Magasinet SMUL nummer 1 2014 by Magasinet SMUL

Magasinet SMUL – Magasinet

Nr. 1 MAJ 2014

“med svenska som livsstil”

“med svenska som livsstil ”

Valåret 2014

CHILE-special Familjeliv Melodifestivalen SPRÅKnyheter

Spännande intervju med

FLISA& STEN i BARNA HEDENHÖS

Umeå – kulturhuvudstad 2014

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Flisa (Ella Rappaport). Foto: Johan Paulin/SVT

Boken om flerspråkighet

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

innehåll

Magasinet SMUL nummer 1

Flerspråkighet

06 08 10

5 knep för att öka ditt barns läsförståelse Myter om flerspråkighet Krönika: Ett språk är ju inte bara andra ord 12 Tonåringsrekflektioner om att vara tvåspråkig 14 SMUL presenterar sin egen läsambassadör – Lottis Isaksson 15 Bokrecension: ”I love svenska”

Kultur

16 Djur, vampyrer och skräck – om barnen själv får välja 19 Aktuella svenska barnoch ungdomsfilmer 22 Kulturhuvudstaden 2014 – Umeå 26 Cykelhjälm?! Funderingar i en mammas huvudom säkerhet och uppfostran 30 Plats-special: Melbourne 34 Mat & recept: Dekadent vinsås med lingonsylt till söndagsmiddagen

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

innehåll

Magasinet SMUL nummer 1

Svenska skolan

36 Svenska skolan-serien: Chile 40 Personlighetstyper, dynamik & kaffebröd – 3 viktiga faktorer för den fungerande svenska lekgruppen 44 Föräldratest 48 Kulturförråd 49 Konferens för svenska språklärare i San Francisco 2014

Sverige-delen

52 Supervalåret 2014 56 I love Mello 59 I hate Mello 60 Nya ord: Embrejsa dig själv och gå på snippgympa 62 Krönika: Jag en lejonpappa 64 Sverigebesöket: Le croque McDo avslöjar franska barn

Teknik

66 Utnyttja smartfånen till svenskan 68 Se svensk TV i hela världen

FÖR Barn

72 IntervjuspeCIal: Barna Hedenhös 80 Pyssel på svenska 83 Vilken musik lyssnar svenska barn på? 3

Läs Magasinet SMUL i plattan

Köp och läs Magasinet SMUL i Qiozk. Alla dina tidningar på ett ställe.

Qiozk

Tidningsaffären www.qiozk.com

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Varför Smul? Chefredaktörens rader

Hurra! Första numret av Magasinet SMUL är ute!! I dagens globaliserade värld är vi ganska många utlandssvenskar där ute, ungefär lika många som i Göteborg (ca en halv miljon). Och självklart behöver vi en gemensam tidning som tar upp ämnen som är aktuella för just oss! Lena (Kanada), Monica Emma (Italien) och jag (Tyskland) började spinna Bravo SMUL:s Granst chefreda på denna tidning utifrån ett av våra största intresktör bor röm och jobb i ar med fl erspråkig södra Tyskland sen – flerspråkighet. Ett av SMUL:s viktigaste världen. het runt om i hela monica@ ämnen kommer alltså att vara flerspråkighet, men magasin etsmul.c även kultur, familjeliv, mat och mode kommer att om tas upp – ett livsstilsmagasin helt enkelt! Svenska som Modersmål Utomlands – vi är alltså ganska så många personer utanför Sverige som har svenska som modermål. Nuförtiden är man möjligen inte utlandssvensk hela sitt liv, utan man kanske flyttar hem efter några år utomlands. Eller inte. Hursomhelst håller man svenskan vid liv lättare nu än utlandssvenskar gjorde förut. Internet har gett oss en helt annan möjlighet och SMUL skulle inte ha funnits utan inLena Normén-Younger ternet. Lena, Emma SMUL:s ansvarige utgivare bor i Vancouver och har och jag skulle förbland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands). modligen inte ens lena@magasinetsmul.com ha lärt känna varandra utan internet. Internet ger oss en unik möjlighet att föra vidare det svenska språket och den svenska kulturen. Men internet kan även vara som ett svart hål utan r geberrsg m jobba o EmmaAA to slut, det finns oändligt med information där ute. c a rt Dire g hemm in n iv SMUL:s g Därför behövs SMUL, vi plockar ut godbitarna till fisk form na, Italien. med gra log o B i m n o er – vad är på gång i utlandssvenskens värld – för e rd etsmul.c på vingå in s a g a m att ni ska hitta informationen på en samlad plats. emma@ Hör av er till oss – vad tycker ni om första numret? Vilka artiklar skulle ni vilja se? Ni kan även följa oss på Facebook och Twitter. Läs på! Vi har faktiskt träffats alla tre en gång,

hemma hos Emma i Italien. Fotobevis.

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

5 knep för att

Lena Normén-Younger

öka ditt barns Martin Widmark är mellanstadieläraren som berättade spännande historier för sin son på väg till dagis, skrev ner dem och sedermera blev Sveriges mest utlånade författare. Hans historier om LasseMaja, Nelly Rapp, David & Larissa och Halvdan Viking får inte bara barn i Sverige att läsa böcker från pärm till pärm; även många av våra utlandssvenska barn älskar hans berättelser.

idigare i år deltog Martin i en podcast med Magasinet SMUL:s chefredaktör Monica Bravo Granström samt undertecknad. Hans tioåriga erfarenhet av undervisning på en invandrartät skola i Rinkeby gör att Martin har en väl utvecklad förståelse av flerspråkighet och utlandssvenska barns språksituation. Podcasten omfattar en intensiv diskussion om flerspråkighet, betydelsen av att skapa ett behov av svenska för utlandssvenska barn och hur föräldrar och barn kan använda vissa strategier för att gemensamt utveckla barnens läsförståelse, oavsett vilket språk barnet läser på. Vi diskuterar också hur viktigt det är att läsa högt med barn. Martin citerar Sveriges f.d. läsambassadör Johan Unenge som menar att du ska läsa högt för barnet tills det slänger ut dig ur rummet, och att du då helst ska hålla fast dig i dörrkarmen! Det blir tydligt under vårt samtal att Martin är arg. Hans ilska riktar sig mot det faktum att en fjärdedel av Sveriges 15-åringar inte klarar minimikraven som ställs på läsförståelse. Den svenska skolan sviker barnen, och som motreaktion 6

har Martin på eget initiativ skapat projektet ”En läsande klass”. Under mer än tusen klassrumsbesök har Martin slagits av hur stora skillnaderna i läsförståelse är. Premiären den 23 april 2014 innebär en hemsida med ett flertal verktyg som kan underlätta för både lärare och föräldrar att jobba med lässtrategier, både i Sverige och utomlands (www.enlasandeklass.se). Initiativet bygger på ett stort urval av texter som kan läsas tillsammans eller av barnet själv, beroende på årskurs. Som förälder eller lärare använder du dig sedan av fem knep - eller mer korrekt uttryckt, lässtrategier - för att kunna diskutera texten med barnet. Det är under samtal eller funderingar över texten som barnet förstår innehållet. Knepen har tilldelats gestalter som ska påminna om strategin och göra de enkelt att förstå vad du vill åstadkomma. På sin resa mot läsförståelse möter således barnet en spågumma, reporter, konstnär, detektiv och cowboy. Personerna hjälper barnet och den vuxne att förstå målsättningen av strategin genom att dra paralleller med en yrkesuppgift. En utlandssvensk förälder kan

använda sig av de olika gestalterna, vilket på sikt bygger upp barnets läsförståelse men också vokabulär och grammatik. Spågumman kan användas för att få barnet att förutspå vad som sker i texten genom att titta närmare på rubriker, bilder och bildtexter. Om du läser en berättelse kan du aktivera barnets spågumma genom att ställa frågor som ”Vad tror du kommer att ske nu?”. Om barnet läser en faktatext kan du be barnet att försöka berätta vad det kanske kommer att stå, baserat på vad det redan vet om ämnet. Reportern används för att intervjua barnet om vad boken handlar om. Du kan fråga konkreta frågor med svar som återfinns exakt i texten, men även om det som sker mellan raderna och vad handlingen kanske kan betyda i det långa loppet. Konstnären är egentligen en liknelse av barnets fantasi. Med denna skapar barnet inre målande bilder av upplevelser med färg, känsel, doft och lukt som viktiga detaljer. Denna gestalt är nog den som lättast aktiveras av barnet självt, men som förälder kan du stimu-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

aB D läsförståelse Martin Widmark har skrivit 21 böcker om detektivparet LasseMaja, som är översatta till mer än 20 språk. De flesta finns som e-böcker att ladda ner genom Adlibris.com www.martinwidmark.com www.enlasandeklass.se www.lassemaja.net lera läsupplevelsen genom att leva dig in i läsningen. En röst som leker med tonfall, typ av röst och röststyrka kanske får barnet att uppleva historien mer intensivt. Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Denna strategi kan innebära en utmaning för det utlandssvenska barnet, eftersom det ofta har en mer begränsad vokabulär än barn i Sverige. Utan att aktivera detektiven glider barnet lätt över ord som det inte förstår utan att uppmärksamma det. Som förälder kan du be barnet stanna upp om du ser något som verkar svårt eller som inte tillhör vardagen. Du ber barnet först läsa om ordet, sedan meningen och till

sist stycket för att barnet ska höra ordet i ett sammanhang. Be även barnet fundera på om ordet liknar ett ord på svenska eller något av barnets andra språk, eller om det är sammansatt av flera ord. Om barnet är äldre kan du också fråga om det är ett substantiv, adjektiv eller verb. Cowboyen kastar ut sitt lasso och fångar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Genom att sammanfatta berättelsen eller stycket du läst stimulerar du minnet och hjälper barnet med inlärning. Dessa fem strategier kan användas före, under och efter läsning. En diskussion vid frukostbordet

om berättelsen vid läggdags dagen innan kan väcka spågumman, reportern eller cowboyen. Om barnet blir van vid dina frågor och sätt att tänka på texter ni läst tillsammans, kommer det senare att använda dessa när det läser själv. Om du vill höra Martin själv berätta om sitt författarskap, en läsande klass eller hur viktig läsning är för hjärnans och språkets utveckling, lyssna på podcasten. Martin avslutar denna med orden: ”Om du hoppar över läsningen, tappar du barnets potential att klara sig i livet. Du utvecklar inte det abstrakta tänkandet som du måste använda dig mer och mer av idag.” S

Podcast: www.soundcloud.com/monica_bg/podcast-samtal-om-flerspr 7

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Myter monica bravo granström

Myt 1: Flerspråkighet är ett kognitivt undantagstillstånd, något ovanligt I dagens Europa tenderar vi att se det som normalt att bara tala ett språk, att tala flera språk är ovanligt. Om man ser över hela världen, är det fler människor som talar flera språk än de som talar bara ett språk. Bara i Sverige finns det ca 1,5 miljoner personer med svenska som andraspråk (av ca 10 miljoner totalt). EUROSTAT anger att inom EU bodde 47,3 miljoner personer utanför det land som de föddes i 2012 (total befolkning EU ca 500 miljoner)1. I genomsnitt ca 10 % av befolkningen i alla EU-länder är inte födda i det land som de bor i. Internationellt sett uppskattade FN 2005 att det fanns 191 miljoner migranter (personer som bor i ett land där de inte föddes)2. Dessa siffror är dock inte huggna i sten, eftersom många personer inte finns i statistiken. Man tenderar även ofta att se flerspråkiga som ”mer intelligenta”. Det finns idag inga bevis för att flerspråkiga personer är mer intelligenta än enspråkiga personer. Däre8

mot har man kunnat bevisa att flerspråkiga personer ofta utnyttjar sin kognitiva (tankemässiga) kapacitet på andra sätt. Flerspråkiga barn har ofta lättare att acceptera att saker och ting kan ha olika namn på olika språk.

om flers

man därför bör koncentrera sig på ett språk i taget. I tidiga studier om flerspråkighet visades på betydande kognitiva (tankemässiga) nackdelar förknippade med flerspråkig uppväxt. Dessa studier visade emellertid stora brister i upplägget och senare har man kunnat bevisa att resultaten inte var sanningsenliga3. Men myten lever kvar. Många senare studier visar på kognitiva fördelar för flerspråkiga personer. De personerna brukar t.ex. kunna lösa problem på ovanliga sätt. Det har även visat sig att flerspråkighet försenar demens.

LANGUAGE

Myt 2: Man behärskar antingen ett språk perfekt eller flera språk otillräckligt Hur man behärskar ett språk skiljer sig åt från person till person. En forskare inom språkvetenskap har t.ex. ett annat förhållande till språket än en person som i sitt dagliga liv och arbete inte behöver skriva speciellt mycket (även om dagens samhälle ofta kräver mer och mer att man skriver). Vi skulle ändå säga att dessa personer behärskar språket fullt ut. Att tala om ”halvspråkighet” är alltså ett felaktigt uttryck. Man måste komma i kontakt med ord inom olika områden för att behärska dem och det tar tid att lära sig alla ord på flera olika språk. Myt 3: Det är förvirrande för barn att lära sig flera språk Många tror att vår hjärna bara kan lära sig ett språk åt gången och att

Myt 4: Språk ska hållas isär – att blanda dem är att inte kunna ”riktigt” Föreställningen om en flerspråkig person är ofta att han eller hon kan alla sina språk precis lika bra på alla möjliga områden. Detta är en omöjlighet. Vi vet väl själva att man inte är lika bra på alla områden, hur många känner sig t.ex. hemma med medicinska termer förutom de som arbetar med det? Flerspråkiga använder sina olika språk i olika sammanhang och språken utvecklas

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

språkighet sällan helt likartat eller parallellt. Kodväxling ses ofta som något enbart negativt, men då bör man tänka på att det ger flerspråkiga en möjlighet att utnyttja sina språk fullt ut. Om man inte kommer på ett ord på ett språk, så kan man använda ett annat ord (förutsatt att omgivningen förstår, förstås).

E FOR LIFE

Det finns alltid många myter om saker om ting, saker som man “vet” är sant. I Facebook-gruppen ”Svenska som modersmål utomlands” hittar vi om och om igen inlägg som ”vårt barns lärare säger att vi inte ska prata vårt modersmål med barnet, utan omgivningens språk”, ”mitt barn är sen med talet, omgivningen skyller på flerspråkigheten”. Varje gång jag hör eller läser detta blir jag så ledsen, för det är ju inte så, utan det är oftast okunskap som leder till sådana uttalanden. Därför tar vi i Magasinet SMUL här upp några av de vanligaste myterna. Dessa har redan tidigare publicerats i min bok ”I love svenska” (Isaberg förlag 2013), här i något modifierad form.

Myt 6: Föräldrarna ska prata omgivningens språk med sina barn Ofta får personer från ett annat land höra att de bör tala omgivningens språk med sina barn, d.v.s. invandrare bör prata svenska med sina barn om de bor i Sverige, osv. Detta är en av de mest svårnackade myterna och en av dem som nog har orsakat mest skada genom tiderna. Man gör inte barnet en tjänst om man talar ett språk med det som man inte behärskar helt, snarare en björntjänst. Det är bättre att man pratar sitt modersmål för att barnet ska få autentisk och komplex input på det språket. Dessutom undergrävs inte föräldrarnas auktoritet gentemot barnet om föräldern pratar på sitt modersmål och inte måste ”rättas” av barnet. Sedan bör man naturligtvis se till att barnet får input på omgivningens språk för att inte barnen ska hamna efter i det språket.

Myt 5: Barn lär sig språk snabbt, som ”svampar” och de får språk ”gratis” Även om barn lär sig språk snabbt, är det ingenting som de får gratis. Det är tidskrävande och ansträngande även för dem. Även föräldrarna måste lägga ner mycket jobb på barnens språkinlärning om de vill upprätthålla flerspråkigheten. Men visst har barn vissa fördelar. Deras hjärna och talorgan är flexiblare än när man kommer upp i åren och de kan ofta tillägna sig ett brytningsfritt uttal snabbt, vilket bara det brukar göra att omgivningen anser Myt 7: Ett flerspråkigt barn som att man pratar ett språk perfekt. har språkstörningar (t.ex. stam1

FLERSPRÅKIGHET

Eurostat (Europeiska kommissionen) Demography report 2010. www.epp.eurostat.ec.europa. eu/cache/ITY_OFFPUB/KE-ET-10-001/EN/KE-ET-10-001-EN.PDF FN:s generalsekreterares rapport (2005). Internationell migration och utveckling. www.fn.se/Documents/FNrapporter/Migrationsrapp.pdf Lindberg, I. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård 4, 2002. Språkrådet. www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2228

ning) kommer att sluta ha det om det bara behöver tala ett språk Om ett barn har språkstörningar, så finns de på alla barnets språk och det löser sig inte genom att man ”tar bort” språk från barnet. Som förälder till ett flerspråkigt barn får man ibland det rådet av ”välmenande” logopeder, som ofta inte har utbildning i flerspråkighet. Däremot är det viktigt att barnet får riktigt stöd på alla språken och om det har en språkstörning, även hjälp med det. Myt 8: Barn börjar tala senare om de växer upp med flera språk. Barn som växer upp med flera språk börjar inte tala senare. Om ett barn börjar tala senare beror det på andra faktorer som inte har med flerspråkigheten att göra. Senare kan det hända att barnets språk inte utvecklas i samma takt som enspråkiga barns språk, men det beror på att barnet har fler språk att arbeta med och mindre tid (input) med var och ett av språken. S

Länkar för dig som vill läsa mer om flerspråkighet: www.bilingualmonkeys.com/ www.multilingual-families.eu/repository/for-parents www.spraktidningen.se/artiklar/2013/04/extra-allt-darfor-arflersprakiga-friskare-och-smartare www.spraktidningen.se/tags/flersprakighet www.multilingualchildren.org/getting_started/myths.htmlt www.multilingualliving.com

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Ett språk är ju inte bara andra ord

nen o S

am i L

malin rocca ahlgren

Pappan Xavier Hur är det att leva i en flerspråkig familj? Ja, hur är det egentligen? Kaotiskt, språk huller om buller i luften eller innehållsrikt och roligt?

lltihop skulle jag vilja säga. Det för med sig så mycket. Som en liten extra krydda till familjen. Ett språk är ju inte bara andra ord, utan det medför ju också en kultur, ett sätt att vara på och andra vanor som medföljer från det landet där språket kommer från. Språket som vi använder hemma har förstås svenskat till sig och det kan bli lätt kaotiskt ibland. Språklig kulturchock så att säga. Inte ska bara flera kulturer dela hem utan också många ord. I min familj används flera språk hemma dagligen. Svenskan, spanskan och katalanskan, men pappan i hemmet och jag pratar ibland även engelska

och franska för att kidsen inte ska som förstår spanska i Sverige. När förstå. mamman blir arg på pappan höjer mamman inte bara rösten utan gör En dag hos oss det på pappans modersmål för att Pappan pratar svenska med mam- all information ska gå in hos honom man för han vill bli duktigare på utan tvivel. det. Mamman svarar på svenska. I början när vi var nyinflyttade Pappan vänder sig till barnen och till Sverige pratades det bara spanpratar då katalanska och Mamman ska och katalanska mellan barnen lägger sig i samtalet på spanska och nu är det i stort sett tvärtom. och svenska beroende på hur lat Därför tycker vi att det är viktigt jag känner mig just den dagen. Bar- att fortsätta gnata om att de inte ska nen svarar alltid på svenska. Men tappa sina andra språk. Spanskan storbarnet svarar på både spanska får de som modersmål i skolan viloch katalanska när hon vill prata ket de helst skulle klara sig utan enhemlisar utanför hemmet. Jag bru- ligt dem själva för de kan ju redan kar poängtera att hon ska göra det spanska. Jojo, visst, säger vi stora på katalanska för det är så många bara då.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Foto: Glosolí ateljé

Dotter

n Ma

Mamman Malin

Vill DU också berätta om hur det är att leva i en flerspråkig familj. Känner du för att dela med dig av din vardag? Skriv till oss i SMULredaktionen på info@magasinetsmul.com

Livets skola Och katalanskan måste de ju ha för släkten där nere i Barcelona kan ju inte svenska. Dottern tycker bättre om inlärningsmetoden “livets skola” och sätter sig på planet ner för att prata och lära sig mer. När hon kommer hem därifrån kommer hon inte bara hem med ett bättre flyt i både spanska och katalanska utan börjar då automatiskt gestikulera mera med händer och armar och göra olika ansiktsuttryck som medelhavarna gör.

prata numer men förstår nästan allt på både katalanska och spanska om man inte pratar alltför fort. Språk är så berikande. Det är roligt med kaos och när olika kryddor blandas i luften. Meningarna kan bli galna och få en ny betydelse. Vi skrattar åt vad vi säger ibland. T.ex. “Kan du stänga lampan?” Eller “Tvätta tänderna”. Raka översättningar. Eller “Var är mandon?” (Mando är fjärrkontroll på spanska). Det hänger kvar. Eller när pappan i hemmet inte hittar ord på sitt eget Galna meningar språk och säger en hel mening men med ny betydelse med ett svenskt ord i för det är så Lillbarnet däremot har svårare att svenskt, som t.ex. Försäkringskas-

san, överdrag, mysa eller SL-kort. Det låter kul. Jag älskar det även om det blir okorrekt. Att ha fler språk i en familj är en berikande rolig kaos. T.o.m. den spanska tandfen får flytta med till Sverige “Kommer Perez-råttan i natt?” (som spansk tandfé) “Nej, i Sverige kommer tandfén.” “Varför kommer Perez-råttan aldrig till Sverige? “ “Jo, från och med nu så inför vi det. Han får en flygbiljett av oss och kommer hit i natt. Lägg tanden under kudden du.” S 11

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Tonåringsrekflektioner

...om att vara tvåspråkig Syskonen Anna-Cajsa och Elias från Hamburg funderar på om hur det är att vara tonåring och flerspråkig (kommentar redaktionen: dessa artiklar är i motsats till alla andra artiklar i tidningen inte korrekturlästa, eftersom vi vill visa på att man kan skriva på svenska även om man växer upp utanför Sverige.)

“

endorf. Jag är tretton år Hej, jag heter Anna-Cajsa Midd mina föräldrar i Ham Elias och och bor med min tvillingbror och min pappa är tysk. Jag ska burg. Min mamma är svensk p med två språk. Ibland frågar berätta hur det är att växa up rt att prata två språk men det mina vänner om det inte är svå p med det så man lär sig tycker jag inte. Man växer ju up dra språk snabbare och direkt och jag kan lära mig an ckdelar som till exempel lättare. Men det finns vissa na att man bara kan träfatt ens familj är så långt bort och så fördelar man har ett fa dem på lovet. Det finns ock prata om andra och de “hemligt språk” så att man kan kul. Det finns ibland förstår ingenting. Det är ganska . När min bror var ord situationer där man förväxlar han på tyska :”Kolla sa n rke liten och vi var i djurpa sin näbb!” för på tyska elefanten tar upp äpplet med det jättepinsamt. När heter snabel, näbb. Ibland är tade han bara svenska Elias och jag var på dagis pra svenska hemma, så för han tänkte : När man pratar var ett tyskt dagis. Så gör man det överallt, men det n sen förstod han att jag fick översätta vad han sa me på dagis tyska. Jag hemma pratar vi svenska och ns pappa är svensk, har en kille i min klass och ha nska så jag tycker men han kan inte ens prata sve . Han säger alltid att han inte är en “riktig” svensk n säger att han ha “jag har ett hus i Sverige” och att g, om jag räknar mi ner kän känner sig svensk. Jag % svensk. Jag kändet i procent, 55% tysk och 45 d och mina vänner ner mej så för jag bor i Tysklan tyska. Men jag har är tyskar och jag pratar mest dem går på min också svenska vänner. Två av på skolgården skola i Tyskland, så om jag se dem jag mig mer ner pratar vi svenska och då kän onsundervisnig ati firm kon på svensk. Jag går urg. Där träffar till svenska kyrkan här i Hamb vänner, för alla jag också mina andra svenska ller också konbor någon annanstans. Vi hå takt över whats app eller kik. r. Jag hoppas att det här Ja, så är min åsikt om det hä ker, om det. har förklarat lite om vad jag tyc

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

“

At har allt t vara tvåspråk i i för mig. d varit självkla g rt När jag pratade var lite n j mellan t ag en blandni , ng yska och Hemma gi svenska. c stod och k det, alla för j dom andr ag undrade varfö a på dag r förstod i mig. Det set inte dom få n är en av ac vara två kdelarna med at sp t re börja råkig. Men senade jag sk i lan tysk a och sv lja mele grundsko lan (års nska. På k älskade j urs 1-4) a mitt „he g att ha det som m ville l lig språk“ och ära min a lite sven ska. Men vänner det finns äve nackdela n om med kom r som munikati o dagise nen säga att jag gärna t skulle jag al på dri Det är så b mycket ny ara hade ett språ g rige än i Tyskla tt och annat i S k. leva två nd. So k vea s Jag äter pråk och det är n jag uppf b nelbulla ode Wiener Würst antastiskt. r, jag h ar midso chen och kader Deut mm schen Ei nheit“(t ar och „Tag dag), har y s rige, ka vänner i Tysklan ka enhetens n ett e d och i S x mera. Ja g älskar traspråk och my vec Fördelar na är en att vara tvåsprå ket orma, na kig. in i bak ck g svenska runden. Som att delarna går p jag inte att jag erfekt när jag åker dit kan inte kan jag komme p o r tillbak rata tyska bra, ch konstigt när s. Det är också lit det är fa att tänka på tv e å ntastisk turer i att ha tv språk. Men s å olika k skulle d itt liv. Med ba ulet säker t vara t ra en kultur råkigare .

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SMUL

FLERSPRÅKIGHET

presenterar sin egen läsambassadör

Lottis Isaksson

Läsförståelse är en viktig del i barns liv för att kunna bygga upp vokabulär, grammatik, få kulturella upplevelser utanför familjen och dela glädjen med oss vuxna när vi bygger upp gemensamma läsminnen. Den 23 april 2014, på världsboksdagen, lanserade SMUL sin egen läsambassadör – Lottis Isaksson. Lottis är lärare med ett förflutet på svenska skolor i Thailand och Riyadh. Nu till hösten tar hon och hennes man Tommy Isaksson över driften av Svenska skolan på Teneriffa. I SMUL kommer Lottis att arbeta med de strategier som finns definierade inom projektet ”En läsande klass” (se tidigare i tidningen). Medan projektet i Sverige riktar sig till pedagoger kommer SMUL-satsningen fokusera på vad du som förälder kan göra hemma vid högläsning för att förbättra ditt barns svenska läsförståelse.

mitten av mars 2014 fick jag ett fint erbjudande av Lena NorménYounger. Hon frågade om jag ville bli SMUL:s läsambassadör. Jag tackade självklart ja! Jag ser det som ett viktigt och ärofyllt uppdrag. Jag heter Lottis Isaksson och jag är lärare och förälder. Under 5 års tid har jag bott utomlands och undervisat på utlandssvenska skolor. Jag har två döttrar: Tilde som är 9 år och Thea som är 7 år, de har alltså bott mer utomlands än i Sverige. Språket och läsningen har alltid varit en viktig del i vår familj. Redan när Tilde var ett spädbarn, så läste vi för henne. Läsning, samtal och historieberättande har alltid varit en naturlig del av vår nattningsritual och jag tror att detta har gett mina barn ett rikt och varierat språk samt ett stort intresse för böcker och läsning. Under de år som vi har levt utomlands så har jag insett vikten av språket som identitetsskapare. I de vardagliga samtalen byggs en del av ordförrådet upp, i undervisningen i olika ämnen byggs ett annat ord-

förråd upp och genom läsningen av skönlitteratur byggs ett mer nyanserat ordförråd upp. Att tillägna sig språket på olika sätt gör att barnen får ett rikt och varierat språk, samt en känsla av en tillhörighet. Under två års tid har jag och min man Tommy arrangerat en läsutmaning för svenska utlandsskolor. 2013 deltog 19 skolor runt om i världen och i år 2014 deltar hela 31 skolor! Du kan läsa mer om denna på min egen blogg, Kamelfröken. Syftet med mitt arbete som läsambassadör för SMUL är att sprida läslust hos svenska föräldrar och barn som lever utomlands. Läsningen är en stor del i att tillägna sig ett rikt språk. Genom att bli en god läsare på svenska kan barnet tillägna sig litteratur som är relevant för dess ålder som också utvecklar barnets ordförråd. Jag kommer till en början att: • Sprida kunskap om lässtrategier till föräldrar utomlands som gör utlandssvenska barn till goda läsare på det svenska språket, vilket även kan appliceras på bar-

nets andra språk. • Stimulera till läsning genom att tipsa om svensk skönlitteratur för barn. Barn i världen tipsar varandra om svenska böcker, för att få en överblick över det stora utbud som finns. Detta sker genom att barnen själva får skriva bokrecensioner om böcker de läst. Detta delar vi på SMUL-bloggen. För att komma igång så kommer jag låta mina egna barn och mina elever dela med sig av sina bokrecensioner. • Stimulera till läsning genom att arrangera en läsutmaning för barn som lever utomlands en gång om året i samband med Världsbokdagen. • Sprida forskning, tips och andra intressanta frågeställningar och kunskaper kring läsning. Jag hoppas på att som SMUL:s läsambassadör kunna stimulera ett intresse för läsning och stötta föräldrar runt om i världen i deras fantastiska och enträgna jobb att ge sina barn en svensk identitet genom att stärka det svenska språket. S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Tunnis fylld av substans Bokrecension av ”I love svenska” Monica Bravo Granström, Isaberg förlag Linda Ström, förskolelärare på Svenska Skolan i Seattle

JAG

jobbar med treoch fyraåringar på Svenska skolan i Seattle. Vi träffas tre söndagar av fyra varje månad. Jag har läst högvis med litteratur, artiklar, inlägg på diverse sociala medier, lagt mig i diskussioner, observerat vid sidan om. Ja, i stort sett gjort allt det som alla vi utlandssvenska familjer gör för att uppdatera oss och försöka bena ut fakta i alla myter och goda råd om hur man lyckas med flerspråkighet som kommer från individer som menar väl men ibland sparkar undan stolsbenen för oss. När jag först blev uppmärksammad på boken ”I love svenska” så var jag rätt skeptisk. Jag tyckte den verkade dyr och det var inget ”nytt” i den information jag läste. Av någon anledning etsade den sig ändå fast i mitt bakhuvud, så när jag såg att jag kunde beställa den direkt här i USA utan att behöva beställa via Europa skickade jag efter den. När ”I love svenska” landade i brevlådan började jag bläddra i den för att läsa den senare. Det blev inget senare. Allt som jag hade planerat för eftermiddagen föll bort. Jag läste och nickade, jublade över och

njöt av den korrekta svenskan. Kände igen mig i situationer som jag har mött under de snart fjorton år som jag har varit en aktiv flerspråkig förälder. Det är en liten tunn bok som inte ser så mycket ut när man får den i handen. Men varje mening har substans. Alla myter och fördomar sätts på sin spets och det finns direkt information om var man kan hitta underlag för forskning, artiklar o s v om man vill läsa mer. Den får plats i handväskan eller mellan sätena på bilen, så den är lätt att ta med och läsa när man är på språng (som ju de flesta föräldrar är), på parkbänken när bebisen äntligen har somnat eller när man väntar på ett barn som ska bli hämtat från skola eller fritidsaktivitet. Den passar för alla föräldrar från den nya småbarnsmamman till pappan med lite äldre barn som börjar välja språket. Det som skiljer ”I love svenska” från andra böcker jag har läst är visualiseringen av bredden av vägar man kan använda i sin familjs flerspråkighetsutveckling. Det är inte bara en, ”den rätta”, som presenteras utan det finns fler vägar att gå och Monica Bravo Granström har lyckats med konststycket att få alla

de olika filosofierna samlade i en bok. Boken är personlig men på ett konstruktivt sätt. Språket är rakt och tydligt. Det finns även en praktisk del, med tips om vad man som förälder kan göra. Tack Monica för ditt tillskott till litteratur om flerspråkighet. Jag ser fram emot fler böcker från dig! S Boken ”I love svenska” kan köpas i svenska internetbokhandlar som Bokus och Adlibris, i svenska bokhandlar, via förlaget Isaberg eller på Amazon USA. Ni kan även ta kontakt med Monica direkt via contact@monicabg.com Mer information om boken finns på www.monicabg.com/i-love-svenska

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Djur, vampyrer och skräck – om barnen själv får välja Vad är det barnen och ungdomarna har i händerna när de läser just nu? Som barnoch skolbibliotekarie blir jag förstås pirrig av lycka så fort jag ser ett läsande barn oavsett vilken bok det är hen läser, men jag ska ändå försöka göra en liten sammanfattning av vad i den svenska barnoch ungdomslitteraturen som lockar allra mest till läsning just nu. carolina landin

ybörjarläsarna vill gärna läsa roliga böcker, som böckerna om ”Riddarskolan”. I dem skriver Magnus Ljunggren om Egon, Fiona och Urban som alla tre är ungefär sju år gamla och går på riddarskola. De lär sig behändiga saker som att slåss med svärd, spela riddarfotboll (där inga regler finns) och att det här med att gå på drakjakt är det bästa i världen. Riddarskolans ”chef” är förstås kungen själv (och det roligaste han vet är att få testa sin nya katapult). Lärare är Sir Rodrick, en mycket ridderlig riddare med ståtligt framträdande haka. Väldigt roliga böcker och Mats Vänehems illustrationer gör dem helt fantastiska. I serien finns bland annat Den hemska draken, Liten är bäst, Jättarna anfaller! och Det magiska svärdet. Djur – de flestas favoriterDjur 16

av alla de slag är också populära. För dem som alldeles precis lärt sig läsa, finns serien ”Djurkompisar” av Margareta Nordqvist. Den handlar helt enkelt om en grupp barn som alla har husdjur: katter, hundar, en minigris, kaniner och hästar. Serien innefattar Hoppa Hasse, Kattas ungar, Poppes pinnar, Lilla Lollo och flera andra. Texten är mycket enkel, med versaler, och barnen blir alldeles lyckliga över att både kunna läsa om olika djur och att kunna läsa en hel bok själva. Många nybörjarläsare frågar efter hästböcker, och numera finns det en hel del för dem också, mycket tack vare författaren och illustratören Erika Eklund Wilson. Hon har gjort böckerna om Hallon (Här kommer Hallon, Smyga till Hallon m fl), om ”Stall Lilla Stjärna” (Full fart på Loke, Liten flicka stor häst m fl), och så mina favoriter: böck-

erna om Märta. Här får vi läsa om ridskolevardagen med stor igenkänning för barnen. Det är hästar som är stora och läskiga, ridlärare som ryter ”du måste visa vem som bestämmer!”, kalla ridhusläktare, darrande ben, hästar som bråkar med varandra på lektionen, barn som trillar av... Men också rum som är tapetserade med hästaffischer, drömmar om att vinna hopptävlingar, känslan av att själv rida ut i skogen och allt det fantastiska som faktiskt finns i hästvärlden även om det är lite läskigt i början. Både killar och tjejer läser om Märta, t ex i Märta börjar rida, Märta galopperar, Märta och Silverhästen och Märta rider vilse. När sedan barnen har blivit äldre och börjar läsa lite tjockare kapitelböcker är djuren och särskilt hästarna fortfarande populära. Böckerna om den lilla vita shetlandsponnyn

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Sigge (Ridläger med Sigge, Äntligen Sigge, Äventyr med Sigge m fl) är alltid utlånade och älskade. Det är författaren Lin Hallberg som skriver om Sigge (och om mängder av andra hästar och stall, bland annat i böckerna om Teddy och om Rackastallet) och det märks att hon är väl insatt i livet kring hästarna. Men det som gör Hallbergs böcker så bra är att hon fångar barnen själva perfekt – deras vardag och hästdrömmar, kompisproblem och allt det andra. Men barnen vill inte bara läsa

om hästar. Isabelle Halvarsson skriver bra barnböcker om andra djur. Böckerna om katten Fräs (Fräs, den lilla panterkatten och Fräs och snöstormen) kom för några år sedan men lånas fortfarande mycket. Nu skriver hon om Puzzel, jack russellvalpen som i första boken, Puzzel, den lilla smuggelhunden, kommer

KULTUR

till sin matte Mimmi på ganska dra- deckarna och skidmysteriet är bara matiska vägar. Senaste boken om några i serien. Och så har vi böckPuzzel heter Puzzel på cirkus. erna om Emil Wern av Anna Jansson, t ex Riddarnas kamp, Piratens Spänning och mystik för de äldre ö och Falskt spel. Emil bor i Visby Det får gärna vara spännande böck- där han löser allehanda mysterier. er också. Böckerna om LasseMajas (Lite kul är det att hans mamma detektivbyrå är fortfarande de som heter Maria Wern och har en egen lånas allra mest på biblioteken – deckarserie för vuxna läsare.) det verkar inte spela någon roll hur Spöken och monster får gärna många böcker det än kommer i se- förekomma också – men det får inte rien. De lånas, och lånas, och läses bli för läskigt så att man blir skrämd och älskas. Det finns förstås flera på riktigt; det ska samtidigt vara andra bokserier för 7-9-åringarna lite roligt, som till exempel i Nelly som också är spännande. ”Cirkus- Rapp-böckerna Monsterakademin, Vampyrernas bal, Trollkarlens bok, De spökande prästerna m fl. Vampyrer kan vara skrämmande men om man får veta att de är väldigt noga med tandhygienen och får se en bild på en tandborste i en mugg bredvid likkistan där herr Vampyr sover – ja, då blir det liksom inte lika läskigt längre.

deckarna” av Dan Höjer är ett exempel. Böckerna handlar om Katinka och Kaspar som bor och jobbar på Cirkus Pommery, och som förutom sin egen listighet även använder sig av sina akrobatiska färdigheter när de löser brott. Cirkusdeckarna och äppelmysteriet, Cirkusdeckarna och schlagermysteriet och Cirkus-

Lagom hemskt är bäst Men när barnen kommer in i slukaråldern, alltså när de är ungefär 9-12 år, DÅ vill de bli skrämda. Det som gäller allra mest för den gruppen (mellanåldern kallas den ibland också) är skräckböcker. Och då pratar vi inte så mycket spökhistoriesamlingar längre, utan det ska nu vara skräck i vanlig vardagsmiljö. Läskigt – men med igenkänning. Det var Ingelin Angerborn som var först med temat i För alltid, Sorgfjäril, Rum 213, Månfågel, ochTredje tecknet. I Sorgfjäril får vi läsa om en tonårstjej som precis flyttat med sin familj till en ny stad, till ett gammalt hus med stor trädgård. Hon saknar sina gamla kompisar och chattar med dem över nätet varje kväll. Men redan från början fallerar tekniken i det gamla huset. Internetuppkopplingen är usel, och den digitala klockradion verkar ha hängt upp sig på ett och 17

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

samma klockslag. Det är väl inget som är konstigt eller läskigt med det. Inte egentligen. Men saker börjar försvinna, hon drömmer konstiga drömmar, och så ser hon en fjäril som hon aldrig ens sett förut. Sammantaget blir allt till en krypande skräck som har med husets historia och de som tidigare har bott i det att göra. Så här är det i alla Angerborns skräckböcker. De börjar som skildringar ur vanliga tonårsliv – men med små detaljer som är konstiga. En hiss som inte verkar fungera, speldosor som går igång av sig själva, ovanligt många nyckelpigor... Så småningom anas ett mönster som pekar på att något övernaturligt sker mitt i allt det vanliga. Och barnen älskar alltså det här. De läser och läser och frågar efter mer – och det kommer mer! I Angerborns kölvatten skrivs det nu mängder av den här typen av böcker, till exempel Glasbarnen av Kristina Ohlsson, Anden i glaset av Ewa Christina Johansson, Flickan på tavlan av Rebecca Åhlund eller

Jag väntar under mossan av Aman- Vill Hedvig överleva, då? Helt da Hellberg. ensam? Hon, som aldrig ens varit ihop med någon kille? Nordin har En dyster framtid lockar också skrivit Spring så fort du kan För äldre ungdomar har vampyr- som alldeles precis har kommit ut och varulvstrenden mattats av. och är en direkt fortsättning på En Det som nu gäller är dystopier. De sekund i taget. verkar aldrig få nog av att läsa om Mats Wahl, en annan svensk framtidsskildringar i dystra sam- ungdomsförfattare, har skrivit Rythällen där sånt som kärlek eller tarna som kommer ut i maj 2014. medmänsklighet är förbjudet. El- Den dystopiska miljön i den är Sveler om livet efter den stora världs- rige om 50 år, under en framväxkatastrofen. Det finns en uppsjö av ande miljökatastrof, och den verkar (ofta) trilogier på temat, översatta oerhört spännande med ett kallt, till svenska. Men det finns också åsiktskontrollerande samhälle och svenska författare som skriver dys- människor som får fly till landsbygtopier. Sofia Nordins mästerliga En den och lära sig överlevnad utan sekund i taget handlar om Hedvig, modern teknik. som till synes är helt ensam kvar Jag blir alltså lycklig över att i världen efter att alla utom hon se ett barn med en bok i händerna. hastigt har dött i en mystisk feber. Och jag tycker det är märkligt att Visst verkar det lockande att gå in jag inte ser det oftare. Visst, jag vet: i ett köpcentrum och kunna plocka Det finns tusen alarmerade orsaker åt sig högar med kläder från alla till att barn läser allt mindre. Men affärer – men allra mest är det för- det kan i alla fall inte bero på brist stås förfärligt att vara ensam kvar. på böcker, för oj, så mycket bra Kan Hedvig lära sig överleva? Hon barnoch ungdomsböcker det fakär bara tretton och ska lära sig elda tiskt finns. S i vedspis, mjölka kor och laga mat.

g o BLgRe

Carolina Landin är en skolbibliotekarie som brinner för sitt yrke. Förutom att hon läser många böcker bloggar hon även sedan några antal år tillbaka, mest om barnoch ungdomsböcker. Här delar hon med sig om det senaste inom svensk barnoch ungdomslitteratur. Ni kan följa henne på: www.carolinalandin.blogspot.com och även www.facebook.com/carolinasbloggar

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Aktuella svenska barnoch ungdomsfilmer daniel lundquist

Daniel Lundquist, program- och filmpedagogiskt ansvarig för BUFF filmfestival i Malmö (www.buff.se), berättar här för SMUL om aktuella barnoch ungdomsfilmer. Kanske något för nästa Sverige-resa? i centrala Mal- Precis så var det när vi visade och fungerar som ett komplement Mitt mö, vid området den nya svenska barnfilmen Kra- till de filmer som barn och ungdosom kallas Södertull, ligger Mal- kel Spektakel på BUFF i mars i år. mar hittar till på egen hand. BUFF mös enda kvarvarande singelbiograf (kommentar red: en biograf med bara en bioduk). Biografen heter Royal, rymmer 498 platser och har en 140 kvadratmeter stor bioduk. Enligt SF Bio som driver biografen har Royal Sveriges bästa biografljud och bild. För mig som arbetar med BUFF, Malmös internationella barnoch ungdomsfilmfestival, är det en av årets höjdpunkter att se Royal fyllas av barn till sista plats. Att få känna förväntningarna i luften och stämningen i salongen när filmen börjar. För en del av barnen är det första gången de är på en biograf. Att få höra deras skratt, ibland på de mest oväntade ställen, och den där susningen som går genom en barnpublik när något spännande inträffar på duken. Och ibland jubel och applåder när filmen är slut.

Filmens producent Ulf Synnerholm hade föreslagit att vi skulle arrangera en maskeradvisning. Resultatet blev att närmare 500 förskolebarn, många av dem utklädda till palsternackor, gräslökar och kravmärkta tomater, fyllde biografen. Filmen, som bygger på Lennart Hellsings lekfulla barnböcker, hade världspremiär på BUFF och går upp på svenska biografer i september. Det var helt magiskt att tillsammans med barnen följa med Annabell Olsson på hennes spännande äventyr med massor av sång och överraskningar och uppleva hur väl de tog emot filmens fantasifulla karaktärer och händelser, ofta både dråpliga och allvarliga. BUFF har i 31 år erbjudit barn och unga fantastiska filmupplevelser på biograf. Festivalen visar varje år cirka 100 filmer från hela världen

har under åren utvecklats till en viktig nationell och internationell mötesplats för alla som på något sätt arbetar med film och andra medier kopplat till barn och unga, både nationellt och internationellt. Årets invigningsfilm var Sveriges första 3D-film, Resan till Fjäderkungens rike, som hade nordisk premiär på BUFF. En film som är något annat än de 3D-animerade filmer vi vanligtvis tar del av från USA. Tempot i Resan till Fjäderkungens rike är lugnare och filmens stil och ton ligger nära klassisk nordisk barnfilm. För vuxna är det uppenbart att filmen handlar om döden, men om en frågar en sjuåring svarar hen förmodligen att filmen handlar om en kanin som letar efter sin försvunna mamma. Berättelsen i filmen är ett exem-

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

pel på det som länge kännetecknat svensk och nordisk barnfilm, nämligen att ta barnen på allvar. De senaste åren har emellertid dessa barnfilmer varit ganska osynliga på den svenska biorepertoaren. Animerad film för de minsta har vi fått se en del av. Jag tänker till exempel på underbara Prick och Fläck, Vem-filmerna och Lilla Anna och Långa Farbrorn. Men för mellanåldern, 7-12 år, har det varit tunt. Filmerna Eskil och Trinidad och Isdraken är två undantag. Däremot har Danmark och Norge fortsatt att leverera bra barnfilmer

“

Det har varit lite dåligt ställt med den svenska barnfilmen de senaste fem åren, men kanske ser framtiden ljusare ut.

år efter år, och andra länder i norra Europa – framför allt Nederländerna – har tagit den nordiska barnfilmstraditionen vidare på ett fint sätt. Att filmer innehåller ett tydligt barn- eller ungdomsperspektiv är centralt när vi väljer ut filmer till BUFF. Vår erfarenheter är att barn och unga gillar att bli tagna på allvar. Barn tänker mycket på svåra frågor, men kan inte alltid sätta ord på sina känslor. Här kan film spela en betydelsefull roll genom att filmer skapar identifikation och igenkänning, men också för att ge perspektiv på andra unga människors livssituation, förutsättningar och vardagsproblem. Filmen ger oss en förståelse för att vi människor innerst inne är ganska lika, oavsett var i världen vi befinner oss. 20

Det har varit lite dåligt ställt med den svenska barnfilmen de senaste fem åren, men kanske ser framtiden ljusare ut. Faktum är att det nu på kort tid kommit tre svenska, animerade långfilmer. Förutom nämnda Resan till Fjäderkungens rike har en stor publik i Sverige tagit sig till bion för att se Bamse och Tjuvstaden samt Emil och Ida i Lönneberga. Två filmer som bygger på välkända karaktärer och om vi blickar framåt har vi både en långfilmsversion av den klassiska tv-serien Pojken med guldbyxorna och en ny version av

”

Bröderna Lejonhjärta att se fram emot. Samtidigt satsar Svenska Filminstitutet på att digitalisera klassiker som Dunderklumpen, Hugo och Josefin och Tsatsiki, morsan och polisen. Även Folkets bio, en av de ledande distributörerna av kvalitetsfilm i Sverige, satsar på att återuppta gamla barnfilmer i distribution. Lättsamma familjefilmer som bygger på välkända förlagor som Sunes sommar och LasseMaja-filmerna lockar publik, medan filmer med mer substans, som får fina recensioner och vinner priser på filmfestivaler, som nämnda Eskil och Trinidad och Isdraken, har det svårare. En tydlig trend är alltså att det välkända säljer och att nå ut med nya historier och karaktärer till en publik är en stor utmaning i dagens kommersialise-

rade medieflöde. En annan trend som kännetecknat barnfilmen, inte bara i Sverige utan globalt under lång tid, är avsaknaden av flickor i barnfilm. För att belysa frågan arrangerades ett seminarium på temat under årets festival. Kanske är det så att vi fortfarande har svårare att se flickor som aktiva, roliga och därmed som mindre ”lämpliga” att bygga en intressant berättelse kring? Kanske är det så att filmer med pojkar i centrum fungerar bättre kommersiellt, i alla fall finns det en föreställning om att så är fallet. För att statusen på svensk barnfilm ska höjas krävs att det görs fler filmer, men jag efterlyser också nytänkande vad gäller att marknadsföra filmerna. Det behövs kanske särskilda satsningar för att få regissörer, manusförfattare och producenter att i ökad utsträckning vilja göra film för barn. Vi vill med BUFF bidra till en positiv utveckling och bidra till att lyfta fram filmskapare och deras filmer, samt med olika åtgärder inspirera och stimulera filmbranschen att göra mer film för barn. Somliga menar att de svenska filmerna inte är tillräckligt bra, eftersom de inte kan hävda sig mot filmer med extremt mycket större produktions- och marknadsföringsbudget. Jag tror att lösningen är att producera fler filmer och många olika slags filmer för barn, likväl som för vuxna. Ett succékriterium borde vara att det produceras en stor mångfald av film för en barnpublik. Jag skulle önska att vi vågade utmana oss själva och våra barn lite mer när vi väljer vilka filmer vi ser. Jag unnar verkligen alla barn (och vuxna) att få se (amerikanska) filmer som Modig, Upp, Trassel eller Toy Story 2. Men det finns så mycket mer om en bara letar lite. Här är fem aktuella tips på ny svensk barnoch ungdomsfilm som inte bör missas.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Vi är bäst!

Lukas Moodyssons fantastiska skildring av vänskapen mellan Bobo, Klara och Hedvig. Året är 1980 och de vägrar gå med på att punken är död. En film om vikten av att vara sig själv som borde ses av alla från 10 år och uppåt.

Resan till Fjäderkungens rike

Krakel Spektakel

Regissören Elisabet Gustafsson iscensätter Lennart Hellsings värld och resultatet är precis så roligt, spännande och skruvat som man hade hoppats. En hyllning till fantasin som passar perfekt för 4-5-åringar, men kul även för äldre.

Sveriges första 3D-animerade film är ett storslaget äventyr om kaninen Johan som åker på resa till en magisk värld för att finna sin mamma. Han behöver hjälp av sina vänner som han möter på vägen för att komma tillbaka till sin pappa och den värld han kommer ifrån.

IRL

KULTUR

Prick och Fläck på fläcken

Regissörsduon Lotta och Uzi Geffenblads andra film om karaktärerna Prick och Fläck. Ett måste för alla 3-4-åringar med sin underfundiga humor och kloka sensmoral.

4 5

Ungdomsfilm om det viktiga ämnet mobbning. Elias är ständigt trakasserad i skolan men hemma är han krigare i onlinespelet The Secret World. När hans trogna kumpan Sc4arlet vill träffas i verkligheten blir han både rädd och glad. S

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Kulturhuvudstad monica bravo granström

EU utser varje år en eller flera städer att vara kulturhuvudstad i Europa under ett år för att få visa upp och utveckla sitt kulturliv. Syftet är att föra Europas folk närmare varandra. Evenemanget brukar vara efterfrågat eftersom framförallt turismen får ett uppsving. I år är Umeå utvald.

När

Stockholm var kulturhuvudstad 1998 hade staden 11 % fler besökare än året innan. Dock brukar kritiker mena på att uppsvinget sker alltför oplanerat, vilket ibland kan innebära mindre lyckad byggnadsplanering och att kostnaderna kan skena iväg.

show” i Umeå gick av stapeln den 1 februari på Umeälvens is. På grund av den milda vintern var frågan om invigningen verkligen skulle gå att ha på isen, den var ju lite svag. Men bara några veckor innan invigningen tog vintern sig och invigningen blev lyckad. Tyvärr hade personerna som stod på kajen i Umeå svårt att ta del av vad som skedde, men Umeå och Riga i TV syntes och hördes allt bra. På I år är det Umeå i norra Sverige och artistlistan stod bl.a. Sofia Jannok Riga i Lettland som har fått äran. som jojkade. Även kronprinsessan Invigningsceremonin ”Burning Victoria med familj var närvarande.

Samiskt tema debatterat Uppmärksammat har även det samiska temat varit. Bland annat lyfts de åtta samiska årstiderna lyfts fram, men många i Umeå tycker att Umeå inte har mycket med det samiska att göra och att det bara är spel för gallerierna. Andra ser det som en chans för det samiska att äntligen komma fram och synas. ”Välviljans pris” och ”Gustaf was here” är två uppsättningar med samiskt tema på Norrlandsoperan som har fått positiv kritik.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

den 2014 – Umeå

Foto: Norrsken, www.umea2014.se

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Umeå är en stad som är känd för sitt levande, rika och fria kulturliv. Universitetet med drygt 30 000 studenter bidrar i högsta grad till detta, men även utanför universitetet är folk i allmänhet kulturellt engagerade. Inför kulturhuvudstadsåret byggdes det om och till. Vid älven byggs ett nytt kulturhus – Kulturväven – vilket inte har varit helt okritiserat. Var det verkligen nödvändigt? Och gick allt riktigt till vid planeringen av bygget? En dokumentär om det finns att lyssna på via Sveriges Radio: sverigesradio.se/sida/ avsnitt/342645?programid=4384

konst. bildmuseet.umu.se/sv/utstaellning/right-is-wrong/12054 Under kulturhuvudstadsåret kommer även nordiska samtidskonstnärer med samisk bakgrund att ställa ut såväl måleri som film och installationer. Nyöppnat är Gitarrmuseet som öppnades i februari 2014 i en gammal skola. Där ryms nu museum, musikaffär, klubb- och rockscen, restaurang och studios. guitarsthemuseum.com/static/se/ För dem som vill ha något mer exotiskt så kanske ett besök till Älgens hus kan vara något? Det är en älgfarm utanför Umeå med tama älMånga events till sommaren gar som man kan klappa – om man Till sommaren kommer det att fin- vågar. algenshus.se nas än mer att se fram emot. Ett exempel är Richard Strauss en- Helt klart är att Umeå erbjuder exaktsopera Elektra som sätts upp av tra många kulturella godbitar unNorrlandsoperan, med avancerad der kulturhuvudstadsåret och det scenografi utomhus. inte kan skada att kika förbi där i Ett annat är U & U Festival som år. För att du inte ska missa något lanseras som en musikfestival av kan du ladda ner appen: umea2014. folket – för . Festivalen möjliggörs se/2013/11/umea2014-nu-som-app/ genom crowdfunding (även kallat gräsrotsfinansiering). Festivalens Invigningen på SVT Play: längd bestäms genom hur mycket svtplay.se/video/1719583/invigfolk bidrar med. I skrivande stund ningen-av-umea-som-kulturhuvud(slutet av mars 2014) är man uppe stad-2014 i 11 timmar. Artister är bl.a. Laleh Mer information om Kulturhuvudåoch Mac Miller. uxufestival.com ret: umea2014.se/sv/. S Under sommaren organiseras även Friidrotts-SM i Umeå på den Foto: Bikdmuseet Henrik Olofsson, www.umea2014.se relativt nybyggda idrottsarenan Campus Arena, som ligger på universitetsområdet.

Sevärda museer Flera nya såväl som gamla museum har specialutställningar under året. Umeås Bildmuseum flyttades till älven för två år sedan och utgör verkligen en prakt för ögat. Programmet är gediget och erbjuder allt från vanliga utställningar till babyvisningar. Till sommaren kommer utställningen Right Is Wrong att visa fyra decennier av kinesisk

Foto: Renar vandrar över väg Henrik Olofsson, www.umea2014.se Foto: Rådhuset, Rex, www.umea2014.se

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Foto: Kulturhjärtat i rondellen, P O Sedin, www.umea2014.se

Foto: Umeälven, www.umea2014.se

KULTUR

Foto: Älgens hus, www.umea2014.se

Foto: Ishjärta och eld, www.umea2014.se

Foto: Glasskupturen Grön Eld, Per Lundberg, www.umea2014.se

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Emma Ageberg

CYKELHJÄLM?! Funderingar i en mammas huvud om säkerhet och uppfostran

Hur följer ma n la gar i ryggrade gar, regler och anpassar s ig till sitt nya n? Ska man a hemland med cceptera det lagar eller ska nya landets s svenska laman fortsätta ätt att se på s i svenska fots allt, eller är m a ker och tolka pår? Är Sveri ycket överdriv ge det land so et? Borde sve Ifrågasätter b m har koll på ns ara. I detta fa ll är det cykelh karna slappna av lite mer? Jag vet inte. jälm och trafi k jag fundera r på.

På

väg till dagis för att hämta lillflickan ser jag en morfar eller en farfar som ät ute med sina två barnbarn och cyklar. Så gulligt! Jag menar, morfadern ser inte purung ut och lilla killen ser ut att vara 3 år, kanske 4. Den andra kanske 6. Det är ju inte så lätt att hålla koll på två småkillar som vill busa på cykel. De har båda två söta små röda mössor. (Morfar är barhuvad.) ”Hm, hemmastickade”, tänkte jag. Vad fint! Men sen: STOPP! STOPP! Helt plötsligt vill jag liksom bara tvärbromsa bilen och backa tillbaka och stirra. Det går ju inte. Saktar istället ner och sneglar i backspegeln. Ingen hjälm? Hallå, morfar, vad tänker du på? Men sen inser jag väl att han är så ovan att vara ute och cykla med barnbarnen och de är ju trots allt på cykelstigen. Och vi är ju i Italien. Kör till dagis, hämtar tösabiten min och så dra jag till andra byn för att hämta mina killar. Där är de igen, morfar och barnbarnen i hem-

mastickade röda mössor. Det ser ju så gulligt ut… men hallå, igen, nu är de ute på vägen och vinglar. Utan hjälm! Inne på industrigatan, med lastbilar och allt. ”Tycker ni verkligen det är lämpligt?”, vill jag gorma ut genom fönsterrutan, men jag biter mig i tungan. Dessutom är jag för feg för att göra något sådant. Han kanske inte hittade hjälmarna, det är inte hans fel… Några dagar senare ser jag dem igen. Alla tre. Dagen är rätt grå och trist, lite små regndroppar faller ner ibland. Pojkarna har inte de röda små toppluvorna, utan uppfällda kapuschonger, till min förskräckelse. Nu kan de ju inte ens titta åt sidan om det kommer en bil och kör ner dem. Då fastnar de inne i kapuschongerna och ser bara svart. Herregud! Finns det verkligen inte någon lag på att ha cykelhjälm? Jag åker hem och börjar googla. Hittar följande information på Wikipedia och Europeiska Kommissionens hemsida: I Sverige är det lag på cykelhjälm, sedan 2005, för

barn under 15 år vid färd på tvåhjulig cykel. Idag (2011) bär 32 % av alla cyklister hjälm. Dock ej Carl Bildt, har jag hört från min svägerska som jobbar med honom, han susar fram till riksdagskansliet på sin svarta cykel, parkerar i cykelstället och hoppar sedan in i en mörk säkerhetsbil och ilar iväg på något uppdrag. Men ok, han är över 15, så han får själv bestämma. Men han hade kunnat vara en god förebild. I resten av världen då? Enligt Wikipedia: Australien blev 1990 första land i världen att införa lag på cykelhjälm. Nya Zeeland följde efter 1994. I Finland är det olagligt att cykla utan hjälm, men inte straffbart. Israel luckrade upp sin hjälmlag 2011. Det blev då tillåtet för vuxna att cykla utan hjälm i tätort. I Spanien måste man sedan 2004 ha hjälm på landsvägar, men inte i långa uppförsbackar, om det är väldigt varmt eller om man har medicinska skäl. Tjeckien införde 1 juli 2005 lag på cykelhjälm för alla under 18 år.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Så här ser det ut när vi (jag och min 8-åriga son) är ute och tränar trafikvett på den italienska landsbyggden. Hjälmen är på, och man cyklar på höger sida på led. Cykeln har vi själva spreymålat blå. Den var chockrosa.

KULTUR

cykelhjälm I Sverige drabbas ungefär fem cyklister om dagen av skallskador. Det är något av det farligaste en cyklist kan råka ut för och därför kan en cykelhjälm ses som en riktigt billig och smart livförsäkring. En hjälm skyddar huvudet vid olycka och om hjälmen är välskött har den en livslängd på ungefär fem år. När man ska köpa en hjälm är det bra om den är CE-märkt, vilket betyder att den har uppfyllt EU-krav och får säljas i Europa. En hjälm ska skydda panna, nacke och tinning och dessutom vara bekväm och lätt att sätta på och ta av. Risken är att cykelhjälmen lämnas oanvänd om den inte faller i smaken. Till barn under 7 år ska man välja en hjälm med grönt spänne, eftersom spännet kan lösa ut om barnet skulle fastna och bli hängande i hjälmen, t.ex. i samband med lek. Hemsidan www.test.se som sammanställer experttest och låter redaktörer analysera dem och sedan utser en testvinnare har utsett en cykelhjälm som de rekommenderar. www.test.se uppdaterar sina sidor ständigt när nya produkter kommer ut på marknaden. Giro Savant utsågs som vinnare i testet i februari i år för vuxna, medan Bike Kidz hjälm segrade för barn, en fantasifull hjälm med djurmotiv. Om man vill fördjupa sig i cykelhjälmstester för barn kan man läsa mer här: www.folksam.se/testergodarad/sakeritrafiken/pacykelochtillfots/cykelhjalmstestbarn www.testfakta.se/foraldrar_barn/article87597.ece www.radron.se/tester/bil-fritid--familj/cyklar-ochtillbehor/cykelhjalmar-junior/

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Pluspoäng till Australien för att ha varit först! Men ok, inte i uppförsbackar, spanjorer? Nähä, hur tänkte ni då? Det verkar ju en aning löjligt, skulle man ställa sig innan uppförsbacken börjar (bromsa ner sitt flyt) och ta av sig hjälmen, för att sen när man väl kommit upp för den långa backen, ta på sig hjälmen igen? Och ser man på, Tjeckien och Sverige införde lagen samtidigt, då är Sverige inte så himla framåt, som man alltid tror. Jag googlar vidare, vill veta vad italienarna säger om hjälmlagar, men hittar ingenting vettigt någonstans. Bara en sida med för- och nackdelar med hjälmbruk (EU-kommissionen här också). Någonstans läser jag att hälften av cyklisterna som dör i trafikolyckor, skulle ha överlevt om de hade haft hjälm på sig. Bara det. En kompis till min svägerska dog, 25 år gammal, när han ramlade av sin

cykel och slog huvudet i ett räcke. Bara så där, knall och fall. Det är ju fruktansvärt. Och han kunde cykla riktigt bra. Hur kan man inte vilja sätta på en hjälm på sitt barns huvud när det ska ut och cykla. Hur kan man inte vilja det?? Vissa menar att cykelhjälmslagen minskar cykling bland folket. Och därmed gör det till en hälsofråga, att folket rör på sig ännu mindre, vilket är dåligt för folkhälsan. Om de åtminstone fick cykla utan hjälm, så hade de cyklat… Lite långsökt enligt min mening. Tycker det är lite som med bilbältet. ”Bara för att man måste ha bilbälte, så kör jag inte bilen… utan tar cykeln istället. Nej, just det, då måste jag ha hjälm, nä, då promenerar jag i stället. Nä, just det, det är kallt ute, jag tar bilen i alla fall och så sätter jag inte på bältet… och så råkar jag ut för en bilolycka och eftersom jag inte använde bälte, så åkte jag ut

genom bilrutan, kraschade ner på bilvägen och dog. Attans, jag skulle ha tagit cykeln i alla fall…” Kan inte sluta att tänka på cykelhjälmens frånvaro i detta land. Överallt man ser någon (som inte tävlingscyklar) som är ute och cyklar, fattas det hjälm. Ok, jag erkänner, jag växte upp precis innan det blev aktuellt med hjälm i Sverige. Jag har aldrig lärt mig att själv använda hjälm. Min syster och min bror fick minsann ha hjälm när de hojade till skolan. Jag behövde aldrig det. Jag är lyckligt lottad fast ändå inte. Man kan faktiskt dö av att ramla av en cykel och slå i huvudet. Är det inte bättre att försöka låta bli att dö vid cykling och sätta på sig en hjälm? Visst, man kan förstöra frisyren, men hellre det! Jag funderar i en vecka på hur jag ska bedriva kampanjen ”cykelhjälm till barnen” men kommer inte

Om man nu inte vill ha hjälm på sig som vuxen men ändå föregå med gott exempel, finns det ett nytt alternativ, en svensk uppfinning: Hövding. Det är ett osynligt alternativ, en krage som cyklisterna bär runt halsen, en ny typ av cykelhjälm, som slogan säger, och som självutlöses vid behov. De är snygga grejer man har runt halsen. Kragen sätts på med ett blixtlås och så kör man iväg utan att förstöra frisyren. Vid en olycka registrerar Hövding via sensorer som registrerar cyklistens rörelser ett onormalt rörelsemönster och airbagen utlöses. Det tar en tiondels sekund att blåsa upp airbagen. Idén till Hövding kom från ett examensarbete i industridesign, där Anna Haupt och Terese Alstin funderade på om det var möjligt att ta fram en cykelhjälm som människor skulle använda med glädje, med eller utan lagtvång. Det ligger sju års utveckling bakom produkten och den har skett tillsammans med experter inom cyklistskallskador, airbagteknologi, matematik och krocktester. När Folksam testade 13 cykelhjälmar på den svenska marknaden 2012 uppvisade Hövding tre gånger bättre stötupptagningsförmåga än alla de andra hjälmarna. Nackdelen är väl att den är batteridriven och man måste ladda sin Hövding efter 18 timmars cykling, men det gör man lätt med ett USB till sin dator eller med en vanlig mobiltelefonladdare. Det läckra är att man kan byta skal på sin Hörding. I webbshoppen kan man välja bland olika färger och design. Om man har varit med om en olycka iklädd sin Hövding, vill de gärna ha den så kallade svarta lådan inifrån kragen. Där sparas 10 sekunders rörelsemönster som kan vara intressant och värdefullt för utvecklarna. Kolla in den 3 minuter långa kortfilmen om Hövding, om ni inte redan gjort det. Fantastisk uppfinning och vilka inspirationskällor de där två svenska tjejerna är! http://vimeo.com/43038579

Foto: www.smidigt.se

HÖVDING

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” på något. Det är hela den italienska mentaliteten. Det är hopplöst. Här tänker alla att man absolut inte kan gå ut med blött hår, håret måste fönas efter dusch (eller efter svettning i gympahall, så det luktar så där lite lagom unket fönhår), det är jätteviktigt. Men att sätta på sitt barn en hjälm, det är inte så viktigt. Man blir ju inte förkyld av att inte ha hjälm, man kan ju bara dö… Då kommer min fråga. Om uppfostran. Hur gör man med sina barn som utlandssvensk? Man är kanske redan annorlunda med ett annat konstigt språk, ett annat sätt att klä sig (ja, mina barn har inte underlinne, vilket alla italienska barn har!), äta på, andra regler osv. När de ser alla andra barn cykla omkring utan hjälm, vägrar väl de också att använda hjälm. ”Du kan dö, om du inte har hjälm!”, känns som lite att ta i att hota med. Att hoppas på att din uppfostran där du lärt barnen att ta hand om sig själva och vara försiktiga fungerar, verkar ju lite naivt. Hur gör man? Tycker det är jättesvårt att veta hur man ska göra. Man vill ju smälta in, vara som de andra. Men när det handlar om säkerhet är det en annan fråga. Ta bilbältet som exempel. Jag kommer ihåg i början när jag bodde här. Alla kollade konstigt på mig när jag satte på mig bilbältet i baksätet. Men det satt som en reflex när jag steg in i bilen. Dessutom känner jag mig bara säker med bilbälte. Vill inte åka i bil utan bälte. Det är inpräntat i mitt huvud och jag har präntat in det i mina barns huvuden; man åker ingenstans utan bälte. Men det är inte naturligt för mina barns kompisar. De åker ickefastbundna både fram och bak och utan bilstolar. Gärna lite hoppandes fram och tillbaka också. Men ska de åka med mig, ska de ha bälte på sig. Så är det. Punkt slut. Som tur är, bor vi på vischan, vi cyklar nästan aldrig till något, det är

KULTUR

för farligt, det finns inga cykelstigar. Men, om några år, när de ska cyMen när det händer måste injuries: mina barn kla omkring Road traffic the factsi byn och inte vill ha ha hjälm, det finns massor av hål i hjälm. Vad gör jag då? Jag skiter i vägen, och grusstigar och lerspår från om de har blött hår när de går ut och traktorerna, en hel hög med anlednin- kan bli förkylda. Men jagof skiter inte out gar till road att traffic ha hjälm. deathsInga occur protester. every year. i att de inte har cykelhjälm road deaths och are ramamong men Och inte heller hemma hos mormor lar och slår i huvudet och dör. Jag i Sverige. Där har de sina cyklar i ga- måste starta en kampanj. Men först raget, den äldste cyklar själv till affä- kanske jag måste starta en ”använd ren och köper mjölk, med cykelhjälm bilbarnstol och bälte till dina barn i cause of death among those aged 8-åringar 15-29 years i bilen-kampanj”. Oj, det blir jobbigt på, precis som alla andra kvarteret. Inga problem. det här. S

1.24 million

Although middle-income countries have only half of the world's vehicles, they have 80% of the world's road Här kommer några bilder från World traffic statistik attdeaths. tänka på!

Middle-income countries have the highest road traffic death rates. Health Organization med viktig

Source: Global status report on road safety 2013 – www.who.int/violence_injury_prevention/road_safety_status

20.1

18.3

High-income

1. 50 % av alla dödsolyckor i trafiken i hela välden sker bland ickecountries bilister. Alltså de som går, cyklar och kör moped.

Middle-income

8.7

countries 2. Kolla in, jag hade alltså rätt. 75% minskning av fatal olycka om jag har bälte på i baksätet! 50% där 80% 52% Low-income framme. countries VEHICLES

DEATHS

traffic fatalities per 100 000 population 3. Och barnbilstolar minskar rejält fatala Road bilkrockar.

The chance of dying in a road traffic crash depends on where you live

22%

23%

10.3 Europe

16.1 Americas

21.3

Eastern Mediterranean

24.1

18.5

South East Asia

Africa

18.5 Western Pacific

Road traffic fatalities per 100 000 population

of all road traffic deaths are among pedestrians, cyclists and motorcyclists.

Seat-belts: the facts Source: Global status report on road safety 2013 www.who.int/violence_injury_prevention/road_safety_status

Wearing a seat-belt reduces the risk of a fatal injury by: Up to

Up to

50%

75%

for front seat occupants

for rear seat occupants

Child restraints: the facts Seat-belt laws should cover both

To effectively increase seat-belt wearing rates, front and rear seat occupants Child restraints reduce the likelihood of a fatal crash by:legislation must be supported with strong and sustained police enforcement: Approx. Between countries have comprehensive seat-belt laws covering all car occupants. Only a quarter of all countries report good This covers among infants among young enforcement children of their seat-belt laws.

111

70% 54%-80% 4.8 billion people... or

Enforcement of child restraint laws remains low

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Jennie Nilsson

Melbo

’The most liveable

KOALABJÖRNAR PÅ ZOO

KÄNGURUR PÅ ZOO

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Det är inte fö r rankades till ” intet som Melbourne if jo T sig du är turi he most liveable city in th l, för tredje året i rad, st eller bofas e t i staden så world” (cnn.com). Vare erbjuda. har Melbourn e något att

ourne

e city in the world’

QUEEN VICTORIA MARKET

MELBOURNE SKYLINE

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

elbourne

är en internationell storstad med ett fantastiskt utbud av mat och kultur från världens alla hörn. För att nämna några så är de asiatiska och italienska köken fantastiska. Men att hitta en restaurang i Melbourne kan ändå vara svårt, eftersom restaurangerna ligger så tätt. På Little Bourke Street finns en klassisk och mycket trevlig bar med nordeninspirerat kök, Du Nord. Här samlas många svenskar på initiativ från svenska kyrkan den tredje tisdagen varje månad. Längre upp på Little Bourke Street finns Denmark House, med restaurangen Dansk. Bente och hennes team har en klassisk meny med bland annat härliga frikadeller och smörrebröd. Melbourne är känt för sina laneways och de kan vara svåra att hitta om man inte vet vad man letar efter. På en tvärgata till Little Bourke Street ligger en av dessa, Hardware Lane. Här ligger fler mysiga restauranger och en av Melbournes underbara takterassbarer, Campari House. Trappstegen upp till taket är många, men väl värda mödan. Mysiga restauranger går också att hitta på stora gator som Swanston Street, där man ofta får gå upp en våning eller två för att komma till restaurangen. En favorit är asiatiska Cookie, som har en stor meny med små, mellanstora och stora rätter, anpassat efter hur hungrig du är för stunden. Att beställa in några rätter och dela med middagssällskapet bli såklart en hit. Det finns så många delikatesser på menyn att det kan vara svårt att välja!

Stort utbud året om I Melbourne finns också ett stort utbud av festivaler och event. Melbourne har något att erbjuda under årets alla månader. Festivalerna re-

presenterar många av de olika kulturerna som finns i staden. Melbourne Cup i november är en röd dag. Den här dagen är det hästkapplöpning på Flemington Race Course. Män och kvinnor är uppklädda från topp till tå. Kvinnor bär hatt och klänning och män kostym. Det är en härlig stämning och 2013 var det över 100 000 besökare på Flemington Race Course den dagen. Tennisyra råder i Melbourne under januari månad när Australian Open går av stapeln. I mars månad går Formel 1 Grand Prix och ljudet från Formel 1- bilarna i Albert Park kan höras över staden. ”Melburnians” har en passion för sport och Australian football och cricket är stora sporter som följs av många Melbournebor. Vädret i Melbourne kan innebära fyra årstider på en och samma dag. När solen skiner är det underbart att kunna promenera utmed kusten längs någon av Melbournes vackra stränder. Börja vid piren i Port Melbourne och promenera längs stranden söderut. Stanna till på Sandbar Beach Café och avnjut en lunch eller något svalkande att dricka i en fantastisk miljö med en oslagbar vy över havet. För dig med barn är det ett praktiskt ställe, eftersom barnen kan leka på stranden intill restaurangen, under full. Promenaden kan sedan fortsätta ända ner till St Kilda. Vid solnedgången är det mysigt att gå ut på piren. Där kan man skåda pingviner som kommer upp ur vattnet för att ta sig till sina bon för natten. Shopping för alla Marknader är populärt här. Stadens största är Queen Victoria Market. Här finns allt från underbar street food, färska grönsaker, kött och fisk till kläder som säljs i marknadsstånden. På onsdagar under sommaren har Queen Victoria Market kvällsöppet Fokus är då på mat och dryck. Lite mindre men ändå charmiga marknader är Prahran

och South Melbourne Market. På Prahran Market finns möjlighet att äta en god lunch på marknadsområdet. Exempelvis serveras delikata chilimusslor som måste upplevas. Självklart erbjuds också andra typer av shopping. Bland annat finns flera skandinaviska butiker. Swedelicious (www.swedelicious.com.au), Diva Scandinavia i Port Melbourne (divascandinavia.com.au), Nord Living i South Melbourne, Linnea Swedish Design (linnea.com.au), Söt by Sweden (sotbysweden.com) och Nordic Designs (http://nordicdesignshome.com.au/) är några av dem. Här kan du shoppa allt från svenska löstéer till skandinaviska kända märkeskläder och accessoarer. På Swanston Street finns shoppinggalleriorna Melbourne Central och Queen Victoria Building med australiensiska butiker som UGG, RM Williams, Countryroad och Zimmermann. Missa inte Royal Arcade och Block Arcade, som har vacker arkitektur och massor av mysiga butiker. Det finns också många internationella kedjor i Melbourne: Zara och den nyöppnade pop-up-butiken Uniqlo samt H&M som öppnar sin första Australienbutik i april månad. Nära naturen Vill man ta del av det australiensiska djurlivet och ändå stanna kvar i de centralare delarna av Melbourne finns flera alternativ. Inom en halvtimme från Flinders Street Station i CBD (Central Business District) tar du dig med spårvagn till Melbourne Zoo, som ligger i stadsdelen Parkville. En trevlig och uppskattad dagsutflykt för såväl barn som vuxna. Melbourne Aquarium är också väl värt ett besök. För en fantastisk utsikt över Melbourne rekommenderas Eureka Skytowers som ligger i Southbank, söder om Yarra River. En efterföljande fin promenad i Southbank är att gå längs med flo-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

MELBOURNE GRAND PRIX FORMULA 1

den. När fötterna blir trötta finns även sightseeing-båtar som glider på Yarra River och visar upp delar av Melbourne från vattnet. Det är svårt att inte nämna någonting om Melbournes omgivningar. En till två timmars bilfärd utanför Melbourne når man fantastisk natur, vackra vingårdar och Wild Life Parks som visar flera av de älskade australiensiska djuren, som är så vackra. Ta chansen att mata kängurur eller att komma nära en koala! En annan favorit är vackra Mornington Peninsula, som erbjuder allt från vackra vandringsleder till vingårdar och fantastiska stränder. Wilsons Promontory ligger lite längre bort från Melbourne och erbjuder storslagen natur och vyer som ger verklig wow-känsla. Phillip Island med den vackra naturen, Wild Life Parks, underbara stränder som t.ex. Cape Woolamai, den berömda pingvinparaden vid The Nobbies och möjlighet till surfing – runt Melbourne finns allt. Den som tycker om naturen bör heller inte missa fantastiska Great Ocean Road. Här finns mycket att se. Längs kustvägen finns storslagen natur, det vackra vattenfallet Er-

skine Falls, koalor i Cape Otway lingspunkt för många svenska och och Twelve Apostles. svensk-australiensiska familjer i Melbourne. Förutom stora tradiSvensk sammanhållning tionella firanden erbjuder Svenska Som svensk i Melbourne är det lätt kyrkan öppen förskola och sångstatt känna sig hemma. Organisatio- und för barn. I kyrkan finns också ner som SWEA, svenska kyrkan i en liten shop som är himmelriket Melbourne och Svenska skolan ska- för svenskar som längtar efter par viktiga plattformar för svenskar klassiska svenska delikatesser som som emigrerat. Organisationerna smågodis, kaviar och knäckebröd. samarbetar och försöker komplette- Svenska Skolan är en fantastisk orra varandra när det gäller tidpunkter ganisation som har gott renommé i för aktiviteter och även i utbud. För Melbourne. Svenska Skolan skadig som planerar att stanna i Mel- par förutsättningar för barn att nå bourne ett längre tag kan det vara kunskap om Sverige, dess språk väl värt att ta kontakt med SWEA. och kultur. Genom Svenska SkoSWEA är ett internationellt nätverk lan får eleverna också möjlighet för svensktalande kvinnor och har att uppleva svenska traditioner året över 70 avdelningar runt om i värl- runt. den. SWEA främjar svensk kultur Självklart behöver man inte åka och tradition. Inom SWEA finns långt ifrån Melbournes CBD för möjligheter att knyta värdefulla att komma till IKEA. IKEA ligger kontakter professionellt och möj- i stadsdelen Richmond och hit åker lighet att skapa vänner för livet. du lätt och behändigt med spår Svenska kyrkan ligger i en helt vagn. Här kan du shoppa loss hos fantastisk byggnad i den anrika den svenska möbeljätten och precis stadsdelen Toorak. som i Sverige handla svenska de Svenska kyrkan anordnar svens- likatesser som lax, sill och lingonka traditionella firanden vid bland sylt. annat Valborg och midsommar. Hela världen kan inte ha fel, I december anordnas traditions- Melbourne är definitivt “liveable” enligt julbasar och luciafirande. och en stad väl värd att besöka, den Svenska kyrkan är en viktig sam- långa resvägen till trots. S

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Mat och recept

Lena Normén-Younger

Dekadent vinsås med lingonsylt till söndagsmiddagen

emmagjorda såser har försvunnit lite från repertoaren i hemmet. Tidsbrist gör att man speciellt i Sverige ofta förlitar sig på alla de smaksatta crème fraicheblandningar som finns. Men de är ofta energirika, även om det har blivit vanligare med magrare alternativ (fortfarande 14-20 % fett). I Nordamerika är det ost, ost, ost som gäller. Lingonsylt är en svensk klassiker till köttbullarna och pannbiffen. Men visste du att den också är god som smaksättning i såser? Här är ett recept på en otroligt god och mager sås som passar med en grillad köttbit, och även till ett glas vin. Grilla kan man göra året om, men passar kanske speciellt nu när våren och värmen har kommit. Det här middagsförslaget passar till en söndagsmiddag med vännerna. Den smakrika och intensiva såsen får dig att framstå som en mästerkock och är enkel att göra. Tidsåtgång för såsen är ca 40-45 minuter, men du arbetar inte aktivt under den här perioden; den står mest och puttrar. Till det här receptet serverades grillad benfri fläskkotlett, kokt ris och grillad sparris. Sparrisen bryts där stjälken ger med sig lättast närmst roten, vänds i olivolja och grillas ca 5-10 minuter på medelstark värme, beroende på hur mjuka du vill att de ska vara. Den kortare tiden gör dem

mer al dente. På fotona ser du benfri kotlett men kotlett med ben kan också användas. Fläskkotletterna kan med fördel läggas i saltlake några timmar innan man tillagar dem. Om man ska äta dem på kvällen kan man göra i ordning dem kvällen eller morgonen innan. Saltlaken gör att köttet tar upp vätska, som sedan försvinner det grillas. Detta gör kotletten mer mör och saftig. Saltlaken görs med 2 dl salt och 1 dl socker som löses upp i 3 l kallt vatten. Kotletterna läggs att vila i saltlaken i kylskåp under minst 3-4 timmar innan de tas upp, torkas och vilar i rumstemperatur ett tag innan de läggs på grillen. Grilla på medelstark värme. Avgör alltid hur färdig köttbiten är med en digital termometer som sticks i kotletternas tjockaste del. IKEA säljer sådana billigt. Ett riktmärke på innertemperatur på kotlett är 63 grader Celsius (145 Fahrenheit). Föredrar du köttet lite rosa, ta av från grillen vid 57 grader (135 Fahrenheit) och lägg på ett fat för att vila. Köttet fortsätter att tillagas där och innertemperaturen kommer att stiga till de rekommenderade 63 grader (amerikanska riktlinjer med avseende på att döda bakterier). Om man vill ha genomstekt bör man vänta tills 71 grader Celsius (160 Fahrenheit). Låt alltid kotletterna vila ca 5 minuter innan du serverar dem.

Sås 1/3 burk lingonsylt (ca 130 g) 3-4 stora morötter 1 lök 1 flaska billigt rödvin ½ hönsbuljongtärning eller motsvarande fond 1 msk strösocker 2 msk olivolja Så här gör du: 1. Skär morötter och lök i små bitar. 2. Lägg morötterna i en stekpanna och fräs på låg värme. Efter 5-10 minuter, tillsätt löken och fräs på svag värme i ytterligare 25-30 minuter för att karamellisera grönsakerna (löken ska vara helt genomskinlig när den är färdig). 3. Tillsätt en flaska vin samt lingonsylten. Låt blandningen koka ner till en volym av ca 2 dl (tar ca 10-15 minuter på medelstark värme). 4. Smaksätt med buljongtärning, socker och salt. Det koncentrerade vinet ger mycket syrlighet som kan balanseras med 1 msk strösocker. Salta och peppra efter behov. Smaklig måltid! S Våra recept läggs också upp på Magasinet SMUL:s blogg. Du kan dela och kommentera våra recept på hemsidan: www.magasinetsmul.com.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Tips för kräsna barn! Smakrika såser kan vara svåra för de minsta. Bara att smaka kan vara ett första steg. Häll av lite av såsspadet på en tallrik och be dem smaka genom att doppa lite bröd i såsen för att smaka. Detta är ett mindre skrämmande sätt för små barn att närma sig mat som de inte gillar.

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

svenska skolan-serien

En sven i en kontra

Att

Att det lärs svenska över hela världen, det tänker man kanske inte på. Det finns svenskundervisning på universitet och på svenska kvällskurser, men kanske framförallt på svenska skolor. De svenska skolorna är olika i storlek, det finns de med flera hundra elever och det finns de med några tiotal. Svenska skolan i Chile är en av de små.

Svenska skolan i Chile har 25 elever inom den kompletterande undervisningen, vilket innebär att barnen får undervisning i svenska utöver den vanliga skolundervisningen i landet där de bor. Jag får en pratstund med Lisa Clefberg, ordförande i Svenska skolan i Santiago de Chile. Vi träffas i ett stort köpcentrum (kallat ”mall”) i den chilenska huvudstaden. Även hennes son Oliver, 3 år, är med och fikar. Lisa bor i Santiago med sina tre

söner och sin chilenske man. Hon är forskare i klinisk psykologi, arbetar som psykolog med egen klinik, samt undervisar på ett universitet. Hon har studerat delar av sin universitetsutbildning i Santiago och hennes mamma var med om att starta Svenska skolan 1991, så hon är ingen nykomling här. Lisa bodde alltså tidigt i sitt liv utanför Sverige, men inte alltid i samma land. Sen hon träffade sin man i Chile har de bott i Sverige och i Australien tillsammans. Hon har även arbetat på UNICEF:s huvudkontor i New York under ett år. Två av hennes barn (de tvü äldsta) är födda i Sverige, även om de aldrig har bott där. Skolan i Santiago har i år tre grupper, med behörig lärare i varje grupp. Indelningen i grupper sker utifrån ålder: en förskolegrupp 3-6 år, yngre skolbarn 6-9 år, och skolbarn 9 år och uppåt. Skolan får bidrag från Skolverket för barn från 6 år och uppåt. Kravet för att ett barn ska kunna delta är att

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

nsk oas astrik stad svenska är ett levande språk i familjen och att en av föräldrarna är svensk medborgare. Undervisningen sker i en tvåspråkig skolas lokaler på lördagarna. Barnen har lektion i en timme, sedan har man gemensam fika under en halvtimme där även barnens föräldrar närvarar, innan man har en timmes lektion till innan det är slut för dagen. Förutom svenskundervisningen har man även kulturella tillställningar, som att man firar Lucia och midsommar. Även om Chile är ganska så europifierat på många sätt, är just dessa saker viktiga för den kulturella förståelsen av Sverige. Till dessa tillställningar kan även familjer som inte har svenska som ett levande språk i familjen komma. Då kan barn som dittills inte haft motivation komma på att svenskan kanske inte är så dum ändå. Läromedel beställs från Sverige (t.ex. Läståget) och man använder även bl.a. Kamratposten och påhittade historier, spel och teater i den

Fakta om Chile

Invånare: 16634 (2012), varav i huvudstaden Santiago de Chile ca 5,5 miljoner Valuta: Peso Officiellt språk: Spanska Antal svenskar i Chile: 3986 svenska medborgare, men då räknas inte de svenska medborgare som även har chilenskt medborgarskap. äldre gruppen, samt material från internet. Barnen i samtliga grupper brukar även göra pyssel inför traditionella högtider, såsom påsk och jul. Lisa berättar om hur hon har upplevt sina tre barns språkinlärning, alla olika på sitt sätt. Till första barnet hade de ett tag en barnvakt som förstod svenska, fastän hon var australiensiska (familjen bodde i Australien då), vilket naturligtvis var

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

bra för svenskan. Till andra barnet hade de spansktalande hemhjälp och sonen pratade då också mest spanska. Lisa konstaterar att han ibland kom med tvåspråkiga uttryck, där han i ett och samma ord sa samma sak, fast på båda språken då: ”huevoägg” eller ”autobil”. När han var tre år var de hemma i Sverige en månad och efter en vecka talade han svenska. När de kom hem igen blev det åter spanska. Men efter att de hade varit hemma i Sverige under en månad när han var fyra år, så blev det sedan alltid svenska med Lisa. De två äldre barnen har nu inga problem att växla mellan de båda språken och brukar även få komplimanger för sin engelska. Det är en av fördelarna med en stimulerad flerspråkighet; man kan lära sig ytterligare språk lättare för att man redan känner till läroprocessen. Tredje sonen är nu tre år och har bott hela sitt liv i Chile. Hos honom märker man att spanskan är starka-

re. Det är ofta så hos yngre syskon att omgivningsspråket är starkare. Som mamma till tre barn vet dock Lisa att språket inte är statiskt, utan att det går i faser och att det kan förändra sig relativt snabbt hos barn. Vi kommer in på skillnader mellan Chile och Sverige. Det är mer utbrett i Chile än i Sverige att barnomsorgen, skolorna och universiteten är privata, vilket innebär höga kostnader för de enskilda familjerna. Första alternativet för barnomsorg är ”sala cunas” (vaggrum/ förskola för yngre barn) för barn upp till 2 år. För de första två åren förekommer det i vissa fall ekonomiskt stöd från arbetsgivaren, om denne är ett större företag eller organisation, för att betala dessa ”sala cunas” eller en person som tar hand om barnet i hemmet. Från det att barnet fyller 2 år utbetalas inte längre något stöd, utan familjerna får själva stå för finansieringen. När barnet är 3 år måste barnen

göra ”inträdesprov” till de bättre förskolorna/skolorna för att börja ”pre-kinder” (förskola från det år barnet fyller 4). De tittar på saker som barnets språk, motorik och sociala beteende, men också faktorer som om syskon redan finns på skolan. Många familjer känner sig stressade av detta och ansöker till flera institutioner, där barnet då får göra dessa prov. I Chile är status en viktig faktor och att man har gått på rätt skola kan vara väldigt viktigt för ens framtida karriär. Avgifterna för framförallt skolorna kan vara ganska höga och även universitetsutbildningen är något som långt ifrån alla kan betala. Överhuvudtaget är det större skillnader i inkomst hos olika människor än i Sverige och man ser stora kontraster i Chiles huvudstad, det finns riktigt rika områden och riktigt fattiga. Grupperna på förskolan (från fyra år) är åldersindelade och liknar skolan. Redan på dagis delar man in barnen i åldersgrupper och följer

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Kompletterande svensk undervisning

Kompletterande undervisning i svenska erbjuder utbildning i svenska och om Sverige till utlandssvenska barn och ungdomar. Undervisningen följer inte gällande läroplan och kursplaner utan har en egen fastställd kursplan. Eleverna får sin huvudsakliga utbildning vid en inhemsk eller internationell skola. Undervisning i svenska språket och om det svenska samhället kompletterar denna. Studierna sker på elevernas fritid och omfattar cirka två timmar i veckan. Den kompletterande undervisningen organiseras av föräldraföreningar som godkänns av Skolverket. Verksamheten ersätts med statsbidrag. För att en elev ska få delta i den kompletterande undervisningen måste minst en vårdnadshavare vara svensk medborgare och svenska ska vara ett levande språk i hemmet. en skolliknande struktur. Barnen börjar ofta med skriftspråk redan från fyra års ålder och kan läsa och skriva tidigare än barn i Sverige. Eftersom förskolorna oftast stänger vid 12.30-13-tiden, har familjer som har det bättre ekonomiskt ställt ofta en ”nana” (hemhjälp) eller ”niñera” (barnflicka) som tar hand om barnen efter förskolan. För inlärningen av föräldrarnas språk om det är ett annat än omgivningens betyder detta naturligtvis mindre tid med det andra språket. Men Lisa ser med sina tre barn att det går bra med svenskan i alla fall och att även inlärningen av ytterligare språk (engelska) fungerar. Hon har också lagt märke till hur viktig Svenska skolan kan vara för barnen med svenskan och att umgänget med de andra svenska barnen är viktigt för barnens svenska identitet. Svenska skolan i Chile utgör en liten svensk oas mitt i den kontrastrika staden som Chiles huvudstad är. S

Källa: http://www.skolverket.se/skolformer/utbildning-utomlands/svensk-undervisning-iutlandet/kompletterande-svensk-undervisning

Fakta om svenska skolor i utlandet

Det finns olika slags skolor som undervisar i svenska utanför Sverige. Ofta ges statsbidrag av Skolverket till undervisningen. Utlandsskolor – erbjuder undervisning i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium. Svenska sektioner vid nationella och internationella skolor – schemalagd undervisning i svenska, ca 6 timmar i veckan. Kompletterande svenskundervisning – undervisning i svenska och om Sverige ca 2 tim/vecka. Kan startas som föräldraförening av föräldrar. Distansundervisning – olika distansutbildare, där kontakt sköts via internet. Europaskolor – främst elever vars föräldrar jobbar inom EU-administrationen. Mer information finns på SUF:s (Svensk Utlandsundervisnings Förening – en intresseorganisation för svensk undervisning utomlands) hemsida www.suf.c.se/sufinfo.htm. De anger att det finns ca 6000 elever inom dessa former av utbildning. 39

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Vad ska du tänka på vid organiserandet av lekträffar för att ditt utlandssvenska barn ska få möjlighet att använda och utveckla sin svenska? Det första du gör är naturligtvis att hitta andra barn som kan och vill prata svenska. Svenskkunskaperna kommer av förälderns inställning, och med detta i åtanke presenteras här en rad olika föräldratyper med varierande inställning till flerspråkighet och svenska.

Personlighetstyper, dy

– 3 viktiga faktorer för den fung T

yperna är grovt generaliserade och fantasifulla utfall av personliga observationer med små korn av sanning. De är skapade som verktyg för att stimulera tankar om dina egna värderingar och attityder till flerspråkighet, och om hur dessa påverkar barnets kunskaper i svenska. Egentligen är de olika typerna mest ett lekfullt sätt att närma sig attityder och beteenden i förhållande till svenska. Artikeln kan ändå användas mentalt när du funderar lite på vad du vill med den lekgrupp du är med i eller försöker skapa. Personlighetstyper, dynamik & kaffebröd är ledorden som vi här pusslar med - fram, bak och uppochner. Som du också märker är det bara ett selektivt urval av föräldrar som bryr sig om svenskan som här diskuteras. Om en utlandssvensk mamma eller pappa inte tycker att 40

konflikter. Med sin varma, empatiska personlighet och sitt bejakande sätt vill hon inkludera sin man, sin svärmor och familjens hund i samtliga samtal i familjen. Därför pratar hon ett annat språk än svenska 95 % av tiden. Mamma Hjärta känner samtidigt en inre sorg över att barnet inte helt kan svenska. Hela tiden tänker hon att nu, eller kanske nästa vecka, ska hon börja vara mer konsekvent, eftersom det är, som många av Facebookgruppen SMUL:s följare säger, viktigt. Hon är oerhört stolt över sitt barn, men lider i tysthet när hen inte kan prata svenska på lekträffen. Med all sannolikhet börjar hon prata barnets språk så fort hon har kommit utanför dörren. Mamma Hjärta saknar svensk kultur och svenska som Mamma Hjärta har som namnet an- språk och njuter av lekträffarna. tyder ett stort, varmt hjärta. Hon vill Hon dyker upp med fat dignande av att alla ska trivas och tycker inte om kärleksmums och havreflarn.

svenskan är viktig läser de sannolikt inte den här artikeln. Eftersom du läser den har du indirekt besvarat första frågan om huruvida du bryr dig om ditt barns svenska; det verkar du göra!

MAMMA HJÄRTA

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ynamik

SVENSKA SKOLAN

kaffebröd

gerande svenska lekgruppen

PAPPA SVENSK

Detta är supersociala pappan som dyker upp med helsvenska barn i trendiga och könsneutrala kläder. Pappa Svensk är medföljande till en partner som är gästforskare, och som jobbar järnet för att publicera mera och sällan har tid att komma med på svenska aktiviteter. Pappa Svensk är med all sannolikhet en

understimulerad karriärist som drömde om att vara ledig med barnet och bara njuta av livet. Efter sex månader utomlands och heltid med de tre barnen klättrar han på väggarna, understimulerad av bristen på tävlingsmoment och mätbarhet i vardagen. Istället experimenterar han fram nya brödrecept och kakrecept baserat på sitt tekniska kunnande och sin lysande kreativitet. Inspirerad av spanska och franska trestjärniga restauranger från affärsresorna i sitt f.d. liv, dyker han upp på lekträffen med fluffiga bakelser med gelatinbaserat skum som görs på plats, och ska sugas i sig av föräldrarna med små plastpipetter. Pappa Svensk njuter av lekgruppen med huvudsakligen mammor, vars uppmärksamhet och gröna avund får honom att växa två meter.

Lena Normén-Younger

MAMMA FLERSPRÅKIGHET

Mamma Flerspråkighet är föräldern som är oumbärlig för lekgruppen som har flerspråkighet i fokus. Detta är en mamma som på egen hand letar upp flerspråkighetsforskning som hon läser sent på kvällarna, efter att hon har lagt undan en bok om föräldraskap. Hon har höga ide41

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

al och stora krav på sig själv som förälder. Hon testar sig fram mellan olika föräldrastilar med en personlig målsättning att vara den bästa möjliga mamman för sitt barn som hon lever för. Mamma Flerspråkighet är konsekvent i sitt användande av svenska (naturligtvis) och ger de andra föräldrarna tips och information om hur man ska främja flerspråkighet – vare sig de ber om det eller inte. Mamma Flerspråkighet är mamman som skapar en egen YouTube-kanal med barnsånger som hon delar med föräldragruppen för att få alla barnen att lära sig svenska barnvisor. Hennes barn är oftast lysande duktiga i svenska, kanske p.g.a. av de höga krav som Mamma Flerspråkighet omedvetet projicerar. Mamma Flerspråkighet är så ambitiös med sina professionella och ideella uppdrag att hon sällan hinner baka. Istället tar hon med sig svenska syltkakor som hon har köpt på IKEA.

som de bor i. I likhet med sin partner har han ambitiösa akademiska mål för barnet och ser utbildning som något som man måste investera i för att kunna få den bästa undervisningen. Pappa Ambition vill egentligen prata svenska och tycker att det är viktigt att barnet kan hans modersmål. Det är bara det att han har så lite tid med sitt barn och istället känner att han måste prioritera att de har trevligt när han är hemma. Han väljer då partnerns språk eftersom han vill bli förstådd och ha meningsfulla samtal med barnet. Svenskan har han delegerat till den svenska au pairen och Svenska skolan. Hans barn läser kompletterande svenska två timmar i veckan. Barnets lärare suckar frustrerat, eftersom barnet tydligt visar att de helst vill vara någon annanstans, och över föräldrarna som inte är nöjda med skolan – barnet kan ju fortfarande ingen svenska fastän de har gått där en hel termin! Pappa Ambitions partner bakar färgglada och kreativa cup cakes, som snabbt försvinner när barnet får syn på dem.

PAPPA GENUIN

PAPPA AMBITION

Pappa Ambition är pappan som alltid arbetar och sällan hinner med sitt barn trots att han älskar det över allt annat och egentligen vill ha en aktiv roll i dess fostran. På grund av tidsbrist tvingas han lämna över huvudansvaret för barnet till mamman som oftast kommer från det land

mellan svenska och sitt andra språk, eftersom de alla älskar att prata och kommunicera. Hennes användande av språken är inte helt konsekvent förutom de stunder hon är ensam med barnet då hon bara pratar svenska. Eftersom de alla älskar att kommunicera lär de sig de språk de behöver och växlar frisk efter behov och situation. Deras osynliga känselspröt får dem att bedöma varje social situation och välja språk därefter. Mamma Charm kommer alltid för sent och glömmer ofta att ta med sig kaffebröd, men ingen bryr sig eftersom hennes energi och värme får de osynliga dynamikhjulen i gruppen att rulla som om de vore välsmorda. Hennes närvaro och återkopplande personlighet får alla föräldrarna att komma hem och känna sig både sedda och hörda. Mamma Charm är trots sin slarvighet en populär medlem i lekgruppen och bidrar till allas trevnad.

MAMMA CHARM

Mamma Charm är som namnet antyder charmig och supersocial. Hennes barn är lika okomplicerat bubbliga och växlar obehindrat

Pappa Genuin arbetar ofta och mycket med sitt egna företag eller sin karriär. Hans personliga stil som förälder kännetecknas av hans lugn och inre frid. Han pratar alltid svenska med sitt barn och barnet svarar på helt flytande svenska. Hans trygga framtoning och självklara förhållningssätt till barnets

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

språk gör att svenskan känns självklar för båda. Hans partner kan inte svenska, men störs inte av att han och barnet pratar svenska; även hon känner sig trygg i sin relation till familjen. Pappa Genuin har inte varit pappaledig eftersom hans jobb utomlands inte tillåter det (kollegorna skulle ha skrattat ihjäl sig om han hade frågat) men drömmer ibland om att ha samma möjligheter som pappor i Sverige att vara mer med barnet. Till dess är dock barnet hans fokus under all ledig tid, och svenskan deras självklara sätt att kommunicera på.

Föräldratypens inverkan på lekgruppen

Även om alla dessa föräldratyper med fördel kan delta i en lekgrupp med svensktalande barn, kan man behöva tänka på sammansättningen av gruppen om den ska fungera i syfte att få barnen att leka på svenska. Om du träffar på en Mamma Charm, Pappa Svensk, Mamma Flerspråkighet eller Pappa Genuin – sug tag och ordna en lekgrupp för barnen. Lekgruppen kommer att innebära en fantastisk möjlighet för ditt barn att leka på svenska vilket både stärker språk och uppfattning om kulturell identitet. En Mamma Flerspråkighet (i singular) är en styrka för gruppen eftersom hon fungerar som ett levande referenssystem. Två eller flera innebär dock en maktkamp om vem som har rätt och vem som är den bästa föräldern och bör kanske undvikas om man ska ha trevligt. Om man ändå efter ett tag inser att man har flera i gruppen, gör dem ansvariga för en inledande lek,

sång och rimstund; barnet kommer att lära sig massor och mammorna kommer att trivas eftersom de får glänsa lite. Mamma Hjärta passar också in i en lekgrupp av det slag som här beskrivs. Om man har en eller två som medlemmar i en grupp kan dessa bli lyfta av vänskapen och stödet i gruppen, vilket kan motivera dem att ta sig an svenskan och göra det till ett levande språk i hemmet. Alltför många av den här typen gör att kaffestunderna blir ett sätt att övertyga varandra om varför det inte går att prata svenska inom familjen när man har familjemedlemmar som inte förstår. Pappa Ambition är den föräldratyp som kan vara bra att försöka undvika i en lekgrupp om syftet är att barnen ska leka på svenska. Han och hans barn är ofta mysiga prata och leka med, men inte med syfte att använda svenska som gemensamt språk. Hans barn har ofta svårt att lära sig en fungerande svenska eftersom Pappa Ambition ser svenskan som något man delegerar. Hans barn kanske också kommer att vara så lättat över att slippa bli tvingad att leka på svenska att hen inte ens försöker. Barnet upplever kanske mest svenskan som tvång vilket är en dålig grund för motivation. Uppfattningen att svenska är självklart som språk kommer aldrig för barnet eftersom pappan indirekt visar att svenskan inte är värd att prata eftersom han inte använder det själv. Det sorgliga är att det räcker med närvaron av ett barn som inte pratar svenska för att hela lekgruppen ska ändra språk – det barn som inte kan förstå ett språk avgör ofta språkvalet för resten av gruppen – i alla fall om barnet leker på ett inkluderande sätt. Tricket kan vara att göra en stor lekgrupp där alla barnen inte

SVENSKA SKOLAN

leker tillsammans på en gång. Små konstellationer av barn gör det enklare att växla mellan språken beroende på vem man pratar med. Men även i en stor lekgrupp får man vara försiktig att ta in för många familjer som inte pratar svenska. Blir det för många försvinner svenskan helt som språk under leken mellan barnen. S

PAPPA GENUIN PAPPA AMBITION MAMMA CHARM PAPPA SVENSK MAMMA FLERSPRÅKIGHET MAMMA HJÄRTA

Vem är du?

Gör testet på nästa sida! Håll ögonen öppna för de praktiska råd från Swedish Women’s Educational Association:s (SWEA) projektgrupp ”Barn Utomlands och Svenska språket” (BUS) om hur man organiserar en lekgrupp för svensktalande barn. Dessa kommer att publiceras av SWEA senare i vår och läggas upp på SMUL:s kanaler via sociala medier. 43

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖRÄLDRATEST

? DU

VILKEN TYP AV FÖRÄLDER ÄR I DEN SVENSKA LEKGRUPPEN? Gör Magasinet SMUL:s föräldratest! Svara på följande frågor och se vilken föräldratyp du är med avseende på ditt barns svenska. Föräldratyperna är könsneutrala och har här slutat tänka på kaffebröd. Begreppet barn används här i singular men kan även omfatta en syskonskara av två, tre, fyra eller flera barn. Om en fråga inte helt stämmer in på dig, försök svara som du tror att du hade gjort om du var i den situationen. 1) Tycker du att det är viktigt att ditt barn kan prata svenska? A. Ja, svenskan är en viktig del av mig som jag absolut vill föra vidare. Forskning visar att flerspråkighet fungerar väl om man bara är konsekvent. B. Jag har aldrig tänkt på det. Jag pratar det språk som känns naturligt och mitt barn gör likadant som jag. C. Ja, men jag tycker det är viktigare att alla förstår varandra i familjen. D. Jo, det är viktigt, men det fungerar bara med rätt undervisning. E. Svenskan är det självklara språket mellan mig och mitt barn, och är en del av mig. Har aldrig ens funderat på att prata ett annat språk med mitt barn. F. Ja, det är klart eftersom både jag och min partner är svenskar och ska flytta hem till Sverige en dag. 2) Om ditt barn går i Svenska skolan, eller om du skulle vilja att hen kunde gå där, hur tror du att det skulle kunna påverka ditt barns svenska? A. På ett hyggligt sätt. Men vårt helsvenska barn tillför nog mer än vad det lär sig. B. Jag tycker inte att skolanverkar speciellt givande. Mina barn har fått undervisning ganska länge nu och pratar fortfarande ingen svenska. C. Jo, skolan är mysig. Mitt barn älskar traditioner-

na och att prata svenska med de andra barnen. D. Underbart! Speciellt för mig som älskar att prata med de andra föräldrarna. Mitt barn älskar skolan och har massor av kompisar där. E. Toppen! Kompletterande svenska är utmärkt för den abstrakta förståelsen vilket är svårt för barnet att lära sig om man bara pratar svenska hemma. F. Mitt barn pratar så lite svenska att hen inte trivs i Svenska skolan. 3) Finns det något i ditt liv som hindrar ditt barns svenska språkutveckling? A. Nej. Även om jag jobbar mycket spenderar jag all min lediga tid på svenska med mitt barn. B. Största hindret för mig är att många i min familj inte kan svenska. Jag pratar helst inte svenska när de är med för jag vill inte att de ska känna sig utanför. C. Inte direkt. Mitt barn har stöd av min kunskap och att jag gör allt för att hen ska få använda sin svenska maximalt. D. Min begränsade tid. Jag jobbar så mycket och har begränsat med ork att prata svenska med mitt barn när jag är hemma. E. Nej, båda jag om min partner är svenskar och vi ska inte bo tillräckligt länge utomlands för att vårt barn ska tappa svenskan. F. Nej. Det funkar fint tycker jag. Barnet pratar svenska när det passar.

ha C a m

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Ma

mma

SVENSKA SKOLAN

F le

rspråk

ighet

Pappa Genuin Pappa Ambition

Mamma Hjärta Pappa Svensk

4) Vad skulle ditt barn behöva för att kunna lära sig mer svenska? A. Att min partner lärde sig svenska. Hen tycker inte om när jag pratar svenska eftersom hen känner sig utanför. B. Mer läsning på svenska. Just nu arbetar vi hemma med spågumman, detektiven och de andra karaktärerna från metodiken i ”En läsande klass”. C. Jag tycker mitt barn kan tillräckligt för att kommunicera. Men fler hemresor och svenska lekträffar hade gjort oss glada. D. Ingenting jag har funderat på. Just nu satsar vi på det andra språket. Svenskan kan de hinna ikapp med när vi flyttar tillbaka till Sverige igen. E. Det fungerar bra som vi gör nu och jag ser inga behov av att ändra något. F. En svensk au pair som pratar svenska med barnet eftersom jag inte hinner. 5) Hur tycker du att svenska lekträffar påverkar barnets svenska? A. Det är mysigt att umgås med de andra föräldrarna även om mitt barn inte lär sig något av de andra. Som helsvensk kan hen mest. B. Sådär. Socialt är det trevligt. Men barnet lär sig ingenting eftersom det inte är tillräckligt med strukturerade aktiviteter. Hen pratar inte svenska på lekträffarna och behöver kvalificerad hjälp med detta. C. Mysigt för både mig och mitt barn. Men mest

för det sociala. För att vara barn som aldrig bott i Sverige kan de mycket och lär sig nog inte så mycket mer. D. Hinner inte alltid med dessa. Prioriterar egentid med mitt/mina barn - på svenska! E. Jättemysigt, men barnet vill inte komma med eftersom hen inte pratar svenska. Men det är bra eftersom hen i alla fall får höra svenska. F. Otroligt bra! Jag ordnar alltid rytmikstunden i början, eftersom rim och ramsor är ett utmärkt sätt att öva svenskan. 6) Hur värderar du svenska i förhållande till de(t) andra språk som ditt barn pratar? A. Svenskan är lika viktig för mitt barn som de(t) andra språket/språken. Dessutom förbättrar flerspråkighet det kognitiva tänkandet hos barn. B. Svenskan är viktig eftersom det är det språk jag alltid pratar på med mitt barn, men jag kräver inte att mitt barn ska kunna det lika bra som skolspråket. C. Eftersom vår familj bara är utomlands tillfälligt, oroar vi oss inte så mycket för svenskan. D. Svenskan kommer i andra hand. Det viktigaste är att kunna prata med folk i det land man bor i, speciellt ens egen familj. E. Svenska är viktigt, men det är mindre viktigt än det språk som barnet använder i skolan. Det akademiska arbetet på plats är A och O för mina barn. F. Jätteviktigt! Vi har det så mysigt när vi pratar på svenska, mitt/mina barn och jag!

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖRÄLDRATEST

Vilken typ är du och vad betyder det för barns svenska?

ditt

Svar till testet: Räkna ihop poängen för att se vilken personlighet du har mest i dig av. Förälder Flerspråkighet - F Förälder Hjärta - H Förälder Genuin - G

Förälder Hjärta:

Du ser språk som ett verktyg, och inte som en viktig del av dig själv. Men innerst inne vill du att ditt barn ska kunna svenska. Problemet är att du inte pratar tillräckligt med svenska för att hen ska lära sig. För att sätta kurs behöver du rannsaka dig själv. Hur viktigt är det för dig med svenskan? Om svaret är att det är viktigt, måste du använda svenskan på ett konsekvent sätt. Du måste också förklara för dem i familjen som inte kan svenska varför du vill prata mer av ditt språk med barnet, även om detta betyder att de blir utestängda från vissa samtal. Ni kan fortfarande enas om att prata svenska vid middagsbordet eller vid andra gemensamma familjestunder. Du kan också behöva åka till Sverige en längre period för att komma igång med barnets svenska. Sist men inte minst: gör barnet delaktigt i beslutet. Om du aldrig tidigare har pratat svenska på ett konsekvent sätt kommer det behöva förstå varför detta är viktigt för dig för att kunna bli motiverad. Om barnet inte kan eller vill förstå kan det tyvärr vara nödvändigt att acceptera att det kanske är för stort projekt att ta sig an nu. Kanske du hellre bör ge upp svenskan tillfälligt och påminna dig själv om att barnet kan lära sig svenska senare i livet - om det skulle vilja.

Förälder Svensk:

Du bor bara utomlands tillfälligt och tycker inte att svenskan är något att oroa sig för. Däremot kommer du att upptäcka att svenskan kan försvinna snabbt, och att ditt barn blandar in allt fler

Förälder Charm - C Förälder Ambition - A Förälder Svensk - S

ord från landets första språk. Det bästa för ditt barn är att delta i något slags undervisning i svenska, speciellt om ni är utomlands längre än ett år. Om ni bara pratar svenska i hemmet kommer hen inte heller att lära sig/ fortsätta utveckla sitt abstrakta tänkande på svenska, vilket är det som tränas på skolspråket. Svenska skolan lokalt eller via internet (Svenska Distans eller Sofiaskolan) är viktiga verktyg för ditt barn för att inte halka efter och att klara skolan när ni alla återvänder hem en dag.

Förälder Flerspråkighet: Du har hittat ett väl fungerade sätt att föra vidare din svenska på tack vare din digra kunskap om flerspråkighet. Ditt barn har en relativt avancerad svenska för att vara utlandssvensk. Akta dig dock för att predika för andra. Din entusiasm kommer från ditt drivna inre med turbomotor, men delas inte av alla. Fortsätt vara ett stöd för dina vänner – om/ när de ber om råd och information. Om du har ett behov av att vara flerspråkighetsguru/missionär, kontakta SWEA BUS eller SMUL. Vi behöver fler kunniga och drivna medarbetare! Var också medveten om att en del föräldrar vill ha lekträffar med ditt barn med förväntan att det ska lära det andra barnet svenska. För att undvika irritation kan detta kanske vara ett lämpligt tillfälle att nämna för den andra föräldern att ditt barn inte kan göra det, om inte föräldern samtidigt pratar svenska med sitt barn. Även som flerspråkighetsförälder har man rätt att sätta realistiska förväntningar.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Fråga 1: A. F B. C C. H D. A E. G F. S

Fråga 3: A. G B. H C. F D. A E. S F. C

Fråga 5: A. S B. A C. C D. G E. H F. F

Fråga 2: A. S B. A C. G D. C E. F F. H

Fråga 4: A. H B. F C. C D. S E. G F. A

Fråga 6: A. F B. G C. S D. H E. A F. C

Förälder Ambition:

Du är en driven person som vill ditt barns bästa. Tyvärr kan inte ditt barn svenska, och du lägger en del energi på att förstå vilka externa hjälpmedel som finns för att få igång språket. Det viktigaste hjälpmedlet är din egen förmåga och villighet att prata svenska, vilket du har en tendens att glömma. Modersmål kommer inte automatiskt eller baserat på 2 timmars undervisning i veckan i Svenska skolan. Du har två vägar att gå. Den första är att sluta delegera och välja svenska som gemensamt språk med dina barn under alla stunder. Om ditt arbete förhindrar dig från att åka till Sverige en längre period blir repetition en viktig del av dina samtal med barnet. Repetera ALLT som ditt barn säger på sitt dominerande språk. Prata med ditt barn och förklara varför detta med svenskan är viktigt för dig och för hen, och använd positiv återkoppling som sätt att motivera. Den andra vägen är att justera dina förhoppningar och lägga dina förhoppningar om en aktiv och fungerande svenska på hyllan. Du kan fortfarande få barnet att delta i undervisning, men kanske en nybörjarkurs eller gemensamma stunder hemma med barnet och läroböcker i svenska som andraspråk är en mer realistisk väg att gå?

Förälder Charm: Fortsätt att vara dig själv och att förhålla dig till dina och barnets olika språk på det sätt du gör. Ditt barn gör som du gör. Du och ditt barn lär er språk p.g.a. era sociala behov och färdigheter. Om

SVENSKA SKOLAN

Är du en Förälder Hjärta eller Ambition? Läs då gärna bloggen ”Föräldern väljer flerspråkigheten” av Linda Ström i Seattle. Lindas tes är att man som förälder gör valet att barnet ska vara flerspråkigt och att detta måste backas upp med förälderns beteende och egna förhållande till svenska. Det kan vara oerhört befriande både för dig som förälder och dina barn om du justerar dina förväntningar på hur mycket svenska barnet ska lära sig. Om du inte har energi eller tid att prata svenska med ditt barn, kommer barnet inte att lära sig. Svenskan kan inte heller delegeras till Svenska skolan. Den börjar och slutar hemma. Barn gör inte som du säger, de gör som du gör. Svenska kan man lära sig hela livet. Om det absolut inte fungerar nu på grund av din hemsituation eller yrke så kommer det alltid nya chanser. Läs mer här: www.svenskautomlands.org/2013/06/19/foraldern-valjer-flersprakigheten/

du mot förmodan skulle få ett barn som inte har dina sociala färdigheter eller intresse, kanske du måste anpassa ditt sätt att vara på, men eftersom du alltid pratar svenska med ditt barn när ni är ensamma borde detta vara en tillräcklig strategi. Var dock observant på charmiga småsyskon som kan tippa vågen i riktning mot det andra språket. Även om struktur kanske är en utmaning för dig så kan behovet öka för att bevara flerspråkigheten ikapp med att du får fler barn.

Förälder Genuin:

Ditt självklara sätt mot ditt barn får barnet att acceptera svenskan som språk rakt av. Du är trygg i dig själv och i ditt förhållningssätt till svenskan. Oförstående personers negativa attityd runt dig rör dig inte i ryggraden; du tycker att deras osäkerhet är deras problem, även om du fortsätter att behandla samma individer på ett respektfullt och behagligt sätt. Svenskan är en viktig del av dig som du delar med dig av till ditt barn på att genuint sätt. Genom att du har maximerat tiden på svenska med ditt barn från bebistiden har ditt barn en solid grund att stå på som du kan fortsätta att bygga på. Fortsätt på samma sätt som tidigare att spendera all din lediga tid med ditt barn på svenska. Sprid gärna din språkliga zen i föräldragruppen för att inspirera fler föräldrar – speciellt de som tycker att detta med svenskan inte är lika självklart som du.

SVENSKA SKOLAN

tips

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Kulturförråd

Flerspråkighet är så mycket mer än ord. Med ett språk kan man lära sig ett helt lands kultur och traditioner. En del av identiteten kan påverkas ju mer kultur och tradition man förstår. Därför föreslår SMUL att man inte bara ska koncentrera sig på det svenska språket utan också bygga på kulturförrådet. Här kommer några förslag till hur man kan göra det under årets första sex månader.

Våffeldagen

Jungfru Marie Bebådelse dag, eller Vårfrudagen blev i folkmun omformat till Våffeldagen, vilket gett upphov till att man äter Våfflor den 25 mars i Sverige. En lätt tradition som man kan införa i familjen. Antingen genom att bjuda på delikatesserna till sina nya landsmän eller göra tillsammans i familjen. Våfflor är lätta att vispa ihop, det enda tricket är att man behöver ett våffeljärn, vispad grädde och goda syltar. Det där med våffeljärn, skulle kunna vara en bra investering för kulturen i familjen nästa gång man besöker Sverige!

Melodifestivalen

För att hänga med på radion, aftonbladet och skvallerpressen eller FB-uppdateringar, så kan det vara bra att kolla in Melodifestivalen. Oavsett man gillar den eller ej. Den börjar ju vanligtvis i februari, men man behöver inte kolla på alla program, youtuba lite på måfå, och ladda upp för Eurovision Finalen i Köpenhamn den 10:e maj. Så när folk pratar om Sean Banan, Doctor Alban och Alcazar, vet du vad som gäller.

Sportevenemang

De som gillar sport kan ju ha koll på vilka OS, VM, EM och andra viktiga tävlingar som är på g och få med sig anhöriga att heja fram de svenska atleterna. Det stärker också den svenska identiteten i utlandssvensken.

PÅSK

Varför inte fixa en enkel påskfest? Det behöver inte vara ”rätt dag”, men för att ha anledning till att fira behövs inte mycket. Man kan klämma in den en helt annan helg, om det är fullt med andra aktiviteter i ert andra land. Klä ut er till påskkärringar/påskgubbar, måla ägg, göm påskägg till barnen, sätt lite fjädrar i några grenar och lek äggpickleken och du har en höjdarfest att bjuda andra svenskar på i närområdet, din nya släkt eller varför inte dina kollegor. Att bjuda på de svenska traditionerna är alltid uppskattat! 48

Valborg eller siste april(i LUND)

Valborgsmässoafton är en högtid som kanske är lite svår att fira om man inte bor i något av länderna som också firar Valborg. Det ska ju tändas eld och det är lite svårt att göra var som helst. Festen är en symbol för våren och ljuset, så man kan ju fira på lämpligt sätt beroende på var man bor. Champagnefrukost är ju aldrig fel. Lyss05 na på lite härlig körmusik är ju sedan 20 e ll Nationaldagen u från Lunds studentsångare verige. Det sk ll S i ag d g el h ti en t.ex. och drömma sig tilltillfälle att ställa t? kunna vara ett k rä d lk baka till sina (vilda?) fester ar du en fo med lite fest. H gen under studietiden och minng nationalsån Ta på den. Sju ång, för att öva. nas hur vackert magnolian g åtminstone en ars farande? Ann blommade. Studentsångarrt fo en d r te Sit ick grillfest, pickn na hälsar våren välkommen bjud in till en rova på att göra p i direktsändning i TV4. eller varför inte a? rt tå en smörgås

Svenska dag Flaggans

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Konferens för svenska språklärare i San Francisco 2014 Konferensen anordnades av Riksföreningen Sverigekontakt i samarbete med Skandinaviska skolan och svenska konsulatet i San Francisco och hölls på Hotel Hilton den första helgen i mars. 24 språklärare deltog i konferensen, varav flera hade flugit till San Francisco från bland annat Colorado, Portland och San Diego, inklusive de fyra föreläsarna som hade kommit från Göteborg. De flesta deltagarna kom från de tre Svenska/Skandinaviska skolorna i Bay Area-området i Los Gatos, Walnut Creek, San Francisco och även från Department of Scandinavian på University of California i Berkeley.

började vår konferenshelg med en underbar välkomstmottagning och middag hemma hos Barbro Osher på fredagskvällen så vi alla hann lära känna varandra lite bättre. På lördagsmorgonen möttes vi upp igen för själva konferensen på Hotel Hilton. Bo Ralph, ordförande i Riksföreningen Sverigekontakt och professor vid Göteborgs universitet, började dagen med en introduktion och presentation av deltagarna i konferensen och fortsatte sedan att berätta om Riksföreningen Sverigekontakt och deras roll i Sverige och världen. Bo gav sedan i sin föreläsning en historisk inblick i det svenska språket och även det svenska språkets framtidsutsikter. Enligt Bo

Ralph har svenskan en gammal historia som går tillbaka nästan 2000 år. Så långt tillbaka som i runskriften förekommer skrift då vårt land Sverige nämns. Aspastenen, en runsten i Nyköpings kommun, är känd för att omnämna det första skriftliga belägget på namnet Svitjod, sedemera Sverige. 1541 utgavs Gustav Vasas bibel. Denna första översättning av hela bibeln till svenska markerade förvandlingen från fornsvenskan till nysvenskan. Gustav Vasas bibel är den första text som skrivits på nysvenska och introducerade moderniteter som ä och ö. Under modern tid har demokratiseringen varit den starkaste drivkraften bakom språkutvecklingen. Jämlikhet i samhället är beroende på allas förmåga att delta i samhälls-

debatten. Ett demokratiskt samhälle måste satsa på skolgång och utbildning så att alla kan ta del av ordet och kunna använda det. De senaste decennierna har informationsexplosionen påverkat språkutvecklingen. Formerna för kommunikation förändras och blir fler vilket innebär att språket används i fler syften än tidgare. Vad kommer att hända med svenska språket i framtiden? Inget språk är oföränderligt, språken utvecklas konstant. Två tendenser kan uppfattas som hot mot svenskan: trenden att använda engelska istället för svenska i vissa sammanhang, och en del människors negativa inställning till svenska språket. Hur som helst, enligt Bo Ralph är svenskan ett officiellt språk i en väl etablerad stat

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Monika Stahler och Monika Gustafson Monika Stahler är språklärare i svenska och Cultural Programs Coordinator på The Scandinavian School in San Francisco och även språklärare i svenska på Svenska Skolan i Silicon Valley. Monika Gustafson är språklärare i svenska och medlem i styrelsen på Svenska Skolan i Silicon Valley. och kommer att finnas kvar så länge vi håller oss positiva till svenskan och språket fortfarande används i inhemska samanhang. Ulla Berglindh, lektor vid Göteborgs universitet, berättade sedan om språkutvecklande arbetsmetoder och vikten av att barn läser skönlitteratur. Hon talade om att undervisning ska fokusera på att lära ut på fyra olika plan: 1) ge och förmedla information, 2) kontakt på ett personligt, socialt och offentligt plan, 3) känslor, och 4) viljeyttring. Elever ska kunna läsa, samtala, diskutera och lyssna men även kunna tolka och analysera både ny och gammal text i böcker. En metod

som Ulla pratade om kallades för Listiga Räven och Listiga Räven springer igen. Det var en metod som utvecklades och användes på Kvarnbyskolan i Rinkeby, en skola med många invandrade elever, där de flesta elever hade det väldigt svårt i skolan. Barnens utveckling i en klass följdes från förskolan till tredje klass. Enligt Utbildningsstyrelsen går Listiga Räven ut på att • All undervisning sker utifrån skönlitterära texter och faktatexter. • Klassläraren arbetar under en längre tid med en saga som tema. • Läraren läser sagor och elev-

erna återberättar sagan för varandra eller för läraren. • Eleverna gör egna sagoböcker. De börjar med att preskriva (lekskriva) för att så småningom övergå till att skriva på riktigt. • Eleverna berättar eller återberättar sagor genom att dramatisera dem. Efter att ha följt Listiga Räven-metoden i tre år, hade barnens betyg i årskurs 3 avsevärt förbättrats i alla skolämnen, inklusive matte. De hade läst över 100 böcker var och blivit mycket duktiga på att läsa och skriva både på svenska och på sitt modersmål. Att kunna läsa, tolka och analysera texter

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” är kunskap som behövs även i andra ämnen såsom matte och vetenskap, och därför oerhört viktig att ta till sig på ett tidigt stadium. Ulla hade flera förslag på olika arbetsmetoder för att utveckla språket på ett roligt sätt för barnen. Man kan blanda olika sagor och be barnen skriva en ny saga, t.ex. Snövit och Törnrosa, eller Den åttonde dvärgen. Man kan ge eleverna en textbörjan och be dem skriva resten av berättelsen; de kan få översätta poesi från svenska till engelska och tillbaks igen; skriva dagbok; läsa högt eller i par; recensera kända böcker som t.ex. Pippi Långstrump; skriva reflekterande uppsatser under en längre tid; beskriva bilder eller vykort; skriva en saga ur ett annat perspektiv, t.ex. hur en gaffel upplever en middagsbjudning. En rolig metod är när läraren skapar en miljö åt barnen, t.ex. en familj på stenåldern, och sedan får eleverna arbeta i grupp för att komma på en berättelse i den miljön och sedan skriva var1908 grundades Riksföreningen Sverigekontakt av Vilhelm Lundström som var professor vid Göteborgs högskola. Föreningen grundades för att bevara det svenska språket och svensk kultur i utlandet under en tid då utvandring var omfattande. Syftet var då att få utflyttade svenskar att flytta hem igen. I nutid är de stadgeenliga uppgifterna att hjälpa utflyttade svenskar att bevara svenskheten, bevara svenska minnesmärken i utlandet, och medlemsservice. Med huvudkontor på Dicksongatan i Göteborg och lokala föreningar runt om i Sverige som arbetar med individuella svenska skolor i utlandet, fokuseras verksamheten på att främja det svenska språket i världen. Riksföreningen Sverigekontakt erbjuder stipendieprogram för sommarkurser i Sverige och terminsstöd för studier på svensk högskola. Svenska skolor och organisationer utomlands har även möjlighet att ansöka om enskilda bidrag till föredrag eller kulturella evenemang. Mer information om Riksföreningen Sverigekontakt finns på deras websida www.sverigekontakt.se.

sin individuell saga. Man kan också samla ord och ideer genom att tänka på en plats, skriva ner så många ord man kommer på om den här platsen på 5 minuter och sedan får eleverna till uppgift att skriva en turistbrochyr eller ett vykort. Det är viktigt att utveckla skrivprocessen så att eleverna lär sig att 1) samla ideer, 2) göra utkast, 3) få responser och ideer från andra, och 4) skriva klart texten. Anna Hannesdottir, docent vid Göteborgs universitet, talade om Norden i klassrummet och på internet. Det är viktigt att den språkliga gemenskapen förstärks i de nordiska länderna och detta kan man åstadkomma genom att förbättra grannspråksundervisningen i de nordiska skolorna. Anna poängterade att ”Den nordiska gemenskapen bygger på den språkliga gemenskapen som är en grundläggande förutsättning för det folkliga, kulturella, ekonomiska, och politiska samarbetet i Norden.” I de nordiska ländernas styrdokument för skolan finns grannspråksundervisning i danska, norska, och svenska med, men tyvärr följs oftast inte detta undervisningsmoment i skolorna med resultatet att många nordiska människor inte kan samtala med varandra på sina modersmål, utan måste byta till ett gemensamt språk som de alla talar, till exempel engelska. I en undersökning gjord 2005, fann man att 95 % av de tillfrågade hade fått väldigt lite eller ingen grannspråksundervisning i skolan. En positiv utveckling som vi vill behålla är att på Färöarna, Grönland och Island lär människorna sig danska i skolan och i Finland lär de sig svenska. Däremot finns det inte så mycket grannspråksundervisning i de övriga nordiska länderna. Målet är att folk i Norden ska kunna kommunicera med varandra på ett skandinaviskt språk och även ha baskunskaper om de olika språken.

SVENSKA SKOLAN

Det finns läromedel och utbildningsmaterial om grannspråksundervisning i Norden på flera olika webbsidor: www.mediekompass.se www.andrasprak.su.se www.folkuniversitet.se www.multidansk.dk www.fnfnorden.org www.nordisksprogkoordination.org www.skolverket.se/grannsprak , www.dr.dk/Undervisning/Norden/ Sprog/Leg_med_sprog www.nordeniskolan.org www.lexin.nada.kth.se www.språkrådet.se Arne Johnsson avslutade konferensen med att upplysa deltagarna om nyheter och trender i svensk barnoch ungdomslitteratur. Som prisbelönt poet har Arne Johnsson givit ut ett flertal diktsamlingar. Han arbetar även som bibliotekarie och litteraturkritiker. Konferensens deltagare tilldelades en lista med populär litteratur ur Barnbokskatalogen. För ungdomar tipsade Arne Johnsson om böcker som till exempel Hemligheter och pinsamheter skriven av Eva Susso, Amandas bok skriven av Katerina Janouch, och Barnkolonin av Kerstin Lundberg Hahn. För de yngre läsarna rekommenderades Falskt spel skriven av Anna Jansson och Mimmi Tollerup, och Spöken och spioner av Katarina Mazzetti. Unga läsare kan även intresseras av Cirkeln, en rysare skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, och Hjärtat fortsätter att slå, en kärleksroman skriven av 13-åriga Maj Lundgren. Som en avslutning på konferenshelgen åt vi middag på närliggande restaurangen Palio D’Asti på lördagskvällen. Konferensen var välorganiserad och väldigt informativ och vi hoppas på ett givande samarbete mellan de olika svenska skolorna och organisationerna i framtiden. S

SVERIGE-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Su perva lå ret

2014 Mikael Sundström

Så

har vi då äntrat ”supervalåret”, ett högtidsår för oss i statsvetarskrået – så mycket debatter, utspel och dålig statistikanvändning att roa sig med om man är en politisk nörd. Jag har ombetts skriva lite om den svenska politiska situationen så här strax innan det tunga kampanjandet tar sin början. Min gissning är att utlandsboende svenskar trots det mäktiga Internet efter en tid driver bort en SMULa från det gamla hemlandets dagspolitik, och att det är en anledning så god som någon varför en liten översikt kan vara nyttig.

Ett antal olika processer har förändrat den svenska partipolitiken de senaste åren. Snilledraget alliansen har förvandlat borgerligheten från en sammansättning fristående och historiskt sett ganska grälsjuka partier till en moderatledd koalition som normalväljaren numera ser som ett av två fullständigt natur-

liga regeringsalternativ. Alliansen hade i sin tur inte varit möjlig om det inte vore för Moderaternas förnyelse under Fredrik Reinfeldt. De moderata partistrategerna med Per Schlingmann i spetsen insåg till sist att för att verkligen kunna bli ett statsbärande parti i väljarnas ögon var man tvungna att nå de många mittenväljare som i årtionden slutit sig till Socialdemokraterna. Taktiken med ett förnyat Moderaterna och en samlad allians överrumplade socialdemokratin inför 2006 års val, och satte djupa spår även i nästa valrörelse. Mona Sahlin tolkade uppenbarligen situationen som att hon måste kontra med en egen ”motallians” inför 2010, men så enkelt var det ju liksom inte. Vänsterpartiet blev Svartepetter och alliansen lyckades övertyga många väljare att en röst på (s) i själva verket var en röst på (v), som förstås skulle bete sig som en ungtjur på besök i porslinsaffären så

snart de fick makten. Ett utmärkt debattvapen hade skapats. Löfvén (s), Sjöstedt (v), Romson (mp) och Fridolin (mp) har emellertid lärt sig 2010 års tunga läxa, och kommer säkerligen inte att presentera någon formell allians innan valet. Det tycker förstås alliansen är tråkigt och i synnerhet Reinfeldt har det senaste halvåret allt mer högljutt krävt besked om hur en röd-grön regering egentligen är tänkt att se ut. För tänk… tänk om man kunde tvinga fram en repris från förra valet...? Alliansen gjorde alltså ett borgerligt regeringsalternativ möjligt, men samarbetet har inte varit lika bra för alla de borgerliga partierna. Moderaterna har snaskat i sig så många av allianskompisarnas röster att både Centern och Kristdemokraterna med vitnande fingrar klamrar sig fast vid fyraprocentspärren, och Folkpartiet känns närmast som

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE-DELEN

Liten ordlista *En pyrrhusseger är en dyrköpt seger, en seger med stora egna förluster. Innebörden i uttrycket kan även vara att resultatet av ”segern” visar sig leda till en förlust längre fram. Uttrycket härrör från myten om Pyrrhus, som efter ett framgångsrikt slag mot romarna år 280 f.Kr. ska ha yttrat: ”En sådan seger till, och jag är förlorad.” Stödröster är röster från väljare som helst röstat på ett specifikt parti, men som av strategiska skäl – t.ex. för att försöka hjälpa ett litet parti så att det inte trillar ur riksdagen – röstar på sitt andrahandsval. Främlingsfientlighet, eller xenofobi, är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för människor från andra länder.

en jätte bland dvärgar när de i någon sällsynt opinionsmätning når 7 procents väljarstöd. En alliansvinst 2014 är därför sannolikt en Pyrrhusseger* för åtminstone ett av småpartierna. Min gissning är att Kristdemokraterna ligger värst till. Redan 2010 fick partiet förlita sig på den hjälp som mina statsvetarkollegor i Göteborg kallar Kyrkbroder fyra procent för att ta sig över spärren. Nåja, även Centern fick god hjälp av stödröster (“Traktor fyra procent”). I Centerpartiets egen eftervalsanalys, som leddes av nuvarande partiledare Lööf, konstaterade man att en tredjedel av rösterna i valet (ca 2,2 %) faktiskt var stödröster. Men Centern har trots allt en fördel. Det är Europas rikaste parti, vilket vi kommer att märka i valrörelsen. Centerpartiet har redan aviserat att man kommer att satsa lika mycket kampanjpengar som Socialdemokraterna och Moderaterna, och många gånger mer än något annat småparti. Dess-

utom har Centern bättre bredd ute i peka på 2010 års situation när allandet, bättre organisation och kan liansen hämtade hem ett då rekordmobilisera fler valarbetare. stort underläge på i runda slängar sex månader. Men 2010 fanns alltså Så… då trillar alltså Kristdemokra- Mona Sahlins motallians och därterna ur riksdagen? Nja. Mycket med alla underbara Svartepetterberor på de sista opinionsmätning- möjligheter som Vänsterpartiet arna innan valet, eftersom möjliga erbjöd. 2010 var väljarna mindre stödröstare fattar sina beslut med trötta på Reinfeldt och hans regerden informationen som bas. Mar- ing (väljare är rastlösa och efter ett drömmen för KD är att se ut att tag vill många ha förändring för ligga på ca 5 % dagarna innan valet förändringens egen skull, oavsett medan Centerpartiet ligger på, säg, hur bra regeringen har skött sig – 3 %. Då kan det bli en vindändring det är därför det är så svårt att vinna bland taktikröstarna så att de väljer ett tredje val i rad). Och, inte minst, att lägga sin röst på Centern, och då 2010 var inte Sverigedemokraterna trillar KD faktiskt ur på valnatten, ett parti i 10-procentsklassen. eftersom de ”riktiga” KD-rösterna helt enkelt inte räcker till för att Sverigedemokraternas inträde på hålla kvar partiet i riksdagen. allvar i rikspolitiken gör att situationerna 2010 och 2014 är så olika Alliansen går just nu uruselt i opi- att det nästan är meningslöst att nionsmätningarna. Historiskt sett jämföra opinionsläget nu och då. finns det inte ens på kartan att de Många av de väljare som 2010 kunska kunna knapra ifatt det röd-grö- de få den politiska skutan att kantra na försprånget fram till september. åt ena eller andra hållet genom att Hoppfulla alliansföreträdare brukar byta block sopas nu upp av SD is-

SVERIGE-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

tället. Det minskar påtagligt alliansens möjligheter att kunna dra nytta av en sen väljarflykt från Socialdemokraterna och knipa segern.

För många som inte följer svensk partipolitik på nära håll kan Sverigedemokraternas opinionsframgångar de senaste åren tyckas närmast osannolika. Hur kan detta parti som ständigt låg och harvade på en knapp procent i mätningarna – om ens det – plötsligt intressera 10 gånger fler väljare? Hemligheten ligger naturligtvis i sakfrågan. Mina statsvetarkollegor i Göteborg har sedan 80-talet frågat väljare om vilka politiska problem de tycker är viktigast. Trotjänare på den listan är ekonomi, skola, skatter… och invandring. Härförleden försökte några glada eldsjälar att starta ett kulturparti för att sätta dessa frågor på dagordningen. Jag log sorgset på

min kammare när jag läste det – att det var ett dödfött förslag var lätt att räkna ut om man visste var kulturfrågor återfanns på den där listan. Men invandring låg alltså högt upp, och var redo att politiseras långt innan SD fångade bollen. Det är signifikant att mätningar ämnade att visa vilket parti som ”äger” (= förknippas med) vilken eller vilka frågor kopplade samman Folkpartiet med invandringspolitik innan Sverigedemokraterna dök upp, trots FP:s relativt sett få och försiktiga förslag i frågan. Det “enda” Jimmie Åkesson och hans grupp behövde göra var att göra Sverigedemokraterna tillräckligt rumsrena för att invandringskritiska väljare skulle kunna rösta på dem utan att behöva förknippas med nazistiska ideal och riter. Åkessons egen resonabla framtoning utåt och hårda nypor inåt har hjälpt Sverigedemokrater-

na att nå dit man ville komma. Hur stora kan då Sverigedemokraterna bli? Statsvetargissningar verkar landa kring 8-12 % för kommande riksdagsval, men Åkesson vill mer än så. Valforskarna har identifierat en ”xenofobisk-kosmopolitisk” dimension i politiken, d.v.s. ett åsiktsspann som går från ”Ut era djävlar!” till ”Välkomna alla, alltid”. SD ligger som väntat långt ut på den xenofobiska skalan (men inte allra längst ut, vilket tillkomsten av rent nazistiska partier som Svenskarnas parti illustrerar). Mer intressant är dock att alla de övriga riksdagspartierna ligger suspekt långt ut mot den kosmopolitiska polen. I praktiken betyder det att inte ens invandringskritiska ”light”, dvs. väljare som överlag välkomnar invandring, men som önskar vissa numerära begränsningar för att un-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE-DELEN

derlätta integrationen, egentligen tion ni kan skratta åt under valnat- gröna – i synnerhet om Björklund har något parti att ty sig till i den ten, så gissar jag att de röd-gröna lämnar rodret – för att säkra en stafrågan – utom SD. tillsammans blir det största blocket bil riksdagsmajoritet. Skulle Ceni riksdagen, men utan egen majo- tern och/eller KD falla ur riksdagen Varför har det blivit så? Sannolikt ritet, vilket kommer att göra det tror jag att ett alternativ inför 2018 har övriga partier ”tryckts” mot parlamentariska läget synnerligen års val kan komma att bli en hårt den kosmopolitiska polen eftersom besvärligt. Vänsterpartiets Jonas formaliserad valallians där de borhela frågekomplexet ansetts förgif- Sjöstedt har hittat ett vinnarhål med gerliga partierna samlar sig på getat av Sverigedemokraterna, och sin kompromisslösa inställning till mensamma listor (vilket nästan är att allt som kunnat tolkas som stöd vinster i välfärden, och jag gissar att bete sig som ett sammanslaget för en SD-stämplad politik därmed därför att Vänsterpartiet går framåt parti), snarare än den allians av friblivit politiskt besvärande, för att en del. Jag tror inte att alliansen stående partier vi sett sedan 2006. inte säga omöjligt. Detta gör alltså överlever en valförlust som en- Men som nestorn i min bransch, att Sverigedemokraterna kan locka het utan att det täta valsamarbetet Sören Holmberg, plägar säga när ”artificiellt” breda skaror väljare. spricker. Det skulle kunna innebära han avkrävs prediktioner: osvuret Statsvetarprofessor Henrik Oscars- ett frieri till Folkpartiet från de röd- är bäst! S son konstaterar att det förmodligen finns utrymme (= röster) att hämta för ett parti som just tar upp mjukare former av invandringskritik. Skulle det hända blir det svårare Rösta från utlandet - när, var, hur? för SD att växa påtagligt över de Källa: www.val.se/det_svenska_valsystemet/vanliga_fragor/#tema_8 knappt 10 % de håller sig kring Hur kan jag rösta i utlandet? idag. Ett annat hinder är att parti- Du kan brevrösta eller rösta på en ambassad eller ett konsulat. ets opolerade yta (järnrör, ständiga petningar av medlemmar efter Vad gäller för att få brevrösta? olämpliga uttalanden etc.) säkert Alla som är utomlands kan brevrösta från utlandet. Brevröstningslockar – eller åtminstone inte stöter material kan du beställa från Valmyndigheten eller från en ambassad bort – en del väljare som tröttnat på eller ett konsulat. ”vanliga” politiker. Men ska man Brevrösten får postas tidigast 45 dagar innan valdagen i utlandet. locka ännu större väljarskaror så Brevrösten ska ha kommit till Valmyndigheten senast dagen efter kan man förmodligen inte längre valdagen. spela efter de helt egna spelregler Din brevröst måste postas från utlandet för att bli godkänd. som gällt hittills. Avslutningsvis så är det av största vikt för Sverigedemokraterna att fortsätta att inneha en vågmästarroll. En mardröm som Åkesson identifierat är att de röd-gröna tillsammans ska nå en majoritet i riksdagen. Skulle det hända lär Sverigedemokraterna ligga i radioskugga i fyra år eftersom media kommer att intressera sig mindre för vad de har att säga, när de inte längre kan revoltera mot sittande regering genom att liera sig med oppositionens förslag. Ska jag då avsluta med en predik-

Vad gäller för att få rösta på en ambassad eller ett konsulat? Alla som är utomlands kan rösta på en ambassad eller ett konsulat. Du måste legitimera dig för att få rösta på utlandsmyndigheten. Förutom svenskt pass och legitimation räknas även lokala officiella legitimationer som giltiga id-handlingar.

Behöver jag något röstkort när jag röstar från utlandet? Nej, du behöver inget röstkort, varken för att kunna rösta på en ambassad eller ett konsulat eller för att brevrösta. Kan någon hemma i Sverige rösta åt mig om jag ger en fullmakt? Nej, det går inte att rösta med fullmakt. Varför kan jag inte rösta på valdagen i utlandet? Det beror på att din röst från utlandet ska hinna skickas till din vallokal i Sverige, läggas i valurnan och räknas tillsammans med de röster som avgetts under valdagen.

SVERIGE-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

I love Mello! emma ageberg

Jag

tittar inte på tv. Bortkastad tid, tycker jag. Och för att inte tala om den usla kvaliteten på italiensk tv. Alltså tittar jag ännu mindre på tv än jag någonsin gjort. Därför är det rätt konstigt att jag, av alla människor, har köpt en Apple TV. Liksom, hallå, vad hade jag tänkt ha den till? Jo, en endaste sak: Mello. Jag älskar Melodifestivalen! Har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. Hela grejen är så galet härlig att det pirrar i magen på mig. Spänningen, musiken, glittret, dansnumren, programledarna, skämten och sen är det så härligt att känna igen de vanliga artisterna som är med år efter år efter år och dessutom låtskrivarna. Det ger en viss trygghet. Och så mitt ibland dessa etablerade mellomänniskor dyker det ibland upp några helt okända sångerskor som blir publikfavoriter och har tårdrypande historier. Tänker nog mest på den där skolfröken som satte sig på en pall med en gitarr och fick folk att gråta med sin fantastiska sång på engelska med skolbrytning. Det går

Apple TV är en mediaspelare från Apple, som gör det möjligt att streama digitala datafiler.

liksom rakt in i hjärtat ibland, där hemma i tv-sofforna. Det är så folkligt. Och ändå så glittrigt, glammigt och långt ifrån samma tv-soffa. För mig har det alltid varit ett måste att titta på Melodifestivalen. När jag bodde i Sverige hade vi tjejkvällar med allt som behövdes för en sådan samt mina hemmagjorda protokoll. Vi var tvungna att poängsätta alla artister enligt specifika kategorier och poängsystem. Sången fick poäng, artistens röst fick poäng, vi bedömde klädseln, håret och framförandet, allt separat och så fick man en totalpoäng. Kanske konstigt att bedöma frisyren, men vi hade en frisör i gänget och alla fick ju ha sitt specialområde. Vi gissade även vilka som skulle vinna enligt juryn, med tanke på hur det brukade bli och hade alltså två olika resultattabeller var. Det var ett helt projekt att fylla i protokollen och räkna samman poängen, men det var ett måste. Och vi hade hur kul som helst. Tyvärr har jag missat Melodifestivalen i ett par år, eftersom man inte har kunnat se programmet via

nätet förrän rätt nyligen. Några år skickade min ena kompis, frisören som senare blev bibliotekarie, långa brev med utlägg om varje bidrag i samtliga delfinaler. Hon betygsatte alla bidrag precis som vi alltid gjort och kom med roliga kommentarer. När jag läste dem, var det precis som om jag också sett dem. När tekniken blev mer utvecklad, skickades dvdskivor med programmen och jag tvingade min man att kolla med mig och givetvis poängsätta. Han var mindre nöjd och somnade efter typ två bidrag. En gång råkade jag vara hemma på besök i Sverige just när det var final i Melodifestivalen. Wow, vad härligt att samla alla mina bästa tjejkompisar och ha samma procedur som förr. Det kändes inte som jag varit borta alls. Nu har jag alltså skaffat Apple TV och kan bara svischa in Melodifestivalen i direktsändning i min vita fina vanliga TV-apparat, som jag aldrig ens sätter på. Det är helt fantastiskt. Helt klart värt 89 euro. Det var mellodag. Hade lagat mid-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” ACE WILDER

SVERIGE-DELEN

bästa klippen från Mello 2014: Om man vill skratta lite och minnas 90-talet: Kolla in Doktor Alban och Jessica Folcker med sitt bidrag ”Around the World” www.youtube.com/watch?v=4KgNO_bdf5c Ett riktigt glammigt bidrag med discokula, glittriga byxdräkter och eldfontäner och synkad dans: Alcazar med ”Blame it on the disco” www.youtube.com/watch?v=RTjO1C2ZrRc En utlandssvenska som gjorde succé med sin låt ”Busy Doin’ Nothing”: Ace Wilder. Käck låt som man blir glad av, men vad ska dansarna föreställa? www.youtube.com/watch?v=qTMORNcpNM4 Killen i skinnpaj som gör det obligatoriska skrevgreppet ett flertal gånger får man ju inte missa. Man hör ju att han egentligen var dansare från början… Fast hans låt ifjol, ”Begging”, var väld bättre? Anton Ewald med ”Natural”. www.youtube.com/watch?v=tw5JqVsgx9s

Den här låten fastnade på min sons hjärna. Fin. Verkligen. Stämningsfullt med ljus och foton. Mindre trevligt med alla tatueringar och piercing. Inte schlagerstil alls. Och inte ett hårstrå som kan fladdra i hårtorksstormen. Linus Svenning med ”Bröder”.www.youtube.com/watch?v=iskWoZWp1N0 Foto: www.unitedstage.se

linus svenning

En helt annan genre, men ack så glad man blir av ”Efter solsken” med Panetoz, ett finsk-svenskt hiphopgäng. Killarna har startat en förening med syfte att genom musikintresse hos unga minska ungdomsbrottsligheten, droganvändning och segregation och istället erbjuda kreativ plats för unga att vistas på. Föreningen heter Vägen Ut Vi Unga. Bara det är ju enastående! www.youtube.com/watch?v=W1Y_oIBQJI4 Jag gillar skarpt Melodifestivalshumorn. Sketchen om hur oförberedda danskarna är för Schlagerfestivalen som ska äga rum i maj 2014 var suverän, med bland annat programledaren Nour El Refai som oroad svensk schlagerarbetare. Jag skrattade så jag grät. Är det så stor skillnad på svenskar och danskar? De är ju helt crazy… www.youtube.com/watch?v=l-69yJWlweQ

Abba-medley för att hedra Abbas seger i Schlagerfestivalen för 40 år sedan med blandade förmågor: en av våra stora operasångerskor, Malena Ernman, glittriga Charlotte Perrelli (som jag har blandade känslor för, men jag har dansat bredvid henne så jag tycker det är rätt så glammigt!) och förra årets vinnare Robin Stjernberg som avslutar tjusigt. www.youtube.com/watch?v=wl3JjNa0dEM

Vet man inte vem Sean Banan är, måste man kolla in denna. Inte för att han kanske faller en på läppen, men man bör veta vem han är. Barnen tycker om honom. Och han gör en intressant version av Diggilo Diggiley och på slutet kommer de tre bröderna och gör originalversionen. Det var 30 år sedan de vann! www.youtube.com/watch?v=PQ-9ti8z8C4

Foto: Niklas Lydeen

Vinnaren Sanna Nielsen med ”Undo”, en äkta ballad av bästa sorten, med glänsiga droppar som hänger runt den duktiga sångerskan och i slutet får hon lite klassiskt hårtorksblåst på sig. Stämningen finns helt klart. Rösten också. Frisören klart godkänd. Klädseln lite sådär, men den syns knappt i mörkret. Stor inlevelse så hon får även godkänt för uppträdandet. Kanske inte mitt första val, men hon är klart värd vinsten. På sjunde försöket vinner hon! www.youtube.com/watch?v=XGZl-1kZCs8

SVERIGE-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

dag tidigt, annars går det inte att synka Melodifestivalen med en vanlig lördagskväll i Italien, där man inte äter förrän nio. Hade tänt en massa ljus, vilket man bara gör på kyrkogårdar i Italien och hällt upp lördagsgodis i finskålen, som aldrig varit använd, eftersom vi inte äter godis över huvudtaget. Alltså mysfaktorn var på topp. Fabio la sig i ena soffan under Klippan-filten, jag och barnen satt rakryggade i den andra med uppspända ögon och försjönk i det svenskaste av svenska TV-program. Även nu somnade Fabio snabbt, men vaknade upp ibland, öppnade ena ögat och utropade: ”Det är precis som om vi vore i Ängelholm!” (alltså hemma hos mamma). Killarna har (tyvärr) nog inte förstått vad schlager innebär och jag är lite skrämd över deras musiksmak. Det verkar bli hårdrockare av dem, för ju skrikigare desto bättre, tyckte de och de buade när tjejerna i min egen ålder sjöng ballader (som jag tyckte var bra, men inte riktigt det bästa) och fnissade när jag berättade att de där blonda tjejerna i gymnastikdräkt egentligen var killar… När de riktiga schlagerlåtarna dök upp, dock inte så ofta, och jag utropade; ”Japp, här har vi en riktig schlager!”, skakade de på huvudet och tyckte att Foto: www.unitedstage.se

alcazar

han den där coola killen i skinnpaj som sjöng falskt skulle vinna. Jag hade peppat mina barn inför Mello, så till den grad att de tjatade på mig om när nästa deltävlig var och att jag var tvungen att rösta. De till och med lärde sig efternamnen på artisterna, som jag inte ens minns förnamnen på. Så det är nästan för mycket, men det vågar jag som mellofantast inte erkänna. Jag har inte infört protokoll till barnen, men funderar på att göra det till nästa år… Då kan tvåan nog också skriva och läsa! Och vänta bara tills lilltjejen har övat in Carolas ”Fångad av en stormvind” med hårtorksblåst… Nu när jag sett alla fyra deltävlingar, andra chansen och finalen och har fått en vinnare kan jag avsluta med att säga att det var bättre förr, men vad var inte det? Jag saknar Carola, Kicki Danielsson, Ingela Pling Forsman och Lasse Holm. Men jag älskar discokulorna, glitterkläderna, hårtorksblåsten, schlagerhumorn, dansarna som är med i varje nummer, men ser lika glada ut för det ändå, prasslet i green room och den formella poänguppläsningen. Jag har alltid drömt om att få vara en Carola, men inser att det inte kommer att hända. Nu är min dröm att bli poänguppläsare för den italienska juryn! S

Foto: Olle Kirchmeier/SVT

Sanna nielsen

Josefin Wetterberg är en journalis från norra Bohuslän som spendera flera år utomlands. Kanada, Costa Rica och Nya Zeeland är de lände som varit hemma under längre pe rioder. Nu är hon dock tillbaka på hemmaplan och jobbar lite på en lokaltidning. Resten av tiden äg nar hon åt sin båt, sina vänner och sin familj. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Här skriver hon om sina mindre positiva känslor inför svens ka Melodifestivalen. Hon minns framförallt Jan Johansen som inte vann 1995.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

I hate Mello!

OS i mediokra melodier och glammig glamour

nielsen

st at a er eå n gh n a ss e

SVERIGE-DELEN

Josefin Wetterberg

Jag

minns det som igår. Det blåa dimmiga ljuset. Dubbelexponeringen. Den starka strålkastarens vita sken och de långa skuggorna på scenen. Det var det vackraste jag hade hört. Det var Jan Johansen. Det var en hand i stormen. En sträv stämma och ett snett leende. Kanske var det där jag gav upp. Jag var sex år gammal och när jag reste mig ur den slitna bruna skinnfåtöljen den kvällen visste jag att melodifestivalen aldrig skulle kunna bli bättre än så. Såhär i efterhand kan det kanske verka lite drastiskt. Eller möjligtvis förvånansvärt klarsynt. Jag har åtminstone aldrig kunnat se på Melodifestivalen på samma sätt efter 1995. Med samma glöd. Jan Johansen tog det ifrån mig. Med god hjälp av Christer Björkman. För låt oss vara ärliga: En tävling som bygger på dåliga låtar kan aldrig vinna på fler tävlingsbidrag. Eller fler tävlingar. Så vad händer? Publiken tröttnar och tittarsiffrorna sjunker. Årets final sågs av 3,3 miljoner tittare. Den sämsta siffran under hela 2000-talet. Samtidigt slår Melodifestivalen rekord i sociala medier. Melodifes-

tivalen berör och upprör. Ämnen som låtstölder, röstningsrobotar och armhålehår kastas fram och tillbaka på löpsedlarna. Björn Gustafsson dricker glögg hela vägen in i våra hjärtan. Petra Mede visar snabbreprisen av sina klänningar. Men, kan någon komma ihåg de senaste fem årens vinnare? För min del är det främst de hetska Twitter-huggen och Facebook-debatterna om kvinnors rätt till hår i armhålan som etsat sig fast. Det började när skolbibliotekarien Lina Ehrin stod i publiken och råkade visa sina håriga armhålor under melodifestivalen 2012. Någon tog en bild av sin tv-skärm och la upp på Facebook, sedan var cirkusen igång. Därefter var det programledaren Nour El-Refai som under årets melodifestival fick sota för sin naturliga hårväxt. ”Jag betackar mig för orakade kvinnoarmhålor på bästa sändningstid #feministtrams…”, tweetade sverigedemokraten William Hahne. Ett uttalande som Nour El-Refai senare kommenterade i Nöjesbladet: – Det växer ut där. Det var inte jag som kom på det. Det är evolutionen. I slutänden är det aldrig musiken som är melodifestivalens

framgångsrecept. Det är programledarna. Det är människorna. Det är humorn. Det är överdådet. Det är den internationella tävlingen. Det är, kort och gott, ett OS för de som inte bryr sig om offsideregeln eller jaktstarter. Glädje och sorg. Glitter och glamour. Nu är tävlingen snart över för den här gången och jag tror att de flesta drar en lättnadens suck för att Sanna Nielsen faktiskt vann den svenska uttagningen till slut. Melodifestivalens okrönta drottning. Kanske är detta ett gyllene tillfälle att trappa ner. Att skala av några deltävlingar. Att välja låtar från lite olika skivbolag. Att dra ner på det dåliga och höja kvaliteten. Att inse att en ballad aldrig vinner Eurovision. För det var nog i slutänden så min misstro till hela konceptet började. Jan Johansen och Sverige vann ju inte Eurovision det där året. Det gjorde Norge. Här är det fulländade framträdandet från år 1995: www.youtube. com/watch?v=ylwWj8i9hJ0 S Källor: www.dn.se/kultur-noje/melodifestivalen/ bottenrekord-for-melodifestivalen www.dn.se/kultur-noje/melodifestivalen/rekord-for-melodifestivalen-i-sociala-medier

SVERIGE-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Embrejsa dig själv gå på snippgympa

monica bravo granström

Ibland

kan man som utlandssvensk känna sig lite vilsen om man efter en längre tid utan svenska läser en svensk tidning eller är i Sverige. Betalskugga – va?? En del nya ord kanske man förstår utifrån engelskan eller andra språk – selfie (att ta ett kort på sig själv med mobilen) och embrejsa är nog två sådana ord. I slutet av varje år brukar Språkrådet (statlig institution för språkvård) komma med en ”Nyordslista”. 40 nya ord innehåller listan och den uppmärksammas i de flesta dagstidningarna och framförallt i Språktidningen och radioprogrammet ”Språket” i P1 (som kan höras som podcast på www.sr.se). Listan brukar även spridas via sociala medier som Facebook eller Twitter. En del av de här orden är ”endagsflugor” – de försvinner fort, men många av orden kommer att leva kvar i vår vokabulär och användas dagligen av så gott som alla människor som bor i Sverige. Som utlandssvensk kan man då känna sig lite borta ibland, när man inte hänger med. Om man var i Sverige förra året kunde man dock inte missa 5:2-dieten – den nya revolutionerande dieten som är så lätt att man går ner i vikt bara man tänker på den – eller? Ett tag verkade 60

det som att ingen tidnings löpsedel var fullständig om inte denna diet var med. Frågan är bara vad nästa års diet ska heta? ”Nya fenomen behöver nya ord” skriver Språktidningen och så är det ju. Trenden med att ”försvenska” engelska verb, genom att sätta ett ”a” i slutet på ordet (embrejsa, twerka) kanske är praktiskt, men är det nödvändigt, är det verkligen nya fenomen som beskrivs där? Överhuvudtaget kan man som utlandssvensk tycka att allt mer engelska ord smyger sig in i svenskan, men det finns ingen statistik som visar på på att det verkligen är så. Språkrådet presenterar även ”Månadens nyord” varje månad. Ofta kan orden ha internationell spridning, som bitcoin (en digital valuta). Indirekt kan man följa den svenska samhällsdebatten och den kulturella utvecklingen genom de nya orden. Yrkesnamn är något som ofta ändras. Ibland är det för att försöka höja statusen på ett yrke, som städare som blev lokalvårdare som blev sanitetstekniker. Ni har nog även märkt att man inte ska säga dagis längre, utan förskola, vilket ju tyder på en mer anspråksfull verksamhet. Lärare är pedagoger och sjukgymnaster fysioterapeuter. Men var det verkligen nödvändigt

att byta ut personalavdelning till HR-avdelning? (Human Resources)? Om man läser platsannnonserna så blir det mer och mer engelska: key account manager, transfer pricing expert, o.s.v. En del ord blir ”modeord” som var och varannan använder, ibland utan att veta vad orden riktigt betyder. Ett tag kändes det som att ordet tänk (ett tänk, i samma betydelse som tänkande) lades in i överallt, men nu verkar det ha lagt sig lite. Ungdomar brukar ofta komma med nya ord, som de lite äldre kanske inte hänger med på och om man är utomlands blir det ännu svårare. Brukar du t.ex. lana? Nej, å:et har inte trillat bort, utan lana (från local area network) betyder att spela datorspel i nät. Många nya ord som har hängt med några år inom ungdomsspråket kan vara ord som guss (flicka från turkiskan) och keff (i betydelsen dåligt från arabiskan). Två tonårsmammor, Louise Wester och Monique Strömsnäs, förstod inte vad ungdomarna sa och skrev en bok om ungdomsspråket – ”Vad är det dom säger – lexikon med uttryck från tonårsvärlden 2013”. Den kanske kan vara något för våra utlandssvenska ungdomar? Om vi då går tillbaka till orden i rubriken – embrejsa förstår ni nog

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE-DELEN

LÄNKAR: Språkrådets nyordslista 2013 www.sprakradet.se/17775 Språktidningen spraktidningen.se/artiklar/2013/12/nya-fenomenbehover-nya-ord

omfamna eller anamma. Snippgympa kanske känns som ett ord som man inte skulle ha i vardagsvokabulären, men det har fått mycket mediaplats. Det handlar om knipövningar för muskulaturen kring könsorganet. Snippgympa har en egen hemsida, Facebook-sida, Twitter, ja, det finns praktiskt taget överallt. Snabbt uppfanns även ordet snoppgympa. Nya ord kan snabbt ge upphov till starka känslor, man kan vara för eller emot. Ingen har väl kunnat missa uppmärksamheten kring ordet hen, det lilla könsneutrala personliga pronomet, som kan användas som han eller hon. Det föreslogs redan 1966, men har inte fått riktigt spridning förrän under 2000-talet. Hen har många förespråkare, men det finns även många som är totalt emot det. I Facebook-gruppen ”Svenska som modersmål utomlands” har vi haft många inlägg om detta, många utlandssvenskar har haft svårt att ta till sig det, medan andra välkomnar ett könsneutralt uttryck. Ibland kanske det känns som att man inte behöver alla nya ord, men det är ju som sagt inte alla som lever vidare. Och visst är det ändå en skön känsla att språket är så flexibelt, att man kan uppfinna nya ord! S

selfie

SVERIGE-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Jag – en lejonpappa Mikael Sundström

Jag heter Mikael Sundström, och är en skrivande typ. Till arbetsvardags är jag statsvetare vid Lunds universitet och därför handlar mycket som trillar ut från mitt tangentbord om politik och politiska skeenden. Förutom knastertorra akademiska texter producerar jag regelbundet krönikor i Skånska Dagbladet, och där är min frihet sådan att jag ibland kan knåda in brottstycken kopplade till mitt stora intresse för litteratur när jag skall ta mig an något som egentligen hör politiken till. Jag känner extrasensoriskt att alla läsare genast vill veta mer om detta så här är en länk till en bukett krönikor: www.tinyurl.com/9wlkf99 Det är inte alldeles omöjligt att ni stöter på mig här i SMUL som oregelbunden krönikör av politiska ting, men nu fick jag chansen att krönikera om min andra vardag – den som pappa till tre troll – och vem kan tacka nej till en sådan annorlunda utmaning?

”Var

är pappa, jag känner för att trakassera honom!” var min nioåriga dotters fråga till hustru M härförleden. Samma dotter har tidigare förklarat att hon aldrig – näver äver – skulle få för sig att slå på någon... ”utom på pappa förstås, för han är gjord av hårt material”. Jag är försedd med tre barn: förutom den omtalade dottern finns i hemmet en elvaårig storasyster och en snart tvåårig lillebror. I alla tre fallen verkar det som att papparollen i stora delar definieras av att han är en bra sandsäcks-ekvivalent att utöva våld och klättring på och mot. Ordet ”antropomorf” betyder i runda slängar att man förmänskligar djur och tolkar deras beteenden som om det vore en människas. När man klappar på en ödla så sluter den ögonen, och vi antar då att

den njuter (i själva verket är detta blundande ett tecken på att ödlan hoppas att klappandet snarast möjligt skall avslutas). Många ställer sig kritiska till sådant, och menar att man egentligen aldrig kan eller ens bör försöka tolka ett djurs handlingar genom en mänsklig ”lins”. Själv undrar jag ibland över den kritiken. Animal Planet visade nyligen en sekvens där ett lejon jagade ifatt en zebra. Just som klorna var på väg att tryckas in i länden lyckades zebran få in en hejdundrandes skönsjungande träff med hoven mitt i gapet på lejonet. Under våldsamt voltande och i en sky av damm dråsade lejonet ihop och försvann ur bilden. Oavsett vad antropomorf-kritiker har att säga om det, så menar jag att det är fullt rimligt att tro att det som for genom hjärnan på den zebran just i det ögonblicket var en variant av

”Oh yeah, baby! Tugga på den ett slag!” Egentligen handlade inte programmet alls om bakutsparkande zebror utan om lejon, och snart fick vi därför följa lejoninnan när hon på ostadiga fötter lommade tillbaka till sin flock, och då och då stannade till för att tankfullt fräsa ut en del blodiga tandfragment i gräset. En dålig dag på jobbet sätts onekligen i perspektiv på det viset. Nåväl, för att antropomorfera vidare så uppvisade lejonhanarna vid hennes återkomst inte mycket till sympatier eller ens intresse för hennes i spillror slagna käft (speaker-rösten utfärdade här rätt tråkiga prognoser om hennes framtid). Istället kunde man ana tydliga tecken på egocentrisk irritation över bristen på fällda och hemsläpade zebror. Här hade de nu legat och samlat krafter och hunger en hel lättjefull dag i akacia-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” trädens skugga medan honorna var ute och jagade, och vad var tacken för det besväret? Ingenting – inte så mycket som minsta lilla rumpstek, det är ju för djävligt alltsammans! Med månget vrål förkunnade hanarna att så fick det verkligen inte gå till i framtiden. Så här långt kan kanske känsliga läsare tycka att lejonhanarna inte gjort så värst mycket för att rekommendera det manliga inslaget i faunan, men jag vill här flika in att jag storhandlade senare den kvällen (en central svensk jämställdhetsvariabel) trots att det strängt taget inte var min tur. Denna kompensationshandling hade sin förklaring. Jag hade nämligen under programmets gång trots allt fattat vissa sympatier för mina bröder lejonhanarna. Det visade sig nämligen att de inte bara var egocentriska och ojämlika svin, även om de förvisso för det mesta var egocentriska och ojämlika svin. Det som rört min hjärtesträng var hur de stackars hanarna försökt göra det de var bäst på, dvs sova, tidigare samma dag. Försöken stördes av lejonungarna som oavbrutet krälade över dem, gav dem kloförsedda örfilar, trampade dem i ögonen, gjorde halvt framgångsrika försök att bita av dem öronen. Med yoga-liknande tålmodighet försökte hanarna blunda sig genom denna svåra tid. Då och då brast det förstås. Det hände att en mäktig tass skickade iväg en unge en meter eller två; det hände att ett tordönsrytande fick allt att stanna upp en sekund, men överlag var det ungarnas stund, och de fick rasa av sig tills de var trötta. Ett par av dem somnade till sist av pur utmattning, tätt tryckta intill hanen. Just så. Precis så. Så snart jag sjunker ner i soffan för en stunds TV-tittande så dyker ett eller några barn upp för att busa så att soffkud-

darna yr. Det är bara att försöka hålla ut, och kanske då och då kittla dem tills de tappar andan. Mellandottern har flera gånger efter sådana strapatser kilat ned sig bredvid mig i soffan, och gillande förklarat att

SVERIGE-DELEN

min stora komparativa fördel är att jag är ägare av familjens varmaste kropp. Sådana är de bästa av pappadagar – oavsett om man är människa eller lejon gissar jag i ett utfall av antropomorfisk hädelse. S

SVERIGE-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

mitt minne från sverigevistelsen

Le croque McDo avslöjar franska barn Britta Röstlund

Chefredaktör för tête à tête - en tidning för frankofiler www.teteatetemag.com

Det

är första gången som jag är med mina barn i Sverige under sportlovsveckan. Barn överallt och massor av aktiviteter. Det blir en svettig förstadag. Vi går till biblioteket för sagostund. En kvinna välkomnar barnen och föräldrarna. Min treåriga dotter ser allvarligt på mig. ”Är hon en fröken mamma?” Alla barnen sätter sig på den röda mattan, utom mina två som sätter sig på stolarna längs väggen tillsammans med föräldrarna. ”Ni får sitta på golvet om ni vill”, förklarar sagotanten snällt. ”Vad är det här för djur?” ”Igelkott!!!” skriker alla barn, förutom mina som tysta räcker upp händerna. Barnen börjar bli trötta och vissa lägger sig raklånga på golvet. Min dotter håller andan ”nu kommer tanten bli arg.” ”Jamen vilken bra idé” säger sagotanten ”ni kan lägga er på mage om ni vill, vad mysigt det blir”. Jag lider. Inte för mina barns skull. Jag är övertygad om att det franska samhällets sätt att forma barn på inte är av ondo. För att sammanfatta en intressant debatt - det franska och svenska skolsystemen

skiljer sig oerhört åt, båda har de bra och dåliga sidor, och barnen formas olika. Jag förstår det nu. Jag lider för att jag vet vad de andra föräldrarna tänker. Och så lider jag lite extra för att jag överhuvudtaget bryr mig om vad de tänker. Föräldrarna inne i sagoäventyret är övertygade om att jag driver ett dagligt militärläger, där disciplin är ledord. Sagostunden är över, jag tror att jag kan pusta ut. Min son frågar om vi kan gå till McDonald´s. ”Ja, men … ” börjar jag … ”men det är exceptionellt för idag” fyller min dotter i. Sagotanten skrattar åt ”exceptionellt”. Flickan är bara tre år. Men den enda människa hon pratar svenska med är med mig, och har därför fått ett vuxet vokabulär där ord som exceptionellt ingår. Ska jag förklara varför mina barn är som de är? Nej, jag ler bara mot sagotanten och vi lämnar biblioteket. McDonald’s. Inget kan väl vara säkrare? Vart man än är i världen kan man vända sig dit för en dos trygghet – man vet vad man får, man blir förstådd … ”En barnmeny med croque McDo.” ”Förlåt?” Kvinnan i kassan rynkar ögonbrynen, mannen bakom

oss i kön suckar, Ronald McDonald hånler ... Ska jag förklara att vi bor i Paris, och där finns faktiskt ... nej, det är barnsligt. Jag beställer två hamburgare. Om barnen åtminstone kunde se lite utländska ut, då kanske omgivningen skulle kunna misstänka att de inte bor här, tänker jag då jag ser mina blonda barn sitta där på McDonald´s och klaga över att barnmenyn inte innehåller någon dessert. Äppelbitar? Vad är det för dessert för franska små gourmander? Myskväll låter tryggt och bra efter en dag som denna. ”Nu ska vi se vem som vinner i melodifestivalen och kanske får tävla mot Frankrike i Song Contest.” Min son tittar på mig. ”Vadå, är det en tävling innan för att ta ut någon?” ”Ja, det är faktiskt flera tävlingar … ” ”Varför det? Är det inte enklare att bara skicka iväg någon, som vi gör i Frankrike?” Ja, det är enklare. Idag, första dagen på sportlovet i Sverige, är allt enklare i Frankrike. Men jag är säker, ge oss bara några dagar här så rullar sig mina barn på den röda sagomattan och mamma slänger sig med McDonald’s barnmeny baklänges. S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE-DELEN

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Utnyttja

monica bravo granström

smartfånen till

svenskan

Idag har de flesta av oss en smartphone och även om man inte vill att barnen ska ha den som enda leksak, så kan man faktiskt använda sig av den för att barnen ska lära sig svenska. Det finns en uppsjö av pedagogiska och roliga appar för barn, det gäl� ler bara att välja de svenska. Och det är ju ofta extra lockande för barnen att få göra något med mobilen.

behöver ju inte vara uttalat att man tränar på svenskan, man kan även träna något annat, som matte, fast på svenska. Eller spela ett spel som ”råkar” vara på svenska. Men glöm inte bort att en app inte kan ersätta den interaktiva kommunikationen med andra människor! Det finns appar som passar för barn i alla åldrar och bra hemsidor som informerar om aktuella appar. Pappas appar (www.pappasappar. se) är en väldigt informativ hemsida där man kan söka utifrån olika kriterier, t.ex. ålder. Det finns även ofta videosnuttar för att se hur appen fungerar. Även IKT-sidan (www.iktsidan. com/2013/09/06/sfi-appar-ovasvenska-del2 och (www.iktsidan. com/category/appar) har bra tips. IKT betyder ”information- och

kommunikationsteknologi” och en ITK-pedagog använder sig alltså av tekniken som verktyg i undervisningen.

För de yngsta

Yngre barn som inte kan läsa eller skriva kan lyssna på sagor. En klassiker är att lyssna på Bamse-sagor. Själva appen är gratis att ladda ner (Android och iOS) och man kan sedan köpa till filmer, böcker och pyssel i appen. Appen kräver WiFianslutning när den laddas ned, men sedan kan den användas utan internetförbindelse. Bilderboksklassikern Knacka på av Anna-Clara Tidholm finns också att ladda ner som interaktiv bokapp, (38 SEK, iOS). Om ni inte har boken och saknar möjligheter att köpa hem böcker är den här appen verkligen ett tips! Det finns en hel del ”bokstavs-

appar” för yngre barn, men man kan gott ta och vänta med dem till lite senare. Från 4 år brukar barnen kognitivt (tankemässigt) kunna börja förstå detta med bokstäver.

Lära sig läsa och skriva

ABC-raketen är appen till Utbildningsradios storsatsning på barns läsning, Bokstavslandet, även kal�lat ”dagens barns Fem myror är fler än fyra elefanter”. Appen är gratis och finns för iOS och Android. Den vänder sig till barn i 5-7-årsåldern som just håller på att knäcka läskoden. Stavningslek - lär dig stava med ljudande bokstäver (22 SEK, iOS och Android) är en app där barn från fyra år kan lära sig stava, även på andra språk. Appen Ordens magi (45 SEK, iOS) brukar rekommenderas för

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK-DELEN

-/02/03/apparna-g-r-lektionen-roligare för att läsa om idéer till undervisningen. De flesta av dessa appar fungerar också bra hemma. På hemsidan www.svenskaapps.se hittar du fler tips om svenska appar.

Appar för kommunikation

Förmodligen har de flesta av er redan appar som Skype eller WhatsApp, men jag nämner dem ändå. Dessa appar är väldigt bra för att hålla kommunikationen med personer i Sverige vid liv. Lätta för barnen och bra för plånböckerna. barn som just håller på att lära sig läsa och skriva och liknar Stavningslek. Samma företag som ligger bakom Ordens magi har även Skrivguiden (22 SEK, iOS) där barn kan lära sig att forma bokstäver, siffror och mönster. Layouten i denna app tilltalar mig bättre, men smaken är ju olika. Alfabetet innehåller inte å, ä och ö, men de kan man lägga till själv.

Lite äldre barn

När barnen har blivit lite äldre kanske det är rena spelappar som blir intressanta. Här får man försöka begränsa den tiden, för det ger inte speciellt mycket för språkinlärningen. Det finns appar som kan vara både roliga och lärorika samtidigt. Att ”hänga gubbe” kan exempelvis utöka ordförrådet. För det finns många olika appar, även gratis. Sök på hänga gubbe. Det finns flera appar som passar flera åldrar. Exempel på en sådan app är Pettsons uppfinningar (15 SEK, Android och iOS). Överhuvudtaget kan det vara en bra idé att försöka se om det finns någon app

med barnets favoritbokfigur. Det finns flera appar med Pippi (pussel, memory eller rita, 15 SEK, iOS och Android). Annars kanske Mamma Mu kan vara något (iOS, 38 SEK) eller LasseMajas detektivbyrå (7 SEK, iOS). Eller varför inte något praktiskt som att lära sig klockan på svenska? Moji Klockis (7 SEK, iOS och Android) kan kännas lite repetetiv, men min son tyckte att det var kul att få guldstjärnor. Annars kan man försöka hitta något för barnen utifrån deras intressen. Fotboll eller hästar brukar stå högt i kurs. Frågesporter brukar vara populära även de. Frågesport barn (0,89 EUR, iOS) erbjuder en kul frågesport för grundskolebarn. Man kan spela själv eller mot varandra. Det finns även en statistik som kan vara rolig för barnen att följa: Vem har klarat hur många frågor?

Appar för svensklektioner

Om du jobbar på en svensk skola, kanske du vill använda dig av en surfplatta på lektionerna. Då kan du gå in på www.skolappar.nu eller www.lararnasnyheter.se/origo/2012

Tonåringar

Du har ett tufft jobb framför dig om du vill styra vilka appar din tonåring ska ladda ner för att lära sig svenska. Det du kan hoppas på är att tjejen/killen gillar musik och laddar ner Spotify (fast det ju är du som får betala för kalaset ...) och då lyssnar på svensk musik, eller att hen blir fast i Wordfeud eller Quizkampen. För så mycket att säga till om har du förmodligen inte. Förutom i tonårsfallet - du vet ju – det är bara att googla för att hitta något som passar till just er!

Tips

Ett problem, speciellt med iPhone, kan vara att man inte kan ladda ner den svenska versionen från App Store. Det kan man åtgärda genom att skaffa sig ett svenskt iTuneskonto. Då behöver man en annan mejladress än den man redan registrerat till iTunes och även ett svenskt kontokort. Men det kanske är någon i familjen eller bekantskapskretsen som kan ställa upp? Tänk även på att om du inte har mobilen inställd på svenska, så kan det hända att även appen är på ett annat språk. S

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Se svensk TV i hela världen Lena Normén-Younger

Det finns så oerhört många fördelar med internet när man är svensk och bor utomlands. En av dem är att kunna titta på svensk TV oavsett var man är i världen.

stora kanalerna har sin egen webbplats med information om enskilda program, serier och filmer samt en s.k. playfunktion där man kan streama1 programmen. Dessutom finns tjänsten SVT World som levererar sina program via satellit. Här har du som vill komma igång att se på svensk TV igen en översikt av utbud och tjänster. Svenska TVprogram och filmer är ett bra sätt att hålla kontakt med det svenska språket och lära dig moderna ord och uttryck. Barnen kan titta tillsammans med dig och därigenom få en mer aktiv inblick i svensk kultur och samhälle. Steg 1: Dölj din IP-adress för att kunna se ALLA program Innan vi ger oss i kast med det rika TV-utbud som finns online ska vi förklara hur man gör för att komma över det största hindret för att se på svensk TV. Upphovsrättigheterna begränsar vad man tillåts titta på om man försöker titta via TV-kanalernas webbplatser utomlands. De

flesta av oss som bor utomlands har upptäckt hur få program och filmer man får lov att se om man försöker titta på TV via internet utan speciella tilläggstjänster. Eftersom produktionsbolag säljer sina rättigheter till TV-program och filmer till utländska kanaler så spärrar man dem i andra geografiska områden. Du kan dölja din IP-adress (varje dator har en sådan som berättar för webbplatser vilket land man befinner sig i) med hjälp av en uppkopplingstjänst som kallas Virtual Private Network (VPN). I Sverige finns t.ex. tjänsterna Anonine.se och Dold.se som ger dig en svensk IP-adress. Andra exempel på utländska VPN-tjänster hittar du på vpnreviews.com. Anonine kostar 39-69 SEK per månad beroende på hur många månaders abonnemang man tecknar. Med Anonine kan du vara anonym oavsett om du surfar med mobilen, datorn eller surfplattan. Windows, Linux, OS, Android och iOS är alla kompatibla operativsystem. Uppkopplingen görs anonym genom in-

ställningar i din enhet, och instruktionerna är relativt enkla att följa. Det enda man ska vara försiktig med är att öppna sidor för e-post eller sociala medier som t.ex. Facebook, LinkedIn eller Gmail samtidigt som man surfar med VPN. Då tror servern för denna att någon försöker logga in i Sverige, vilket leder till att du får bekräfta att det är du och detta kan bli en tidskrävande process. Stäng istället ner alla andra appar och program som du använder. Detta ger dessutom bättre överföringshastighet på programmet som du försöker titta på. Nät-TV Den verklighet som många av oss växte upp i med två statliga kanaler är sedan länge borta. De sista tio åren har utbudet ökat markant. En översikt av de mest kända kanalerna presenteras i faktarutan intill och visar en del av det stora utbud som finns att tillgå via nätet. SVT Play, TV3 Play, TV4 Play och Kanal 5 Play är de mest kända, men samtliga har andra systerkanaler. SVT omfattar t.ex. TV1,

Streamar – försvenskat engelskt uttryck för att se på program (eller lyssna på radio eller musik) som man strömmar till sin dator eller platta genom sin internetanslutning. Det betyder att man inte laddar ner eller sparar någonting. De flesta program kan bara ses ett visst antal veckor och tas sedan bort.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK-DELEN

Översikt av svenska kanaler

En rad kanaler streamar1 svensk TV via nätet genom en s.k. play-funktion. SVT Play: Omfattar TV1, TV2, Barnkanalen, SVT24 & Kunskapskanalen. Bra variation på utbud på samtliga kanaler och många svenska program. Ex på populära svenska program: MVH, Saknad, Ryttareliten, Uppdrag granskning, Fråga Kultureliten, Fråga doktorn, Trädgårdsmåndag. SVT Flow: En blandning av fritt val och fast tablå som omfattar ett urval av intressanta och spännande program från SVT. Lanserad i april 2014. TV3: En mångfald av svenska och utländska dokusåpor. Ex på populära svenska program: Top Model Sverige, Efterlyst, Ensam mamma söker, Kickstart, Lyxfällan. TV4: Omfattar TV4 (dramatik, serier, spänning, sport), TV4 Fakta (dokumentärer), TV4 Fakta XL (äventyr, tekniska framsteg, historiska vändpunkter & vetenskap), TV4 Komedi (humorprogram), TV4 Guld (klassiska program & filmer), TV4 Sport (direktsänd idrott: Superettan, Holländska ligan, Franska ligan, Damallsvenskan, Bandy, Handboll, U21, Friidrott), Sjuan (amerikanska kriminalserier och storfilmer blandat med svenska program), TV12 (livsstil och sport). Kanal 5: Underhållningskanal med brett utbud. Ex på populära svenska program: Arga snickaren, I huvudet på Gynning, Fråga Olle, Ullared. TV6: Bred underhållningskanal med mest utländska program. TV8: Underhållningskanal med en del svenska program. Ex på populära svenska program: Här har du ditt kylskåp, Matnyttigt, Inredningsmästarna. TV10: Huvudsakligen dokumentärer. Mest utländskt fokus. Barnkanalen: Bolibompakanalen. Populära program: Alfons Åberg, Kompisar på nätet, Ponnyakuten, Lilla Aktuellt, Mamma Mu. C More Sport: Tjänst för sig som vill kunna se topptennis från ATP- och WTA-touren, europeisk fotboll i världsklass eller de bästa matcherna från Elitserien i Speedway. Erbjuder också pay-per-view av enskilda matcher.

TV2, Barnkanalen, SVT24 och Kunskapskanalen. SVT är mer generösa med sitt utbud, medan de kommersiella kanalerna (TV3, TV4, Kanal 5) tar betalt för vissa program. På dessa kanaler kan bara delar av programutbudet ses utan kostnad. SVT släppte tjänsten SVT Flow i april. Enligt SVT är denna ”en roligare, lite varmare webb-TV-tjänst”. SVT Flow är en korsning mellan klassisk tablålagd TV och webbTV, och har också en del program som bara visas på SVT Flow. Om du vill slippa surfa runt mellan kanalernas sajter kan du använda den nya tjänsten Webb-tv.nu. Här samlas alla svenska TV-program som du kan se utan kostnad – oavsett kanal. Projektet Webb-tv. nu har som syfte att skapa ordning i det omfattande, svenska TV-material som finns tillgängligt gratis på nätet. Tjänsten verkar vara okomplicerad, snabb och enkel att navigera i. Det enda som inte inkluderas här som är av intresse för utlandssvenskar är program avsedda för språkinlärning i UR Play, eftersom företaget är övertygat om att dessa program ändå finner sin målgrupp.

Betal-TV Andra tjänster erbjuder hela utbud av program som antingen kan streamas eller laddas ner mot en avgift. Du kan då se programmen var och när du vill. Du kan använda din PC, Mac, Xbox, Wii, PS3 eller surfplatta för att ladda ner program. TV4 Play Premium kostar 99 SEK per månad och omfattar TV4, TV4 Sport, Sjuan, TV4 Film, TV4 Fakta, TV4 Fakta XL, Kanal Global och SF-kanalen. Som kund slipper man reklamavbrott. Man kan även se all livesport som sänds på TV4:s kanaler. Det utökade utbudet kostar 349 SEK per månad och omfattar de nio sportkanaler som finns i C More Sport (se faktarutan om svensk TV) Viaplay.se är en tjänst där du kan se samtliga program på TV3, TV6 och TV10. För 79 kr i månaden kan du se både svenska och utländska serier och filmer. Tjänsten har även en app med vilken du kan ladda ner program och filmer och se på även offline. Det utökade utbudet passar den sportintresserade som vill följa svenska hockeyligan och allsvensk fotboll (3 matcher per omgång). Priset är 279 kr per månad och omfattar även engelsk fotboll (Champions League & Premier League), Formel

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK-DELEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

1 och NHL-matcher. Grundutbudet kan testas gratis i en månad medan det utökade utbudet kostar 279 kr, även om provmånaden då också omfattar obegränsat antal matcher av Allsvenskan (annars kostar detta 129 kr per månad som tilläggstjänst). Netflix.se Med 29 miljoner abonnenter i 47 olika länder är Netflix världens mest populära tjänst för filmer och TV-serier via internet. För 79 kr i månaden kan du titta direkt på ett stort utbud av aktuella filmer och TV-serier, inklusive en rad olika nysläpp. Många filmer kan ses i HD. Du slipper alla former av reklam, oavsett hur mycket du än tittar. Du kan pausa, spola bakåt och framåt och se om titlar hur många gånger du vill. Om du har ett konto i t.ex. USA eller Kanada kan du använda detta för att titta på Netflix i Sverige om du är hemma och hälsar på. Enligt deras kanadensiska kundtjänst ska detta fungera också om du använder VPN i Nordamerika och vill titta på svenska Netflix. Här fungerar dock inte tjänsten som den ska utan man kommer fortfarande in på sin Norda-

merikanska version av Netflix. Det bästa om man vill se svenska Netflix är att öppna ett konto på den svenska sajten och teckna ett separat svenskt abonnemang. Med de tre tjänsterna ovan kan man även hyra film och TV-serier. Hyrfilmer streamas via nätet mot en avgift på ca 25-30 SEK. Du kan också prova tjänsten sfanytime.com som visserligen mest omfattar utländska program men också har en hel del svenska. Svenska program som kan ses utan VPN Den mest kända och välutvecklade tjänsten som bygger på teknik där man slipper dölja sin internet-identitet är SVT World. Denna är Sveriges Televisions utlandskanal som kan ses via satellit eller internet i hela världen. SVT World:s kundtjänst ConNova har i samarbete med SVT World utvecklat en egen hybridbox som tillåter mottagning av SVT World var du än är så länge du har en internetuppkoppling. En annan fördel med SVT World är att

Programtips FÖR VUXNA De dansande andarnas skog (SVT Play): Magisk svensk dokumentär om Aka-folket som lever i Kongo i världens näst största regnskog. När livet vänder (SVT): Svensk programserie där Anja Kontor möter åtta människor som berättar om händelser som förändrade allt. Ta fram näsduken innan du ser den! Arvingarna (TV3): Dansk serie som handlar om fyra syskon som försöker få ordning på sina liv efter att deras mamma dött. Trolljägarna (TV3): Robert Aschberg jagar näthatare och ställer dem till svars. Jättebästisar (TV3): Dramakomediserie om två kompisar som åker till Indien av Johan Rhenborg & Henrisk Schyffert. 70

utbudet är helt svenskt. Abonnemang tecknas via hemsidan och varierar mellan länder beroende på växlingskurs. Ett exempel är $19.50 USD i månaden (ca 125 SEK) i Nordamerika för helårsabonnemang och $154 USD (ca 1000 SEK) för boxen. Fraktavgift tillkommer med 20-35 USD (125-225 SEK) beroende på hur snabb leverans man vill ha. Ett sista och något begränsat alternativ till VPN-TV är TV4. Kanalen har en sökfunktion i sin programöversikt där man som utlandssvensk kan hitta program som kan ses utomlands utan VPN. Värt att veta om du tycker VPN-tjänster är för dyra eller om du tillhör de tekniskt utmanade som inte förstår hur du får igång tjänsten. TV är en underbar företeelse om man stämmer av lite vad som finns. Med alla nya tjänster idag kan man se nästan lika mycket svensk TV som i Sverige. Avståndet hem krymper. Att krypa upp i soffan med de familjemedlemmar som pratar svenska och kika på en film är bara några klick bort. S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

0100011111011 0000111100101 1111100010100 1010101010101

TEKNIK-DELEN

Programtips FÖR barn

Foto: www.tv3.se/program/trollj%C3%A4garna

Sveriges yngsta mästerkock (TV4): Sveriges bästa minikockar i åldern åtta till tolv år tävlar mot varandra. En jury coachar de tävlande genom inspirerande och roliga utmaningar.

Foto: spotlight.tv4.se

Kompisar på nätet (Barnkanalen/ SVT Play): Australiensisk serie om tre tjejer som träffats på en internationell skola i Singapore och sedan flyttar hem. De upptäcker att de med hjälp av mobiltelefon och dator kan förflytta sig och besöka varandra hur mycket de vill, trots att de bor i olika världsdelar. Dubbad till svenska. Kul för de äldre barnen.

Foto: blogg.svt.se

Alfons Åberg (Barnkanalen/SVT Play): Nya historier om 7-åriga Alfons Åberg som bor tillsammans med sin pappa och katten Pussel. rogrammet där du får lära dig nya hyss och bus varje vecka tillsammans med Filippa och Erik.

Foto: www.tv4play.se

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Flisa (Ella Rappaport). Foto: Johan Paulin/SVT

Julkalender

INTERVJUspecial

Bar Heden

Kommer ni ihåg julkalendern 2013 om Barna Hedenhös som uppfann julen? Visst var den spännande? Och rolig? Julkalendern handlade om stenåldern, där Sten och Flisa levde. Kan ni tänka er att för 15000 år sedan var Sverige täckt av is? Men så småningom smälte isen och människor kom för att bo även här eftersom djuren de jagade kom hit efter att ha sökt efter ny betesmark. Sten och Flisa verkade vara två roliga barn som man gärna skulle vilja träffa. SMUL har faktiskt letat upp dem för att fråga lite frågor. Nu visade det sig att de ju inte är två barn från Stenåldern, utan två helt vanliga barn som bor i Stockholm och spelade in en film som ni utlandssvenska barn i hela världen har sett och följt med spänning. Här kommer några svar från dem. 72

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Sten (Romeo Altera). Foto: Johan Paulin/SVT

rn 2013

rna nhös

Foto: Ka

tarina N

immervo

ll/SHM

Vill ni läsa mer om stenåldern: www.historiska.se/misc/gemensam/malgrupper/Lattlast/ Historia2/Stenaldern/ Vill ni veta mer om filmen ”Barna Hedenhös uppfinner julen” finns det information och spel och pyssel här: www.svt.se/barnkanalen/julkalendern-barna-hedenhos-uppfinner-julen/

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

INTERVJU

Flisa

Ella Rae Rappaport

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Flisa (Ella Rappaport). Foto: Johan Paulin/SVT

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

INTERVJU med Ella Rae Rappaport Hej Flisa! Vad heter du egentligen? Ella Rae Rappaport Och hur gammal är du? Jag är 11 år. Vad gör du på fritiden? Jag tycker om att vara med kompisar. Rita. Jag går på musikal-kurs och dans.

Vad är ditt favoritämne i Hur gör man om man vill skolan? vara med i en film som du? Bild, svenska. Man måste gå på en audition först, sedan väljer de ut nåBerätta hur det var att spela gon som passar till rollen. Flisa? Det var jättekul. Man fick lära Har du varit med i någon ankänna många personer. Nya nan film eller tv-program? vänner. Jag slapp gå i skolan Nej, det här var första gången. i tre månader. Vilket är ditt favorit skogsTycker du att ni är lika, Fli- djur? sa och du? Jag gillar vargar och LokatJa. Jag spelade ju Flisa så på ter och renar. nåt sätt är vi ju lika, typ att vi båda är samma person egent- Din pappa är från USA, känligen om man tänker efter. ner du dig lite amerikansk? Ja, när jag är i USA känner jag Skulle du vilja åka till Sten- mig amerikansk, men när jag åldern på riktigt? är här i Sverige tänker jag inte Ja. Det vore jätte kul faktiskt. så mycket på att jag är det.

Berätta om din familj och var du bor? Jag bor i Aspudden i Stockholm. Jag har en mamma som heter Sara och en pappa som heter Stephen. Han är från USA. Jag har en lillebror som heter Ezra. Han är åtta år. Och en storebror som bor i USA och heter Noam, han är 39 år. Vad var det bästa med att spela in julkalendern? Om du skulle beskriva dig Man fick lära känna så många själv med tre ord, vilka nya vänner, och så var det ju skulle det vara? kul, själva inspelningen. Rolig, tjurig och pysslig. Och det sämsta? Vad är du bra på? Det var att jag var sjuk sista Rita och spela teater. dagen och att man saknade alla så mycket efter inspelVad är du mindre bra på? ningen. Klockan och höger och vänster. Det fanns några scener som kändes lite pinsamma, (som Vad skulle du vilja bli bättre när Sten inte kunde kissa på? om han inte hade en buske) Bli ännu bättre på skådespe- var det pinsamt i verkligheleri så jag kan göra mer film ten också? och tv (och klockan och höger Näe. Vi visste ju att det inte och vänster, tycker mamma). var på riktigt.

Vad är bäst med att ha två kulturer (den svenska och den amerikanska)? Det är att man kan prata med folk både på engelska och svenska. Alla SMUL-läsarna kan fler än ett språk, kan du också något annat språk? Jag kan prata engelska. Var skulle du vilja bo om du inte kunde bo i Sverige? I något vackert land. Jag har inte varit i så många länder. Vad vill du göra när du blir stor? Jag vill bli skådespelare. S 75

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

INTERVJU med Romeo Altera Hej Sten! Vad heter du egentligen? Romeo Altera Och hur gammal är du? 13

ning där det står att någon hittat lite saker som är mina, det har jag också glömt bort att gå och hämta. Lite glömsk helt enkelt.

Vad skulle du vilja bli bättre Vad gör du på fritiden? på? Hänger med kompisar, filmar Jag skulle vilja bli en bättre kortfilmer och spelar basket. filmare. När jag blir stor vill jag gå filmskola i New York. Berätta om din familj och För några veckor sedan var var du bor? jag på semester i New York Jag bor varannan vecka med med min pappa och tyckte att min pappa i centrala Stock- det var en fantastisk stad. holm och med mamma på Söder i Stockholm varannan Vad är ditt favoritämne i vecka. Min lilla katt Mysan skolan? följer med mig mellan veck- Hemkunskap och matte. orna. Gymnastik också. Om du skulle beskriva dig själv med tre ord, vilka skulle det vara? Nyfiken. Sprallig. Snäll. Vad är du bra på? Bra på att spela basket, bra på att redigera mina egna kortfilmer, bra på att hitta på roliga saker med mina kompisar och så tycker jag att det är roligt att laga mat och har blivit bra på det också. Vad är du mindre bra på? Läsa böcker borde jag bli bättre på. Sen så är jag dålig på att hålla reda på saker som nycklar, busskort, plånbok och sånt. Jag har t.ex. ett brev från polisens hittegodsavdel76

kan jag känna olikheter när det gäller att göra bort sig för tjejer och klädsmaken är inte ens i närheten. Skulle du vilja åka till Stenåldern på riktigt? Nej, jag skulle sakna all teknik som finns nu och som man är beroende av dagligen. Tänker såklart på mobil och dator först och främst.

Vad var det bästa med att spela in julkalendern? Att få krossa vaser var en upplevelse man inte lär få göra om. Men att få lära känna människorna i teamet och de andra skådespelarna var också en upplevelse man aldBerätta hur det var att spela rig kommer glömma. Hoppas Sten? få träffa dom igen i andra proDet var kul! Man levde sig ge- duktioner i framtiden. nast in i rollen som den där småklantiga Sten med tanke Och det sämsta? på att jag är lite klantig själv. Det sämsta var att gå upp tiDet var också jättespännande digt. Vi spelade in varje dag att spela en intressant och utom helger i tre månader. rolig karaktär som Sten. Det Sen var det sämsta sista davar också roligt att jobba med gen, då kände jag att jag komSF som producerade Julka- mer att sakna alla. lendern. Det gick också fort att få en riktig familjekänsla Det fanns några scener som med resten av Hedenhösarna. kändes lite pinsamma, (som Vi blev som en riktig familj. när du inte kunde kissa om du inte hade en buske) var Tycker du att ni är lika, Sten det pinsamt i verkligheten och du? också? Både ja och nej. Vi är slarviga Nej, absolut inte pinsamt på båda två, omtänksamma, roli- inspelningen. Det var bara roga och nyfikna. Men samtidigt ligt.

BARNA HEDENHÖS UPPFINNER JULEN – Sten (Romeo Altera). Foto: Johan Paulin/SVT

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

INTERVJU

sten Romeo Altera

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: Romeo Alteras privata

Hur gör man om man vill vara med i en film som du? Man får hålla ögonen öppna och leta efter småroller som statist i reklamfilmer eller långfilmer. Det behövs hela tiden och då får man prova på lite hur det går till på en inspelningsplats. Nu hade jag turen att vara med i inspelningar sedan jag var liten eftersom min pappa är reklamfilmsregissör så jag har valde varit på många reklamfilmsinspelningar innan jag själv började som skådespelare. Sen kan man göra egna kortfilmer och träna hur det är att vara framför kameran. Har du varit med i någon annan film eller tv-program? Jag gjorde min första lilla roll när jag var 6 år för en reklamfilm för TV4. Sedan gjorde jag lite trailers och reklamfilmer innan jag sökte en roll till Äkta människor på SVT. Det 78

var min första riktiga roll. Efter det var jag med i en norsk långfilm som heter Victoria och sedan provspelade jag för rollen som Sten på Julkalendern. Det var många provspelningar för den rollen. En gång för castingbyrån, en annan gång tillsammans Miriam som spelade Stella, sen fick jag provspela för regissörerna och tillsammans med andra skådespelare innan dom bestämde sig för mig.

Vad är bäst med att ha två kulturer (den svenska och den argentinska)? Man lär sig språk, man får äta god mat och så känner man att man tillhör hela världen och inte bara ett land.

Alla SMUL-läsarna kan fler än ett språk, kan du också något annat språk? Jag pratar svenska, engelska och lite spanska.

Var skulle du vilja bo om du inte kunde bo i Sverige? I USA, där finns det mycket olika kulturer och det tycker jag om.

Din pappa är från Argentina, känner du dig lite argentinsk? Ja, jag träffar ofta mina farbröder och resten av min argentinska familj som också bor i Sverige.

Tycker du att det är bra att läsarna kan svenska? Varför då? Det är bra att dom är rädda om sitt språk tycker jag.

Vad vill du göra när du blir stor? Jag vill gå filmskola och sen får vi se om jag hamnar bakom eller framför kameran. S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Foto: Romeo Alteras privata

Romeo är i staden han skulle vilja bo i när han bli stor. New York. 102 på Empire State ‘Building i december 2013, han hade med sig en poloaridkamera som han fotade med 79

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Pyssel på

Knäck kniviga koden!

Vad står det här då? Använd bokstavsnyckeln längst ner för att knäcka koden och fylla i det hemliga meddelandet. Svaret kommer att pubbliceras på hemsidan inom kort!

A 1

B 2

C 3

E 5

F 6

D 4

Bokstavsnyckel

G 7

H 8

I J K L M N 0 P Q R 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

S T U V W X Z Å Ä Ö 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 80

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

svenska HITTA ORDEN

Orden nedan går att finna i rutan med bokstäver. Hittar du några som vi missat? Svaret kommer att pubbliceras på hemsidan inom kort!

N B L Å K L O C K A V S E O I N G E R Ö J N O F N B X U M O N S T E R G A Ä P O E E L Å T E R E T Y U R T H B N C M V B M X V X T L Y T U H E R W S T Q E K Ä R L E K X S Y R E N E V P O Y E K E G T T H N U F I K A R T Å M L Y Y P A D Ö V A S P C L H J Y A Ö N A M X Z C N V Ä X A S F G H R E Y T E K R T E Y T O K R O K R V K A J H B Å T V C T J K V M D G J E G R O P F O J H G T Ö V E R W E A W L I D F Ö L F G A T O R P E I Y Q U T F D A G X C K C N V D Ö L J A J K V C N B Ä V E R T V Å R S O L K BLÅKLOCKA BÅT BÄVER DAG DÖLJA ELVA FIKAR GROP

FÖL GATOR GER INTE KROK KVICK KÄRLEK LÅTER

MONSTER NYTT REN REP ROP SAX SYREN TAX

VÅRSOL VÄXA YXA ÖVA ÖVER

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

mera Pyssel på svenska KORSORD Ord som går neråt: 1. Andra ordet i Sveriges nationalsång. 2. Säger du när någon ger dig något. 3. Språk som du skriver på nu. 4. Slangord för idiot. 5. Efter vår kommer… 7. Motsats till ful Ord som går tvärsöver: 3. Går barn i på vardagarna. 6. Djur man går ut och går med. 7. En bror och en syster är ett… 8. Musiktävling som svenskar älskar 9. Motsats till rolig. Svaret kommer att pubbliceras på hemsidan inom kort!

GÅTA 1

Går från hus till hus men kommer aldrig in? Svaret: Vägen

GÅTA 2

När väger en mus lika mycket som en elefant? Svaret: När vågen är trasig.

GÅTA 5

GÅTA 3

Vad blir större och större ju mer man tar bort, men mindre ju mer man lägger till? Svaret: Gropen

En polis hade en bror, men brodern hade inte någon bror. Hur kommer det sig? 82

Svaret: Polisen var en kvinna.

GÅTA 4

Det här måste man blunda för att kunna se. Svaret: Drömmarna

GÅTA 6

Hur många bokstäver är det i alfabetet? Svaret: Nio (a-l-f-a-b-e-t-e-t).

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Vad lyssnar svenska barn på för

MUSIK? SMUL har frågat svenska barn som bor i Sverige vad för musik de lyssnar på just nu. Så kan ni kolla upp den och veta vad barnen pratar om när ni kommer på besök nästa gång!

Tova

11 år, bor

alun Favori tartist : One D Varför ir d sjunger å? Jag gillar ection a i låter fin olika stämm tt de o t n är de sn är de sjung r och det er ihop . Sen 5 sven ygga. ska låt ar jag l just nu yssnar : på 1. ”No t ready t o say goo Awa dbye”, 2. ”Wa ke me u 3. ”Un p”, Avic c 4. ”Ba over”, Sara L ii a d 5. ”Bla boys”, Sara L rsson a me it o n the d rsson Alcaza is co”, r

Agnes

8 år, bor i Falun Favoritartist: Eric Saade Varför då? För att han sjunger bra, är snygg och dansar bra. 5 svenska låtar jag lyssnar på just nu: 1. ”Not ready to say goodbye”, Awa 2. ”Boomerang”, Eric Saade 3. ”När allt ljus är på mig”, Agnes 4. ”Hey brother”, Avicii 5. ”Bad boys”, Sara Larsson

Emeli

bor i 13 år,

Falun

o Mars st: Brun peciell röst och i t r a t i r en har s Favo å? Han m det är Varför d ed inlevelse. O hur glad m en sjunger ör man verklig tebra. t h t jä st glad lå ans texter är nar på ju H s . s r y ä l g ja han r ka låta 5 svens anberg yran Gr dina M nu: , ” ig Me ka m 1. ”Äls palmerna bor”, nes g r A ä , ” D r ” te 2. nt repea a Larsson a t s n I ” r a 3. boys”, S telsen 4. ”Bad jag än går”, Stif t 5. ”Var

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

MAya

10 år, bor

SANNA

bor i , år 4 1

Lund

viici er och låtar äg artist: A Favorit ? För att hans å . Varför d lir glad av dem ar på just nu: b n s n s a y l m g t t ja a åtar l a oz k t s e n n Pa 5 sve olsken”, ielsen s r e t f E 1. ” der aN o”, Sann , Ace Wil 2. ”Und doing nothing” edina 3. ”Busy almerna bor”, M Roxette. p ”, 4. ”Där have been love t s u M ” 5.

i stoc

kholm Favorita rtist: Ma rina and Varför d th å? 5 svensk För jag tycker o e diamonds m deras a låtar ja mu g lyssnar 1. ”Som en på just n sikstil. 2. ”Jag k karl”, Agnes u: o 3. ”Lyckli mmer”, Veronica M g 4. ”Baks are nu”, Linnea H aggio mälla, m enriksso ik n 5. ”Danc ing queen rofonkåt”, Petter, Septemb ”, Abba er

JONATHA

12 år, bor

i Lund

Favoritar ti Varför då? st: Avicii F många låta ör att han har r som jag ty 5 svenska c låtar jag ly ker om. just nu: ssnar på 1. “The fin al countdo wn”, Europe 2. “Gangn am style 2 013” med Oral Bee 3. ”Bröder ”, Linus Sv enningsson 4. ”Greyho und”, Swed maffia ish house 5. ”Uncove r”, Zara La rsson

MIO 5 år, bor

i Lund

Favoritartis t: Varför då? S Sean Banan ean Banan fö r att han är har en blöja rolig och med nål på. 5 svenska lå tar jag lyssn ar på just nu 1. Bröder”, L : in 2. ”Popular” us Svenningsson , Eric Sade 3. ”Man boy ”, E 4. ”Regnet ös ric Sade er 5. ”Cobacaban ner” från tidslinjen på dagis ana” Med Sea n Banan

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Vill du skriva i nästa nummer av SMUL? Skicka in ditt bidrag senast 30:e september.

Det kan vara en teckning, en berättelse, en tecknad serie eller en svår gåta! Skriv till: info@magasinetsmul.com

Magasinet

“med svenska som livsstil ”

SMUL – Svenska som Modersmål Utomlands

FLERSPRÅKIGHET SVENSKA PLATS-SPECIAL Familjeliv mat & recept KULTUR

Magasinet

SMUL

är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barnuppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, litteratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kåserier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via sociala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utomlands” (SMUL). För att ladda ner tidningen behöver du bara bli prenumerant – och det är gratis! Den etablerade e-tjänsten Qiozk används för tidningen och gör att nya nummer av tidningen laddas upp automatiskt i bokhyllan, oavsett om du har en iPad eller annan surfplatta. SMUL kommer att publiceras två gånger per år. Första numret publicerades den 1 maj. Följ oss Facebook för nyheter eller titta in på webbsida: magasinetsmul.com

BARN

Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger lena@magasinetsmul.com Tel. +1 604 838 5362 Chefredaktör: Monica Bravo Granström monica@magasinetsmul.com Tel. +49 163 391 8345 Art director: Emma Ageberg emma@magasinetsmul.com Tel. +39 339 337 2255

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m