Magasinet SMUL nummer 6 2016

Magasinet SMUL – Magasinet

Nr 6 - november 2016

“med svenska som livsstil”

“med svenska som livsstil ”

LONDON FOOD BABES 85 000 instagramföljare

PåRISING SUN ges alla en framtid

Foto: Jannicke Kitchen.

Nyhet: SMUL-akademin Svenska Skolan Space Coast Ny juniorreporter Läkare online PAX - läskig bokserie

swisha över pengarna 1

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

VD Jessica

innehåll

Bladh

Magasinet SMUL nummer 6 FLERSPRÅKIGHET

06 Flerspråkighet ger hjärnboost vid autismspektrumstörning 10 Från läraryrket in i flerspråkigheten

KULTUR

SVENSKA SKOLAN 31 34 37 40

Foto: privat

14 På Rising Sun ges alla en framtid 20 Ett axplock svenska entreprenörer & deras perspektiv 24 Svenska favoriter – direkt hem till dig 27 Recension: Britta Röstlund “Vid foten av Montmartre” 28 Paxa en Pax - innan det är för sent 31 Från ABBA till munkarna i Laos Foto:privat

SMUL-akademin Språkgodis – kan det vara något det?

Svenska skolföreningen i Seattle The new kid on the block: Svenska skolan Space Coast Florida

LENA NORMÉN-YOUNGER SMUL:s ansvarige utgivare bor i Vancouver och har bland annat startat gruppen SMUL (Svenska som Modersmål Utomlands). lena@magasinetsmul.com 2

för alla

Foto: www.superfame.com

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

Seattle

innehåll

Magasinet SMUL nummer 6 SVERIGE

42 Är Sverige bäst?

Tema: Pensionssystem 50 Made in Sweden: Forskare i Sverige har uppfunnit genomskinligt trä 52 Resliga raukar fascinerar – nu som då 54 Swish 56 Fem kuriosa fakta om Sverige & svenskarna 57 Londonfoodbabes

TEKNIK

62 Läkare online

FÖR BARN

64 SMULAN - massa saker för barn MEDVERKANDE I SMUL NUMMER 6 Chefredaktör: Monica Bravo Granström Ansvarig utgivare: Lena Normén-Younger Art director: Emma Ageberg Redaktionsmedarbetare: Linda Engfeldt och Therese Loreskär Korrekturläsare: Anna Walldorf Övriga medverkande: Carina ����������������������������� Middendorf, Linnea Edmark, Tilde Isaksson, Linnea Wetterberg

Tilde Isaksson juniorreporter

EMMA AGEBERG

SMUL:s Art Director som jobbar med grafisk formgivning hemma på vingården i Bologna, Italien.

emma@magasinetsmul.com 3

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Visst kan du se SVT i hela världen! svt.se/svtworld

4

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Höst

Chefredaktörens rader

igen och vi bjuder på läsning att krypa ner i soffan med! I detta nummer har Lena Normén-Younger tittat närmare på autism och flerspråkighet. Det florerar ofta olika rykten om detta – men vad stämmer egentligen? Jag har intervjuat Åsa Wedin, professor vid Högskolan Dalarna och en av Sveriges ledande personer inom flerspråkighet.

Till detta nummer frågade vi oss annars: Vad gör svenska personer som startar företag i utlandet? Hur går de tillväga och i vilka branscher är de aktiva? Här hittade vi ett brett spektrum, allt från klassikern svensk mat till det idella engagemanget som ledde till en affärsidé. Turism och service verkar vara en av de största branscherna som entrepenörssugna utlandssvenskar ger sig in i.

Vi fortsätter att uppmärkamma olika svenska skolor runt om i världen. Denna gång presenterar vi två skolor från USA; en nystartad skola, Svenska skolan i Space Coast, och en skola som har funnits i nästan 20 år, Svenska skolan i Seattle. Vi har även tittat närmare på läromedel – vad kan man använda sig av? Den stora nyheten denna höst är naturligtvis den nystartade SMUL-akademin som uppstod då många efterfrågar distansalternativ för svenskundervisningen.

Artikelserien ”Är Sverige bäst?” fortsätter och den här gången tas det spännande och alltid diskuterade ämnet ”pension” upp. Får vi mindre i pension om vi bor utomlands? Lena Normén-Younger reder ut begreppen.

I IT-delen berättar Therese Loreskär om hur läkarbesök online kan fungera och även om Londonfoodbabes, svenskarna vars Instagram-konto följs av 85 000 personer. Om du har varit i Sverige nyligen så har du nog hört ”Jag swishar pengarna på en gång”.

Linnea Wetterberg förklarar vad som menas med det. I Sverige-delen kan du läsa kuriosafakta eller om raukar i serien om Sveriges natur- och kulturskatter.

I SMULAN längst bak i tidningen finns godbitar till barnen. Vi introducerar Tilde Isaksson som bor på Teneriffa som ny juniorreporter. Emma Ageberg skriver om hockey, något som man inte stöter på så ofta om man inte bor i Sverige. Läsinspiration ges i recensioner av familjen Middendorf. Kolla även in hur man gör en prylhörna, från boken Gör det själv – boken för dig som älskar att pyssla hemma av Eva Candelier och Coline Girette, Idus Förlag.

Idus Förlag och SMUL har ett samarbets- SMUL:s chefredaktör bor i södra Tyskland samtal där SMUL-följare har möjligheten och jobbar med flerspråkighet runt om i att köpa böcker till rabatterad pris. Har hela världen. Här med två medarbetare: du redan prövat det?

Carina Middendorf och Linda Engfeldt.

SMUL:a på! S

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

monica@magasinetsmul.com

5

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Flerspråkighet g

HJÄRNBO

autismspekt ”Sluta tala svenska!” Det rådet får ofta föräldrar till barn med mentala funktionshinder oavsett om det är autismspektrumstörningar, ADHD eller något annat. Här tittar vi närmare på autism och vad forskningen säger om flerspråkighet vid autism. Det är tydligt att myter också kan få fackfolk som läkare, sjuksköterskor, psykologer och logopeder att avråda från flera språk, trots att det inte finns några belägg från forskning att detta skulle vara i barnets intresse. Snarare finns det tecken på att detta till och med skulle kunna vara bra för dessa barn.

LÄS RÅDEN OM HUR DU BÖR KOMMUNICERA MED DITT BARN OM HEN HAR AUTISM.

Länk: www.wordpress.aspeflo.se/wp-content/ uploads/2015/10/checkLISTA-BEGRIPLIGT.PDF 6

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ger

FLERSPRÅKIGHET

LENA NORMÉN-YOUNGER

OOST vid

trumstörning År

2014 hade ca 1 % av alla svenska barn autism (Bejerot 2014). Enligt American Psychiatric Association i den femte versionen av sk. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) omfattar diagnosen störningar som autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Gemensamt för dessa är att barnet har en begränsning i social kommunikation och socialt samspel, samt begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter.

Diagnoser i svensk sjukvård kommer tills vidare att ställas enligt den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10, även om kriterierna med säkerhet blir anpassade till DSM-5 i kommande ICD-11. Ett klassiskt tidigt tecken på autism är att barnet lider av en talförsening, medan barn med Asperger oftare har tidigt tal.

Dock har de sistnämnda också svårigheter med kommunikation, med ett lillgammalt språk, vissa grammatiska grundläggande fel samt svårigheter med vad som är acceptabelt rent socialt att uttrycka. De olika tillstånden är dock bara olika namn för samma funktionsnedsättning, där samma stöd och terapi hjälper. I arbetsgruppen för DSM-5 har man menat att det idag finns tillräckligt med forskning som ger stöd för att autism är ett spektrum och inte skiljbara tillstånd.

Autismtillstånden skiljer sig från genomsnittlig utveckling och från andra utvecklingsrelaterade tillstånd, men inte tydligt från varandra. ÖKAD DIAGNOSTICERING Diagnostisering av autism har ökat dramatiskt i hela västvärlden under de senaste 20 åren. Skä-

let till detta tros vara en ökad medvetenhet och kunskap om autism bland personal på skolor och inom vården. Detta innebär att allt fler barn blir diagnosticerade vid en relativt tidig ålder, vilket ökar möjligheterna att påverka barnet kognitivt. Ju yngre barnet är, desto mer plastisk och formbar är hjärnan vilket gör att tidig träning kan påverka barnets språk och beteende senare i livet i större utsträckning.

TERAPI Terapi vid autism omfattar social träning, ofta med intensiv beteendeterapi. I denna arbetar ett team med barnet under ganska intensiva former. Man kan träna barnet i att hantera sociala situationer genom att öva samtalsteknik, kroppsspråk och ögonkontakt. Detta genom samtal, projekt eller videofilmande av barnets beteende som sedan diskuteras med barnet.

En viktig princip i terapin är att man fokuserar på positiv förstärkning, dvs att när barnet lyckas följa instruktionerna så ger man hen beröm och/ eller en belöning.

Terapin botar inte autism, men den gör symptomen mindre framträdande och får livet med andra människor att fungera bättre. Den svenske psykologen Adam Helles har nyligen disputerat på den första gruppen pojkar som fick diagnosen Asperger i Sverige. Helles studier visar att 22 % av de med Asperger inte längre hade ett beteende som stämde överens med de diagnostiska kriterierna när pojkarna var i 20-årsåldern. Detta var trots den avsaknad av terapiresurser som rådde när dessa pojkar växte upp. Vad som utmärkte denna femtedel var

7

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

HAR DU ETT BARN MED AUTISM SOM DU VILL LÄRA SVENSKA? Kika in i vårt forum med namnet SMUL-gruppen om

inlärningssvårigheter & flerspråkighet, så får du stöd och råd från andra likasinnade.

dock ett förbättrande av symtomen i tonåren, kanske drivet av en önskan hos pojkarna själva om att passa in och att fungera bättre i sociala sammanhang. Det är dock viktigt att påpeka att denna grupp omfattade de som hade mildast symtom, och att en majoritet fortfarande hade stora behov av stöd senare i livet.

8

FLERSPRÅKIGHET OCH AUTISM Trots att nödvändigheten av terapi är väl beskriven, styrs tillgången av hur generöst varje land är med medel till träning. Det är därför viktigt att utnyttja alla faktorer och verktyg som kan hjälpa barn med autism. Flerspråkighet kan vara ett sådant exempel. Synen på flerspråkighet vid autism har helt vänt under de senaste åtta åren, speciellt bland de som forskar på autisters språkutveckling. Ny forskning undersöker om flerspråkighet till och med skulle kunna vara ett verktyg som ger barn med autism en kognitiv fördel.

Tidigare har oftast terapeuter ifrågasatt att föräldrar ska tala sitt modersmål med barnet vid autism. Detta tros bero på den tidskrävande beteendeterapin som ibland tar upp till 35-40 timmar i veckan. Generellt är flerspråkighet en känslig fråga för de flesta barn med speciella behov, inte bara autism. Även vid andra neuropsykiatriska tillstånd som s.k. Attention Deficit Disorder (ADD) and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), får föräldrar ofta rådet att ge upp modersmålet. Pedagoger och terapeuter som själva är enspråkiga antar att ett språk till överbelastar barnet. Man vill vara snäll mot barnet, men skapar istället andra problem som den som enspråkig kan ha svårt att förstå vidden av.

FORSKNING OCH FLERSPRÅKIGHET Uppfattningen om att flerspråkighet för barn med autism blir en belastning är inte baserad på forskning utan är ett rent antagande, något som forskaren Stefka Marinova-Todd från University of British Columbia i Kanada tagit fasta på i sin undervisning och egna studier. Hon är lektor vid UBC:s School of Audiology & Speech Sciences och chef för UBC’s Centre for Intercultural Language Studies. Marinova-Todds föreläsningar för framtida kanadensiska logopeder fokuserar ofta på hur flerspråkighet ger känslomässiga, sociala och kognitiva fördelar även för barn med särskilda behov, och att en påtvingad enspråkighet kan vara direkt skadligt för ett barn med t.ex. autism.

Marinova-Todd baserar sitt resonemang på att alla föräldrar tränar sina barns beteende genom att vara barnets spegel i både språk och

A U

T i s

m

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

INGA SKILLNADER FLERSPRÅKIGA OCH ENSPRÅKIGA BARN MED AUTISM I senare studier visade Marinova-Todd att det inte heller finns några skillnader mellan flerspråkiga och enspråkiga barn med autism i den tidiga språkutveckling; åldern när båda grupperna säger sina första ord och första meningar är densamma. Inte heller den allmänna språkförmågan eller förmågan att berätta historier verkar skilja sig åt.

I Kanada har nu dessa resultat fått specialister på autism att inte lika ofta avråda föräldrar från att tala modersmålet när deras barn får autismdiagnos.

Marina-Todd arbetar nu på nästa steg i forskningen. Hon tror på att flerspråkighet ger en s.k. brain boost i barn som har kognitiva utmaningar.

Det är väl beskrivet att barn utan neuropsykiatriska funktionshinder får större förmåga att tänka

och agera flexibelt och att associera i ett vidare perspektiv med en tillgång på flera språk tidigt i livet. Just dessa faktorer är begränsade vid autism; man har istället ett behov av att arbeta i ordning och efter sina egna regler och rutiner.

Både arbets- och kärleksliv blir ofta en stor utmaning i vuxenlivet vid autism på grund av dessa begränsningar. Marina-Todd och hennes team har därför definierat en hypotes som går ut på att flerspråkighet vid autism indirekt tränar den kognitiva och exekutiva funktionerna, något som det mesta av vad den sociala träningen vid autism går ut på. Framtiden kommer att visa om hon har rätt, eftersom hon just nu testar antagandet i studier som ännu inte publicerats.

TILL SIST… Trots den positiva anda som råder inom forskningsvärlden när det gäller flerspråkighet för ett barn med autism, är det viktigt att komma ihåg att autismspektrumstörningar omfattar ett helt spektrum av symtom, och att vissa familjer har barn med grav autism, med stora utmaningar och andra diagnoser simultant. Barnet kan till och med helt sakna förmåga till ett språk, och istället behöva kommunicera med bilder. Vissa familjer orkar därför kanske inte med fler språk än ett. Stora svårigheter att klara vardagsaktiviteter samt svårförklarliga beteenden hos barn med autism leder ofta till stor psykisk stress hos dessa föräldrar.

Alla familjer och barn är olika, och man bör avgöra vad man kan klara av själv. Det finns också gott om exempel i SMUL:s egna forum på familjer där svenskan flödar trots att barnet har särskilda behov, däribland autism. Erfarenheten visar dock att stöd från omgivningen och internet hjälper, speciellt i form av information om vad forskningen och erfarenheten berättar.

Kunskap är makt, även i en familj där någon har autism. S Foto:

handling. Att inte få tala sitt modersmål innebär därför en social och emotionell barriär i kommunikationen med barnet, speciellt i de fall där föräldrarna har stora brister i landets dominerande språk. Att vara en språklig förebild är nästan en omöjlighet utan goda kunskaper i det språk man kommunicerar med sitt barn på. Indirekt kan man därför till och med säga att det är särskilt viktigt för föräldrar att tala sitt eget modersmål med barnet när det har en neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. autism.

Marinova-Todds intresse för autism fick henne redan 2008 att jämföra språkutvecklingen hos 3-4 åringar med autism som antingen var tvåspråkiga (engelska och kinesiska) eller enspråkiga (bara engelska). Marinova-Todds team fokuserade på storleken av barnens vokabulär, eftersom denna representerar språkutvecklingen, och fann att flerspråkiga barn med autism hade en vokabulär som är precis lika ordrik som den vokabulär enspråkiga barn har.

FLERSPRÅKIGHET

REFERENSER • • • • • • • • •

Anonym författare. American Psychiatric Association’s Diagnostic and Statistical Manual, Fifth Edition (DSM-5).

Diagnostic Criteria for 299.00. 2013 Anonym författare. Center for Disease Control. Autism Spectrum Disorder. 2016-06-03.

Anonym författare. Can children with autism learn two languages? UBC News, 2015-04-01.

Anonym författare. International Classification of Diseases, version 10 (ICD-10). 2016.

Bejerot, S. Autismspektrumsyndrom ersätter Aspergers syndrom och autism. Läkartidningen, 2014;111:CUH6.

Helles, A. Asperger syndrome in males over two decades. Avhandling vid Göteborgs Universitet. 2016 Grann, L. Stress hos föräldrar till barn med autism. Artikel på Autism.se. 2011-12-30.

Otto, N. Därför är det kroniska inte alltid kroniskt. Forskning.se. 2016-08-22, Idring, S et al. Changes in Prevalence of Autism Spectrum Disorders in 2001–2011: Findings from the Stockholm Youth Cohort. Journal of Autism and Developmental Disorders,2015; Volume 45, Issue 6, pp 1766–1773

9

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: Åsa Wedin

FLERSPRÅKIGHET

Från läraryrket in i

10

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

flerspråkigheten

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FLERSPRÅKIGHET

Det

var långt till högskolan från hemorten, även till studierna för att bli lågstadielärare som Åsa läste till först. Hon beskriver sig som en nyfiken person som gärna vill lära sig och att detta var skälet till att hon senare började läsa swahili.

Egentligen skulle hon ha studerat portugisiska för ett voluntärjobb som hon och hennes man skulle börja på i Afrika, men p.g.a. olika orsaker blev det inte av. Till slut blev det istället en fil.mag. i swahili vid Uppsala universitet inför ett annat jobb i Afrika. Det blev överhuvudtaget många studier på universitetet; Sverige ger utrymme till en stor studiebredd, dels med studiemedel som ger det finansiella stödet och dels genom att det inte har varit så specialiseringsinriktat som i många andra länder.

Nu är Åsa som redan nämnts, professor vid Högskolan Dalarna. Undervisningen består av flerspråkighet, svenska som andraspråk och afrikanska studier. Förra året träffades hon och Magasinet SMUL:s chefredaktör kort vid Symposiet i svenska som andraspråk och för en pratstund. Åsa är även aktuell med flertalet böcker. Åren utomlands Intresset för flerspråkigheten växte fram genom de egna erfarenheterna. Åsa och familjen bodde flertalet år i Tanzania där hon jobbade som lärarutbildare. Senare har hon periodvis återvänt dit för att forska.

Under tiden i Tanzania hade hon förutom maken även med sig barnen, som då var 6, 9 och 13

Foto: Monica Bravo Granström

Ibland går livet in på oväntade vägar. När Åsa Wedin växte upp i Docksta, ett mindre samhälle i Ångermanland, så var det nog inte många som hade förutsagt att hon senare i livet skulle bli professor i pedagogiskt arbete med fokus på flerspråkighet.

år gamla. Hon beskriver hur intressant det var att uppleva de egna barnens flerspråkiga utveckling, eftersom den såg så olika ut hos de tre barnen.

Sexåringen var barnet vars svenska påverkades mest. Det kunde bli konstruktioner som ”krossa vägen” (cross the road). Nioåringen i sin tur var den som blev mest idiomatisk och mest säker på engelska och nu är den som Åsa frågar om engelska prepositioner. Trettonåringen lärde sig swahili snabbast, efter bara ca sex månader trodde alla att hon var uppväxt med swahili. Där var dock ”ytflytet” stort, det muntliga fungerade väldigt bra, medan det var si och så med det skriftliga.

Dessa utvecklingsprocesser stämmer även överens med vad forskningen visar på hur språkinlärningen påverkas utifrån vilken ålder man börjar lära sig ett språk. Barnen är idag flerspråkiga och har nytta av sin internationella erfarenhet.

Flerspråkighet i undervisningen Idag undervisar och skriver Åsa främst om flerspråkighet och svenska som andraspråk. I undervisningen på högskolan handlar det ofta om undervisning av ämnet svenska som andraspråk till personer som de själva jobbar med undervis11

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ning, där de har kontakt med personer som har svenska som andraspråk, oftast personer som har kommit till Sverige senare i livet.

Termen flerspråkig Vem är då flerspråkig? Åsa berättar att hon brukar kalla alla flerspråkiga, för i dagens globala samhälle är det i stort sett så, alla kan mer än ett språk. I Sverige är det verkligen så. Där kan så gott som alla minst engelska förutom svenskan, även om inte alla brukar anse sig själva som flerspråkiga baserat på det. Hos många råder en övertygelse om att man måste prata ett språk perfekt eller ha kulturella förbindelser till språket för att vara flerspråkig, även om det inte finns något sådant krav. Många vill även dela upp språken utifrån antal. Successivt börjar man frångå termen tvåspråkig i dagens svenska litteratur, eftersom den innebär ett begränsande av språken. I engelskan används ofta bilingual, även multilingual är på stark frammarsch.

Translanguaging Även om det är enklare att dela in språk i olika ”fack”, som L1 (language 1, förstaspråk, det språk som man lär sig först) eller L2 (language 2, andraspråk, språk som man lär sig senare i livet) och på så sätt separera dem, vet alla som själva lever i en flerspråkig vardag, att det i praktiken inte är så lätt. Var slutar ett språk och var börjar

Föreläsning Åsa Wedin från Symposium 2015 i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

12

det andra?

Translanguaging är en teori om användningen av flera språk (vi skrev om detta i Magasinet SMUL nr 4) där en persons språk inte är uppdelade i olika system utan ses som en helhet där de olika språken kompletterar och stöttar varandra .

Translanguaging är vidare något som kan omsättas i undervisningen genom att ta med elevernas flerspråkighet som finns i deras familjer. Istället för att se språkliga resurser som separata enheter kan de ses som en gemensam resurs. Än så länge finns det ingen fast etablerad term på detta på svenska, men Åsa är med i ett nätverk för translanguaging som föreslår termen ”transspråkande”. Åsa berättar vidare att hon just har lämnat in manus till en bok om detta som kommer att komma ut vid förlaget Multilingual Matters: Translanguaging and education. New perspectives from the field. Hon kommer även att geut en bok på svenska om samma ämne inom kort.

I Åsas böcker hittar man alltid praktiska exempel på translanguaging. Hon vet hur viktigt det är att kunna förankra teorin i praktiken, för att få omvärlden att reflektera över sin egen verklighet. När teorier växer fram, kan man inte bara okritiskt anamma dem och anta att dessa gäller i den egna verkligheten eller undervisningen, utan man behöver istället anpassa dem. Man kan t.ex. inte anta att alla lär sig läsa på ett och samma

Foto: Monica Bravo Granström

FLERSPRÅKIGHET

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” sätt och bara utgå ifrån en teori om läsinlärning, utan man får anpassa metoden till individen.

Flerspråkighet ”funkar” inte alltid Under intervjun pratar vi om varför en del personer som växer upp i en flerspråkig vardag ändå inte talar flera språk senare. Det är som alltid många faktorer som spelar in. Först och främst omgivningen: vad tycker den om flerspråkighet?

Accepteras den? Om ja, accepteras all typ av flerspråkighet eller är det bara flerspråkighet med högstatusspråk, som t.ex. engelska, som accepteras eller tas även andra språk emot på samma sätt? Vilken kontakt finns med språket? Hur ofta har personen kontakt med språket och på vilka sätt? Vilken motivation finns hos personen? Om man aldrig har användning för ett språk, t.ex. om alla förstår mig när jag pratar engelska – varför ska jag då lära mig svenska?

FLERSPRÅKIGHET

intelligentare än enspråkiga, men vi är båda är ense om det (tyvärr) inte stämmer. Flerspråkiga kan vara flexiblare i tanken, kunna göra flera saker på en och samma gång, men att kategoriskt säga att flerspråkiga överlag är smartare, det går tyvärr inte. Fast det behöver vi ju inte säga till flerspråkiga barn i vår närhet. Vi är även överens om att accenten, uttalet, är en viktig del och något som kan ställa till det för äldre personer när de lär sig språk. Hur bra man än kan språket tror folk ändå att man inte är så kompetent om man har en ”utländsk” accent.

Vi enas till slut om att det är otroligt hur många fördomar som lever kvar kring flerspråkigheten.

Som tur är jobbar forskare som Åsa på att skrubba bort de missförstånden. Vi i Magasinet SMUL önskar henne lycka till med detta, och jobbar även vi vidare med det. S

Olika kompetenser Åsa talar om tre olika språkliga kompetenser.

Dels kompetensen att kunna tala ett språk. Det kan vara olika språk eller olika varieteter av ett språk (slang, dialekt, ungdomsspråk). Sedan kompetensen att kunna välja språk, d.v.s. med vem pratar jag vilket språk? Detta är något som flerspråkiga brukar utveckla en stark känsla för.

Och till slut den kommunikativa kompetensen överhuvudtaget. I dagens samhälle möts flera språk oftare, antingen genom digital kommunikation eller resor. Att kommunicera med gester eller andra kreaktiva sätt kan vara en färdighet i sig.

Flerspråkiga inte intelligentare En myt som är svårlivad är att flerspråkiga är Bokomslag Åsa Wedin och Jenny Rosén ”Klassrumsinteraktion och flerspråkighet”, 2015, Liber

Länkar: Föreläsning Åsa Wedin från Symposium 2015 vid Stockholms universitet: www.youtube.com/watch?v=Y3vLCcLqhAE Mer om translanguaging i svenska sammanhang www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067

13

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

PÅ RISIN ges alla en framtid Foto: privat

LENA NORMÉN-YOUNGER

14

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

NG SUN

KULTUR

Jessica Bladh är Ängelsholmstjejen som började som volontär och lyckades skapa ett utbildningscentrum för barn med särskilda behov.

15

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

C

entret ligger i Fujairah, ett av

de sju emirat som utgör Förenade Arabemiraten på Arabiska halvön. Magasinet SMUL kom i kontakt med Jessica under en diskussion i SMUL:s Facebook-forum om hur flerspråkighet fungerar för barn med autism.

Hennes personliga historia är intressant och väl värd att dela.

Jessica Bladh är en annorlunda entreprenör, vars idealistiska volontärengagemang skapade ett utbildningscenter som hon till slut blev avlönad chef för. Men som för många utlandssvenskar var vägen dit lång och slingrande. Efter studier i Schweiz för ett framtida arbete i hotellvärlden, hamnade hon istället 1995 i Förenade Arabemiraten. Där drev hon först libanesisk restaurang tillsammans med sin man, tills parets första barn föddes. När det tredje barnet började förskolan, blev Jessica tillfrågad av en vän att hjälpa till med ett nystartat center för barn med olika typer av funktionshinder och särskilda behov. Hon visste inte då att hennes organisatoriska kunskaper från hotellutbildningen och åren som restaurangägare skulle bli viktiga verktyg i skapandet av ett ledande utbildningscenter.

Resurser för barn med särskilda behov Som i många andra länder finns det också här bristande resurser för barn med särskilda behov och funktionshinder, oavsett om de är fysiska eller mentala. I landet erbjuds inhemska barn med särskilda behov gratis träning på olika statliga center. Andra nationaliteter kan bara ha sina barn på privata utbildningscenter. De privata alternativen tar emot alla barn oavsett nationalitet, men priset är generellt högt. Eftersom det endast fanns ett överfullt statligt center där Jessica bodde, och de privata alternativ som fanns också var för långt bort eller för dyra, hjälpte hon istället väninnan att starta ett center som kunde erbjuda subventionerad träning för alla barn med särskilda behov, oavsett nationalitet..

16

Ökat ansvar Efter 18 månader tog Jessica över arbetet i samband med att väninnan flyttade till ett annat land. Vid det tillfället fanns det 13 elever på centret, trots avsaknad av formella tillstånd och brist på lämpliga lokaler. Jessicas första uppgift

blev därför att formalisera centrets existens, vilket hon gjorde i samarbete med den regerande shejkfamiljen i Fujairah. Nya lokaler hyrdes efter att centret fick lagliga tillstånd och ett litet startkapital i form av privata donationer.

Två år senare är Jessica verkställande direktör för centret som har fått namnet Rising Sun. Elevantalet har vuxit till 50, och barnen undervisas av 17 anställda. Ungefär hälften av barnen tränas och undervisas flera timmar varje dag, medan andra bara kommer enstaka gånger under veckan för en halvtimmes terapi.

Centret erbjuder också akademiskt stöd för inlärning, talpedagogik, sjukgymnastik, arbetsträning, gruppaktiviteter, beteendeterapi, bland annat. De funktionshinder som dominerar är Downs syndrom, ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning, cerebral pares (CP) samt några andra, mer ovanliga syndrom.

Jessicas arbete är numera avlönat. Hon började som volontär och arbetade sporadiskt, men när centret med hjälp av shejkfamiljen fick nya lokaler och en licens att drivas med, ombads hon av deras privata kontor att ta anställningen som VD. Skälen var att man ville säkerställa hennes engagemang och för att hon skulle kunna vara lagligt ansvarig. Redan från början när licensen utfärdades utsågs shejkens äldsta dotter till ordförande för Rising Suns styrelse.

Finansiella frågor Idag upptar den finansiella omsättningen för Rising Sun en stor del av Jessicas arbetsuppgifter.

Många familjer med elever på utbildningscentret har det knapert och klarar inte av att betala alls. Andra betalar lite, vissa andra vill inte (!), eftersom de prioriterar att investera i de andra syskonen i familjen istället. Synen på barn med funktionshinder varierar mellan länder och kulturer, men det är oftast vanligt att man ser det barnet med funktionshinder som ”hjälplöst”, vilket gör att man försöker förbereda syskonen på att försörja barnet med funktionshinder så väl som möjligt när de blir vuxna.

Det finns ingen stat att falla tillbaka på för de som kommer från andra länder än Förenade Arabemiraten. För närvarande får centret heller inga statliga medel därifrån, men Jessica jobbar för att det ska avsättas en årlig budget som kommer att täcka en del av kostnaderna.

Finansiering av Rising Sun innebär ett om-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

It takes a village to raise a child. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något, och på den vägen är det.

Foto: privat

“

“

KULTUR

fattade pusslande. Förutom att leta volontärer och söka ekonomiska anslag från samhället och enskilda, försöker Jessica övertyga enskilda och välgörenhetsorganisationer om att donera produkter eller service. Familjerna får ansöka hos olika organisationer om hjälp, men det är vanligt att en familj får ett beviljat stöd som inte räcker till hela avgiften. Den sistnämnda är uträknad for att endast täcka alla fasta avgifter.

Kostnaderna för de rörliga utgifterna — mestadels lönekostnaden för centrets anställda, som varierar månad för månad — täcks av privata månatliga donationer från privatpersoner.

Koncentrerad terapi Personalen försöker hjälpa så många familjer som möjligt genom att köra koncentrerad terapi under max 4,5 timmar dagligen per barn; centret tillhandahåller ingen barnvakt, utan fokuserar på att träna barnen. Jessica menar att detta är nödvändigt; om alla hade fått heldagsträning — vilket i många fall skulle behövas — hade fler barn fått stanna i sina hem och inte fått någon stimulans alls.

Hjälper skolorna En annan viktig del av Jessicas arbetsuppgifter är att förmedla hjälp till skolorna när de inte kan erbjuda tillräckligt stöd till en elev som har problem med att följa ordinarie skolgång. Numera börjar både statliga och privata skolor ta sitt ansvar genom att anpassa undervisningen för elever med särskilda behov. Ofta räcker dock inte detta helt, utan skolor uppmanar också föräldrar att söka hjälp på Rising Sun för att barnet ska få den terapi som behövs utöver ordinarie skolgång.

Centret tar emot barn från 2,5-3 års ålder, och har egentligen ingen övre åldersgräns. Arbetsträning och dylikt finns inte än, men är planerade inför framtiden. I Förenade Arabemiraten finns det en officiell policy om att anställa vuxna med funktionshinder inom den offentliga sektorn.

Problemet är att detta bara verkliggörs i mycket liten skala. På det statliga center som finns i Fujairah erbjuds bara träning upp till 17-18 års ålder. Därefter får personen ett statsbidrag för uppehälle, men förväntas i övrigt kunna ta hand om sig själv eller få assistans och sitt uppehälle genom familjen.

17

Foto: Jessica Bladh

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

18

Nätverksuppbyggande Tidigare har Jessica inte sett några tecken på att det är någon officiell instans i landet som prioriterar dessa människors framtid genom att utveckla och skapa möjligheter för deras anställning. Hon har därför planer på att skapa ett nätverk för östkusten av landet för rekrytering av vuxna med funktionshinder. Dubai och Abu Dhabi ligger steget före med strategier för liknande initiativ, och Jessica försöker därför ta del av deras erfarenheter och vill samverka med dessa.

Det planerade nätverket kommer rikta in sig på personer med mentala eller fysiska funktionshinder och ha en central databas med information som hanteras enligt strikta konfidentiella regler. Denna kommer att ha profiler med information om vilken diagnos(er) personen har, var hen befinner sig geografiskt i landet, personlighet och färdigheter, kompletterat med detaljer om de begränsningar som personer har som utesluter vissa arbetsuppgifter.

Nätverket liknar också de initiativ som finns i andra länder som Kanada och USA, där man t ex marknadsför vuxna med autism som potentiella anställda då att de gillar rutin, är detaljoriente-

rade och pålitliga. Många arbetsuppgifter kan skötas bättre av en person som atypisk neurologiskt; rutin är ofta en käpphäst för neurotypiska människor som då sammanfaller med slarv eller bristande motivation. Jessica vill på samma sätt matcha individer med arbetstillfällen i både den privata och den offentliga sektorn i Förenade Arabemiraten, delvis genom att identifiera privata firmor som ar villiga att ta ansvar för att hjälpa dessa människor att få arbetsträning och slutligen arbete. ”It takes a village to raise a child”, säger Jessica. ”Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något, och på den vägen är det.”

Jessica tänker låter tiden utvisa hur hennes roll på centret utvecklas. Hennes inledande svar på förfrågan om denna intervju var att hon inte visste helt om hon hade något att komma med.

Det är dock tydligt efter att ha tagit del av hennes arbete, att för barnen på Rising Sun — och kanske i framtiden även för vuxna med funktionshinder som kan slussas ut i arbetslivet och få en uppgift — har Jessicas insatser inneburit en chans till ett meningsfullt liv. Kan entreprenörskap bli mer betydelsefullt? S

KULTUR

Foto: Jessica Bladh

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

19

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LENA NORMÉN-YOUNGER

FIKA, NATUR, K

med svensk touch

Magasinet SMUL har gjort en djupdykning bland svenska entreprenörer i utlandet. Vilka planer har de framåt och vad tycker de om företagande i sitt nya land? Här berättar sex utlandssvenskar om sin entreprenöranda som har lett till en ny karriär i ett nytt land. Turism och service visade sig vara de vanligaste branscherna.

Namn: Anna Tvinnereim Hemort: Malmö Nuvarande ort: Toronto, Kanada Företagsnamn: Beaches Bakeshop Webbsida: beachesbakeshop.com Startår: 2008 Aktiva språk: svenska, engelska Arbetsspråk: engelska, lite svenska Om företaget: På Beaches Bakeshop i Toronto sprider Anna kunskap och intresse för allting nordiskt, framför allt svenskt och finskt, med fokus på bak- och matkultur. Hennes bageri är en samlingspunkt för skandinaver och andra som har intresse för våra språk och fikakulturer. Hon arbetar också med att påverka skolungdomars matvaror genom att servera luncher till sommarläger. Under skolåret kommer många studenter och lärare till bageriet och äter lunch. Beaches Bakeshop bedriver även matlagningskurser för vuxna och barn.

Framtida planer: Anna planerar att fortsätta med det hon gör nu, men i större skala. Bageriet kommer nog att finnas i nuvarande form i 5 år till.

Sen vill Anna ha möjligheten att spendera mer tid i Sverige, men även att resa till andra länder. Hon tycker att man är uppbunden när man driver kafé och vill ha lite mer frihet att göra vad hon vill.

För- och nackdelar med att vara företagare utomlands: Anna tycker aldrig det har legat henne i fatet att vara svensk i Kanada. Hon trivs väldigt

20

bra som egen företagare utomlands och har lärt sig otroligt mycket; både praktiska saker som ekonomi och allt vad det innebär, men också mycket om sig själv. Självförtroendet stärks när det går bra. Det kan samtidigt få sig en törn när det går mindre bra eller om man fattar fel beslut. Anna känner dock alltid att varje dag för med sig nya möjligheter, vilket gör att det går att komma över misstag. Hon tycker att det är kul att stå för idéerna själv och se vart de leder.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

KULTUR & VIN Namn: Ia Löfquist Hemort: Karlaby på Österlen och Lund Nuvarande ort: Ierapetra, Kreta Företagsnamn: Löfquist Solutions Webbsida: inspirewiz.com Startår: 2015 Aktiva språk: engelska, lite franska och kämpar på med grekiska Arbetsspråk: svenska, engelska Om företaget: Om företaget: Löfquist Solutions organiserar vandringar med olika upplägg. Ia vänder sig både till privatpersoner och företag. Kunderna finns huvudsakligen i Sverige, men utgörs ibland också av olika nationaliteter som besöker området kring Ierapetra på sydöstra Kreta. Ias professionella ambition är att visa Kretas vackra landskap och väcka kundernas intresse och lust för vandring. Hon marknadsför digitalt via olika kanaler och delar informationsmaterial på ortens hotell.

Framtida planer: Ia drömmer om att publicera en bok (som hon redan har börjat skriva) och vill även utveckla sin fotografering.

För- och nackdelar med att vara företagare utomlands: Att starta ett eget företag var Ias väg ut ur arbetslöshet och hon har inte ångrat sig! Många säger att det kan bli ensamt som enmansföretagare, vilket Ia tycker stämmer, men menar samtidigt att det också finns frihet att ta sina egna beslut och genomföra dessa helt efter egna önskningar. Att vara företagare utomlands fungerar bra.

21

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Namn: Frank Ulm och Sara Lavelius Hemort: Stockholm, Frank Lidingö och Sara Örby Nuvarande ort: Fuengirola, Spanien Företagsnamn: Costaservice Webbsida: www.costaservice.se, www.costarentals.net Startår: 2015 Aktiva språk: svenska, estniska, engelska och spanska Arbetsspråk: svenska, engelska och spanska Om företaget: Costaservice är i grunden en städfirma som vänder sig till skandinaver på Costa del Sol i Spanien. Då många svenskar köper fastigheter här på Solkusten har de utökat sitt utbud av tjänster. De har gått från att erbjuda endast städning till att även hjälpa till med fastighetsförvaltning, nyckelhantering och helhetslösningar inom uthyrning av semesterbostäder.

Framtida planer: Frank tycker att drömmar kan vara bra motivation, men att definierade mål är enda sättet att ta sig framåt. Ett personligt mål är att bli störst i branschen på Costa del Sol och möjligtvis ta steget och bli internationella. På den resan finns det dock många delmål som är minst lika ambitiösa. Om 10-15 år hoppas Frank att det finns kompetenta och ambitiösa personer i ledningen på företaget, så att han kan ta ett steg tillbaka och agera rådgivare från sitt vackra hus i Andalusien.

För- och nackdelar med att vara företagare utomlands: I Spanien har man inte så många yrken att välja mellan som svensk, utan man får skapa sig ett jobb, i alla fall om man inte vill jobba inom försäljning eller restaurangbranschen som aldrig riktigt har varit Franks grej. Frank känner att hela upplevelsen med att ha ett företag utomlands har varit väldigt positiv. Vägen har hittills varit väldigt smärtfri och Frank tror delvis att det har att göra med hans kompetenta revisor. Att starta företag är något som han alltid har velat göra men som aldrig blev av under åren i Sverige.

22

Namn: Johanna Wamfors Hemort: Strängnäs, Oxelösund, Flen och Stockholm Företagsnamn: Wonder Rome - Your guide in Rome Webbsida: www.wonderrome.com Startår: 2016 Aktiva språk: svenska, engelska och italienska Arbetsspråk: svenska och engelska Om företaget: Wonder Rome är ett upplevelseföretag för både privatpersoner och företag. Det är registrerat både som resebyrå och researrangör med resebutik i Rom i Italien. För att ge en större insikt i Italiens kultur på ett underhållande sätt och kunna njuta fullt ut av vistelsen erbjuder Johanna guidningar, operamiddagsshower, eventplanering, bussutflykter, samt vin- och matupplevelser. Hon kan även hjälpa till med boende, cykeluthyrning samt reseplanering. Johanna delar tips och ger råd om hur Rom och hela den natursköna regionen Lazio kan upplevas bättre, och tycker Namn: Kicki Allander Hemort: Norrköping Nuvarande ort: Naramata BC Företagsnamn: Foxtrot Vinyards LTD Webbsida: Foxtrotwine.com Startår: 2003 Aktiva språk: svenska, engelska Arbetsspråk: engelska, svenska Om företaget: Foxtrot Winery är en svensk vingård i det kanadensiska vindistriktet Okanagan Valley. Kicki odlar tillsammans med sin man Torsten druvorna Pinot Noir och Chardonnay och har som ambition att göra ett vin i världsklass.

Marknaden för företaget finns just nu till största del i Kanada, Kalifornien, Japan och Schweiz., men de har även kunder i Storbritannien och Australien.

Framtida planer: Kicki och Torsten är ganska nöjda med den utveckling som företaget har haft. De vill öka produktionen något, eftersom Foxtrot är ett familjebolag som den yngre generationen tar över mer och mer; deras son Gustaf och hans fru Nadine har ansvaret för vintillverkningen och sköter redan mycket av det dagliga. Full pension blir det nog inte, tror Kicki.

För- och nackdelar med att vara företagare utomlands: Kicki tycker att det har varit ganska enkelt att starta företag i Kanada, trots de regler och byråkrati som följer med när man har med alkohol att göra. I stort sett har det bara varit positivt, speciellt eftersom det är väldigt roligt ha eget företag och tillfredställande när nästa generation tar vid.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

att styrkan i hennes företag ligger i att det har spetskompetens. Det finns även på plats och kan därmed erbjuda en mer personlig service under själva resan.

Framtida planer: Inom kort kommer Johanna lansera en blogg om Rom; detta för att ge mer praktisk information om Rom och regionen Lazio. I startgropen ligger också planer att erbjuda vigsel- och bröllopsplanering. En av de långsiktiga planerna är att kunna ha möjlighet att erbjuda nischade paketresor. Johanna har en reseagentlicens (International Air Transport Association (IATA)) vilket gör att hon kan erbjuda flyg, hotell och olika upplevelse för att ge en mer komplett resa.

För- och nackdelar med att vara företagare utomlands: Italien är byråkratiskt och det tar lång tid innan alla papper är klara. Trots detta tycker Johanna, som alltid har arbetat i resebranschen, att det naturliga steget var att förverkliga de egna idéerna genom att starta ett eget företag som researrangör.

Namn: Carin Svantesson Hemort: Kvänum i Västergötland Nuvarande ort: Rom i Italien Webbsida: www.dinsvenskaguideirom.com Aktiva språk: svenska, engelska, franska och italienska Arbetsspråk: mest svenska men även engelska, franska och italienska.

Om företaget: Vem som helst får inte guida i Italien. Det rika kulturarvet vårdas ömt och man måste vara licensierad som guide i Italien för att kunna driva ett företag som ”Din svenska guide i Rom”. Carin driver företaget själv men samarbetar med en annan svensk guide; som guide får man endast sälja sina egna tjänster. Carin marknadsför och säljer guidade turer till grupper och enskilda personer. Företaget drivs som enskild firma med motsvarigheten till F-skattsedel som i Italien kal�-

las partita iva. I Italien kan man även använda sig av sin skattekod (personnummer) om man inte omsätter över en viss summa per år.

Framtida planer: Carin drömmer om aktiviteter och kurser som leder till personlig utveckling och fördjupade kunskaper om Rom och Italien, i syfte om att få ännu fler kunder. Hon vill göra reklam för att turister ska förstå vikten av att ha en guide i Rom, med speciell information riktad till svenskar om hur mycket mer informativa guidade turer på det egna språket upplevs. Tillsammans med sin kollega vill Carin även förbättra hemsidan och hitta på nya spännande turer för turisterna.

För- och nackdelar med att vara företagare utomlands: Även om Carin tycker att det är komplicerat med den italienska byråkratin, med många detaljerade regler för hur exempelvis skatter ska betalas, tycker hon att det innebär en större frihet att leda ett enmansföretag, speciellt när det gäller arbetstider. För Carin har livet som egenföretagare passat bra som småbarnsförälder och utlandssvensk.

23

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA FAVOR direkt hem till dig Med den ökande mobiliteten och de nya transportsätten har möjligheterna till handel med livsmedel från olika länder ökat enormt. Om man googlar på ”svensk mat utomlands” får man upp ett antal hemsidor som erbjuder svensk mat i utlandet. En av träffarna som kommer upp är Onfos.

Foto: Tischline

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

24

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

RITER –

KULTUR

Wohngemeinschaft i Hamburg

Foto: privat

Onfos

är ett tyskt företag som startades av svensktysken Staffan Schilke. Han tyckte att utbudet av svensk mat på den tyska marknaden var begränsat. E-handeln var på frammarsch och han såg en möjlighet i en svensk matbutik, även om det i början var ett hobbyprojekt. Ansvarig för Onfos idag är svensken Jonas Carp. Jonas började sin tyska företagarbana när han som utbytesstudent i Berlin upptäckte en lucka i den tyska livsmedelsmarknaden – det fanns inte matkassar i Tyskland. Sagt och gjort – två år senare startade han företaget ”Tischline deck dich” (ordlek till ”Bord duka dig”) tillsammans med sin bror. Tischline var en av de första med matkassar i Tyskland, ett system som fortfarande inte är fullt utvecklat då strukturerna i Tyskland ser annorlunda ut än i exempelvis Sverige, genom att kvinnorna ofta är hemma en längre tid under småbarnsåren och sedan jobbar halvtid. Jonas är fortfarande delaktig i Tischline, men har nu alltså även stigit in i Onfos.

Onfos startades 2012 med en butik i München, dit man fick åka och hämta varorna. Efter ca 1 år började företaget att även leverera direkt hem till dörr. Ganska snart blev det klart att internetbeställningarna tog överhand varpå den fysiska butiken stängdes. Ett företag i Hannover skötte då logistiken. En ny partner i Hamburg steg in och Onfos bas förlades till Hamburg, med närhet till Sverige och Hamburgs stora hamn. Numera sköter man logistiken själv på Onfos med ett lager utanför Hamburg. Sedan dess har företaget vuxit och många processer är idag helt automatiska.

I början var Onfos hemsida väldigt enkel, och översättningarna från tyska till svenska lämnade ibland lite övrigt att önska. Ibland leveranserna likaså. Men när leveranserna kom var de mycket efterlängtade, med riktig svensk mat från kända svenska varumärken.

Företag i expansion Idag ser situationen annorlunda ut. Hemsidan är proffsig och funktionell, med en väldefinierad design med svenska färger. Den i tyska sammanhang närmast obligatoriska älgen fattas inte heller. Hemsidan finns nu på tyska och svenska och viss information även på engelska.

Onfos expanderade under våren 2016 och finns nu även i Belgien, Nederländerna, Frankrike, Österrike, Luxemburg och Danmark. Dessutom är företaget också sponsor till Magasinet SMUL. Två stora kundgrupper Onfos har två stora kundgrupper: Först och främst utlandssvenskar, som längtar efter svensk mat. Den andra gruppen, tyskar som vill testa på svensk mat eller som brukar vara i Sverige på semestern, är även den stor. Tyskarna uppskattar Sverige och den svenska maten och kulturen väldigt mycket och ordet ”köttbullar” (uttalas med hårt k) känner alla till och beställer på Ikea när de är där. Förutom mat och dryck erbjuder Onfos även tidskrifter, DVD-skivor och hygienartiklar och har speciella erbjudanden vid säsongsfiranden, som midsommar och jul. De har även ett samarbete med Salta Grodan, ett företag som specialiserar sig på svenska böcker.

Onfos koncept är kanske inte unikt, det finns många liknande företag över hela världen som

25

Foto: Tischline

säljer livsmedel från just ett speciellt land. Men som så ofta gäller det att lansera ett koncept i rätt tid – inte för tidigt då det saknas intresse och infrastrukturer som krävs, men inte heller för sent så att konkurrensen hinner bli för stor.

Och detta har Onfos lyckats med i Tyskland.

Tyska i vardagen Jonas bor nu i Hamburg. När han var nyinflyttad i Hamburg och bodde i ett så kallat Wohnungsgemeinschaft (en tysk variant av kollektiv) med en tysk tjej och hennes dotter, så pratade de mest på engelska, men efter ca ett gick de över till tyska. Detta är ju något som inte är så lätt – att byta samtalsspråk med någon. Nu är det mesta på tyska för Jonas; jobbet, TV och övrig media, vilket har hjälpt honom in i språket. Även om Jonas själv lever i en flerspråkig vardag är flerpråkighet inget som han reflekterar särskilt mycket över för närvarande.

Men om han en dag får barn vill han föra vidare svenskan. S

26

Foto: privat

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Nu kan du som läsare av Magasinet SM UL få rabatt på Onfos produkte r.

Se annonsen i d etta nummer!

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

RECENSION: Britta Röstlund

CARINA MIDDENDORF

“Vid foten av Montmartre”

Att

kalla Britta Röstlund ”debutant” känns inte helt rätt, eftersom hon som frilansande journalist levt på att skriva i många år. Sedan 15 år har hon haft Paris som bas och enligt förlaget Norstedts, skrivit om allt som rör sig i staden, från modevisningar till politik. Vid foten av Montmartre är dock hennes debut som romanförfattare och den kom ut i Sverige hösten 2016.

Själv kan jag inte på något sätt kalla mig Pariskännare, men det känns verkligen som om Röstlund är det. Hon känner staden Paris väl, invånarna, de små livsmedelsbutikerna, kyrkorna och den kaotiska trafiksituationen. Det är romanens styrka, det ger en stomme av autenticitet och med den utgångspunkten kan Röstlund veckla ut sin faktiskt ganska osannolika historia. Alla små fina detaljer runt Mancebos speceriaffär och kusinens skomakeri, gör att man köper hela konceptet. Matoset, morgonens inköp, eftermiddagsdrinken och den puberterande sonen kan man både känna lukten av och se framför sig.

För mig var romanen om den gamle, trygge Mancebo och hur han plötsligt befinner sig utanför den bekvämlighetszon där han de senaste decennierna levt som butiksägare, make och far, en överraskande hit. Jag tyckte att baksidestexten lät som en lite småtråkig Parisskildring med en utlovad oväntad upplösning, för att även ickeParis-fantasterna skulle kunna tänka sig att läsa.

Men det visade sig vara en riktigt trevlig ”feelgood”-roman av bästa sort. Sidospåret med den ganska anonyma journalisten som får ett märkligt uppdrag är väl utfört.

Jag gillade grundtonen i romanen, att inte ens det välbekanta alltid är så som man tror, eller så

som det alltid har varit. I och med att Mancebo flyttade sin pall från den invanda platsen där pallens ben till och med gjort små avtryck i asfalten, fick han en helt ny inblick i sitt eget liv. Den kvinnliga journalisten förblev lite suddig i kanterna, men det gjorde inte romanen så haltande som man skulle kunna tro, utan hjälpte läsaren att fokusera på hennes märkliga uppgift.

Lite ologiskt kan det dock tyckas att Mancebo inte redan kände till vem som bor ovanför skomakeriet, mittemot hans affär där han suttit på sin pall varje dag i åratal och sett ut över gatan.

Han borde veta vem som flyttat ut och in där under de senaste decennierna och inte blivit så överraskad av Madame Cat, när hon en sen kväll bankade på hans stängda fönster för att köpa oliver. Men han kanske var så inne i att polera äpplen och längta efter dagens enda cigarett, att han inte lade märke till grannarna? I vilket fall som helst, är det en charmig romandebut om en spännande stad där perspektiven förändras och livet ibland tar en helt annan vändning, om sida: a Röstlunds hem tt ri B man bara vågar sig f.se www.quoideneu utanför sin bekvämlighetszon. S 27

Foto: Monica Bravo Granström

KULTUR

28

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

PAXA EN PAX innan det är för sent

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

Den actionsfyllda PAX-serien har blivit en succé och är redan översatt till 20 språk. Böckerna flyger ut från biblioteken lika snabbt som de kommer in. En av författarna bakom böckerna är Ingela Korsell, forskare och hemmahörande i Mariefred som dessutom är händelsernas centrum i de spännande ungdomsböckerna.

29

Ett

hemtrevligt litet café i den historiska småstaden Mariefred är mötesplatsen när vi ska träffa Ingela. Mina barn Erik och Ingrid är de enda barnen i caféet, det är slutet av augusti och skolan har redan börjat i Sverige, men inte i Tyskland där vi bor.

Ingela arbetade som grundskollärare i 10 år, bland annat i Mariefred, innan hon kände att det var dags för något nytt. Hon började då läsa mer pedagogik och gick även en facklitterär författarutbildning. Jobb som utredare på Specialpedgogiska institutet (nu Skolmyndigheten) och som läromedelsutvecklare följde. Under de senaste åren har hon börjat forska och det handlar om läsningen. All denna erfarenhet har Ingela utnyttjat som författare till PAX-serien.

30

Bra samarbete Ingela och hennes kompis, författaren Åsa Larsson (mycket känd i Sverige med sin deckarserie om juristen Rebecka Martinsson), bor båda två i just Mariefred. En dag fick Åsa Larsson förfrågan från Sveriges Radio om inte hon ville skriva en kort radioföljetong för ungdomar. Åsa var lite tveksam men sade ändå ja, med villkoret att hennes kompis Ingela skulle vara med.

Under arbetets gång insåg Ingela och Åsa hur bra deras samarbete fungerade och de började under otaliga hundpromenader spinna på den berättelse som sedan blev PAX. ”Pax” är latin för ”fred” och Mariefred har fått sitt namn från Pax Mariae, ett kloster som fanns i staden. Den tredje författaren, serietecknaren Henrik Jonsson, hade inte arbetat med ungdomslitteratur tidigare, utan som serietecknare för vuxna i USA. Det var Åsa som ”hittade” honom genom en annons i en tidskrift på SFI-bokhandeln i Stockholm. Han var lite orolig för att det skulle bli för ”gulliga” bilder, men Ingela och Åsa vill inte gulla till det; bilderna som finns inne i boken kan nog vara ganska läskiga.

Foto: Monica Bravo Granström

KULTUR

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Succé i kvadrat PAX-böckerna handlar om två bröder, Alrik och Viggo, som har flyttat till dagens Mariefred för att bo i fosterfamilj. Den lilla staden är dock inte så fridfull som man kan tro, utan snart måste bröderna tillsammans med det äldre syskonparet Estrid och Magnar ta upp kampen mot ondskan och den PAX-böcker mörka magi som långsamt drar in om två bröde över staden.

Sedan de två första böckerna kom hösten 2014 (de två första Viggo, som h släpptes samtidigt) har succén vadagens Mari rit ett faktum. Böckerna beskrivs som ”urban fantasy”, en genre bo i foste som brukar utspelas i nutida stadsmiljöer, och har kallats moderna klassiker. Böckerna riktar sig till barn i mellanåldern, 9-12 år, och är ständigt efterfrågade på biblioteken. När en ny del kommer ut är den nästan omöjlig att få tag på.

Serien är kanske inte för de mest räddhågsna.

Omslagen antyder en hel del läskigheter, med tuffa bilder i starka färger. Min son berättar att man nog helst inte ska läsa böckerna när det är mörkt. Ingela i sin tur avslöjar att alla tre författarna är mörkrädda, men att deras mörkrädsla nog har hjälpt dem i skrivandet; de har då en känsla för vad som känns läskigt.

Det bestämdes redan från början att det skulle bli 10 böcker. De har hela handlingen klar för

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

KULTUR

LÄNKAR

Om bokserien på förlagets hemsida: www.bonniercarlsen.se/pax Lärarhandledning: www.bonniercarlsen.se/Lararrummet/Lararhandledningar Film på YouTube: www.youtube.com/watch?v=RYs8ZtnEpns PAX finns på Facebook och Instagram.

Olika omslag PAX-böckerna är utgivna på 20 olirna handlar ka språk, men de ser inte likadana ut i alla länder. I Sverige är bokomer, Alrik och slagen svarta med en illustration i en viss färg per bok, med sidorna har flyttat till i samma färg som illustrationen.

I Tyskland har det tyska förlaget iefred för att valt att ta bort det svarta omslaget och istället använda mjukare erfamilj. färger. Ingela berättar att det tyska förlaget inte ansåg det svenska omslaget passande för den tyska marknaden. Synd, för det svenska är mycket ”coolare” (Eriks ord) och lättare att känna igen.

Böckerna har ännu inte översatts till engelska, eftersom bokens språk ibland kan bli för kraftfullt för den marknaden. Ingela berättar att de ibland tänker att en del saker nog kan vara svåra att översätta, eftersom mycket baserar sig på nordisk mytologi och även svensk kultur. Tanken är dock att språket ska vara lät�tillgängligt utan att handlingen förenklas. Ibland förklaras en del ord genom att en person, ofta Viggo, frågar vad det betyder: ”Vad betyder imbecill?”

Filmatisering dröjer Efter en stund vågar sig Erik och Ingrid på några frågor. Speciellt Erik, 10 år, som ju har läst alla böckerna. En fråga är om böckerna kommer att bli film och den frågan brukar Ingela få lite nu och då. De har fått erbjudanden från olika filmbolag, men hittills har de tackat nej. De vill skriva klart böckerna först och lägga ner all kraft på dem. På YouTube finns det dock redan idag några kortfilmer som några elever från en skola i Eskilstuna har gjort.

Vår pratstund med Ingela avslutas med att vi går till Mariefreds bibliotek som ligger i Rådhuset mitt på stadens torg. Det är en imponerande byggnad från 1784 som 2015 utsågs till kommunens vackraste byggnad. Väl inne visar Ingela Erik en hemlig lucka som finns där och som beskrivs i del sju, Pestan.

Vi säger hej då till Ingela som måste tillbaka till skrivandet. Vi går en sväng i Mariefred som i dagsljus inte känns så skrämmande, men den här dagens dis gör ändå att man kan föreställa sig en hel del läskigheter ... S

Foto: Monica Bravo Granström

sig och skriver nu 2-3 böcker per år, ett ganska så högt tempo. Senaste delen ”Pestan” är nummer sju i serien och kom i oktober. Pestan har hittills varit den svåraste boken att skriva eftersom många litteraturfestivaler och skol- och biblioteksbesök tagit mycket tid.

Böckerna utspelar sig som sagt i Mariefred, och staden är i högsta grad närvarande i böckerna. Elever på skolan i Mariefred brukar få vara testläsare och det anordnas events vid boksläppen. Det finns till och med en PAX-promenad som man kan gå om man är nyfiken på var saker och ting i böckerna utspelar sig. För lärare som vill använda böckerna i undervisningen, finns det en lärarhandledning på förlaget Bonnier Carlséns webbplats.

31

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ETT NYTT INITIATIV FÖR DISTANSUTBILDNING

i kompletterande svenska

Kanske ni har sett blänkare om detta, men SMUL är i startfasen på ett nytt spännande projekt, SMUL-akademin. Detta är en ny utbildningstjänst som ska få fler elever att fortsätta studera kompletterande svenska även på högstadiet och gymnasiet, samt marknadsföra distansutbildningar till elever som inte har en Svenska skola på plats.

Behövs detta verkligen? Ja, tycker vi på SMUL, som gång på gång får samma frågor om distansutbildningar. Även en enkätundersökning svarade ”Ja” på detta. Trots väl fungerande utbildningsföretag krävs det mer proaktiv information om vad som finns, och nyskapade tjänster för det som behövs skapas.

Det är detta som kommer att vara SMUL-akademins uppgift.

Under 32

de snart fem år som intressegruppen SMUL har funnits, har intresset för distansutbildningar i kompletterande svenska ökat. Detta är inte specifikt för SMUL, utan följer en internationell trend, skapad av de möjligheter som ny teknologi erbjuder för distansundervisning. Under våren 2016 utfördes därför en enkätstudie bland SMUL:s följare för att se vad förväntade mål med svenskundervis-

ningen utomlands är bland våra utlandssvenska familjer.

Enkätundersökningen som 342 utlandssvenska föräldrar svarade på visade att en stor majoritet, 80 %, önskade att deras barn skulle kunna få svensk högskolebehörighet. Totalt ville även 77 % att SMUL skulle arbeta med främjandet av svenskundervisning för barn via distans. Det visade sig också att det vanligaste skälet för barn i skolåldern att inte studera svenska var att till-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” gänglig undervisning var på för hög nivå (42 %) eller att barnen inte hann (40%). Bristande motivation eller intresse för svenskan, genom att barnen själva inte ville studera svenska, var ett mindre viktigt skäl; endast 14 % angav att detta var det största hindret mot deltagande i svenskundervisning.

Med stöd av denna rapport bestämdes det att SMUL som organisation skulle börja arbeta aktivt med att främja globala distansutbildningar i svenska för barn i alla åldrar. Den 22 augusti lanserades SMUL-akademin som initiativ för att bemöta de förväntningar som utlandssvenskar har, men som de inte alltid kan få förverkligade p.g.a. att fungerande alternativ saknas för barnens eller familjens behov eller vardagsliv.

SMUL-akademin är en utbildningstjänst med syfte att öka möjligheterna till svenskundervisning för barn och tonåringar i alla världens hörn.

Detta genom att agera som portal och plattform för utbildningsföretag eller enskilda som vill arrangera kurser som kan få våra barn att utveckla och använda sin svenska. Den kommer från och med hösten 2016 att erbjuda distansutbildningar i svenska genom partnerskap med olika företag och organisationer.

I första hand kommer vi att fokusera på den s.k. kompletterande svenskan, som formellt är det ämne som också de Svenska skolorna utomlands bedriver undervisning i. På sikt kommer vi även vara erbjuda andra initiativ som kan få barn och tonåringar att utveckla sin svenska.

De kurser som erbjuds kommer att leda till att en språklig nivå som underlättar för att klara av det sk. TISUS-testet som kan tas på Stockholms Universitet, och som ger svensk högskolebehörighet.

Just nu har SMUL-akademin en officiell partner – Global Svenska i Anna-Lena Olssons regi (läs mer om denna senare i artikeln) – men fler företag och organisationer har redan visat intresse och förhandlingar där. Vi välkomnar fler initiativ och ser gärna fler samarbetskurser som passar innanför ramen av den kompletterande svenskan och som kan skötas via nätet, t.ex.: • bokklubbar • kurs i svensk geografi • kurs med fokus på svensk kulturhistoria, konst, musik • kurs med fokus på svensk nutidshistoria och samhälle.

Vi kommer att eftersträva kurser med spridning i krävd tidsåtgång, förkunskaper och ämnen.

SVENSKA SKOLAN

Kurserna bör också vara åldersanpassade. Även SMUL:s speciella fokus, flerspråkighet, kommer att få plats.

Om du är förälder som vill anmäla ditt intresse för SMUL-akademin, så kan du göra detta i vårt intresseformulär.

Om du är lärare som vill skapa en distanskurs för oss i något av ämnen ovan, v.g. kontakta oss på lnormen@me.com. Vi antar primärt utbildade lärare, för att säkerställa kvaliteten på våra kurser.

SMUL-akademins första officiella partner, Global Svenska Personen som ligger bakom Global Svenska heter Anna-Lena Olsson. Hon är legitimerad högstadie- och gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska.

För närvarande arbetar Anna-Lena primärt med undervisning av svenska i Nice på en skola med International Baccalaureate (IB). Detta är ett välkänt skolsystem för många som lever utanför sitt hemland och det finns även i Sverige.

Anna-Lena har jobbat inom organisationen i över tio år både som lärare, IB-koordinator och chef. Idag har hon särskilda uppdrag inom IB, med fokus på utbildning i svenska inom programmet. Global Svenska erbjuder därför både kurser i kompletterande svenska och IB-svenska.

Global Svenska har också andra samarbetspartners. Ett exempel är Malin Stehn som är en framgångsrik barn-och ungdomsboksförfattare med över 30 titlar bakom sig, varav flera är översatta till andra språk än svenska. Malin är inte bara en fantastiskt duktig författare, hon brinner verkligen för läsning bland barn och unga. Hon besöker därför ofta skolor och idrottsföreningar för att prata om och inspirera till läsning och skrivande. Malin står bakom en unik författarskola som är skapad exklusivt för elever på Global Svenska.

Jeanette Axelsson sedan på Svenska skolan Space Coast i USA är även hon samarbetspartner. Hon erbjuder Global Svenskas kurOm du vill anmäla ditt ser till de tonåringar intresse för distansutbildsom går i denna skola som finns i västra ning kan du ange detta i Florida. De som delSMUL:s intresseanmälan. tar i samarbetet, gör www.goo.gl/forms/ detta via distansuteSKYdzLYuV7TeCzj1 bildningar. S 33

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Språkgodis – kan det vara något det?

MONICA BRAVO GRANSTRÖM

34

Foto: Jannicke Kitchen

HJÄLPMEDEL FÖR HEMSKOLNING

På

läromedelsmarknaden finns det en uppsjö av böcker för läs- och skrivträning. Det kan vara svårt att veta vad man ska beställa, speciellt när man är i utlandet och inte kan kolla på materialet innan, antingen hos någon kollega eller i butik.

Magasinet SMUL tog därför kontakt med läromedelsföretaget Gleerups och fick två recensionsexemplar av deras serie Språkgodis.

Språkgodis är en språklära för skolåren 1-6, med en bok för varje läsår. Vi fick tillgång till Salta fisken (skolår 3) och Röda ormen (skolår 5).

Salta fisken tränar moment i svenskundervisningen i skolår 3 som alfabetisk ordning, interpunktion, vokaler och konsonanter, tj- och sjljud, substantiv, verb och adjektiv. Röda ormen i sin tur tränar moment i svenskundervisningen i skolår 5 som ordkunskap, ordklasserna substantiv, verb, adjektiv, pronomen och prepositioner, ng-, j-, sj-, tj- och å-ljudet, stödord, förkortningar och läsning mellan raderna.

Enligt förlagets information på nätet ska böckerna passa bra för självständigt arbete.

Detta tycker man som utlandssvensk förälder nog är extra bra, eftersom man gärna vill att barnen ska lära sig även skriftlig svenska, men man kanske har långt till nästa Svenska skola el-

SVENSKA SKOLAN

Foto: privat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ler ont om tid.

Sagt och gjort. Jag sätter varsin bok i händerna på två utlandssvenska barn som går i 3:an respektive i 5:an. De går inte i någon Svensk skola och vi har även ont om tid för aktiviteter utöver den lokala skolan samt sporten.

För barnet som går i en tysk 3:a så är inledningen av Salta fisken lite väl enkel. Skriva bokstäver som saknas eller ordna in ord i alfabetisk ordning går snabbt. Men det blir snabbt svårare när man ska bygga ut meningar. Och är det en eller ett? Vokaler på svenska är ju riktigt svårt!

U eller o? Synonymer kan vara svårt och adjektiv likaså. Svårast är det nog dock med motivationen. Tidigare har det varit roligt med ”leka svenska skolan”-böcker, men nu knorras det lite. Det är ju svårare! Detta ligger dock inte på materialet, utan just på att det nu är mer komplicerade saker som ska göras. Övningarna är fint illustrerade och sidorna inte alltför många (63). Men även om barnet kan arbeta relativt självständigt med boken, bör man finnas där för frågor och förklaringar samt även prata om övningarna, vad tycker du gick bra, vad gick dåligt, varför?

Röda ormen är uppbyggd med ännu ett snäpp mer komplicerade övningar. Instruktionerna är längre, även om övningarna i sig fort-

35

adjektiv

r e t an

substantiv

VERB

PRONOMEN

språkgodis

förkortningar et tj-ljud

farande är ganska korta. Till en del övningar kan man behöva hjälpmaterial, t.ex. en bok om svensk grammatik eller en dator att söka information på. Hur var det med hårda och mjuka vokaler t.ex.? Och att sätta in orden ”för vår klasskassa läskburkar till samla vi in pengar få ska” i rätt ordning kanske inte är så lätt ändå, om man inte har kunskaper om hur det funkar i Sverige med burkinsamlingar.

Sammanfattningsvis tycker jag att böckerna är bra upplagda med meningsfulla övningar för framförallt den skriftliga språkinlärningen.

Det kan ju vara så olika i uttalet och hur man skriver! Att övningarna kanske inte ligger på samma kognitiva nivå som i den lokala skolan gör inte så mycket, eftersom barnen känner sig lite osäkra på den skriftliga svenskan. På det här sättet känner de att de hänger med i alla fall.

Man bör dock som vuxen planera in en hel del tid för att stötta barnen, särskilt i början innan de har kommit in i boken och även för att gå igenom övningarna. Man måste även jobba på

>>> 36

n o s kon

PREPOSITIONER ng-ljudet

SJ-

lju

det

VOKALER

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

motivationen. Namnen på böckerna är ju dessutom roliga och kanske kan man komma överens om att när man är klar med Språkgodis så blir det lördagsgodis! Har barnen redan testat röda ormar eller salta fiskar?

Man kan läsa mer om böckerna på Gleerups hemsida (se nedan). Där kan man även bläddra i ett smakprov och det finns även extramaterial på nätet (facit till övningar).

Tyvärr kan du bara köpa dessa böcker om du tillhör en skola. Om du är intresserad av att köpa böckerna genom SMUL, ber vi dig fylla i vår intresseanmälan för SMUL-akademin som hoppas att erbjuda studiematerial för enklare hemstudier snart.

Många svenska förlag har detta upplägg med smakprov och extramaterial på nätet, det är bara att söka sig fram till det man behöver. S

Ni kan läsa mer om böckerna på: www.gleerups.se/40641724-product (Salta fisken) www.gleerups.se/40648747-product (Röda ormen)

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

SVENSKA SKOLFÖRENINGEN I Charlotte Brekkan & Catharina Lundin

Foto: Svenska skolföreningen i Seattle

Seattle

Att USA är ett populärt land för utlandssvenskar är nog känt för de flesta.

Vad kanske inte alla känner till är att det även finns många skolföreningar som erbjuder kompletterande undervisning i svenska (undervisning utöver den lokala skolan) – hela 36 stycken i Nordamerika. I detta nummer lär vi känna den Svenska skolföreningen i Seattle lite närmare.

37

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

S

Klassuppdelningen Idag är skolans 100 elever indelade i 7 olika klasser där man satt ett maxantal på 15 elever per klass. Skolans klasser är indelade i ålder i så stor utsträckning som möjligt. Skolan följer skolverkets kursplan för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet. Utifrån dessa kursplaner har elevernas kunskapsnivå i svenska varit tvungen att utvärderas djupare i klasserna med äldre skolbarn. I grupperna med barn från 7 år och uppåt genomför lärarna intervjuer med barnen för att se att deras förståelse är tillräcklig för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Om läraren är osäker på elevens språkförståelse genomför lärare tillsammans med en rektor ett kortare samtal med barnen för att se om elevens förståelse är tillräcklig för att kunna gå vidare till nästa nivå som krävs för att kunna följa med i den undervisning som sker på skolan.

38

Engagerade föräldrar i styrelsen Skolan drivs av en styrelse av engagerade föräldrar som har huvudansvaret för att se till att skolan styrs korrekt i förhållande till de styrkrav som finns från skolverket i Sverige. De har även ansvar för att bjuda in till skolstart, julavslutning, sommaravslutning samt informera föräldrarna om volontärmöjligheter. Det pedagogiska och operativa arbetet styrs av två rektorer på skolan som även har ansvar för anmälningar till skolan och hanteringen av köplatser. De är även de personerna som har den direkta kommunikationen med styrelsen. De nuvarande rektorerna Charlotte Brekkan och Catharina Lundin har varit på sina poster som rektorer sedan 2010. De är även

Foto: Svenska skolföreningen i Seattle

venska skolan i Seattle grundades augusti 1998 med en handfull elever och en vision om en skola där barn med svenska rötter ska ha möjlighet att utveckla sitt svenska språk, sin svenska identitet samt även få den svenska kulturen att leva vidare. Skolan har under åren växt sig allt större sett till många olika perspektiv. Det faktum att skolan i dagsläget har 100 elever gör att skolan förmodligen är den svenska organisationen i området där flest svenskar är involverade. Skolan är inte bara en viktig del av barnens uppväxt, det är även en viktig mötespunkt för många av de svenska föräldrarna.

båda lärare på skolan vilket gör att de har god insyn i vad som kan utvecklas och vad som fungerar bra eller vad som kan förbättras ytterligare.

Lärarnas utbildning Just nu (hösten 2016) är hälften av lärarna utbildade lärare. Övriga är högskoleutbildade eller har annan relevant utbildning. Skolan har infört assistenter de senaste åren i alla klasser som hjälper läraren i klassen. På så vis går arbetet betydligt smidigare i klasserna när man kan hjälpa till med både det praktiska och det pedagogiska. Det finns även en större chans och möjlighet för barnen att få den tid och hjälp de behöver under lektionerna. Skolan erbjuder tidigare elever betalda ungdomsassistentplatser, ofta deras första betalda jobb eller ett sätt för dem att få volontärtimmar, något som krävs på många skolor i USA. Läromedel Lärarna har möjlighet att välja vilka läromedelsmaterial de vill arbeta med. Alla klasser har läroböcker eller material från Sverige, t.ex Pojken och Tigern-serien av Lars Westman eller Veckans bokstav av Britta Redin och Görel Hydén. Lärarna informerar även föräldrarna med ett mail per vecka, där t.ex. uppdatering från föregående lektion och information inför kommande lektion kan ingå. Det är även ett enkelt sätt för lärare och föräldrar att hålla en öppen kommunikation som både gynnar skolan och den enskilda eleven.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN I SEATTLE

Hålla sig uppdaterade För att skolan ska kunna hålla en hög standard, Antal barn på skolan Antal lärare Antal barn/grupp

100 7 Max 15

Antal vuxenassistenter

3

Antal ungdomsassistenter

9

Andel flickor

53 %

Andel med två svenska föräldrar

17 %

Andel med en svensk förälder

75 %

Varav andel med en svensk mamma

75 %

Antal undervisningstimmar i veckan

2,5

Antal undervisningsgånger/år

28

anser både styrelse och lärare att det är oerhört viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som pågår i skolvärlden, både i Sverige och i den kompletterande undervisningen som sker i svenska utomlands. De enskilda lärarna är själva ansvariga för att hålla sig uppdaterade och göra sin undervisning så aktuell som möjligt utifrån de elever de har in sin grupp. Från skolföreningens sida så ger de styrelsemedlemmar och lärare möjlighet att delta i konferenser som anordnas av Svenska Utlandsskolors Förening (SUF).

Avslutningsvis är skolan mycket stolt över sitt bibliotek som har hundratals aktuella barn- och ungdomsböcker, DVD:er, CD-skivor (på svenska) och två bibliotekarier. Skolan har bra lokaler där alla 7 klasser kan samlas samtidigt i olika klassrum. Undervisningen sker i en svensk miljö på Swedish Cultural Center i centrala Seattle. Det finns ett nära samarbete med Nordic Heritage Museum, vilket besöks varje år och där barnen deltar i `barnens jul` med Luciatåget. Till slut måste även nämnas att Svenska skolföreningen i Seattle har haft turen att under de senaste åren ha återkommande besök av både musikgrupper och teatergrupper. Något som vissa år till stor del möjliggjorts av de donationer som organisationen SWEA (globalt nätverk för svensktalande kvinnor) bidragit med. S Foto: Svenska skolföreningen i Seattle

Flerspråkigheten Flerspråkigheten är naturligtvis viktig på en skola där barnen har flera språk i sina liv. Skolan erbjuder därför ibland föreläsningar om flerspråkighet för föräldrarna. De har även aktiviteter där hela familjen bjuds in, alltså även den icke svensk talande delen, till exempel påskfirande tillsammans med svenska klubben, luciafirande på Nordic Heritage Museum, filmvisningar av svenska aktuella barnfilmer (då kan föräldrarna umgås och äta under tiden) på svenska klubben, samt förstås skolans sommar- och julavslutningar. Tidigare har de erbjudit svenskundervisning för vuxna samtidigt som barnen går på skolan, men just nu har de lärarbrist och kan inte erbjuda det.

SVENSKA SKOLAN

www.skolforeningen.org

39

SVENSKA SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ny svensk skola i världen

THE NEW KID ON THE BLOCK

Svenska skolan

SPACE COAST FLORIDA

LENA NORMÉN-YOUNGER

40

Om du vil l anmäla ditt intresse för distansut bild i USA elle r ett anna ning t land, kan du an ge detta i SMUL:s intressea nmälan. www.goo .g eSKYdzL l/forms/ YuV7TeC zj1

Foto: Svenska skolan Space Coast, Florida

En ny svensk skolförening har sällat sig till de redan 138 som finns etablerade över hela världen. Svenska skolan Space Coast blir den 37:e i Nordamerika som är registrerad hos Skolverket, och har grundats av specialläraren Jeanette Axelsson.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVENSKA SKOLAN

kommer ursprungligen från Katrineholm, även om hon har bott den största delen av sitt vuxna liv i Linköping. Numera bor hon med sin man och parets två döttrar i Cocoa Beach, Florida, USA, som ligger på en smal landremsa, söder om den världskända grannen, Cape Canaveral. Båda återfinns på den s.k. rymdkusten, dvs. Space Coast, där NASA håller till och skjuter upp sina raketer.

Trots det relativt låga antalet människor som bor i området, finns det en del svenska familjer i närheten. Florida lockar svenskar i alla åldrar att bosätta sig där med sitt paradisliknande klimat, ljumma havsvindar och intensiva solsken.

Utmaningen med svenskan Som lärare blev Jeanette tidigt medveten om utmaningen med att få barn att inte bara bevara men också att utveckla sin svenska. För Jeanettes äldsta dotter var svenskan väl etablerad när hon anlände till Florida. Värre var det för den yngre dottern som bara hann gå i skolan i Sverige i fyra år. Efter några år började Jeanette fundera över hur hon kunde hjälpa den yngre dottern med att utveckla sitt modersmål. Familjen talade svenska hemma, men Jeanette tyckte inte att det räckte. Som följare av SMUL började hon också sakna att ha elever, parallellt med att hon såg att den yngre dottern hade ett behov av organiserad undervisning i svenska.

När den äldre dottern bestämde sig för att försöka komma in på juristlinjen i Lund fick även hon behov av organiserad undervisning i svenska.

Få alternativ i närheten Den enda skolan som fanns i Florida låg i Fort Lauderdale, vilket var för långt borta för att vara ett alternativ för Jeanettes döttrar. När Jeanettes gymnasiekompis Anna-Lena Olsson, grundade företaget Global Svenska, väcktes idén på organiserade studier för barnen. Global Svenska erbjuder distansundervisning i kompletterande svenska för utlandssvenska elever som går på högstadiet och gymnasiet. Efter diskussioner med Anna-Lena, påbörjade Jeanettes äldsta dotter Global Svenskas Tisus-förberedande kurs för att få svensk universitetsbehörighet. Parallellt diskuterade de Jeanettes planer att starta en egen skola för att också kunna erbjuda den yngre dottern undervisning. Till slut tog Jeanette steget, och startade en skola för dottern och fem andra utlandssvenska barn – Svenska skolan Space Coast etablerades.

Foto: Svenska skolan Space Coast, Florida

Jeanette

Olika kursnivåer Den första lektionen hölls den 14 september 2016. Skolans elever är i åldern 9-14 år, och får undervisning på tre olika definierade kursnivåer, anpassade efter ålder och kunskapsnivå.

Jeanettes speciallärarutbildning hjälper henne att välja nivå och anpassa material för samtliga elever, som alla har olika förkunskaper. Klassen möts i Jeanettes hem ett par timmar en gång i veckan.

Jeanette använder svensk litteratur och eget utvecklat material för undervisningen. Varje lektion inleds med att Jeanette läser högt. Just nu läser klassen Selma Lagerlöfs klassiker Nils Holgerssons underbara resa. Eleverna får sedan följa resan på en Sverigekarta, diskutera samt göra övningar som handlar om innehållet men använder och utvecklar barnens svenskkunskaper.

Distansalternativ Förutom undervisningen som sker lokalt i Cocoa Beach, erbjuder också Jeanette ett distansalternativ i kompletterande svenska för USA. Detta sker i samarbete med Anna-Lena och Global Svenska. Redan nu samarbetar de om elever i USA som studerar via distans; Jeanette tar yngre elever och Anna-Lena de som äldre än 12 år.

För de äldre eleverna används Anna-Lenas och Malin Stens speciellt utvecklade material för kompletterande svenska. Jeanette förhandlar även med SMUL om att fungera som partner för den nyetablerade SMUL-akademin. Global Svenska är partner sedan juli 2016. Med samarbetet kommer Svenska skolan Space Coast och Global Svenska kunna marknadsföra sin distansundervisning över hela USA. SMUL:s roll blir att marknadsföra och sköta administrationen. S

41

Foto: Fotolia

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

42

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

ARTIKELSERIE

Är Sverige bäst?

Ett favoritsamtalsämne för många svenskar är ofta att jämföra Sverige med andra länder. För oss utlandssvenskar är det nästan en nationalsport, det blöts och funderas. Har vi det bättre/sämre än när vi bodde i Sverige? Magasinet SMUL har tidigare granskat och bedömt den svenska skolan, hälso- och sjukvården samt jämlikheten i artikelserien ”Är Sverige bäst”. I detta nummer fortsätter serien med en granskning av det svenska pensionssystemet.

Foto: privat

Magasinets SMUL:s livsnjutare Ann-Cathrine Alabor, i Basel, Schweiz Ann-Cathrine, som går under smeknamnet Anki, bor i Schweiz sedan 1966. Hon har en vuxen son och njuter av livet som lycklig singel. När hon var 62 år pensionerade hon sig från sitt arbete som sekreterare på universitetssjukhuset i Basel. Anki lever ett socialt och aktivt liv med föreningsliv (SWEA Basel), hobbys som golf, gymnastik och aquafit. Hon berättar att hon har två fina barnbarn som hon passar varje vecka. Anki arbetar också som volontär och har hunnit med ett fotbollsEM samt årliga event under musikfestivalen Baloise Session. Ekonomiskt tycker Anki att hon klarar sig bra, med ca 700 SEK per månad från Sverige, samt schweiziska versioner av statlig, tjänste- och privatpension.

43

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Artikelserie

Är Sverige bäst?

En diskussion om

Foto: privat

Bild: freepik.com

LENA NORMÉN-YOUNGER

PENSIONSSYSTEM

runt om i världen 44

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

Foto: privat

Livsnjutare Ann-Cathrine Alabor, i Basel, Schweiz

–Men

hur kommer det då att gå med din pension? Så lyder ofta frågan när vännerna hör att du tänker lämna Sverige. Sedan följer åren med svenska pensionsutdrag som landar i brevlådan nära deklarationstider. Denna visar en blygsam månatlig pensionsinkomst från de åren du hann med att arbeta i Sverige. En summa som kanske inte ens skulle kunna täcka ditt matkonto.

Då kanske du undrar om du egentligen var så smart som lämnade Sverige?

Men hur mycket av din tilltro till de svenska pensionerna är baserade på ett rent antagande av att Sverige också är bäst i detta avseende? Är detta sant, eller vad säger de internationella jämförelserna egentligen? Och vad kännetecknar ett bra pensionssystem? Vilka länder har bättre system, om Sverige inte är bäst? Vad behöver du själv tänka på när du har flyttat utomlands?

Magasinet SMUL tittar i detta nummer närmare på hur mycket kvar du har i din plånbok när du bestämmer dig för att sluta arbeta, och hur ditt nya land påverkar din livsstil som pensionär.

I Vancouver har vi döpt om ordet pensionär till livsnjutare, eftersom det förstnämnda signalerar lite för mycket ”grå tant” för många. Många äldre idag upplever inte sig själva som gamla, varken av andra eller sig själva. Därför känns ordet livsnjutare lite mer rättvist, även om det

kanske inte beskriver tillvaron för alla.

Att kunna njuta av sin familj, sina vänner, sin omgivning, utbildning, resor andra hobbyer är ofta drömmen när man slutar att arbeta. Vissa av dessa sysslor är gratis, och andra, speciellt resor, kostar pengar. Dessutom är risken högre när man blir äldre att man blir sjuk och kan behöva vård. Alla dessa faktorer påverkar hur mycket som finns kvar i plånboken när vi har pensionerat oss när man även tar hänsyn till det land som man har flyttat till. Statligt och privat pensionssparande, skatter och bidrag spelar in, men är inte det enda som avgör hur ”pensionssäkert” ett land är.

Nettoersättningsgrad & fattigdom ger en sann bild med modifikation Pensionen i Sverige och de flesta andra länder består av olika delar: allmän pension (från staten), tjänstepension (från sin arbetsgivare) och privat sparande. I Sverige avsätts 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, det vill säga lön och andra skattepliktiga ersättningar, till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Garantipension kan du som bott i Sverige få om du har haft låg eller ingen inkomst.

I engelskan använder man termen adequacy om pensioner (dvs. en slags ekonomisk tillräcklighet) i internationella jämförelser av olika nationella pensionssystem. Definitionen omfattar en

45

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

förväntan om att ens levnadsstandard ska vara liknande när man är pensionär som när man arbetade.

Ett förenklat sätt att bedöma detta är att jämföra ersättningsgraden som pensionär jämfört med inkomsten vid pensioneringstillfället (figur 1 och 2). Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) definierar nettoersättningsgrad som den individuella pension som individen har rätt till, delat med den nettoinkomst man hade innan pensionen, med hänsyn taget till skatter och bidrag. Detta mått anges som ersättningsgrad i procent enligt kön.

Som man kan se låg nettoersättningen för svenska pensionärer av båda könen år 2014 på ca 56 % av vad man tjänade innan pensioneringen. Detta är lägre än genomsnittet för OECD, som var 63 %. Samtliga nordiska länder ligger högre än Sverige. Nederländerna ligger nästan högst, med 96 % ersättningsgrad. Storbritannien, USA och Kanada ligger å andra sidan bara på 28, 45 respektive 48 %.

Ett bättre mått på ekonomin i olika länder som kan säga något om situationen för pensionärer, är andelen äldre i befolkningen som är fattiga (figur 3). I Sverige var det 7,6 % av personer som var över 65 år som var fattiga, om man definierade detta som hälften av medianinkomsten för hela befolkningen. Finland har ungefär samma nivå som Sverige, medan Danmark och Norge har ca hälften jämfört med oss. Siffror för

1

Figur 1. Årlig nettopension för män som % av det man tjänade innan pensionering för alla länder i organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 2014.

Länk: www.data.oecd.org/chart/4EiK

46

övriga länder kan ses i tabell 3. Engelsktalande länder har stor spridning i fattigdom bland äldre med 6,2 % för Kanada, 13,5 % för Storbritannien och 20,6 % för USA. Eftersom dessa tre länder har stor skillnad på fattigdom, med en hög andel i Storbritannien och relativt låg i Kanada, kan varken faktorn nettoersättningsgrad eller fattigdom förklara pensionssäkerhet i sin helhet för något land. Intressant i sammanhanget var dock Nederländerna som har den lägsta andelen fattiga äldre, simultant med en hög nettoersättningsgrad (96 %).

Jämförelsen av levnadsstandard för pensionärer i olika länder Natixis Global Asset Management är en internationell organisation som ger tillträde till 20 olika investmentbolag i Nordamerika, Europa och Asien. År 2016 publicerade Natixis Global Asset Management ett index som jämför hur väl pensionssystem fungerar i olika länder och vilka faktorer som kännetecknar ett framgångsrikt pensionssystem.

Med detta index mäts fyra områden: • finanser under pensionsåldern • hälsa och sjukvård • livskvalité • materiellt välmående, dvs. jämlikhet i inkomst, inkomst per invånare och arbetslöshet i landet

2

Figur 2. Årlig nettopension för kvinnor som % av det man tjänade innan pensionering för alla länder i organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 2014.

Länk: www.data.oecd.org/chart/4EiL

3

Fig

Länk

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Rank 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Land

SVERIGE

Hälso-index

Pensionsfinansindex

Livskvalitetsindex

Materiellt välmåendeindex

Globalt pensionsindex

90 88 86 85 86 86 87 91 86 87 82 85 92 87 92 83 84 71 77 89 88 72 74 79 68

72 77 68 78 68 77 67 68 63 73 66 59 69 71 61 68 56 67 69 60 55 76 65 62 79

91 92 88 90 91 81 82 80 86 82 91 92 75 79 78 82 80 74 78 78 64 52 66 63 60

95 80 81 68 74 70 80 76 77 70 72 75 71 69 71 68 68 73 62 60 76 79 71 67 56

86 84 80 80 79 78 78 78 77 77 77 77 76 73 73 72 71 71 71 71 70 69 69 67 65

Norge Schweiz Island Nya Zeeland Sverige Australien Tyskland Nederländerna Österrike Kanada Finland Danmark Luxemburg USA Belgien Irland Storbritannien Tjeckien Israel Frankrike Japan Korea Malta Slovenien Singapore

Tabell 1. De 25 länderna av 43 jämförda som har bäst pensionssäkerhet. Alla kolumner anger ett index i %.

Källa: Natixis Global Asset Management, 2016. Länk: www. data.oecd.org/chart/4EiL

3

gur 3. Andel fattiga medborgare 65 år i OECD, 2013.

k: www.data.oecd.org/inequality/poverty-rate.htm

Om man tar hänsyn till alla dessa faktorer så hamnade Sverige som nummer 5 i det samlade indexet för de 25 bästa länderna i världen, med 79 % av faktorer för pensionssäkerhet uppnådda. Listan toppades av Norge på 86 %, följt av Schweiz (84 %), Island (80 %) och Nya Zeeland (80 %). Även Australien gjorde väl ifrån sig och hamnade på 6:e plats med 78 %. Andra engelsktalande länder som Kanada, USA, och Storbritannien låg på 10:e, 14:e och 17:e plats av de 43 som jämfördes år 2016 (som omfattade de starkaste ekonomierna i världen).

Sju av tio länder låg i norra Europa och samtliga länder har gemensamma beröringspunkter som har påverkat pensionssäkerheten i respektive land. Faktorer som var associerade med ett framgångsrikt pensionssystem var: • välfinansierade statliga och företagsbaserade pensioner, • en stark kultur för ekonomiska förmåner genom ens arbete, • en stark, växande ekonomi, • ett välfungerande skyddsnät i samhället, speciellt för hälso- och sjukvård.

47

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: privat

Ann-Cathrine Alabor, i Basel, Schweiz

48

Länder som säkerställer politiskt att dessa faktorer främjas har en större chans för framtida pensionssäkerhet.

En annan rapport av Patricia Pascuzzo för det australienska investmenbolaget Challenger Ltd. utvärderade OECD-länders framgång i pensionssäkerhet, tittade mer på den finansiella delarna av pensionssäkerhet. Där bedömde man istället olika länders pensionssystem tillräcklighet (sk. adequacy) samt hållbarhet (sustainability). Den första rankningen bedömer om pensionersättningen räcker nu, och den andra bedömer huruvida landet har ett pensionssystem som kommer att kunna vara i längden.

Livskvalitet, samt hälso- och sjukvård däremot bedömdes inte i denna analys. I Pascuzzos analys fick Sverige rankningen 11 bland 33 OECD länder för tillräckligheten av ersättningsgrad, samt 17 för hållbarheten i systemet. Sammanlagt hamnade Sverige på plats 12 när poängen från ‘‘tillräckligheten’’ och ‘‘hållbarheten’’ räknades samman. I toppen på denna utvärdering hamnade Norge, tätt följt av Nederländerna,

Kanada och Danmark.

I Natixis jämförelse hamnade Sverige högre, vilket beror på att man även vägde in en bedömning av livskvalitet, samt hälso- och sjukvård; svenskar är friskare och upplever mer livskvalitet än i många andra änder med starka ekonomier.

Allt är inte pengar och inkomst med andra ord, speciellt när man blir gammal.

Reform av pensionssystem nödvändig i de flesta länder Pensionssystem i de flesta länder i allmänhet idag har problem. Den ekonomiska kris som utlöstes på den amerikanska aktiemarknaden 2007-2008 p.g.a. bolånen, har haft långtgående effekter även på den internationella marknaden, och dessutom avlösts av en skuldkris som manifesterades år 2011. Allt för högt belånade privat- och företagsekonomier har gjort att börserna inte har kunnat återhämta sig. Detta har slagit hårt mot pensioner, dels genom att investeringar inte har haft den tillväxt som hade krävts, dels för att de som fortfarande arbetar

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” inte har kunnat spara i den utsträckning som hade behövts. Även framöver förutspås en osäkerhet för aktiemarknaden, med liten förtjänst och låga räntor för avkastningen.

Simultant med detta ökar den åldrande andelen av befolkningen jämfört med födelsetalet; färre unga ska försörja fler äldre i framtiden.

Detta har gjort att andelen äldre ökar i OECDländerna överlag, vilket är ett stort problem som man delvis kan lösa med ökad invandring, ökande födelsetal eller en kombination av båda.

Frågan om pensionsåldern Ett annat omdebatterat sätt att motarbeta den ökade försörjningsbörda som en växande grupp pensionärer innebär för ett samhälle, är att öka pensionsåldern. I Sverige har detta föreslagits som framtida förslag av den förra borgerliga regeringen, men mottogs inte på ett positivt sätt. Åldrande går inte alltid hand i hand med hälsa, även om genomsnittlig levnadslängd ökar. Sjukdom slår också olika mot olika socioekonomiska grupper, där de med hårt fysiskt arbete ofta får förslitningsskador. Man kan dock anta att med färre fysiskt hårda arbeten i framtiden så borde skillnaderna minska mellan grupperna. Livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, cancer och diabetes, slår också hårdare mot de som har en lägre socioekonomisk status.

Hur framtiden ser ut i Sverige och andra länder i detta avseende vet vi inte helt. Genomsnittlig pensionsålder 2014 var 64 år för hela OECD, men förutses öka till 65,5 inom ett par år. Sverige har ingen fast pensionsålder även om 65 år fungerar som en riktlinje. Däremot kan man säga att 65 blir en pensionsålder för de som har sjukersättning och de som är arbetslösa, eftersom deras ersättningar upphör då.

Enligt OECD:s Better Life Index har svenskarna en genomsnittlig levnadslängd på 82 år, vilket är två år mer än för hela OECD. Svenskarna är också friskare; hela 82 % rapporterar god hälsa, jämfört med 69 % för hela OECD. Dessa faktorer kommer att vara viktigare när man i framtiden igen diskuterar att eventuellt höja pensionsåldern. Den ojämlikhet som ses i livsstilsrelaterade sjukdomar mellan olika socioekonomiska grupper bör dock tas hänsyn till på något sätt.

Utmaningarna för de flesta länder har bemötts med reformer av pensionssystemen i

SVERIGE

REFERENSER

OECD. OECD Pensions at a Glance 2015. OECD and G20 Indicators.

Natixis Global Asset Management. Personal Responsibility. Public trust. 2016 Natixis Global Retirement Index. 2016: sidan 8.

Holmström, C. (2016) Finanskris och skuldkris. Ekonomifakta 2016-09-15.

Pascuzzo, P. (2015) An International Comparison of Pension System Performance in Delivering Adequate Retirement Incomes. Super Research and Advisory, for Challenger Limited.

många länder. Ca hälften av OECD-länderna förändrade sina system mellan 2012-2014. Oftast genom att öka skatter, inbetalningsgrad men även utbetalningshastighet.

Natixis Global Asset Management har de sista fyra åren givit ut ett index för jämförelse av olika länder för att delvis beskriva hur pensionssystemen håller på att förändras. Enligt 2016 års Natixis Global Retirement Index är den internationella trenden att skifta ansvaret för pensionssparande från staten till individen. Man behöver därför sätta sig in i hur ens sparande fungerar.

Slutsatser På frågan ”Är Sverige bäst?” blir svaret utifrån den här artikeln nej. Sverige ligger dock bra till när de gäller internationella jämförelser av pensionssäkerhet, även om det finns länder där pensionärer har det bättre, däribland Norge, Schweiz, Island och Nya Zeeland. Avgörande verkar vara att svenska pensionärer är friskare och upplever mer livskvalitet, trots att de har mindre kvar i plånboken än pensionärer i många andra länder.

Pensionssäkerheten förutsätter dock en fortsatt positiv utveckling för de faktorer som Natixis Global Asset Management identifierade som viktiga för pensionssäkerheten, d.v.s. en fortsatt stark och växande ekonomi, att den allmänna och tjänstepensionen fortsatt utvecklas på ett positivt sätt samt en hälso- och sjukvård som fungerar fortsatt väl.

Det finns dock många andra länder som kan vara väl fungerade alternativ för utlandssvenskar, bl.a. nordeuropeiska och engelsktalande länder, med en viss brasklapp för Storbritannien och USA som verkar ha en högre andel fattiga äldre människor. S

49

N .

E t som livsstil” D – “meds ksvenska Magasinet SMUL E W sven S N tivt, I E ova D A inn M : e, IE

SVERIGE

SER

Spä

d n a nn

FORSKARE I SVERIGE HAR UPPFUNNIT GENOMSKINLIGT TRÄ LINDA ENGFELDT

Hur trä ser ut vet alla, men vem hade kunnat drömma om att det skulle kunna göras genomskinligt? Forskare i Sverige har på nytt bevisat sin uppfinningsrika pionjäranda och har nu med sin uppfinning tagit fram en genomskinlig träbit.

Användningsområden Genomskinligt trä är ett nytt material med unika egenskaper. Fördelarna med trä, som att det kommer från förnyelsebara källor, är lätt och har god isoleringsförmåga, behålls. Dessutom är det nya materialet starkare än vanligt trä och släpper igenom ljus.

Nanocellulosan, som det genomskinliga träet består av, står inför ett industriellt genombrott.

Det är även ett kostnadseffekivt byggmaterial och dess unika egenskaper öppnar upp för nya användingsområden. Det genomskinliga träet skulle kunna användas till solpaneler eller till väggar som släpper in ljus i byggnader. De transparenta väggarna skulle också kunna hjälpa till att sänka energibehovet genom att solenergin som släpps in används för uppvärmning och på så sätt fungerar ungefär som ett växthus. På sikt kommer det till och med vara möjligt att tillverka trä som är så genomskinligt att det kan användas som fönster.

50

Sverige och papper Sverige är den fjärde största nationen i världen när det gäller export av papper och pappersmassa. För att fortsatt vara framgångsrik på en internationell arena, gäller det att vidareutveckla produkterna och hitta nya användningsområden. Professor Lars Berglund, chef för Wallenberg Wood Science Center (WWSC) i Stockholm säger i en intervju med TV4 ”Det här tror jag är den enda vägen för att behålla konkurrenskraften på lång sikt. Men det räcker inte att exportera pappersmassa och timmer. Vi behöver hög kompetens.”

Yuanyuan Li är forskare på WWSC, vilket är ett forskningscentrum i samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Forskningscentrumet grundades 2009 och forskningen ska stimulera uppfinningar och nya produkter gjorda av svenskt trä.

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SVERIGE

YUANYUAN LI

Foto: privat

Ålder: 29 år Bor: Stockholm Född: Shandong Province, Kina Utbildning: Ph.D. vid Nanjing Forestry University

”...det räcker inte att exportera pappersmassa och timmer.

Vi behöver hög kompetens.”

Den genomskinliga träbiten Jag träffar Yuanyuan på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm i augusti. Området har ändrats mycket sedan jag gick ut för fjorton år sedan med många nya byggnader och hela Campus känns som en enda stor byggplats. Vi sätter oss i kafét vid det nya biblioteket, som så här vid lunchtid är fullt av studenter.

Yuanyuan har med sig en bit av det genomskinliga träet från labbet. Man ser trästrukturen samtidigt som det är färglöst och disigt genomskinligt. När hon lägger träbiten på handflatan ser man fingrarna tydligt igenom träet även om det är lite suddigt i konturerna. Än så länge är den största biten 10 x 10 cm stor, men Yuanyuan tror att det inte kommer dröja länge innan större bitar kommer tillverkas.

Så gör man trä genomskinligt För att göra trä genomskinligt börjar forskarna med en delignifieringsprocess, dvs. att på kemisk väg tvätta bort ligninet i träet. Ligninet absorberar ljus och ger träet den bruna färgen. När det tas bort försvinner den bruna färgen och det blir vitt. Där ligninet brukade finnas har det bildats tomma porer, men träet är fortfarande inte genomskinligt. För att uppnå den egenskapen fylls porerna med en speciell typ av polymer (plast).

Genom att välja rätt polymer, som bryter ljuset på rätt sätt, får man en genomskinlig träbit.

Det finns fortfarande många möjligheter att utforska för att optimera det genomskinliga träets egenskaper, tex. genom att använda andra träsorter och olika polymerer. Det kvarstår att skala upp tillverkningsprocessen för att kunna använda materialet industriellt. På min fråga när hon hoppas på att få se det nya materialet i användning säger Yuanyuan med ett leende ”snart”. S

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: privat

SVERIGES NATUR& KULTURSKATTER

Anders Folkesson med sönerna Albin (8) och Olle (6) på Fårö.

Resliga raukar fascinerar – nu som då LINDA ENGFELDT

Sverige är fullt av natur- och kulturskatter, som är tillgängliga för alla. Vissa upptäckter har gjorts i ordning, så att de är lätta att komma fram till via snitslade stigar, med informationsskyltar som berättar historien bakom det som visas. Andra ligger mitt i naturen och bara väntar på att någon ska råka gå förbi och upptäcka dem. Man kan närmast känna historiens vingslag slå och för ett ögonblick ta del av våra förfäders tid. Se samma saker, som de såg ut för tusentals år sedan.

I den här serien kommer vi att berätta om olika skatter i Sverige som kan vara värda ett besök.

Källor: Forskning och framsteg 6/2001; www.wikipedia.com; www.gotland.com

52

d

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Redan

1741 beskriver Carl von Linné fenomenet raukar, som han hade sett vid en havsvik utanför Kyllej. Han beskriver dem som stenjättar, som liknar bröstbilder, hästar och spöken. De klippiga raukarna står ofta i en karg miljö och de många olika formerna är nästintill trollska. Idag är vi lika fascinerade av dessa naturens egna konstverk, som Carl von Linné var redan för 275 år sedan.

Raukar är formationer av kalksten, som reser sig upp ur havet som stora stenskulpturer. Naturen är här skulptören, som mejslar och slipar revkalkstenen. Så uppstår grottor, bågformade portar och pelare. De största raukarna står närmast vattnet, där vågorna grävt sig djupare ner i berget. Raukarnas toppar ligger alla på nästan samma nivå efter Istidens glaciärer som hyvlade fram en platå i kalkstenen.

Men inte bara naturens krafter som bryter ner stenen. Genom att klättra på raukarna eller elda på dem nöts de ned och förstörs. Många raukfält är numera fridlysta och inte ens minsta sten får hamna i turisternas fickor. För lokalbefolkningen, turister och forskare är raukar en fantastisk del av naturen och ett kraftigt naturskydd är viktigt.

Hur uppstod raukarna?

För mer än 400 miljoner år sedan låg Sverige nära ekvatorn i ett tropiskt hav. Kalkslamm sjönk ner bland reven i det varma havet. Under en lång tid trycktes korallerreven ihop med högt tryck och den hårda kalkstenen som vi idag ser runt Gotlands och Ölands kuster bildades. Skal och andra hårda delar av djur som levde under den tiden finns i stenen.

Det tar ungefär 1 000 år för att det ur den dåvarande kalklagringen ska bildas 1 millimeter av dagens hårda kalksten. Det betyder att det tagit 40 miljoner år för att bilda de upp emot 40 meter tjocka lagren av kalksten som är grunden till raukarna.

Genom att stenen innehåller skiftande mängder av mineraler varierar kalkstenens hårdhet.

Naturen har med vind och vatten vittrat och nött ner stenen och lämnat kvar de hårda kalkstensformationerna.

När skapades de?

Raukarnas ursprung går miljontals år tillbaka då sedimenteringen på havsbotten lade grunden till kalkstenen. Stenkusterna vid Gotland och där omkring har varit utsatta för vågornas svall se-

SVERIGE

dan istiden började släppa sitt grepp för drygt 10 000 år sedan. Stenen har sedan sakta nötts och eroderat och formationerna har bildats. De lägre liggande raukarna är yngst och bildades för ungefär 2 000 år sedan.

Nya raukar bildas fortfarande och de öländska formationerna, som inte är lika fristående som de gotländska, kan delvis ses som pågående bildning av nya raukar.

Var finns de?

Många förknippar raukar bara med Gotland, vilket inte är så konstigt eftersom de finns från Fårö i norr till Hoburgen i söder. Det finns även stora raukfält, som är flera hundra meter långa och breda, där raukar står samlade i stora grupper. Vid Fårös nordvästra strand finns Digerhuvud och det största fältet med flera hundra raukar. Det imponerande fältet sträcker sig 3,5 kilometer längs stranden.

Gotlands högsta rauk kallas Jungfrun och reser sig ståtligt 22 meter över havet. Den finns vid Lickershamn, ett fiskeläge på nordvästra Gotland. Den mest kända är Hoburgsgubben, som ur en viss vinkel liknar en mans huvud och som finns på Hoburgen, ett klipparti på sydligaste Gotland.

På Öland finns det också en hel del raukar.

Vid Byerum på norra Öland finns en 600 meter lång kuststräcka med en stor samling raukar. Här är raukarna skapade av orthocerkalksten, som innehåller mycket skal från bläckfisk och som är ännu äldre än kalkstenen på Gotland. Även på andra ställen i Sverige går det att hitta raukar, som också bildats av vågorna. På Blå Jungfrun i Kalmarsund, vid Kullen och Hovs hallar i nordvästra Skåne, på Väröhalvön i norra Halland, på Härnön och i Häggdånger i Ångermanland, står de att finna. De är av en annan typ och består av bergarter som gnejs och granit.

I Hovs Hallar mäter de största 15 meter, men i övrigt kan de inte jämföras med de gotländska raukarna.

I övriga delar av världen längs klippiga kuster går det också att hitta raukar. Vid Englands sydkust och Skottlands västkust finns berömda raukar, kallade strandpelare.

Har du möjlighet att besöka ett raukfält, är det garanterat en upplevelse. När du vandrar längs med stenkusten och hör vågorna slå, är du faktiskt med när raukarna bildas. Om än mycket mycket sakta. S

53

SVERIGE

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

SWISH LINNEA WETTERBERG

FAKTeA rades r 2012 lanse

I decemb ning obil betallös om Swish, en m ersoner. Bak tp a iv r p n a ll me de låg några av lanseringen Med a i Sverige. n r e k n a b e r stör slutit r banker an e fl r a h n e d ti sig. etswish.se Källa www.g

54

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Finns det några nackdelar med Swish?

-Det gäller att ha respekt för alla finansiella transaktioner över Internet rent generellt. Möjligen är Swish något osäkrare. Men det är det mest överlägsna betalningsfunktion som finns idag, säger Jan Strandh, Emelies pappa.

-En annan nackdel är väl att det bara är en tidsfråga innan bankerna börjar ta ut en avgift.

-Swish är smart och lätt att använda. Vem som helst mellan 16 och 60 år kan använda det, avslutar Emelie med.

Jag tror att det finns många fördelar med Swish, men tanken på åldersspannet Emelie uppgett – mellan 16-60 år, får ändå några varningsklockor

att ringa. Emelies mormor kan idag knappt skicka ett sms med sin telefon. Hur ska hon kunna nyttja Swish? Storbankerna har konsekvent lagt ner bankkontor och försämrat kontanthanteringen på de kvarvarande kontoren. Kontanthantering är kostsamt för bankerna och med dessa åtgärder har bankerna sparat mycket pengar. Redan 2014 ville man börja ta ut en avgift, men man valde att tills vidare göra Swish-tjänsten avgiftsfri. Det bankerna lyckats med nu är att minska sina egna kostnader genom minskad kontanthantering och färre bankkontor. Dessutom har man fått många svenskar att använda Swish. Den dagen bankerna väljer att ta ut en avgift kommer många att ställa sig i fållan och snällt betala. Cynikern i mig tänker att detta är ännu ett sätt för storbankerna att öka sina vinster. S

EMELIE F ÅR PENG AR

Foto: privat

pengarna på en gång!

Swisha - ett utryck som har växt sig allt vanligare. Men vad handlar det om? Jag frågar Emelie Strandh, som pluggar inför morgondagens matteprov på gymnasiet.

-Vad är det första du tänker på när du hör swish?

-Appen i mobilen.

Emelie berättar att hon håller på att skaffa Swish, och nu när hon fyllt 16 år kan hon det! Det man behöver är ett konto i någon av de större svenska bankerna, en smartphone och BankID på mobilen. Till det sistnämnda finns det en åldersgräns på 16-år.

Kontanthanteringen i Sverige minskar allt mer. Att bära med sig kontanter blir mer och mer ovanligt, men hur kan då två privatpersoner utväxla pengar sinsemellan? Jo, man swishar! Det du behöver är mottagarens telefonnummer (eller Swish-nummer). Detta jämfört med ”vanlig” banköverföring där du måste ha mottagarens kontonummer, ett nummer som få kan utantill.

Om jag vill överföra 100 kr till Emelie, går det enkelt och snabbt. Jag öppnar appen i mobilen, matar in Emelies telefonnummer och lägger till 100 kr. Jag kan välja att skriva ett meddelande om jag vill. Jag skriver under transaktionen med mitt BankID, och det är klart! Emelie får direkt ett meddelande på mobilen att hon fått 100 kr av mig och de finns på hennes konto omedelbart. Det tar max två minuter.

Tjänsten är kostnadsfri för avsändare och mottagare. Jämför med att mottagaren skulle använda avgiftsbelagda kortläsare. På till exempel knallemarknader ser man idag lappar om att ”Vi tar Swish”.

Foto: privat

-Jag swishar

SVERIGE

AR

JAN SWISH

55

5

Foto: freepik.com

KURIOSA FAKTA OM SVERIGE & SVENSKARNA LINNEA EDMARK

Du visste väl att…

1.

2.

3.

4.

5.

Sveriges vanligaste förnamn är Anna. Det är drygt 106 000 personer som har Anna som tilltalsnamn, jämfört med 2:a-placeringen Lars, som drygt 92 000 heter.

Sveriges geografiska mittpunkt heter Flataklocken och ligger knappt sju mil väster om Sundsvall.

Världens äldsta träd heter Old Tjikko och finns i den svenska nationalparken Fulufjällets nationalpark. Det har överlevt i 9 550 år genom att klona sig själv.

Den vanligaste hundrasen i Sverige är labrador som det finns cirka 2 500 av i svenska hem.

Svenskarna är idérika. Tändstickor, trepunktsbältet, tetra pack och blixtlåset är exempel på många världsberömda svenska uppfinningar.

Källor: www.scb.se; www.visitsundsvall.se; www.skogssallskapet.se; www.tekniskamuseet.se

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

London

food babes

Jag

Jag möter upp med Lovisa Tullgren, en av grundarna till Londonfoodbabes, en mellanvarm sommardag i Sverige. Lovisa är hemma på västkusten i Sverige för några välbehövliga semesterveckor. Vanligtvis bor hon i London där hon varvar psykologistudier på universitet med att vara en del av trion bakom det berömda Instagram-kontot Londonfoodbabes.

Vi hinner inte så långt in i intervjun innan jag inser vilket jobb de tre lägger ned på sitt instagrammande. Det är verkligen som ett vanligt

THERESE LORESKÄR

Foto: privat

gjorde r e j e j t 3 r u H ill en t Y B B O sin H å p S S E N I BUS år 2 å p m a r g a t Ins

heltidsjobb, fast ingenting är egentligen som ”vanligt” med dessa nya yrken som skapas i sociala medier. En ny generation skapar nya yrken i branscher som inte ens fanns för fem år sedan.

Tjejerna studerar alla heltid på universitet samtidigt som de lägger ned ungefär fyra timmar om dagen på sitt Instagram-konto.

Missförstånd skapade namnet Londonfoodbabes har i skrivandets stund (oktober 2016) drygt 85 000 följare. Och siffran ökar för varje dag. Om man ska ha instagrammande

57

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Fler och fler erbjudanden När de plötsligt hade uppåt 10 000 följare så började det trilla in erbjudande från resturanger. De erbjöd tjejerna att komma och äta gratis, i utbyte mot att de fotade maten och lade ut på sitt konto. Detta var ett välkommet inslag i studenternas vardag och nu hade de möjlighet att visa sina följare ännu bättre matbilder, med mer variation.

Foto: privat

I början bestod posterna på Instagram av hälften hemlagad mat och hälften mat som åts ”ute”. Tjejerna var studenter, så även om de älskade att äta på restaurang fick de snällt hålla sig till budget och även laga mat hemma. Det var på den tiden då de själva betalade för sin mat. Fyra gånger om dagen uppdaterade de sitt konto och följarna började i allt snabbare takt hitta till Londonfoodbabes.

Foto: privat

som yrke är antalet följare allt. 85 000 följare är otroligt mycket. Jämför det med hur många prenumeranter en dagstidning i en mellanstor stad i Sverige har. Sätt det sedan i proportion till att tjejerna bakom Londonfoodbabes bara är 22 år gamla.

Allt började för cirka två år sedan, när Lovisas mamma föreslog att Lovisa och hennes två kompisar Josefine och Nina borde starta en matblogg, eftersom de alltid tog kort på maten de åt.

En blogg lät skoj, men tjejerna bestämde sig för att ett Instagram-konto vore det rätta. Sagt och gjort, de skapade Londonfoodmates. Men efter en felhörning av Lovisas pappa så blev det istället babes på slutet. Nu två år senare är namnet varumärkesskyddat och registrerat som företag i England. De har nyligen lanserat en filial i New York som heter Newyorkfoodbabes.

58

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” Vid 20 000 följare började matproducenter höra av sig. De undrade om de kunde få lov att skicka hem varuprover till Londonfoodbabes. Tjejerna som då bodde tillsammans i en lägenhet tackade ja, och varuleveranser blev vardagsmat.

Nu vid 85 000 följare får Londonfoodbabes betalt för att besöka restauranger och events, och dessutom kan de fakturera för sina skrivoch fototjänster. Men än kan företaget inte betala ut tre heltidslöner.

Josefine har idag hoppat av företaget och en tjej vid namn Jessica är numera den tredje baben. De tre tjejerna som nu är Londonfoodbabes är alla väldigt beresta och internationella.

Och alla är flerspråkiga.

Men hur det går nu på semestern, när ingen av tjejerna befinner sig i London? Lovisa berättar att när kontot var nytt så brukade de

visa upp mat från andra delar av världen om de var ute och reste. Men nu är det svårare.

Följarna vill ha bilder från London och det går inte att lämna kontot och London obevakat i två veckor. Så nu har tjejerna en vikarie som täcker upp och springer runt på alla events och vårdar varumärket. Vikarien är både matstylist och fotograf, så det är lätt att förstå att

59

Foto: privat

Foto: privat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

ER

LN I M A SIC

JES

a ngelsk nien e r h å c 2 o 2 tan ka svens och Storbri r a l a T verige S i t t Bo

Londonfoodbabes verkligen tar sitt instagrammande på allvar och vill ge sina följare det allra bästa.

60

Jamie Oliver – en dröm Vem är då deras följare (förutom undertecknad)?

Enligt statistiken är 70 % av följarna kvinnor. De flesta är mellan 20-30 år. Och de har flest följare i Storbritannien. Många följare bor i London, de vill ha mattips och tips på nya roliga resturanger att prova. Andra följer kontot för att få tips på bra ställen till en kommande Londonresa. Och några, som jag, vill inspireras av de härliga mat-

bilderna. Gordon Ramsey är redan en följare och de drömmer om Jamie Oliver.

Nuförtiden kommer nästan alla resturanginbjudningar via PR-företag. Men det händer fortfarande att små restauranger hör av sig direkt till tjejerna och bjuder in. Det är sådana restauranger som de uppskattar mest. De vill helst undvika stora matkedjor och koncentrera sig på de små, nya och roliga ställena.

Fulla scheman och fulla magar När de dyker upp på restaurangerna brukar de bli serverade enorma mängder mat då kock-

Foto: privat

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LOVISA TULLGREN

22 år Talar svenska och engelska Bott i Sverige, USA, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

arna och ägarna vill att tjejerna ska få provsmaka lite av varje. Men de lämnar aldrig mat, utan tar med överblivna godsaker i doggybags hem. Lovisa skrattar till och berättar att de en gång åt hamburgare i tre dagar efter ett besök! Det blir med andra ord inte mycket tid eller behov att laga egen mat, utom möjligen frukost.

Bilderna som gillas mest är bilder på onyttig mat, säger Lovisa och ler brett. Hon försöker visa mig hur man ska hålla upp maten i luften för att få en riktigt bra Londonfoodbabes-bild.

En bra bild kan generera 1000-2000 likes. Fast

NINA VLATKOVIC

22 år Talar engelska och serbiska Bott i USA, Italien, Frankrik e och Storbritannien

det är kommentarerna som är det roligaste.

Om mat som glass, hamburgare och munkar får mest uppskattning så går det sämre med sallader och fisk. Lovisa själv gillar dock både fisk och sallad och gärna asiatisk och särskilt koreansk mat.

Jag frågar Lovisa om hon kan tänka sig att jobba enbart med Londonfoodbabes i framtiden. Hon svarar att det kan hon nog tänka sig, fast det lockar också att läsa klart sista året på universitet och utforska den arbetsmarknaden. S 61

Foto: privat

Foto: www. kry.se

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LÄKARE ONLINE

THERESE LORESKÄR

Det är numera möjligt att träffa läkare online i Sverige. Det finns flera aktörer på marknaden som erbjuder adekvat vård via en app i telefonen/datorn.

En av aktörerna heter KRY. Jag testade att ladda ned deras App för att ta reda på hur det fungerar.

Så

fort jag öppnade appen fick jag information om hur lång väntetiden var. När jag testade fick jag femton minuters väntetid, vilket inte låter särskilt länge, med tanke på att jag inte ens kommer behöva lämna hemmet för att träffa en läkare.

Vill man gå vidare och boka ett läkarbesök så ombeds man logga in med sitt mobila bank id.

Ett läkarbesök kostar 250 kr, oavsett om du bor i Sverige eller utlandet. Är du under 20 år är läkarbesöket gratis. Det går lätt att betala med olika betalkort.

62

Läkarna som arbetar online kan av naturliga skäl inte hjälpa till med alla slags sjukdomar och besvär. Om det är något som kräver en fysisk undersökning eller provtagning är det bättre att besöka en vanlig vårdcentral.

En av de stora fördelarna med att träffa en läkare online, är att man inte behöver lämna sängen för att få hjälp. Det kanske är en envis förkylning man vill fråga om, och då blir det väldigt bekvämt att slippa köra till en vårdcentral för att få hjälp.

Det går även att använda sig av appen ut-

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” omlands. Detta kan vara en stor trygghet även för oss utlandssvenskar. Att få chansen att prata med en svensktalande läkare kan vara guld värt när man ligger sjuk i sitt nya hemland.

För att ta reda på ännu mer, intervjuade jag Johan Flodin, medicinskt ansvarig läkare på www.KRY.se.

>> I N T E R V J U <<

VARIFRÅN ARBETAR LÄKARNA PÅ KRY? Våra läkare sitter primärt runt om i Sverige (arbete från det egna hemmet), men vi har även flera utlandssvenska läkare som jobbar från utlandet, ex London, Paris, Prag, Grekland, Georgien, Argentina och Hawaii.

HUR MÅNGA LÄKARE ARBETAR HOS ER? I dagsläget ett 30-tal, men vårt behov av läkare ökar konstant.

VAD SÄGER DEN ”VANLIGA” VÅRDEN OM ATT MAN NU KAN TRÄFFA LÄKARE ONLINE? Den vanliga vården är positiv till denna utveckling. De ser fördelarna och förstår att en förändring måste till för att vården ska hänga med i övriga samhällets utveckling. Sen är den vanliga vården tyvärr relativt långsam när det kommer till förändring och där ser vi att de anpassningar/ lagändringar som skulle behöva ske inte gjorts än.

VAD ÄR DET MEST INTRESSANTA MED ATT ARBETA PÅ DET HÄR VISET? Ur ett läkarperspektiv är det revolutionerande då det ändrar spelplanen för hur vi kan arbeta.

Tidigare har vi läkare varit bundna fysiskt till en arbetsplats. Nu kan vi arbeta varifrån vi vill, när vi vill. Friheten att kunna jobba hemifrån, på semestern, någon timma medan barnet sover under föräldraledigheten är enorm.

VAD ÄR UTMANINGARNA? En av de stora utmaningarna är att hitta en bra lösning där vi i samarbete med offentligt finansierad vård kan bedriva vård över nätet och på så sätt erbjuda patienter del av de skattefinansierade fördelar som finns idag (frikort, gratis vård för barn etc.) Idag är KRY en rent privatfi-

Foto: www. kry.se

HUR MÅNGA PATIENTER TAR NI EMOT VARJE DAG? Idag 100 patienter/dygn.

JOHAN FLODIN

nansierad vårdgivare.

VILKA SJUKDOMAR KLARAR NI AV ATT TA HAND OM? Vi kan ta hand om det mesta: Förkylningssymptom, bihålebesvär, hosta, huvudvärk, ögoninfektioner, magbesvär (diarré, illamående, kräkningar, förstoppning, sura uppstötningar) hudåkommor (eksem, insektsbett, psoriasis, födelsemärke), allergiska besvär, urinvägsinfektion. ÄR DET MÅNGA PATIENTER SOM RINGER FRÅN UTLANDET? Ja. Vi ser att man som svensk i utlandet finner en stor trygghet i att få direktkontakt med en svensk läkare och av denne få råd/rekommendation baserat på våra kunskaper. Vi kan såklart inte skriva recept till patienter i utlandet, men genom att förmedla namn på den medicin vi rekommenderar kan man som patient i utlandet ofta själv säkerställa att man får en korrekt behandling för sin åkomma ändå. S

63

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

6

64

Foto: freepik.com

nummer

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Magasinet med svenska som livsstil “ ”

FÖR BARN

I BARNDELEN KAN NI: • Läsa en spännande novell.

• Lära er hur man pysslar en egen prylhylla, med hjälp utav en kartong.

• Få tips på nya böcker.

• Lära er mer om Ishockey.

• Träffa Tilde, vår nya juniorreporter.

65

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

GÅTOR 1. I vilket land är

man alltid tyst?

2. I vilket land

gömmer man ar? spannar i busk

3. I vilket land

hittar man sällan fram?

4. I vilket l åker man al skridskor?

JUNIORR 66

land ldrig

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Namn: Tilde Isaksson Ålder: 11 år Kommer från: Göteborg, Sverige Länder jag har bott i: Sverige, Thailand och Saudiarabien Bor just nu: Teneriffa, Spanien Familj: mamma Lottis, pappa Tommy, lillasyster Thea och katten Puzzel Hobbyer: Läsa, sjunga, dansa, spela teater, spela paddle (racketsport i Spanien), vara med kompisar, musik och sociala medier Favoritbok: Rum 213 av Ingelin Angerborn Favoritspel: Color switch Favoritmat: Sushi Det bästa med att bo i utomlands: att uppleva olika kulturer, att shoppa i affärer som inte finns i Sverige och lära sig olika språk

et man v r u H 5. nät är k s fi t t e att ekland? från Gr

6. Varför b

aldrig lig lir snön gande i Glasgow ?

SVAR 1. I sch-weiz 2. Spanien (Spann i en) 3. Irland (Irr-land) 4. Tunisien (Tunn is igen) 5. Det satt sik i (tsatsiki) 6. 600 000 skottar

REPORTER TILDA ISAKSSON

67

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Bokrecensioner TRE TUMMAR UPP THERESE LORESKÄR

Isak är en hjälte Nypon Förlag Författare: Emma Askling Illustratör: Valentin Schönbeck Isak går i femman och ska delta i en stor simtävling. När det är hans tur att hoppa i bassängen upptäcker han att Anna i klassen har blivit dålig. Frågan är om han hinner både hjälpa Anna och komma i tid till tävlingen?

Nypon Förlag specialiserar sig på lättlästa böcker. Det passar extra bra för barn till utlandssvenskar. Även om man inte har kommit så långt i sin svenska, så kan man ändå läsa bra böcker. Den här boken vänder sig till de äldre läsarna, men är trots det lättläst. Handlingen är spännande och gripande. iga flerspråk du a r d n a sa som Vill du tip svenska å p k o b en ? barn om superbra r a v e t k c ty till Skriv då se inetsmul. s a g a m @ info 68

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

Full fart, UppfinnarJohanna!

Olika Förlag Författare: Ann-Christine Magnusson Illustratör: Lovisa Lesse UppfinnarJohanna och hennes syskon har en massa energi. Problemet är bara att energin tar helt slut när det är dags att gå hem från skolan och förskolan. Barnen orkar inte gå ett steg till. Men då kommer UppfinnarJohanna på det! Hon ska bygga en slippa-gåmaskin.

Det här är en riktigt rolig bok. UppfinnarJohanna är en handlingskraftig tjej. Hennes två yngre bröder måste hjälpa henne med uppfinningarna. Det finns små finurligheter gömda i både text och bild. Jag ler brett när jag hittar dem, och det blir nästan en sport att se om jag kan hitta fler. Text och illustrationer samspelar jättebra. Den här boken gillar jag!

MonsterMira och murveldjuret Olika Förlag Författare: Ulrika Hjorth Illustratör: Maja-Stina Andersson MonsterMiras mammor jobbar så hon får följa med Morfar på utflykt till Stormholmen. De ska träffa Morfars sura kompis Margot Krans och hennes nya husdjur, ett murveldjur vid namnet Harriet. Men Margot verkar inte vilja visa upp Harriet, så MonsterMira får ta saken i egna händer.

Kapitelboken vänder sig till barn från 3 år. Detta är en riktigt mysig och spännande högläsningsbok. Jag älskar författarens fantasi, och fantastiska förmåga att skriva om konstiga väsen. Läsaren får möta krutbullar, trädgårdstomatar och köttätande attackväxter för att nämna några. Illustrationerna går i samma anda, fantasifulla, varma och med mycket humor. Detta är en bok som hela familjen kan uppskatta. S 69

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

S P O RT S

ISHOC

TRE KRONOR OCH Ishockey

designed by Freepik.com

EMMA AGEBERG

70

är en lagsport som spelas på is. Spelarna åker skridskor och använder en klubba av trä för att skjuta in en puck i motståndarens målbur. Ofta kallar man ishockey bara för hockey, men då kan det förväxlas med en annan sport som heter landhockey. Bandy är en annan sport som är lik hockey.

Ishockey är en bollsport och går ut på att det lag som gör flest mål vinner. En professionell match varar i 60 spelminuter uppdelad i tre perioder. Varje lag har max sex spelare på isen. En målvakt och fem utespelare (backar, vänster och höger forward och center). Spelarbyte är tillåtet när som helst. Ofta byts en spelare efter 45-120 sekunder. Ett lag består av max 22 spelare, 2 är målvakter.

Hockey är mest populärt i norra och centrala Europa, Nordamerika och norra/nordvästra Asien. Hockey har internationella mästerskap och har alltid ingått i vinter-OS. Den nordamerikanska ligan NHL rankas som världens högsta, dit många länders bästa ishockeyspelare värvas. Sveriges högsta liga är SHL, vilken brukar rankas som trea i världen. SHL står för Svenska hockeyligan och har 14 klubbar som spelar om att bli svenska mästare i ishockey.

Varje spelare har skyddsbeklädnad som består av benskydd, byxor, suspensoar, axelskydd, armbågsskydd, handskar och hjälm samt skydd för hals, struphuvud, mun och tänder. Målvakter har dessutom en särskild utrustning som består av ”ansiktsmask” med galler, större benskydd,

en handske med förstärkning för den hand som håller klubban och en ”plockhandske” för att plocka (fånga pucken i luften) eller blockera (lägga handsken över pucken så den skyddas).

Sveriges herrlandslag i ishockey, kallas för Tre Kronor. Namnet användes första gången vid världsmästerskapet i ishockey för herrar 1983 i Prag.

EN KÄND HOCKEYSPELARE Peter ”Foppa” Forsberg, från Örnsköldsvik, är en svensk före detta professionell ishockeyspelare. Han föddes den 20 juli 1973. Många ser Foppa som en av Sveriges bästa ishockeyspelare genom tiderna. Det finns även de som ser honom som en av världens och NHL:s bästa spelare någonsin. Forsberg har vunnit två OS-guld (1994 och 2006), två VM-guld (1992 och 1998) och två Stanley Cup (1996 och 2001). Han har även vunnit flera individuella utmärkelser som till exempel Guldpucken, som Elitseriens bästa spelare, Calder Trophy, som bästa nykomling i NHL och Hart Trophy, som NHL:s mest värdefulla spelare. Foppa har spelat för Modo i Sverige och Nashville Predators, Philadelphia Flyers, Colorado Avalanche och Quebec Nordiques i NHL. Efter stora skadeproblem i foten som gjorde att Peter inte kunde spela i NHL på tre år, gjorde Forsberg en ”comeback” i Colorado Avalanche i februari 2011. Det blev bara två matcher för klubben innan han den 14 februari berättade att han avslutade sin karriär. S

t/mastarnas

PETER FORSBERG

-mastare/fop pa-klar-formastarnas-m astare/

CKEY,

FUNDERINGAR:

Foto: www .svt.se/spor

SKOLAN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

1. Hur många spelare är man på isen samtidigt?

2. Har ni hört tals om landhockey och bandy? Vad är skillnaden?

3. Hur länge varar en period?

4. Vad heter ”bollen” som man skjuter på?

5. Vad heter världens bästa hockeyliga?

6. Var sitter struphuvudet?

7. Varför tror du ishockeyspelare har så mycket skydd?

8. Hur ser Sveriges landslagströja ut?

9. Kan ni några ishockeylag i Sverige?

10. Hur gammal var Foppa när han gick i pension?

11. Vilken klubb kommer Foppa från?

12. Vad betyder ”comeback”?

71

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

LISA BJÄRBO

ELIAS & CARINA MIDDENDORF

B

MAMMA OCH SON

oken ”Djupa Ro“ av Lisa Bjärbo, handlar om fyra vänner, Ludde, Paula, Tove och David, som kommer hem till sin barndomsort efter att de har fått veta att deras gemensamma vän Jonathan har dött. Vi följer David, som försöker att klara av deras nära väns död.

Kompisarna försöker att överleva sorgen över Jonathans död och det blir snart klart att det inte kommer att bli enkelt.

Den här boken grep mig. Även om det ”bara” handlar om att överleva sorgen, var den spännande, jätterolig att läsa och intressant. Där fanns till och med var några moment när jag blev riktigt skrämd, men inte för att något läskigt hände. Det fanns små ”build-ups” som hade en överraskande och lite chockerande effekt på mig. Även om boken chockade mig ibland, så hade den också många lugna stunder. Men boken är aldrig tråkig och det är inte bara lugna stunder. Nej, de skojar också och pratar om gamla tider och grillar, till exempel. Jag tycker att det är både realistiskt och bra omväxling till de mer stilla ögonblicken.

Det skulle inte funka om man inte gillade kararaktärerna, så det är bra att boken har så bra karaktärer; intressanta, unika, lätta att gilla och perfekta för precis den här berättelsen. Alla karaktärer är i ungefär samma ålder, ung vuxen, och det passar så bra för boken gör så mycket med det. De blir vuxna och ser att det inte är så lätt att hålla kontakt med gamla vänner, samtidigt 72

är de unga och har inte mycket erfarenhet. De kan prata om sin framtid, men också om sin barndom, som både ligger så långt bak i tiden att de kan se den som något nostalgiskt, men ändå så nära att den är fräscht i hjärnan och de kan minnas tiden med Jonathan med många detaljer. Det finns några sidohistorier som man egentligen inte behöver, men de används för att visa historiens moral och visa karaktärerna bättre. Sist vill jag säga, att boken också är jättebra skriven. Den visar speciella känslor och hur David och de andra tänker. Jag älskade den här boken och kan ärligt sagt inte finna något som jag inte gillar. Prova den. S

/Elias Middendorf, 16 år

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

O: DJUPA RO

TYCKER TILL OM SAMMA BOK

D

et här är så långt ifrån en feelgood-roman för tonåringar man kan komma. Inga färdiga roller att sortera in huvudpersonerna i, inga klara linjer i plotten som gör att man redan efter 20 sidor vet hur det slutar och inget onödigt förklarande för en evetuellt läsovan läsare. Lisa Bjärbo har skrivit något så ovanligt som en roman som vänder sig till ungdomar utan att vara övertydlig och utan att vara rolig för att de ska stå ut med allvaret. Hon litar på att historien får läsaren att bli intresserad – och vet ni vad? Det funkar!

han funderar på hur bra han egentligen är på att hålla kontakt med ”vännerna”. I korta sekvenser från förr får man inblick i hans roll i kompisgänget och den är inte alltid så smickrande. Bjärbo beskriver inte alla ungdomar lika mycket, utan historien följer enbart Davids prioriteter. Han har tillbringat de senaste månaderna i en husvagn i Norge med Ludde, samtidigt som de har rensat fisk på en fabrik tills alla kläderna luktade så illa att de brände upp dem i ett oljefat. Men hur nära var de egentligen? Vad vet David om Ludde, och hur mycket berättar David om sig själv?

Hemma i Ingelstad träffar de Paula, som David varit kär i sedan femte klass, och så Tove, som till de andras förvåning varit Fyra ungdomar kommer unge- den av dem som varit närmast Jonathan. fär ett år efter studenten tillbaka till sin lilla hemort i Små- Romanen handlar inte bara om sorg och land. De är glada att ses, men skuld utan också om vänskap. Hur är man framförallt är de glada att de mot varandra till vardags och hur tar man lever och att de kan ta hand om hand om varandra när det krisar? Det är varandra, ofta utan ord. Det är ingen själv- något som vi alla borde fundera på ibvald återträff eftersom Jonathan, den av land, inte bara ungdomar som är på väg kompisarna som stannade kvar, har dött ut i livet. Min enda reservation, är scenen och vännerna ska gå på hans begravning. på slutet, där Ludde tar mod till sig och Ja, ni hör ju, det är inga lätta teman som snackar klartext med kompisarna. Det Bjärbo har tagit sig an. Chock, sorg, skuld hade vi inte behövt. Det var så bra ändå. och på slutet en viss nyorientering låter Det är ingen lättviktsroman, den har all inte lättsmält, och är det inte heller, men tyngd den behöver för att kvala in i den det skimrar på något sätt om Bjärbos fi- seriösa ligan, även utan att falla för fresgurer. De är trovärdiga människor, med telsen att ”bre på lite extra”. tillkortakommanden och svagheter, men också med stunder då allt känns riktigt Läs den. Ge den till era tonåringar. Diskubra, trots att deras kompis just har dött. tera den med dem. Det är den värd. S Berättaren David skonar inte sig själv, när /Carina Middendorf, 51 år.

73

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Pyssel

l Gör det sjä p älskar att

THERESE LORESKÄR

ro Eva Candeliäreen h

Gör det själv r oc ilde har tydliga b samma att skapa till pyss der här på ett

PRYLHYLLA

TIPS

DU KAN O CKSÅ ANVÄN DA HY LLAN FÖR FÖ RVARIN G AV SM Å SAK ER PÅ DITT SK RIVBO RD.

DU BEHÖVER: FÄRGAT ELLER MÖNSTRAT PAPPER SMÅ FÖRPACKNINGAR LOCKET AV EN SKOKARTONG MÅLARFÄRG LIM

1. Mät lockets bredd, klipp ut dina förpackningar till rätt storlek och måla alla delar.

2. Klipp till pappret i samma storlek som locket och klistra fast det.

12 74

3. Lägg alla delar i locket och hitta rätt plats för dem, limma fast.

g som i d r ö f n e lv - bok ma pyssla hem Förlag

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

FÖR BARN

e - Idus Boken t t e ir G e n li o . och C hela familjen

ok för härlig pysselb Här finns mycket roligt ner. ch instruktio och illustratörerna bjurna ans. Författa redan idag. ova sel ni kan pr

75

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

En novell HÄLLRISTNINGEN LENA NORMEN-YOUNGER

Foto:www.vitlyckemuseum.se/en/Vastarvet---natural-and-cultural-heritage-in-West-Sweden/Subsites/Vitlycke-museum/World-heritage/Therock-carvings-at-Fossum/

Mia

76

förstod direkt att idag var ingen vanlig dag när hon såg sin pappa. Han brukade alltid stå vid grinden till hennes skola, men idag hade han kommit tidigare och avbrutit hennes lektion efter lunch.

Det var alltid pappa som hämtade henne och hennes bror Pål, men idag hade han inte det stora leende som han brukade när han såg henne. Istället såg han allvarlig och bekymrad ut, och viskade något till läraren så att de andra eleverna inte skulle höra.

—Mia, du måste följa med din pappa nu, sade Mias lärare.

Mia packade ihop sina saker och gick fram till pappa för att ge honom en kram. Han såg ut som om han behövde en. Pål stod redan bredvid pappa och höll honom i handen. Han hade en plastpåse med Po-

kemonkort som han svingade fram och tillbaka, och sade sedan: —Vi ska åka till Sverige. Jetzt!

Pål tyckte om att tala på det där sättet.

Han var bara 9 år men försökte ibland låta större än vad han var genom att säga enstaka ord med en dramatisk ton. Fast det var inte alltid lätt att förstå honom om man inte talade både svenska och tyska, eftersom han ofta blandade språken. Jetzt betydde ”nu” på tyska.

Idag lät inte Pål så tuff som han brukade.

Mia såg frågande upp på sin pappa som nickade.

—Snabba dig på, vi ska åka direkt. Farmor ligger på sjukhus, hon har brutit armen så vi måste åka hem till henne för att ta hand om Snoddas.

Snoddas var farmors fläckiga Beagelhund. Ibland undrade Mia om han var lika

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” gammal som farmor. I alla fall liknade de varandra med rynkiga kinder som hängde tunga över haklinjen.

—Är det farligt? Kommer hon att dö? frågade Pål ängsligt.

Pål älskade farmor lika mycket som Mia och såg orolig ut.

—Nej, nej men hon slog i huvudet när hon trillade av köksstolen så hon kommer att behöva stanna några dagar på sjukhuset.

De gick bort till bilen och hoppade in.

Mias mamma var i USA på en affärsresa och skulle vara borta några dagar till.

Mias pappa Tom kom från Tanumshede i Sverige och hennes mamma, Sigrid, kom från Frankfurt i Tyskland där de nu bodde.

Mia visste att det skulle ta lång tid att åka till Sverige.

—Jag har bokat färjan från Kiel, så vi behöver inte sitta i bilen hela vägen.

Mia drog en lättnads suck. Trots att hon hade hunnit bli 11 år tyckte hon inte om att sitta still så länge. Bilresorna var det enda som hon inte gillade med att åka till Sverige.

De körde i flera timmar innan de kom fram till färjan. Mia älskade att åka båt. Hennes pappa hade pratat med sjukhuset medan de körde, så de visste att farmor mådde ganska bra, men att hon hade ont i huvudet och kroppen efter sitt fall och behövde vila. Mia, Pål och pappa åt middag på färjan. Hon fick välja vilken mat hon ville, så hon åt spagetti och köttfärssås.

Hemma brukade de inte äta så mycket kött, eftersom Mias mamma var vegetarian. Sedan gick de ner till hytten där de skulle övernatta. De spelade kort i en hel timme innan pappa gäspade och sade att det var dags att sova. Mia fick ta överslafen i våningssängen. Den såg jättekul ut med två stora skivor som man fällde ner från väggen. Mia och Pål bråkade ett tag om vem som skulle sova överst och pappa fick ta fram ett mynt för att de skulle avgöra med krona eller klave. Mia vann.

FÖR BARN

Pappa fick trösta Pål som var ledsen över att förlorat. När allt var lugnt igen, och båda barnen hade krupit till kojs vaggades de alla till sömn av vågorna på havet.

De vaknade tidigt morgonen därpå när färjan lade till i Göteborg. Mia tryckte näsan mot hyttfönstret. Göteborg var täckt av ett grått dis. Det brukade ofta vara tråkigt väder i Sverige när de kom dit på hösten. De klädde på sig, åt snabbt frukost i färjans matsal innan de åkte till Uddevalla där farmor låg på sjukhus.

När de hade kommit fram till sjukhuset blev farmor glad men också arg på pappa som hade åkt hela vägen till Sverige.

—Jag sade ju att Snoddas kunde stanna hos Birgit.

Birgit var farmors bästa väninna, och hon brukade passa Snoddas när farmor besökte dem i Tyskland.

—Men mamma, vi ville komma. Du har ju skadat dig, och vi ville hälsa på dig för att se hur du mår, sade pappa.

—Du kunde väl ha ringt, fnös farmor.

Pappa suckade och strök sedan farmor över kinden.

—Mamma, ibland är du som en tonåring som försöker bevisa att du är vuxen.

Mia förstod inte helt vad pappa menade och undrade varför farmor inte ville att de skulle komma dit. Men sedan fick farmor syn på Mia och Pål som stod i dörröppningen och sken upp.

—Mina älsklingar! Kom hit och ge farmor en kram!

Tydligen var farmor glad över att de hade kommit. Mia kände sig lättad och gick fram och gav henne en stor kram och en försiktig puss på kinden. Farmor ryckte till lite, eftersom hon hade stora blåmärken i pannan och på kinden. Pål gömde sig förskräckt bakom pappa; han tyckte tydligen farmor såg läskig ut.

—Det är inget farligt, gullunge, sade farmor. Det ser värre ut än vad det känns.

77

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

Foto: Freepik

Till slut vågade sig även Pål fram och satte sig på farmors sängkant. Han ville visa farmor sina Pokemonkort och började förklara för henne hur man spelade med dem, men blandade bara in tyska eftersom han alltid spelade Pokemon med sina kompisar hemma i Tyskland. Ingen av dem var svenska, och Pål kunde inte orden för spelet på svenska. Efter ett tag började farmor se trött ut, och pappa bad dem säga hej då eftersom de skulle hämta Snoddas. Mia kramade om farmor men var mer försiktig denna gång och pussade inte henne på kinden. Hon ville inte att farmor skulle få mer ont än vad hon redan hade.

78

De hämtade Snoddas hos Birgit, som verkade tacksam över att de kom och hämtade hunden. Birgit hade svårt att gå, och hade inte varit ute med honom mer än i trädgården. Farmor hade döpt hunden till Snoddas eftersom han alltid snodde sig runt människors ben när han var glad över att se dem. Idag verkade han extra glad och snodde sig så mycket runt Mias ben att hon nästan snubblade. Han var ivrig över att komma ut på en promenad, och Mia och Pål tog med honom runt kvarteret medan pappa drack kaffe med Birgit. Sedan var det dags att åka, och alla fyra hoppade in i bilen. De vinkade till Birgit som stod i köksfönstret.

—Nu åker vi till Tanumshede, sade pappa.

Men vi åker inte direkt hem till farmors hus. Jag vill visa er en plats idag som vi aldrig har hunnit besöka förut.

—Vad är det för plats? undrade Mia nyfiket.

—Det är en alldeles underbar plats i skogen, där människor gjorde bilder på stenar för länge, länge sedan.

—Hur länge sedan då? undrade Pål nyfiket.

—Man vet inte exakt, men 3 000-3 500 år sedan, sade pappa.

Pappa var lärare i historia och alltid så

bra på att berätta om saker. Båda barnen brukade tycka om att lyssna på hans historier om världen. Det var inte första gången som pappa hade tagit med dem på utflykt där de hade fått upptäcka en del av människornas historia på jorden.

—Bilderna kallas för hällristningar och gjordes av människor på bronsåldern. Vi ska åka till en plats som heter Vitlycke.

Min pappa tog ofta med mig dit när jag var liten, så nu vill jag visa er. Faktiskt var det våra besök där som fick mig att vilja bli lärare i historia. Det är så spännande att tänka på hur det var att leva på den tiden. Tänk er, inga bilar, inga avgaser, bara ren och frisk luft runt er.

—Och keine iPads eller Pokemonkort, rös Pål, som verkade ha glömt bort att det ordet inga inte heter keine på svenska.

Pappa och Lisa skrattade åt Pål, som verkade trivas bäst i nutiden.

De körde i lite mindre än en timme, och parkerade sedan framför en stor byggnad med en stor tallskog bakom. Snoddas fick stanna kvar i bilen eftersom de inte var säkra på om han fick komma in på området. De öppnade ett bilfönster lite. Snoddas verkade trött och lyfte bara slött på huvudet innan han somnade om.

Alla tre tog på sig sina jackor och traskade iväg.

—Vad bra, sade pappa. Muséet verkar vara öppet.

Det var mycket folk och rörelse vid muséet och de insåg snart att det var för att det var höstlov. I närheten av muséet hade de byggt upp hus som liknade dem som fanns på bronsåldern. De började gå bort mot byggnaderna som en stor glänta i skogen —Varför kallas det bronsålder? frågade Mia pappa.

—För att man gjorde alla verktyg och smycken av brons.

—Men vad är brons?

—Det är en brunguldfärgad metall som man gör av två andra metaller, koppar

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” och tenn. Innan man hade brons hade man bara guld, som är för mjukt för att göra saker av. Även brons var begränsat, järn var bättre men det upptäckte man inte förrän senare.

Nu hade de kommit fram till husen som såg jättekonstiga ut men ganska mysiga ut ändå. De var långa och smala, och hade ett märkligt tak av något som såg ut som torkat, visset gräs, som sträckte sig hela vägen ner till marken på vissa ställen.

Mia undrade hur det skulle vara att bo i ett sådant med sin familj. Pappa fortsatte att berätta medan de steg in i huset, som var ganska mörkt på insidan men som var upplyst av en levande eld mitt i rummet.

—Den här typen av hus kallas långhus och de var vanliga i Sverige under flera tusen år. De byggdes av sådant som fanns runt människorna som levde då.

Pappa läste från en broschyr som han tagit utanför.

—Det här huset har byggts av ek, vass, torv och lera. Alla generationer levde under samma tak, och det kan ha bott så många som 10-12 personer här.

—Undrar vilka i vår familj som skulle ha bott här om vi levde då, sade Pål som hittills bara lyssnat.

Pappa funderade ett tag och sade, —Ja ni förstås, mamma, jag, farmor, farfar, kanske mormor, morfar.

—Det är bara 6 personer.

—Ja, men om vi hade levat då hade nog mamma och jag haft fler barn. På den tiden kunde man inte helt bestämma hur många barn man ville ha.

—Varför då? undrade Pål nyfiket.

Pappa harklade sig och såg ut som han skulle ge sig in i en lång förklaring, men hejdade sig och sade efter en liten tankepaus: —Ja, hmm, jag vet inte helt hur jag ska förklara det, men du vet, man visste liksom inte så mycket om hur man gjorde barn. Eller ja, det visste men ju, men...

Pappa avbröt sig och strök sig över pan-

FÖR BARN

nan. Det såg ut som om han svettades lite.

—Det var ju bara det att det var bra att ha många barn, eftersom alla då kunde hjälpa till med det man gjorde. Det var mycket arbete som fanns att göra; man skulle göra saker av brons — kärl, smycken och verktyg — men man behövde också göra sina egna kläder, ta hand om djur och odla växter.

Mia tyckte inte att det svarade helt på Påls fråga, men började känna sig otålig och varm inne i långhuset.

—Skulle vi inte se på hällristningar? undrade hon.

—Jo visst sjutton, sade pappa och tog bestämt Pål i handen och drog honom mot utgången.

De gick genom tallskogen. Det fanns stigar att gå på mellan träden och här och där fanns en rund stenyta som stack fram.

Pappa berättade att det var det som kal�lades häll och att det var istiden. Han satte sig ner på huk och fick barnen att känna på ytan.

—Känn hur slät den är. Det var isen som täckte Norden under Istiden som gjorde sådana här hällar. I isen fanns grus och stenar som slipade berget under så att det blev så här mjukt att ta på.

—Mjukt, det är väl inte mjukt, det är ju hårt, sade Pål.

—Ja, det har du rätt i, slätt menar jag.

Pappa strök med handen igen. Det är därför ingenting växer på en häll, det finns ingenting för jorden att fastna i så att växter kan hålla sig fast med sina rötter.

De gick vidare genom skogen. Solen hade kommit fram och sken ner mellan tallkronorna. Det var ganska tyst, även om de då och då stötte på andra människor som var där på besök. I nästa glänta såg de en häll med den första hällristningen. De kunde se att bilden föreställde en man, men det var en konstig man och såg mer ut som en annorlunda streckgubbe. En av 79

FÖR BARN

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil”

hans armar var längre än den andra och hans mage såg ut som en spiral.

—De var inte så bra att måla på den tiden, sade Pål.

—Nej, det var lite svårt att vara exakt när man hugger eller knackar in bilden i en sten. Titta här, sade pappa och böjde sig framåt och pekade. Han hejdade Påls lilla hand när han försökte röra bilden.

—Nej, rör inte. De här bilderna ska finnas kvar i många tusen år till, och de slits ut om vi människor rör vid dem. Men titta noga. Ser du att bilden är del av stenen?

Den är skuren eller ristad in i berget. Den röda färgen är ditmålad för att vi ska se var de ristade in den. De som levde för länge sedan målade röd färg in i skårorna i berget. Annars var bilderna svårare att se.

Pappa reste sig upp och tittade sig om.

—Kom så går vi vidare till den stora hällen, sade pappa. Den kallas Vitlyckehällen och har 500 bilder.

—Femhundra, wow, vad många! sade Mia. De kom strax fram och såg en stor häll breda ut sig över en slänt. Nedanför fanns en plats byggd av brädor som man kunde stå på och titta upp på hällen. Det var verkligen många bilder. Av båtar, människor, solar och djur. De stod en lång stund 80

och försökte gissa vilka olika föremål de såg. Det som var enklast att känna igen var båtarna. Mia undrade om man hade haft så långa båtar förr och hur många som kunde sitta i dem.

Pappa fortsatte att berätta och sade att man inte helt visste varför de hade gjort hällristningarna. Det fanns olika förklaringar. En var att människorna då använde bilder för att prata med gudarna som de trodde på, och en annan att de försökte berätta om saker som hade hänt. Ingen visste. Bilderna hade gjorts av många olika människor eftersom de ristats in under en lång period, kanske så länge som 1 000 år.

Pappa pekade på en bild som var mer känd än andra och som kallades brudparet. Den visade en man och kvinna som stod och höll om varandra om axlarna.

De verkade pussas, tyckte Mia men det var helt svårt att se. Pappa förklarade att man bara kallade den för brudparet. Man visste inte om folk på den tiden verkligen gifte sig med varandra.

—Titta pappa, de har målat dit hans Pimmel, påpekade Pål intresserat.

—Penis heter det på svenska, sade pappa. På tyska också för den delen. När barnen började hitta fler män med en Pimmel, faktiskt hade nästan alla en, så bytte han snabbt ämne.

—Nej, nu börjar det bli dags för fika, sade han hurtigt glatt och vände sig om och började gå bort mot muséet. Båda barnen fick snabba sig på för att hänga på.

De gick tillbaka och åt våfflor, med sylt och grädde. I alla fall Mia och pappa, Pål ville bara ha sylt eftersom han inte gillade grädde. Båda barnen älskade svenska våfflor. De i Tyskland smakade inte alls likadant, de svenska var mycket bättre!

Efter fikat åkte de till farmors hus, som låg i utkanten av Tanumshede. Farmor älskade sin lilla trädgård och hade hundratals blommor och buskar. Hon sade att

Magasinet SMUL – “med svenska som livsstil” det var all trädgårdsskötsel som höll henne frisk.

När de hade packat in sina väskor i huset, lät barnen Snoddas leka och hoppa runt i trädgården medan pappa ringde mamma. Mia hörde pappa prata tyska med hennes mamma. Han hade inte hunnit prata med henne sedan han fått beskedet om att farmor låg på sjukhus, så det blev ett långt samtal. Speciellt eftersom både Pål och Mia ville prata med henne också.

När samtalet var över ropade Pål på pappa.

—Kom pappa och se vad jag har hittat!

Pappa gick ut, och Mia följde efter. I den ena delen av trädgården hade På hittat en liten häll.

—Titta en häll! Kan vi inte göra en hällritning till farmor som present när hon kommer hem?

—En hällristning menar du, rättade pappa. Han funderade ett tag medan han drog sig i ena örsnibben.

—Hm, kanske det. Det är inte en så dum idé. Farmor gillar ju målningar, så varför inte en låtsas-hällristning. Vänta ett tag!

Pappa gick bort mot trädgårdsskjulet och rotade runt ett tag därinne. Till slut kom han ut med en pensel och en burk målarfärg. Han kom bort mot barnen och frågade vad de skulle rita.

—Farmor och Snoddas! ropade Pål.

—Pål och mig! tyckte Mia ivrigt.

—Mamma och dig, lade Pål till.

—Oj, det var många, sade pappa. Pål, spring in och ta broschyren från Vitlycke så att vi kan se hur hällristningarna såg ut igen.

Pål sprang iväg och kom snart tillbaka viftandes med broschyren i en hand. De satte sig alla på knä framför hällen och diskuterade ett tag hur de skulle utforma figurerna. Pappa fick måla. Färgen gick inte att tvätta bort, så det var viktigt att göra rätt första gången, förklarade han.

Pappa var bra på att måla. Då och då tit-

FÖR BARN

tade han i broschyren där det fanns bilder på de hällristningar som de sett tidigare under dagen. Till slut hade han målat en jättefin bild med streckgubbar som visade en mamma och pappa på var sin sida av två barn. På höger sida om pappan stod en kvinna till med en hund. Alla figurerna såg ut som om de höll varandra i handen.

—Vad fint, suckade Mia nöjt.

—Farmor kommer att bli jätteglad, trodde Pål. Hon brukar ju alltid sakna oss. Nu när hon gör det kan hon bara gå ut i trädgården för att titta på oss tillsammans, sade han stolt.

—Ja, det hoppas jag också, sade pappa. S Foto: Freepik

Vad tror du Mias och Påls farmor tyckte om hällristningarna efter att hon kom hem? Vet du nu vad följande ord betyder: brons, häll, ristning, istid, slipa, långhus, slät, brudpar?

81

Magasinet

“med svenska som livsstil ”

SMUL – Svenska som Modersmål Utomlands

FLERSPRÅKIGHET SVENSKA TEKNIK FAMILJELIV ÄR SVERIGE BÄST? KULTUR

Magasinet

SMUL

är en gratis tidning i e-format för svenska föräldrar utomlands. Här kan du läsa om flerspråkighet i familjen, nya trender inom svenska språket och olika aspekter av barnuppfostran utomlands och i Sverige. Du kan också hålla dig uppdaterad om svenskt mode, design, litteratur och TV/film. SMUL omfattar personliga kåserier och artiklar med ett rikt bildformat med foton och illustrationer.

SMUL är en nättidning som marknadsförs via sociala medier för svenskar utomlands, speciellt via intressegruppen ”Svenska som modersmål utomlands” (SMUL). För att läsa tidningen behöver du bara klicka på en länk – och det är gratis! Den digitala publiceringsplattformen Issuu gör det lätt för läsaren att bläddra i tidningen oavsett om du har en surfplatta, mobiltelefon eller dator.

SMUL publiceras två gånger per år, i maj och i november. Följ Magasinet SMUL på Facebook för nyheter eller titta in på webbsidan: magasinetsmul.com

BARN

Ansvarig utgivare: Chefredaktör: Art director: Kulturdelen: Barndelen:

Lena Normén-Younger Monica Bravo Granström Emma Ageberg Linda Engfeldt Therese Loreskär

lena@magasinetsmul.com Tel. +1 604 838 5362 monica@magasinetsmul.com Tel. +49 163 391 8345 emma@magasinetsmul.com Tel. +39 339 337 2255 linda_engfeldt@yahoo.com therese@loreskar.se

w w w . m a g a s i n e t s m u l . c o m