, när serien var ny, gick man vid kursen genom grunderna, men nu var de mera djupgående studierna i turen. Huvudvikten för tvådagarskursen gällde användningen, hydrauliken och elektroniken.

Årets kurser har mera praktiska övningar.

– Alla modellers användning och egenskaper har ändrats så mycket i den nya serien, att man måste kunna köra och använda traktorn förrän man kan hjälpa kunden. Servicekarlarna verkar även ibland som stöd för försäljningen genom att skola kunderna i traktorns användning, förklarar­ LARS HAGQVIST, som verkar som kursens lärare redan för sjätte året.

Han har även själv tidigare verkat som avtalsmontör. På basen av tidigare års responser har man till årets kurser ökat antalet praktiska övningar. Lärarna har gjort funktionsstörningar på övningsmaskinerna, som kursdeltagarna sedan måste reda ut och reparera.

– De har rätt bra hittat problemen, berömmer kursens andra lärare ALEKSI HEIMLANDER.

Bra skolningsutrymmen Deltagarna i årets MF serviceskolning var 105 till antalet. På kurserna fanns såväl avtalsmontörer som Keskos egna montörer. Skolningarna är populära och enligt ar60

rangörerna ökar antalet kursdeltagare varje år.

Under januari arrangerades sju liknande två dagars kurser. Som nyhet för i år arrangerades en kurs helt och hållet på svenska.

Kursen, material och luncher är gratis för deltagarna. Materialet är nu för tiden i elektronisk form, ty man skulle vara tvungen att köra hem detta med skottkärra, om allting skulle printas ut på papper.

Deltagarna berömmer skolnings­utrymmena. I Maskinkeskos verkstad finns till och med ett klassrum för de teoretiska ämnena.

– De praktiska övningarna för­ utsätter, att man har tillgång till många traktorer och prima utrymmen, säger Aleksi.

Kursen har även fått fem nya traktorer till sin användning. Fyra är av modellen Dyna-6 och en ­DynaVT. På kursen går man även igenom användningen av den nya MF-seriens EDT-tester. Montörerna har redan skaffat nya testapparater i stor utsträckning.

Ypperlig plats för utbyte av kunskaper Far och son, YRJÖ och MIKA MÖYKKYNEN från Syvärin Konehuolto i Nilsiä, har redan under många år deltagit i kurserna.

– Mika sköter dataarbetena och jag sköter de arbeten där man smutsar ned händerna, berättar Yrjö leende.

På frågan, vad han tycker om kurserna, svarar Yrjö: – Det är inte alltför lång väg till Tammerfors och det är bra att träffa andra montörer. På kursen ger man även uppgifter åt andra.

Yrjö konstaterar även, att man är tvungen att delta i kurserna, när maskinerna utvecklas.

– Utan tester är det onödigt att gå och göra någonting åt dem.

Montörernas medelålder stiger, varför det behövs nytt blod bland montörerna. Den nyligen inledda TTS-skolningen i Rajamäki är just ämnad för nya montörer.r

Börja som serviceföretagare!

Maskinkeskos Trainee-program fortsätter på våren 2013. Från de tre tidigare trainee-program för mekaniker har till Maskinkeskos nät kommit såväl serviceföretagare som mekaniker.

Till trainee-skolningen i år tas 12 kursdeltagare, vilka besitter grund- och tekniska kunskaper och färdigheter.

Rekryteringsskolningen räcker 6 månader, varefter de som klarat kursen med godkännande har möjlighet till en 18 månader lång läroavtalsutbildning.

Vid rekryteringsskolningen är hälften teori och praktiska övningar och hälften arbetspraktik vid Maskinkeskos verkstad eller hos avtalsmontörernas.

Kursen börjar 15.4.2013 och slutar 27.9.2013, platsen TTS Rajamäki. Närmare uppgifter ges av Matti Kallio 0500523069/matti.j.kallio@kesko.fi

ÅKER BIRKA 2•2013

Potatisens odlingsprogram Tyfon som klarat sig bra i bladmögelförsöken är nu Consento

NYHET!

För mitt- och slutskedet av bladmöglets bekämpningsprogram

För första besprutningar i bladmöglets bekämpningsprogram då sjukdomstrycket är hårt

t Kontaktverkande - Utmärkt effekt mot bladmögel och knölröta t Bra regntålighet: Det verksamma ämnet uppsugs i potatisens vaxskikt

t Tyfon som klarat sig bra i bladmögelförsöken är nu Consento t Rengör redan uppkommen smitta och skyddar den nya grödan t Preparatet har effekt också på potatisens torrfläcksjuka t Snabbt regntåligt och har kort karenstid t Har effekt både på blast- och knölröta

PENNCOZEB® För bekämpning av potatisbladmögel och fläcksjukor i vin- och krusbär.

12

Bladmögel %

10

Potatisbladmögelpreparat för besprutningar i bekämpningsprogrammets slutskede då sjukdomstrycket är hårt

8

t Effektivt preparat mot knölröta, utmärkt effekt mot bladmögel t Bra regntålighet

6

4

87,7 0

Obesprutad

2,1 Consentoprogram

2,6 Standard 1

8,0 Standard 2

3,7 Standard 3

Baspreparat för ogräsbekämpning i potatis, ärter, kummin och morot. t Herbicid med bred jord- och bladverkan t En tankblandning med Senkor och Monitor har en mycket bred effekt på ogräs i potatis

Resultaten för Petlas potatisbladmögelförsök åren 2008-2011 På Tyfon eller på nuvarande Consento baserade besprutningsprogram har klarat sig utmärkt i Petlas (Perunantukimuslaitos) försök redan fyra år efter varandra. Concento håller möglet borta också vid starkt besmittningstryck och Concento skyddar grödan en lång tid tillsammans med Mot kvickrot och flyghavre Shirlan. Resultaten är besprutningsprogrammens medeltal. t Tuktar kvickroten och flyghavren under växtperioden t Har effekt på bredbladiga ogräs samt också på ven t Säkerställer framgångarna för kvickrotsbekämpning på hösten t Framgångsrik vid MTT:s kvickrotsbekämpningsförsök t Monfast® förbättrar uppsugningen av Monitor

Kiinnite Monitorille

Blastdödare i potatis, oljeväxter och övriga specialväxter t Snabbverkande, utrotar samtidigt potatisbladmöglet i grödan t Nu också för rybs, raps och camelina

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

Läs bruksanvisningen omsorgsfullt och följ den!

2

AKTUELLT

Kommande säsongs evenemang 2013 Det är livligt då det gäller K-lantbruks evenemang. Tyngdpunkten ligger på det yrkesmässiga erbjudandet i enlighet med produktionsförhållandena. Vi arrangerar bland annat följande lokala evenemang: • Handelns Odlingsprogram-evenemang, visningar och skolningstillfällen

to 4.4.

Vetil

to 4.4.

Ilmajoki fre 5.4.

Kauhajoki fre 5.4.

Mäntsälä fre 5.4.

Tammerfors fre 5.4.

Kides

fre 5.4.

Huittinen fre 5.4.

• Hall- och torkdagar

Toholampi fre 5.4.

• Trafikturné • Åkerrensevenemang praktiska odlingsöversikter, expert, produkt och sortpresentationer.

• Arbetsuppvisningar vid förnyad odlingsteknik, bl.a. bearbetnings- och direktsådd.

Följ med handelns annonsering och evenemangskalender på webbsidan www.k-maatalous.fi

Vårmarknaderna startar med fart

62

Kaavi

Nyslott

må 8.4.

Tavastehus ti Borgå

9.4.

to 11.4.

Villmanstrand to

11.4.

Haapajärvi fre 11.4.

Häijää

fre 12.4.

Kouvola fre 12.4.

Kuopio

fre 12.4.

Åbo, Lappo, Konnevesi, Seinäjoki, Björneborg och Lappfjärd öppnade vårens evenemang i början av mars. Vårmarknaderna sätter igång med fart i hela landet. Affärerna har satsat på presentationskraft, erbjudandena och kampanjerna är som bäst. HakkiPilke klabbmaskiner presenteras på många orter.

Virolahti fre 12.4.

Marknaderna våren 2013 fortsätter enligt följande:

Reisjärvi to 12.4.

Joensuu fre 22.3.

Iisalmi

fre 19.4.

Lojo

Torneå

fre 19.4.

fre 22.3.

Kuortane fre 12.4.

Loimaa

fre 12.4.

Ylivieska fre 12.4.

Kauhava fre 12.4.

Kankaanpää to

18.4.

Keuruu to 18.4.

Orimattila fre 22.3.

Kalajoki fre 19.4.

Somero

fre 22.3.

Virrat

fre

Alavo

fre 22.3.

Nivala

fre 19.4.

Forssa

fre 22.3.

Vieremä må 22.4.

Övermalax fre 22.3.

Suonenjoki to 25.4.

Varkaus ti 2.4.

Kiuruvesi fre 26.4.

Nilsiä

on 3.4.

Oulainen fre 26.4.

Nurmijärvi on 3.4.

Rovaniemi fre 26.4.

Eura

to 4.4.

Saarijärvi fre 26.4.

Riihimäki to 4.4.

Kemijärvi on 15.5.

Jalasjärvi to 4.4.

Sodankylä fre 17.5.

Peräseinäjoki to

Sodankylä fre 17.5.

4.4.

19.4.

HE-VA VipRoller och TipRoller -vältar t "SCFUTCSFEEFS N t &GGFLUJW WJLUĂ&#x161;WFSGĂ&#x161;SJOH QĂ&#x152; TJEPTFLUJPOFS NFE $BNCSJEHF ø DN SJOHBS FYUSB VUS ø DN t 4PN FYUSB VUS LBO WĂ&#x160;MUFO GĂ&#x161;STFT NFE IZES KVTUFSBE GSPOUQMBOLB PDI .VMUJ 4FFEFS QOFVNBUJTL TNĂ&#x152;GSĂ&#x161;TĂ&#x152;FOIFU Den kommande säsongens evenemangutbud är mĂĽngsidigt. Vi är under sommaren i fĂśljande evenemang: â&#x20AC;˘ K-maatalous Cup 2013, Lahti 29.6. â&#x20AC;˘ Farmari 2013, Seinäjoki, 3.â&#x20AC;&#x201C;6.7. https://portal.mtt.fi /portal/page/portal/farmari â&#x20AC;˘ Viljo Viljelijän Konemessut, Kiuruvesi, 25.â&#x20AC;&#x201C;27.7. http://www.viljelijankonemessut.fi/ â&#x20AC;˘ Ă&#x2026;kerdag, Västankvarn, 11.7. â&#x20AC;˘ FĂśrsĂśksgĂĽrdens 50-ĂĽrsjubileums Odlingsprogramdagen 2.8. www.k-maatalous. fi/koetila â&#x20AC;˘ Nurmi 2013, Ylivieska, 8.8. â&#x20AC;˘ Kungligheter bland Finnhästar av ridtyp,

HE-VA Seed-Weeder 6M Effektiv ogräsharv med MultiSeeder smĂĽfrĂśsĂĽenhet t 'Ă&#x161;S TĂ&#x152;EE PDI LPNQMFUUFSJOH BW WBMM FGGFLUJW PHSĂ&#x160;TIBSWOJOH NFE TBNNB LĂ&#x161;SOJOH t 1JOOBSOB J SBEFS KVTUFSJOH J WJOLMBS TĂ&#x152;FOIFU NFE NBSLIKVM t 1BTTBS PDLTĂ&#x152; GĂ&#x161;S CFUFTQVUTOJOH

Ypäjä, 29.8.â&#x20AC;&#x201C;1.9. â&#x20AC;˘ FĂśrhandsfĂśrsäljningsutställning KoneAgria, Jyväskylä, 9.â&#x20AC;&#x201C;12.10. http://www.koneagria.fi// HĂśstens utställningsutbud kulminerar med en resa till Agritechnica-utställningen i Hannover 12.â&#x20AC;&#x201C;14.

November. Früga närmare om arrangerandet av resan hos K-lantbruk.

Närmare uppgifter om evenemangen pü www.kmaatalous.fi och K-lantbruks annonsering.

ig red d F Ăś r b e m ar e n s m f Ăś r s o e t n i ng b e ar b e d e l b ar om - F Ăś r e r an s e l v

HE-VA Sub-Tiller alvbrytare med tre pinnar, 3 m t .FE SJCCWĂ&#x160;MU IZESBVMJTL VUMĂ&#x161;TOJOH PDI IZES BSC EKVQSFHMFSJOH t 5BDL WBSF SBNFOT 7 GPSN Ă&#x160;S QJOOJOEFMOJOHFOT GĂ&#x161;SĂ&#x160;OESJOH MĂ&#x160;UU GĂ&#x161;S LĂ&#x161;STQĂ&#x152;SFOT BMWCSZUOJOH

Ă&#x2026;KER BIRKA 2â&#x20AC;˘2013

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK

ODLARE I VÄRLDEN

Höstbearbetning av majsåker men tallriksharven Multiva DiscMaster

64

MAATILAN ÅKERPIRKKA BIRKA 2•2013

Jordbruk på ungerskt vis Lantbruksmaskintillverkaren Dometal Oy i Loimaa började i fjol exportera sina Multivamaskiner till Ungern. Företaget hållbarhetstestar också maskinerna i Ungern. Ungern är en utmärkt testplats på grund av sin långa jordbearbetningssäsong, stora arealer och krävande förhållanden. Torka och hetta kan pågå i veckotal och göra jorden hård, vilket frestar hårt på maskinerna.

TEXT och BILDER Tamás Witzl/Innoagro Kft., Sándor Mezo/ Ragrár 2007 Kft.

ÅKER BIRKAPIRKKA MAATILAN 2•20132•2013

65

Maskinpark på Agroszoltek.

M Ungern • Huvudstad Budapest • Självständigt 1918 • EU-medlem 2004 • 10 miljoner invånare

Ungerns jordbruk i ett nötskal • 5 807 000 ha jordbruksmark • 4 506 000 ha odlingsmark • 96 000 ha grönsaker • 102 000 ha fruktodlingar • 86 000 ha vinodlingar • 1 017 000 ha betesmark • 186 000 jordbrukare som sökt jordbruksstöd

66

En överfart ger nu bättre bearbetningsresultat än vad de gamla redskapen gav med två eller tre överfarter.

ultivamaskiner har under ett år sålts till flera ungerska gårdar, som är från några hundra hektar till några tusen hektar. En av dem är lantbrukstaget Agroszoltek Kft, som ligger i nordöstra Ungern, i landsbygdsstaden Hajdúnánás på den stora ungerska slätten Pustan. En av gårdens ägare, SÁNDOR VÁRADI, svarar för anskaffningen och servicen av maskinerna.

– Vi grundade gården Agroszoltek tillsammans med den nuvarande direktören IMRE PÉTER och arbetsledaren IMRE KELEMEN. Lantbruksföretaget grundades på ruinerna av en gammal kolhos, från vilken samtidigt sex andra gårdar styckades ut. Vi arbetade alla på kolhosen, och vi ville inte låta allt arbete och möda gå till spillo, utan vi ville fortsätta driva jordbruket, berättar Váradi.

Privatiseringen av kolhosen slutfördes 1994, flera år efter att det kommunistiska systemet föll. Av de gårdar som grundades på kolhosens marker har bara tre överlevt till i dag.

arealen är cirka 2000 hektar. Gårdens jordarter varierar mycket: lera, salthaltiga jordar, mull och mo. De styva stäppjordarna är mycket utmanande både för jordbrukarna och för maskinerna. Jordarterna bestämmer vilka grödor och vilken odlingsteknik som används på vilken åker.

På gårdens svagaste jordar odlar de majs, vete och solros.

På de bästa jordarna odlar de färska ärter och sockermajs direkt till livsmedelsindustrin.

I fjol odlade de efter fyra års paus också sockerbetor. Betorna lyckades utmärkt, och de fick största betskörden på 15 år. Nu bedömer de faktorerna som möjliggjorde den goda betskörden, och tanken är att öka sockerbetsarealen i sommar.

Odlingsväxter enligt jordarten

Resultat med bevattning

Företag får inte äga jord i Ungern, så Agroszoltek arrenderar sina odlingsmarker av företagets ägare och av utomstående jordägare. Totala

I Hajdúnánás finns goda bevattningsmöjligheter. De bästa åkrarna är i kanten av bevattningsområdet. Fas-

tän vattnet leds från 20 kilometers håll och det är relativt dyrt, lönar sig bevattningen ändå. Bevattningen är egentligen nödvändig för att få den kvalitet och kvantitet på skörden som industrin förutsätter.

Därför har gården investerat i mo-

Lycklig ny ägare.

ÅKER BIRKA 2•2013

dern bevattningsutrustning. Med sex bevattningsanordningar kan de bevattna nästan 400 hektar sockermajs och ärter.

Mycket arbetskraft och maskiner På gården arbetar 34 personer. Tre av dem har utbildning i växtodling och två i lantbruksteknik. Resultatlönen och arbetshälsovården är bättre än genomsnittet, vilket ­avspeglar sig i nöjda anställda.

Fältdag i Ungern.

Gården har också gott rykte bland människorna i området, tack vare att gården bedriver välgörenhetsarbete och verkar aktivt i lokalsamhället.

Gården har en stor men relativt gammal maskinpark. Gården har vuxit ut över ett stort område, så det krävs god arbetsplanering.

– Vi har fem gamla 250 häst­ krafters traktorer av märket Rába.

De var de viktigaste maskinerna redan på kolhosens tid. Vi har också bevarat ett antal mindre traktorer, men de fem största är ryggraden i maskinparken, berättar Váradi.

De har investerat mest i skörd­ eutrustningen. Gården har tre nya och två gamla Claaströskor, två skördemaskiner för sockermajsen, en sockerbetsupptagare och fem tröskor för färskärterna. Vädret är varierande i Ungern, därför håller gården sig med en stor maskinpark för olika situationer.

Tallriksharven Multiva Discmaster kom ursprungligen bara på prov.

– När vi fick den för testanvändning, hade den redan använts ÅKER BIRKA 2•2013

på över 2000 hektar. Vi ville bara prova den några timmar, när vi hade möjlighet till det.

Efter att Imre hade testkört den, bad han ändå få behålla den längre.

– Efter tre dagars användning beslöt vi begära en offert och köpa en ny, berättar Váradi.

Med den sex meter breda Multiva Discmaster slapp gården en hel kedja med gamla maskiner, och samtidigt minskade bränsleförbrukningen. Med en körning får de nu en bättre bearbetning än vad de fick med två–tre körningar med de gamla maskinerna.

– Innan vi skaffade Multiva jämförde vi dess bearbetningsresultat med en annan västerländsk tallriksharv, som vi slumpmässigt hade lånat. Vi stannade ändå för Multiva tack vare dess bättre bearbetningsresultat och hållbarhet.

I höstas användes den nya Multivan på cirka 400 hektar.

– Vi körde den på svårbearbetad saltstäpp och på andra torra jordar utan problem. Stubbåkrar efter både vete och majs bearbetade vi färdiga för sådd med bara en överfart. Höstvetebrodden blev jämn.

De besvärliga åkrarna med solrosstubb bearbetade vi en gång med tallriksharven, sedan kunde vi plöja dem utan problem.

Lyssnar på bönderna – Vi har diskuterat med Dometal och med ungerska importören om de speciella förhållandena i Ungern, och vilka krav de för med sig. Till vår glädje har vi märkt att vi får genklang på våra tankar. I vår skall vi testa harven Multiva Optima eller Topline och kultiva-

torn WingMaster. Om de har lika bra kvalitet och fungerar lika bra som tallriksharven, är vi litet rädda för att vår traktorförare förälskar sig i dem också, säger Sándor Váradi. r

Hållbarhetstest av Multivaredskap i Ungern • Multivaredskap och -släpvagnar testas i flera länder. Då kan man vara säker att redskapen fungerar i olika förhållanden. I testerna mäts redskapens funktion och hållbarhet.

• I Ungern utförs hållbarhetstester där Multivaredskapen belastas med stora traktorer, i svåra förhållanden och på stora arealer. Ett exempel är hållbarhetstesten hösten 2012, då en DiscMaster 6000 tallriksharv kördes på över 4000 hektar i östra Ungern på 30 olika gårdar. Under testen undersöktes bearbetningsresultatet på olika jordarter och i olika jordfuktigheter. Harvens och slitdelarnas hållbarhet undersöktes också på stora bruksarealer.

• Den ungerska importören av Multivaredskapen, Ragrár 2007 Kft, ansvarade för testerna i samarbete med Dometal. Under hösten började de också testa kultivatorn WingMaster, och i vår planeras test av flera harvmodeller. Som erkännande för sitt arbete för att utveckla Ungerns jordbruk och för marknadsföringen av innovativa produkter har Ragrár 2007 Ltd i fjol fått två ungerska pris. Det ena priset gavs för Multivaprodukterna i allmänhet, och det andra speciellt för harvmodellen Optima.

67

Prima från hemknutarna 68

År 1955 grundade terjärviborna Runar, Alf, Nils och Ingmar Ahlbäck Rani Plast Ab kring en helt ny produkt, plast. Företagets namn togs från den första bokstaven i grundarnas förnamn. Plasten gjorde först sitt intrång på marknaden, men kvartetten trodde på råvarans möjligheter. Den första produkten var en krympslang för elkablar. Början var trevande, ty plastprodukterna hade ”guttaperkans” rykte.

TEXT och BILD Visa Vilkuna

Lantbruksplast till Finland och ut i världen ÅKER BIRKA 2•2013

I och med automatiseringen har robotar fått de tyngsta och ensidigaste uppgifterna.

på växande i Finland. I jumborullarna är plasten märkt i löpande metertal, vilket gör att entreprenören har lätt att se hur många meter gått åt och fakturera enligt detta.

På maskinstationerna i Mellaneuropa finns jumborullar av olika bredd, av vilka var och en själv kan ta den behövliga metermängden, varvid det på varje gård inte blir överbliven plast att skräpa ned.

Det inhemska är en stor sak

F

ör företaget söktes nya produkter med målinriktad energi. Rani Plast gjorde bl.a. bevattningsslangar och plastmattor. Det första större framsteget skedde i början av 1960-talet, då det inhemska Luhta bad företaget att göra en genomskinlig påse till deras skjortor. Tillverkningen av skjortpåsarna lyckades och tillverkningen fick ny vind i seglen. Vid samma tidpunkt började man göra affärer med Sov­ jetunionen.

En tredjedel av omsättningen från lantbruket MIKAEL AHLBÄCK är

den som i dag håller i rodret för Rani Plast. Hans far var med vid grundandet av företaget. Mikael har arbetat i företaget i hela sitt liv, och han känner till såväl underhåll, fabrikens ledarskap som även verkställande direktörsskap som inleddes år 1998.

– Lantbruket har från början varit synnerligen viktigt för oss. Av vårt företags omsättning kommer ca en tredjedel från lantbruksplasterna, berättar Mikael Ahlbäck. Årligen tillverkas drygt 25 000 ton lantbruksplastfilmer och all tillverkning sker i Finland. Av produktionen stannar endast tio procent i hemlandet.

Enligt Mikaael Ahlbäck är konkurrenssituationen rätt hård, när råvarorna först måste fraktas till Terjärv. Och de färdiga produkterna sedan runt världen. För att företaget skall kunna verka behövs mera effektivitet och innovationsÅKER BIRKA 2•2013

förmåga än konkurrenternas.

Det är svårt att få skolning i plastbranschen, och därför har Rani Plast tillsammans med den lokala Optima-yrkesläroanstalten skräddarsytt en utbildning som leder till en yrkesexamen. Tillsvidare har 70 arbetare genomgått en utbildning som lett till en examen, och det finns tillräckligt med intresserade till utbildningsperioderna.

Egen skolning ger säkerhet – Jag är synnerligen nöjd med sama­rbetet med Optima.

Skolningen­är planerad för våra behov och den är så pass täckande, att man med den examen även kan försöka komma in på vidareutbildning.

Rani Plasts produktutveckling sysselsätter åtta människor i heldagsarbete, varav sex verkar på marknaden i nära kontakt med kunderna. En yrkeskarl har koncentrerat sig enbart på lantbruks­ plasterna. Även försäljarna är på sitt sätt produktutvecklare, ty de gör ett intimt samarbete med en internationella kunderna.

– Säkrandet av konkurrensförmågan är den enda möjligheten att hålla 2tillverkningen i Finland.

Skolningen av den egna personalen är en viktig delfaktor i detta arbete.

Rani Plast levererar till de finländska odlarna stukplast med upp till 16 meters bredd. På export går stukplasten i huvudsak som jumborullar, och deras andel är även

K-lantbruk har redan i åratal varit marknadsförare av Rani Plasts inplastningsfilmer. Enligt Ahlbäck har samarbetet fungerat enligt rejäla finländska principer. Pris och kvalitet bör vara de rätta, för att samarbetet skall ha möjlighet att fortsätta.

– Inplastningsfilmens kvalitet bör vara klanderfri, så att det värdefulla fodrets kvalitet skall hållas på toppen ända fram till djurens foderbord. Genom att välja den inhemska RaniWrap flerskikts­ plasten kan kunden var säker på produktens kvalitetsegenskaper, konstaterar Mikael Ahlbäck.

Detta är en viktig sak och man kan inte alltid mäta detta enbart i euron eller cent. Ett konkurrenskraftigt pris är viktigt, men detta skulle inte får vara en avgörande viktig­sak när man gör sitt val.

Rani Plast har vuxit såväl organiskt som via företagsköp. Enligt Mikael Ahlbäck har det viktigaste varit viljan och lusten att växa.

Först har man samlat pengar och först sedan investerat i nya anläggningar. Och även detta erkänner Ahlbäck, att man inte i alla investeringar helt naturligt inte lyckats på bästa möjliga sätt.

Men detta hör till företagsamheten. r

Rani Plast Oy • Grundat 1955 • Omsättning 170 miljoner euro • Personal i Finland 450 • Personal totalt 1 000 • I Finland sex produktionsanläggningar • Fabriker även i Ryssland, Ukraina, Slovakien och Sverige • Årligen tillverkas 25 000 ton lantbruksplaster, totalproduktionen 100 000 ton • Av den inhemska omsättningen utgör lantbruksplasternas omsättning en tredjedel

Verkställande direktör Mikael Ahlbäck är nöjd med teamet på Rani Plast.

69

Det odlades också förr...

Lagra fuktig säd På 1960-talet visste man att det skulle vara möjligt att ensilera fuktig säd på samma sätt som man ensilerar gräs. På så sätt skulle man slippa den dyra torkningen av säden. Men då fanns det inte någon lämplig maskin för att krossa säden – tills AIMO KORTE år 1969 var med om att utveckla den första valskvarnen på sin hemgård i Ylivieska i Österbotten. Med den kunde man krossa nytröskad säd.

– Eftersom korna gärna åt den krossade och ensilerade säden och mjölkade bra, serietillverkade vi tio exemplar av valskvarnen, berättar Aimo Korte.

Kvarnarna gavs namnet RajuValssi, och de till­ verkades i Aimo Kortteen Konepaja, som före kvarnarna hade tillverkat schaktblad. År 1971 vid lantbruksutställningen i Oravais rönte RajuValssi-kvarnarna uppmärksamhet.

– De första tiderna var kvarnen gul, och när ­Kesko tog den till försäljning med ensamrätt blev den röd.

Den lila färgen fick kvarnarna 1999 på förslag av ingenjörsstuderande. Den lila färgen var en av de mest lyckade lösningarna genom årtiondena. Den avviker helt från alla andra och genom den bildades brandet.

Namnet byttes till Murska år 1976.

Den första kvarnen hade kapaciteten 2500 kilogram per timme, och det räckte bra för behoven på

den tidens gårdar. I dag har den största modellen, entreprenad­klassens Murska W-max 20, en kapacitet på nästan 100 000 kilogram per timme.

Krossensilering var de första tiderna en metod som små gårdar använde. Säden ensilerades i små silor på ett par kubikmeter, i vilka säden trampades lufttät.

Numera är krossensilering vanligast på stora gårdar, som ensilerar säden i långa, stora plastslangar. Längden kan vara till och med 60 meter.

– Krossensileringen upplevde ett nytt uppsving för tio år sedan, när de stora plastslangarna utvecklades. Vi fick en helt ny kundkrets.

I fjol lanserades den nya Murska W-Max, som företaget har utvecklat under sex års tid. Den krossar säden med konformade skivor i stället för med valsar.

Valskvarnar säljs dock också fortfarande. Aimo Kortteen Konepaja i Ylivieska tillverkar årligen 350–400 Murskakvarnar. Cirka 60 procent av dem går på export, och av exporten går över hälften till Ryssland.

– Vi har med fredliga medel erövrat 75 procent av Rysslands areal, säger Aimo Korte skrattande.

Världserövringen har varit betydande sedan den första kvarnen för 44 år sedan. Murskakvarnar exporteras i dag till 23 länder.

Aimo Korte och den första valskvarnen år 1969.

– Kanske den borde grävas fram och bevaras som museiföremål, funderar Aimo Korte.

ÅKER BIRKA 2•2013

UPPDATERING AV ABBONENTUPPGIFTER

Portot är redan betalt!

@

E-post: Jag vill beställa Nyhetsbrev (ge E-post!)

Adressförändring

Avbeställning GAMMAL UPPGIFT

ÅKER

BIRKA

NY UPPGIFT

Förnamn: Släktnamn:

RAUTAKESKO OY KMAAT TUNNUS 5013119 01003 VASTAUSLÄHETYS

Näradress: Postnummer: Postanstalt: Telefon: Mobiltelefon: TILATIETOJA

Odlar åker:

ha

Hönor / Broiler:

Jag är jordbrukare

Skog:

ha

Hästar:

Jag är maskinentreprenör

Mjölkkor:

kpl

Potatis:

Jag är annan aktiv läsare

Nötkött:

kpl

Bärodling:

Griskött:

kpl

Annan:

Suggor:

kpl

Kontaktuppgifternas uppdatering också på internet: www.k-maatalous.fi ”asiakastiedot” eller via E-post: markkinointi@k-maatalous.fi Mina uppgifter får användas i K-lantbrukskedjans marknadsföring. Underskrift:

Fyll i – klipp ut – posta!

Ge respons om tidningen och vinn en iPad! Varje nummer av tidningen är en ny möjlighet att delta.

L

KÖTSE KREATURSS MASKINER ODLING

och Bettina SW Magnifik en gav bästa skörd

38 HakkiPilke Easy löper n och klabbninge

Bondbönan flyr inte W-max

BIRKA 5

Det går lätt och snabbt att svara!

ÅKER nr 2 • mars 2013

talous.fi

• www.k-maa

tips: Skall jag bli en utsädesodlare?

er!

Läs mrkka.fi anpi

maatil

www.

n Försöksgårde

50 år +Försöksgården:

ingmedlen i test Ogräsbekämpn

1. Logga in dig under adressen www.mcipress.fi /maatilanpirkka.

2. Anteckna nummerserien 224080.

3. Härefter kommer du in på läsarenkäten genom att klicka på Lähetä (Sänd) -knappen.

Lycka till vid utlottningen!

Man kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidningen utkommit. Alla läsare av MCI Press Oy publicerade tidningar kan delta i enkäten. Du kan delta i enkäten för varje utkommet nummer men enbart med ett svar per nummer. Enkäten och utlottningen gäller tidningar som utkommer under våren 2013. Alla som svarat deltar i utlottningen av priset. Utlottningen sker 31.7.2013. Vinnaren meddelas per e-mail eller brev.

ÅKER BIRKA 2•2013

Priset som utlottas är en iPad, värd ca 600 euro.

71

För sjukdomsbekämpning i stråsäd:

Comet, Prosaro, Juventus

Lågdospreparat för ogräsbekämpning i stråsäd t Mycket skonsamt mot odlingsväxter t Bred effekt, bra effekt på baldersbrå och måra t Flexibel behandlingstidpunkt: från 3-bladstadie - flaggbladstadie t Goda tankblandningsmöjligheter, också med flyghavrepreparat Ogräsbekämpningens inverkan på kornskörden (kg/ha) (K-försöksgårdens försök år 2012) 0

...

5000

6000

7000

8000 kg/ha

Obehandlad

Långtidseffekt vid sjukdomsbekämpning i stråsäd t Enda preparatet som befrämjar tillväxt och skördebildning t Progressivt formulat, effektiverar också blandningskumpanens inverkan t Får användas på grundvattenområden och efterföljande år

Comet Pro sjukdomsbek.försök 2010-2012 i korn

TOOLER + K-TRIO

Merskörd %

TOOLER + K-MCPA

2010

2011

2012

(K-lantbrukets försöksgård, 2012)

180 EC

t Utmärkt effekt bl.a. på maskros, gårdssyra, bergssyra, nässla och groblad (förekommer ofta på gamla vallar) t Fluroxipyr 180 g/l t Bruksmängd 0,5 l/ha i blandningar

LÖSNING för att bemästra resistensrisk: Tooler 50-70 g + Tomahawk 0,5 l + fästmedel 1dl / ha t Inte på grundvattenområden, inte i klöver

eller

Express SX 15 g + Tomahawk 0,5 l / ha

t På grundvattenområden, inte i klöver

Ny he

Comet Pro 0,6 l/ha Comet Pro 0,6 l/ha Comet Pro 0,6 l/ha + Prosaro 0,5 l/ha + Sportak 0,5 l/ha + Juventus 0,5 l/ha

t!

Snabb effekt vid bekämpning av gräsartade ogräs t Minskad bruksmängd för 1-årig bekämpning t I potatis-, ärt-, rybs-, raps-, sockerbets- och jordgubbsodlingar. t Också för användning i skog t Stratos Ultra uppsugs i växten via ovanjordiska delar och rör sig systemiskt till växtens övriga delar. Efter besprutning avstannar ogräsens tillväxt omedelbart

För sjukdomsbekämpning i stråsäd och oljeväxter t Långvarig effekt vid separat användning och i tankblandningar t Bekämpar bomullsmögel effektivt t Får användas på grundvattenområden och efterföljande år

För bekämpning av bredbladiga ogräs i höst- och vårsäd t Mera effekt för bekämpning av tistel och fettistel med djupa rötter t Nyhet med tre verksamma ämnen och bred FGGFLU t )BS FGGFLU SFEBO WJE 0 C

Mångsidigt sjukdomspreparat i stråsäd och oljeväxter t Har effekt också på rödmögel t Bekämpar rybsens och rapsens bomullsmögel t Har växtregulatoreffekt som biverkning i rybs och raps

Läs bruksanvisningen omsorgsfullt och följ den!

www.k-maatalous.fi

K-LANTBRUK