kalendern
2016 JANUARI
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
FEBRUARI
F 53 1 M L 2 T S 3 O M 1 4 T T 5 F O 6 L T 7 S F 8 M L 9 T S 10 O M 2 11 T T 12 F O 13 L T 14 S F 15 M L 16 T S 17 O M 3 18 T T 19 F O 20 L T 21 S F 22 M L 23 T S 24 O M 4 25 T T 26 F O 27 L T 28 S F 29 M L S
5
6
7
8
9
MARS
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
APRIL
MAJ
T 1 F 1 S O 2 L 2 M T 3 S 3 T F 4 M 14 4 O L 5 T 5 T S 6 O 6 F M 10 7 T 7 L T 8 F 8 S O 9 L 9 M T 10 S 10 T F 11 M 15 11 O L 12 T 12 T S 13 O 13 F M 11 14 T 14 L T 15 F 15 S O 16 L 16 M T S 17 17 T F 18 M 16 18 O L 19 T 19 T S 20 O 20 F M 12 21 T 21 L T 22 F 22 S O 23 L 23 M T 24 S 24 T F 25 M 17 25 O L 26 T 26 T S 27 O 27 F M 13 28 T 28 L T 29 F 29 S O 30 L 30 M T 31 T
JUNI
18
19
20
21
22
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T
JULI
23
24
25
26
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S
AUGUSTI
27
28
29
30
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O
31
32
33
34
35
SEPTEMBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F
36
37
38
39
OKTOBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M
40
41
42
43
NOVEMBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O
45
46
47
48
44
DECEMBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L
49
50
51
52
1.1 Nyårsdagen 6.1 Trettondedag jul 25.3 Långfredagen 27.3 Påskdagen 28.3 Annandag påsk 1.5 Första maj 5.5 Kristi himmelsfärdsdag 15.5 Pingstdagen 6.6 Nationaldagen 25.6 Midsommardagen 5.11 Alla helgons dag 25.12 Juldagen 26.12 Annandag jul
2017 JANUARI
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
FEBRUARI
S 52 1 O M 1 2 T T 3 F O 4 L T 5 S F 6 M L 7 T S 8 O M 2 9 T T 10 F O 11 L T 12 S F 13 M L 14 T S 15 O M 3 16 T T 17 F O 18 L T 19 S F 20 M L 21 T S 22 O M 4 23 T T 24 F O 25 L T 26 S F 27 M L 28 T S M 5 T
6
7
8
9
MARS
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
APRIL
O 1 L T 2 S F 3 M L 4 T S 5 O M 10 6 T T 7 F O 8 L T 9 S F 10 M L 11 T S 12 O M 11 13 T T 14 F O 15 L T 16 S F 17 M L 18 T S 19 O M 12 20 T T 21 F O 22 L T 23 S F 24 M L 25 T S 26 O M 13 27 T T 28 F O 29 L T 30 S F
MAJ
14
15
16
17
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O
JUNI
18
19
20
21
22
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F
JULI
23
24
25
26
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M
AUGUSTI
27
28
29
30
31
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T
32
33
34
35
SEPTEMBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L
36
37
38
39
OKTOBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T
40
41
42
43
44
1.1 Nyårsdagen 6.1 Trettondedag jul 14.4 Långfredagen 16.4 Påskdagen 17.4 Annandag påsk 1.5 Första maj 25.5 Kristi himmelsfärdsdag 4.6 Pingstdagen 6.6 Nationaldagen 24.6 Midsommardagen 4.11 Alla helgons dag 25.12 Juldagen 26.12 Annandag jul
NOVEMBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T
45
46
47
48
DECEMBER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S
49
50
51
52
HEJ! Kalendern hjälper dig att göra ditt bästa av pluggåret 2016-2017. I Kalenderns första del kan du ha koll på varje veckas händelser, läxor och annat ”to-do”. Du får också plats att göra en utvärdering av veckan, punkta ner dina fokus, notera frågor till dina lärare samt ha ordning inför kommande vecka. Dessutom får du omväxlande pepp, pluggtips, tänkvärda citat, användbara ord och små reflektionsfrågor att fundera på. Kalendern + DU = succé såklart!
KALENDERNS FÖRSTA DEL s. 2 kalenderdel vecka för vecka med plats för planering och utvärdering KALENDERNS ANDRA DEL s. 101 intro s. 102 plugga bättre s. 104 förmågor s. 106 koll på varje ämne s. 122 resultatlogg s. 126 bli din egen må-bra-coach s. 128 är det bara jag … s. 130 anteckningssidor
1
v 32
AUGUSTI 2016
plugga
Mรฅndag
8
Silvia Sylvia Drottningens namnsdag
Tisdag
9
Roland
Onsdag
10
Lars
Torsdag
11
Susanna
Fredag
12 Klara
Lรถrdag
13
Kaj
Sรถndag
14
Uno
2
fråga lärare:
fokus: . . . . .
inför nästa vecka:
o r d f ör r å d e t VERBAL En verbal person är språkligt begåvad och har lätt för att uttrycka sig.
3
v 33
AUGUSTI 2016
plugga
Måndag
15
Stella Estelle
Tisdag
16
Brynolf
Onsdag
17
Verner Valter
Torsdag
18
Ellen Lena
Fredag
19
Magnus Måns
Lördag
20
Söndag
21
Bernhard Bernt
Jon Jonna
4
fokus:
fråga lärare:
. . . . .
inför nästa vecka:
pluggtips! Utnyttja tråktid – på bussen, tåget eller i bilen – och gör dina läxor. 5
INTRO – ANDRA DELEN Du kan! Här får du tipsen och redskapen som gör dig till en superpluggare ! Först en plugga-bättre-lathund som påminner dig om hur du kan plugga bättre. Sedan en guide där du får koll på förmågor som alla behövs på olika sätt för att du ska utvecklas och bli framgångsrik i skolan. Använd sidorna ofta! Bläddra hit, titt som tätt, anteckna och ringa in det som passar – kanske det du redan har koll på eller det du behöver vässa. Låt Kalendern leva och hänga med dig under ditt skolår.
Du får också utrymme att planera och dokumentera för varje ämne. Läs vad undervisningen i ämnet ska syfta till, och fundera sedan på vad just du ska ha för fokus för att utvecklas och lyckas på bästa sätt. En resultatlogg finns för dig att föra in viktiga uppgifter och prov i – allt för att du ska ha så bra koll som möjligt.
En duktig och erfaren idrottslärare ger sina bästa råd för att
du och din kropp ska orka och må bra under skolåret (s. 126). En duktig och erfaren barn- och ungdomspsykolog ger sina
bästa råd för att du ska känna dig bra och glad inuti (s. 128).
Avslutningsvis finns fina anteckningssidor som du använder till det som inte fick plats någon annanstans.
KOM IHÅG – DET ÄR FOKUS PÅ PLUGGET SOM GÄLLER. DET ÄR UPP TILL DIG! GÖR DITT BÄSTA! 101
PLUGGA BÄTTRE Har du koll?
(svara på frågorna och bli en superpluggare) Hur ska jag börja? Hur ska jag visa det jag lärt mig? Hur ska jag sedan veta att någon sett det jag lärt mig? Vilket är mitt bästa sätt att lära? Vem eller vilka kan hjälpa mig? Vem eller vad kan hindra mig? Undvik! Vilka dåliga vanor har jag som hindrar mig? Vad kan jag göra för att inte bli störd och distraherad? Vad behöver jag göra för att få struktur? Vad kan jag redan?
Har jag sett något liknande förut? Ungefär hur lång tid kommer det att ta? Vilka misstag gjorde jag sist? Vad är det jag lär mig? Vad har jag tidigare lärt mig i andra ämnen som kan hjälpa mig? Vilka källor och hjälpmedel behöver jag för att kunna utföra min uppgift och lära mig något? Just get started! Once you get going it’s easier to continue …
plugga inför prov • Se till att ha allt du behöver. • Börja plugga i god tid. • Plugga hellre ofta och kortare stunder. • Använd Kalendern och planera din pluggtid. • Sov ordentligt natten innan en viktig uppgift eller ett prov. • Om du är väl förberedd så känner du dig lugnare och mindre stressad.
vid provtillfället • Skumma igenom hela provet så att du har koll. • Försök uppskatta hur mycket tid du behöver. • Läs uppgiften flera gånger så att du är säker på att du förstår. • Håll dig till saken när du svarar. • Gör inget i panik. Ta det lugnt. • Försök att få lite tid över på slutet så att du hinner läsa igenom och komplettera eller ändra det du vill rätta till.
När du får du tillbaka ett prov kan du tänka på att kolla följande: Står det i ditt omdöme vad du kan? Vet du hur du ska få hjälp att utvecklas? Förstår du vad du behöver utveckla? Vet du vad du själv kan göra? 102
Läsa faktatexter
Olika sätt att läsa
När du pluggar inför ett prov eller läxförhör ingår det ofta att läsa text.
Översiktsläsa – är att skumma igenom en text. Det kan du göra när du först vill få ett hum om vad texten handlar om
GÖR SÅ HÄR: Snabbkoll 1. Gör först en snabbkoll av texten så att du får en idé om vad den handlar om. Titta på rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor. Översiktsläs texten i sin helhet. Plugga 2. Dela upp texten och djupläs en bit i taget, gärna flera gånger. 3. Sökläs sedan samma text igen. Plocka nu ut viktiga stödord, som kan hjälpa dig.
Djupläsa – är att läsa lugnt och noggrant med full koncentration. Det ska du göra när du verkligen vill förstå vad texten handlar om och lära dig av den. Sökläsa – är att ha siktet inställt på vissa ord och visst innehåll. Det passar när du letar efter viktig fakta.
Repetera gärna tillsammans med en kompis.
Summera och repetera 4. Gör en tankekarta eller liknande av dina stödord. 5. Berätta för dig själv eller någon annan vad texten handlar om, med egna ord, utifrån dina anteckningar/din tankekarta. 6. Gör egna frågor till texten och svara sedan på dem.
OBS! Tänk på att ha koll på källan när det handlar om faktatexter!
Planera och strukturera för att uppnå bästa resultat! För att nå dit du vill måste du anstränga dig! (Quick-fix finns bara i reklamens värld.) Det är skillnad på att bara göra en läxa och att verkligen lära sig något. 103
FÖRMÅGOR I läroplanen LGR11 uttrycks mycket av det du ska kunna/lära dig/utveckla som förmågor. Förmågorna i läroplanen är många men de kan sorteras in under fem rubriker. På så vis blir det enklare för dig att förstå, utveckla och visa dina kunskaper.
Analytiska förmågor Beskriva orsaker och konsekvenser Föreslå lösningar Förklara och påvisa samband Se saker utifrån och växla mellan perspektiv Jämföra och se likheter, skillnader, för- och nackdelar
Kommunikativa förmågor Samtala Diskutera Resonera Formulera Motivera Presentera Uttrycka åsikter Framföra och bemöta argument
Metakognitiva förmågor Tolka Värdera Ha omdömen om Reflektera Lösa problem utifrån situation, syfte och sammanhang Avgöra rimlighet Välja mellan strategier Pröva, ompröva 104
Förmågor att hantera information Söka Samla Strukturera, sortera och kritiskt granska Skilja mellan fakta och värderingar Avgöra källors användbarhet och trovärdighet
Begreppsliga förmågor Förstå innebörd Relatera olika begrepp till varandra Använda begrepp i nya sammanhang
Värdegrundande förmågor Sociala och emotionella förmågor kan kallas värdegrundande. Dem står det särskilt om i läroplanens kapitel 1 och 2. Dessa förmågor handlar om att
vara vänlig, vara nyfiken, vara generös, göra sitt bästa, samarbeta dela kunskap, erfarenheter och tankar med varandra. 105
BILD Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap
undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material
analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. ur LGR 11, syfte
ÖR M ITT FO KUS F V ILL: ATT NÅ DIT JAG
106
ENGELSKA Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
formulera sig och kommunicera i tal och skrift
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda
ur LGR 11, syfte
ÖR MITT FOKUS F G VILL: ATT NÅ DIT JA
107
GEOGRAFI Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen
ur LGR 11, syfte
S ÖR MIT T FOK U F G VILL : ATT NÅ DIT JA
114
RESULTAT-LOGG
VT
ämne/moment
resultat/betyg
125
BLI DIN EGEN Att tänka JAG DUGER är en bra början till att hitta en lämplig balans mellan rörelse, vila, mat, umgänge med kompisar och nöjen. Kroppen är gjord för rörelse. Motion och utevistelse behövs i stort sett varje dag – och det är extra smart att röra på sig ute i naturen, t.ex. promenera, cykla, bada, åka pulka eller skidor. Förutom vardagsmotionen kan du gärna ha några lite tuffare träningar per vecka. Bäst är såklart att hitta någon träningsform som du verkligen gillar och längtar efter. Om du hör till dem som ibland nästan har för mycket träning, tänk då på att träningen inte ska vara för ensidig, och var extra noga med återhämtningen och maten. Om du inte är aktiv i en idrottsförening får du bli bra på att ta ansvar för egna aktiviteter. Du får bli din egen personliga tränare. Du kan t.ex. gå till simhallen, jogga en sväng, hoppa hopprep eller kicka med en boll. Om du rör på dig mycket kan du äta ganska mycket och det är större chans att kroppen får allt den behöver av näring. Barn och ungdomar ska inte banta, men det är inte farligt att hoppa över läsk, chips och godis – tvärtom.
SVETTIGA FAKTA: · Fysisk aktivitet är en nödvändighet för att våra kroppar ska fungera och är tillsammans med en hälsosam kost grundpelarna för en bra hälsa. · Genom att vara fysiskt aktiv får vi positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan i alla åldrar. · Fysisk aktivitet ger också en positiv effekt när det gäller att förebygga sjukdomar. · Barn och ungdomar bör röra på sig dubbelt så mycket som vuxna. Michael Sjöström, forskare i folkhälsa, Karolinska Institutet 126
”MÅ BRA-COACH” NÅGRA ENKLA TIPS: • All träning är bättre än ingen träning alls. • Har du svårt att hinna eller kunna äta den viktiga frukosten? Ta med frukt, • Ta en joggingtur med en kompis. Delad yoghurt och en macka att äta på första glädje är dubbel glädje, peppa varandra. rasten. • Ta en joggingtur helt själv. Låt tankarna • Den gamla regeln med ”lördagsgodis” kan hjälpa dig att hålla nere sockerflyga helt fritt och bli inte förvånad om intaget – bara godis en dag i veckan du plötsligt ser lösningen på något du alltså. funderat på länge. • Se till att komma ut på rasten och ta en kort promenad eller liknande.
• Om det blir för mycket tid vid datorn. Ta en paus sträck på dig, res dig och gör några rörelser för armar, axlar och rygg. • Håll lite koll på hur mycket du sitter vid datorn. Varför inte lägga lika mycket tid på motion och utevistelse?
. Använd din fantastiska kropp till det den är g jord för - rörelse!
Förutom att kroppen blir glad och mår bra av rörelse, motion och träning så infinner sig en känsla av att vara nöjd med sig själv. Det ökade självförtroendet känns i hela kroppen och syns till och med på din hållning. Ge dig själv tid för träning och du blir piggare och mår bättre.
Du kommer att orka med både skola och fritid.
127
ÄR DET BARA JAG ..? ”Jag är knäpp och konstig! Ingen förstår hur jag har det. Jag är inte normal.” Har du känt så någon gång? Det är normalt att må dåligt ibland, men man kan må så dåligt att det inte går över av sig självt. Man kanske har svårt att sova, har ont i magen, har jämt en klump i halsen, känner sig gråtfärdig. Man kanske känner sig så trött att man inte ens orkar göra roliga saker, eller så stressad att man inte kan göra något ordentligt.
Du är inte ensam. VANLIGA PROBLEM Oro och rädsla är ett väldigt vanligt problem som barn och unga (och vuxna!) har. Tankarna far runt, man kan känna sig helt tom i huvudet eller så kan man bara tänka på något otäckt. Ibland känns det som om hela världen är hotfull, hemsk och svår – tankar på krig, naturkatastrofer, sjukdomar, skilsmässa, svåra saker i skolan, snurrar i skallen. Deppighet är ett annat vanligt problem. Man är trött, har ingen aptit, eller måste hela tiden småäta. Man vill inte göra något, man orkar ingenting. Kroppen kan kännas tung och seg. Tankar maler i huvudet. ”Jag är dålig. Jag gör bara fel”. Stress: Man tycker att man inte hinner med. Är uppe i varv och stressar fast man samtidigt är jättetrött, men man kan inte vila när man behöver. Sömnen kan påverkas mycket. Svårt att koncentrera sig, sitta stilla. Svårt med skolarbete för att tankarna glider iväg eller man har svårt att följa med i vad läraren säger. Kompisar: Man känner sig utanför. Kanske är man mobbad, utfryst. Det är svårt att ta kontakt, för man vet inte vad man ska prata om. Det är en pina på raster och idrottslektioner, eller vid grupparbeten. Familjen: Mamma och pappa bråkar med varandra eller med barnet. Man får för mycket skäll. Kanske finns det problem med alkohol, eller att någon gör något med en som man inte vill, till exempel att föräldern hotar eller knuffar en.
128
Problem kan kännas som svarta moln. Man vet inte hur man ska börja ta itu med dem. Det kan kännas som att det inte är någon idé att prata om det, för andra kommer ändå inte att förstå. TIPS Om problemen inte är så stora kan du börja med att försöka ta tag i dem själv. Då kan det till exempel kännas bättre om du: • Vågar tänka på ditt problem, kanske beskriva det i text och bild, för dig själv. Först är känslan stark och svår, men den minskar och försvinner. Försök inte att trycka undan känslor av oro och ledsenhet, då kan de bli värre. • Vågar berätta för en kompis som du litar på. • Tänker efter – vad kan JAG göra? Dela upp lösningen på ditt problem i små steg. För varje steg du sedan tar, så känns det mindre svårt och din självkänsla ökar.
Kom ihåg att det är okej att vara orolig och ledsen. Det går över.
IBLAND KAN MAN BEHÖVA HJÄLP AV EN VUXEN. DU MÅSTE PRATA MED EN VUXEN OM DU: • inte hittar kraft att ta tag i ditt problem själv • har börjat skolka • har tankar om ätande och utseende som upptar mycket tid för dig • har skadat dig själv eller har tankar på att göra det • har tankar om att du inte vill leva. Prata till exempel med dina föräldrar, en lärare, skolsyster, kurator, en kompis föräldrar, en tränare, eller någon annan vuxen som du litar på. Du kan också läsa mer på bup.se eller bris.se om hur man kan må och hur man söker hjälp. Det finns hjälp att få och det är inte konstigt att må dåligt.
KOM IHÅG ATT DU ÄR VIKTIG OCH VÄRDEFULL. Ta hand om dig, för du behövs här på jorden.
129
ANTECKNINGAR
130
Best.nr 2171617 ISBN 978-91-87011-62-7
majema.se
9 789187 011627