Magasinet SMUL nummer 5 2016 by Magasinet SMUL

Magasinet SMUL – Magasinet

Nr 5 - maj 2016

“med svenska som livsstil”

“med svenska som livsstil ”

LITTERATUR i hela världen LÄSINLÄRNING på flera språk

Jämställdhet i världen Svenska författare i utlandet Kungen på YouTube Genrepedagogik Malin Persson Giolito Projekt Sverigeresan Lotta Lundberg

Timme noll

1 Foto: Linnea Edmark

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Magasinet SMUL nummer 5 FLERSPRÅKIGHET

06 Läsinlärning på flera språk 10 Varför är det svårt att lära sig nya språk som vuxen? 13 Odla det nya språket genom företag för expats 18 Systembolaget ställer till problem 22 Flerspråkigt läsande - SMUL:ares läsvanor

KULTUR

24 Svenska språket i författarskap – även utomlands 28 Störst av allt är språket 31 Svenska författare i utlandet 32 Så här startar du en bokklubb 35 SMUL:s bokklubb 37 Från ABBA till munkarna i Laos

Malin Persson Giolito Foto: © fotograf Anna-Lena Ahlström

innehåll

... och andra svenska författare utomlands

Foto:privat

SVENSKA SKOLAN

38 En svensk oas i Milano 42 Genrepedagogik 46 Projekt Sverigeresan

LENA NORMÉN-YOUNGER SMUL:s ansvarige utgivare bor i Vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands). lena@magasinetsmul.com 2

BOKKLUBB för alla

Foto: www.superfame.com

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KUNG PÅ YOUTUBE Pyssel

innehåll

Magasinet SMUL nummer 4 SVERIGE 49 60 62 64

Är Sverige bäst? Tema: jämställdhet Svalt intresse för de nya sedlarna Och plötsligt är du inte Svensson längre Hällbilder. Sveriges natur- och kulturskatter

TEKNIK 66 68 62 72

Mormor på distans Författare och litteratur - en tweet i taget Det finns en app för det Läspennan

FÖR BARN

78 SMULAN - massa saker för barn

MEDVERKANDE I SMUL NUMMER 5 Chefredaktör: Monica Bravo Granström Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger Art director: Emma Ageberg Redaktionsmedarbetare: Linda Engfeldt och Therese Loreskär © Karin Eklund © Lena Granefelt

Läsinllärning på flera språk

Korrekturläsare: Anna Walldorf Övriga medverkande: Carina Middendorf, Malin Simonsson, Paulina Samuelsson, Mia Logie, Kerstin Carlborg, Linnea Edmark, Linnea Logie, Karin Eklund

EMMA AGEBERG

SMUL:s Art Director som jobbar med grafisk formgivning hemma på vingården i Bologna, Italien.

emma@magasinetsmul.com 3

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Visst kan du se SVT i hela världen! svt.se/svtworld

Köp mat med äkta hemkänsla!

Välkommen till vår stora onlineshop för svenska livsmedel Beställ på Onfos.de i vårt stora sortiment med mer än 5000 svenska originalprodukter. Vi levererar varje vecka och erbjuder snabb leverans i Tyskland, Österrike, Belgien, Nederländerna, Frankrike och Danmark. *Erbjudandet kan inte kombineras med andra erbjudanden. Per hushåll kan rabattkoden användas en gång. Rabattkoden är giltig tom 31.01.2017.

www.onfos.de

Beställ nu och spara

6 Euro*

med rabattkoden „onfoslive16“!

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Chefredaktörens rader

Litteratur Bokmal,

Leseratte, book wurm – kärt barn har många namn. Detta nummer ägnar vi speciell uppmärksamhet åt litteraturen och du som är just bokmal, ”läsråtta” eller ”bokmask” kommer nog att glädja dig extra mycket. För vi har ett rekordtjockt nummer fullt med ämnen som närmar sig just litteraturen från olika håll och med ett utlandssvenskt synsätt. Först ut i flerspråkighetsdelen tittar vi på läsning och flera språk. Hur går det till med läsinlärning på flera språk? Ska man börja med En av mina favoritbokhandlar, i Buenos Aires alla på en gång eller bara med ett är en fråga som ofta kommer upp och det svarar vi på. Och när man väl kan flera språk – vad ligger då på nattduksbordet? Här får vi en insikt i SMUL:ares liv. Vi får även lära känna två svenska författare som bor utomlands, Lotta Lundberg och Malin Persson-Giolito och hur det fungerar med deras författarskap. Du kanske blir inspirerad till eget författarskap? Eller du kanske vill starta en bokklubb? Hur man går tillväga för att göra det får du svar på av Malin Simonsson från Washington DC i detta nummer. Vidare besökte jag Svenska skolan i Milano och vi får en inblick i hur det fungerar i en sådan skola för kompletterande svenska. Om du redan arbetar i en Svensk skola kanske du är intresserad av att arbete med genrepedagogik, då är artikeln av Lena Normén-Younger något för dig. Eller varför inte några idéer till hur man jobbar med kunskap om Sverige i ”Projektet Sverigeresan” i en artikel av Paulina Samuelsson från Svenska skolan i Bologna? Artikelserien ”Är Sverige bäst” fortsätter och den här gången är det spännande och alltid aktuella ämnet ”jämställdhet” utsett för en granskning av Mia Logie från Vancouver. Om du snart ska till Sverige – läs om de nya svenska sedlarna av vår nya fasta medarbetare Linda Engfeldt. Eller varför inte kolla på saker som vi utlandssvenskar ibland säger och som inte är så korrekt att säga kanske i Sverige ... Till barnen finns det mycket intressant i SMULAN längst back i tidningen. Vår andra nya fasta medarbetare, Therese Loreskär, bjuder på pyssel. Emma Ageberg skriver om friidrott, har ni SMUL:s chefredaktör bor i södra redan testat? Annars kan ni läsa Tyskland och jobbar med flerom nya barnböcker, kanske lite språkighet runt om i hela världen. läsinspiration? SMUL:a på! S

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

monica@magasinetsmul.com

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LÄSINLÄRNING PÅ FLERA SPRÅK MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Som förälder till flerspråkiga barn kommer man någon gång till en punkt där man frågar sig om barnet ska lära sig läsa på ett språk eller på alla språken samtidigt. Ofta är detta en komplicerad fråga utan ett enkelt svar.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Det

finns ingen forskning som visar att det är skadligt att lära sig att läsa på flera språk samtidigt. Däremot har man visat hur viktigt det är att barns samtliga språk får utvecklas parallellt. Studier av den kanadensiska forskaren Ellen Bialystok har t.ex. visat att flerspråkiga barn kan ha det tuffare i början med läsningen, men att de senare får fördelar utifrån sin kognitiva (tankemässiga) erfarenhet med flera språk. En del kan tycka att det är enklare att börja med läsning på ett språk och därefter de andra, men om man gör det så finns det en risk att språken man väntar med halkar efter. Barnen ”knäcker koden” till läsningen enbart en gång (per skriftspråk). De måste inte göra det med varje enskilt språk. Däremot måste flytet i läsningen övas på, och parallell läsning på olika språk underlättar för barnet att få in läsning på alla dess språk. I olika länder skiljer det sig åt när man börjar med läsinlärningen inom barnomsorgen. I t.ex. England eller Spanien har man åldersuppdelade grupper, vilket gör att man kan börja tidigare med läsningen. Där är det fullt möjligt att en 4-åring kan läsa. I t.ex. Sverige och Tyskland däremot, där förskolan ofta har åldersblandade grupper, sker läsinlärningen senare. En del menar att tidig läsinlärning sker på bekostnad av andra, viktigare moment i barnets utveckling: tidiga läsare leker inte, de får dåliga kamratkontakter, osv. För att barnet ska kunna knäcka läskoden behöver barnet utveckla tre avgörande kompetenser: • bokstavskännedom fonemisk medvetenhet – att förstå hur språkljud och bokstäver hänger ihop; (främst muntligt). syntaktisk förmåga – förmåga att sätta ihop meningar (i muntliga sammanhang). OLIKA METODER FÖR LÄSINLÄRNING Det finns många olika metoder för läsinlärningen, men ingen av dem fungerar på alla barn; barn har olika inlärningsstil och svarar olika väl på olika pedagogiska metoder. Forskningen visar dessutom att det ger bäst effekt att kombinera olika typer av teknik. Grovt sett kan läsinlärningsmetoderna indelas i metoder med syntetisk eller analytisk ansats. I de syntetiska metoderna (t.ex. Bornholmsmodellen) börjar man med språkets delar, såsom bokstäver,

FLERSPRÅKIGHET

språkljud och stavelser. Dessa delar förs senare ihop till helheter såsom ord och meningar. Analytiska metoder (t.ex. Kiwimetoden) däremot börjar med helheter, exempelvis ord eller berättelser, som senare delas i delar såsom ord, ljud och bokstavsbeteckningar. Med analytiska metoder handlar det ofta om att använda sig av talspråket och att lära sig lyssna efter olika ljud. Det kan vara svårt att skilja syntetiska och analytiska metoder åt, en kombination av syntetisk och analytiskt arbetssätt kan användas i olika metoder. Läsinlärningen brukar delas upp i fyra steg, som övergår i varandra. Först kommer steget som kallas ”pseudoläsning” – barnet känner igen en bild, t.ex. ICA och säger ”Ica, mamma, Ica”. Det kan inte läsa, men känner igen skylten och vet vad den betyder. Sedan kommer ”logografisk läsning”, vilket innebär att barnet känner igen bokstäverna i ett ord, som t.ex. sitt eget namn. Nästa steg är ”alfabetisk läsning” där barnet ljudar ordet, bokstav för bokstav, och förstår på så sätt vad det betyder. Sista steget är ”ortografisk läsning”, där barnet känner igen hela ordet eller delar av det och snabbt kommer fram till betydelsen. Då har barnet ”knäckt läskoden”. (Utdrag ur Bravo Granström 2013). HUR DU KAN HJÄLPA DITT BARN MED LÄSNING PÅ SVENSKA? Att arbeta med metoder som nämnts ovan är inte lätt för en person utan utbildning i detta, men om du som förälder vill hjälpa ditt flerspråkiga barn med läsningen på ditt modersmål (som inte ges i skolan) kan du göra följande: 1. Läs högt för ditt barn Gör det så ofta som möjligt, helst varje dag och inte bara för att barnet ska komma till ro och sedan somna, utan för att barnet ska få ett rikt ordförråd och få tillgång till ord som inte används i vardagen. Tänk på att du är bäst på ditt eget modersmål och det är lättast om du stöttar barnet med det. Dessutom hör barnet det språket förmodligen inte av så många andra personer. 2. Ställ frågor och samtala om det lästa Högläsning ger ännu mer om man samtalar om det lästa och tillsammans reflekterar över det som har lästs. Dels får barnet då aktivera det passiva ordförrådet och dels får det barnet att

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

läsa kritiskt, dvs inte godta allt som är skrivet och kunna relatera sina egna upplevelser till det lästa. Detta är viktigt för läsförståelsen. 3. Var ett bra exempel för barnet – läs själv Barn härmar oss vuxna. Om de ser att du läser (bok/tidning, inte bara på datorn) kommer också de att vilja göra det. 4. Identifiera bokstäver i omgivningen Det finns många skrivna ord runtomkring oss. Skyltar kan vara bra att öva på. Man kan även sätta upp post-it lappar på olika kända föremål hemma och senare blanda om dem så att barnet får sätta det på rätt föremål. 5. Lek ordlekar med barnet, rimramsor osv Rim ökar den språkliga medvetenheten: en liten bokstav kan ändra ett ords hela betydelse: hand – sand, roligt är t.ex. rumpa, strumpa. 6. Ge barnet tillgång till nivåanpassade böcker I Sverige finns t.ex. serien ”Lätt att läsa” från Bonnier som riktar sig till barn som just har läst sig läsa. Man kan även låna (eller köpa) dem som e-bok. 7. Undervisning på svenska (om du bor i utlandet) Anmäl barnet till en Svensk skola om det finns en i närheten, annars finns det även distansalternativ som Svenska distans (6-13 år) och Sofia distans (åk 7-9). NÅGRA FLER IDÉER Böcker med bara bilder, utan text, som t.ex. Var är tårtan av Thé Thong-Khing kan ge upphov till att själv spinna vidare på berättelsen och kan läsas av alla personer oberoende på språk. Ett alternativ kan även vara att hitta böcker på två språk, så att du/barnet kan läsa de språken parallellt. Om det finns syskon i familjen kanske de äldre syskonen vill läsa för de yngre? Fortsätt att läsa för barnen även när de har börjat läsa själva. När de just har lärt sig krävs det mycket energi för att avkoda texten och det kan vara svårt att komma in i berättelsen, vilket kan göra att barnet tappar sugen. En del barn kan hellre vilja läsa på nätet än att läsa pappersböcker. Låt dem även göra det, barn lär sig snabbt hur det går – har du t.ex. tänkt på hur snabbt de lär sig nya digitala spel utan att någon har förklarat? Men prata om användningen av nätet och försök vara intresserad av vad ditt barn gör ute i den digitala världen. Och vi vet ju - en ensidig användning, av vad det än må vara, är inte bra. Blanda olika aktiviteter! S 8

LÄSTIPS FÖR DEN SOM VILL FÖRDJUPA SIG I ÄMNET:

OM LÄSNING: Fast, Carina. (2015). Läslust i hemmet – så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling. Natur och kultur. (se även recension i detta nummer av Magasinet SMUL) Hedström, Lasse. (2009). L som i läsa, M som i metod. Lärarförbundets förlag. Taube, Karin. (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts. Skolverket, Hur lär man barn att läsa. Kort sammanfattning av läsforskaren Barbro Westlund – www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-lar-man-barn-att-lasa-1.157439 OM SPRÅKUTVECKLING 0-5 ÅR: Kodknäckarna www.kodknackarna.se/hitta-spraket-filmsprakutveckling-barn – Filmer för föräldrar FLERSPRÅKIGHET: Bravo Granström, Monica. 2013. I love svenska, Isaberg Förlag, www.monicabg.com/i-love-svenska

Guldgruvan Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” MONICA BRAVO GRANSTRÖM

FLERSPRÅKIGHET

På inte alltför många sidor (147) lotsar hon oss in i läsdjungeln och visar på hur man kan stötta barn i åldern 0-9 år. Hon vänder sig till föräldrar (och andra vuxna kring barn) som inte har några förkunskaper i vad läsning är och förklarar vad läsning är och hur man kan stötta barnet med läsning (och i viss mån skrivning). Man har ju hört att högläsning ska vara bra, men varför? Carina Fast målar upp en bild av läsningen som ett träd. I rötterna finns allt som barnet lär sig tidigt i livet, innan formell undervisning. Jorden som trädet står i (var bor barnet? Sverige eller annat land, land eller storstad) påverkar vilka rötter som bildas. Stammen är sedan barnets första steg i läsandet (och skrivandet – de två sakerna ligger nära varandra). Kronan på trädet är när barnet själv kan läsa och skriva, ”kronan på verket” helt enkelt. Hon varvar teori med praktiska tips om hur man kan gå tillväga, saker som man kan göra hemma utan större inköp av dyrbara ”pedagogiska” leksaker. Hitta på synonymer och motsatsord t.ex. är en enkel ordlek som passar perfekt om man måste åka en längre sträcka i bilen. Viktigt är att tänka på att det interaktiva (prata om saker och ting) inte kan ersättas av digitala spel. En samtalsmodell i tre steg läggs fram: 1. Återberätta, 2. Gissa och dra slutsatser och 3. Ta ställning. Jag känner igen detta från olika modeller av läsinlärning. Fast lyckas även med att ge mig en ny, mer nyanserad bild på barnens umgänge med mobil och surfplatta, man bör inte se digitala spel som något enbart ont. Tidigare har det ofta kliat i mig när de sitter där, även om jag inte vill ta bort de digitala sakerna helt, eftersom man behöver dem i dagens samhälle. Hon påpekar vad de även där lär sig, ofta av varandra. För det har nog så många föräldrar varit med

abö

cke

ing

fakt

tid n

doktorand med inriktning på läsförståelse i flerspråkiga miljöer så är det nog förståeligt att jag fastnar för böcker som handlar om läsning. Jag blir alltså lätt exalterad när jag på en konferens i Sverige upptäcker boken ”Läslust i hemmet” av Carina Fast (Natur och kultur). Carina Fast är lågstadielärare och fil. dr. i pedagogik samt författare. JJag har läst några böcker av henne tidigare och hon brukar skriva på ett sätt som är lätt att ta till sig. Så även denna gång. ”Läslust i hemmet” blir som en guldgruva för mig som jag vill bära med mig hela tiden.

Lästrädet © Anna Hild ur boken “Läslust i hemmet”

”LÄSLUST I HEMMET” Som m

lå tte xt er

rekla

skö

nlit

tera tur

ger

katalo

youtubeklipp

xter erte

und

datorspel

läser skriver kan bokstäverna i alfabetet skriver sitt och närståendes namn leker med ord och rimmar känner igen vissa ord känner igen det egna namnet lekläser lekskriver spel

leksakskataloger

berättelser

serier filmer

surfplatta

sånger bilderböcker

modellbeskrivningar logotyper

om, hur ett barn har lärt sig ett spel på mobilen/ plattan på nolltid, utan att någon vuxen har förklarat det. Sedan blir barnet ”experten” och kan förklara för andra. Det viktiga är att det inte blir för ensidigt, inte bara digitala spel (eller inte bara böcker för den delen). Även för oss med flerspråkiga barn finns det en hel del tips. Fast riktar sig visserligen mot personer som bor i Sverige och som har ett annat modersmål hemma, men vänd på situationen om du bor utomlands, så passar det i alla fall. Formatet på boken med få sidor och liten storlek med hård pärm gör den perfekt att ha med sig även utanför hemmet. Referenser till forskning och annan litteratur ges i slutet av boken, inte mitt inne i texten, vilket gör att läsandet flyter på bra. Boken ”Läslust i hemmet” är enligt mitt tycke en så bra bok att den borde tvångsförskrivas till alla föräldrar, men det låter ju som att det skulle vara tråkigt att läsa den och det tycker jag verkligen inte. Så istället kära medföräldrar en mild uppmaning – LÄS ”Läslust i hemmet”. Det kommer ni alla i familjen att ha glädje av. S

VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT LÄRA SIG SPRÅK

? n e x u v m so

I Magasinet SMUL diskuterar vi oftast flerspråkighet hos våra barn och hur man som förälder kan tillämpa olika strategier för att hjälpa dem med språkinlärningen. Men hur är det med oss själva egentligen? Hur påverkas vi av att lära oss ett nytt språk som vuxna och utveckla detta utomlands? Och hur påverkas svenskan när ett nytt språk kommer in i bilden? I den här artikeln diskuterar vi kunskap som delades av Judith Kroll, psykologiprofessor vid Pennsylvania State University i USA, under en föreläsning på University of British Columbia (UBC) försommaren 2015. Krolls forskning visar att det finns avgörande faktorer för hur effektivt och korrekt man kan lära sig språk som vuxen.

Foto: freepik.com

LENA NORMÉN-YOUNGER

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Några termer Men först – vad exakt är ”kognitiv funktion” för oss som inte är professorer i psykologi eller flerspråkighet? Kognitiv funktion eller kognition är en psykologisk term. Det är en samlingsterm för de mentala processer som handlar om kunskap, tänkande och information. Förutom kognition rymmer våra hjärnor även emotion (känslor) och volition (vilja); det är dessa tre funktioner som styr våra psyken och utgör grunden för hur vi fungerar som människor. Som vuxen är det svårare att lära sig ett språk

än om man är liten. Speciellt uttal och avancerad grammatik kan vara näst intill omöjliga att lära sig, men det varierar mellan människor vilken färdighet man utvecklar. Skälen till detta varierar, men uppfattningen om att enspråkighet som norm och flerspråkighet som avvikande har ändrats. Idag vet vi att är det motsatsen som gäller; en majoritet av världens invånare är flerspråkiga. Detta har bidragit till att fler studier fokuserar på flerspråkigheten som ämne. Fyra etablerade faktorer Judith Kroll räknar upp fyra etablerade faktorer som begränsar andraspråksinlärning: 1. Minne, speciellt arbetsminnet, som kan beskrivas som den typ av minne som hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången. Arbetsminnet används när man löser mer komplexa tankeuppgifter och är speciellt aktivt vi utför uppgifter som består av fler än ett moment. 2. Nivån av fonetisk medvetenhet (förmåga att lyssna på skillnader i uttal). 3. Språklig begåvning. Jo då, vi föds med olika förmåga att lära oss ett språk på hög nivå enligt Kroll. Detta är dock inte något som bekräftas av all forskning 4. Mod. Faktiskt. Vågar du delta i ett samtal som pågår på ett främmande språk som du är i färd med att lära dig? Övning ger färdighet, men det är inte alltid vi övar eftersom vi är rädda för att göra bort oss. Många av oss utlandssvenskar vet hur svårt det kan vara att lära sig ett nytt språk som vuxen. Vi sliter med att minnas ord och uttryck och hör kanske inte alltid skillnaderna mellan det vi uttalar och det den inhemska individen säger. Om man betraktar sin svenska omgivning utomlands (om man har en sådan) märker man de stora skillnader som finns bland utlandssvenskar i att tala det dominerande språket i landet. Förmågan hör inte alltid ihop med hur länge man har varit utomlands. Faktiskt är det faktiskt ofta tvärtemot. En personlig observation från Nordamerika är att de som har varit utomlands länge ofta har mindre inhemskt uttal av engelska. En gissning är att de som är födda på slutet av 60-talet och senare har växt upp med TV med filmer och serier på engelska, vilket kanske har gjort sitt när det gäller att lära in en mer naturlig accent? Foto:

lerspråkighetsforskningen har exploderat under de sista tio åren. Skälen till detta varierar, men en vanlig anledning är uppfattningen om enspråkighet som norm och flerspråkighet som avvikande, och det faktum att den mesta forskningen har pågått i länder där enspråkighet är det mest vanliga. I själva verket är det motsatsen som gäller; en majoritet av världens invånare är flerspråkiga. Den moderna flerspråkighetsforskningen har delvis behövt avliva myter men har även kunnat påvisa nya sanningar om språk. Nya fakta om hur hjärnan påverkas av språk har uppkommit genom att ny metodik har blivit tillgänglig inom den medicinska världen. Bildteknik som avbildar hjärnan visar vilka delar av hjärnan som aktiveras under specifika språkövningar som designats för att belysa olika aspekter av språkanvändning. Om detta talar sig Judith Kroll varm i en föreläsning på Centre for Asian Studies på UBC en solig majdag under en konferens för lingvister, pedagoger och andra språkintresserade. Den forskning som Judith Kroll återger fokuserar på språkets effekt på kognitiv funktion. Hon diskuterar hur hjärnorna hos både flerspråkiga och de som lär sig ett andraspråk tränas i att förhandla mellan två språk som ryms inom samma sinne. En avgörande insikt är att flerspråkighet kan ses som ett forskningsverktyg för att utvärdera den kognitiva arkitekturen i hjärnan som annars döljs av den förmåga som enspråkiga har genom att endast tala sitt modersmål. Judith Kroll använder forskningsexempel om hur språkprocesser i hjärnan har en neurologisk orsak, och drar slutsatser om vilken betydelse detta har för den kognitiva funktionen rent generellt.

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Fler faktorer De ”andra skälen” som kan begränsa andraspråksinlärning, vari består dessa? Ja det kan vara svårt att ta fram i detalj, men Judith Kroll och hennes kollegor och studenter försöker beskriva de neurologiska samband som kan vara av intresse. Just nu forskar Judith och hennes studenter följande aspekter av andraspråksinlärning: Språk är ALLTID aktiva och konkurrerar med varandra. Även om du tror att du har glömt all skoltyska så finns den alltså någonstans och påverkar din hjärna när du ska välja ord. Ditt förstaspråk (ofta även kallat modersmål) ändrar sig när du lär dig ett andraspråk, dvs. ett till språk senare i livet. Hur många av oss som bor i Nordamerika har inte kommit på oss själva med att ”hänga upp luren”, eller att syfta helt fel när vi skriver eftersom vår ordföljd ibland är påverkad av engelskan? I SMUL fokuserar vi på barnens flerspråkighet. Faktiskt så mycket att vi ibland glömmer att vi som föräldrar också är flerspråkiga och har hjärnor som konstant organiserar information och växer och förändras av detta. Kanske du vill lära dig några språk till? Ryska, mandarin eller swahili? Många språk håller våra hjärnor friska, så studera på! Det är svårt med andraspråksinlärning, eftersom du som äldre inte har en hjärna som är lika plastisk. Både närminne och hörsel blir sämre när vi blir äldre, vilket begränsar oss ytterligare. Men som med allting ger övning färdighet, även om tiden som man har som vuxen till nya språk brukar vara det som begränsar.

Hjärnans nätverk Flerspråkighet påverkar aktivt hur hjärnans nätverk organiserar sig. Nätverket byggs upp på

Foto: freepik.com

Att modiga språkstudenter lär sig snabbare verkar också ganska logiskt. Vem har inte stått där och stampat och formulerat perfekta meningar på ett främmande språk i huvudet, för att sedan märka att ögonblicket att säga det man vill säga, för länge sedan är förbi. Att det är bättre att slänga sig ut i det okända ger fler övningstillfällen, men kanske också tjockare hud eftersom man oftare roar omgivningen med katastrofala felsägningar eller så otydligt uttal att den mest kreativa lingvist ser totalt oförstående ut.

ett annorlunda sätt när fler språk kommer till. Så är det bara, och en stor anledning till att vi som flerspråkiga t.ex. senare visar tecken på senilitet jämfört med enspråkiga individer. Detta sker också när vi lär oss ett språk senare i livet, men är som alltid mest effektivt när man lär sig ett språk tidigt i livet. Helst under barndomen. Men de positiva effekterna finns kvar även när vi som äldre sliter med ett andraspråk till. S Referens: Judith F. Kroll, Paola E. Dussias, Kinsey Bice, och Lauren Perrotti. Bilingualism, Mind, and Brain. Annual Review of Linguistics. 2015; 1: 377394.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Odla det nya språket genom företag för expats Foto: privat

LENA NORMÉN-YOUNGER

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Vid

rekrytering till ett nytt jobb i ett annat land uppstår många problem när familjer eller enskilda individer flyttar sitt vardagsliv. I SMUL är det många som känner till detta. Förutom att lära sig det nya landets språk ska man hitta bostad, skola till barnen, organisera privatekonomin, hitta vänner etc. Utlandssvenskar använder ofta speciella företag eller konsulter för att hitta rätt i tillvaron på en ny plats. Idag finns det över 12 000 utländskt ägda företag i Stockholmsregionen. Över 60 % av de anställda i Stockholmsregionen arbetar i företag med någon form av internationell verksamhet. Internationella företag anställer utländska talanger och erbjuder dem paketlösningar för Sverigeflytten som omfattar diverse utbildningar, språklektioner eller interkulturell träning. I detta nummer tog vi kontakt med företaget Grow Internationals från Stockholm för att få mer information om detta. De kan erbjuda hjälp med de flesta aspekter vid byte av land. År 2015 startades Grow Internationals av Håkan Rantakeisu och Stella Figurzynska som hjälp för nyanlända expats i Stockholm. Stella hade arbetat med språkundervisning och utbildningsadministration medan Håkan hade egen erfarenhet av att bo och arbeta utomlands. Håkan hade också erfarenhet av att starta och leda organisationer på Business Sweden. FAKTARUTA 1: BUSINESS SWEDEN Business Sweden ägs av staten och näringslivet, som representeras av Utrikesdepartementet och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Business Swedens syfte är att hjälpa svenska företag att nå sin fulla internationella potential genom strategisk rådgivning och praktiskt stöd, såväl i Sverige som utomlands.

Stella och Håkan såg ett behov av ett företag som kunde ge ett komplett stöd till personer, som antingen planerade att komma till Stockholm eller precis hade anlänt. Genom åren hade de träffat och lärt känna många expats och deras medföljande som delat med sig upplevelser och förväntningar. De insåg att det fanns en öppning för en ny nisch inom branschen för utlandsstationeringar och gränsöverskridande

personalförflyttningar där personen placeras i Stockholm. FAKTARUTA 2: VAD ÄR EN EXPAT? Få ord kan få igång folk mer än ordet expat. Möjliga synonymer är immigrant, invandrare, emigrant eller bara migrant. Det är en förkortning av det engelska ordet expatriate och uppfattas av många som toppen av hierarkin av migranter. Cyniskt sagt säger vissa att det bara är européer som är expats, medan människor från Asien, Sydamerika och Afrika kallas för invandrare. Rent definitionsmässigt kan man säga att en expat är en person som tillfälligt eller permanent bor i ett annat land än hemlandet. Order kommer från latinets ex, ut av, och patria, som betyder land eller modersland. Praktiskt används dock ordet ofta om arbetskraft som rekryteras för ett speciellt uppdrag eller arbete, och förknippas med bidrag från det rekryterande företaget till allt från språkundervisning till bostadsbidrag. I denna artikel har vi valt att använda order expat p.g.a. bristen på ett annat passande ord som också tar hänsyn till den praktiska användningen av ordet. Klubben Grow Internationals erbjuder företag och privatpersoner medlemskap På Grow Internationals betalar företagen medlemskapsavgifter för sina utländska anställda och deras medföljande. Medlemskapet ger möjlighet till utbildningar inom språk och kultur för att främja de anställdas integrationsprocess i Sverige. På så sätt kan företagens internationella medarbetare och deras familjer anpassa sig till svensk kultur och en ny arbetsmiljö så fort som möjligt, vilket minimerar risken för situationen där utlandsstationeringen i Sverige misslyckas med onödiga kostnader som följd. Grow Internationals stödjer företag inom en rad olika branscher, men det finns yrkeskategorier som är vanligare än andra. Viktiga målgrupper är t.ex. IT specialister, programmerare, dataspelspecialister, webbdesigners eller ingenjörer. Även privatkunder som söker stöd och attraktivt integrationsprogram på egen hand finns bland

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” kunderna. Utländska medföljande till svenska medborgare som återvänder till Sverige torde vara en målgrupp som är representerad i SMUL. Hur svårt tycker Grow Internationals medlemmar det är att lära sig svenska? Att erövra ett nytt språk som vuxen kan innebära en del svårigheter. De expats som kommer från engelsktalande länder upplever t.ex. i början svenska som ett svårt språk att lära sig. Efter ett tag upptäcker de att det finns många ord som låter eller stavas likadant och så småningom vänjer de sig vid nya grammatiska strukturer och svensk prosodi. De som kommer från icke-engelsktalande länder är mer vana vid att lära sig främmande språk på ett strukturerat sätt och blir ofta överraskade av att svensk grammatik är enklare än deras egen. Utan tvekan upplever bägge grupperna det svenska uttalet som den svåraste och mest utmanande delen i språkinlärningen. Tidsramarna varierar mycket och beror på individuella målsättningar, kulturell bakgrund, familjesituation och motivation. Oftast börjar man läsa svenska efter man har hamnat i Stockholm där finns ett stort utbud av subventionerade språkkurser. De som jobbar och är berättigade till förmåner genom företaget får skräddarsydda språklektioner, antingen individuellt eller i grupp, vilket innebär att de arbetar och läser svenska parallellt. En typisk tidsram kan variera mellan 6 – 24 månader beroende på medlemskapets omfattning och individuell flexibilitet. Stöd till medföljande Medföljandestöd är en av hörnstenarna i Grow Internationals verksamhet. Det är alltid en stor omställning att byta miljö och finna sig till rätta i ett nytt land. Utländsk personal och deras medföljandes välbefinnande är oerhört viktiga för en framgångsrik integrationsprocessen och utlandsstationering. Företaget tar hand om medföljande genom att arrangera olika sociala och kulturella aktiviteter där de kan träffa andra expats, utbyta erfarenheter, träna språk och lära känna den svenska kulturen. Grupplektioner på dagtid är avsedda för medföljande som inte jobbar och som är i be-

FLERSPRÅKIGHET

hov inte bara av att lära sig svenska men även av socialt sällskap och att bygga upp egna nätverk. Medföljande som är medlemmar kan välja mellan varierande workshops. FAKTARUTA 3: EXEMPEL PÅ WORKSHOPS FÖR MEDFÖLJANDE: • Third Culture Kid (Hur uppfostrar man barn utomlands), • Job Hunting Workshop (Stöd för att hitta arbete eller praktik), • Well-being workshops (Hur man effektivt nätverkar och utvecklar sina styrkor). Utöver de ovannämnda aktiviteterna erbjuder Grow Internationals en uppskattad destinationssupport för medföljande familjer som behöver hjälp med de praktiska bitarna. Exempel på tjänster kan vara att hitta städhjälp, barnvakt eller boka tid hos läkaren. Ingen annan aktör på marknaden har dessa tjänster samlade under ett tak och med en fysisk plats som center för aktiviteterna och medlemmarna. Flyktingar Det är svårt att prata om svenskundervisning i Sverige utan att också fråga hur företaget ställer sig till omhändertagande av flyktingar. Stella svarar att Grow Internationals hittills genom sin specifika expertis och erfarenhet för expats har valt att fokusera på internationella företag för att på bästa sätt tillmötesgå dessa kunders behov, men att även andra kunder, såsom flyktingar, är varmt välkomna till de öppna aktiviteter som marknadsförs via sociala media. Det är tydligt att företag som Grow Internationals erbjuder en tjänst som behövs, något som utlandssvenskar kan förhålla sig till baserat på sina egna erfarenheter av att byta land. Det är ganska självklart att ankomsten till och den första tiden i Sverige kan bli mycket bättre med hjälp av professionella tjänster som dessa, jämfört med vad som sker när man flyttar på egen hand.

www.growinternationals.com 15

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Jocelyn Tochor berättar om sin erfarenhet

“

SVÅRT ATT LÄRA SIG SVENSKA I ETT LAND DÄR ALLA PRATAR ENGELSKA

När Jocelyn Tochor flyttade till Stockholm för jobbets skull var hon fullt beredd på att lära sig svenska ganska omedelbart. Hon anmälde sig till en språkkurs, och blev överraskad när hon där träffade 12 studerande från 12 olika länder där vissa inte hade lärt sig svenska trots att de hade bott i Sverige i många år. Ett par månader och några kurser senare förstod hon dilemmat man har som nyanländ utlänning i Sverige. De flesta svenskar pratar engelska och gör det också gärna. Speciellt med en kanadensare. För Jocelyn kunde detta innebära att en så enkel sak som att beställa lunch blev en språklig utmaning. Efter att ha beställt på engelska svarade ofta personalen på engelska, vilket fick Jocelyn att undra om hon sagt fel. Eller ännu värre, ibland svarade de på svenska och Jocelyn förstod då inte ett ord. På ett sätt upplevde hon det enklare då att helt enkelt börja sina samtal på engelska. Efter ett år i Sverige har Jocelyn en grundläggande förståelse av samtal och texter på svenska. Att föra ett samtal på svenska är däremot svårare. Hennes självförtroende vacklar, vilket ibland får orden försvinna – mitt under samtalet!

Hennes gammelmormors språk finns i hennes blod. Någonstans, hon måste bara hitta det.

“

FLERSPRÅKIGHET

Jocelyn säger dock skämtande att hennes gammelmormors språk finns i hennes blod. Någonstans, hon måste bara hitta det. Till dess fortsätter Jocelyn att studera språket och hoppas på att hon en dag ska våga beställa lunch på svenska. Jocelyn beskriver sitt första år i Sverige som en enda lång övning i ödmjukhet. En känsla som hon också har inför svenskar som obekymrat växlar mellan svenska och engelska, men också inför de många flyktingar som har hittat ett nytt liv i Sverige, men som inte kan falla tillbaka på ett gemensamt och internationellt språk som engelska, utan bara har svenskar som alternativ. >> Läs Jocelyns egen berättelse i Magasinet SMUL:s blogg om hur hon upplevde det att lära sig svenska i Sverige

Vad tycker svenskläraren om att lära nyanlända högutbildade svenska?

Anna Haag är en i teamet av svensklärare som lär ut svenska till specialrekryterad arbetskraft och deras familjer på plats i Stockholm. Så här beskriver Anna sitt jobb: ”För att återkoppla kort vill jag bara säga att jag verkligen älskar mitt jobb. Det är en förmån att få möjlighet att möta alla dessa fantastiska, kompetenta och intressanta människor från hela världen, alla med unika berättelser och olika bakgrund. Varje dag är som en jordenruntresa där man på ett mycket spontant och naturligt sätt får inblick i olika levnadssätt och värderingar, likväl som nya maträtter, smaker och dofter. Vissa av de vi möter är vana att flytta och har redan varit stationerade på ett flertal destinationer. För andra är det första gången de flyttar från platsen de vuxit upp på. Behovet av support ser därför mycket olika ut. De som kommer till Sverige för att arbeta är ofta mycket motiverade att lära sig svenska, och istället är den stora utmaningen tiden. Det är inte alltid så lätt att få in språkundervisning i en redan fulltecknad kalender, men med mycket flexibilitet från båda håll brukar det lösa sig, ibland via Skype. Det är en stor omställning för hela familjen att flytta till ett nytt land och den som arbetar ska också lära sig en ny affärskultur samtidigt som man har stora förväntningar och krav på sig rent arbetsmässigt. Många har ingen relation till svenska språket innan de flyttar hit, så det gäller att hitta en rutin för inlärning som fungerar för att snabbt komma in i hur språket låter och också för att få en kontinuitet i språkinlärningen. Vissa väljer därför att starta med en kort intensivkurs för att

snabbt komma igång, andra föredrar att ordna de praktiska detaljer familjen måste hantera i och med flytten innan de kan fokusera på att lära sig språket. Idag finns det många bra och kreativa digitala hjälpmedel man kan använda sig av i början för att göra inlärningen omväxlande och rolig för hela familjen. Eftersom de flesta svenskar talar bra engelska upplever dock många att de har något begränsade tillfällen att öva. I grund och botten tror jag att det handlar om artighet från svenskarnas sida, att man vill underlätta för den andra personen genom att direkt växla över till engelska, men för den som kommit till Sverige och vill öva på det man just lärt sig kan det vara en försvårande omständighet. Man måste som engelskspråkig expat i Sverige vara bestämd och fortsätta svara på svenska även om busschauffören, kassörskan eller gyminstruktören mer än gärna vill tala engelska. Efter ett tag kan det ibland kännas som en utmaning att hålla den motivation man hade från början uppe eftersom man klarar sig i Sverige utan att tala svenska så länge man behärskar engelska. Om man planerar att stanna kvar i Sverige för en längre tid och vill få tillgång till sociala koder och oskrivna regler är det dock lättare om man lär sig kommunicera på svenska. Här har icke-engelskspråkiga en fördel eftersom man inte har något annat alternativ än att faktiskt använda sig av det ordförråd man har på svenska. Även om man har olika mål med sina språklektioner verkar de flesta se stora fördelar med att lära sig svenska under sin vistelse i Sverige, om inte annat är det ytterligare ett språk att lägga till i sitt cv.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Karens första intryck i Sverige I Sverige pratar man inte bara om att ge kvinnor respekt och möjligheter.

“

Istället kan man se att det är praxis i

SVERIGE UR EN NYINFLYTTADS ÖGON

Amerikanska Karen Mowry flyttade till Stockholm från Virginia i USA och har med sig av delat sina observationer om om Sverige, svenskarna och svensk kultur. Karen slås alltid av hur rent Sverige är och organiserat. Speciellt på tunnelbanan i Stockholm märker hon detta, och beskriver den respekt som passagerare visar mot varandra, speciellt mot äldre, handikappade eller gravida. Karen tycker också om den genuina samtalsstilen i Sverige. Även om hon hade blivit förvarnad om hur kalla uppfattar oss svenskar, uppfattar hon det inte så. Vardagliga samtal med främlingar sker sällan, men trots detta tycker hon att svenskar är otroligt hjälpsamma och vänliga. Hon beskriver hur hon känner att svenskar blir vänner för livet, och att den sociala stilen känns äkta och ärlig, och att man vet var man har folk. Stockholm upplever Karen som tryggt. Farliga saker kan hända överallt, men hon uppleber en känsla av säkerhet, bade för sig själv och sin egendom, och att man kan lite på de flesta. Hon påpekar att denna känsla också finns utan en näraro av polis och militär, och att dett gjort at thon känner sig lugnare som människa.

Foto: privat

samhället.

En annan aspekt av livet i Sverige är att livspusslet fungerar bättre än USA. Karens man arbetar mindre och spenderar mer tid med familjen än i USA. Hon tyckte det var speciellt roligt med mannens chock av hur alla svenskar försvann iväg på 4-6 veckors semester under sommaren. En speciell sak för Karen som har två döttrar i sina formativa år är att få uppleva en vardag där kvinnor är respekterade och blir väl behandlade. I Sverige pratar man inte bara om att ge kvinnor respekt och möjligheter. Istället kan man se att det är praxis i samhället. Men alla saker har inte varit enkla för familjen att anpassa sig till. Den mörka vintern i Stockholm var svår att vänja sig vid, även om alla har lärt sig uppskattat mys i vintermörkret med stearinljus. Avsaknaden av bil har dock tvingat familjen vara utomhus varje dag vilket har hjälpt dem att ta vara på det ljus som finns. En annan kulturell aspekt som ställde till problem för familjen var det svenska systemrt med med köbricka. Detta tog familjen ett tag och ett par misstag att klura ut.

Foto: privat

“

FLERSPRÅKIGHET

>> Läs Karens egen berättelse i Magasinet SMUL:s blogg om hur hon har upplevt flytten till Sverige.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: privat

FLERSPRÅKIGHET

Systembolaget ställer till problem CARINA MIDDENDORF

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

När böcker ska översättas, så finns det en del saker som är svårare att översätta än andra. Om dessa saker och om många andra sampratade Carina Middendorf med Ursel Allenstein, tysk översättare i Hamburg i norra Tyskland.

Foto: privat

”Usch,

måste vi fördjupa oss i det?!” utropar Ursel Allenstein, 37, och borrar ner hakan i den stora, svarta sjalen, när vi pratar om vad som är svårast att översätta. Ursel pratar flytande svenska och hon är översättare av skandinavisk litteratur till tyska. ”-Verben hinna och slippa finns inte, då måste man göra en omväg, men svårast är begrepp som systembolaget eller skillnader i mentaliteten.“ Att fenomenet systembolag kan vara svårt att förstå i ett land där man kan köpa alkohol samtidigt som mjölk, kan man tänka sig. Men vad är skillnader i mentaliteten? ”Det är, förklarar Ursel och drar handen genom det svarta håret, ”när det till exempel står att någon kör så snabbt att passagerarna måste hålla i sig, och senare i texten visar det sig att de körde i 90 kilometer i timmen. Det tycker inte tyskarna är speciellt snabbt.” Att språk är en färskvara, det vet vi allihop som lever med mer än ett språk i vardagen. Det räcker inte att lära sig ett språk, och så kan man det en gång för alla. Levande språk förändras och utvecklas kontinuerligt. -Jag reser ofta till Sverige och läser många svenska romaner, för att hålla min svenska modern”, berättar Ursel. -Jag lyssnar gärna på P1 och ser på svensk tv, helst litteraturmagasinet Babel med Jessica Gedin! Och jag träffar regelbundet min svenska språkcoach för att inte glömma hur man pratar”. Hon betonar dessutom vikten av att uppehålla sitt eget modersmål. ”När man jobbar så mycket med andra språk får man inte glömma att utveckla sitt eget språk! Jag läser både tyska klassiker och samtidsromaner och går regelbundet på seminarier för översättare”.

Ursel är en av Tysklands mest renommerade översättare från nordiska språk och har fått flera utmärkelser för sitt arbete. Bland annat fick hon Hamburgs översättarpris 2011 för sin översättning av dansken Kim Leines ”Tunu”. Hon har översatt alla Hjorth & Rosenfeldts deckare och även den omdebatterade fjärde ”milleniumboken” av David Lagerkrantz. Det hon är mest stolt över, är norskan Kjersti Annesdatter Skomsvolds romaner ”Jo fortere jeg går, jo mindre er jeg” och ”33“. ”De är komplexa, med många kluriga ordlekar, en massa litterära referenser, några verser och till och med ett par dödsannonser som dessutom är på rim! Samtidigt har de också en särskild humor och stämning, som är jätterolig att översätta.” Vägen till litteraturen Ursels väg till den skandinaviska litteraturen började redan i tonåren. -Jag var helt besatt av Halldór Laxness och läste allt av honom. När jag var klar med det, fortsatte jag att läsa alla andra skandinaviska författare som jag kom över. Denna kärlek gjorde att Ursel 1998 började 19

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

• Skandinavistik – skandinaviska språk • Germanistik – tyska • Anglistik – engelska • Autofiktion litterär genre som blandar fakta och fiktion

ORDLISTA

studera Skandinavistik i Frankfurt och senare fortsatte i Köpenhamn. -När det gick upp för mig hur många författare det är som inte finns översatta till tyska, började jag intressera mig för översättning.” Det finns ingen särskild utbildning för översättare av nordiska språk, så den fick Ursel bygga ihop själv. -Jag studerade Skandinavistik som huvudämne och Germanistik och Anglistik som sidoämne. I alla tre ämnen valde jag litteraturvetenskap som fokus.” Att det funkade, det vet vi vid det här laget. ”Om man vill bli översättare, så är nog den bästa vägen att försöka skaffa sig kontakter inom förlagsvärlden, till exempel genom att göra praktik på en redaktionsavdelning,” tipsar Ursel. ”Det är bra att lära känna redaktörer, dels för att det är nyttigt att veta hur de jobbar men också för att de ska lära känna dig”. Det brukar även finnas seminarier för nybörjare i branchen på tyska universitet och en del arrangeras av Deutscher Übersetzungsfond.” -Från början kändes Danmark närmast och danskan var mitt första språk. Jag tyckte att det låg nära både geografiskt och kulturellt. Danskarna var först med autofiktion”, vet Ursel och ger Claus Beck-Nielsen som exempel på det. ”Men när jag var färdig 2005 och började översätta på allvar, hade den här riktningen förlorat fart och var inte lika intressant längre”. Detta var en anledning till att Ursel började översätta mer från svenska. Idag är uppdelningen

75 % svenska, 20 % danska och 5 % norska texter. -Sverige har de mest intressanta författarna för närvarande!” tycker Ursel och nämner Sara Stridsberg och Jonas Hassen Khemiri. Sara Stridsberg känner Ursel väl, eftersom hon översatt ett flertal av hennes romaner. ”Hon är en av mina personliga favoriter, men hon har tyvärr inte haft sitt genombrott i Tyskland än.” Koncentrationskrav Ursel jobbar heltid som översättare och hon har sitt kontor hemma i lägenheten. -Jag får som mest gjort på morgonen, eftersom ingen ringer och det kommer nästan inga mejl heller”, skrattar hon. Översättning kräver hög koncentration och det går inte att hålla på i flera timmar. ”Hur många timmar jag översätter om dagen, beror lite på vad jag jobbar med. Och hur bråttom det är, förstås”, säger hon beundransvärt ärligt och rättar till de svartbågade glasögonen. ”Sara Stridsbergs texter kräver mycket av mig, ibland fastnar jag i textens melankoliska stämning och då måste jag ta en paus. Å andra sidan funkar det inte att översätta en humoristisk text, om jag är ledsen eller arg, då måste jag göra något annat en stund!” Som till exempel att gå på portugisiskt café i Hamburgs hamnkvarter och snacka litteratur och översättning med Magasinet SMUL. Men efter kaffet och den färskpressade apelsinjuicen, blir det tunnelbanan för Ursel direkt hem till skrivbordet igen. S

Foto: privat

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

EN FUNDERARE

Foto: Monica Bravo Granström

Bokhandeln Ateneo Splendid, Buenos Aires - Argentina

Hur väljer du vilken bok du ska läsa?

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGT LÄSANDE SMUL:ARES LÄSVANOR EMMA AGEBERG

Eftersom vi alla i SMUL-gruppen (tillsammans) kan mängder av språk, hade jag en fundering: vilka språk läser vi på? När jag tittar på mitt nattduksbord har jag en ungefär 40 cm hög stapel med böcker på svenska, engelska och italienska. Vissa böcker tycker jag speciellt om att läsa på engelska, ibland slänger jag in böcker på italienska (för att förbättra min italienska och lära mig mer om det samhället jag lever i) och de svenska böckerna kan jag inte vara utan! Böcker på svenska läser jag för att på svenska känner jag mig mest avslappnad och så måste jag hålla svenska språket i gång. Jag frågade andra SMUL:are hur de gör och det var blandade svar. Vissa vill helst läsa på originalspråk, andra bara på svenska. Många tycker att tillgången till (svensk) litteratur är ett problem medan andra menar att med ny teknik och läsplattor kan man läsa mer, alltid och på vilket språk man vill! Här kommer ett urval av kommentarer och bilder. Erika Van Den Steen: Jag brukar bara läsa böcker på originalspråket så det blir svenska och norska för det mesta, sedan engelska och till slut någon enstaka på mitt modersmål nederländska. Det känns naturligare att läsa på svenska än på nederländska av någon konstig anledning. Malin Simonsson: Eftersom jag bara kan svenska och engelska så läser jag på dessa språk. Jag blandar vilt och bekymrar mig oftast inte om att läsa på originalspråk, dvs jag har läst Jonas Karlsson på engelska och engelska författare på svenska. Om det är en bok jag vill läsa så jag gör jag det direkt oavsett språk. Om jag kan välja tar jag naturligtvis originalspråket. Det ligger böcker och skräpar lite överallt i vårt hus, mina och barnens (min man blir galen…). Nuförtiden läser jag mycket i paddan och det blir mindre böcker som ”skräpar ned”. Anna Eriksson Corcione: Jag läser böcker på svenska och engelska, men försöker mig numera på att läsa lättlästa böcker på italienska för jag försöker lära mig språket. Jag har tyvärr inte mycket tid längre för läsning.

Anna Dougan: Jag läser nästan bara på engelska nu, hänger inte med i vad som ges ut i Sverige. Jag som aldrig trodde att jag skulle gilla läsplattor är numera helt beroende av min Kindle Paperwhite. Älskar känslan av att ha ett

mindre bibliotek med mig i väskan… Dessvärre sover jag betydligt mindre också, eftersom man kan ligga och smygläsa på nätterna utan att störa någon och jag själv aldrig har vett att sluta ”bara ett kapitel till...” Lisa Orstadius: Engelska dominerar då dessa går det att få tag på överallt. Annars svenska, nu mer o mer på norska, tidigare en del på tyska men efter flytten från Tyskland så blir det inte så mycket mer av det. Ulrica Karlsson Bateman: Jag vägrar läsa på engelska, men har alltid en svensk bok i min läsplatta. Jag lånar alla mina svenska e-böcker från mitt lokala bibliotek i Sverige. Supersmidigt! Elvira Caselunghe: Jag läser faktiskt bara skönlitteratur på svenska (ännu). Läser vetenskaplig litteratur på engelska såklart. Bor i USA, men har inte kommit in på engelsk skönlitteratur. Tvåspråkig som barn (svenska + italienska) men har aldrig kommit in på att läsa vuxenlitteratur på italienska. Tar gärna emot boktips som inte är för svåra på italienska. Har pluggat tyska på universitetet och då läste vi en massa ganska avancerad tysk skönlitteratur, men det har jag (tyvärr) inte fortsatt med. Oskar Söderkvist: Svenska, engelska, franska, tyska, och ibland försöker jag hålla holländskan och ryskan i form... Japanskan so so.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Marianne Johansson: Svenska, nederländska, engelska och ibland franska, norska och danska

Christine Casses bokhylla: 60 % engelska, 30 % franska och 10 % svenska. Anja Launila: Läser oftast utländska böcker på engelska. Svenska böcker på svenska. Jag läser även på franska ibland, men det går väldigt långsamt så då blir det mer en språkövning än en litterär upplevelse. Erika Braas: Läser på svenska (hålla igång språket), engelska (oftast mer intressanta böcker, förutom svenska deckare då) och tyska (lära mig mer/hålla igång språket). Svenska böcker blir det bara på originalspråk, annars är det lite varierat. Att läsa böcker är den bästa metoden för mig att hålla igång språk, och jag lärde mig mycket tyska på så sätt. Elisabeth Eriksson: Svenska om jag läser eböcker. Engelska om ”riktiga böcker”, eftersom jag bor på NZ. Om jag hittar, så gärna böcker på tyska också, för att hålla det språket igång. Malin Thunström: Läser svenska, franska och engelska. Ibland läser jag på katalanska för barnen så att de kan skratta lite åt mig. Min man gör samma sak med svenska. Barnen tycker det är vansinnigt roligt. Jeannette Jannerman Perkins: Bara på svenska, är nog lite lat! Kicki Frisch: Jag brukar gå in i bokhandeln och be om rekommendationer - och sen tacka nej till hälften för att de inte har boken på originalspråket. Det irriterar mig speciellt att norska

Foto: privat

Min hög “att-läsa-böcker”

och danska böcker översätts - med lite god vilja och undervisning skulle alla svenskar kunna läsa dem på originalspråket. Katarina Gustafson: Faktiskt nästan bara på svenska! Laddar upp med massa böcker varje sommar då jag är i Sverige, Efter 22 år i Frankrike blir det konstigt nog inte mycket franska böcker, kanske för att det är så mkt franska i övrigt i mitt liv. Däremot borde jag läsa mer på engelska känner, har definitivt tappat det språket. Manuela Modrow: Engelska, svenska och tyska. Brukar försöka läsa på originalspråk om det är möjligt. Bor i Tyskland men läser t ex inte gärna svenska författare på tyska. Känns fel. Christina Klein: Det gör jag däremot gärna efter att jag läst originalversionen - för att jämföra. Petra Holm: Mest barnböcker på mitt nattduksbord på svenska, engelska, franska och spanska. Vi läser inte på engelska för barnen och oftast inte på franska heller utan då översätter jag eller vi tittar bara på bilderna. Jag själv läser oftast på svenska eller engelska men har även läst böcker på franska, spanska och italienska. Plus 2-3 stycken på danska och norska (presenter). Christine Casse: Så här ser det ut just idag. Jag läser normalt 60 % på engelska, 30 % på franska och 10 % på svenska (mest pga bokbrist). S

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SPRÅKET i FÖRFATTARSKAP – ÄVEN UTOMLANDS

Foto: privat

I mars 2015 tilldelades Lotta Lundberg Sveriges Radios Romanpris 2015 för romanen Timme noll (Norstedts). Utdelningen av priset skedde i direktsändning i P1 från Angereds Bibliotek i Göteborg. Så långt följdes det normala mönstret för svensk litteratur. Men Lotta Lundberg bor inte i Sverige, utan är bosatt i Berlin sedan 2004.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Två olika hållningar Om man skulle försöka dela in alla utlandssvenskar i två grupper, är inställningen till Sverige faktiskt något som man kan utgå ifrån. Det finns generellt två motsatta hållningar, där den ena är en Sverige-kritisk inställning som får vissa svenskar att söka sig från Sverige. Sedan finns det de som har flyttat utomlands på grund av andra orsaker, men som inte direkt sökte sig därifrån, och de ”förskönar” eller ”idealiserar”

Foto: privat

träffas en mörk höstkväll i södra Tyskland när Lotta är ute på en turné med sin prisbelönta bok som nu har översatts till tyska: Zur Stunde Null (Hoffman und Campe). Dagen efter ska hon ha en läsning i stadens största bokhandel. Staden är inte känd för sitt kulinariska utbud, men jag har reserverat på ett ställe som ändå är populärt och har många olika matinriktningar, kanske främst lokal tysk mat. Lotta blir förtjust. Medan vi väntar på maten kan jag plocka fram mitt anteckningsblock och ställa den första obligatoriska frågan som alla utlandssvenskar alltid får: Varför flyttade du från Sverige? – Vägen till författarskapet var långt ifrån rak, berättar Lotta, även om längtan till skrivandet alltid fanns där. Första gången hon var i Berlin en längre tid hade hon fått ett stipendium för att skriva, och hon trivdes. Hon ville tillbaka. Hon kände en helt annan medvetenhet om historien, en ”vi”känsla, och en ”Wieder gut machen”-anda, d.v.s. en gottgörande eller försonande inställning i samhället, som hon inte hittade i Sverige. Något som uppstått efter världskrigen. Redan som tonåring drömde hon om Centraleuropa. Lotta berättar att hon upplevde Sverige som naivt och bortskämt. Detta är något som hon upprepar dagen efter, fast på tyska inför en tysk publik. Då med tillägget att hon nu har ändrat beskrivningen av hur hon upplever Sverige; hennes tidigare skildringar har väckt kritik och istället använder Lotta nu det mjukare adjektivet ”oerfaret”.

ofta Sverige. Lotta känner inte igen sig själv i begreppet ”utlandssvensk”. Det begreppet är för färgat av medföljande makor för henne, personer som lever ett lyxliv (tänk Svenska Hollywoodfruar). Hon vill hellre se sig som ”exilsvensk”, någon som har sökt sig därifrån. Flerspråkighet – en förutsättning Vi pratar om flerspråkighet, som ju är ett återkommande ämne i Magasinet SMUL. Det är inget som hon har tänkt på speciellt tidigare trots att hon använder sig av flera språk i vardagen. Språk är dock viktigt för henne. I Sverige var hon högstadielärare och i Tyskland har hon bl.a. jobbat som svensklärare. Nu försörjer hon sig på sin penna; på sina böcker och på artiklar för Svenska Dagbladet. Det blir ofta reflektioner om olika fenomen i vardagen, kulturella skillnader, inte så ofta direkta reportage. Vi pratar om att skriva på ett annat språk. Lotta har visserligen funderat på att skriva på tyska, men har än så länge inte gjort det. – För att skriva behövs ett exceptionellt språk, säger hon, särskilt i romaner. Det är det som är det speciella med bra litteratur och därför är svenskan så viktig. Men tyskan är också viktig. Delvis för att kunna fungera i det tyska samhället men även för

att kunna föra intellektuella samtal, vilket kräver en viss nivå. Och det är svårt att komma nära någon känslomässigt i ett nytt språk. Känsla av saknad Lotta berättar om saker som även jag, och nog många andra utlandssvenskar med mig, känner igen. Om hur hon i början inte ville ha kontakt med andra svenskar. Hon ville dyka in i det tyska samhället, i det tyska språket, den tyska kulturen. Men även om Lotta trivs oerhört bra i Berlin, så smyger sig saknaden på ibland. Det kan vara småsaker som smågodis eller Lucia-firande, men även större existentiella saker som jämlikhet. Det ohierarkiska umgänget. I Tyskland är man ”ni” med varandra när man först lär känna någon. Detta kan sedan övergå i ett ”du” men ”ni” kan stanna kvar under en hel bekantskap. Vi instämmer båda i att ”Sie” (ni) faktiskt ibland kan kännas bra – det ger en behörighet som erbjuder en viss trygghet, ett visst avstånd. Och vi har båda upplevt vissa svårigheter i detta när vi undervisar i svenska. På svenska skulle vi inte kunna tänka oss att rikta oss till studenterna med ett ”ni”. Men om man överför ”du” även till samtal på tyska, så blir det ofta svårt för de tyska studenterna. Man blir ingen lärare längre, utan en kompis, som man inte har samma respekt för som för en lärare, en docent. Det är vidare härligt att uppleva att Lottas författarskap har kunnat frodas även under tiden utanför Sverige. Det är lätt att tappa svenskan när man bosätter sig i ett nytt land. Men i vår digitala tid finns allting på nära på nätet. Lotta berättar också att hon ofta flyger hem, en flygbiljett Berlin-Stockholm kan man hitta billigt. Och hon får ofta besök – det är många som vill uppleva Berlin, en stad som pulserar av liv, alltid trendig och inne.

Kulturtant i en föränderlig värld Under söndagsförmiddagens läsning i bokhandeln kommer ett trettiotal intresserade. Mest sådana som nog skulle kallas ”kulturtanter” i Sverige. Konsumenter av kultur av kvinnligt kön. I medelåldern eller äldre. I de lokala tidningarna skrivs sedan om tillställningen i lovordande uttryck. Även på lördagskvällen talar vi om ”kulturtanterna”. Lotta tar upp skillnaden mellan ”kulturtant” och ”kulturman”: Kulturtanten är en passiv

konsument, medan kulturmannen är den starka personen i toppen som producerar kulturen. Var är ”kulturkvinnan” och ”kulturfarbrorn” undrar hon? Dessa begrepp har det debatterats om i Kultursverige under 2015. Detta har helt undgått mig som med stolthet känt mig som just en ”kulturtant”. Och jag kommer nog att fortsätta med det, men med min egen definition av begreppet. Någon som gillar kultur, oberoende konsument- eller producentperspektivet och som inte är helt ung längre. För även om det går att följa med i den svenska debatten digitalt även när man bor utomlands, så bor man inte i det svenska samhället, utan i en annan verklighet. Det svenska förändras, språket, ens tillämpning av det svenskan. Och det är bra så. Världen förändras, vi förändras och det är inget man kan stå emot. Visst är det enklare om allt är strikt uppdelat utifrån fastlagda modeller. Men så ser det inte ut i verkligheten, och detta kommer att förändras ännu mer i framtiden. Detta är något som återspeglas i Lottas författarskap, en mångfacetterad verklighet. Ett svenskt författarskap, men med utlandsinspirerade nyanser. S

Lotta Lundberg , 2014: Timme N oll, Natur och Kultu r, Stockholm. Översatt till tysk a av Nina Hoyer 2015: Zur Stunde Null , Hoffmann und Campe, Hamburg.

Foto: privat

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Lotta Lundberg

Timme noll T

Timme noll kom ut i Sverige 2014 och belönades med Sveriges Radios Romanpris 2015. 2015 kom romanen även ut på tyska, i översättning av Nina Hoyer. Svenska deckare är storsäljare i den tyska bokhandeln, medan romaner utan lik och mördare har det svårare att slå sig fram i bokdjungeln. År 2014 gavs det ut över 70 000 böcker* 2014 på tyska och trots att det finns 105 miljoner personer med tyska som modersmål, är det svårt att hitta läsare till en ickedeckare. Lotta Lundberg är hemmastadd i den tyska kulturen och låter i Timme noll handlingen utspelas både i Sverige och i Tyskland. Romanen består av tre delar och om det inte lät så nedvärderande skulle man kunna säga att det är en kvinnoroman. Huvudpersonerna är författarinnan Hedwig i Berlin 1945, psykoterapeuten Ingrid på ön Blidholmen 2004 och den förvirrade, unga Isa i Uppsala 1983. Som sig bör, flätas de tre olika handlingarna ihop till en, och även om upplösningen inte känns riktigt lika överraskande som man hade kunnat önska, så är det ändå en mycket läsvärd bok. Det är ett gediget romanbygge som Lotta Lundberg utfört. Hon har ett fantastiskt öga för detaljer som gör texten levande och personerna till mer än romanfigurer. De blir människor som man bryr sig om, men inte oinskränkt gillar. Ofta är det svårt att förstå deras handlingar, men det blir uppenbart att det är rimligt i deras värld. Det

* Källa: www.de.statista.com/ statistik/daten/studie/39166/ umfrage/verlagswesen-buchtitelproduktion-in-deutschland

”Det här är faktiskt en kvinnoroman; alla personer som spelar roll är kvinnor i olika åldrar som lever under olika tider, på olika platser.”

idealisk till TIPS! Boken är eftersom det bokcirklar, just att diskutera! finns så mycket CARINA MIDDENDORF

är näst intill outhärdligt att som mamma läsa om hur Hedwig lämnar bort sin dotter för att kunna ägna sig åt litteraturen. Samtidigt är det obegripligt att förstå hur den duktiga och engagerade psykoterapeuten Ingrid bara stänger sin praktik för att följa sin sjuke prästmake till skärgårdsön. Den av mamman övergivna tonåringen Isa känns som den svagaste länken i romanen, och den person som intresserar mig minst. Det här är faktiskt en kvinnoroman; alla personer som spelar roll är kvinnor i olika åldrar som lever under olika tider, på olika platser. På djupet handlar det om kärlek och ansvar. Att älska tillräckligt, att ha ansvar för personer i sin närhet men också att förvalta sin talang. Älskar man sitt barn, om man lämnar bort det, som Hedwig gör? Är man en god mor, om man väljer att följa sin karriär till Afrika, som Isas mamma gör? Är det kärleken till den åldrade mannen som får Ingrid att flytta ut till ön och lämna sitt yrke? Tar Hedwig sitt ansvar att förvalta sin skrivtalang genom att prioritera sitt skrivande framför sin modersroll? Vart tar Ingrids terapeutansvar vägen, när hon stänger sin praktik? Framförallt, lönar det sig? Blev Hedwig lycklig som författare eller gick hon under av skuldkänslor för att ha svikit sin dotter? Fick Ingrid oinskränkt kärlek av sin man, för att hon gav upp sitt yrke för hans skull? När är det för sent att ställa allt till rätta? Hur länge kan man ta ut en ny riktning i livet? Måste man stå sitt kast? Med romanen Timme noll väcker Lotta Lundberg fler frågor än hon ger svar på. När man gör det så stilistiskt säkert som hon gör, är det dessutom en läsupplevelse av rang. Personligen kan jag vara storsint och bortse från enstaka detaljer som stör mig, till exempel att Hedwigs dotter aldrig får något namn utan genomgående kallas för ”Flickan”. Jag antar att Lotta Lundberg valt att göra det, för att peka på avståndet mellan Hedwig och dottern, men det känns som ett billigt knep. Det framgår ändå, så det är synd att inte lita på läsaren där. För litar på läsaren, det gör Lotta Lundberg annars genomgående. Det gillar jag! S

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Störst av allt är

språken

Foto: © fotograf Anna-Lena Ahlström

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Malin Persson Giolito Bryssel

I vår andra intervju med en svensk författare som bor utanför Sverige träffar vi Malin Persson Giolito, bosatt i Bryssel. Även hennes författarskap har vuxit sig fram under flera år.

Författaren,

krönikören och juristen Malin Persson Giolito bor i Bryssel med sin franske man och sina tre döttrar. Hon växte upp i ett Sverige som sneglade mycket åt det internationella hållet, där man skulle utbilda sig inom något internationellt gångbart och sedan se världen. Det gjorde Malin. Hon utbildade sig till jurist och gjorde praktik och arbetade på EUdomstolen i Luxemburg. Där träffade hon sin man, Christophe. Hon pluggade vidare i Brygge i Belgien för att senare arbeta på en svensk advokatbyrås filial i Bryssel. När hon väntade sitt tredje barn, då i Sverige, fick hon sparken från advokatbyrån där hon jobbade. Samma situation, en jurist som sparkas, återges i Malins första roman ”Dubbla slag” (Piratförlaget, 2008), vilket har gjort att många har frågat om det istället för fiktion handlar om en biografi. – Så är det inte, berättar Malin över Skype när vi pratas vid, även om hennes egna erfarenheter naturligtvis har gett henne en grund för författarskapet. Hon är sedan ett år tillbaka tjänstledig från sitt arbete på den Europeiska kommissionen i Bryssel för att ägna sig helt åt författarskapet. Den flerspråkiga vardagen Vi pratar om hennes flerspråkiga vardag. I hemmet pratas svenska och franska. Döttrarna går på Europeiska skolan i Bryssel, men inte i den svenska sektionen, utan den franska. De pratar dock svenska flytande. Malin tror att det finns fyra huvudfaktorer till det: 1. Hennes man talar svenska. Han lärde sig det redan i Luxemburg. I och med att han förstår svenska blir samtalen inte så krystade som

KULTUR

Foto: © fotograf Anna-Lena Ahlström

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

det kan bli om någon i familjen inte förstår ett av språken 2. Barnen har fått en bra grund i svenskan. De första åren (mellan 4 och 6 år) gick de i den svenska sektionen på Europeiska skolan i Bryssel där de hade kontakt med svenskan varje dag. Den äldsta dottern har även gått på förskola i Sverige under den tid då Malin bodde där. 3. Svensk TV. När barnen var små tittade de på Bolibompa varje dag. Och under många år följde de både svenska Idol och melodifestivalen. Numera tittar de sällan på TV, men de sitter med när Malin tittar på nyheterna. 4. Längre perioder i Sverige. På sommaren brukar de tillbringa så mycket tid som de kan i Sverige. Under dessa perioder ser Malin att barnens svenska utvecklas i hög fart och då är det nog svårt att skilja dem från barn som vuxit upp i Sverige. Det är en stor skillnad på barnens svenska i juni, strax innan sommarlovet börjar, och i augusti, precis innan familjen åker tillbaka till Bryssel. Så länge som ett av barnen gick på svenskspråkigt dagis pratade de svenska med varandra, men sedan de alla tre går på en fransktalande skola är det franska som gäller dem emellan. Litteraturen Malins familj är en litteraturintresserad familj. Hon växte själv upp med litteraturen nära, och hennes pappa (Leif GW Persson) är författare. Hennes barn verkar ha anammat litteraturen de med. Harry Potter spelar en stor roll i alla fall i den äldsta dotterns liv och den senaste familjemedlemmen, en labrador, döptes till Lily Potter. Malin har skrivit tre böcker ”Dubbla slag”

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

(2008), ”Bara ett barn” (2010) och ”Bortom varje rimligt tvivel” (2012), alla på Piratförlaget. Inför den fjärde romanen, ”Störst av allt” som kommer i juni 2016, har hon bytt förlag till Wahlström & Widstrand. Malin skriver även en boksida i Amelia. Denna utformas inte i det tidigare klassiska formatet i svenska kvinnomagasin där det bara är aktuella

“

Malin beskriver livet med flera språk och kulturer som ett rikare liv, eftersom det ger fler perspektiv. Barnen kan prata med båda familjerna, den franska och den svenska, vilket inte skulle ha varit möjligt utan att ha tillgång till båda språken.

böcker som recenseras, utan mer som en läsdagbok, där även äldre böcker tas upp. Detta har hon gjort nu i snart fyra år och är något som hon uppskattar väldigt mycket att få skriva. Hon följer även andra författare genom förlagens kataloger, men även på Twitter och framförallt Instagram. Där kan man även följa henne. När Malin läser blir det många e-böcker. Dels är de så lätta att få tag på, speciellt svenska böcker då, men så var det även det med platsen. Pappersböcker tar mycket plats.

Utlandssvensk Vi pratar om att vara utlandssvensk. Malin bor i en stad som inte känns så långt ifrån Sverige. Man kan ta morgonflyget till Stockholm och bara vara där över dagen för att sedan komma hem på kvällen. Familjen har även bott i Italien och där upplevde hon den stora skillnaden, därifrån tog det minst en hel dag att resa till Sverige. Malin och hennes familj umgås med en del andra svenskar i Bryssel, men inte speciellt många. Kanske beror detta delvis på att hon inte är gift med en svensk utan med en fransman. Många av de svenskar som har kommit till Bryssel sedan EU-inträdet har – precis som Malin och hennes familj – valt att bosätta sig inne i Bryssel. Strax utanför Bryssel finns det dock ett villasamhälle, Waterloo, där ungefär 45 % av befolkningen pratar svenska. Den stora svenska inflyttningen hit skedde under 80- och 90-talet,

då många flydde fastighetsskatten. Waterloo skildrades 2005 i Aftonbladet som något av ett svenskreservat. Här ligger Skandinaviska skolan och det finns svensk mataffär. En del affärer skyltar t.o.m. på svenska, berättar Malin. Språken Vad gör då närvaron av flera språk med ens vardag? Malin berättar om hur det var när hon gick på juristlinjen, där många drömde om att ha ett internationellt jobb och susa fram och tillbaka mellan uppdrag i olika länder. Nu bor hon utomlands, men uppfattar det ändå som att Sverige känns nära. Det är vardag med andra utmaningar än de man har i det land man kommer ifrån, men att man har svårt att hitta jästen i kyldisken i affären där man handlar är knappast speciellt äventyrligt. Malin beskriver livet med flera språk och kulturer som ett rikare liv, eftersom det ger fler perspektiv. Barnen kan prata med båda familjerna, den franska och den svenska, vilket inte skulle ha varit möjligt utan att ha tillgång till båda språken. I hennes egna böcker speglas dock inte hennes internationella liv. Inte ännu. Hon berättar att det inte har varit ett uttalat val att inte ta med det. Det har helt enkelt bara varit lättare att skriva om något bekant, men som hon ändå ser på avstånd. Även om Malin ser många fördelar med att ha fler än ett språk i familjen, så kan det naturligtvis ibland uppstå nackdelar. Kanske inte just utifrån språken, utan sett från det kulturella perspektivet. Som t.ex. med religionsundervisningen i skolan. I Belgien måste man välja inriktning; katolsk, protestantisk eller etik och moral. Det är inte som i Sverige där skolan ger undervisning i religionshistoria. Barn tenderar att vilja välja det som den stora majoriteten väljer, för att inte känna sig utanför. Ny generation av författare I detta nummer av Magasinet SMUL har vi träffat två svenska författare som verkar i utlandet, Lotta Lundberg och Malin Persson Giolito. Vi kan konstatera att de båda nog tillhör en ny generation av författare. En generation med internationell erfarenhet, men ändå med starka band till ”hemma” som det ofta blir när svenskar som utanför Sverige talar om just Sverige. Vi ser fram emot att följa deras fortsatta författarskap. S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Svenska författare i utlandet KULTUR

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

När

man tänker på svenska författare tänker man kanske först och främst på personer som bor i Sverige. Men i och med den digitala tekniken och att resandet har blivit finansiellt tillgängligt för den stora massan i västländerna har fler av oss lämnat Sverige. Även författare som man nu ibland bosätter sig utomlands, trots att de i många fall fortfarande skriver om Sverige. Magasinet SMUL har intervjuat två svenska författare till detta nummer, som båda två bor i utlandet: Lotta Lundberg och Malin Persson Giolito. Läsa intervjuerna med dem på sidan 24 och 28. Vem är då författare? Ett sätt att officiellt få titulera sig som författare är att vara medlem i Svenska Författarförbundet. För att vara med ska man ha publicerat två verk. Det krävs svenskt medborgarskap, men även utländska medborgare som är stadigvarande boende i Sverige kan få bli medlem. Det måste inte skrivas på svenska. Vid en omfrågan på SMUL:s slutna Facebookgrupp så kommer en hel del namn när jag frågar om svenska författare i utlandet. Många namn är dock ”hörsägen” – ”bor inte hen i utlandet”? Att verkligen hitta till de svenska författarna som bor i utlandet är inte så lätt. För mig som utlandssvensk är det ändå intressant, för man får ju en viss ny livserfarenhet när man har bott utomlands, som rimligen bör spegla sig i förfat-

tarskapet. Fast det verkar inte som att författare som bor i utlandet känner något större behov av att berätta att var de bor! Det verkar dock finnas ett stort intresse att bli författare och just utomlands. På Facebook läser man ofta om personer som drömmer om att bosätta sig utomlands och skriva böcker, gärna på något soligt ställe där man kan sitta på stranden och skriva. Kanske detta är orsaken till att författare som verkligen bor utomlands inte vill ange det? För att det tar bort en del av det seriösa kring författarskapet? Kokböcker och barnböcker verkar vara två flitigt representerade kategorier hos utlandssvenskar. Där har vi dels de kända utlandssvenskar kockarna, med Marcus Samuelsson från New York i spetsen, men även andra personer som inte jobbar direkt inom matnäringen. När det gäller barnboksförfattare har vi i Magasinet SMUL lyckats värva Therese Loreskär, som dock just har flyttat hem till Sverige efter flera år i London. Nedan en lista över utlandssvenska författare, dock gör vi inga anspråk på fullständighet. Ni får gärna komplettera! S

Skönlittera

tur

Svenska författare i utlandet

Foto: freepik.com

/illustratörer

Barnboksförfattare

Antoinette Baker, Schweiz Anna-Karin Garhamn, Belgien Amanda Hellberg, England

Kokböcker

Johanna Pollnow, Kina Marcus Samuelsson, USA

Cecilia Ekbäck, Calgary (en bok) Thomas Engström, Georgien Lotta Lundberg, Tyskland Helen Lundström Erwin, USA (skriver på engelska) Linda Olsson, Nya Zeeland Zac O’Yeah, Indien Malin Persson-Giolito, Belgien Tom Rob Smith, England (svensk mamma) Richard Swartz, Österrike

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Så här startar du en BOKKLUBB! MALIN SIMONSSON

Läsning är något som det finns många åsikter om. En del älskar det och en del hatar det. Och även om man älskar böcker, så älskar man inte alltid samma böcker. Därför kan det vara intressant att starta en bokklubb – för att diskutera det lästa, gå på djupet – eller helt enkelt bara ta en fika! Malin Simonsson, Washington DC, från SMUL:s bokklubb berättar om hur man kan starta en bokklubb.

Det

finns lika många typer av bokklubbar som det finns bokklubbar. Att starta sin egen behöver inte vara ett dugg komplicerat. Först och främst behöver du ett antal likasinnade personer som vill läsa böcker och diskutera. Jag personligen är med i tre stycken och min 9-åriga dotter i en. Här beskriver jag upplägget på de olika klubbarna. Variant 1: Boken skickas runt De klubbar jag är med i har som sagt alla lite olika karaktär. SWEA:s (Swedish Women’s Educational Association) bokklubb i Washington DC, USA, är mer av en bokcirkel. Vi har valt ett antal nya böcker av svenska författare och skickar runt dessa i en ring. Inga diskussioner m.a.o. I slutet av året doneras alla böcker till SWEA:s bibliotek som finns på Svenska ambassaden i DC.

Variant 2: Boken diskuteras De andra två bokklubbarna är mycket lika varandra. En person väljer en bok till nästa gång

och vi har våra möten hemma hos varandra. Här har vi läst en otrolig blandning av böcker, t.ex. De förklädda flickorna i Kabul av Jennie Nordgren, Mr. Penumbra 24 hour bookstore av Robin Sloan, Barnmorskan i Hope River av Patricia Harman, The room av Jonas Karlsson mfl. Det är väldigt socialt och roligt att träffa andra som också tycker om att läsa. Det är också kul när man läser böcker som man inte annars hade valt och verkligen gillar dem. Min dotters bokklubb består av ett gäng 9-åriga tjejer som älskar att läsa. De börjar med att alla berättar vad som var bäst med boken de läst. De byter böcker med varandra och fikar. De väljer ny bok genom att den som mötet skall vara hos nästa gång tar med två böcker som de andra röstar mellan. Alla dessa bokklubbar träffas en gång i månaden. Viktigt att tänka på Det viktigaste innan bokklubben drar igång är att ta några beslut om hur klubben ska fungera.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” • Hur många personer ska vara med?  Fördelar med många personer att det alltid är några som läst boken. Fler personer bör förhoppningsvis också ge livligare diskussioner. Nackdelar kan vara att om man är många kanske vissa tar väldigt stor plats och andra sitter helt tysta. Det kan också vara svårt hitta bra lokal. Färre personer ger ju en mer personlig grupp där kanske fler törs säga vad de tycker. En mindre grupp kan dock göra att det är svårt få ihop möten om någon/några inte hunnit läsa boken, men samtidigt är det lätt att hitta platser att träffas. En rekommendation är att vara 6-8 personer som diskuterar.

KULTUR

kanta och beslutar tillsammans vad som ska läsas. Många bokklubbar har teman där man läser böcker inom en viss genre, t ex historiska romaner, nobelpristagare, klassiker, svenska författare, kvinnliga asiatiska författare o s v. Ett annat upplägg kan vara att en person först fritt får välja bok till nästa möte, sedan turas man om att välja. Det finns också färdiga bokklubbar man kan använda sig av, t ex Oprah hade en bokklubb där man läste en bok som sedan diskuterades på TV. DN har också haft bokklubb.

• Var träffas man? Man kan ses hemma hos någon, på kafé, på restaurang eller på biblioteket. Detta beror ju så klart på var man bor och har för möjligheter.

• Är man välkommen på möten om man inte hunnit läsa boken?  Är det viktigast med den sociala biten eller med bokläsandet eller kanske en kombination? Det är ju avgörande för hur viktigt det är att alla läst boken. Beslut måste också fattas om ifall någon inte läst boken: Får man avslöja slutet?

• Vilken typ av böcker ska man läsa?  Antingen bestämmer man det i förväg och bjuder in personer till en bokklubb där temat redan är beslutat. Eller så bjuder man in vänner och be-

• Vad/Hur ska det diskuteras i bokklubben?  En hel del böcker nuförtiden har frågor som kan vara intressanta att diskutera i slutet av boken. Man kan låta den som är ansvarig för val av bok

Bokklubb för 9-å

Foto: privat

ringar

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

se till att frågor finns som diskussionsunderlag. Man kan prata fritt när man träffas, dock finns en risk att man hamnar på andra ämnen än boken (speciellt om man känner varandra väl). Alla i gruppen tar med en fråga var. Ska man inom gruppen betygsätta boken?   • På vilket språk ska det läsas?  För oss som bor i utlandet tillkommer ännu en fråga: på vilket språk ska det läsas? Svenska eller språket i landet där man bor? Fördelarna med att läsa på svenska är att man får träna på svenskan och kanske även hänger med i den svenska samhällsdebatten, men nackdelen är att det kan vara dyrt och svårt att hitta svenska böcker (kommentar red: med SMUL:s bokklubb kan detta bli enklare). Om man inte har bott utomlands så länge kan det å andra sidan vara ett bra sätt att öva det språket på om man läser på det nya språket och enklare att få tag på böcker. Eller kanske en blandning, varanann bok på svenska och varanann på det nya språket?

Här är en lista med tips på ämnen att diskutera. När man hållit på ett tag brukar diskussioner uppstå av sig själv. 1. Karaktärerna i boken. Hur uppfattar du huvudpersonen? Vad är det hos honom/henne som du gillar/ogillar? Vilka drivkrafter ligger bakom personens agerande? Vad menar författaren? 2. Varför har författaren skrivit den här boken? Är boken optimistisk, pessimistisk, humoristisk, ironisk, en profetia om framtiden, samhällskritisk? Är boken trovärdig? 3. Lika viktig som berättelsen är, lika viktigt är sättet den skrivs på: är språket lättillgängligt, komplicerat, passande för storyn? 4. Vad handlar boken om? Vilka teman tar boken upp? Finns det några underteman? 5. Vilka känslor väcker boken? De allra flesta böcker berör på ett eller annat vis. Vad känner du när du läser boken? Kan du dra paralleller till ditt eget liv och dina egna erfarenheter? 6. Ditt slutbetyg. Vad tyckte du om boken? Om ni använder er av betygssystem – vilket betyg vill du ge den? Och varför - försök alltid att motivera ditt svar. Om någon blev lockad att starta bokcirkel önskar jag lycka till!

Även för dig som inte är det minsta intresserad av bokcirklar finns läsning: Nej! Jag vill inte gå med i en bokcirkel av Virginia Ironside. För dig som vill vara med i en bokklubb på nätet finns en uppsjö att välja mellan. • SMUL:s bokklubb finns på Facebook. Här kommer vi att läsa svensk litteratur. www.facebook.com/groups/SMULsbokklubb • Oprahs bokklubb: www.oprah.com/app/ books.html • I appen Goodreads finns mängder. Det gäller bara att leta. Emma Watson har t ex startat en feministisk bokklubb, Our Shared Shelf: www.goodreads.com/group/show/179584our-shared-shelf • Sökning gjord på GoodReads över bokklubbar att gå med i: www.goodreads.com/search?q =book+clubs&search%5Bsource%5D=good reads&search_type=groups&tab=groups Romaner som handlar om bokklubbar. Efter en sökning på boktitlar med book club blev resultatet över 2 500 böcker. Här är ett urval på både svenska och engelska: • Jane-Austen bokklubben finns även som film av Joy Karen Fowler • Bokcirklen av Elizabeth Noble • The book club av Mary Alice Monroe (Nobelpristagare) • The Accidental book club av Jennifer Scott • The end of your life book club av Will Schwalbe • The Hemingway Book Club of Kosovo av Paula Huntley För dig som vill läsa mer: Månpockets tips för en bokkcirkel www.manpocket.se/Global-information/Hurdu-startar-en-bokcirkel Lästips om bokklubbar: Bokläsarnas Kunskapskälla av Immi Lundin www.bokus.com/bok/9789189680142/boklasarnas-kunskapskalla-for-lasecirklar-och-andralitteraturalskare-om Bokklubben för alla som älskar att läsa och prata om böcker. Kortlek med frågor som kan få igång bra diskussioner: www.adlibris.com/se/ bok/bokklubben-for-alla-som-alskar-att-lasaoch-prata-om-bocker-9789198103380 S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

utlandssvenskar är en stor och eftersatt grupp av konsumenter. Enligt Svenskar i Världens (SVIV) kartläggning var vi fler än 660 000 personer under 2015. Trots vår stora geografiska spridning förenas vi av en gemensam nämnare – vår svenska kultur. Viktiga ingredienser för att känna kontinuitet i vår egen kulturella tillhörighet är även språket och aktuell litteratur skriven på svenska. En central del i bevarandet och inlärningen av svenska som minoritetsspråk är tillgången på böcker. I SMUL:s forum på Facebook föll det sig därför naturligt att undersöka intresset av att läsa och diskutera böcker tillsammans. Förslaget möttes av stor entusiasm och ledde till beslutet att starta en nätbaserad bokklubb inom ramen för SMUL. Bokklubben Arbetet med bokklubben inleddes i januari 2016. En ny systergrupp till SMUL med namnet SMUL:s bokklubb skapades på Facebook. En kommitté som arbetar med att utforma klubben samt rekommendera litteratur har bildats och drivit arbetet framåt sedan starten. En enkätundersökning bland bokklubbens medlemmar gjordes inledningsvis för att undersöka vilken typ av litteratur de vill ladda ner och vilken priskänslighet de har. Resultaten från de 82 personer som svarade visar att: • Samtliga medlemmar vill läsa skönlitteratur (100 %), men många är också intresserade av fackböcker (43 %), barnböcker (55 %) och läromedel i svenska (39 %) • Typen av efterlyst skön- och facklitteratur varierar rejält. • En majoritet är positiva till nedladdningsbara böcker (61 %), men vissa föredrar tryckta (23 %) eller ljudböcker (5 %). • En majoritet kan tänka sig att ladda ner böck-

KULTUR

SMUL:s består av: bokklubbskommitté terrike Roma Bratt, Wien, Ös er, Vancouver Lena Normén-Young BC, Kanada ice, Frankrike Anna-Lena Olsson, N kville, Malin Simonsson, Roc Maryland, USA tröm, Monica Bravo Grans Markdorf, Tyskland na, Italien Emma Ageberg, Bolog er (96 %), men ca en tredjedel anger att det beror på pris. • Den största gruppen anger 100 SEK som maxpris för att vara villiga att ladda ner. • En majoritet anger utländska kreditkort som föredragen betalningsform (75 %). Bara 16 % anger svenskt kreditkort. Förutom rent allmän information om nyheter och läsvärda böcker i bokklubben, arbetar vi även riktat med hjälp av en månadsbok som sedan diskuteras via bokklubbens Facebook-sida. I början av varje månad gör bokklubbskommittén en inledande efterlysning av boktitlar och låter sedan medlemmarna bestämma vilken av dessa de vill diskutera genom en omröstning bland tre alternativ. Hittills har två månadsböcker diskuterats. Den första boken som valdes för diskussion var ”Att föda ett barn” av Kristina Sandberg, och den andra ”Jag heter inte Miriam” av Majgull Axelsson. Båda böckerna stimulerade en intensiv debatt under en speciell diskussion som hölls

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

i verklig tid med möjlighet att lägga in sina kommentarer i efterhand. Efter båda bokklubbsdiskussionerna gjordes en utvärdering som visade att själva konceptet emottagits med glädje, medan diskussionen i sig hade en del tekniska begränsningar. Bokklubbskommittén kommer att fortsätta leta efter en lösning; alternativa plattformar i sociala medier utvärderas just nu för att se om en annan läsning skulle fungera bättre för en diskussion. Utmaningarna är att hitta ett verktyg som underlättar en diskussion och där man kan kan få det tidsmässiga flödet i diskussionen att fungera optimalt. Kika in i SMUL:s bokklubb på följande länk om du är intresserad av att gå med: www.facebook.com/groups/SMULsbokklubb Samarbete mellan SMUL & Idus Förlag På sikt hoppas vi kunna erbjuda reducerade priser för de böcker som vi rekommenderar och diskuterar med hjälp av samarbeten med förlag. Månadserbjudanden bör först och främst gälla för digitala böckerna, men vi är även intresserade av ljudböcker och trycka böcker; ju fler format som vi kan erbjuda, desto fler läsare. Betalning med utländska kreditkort är dock ett krav från oss. SMUL har redan etablerat ett samarbete med Idus Förlag. De kommer att skapa ett SMUL-specifikt månadserbjudande baserat på olika kategorier av böcker. En rabattkod delar i SMUL:s slutna forum varje månad som gör att man kan handla tillreducerade priser. Idus Förlag ger primärt ut barnböcker. Undersökning i SMUL:s slutna forum för att se om följare föredrog tryckta eller digitala böcker visade på en stor majoritet för tryckta böcker för yngre barn. Samarbetet med Idus kommer därför att fokusera på tryckta barnböcker som kan skickas till de flesta länder, eller till en släkting i Sverige för senare hemförsel. SMUL letar fortfarande efter en partner för digital litteratur inom förlagsvärlden med fokus på vuxenlitteratur. Vi håller er uppdaterade via SMUL:s och Magasinet SMUL:s hemsidor om hur detta går. S

HANDLA BAR NBÖCKER BIL LIGT PÅ IDUS FÖRL AG Gör så här: 1. Gå in på Idus hemsida: www.idus.se 2. Klicka på SM UL i kolumnen till vänster under e rbjudanden. 3. Beställ de bö cker som du är intresserad av. 4. Betalning sk er via ett mejl m ed betalningslänk som kommer inom 1-2 dagar efter att beställningen har gjort s. Totalpris omfattar även frak tkostnad till din adress i Sverige eller utlandet. 5. Bekräftelse a v beställning gö rs genom betalnin g. Om inte betalning sker inom 48 timmar förfa ller beställninge n. 6. Betalning ka n göras via sven skt eller utländskt kreditkort.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Foto: privat

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Från ABBA till munkarna i Laos

enom sociala medier blir jag uppmärksam på boken ”Från Abba till munkarna i Laos” av Ewa Wigenheim (Bladh by Bladh, 2015) som lanseras som ”världens första digitala pop-up-bok”. Genom att ladda ner en app till mobilen får man tillgång till extra material i form av författaren i 3D. Detta känns som ett spännande exempel av ny teknologi som bokförlagen testar. Efter kontakt med förlaget får jag tillgång till ett pressexemplar, dock endast som PDF, vilket gör att jag inte får tillgång till den ovannämnda effekten. Den finns inte heller om man köper boken som e-bok. Video på YouTube om hur pop up effekten fungerar i appen: www.youtube.com/watch?v=w3QV-ABrGaw

Författaren Ewa Wigenheim är föreläsare och livscoach och beskriver i boken sin resa från stressad entrepenör som startade idén med ett ABBA-museum till hennes nuvarande livssituation. Titeln väcker inte mitt intresse, utan det är mer känslan av boken ”Eat, pray, love” av Elisabeth Gilbert, som jag egentligen inte var speciellt förtjust i fastän den var så lovordad. Jag har egentligen inte tid att läsa en längre stund när jag börjar läsa boken, men dras snabbt in i berättelsen. Ewa skriver på ett direkt språk som engagerar. Jag läser och läser, kan inte lägga ifrån mig boken. Jag hade själv inte någon direkt relation till ABBA när jag bodde i Sverige, lite töntiga var de nog, men sedan jag flyttade utomlands påminns jag mer och mer om dem. Här i Tyskland är allt svenskt kult och när tyskarna ska nämna något om svensk musik blir det alltid, alltid ABBA. Gruppen är fortfarande en stor tillgång för dagens svenska kulturexport, trots att den upplöstes för 33 år sedan. Intresset för ABBA driver mig alltså vidare i läsningen, men inte bara ABBA, utan Ewa väver samman en historia om sig själv som forsar fram och växer sig stark. Jag känner igen mig själv som driftig kvinna i många delar, det blir till en slags aha-upplevelse faktiskt. Vi får följa hur idéen med ett ABBA-museum växer fram, från när Ewa och hennes man besöker Beatles-museet i Birmingham (England) till hur det blir verklighet. I den senare delen av boken koncentreras det mer på Ewa och hur hon förändrar sitt liv. När det kommer till den del där hon träffar munkarna i Laos saktas min lästakt av något, men intresset hålls uppe genom hennes skrivstil, även om den första delen för mig var den starkare delen. Sammanfattat är det en en läsupplevelse på många nivåer. S Foto: Wikipedia

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

En svensk oas i Milano MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Foto: Svenska skolan, Milano

SVENSKA SKOLAN, MILANO, ITALIEN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Jag

är i Milano i slutet av november 2015 för att ge en föreläsning om flerspråkighet som anordnas av Anna Brännström, lärare på svenska skolan i Milano. Skolan är liten och familjär. Den hittas i centrala lokaler i Milano, på gångavstånd från domkyrkan (il Duomo). Undervisningen följer den svenska läroplanen för kompletterande svenska. Verksamheten är främst till för svenska barn eller barn med svenska som ett av sina modersmål. Undervisningen bidrar till att förstärka så väl tal- som skriftspråket men även till att förstärka barnets identitet som flerspråkig. Kompletterande svenska syftar till att eleverna ska bli aktivt flerspråkiga och att svenskan blir ett naturligt val i de situationer de kan använda den, till exempel med en svensktalande förälder eller de perioder de vistas i Sverige. Många av aktiviteterna i svenska skolan syftar till att ge barnen kulturella anknytningar till Sverige. Det arbetas med Sverige som geografiskt land och som nation. Det organiseras typiska svenska fester som lucia och midsommar och det anordnas även friluftsdagar t ex med brännboll (då får även föräldrarna vara med). Dessa aktiviteter anordnas tillsammans med andra svenska organisationer i Milano, som exempelvis SWEA och Svenska kyrkan. Flerspråkighetsdag Anna Brännström är eldsjälen som bjudit hit mig. Hon knyter ihop sina aktiviteter inom Svenska

Foto: Svenska skolan, Milano

Skolföreningen Svenska skolan i Milano i norra Italien bildades av svenska föräldrar under hösten 2013. Svenskläraren Anna Brännström hade under många år förstått svenska föräldrars önskan att hålla svenskan levande hos barnen. Hon startade då en lördagsgrupp och detta ledde senare till skolföreningen.

skolan, svenska kyrkan och på universitetet och kunde med finansiellt stöd från SWEA, Svenska institutet, svenska ambassaden och Sverigekontakt sy ihop ett program för en ”Flerspråkighetsdag” (läs mer om detta i Sverigekontakts tidning, nr 1/2016, www.sverigekontakt.se). Förutom min föreläsning ges även en teater för barnen med den finlandssvenska teatergruppen ”Neverending stories” och deras projekt ”Svammel” (www.never-endingstories.org). Sådana aktiviteter brukar vara öppna även för andra än medlemmar i Svenska skolan, men medlemmarna får ett rabatterat pris. Dagen innan föreläsningen tittar jag förbi när barnen har undervisning. Det pysslas inför Lucia. Och så ska det sjungas julsånger. ”Dem kan ni väl?”, säger läraren Lin Karlsson. ”Jaaa!”, säger barnen och så sjungs det på. Lite sneglande på mig, vad kan jag vara för en? När jag tar fram en kamera så blir det lite svårt att sjunga samtidigt. Jag tittar lite på böckerna i klassrummet istället. Anna har köpt in läromedel från Sverige som ”Upptäck Sverige Geografi” (Libris) och ”Språkis” (Libris)(se enskild ruta om dessa). De brukar ta in ett exemplar av en bok för att se hur den fungerar i undervisningen för att sedan ta in en klassuppsättning om den funkar bra. Anna berättar att de just nu letar efter nytt material för högstadiegruppen, något mer åt antologihållet. Digitala läromedel börjar bli väldigt intressanta och naturligtvis särskilt för en svensk skola i utlandet.

“ 40

Engagerande pedagogik Anna är gift med en italienare och bor sedan 15 år i Italien. Hon kom 1999 och började undervisa på universitetet 2002. När hon beskriver sin egen livsbana kan jag direkt dra paralleller till min egen, och förmodligen även många andra utlandssvenskars som läste språk i Sverige. Anna tog en fil. kand. i Sverige med italienska och svenska. Om hon hade läst till pedagogiken så hade hon idag kunnat ta ut en lärarlegitimation. Nu blev det inte av, inte heller för mig, men hon beskriver sig som född pedagog med ett starkt engagemang för det svenska. Och det märks verkligen i alla hennes aktiviteter. Anna har hand om mellanstadiegruppen och hennes kollega Lin har hand om förskole- och lågstadiegruppen. När barnen har börjat knäcka läskoden brukar de flyttas upp från Lins till Annas

kartonger böcker från den tidigare svenska skolan (en utlandsskola, mer information om de olika typerna i artikeln om SUF). För inte så länge sedan brukade många av de stora svenska företagen (SKF, Sandvik m fl) ta in personal från Sverige och det bildades en ”svenskkoloni”, som låg utanför Milano. Det blev efter hand svårt att få ihop tillräckligt med barn och skolan lades ned 2010.

grupp. Det finns även en tredje lärare, Ester Milos Moscatelli, som har hand om högstadiegruppen. Skolan har i år 33 inskrivna elever. Skolan tar ut en skolavgift 270 EUR för ett helår. Det tillsammans med ett stadsbidrag från svenska Skolverket täcker lärarnas löner och utgifter för lokaler och läromedel. Skrivböckerna som ingår i avgiften får barnen sedan. När jag och Anna pratas vid för att knyta ihop denna artikel så berättar hon att hon just fick 16

lienska finns med i den svenska oasen. Barnen tar ibland in italienska uttryck och gestikulerandet är yvigare än hos de flesta barn i Sverige. ”Svenska skolan är som magnet för att börja umgås”, berättar Anna. En samlingsplats för det svenska. De svenska föräldrarna går och fikar när barnen har undervisning, alltid en bra orsak för att träffas. Och hålla igång svenskan! Vilken sammanfattar bra vilken viktig uppgift de svenska skolorna runt om i världen har. S

Svensk oas Som så ofta när man är ute i världen och kommer till en svensk skola (eller en svensk utlandskyrka för den delen) så är det som att komma in i en svensk oas. En svensk bokstavsplansch sitter på en av väggarna, en årstidskalender som har gjorts av en av föräldrarna på en annan. Det är ingen uteslutande miljö, utan även det ita-

Svenska skolan är som magnet för att börja umgås. En samlingsplats för det svenska.

Foto: Svenska skolan, Milano

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Ett av våra mest populära läromedel är ”Språkis” (Liber) som vänder sig till barn i Sverige med svenska som andraspråk men som jag tycker är jättebra för våra utlandssvenska barn att arbeta med för att få upp ordförrådet och den grundläggande grammatiken. Den finns i fyra nivåer, A-D, och vi låter barnen jobba i den i egen takt, som ”bredvid-bok” eller ”extrabok” när de är klara med annat. De får alltså en ny bok när de gjort ut den gamla utan att behöva vänta in sina klasskamrater. Det finns två lärarhandledningar som vi köpt in och boken kan absolut användas i klassrummet. Passar från när de själva kan läsa instruktionerna och bara behöver hjälp om det är någon speciell övning de inte fattar. Våra elever älskar den! Kommentar red: det finns även en webbsida till Språkis med interaktiva övningar. Mer information här: www.liber.se/Grundskola/ Grundskola-ar-F-3/Svenska-som-andrasprak/Trana-mera/Sprakis/

Foto: Monica Bravo Granström

ANNA BERÄTTAR OM TVÅ LÄROMEDEL SOM DE ANVÄNDER SIG AV: Vi använder ”Upptäck Sverige – Geografi” (Liber) i undervisningen främst från 9 år och uppåt. Boken är fint uppdelad i de olika geografiska områdena i Sverige, t.ex ”Havet och kusten”. Kapitlet handlar då om vad som finns vid kusten, vad som lever i havet – vilken näring vi får från havet (fisket, transporterna) och vilka historiska aspekter som finns. Den tar också upp problematik som vår påverkan på miljön. Efter det finns de län som ”hör” till havet, t.ex. Bohuslän och Halland. På de sidorna får barnen arbeta med lite karta, lite fakta och kuriosa kring länet. Med de äldre barnen kan materialet byggas ut till presentationer och uppsatser. Vi har köpt in en klassuppsättning textböcker och en jättefin lärarhandledning med mycket kopieringsmaterial och diagnostiska prov. Det finns även en online- version men våra barn får en arbetsbok. Det fina är att materialet räcker i flera år, när man håller på med kompletterande svenska.

SVENSKA SKOLAN

Foto: Svenska skolan, Milano

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

GENREPE

trend inom flerspr

Genrepedagogik – vad är det? Undervisningsmodellen genrepedagogik bygger på tydlig undervisning som stegvis stöttar eleverna i att utveckla ett effektivt språk för skolan (Johansson & Sandell Ring, 2012). Genom genrepedagogiken görs eleverna medvetna om texters språkliga mönster och struktur samt får en förståelse av att olika texter har olika syften. Genrepedagogiken har tre beståndsdelar som stöttar eleven på olika sätt: 1. Vygotskys teori om lärande som bygger på att man lär genom samarbete och att man stöttar eleven. 2. Hallidays språkteori som fokuserar på språket som verktyg, kontext och att grammatik påverkar betydelsen av en text. 3. Martins och Rotherys cykel för undervisning och lärande, som går ut på att fokusera på skolgenre, ämne, språk, språkliga mönster och metaspråk. Det finns ingen pedagogik som innebär en perfekt lösning för alla som undervisar i språk och försöker skapa en grund för ett liv med flerspråkighet. Men vissa metoder fungerar bättre än andra och blir då en trend. Genrepedagogiken har vunnit mycket intresse de senaste åren med det ökande antal elever med svenska som andraspråk.

Genrepedagogik – både för svenska som andraspråk och kompletterande svenska Elever med svenska som andraspråk kan ibland tala svenska flytande utan att för den skull ha en djupare förståelse av texter som de läser. Vissa undersökningar menar att det tar 5-7 år av skolgång för elever med att annat modersmål att

kunna ta till sig det nya språket. Lite mer konkret kan man säga att genrepedagogiken går ut på att ge eleven goda kunskaper i läsförståelse och skrivande, som på sikt också leder till ett mer avancerat och akademiskt talspråk. I Magasinet SMUL har vi tidigare talat om ”köksbordssvenskan” som ett uttryck för den vardagssvenska som våra barn talar i hemmet med föräldern. Utan formell svenskundervisning får barnen sällan ta del av det akademiska språk som leder till en mer nyanserad och abstrakt förståelse och användande av svenskan, och som genrepedagogiken fokuserar på. På låg- och mellanstadiet i Sverige är målsättningen för t.ex. ämnen som geografi och historia inte en djupare kunskap om själva ämnet. Istället sätts fokus på barnens språkliga förmåga med syftet att på sikt kunna läsa, diskutera och skapa faktatexter med ett mer akademiskt språk. Akademiska ord finns i alla ämnen och återkommer överallt. Utan ett fungerande skolspråk klarar sig eleverna sämre. På ett sätt är det lite olyckligt att genrepedagogik primärt har blivit en andraspråksmetodik, eftersom det är en undervisningsmodell som alla elever skulle ha glädje av för språkutvecklingen, speciellt det akademiska språket. Svenskundervisning på de kompletterande skolorna runt om i världen skulle ha en klar fördel av att involvera genrepedagogik i sin undervisning. Eleverna som får andraspråksundervisning i Sverige sliter ofta med samma språkliga problem som barn utomlands som primärt lär sig svenska av en eller två föräldrar, med eller utan undervisning i kompletterande svenska. Båda grupperna har begränsat ordförråd (speciellt antalet synonymer är begränsat), blandar

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

DAGOGIK LENA NORMÉN-YOUNGER

Foto: ur.se

råkighetsforskning

ihop en och ett samt vänder ofta på ordföljd. På vissa Svenska skolor utomlands implementeras genrepedagogik om det finns en intresserad lärare. Praktiska erfarenheter från Sollentuna International School Genrepedagogik är ett sätt att lotsa barnet genom en läs- och skrivprocess som stimulerar dem att få syn på textens struktur och tänka till om innehållet. Processen går stegvis från grupptill individnivå. Genom att arbeta i par ger detta elever som är mindre dominerande i undervisningen utrymme att testa sina egna kunskaper. Naturvetenskap är det ämne där flest elever

med svenska som andraspråk inte får godkänt. På Sollentuna International School har läraren Meta Hylén och hennes arbetslag utvecklat en metod för detaljerad språkanalys och textbearbetning för att hjälpa barnen att bli bättre på faktatexter. I del 3 av UR-serien Barn av sitt språk, visar Meta och hennes kollegor hur hon arbetar med metoden både under laborationer och språkundervisning för att förbättra barnens förmåga att ta till sig innehållet av de faktatexter som finns i läroböckerna. Laborationer upplevs ofta som svåra och organisationskrävande för de flesta barn, men de med bristande kunskap i svenska har även svårt att förstå instruktionerna som ligger till grund

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

för övningen. I filmen visar Meta hur man som lärare kan göra för att engagera alla eleverna under en övning och få dem att reflektera över språket, även om det råkar ske under en laboration om temperatur och olika faser av vatten; hon ger alla saker namn, visar och diskuterar instruktioner på tavlan och resultaten som eleverna komma fram till. Elever med svenska som andraspråk tror inte på sin egen förmåga att förstå en text utan litar på sitt minne, vilket inte fungerar praktiskt. Istället måste undervisningen läggas upp på ett sätt som får barnen att fundera och diskutera texterna som används. Meta gör det genom att vara med i varenda steg av processen som laborationen innebär.

Från tanke till praktik På samma sätt utmanas eleverna i språkundervisningen på skolan i Sollentuna. Läraren Åsa Sebelius läser en text om hur Österrikes flagga kom till. Hon analyserar texten tillsammans med eleverna som inledningsvis har svårt att ta till sig innebörden. Genom att gå igenom ord och uttryck och dess innebörd under detaljerade diskussioner får barnen en djupare förståelse. Lärarna på skolan samarbetar med samma klasser om ämnen enligt Pauline Gibbons cirkelmodell med fyra faser, där eleverna först bygger upp kunskap om ämnesområdet och sedan studerar texter inom genren för att få förebilder. Därefter skriver de en gemensam text och till sist sin egen. På Sollentuna har de studerat Europa i åk 5, och de tre lärarna som har en klass arbetar tillsammans med än övergripande planering som täcker alla ämnen. Lärarteamet använder sig av fyra faser, som har följande komponenter. Fas 1 – eleverna bygger fältet genom att läsa texter, se film, se på bilder, göra studiebesök, läsa kartor, studera naturtyper etc. Fas 2 – består av textförebilden där eleverna lär sig att analysera en gemensam text, som den om Österrikes flagga ovan. Fas 3 – eleverna får öva sig i att ta anteckning om texten med hjälp av en s.k. mind-map och skriver sedan en gemensam text som visas på tavlan med en projektor. Läraren använder sig också av färdiga texter med luckor där vissa ord eller uttryck tagits bort. I filmen ges exemplet 800 skidsportorter, där vissa barn har angivit 800 miljoner skidsportorter eller 800 skidspor-

ter. Det är lätt att förstå hur fel det kan bli även med enkla missförstånd. Fas 4 – eleverna går ihop två och två och får skriva sin egen text. Fas 1-4 får eleverna att lära sig att tillverka en text utifrån fakta från grunden. Om man lägger så mycket arbete på en bearbetning av en text som man t.ex. gör i Sollentuna, kan eleverna senare kunna tillägna sig andra texter – själva. Alternativet – att man jobbar igenom en text snabbt – ger bara en ytkunskap som begränsar barnets möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i sin helhet.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

TIPS FÖR ATT LYCKAS MED GENREPEDAGOGIK!

• Sänk inte ribban utan höj den till den nivå som du vill att barnen ska ligga på. • Arbeta med svårigheterna i texter och välj inte förenklade texter. • Låt barnen arbeta två och två eller med dig och följ stegen 1) läs en text, 2) gör en mind map, 3) skriv i matrisen på texten, • Tänk på att ett begrepp inte blir ens eget förrän man har använt det i en diskussion eller i en text som man skriver. • Upprepa! Det tar många gånger innan nya begrepp och uttryck sitter. • Ta inte svåra akademiska ord för givna. Många ord som lärare antar att eleverna kan förklarar de inte. Exempel kan vara ord/uttryck som tidsödande, så småningom, redogör för, med blotta ögat, duka under (eleven kan kanske ordet duka men förstår inte eftersom det inte finns en logisk koppling till uttrycket ”dyka under”). • Använd slutövningar som tillåter diskussioner baserat på frågor som textremsor och där man får återge fakta om ämnet som man har lärt sig under processen. • Elever som har begränsade kunskaper i ett språk talar ofta tyst och otydligt, eftersom de inte är säkra på uttalet. Ha som målsättning att få dem att säga långa meningar. • Uppmuntra eleverna att ställa frågor.

En bok som är värd att läsa om ämnet genrepedagogik är ”Låt språket bära – genrepedagogiken i praktiken” av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring. Boken ger förståelse för hur man i den funktionella och tydliga modell som genrepedagogiken bygger på stöttar alla elever i att kunna förstå språk och ämne via lek, samtal och interaktiva övningar. Boken kan köpas på förlaget Hallgren & Fallgren och kostar 298 kr.

LÄSTIPS!

De som undervisar äldre elever måste därför själva vara pålästa och medvetna om vad de vill med sin undervisning. Att bara diskutera texters innehåll för inte språket särskilt mycket framåt – speciellt inte om det sker muntligt. Istället måste man också omvandla diskussionernas innehåll till egna texter. Även om man inte är behörig lärare bör man alltså vara väl medveten om texters olika typer av komposition och stilnivå, till exempel, och hur detta påverkar textens budskap och funktion. Anna-Lena rekommenderar också att jobba aktivt med betygskriterier och formativ bedömning för att få eleverna att delta fullt ut. S

Anniqa Sandell Ring. Genrepedagogik. En explicit modell för språk- och ämnesundervisning. Magisteruppsats. Forskarskolan Pedagogiskt arbete Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, 2008. Johansson och Sandell Ring. Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. 2012 På väg mot ett andra språk. Del 3 i UR-serien Barn av sitt språk.

REFERENSER

Genrepedagogik i de högre årskurserna På Svenska skolan i Nice undervisar Anna-Lena Ohlsson gymnasieelever med hjälp av genrepedagogikens principer. I hennes svenskundervisning läggs fokus på att hantera och sortera information för att kunna utveckla elevernas individuella akademisk stil. Eleverna studerar och analyserar under medveten lärarhandledning mer akademiska texttyper som essäer, vetenskapliga debattartiklar, rapporter och analyser. Franska elever på gymnasiet är allmänt drillade i det akademiska skrivandets hantverk vilket underlättar, tycker Anna-Lena. Hennes arbete koncentreras därför mer på att hitta sammansatta substantiv, att få en korrekt komplex meningsbyggnad, att använda rätt genreord och länkord. Eleverna läser olika typer av texter och jobbar mycket med ordkunskap. Anna-Lena rekommenderar klassiska noveller och pjäser att jobba med på litteratursidan. Författare som Hjalmar Söderberg, August Strindberg, Stig Dagerman, Pär Lagerqvist, Tove Jansson, Gardell, Lugn m.fl. används regelbundet i undervisningen och stimulerar till diskussioner och ett kunskapslyft för eleverna som inte hade kunnat nås med enklare läsning. I likhet med lärarna på Sollentuna International School säger Anna-Lena att man som lärare aldrig ska underskatta sina elevers förmåga. Även om språket haltar är förmågan bland eleverna att tänka och dra slutsatser hög på gymnasiet.

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LEKTIONSTIPS OCH IDÉER

PROJEKT

Här bygge r vi fågelh Vilken fåg olkar! el ska flyt ta in i din ?

Foto: Svenska skolan i Bologna

Sverigeresan

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Idétorka i svenska skolan eller har ni precis startat en skola och inte riktigt vet var ni ska börja? Kanske hemskolar du dina barn i svenska och vill ha lite tips och idéer? Då kanske den här artikeln kan ge inspiration till lektioner som är lite annorlunda och som lyfter fram Sverige ur ett spännande och levande perspektiv. Lektionerna kan varieras beroende på ålder och nivå på svenskan men passar bäst från cirka 6 år. PAULINA SAMUELSSON

Projektet

Sverigeresan föddes för några år sedan i Svenska skolan i Bologna som ett försök att genom att ta fram det som är lite udda och spännande i Sverige, väcka elevernas intresse samtidigt som de får lära sig om historia, geografi, natur och kultur. Man kan börja den här resan från norr eller söder eller hoppa som man vill, men man behöver en Sverigekarta som helst är så stor så att eleverna kan följa med på kartan. Förbered gärna er Sverigeresan med att beställa turistbroschyrer och tidningar från konsulat eller ambassad, eller be någon som åker till Sverige att gå in på en turistbyrå och plocka med sig så mycket material som får plats i resväskan. Kanske en snäll släkting eller vän kan skicka över ett paket med material? Material om Sverige kan bli en skatt till många projekt framöver. Fjällandskapet och Samerna Vi börjar i fjällen. Hur ser det ut i det karga fjällandskapet? Visa bilder eller titta på några korta videoklipp. Vad växer det för något och vilka djur bor här? Inga Borgs böcker om Plupp har många fina illustrationer. Titta på kartan över norra Sverige tillsammans med barnen. Har inte städer, sjöar och berg ganska underliga namn? Abisko, Jukkasjärvi, Kebnekaise, Nikkaluokta, Jokkmokk... Vad beror det på? Jo, givetvis för att i norra Sverige bor Samerna och ortsnamnen är på deras språk.

Berätta lite kort om samerna. Hur många är de och var bor de? Samerna är ett ursprungsfolk, vad innebär det? Samerna har ett eget språk, en egen flagga och ett sameting. Renen har alltid varit viktig för samerna. Man får kött, päls, skinn och ben från djuret till mat, kläder och redskap. Följ renskötarens arbete genom samernas åtta årstider. Berätta om den ljusa sommaren och den mörka vintern. Jämför hur samerna levde förr och hur de lever nu. Färglägg en samisk flagga och berätta vad de olika färgerna står för. De här färgerna återfinns också i den traditionella klädesdräkten. Samisk konst och jojken är viktig än idag. Låt barnen titta på en musikvideo med till exempel Jon Henrik Fjällgren som har varit med i melodifestivalen. Titta på bilder av knivar och annan sameslöjd. Lär barnen några olika ord på samiska. Pyssla och gör en egen sameby. Ta en stor skokartong (gärna en till stövlar), lägg locket med insidan upp och ställ lådan i locket. Här i kan man sedan skapa ett fjällandskap, antingen genom att måla eller helt enkelt genom att klippa ut fjäll i grått papper, himmel i blått, gräs i grönt, och några sjöar i blått. Klistra fast remsor av vitt papper på fjällen som snö. Gör sedan små lappkåtor av papper. Om ni har en grupp med äldre barn kan det vara viktigt också att prata om den orättvisa behandling och diskriminering av samer som har skett i Sverige genom tiderna. Konflikten mellan staten och ursprungsfolken kan jämföras världen över.

Foto: Svenska skolan i Bologna

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

En sameby - skokartongskonst! Innan resan går vidare söderut kanske ni vill ta en titt på Ishotellet i Jukkasjärvi. Användbara länkar: www.samer.se www.renbiten.se/samernas-atta-arstider www.nordiskamuseet.se/kunskapsomraden/samer www.ajtte.com www.slideplayer.se/slide/2022480 www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/samiska-kulturarv.html www.ajtte.com/wp-content/uploads/2008/01/lararhandledning-pdf.pdf (mall till pyssel och färgläggning)

Storsjöodjuret Om ni kommer norrifrån på er resa, hoppa på inlandsbanan i Gällivare och åk ner till Östersund. Hur lång är egentligen resan? Och hur många timmar tar tåget? Jämför med avstånd som ligger i landet där barnen bor så de får en bättre förståelse för att Sverige är ett ganska stort land. När ni är framme i Östersund tar ni er ut till Frösön som ligger mitt i Storsjön. På ön finns en runsten och där börjar vår historia. Berätta sägnen om Kata och Jata och hur Storsjöodjuret kom till. Efter det finns intressanta historier om fångstbolaget och olika expeditioner som har genomförts för att fånga Storsjöodjuret. Men mest spännande är att läsa eller lyssna på några ögonvittnesskildringar av de som har sett odjuret. En bra övning är att be barnen lyssna noga på hur Storsjöodjuret har beskrivits av olika ögonvittnen (ett stort huvud, röd ormliknande tunga, svart lång kropp och så vidare) och sedan låta dem rita en teckning på hur de tror att odjuret ser ut.

Fråga eleverna om de tror att Storsjöodjuret finns på riktigt. Svaret brukar ju oftast bli att givetvis finns det inte. Men då tar du och visar ett klipp från ett nyhetsinslag om Storsjöodjuret som faktiskt visar att det kanske finns ändå... Den här lektionen brukar bli en favorit då mystiken får kittla barnens fantasi. www.jamtland.se/index.php/se/gora-upplevelser-aktiviteter/hojdare/item/storsjoeodjuret-4 www.jamtli.com/8169.storsjoodjuret.html www.op.se/jamtland/ostersund/ellen-klappade-storsjoodjuret-han-satt-pa-kroken www.ungafakta.se/mysterier/monster/sjoodjur-storsjoodjuret.asp www.youtube.com/watch?v=hXfaTcecbIM (nyhetsinslag om Storsjöodjuret)

Vasaloppet Ta er vidare till Dalarna och testa på lite längdskidåkning. En lektion om världens äldsta, längsta och största längdskidlopp är ju ett måste på vår Sverigeresa. Här flätas historia och sport samman. Gustav Vasas äventyr i Dalarna bjuder på många spännande historier och det allra första Vasaloppet är ju en viktig del av svensk historia som lever kvar idag genom det årliga skidloppet. Utefter elevernas ålder och svenskkunskaper kan man fokusera mer eller mindre på historiebiten. Själva loppet kan man låta eleverna följa genom korta videoklipp. Det första givetvis på den pampiga starten och första backen. Vilket gytter av skidåkare! Vurporna i backarna i Risberg bjuder gärna på många skratt. Vad innebär det

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Kräftfång st. Ta med foton och beskriv h ur det går till.

Foto: privat

ANDRA LEKTIONSTIPS:

Vasaskeppet - tips är att använda Bertil Almqvist bok Sagan om Vasa Svenska uppfinningar och Nobel - varför inte göra en egen Nobelfest med uppklädda barn Gotland – Visby – en medeltidstad. Hur levde man i Sverige under medeltiden? Lasse-Maja på Marstrand och andra svenska skurkar Polkagristillverkning i Gränna Bockstensmannen i Varberg Sala Silvergruva - Gruvrået och andra svenska väsen

att repet dras i Evertsberg? Målgången i Mora med kranskullan får ni inte glömma. När Brink slår rekord är en klassiker! Roliga fakta om loppet finns det gott om och kan ni fixa fram blåbärsoppa att smaka på är det ett plus! Visste ni att i genomsnitt går en Vasaloppsåkare ner 3,6 kg och blir 1,6 cm kortare?

flyter fram mitt på. Låt sedan eleverna klippa ut båtar, människor, slussvakter, cyklister och annat som ni sedan klistrar fast på er kanal. Kanske kan ni tipsa om att man kan sommarjobba som slussvakt! Lästips: Gösta Knutssons Pelle Svanslös åker båt.

www.so-rummet.se/fakta-artiklar/gustav-vasas-aventyr-i-dalarna www.vasaloppet.se www.aftonbladet.se/halsa/traning/article11336551.ab www.sweski.com/nyttiga-och-onyttiga-fakta-om-vasaloppet.5431388.html

www.mvp-media.se/gota-kanal-hur-fungerar-en-sluss www.gotakanal.se/sv www.ep.liu.se/ea/gotakanal/2001/011/kartwebben/historia.htm

Göta Kanal En rolig inledning till en lektion om Göta kanal kan vara att först låta eleverna gräva en liten grop med spadar någonstans ute om ni har möjlighet, men utan att säga varför. Sedan börjar lektionen om Göta kanal, ett av Sveriges största byggprojekt någonsin, som grävdes just för hand med spadar! Varför byggdes kanalen? Låt eleverna resonera sig fram med din vägledning. Ha en karta till hands så att de förstår lättare. Vem byggde kanalen och hur? Vem var Baltzar von Platen och hur många var soldaterna som grävde? När blev kanalen klar? Vad är slussar och vad behövs dem till? Hur fungerar en sluss? Varför åker man kanal idag? Hur kan man färdas på Göta kanal? Pyssla och gör er egen Göta kanal. En väldigt enkel variant kan bestå av ett stort grönt papper med en blå kanal (fastklistrat blått papper) som

Kräftfångst vid en liten sjö på valfri plats Åk med barnen till en liten sjö någonstans i Sverige och fiska kräftor. Kör först en presentation om hur man fiskar, kokar och äter kräftor. Hur funkar en kräftmede? Varför ändrar kräftorna färg när man kokar dem? Och hur ska man sörpla ordentligt när man äter kräftorna? Sedan kanske ni kan titta på några korta videoklipp med kräftfångst och kräftskiva. Efter det kan man köra ett kräftquiz för att kolla om barnen har lyssnat. Men det roligaste av allt är ju givetvis kräftskivan! Gör girlanger, pappersmånar och egna kräfthattar. Duka upp till bords och låt alla som vågar smaka på en kräfta (men glöm inte att fråga innan om någon är allergisk). Vem kan sörpla bäst på sin kräfta? Kräftor brukar man ganska enkelt få tag på hos Ikea under säsong. Avslutningsvis kan man titta på Barnen i Bullerbyn som fiskar kräftor. S 49

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

ARTIKELSERIE

Är Sverige bäst? I nummer 3 av Magasinet SMUL inleddes artikelserien ”Är Sverige bäst” med en granskning av det svenska skolsystemet. I detta nummer fortsätter serien med en granskning av jämlikhet,något som ofta diskuteras bland utlandssvenskar. Ta fram kaffekoppen och läs den LÄNGSTA artikeln i detta nummer av Magasinet SMUL, skriven av diabetesgenetikern Mia Logie i Vancouver, som har egna erfarenheter av hur karriären kan ändra riktning av att hamna i föräldrafacket. Artikeln är baserad på information från aktuella internationella jämförelser av olika länder, och omfattar en rad olika sätt att bedöma jämlikhet på.

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Artikelserie

Är Sverige bäst? TEMA

JÄMSTÄLLDHET

Bild: freepik.com

MIA LOGIE

Jämställdhet mellan könen har funnits med på den socialpolitiska agendan i Sverige i närmare ett halvt sekel. Hur långt har vi kommit? Vad är egentligen jämställdhet mellan könen, och vilka mått kan vi använda för att få en relevant uppskattning på hur jämställda vi är? I denna artikel sammanfattas och jämförs hur jämställdheten ser ut internationellt med fokus på västerländska länder. 52

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Vad innebär jämlikhet? Jämställdhetsdebatter fokuserar ofta på ekonomiskt oberoende, och i mindre grad på faktorer som inflytande, välmående och tillfredställelse. Jämställdhet definieras här som likvärdig frihet och lika möjligheter att uppnå livskvalitet och individuella målsättningar, oavsett kön. (Fotnot: Artikeln utgår från män och kvinnor även om detta är en förenklad beskrivning av kön som identitet.) World Economic Forum (WEF) mäter jämställdhet internationellt med ett index, Global Gender Gap Index (GGGI) baserat på data från 142 länder. Man mäter fyra områden: utbildning, ekonomi, politik och hälsa, och rankar vilka länder som har störst jämlikhet mellan könen. I denna artikel behandlas först en övergripande genomgång av olika familjepolitiska samhällsmodeller, med en beskrivning av vilka länder som tillhör olika familjepolitiska grupperingar och hur dessa rankar indexmässigt. Därefter ägnas mer detalj åt utbildning, karriär, politiskt inflytande samt obetalt arbete och föräldraledighet. För att berika förståelsen kring karriärffrågor har ytterligare data hämtats från från International Labor Organization (ILO), Styrelseakademien och Harvard Business Review. Obetalt arbete är en ofta osynlig och dåligt belyst aspekt som har stor inverkan på jämställdheten i våra dagliga liv, men tillgången på data är knapp. Här har Försäkringskassan och Statens Offentliga Utredningar (SOU) varit förträffliga, kombinerat med forskningsrapporter från andra länder. Mammaledighet är mer välbeskrivet, men återigen något som inte analyserats utav WEF. Fokus har i denna artikeln lagts på pappans föräldraledighet eftersom det generellt är mycket svårare för pappor att få tid till en aktiv papparoll. Detta är också ett steg i att öka medvetenhet kring att jämställdhetsfrågor i allra högsta grad berör män, och att även de har mycket att vinna på en ökad jämställhet. Slutligen bearbetas i viss mån hur bristande jämställdhet påverkar hälsa, välmående och berikning. Då WEF:s data kring hälsa i hög grad är begränsad har mycket information även där hämtats från Försäkringskassan, SOU samt andra publikationer inom ämnet.

SVERIGE

Familjepolitiska samhällsmodeller Data från European Social Survey 2004 baserat på 15 västeuropeiska länder visade på tre huvudsakliga socialpolitiska familjemodeller, som har stor inverkan på hur kvinnor deltar i arbetsmarknaden. I de nordiska länderna används en tvåförsörjarmodell. Här har en offentligt finansierad barnomsorg och generös föräldraförsäkring medfört att en stor majoritet av kvinnor jobbar. Detta reflekteras i att Island (1), Norge (2), Finland (3) och Sverige (4) toppar WEF:s sammanställda rankning. Kontinentaleuropa präglas av en traditionell familjeform, med en förälder som ansvarar för inkomst och en som ansvarar för hemmet. Det statliga stödet till föräldrar består av skattelättnader, vårdnadsbidrag och allmänna barnbidrag. Här har vi Tyskland (11), Holland (13), Frankrike (15), Belgien (19) och Österrike (37). Övriga länder kan sammanfattas under en marknadsorienterad familjemodell, utan stöd till barnfamiljer. Här förvånar Irland och Schweiz med mycket god rankning (plats nummer 5 respektive 8). Däremot hamnar Storbritannien (18), Spanien (25), Portugal (39) och Grekland (87) under det Europeiska genomsnittet. Sammanfattningsvis kan vi se att de marknadsorienterade familjemodellerna är mindre jämlika över lag, medan den traditionella familjeformen uppmuntrar mamman att deltidsarbeta eller stanna hemma. Tvåförsörjarmodellen medför att kvinnor inte nödvändigtvis måste välja mellan karriär eller familj. Utbildning I WEF:s analys graderas utbildning från läskunnighet till högre utbildning. Island, Finland och Nya Zeeland delar på förstaplatsen. Det är viktigt att poängtera att detta inte handlar om utbildningskvaliteten, utan i vilken grad pojkar och flickor får samma tillgång till utbildning. Sverige hamnar först på 54:e plats. Det är dock svårt att dra några slutsatser kring detta, eftersom vi ändå är 99,6% jämställda inom utbildningsfrågor. Jämlikhetsindexet håller höga siffror långt ned på listan, med 96% jämlikhet på plats 100 (Malaysia) och 72% på plats 142 (Yemen). (Fotnot: Att tolka WEF:s algoritm som en procentuell grad av jämställdhet är en förenkling, men 53

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

hjälper till att förtydliga vad siffrorna motsvarar i realiteten.) Men det finns skillnader när man tittar på vad vi utbildar oss till och hur länge. En studie från Högskoleverket visar att markant fler män går tekniska utbildningar medan många fler kvinnor blir lärare. Fler män går vidare till forskarutbildning, även om skillnaden är liten: 14% män jämfört med 11% kvinnor. De verkliga skillnaderna börjar framträda på post-doc-nivå eller motsvarande ingångsnivå i yrkeslivet, och blir som mest markanta då vi skaffar familj. Trots att vi är en bit ner på WEF:s lista håller Sverige en hög grad av jämlikhet när det gäller utbildning, med stor jämlikhet högt upp i utbildningsnivån.

Karriär Ekonomisk jämställdhet definieras enligt WEF som arbetsdeltagande, löneskillnader och yrkesmässigt inflytande. Landet med högst jämställdhet har 87% yrkesmässig likvärdhet mellan könen och det är Norge. Barbados och Burundi tar de andra två platserna på prispallen. Sverige står sig väl på 4:e plats med 84% jämställdhet inom ekonomi. USA tar sjätteplatsen, fast hamnar först på 28:e plats när man rankar alla fyra kategorierna tillsammans. Spridningen inom ekonomisk jämställdhet är stor, med bara 70% jämställdhet i Frankrike som tar plats nummer 56. Löneskillnader mellan könen är något som verkar svårt att bli av med. Enligt ILO är medelskillnaden 23% lägre löner för kvinnor och blir större ju högre upp man kommer i löneskalan. Forskningen är tydlig; endast en liten del av löneskillnaderna beror på bortfall p g a graviditet och föräldraledighet. Enligt ILO beror skillnaderna på flera faktorer. Lägre ingångslön, mindre tid med kollegor i beslutsfattande roller och viktiga nätverk samt en minskad benägenhet att begära löneförhöjning är några. Hos högutbildade kvinnor kostar föräldraskap mer för kvinnor än för män, även då man justerar för föräldraledighet och deltidsarbete. Enligt Ernst & Young drabbas de kvinnor som skaffar barn mellan 30-34 års ålder minst av löneskillnader. I Sverige är löneskillnaderna störst då man jämför kvinnor och män där båda är sammanboende och har barn. Kvinnor har mindre inflytande på en besluts-

fattande nivå inom arbetslivet. Inom akademin har kvinnor till exempel sämre chanser att få både forskningstjänster och anslag. Detta återspeglas i andelen kvinnliga professorer, som fortfarande bara ligger på 23 % i Sverige. Motsvarande siffra ligger på 20 % i övriga Europa, och även om den är låg så har den ökat markant under det senaste decenniet. Internationellt sett är endast 19 % av ledamöter inom bolagsstyrelser kvinnor, och ännu färre styrelseordföranden (5 %). Styrelseakademien har tagit fram likvärdiga siffror för Sverige. Detta kan jämföras med 40 % kvinnor i styrelser inom svenska statliga myndigheter och bostadsrättsstyrelser, vilket visar att kvinnorna varken är ovilliga eller otillgängliga. De företag som sätter kvinnor i sina styrelser ser ökad ekonomisk vinning, bland annat eftersom kvinnorna medför en ökad insikt i konsumenters behov. Som konsumenter representerar kvinnor en världsmarknad på USD 28 triljoner, det vill säga mer än Kina och Indien tillsammans. En av de myter som Harvard Business Review slår hål på är att kvinnor väljer att stanna hemma för att de bara vill vara med barnen. Det handlar till en större grad om att de inte känner sig tillfredsställda med responsen de får från sina chefer och sina möjligheter att få utmanande arbetsuppgifter efter att de skaffat barn. Utav kvinnliga MBA:s som sa upp sig för att stanna hemma och ta hand om barn hade mer än 70 % skaffat ett jobb hos en annan arbetsgivare inom ett år och mindre än 10 % förblev hemma. Data från Ernst & Young bekräftar att majoriteten av karriärorienterade mammor som valt att stanna hemma inte gillade sin förra arbetsgivare, och 60% av dem skulle leta efter en arbetsgivare med mer fördelaktig föräldrapolitik. Enligt Harvard-analysen svarade kvinnorna mindre ofta att de kände sig tillfredsställda med sin utveckling och att jobbet kändes meningsfullt. Högutbildade kvinnor upplever att det inte lönar sig att deltidsarbeta, då det innebär mindre i både lön och intellektuell stimulans. Resultatet blir att de tvingas välja: arbeta heltid eller stanna hemma och ta hand om barnen. I Sverige är män och kvinnor någorlunda jämställda när det gäller aktivt deltagande på arbetsmarknaden, men det är fortfarande stora skillnader i reellt inflytande på jobbet.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

OM MIA

Mia Logie disputerade i diabetesgenetik 2001 och stödjer numer på deltid nya företag inom hälsa och sjukvård via en lokal investeringsfond, SISU. Övrig tid spenderar hon i en roddbåt, i trädgården eller med olika fotorelaterade konstprojekt. Mia har egna upplevelser av att inte längre få lika utmanande uppdrag efter att hon blev förälder och kände att utan någon vidare spänning i karriären kunde hon lika gärna vara mammaledig under en längre tid. Hon bor tillsammans med sin kanadensiske man Tim med familj i North Vancouver, Kanada. Som f.d. ordförande för Svenska skolan i Vancouver och mamma till två barn med parallella språk intresserar hon sig för flerspråkighet, och har tidigare bloggat för SMUL om talförsening och hur flera språk fungerar i relation till detta.

mDäremot är det en jä aghet ställdhetspolitisk sv nordjämfört med andra ige inte iska länder att Sver t stadshaft något kvinnlig . huvud i modern tid

SVERIGE

Politiskt inflytande Den politiska jämlikheten definieras av WEF som andelen män och kvinnor i politiskt inflytelserika positioner. Denna är störst på Island, där kvinnorna har 72 % av männens inflytande. Graden av jämställdhet minskar till 49 % redan på 5:e plats (Sverige), och till 16% i USA på 72:a plats. Många utvecklingsländer slår sig här in på listan före flera västländer. Inom politisk jämställdhet hamnar Nicaragua före Sverige, Rwanda före Tyskland och Filippinerna före Schweiz. (Detsamma ses inom ekonomisk jämställdhet där exempelvis Burundi, Rwanda och Filippinerna hamnar före Spanien, Storbritannien och Frankrike.) Politiska prioriteringar hos våra beslutsfattare avgör den politik de kommer att driva. Att kvinnor och män röstar olika poängterar vikten av att få in kvinnor i inflytelserika politiska positioner. Analyser från flera olika länder visar att kvinnor tenderar att vara mer vänsterorienterade än män. Enligt Sifo rankar både män och kvinnor utbildning, hälsovård, arbetsmarknadsfrågor och invandringsfrågor som de viktigaste politiska frågorna under 2012. Trots dessa likheter finns skillnader. Kvinnor tycker att utbildning och hälsovård är viktigare än männen, och utöver det prioriteras barn- och äldreomsorg, socialförsäkring och miljön. Svenska kvinnor prioriterar barnomsorg dubbelt så högt som män. De områden som män prioriterar högre är statsfinanser, försvar, skattefrågor samt infrastruktur och energipolitik. Svenska kvinnor har dåligt politiskt inflytande med bara hälften av det inflytande som svenska män har. Sverige har under de senaste decennierna fått in fler kvinnor inom politiken, särskilt på ministerposter. Däremot är det en jämställdhetspolitisk svaghet jämfört med andra nordiska länder att Sverige inte haft något kvinnligt stadshuvud i modern tid. Obetalt arbete vanligare för kvinnor Obetalt arbete är sådana sysslor som utförs i hemmet eller volontärt, inklusive tvätt, städning, reparationer, barnomsorg, äldrevård och drivande sysslor kring volontära engagemang. Mängden obetalt arbete som vi utför har en stor inverkan på vår dagliga stressnivå och möjligen mentala hälsa. I Sverige har den stora andelen heltidsarbetande kvinnor och de obligatoriska

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

pappamånaderna bidragit till en ökad balans mellan könen när det gäller hushållsarbete och omsorg av barn och andra anhöriga. Trots detta blir den obetalda arbetsbelastningen mer skev efter att barn kommer in i bilden. Försäkringskassans analyser visar att den förälder som tar ut den största delen av familjeledigheten blir den som utför en större del av det obetalda arbetet. Den föräldern får därmed mindre möjlighet att arbeta övertid, åka på tjänsteresor och att vara ständigt tillgänglig. Den tidigare nämnda studien på Harvard MBA:s beskriver studenternas förväntningar på framtida familjeliv. 61 % av män från Generation X förväntade sig under studietiden att deras karriär skulle prioriteras över deras partners karriär, och 78 % förväntade sig att deras partner skulle ta huvudansvaret för barnen. Motsvarande siffror för de kvinnliga studenterna visar en annan bild. 25% förväntade sig att deras partners karriär skulle prioriteras, och 50 % förväntade sig att de som kvinna skulle ta huvudansvaret för barnen. Tjugo år senare visar det sig att 70 % av männen upplevt att deras karriär tagit framsätet, och 86% kvinnor hade tagit huvudansvaret för barnen. Män i traditionella familjekonstellationer upplevde oftare tillfredställelse med sina karriärer, medan det var motsatt för kvinnorna, oavsett vilka deras förväntningar hade varit. Olikheten i dessa förväntningar kvarstår i Millenium-generationen, trots att männen till en något mindre grad förväntar sig att deras partner ska stå för markservicen. Ernst & Youngs enkät visar att möjligheten att kunna dra ner på arbetstiden under småbarnsåren är väldigt attraktiv för kvinnor. I Sverige lägger en kvinna som arbetar heltid i snitt två timmar mer per vecka på hushållsarbete än en man som arbetar deltid. Enligt SOU har faderskap liten betydelse för den tid som män lägger ner på obetalt arbete, medan denna arbetstid ökar markant i samband med moderskap. Som ett exempel är det endast en fjärdedel av papporna i Kanada som delar lika när det gäller ansvars- och omhändertagandet av barnen. Obetalt arbete är möjligen det område vi är mest ojämställda på överlag, kanske för att vi inte ägnat det mycket uppmärksamhet. Här har Sverige kommit en liten bit tack vare kvoterad föräldraledighet (se nedan) men fördelningen av den obetalda arbetsbördan är fortfarande

obalanserad. I Sverige har man dock rätt att dra ner på arbetstiden med 25% fram tills dess att barnet fyller 8 år. Detta är en stor fördel, både för mammor och pappor. Generation X födda 1965-1980 Milleniumgenerationen födda 1980-2000 Föräldraledighet - inte bara för mammor Möjligheten att kunna ta tid från jobbet för att vara med sina barn är det område där diskriminering vänder till männens nackdel. I många länder inklusive Kanada har pappor laglig rätt till föräldraledighet, men få företag erbjuder pappor den bonus som kompletterar den begränsade statliga ersättning som utgår. Internationellt sett ser vi ett skifte från mammaspecifik ledighet till ledighet för endera föräldern , ofta med kvoterade månader för pappan. Norges kvinnliga stadsminister Gro Harlem Bruntland var först med att introducera kvoterade pappamånader 1993, och Sverige följde snart efter 1995 med en utökning av pappamånaderna 2004. Enligt en brittisk studie som gjordes 2006 tar Sverige hem pokalen för pappaledighet, tätt följt av Norge och sedan Island. Försäkringskassans analyser visar på ett tydligt samband mellan pappaledigheten och en mer aktiv roll som pappa och i hemmet. I Sverige tar idag 40% av papporna upp till 12 veckor och ytterligare 20% 4-6 månader. Endast 23% av papporna tar inte ut någon föräldraledighet alls. Av svenska mammor tar 80% ut minst 12 månader. I Kanada tar endast cirka 10% av papporna ut föräldraledighet, och då genomsnittligen 13 veckor (medel 32 veckor för mammorna). Quebec, en kanadensisk provins som i gällande rapport hanterats separat, införde 2006 pappamånader lika de vi har i Sverige. På mindre än 10 år ökade andelen pappalediga där från 21 % till 80 %. Detta stärker föreställningen att den monetära aspekten har stor betydelse för papporna. Flertalet studier visar att pappor som väljer att spendera mer tid med sina barn upplever ett mervärde som de inte hade väntat sig. När papporna själva känner glädjen i att vara hemma med barnen, då handlar det inte om pengar längre. Fler och fler pappor börjar inse värdet av att ta tillvara på en tid med sina barn som aldrig kommer igen, och om de spelar sina kort rätt kan den fördjupa deras förhållande för resten

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” bild in Sverige är en före är det ternationellt sett n het och gäller föräldraledig sig från om data har hållit i pappor 2006 så är svenska en på faktiskt bäst i värld sina att vara hemma med barn.

SVERIGE

av livet. Enligt en artikel i Maclean’s är pappaledigheten bra för fler än bara papporna: Barnen älskar den tid de får med dem, och de uppvisar bättre akademisk, social och känslomässig utveckling. Pappornas partner uppskattar det ökade stöd de får med hushålls- och banomsorgsarbete när papporna får upp ögonen för hur mycket jobb det innebär. Förvånande nog uppgav både mammor och pappor att pappaledigheten förde dem närmare varandra. Sverige är en förebild internationellt sett när det gäller föräldraledighet och om data har hållit i sig från 2006 så är svenska pappor faktiskt bäst i världen på att vara hemma med sina barn. Hälsa, välmående och berikning WEF:s analys av hälsa är begränsad, och baseras enbart på antal födda och livslängd. Sådana data är inte relevanta för västerländska länder. Variabler såsom äldre kvinnors bristande tillgång till vård som ett resultat av fattigdom och begränsade resurser vore mycket mer intressanta. Kvinnor med dålig pensionsgrundande inkomst drabbas ofta av detta, vilket till hög grad kan påverka deras livsval. Om man är för gammal för att jobba och inte har någon pension blir det tufft, exempelvis om partnern dör eller om man vill skilja sig. Även om kvinnor lever längre än män drabbas kvinnor oftare av kroniska sjukdomar såsom migrän, reumatism och framförallt depression (kvinnor drabbas dubbelt så ofta). Samma diskrepans ses i Sverige, och enligt Försäkringskassan finns ett samband mellan sjukskrivning och förhöjd (obetald) arbetsbörda. Jämställdhet i hushållet ger ökad hälsa för båda könen, medan kvinnor som är jämställda i arbetslivet har en ökad risk för sjukskrivning, speciellt om hon samtidigt tar ett större ansvar i hemmet. I Kanada upplever kvinnor sämre livskvalitet med högre stress och trötthet än män i åldrarna 20-44 år. Generellt upplever yngre kvinnor stor stress från höga förväntningar kring utseendet, vilket har en direkt negativ inverkan på välmående. Depressionsrisken ökar hos unga kvinnor i 13 årsåldern, från att tidigare ha varit likvärdig mellan könen. Nolen-Hoeksema menar att endast en liten del av den ökade depressionsbenägenheten hos kvinnor orsakas av ren fysiologi. Trots den ökade arbetsbelastningen och den dåliga överensstämmelse som finns mellan för-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” väntningarna över hur arbetsfördelningen ska se ut är det inte vanligare med skilsmässa bland par där båda arbetar heltid. Däremot visar Rappaner ett samband mellan familjemodell och graden av konflikt i hushållet. I de nordiska länderna uppger 60-79% konflikt, jämfört med 3560 % i Kontinentaleuropa och 24-53% i länder med marknadsorienterad familjepolitik. Studien anger inte om dessa skillnader beror på att ekonomiskt beroende partners anpassar sig och håller tillbaks i konfliktsituationer, eller på att två arbetande föräldrar skapar konflikter. Den anger heller inte om konflikten upplevs som besvärande eller konstruktiv, och detta kan säkert skilja mellan de olika kulturerna. Trots att det kan vara svårt att få livspusslet att gå ihop så visar data från SOU att arbete kan vara en källa till välbefinnande, bygga upp en stressbuffert och bidra med självkänsla, trygghet samt fylla ett behov av att vara behövd. Balansen mellan arbete/fritid, bemötande på arbetsplatsen samt stress i hemmet är alla faktorer som kan påverka vår upplevelse av denna potentiella källa till berikning. Sverige bidrar med upplysande forskning på detta området och förhoppningsvis kan vi få mer insyn och ökad balans på detta område. Är Sverige bäst i världen på jämställdhet? Nej, Sverige är inte bäst i världen på jämställdhet. Island vinner WEF:s globala rankning, även om alla de nordiska länderna gör väl ifrån på de flesta områden, inklusive Sverige. Framförallt har Sverige visat framfötterna när det gäller föräldraledighet. Den nordiska modellen överlag har fått stor internationell uppmärksamhet. De goda resultaten till trots har alla har långt kvar till målet. S

SVERIGE

REFERENSER

World Economic Forum Global Gender Gap Report 2015 http://reports.weforum.org/global-gender-gapreport-2015 International Labour Organization (ILO), Gender, Equality and Diversity Branch: Women on Boards; Maternity, Paternity at work; Pay Equity; Work and Family http:// www.ilo.org/gender/Informationresources/lang--en/ index.htm www.Styrelseakademien.se Harvard Business Review: The Female Economy 2009; Rethink what you “know” about high-achieving women 2014 https://hbr.org/2014/12/rethink-what-youknow-about-high-achieving-women Forskning och Framsteg, http://fof.se/tidning/2011/2/ mot-bacillskrack-och-gubbvalde Tidningen Curie http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2013-09-05-vart-tar-kvinnorna-vagen.html 2015 Working Mother 100 Best Companies http://www. workingmother.com/2015-working-mother-100-bestcompanies Ernst & Young: What Moms Choose 2011 Försäkringskassan: Ojämställd arbetsbörda 2013; De jämställda föräldrarna 2015; Kvinnors sjukfrånvaro 2014 Statens Offentliga Utredningar (SOU): Lönsamt arbete - familjeansvarets fördelning och konsekvenser 2014 http://www.regeringen.se/contentassets/283b9cb9b0 414c3abf46aea24798476b/lonsamt-arbete--familjeansvarets-fordelning-och-konsekvenser-sou-201428 Housework conflict and divorce: a multi-variate analysis Ruppaner 2012 Maclean´s: Working fathers are going “all in” - Inside the Daddy Wars 2015 Health Canada´s Women´s Health Strategy 1999 http://www.hc-sc.gc.ca/ahc-asc/pubs/_womenfemmes/1999-strateg/index-eng.php Current Directions in Psychological Sciences: Gender differences in Depression, Noelen-Hoeksema 2001 Högskoleverket 2006 https://www.uka.se/download/18 .1ff6bf9c146adf4b49679c/1404210125952/0602R+Fo rskarutbildning+och+forskarkarri%C3%A4r+-+betydel sen+av+k%C3%B6n+och+socialt+ursprung.pdf 10th Annuela Revies of Leave Policies 2014 Peter Moss http://www.leavenetwork.org/fileadmin/Leavenetwork/ Annual_reviews/2014_annual_review_korr.pdf

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVALT INTRESSE FÖR DE NYA SEDLARNA

Införandet av de nya sedlarna och mynten i Sverige slogs upp stort i svensk media. Men hos allmänheten tas de emot med svalt intresse. Svenskarna verkar inte bry sig särskilt mycket om hur de ser ut och en vanlig reaktion är att det ändå inte används kontanter. Utlandssvenskar som varit på besök har inte sett dem och delvis inte ens vetat om att de finns. LINDA ENGFELDT

Vid

mitt senaste besök i Sverige i slutet av januari gick jag extra till en bankautomat och tog ut pengar bara för att kunna betala kontant, eftersom jag var nyfiken och ville se de nya sedlarna. Hade jag inte absolut velat se dem och avsiktligt sett till att få tag i dem, hade jag kunnat betala alla mina inköp med kort och hade inte heller märkt av att det finns nya sedlar. Andra utlandssvenskar berättar om liknande erfarenheter. Sverige verkar gå mot ett kontantlöst samhälle. Enligt Riksbankens statistik har värdet av svenska sedlar och mynt i omlopp på bara de senaste fem åren minskat med cirka 25 procent. För butikerna innebär de nya sedlarna att de har ett fack för lite i kassan. Det orsakar inte några större problem, men det kan bli lite besvärligt när 50-kronorssedeln får dela fack med 100-kronorssedeln. De nya och gamla sedlarna av samma valör läggs helt enkelt i samma fack. Utbyte av sedlar och mynt mellan 2015 och 2017 Mellan 2015 och 2017 byts alla svenska sedlar och mynt (förutom 10-kronan) ut. Utbytet sker i 60

två etapper, där första steget med införande av fyra nya sedlar skedde redan i oktober 2015. Viktigt är att hålla reda på när vilka sedlar och mynt blir ogiltiga, eftersom fristen att växla in dem är relativt kort. Ta inte med pengar med dig hem, för att ha kontanter till nästa besök, utan försök att använda upp de gamla sedlarna och mynten. Det är förstås inte bara utlandssvenskar som måste växla in eller använda upp sina kontanter. Riksbanken skriver att varje svenskt hushåll har i genomsnitt 779 kronor i mynt liggande hemma, vilket innebär att det finns så mycket som 1,7 miljarder i mynt i svenskarnas sparbössor. Nytt utseende De nya sedlarna och mynten ser annorlunda ut och blir mindre i storlek än de nuvarande. Men det är inte bara utseendet som förändras, utan sedlarna får även nya säkerhetsdetaljer för att de ska bli svårare att förfalska. Det är huvudorsaken till att det bestämdes att nya sedlar skulle införas. Dessutom tillkommer två nya valörer: en 200-kronorssedel införs och tvåkronan kommer tillbaka. Det kommer innebära att det behövs färre 100-kronorssedlar och färre enkronor. På så

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

VAD TYCKER BOENDE I SVERIGE OM DE NYA SEDLARNA?

Foto: privat

Ekta Sikka Singh Sjöqvist Ålder: 37 Var bor du? Sedan när? Dubai sedan mars 2014. När var du i Sverige senast? 18-29 januari. Märkte du av de nya sedlarna? Väldigt färgglada men jag gav en 200-sedel till en expedit i tron att det var en 20-sedel. Är tacksam för att hon sa till och jag fick tillbaka all min växel.

Foto: privat

Märker du av de nya sedlarna? Än sa länge upplever jag att de är ovanliga och jag har endast en ny sedel (50 kr, Evert Taube) Vad tycker du om dem? Femtiolappen är mer färgglad än den gamla.

Foto: privat

Malin Lindroth Ålder: 41 Var bor du? Sedan när? Oslo sedan 6 år. När var du i Sverige senast? Över jul 2015. Märkte du av de nya sedlarna? Var är sedlarna? Såg inte skymten av några nya. Vad tycker du om dem? Vet faktiskt inte hur de ser ut om jag nu kommer få en i handen. Bäst att hålla sig till kort.

Per-Niclas Thell Ålder: 40 Var bor du? Stockholm

Foto: privat

Linnea Dessi Wetterberg Ålder: 40 Var bor du? Sollentuna När var du i Sverige senast? 26:e december 2015 - 1:a januari 2016. Märker du av de nya sedlarna? Det är ingen som använder kontanter. Vad tycker du om dem? De är väl ok.

Christina Engelke Ålder: 46 Var bor du? Sedan när? Lübeck sedan augusti 2014. I Tyskland sedan några år. När var du i Sverige senast? 26:e december 2015 - 1:a januari 2016. Märkte du av de nya sedlarna? Såg inte de nya sedlarna. Vad tycker du om dem? Sverige har blivit det kontantlösa samhället.

Foto: privat

Tidslinje för nya och gamla pengar Införande 1. I oktober 2015 kom fyra av de nya sedlarna: 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar och den helt nya 200-kronorssedeln. 2. I oktober 2016 kommer ytterligare två nya sedlar: 100- och 500-kronorssedlarna och de nya mynten: en-, två- och femkronan. Tiokronan behålls oförändrad. Utgående 1. Från och med juli 2016 blir de gamla 20-, 50och 1000-kronorssedlarna ogiltiga. 2. Från och med juli 2017 blir de gamla 100- och 500-kronorssedlarna och en-, två- och femkronorna ogiltiga. Vill du veta mer om hur sedlarna och mynten ser ut, hur motiven togs fram och vilka de nya säkerhetsdetaljerna är, läs gärna artikeln i nr. 3 och på www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Nyasedlar. S

VAD TYCKER UTLANDSSVENSKAR OM DE NYA SEDLARNA?

Foto: privat

sätt blir det både lättare i plånboken och mindre kontanthantering för handeln. Mynten blir mindre och lättare och dessutom blir de nickelfria för att minska risken för allergier.

SVERIGE

Madeleine Thun Ålder: 36 Var bor du? Sedan när? Stockholm sen 2012. När var du i Sverige senast? Pendlat Stockholm/London 2012-2014, reser mindre sen 2014. Märkte du av de nya sedlarna? Bara läst och hört om dem. Vad tycker du om dem? Vet inte, jag har inte sett dem.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Och plötsligt är du

INTE Svensson längre

LENA NORMÉN-YOUNGER

Lista på vad du inte bör säga när du är på besök i Sverige

Bild: freepik.com

verige är nära och hemma, på ett sätt. Samtidigt har landet förändrats sedan du flyttade. Svensk kultur och svenska värderingar skiljer sig dessutom självklart från andra länders. Eftersom det svenska är normen för dig från början tänker du inte så ofta på att det kanske är Sverige som är avvikande, om man jämför med resten av världen. Andra länder kan vara mindre likriktade och mer traditionella än ditt eget hemland. Till slut händer det. Efter några år utomlands har du absorberat delar av din nya kultur och märker inte att dina värderingar eller tankar har påverkats. Allt under det att livet och kulturen i Sverige har förändrats på ett annat sätt eller i en annan riktning. Du sitter där avslappnad med din familj eller vänner. Så släpper du bomben. Du säger något som du tycker är ganska normalt och självklart. I din vardag, i ditt nya hemland. Men det svenska sällskapet hoppar högt – av förvåning, indignation eller obehag. Du har just sagt något man inte bara säger. Eller tycker. I alla fall inte i Sverige. Känner du igen dig? Vi bad SMUL-medlemmarna dela med sig av sina, ibland dråpliga, klavertramp; något de sagt, som släkt och vänner i Sverige upplevt som förlegat, konstigt, oansvarigt eller skrytigt.

”Min man bodde hemma hos sin mamma när vi träffades som 35-åringar.” ”I Sverige har tonårskillar dålig läsförståelse eftersom det inte finns bra litteratur för dem.” Om skolan ”Klart att alla skolor ska ha mobilförbud.” ”Betyg i uppförande är jättebra!” ”Min dotter är bäst på skolan och har bara A:n i betyg. A+. Jag är så stolt!” ”Skoluniform är det bästa som har hänt sedan tidernas begynnelse!” ”På våra barns skola undervisar de flickor och pojkar i naturvetenskap separat, och det har varit toppen för tjejernas betyg! Och självförtroende!” Om barn, uppfostran och föräldraskap ”För små barn kan pappa inte ersätta mamma.” ”Min sons dagisplats kostar motsvarande 12 000 kronor i månaden.”

HÄR ÄR NÅGRA AV SVAREN:

På en lekplats, om ett annat barn, till föräldern: ”Ska hen verkligen göra så där? ”

Om könsroller Om du är kvinna: ”Jag tycker det är skitskönt att inte jobba och vara hemma med barnen.”

I affären, till ett främmande barn, med hög barnslig röst: ”Vad gullig du är! Titta vilken tuff jacka, du har! Och så duktig du är på att gå.”

”Det är väl klart mannen ska betala om man är på dejt?”

”Jag tror inte det är bra att lämna ifrån sig ens barn på en förskola innan 3 års ålder.”

”Jag arbetar massor även om jag är hemmamamma, fast volontärt.”

”Jag tycker det är jättemysigt att min 2-åring fortfarande vill amma!”

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” ”Jag vill inte amma eftersom jag inte vill ha hängbröst!” ”Välling är väl inte speciellt nyttigt?”

SVERIGE

Om socioekonomisk klass eller inkomst ”Jag bestämde mig för att pensionera mig tidigt, eftersom jag har tjänat så bra.”

”Barn? Jag vill faktiskt inte ha barn.”

”Min lön är ca motsvarande 500 000 kronor om året.”

”Nej, Anton-killen, lägg av med det där! Sådär gör man faktiskt inte! ”

”Jag tjänar 800 euro efter skatt för heltid, och tycker att det är OK.”

”Om du inte slutar nu så får du sitta i en timeout!”

”Jag har ingen lön. Min man försörjer mig och familjen.”

Om mat & dryck ”Vadå, svenskproducerad mat är väl ingen höjdare?”

”Hon behöver inte arbeta.”

”Jordgubbarna i Kalifornien smakar faktiskt bättre än de i Sverige!” ”Jag dricker alltid vin till maten.”

”Min Mercedes/Volvo/Audi kostade bara ca 360 000 kr. Skitbra pris faktiskt!” ”US-dollarn är så stark att jag lyckades betala ner mitt studielån hos CSN ganska tidigt.”

”Men herregud, det är fem timmar sedan jag drack ett glas vin, jag kan köra.”

”Men det väl klart att eleverna får sämre skolresultat i förorterna. Det är ju en fråga om socioekonomisk status.”

”Vadå, vi delar väl lika på krognotan? Det är ju så mycket enklare!”

”Även om jag är hemmamamma så har jag städerska. Otroligt skönt.”

Om krognotan, igen: ”Nej, idag är det jag som bjuder!”

Om Sverige ”Jag tycker Sverige är kasst på… X.”

Om sjukvården ”Sjukvården i Italien är mycket bättre än i Sverige.”

”Det är väl inte bara i Sverige man har mycket semester? I Österrike har vi fem veckor semester – och sex timmars arbetsdag!

”I mitt land kan man få en läkartid samma dag som man bokar.”

”Jag tycker att skatten är ganska låg i Sverige.”

”I Kanada betalar man ingenting som patient för sjukvård!” ”Karensdag, vad menar du nu?” ”Jag är så glad att jag fick föda mina barn utomlands”. ”I Kanada har man rätt att välja kejsarsnitt, viket jag tycker är toppen.” ”I Tyskland har man rätt att vara tjänstledig de sista veckorna under graviditeten – med full lön!”

”Jag tycker att skatten är för hög i Sverige.” ”Jag längtar inte hem utan trivs bra i mitt nya hemland. ” ”Får inte många svenskar utmattningssyndrom eftersom de sätter sådan press på sig att göra karriär, vara i perfekt fysiskt form och ha ett designat hem med köksrenovering vart femte år?” ”Mello är ett helkasst program.” ”Mello suger.” S 63

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

HÄLLBILDER Sveriges natur- & kulturskatter

Foto: privat

LINDA ENGFELDT

Sverige är fullt av natur- och kulturskatter, som är tillgängliga för alla. Vissa upptäckter har gjorts iordning så att de är lätta att komma fram till, via snitslade stigar och med informationsskyltar som berättar historien bakom det som visas. Andra ligger mitt i naturen och bara väntar på att någon ska råka gå förbi och upptäcka dem. Man kan närmast känna historiens vingslag slå och för ett ögonblick få ta del av våra förfäders tid när man få betrakta och uppleva saker på samma vis som de såg ut för tusentals år sedan. I den här serien kommer vi att berätta om olika skatter i Sverige som kan vara värda ett besök.

Vad är hällbilder? Ordet hällbilder syftar på att bilderna målats eller ristats in på en berghäll. Dessa kan bestå av både hällristningar och hällmålningar. Hällristningar är bilder som huggits eller knackats in på berghällar eller klippblock. Sedan har man fyllt i skårorna med färg. Hällmålningar målades direkt på berget och påminner om grottmålningar. Färgen vi idag ser på hällmålningarna är ett avtryck av originalfärgen som tagits upp av berget, medan färgen i hällristningar försvunnit eller i många fall bättrats på i modern tid. Hällbilderna är lagskyddade fornlämningar, och bilder som våra förfäder lämnat efter sig. Eftersom de är sköra och känsliga är det viktigt

att man är försiktig på dessa platser. Man bör undvika att gå på dem, så att de kan bevaras till efterkommande generationer. Det förekommer ett aktivt arbete att bevara kulturarvet och på vissa platser fylls hällristningarna i med ny färg, för att vi ska kunna se bilderna tydligt och få en god uppfattning om hur de ursprungligen sett ut. När gjordes de? De äldsta hällristningarna som man har funnit dateras till mer än 20 000 f Kr och finns i Afrika. Där det funnits tillgång till lättarbetad sten har man funnit de största fynden av hällristningar och hällmålningar har av naturliga skäl funnits på släta bergytor. I grottor är berget skyddat från

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Var finns de? Hällristningar finns att hitta över hela världen där det bott människor, varav den största koncentrationen av fynd har gjorts i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. Det finns över 10 000 platser i Sverige med hällmålningar och det upptäcks nya varje år, ofta genom aktiva eftersökningar men även av privatpersoner som av en slump hittar dem. Ett relativt nytt fynd i större skala gjordes 1984 på en liten ö i Norrforsen ca 15 km utanför Umeå. För mer än 4 000 år sedan var här en samlingsplats för jägare och samlare. Här kunde de fiska lax vid älvens mynning, men det var även en träffpunkt för att knyta kontakter. Här finns ett hundratal figurer inristade i klipphällarna. Bilderna föreställer älgar, båtar och människor men även figurer som man inte kunnat bestämma vad de föreställer. Ett annat fynd gjordes år 2010 efter forskares aktiva letande och är en ristad solvagn samt 101 skepp utanför Kasimirsborg ca 20 km från Västervik. Solvagnen är den enda av sitt slag man funnit på Sveriges östkust och väckte stor uppmärksamhet.

KLIPPOR NORRFORSEN

Vid Nämnforsen i Ångermanland finns norra Europas största s.k. hällristningslokal, en plats där hällristningar förekommer. Här har man hittat över 2 600 figurer och linjer uthuggna vid forsen hällar. Den största samlingen av hällbilder i norra Europa är Tanums hällristningar i Bohuslän. Sedan 1994 är det ett av UNESCO:s världsarv, eftersom denna bildskatt med över 300 bilder anses vara både innehållsrik och säregen. Det mest kända motivet är en avbildning av två figurer, där den ena bär ett svärd och den andra har en fläta. Man tror att det är bröllopet mellan en fruktbarhetsgud och fruktbarhetsgudinna som har avbildats. Vitlyckes museum erbjuder både visningar och vandringar där hällristningarna kan besökas under hela året. Eftersom det finns tusentals platser i Sverige med dessa spännande skatter, är möjligheterna många att kunna besöka och få se dessa bilder, som målats eller huggits av våra förfäder. Kanske finns de runt hörnet där du semestrar nästa gång? S

Foto: privat

Vad avbildas och vad betyder de? Olika kulturer har avbildat olika föremål med varierande stil och motiv. Ingen vet säkert varför man gjorde dessa bilder, men det skulle kunna vara ett sätt att berätta om saker som hänt eller som man ville skulle hända. En annan teori är att det var ett sätt att kommunicera med gudarna och med bildernas hjälp visa sin tro och religion. Det kan även ha varit ett sätt att hävda sitt revir. I Norden skiljer man på jägarfolkens och bondefolkens ristningar, och motiven skiljer sig åt även beroende på region. Motiven skildrar deras liv och den miljö de rörde sig i. Allt från jaktbyten som björn, ren, hjort och älg och människofigurer utrustade med jaktvapen till kustområdenas båtar och havets djur. Bilderna varierar från att vara mycket realistiska till symboliska. I en och samma bild kan flera perspektiv vara avbildade samtidigt.

Foto: privat

väder och vind och därför har dessa fynd kunnat överleva i 10 000-tals år. Hällristningarna i Norden gjordes av stenåldersjägare och man uppskattar att de kan ha gjorts redan 7 000 år f Kr. På vissa platser, t ex Tanums hällristningar, har bilderna huggits in under en tidsperiod på 1 000 år.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

MORMOR

PÅ DISTANS

Att inte ha sitt barnbarn nära har såklart sina sidor, men det är inget som hindrat Kerstin från att få en riktigt nära kontakt med sin dotterson Theodor i Tyskland. Via Skype är det nära till alla, och dessutom får Theodor ännu en vuxen att prata svenska med. KERSTIN CARLBORG Kerstin Carlborg är pensionär, och har lämnat banken i Stockholm för ett hus på landet som tidigare var sommarhus. Nu ser hon horisonten och åtta bilar om dagen (plus mjölk-, tidningsoch postbilen) som alla passerar på den lilla grusvägen utanför huset. Kerstin gör det hon tycker är roligt; hon fotograferar, fågelskådar, släktforskar och pysslar med en del annat som också måste göras av husägare.

Foto: privat

Tack vare den moderna tekniken (och bredbandssatsningen på landsbygden) är hon bara ”en knapptryckning” från kontakt med vänner, tidningar, tidskrifter, affärer och bibliotek. Dessutom kan hon hålla kontakten med barn och barnbarn. Kerstins dotter med familj bor i Gunzenheim, i närheten av Donauwörth i Bayern som hon besöker med jämna mellanrum.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Min

äldsta dotterson Theodor föddes för drygt tre år sedan i en stad i södra Tyskland. Det var naturligtvis en stor händelse för mig som mormor även om jag inte kunde vara på plats. Jag fick bilder och filmer från BB och när han kommit hem och jag tittade och längtade. En dag ringde min dotter på Skype och sade: ”Vill du passa Theodor medan jag plockar i ordning?”. Så blev det så; jag satt andäktigt en timme och tittade på mitt sovande barnbarn via surfplattan och hörde dottern stöka bakom den stängda dörren. Det var första gången jag verkligen insåg styrkan i den sortens kommunikation. Det första året gick. Via Skype kunde jag titta på Theodor när han lekte och åt och sov. Naturligtvis hälsade jag på också några gånger så att vi lärde känna varandra i verkligheten också. Min dotter talar bara svenska med Theodor och jag förstärkte det på mina besök och under våra stunder på Skype. När han hade fyllt 1 år ändrades vår kommunikation lite. Det blev ”Hej” och ”Tittut” och annat barnspråk, men bäst blev det när jag hade saker att visa. Jag ritade, klippte pappersfigurer, lekte med dockor och han tittade och visade mig hur han kunde hoppa. I Sverige började jag bygga upp ett litet landskap framför webbkameran, ett tåg med passagerare, jultomten, en haj, en anka och ett rosa monster. I Tyskland gav Theodor fler och fler instruktioner om hur jag skulle göra. I början fick mamma hjälpa till att tolka. ”Nej, jultomten ska kliva av tåget!” ”Nej, ankan ska simma i vattnet”. Till sist kunde Theodor själv förklara allteftersom han erövrade sin svenska. För ett litet barn är det inte så lätt att begripa att man inte själv kan röra leksakerna som man vill när de bara finns på en skärm, och att man istället måste förklara med ORD för någon annan. Först gav Theodor mest kommandon och

sade ”Nej”, men sedan blev det meningar. Mest på svenska, till mormors glädje. Jag talar själv hjälplig tyska, men aldrig med Theodor, även om det förstås hjälper när han

letar efter ord och provar det tyska ordet först, så att jag kan hjälpa honom med det svenska ordet. Nu när Theodor är tre och ett halvt år vet han att tåget, figurerna och de små bilarna finns på övervåningen i mitt hus och att betongbilen och bogserbilen, som kan köra i kapp finns på nedervåningen. Han vet också att mormor inte alltid har lust eller ens möjlighet att flytta sin dator/ surfplatta/telefon mellan de olika planen. Det är klart att det har sina nackdelar att ha sitt barnbarn så långt bort, men jag tror jag har lika bra eller bättre kontakt med honom än vad jag skulle ha om han bodde till exempel i Norrköping. Han ringer själv upp mig när han vill prata med mig. När jag läser om andra utlandssvenska familjer i SMUL:s olika forum ser jag att många har problem med att få sina barn att använda sin svenska, men häromdagen visade mig Theodor via Skype på telefonen hela familjens nya hus med förklaringar ”här är mattan”, ”här är köket”, ”här är lampan”, ”här är pappa”, ”här är musiken”, ”här körde jag med bilen på väggen så det blev blått”. Allt på svenska om än med en viss tysk intonation ibland. Mamma satt och myste med lillebror i fåtöljen och som mormor kände jag att vi nu har gett pojken en grund i svenska. Nu ska vi fortsätta med lillebror! S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

För fattare & litter

I förra numret av Magsinet SMUL uppmärksammade vi Instagram. I det här numret tar vi en titt på Twitter, en så kallad mikroblogg som används av miljontals människor – varje dag. Ibland kanske det känns som att det finns för stort utbud av sociala medier, man hinner inte med allt. Men social media kan vara en väldigt bra källa om man är intresserad av något speciellt. Säg att man är intresserad av litteratur, vårt fokus i detta nummer. Många författare och förlag finns idag tillgängliga i sociala medier och Twitter är inget undantag. Det korta formatet (upp till 140 tecken) uppmuntrar till mikropoesi och munviga formuleringar. Den svenska bokbranschen är dock inte den mest aktiva på just Twitter, men hela världen ligger för dina fötter! Här uppmärksammar vi några populära svenska konton: @bokhora har redan blivit en klassiker. Bokhora startade mer som en bokklubb av fem personer sommaren 2006. Den utvecklades till en blogg som får mycket uppmärksammhet i media. Johanna Lindbäck, en av grundarna, var ifjol läsambassadör @Lasambassadoren. Årets läsambassadör, Anne-Marie Körling, är även hon författare, med inriktning på språkinlärning. Hon finns även privat på Twitter: @Korlingsord En annan författare som är aktiv på Twitter är @Jonas_Gardell, som knappast behöver någon vidare presentation. Omdiskuterad, men aldrig ljum. Ibland kanske man hajar till, för även inte nu levande personer finns på Twit68

ter! Ett exempel är Karin Boye, @karinboye. Då brukar det vara andra personer som lägger ut de döda personernas verk. Av de författare vars böcker nämns i detta nummer så finns både @MalinPGiolito och @ewaofsweden (Ewa Wigenheim) på Twitter. Ett bra sätt att hitta personer som skriver om ett ämne man gillar är att söka på ordet med en hashtag (#) före. Utanför den svenska branschen så finns det väldigt många konton för just litteratur. Sök efter din favoritförfattare, kanske är hen redan på Twitter? Varför inte följa J.K Rowling, @jk_rowling? Annars kan man även hitta saker som användaren @ihatejoemarshall. Här twittras sedan i september förra året boken ”Den Store Gatsby” – 140 bokstäver i taget. För dig med tålamod! Eller varför inte en virtuell litteraturfestival? Varje år hålls en festival för berättande på Twitter, #Twitterfiction Festival. Det helt virtuella evenemanget är en uppvisning i kreativt berättande, både från etablerade författare och nya stjärnor. Eventet genomförs med hjälp av hashtaggen #twitterfiction, och alla som vill kan delta. Berättelser kan skapas genom att använda text, bilder, flera konton för olika karaktärer, video, i samarbete med andra... bara fantasin sätter gränser. Kolla in @TWfictionfest för detta. Till slut – för att vi ska ”connecta” lite mer – lägg till hashtag #utlandssvensk eller #smul om DU twittrar! S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

atur – en tweet i taget

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

Foto från: @ihatejoemarshall och @Lasambassadoren 69

DET FINNS EN APP FÖR DET …

Foto: privat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LINNEA EDMARK

Har ni en surfplatta som barnen får använda i er familj? Då vet du kanske redan att det finns roliga appar som stimulerar både din och barnens svenska, både direkt och indirekt. Har du bilden av att surfplattan bara kan användas till att surfa och spela spel där fåglar ska skjutas ner och godisbitar flyttas runt vill jag nu ge dig en lite annan bild. Vad ska man ha den där surfplattan till? Det finns några stora skillnader som gör surfplattan mer lättanvänd än en dator. Den är för det första betydligt mindre och väger mindre än en dator. En annan stor skillnad är tekniken som möjliggör att man får direktrespons på det man gör på skärmen istället för att klicka, peka och styra saker via en mus bredvid. Det är en relativt avancerad motorik som krävs för det, vilket små barn inte utvecklat ännu. Vad kan man då ha den där surfplattan till som är så bra? SPEL - Det finns otroligt många appar med spel där ordförråd, bokstäver, avkodning, läsförståelse eller hörförståelse stimuleras och tränas. Det behöver dock såklart inte vara uttalade språkövningar i spelet för att ditt barns svenska ska tränas. Att spela matte-, geografi- eller frågesportspel på svenska är också språkträning.

SKAPANDE - Många appar handlar om att skapa på ett kreativt sätt. Det finns enkla appar för att göra animerad film, egna böcker och ra-

dioprogram m m. Dessa är i första hand utvecklade för barn från skolåldern men tillsammans med en vuxen kan även yngre barn till exempel göra en egen sagobok med egna teckningar eller foton med en inpratad berättelse till, på svenska såklart! BÖCKER - Det kommer fler och fler barnböcker som på olika sätt är anpassade för surfplattor. En hel del bilderböcker finns till exempel som appar där vissa detaljer i bilderna går att få i rörelse. Det fina med böcker som appar är att texten ofta finns inläst så det blir en kombinerad textbok och ljudbok i ett. Webbshoppar för böcker online säljer även eböcker som laddas ned och läses på plattan. Ett väldigt smidigt sätt att köpa svensk litteratur på för oss utlandssvenskar. Många av de svenska biblioteken har e-böcker att ladda ned gratis, ungefär som när man lånar pappersböcker gratis. De har ofta många ljudböcker för nedladdning också.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” TIPS • Leta bra appar på webben Min absoluta favoritkälla när vi letar nya roliga appar att träna svenska med är Pappasappar.se och Skolappar.nu. På dessa sidor kan du söka efter appar utifrån ålder, ämne, vilket märke du har på din enhet och pris, till exempel. Alla appar som presenteras på dessa sidor har testats och recenserats. På PappasAppar recenseras apparna av barn och föräldrar. På Skolappar.nu recenseras de av lärare utifrån den svenska skolans läroplan Lgr11. • Testa och prova appen själv först Det finns otroligt många appar och kvalitén på dem varierar kraftigt. Det kan vara svårt att avgöra om den app man vill ladda ned är vad man förväntar sig att den ska vara. Jag rekommenderar att du laddar ned och provar appen själv först. Då kan du själv lättare avgöra om det är något som kommer att uppfylla de syften du och ditt barn önskade. Du vill antagligen gärna veta om den är på rätt nivå, om den är fri från reklam som är lätt att råka komma åt och om musik och ljudeffekter stör eller tillför något innan du lämnar över till barnen. • Ladda ned en eller ett par appar i taget Det är lockande att ladda ned alla spännande och roliga appar man hittar på en gång. Jag rekommenderar dock att ni endast tar några i taget. Vissa appar är knepigare än andra att komma in i och förstå, det kan ta lite tid och tålamod. Då är det lättast att det inte finns 50 andra, kanske lättare appar som lockar. • Använd funktionen guidad åtkomst För att förhindra att barnen stänger av den valda appen eller hoppar mellan olika kan man använda funktionen guidad åtkomst (heter kanske något annat om du inte har iPad). Den funktionen går att aktivera via inställningar och låser möjligheten att stänga av appen utan att först bekräfta med en kod. S

4 frågor du ska ställa dig INNAN du laddar ned en app ni tycker verkar intressant 1. Är den på svenska? Om appen inte är en uttalat språkstimulerande app för just svenska bör du kolla om instruktioner, ledtrådar och belöningar är på svenska. Det digitala är attraktivt för barnen och även om de inte tycker att svenska är så kul annars, så kan detta vara en ”morot” för dem. 2. Vad skriver utvecklarna av appen att den handlar om och stämmer det överens med vad du vill att den ska erbjuda? Det kan t.ex. vara att träna ordförråd, alfabetet, avkodning, läsförståelse eller hörförståelse. Tänk på att det inte behöver vara uttalade språkövningar i appen för att ditt barns svenska ska stimuleras. Böcker, frågespel och geografi-, matte- och historiaspel på svenska stimulerar också språket. 3. Finns det någon information, omdömen eller recensioner om appen? Förutom Appstores och GooglePlays egna listor med korta omdömen finns exempelvis webbplatserna Pappasappar. se och Skolappar.nu med längre recensioner och ibland filmer med hur appen är uppbyggd och ser ut när man spelar.

4. Finns appen i gratisversion? Mitt tips är att alltid börja med gratisversionen (om det finns) av de appar man tycker verkar intressanta. GratisTOPPLISTA (FÖR BARN CA 4-10 ÅR) versionerna är ofta 1. King of Math Junior (mattespel på svenska för ca 4-9 år) iOS och Android fullt tillräckliga för 2. Happy läser/ord (grundläggande lästräning) iOS och Android. många barn och kan 3. Läs och förstå (läsförståelseträning där man kan skriva egna övningar) iOS. 4. Interaktiva Vad är klockan? (träning av analog och digital ridvisning) iOS. senare uppgraderas 5. Miniklubb (matte, svenska, engelska, klockan) iOS och Android. när de vill ha fler 6. Läskoden (avkodning och bokstavsskrivande) iOS svårighetsgrader el7. Barnkanalen (SVT:s barnprogram) iOS och Android. ler fler områden att 8. Känner du Pippi Långstrump? (interaktiv bok) iOS utforska. 9. Memoryspelet (färdiga memorykort eller gör egna med egna foton och tal/ ljud) iOS 10. Halvan ABC (fordonsmemory med svensk röst) iOS.

De ovannämnda iOS-apparna är köpta med ett svenskt konto. I SMUL:s slutna Facebook-grupp finns tips om hur man skaffar sig flera konton. För mer tips se www.skolappar.nu

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KARIN SOHLGREN FÅR PRIS FÖR

LÄSPENNAN!

Foto: privat

LENA NORMÉN-YOUNGER

Det

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

är Karin Sohlgren som har gjort så att Magasinet SMUL finns. En tråkig novemberdag 2013 hittade hon till SMUL:s blogg. Hon presenterade sig som bibliotekarie med många års erfarenhet av att arbeta med läsande och flerspråkighet i Rinkeby. Karin berättade att hon länge hade velat komma i kontakt med utlandssvenskar, eftersom hon visste att våra barn skulle ha nytta av det material hon utvecklat för att stödja barns flerspråkighet. Under en timmes intervju via nätet fyllde hon sedan mitt huvud med tankar, reflektioner och planer som fick mig att ändra uppfattning om hur man stödjer svenskan hos ett flerspråkigt barn. Jag minns att jag tänkte att det hon berättade var ett för stort ämne för ett blogginlägg, och att det krävde en bättre inramning. Som en artikel i en specialiserad tidning. Detta skapade idén till Magasinet SMUL, och de första samtalen med Monica Bravo Granström och Emma Ageberg. Ironiskt nog lade jag intervjun med Karin på hyllan under det inledande arbetet att starta upp Magasinet SMUL. Under varje planering av nästa nummer har minnet på samtalet med Karin väckts, men sedan kommit på avvägar. Men faktum kvarstår. Det var det där underbara samtalet med Karin som ledde till våra första diskussioner om Magasinet SMUL. Nu har jag dammat av och uppdaterat intervjun med Karin. Det är på tiden att ge Karins arbete med flerspråkighet det utrymme som hon förtjänar. Fler har nu upptäckt hennes smarta idéer. I år får hon Abrahams Barns pris för sitt arbete med den s.k. läspennan och parallellspråkiga texter i sitt företag NDIO.

Karin

Sohlgren växte upp i Saltsjöbaden och arbetade som barnbibliotekarie under många år i Nyköping, innan hon flyttade till Tensta, en mångkulturell förort i Stockholm. Första biblioteksjobbet i Storbritannien följdes av längre resor till och kortare vistelser i länder som Indien, Tanzania, Sydafrika, Ghana och Etiopien. Flera gånger reste Karin på stipendier för att undersöka barnböcker och läsfrämjande arbete. Karins resor och kontakter med invandrare hemma i Sverige har gett henne insikt om att det är vårt språk som A ll perFAKTARUT is delas ut ti r P s n r a B s reAbraham er som är fö n o ti a is n a g r erka för soner eller o att aktivt v r e ll ä g t e d e. I bilder när ellt samhäll r u lt u k g n å hm a ett ett öppet oc ohlgren mott S in r a K k c te med april 2016 fi för sitt arbe K E S 0 0 0 0 pris på 1 NDIO.

bär upp vår kultur. Hon är oerhört positiv till flerspråkighet, och säger att 99,9% av alla i världen har gemensamt att de inte talar svenska. Flerspråkighet är normalt i de flesta länder. Det är viktigt för alla att kunna flera språk vi är en del av världen – och dessutom är det bra för hjärnan! Reflektioner om flerspråkighet & Rinkebysvenska Under 12 år arbetade Karin på bibliotek i Rinkeby, där hon kom i kontakt med barn från många kulturer som hon hjälpte att erövra svenskan med hjälp av böcker. I Rinkeby talas ca 100 olika språk. Det är ett segregerat område, där det kan vara svårt att höra en grammatiskt korrekt svenska som klingar svenskt. Rinkebysvenska är en variant av svenskan som är välkänd genom s.k. rap-musik, men även föremål för negativt fokus bland personer som har svårt att acceptera Sverige som mångkulturellt samhälle. Rinkebysvenskan har ändå lite cool status bland yngre svenskar genom musiken; barn och

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” ungdomar från andra delar i Sverige kan också slänga sig med Rinkebysvenska eftersom det ger ett tufft och hippt intryck. Karin har starka åsikter om Rinkebysvenska i förhållande till den klassiska svenskan. - De barn som jag har sett lyckas i livet, är de som lärt sig både rinkebysvenska och vanlig svenska, säger Karin. - Bäst lyckas de barn som fått chansen att utveckla alla sina språk. Oavsett om man betraktar Rinkebysvenska som ett tecken på segregation eller enbart som en slags språkmarkör, så är det inte alltid accepterat att prata Rinkebysvenska. Oavsett om du är analfabet eller välutbildad blir du bedömd utifrån ditt sätt att prata svenska.

Parallellsspråkiga böcker Det var under sina år som bibliotekarie i Rinkeby som Karin kom i kontakt med konceptet parallellspråkiga böcker. I engelsktalande länder, speciellt Storbritannien, är dessa väl etablerade sedan ett trettiotal år. Karin började samarbeta med det engelska förlaget MantraLingua som är världsledande på flerspråkigt material. Parallellspråkiga böcker har text både på modersmålet och det nya språket som man försöker lära sig; språken stödjer därmed varandra. Barn som lär sig engelska med stöd av sitt eget modersmål gör ofta stora framsteg. Tvåspråkiga böcker ger inte bara stöd till språken, de är också viktiga för barns identitet. Barnet blir bekräftat genom sitt eget modersmål och det nya språket och får samtidigt gemensamma referensramar på båda språken. Texten kan levereras på olika sätt i parallellspråkiga böcker. Det vanligaste sättet är genom tryckt text på språket man försöker lära sig, och en inspelad text som man kan lyssna på med hjälp av en s.k. läspenna genom att trycka på olika ställen i boken. Parallellspråkiga böcker kan användas både av barn och vuxna – genom att läsa och lyssna samtidigt kan alla ta till sig berättelsen. Att som vuxen inte kunna läsa och skriva gör det mycket svårt att lära sig svenska och att fungera i vårt samhälle som bygger på det skriftliga språket. Karin menar att att barn och deras föräldrar stärks gemenskapen och föräldraskapet, när de lyssnar och läser tillsammans.

Läspennan PENpal Läspennan som Karin arbetar med och säljer kommer som produkt egentligen från Kina, och har introducerats av MantraLingua. NDIO ger ut böcker från MantraLingua med svenska som parallellspråk och lägger till språk som inte är vanliga i England. Tack vare samarbetet finns över 1000 ljudfiler att ladda ned till ett stort antal böcker. Produkten kallas PENpal, och kan köpas genom Karins hemsida, www.ndio.set, till de böcker som är förberedda för den. PENpal är en kombination av MP3-spelare med en sensor i och inspelningsfunktion. När man köpt en bok laddar man ner ljudfiler för boken på ett annat språk från nätet. Det finns en del böcker på svenska och det kommer hela tiden mer. Dessutom finns hela MantraLinguas utbud på ca 1000 titlar. Man kan markera var texten i boken ska läsas upp med hjälp av små klistermärken som markerar stället. Med inspelningsfunktionen kan man spela in direkt i böckerna eller skapa sitt eget material. Då använder man etiketter och olika program som är gratis att ladda ned. Vill du t.ex. ha Bockarna Bruse på ett nytt språk går det att göra i ett program där du sen beställer boken tryckt bara för dig! Svenska barn utomlands kan ta en bok på engelska och sedan läsa in egen text på svenska. När man åker hem till Sverige, kan man be far- och morföräldrar med hjälp att spela in. Ljudfilerna kan också sparas och mejlas, vilket kan göra läspennan till ett gemensamt språkprojekt för de olika generationerna i familjen. Ljudet i PENpal blir inte störande om barnen använder hörlurar. Man kan också koppla läspennan till en högtalare för att lyssna i grupp. Bengt Stedt, IT-pedagog i Linköping har gjort en särskild resurswebbplats med filmade instruktioner som gör det lättare att förstå hur man använder PENpal. Det är många som inte är vana vid engelska så det är viktigt att kunna se det på film. Grundtipset är att leka sig fram genom att göra något man själv tycker är roligt. Utbud av böcker 2014 kom Bockarna Bruse ut på tolv olika språk och gjorde stor succé – getter finns ju i hela världen! Böckerna tog snart slut, men kommer snart i ny upplag med ca 20 språk till. Guldlock på fjorton språk ligger nu också i hyllorna.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” En talande ordbok kommer ständigt i nya upplagor och med nya språk. Den finns på 36 språk där engelska är ett av dem. Boken är värdefull och beskriver 650 vardagsord, bl. a. känslor som är så viktiga att kunna uttrycka. Karin berättar om hur barn i Rinkeby har kommit med andra böcker, t.ex. om Egyptens mumier och bett att få dem med text på både svenska och t.ex. kurdiska; det har känts självklart för dem att det måste finnas tillgängligt. När det ena språket sedan inte har funnits har de framställt det själv med hjälp av pennan. Praktiska exempel från Sverige Karin berättar att många barn som besökte biblioteket i Rinkeby ville arbeta med pennan och delar några olika historier som inspiration. Speciellt barn som har haft svårt att lära sig läsa har gillat pennan. Karin berättar om en pojke som inte kunde läsa på svenska. Istället lyssnade och läste han boken Alibaba på turkiska. Sedan kunde han återberätta hela historien med

alla detaljer på svenska. Karins föreläsningar har lett till nya idéer, bl.a. i samarbete med samerna. Samiska pedagoger skapar material med egna bilder och läser in på olika samiska språk. Generationer av samer inte fick använda sitt modersmål vilket gjorde att det höll på att dö ut, vilket gör denna språkrevitalisering nödvändig. En dag på sameskolan i Gällivare skapade Karin och lä-

FAKTARUTA språk? a Bruse på ditt Finns Bockarn ska, dsamiska, alban or n å p s n n fi Den ska, i, engelska, fin amhariska, dar i två iska, kurdiska franska, kines a, polgoliska, persisk on m r, te n ia ar v iska, a, ryska, somal ska, portugisisk tassyria, wolof och ös sk in gr ti a, sk span in en ditt barn spela ska. Annars kan å sitt språk. översättning p

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” rarna miniböcker med ett särskilt program. Det blev en bok om plaggen i hallen med fokus på berättelserna om färgerna på samiska plagg. En annan om renen och de andra djuren och en om växterna. För de äldre eleverna gjordes en bok om himlafenomen som norrsken och – aktuellt just den dagen – solförmörkelse! Karin arbetar också med sagolek – när barnen får vara med och agera under berättandet fastnar språket i kroppen. I sagoverkstad kan barnen sen skapa själva inspirerade av upplevelsen och bilderna. Ett annat exempel är egenskapade historier. En somalisk kille fick en bild på en leopard. Han spelade in en historia med pennan på svenska, sparade på datorn och var jättestolt. Det finns även andra kreativa förslag på hur man kan använda sig av läspennan. Personalen på en öppen förskola i Malmö lät föräldrarna spela in ett meddelande, som kunde läsas av med hjälp av etiketter som fästes så barnen lätt kunde hitta dem. I hallen hade varje barn en egen hylla, och vid namnskylten kunde barnen lyssna på förälderns röst , t.ex. kärleksfulla meddelande som ”Du är det finaste som finns min älskade unge!” Ibland behöver barn lite tröst under dagen på förskolan, och namnskylten är ett fint exempel på hur den kan ges. En film visade Karin hur barnen strålade när de hittade mammas röst – och de lärde sig fort vilken prick som var mamma!

Stärk språken - låt dem existera parallellt I nr 4 av Magasinet SMUL tog vi upp ämnet translanguaging, och hur man kan stärka ett språk som man lär sig genom att tillåta modersmålet existera parallellt. Detta är lite av en trend just nu inom flerspråkighetsforskning, men för Karin är det en logisk metod som kommer naturligt när man vill kommunicera med varandra och som hon har arbetat med i många år. När det gäller språk i relation till högläsning förespråkar hon en annan metod än den som man t.ex. använder på franska språkbadsskolor under det första året när barnen inte kan franska, där man börjar med franskan och sedan repeterar på engelska. Karin tycker istället att förutsättningarna för hörförståelsen skapas genom att man först läser på det starka språket och därefter upprepar på det svagare. Med

hjälp av Läspennan kan man repetera läsningen av samma sida om och om igen. Barnet kan även spela in texten på språket som hen försöker lära sig och härma. På samma sätt tycker Karin att man ska använda fler språk i samma klassrum, och att det är jätteviktigt att koppla ihop språken. Något som man som förälder utomlands ofta tar för givet. Ofta existerar någon slags rädsla för att blanda språk, trots att det inte alltid betyder att man blandar ihop dem. Istället kan det som här ovan hjälpa till att koppla ihop dem, så att de blir logiska och existerar under liknande villkor.

Foto: privat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Karins framtida arbete Nu har Karin nya projekt på gång. MantraLingua har börjat göra digitala böcker som skolor kan prenumerera på där några titlar är på svenska. De ersätter inte de tryckta böckerna men kompletterar dem. En efterlängtad bok om forskning och metoder för flerspråkighet är också på väg. Pia Håland är redaktör och Karin skriver om PENpal och de parallellspråkiga böckerna. Många bra läsfrämjande idéer från speciellt Kanada, men även andra länder ska också med. I somras flyttade NDIO in med alla böckerna i en liten lokal i Vällingby som döptes till NDIO

språkbutik. Där kan du titta in och lära dig mer om PENpal och böckerna, hitta färgstarka kläder av afrikanska tyger, bilderböcker på svenska och musik från hela världen. Karin arbetar parallellt med denna och Abrahams Barn – en organisation som startades i Rinkeby för att skapa en gemensam demokratisk värdegrund utifrån mänskliga rättigheter och barnkonventionen. På deras webbsida www.abrahamsbarn.se kan man läsa mer om hur de arbetar med en egen metod för Identifikation ger Empati. Karin avslutar med att säga att det nu är mer nödvändigt än någonsin att arbeta för att vi ska kunna leva i fred tillsammans! S

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: freepik.com

nummer

Magasinet med svenska som livsstil “ ”

FÖR BARN

I barndelen av Magasinet SMUL nummer 5 kan man förutom trevligt pyssel och boktips läsa om YouTubes kung, som är svensk! Det bjuds även på en fin novell om två kusiner på två olika kontinenter, den ena kanske skulle kunna vara du? Sportskolan tar upp Friidrott. Hur snabbt springer du 100 meter? Kanske något ni ska testa i sommar...

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

– Hej Mattias! Vad spelar du för något? Jag spelar FIFA.

MATTIAS ANTON

Bild: freepik.com

NOVELL

Jag spelar Star Wars Battlefront så klart!

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

LENA NORMÉN-YOUNGER

Foto: youtube.com

Foto: vigamusmagazine.com

Riiiing!

Den ilska signalen på Mattias iPad får läsplattan att skramla till. Han ser att det är hans kusin Anton som ringer på Facetime för att snacka lite.

Mattias och Anton brukar spela tillsammans. Inte samma spel, vilket kanske låter lite knäppt. De gillar olika spel, men tycker ändå det är mysigt att sitta tillsammans på Facetime eller Skype och prata om vad dom gör och varför. Ibland kan dom sitta Anton bor i Sverige och Mattias i Seattle, tysta i långa stunder. på andra sidan jordklotet och i USA. Båda är 10 år, men Mattias går i femman och Mattias pappa brukar tycka att det är jätAnton i fyran. I Sverige är det kväll, men teknäppt och förstår inte alls varför. Mathos Mattias är det förmiddag. Antons och tias tycker bara att det är skönt att hänga Mattias mammor är systrar. De vet att bar- med Anton, fastän de är så långt isär. Hur nen gillar att prata med varandra, så An- skulle de annars kunna umgås när det är ton får lov att vara upp sent för att kunna så långt till Sverige? Vuxna fattar ingenprata med Mattias. ting ibland, tycker Mattias. – Hej, vad gör du? frågar Anton. – Spelar lite, säger Mattias. – Vadå för något? undrar Anton.

Anton älskar fotboll och spelar helst FIFA. Även om Mattias inte är speciellt intresserad av fotboll, så brukar han lyssna på vad Anton berättar. Anton älskar att prata om fotboll och är med i ett lag. Mattias tycker att det är lite spännande när Anton berät-

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

NOVELL

tar och visar vad han gör på FIFA med hjälp av kameran på sin iPad. Anton brukar också tycka det är kul att se vad Mattias spelar. – Kolla här, jag har köpt ett nytt spel, Star Wars Battlefront! säger Mattias och visar hur spelet fungerar. Han är en jedi som slåss mot Rymdimperiets soldater, som har lagt sig i ett bakhåll för Rebellalliansen. Efter ett tag suckar Anton och säger: – Du vet att jag inte får spela sådana där spel för min mamma. Mattias retar honom lite. De har olika regler. Antons mamma är lärare och tycker att barn som spelar våldsamma datorspel bråkar mycket i skolan. Mattias mamma är lite mindre sträng med det mesta och brukar säga att Mattias är lugn. – För lugn, som hon brukar säga. Datorspel är det minsta hon är orolig för. Mattias brukar skratta då, eftersom det är sant – han bråkar nästan aldrig med någon. Han är till och med ganska tyst. Så hans mamma tror inte han blir våldsam av datorspel. Ibland verkar hon till och med tycka att han ska vara lite tuffare. Men idag är det Anton som är tyst. Han sitter länge och tittar på när Mattias försvarar sig mot ett gäng Stormtroopers, som skjuter på Han Solo från ett bakhåll.

på sin spelkonsol. Hans jedi blir snabbt övermannad och besegrad av imperiets vitklädda soldater. – Vad hände? frågar han. – Det är en kille i min klass som är helt dum i huvudet. Oskar heter han. Han kallar mig för alla möjliga knäppa grejer. – Som vadå? – Du vet, tjockis, fatso, fetbullen… sådant där.

– JAG FICK STRYK NÄR JAG GICK HEM FRÅN SKOLAN IDAG...

Anton låter nästan som han ska börja gråta och Mattias skruvar oroligt på sig. – Idag hoppade han på mig efter skolan. Han klippte till mig några gånger innan jag lyckade slita mig loss och springa iväg. Vad bra, tänker Mattias. Då hade Anton inte blivit skadad i alla fall. Men vad knäppt, Anton är ju inte ens tjock!

– Jag fick stryk när jag gick hem från skolan idag, säger Anton plötsligt.

Anton är tyst och fortsätter att spela. Mattias kan inte komma på något att säga.

Mattias stelnar till och missar att trycka

Plötsligt kommer han ihåg Finnegan i

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

sin klass. Finnegan som också hade blivit retad för att han stammade. Till slut ville han inte komma till skolan längre. Då hade hans mamma pratat med Mattias mamma, och frågat om Mattias kunde hålla honom sällskap på rasterna, så att Finnegan skulle slippa vara ensam. Det var alltid när Finnegan var själv som de andra barnen brukade vara som mest taskiga mot honom.

när Finnegan hade en kompis som inte brydde sig om att han stammade.

Mattias känner killarna och tjejerna som brukade reta Finnegan. Både hans mamma och han hade tyckt det var en bra idé för Finnegan att ha Mattias som sällskap på rasterna.

– Det låter som en bra idé, svarar Mattias.

När Mattias började vara med Finnegan på rasterna hade de börjat reta honom också. För att han hade en kompis som stammade.

– Hejdå och god natt kusin-busin! säger Mattias till Anton innan de lägger på.

Mattias hade aldrig helt vetat vad han skulle svara när de andra barnen retade honom, så han struntade i dem och gick undan med Finnegan. Istället hade de uppfunnit en ny bollek med en tennisboll. De kastade bollen mot väggen och var tvungna att fånga den innan den slog i marken. Om bollen hann slå i, var den som kastade den snabbt tvungen att springa fram och ta i väggen. Annars förlorade man poängen.

De säger alltid så när despelar säger hejdå. Panteoz gärna

De brukade spela tills vinnaren hade 10 poäng. Leken var jättekul och ganska svettig. När de andra i klassen blev nyfikna och också ville vara med sade alltid Mattias okej. – Men bara om ni är snälla mot Finnegan. Barnen som retades slutade plötsligt. Det var precis som att det inte var kul längre

Nu berättar Mattias hela historien för Anton. Efteråt sitter de tysta ett tag och fortsätter spela. Anton FIFA. Mattias Battlefield. Sen säger Anton: – Kanske jag ska be min kompis Viggo gå hem med mig efter skolan imorgon.

Sedan spelar de ett tag till innan Antons mamma kommer och säger att han måste gå och lägga sig.

– God natt, jusin-fusin!

fotboll.

– Vi hörs snart, svarar Anton som låter lite gladare nu. Efteråt funderar Mattias en stund på Anton. Han hoppas att Antons kompis Viggo är tuff och inte blir rädd för den där idioten Oskar som mobbar honom. Mattias bestämmer sig för att ringa Anton imorgon igen innan han går till skolan för att höra hur det har gått. Bra, hoppas han. Det måste det göra. S Hur tror du att det gick sedan? Hade Antons kompis Viggo följt med honom hem? Vad gör man när man mobbar? Hur känns det att bli mobbad? Vad kan man göra för att få någon att sluta att mobba någon? Vad skulle du göra om du blev mobbad? 83

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LENA NORMÉN-YOUNGER

PEWD

KUNGEN PÅ 84

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Finns det en kung på Youtube? Nja, inte direkt. Men PewDiePie, eller Felix Kjellberg som han egentligen heter, är kanske det närmaste man kan komma. Hans YouTube-kanal har mer än 43 miljoner följare. En av PewDiePies följare kallas ”bros”, och alla tillsammans kallas ”The Bro’ Army”.

Å YOUTUBE

Foto: www.superfame.com

DIEPIE

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

PewDiePie

är svensk och kommer från Göteborg på västkusten i Sverige. Han skapade sin YouTube-kanal för sex år sedan, och är nu en av världens mest sedda på internet. PewDiePies YouTube show ”Let’s Play” visar när han spelar action eller skräckspel. Han spelar samtidigt som han kommenterar vad han gör. Det som barn gillar med honom är att han är rolig, ofta gapskrattar och bara är allmänt kul. Det som föräldrar inte gillar är att han svär så mycket. PewDiePie har mycket makt i spelvärlden. Om han spelar ett spel i sin show kan spelet bli populärt över en natt. Någon som fick uppleva det är den australiensiska spelutvecklaren Kritz. En morgon hade hans server kraschat. Han kunde inte förstå varför. Det var först några timmar senare som Kritz fick ett SMS av sin systers pojkvän som berättade att PewDiePie hade gjort en video av hans spel ”Citizen Burger Disorder”. På bara några timmar hade mer än 25 000 personer spelat hans gratisspel. Det var därför servern hade kraschat. PewDiePie har gett ut en bok som han kallar för en självhjälpsbok (en bok som ska hjälpa dig att växa som människa). Den heter ”Den här boken älskar dig”. När Wilde, 8 år, fick boken tänkte han: ”OMG! Vilket kul namn på en bok”. Boken är helt absurd (”helt galen”, in86

genting som stämmer). Det är det som gör den så kul. Den är rekommenderad från 15 år, så om man är 8 år som Wilde så är det vissa saker som är lite överkurs (för svår). Boken påminner lite om en bilderbok, fast inte för bebisar, utan för äldre barn. Svenska journalister tycker inte om den. Vad är poängen?, frågar de. Och det är det som är poängen – den är bara galet kul genom att vara ologisk. Men man måste kanske vara youtubare för att förstå det? PewDiePie bor i Brighton (England) eftersom det finns så snabbt internet där. Han älskar mopsar! Han har två stycken, Maya och Edgar, tillsammans med sin italienska flickvän som också är en youtubare. Hon kallar sig CutiePie eller CutiePieMarzia, men heter egentligen Marzia Bisognin och kommer från Italien. Precis som PewDiePie kallar CutiePie också sina följare för något speciellt; marzianer. Om du vill lyssna på PewDiePie på svenska när han berättar om sitt liv, så kan du göra det på svensk radio. I augusti 2014 var PewDiePie sommarvärd för det kända svenska radioprogrammet Sommar. Programmet spelades även in på engelska eftersom intresset för PewDiePie var så stort. Sveriges Radio använde till och med en separat server för detta, eftersom de var rädda att deras svenska skulle krascha. S

FÖR BARN

Foto: www.vigamusmagazine.com

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

PEWDIEPIE HAR SLAGIT VÄRLDSREKORD MÅNGA GÅNGER:

• • • • • • • • • • • •

Först att nå 12 miljoner prenumeranter (17 augusti 2013) Först att nå 13 miljoner prenumeranter (11 september 2013) Först att nå 14 miljoner prenumeranter (3 oktober 2013) Först att nå 15 miljoner prenumeranter (1 november 2013) Först att nå 20 miljoner prenumeranter (9 januari 2014) Först att nå 25 miljoner prenumeranter (16 mars 2014) Först att nå 28 miljoner prenumeranter (23 juni 2014) Först att nå 29 miljoner prenumeranter (29 juli 2014) Först att nå 30 miljoner prenumeranter (23 augusti 2014) Först att nå 35 miljoner prenumeranter (5 april 2015) Först att nå 39 miljoner prenumeranter (3 september 2015) Youtube-kanal med flest prenumeranter (Aktuell, 18 november 2015) • Guiness Världsrekord - Flest prenumeranLÄNKAR ter på Youtube någonsin.

PewDiePies webbsida: www.pewdiepie.com

PewDiePies Youtube-kanal:

www.youtube.com/user/PewDiePie

CutiePies Yputube-kanal: www.youtube.com/user/ CutiePieMarzia

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Bokrecensioner I ett nummer som fokuserar på litteratur har vi naturligtvis läst extra många böcker för er läsare och här kommer några böcker MONICA BRAVO GRANSTRÖM speciellt till er barn! Leo och katten som sprang bort Christina Lindström, bilder Katja Lind (B. Wahlströms, 2016) Genre: lättläst, 6-9 år Denna bok är den andra om Leo som är en finurlig liten kille som reflekterar inombords om omgivningen. Leo har inget husdjur. Det är tråkigt. Men han får leka med grannens katt. Hon kissade i pappas sko en gång. Inte med flit så klart. När 8-åriga Ingrid får boken i handen så hörs ingenting, förutom en fråga (”Mamma, vad betyder l-o-r-t) från henne tills boken är färdigläst. ”Rolig” är omdömet från Ingrid. Christina Lindström är lärare och debuterade som författare 2015 och hennes böcker blev direkt kritikerrosade. Se även recensionen om boken Jack nedan.

Surtanten Birgitta och Lennart von Spetsnäsa Erika Svarnström, bilder Sara N. Bergman (Idus, 2015) Boken om surtanten Birgitta är en kapitelbok om en gammal tant som gör livet för grannbarnen surt. Boken är tänkt för låg- och mellanstadiebarn. Kapitelbok, ganska mycket text med några bilder. Reaktionen hos Erik, 10 år, och Ingrid, 8 år, som bor i Tyskland är dock väldigt olika. Erik sätter igång med läsandet på en gång och har snabbt läst ut boken. Han ger vidare den till Ingrid och säger att hon måste läsa den, den är så rolig. Ingrid vill helst att mamma ska läsa.

Mamma sätter igång. Efter några sidor så vill Ingrid sluta, den är så långtråkig. Mamma tror att inledningen var lite för svår för Ingrid, med en hel del ord som hon inte känner till. Efter övertalning från Erik får vi fortsätta några andra dagar och till slut är även Ingrid fast i boken och vill veta hur det går. Surtanten Birgitta och barnen blir till slut kompisar och hittar på de mest oväntade äventyr. Författaren till Leoböckerna har även skrivit ungdomsboken Jack. Till den har vi satt två personer ur en och samma familj, boendes i utlandet, på att läsa boken, för att se vad de tyckte om den.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” JACK Christina Lindström, B. Wahlströms Bokförlag, 2016 ELIAS MIDDENDORF, 15 ÅR Boken handlar om Jack, en typisk sjuttonåring som inte kan ha nog med tjejer samtidigt. Han är smart, men intresserar sig inte så värst mycket för skolan. Men efter att han möter Freja, förändrar sig allting. Jag förväntade mig inget särskilt från den här historien. Min mamma bad mig att läsa boken och jag tänkte ”tja, varför inte?” men hade egentligen inte riktigt lust. Men så började jag läsa. Jag fick lära känna Jack, hans mamma, Abrahamson, Ola, Freja och alla andra. Jag lärde känna Jacks bakgrund och hans problem. Personligen är jag inte ett stort fan av romantiska böcker, men boken har också mycket annat intressant och spännande förutom romantiken. Karaktärerna är intressanta och sympatiska med ett par hemligheter och överraskningar som väntar på att bli upptäckta. Spännande tyckte jag också att det var att se hur Jack och Freja, två mycket olika personer, som också är lika på några sätt, blev kära i varandra. Boken övertygar verkligen om att det är en tonåring som är huvudpersonen med ett språk som passar perfekt för den åldern, även om svaren är ofta lite för perfekta. Med det menar jag att man inte kan komma på sådana svar så snabbt. Men det är bara en liten aspekt. Jag gillade boken väldigt mycket, eftersom den är bra skriven och har intressanta karaktärer och händelser. Det är också många vändningar i berättelsen, som gör det hela omväxlande. Jag kan bara rekommendera den här boken. CARINA MIDDENDORF, 50 ÅR Jag gillar fortfarande att läsa ungdomsböcker, även om jag sedan länge inte tillhör målgruppen. En riktigt bra ungdoms-

FÖR BARN

bok, ger även vuxna en läsupplevelse och inte sällan nya perspektiv - precis som litteratur ska göra. Boken om Jack passar in i den beskrivningen. I början är Jack mest snygg, ganska självupptagen och tänker inte mycket längre än till nästa ragg. Under berättelsens gång genomgår han en förändring som bäst beskrivs som en mognadsprocess. Och det har Christina Lindström fått till på ett sätt som inte känns alltför konstruerat. Det är bokens främsta styrka, att på ett trovärdigt sätt beskriva hur en mobbande högstadieelev i Adidasbrallor, växer in i en annan värld, där inte bara dresscoden är annorlunda utan även värderingarna. I början tyckte jag att alla huvudpersonerna var lite väl rappa i käften, men i takt med att personerna tog form, fick de lov att slappna av en aning och dialogen började kännas mer äkta. Mina invändningar är att Jacks familj är väl skojigt crazy för att kunna framkalla någon igenkänning och att det moraliska budskapet breds på för grovt mot slutet. Att Jack kommer till insikt om sitt ansvar för stämningen i klassen och bestämmer sig för att aktivt be om ursäkt för det han gjorde på högstadiet hade räckt. Åtminstone om man tänker på att han samtidigt fick förhålla sig till nyheten att ha en lillebror på sex år och att hans mamma egentligen hade tänkt åka till USA när hon oplanerat blev gravid med Jack. Han borde inte dessutom ha behövt fundera över en homosexuell kompis och pappans f.d. sambos inblandning i knarkaffärer. Jack finns som inbunden bok, e-bok och hörbok (på Storytel). S Vill du tipsa andra flerspråkiga barn om en bok på svenska som du tyckte var superbra? Skriv då till info@magasinetsmul.se 89

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

S P O RT S

FRIIDR

EN IDROTT MED MÅNGA S

EMMA AGEBERG

Friidrott är en av de äldsta idrotterna som finns. Den fanns med i de olympiska spelen redan under antiken. Idag delas friidrottsgrenarna in i löpning, hopp, kast och mångkamp. Många svenskar har varit bland världens allra bästa!

löpning finns det olika grenar. Man brukar dela upp dem i kortdistanslöpning, medeldistanslöpning och långdistanslöpning. En sak har de gemensamt: snabbast över mållinjen vinner! • Kortdistans är från 60 meter upp till 400 meter. Man använder startblock och har en egen bana. • Medeldistans är mer än 400 meter men mindre än 5 000 meter. Skillnaden är att de enskilda banor man startar på övergår till en gemensam bana. Eftersom de måste springa mycket längre och det är svårt att hålla samma takt måste idrottarna vara taktiska i sina lopp. • Långdistans är mer än 5 000 meter, t ex maraton som är 42 195 meter (mer än fyra mil! I Sverige kallas 10 kilometer för en mil). Hoppgrenarna är längdhopp, tresteg, höjdhopp och stavhopp. Längdhopp och tresteg är lika. Man springer fram till ett märke och hoppar så långt man kan. I tresteg får man ta tre steg från märket och sedan hoppa. I höjdhopp och stavhopp springer man fram till en ribba som man ska ta sig över. Ribban höjs efter hand. I kastgrenarna hittar vi kulstötning, diskuskastning, släggkastning och spjutkastning. I dessa grenar måste man vara både teknisk och stark för att få iväg sin kula, diskus, slägga eller spjut så långt som möjligt.

SVENSKA FRAMGÅNGAR

Spänstiga världsstjärnor Sverige har haft flera framgångsrika friidrottare genom åren. Här får du veta mer om två av de allra bästa: Carolina Klüft, född 1983, är en av våra mest framgångsrika svenska friidrottare. Hon nådde sina största framgångar i sjukamp. Där har Carolina Europarekordet på 7 032 poäng. När hon var 22 år blev hon den yngsta friidrottaren någonsin som vunnit samtliga fem internationella guldmedaljer: OS, VM (inom- och utomhus) och EM (inom- och utomhus). Patrik Sjöberg, född 1965, är en annan svensk friidrottare som var världsbäst på 1980-talet. Han har det svenska och det europeiska rekordet i höjdhopp på 2,42 meter (1987), vilket gör honom till världens tredje bäste höjdhoppare genom tiderna, efter Mutaz Essa Barshim från Qatar (2,43 m) och kubanen Javier Sotomayor (2,45 m). Sjöberg är den ende höjdhoppare som tagit olympisk medalj i tre olympiska spel (1982, 1984, 1988). S

rackclub.o

I mångkamp (femkamp, sjukamp, tiokamp…) tävlar man i många olika grenar. Alla poäng läggs samman och den tävlande med den högsta totalsumman vinner.

rg/patrik-sj oberg.html

ROTT

FUNDERINGAR:

Foto: www .kangaroot

SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

1. Vad har man för redskap i stavhopp? 2. Vad är världsrekordet i höjdhopp? 3. Kan friidrott vara en lagsport? Hur då? 4. Vad tror du man kastar i kulstötning, hur mycket väger det man kastar? 5. Hur gammal är Patrick Sjöberg nu? 6. Vad tror du rekordet i 100 meter är? Vem har det? 7. Vad tror du att du springer 100 meter på? Ska du prova? 91

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LÄS PÅ SVENSKA MED HJÄLP AV EN LÄSLOGG!

LENA NORMÉN-YOUNGER

Kanada och USA måste barn ofta föra en s.k. läslogg. Detta är som en dagbok där man skriver ner vilken bok man läser, datum och hur många sidor man har hunnit läsa just den dagen. En läslogg är ett bra sätt att visa dina föräldrar och din lärare hur mycket du läser. Om man vill lära sig bra svenska är läsning superviktigt. Visste du att man lär sig 9 av 10 ord genom läsning? Om man inte läser något på svenska kan det bli svårt att förstå allt när man kommer hem på besök hos mor- och farföräldrar och annan släkt eller vänner. För att hjälpa dig med läsningen, och för att visa din lärare i din vanliga skola hur mycket du läser på olika språk så har vi skapat en läslogg för dig som är en SMUL:a (en person som läser Magasinet SMUL!) Nedan ser du en bild på hur denna ser ut. Vi kommer också dela denna

DIN LÄSLOGG

Bild: freepik.com

Datum

Titel

som en separat PDF så att du kan skriva ut den. Du kan trycka ut en sida och blanda de böcker som du läser huller om buller. Eller så kan du trycka ut en sida för varje språk som du läser på – du bestämmer. I botten av varje läslogg kan du lägga ihop hur många minuter som du har läst. Vi räknar minuter eftersom du kanske läser olika snabbt på olika språk och vi tycker att tiden är det som är viktigt. Målet är 300 minuter. När du har kommit dit kanske du får en belöning av din förälder, mor- eller farförälder för att du har läst så mycket! Om du inte vet vad du vill läsa på svenska, fråga en vuxen om hjälp. De kan söka i SMUL:s grupp på Facebook med hashtaggarna #boktips och #barnbok för att visa dig olika böcker som andra barn SMUL:or har gillat. S Antal minuter Språk

Antal sidor/minuter på annat språk:______ a:____________ Minuter nsk sve på __ r ute min or/ sid tal An till mål: ____________ _______ _ ___ ___ ___ ___ ___ ___ l: må till Minuter

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Kul med grammatik! MIA OCH LINNEA LOGIE

Har

du provat Mad Libs någon gång? Det är ett väldigt roligt sätt att träna ordklasser utan att man ens märker det.

och annat pyssel När vi ber om specifika ord såsom ett NUMMER, en FÄRG, ett DJUR, en KROPPSDEL, ett YRKE, en KÄNDIS, en PERSON I DETTA RUMMET, så menar vi just det!

Så här fungerar det: Mad Libs är något man gör tillsammans och man behöver vara minst två PLURAL betyder mer än en av något, till exempersoner Den ena personen ber den andra om pel plural av katt är katter. S de ord som ska in på de tomma raderna, till exempel “ett adjektiv”, “ett verb” och så vidare. Personen som ger orden får inte läsa historien i förväg eller under detta steg. När alla raderna är substantiv . ifyllda så läser man upp historien – och skrattar! Hästen stod vid sin

HÄSTEN

Nedan kommer en kort beskrivning av ordklas- Hästen stoppade sin serna och andra saker man behöver veta. En mule i min hand. LINNEA EDMARK utskrift av denna är att rekommendera för den som ska komma på ord. - Tyvärr! sa jag, jag har inga adjektiv

Ett SUBSTANTIV är namnet på en plats, person eller sak. Boll, sol, frukt, seger, öga och våg är Just då kom en/ett springande. exempel på substantiv. Ett ADJEKTIV beskriver något eller någon. Den hoppade Mjuk, stökig, söt, röd, kort, stor och blöt är ex- substantiv empel på adjektiv.

substantiv plural

substantiv

upp på

adverb

verb

Hästen blev rädd och bort Ett VERB beskriver något som man kan göra. substantiv . Springa, kasta, läsa, skratta, våga och mata är och gömde sig bakom exempel på verb. Jag gick fram mot hästen och lyckades Ett ADVERB beskriver ett verb eller hur något adverb locka fram den med en görs. Snabbt, argt, glatt, försiktigt, dumt och adjektiv morot som jag hittade i blygt är exempel på adverb. min substantiv . När vi ber om en PLATS så menar vi exempelvis adjektiv . ett land eller en stad (till exempel Spanien eller - Lille Pållen, du behöver inte vara Allt är bra nu! Stockholm) eller ett rum (såsom köket). EN GÅNG TILL PÅ NÄ Ett UTROP eller TOK-ORD är alla sorters roliga STA SIDA stön eller skrik som till exempel Wow! Super! Hoppsan! Tjohoo! Kalamazoo! 93

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

THERESE LORESKÄR & KARIN EKLUND

FINN FEM FEL

EN MARDRÖM

KORSORD

En natt när jag sov över hos min kompis en person som finns i rummet (tjej)

så hade jag en

adjektiv

mardröm som skrämde mig från substantiv

MAD LIBS

Jag drömde att jag var på skolan, och stod framför min

substantiv

och berättade om Astrid Lindgrens

, när jag insåg att jag

substantiv

substantiv plural inte hade några

på mig

Jag skämdes så in i norden, och satte

händerna på mina

och sprang ut ur

adverb

kroppsdel plural

klassrummet.

substantiv

Plötsligt jagades jag av en vild

verb

Just innan den skulle vaknade jag med ett . substantiv

Resten av natten sov jag med

substantiv

på!

mig så .

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Pärlpyssel

FÖR BARN

Till dessa två pyssel behöver du plastpärlor, av den sort man använder för att lägga pärlplattor (hemapärlor). Du behöver också armbandstråd och några pepparkaksformar.

armband

Illustrationer: Karin Eklund

1. Be en vuxen att sätta ugnen på 200 grader. 2. Lägg bakplåtspapper på en plåt. 3. Sätt dina pärlor på högkant, hålet på pärlan pekar uppåt och nedåt om du gjort rätt. 4. Sätt in plåten i ugnen och vänta ungefär 5 minuter. 5. När pärlorna har smält och ser ut som små färgglada munkar är de färdiga att tas ut från ugnen. 6. Låt svalna. 7. Nu kan du trä dina munkar på armbandstråd och göra vackra armband.

1. 2. 3. 4. 5.

Litet djur med lång svans. Vilket språk är SMUL skrivet på? Där bilarna kör. Mammas mamma. Man i röda och vita kläder som kommer med klappar. 6. Fordon på havet. 7. Gosigt djur som älskar möss. 8. Varm dryck som dricks flitigt i England. 9. Lördagsmat. 10. Skärt djur med knorr på slutet. 11. Plats att sova på. 12. Människans bästa vän. Har fyra ben. 13. Fordon som tar många passagerare. 14. Blått bär som växer i skogen. 15. Vita flingor som kommer från himlen. 16. Ett jättestort djur som lever i havet. 17. Något du tänder inomhus när du vill ha ljus. 18. Att ha på huvudet när det är kallt utomhus. 19. Kaka med ljus i. 20. Hårigt djur som är en duktig klättrare. 21. Vitt, fluffigt snacks. 22. Röd, stickig blomma.

pepparkaksformar 1. Be en vuxen att sätta på ugnen på 200 grader. 2. Lägg bakplåtspapper på en plåt. 3. Fyll olika pepparkaksformar med pärlor. De kan ligga lite huller om buller. 4. Sätt in plåten i ugnen. 5. Ta ut när pärlorna har smält ihop. 6. Låt svalna. 7. Limma fast ett litet snöre och häng upp dina figurer i ett fönster.

Magasinet

“med svenska som livsstil ”

SMUL – Svenska som Modersmål Utomlands

FLERSPRÅKIGHET SVENSKA PLATS-SPECIAL FAMILJELIV MAT & RECEPT KULTUR

Magasinet

SMUL

är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barnuppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, litteratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kåserier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer. SMUL är en nättidning som marknadsförs via sociala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utomlands” (SMUL). För att läsa tidningen behöver du bara klicka på en länk – och det är gratis! Den digitala pubblicerings plattformen issuu gör det lätt för läsaren att bläddra i tidningen oavsett om du har en surfplatta, mobiltelefon eller dator. SMUL publiceras två gånger per år, i maj och i november. Följ Magasinet SMUL på Facebook för nyheter eller titta in på webbsida: magasinetsmul.com

BARN

Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger lena@magasinetsmul.com Tel. +1 604 838 5362 Chefredaktör: Monica Bravo Granström monica@magasinetsmul.com Tel. +49 163 391 8345 Art director: Emma Ageberg emma@magasinetsmul.com Tel. +39 339 337 2255

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m