Nordhavnen II booklet issuu

DAHL&UHRE ARKITEKTER

ALLOTMENTS

OAT MARINA

STUDIO IRANDER ASPHALT DUNES

L KA LO

O GI RE

L A N

O GL

L BA

Nordhavnen .02

CO2

Excentral Park - Edge Dynamics

D&U

Forhandlingsmøte #2

Forhandlingsmøte #1

Forhandlingskomitéen

Forhandlingskomitéen

Forhandlingskomitéen

tema: strategi/aktører/dialog bEtraktningEr om StratEgi, aktørEr, USikkErhEt og norDhavnEnS Dialog mED omvErDEnEn Borgermøde!

Hvordan kan strukturplanen omsættes til konkrete kvalitetsfyldte bebyggelseskvarterer med byrum, pladsdannelser etc., som kan bidrage til et sammenhængende og levende socialt liv?

Borgere & intresserte

Hvordan kan den valgte strategi, særligt forholdet mellem ’grænsedynamikker’ og ’forbindende mønstre’ skabe kvalitative bebyggelsesplaner, byrum samt socialt mangfoldige bykvarterer med sammensatte beboersegmenter og ejerformer?

Dommerkomitéen

tema 1 + tema 2 SoSial bærEDyktighEt & grEnSEDynamikkEr og forbinDEnDE mønStrE Hvordan kan parkbåndet langs kanten tenkes udført i forskellige faser, herunder hvilken detaljerings-, kompleksitets- samt plejegrad kendetegner de delområder, som parken er bygget opp af samt hvilke offentlige investeringer forudsættes?

Dommerkomitéen

Hvordan kan den valgte strategi løse den komplekse trafikale situation på Nordhavnen, inklusiv den indbyggede faseopdeling af den trafikale servicering?

Dommerkomitéen

Kan forslaget justeres og tage højde for den forudsatte kajstrekning i øst??

tema 4 Dommerkomitéen mot En grønn trafikk - ZEro carbon footPrint Kan vi få en nærmere redegørelse for energibalancen i området?

Dommerkomitéen

tema 5 ny containErtErminal gir form til arkiPElagoEt Kan Metroens linieføring revurderes?

Dommerkomitéen

tema 7 EnErgibalanSEn og EnErgy SPacE

Dommerkomitéen

tema 6 norDhavnEn knyttES til rEgionEn mED mEtroEn

grunnlag for arbeidet

tema 3 ExcEntral Park og tilblivElSEnS lanDSkaP – ParkbånDEt

Excentral Park - Edge Dynamics

Notat af 15. december

Forfattere / redaksjon:

70°N arkitektur + Dahl & Uhre arkitekter v/ Knut Eirik Dahl, Magdalena Haggärde, Joar Lillerust, Gisle Løkken og Kjerstin Uhre

Prosjektteam: 70°N arkitektur Arkitekter og partners: Gisle Løkken, arkitekt MNAL Magdalena Haggärde, arkitekt MNAL Joar Lillerust, arkitekt MNAL Medarbeidere: Gudmund Sundlisæter, arkitekt MNAL Kelly Doran, arkitekt Berit Steenstrup, student Dahl & Uhre Arkitekter Arkitekter og partners: Knut Eirik Dahl, professor urbanism, arkitekt MNAL Kjerstin Uhre, arkitekt MNAL Medarbeidere: Ross Langdon, arkitekt Tandi Reason Dahl, student

Gjesteteam:

Arkitekt Kristine Jensen Tegnestue Arkitekt og partner: Kristine Jensen, arkitekt MAA Medarbeidere: Signe Winther Jensen, arkitekt MAA Christine Haastrup Pedersen, student 3RW arkitekter Arkitekter og partners: Sixten Rahlff, arkitekt MNAL Espen Rahlff, arkitekt MNAL Medarbeidere: Espen Folgerø, arkitekt MNAL Eva Leonardi, arkitekt MNAL Pål Arnulf Tordhal, student

STUDIO IRANDER

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

NIRAS Ansvarlig: Thomas Barfoed Randrup, landskapsarkitekt, afdelningschef Plan & Strategi (tidl. Professor Københavns Universitet) Medarbeidere NIRAS: Martin Holgaard, direktør Kirstine Iversen, konsulent urban design Jane Riskjær Hansen, konsulent urban design Espen Iversen, ingeniør vand- og klimaekspert Hans Bengtsson, geolog jordforureningsekspert Dorthe W. Brogaard, byplanlægger Kasper Bak, byplanlægger Trine Skibsted, miljøøkonom Camilla Damgaard, miljøøkonom Medarbeidere Københavns Universitet: J. Bo Larsen, professor & Sveriges Lantbruksuniversitet Anders Busse Nielsen, ass professor Atkins Global Ansvarlige: Marcus Horning, kulturgeograf fil mag Petter Brunskog, arkitekt SAR/MSA Fredrik K Karlsson, landskapsarkitekt SAR/MSA Petra König, MSc environmental science Medarbeidere: Per Francke, samhällsplanerare fil mag Erik Kjærgaard, civilingeniør / MSc Cecilia Raae Støvelbæk, civilingeniør / MSc EON Nordic – Senior Advisor AHO – Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo Marius Nygaard, ansvarlig lærer Studenter: Eirik Dammen Camilla Falkenberg Erikstad Arne Eggen Ville Jussi Jalmari Kohtala Tarald Fiskaa Kverneland Ole Marius Manskow Løken Inger Therese Hoff Møglestue Hanna Charlotta Petersson Hedda Fjermestad

forfattere & gjester

Dorte Mandrup Arkitekter Arkitekt og indehaver: Dorte Mandrup Poulsen, arkitekt MAA Medarbeidere: Marianne Hansen, arkitekt MAA Kristoffer Nejsum, arkitekt MAA Jeffry August Hammerquist, student Mads Haaber Thomsen, student

Studio Irander Arkitekt og partner: Johanna Irander, landskapsarkitekt MA(Hons) LAR / MSA

Excentral Park - Edge Dynamics

Nordhavnen .02 Excentral Park – Edge Dynamics

Excentral Park - Edge Dynamics

modell 1:2000

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

Excentral Park - Edge Dynamics

modell 1:2000

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

ASS

K

Å

BL

R PA

NS DOE

A

R LA

ONE

J VAS SER

MIK NGS

OB SE “

FRIHA VN TIL

RØD

E

HE EDG

T AN 10 EUROP

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

PARK

2018

ER”

LINJ

PIXLEP ARK I T

ILBLIVE

LSE

Excentral Park - Edge Dynamics Nordhavnens tilblivelse

BIOG

TAI N

Å

BL

RK PA

EVAN

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

LL

JE

EXP L

TKAJ

ERM

INA

L

AJ SK T G TO SS Y KR

20?

20 XPO

OR E

AP F

DSK

AN ET L

ERT

SP

OR

F TS

Excentral Park - Edge Dynamics Nordhavnens tilblivelse

CON

Excentral Park - Edge Dynamics Nordhavnens tilblivelse

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

2015 : Eco Pier

Site 2

2030 : Canal +

Site 5

2025 : Stormwater Torv

Site 4

2020 : Excentral Park

Site 3

2010 :The Spine

Site 1

The Spine As part of the initial development of Nordhavnen, a variant width of public/pedestrian space equipped with a ďƒželd of retail infrastructues (electrial bollards) will encourge temporal retails to take root.

Spine Boulevard

20+ m Spine Circulation

Marina Warf

Permeable Paving Bollard Field

2,8m 3,0m 3,3m 2,8m 3,3m 3,0m 2,8m

Baordwalk Permeable Paving

Sidewalk Bike Lane Bus + Auto Treed Boulevard Bus + Auto Bike Lane Sidewalk

Excentral Park - Edge Dynamics

SITE 1 : 2010

COMMERCIAL

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

Varies

6,30

2,80

6,30

The Spine

EXISTING

Excentral Park - Edge Dynamics

SITE 2 : 2015

Eco Pier & Salt Marsh Foregrounding development, a set of initial infrastructures intended to connect the resident and visitor of Nordhavnen to the water´s edge are constructed. The Pier projects these participants into the evolution of the remediative salt marsh.

Strandoverdrevet

Engen

Strandsumpe

Sublittoral

Bikepath 6,00

Eco-Pier

4,00

6,00

3,00

+ 3,5m

+ 0m

4,50

Top of Bank

Sea Level

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

Eco Pier

100,00

Excentral Park The 3,5m hybrid bike path-dyke meanders along the length of the park to form a variation of programme widths in anticipation of a heterogeniety of occupations. From this elevation, the visitor is permitted visual access at all time to the various occupations of Nordhavnen as they evolve.

DAHL&UHRE ARKITEKTER

Sporting Fields

Houseboat Pavillion

Grey water supply for Excentral Park programmes + Local housing

Turf grasses + hard courts

Retail to provide for houseboat programme Boardwalk

Park

D&U

Storm Water Retention

Excentral Park - Edge Dynamics

SITE 3 : 2020

Stormwater Torv Water, away from the sea´s edge, remains a focus of public space via a set of infrastructural spaces intended to manage the ows and highlight ux. The temporal nature Nordhavnen´s hydrologic cycle is made visible within subtle changes to available areas for congregation and occupation.

16m Circulation

10m+ Pedestrian / Cafe

Courtyard

Storm Water Pool

3,5m 1,5m 6,0m 1,5m 1,5m 2,5m

Permeable Paving Periodic Plantings

Permeable Paving Periodic Plantings

Sloped bottom to accentuate water level changes

Pedestrian Bike Lane Bus + Auto Bike Lane Storm Water Management Pedestrian

COMMERCIAL M

T

16.00

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

6,00

10,00

Stormwater Torv

BØRNEHAGE

Excentral Park - Edge Dynamics

SITE 4 : 2025

Excentral Park - Edge Dynamics

SITE 5 : 2030

Canal + As development encircles the existing internal waterbodies, the water´s edges are reenforced, literally and conceptually, with a pedestrian landscape intended to support small retail occupation along an accesible canal.

Canal Zones

16m Circulation

Permeable Paving Edge Plantings

3,5m 6,0m 1,5m 1,5m 3,5m

Bosque

Bike Lane Bus + Auto (One Way) Bike Lane Storm Water Management Pedestrian

HOUSING S

T

7.00

4.00

3.15

DAHL&UHRE ARKITEKTER

20.00

10.00

19.50

10.00

16.00

16.00

6.00

24.50

4.00

Canal +

D&U

10.00

2.50 1.50

YTRE NORDHAVN

M

OMRÅDE 2A

OMRÅDE 2B

M

Excentral Park - Edge Dynamics

Eksisterende/næring Bolig Kontor Forretning/offentlig Sportshaller PoD Barnehage Skole Kulturprogram Spine Miljøprogram Ytre Nordhavn

OMRÅDE 1

PROGRAM MED FUNKSJONSBLANDING Boliger og næringsformål kan lokaliseres i hele bebyggelsen. Boliger lokaliseres hovedsaklig i forhold til EXP og vannet, offentlige funksjoner, detaljhandel og annen næringsvirksomhet konsentreres ved transportknutepunkt i Spine og langs viktige ferdselsårer i strukturen.

PROGRAM Eksisterende/næring Bolig Kontor Forretning/offentlig Skole Barnehage Sportshaller Miljøstasjoner PoD Energy Island SUM AREALER

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

URBAN BODY Bolig/forretning/kontor Tomteareal Tomteutnyttelse

OMRÅDE 1 80000 288000 115000 37000

OMRÅDE 2A

OMRÅDE 2B

4000

SUM INDRE OMRÅDE 80000 537000 176000 74000 13000 8250 20000 17000 6000

133000 6000 9000

4500

1500 16000 8000 2000

116000 55000 28000 13000 2250 4000

533500

175500

222250

931250

1365000 447000 188000 26000 12000 20000 40000 15000 30000 2143000

440000 75800 580%

148000 30800 481%

199000 35000 569%

787000 141600 556%

2000000 380000 526%

9000

YTRE NORDHAVN

NORDHAVNEN TOTALT 80000 1902000 623000 262000 39000 20250 40000 57000 21000 30000 3074250

2787000 521600 534%

Programfordeling

FUNKSJONSDELT PROGRAM Diagrammet viser en mulig konsekvens av å fordele programmet i rene bolig- og næringsbygg.

SJØSKAPSENTER

CAMPUS MARINE

INTERNATIONAL WATER ENERGY CENTRE

SPORT CAMPUS GENERATORER SUNDMOLEN

SPESIALISERT FORSKNING

Excentral Park - Edge Dynamics

Eksisterende/næring Bolig Kontor Forretning/offentlig Sportshaller PoD Barnehage Skole Kulturprogram Spine Miljøprogram Ytre Nordhavn

GENERATORER Spesielle programmer kan være generatorer for utviklingen og fungere som et archipelago av arbeidsplasser innenfor strukturen.

DAHL&UHRE ARKITEKTER

Generatorer

D&U

swimming pool

docken culture quay

café allotment gardens

point of departure theatre

-D e

nB lå

Park

mixed housing/local retail

el P ark

free enclave

Pix

points of departure temporary urban agriculture

kindergarden/ community centre

biotop

culture program

tennis

café

mixed housing/local retail

point of departure Skudehavnen

gardens

café woods point of departure

culture program

ro

school/public

met

m

et

ro

STUDY AREA 2

café

café

mixed housing/local retail

met

ro

biotop

dense urban programs commercial facilities city district shopping offices - bike parking

park gym

free enclave forest skate park

points of departure football field eco hub

arboretum service unit

lilac bower kindergarden

kindergarden/community centre

eco hub non organic waste recycling café quay

sports mountain on top of indoor sport arena

mixed housing/local retail

amphi theatre gardens house boat marina cherry grove

allotment gardens

floating gardens

day cruise quay

Pixel Park - Den Rød e Park

market in the park retail/workshops

rain water pond

sport field

sand sport

café quay park gym

petting farm silent garden

pond

retail/workshops

gardens

beehives

park gym

mixed housing/local retail/workshops meditation / viewpoint pier

rubber asphalt play mountain

kindergarden

swimming pool retail/workshops floating gardens

sport

market square café quay

fruit tree garden

STUDY AREA 1 mixed housing/local retail/workshops

Århusg

ade

kindergarden/ community centre kindergarden/ community centre gardens retail/workshops

sport

café quay

distri

Europ

ing ct bik rout

Nordhavnen station

- comp an 10

etitio

house boat marina

n site

floating gardens

eco hub waste recycling/second hand market redesign centre

6 5

3 1

4

2

10

18

9 12

8

13

17 16

7

15 11 14

AREAL 7072 4999 3233 5776 6970 6150 2973 4262 7467 4315 4294 8461 3003 4635 6201 5845 6105 4097 95858

TOMTEAREAL 1655 1154 626 968 1419 1259 569 676 973 580 964 1277 1051 966 1096 983 1002 782 18000

FUNKSJONSFORDELING URBAN BODY Bolig Kontor Forretning/offentlig Barnehage SUM

TOMTEUTNYTTELSE 427% 433% 516% 597% 491% 488% 522% 630% 767% 744% 445% 663% 286% 480% 566% 595% 609% 524% 533%

84987 8638 1618 615 95858

bILLIGE boLIGER INTEGRERT I STRUKTUREN

STRUKTURENS MULIGHETER I første utbyggingsetappe i Indre Nordhavn, testes utbyggingsformer basert direkte på Mikadostrukturens mellomrom slik den er fremstilt i prosjektforslaget. Uten modifikasjoner, gir strukturen bygningsstørrelser fra 3000-8000m2. I mikadoen har alle utbyggingsformer to referanser i denne testingen: det totale antall m2 som er ønsket, og mikadostrukturens register av muligheter, det første gir retning, det siste er uendelig.

STRaTEGI foR bILLIGE boLIGER – bb-KRoMoSoMET I NoRdHavNENS dNa Det er fullt mulig å si at 1500 billige boliger skal være en del av indre Nordhavns utbyggingsstrategi. Nordhavnen kan om ønskelig utpekes som et ‘domene’ for billige boliger. Erfaringen med at ‘5X5X5’ strandet lokalt i København viser at en løsning for Nordhavnen også bør ses i en nasjonal sammenheng. Erfaringene er mange på at det i developerstyrte prosess til nå ikke har vært en automatisk overføring av billig bygningsteknologi til billige boliger i salg eller utleie. I en norsk kontekst har man erfaringer med f.eks. direkte nasjonale støtteordninger til boliger for spesielle grupper eller generelt til unge under 35 år, dvs. økonomisk incitament til utbyggere. Dette er ordninger som på grunn av sin non profit strategi og åpning for kreativ tenkning har gitt noen gode resultater.

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

På prosjektnivå kan det som en generell strategi overfor utbyggere legges inn at alle prosjekter skal ha en viss mengde boliger som er prisregulert, - dvs. at utbyggers profitt må tas ut på de resterende boligene i prosjektet. Videre bør det være en målsetting å ha en viss andel prisregulerte utleieboliger i området. Strategier for billige boliger bør bidra til sosial miks og diversitet og kan omfatte enkeltbygninger i hvert cluster, deler av bygninger eller gjennomgående strukturer i alle typer prosjekter. Uansett står vi overfor en mulig renessanse i organisering av bybygging, med billige boliger som mål, og der deler av boligmassen er untatt spekulasjon.

Program - Århusgade

KVARTAL 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 SUM

Excentral Park - Edge Dynamics

Eksisterende/næring Bolig Kontor Forretning/offentlig Sportshaller PoD Barnehage Skole Kulturprogram Spine Miljøprogram Ytre Nordhavn

cykel metro bil/buss/blandet trafikk

cykel og gående prioritert i alla gatestrukturer

BEVÆGELSER

promenad - byliv

kaj / park / allé / århusgade PoD / gårdsrum / parkcafé / smågade / pladssekvens / borgerhus (kino/foreningsliv/ kursverksamhet) / torgcafé

promenad - park-og-grønt

kaj / sport / allé / pic-nic / plen / kaj / lekplass / planteringer / treklynger / flydendehager / sittamfi / le / kiosk sport / kolonihaver / lekfjell / utecafé

promenad - shopping

parkcafé / århusgade PoD (hantverk/kunst/ handlegade allé / borgerhus / redesign/second hand PoD atelier) /

(utstilling/alternativ handel) torgcafé

promenad - kaj-og-vann

flytende hager / paviljonger / kaj / hager / park / lepladser / båtbrygger / kaj / passager / slip / bro / badebrygge basseng

hovedadkomst - bil / buss

allé / cykelfelt /vareleveranse / bussholdpladser / trerekker / supplerende parkering / plantefelt / cykelparkering / uteservering

hovedcykelrute - express / rekrea

EXP-rute Nordhavnen / cykelfelt i hovedadkomster / cykel/gående prioritert i bolig/handel/næringstråk / nærcykelparkering + centralcykelparkering

cykelsti / adkomstgade / allé / cykelfelt / plads / kvartalsgade

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

hovedadkomst / cykelfelt / kvartalsgader

cykelsti - passage - adkomstgade - cykelfelt - boliggade - allé

kaj / brygger / kvartalsgade / allé adkomstgade / allé / kvartals/ cykelsti gade / cykelsti

boliggader - allé - adkomstgader - cykelsti

Excentral Park - Edge Dynamics byliv/ bevægelser århusgade

hovedadkomster

intimt byrom i bebyggelse med utsikt mot park

park

sport / lek / rekreation / bad / beplanting / hager / kaj / café /

offentlig

BYROM

adkomstgade

bil / buss / cykel / gående / trerekker / shopping / café / supplerende parkering, hcp / cykelparkering / uteservering

plads

caféterrasser / handel / torgaktiviteter / lek

kvartals-/boliggade

lavtrafik / cykel / gående / ophold / småhandel / café / nærlek

offentligt program

barnehage / skole / kvartalshus / kino / organisationer / kursverksamhet

bygård

fælleshus / vaskerom / cykelparkering / hager / nærlek / terrasser

takterrasse / hager / balkonger

privat

takflater

plads - café - cykelsti - PoD - park - takterrasse - boliggade - allé - kaj - hager

torg / børnehave / allé / pladssekvens

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

takterrasser / kvartalsgader

park / kvartalsgade / passage / adkomstgade / takterrasser

adkomstgade / plads / kvartalsgade / boliggård / takterrasser

bro - boliggade - passage - bogård - brygge - allé - takterrasse - kaj - park

Excentral Park - Edge Dynamics byliv/ byrom århusgade

byrom / pladser

2

1

4

3

5

7 8

6

9

KVARTAL 1 2 3 4 5 6 7 8 9 SUM

AREAL 26369 16218 23235 21293 11583 7706 5858 10535 7970 130767

TOMTEUTNYTTELSE 658% 958% 942% 738% 910% 581% 609% 505% 410% 701%

FUNKSJONSFORDELING URBAN BODY Bolig Kontor Forretning/offentlig Sykkelparkering SUM

61104 38786 26418 4459 130767

SPINES ”PROJECT CLUSTERS” ROMMER HANDEL, KONTOR, INSTITUSJONER OG OFFENTLIGE FUNKSJONER Valget av metro som hovedkollektivforbindelse til Nordhavnen forutsetter en større tetthet og en større andel kommersielle programmer og arbeidsplasser knyttet til disse stasjonene enn i den resterende bystrukturen. Gjennom modellerte tetthetstudier og formasjonstudier undersøkes potensialet for sammensatte funskjoner langs Spine, med nærhet til de to metrostasjonene (systemet kan forlenges).

I den utbygginstetthet som legges til grunn forutsettes sammensatte programmer av både blandede næringsfunksjoner, og boliger. Tette bystrukturer av denne typen stiller strategiske krav til utbyggers dialog med fremtidige investorer. Det krever en offensiv tilnærming til interessenter over alle skalaer, og en sammensatt programmering av hvert utbyggingstrinn. En større konsentrasjon av masse og program i “project clusters” er økonomisk og utbyggingsteknisk fordelaktig, og har potensialet til å gi et intensivert urbant liv i disse sonene.

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

Program - Spine

TOMTEAREAL 4008 1693 2466 2886 1273 1327 962 2088 1945 18648

Excentral Park - Edge Dynamics

Eksisterende/næring Bolig Kontor Forretning/offentlig Sportshaller PoD Barnehage Skole Kulturprogram Spine Miljøprogram Ytre Nordhavn

cykel metro bil/buss/blandet trafikk pladser

spine boulevard

metrostationer / cykelsti / cykelparkering / pladser / paviljonger / kiosker / terrasser / faste og temporære markeder

park

offentlig

byrom

urban cluster

eksempel spine med metrostasjon

sport / lek / rekreation / café / beplanting / hager / paviljong / urban woods

adkomstgade

bil / buss / cykel / gående / trerekker / shopping / café / supplerende parkering, hcp / cykelparkering / uteservering

plads

caféterrasser / handel / torgaktiviteter / lek

Excentral Park - Edge Dynamics

byrom - bevægelser / pladser

kvartals-/boliggade

lavtrafik / cykel / gående / ophold / småhandel / café / nærlek

takterrasser / hager / balkonger

privat

spine boulevard / metrostation / spine cykelparkering

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

cykelparkering - bebyggelse næring/bolig - park - urban woods

spine boulevard / urban woods / adkomstgade / allé / kvartalsexcentral park / terrasse gade / spine plaza / park / metro

spine boulevard - bebyggelse næring/bolig - adkomstgader - cykelparkering

byliv/byrom - spine

takflater

Arcipelago of Biodiversity

2

EXP-Pixel Park Blå Park ur bo

t

a bo se i u

cr

Spine

EXP-Pixel Park Rød Park

EXP - Europan 10

r ha

Excentral Park - Edge Dynamics

Levantkaj: typologi-/strukturplan

PLAN 1:2000

off programmer i exc park

diversitet i typolgi og tæthed

varierede overgange og relationer mellem bystrukturer og landskabsrum i exc park

Levantkaj: typologi-/strukturplan

VI OPFATTER MIKADOSTRUKTUREN PÅ LEVANTKAJ, SOM EN STÆRKT SAMMENBINDENDE STRUKTUR, DER GIVER DIVERSITETEN FRIT SPILLERUM. DE FORESLÅEDE BYGNINGSSTRUKTURER TOLKER HVER FOR SIG FORHOLDET MELLEM BEBYGGELSENS URBANE RYGRAD OG KANTENS MØDE MED LANDSKABET. NOGLE STEDER PRÆCIST ANDRE STEDER FLOSSET OG SAMMENVÆVENDE. DE ENKELTE BEBYGGELSESSTRUKTURER STUDERER FORSKELLIGE GRADER OG TYPER AF PORØSITET OG GENNEMTRÆNGELIGHED INDEN FOR EN HØJ BEBYGGELSESTÆTHED. BEBYGGELSESPLANEN SKAL SÅLEDES SES SOM EN ÅBEN OG FORANDERLIG PLAN DER I HØJERE GRAD STYRES AF EN TEMATISERING END AF EN FASTLAGT FORMGIVNING. DET OVERORDNEDE MOTIV ER LANDSKABETS OG UDERUMMETS SAMMENVÆVNING MED DET BYGGEDE, OG EN NUANCERING I SKALASÆTNINGEN MELLEM DET OFFENTLIGE OG PRIVATE. DE OFFENTLIGE PROGRAMMER KAN VÆRE PLACERET I BEBYGGELSESSTRUKTURENS FORTSÆTTELSE I PARKEN FOR HERVED AT SKABE PRÆCISE RUMLIGE AFGRÆNSNINGER I LANDSKABET ELLER VÆRE FRITLIGGENDE OBJEKTER SKALERET TIL IKKE AT BEMÆGTIGE SIG RUMMET OMKRING SIG.

Excentral Park - Edge Dynamics

EXCENTRAL PARK- EDGE DYNAMICS

%

DIFFERENTEREDE PUNKTHUSE. STORKARRÉN ER OPSKÅRET MED INDRE FLIGET GADE STRUKTUR

2 m mikado

areal

360

2 m mikado

%

3x9.000 27.000

areal

560

2 m exc park

4X8.250 33.000

2.000

03-15 et.

95 % bolig / 5 % inst.

05-12et.

spejderhytter skovbørnehave

2 m exc park

SKOLE : FAGHAVER OG GÅRDRUM I DEN HÆVEDE FLADE SAMMENFLETTER EXC PARK OG UNDERVISNINGSRUM

%

90 % bolig / 10 % erhverv

PoD

TERRASSEREDE BYGNINGSKROPPE DANNER 2 PLADSRUM DET ENE FAVNER MIKADOBYEN DET ANDET DANNER EN OFFENTLIG GRØN LOMME AF EXC PARK. DE TERRASSERENDE GRØNNE TAGHAVER DANNER OVERGANG MELLEM DEN TÆTTE BY OG PARK. ALLE BOLIGER HAR GODE UDSIGTS- OG SOLFORHOLD.

430

m

boliger

ecohub

boliger

kvartershus børnehave

kolonihaver

kajakklub

ecohub

100 % institution

gårdhaver

boliger

boliger

skole

biolab

ecolab

vandlab

3x13.000 39.000

m exc park

90 % bolig / 10 % erhverv

sort piste

cykelsti day cruise quay

sportsbjerg

%

m mikado

areal

2

grønne stier og haver off/private

100 % sport

blå piste

badebassin

ecohub

sportsbjerg

sport

haver

rød piste

2 m exc park

01-02 et. 40.000

2 m exc park

01-05 et. 12.000

biotop

mikado

2

02-11 et.

boliger

boliger

2

200

børnehave

udsigtspunkt

Levantkaj: typologi-/strukturplan

%

areal

skov

2 m mikado

areal

Excentral Park - Edge Dynamics

skivestruktur med varierende højder og rekreative grønne uderum i mange niveauer.

Nedskalerer bymassiv og danner porøs overgang mod exc park

215

2

2 m exc park

1.000

95 % bolig / 5% inst.

400

m mikado 2

70 % bolig 30% inst./p/erhverv

ecohub

boliger boliger

kvartershus

m exc park

biotop

kajakklub

ecohub

2X8.500 17.000

fritidsklub

gårdhaver

børnehave kolonihaver

badebassin FLIGET BOLIG STRUKTUR MED GRØNNE NYTTEHAVER PÅ TAGET OFFENTLIG STI PÅ DET GRØNNE TAGLANDSKAB BLANDER OFFENTLIGE OG PRIVATE GRØNNE RUM. BYGNINGSMASSEN NEDSKALERES OG OPLØSES GRADVIST SÅ OVERGANGEN MELLEM BY OG LANDSKAB FLETTES SAMMEN.

2 m % mikado 355 2X21.000

cykelsti day cruise quay

sport

blå piste

haver grønne stier og haver - off/private

42.000

02-6 et.

2 m exc park

3.000

50 % BOLIG 50 % INST. / ERHVERV / DETAIL

udsigtspunkt

ecohub

sportsbjerg

Levantkaj: typologi-/strukturplan

3.000

85 % bolig / 15 % inst.+kultur

spejderhytter

PoD

2

01-11 et.

15.000+19.500 34.500

02-06 et. 3.000

boliger

PoD

2 m mikado

areal

2 m exc park

skovbørnehave

skov

FLIGET STRUKTUR I VÅDLANDSKAB MED VARIERENDE HØJDER DER NEDSKALERER BYMASSEN MOD EXC PARK . STRUKTUREN SAMMENFLETTER

BY OG LANDSKAB .

%

280

2x9.500 19.000

01-5 et.

areal

%

m mikado

%

areal

Excentral Park - Edge Dynamics

TÆT BOLIGSTRUKTUR MED ERHVERVSPROGRAM I BASEN OG GÅRDHAVER I TOPPEN. STRUKTUREN DANNER EN PORØS GRØN OVERFLADE TIL OPHOLD UNDER HIMLEN OG ET PRÆCIST MØDE MED EXC PARK.

TÆT STRUKTUR MED PORØS OVERGANG TIL BYSKOV. BOLIGSTRUKTUR I LILLE SKALA. HØJDER VARIERER OG GIVER DIFFERENTIEREDE PRIVATE OG OFF. UDEOPHOLDSRUM I MANGE NIVEAUER I KONTAKT MED TRÆKRONER OG SKOVBUND

off. sti

boliger

haverum

haverum

%

areal

haverum

2X21.000 42.000

m exc park 2

02-6 et.

park gym

sansehaver

spejderklub

3.000

50 % BOLIG 50 % INST. / ERHVERV / DETAIL FLIGET BOLIG STRUKTUR MED GRØNNE NYTTEHAVER PÅ TAGET OFFENTLIG STI PÅ DET GRØNNE TAGLANDSKAB BLANDER OFFENTLIGE OG PRIVATE GRØNNE RUM.BYGNINGSMASSEN NEDSKALERES OG OPLØSES GRADVIST SÅ OVERGANGEN MELLEM BY OG LANDSKAB FLETTES SAMMEN.

PRINCIPSNIT

boliger

exc park sansehaver

haverum

spejderklub

restaurant

haverum erhverv detailhandel

1. exc park og bystruktur flettes sammen - off. landskab løftes op

Levantkaj: typologi-/strukturplan

355

2 m mikado

Excentral Park - Edge Dynamics

restaurant

Excentral Park - Edge Dynamics Levantkaj: typologi-/strukturplan

1. exc park og bystruktur flettes sammen - off. landskab løftes op

Excentral Park - Edge Dynamics

SPORTSBJERG

boliger

vådlandskab

%

01-11 et.

børnehave

2X8.500 17.000

kvartershus

2 m exc park

kolonihaver

3.000

75 % bolig / 15 % inst.+kultur 10% erhverv + p

FLIGET STRUKTUR I VÅDLANDSKAB. STRUKTUREN ER OPSTRIBET I BÅND DER NEDSKALERES MED VARIERENDE HØJDER MOD EXC PARK .

STRUKTUREN FLIGER GRÆNSEN MELLEM BY OG LANDSKAB. VÅDLANDSKABET DANNER ET INDRE REKREATIVT RUM I BOLIGSTRUKTUREN

PRINCIPSNIT

boliger

indre landskabsrum

børnehave

erhverv

2. fligede bånd i vådlandskab

p

vådlandskab

exc park

Levantkaj: typologi-/strukturplan

400

2 m mikado

areal

Excentral Park - Edge Dynamics

Levantkaj: typologi-/strukturplan

2. fligede b책nd i v책dlandskab

Excentral Park - Edge Dynamics

gårdhaver lejligheder rækkeshuse i kant gårdhaver

%

gårdhavehuse

15.000+19.500 34.500

2 m exc park

02-06 et. 3.000 70 % bolig 30% inst./p/erhverv TÆT BOLIGSTRUKTUR MED ERHVERVSPROGRAM I BASEN OG GÅRDHAVER I TOPPEN. STRUKTUREN DANNER EN PORØS GRØN OVERFLADE TIL OPHOLD UNDER HIMLEN OG ET PRÆCIST LODRET MØDE MED EXC PARK.

PRINCIPSNIT

boliger gårdhaver

exc park

gårdhaver mikado

erhverv

p

3.grønt patio-landskab: tæt boligstruktur med gårdhavehuse og lejligheder

Levantkaj: typologi-/strukturplan

280

2 m mikado

areal

Excentral Park - Edge Dynamics 3.grønt patio-landskab: tÌt boligstruktur med gürdhavehuse og lejligheder

Levantkaj: typologi-/strukturplan

p

bålplads spejderklub

treewalking bane

boliger

boliger

skovbund skovterasser

%

01-5 et.

2 m mikado

2x9.500 19.000

2 m exc park

1.000

95 % bolig / 5% inst.

TÆT STRUKTUR MED PORØS OVERGANG TIL BYSKOV. BOLIGSTRUKTUR I LILLE SKALA. HØJDER VARIERER OG GIVER DIFFERENTIEREDE PRIVATE OG OFF. UDEOPHOLDSRUM I MANGE NIVEAUER I KONTAKT MED TRÆKRONER OG SKOVBUND

boliger

trækroner tagterrasser

skovbund

4.PoD - by skov: boliger i trækronerne

byskov

skovbørnehave

Levantkaj: typologi-/strukturplan

215

træhuler

boliger

areal

Excentral Park - Edge Dynamics

skovbørnehave

Excentral Park - Edge Dynamics

Levantkaj: typologi-/strukturplan

4.PoD - by skov: boliger i trĂŚkronerne

2 m exc park

33.000 27.000

2.000

Excentral Park - Edge Dynamics

2 m mikado

39.000 3.000

34.500

3.000

42.000

3.000

19.000

1.000 12.000 40.000

211.500

64.000

2 m mikado

2 + m exc park

275.500

Levantkaj: typologi-/strukturplan

17.000

Arcipelago of Biodiversity

2

EXP-Pixel Park Blå Park ur bo

t

a bo se i u

cr

Spine

EXP-Pixel Park Rød Park

EXP - Europan 10

r ha

Ifølge tall fra Københavns Kommune flyttet mere en 3.000 husstande med en melleominnkomst på kr. 400.000-600.000 ut af kommunen i 2005, mens kun 1.000 husstande flyttet ut i år 2000. Det er i stort omfang par som flytter ut. Mere en halvparten av dem har barn. Dette er en resurs København ikke har råd til å miste.

Store deler av bebyggelsen i Nordhavnen bør være tilpasset denne gruppes behov og kjøpekraft.

K K

Ø

B A

E

N S

H

A B

V

N A

E

Excentral Park - Edge Dynamics

Nordhavnens plangrunnlag og fysiske udformning tar afsett i kjente verdier fra Københavns bydannelses verdier; Man bor tett og det grønne og rekreative ligger tett til bebyggelsen.

Tetthet er en kvalitet, det skaber økt sikkerhed, naboskap og sosial og rekreativ aktivitet.

R H

Introduksjon

Det er vårt ønske å svare på den overordnede strategi i Exentral park gjennom å forme bebyggelsen etter biotopiske prinsipper, som et habitat (by biotop) der utifra overordnede strategier gir fremtidige områder for et differansiert liv.

“By-biotopen” fungerer på mange måter bedst, når den er selvorganiserende. Forandringer i biotopens komplekse mekanismer skal kunne skje spontant.

Svaret er derfor noen enkle fysiske organisasjonssprinsipper, som i deres natur kan understøtte kvarterets kompleksitet og konstante behov for forandring.

I det følgende gies et bud på hvordan en transformasjon av en pir i Nordhavnen kan utvikles.

1 1.

Bebyggelsens område utformet som en landskapshøyde

2 2. Gjennomskåret av

mikado prinsippet i den overordnede Exentral park struktur

3 3. Uthules med store byrom for lys, luft og byliv

3

4 4. Organisk behandling

av strukturens skarpe kant mot parkrommet

5 5. Ut fra disse overordnede prinsipper kan område utvikles og forandres

Excentral Park - Edge Dynamics

biotope, literally translated, means an area where life lives bios=’life’ or ‘organism’ and topos=’place’.

4. Edge dynamics mellom

Konsept

bebyggelses struktur og Exentral park

Flux

Strukturplan bebyggelse Plan 1:2000

Excentral Park - Edge Dynamics

Exentral park - utgangspunkt

c-c b-b

Snitt a-a 1:1000

BOLIG BO OLIG O LIG G

SKOLE S OLE S SK SKOLE KOLE KOLE O E

rverv erverv e

B O L I G

Snitt c-c 1:2000

Struktursnitt bebyggelse

Snitt b-b 1:1000

Excentral Park - Edge Dynamics

a-a

Excentral Park - Edge Dynamics

Modell bilder

Excentral Park - Edge Dynamics

Modell bilder

A

B BYROM - ulik variasjon i kontakt med lokalsamfunn og parkliv, festplass og nabolag.

B

Excentral Park - Edge Dynamics

A

B Strukturens BYGÅRDER og indre rom for naboskap og lysinnslipp

BYLIV Når byrummene er planlagt, kan det byliv, som alle drømmer om, beskrives og defineres. Kravene til bylivet er avgørende for, hvordan rammen omkring byrommene fysisk set utformes og dermed avgørende for masterplanens romlige kapasitet.

BY Når byrum og byliv er planlagt og beskrevet, fastlegges byggefeltene. Den byggede arkitektur innrammer de planlagte byrom og dermed det ønskede byliv.

Offentlige rom

BYROM For at skape et attraktivt byliv må byens rom plaseres og planlegges som det første. Det er byrommene og deres organisering som aktivt bidrar til kvarterets verdiforøkelse. Byrommene indeholder de attraksjoner som tiltrekker mennesker - caféer, småbutikker, sosiale oplevelser og stemninger - og rommer dermed kimen til et aktivt byliv.

Excentral Park - Edge Dynamics

Offentlige rom

Typologi bibliotek

XXL - brokvartal

Mindre og tradisjonelle brokvartal

Campus

Pyramiden

Sports fjellet

Terrassen

Block

Container havnen

Cheese royale

Excentral Park - Edge Dynamics

Innenfor strukturplanen i Exentral park gies det rom for et variert forløp av bebyggelses typologier. Med tanke på et variert bymiljø og et og realistisk utbygningsforløp er dette et grunnleggende prinsipp. Alle typologier børe kunne inneholde ulike program og dermed være endringsdyktige for fremtidig utvikling.

Københavner CASHBA

Typologi mix

Bebyggelses typologier

Tett bystruktur. Mulighet for mix program mellom bolig, næring og service i hele bygningsmassen. Uteområder på alle takflater.

Excentral Park - Edge Dynamics

Offentlige rom XXL - brokvartal

Excentral Park - Edge Dynamics

Offentlige rom

Container havnen Block

Block Container havnen

Terrassen Brokvartal

Container havnen Pyramiden

Bebyggelses typologier

XXL - brokvartal

Excentral Park - Edge Dynamics

Cheese royale

De foreslåtte enkle boligtypologier danner altså hovemassen av bebyggelse.

Denne underlegges felles miljøstandard som vil redusere beboernes energikostnader.

Ulike tiltak for egeninnsats og tilrettelegging av individuelle uttrykk blir viktige styringsverktøy i et slikt miljø.

Med et så stort utbygnigsområde som Nordhavnen representerer vil det være stort behov for elastisitet i planleggingen, slik at man har verktøy for å fange opp de forandringer og nyvinninger som til en hver tid er under utvikling.

Vi foreslår at det avsettes spesielle felt i planen for eksperimentalzoner, der muligheter for en annen dynamikk og uttrykk kan utfolde seg og utprøves. Spesielt innenfor bæredyktig byggeri er det behov for en stor praktisk utprøving av selvforsynte energiboliger. Nye materialer som prefabrikerte massivtre elementer er lite utprøvd i Danmark og kan f.eks utprøves i disse områdene.

Betong som fundament for en fire etasjes søyle- og drager konstruksjon:

Det er tenkt at store deler av bygningsmassen i størst mulig grad skal benytte seg av modullbaserte byggeri.

Avhengig av valgt kontruksjonsprinsipp vil dette være mulig. Masivtre er et alternativ som bør undersøkes. En kombinasjon med betong i de nederste etasjene og en trebasert, eller stål - søyle og dragerkonstruksjon, i max 4 etasjer over betongen, ville muliggjøre en prefabrikert modultype som kunne løftes på plass.

Ved et rasjonelt “stablings sytem” vil energibruken være minimal for hver enkelt enhet midt i strukturen. Det er i ytterkanten man har energitapet. Dette vil kunne reduseres betraktelig ved å “innkapsle” strukturen i en ekstra isolering.

Moduler som løftes på plass:

Ekstra isolering i ytterkant vil redusere energitapet:

Billige boliger

Eksempel på “campus” byggeri

Excentral Park - Edge Dynamics

Hovedmålet med forslagets bebyggelsestypologier er å fokusere på et variert og rasjonelle byggeri med enkle byggesystemer som i høy grad kan masseproduseres i form av elementbyggeri. Da det er et stort behov for billige boliger og i København ser vi det som viktig å skape et rikt og velfungerende bomiljø, ikke med hovedfokus på enkelte høyprofilerte og som oftest dyre boligprosjekter men som en kombinasjon der rasjonelle enkle typologier sammen klarer å danne en god tett by og et rikt oppvekstmiljø til en bred del av befolkningen. Bebyggelsestetthet er en viktig del av en bæredyktig by der offentlige og private nettværk har god grobunn for å skape reelle sosiale strukturer for en mer intens og mangfoldig byliv.

420%

14

13

15 16

400%

17

400%

400%

440%

780%

9

11

400%

18

12

460%

point of departure

460% 400%

10

7

8

450%

5

420% 530%

4

6

680%

2

3

390%

400%

1

380%

18

17

POT

16 11

9

7

8

13 12

sum= 328900 m2

5 6

4 2 1

3

Beregnet tomteutnyttelse

10

14

15

1= 28800 m2 2= 43000 m2 3= 16200 m2 4= 19200 m2 5= 12400 m2 6= 14000 m2 7= 23900 m2 8= 11900 m2 9= 11000 m2 10= 11000 m2 11= 14000 m2 12= 7000 m2 13= 36000 m2 14= 19000 m2 15= 23000 m2 16= 15500 m2 17= 15500 m2 18= 7500 m2

Excentral Park - Edge Dynamics

420%

Exentral park

Situasjonsplan 1:2000

Excentral Park - Edge Dynamics

I det omslutende parkbeltet vil det være en veksel mellom ulike grader av opparbeidelse; mellom ”viltvoksende” natur og mer opparbeidede felt for sport og kulturelle aktiviteter. De kulturelle aktiviteter vil kunne danne overgangssone mellom bebyggelse og det mere frie parklandskaper. Ved å samle programmer for sport o.l i mer definerte soner vil det skape bedre kår for et rikere biotopisk mangfold. Et dynamisk forhold mellom aktiv park og stille park , mellom planter, dyr, mennesker og kontekst.

Excentral Park - Edge Dynamics

Modell bilder

Excentral Park - Edge Dynamics

Modell bilder

Excentral Park - Edge Dynamics

Modell bilder

D: Markedsplassen A

Excentral Park - Edge Dynamics

B: Festplassen

A: Strandparken

B D

C

Park program

Større offentlige rom man ved tradisjonell byplanlegging kan forvente å finne inne i den bebygde strukturen, vil her i stor grad plassers i strukturens randsone; opp mot parkbeltet.

Disse lokaliseres naturlig i krysningspunkter som oppstår der den interne infrastruktur møter det grønne. Dette muliggjør opparbeidelsen av helt unike byrom.

C: Sirkusplassen

Nettverk av små og store stier

Et bredt bearbeidet belte utgjør hovednerven i parken. Samtidig som det øker tilgjengeligheten vil det med sin meanderende bevegelse være med på å regissere analogien av romlige forløp man som bruker av parken beveger seg gjennom.

Strandlinjen

Langs hele parken etableres det soner for sosial møter og spill og lek. Fra opparbeidede sosiale rom for sport og større antall mennesker til mindre plasser for utesjakk, boule turneringer og store områder med sand for sandkasselek. Her er det rom for store områdefester, loppemarkeder, nyttårsfeiring samt mindre plasser for diskujon, taichi og grilling, for solbading eller ballspill, for fiske og gjemsel i skogen.

Excentral Park - Edge Dynamics

Grønn kontakt mellom park og bebyggelse

Delta-landskapet gir en lang strandlinje som igjen gir gode økotone forhold mellom land og vann. Dvs at kantsonen er produktiv for plante og dyreliv og vil være en viktig resurs som hvileplass og mulig hekkeplass for vannfugler.

Det er lagt vekt på at beplantning i området skal danne lokale vern og filtrere gjeldene vindretninger .

Elverommet vil med sin variasjon i vegetasjon og dyreliv bli et viktig økologisk og pedagogisk observasjonsområde. Det planlegges her ulike observasjonsposter som fuglekikkertårn og brygger nær rolige ”lommer” i landskapet med mindre forstyrrelser som gir tiltrekningskraft på fugler og dyr.

Excentral Park - Edge Dynamics

Vegetasjon og beplanting.

Biotop

Excentral Park - Edge Dynamics

En måte som innbyr til aktiv bruk av parken er forslaget om å benytte et stort felt til dyrking av ulike grønnsaker og urter med mer. Disse dyrkbare områder tilegnes til økologisk forskning mens andre områder deles mellom kommersiell drift der grønnsaker med mer kan selges på mattorget eller benyttes som forråd for økologiske resturanter. Andre deler kan leies ut som parsellhager. Her kan beboerne i området leie en hage med tilhørende drivhus for dyrking av grønnsaker, blomster og krydderurter. Hagene vannes gjennom renset overflatevann og takvann som kommer fra boligområdene. Tilstøtende arealer for kompostering av hageavfall og annet biologisk materiale legges til det dyrkbare feltet. Dermed beholdes grøntmateriale som ressurs internt i parken. Åkrene og kompostering kan også bli et viktig bidrag for skole og barnehageundervisningen i området. Elevene blir en viktig ressurs gjennom at undervisning integreres i viktige driftsoppgaver. Øko globen plassert i sydøst i parken og blir hovedatraksjonen langs strandlinjen som et moderne veksthus og gård for forskning og utvikling av planter.

Her kan den besøkende få innføring i et bredt spekter av økologiske prinsipper samt få oppleve et veksthus tuftet på moderne teknologi for energibesparelse. Øko globen inneholder også et egen resurs og konferansesenter med vekt på møter og undervisning for moderne praktisk økologi. En egen restaurant serverer mat fra ”egen hage”

Urban Farming

Excentral Park - Edge Dynamics

Sporstfjellet er formet som et eget fjell i parken for god utsikt og vinteraktiviteter som aking og ski. Bygget inneholder sportshallel og håndballbane samt et 50 meters basseng med tilhørende garderober, spaanlegg og trenings senter. Også helsetjenester som lege, tannlege og fysioterapi kan plasseres her.

Fjellet skjermer bebyggelsen innenfor fra vind og støy fra cruise båt havnen.

Sports fjellet

Arcipelago of Biodiversity

2

EXP-Pixel Park Blå Park ur bo

t

a bo se i u

cr

Spine

EXP-Pixel Park Rød Park

EXP - Europan 10

r ha

Nordhavn er et følsomt område. De nordlige dele er lavtliggende grønne områder, beliggende i kote 1 – 2. Området forsvinder i Øresund, hvis ikke der foretages markante forandringer i den globale økonomi, tænkning og væremåde. Excentral Park forholder sig til denne problematik ved at bearbejde kanterne – Edge Dynamics.

Det er i mødet mellem vand og land at den globale dimension for alvor vil spille en rolle. Og det bliver langs Nordhavns kyster at dynamikken vil fremtræde mest markant. Derfor arbejder Excentral Park – Edge Dynamics med disse udfordringer, via en overordnet grøn struktur, der udvikles i etaper.

Via en landskabelig bearbejdning af Nordhavns kanter skabes en ramme hvor dynamikken mellem vand og land tydeliggøres. Den globale dimension der (også) påvirker Nordhavn, synliggøres på demokratisk vis via markante offentligt tilgængelige grønne områder. Dette vil udgøre den nye kyst – både lokalt, regionalt og globalt.

Excentral Park eksemplificerer og dokumenterer at der findes lokale dynamiske løsninger på de globale udfordringer – og at løsningen skal findes ved at samtænke vand og land, land og by, by og region, samt regionen og samspillet med den globale udvikling.

Gradvist vil Nordhavn udvikles til et område med mange funktioner, appellerende til mange typer af mennesker og funktioner. Parkbåndet langs kanten vil være den buffer som forener en global trussel til en regional og lokal attraktion.

FRA FORURENET GRUND TIL MAGISK BIOTOP

FASE 2

FASE 2+

Excentral Park skabes i etaper. I første omgang fokuseres der på Indre Nordhavn og Archipelagoen. Landskabeligt drejer det sig om områderne EXP Europan 10 og EXP Orient, og Archipelagoen (inkl. containerhallens areal) som gradvist vil etableres i Fase 1.

Parkbåndet vil udvikles løbende som udbygningen af Excentral Park tager form.

Asfalten vil brydes, jorden vil podes med bevoksninger mellem parkbåndets programmerede aktiviteter, og rekreative, grønne områder vil dukke op. I Fase 2 vil også Excentral Parks bløde kanter, strandengene, etableres.

Parkbåndet er i fase 2+ fuldt udviklet som et biodivers rekreativt landskabsbånd med programmerede aktiviter, strandenge, sandstrande og græsflader med buske og træer. Parkbåndet er et fælles levested for mennesker, dyr og planter, som sammen skaber et værdifuldt åndehul for hele regionen. Containerterminalen er ligeledes blevet etableret.

Skovplantningerne etableres ligeledes i Fase 1. Disse er lokaliseret som flydende naturstræk i Excentral Park. Skovene domineres af eg (Quercus), iblandet skovfyr (Pinus sylvestris) og lærk (Larix).

Dynamisk udvikling

FASE 1

Excentral Park - Edge Dynamics

Nordhavn udfordres som nyt byområde mellem den lokale udvikling af København, den regionale udvikling i Øresundsregionen, og konsekvenserne af den globale opvarmning. Excentral Park - Edge Dynamics er et eksempel på hvordan et lokalt byudviklingsområde er integreret i den regionale udvikling i Øresunds regionen, men også helt afhængigt af de gældende globale tendenser og konsekvenser af menneskets udvikling.

2008

Excentral Park skabes gradvist og i flere faser. I første fase skabes linket til Østerbro og København via urbane og landskabelige bearbejdninger. Ligeledes bygges containerhavnen nord for området af udgravningerne fra metrobyggeriet i København. Containerhavnen vil gradvist formes til det nye landskab Archipelagoen. Området vil dermed gradvist udbygges og programmeres via et parkbånd der etableres med top i kote 3,5 m.

OU DG R

AV NI N G

Der hentes opbygningsmateriale til archipelagoen fra havbunden i RIET østersøen til bl.a. at etablere strand.

ITO ERR T SØ A FR D Asfalten skal opbrydes og genanvenR des som underlag til ny belægning eller til terrænopbygning. Asfalten knuses på stedet.

Genanvendelse:

SA ND JO

Archipelagoen etableres med det dobbelte formål at bortskaffe overskudsjord fra metroen og etablere et interessant rekreativt landskab. Det må forventes at dette er omkostningsfri, da metroselskabet skal afholde omkostninger til bortskaffelse af jorden.

ETR

Kostpris pr. m3: 110 kr Særlig forurenet jord afhændes til et Prøvestenen, som særlig tilladelse til håndtering af dette. Det drejer sig om forurenet jord under bebyggede områder med risiko for afdampning af forurenings-kilden. Det er ikke nødvendigt at bortskaffe under grønne områder så længe der bygges ½ m ren jord på.

RESTMATERIALER FRA

Kostpris pr. m3: 800 kr NE RE

O TJ

REN OG LETTERE FORURENET OVERSKUDSJORD FRA LOKALE ANLÆGSPROJEKTER MULDJORD FRA LOKALE KOMPOSTERINGSANLÆG

For at ændre Nordhavn til. f.eks. boliger, børneinstitutioner og parkbåndet skal - Det sikres at evt. hot-spots i byggefelter fjernes forud for byggeri - Det sikres at den øvre halve meter af jordlagene er ren på ubefæstede arealer - Det sikres at der ikke forekommer uhensigtsmæssig afdampning fra underliggende forurening til byggeri

ULDJORD REN M

For at skabe gode vækstforhold for de etablerede grønne områder skal der udover ren jord også bruges muldjord.

Dette skaffes fra lokale komposteringsanlæg. Den lokale produktion af kompost vil stige med indbyggertallet.

Den lettere forurenede jord kan bruges til terrænopbygning så længe der lægges en ½m ren jord ovenpå. Det vil som minimum være omkostningsneutralt at modtage lettere forurenet jord, og der kan muligvis tjenes på at modtage jorden.

Der vil muligvis kunne modtages ren overskudsjord fra anlægsprojekter andre steder i København, hvor det ikke er muligt at genanvende jorden lokalt.

Det vil som minimum være omkostningsneutralt at modtage lettere forurenet jord, og der kan muligvis tjenes på at modtage jorden.

Forurening

Højrisiko for afdampning

ORD

Risikoklasse 3

Alt lokal overskudsjord fra lokale anlægsprojekter genanvendes i området til terrænopbygning og indkapsling af forurening.

SJ UD

Risikoklasse 2

R

SK ER OV

Forureningskortlægning Risikoklasse 1

GAML E AN LÆG

NEDKNUSNING AF RESTMATERIALER FRA GAMLE ANLÆG

RD

EN

Det nuværende terræn ligger mellem kote 1 og 2 m. Der vil derfor som udgangspunkt tilføres mellem 0,5 og 1,5 meter jord i hele parkbåndets bredde. Dette vil foregå over flere år i løbet af Excentral Parks tilblivelse Der tilstræbes en cost-neutral løsning, hvorved afhændelse af både ren og lettere forurenet jord til Excentral Park bekoster den nødvendige terrænhævning for sikring mod fremtidige havstigninger.

I de mange og store beplantede områder fjernes asfaltbelægningerne. Der sikres særlig gunstige vækstbetingelser ved at tilføre muld, og alternativt ved at tilføre organisk materiale fra den lokale produktion af bioenergi. Den rene råjord, iblandet organisk materiale fungerer som vækstmedie for de foreslåede beplantninger.

AM

ET OVERSKUDSJO E FORUREN RD LET TER

2008 +

REN JOR D FR

FO RU

Nordhavn er i dag et forurenet og ufrugtbart område, da området er forurenet fra både opfyld og følgerne af industri- og havneaktiviteter på selve området.

Tungmetaller gør at direkte kontakt med jorden er farlig, ligesom det er muligt at der kan ske udsivning fra forureninger til eksempelvis nye badefaciliteter, strand, havnen og Øresund.

I flere områder kan afdampning fra benzin-/olieforureninger og opløsningsmidler udgøre en risiko for indeklima ved fremtidig bebyggelse. Bevoksninger kan på sådanne arealer være en optimal løsning.

Excentral Park - Edge Dynamics

NORDHAVN- ET FORURENET LANDSKAB

Nærhed til grønne områder er afgørende for brugen Brugen af grønne, rekreative områder har betydning for befolkningens velfærd. Nærhed og kvalitet i grønne områder er derfor helt centrale elementer i Excentral Park. Hvis afstanden til de nærmeste grønne områder overstiger 300 m. mindskes brugen til en weekend tur. Den nære afstand til grønne områder er derfor en afgørende kvalitet i Excentral Park for det lokale byliv.

Excentral Park - Edge Dynamics

EXCENTRAL PARK PÅVIRKER LOKALT, REGIONALT & GLOBALT

CO2

Udvikling af en ny kysttype Med fokus på Edge Dynamics vil programmeringen af de grønne områder være afgørende for områdets regionale betydning som rekreativt område. Edge Dynamics vil udgøre en ny type rekreativt område – en ny kysttype.

Fokus på befolkningens velfærd Excentral Park er med sin tætte bystruktur og store landskabelige forankring et lokalt demokratisk område, der giver mulighed for lokal fysisk aktivitet og mental afstresning, men som også rummer en større regional betydning som landskabelig biotop. Dermed er Excentral Park et dokument for en ny tænkning, der inddrager befolkningens velfærd i et større globalt perspektiv.

L KA LO

O GI RE

A N

L

L BA O GL

Samfundsøkonomi

Fokus på sammenhæng mellem urbanitet og landskab Ny forskning dokumenterer at danskerne foretrækker grønne områder der er trygge, rolige og som indeholder en stor grad af naturlighed. Træer, skovtyper og naturpræg indarbejdes derfor som betydelige elementer i Excentral Park. Disse udtryk kan opfattes som antagonistiske billeder i en urban sammenhæng, men netop Excentral Park rummer denne mulighed for dynamik mellem urbanitet og landskabelighed.

“

KLIMARESITENS Excentral Park kan opgøres via traditionel monetær økonomi, men har også fokus på en afledt økonomi som inddrager rekreation, let transport, klimaresistens, nedsat forurening, øget biodiversitet samt menneskelig sundhed. Hvert af disse temaer bør derfor værdisættes i relation til både et regionalt og et langsigtet perspektiv – og for EXP kan en sådan økonomi sættes i forhold til f.eks. FN’s erklærede mål om bæredygtighed. Målet er at EXP ligger under de internationale standarder for bæredygtighed.

“

Geografisk skala

“

“

“

Regional påvirkning Projektøkonomi

Øget Rekreation

Begrænset forurrening Begrænset forurrening

“

Klimaresistens

Begrænset forurrening

Øget Biodiversitet

Excentral Park udgør en samfundsøkonomisk fordel ved at være en Øget Rekreation landskabsbaseret tætby.

“

Driftsøkonomi Plejeniveauet i skovplantningerne og i parkbåndet forventes at være Øget Rekreation ca. 7 kr. / m2 / år, baseret på renholdelse i etableringsfasen, og et Klimaresistens Øget Rekreation efterfølgende naturpræget udtryk.

Driftsomkostningerne for strandene er primært relateret til renholdelse, og estimeres til at være gennemsnitligt for alle strandarealer ca. 3 kr. / m2 / år

Øget Biodiversitet

Begrænset forurrening

Øget Sundhed Klimaresistens

Øget Biodiversitet Øget Biodiversitet

BEGRÆNSET FORURENING

Bytæthed Begrænset forurrening

Øget Biodiversitet

Klimaresistens

Begrænset forurrening Øget Biodiversitet

Øget Biodiversitet Øget Sundhed

Øget Sundhed

Bytæthed

Bytæthed

ØGET SUNDHED

Øget Sundhed

Øg

Bytæthed

Øget Sundhed Øget Sundhed

TÆTBY

Begrænset forurrening

Bytæthed

Øget Sundhed

Klimaresistens

Øge

Bytæthed

Samfundsøkonomi

Øget Rekreation

Begrænset forurrening

ØGET BIODIVERSITET

Excentral Park er principielt grænseløs, idet forudsætningerne for projektet er baseret på lokale, regionale og globale forudsætninger, Klimaresistens Øget Rekreation ligesom konsekvenserne af planlægningen og de konkrete indsatser Klimaresistens Øget Rekreation rækker ud over projektområdet og tager hensyn til påvirkningen af hele regionen.

Tidshorisont

Klimaresistens

ØGET REKREATION

Excentral Park udgør et velfærdsgode, og da velfærd er et samlet samfundsanliggende, skal projektet ses i et langsigtet perspektiv.

Klimaresistens Begrænset forurrening Øget Rekreation

Global påvirkning

“

Øget Rekreation

Excentral Park - Edge Dynamics

EXCENTRAL PARK I ET SAMFUNDSØKONOMISK PERSPEKTIV

Bytæthe

Arcipelago of Biodiversity

2

EXP-Pixel Park Blå Park ur bo

t

a bo se i u

cr

Spine

EXP-Pixel Park Rød Park

EXP - Europan 10

r ha

Arcipelago Dette kan etableres ved oppumpning af sandbund og stabiliseres som normale arealer til havne.

Her kan eksempler som Amager og Køge Bugt strandparker tjene som udmærkede eksempler, hvor man med en forholdsvis lav anlægsramme har fået skabt drift frie landskaber ud i havnearealerne. Hvilket er godt i det økologiske regnskab. Den afsluttende botanik behøver jo ikke at blive klitter, fyr og marehalm, men kan i højere grad stå som græsser og strandenge, hvorved man kan få et mere interessant og måske også et mere hollandsk udtryk. Som det kan ses der i polder regionerne, hvor landskabet er indvundet på anden vis end oppumpning altså som Amager hvor, udvekslingen mellem vand og land sker i langstrakte grønne flydende landskaber.

Det er muligt at deponere gammelt afgravet havnefyld og forsegle disse som græsklædte bakker etc. Problemet er vel at undgå at det ikke bare bliver et romantisk natur cover up, - så der må vel arbejdes bevidst på ikke at fjerne havnekarakteren helt eller at arbejde med en anden natur – et decor af en eller anden art.

Excentral Park Denne fine ramme rundt om mikado byggerierne kan etableres som et dynamisk landskab på vej mod artificielle strandenge i forskellige stadier, grader og breder – dvs et helt uhøjtideligt landskab der er ret nemt at etablere ved tilførsel af jord. Belægninger og beplantninger organiseres som et pixelsystem 100x100 eller 50x50 meter. Hvor strategien er at de eksisterende havnearealer udlægges som et stort mønster, ala et vekselbrug, hvorved fladen kan behandles efter forudsætning frem imod den ny funktion og brug. Her starter man med en regulær mapping for at finde ud af om fladen er forurenet i større eller mindre grad eller den er ok, hvorefter overfladen må forsegles med membraner af jord eller asfalt, der kan så tilføres større overflader med jord til udvikling af regulære parkarealer. På denne måde kartograferes et helt kantlandskab frem, - qua overfladens tilstand. Alternativt kan asfalten afgraves eller overfladen kan nedbrydes og der kan tilføres helt næringsfattige plantetyper, som gule og røde sedum typer og nogle bestemte græsser. Se f.eks. Gunter Vogts Allianz-landskab ved Munchen Stadion (Herzog og de Meuron), der er et mønster af ny asfalt og helt lave næringsfattige plantetyper, det ligner vildt græs i brunt, rødt, lilla og gulgrønt. Her er tricket så at undgå at det springer i skov – men det bliver ikke et problem i og med at der kommer mange mennesker ellers kan det vel afgræsses ved nogle får.

Central Park, - NY er fra slutningen af 1850’erne og blev etableret på godt og vel 20 år som et delvist arbejdsløshedsprojekt. Men det virkeligt banebrydende er at parken ikke er fyldt med programmer, parken er programmet! De 200 ha afsættes af NY city som park inden byen er vokset op!

Parkens arkitektoniske genialitet og levetid ligger i det differentierede trafik og bevægelses mønster er også banebrydende fordi det linker by og park, - sammen med ideen med de mindre pocketlandscapes, sumplandskabet omkring søen, vintervejen med stedsegrønne træer, gneisklippe landskabet med bjergplanter osv. Altså en kollektionstænkning med mange mindre parktypologier, der kun kan lade sige gøre fordi arealet er stort og sammenhængende og fordi det bygger videre på stedets egne vilkår, - klipper hvor der i forvejen er klipper, vand og sump i de laveste steder osv. Men det er de botaniske tableauer og det geniale trafiksystem der gør denne park så super socialt, - noget for både øje og fod altså hele kroppen og hele arkitekturens spænd.

Udgangspunktet i excentral park er at starte med asfaltfladen som en byggeplads, - mit bud skulle være at man på en måde helt økologisk ligeså stille sår både det sociale og det botaniske frem.

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS EXCENTRAL PARK / MATRIX OF PROGRESS

Tilblivelsens matrice/matrix of progress

HarbourScape 50m

LandScape

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

Matrix of Progress 01 / Addition

50m

+

50m

+

+

50m

waterfront

+2.5m

Perforation of surface to allow growth

Mapping of area in a pixelated system, in order to locate polluted areas

+ 2.5 - 3.0 m

+

Isolation of polluted areas Landscaping with additional soil with membranes of soil or asphalt and adding extra soil as growth media

up to + 3.5 m

+

+

+

New surface and adding botanics

TRANSFORMATION PRINCIPLES

50m 50m Existing harbour surface

HarbourScape

LandScape

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

Matrix of Progress 02 / Alternative for access to water / Subtraction

50m

50m

+

50m

+

+

50m

Removing material for deposit and creating access to the water

Mapping of area in a pixelated system, in order to locate polluted areas

Isolation of polluted areas Landscapes with additional soil with membranes of soil or asphalt and and added botanics adding extra soil as growth media

remove and deposit

waterfront

+0 - 0.5 m

+ 2.5 - 3.0 m

+0 -2.5 m

-

-

+

up to + 3.5 m

+

+

+

Removed material is deposited and sealed as ‘asphalt dunes’ in the harbour scape for active programmes

TRANSFORMATION PRINCIPLES

50m

50m

Existing harbour surface

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

BLUE PARK

RED PARK

PRINCIPLE PLAN / 1:10.000

SUPERIOR MATRIX / 50m x 50m

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

NEW SURFACE

ANIMALS Hens, rabbits, sheeps, goats, horsetracks and dogwalking-areas are all different elements which can be adjusted easily to city life and city landscapes. Recent studies show that people who lives among animals have a better quality of life.

BOTANICS

LANDSCAPE

Hence these parkareas are to be superartificial, the Matrix of Progress holds botanic programmes instead of biotopic dreams.

We suggest that the botanics are used for orientation, contemplation and beauty.

Different sorts of sport programmes with easy access.

MATRIX MAPPING

ALLOTMENTS

EXISTING SURFACE

MIKADO ACCESS Hence the parkareas are raised up to 1,5 meters above the general level, one needs access for the water. These direct lines that support the new urban fabric will guide the way and lead straight to the water for the handicapped and everyone else.

PARK LAYERS / PROCESS & PROGRAMME

SPORTS

PROGRAMME

PROCESS

MEMBRANE & GROWTH

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

Assorted red trees like red maple, orange oak, bloody beech, red acer and red alnus

RED BOTANICS

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

ROLLER HOCKEY

ASPHALT DUNES

SOCCER FIELD

ALLOTMENTS

ASPHALT DUNES

FLOWER BED

BADMINTON

BASKETBALL

Not in scale

RED PARK/ EAST

HANDBALL

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

Assorted blue trees like douglas, fir, yew, balsam poplar and black walnut

BLUE BOTANICS

EXCENTRAL PARK - EDGE DYNAMICS

INDOOR SWIMMING HALL

ALLOTMENTS

HOUSEBOAT MARINA

ASPHALT DUNES

EVERGREEN BED

RAMP

RAMP

EVERGREEN BED

ASPHALT DUNES

TENNIS

ALLOTMENTS

HOUSEBOAT MARINA

EVERGREEN BED

ASPHALT DUNES

RAMP

Not in scale

BLUE PARK / WEST

RAMP

Arcipelago of Biodiversity

2

EXP-Pixel Park Blå Park ur bo

t

a bo se i u

cr

Spine

EXP-Pixel Park Rød Park

EXP - Europan 10

STUDIO IRANDER

r ha

gravel beach

mussel reef field

pavilion

pine tree grove

beach biogas / waste water plant archipelago The development of the archipelago provides ecological and economic advantages and the presentation shows examples of programs and how the interaction and design of these work in different aspects.

saltmarsh

container harbour

exsiting pond

tree grove beach

cruise ship quay saltmarsh

plan archipelago, scale 1:10 000

The subaquatic landscape will be used to form reefs, and the various depth of the water provide habitat for a range of aquatic species. The limestone rock provides a base for algae and mussels to attach, and the subaquatic archipelago can develop into a mussel reef. The reef would attract fish that feed off the mussels, and the area would provide opportunity for angling. Fish, such as haddock and cod, are amongst the species living off the mussels, and the reef could be part of stabilising the population of cod in Øresund. The number of cod fry has reduced in the area in recent years, and the reef would offer feeding ground for the fry, once they have hatched after that the eggs have drifted from the breeding grounds in deeper water.

The mussel reef is providing an aquatic biotop that can benefit the fishing industry and is therefor a step in a creating a long term impact on the greater economy in Øresund.

Mussels filter large amounts of water and absorb toxic substances, and although not for consumption, mussel farming can be used for cleansing the water as a biological filter system.

archipelago

© Studio Irander 2009

The elongated island furthest from mainland has four main character zones; an open field, pine tree grove, dune landscape and a limestone gravel beach. There are saltwater marshlands located on other islands, providing habitat for wildlife. A pavilion marks a centre point of the archipelago and can host various functions, such as a visitor’s centre, exhibition space, maintenance station, research facilities, restaurant, café etc. The archipelago provides a recreational area that can be used for various sport activities, such as skating, walking, angling, biking, sunbathing, birdwatching etc.

Excentral Park - Edge Dynamics

dune landscape

QdOMbM`U[Z [R QYNMZWYQZ`_ `[ ^Q_`[^Q cM`Q^ RX[c

^QQR _`^aO`a^Q

PQbQX[\YQZ` [R UZR^M_`^aO`a^Q

The use of excavated limestone rock from the metro development, which is due for completion in 2018, will make the development of the islands run parallell, and the archipelago will thereby be completed within that time period, in preparation for the move of the container harbour. The container harbour can be developed into parkland once the harbour has relocated.

Excentral Park - Edge Dynamics

`QY\[^MX QYNMZWYQZ` R[^ `^MZ_\[^`M`U[Z [R YM`Q^UMX

Construction sequence of the development of the archipelago in bathymetric illustrations.

archipelago

Š Studio Irander 2009

archipelago

Š Studio Irander 2009

Excentral Park - Edge Dynamics

dune landscape ArtiďŹ cial dunes shaped by limestone substrate and covered by sandlayer. The dunes are planted with dune grass that stabilisate the sand. Concrete paths are shaped in between the hills to follow the dune sides, making it a owing structure that in addition can be used for sports like skating and BMX, in addition to the use of the paths for walking and biking.

archipelago

© Studio Irander 2009

pine tree grove The limestone base is covered with a layer of top soil, and planted with pine trees and shrubs as Juniperus, Rosa and Sambucus, that can sustain the coastal conditions of strong saline winds.

Excentral Park - Edge Dynamics

field The limestone substrate gives conditions for a specialised flora to develop naturally over time, though flower species like Thymus and Ehicum vulgare can be sown to generate a quicker establishment.

These flowers thrive without the competition from grasses, that require more rich soil conditions. The use of the uncovered limestone without a layer of soil makes the devlopment of the open field inexpensive and will require minimum of maintenance. The open field can be used for recreation and is accessible through a network of paths. The field is additionally a landing site for migrating birds in autumn and spring.

archipelago

© Studio Irander 2009

gravel beach The beach is covered by a layer of limestone gravel and rock, that minimises the drift of materia due to the waveforce and velocity in Øresund. The gravel beach can be used for recreation, and functions as a complement to the sandbeach at Amager. It makes a continuation of the new coastline of Copenhagen. The gravel provides an ecological habitat for both aquatic and terrestial wildlife.

Excentral Park - Edge Dynamics

saltmarsh The marshland area will develop as shallow areas continously overflow with water. The breakwater ring allows seawater to overflow the area but protects the vegetation from the force of the waves, in addition to inlets, that allows the seawater to perculate through the marshland. Boardwalks make the edge of the area accessible to the public, however, the wetlands are important ecological areas and breeding grounds for birds and should be left undisturbed to enhance wildlife.

sculpture park The island can be used for placing sculptures, land art installations or temporary exhibitions in making use of the setting as backdrop for displaying art objects. The art could be part of creating an identity for the archipelago, which would in turn be used to attract visitors.

Excentral Park - Edge Dynamics

designed structures The built structures, such as bridges, paths, seating, signposts, pavilion etc., on the islands could be designed as high profile items, to be an attraction in themselves and create an image of the area that would attract interest. The archipelago can be part of creating an identity for the area in attracting visitors and by that generate an economy, which would benefit not only the Nordhavnen area, but Copenhagen city.

Illustration based on sculpture Cloud Gate by Kapoor

archipelago

© Studio Irander 2009

Excentral Park - Edge Dynamics

Trafikk

bilar

klimathot

fossila ss siila brä b änslen

lokal energi

klima mattne neu eut utralt cykla kla gå kom omfor mfort

ny e ny en nergi kolle kollektiv kollekti va a transp nsporter ns er

fram mttid

Zero carbon footprint Out dated Modal Split Fördelningen mellan olika trafikslag i Danmark enligt en undersökning från 2001 i Danmark 7% andra komb.

50% bil

26% cykel

17% kollektiv

Resor efter aktivitet.

60 procent av resorna sker i arbetet eller för inköp. En stor del av dessa resor är vad som betecknas korta resor. Övrigt

6% Fritid

30%

33%

31% Service - inköp

Arbete

Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte. Bakom oss lämnar vi fossila bränslen och individuella transporter och riktar blicken mot en framtid präglad av en global klimatdebatt och nya ekonomiska möjligheter. Hur samhället och transportsystemet ser ut på andra sidan är höljt i dimma. Etablissemanget är överens om att teknisk utveckling och beteendeförändring kommer resultera i ett radikalt förändrat sätt att förflytta oss. Redan idag finns alternativa bränslen och system som inom kort tar bort koldioxidutsläpp från agendan.

När nya klimatneutrala transporter blir en realitet, kommer trängsel i gatunätet och på parkeringsplatser att bli nya utmaningar för stadsutvecklingen. Traditionella synsätt med större gatusektioner, fler parkeringsplatser, biltunnlar och förbifarter blir snabbt verkningslösa. I vågskålarna läggs ökade asfaltsytor å ena sidan och mark för utveckling i den andra. En annan faktor som kommer påverka resorna är ökade energikostnader. Även om Nordhavnen producerar all energi lokalt är vi en del av en global marknad där priserna stiger.

Modal split – 10, 30, 60 Principerna för ett framtida transportsystem ligger inte i unika futuristiska system. Istället har vi använt framgångsprinciperna i flera år. Men på grund av privatbilismens dominans har vi inte lyckats utnyttja dessa. I Nordhavnen förs de samman för första gången på ett strategiskt och kommersiellt hållbart sätt.

Vi bygger således inte in oss i unika och komplexa transportsystem utifrån en idealbild av framtiden. Istället tar vi fasta på grundvärden: -

Minska behovet av transporter genom att bygga för en kompakt och dynamisk gång- och cykelstad.

-

Samla långväga transporter genom att skapa en ryggrad av kollektiva resor med koppling till regionen, landet och världen.

-

Omvandla korta transporter till gång- och cykelresor samt skapa förutsättningar för att de resor som ändå måste göras med bil ger zero carbon footprint.

Faktorer som påverkar våra resval är tid, pengar, komfort och estetik. Trängsel, ökad asfaltsyta och ökade driftkostnader, påverkar vår mobilitet på ett fundamentalt sätt. Inom de 10 kommande åren kommer strukturförändringarna att påverka våra resvanor markant. Aktörer inom stadsutveckling ser möjligheten till en revitalisering av staden genom minskade traditionella transportytor.

% 50% 55% % 60% % 25% % 30% % 30% % % 25% % 15% % 10% 0% %

KOLLEKTIVT

2008

invånare arbetsplatser

10 år 10 000 10 000

20 år 20 000 20 000

30 år 30 000 30 000

40 år 40 000 40 000

gående cyklister

25 200

56 000

92 400

134 400

kollektivt

14 000

28 000

50 400

67 200

bil

16 800

28 000

25 200

22 400

totalt antal resor

56 000

112 000

168 000

224 000

Trafikbalans

BIL

logistiskt sammanbrott

2050

GÅNG CYKEL

Nordhavnen Modal Split.

Genom att medvetet arbeta med att överföra trafik från bil till cykel och kollektivtrafik kan bilens plats i staden minskas radikalt. Redan idag finns städer i Holland där 50 procent av resorna sker med cykel.

Logistiskt sammanbrott.

Med oförändrade resvanor är inte bara nedsmutning ett problem utan även trängseln.Nordhavnens läge och fysiska förutsättningar innebär att den planerade utbyggnaden skulle innebära ett logistiskt sammanbrott.

Det framtida transportsystemet i Nordhavnen bygger på en ambition om en grundläggande förskjutning från bil till andra trafikslag. Ambitionen är att verka för 60 % cykel, 30 % kollektivt och 10 % bil. Det unika är att vi från dag ett påbörjar fundamentet för koldioxidneutral livsstil. Det krävs en tydlig ambition att förändra valen av färdmedel eftersom Nordhavnens framtida bostäder och verksamheter tillsammans annars alstrar 340 000 resor per dag.

Excentral Park - Edge Dynamics

olja

CO2

Den komprimerade staden Maximal nytta av varje resa uppnås genom en kompakt stad med utbud av stadsliv, rekreation, bostad, natur, kultur och arbete. I Nordhavnen finns hela paletten av målpunkter inom cykelavstånd vilket minskar behovet av långväga resor. Excentral park förbinder kultur, natur, fritid, handel och kontor som ligger inom 5-10 minuters promenad.

Gång och cykel 1km

2km

Bilägande och cyklade kilometrar.

Studier visar en direkt relation mellan bilägande och hur mycket vi cyklar. Bilden visar cyklade kilometrar för hushåll med 3,2,1 respektive ingen bil.

utformas som kantar stråken. Utformningen genom materialval, belysning, möjlighet att vila och parkera, antal korsande stråk, linjeföring och målpunkter är anpassat för respektive kategori.

Utmed huvudgator och lokalgator finns cykelvägar, i Excentral park finns flera olika alternativ, likaså utmed kanalen genom området. I de täta områdena med mycket bostäder råder shared spaces där barnen i lugn och ro lära sig cykla och leka.

Nordhavnen är stadsdelen där cykeln är prioriterad.

Cykelnätet är differentierat och möjliggör olika intressen och behov. Det finns X-press, scenic-route, shopping, pendling, lä och söndagstempo. De olika behoven ställer skilda krav på hur stråken utformas och hur bebyggelsen

2008

(Cykling i Danmark, 2005)

2020

Excentral Park - Edge Dynamics

The tool kit

2040

2050

Princip för cykelvägar.

Genom att erbjuda ett brett utbud av olika cykelvägar ges möjlighet att efter ålder, kön, väder eller humör välja olika cykelleder.

Trafikbalans

Packcykel som alternativ till bil.

Med cykeln som ett bra transportmedel för större laster kan biltrafikanvändandet minskas. Idag har 25% av barnfamiljer i Köpenhamn packcykel. Målet är att alla i Nordhavnen skall ha tillgång till en packecykel i framtiden.

Parkering

Biltrafiken kommer förbli en viktig del i vårt transportsystem. Ambitionen är att fördela om vilken typ av resor som görs med bil, cykel och kollektivt samt att maximera utvecklingen av de två senare. Men de resor som måste göras med bil kan i Nordhavnen göras med zero carbon footprint. I energiproduktionen i området inkluderas alla resor upp till 50 km från Nordhavnen. Alla invånare har 50 km att tillgå per dag för el, hybrid eller biogasbil. Det blir en kilometerbuffert som också kan sparas för att möjliggöra en längre resa. Alternativt sälja vidare till andra som är i större behov för biltransporter.

Yta för parkering omprioriteras till att ge cykelparkering läge A med bäst tillgänglighet och attraktivitet. Där vi tidigare placerade stora parkeringsanläggningar för bil vid kollektiva knutpunkter, handel, service och sporthallar, lägger vi idag parkering för cykel.

att sänka mot att visa konkreta initiativ för hur gående och cyklister kan prioriteras och vid införande av bilpool. Kommunikationsenheterna i Nordhavnen skapar förutsättningar för effektiva och rationella bilpooler med starka marknadsincitament.

I direkt anslutning till metrostationerna vid Norrebro, centrala och norra Nordhavnen byggs världens mest rationella och attraktiva cykelparkeringar - i markplan, direkt vid entréerna för att underlätta byten mellan transportmedel. Utrymme ges för de många packcyklar som finns i Nordhavnen.

Parkering för besökare på Nordhavnen ordnas primärt längs gatorna för att främja handel och service. I kommunikationsenheterna ryms även plats för besökare.

Besökare till Excentral parks olika målpunkter går, cyklar eller åker metro.

Vår ambition är att reducera bilanvändningen till 10 % inom de närmaste 40 åren. Med den ambitionen så kan vi utnyttja befintlig gatustruktur och anslutningar till Nordhavsvejen. Det gör även att det finns kapacitet på gatunätet för containertrafik och annan byggtrafik. Dettta ger Nordhavnen och regionen tid att utreda Vejbytunnels vara eller icke, dragning och för vilken typ av trafik den ska byggas. Om det i framtiden fortfarande finns behov för en tunnel för privatbilism ger den en avlastning till huvudgatan.

Normen för bilparkering för bostäder utgår från det bilinnehav som finns i Köpenhamn idag vilket redan idag är lågt. Vi planerar för det faktiska behovet. På sikt kan antalet platser därför sänkas ytterligare. Parkeringsplatserna placeras i samlade kommunikationsenheter runt om i området. I dessa samlas även parkering för kontor och verksamheter för att maximera samutnyttjande. Parkeringsnormen för kontor och handel har ingen lägsta nivå och är frivillig

The Spine 2 ÅDT: 3000 +200 tung trafik

The Spine ÅDT: 4000 +400 tung trafik

Normen för cykelparkering är 2,3 cykelplatser per bostad. Dessa ordnas i bottenplan på bostäder och verksamheter, i direkt anslutning till entréer.

Parkeringsnormen för boende är 0,3 bilplatser per lägenhet Kontor har 7 bilplatser per 1000 kvm.

Tunnelgatan ÅDT: 2000 +100 tung trafik Tunnelmynning 1 ÅDT: 4000 +125 tung trafik

The Spine 1 ÅDT: 6500 +400 tung trafik Bostadsgata ÅDT: 2000

Sundkrosgade ÅDT: 8000 +550 tung trafik

Århusgade ÅDT: 4000 +250 tung trafik

Århusgade ÅDT: 6000 +250 tung trafik

Biltrafikmängder i Etapp 2.

Cyklister: 56 000 Kollektivtrafik 28 000 Bil: 28 000 Tung trafik: 750

Sundkrosgade ÅDT: 9000 +125 tung trafik

Århusgade ÅDT: 3000 +50 tung trafik

Biltrafikmängder i Etapp 4.

Cyklister: 92 000 Kollektivtrafik 50 000 Bil: 25 000 Tung trafik: 700 Antaganden om tunneln: ÅDT: 70000 5% av ÅDT har Nordhavnen som målpunkt 40% av trafiken väljer att använda tunneln

Tunnelmynning 2 ÅDT: 2000 +100 tung trafik

Trafikbalans

Biltrafikmängder i Etapp 1.

Cyklister 25 000 Kollektivtrafik 14 000 Bil: 16 000 Tung trafik: 800

Sundkrosgade ÅDT: 12500 +500 tung trafik

Excentral Park - Edge Dynamics

Bil

Havnetunneln

Ryggraden i transportsystemet är den framtida Metron. Stationen vid Österbro blir en nyckelpunkt mellan Österbro och Nordhavnen där olika lokala och regionala stråk möts. På Nordhavnen utvecklas två stationer utmed dubbla spår. Stationerna är lokaliserade där densiteten av boende och verksamma är högst. 90 % av de tätbebyggda områdena täcks in i en 500 m radie. Till dessa kopplas ett differentierat gång- och cykelvägnät anpassat för olika hastigheter, väder och vind.

Havnetunneln har en långsiktig tidshorisont. Idag förs diskussionen primärt kring en biltunnel.

Samhällsutvecklingen befinner sig i en turbulent tid med en radikal riktningsändring inom bilindustrin, medvetenhet kring klimat och miljö, storsatsning på kollektivtrafik och cykel. Det gör att under de kommande 20 åren kommer sannolikt en diskussion om huruvida tunneln primärt ska vara en tunnel för privatbilism eller om kollektivtrafiken ska prioriteras, bli en viktig frågeställning. Det gör osäkerhetsfaktorn för tunneln stor.

Metron trafikeras med 5 minuterstrafik och förflyttar 3600 – 4800 passagerare per timme och riktning.

Om Havnetunneln byggs enkom för privatbilism riskerar den regionala biltrafiken att skapa en svår trafiksituation. En gen ringled för biltrafik kan innebära att tunneln och därmed nedfarten i Nordhavnen lockar Tills metron är byggd skapar vi ett kollektivt resandemönster genom att köra eldriven buss på egen bana fler Köpenhamnare att välja bilen som färdmedel, och Nordhavnen blir en genomfartszon. För att stävja detta med samma tidsintervall som en framtida metro. Elen produceras lokalt i Nordhavnen. Geometrin följer kraven krävs åtgärder från staden för att minska viljan att använda bilen, både på regional samt lokal nivå – genom för spårbunden linje för att få maximal tids- och komfortvinst. Det skapar också en flexibilitet inför framtida biltullar, förmåner för kollektivtrafik. Men också studera alternativ för hur kollektivtrafiken ska kunna prioriteras i infrastrukturbeslut med möjlighet att etablera en spårburen kollektivtrafik som alternativ eller komplement till tunneln. en metro.

Potentialen ligger i att Nordhavnen hamnar i en ny lokal och regional kontext med nya kopplingar till övriga Köpenhamn. Fler gatukopplingar till det regionala nätet innebär avlastning på det befintliga gatunätet och bättre gatumiljö.

Svanemöllen Station

Svanemöllen Station

Nordhavn Station

Österport Station

Österport Station

Metro till Nordhavnen.

Förslag med Metro som en del av Ringmetron. Kräver ingen omstigning.

Nordhavnen och Havnetunneln.

Förslag med Havntunneln och dess kopplingar till övriga København.

Trafikbalans

Metro till Nordhavnen.

Förslag med Metro som eget system.

Omstigning i Østerport.

Nordhavn Station

Excentral Park - Edge Dynamics

En kollektiv ryggrad – regional tentakel

på eksisterende vegnett i initierende faser

connections Østerbro / København cykel/gående vegtrafik metro

ic pavilion n é

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

bilder: eksisterende connections

gater / connections

bilder: eksisterende gater som brukes i første fase

Excentral Park - Edge Dynamics

hovedgater

bredde 20m: 2610m bredde 16m: 4780m 5130m 3700m 2770m bredde 10m: 5760m 4250m

Excentral Park - Edge Dynamics

vegbredder / principer 20m +

The Spine - hovedadkomst til området

1300m

hovedprinsipp FORTAU

alternativ prinsipp

SYKKEL

KJØREBANE

MIDTRABATT KJØREBANE

SYKKEL

FORTAU

TORG

FORTAU SYKKEL KJØREBANE

KJØREBANE

KJØREBANE

KJØREBANE SYKKEL FORTAU

TORG

490m 1200m 1100m

900m

370m 230m

300m

270m

630m

80m

400m

1

2,5

2,8

3,3

2,8

3,3

2,8

2,5

Varierer

1

2,5

1,5

3

3

3

3

1,5

2,5

Varierer

1

2,5

2,8

3,3

2,8

3,3

2,8

2,5

Varierer

1

2,5

1,5

3

3

3

3

1,5

2,5

Varierer

330m 100m

340m 470m

210m 200m

370m

450m

140m 90m

170m

100m

80m 80m

170m 200m

70m 140m

420m

200m

240m

110m

350m

710m 690m

60m 670m

280m

420m

530m

4 kjørefelt + sykkel + fortau + torg

10m

16m

Adkomstgate til bolig og næring

The Urban Body - adkomstgate hovedadkomstveg kvartal FORTAU SYKKEL KJØREBANE

kvartalsgade

KJØREBANE SYKKEL FORTAU

FOTGJENGERE

FOTGJENGERE

BLANDET TRAFIKK

560m

BLANDET TRAFIKK

spine boulevard 20m+

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

urban body adkomstagate 16m

kvartalsgater 10m

1

2,5

1,5

3

3

1,5

2,5

1

1

2,5

1,5

10

1

1

2,5

1,5

3

3

1,5

2,5

1

1

2,5

1,5

10

1

2 kjørefelt + sykkel + fortau

Blandet trafikk

1

Gangtrafikk

8

SYKKELPARKERING

UTESERVERING

SYKKELPARKERING

GATEROMSMØBLER

SYKKELPARKERING

OVERVANNSRENNE

UTESERVERING

140m

1

1

Blandet trafikk

8

1

vegsystem / gatesnitt

90m

2 kjørefelt + mittrabatt + sykkel + fortau + torg

790 m

670m

310m 80m80m 250m

40 m

150 m 470 m

510m

70m

1050m

540m

80 m 480m

320m

80m

530m

1080m

1070m

GJESTEPARKERING

230m

320m 120m

160m

GJESTEPARKERING

410m

350m

GATEROMSMØBLER

140m

370m

expressruter rekreationsruter cykel / g책ende prioritert i hele gatestrukturen

rekreativ cykling i park

Excentral Park - Edge Dynamics

hovedcykelnett

cykel/g책ende prioritert i alle gatestrukturer

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

cykelprinciper

bilder: eksisterende forhold for cykel i Nordhavnen

Excentral Park - Edge Dynamics

SYKKEL OG BIL

Parkeringsstrategi for økt bruk av sykkel og kollektivnett

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

M

M

Bilparkeringsanlegg på kjellerplan Sentral sykkelparkering ved metro, skole og sportsfjell

M

SS

Lokale sykkelparkeringsanlegg og gateparkering

Parkering

Sykkelen har første prioritet med strategisk plassering i forhold til metro og kollektivnettet, 30 % av sykkelparkeringen beregnes for pakksykler. Normen for sykkelparkering i København er 2,3 sykler pr bolig. I Nordhavnen etableres 2,8 sykkelparkeringsplasser pr bolig, hovedsakelig integrert i hvert enkelt boligprosjekt.

Effektive sykkelparkeringsanlegg ved metrostasjonene underletter bytte mellom transportmidler. Anleggene er integrert i bygningsmassen og i the Spine. I tilknytning til erverv beregnes en sykkel for hver arbeidsplass og romlige anlegg for gjesteparkering. Sykler kan parkeres i alle gater på 25 % til 45 % av strekningene.

Den høyeste parkeringsdekningen for biler beregnes i de første byggetrinnene. Bilparkeringen integreres i boligprosjekter på kjellerplan i strukturen i tilknytning til hovedadkomstgatene. Etter hvert som kollektiv og sykkelnett blir utbygd, reduseres behovet for biltetthet, og parkeringsanlegg kan konverteres til sykkelanlegg.

Gateparkering planlegges på 30 % av veistrekningene. Her er gjesteparkering, HC parkering og korttidsparkering. For hver bil Nordhavnen oppnår å komme under Københavns parkeringsnorm tilgodeses boliger med 3 sykkelplasser og bedrifter med 2 sykkelplasser.

FRIH

AVN

DAHL&UHRE ARKITEKTER

201

8

S

el-buss 2010-2018

S

metro og el-buss 2020+

I frihavnens epoke betjenes Nordhavnen av en elektrisk buss som følger det eksisterende gatenettet Høyfrekvent bussrute i the Spine fra 2020

M S

Metrolinje følger the Spine S-banen Nordhavnen Stasjon

S

D&U

TIL

r = 350 m r = 500 m

Bussrute med lavere frkvens betjener bebyggelsen øst for the spine og sportsanleggene

S

metro og el-buss 2030+

Kollektivdekning

Metroen knytter Nordhavnen til byen og regionen. The Spine blir med metroen ”En kollektiv ryggrad – en regional tentakel”. Tidsaspektet for etablering av metro til Nordhavnen ansees å ligge innenfor utbyggingen av hele Indre Nordhavn. Metroen lanseres her med to stopp i selve Nordhavnen.

Inn til metroen er bygd skaper vi et kollektivt reisemønster gjennom å kjøre eldrevet buss på egen bane i The Spine, med samme tidsintervall som den framtidige metro. Elen produseres lokalt i Nordhavnen. Busslinjen følger geometrien for sporbundet linje for å få maksimal tid og komfortgevinst.

Fram til metroens realisering, i tidlige faser, kjører altså høyfrekvent eldrevet buss i The Spine. Linjen åpner for å se ytre Nordhavn som et besøksted av betydning. Frihavnen dekkes også av dette bussnettet.

Ved utbygging i Indre Nordhavn langs Levantkaj,knyttes dette område til busslinjen i the Spine med en rute med lavere frekvens.

Ved Metroens introduksjon i Nordhavnen opprettholdes bussruten i The Spine, og busslinjen til Levantkaj fortsettes til utbyggingsområdene ved den nye krysstogtskajen.

Nordhavnen har slik en god kollektivdekning innenfor en radius på 350 meter.

Excentral Park - Edge Dynamics

Metro og buss

Excentral Park - Edge Dynamics

Energi

Förändra livet för miljoner Hälften av världens befolkning bor i städer. Miljöpåverkan är signifikant och ger upphov till frågor kring hur våra urbana miljöer kan utvecklas i en mer hållbar riktning.

En av fördelarna med urbaniseringen är att den underlättar spridningen av nya hållbara lösningar. En ny idé eller ett nytt perspektiv från Danmark kan förändra levnadsvillkoren för miljoner människor. Eftersom hållbara energikällor är globala finns stora möjligheter att utnyttja nya lösningar. Det är vårt ansvar att sträva efter att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på energi då det kan ha påverkan ur ett global perspektiv.

100%

1 input 1 output Nordhavnen som slutet system.

Nordhavnen skall vara ett helt lokalt självförsörjande.

Detta är den ideologiska utgångspunkt som vi bygger energisystemet utifrån.

Lokal produktion med nationellt perspektiv Ett hållbart energisystem är resultatet av ett vi lokalt förändrar våra beteende mot minskat energibehov samt att täcka behovet av förnyelsebar energi. Men frågan om hållbarhet är inte endast lokal. För att skapa ett robust och allmänt system måste de lokala initiativen understödjas av ett större mer kraftfullt system.

Då produktionen av förnyelsebar energi förändras över året finns behov av att ackumulera energi. För att undvika att energi cirkulerar i lokala kluster är det betydelsefullt med nationella system vilka fungerar som ackumuleringsreserver. Vid tidpunkter då de lokala behoven är låga nyttjas överskottet av andra, och vice versa.

Säsongsförvaring av vatten i underjordiska håligheter utnyttjas under såväl sommar som vinter.

Uppskattningsvis behövs två magasin per enhet - en för kallt respektive varmt vatten. Under sommaren fylls den 100 m djupa akvifären med vatten från Öresund. En värmepump omvandlar vattnet till en högre temperatur så att det kan användas för uppvärmning under vintern.

I nästa steg används det kalla vattnet i det andra magasinet och förvaras till kommande sommar, då det används för kylning.

Sval sommar och varm vinter De geotekniska förhållandena i denna del av Skandinavien är optimala för förvaring av vatten i naturliga akvifärer i kalkstensberggrund.

esundby oron Norr Thyb

Alborg

Holstebro

Grena ers

Rand

DEN

V iborg

Silkeborg

MAR

r

Helsingo

K

Hillerod

Roskilde

Herning kobing

rg

Horsens

Kalundbo

Koge

Soro

Systemet är dimensionerat för att täcka hela Nordhavnens behov av uppvärmning och kylning.

Förslagsvis anläggs de i fem etapper kopplade till områdets utbyggnad.

AGEN

COPENH

Arhus

lse

Vejle

Slage Fredericia

se

Oden

rg

Nybo

Kolding

Korsor

rg

Esbje

Ribe

g

Svendbor

rslev

Hade

ra

Aben er

Tond

bing

Nyko

er

Geds

ing

Hjorr

y Havn

Rodb

Genom etappindelningen kan ny teknologi efter hand implementeras vilket bidrar till ökad effektivitet.

Det lokala uppvärmnings- och kylsystemet är kopplat till ett nätverk för export av överskottsenergi. För att driva värmepumparna används el från vindkraft och biogas inom området.

Lokal produktion med nationellt perspektiv.

All energi och värme produceras lokalt. Men distrubutionsnäten är regionala eller nationella vilket skapar säkerhet och trygghet i eneriförsörjningen.

Från köksbordet till gatubelysningen

100%

Avfallet från hushållen utgörs till 1/3 av organiskt material som är en effektiv källa till energi. Därför är alla hushåll och restauranger i Nordhavnen utrustade med avfallskvarnar. Det organiska avfallet mals och transporteras via det befintliga avfallsystemet till en fermenteringsanläggning. En anaerobisk process påbörjas som resulterar i biogas. En anläggning för biogasutvinning anläggs norr om Nordhavnen. Den filtrerade gasen bearbetas i en gasturbin för att generera el samt för att användas som biogas vid mackar/ tankstationer i Nordhavnen. Även spillvattnet kopplas till fermenteringsanläggningen för att optimera uttaget av energi från området.

Produktionsystemet i Nordhavnen.

Bilden visar den mix av energikällor som föreslås för att klara försörjningen i Nordhavnen.

Sammanlagt produceras 42 GWh.

Energibalans

För att möjliggöra balans mellan konsumtion och lokal produktion sätts höga mål avseende låg energiförbrukning i bostads- och verksamhetsområden.

Det är därför viktigt att konstant arbeta för att reducera konsumtionen av energi samt att introducera ny banbrytande teknik. Nordhavnen blir en öppen arena för nya idéer och innovationer och kommer därför att vara en ständig föregångare för hållbara energilösningar.

havn

Frederiks

ing Hjorr Thisted

Ring

Nordhavnen – 100 % förnyelsebara källor All energi som behövs för uppvärmning, kylning och elektricitet i Nordhavnen kommer att produceras lokalt. De huvudsakliga energikällorna är akvifärer för säsongsförvaring av vatten, bioenergi och solceller. I systemet utnyttjas lokala förutsättningar och ambitionen är att återanvända och processa material som annars skulle gå till spillo.

Skagen

Hirtshals

Excentral Park - Edge Dynamics

100 % lokalt producerad energi - Hållbart från grunden. Endast förnyelsebart.

En tapet av solceller och ett taklandskap med vindkraftverk.

Allt avfall återanvänds i Nordhavnen. Ett underjordiskt vakuumsystem, parallellt med det för organiskt avfall, transporterar förnyelsebart material till en återvinningsstation.

Brukarna kan enkelt lämna sopor i alla fraktioner direkt i lägenheten eller trappuppgången. Återvinningsstationen blir en symbol för återbruk och hållbara lösningar.

Allt återvinningsbart material transporteras till en lokal återvinningsstation och det brännbara till ett kraftverk. Ambitionen är att använda biogasdrivna båtar för transporten. Detta för att minska behovet av lastbilstransporter och för att vattnet är utmärkt även för lokala transporter. Behovet av tunga transporter i Nordhavnen minimeras därmed och återvinningen optimeras.

Den kraft som produceras från det brännbara avfallet leds tillbaka in i systemet.

50 km

Runt om i Nordhavnen kommer solceller att utnyttjas i olika lokala initiativ samt för att kapa topparna i elkonsumtionen. Solcellerna konverterar ljus till el. De är av naturliga själ endast effektiva dagtid och framförallt under sommaren. Nackdelen i dagsläget är att denna el inte kan lagras.

Men de är betydelsefulla lokala initiativ och utgör komplement till det mer storskaliga energisystemet. Dess betydelse som symbol är också viktig då de signalerar miljömedvetande. Allteftersom tekniken utvecklas kommer solcellerna att bli en mer effektiv källa till energi.

Mindre vindkraftverk på tak är på väg att bli mer effektiva. Fortfarande handlar det om småskaliga verk, men tillsammans med solcellerna har de en lokal betydelse. Allt eftersom bostäderna blir mer energieffektiva kommer den småskaliga elproduktionens betydelse att öka.

40

Vindkraftverk kan anläggas i arkipelagen i Nordhavnen. Denna typ av storskaliga anläggningar är effektiva energikällor. Merparten av områdets elbehov kan täckas med vindkraft.

30

För varje etapp behövs ett nytt vindkraftverk. På så sätt blir mängden vindkraftverk en symbol för områdets utveckling. Varje 10 000:e invånare firas med ett nytt vindkraftverk.

20 Gengas

Solceller Vindkraft

Solfångare

Biogas

Gasmotor

l

ödse

Biog

assa

Återvinning & kraftverk

Biom

d

Biove

Excentral Park - Edge Dynamics

Att gripa varje halmstrå

Återvinning Biomassa

Elnät

Akvifär

AKVIFÄR: Fungerande system finns i Bo01, Malmö, Sverige.

Här levererar akvifärer värme till hela uppvärmningen.

Bo01 Hållbar framtidsstad, Lärdomar och erfarenheter, MAJ 2005

Nordhavnen energy space.

Produktionen i Nordhavnen försörjer stadsdelen med värme, energi och transporter.

All produktion sker lokalt.

Energibalans

Fjärrvärme

Excentral Park - Edge Dynamics

System med olika etapper All produktion i Nordhavn produceras lokalt. Detta kan åstadkommas med den mix av alternativ vi föreslår i form av vindkraft, rötning m.m. Samtidigt utvecklas kontinuerligt energikällorna, inom energiproduktionen sker idag stora tekniska landvinningar.

Effektiviteten för vindkraftverk stiger kontinuerligt. Solceller och solfångare utvecklas och blir billigare att producera.

Värmepumpar har fortfarande en utvecklingspotential även om tekniken idag närmar sig sin teoretiska begränsning.

Till detta kommer utvecklandet av nya energikällor. Bränsleceller är ett alternativ som diskuteras mycket och som anses kunna vara i kommersiell drift inom en tioårsperiod.

2020 2030 2040 2050

Nordhavnen som teknisk fyrbåk.

Den teknik vi väljer för att försörja behoven av värme, el och transporter idag må vara långt framme idag. Men i varje etapp skall den mest effektiva tekniken för dagen väljas. I takt med att Nordhavnen byggs ut införs med andra ord en allt mer sofistikerad teknik för produktion av lokalt producerad hållbar energi.

Energisystemet i Nordhavnen föreslås bygga på ett traditionellt distributionsnät i form av fjärrvärme och el. Detta underbygger möjligheten för ett etapptänk. Den stora kostnaden för investeringar i distribution säkerställs långsiktigt medan produktionsenheterna med fördel kan ändras (och bytas ut) vartefter nya tekniker framkommer.

Inv na re 40000

30000

Nordhavnen bygger på en mix av tekniker för försörjning som är hållbar, miljömässigt och ekonomiskt, idag och i en första utbyggnadsetapp. Samma teknik skulle kunna användas i etapp två men sannolikt kommer ny och mer effektiv teknik ta vid.

20000

10000

Viktigt i detta sammanhang är också effektiviseringen i form av minskad förbrukning. Här kanske transporterna potentiellt står för den största besparingen -effektivare bilar, alternativa bränslen (bränsleceller) och ett minskat behov av att använda egen bil tack vara bättre kollektiva färdmedel.

ETAPP 1

ETAPP2

Men även uppvärmningskostnaden kan minskas rejält. Genom bättre ventilationslösningar, bättre isolering och passiva tekniker för till exempel kylning kan dessa minskas avsevärt.

Vindkr

a verk

Belysning och elförbrukning har stor effektiviseringspotential.

Nya ljuskällor i form av LED-lampor, elektronisk utrustning som är utformad för att faktiskt dra så lite el som möjligt och ett ändrat beteende kan leda till halveringar av behovet av elkraft.

Energibalans

Energi och etapper.

Idag ses vindkraften som ett säkert sätt att tillgå lokal förnyelsebar energi. Om morgondagens beräknade förbrukning av el i Nordhavnen vore konstant skulle varje 10 000 invånare, eller varje etapp, få sin försörjning från ett vindkraftverk.

Tillväxten skulle manifesteras i symboler för hållbarhet.

Utifrån antalet boende, lägenheter och verksamheter har beräkningar för den beräknade energiåtgången utförts.

Med tanke på Nordhavnen som bärkraftig ikon för framtida stadsbyggnad ställs hårda krav på uppvärmning, belysning etc.

Med utgångspunkt från förbrukningen har mängden produktion beräknats utifrån dagens och den förväntade framtida effekten av olika valda tekniker.

Endast etapp 1 är markerad eftersom det är detta vi i dagsläget måste försöja. Ett förnuftigt val av produktion 2020 kan komma att se annorlunda ut än det vi kan förutse idag.

Produktion

Förbrukning Utbyggnad

2020

2030

2040

2050

Summa

Sofångare

350

350

350

350

1400

Boende

10000

10000

10000

10000

40000

Yta m2

4000

4000

4000

4000

16000

Arbetsplatser

10000

10000

10000

10000

40000

Energi GWh

1,4

1,4

1,4

1,4

5,6

Genomsnittlig lgh storlek m2

70

70

70

70 15

Yta per arbetsplatser m2

30

30

30

30

Produktion vindkraft (GWh)

15

15

15

Boende per lägenhet

2,5

2,5

2,5

2,5

5 MW per styck

5

5

5

5

Antal lägenheter

4000

4000

4000

4000

2800 fulldriftstimmar

3000

3000

3000

3000

El Produktion Rötgasmotor

1,5

1,5

1,5

1,5

Värmeproduktion Rötgasmotor

3

3

3

3

Elproduktion Solceller 100kWh/m2,år

0,3

0,3

0,3

0,3

Yta solceller

2500

2500

2500

2500

Värmeproduktion Värmepump

15,75

15,75

15,75

15,75

Tot Värmeprod solf, VP, Rötgas

20,15

20,15

20,15

20,15

16000

Rötbart material 1,75 GWh/år avlopp, 1,75 avfallskvarna Rötbart från vassodling i sundet 1 GWh/år Yta boende m2

280000

280000

280000

280000

1120000

Yta arbetsplatser m2

300000

300000

300000

300000

1200000

Yta för uppvärmning

580000

580000

580000

580000

2320000

Yta för avkylning (kontor)

300000

300000

300000

300000

1200000

Uppvärmning Bostäder Värme + tappvarmvatten kWh/m2,år

30

30

30

Fastighetsel

15

15

15

15

Hushållsel

20

20

20

20

Summa energiför. kWh/m2,år bostäder

65

65

65

65

Värme + tappvarmvatten kWh/m2,år

40

40

40

40

Fastighetsel

15

15

15

15

Verksamhetsel

10

10

10

10

Komfortkyla

30

30

30

30

Summa energiförbr. Per m2,år

95

95

95

95

Värmeproduktion-värmebehov -0

30

Kontor och verksamheter

Förbränning av biomaterial/gengas (GWh)

3

2

2

2

Total elproduktion GWh

25

23

22

22

0

0

0

Elproduktion - Elbehov (GWh) 0

Värmebehov bostäder (GWh)

8

8

8

8

33,6

Värmebehov lokaler (GWh)

12

12

12

12

48

Kylabehov lokaler (GWh)

9

9

9

9

36

Elbehov bostäder (GWh)

10

10

10

10

39,2

Elbehov lokaler (GWh)

7,5

7,5

7,5

7,5

30

Elbehov värmepump

4,5

4,5

4,5

4,5

18

Specifik elförbrukning elbilar (kWh/mil)

3

2,5

2

1

Genoms. körsträcka per år tot i omr (mil)

1,00E+6

5,00E+5

2,00E+5

2,00E+5

Elbehov transporter

3

1,25

0,4

0,2

4,85

Totalt elbeov boende,verks, trensp/år (GWh)

25

23

22

22

92,05

Totalt värmebehov (GWh)

20

20

20

20

81,6

Totalt kylbehov (GWh)

9

9

9

9

36

Excentral Park - Edge Dynamics

Energibalanser för Nordhavnen Balansräkning för energin i Nordhavnen.

Elbehov

Energibalans

Biogasrötning är idag ett etablerat system för hantering av avfall. Det finns ett antal olika alternativa tekniker som alla i slutändan ger antingen gas och/eller värme. Utvecklingen har gått från att ta hand om restprodukter från gamla befintliga soptippar till att vara ett högteknologiskt slutet system.

produktion av el och fjärrvärme

Elkunder

Luft Tillförd biomassa

Ångturbin och generator

Brännkammare

För tradtionella soptippar och öppna rötningsanläggningar finns riskavstånd, på grund av framför allt lukt, som ett problem att ta hänsyn till. Därför har dessa anläggningar placerats utanför tätorter med stora avstånd till närmsta bostadsbebyggelse. Luktproblematiken uppkommer vid hanteringen av biomassan innan rötningsprocessen eftersom denna hantering traditionellt är öppen så att lukter sprids i närområdet. Hanteringen från hushållen till anläggningen har också varit en potentiell risk för luktspridning. Efter att biomassan malts ner har den via suganläggningar fraktats till lokala stationer där lastbilar hanterat hämtningen. Även vid detta byte har lukt ibland förekommit.

Kvarn Förbränning av biomassa

Fjärrvärmekunder

Förgasning av biomassa för produktion av syntetisk naturgas och fjärrvärme SNG** Luft

Gas

Förgasningskammare

Fjärrvärmekunder

Tillförd biomassa

Restprodukten rötslam är helt luktfri och kan hanteras öppet och återföras i kretsloppet som gödning.

Kvarn

I det system som föreslås i Nordhavnen undviks detta problem genom en helt sluten kedja från hushållet till förädlad produkt. Avfallskvarnar i diskhons avlopp maler ner matresterna. Detta material fraktas med det vanliga avloppssystemet till rötanläggningen. Det innebär att ingen manuell hantering av avfallet krävs innan det når rötningen. På detta sätt har risken för lukt och olägenheter avlägsnats från systemet.

Avfallskvarnar i hushållet är det effektivaste sättet att få så ren slutprodukt som möjligt. Möjligheten att dom användare göra fel har minimerats. Det går inte att slänga påsen i fel fraktion som vid vanlig sortering. Om man slänger annat än matrester i kvarnen får man en direkt indikation på detta genom att det blir stopp i kvarnen. Undersökningar visar på en nästan fullständig renhetsgrad på slutprodukten.

Nermald biomassa Värmetillförsel

Gaskunder Syntetisk naturgas Metanisering

Rötning för produktion av biogas Gaskunder

Biogas

Tillförd biomassa

Gas

Gasrening

Excentral Park - Edge Dynamics

Biogasrötning

Rötkammare Kvarn

Anläggningen för förrötning har placerats i arkipelagen. Detta innebär att även den psykologiska effekten av att se anläggningen i anslutning till bostaden undviks. Anläggningen ligger dessutom med goda avstånd till tänkt bebyggelse och i ett öppet sammanhang som ger optimala förhållanden vid den händelse att ett fel skulle uppstå.

Biogödsel till jordbruk

Hygienisering

Nermald biomassa

Tankar för biogödsel e

Tillförd biomassa

Elkunder

Rötning för produktion av biogas Elektricitet Gas

Gasmotor

Avloppssystem (Slutet system)

avfallskvarn

Återvinning redan vid diskbänken.

Varje hem är utrustat med en avfallskvarn i vasken i köket.

Kvarn

Biogödsel till parker

Hygienisering

Nermald biomassa

Tankar för biogödsel

System för rötning och energiutvinning av biomassa.

Bilden visar på idag fungerande system för rötning och förbränning.

Underst är markerat det system som föreslås för Nordhavnen.

Energibalans

Rötkammare

Arcipelago of Biodiversity

2

EXP-Pixel Park Blå Park ur bo

t

a bo se i u

cr

Spine

EXP-Pixel Park Rød Park

EXP - Europan 10

r ha

Excentral Park - Edge Dynamics

www.bakgard.com

Dahl + Uhre og 70 gr. Nords førstepremieutkast for Nordhavnen bygger videre på teamets vinnerutkast for Øresundregionen, der en ring av kystbyer bindes sammen av et nytt jernbanenett med høyhastighetstog. I tillegg trekkes næringsutvikling, landbruksproduksjon m.m. inn i en økologisk helhetsløsning.

Begge konkurranser ses i sammenheng med FNs forestående klimakonferanse i København 7.-18. desember 2009 (COP15).

Det ligger en unik mulighet i å sette studentoppgaver inn i det rammeverket av problembeskrivelser og løsninger som utarbeides i forbindelse med konkurransene og klimakonferansen.

Både lærere og et helt årskull av studenter får en ”flying start” i forståelsen av klimaproblematikken og hvilken rolle byplanlegging og arkitektur kan spille.

Vårens semesteroppgave for 2. års arkitektstudenter ved Arkitekturog designhøgskolen i Oslo er lagt inn i Excentral Park i Nordhavnen.

Hovedoppgaven, en mindre offentlig bygning, skal tegnes ut på én av tre utpekte lokaliteter i planen. Anlegget skal utformes i forhold til stedes sol- og vindforhold, og så videre.

Tusenmetersløpet Cruiseskipshavnen ligger som en grå mastodont i planens blindfelt. Den store konstruksjonen kan settes i arbeid for friluftslivet i Excentral park ved å bære en ganglinje som vil åpne et større spekter av ruter gjennom bydelen.

Det spikrette tusenmetersøpet vil ligge langs sikkerherhetsgjerdet. Det vil være vendt mot kveldssolen og ha en uimotståelig tiltrekningskraft både på kveldsturgåere og (kanskje særlig) på konkurranseinnstilte joggere.

Ved å henge broen i en rekke av master og stag på innsiden av cruiseskipshavnen kan en knytte an til maritime temaer i havneområdet.

Excentral Park - Edge Dynamics

Excentral Park, Nordhavnen og COP 15: Pedagogisk potensiale

Oppgaven kan bli en plattform for kontakt med andre fagmiljøer frem mot COP15.

Eirik Dammen Arne Eggen Camilla Falkenberg Erikstad Ville Jussi Jalmari Kohtala Tarald Fiskaa Kverneland Ole Marius Manskow Løken Inger Therese Hoff Møglestue Marius Nygaard Hanna Charlotta Petersson Hedda Fjermestad Aase

Eksperimentet har gitt mersmak og peker fremover mot nye former for nettverkssamarbeid.

Excentral Park

2. år GK4 ARK vår 2009

Kontakten med konkurranseteamet bak Excentral Park endte med en invitasjon til å gi et bidrag til fase 2. Da hadde studentene fire dager til rådighet. Et intenst stunt utført av en gruppe frivillige resulterte i flere innspill formidlet på fire A3-plansjer.

I overgangen til et større landskapsrom utvikles en flytende uttynning og fragmentering av bebyggelsen til et punkt der naturen dominerer. Løsningen opphever entydige urbane kategorier, og kan være egnet for anlegg der en vil studere og prøve ut de planmessige og teknologiske yttergrensene i bærekraftig byutvikling.

Badebrygger og garderobeanlegg er innarbeidet i et bølgende grenseområdet mellom strand og park.

Eirik Dammen Arne Eggen Camilla Falkenberg Erikstad Ville Jussi Jalmari Kohtala Tarald Fiskaa Kverneland Ole Marius Manskow Løken Inger Therese Hoff Møglestue Marius Nygaard Hanna Charlotta Petersson Hedda Fjermestad Aase

Excentral Park

2. år GK4 ARK vår 2009

Excentral Park - Edge Dynamics

Infiltrasjon

Den bymessige strukturen bykser over parkbeltet og etablerer en satellitt på selve bryggekanten. Parken flyter ubrutt forbi på innsiden. God visuell og funksjonell kontakt sikres både mot den bakenforliggende bybebyggelsen og mot ganglinjene i parkdraget. Anlegg for skating er lagt mellom trærne i parkområdet.

Den viste beliggenheten ligger også i møtepunktet mellom Nordhavnen og cruiseskipshavnen. Det kan gi grunnlag for etablering av spisesteder og kulturelle tilbud.

Temaet er allerede tilstede i planen ved fiskerihavnen, et havnemiljø på utsiden av Excentral Park.

Eirik Dammen Arne Eggen Camilla Falkenberg Erikstad Ville Jussi Jalmari Kohtala Tarald Fiskaa Kverneland Ole Marius Manskow Løken Inger Therese Hoff Møglestue Marius Nygaard Hanna Charlotta Petersson Hedda Fjermestad Aase

Excentral Park

2. år GK4 ARK vår 2009

Excentral Park - Edge Dynamics

Satellitt

Bebyggelsen trekkes svakt utover i parken på begge sider av et kileformet byrom som sprenger seg inn mot midten av bykvartalet.

Utsyn mot parken etableres. Kilen forlenges helt fram til kaikanten. Hele feltet gis en enhetlig landskapsbehandling som vil underbygge opplevelsen av at parken og havnen trenger innover samtidig som byrommet skyter utover.

Parsellhager og ballplass ligger skjermet i grensen mellom naturområdet og boligenes uterom.

Løsningen kan forsterkes ved å trekke vannkanten innover i den ytre delen av kilen.

Eirik Dammen Arne Eggen Camilla Falkenberg Erikstad Ville Jussi Jalmari Kohtala Tarald Fiskaa Kverneland Ole Marius Manskow Løken Inger Therese Hoff Møglestue Marius Nygaard Hanna Charlotta Petersson Hedda Fjermestad Aase

Excentral Park

2. år GK4 ARK vår 2009

Excentral Park - Edge Dynamics

Kile

Som en ”Point of Departure” rommer dette materiale ”Samtaler med Inger Hutters”, aktiv beboer på Østerbro fra 1965, leder av havneforeningen, og en av forfatterne til teksten ”Giv oss havet tilbake”. Samtalene startet på Borgermøte om Nordhavnen og fortsatte en uke senere på Københavns eldste smørbørdkafe ved Kongens Nytorv. Deretter pr mail og telefon.

1:

Kan du fortelle litt om betydningen av disse ”koloniene”, hjertestedene som eksisterer og arbeidet med å etablere dem? Ut av dette har jo både ditt leserbrev, ”Gi oss havet tilbake” og ”Nordhavnsmanifestet” kommet.

Nordhavnsområdet bliver brugt af mange uorganiserede københavnere til • lystfiskeri langs nord- og vestkysten, • iagtagelse af fugle. Stubben, der er et unikt naturområde indenfor byzone giver ornitologisk interesserede mulighed for at iagtage bl.a.fugle på træk, der mellemlander. Over 200 arter er registreret.

• flere kunstnere har atelier i gamle lokaler • oplevelser af et frirum med en

DAHL&UHRE ARKITEKTER

inden lov om Metroselskab I/S og Arealudviklingsselskab I/S blev vedtaget juni 2007.

Nordhavnsmanifester indeholdt 5 overordnede punkter, 1. Skibe og liv i hele havnen, 2. Grøntområde på 40% af Nordhavnsområdet, 3. Af indtægterne ved grundsalg fra Nordhavnen går 25% til offentlige tilgængelige fritids- og kulturtilbud i Nordhavnen, 4. En række planlægningsprincipper og 5.

I planlægningsprocessen indgår kunstnere, arkitekter, byplanlæggere, landskabsarkitekter, brugere og nydere af havnen i samarbejdet med Københavns Kommune og Københavns Havn.

Et visuelt høringssvar blev udarbejdet og sendt til Folketingets trafikudvalg og samtlige medlemmer af Københavns Borgerrepræsentation.

Bag initiativet stod Østerbro Havnekomité, Friluftsrådet, københavnsafdelingen i Dansk Ornitologisk Forening, Københavnsafdelingen i Dansk Cyklistforbund,, Øster-

Modifisering av dagens situasjon Større åpninger, prioriet sykkel og gang i kryssninger

Østerbro er en utrolig tætbebygget bydel med ca. 90.000 indbyggere uden særlig mange rekreative muligheder.

I perioden mellem 1997 og 2001 var der bydelsforsøg i 4 bydele i København. Et af bydelene var Indre Østerbro. Det var en periode med støtte til borgerinitiativer og østerbroerne fik mulighed for at engagere sig. Et af initiativerne var borgerarbejdsgruppen, Østerbro Havnekomité (oprettet i 1997).

Afviklingen af bydelsforsøget har været et tilbageslag borgerinddragelsen. Østerbro har nu fået et bydelsudvalg med politisk udpegede personer og rep. fra forskellige interesser på Østerbro.

Den offentlige debat på Østerbro lige nu tager udgangspunkt i de beslutninger, der er taget om infrastrukturen. Det har ført til, at der er taget initiativ til protestbevægelser.

Det drejer sig især om tre problemstillinger • Èn af formålene med loven fra juni 2007 var at etablere en ny vejforbindelse fra Nordhavn til Lyngbyvej, delvis i tunnel. Der er endnu ikke bevilget penge nok til at vejen føres i tunnel hele vejen, som østerbroerne ønsker.

• I forbindelse med miljøredegørelsen af anlægget af metrocityringen (metroens 4. etape) er det kommet frem, at der skal etableres store larmende arbejdspladser, som ødelægger rekreative områder i en 10-års periode. På Østerbro drejer det sig om, at en stor del af Sortedamsøen skal tørlægges.

• For at forbinde det grønne stisystem i København med Nordhavnen har kommunen projekteret en cykel/gangbro over lystbådehavnen i Svanemøllebugten. Bådeklubberne er bekymret over nedlæggelse af bådepladser og vanskeligheder for sejlskibe, der skal under broen. Østerbro Havnekomitè har peget på en løsning i Høringsskrivelse til Kommuneplan 2005: ”Forbindelse mellem Østerbro og vandet. (bilag1) København står overfor at ville løse en lang række trafikale problemer ved udbygning af metroen. Inden man lægger sig helt fast og bevilliger penge til linjeføringen af metroen og nedgravning af trafikken fra havnen, de nye færger og de nye boligkvarterer ved Nordhavnen er det vigtigt også at inddrage det store problem med jernbanevolden ved Nordhavn, der afskærer Østerbro fra vandet. Der har gennem flere år været arbejdet på at genskabe en forbindelse fra Ndr. Frihavnsgade til havnen. Københavns kommune (Overborgmesteren Jens Kramer og

En metrostation ved Nordhavnen ville medføre, at man kunne flytte arbejdspladsen fra Sortedamsøen til Nordhavnen og sejle den opgravede jord direkte ud til området nord for Nordhavnen, hvor det skal deponeres.

Man kunne ved en revision af metrolinieføringen lytte til de mange protester mod en metrostation ved Gammel Strand.

Den økonomiske gevinst ved at nedlægge en station kunne overføres til en ny linieføring omkring Nordhavn.

3:

Kan du dele noen av betraktningene deres i denne økonomiske virkeligheten med oss, gjerne anvendt på Østerbro og manglende søkelys og politisk lydhøret overfor Østerbro.

Havnen er Københavns blå ressource. Derfor er det vigtigt, at planlovgivningen sikrer københavnerne den – ikke alene med et kig fra havneboligen, men også som fritids og udfoldelsessted for os alle.

Den hidtidige bebyggelse af havneområderne har spærret massivt af for adgang til vandet. Områderne er øde uden liv.

Den største udfordring er at give mulighed for liv langs vandet og rammer for forskelligartede oplevelser

Ikke kaotiske placerede modsætninger, men modsætninger, der indgår som kvarterer i en overordnet plan.

Modsætninger kunne være • vand møder himmel og land, • broer over kanaler møder øer, • oprindelige bygninger/kraner møder nyt byggeri • lavt byggeri møder enkeltstående landmarks, • vild natur møder byliv, • boliger til alle aldre, • uorganiserede miljøer med liv møder klubber for rekreation på vandet og i vandet, • kollektiv trafik møder cykel- og gangstier. .Det er vigtigt allerede tidligt i udviklingen af Nordhavnen, at komme i dialog med de kreative kræfter og med brugere og nydere af havnen.

Det kan føre til konflikt med de økonomiske interesser, der styrer og udvikler havnearealerne.

Anlægget af Københavns Metro (lov om Ørestaden 1992) skete ud fra et nyt princip, som betød, at Ørestadsselskabet I/S optog lån til finansiering af metroen, som skal tilbagebetales bl.a. gennem indtægter fra salg af arealer i Ørestaden.

Det er altså ikke Folketinget, som bevilger penge til infrastruktur i København, - men Københavns Kommune gennem salg af sine grunde i Ørestaden.

Den samme økonimiske model er brugt i loven af juni 2007 ( lov om Metroselskab I/S og Arealudviklingsselskabet I/S). Loven bygger på en aftale af 2. december 2005 mellem Københavns kommune, Frederiksberg kommune og regeringen.. Formålet med aftalen var bl.a. at anlægge og finansiere en metrocityring (Metroens 4. etape), som skønnes at koste 15 mia. kr og forventes færdig 2017.

Statens indskyder værdier fra grundsalg i Nordhavnen på 4 mia kr. Grundene har tilhørt Københavns Havn, som efter en retssag (i Højesteret 2004) måtte afgive dem til staten.

Grundsalget i Ørestaden skulle finansiere en metro ,der blev anlagt i Ørestaden.

Grundsalg i Nordhavnen skal medfinanciere en metrolinie, der ikke er ført til Nordhavnen.

Ved indgangen til den store opgave, at byudvikle Nordhavnen er det vigtigt, der sker et skift, så planlægningen bygger på

POD’s Samtaler

D&U

enestående udsigt. Et sted med vild natur, hvor kysten møder himmel og hav.

Store dele af Stubben er spærret af med hegn, men trampestier og huller i hegnet viser, at området bruges af mange.

Derudover findes mere organiserede tilbud • Fiskerihavnen med havnemiljø og salg af fisk, samt Fisketorvet, • Kulturkajen, Dokken igangsat af det kreative vækstlag af unge, som tidligere igangsatte initiativer på Holmen inden Operaen blev bygget.

• Offentlig område ved Nordstjernen med 2 skurvogne, hvoraf den ene er åben og kan bruges af alle f.eks. lystfiskere og havkajaksejlere. Der findes containere til havkajakker i nærheden.

En række organisationer og enkeltpersoner har sluttet op om et Nordhavnsmanifest, som blev udarbejdet for at få en diskussion igang

Kan du si litt om Østerbro, din lange historiske linje der og det du mener er viktig i Østerbros verden nå.

byplanchef Holger Bisgaard) har sammen med flere østerbroorganisationer forsøgt at komme i dialog med Banestyrelse– uden resultat.

Formålet med fjernelse af jernbanevolden er at få en metrolinieføring, der indeholder • - en ny nedgravet Nordhavnstation, der forbinder metro, kystbanetog/ Øresundspilen (Skåne) og færgeterminal med forbindelse til Norge og Polen, • en nedgravning af jernbaneføringen mellem Østerport og Svanemøllen i forbindelse med at man nedgraver metro og laver biltunnel mellem Gittervej og Lyngbyvej.

• en metrostation ved det nye skuespilhus. Denne station kunne forbindes med Operaen ved en gangtunnel under vandet med cykelsti og rullende fortov.

Dette projekt vil forbedre den offentlige trafik og formindske biltrafikken på Østerbro og i store dele af København, samt skabe mulighed for en sammenhængende byplanlægning i det nye og gamle Østerbro med reel adgang til havn og vand.”

Excentral Park - Edge Dynamics

Samtaler med Inger Hutters 2:

bro Agenda 21, Havneforum og Østerbro Lokalråd.

2020 er lige vedtaget. Den øger, selv om der ikke er tilstrækkeligt, investeringer i den kollektive trafik. Og en infrastrukturfond åbner for støtte til undersøgelse af nye trafikprojekter.

Efter en bankpakke 1 og 2 i Danmark er der nu debat om en vækstpakke til støtte for offentlige investeringer.

Kan du gi noen tanker som kan sette dette inn i debatten om infrastruktur og framtidige løsninger.

Det er mit håb, at den store økonomiske krise og de voksende klimaproblemer vil føre til et opgør med den ukontrollerede vækst præget af individuelle profithensyn.

At en ny tid med ansvar for fællesskabet, for resourcerne, og som bygger på gennemskuelighed og deltager-demokrati bryder igennem. Diskussionen om fremtidens Nordhavn kan bidrage til dette skift.

•

4:

Den proces, der skal føre til en bæredygtig og grøn bydel i Nordhavnen med mulighed for liv til de nye københavnere og de københavnere, der lige nu er lukket ude fra havet ved en massiv jernbanevold, en motorvej og et frihavnsgitter, er nu startet med et inspirende oplæg til en åben international idé konkurrence om Nordhavn.

Interessen har været stor og rigtig mange københavnere deltog i 2 store workshop i foråret 2008.

De endelige beslutninger skal tages af politikerne.

Og i politik er alt muligt.

Jeg er sikker på, at et projekt, der bevarer havnens herlighedsværdier og giver københavnerne let adgang til vandet vil blive støttet af rigtig mange.

En dialog og et pres på politikerne kan åbne op for den økonomi, der er nødvendig.

En ny trafikplan på 94 mia. kr gældende til

5:

Kan du si noe om ”alle andre” løsninger enn å grave banen ned, du har sikkert selv klare tanker om når, innefor hvilket tidsrom, en slik stor endring som ”Giv os havet tilbake” – Det grønne byfelt – kan bli virkelighet.

De 3 vindende tegnestuer er er nu af By og Havn blevet bedt om at løse det største planlægningsproblem , at forbinde Østerbro med den nye byudvikling i Nordhavnen og opfylde østerbroernes ønske – Giv os havet tilbage.

Løsningen af dette problem, er en forudsætning for at der kommer liv i de nye bydele.

Ønsket om at nedgrave jernbanen ved Nordhavns s-togstation er ofte blevet fremført, også af Indre Øsaterbro Bydelsråd (fra 19972001).

Argumenterne mod et sådant projekt har været • man er nødt til at bruge jernbanestrækningen i byggeperioden.

• Derfor går projektet ud på at den nye nedgravede tunnel nedgraves øst for det nuværende jernbanespor. Derefter føres trafikken derover.

• Projektet bliver alt for dyrt.

• Jernbanen er nu ført i niveau ved Østerport og Svanemøllen. Da de nye forbindelse skal have et ret langsomt fald og stigning bliver det kun tale om en tunnel på måske 700 m.

• Istedet for, at banen føres op ved Nordhavn skal den føres ned i jorden.

• Der er aldrig offentliggjort nogen skitse og noget økonomisk overslag over et sådant projekt. .

Ideen om at lave store huller i dæmningen lyder spændende og kunne gøres rigtig flot.

Det vil kunne forbinde Østerbro med vandet, men løser ikke følgende 3 problemer 1. Banestyrelsen har et rangerspor liggende øst for jernbanedæmningen ud for Nordbassinet. Indtil videre har Banestyrelsen været meget uvillige til at åbne op for Ndr. Frihavnsgade med adgang til havnen p.gr.a. dette spor, som er en del af deres lokoprojekt.

2. Nordhavn Station skal formodentlig

M&S TOG

Inger Hutters og andre Østerbroeres Vision: ”Det Grønne Urbane Felt” Metro og S-Tog ”underground”

3.

4.

M&S

ombygges, så der er adgang fra begge sider af stationen. Det kan blive et ret stort projekt, hvis en station er placeret så højt oppe, skal gøres handikaptilgængeligt og føres ind over alle spor.

Københavns kommune og By og Havn er for øjeblikket inde i forhandlinger om, hvordan beboere og ansatte i det kommende nye projekt på Marmormolen og Langelinie skal komme til Nordhavn Station.

Problemet er så vidt jeg ved ikke løst.

Er det mulig å løfte denne diskusjonen og de store økonomiske løft på denne strekningen inn i media og avisdebatten. Gjøre den til et viktig nok tema. Har du noen strategiske betraktninger rundt dette.

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

Metro til Nordhavnen Metro under og S-togstasjon over (som i dag) Alle ”sidespor”, rangerspor etc fjernet i samarbeid med Baneverket

Hvis de kommende projekter overskrider de snævre økonomiske rammer for udviklingen i Nordhavnen, og det vil de sikkert gøre, er det nødvendigt med en offentlig debat, der inddrager borgerne og politikerne.

Der vil være nogle opmærksomhedstidspunkter, det er vigtigtat udnytte i 2009 – nemlig debat om Kommuneplan 2009, kommunevalget i november og klimatopmødet i december.

Hvis man skal engagere østerbroerne skal der åbnes op for muligheder for • at kunne afprøve initiativer og • at deltage i planlægningsprocesser omkring naturområder, parker og rekreative tilbud.

Lige nu har der været holdt et indledende møde hos Agenda 21 med deltagelse fra projektgruppe på RUC, Østerbro Havnekomité, Lokaludvalget og Agenda 21 Konklusionen på mødet var støtte til et aktionsforskningsprojekt (myndiggørelse gennem deltagelse), forbedret adgang til vandet og forsøg på

at afholde en lørdag med liv på kajen ved Østerbro Brygge (Sandkaj, nord for Nordbassinet).

Initiativet skal bredes ud og lokalaviserne inddrages.

By og Havn har nedsat en Bylivsgruppe som skal inddrages.

Et sådant arrangement kræver tæt samarbejde med By og Havn, samt tilladelser fra Skat, da det ligger indenfor Frihavnsområdet.

Jeg har forstået, at der i budget 2009 er afsat 10 millioner kr til undersøgelse af muligheden for en metro til Nordhavnen og en havnetunnelforbindelse på tværs til Amager.

Det kunne være spændende, hvis de 3 indleverede løsninger til overgangen mellem det gamle og nye Østerbro kunne føre til en timeout hvor f.eks Arkitektskolen tog initiativ til en stor anlagt konference.

Hvis det lykkes at tilknytte fagpersoner( a rkitekter,byplanlæggere,landskabsarkitekt er, kunstnere o.a.) vil det være muligt give debatten et stort løft og bære den ind i de landsdækkende medier.

Dette vil naturligvis kvalificere den politiske beslutning om det grønne byfelt.

Teksten er noe forkortet. Hele samtalen finnes som vedlegg.

POD’s Samtaler

6:

TOG

På Østerbro har vi 2 lokalaviser, som er meget åbne for indlæg.

Men opgaven kan ikke løftes af enkelt-personer og enkelt-organisationer.

Gennem årene har Østerbro Havnekomité inddraget andre østerbroorganisationer i arrangementer, som havnefester og høringer.

En vigtig ting er, at se udbygningen i Nordhavnen som en proces.

Det kunne foreslås, at der i en plan indtegnes nogle zoner, som kunne anvendes til afprøvning af midlertidige projekter.

Hvis man gerne vil have liv i Nordhavnen er det vigtigt at skabe et eksperimentarium for liv i havnen. Som det er nu, hindres det af en lokalplan, der bestemmer, at området skal bruges til forurenende virksomhed og dermed ikke til noget rekreativt.

Excentral Park - Edge Dynamics

økologisk bæredygtighed, rum for menneskelig kreativitet og innovation, nuværende og fremtidige københavneres behov for grønne områder, der giver mulighed for livsudfoldelse og forebygger stress.

• •

Excentral Park - Edge Dynamics

modell 1:2000

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER

Excentral Park - Edge Dynamics

modell 1:2000

D&U DAHL&UHRE ARKITEKTER