Planering i Malmö 2017 nr 1 by Malmö Stadsbyggnadskontor

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 1 2017

Mindre snack och mer action i Lindängen IKEA Hubhult vann Gröna Lansen Bättre utemiljöer för Malmös barn

I MALMÖ

Innehåll Med målmedvetenhet, dialog och samverkan bygger vi Malmö 3 Malmö bygger 4 Stadsbyggnadspriset 2016 gick till Malmö Live 6 Markanvändningens dolda potential 8 Från elitsimtränare till fastighetsutvecklare på Rikshem 9 Mindre snack och mer action – Case Lindängen 10 Använd kraften från de boende 11 Fastighetsbolaget med samhällets bästa som intresse 12 Översynen av översiktsplanen blickar framåt och inåt 14 Bostadspolitiska mål får större plats 15 Utbyggnadsstrategi för Malmö 16 Planeringen av förskolor i Västra Hamnen är snart ikapp 18 Fastighetsägare, verksamheter och Malmö stad utvecklar tillsammans 19 Dialog och samarbete när konsten tar plats i Sorgenfri 20 Nya riktlinjer skapar bättre utemiljöer för Malmös barn 22 Givande samarbete med miljöförvaltningen om riktlinjerna 23 Klagshamnsudden – Från kalkbrottsindustri till naturreservat 24 Nya riktlinjer ger dig hjälp vid skyltning 26 Översiktsplanen för Nyhamnen är på rätt väg 28 Sofielund på väg i rätt riktning 30 Hallå där Thomas Johnsson på E.ON 31

Planering i Malmö 2017:1

Med målmedvetenhet, dialog och samverkan bygger vi Malmö Malmö har som många andra städer i Sverige och Europa en stor utmaning vad gäller bostadsförsörjning, en inkluderande bostadsmarknad och hållbar samhällsutveckling. Kombinationen av ökad inflyttning till städer, befolkningstillväxt och nyanlända till Sverige har lett till kraftigt ökat tryck på en redan tuff bostadsmarknad. Malmö stad arbetar målmedvetet med att växla upp byggandet av skolor, bostäder och verksamhetslokaler i samverkan med branschens aktörer för att lösa dagens situation och möta morgondagens utmaningar. Trenden visar att vi kan. I Malmö pågår ett intensivt byggande i alla fyra väderstreck. Vi har fler bostäder i lagakraftvunna detaljplaner, fler beviljade bygglov och fler byggstartade bostäder. Bostadsbyggandet i Malmö överträffade alla prognoser under 2015 med över 2 000 byggstartade bostäder och 2 200 bostäder som beviljats bygglov under året. Under 2016 ligger siffran hittills på 2 885 bostäder, vilket överskrider nyproduktionen för hela 2015 – och då är det fortfarande två månader kvar på året när de här raderna skrivs. Då tillkommer även bygglov för omvandling av lokaler till bostäder. Tillsammans med prognosen i stadsbyggnadskontorets andra tertialrapport med väl över 3 000 bostäder i bygglov under 2016 – mer än dubbelt så mycket som genomsnittsnivån det senaste decenniet. Malmö stad har alltså tillsammans med branschen lyckats skapa förutsättningar att möta en stor bostadsbrist och kraftig befolkningstillväxt. Vi behöver ligga på den här nivån under många år, men är beroende av en långsiktigt fungerande bostadsmarknad. Här behöver staden tillsammans med branschen trycka på de nationella lagar och förordningar som står i vägen för fortsatt hög byggtakt

i Malmö. Det brukar sägas att det krävs två för att dansa tango, men för att klara våra åtaganden med bra utbildning, hög sysselsättning och fungerande bostadsmarknad behöver vi vara tre på banan – kommunen, näringslivet och staten. Parallellt behöver också dialogen med stadens invånare utvecklas. Alla stadsutvecklingsprojekt berör. När vi står inför en ökad urbanisering med en tät, grön och blandad stad behöver vi ta tillvara de behov, intressen och kunskap stadens invånare har i att uppnå en god livsmiljö för alla. Det handlar om vår trovärdighet, legitimitet och demokrati. Ett otroligt viktig besked under hösten är beslutet att åter tillåta persontågstrafik på Kontinentalbanan. Det kommer att ge ytterligare kraft till det pågående arbetet med att bygga Malmö helt och hållbart. Därigenom får vi en sammanhängande Malmöpendel som förbinder Malmös östra och södra stadsdelar med centrum. I de stationsnära lägena finns många förtätningsmöjligheter för att stödja de regionala ambitionerna för tillväxt längs kollektivtrafikstråken och samtidigt bidra med nytt liv i stadens stadsdelar. Östervärns station öppnar upp för investeringar i Värnhem, Kirseberg och Sofielund. En ny station vid Rosengård kan förverkligas och kopplas ihop med prisade Culture Casbah och projekt Amiralsstaden. Persborgs station kan på liknande sätt öka attraktiviteten med kompletterande bebyggelse kring Persborg, Augustenborg och Gulmåran. På sikt kan en ny station vid Fosie industriby initiera en liknande utveckling mellan företagsparken och Lindängen.

eller att ta i anspråk överdimensionerade vägsystem för att skapa en tätare stadsmässig gaturum är båda tydliga fysiska exempel. Förtätningen erbjuder även möjligheten att öka underlag till utveckling av lokal service och näringsliv. Möjligheten till att bo kvar i befintliga områden men i en modernare bostad. Möjligheten till att blanda upplåtelseformer och bostäder för alla i en mer sammanhållen stad än vad fallet är i dag. Som jag ser det är dagens utmaningar möjligheter till att göra något bra för Malmö och jag är övertygad om att vi genom målmedvetenhet, dialog och samverkan kan skapa ett helt och hållbart Malmö.

Förtätning av staden innebär både utmaningar och möjligheter. Att omvandla underutnyttjade och öde industrimark som utger otrygga fysiska barriärer

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. redaktIONSCHEF

omslagsbild & baksida

Steffanie Esse, 040 34 22 45

IKEA Hubhult. Arkitekt Dorte Mandrup Arkitekter & fotograf Adam Mørk

redaktion

Stefan Nilsson, Elisabet Corengia, Elisabet Fornander, Sophia Bescher layout/grafisk form

Stefan Nilsson

malmö stadsbyggnadskontor

205 80 Malmö tel. 040 34 10 00

fotografer

issn

Bojana Lukac om inte annat anges.

2001-1512

tryck

kontakt

Holmbergs tryckeri, Malmö, december 2016

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo

3041 0140 TRYCKSAK

Planering i Malmö 2017:1 | 3

Blandning på Universitetsholmen

Förtätning i Innerstaden

Ett kvarter med tre nya byggnader kommer att byggas på Universitetsholmen vid Citadellskajen. Det blir en blandning av bostäder och verksamheter. I ett av husen byggs 47 bostadsrätter och i det andra 44 hyresrätter. I det tredje huset blir det kontor och i botten en förskola med plats för 60 barn samt lokaler för butiker.

Genom att bygga lägre hus i ett område som domineras av höga byggnader ska upplevelsen av ett område förändras. Akelius planerar att förtäta i sitt område med tre nya byggnader som ska inrymma 88 lägenheter. Eventuellt kan ett nytt gångstråk genom kvarteret öppnas för allmänheten.

Spetsigt kontorshus i Hyllie Midroc utvecklar en kontorsbyggnad med namnet ”The Edge”, en strykjärnsformad tio våningar hög glasbyggnad som kommer att bli ett landmärke för Malmö. Den kommer byggas med miljövänliga material och miljöcertifieras, i linje med ambitionen att göra Hyllie till en global förebild i hållbar stadsutveckling.

Ny grundskola i Elinelund De närmaste tio åren förväntas vi bli drygt 60 000 fler Malmöbor. Det motsvarar cirka 20 nya skolor fram till 2026 för att möta behoven. Elinelund Gårds skola ska bli en F-9 grundskola för 650 elever. Ett fritidshem för årskurs 1-6 samt en idrottshall ska också tillkomma.

Solenergi i Hyllie Här ska det byggas lägenheter med blandad upplåtelseform (52 hyresrätter och 127 bostadsrätter) samt en förskola i två våningar med plats för 80 barn. Projektet har ett fokus på hållbarhet där solceller ska sättas på taket. Det ska även vara möjligt att odla på gården och fasaden ska kläs i grönska.

Planering i Malmö 2017:1

Grafik: Stefan Nilsson

700 nya bostäder i Sege Park

Bokaler i Sorgenfri

Omvandlingen av det före detta sjukhusområdet Sege Park förväntas ge 700 nya bostäder. Förutom bostäder ska det bli skola, förskola, vård, handel, kontor och samlingslokaler. Blandningen ger förutsättningar för liv i området större delen av dygnet och därmed ökad trygghet. Grönytorna ska utvecklas för både lek och rekreation.

I stadsdelen Sorgenfri planerar Beatus Fastigheter AB att bygga ett hus med 54 hyreslägenheter. Det planeras även för sju mindre lokaler som är knutna till var sin lägenhet. Dessa kallas för bokaler och gör det möjligt för personer att bedriva verksamhet i närheten av sin bostad.

Många arbetsplatser i Husie Det finns inte bara ett stort behov av bostäder i Malmö utan även industrin behöver fler lokaler. Här i anslutning till Yttre Ringvägen planeras det för ett område som kan rymma större och mindre verksamheter. På sikt kan det bli 2000 arbetsplatser här. Illustrationen (Kamikaze arkitekter) är ett av flera exempel på utformning ur det parallella uppdraget.

Nya bostäder i Fosie I Fosie ska nya bostäder byggas. En ny detaljplan gör det möjligt att förtäta med cirka 136 nya bostäder i 6-8 våningar inom befintligt bostadskvarter. I samband med detta planeras en upprustning av befintliga bostadsgårdar och de förskolor som idag finns i lägenheter flyttar in till Gubbabackens förskola som kommer få en större gård.

Radhus i Oxie I Oxie kommer det att byggas nio stycken radhus i området Kristineberg. Husen byggs i två våningar och placeras strax öster om gamla Kristinebergsgården. Fasaderna kommer att bli i vit puts med inslag av träpanel i mörkgrå färg.

MALMÖ BYGGER

Planering i Malmö 2017:1 | 5

Malmö Live vinnare av Stadsbyggnadspriset 2016.

Stadsbyggnadspriset 2016 gick till Malmö Live Malmö stad delar årligen ut ett Stadsbyggnadspris för arkitektur och stadsbyggnad och ett Gröna Lansen-pris för hållbart byggande. I år hade juryn valt ut sju finalister av totalt 38 föreslagna projekt. Malmö Live belönades med Stadsbyggnadspriset för den betydelse projektet har för staden, genom att skapa nya samband i stadsmiljön och mellan människor. – Om en stad skall bli framgångsrik, måste man våga satsa fullt ut i det man gör. Malmö Live är en sådan satsning; på upplevelser och möten, väl beläget i centrum och dessutom inhyst i en god arkitektur med material som tål nötning från både öga och klimat. Nu gäller det att hålla fast vid ambitionen om ett öppet och tillgängligt Malmö Live så att huset med sitt innehåll blir en angelägenhet för många, säger Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt i Malmö.

Sedan 1982 delar Malmö stad ut Stadsbyggnadspriset för att uppmärksamma värdefulla förbättringar av Malmös stads- och livsmiljö. I år hade juryn valt att utse fyra finalister som utmärkt sig på olika sätt. Genom att presentera flera finalister ville juryn visa på den bredd som finns i stadsbyggandet och i arkitekturen. Tre bostadshus Brf Ohoj i Västra Hamnen, Brf Tenoren vid Malmö Live och ombyggnaden av Nyapostoliska kyrkan till bostäder i Västra Sorgenfri konkurrerade om priset med Malmö Live konsert-, kongress- och hotellanläggning.

IKEA Hubhult belönad med Gröna Lansen

Malmö stads Gröna Lansen-pris för ett miljömässigt hållbart och klimatsmart byggande gick till IKEA:s nya kontor Hubhult. Övriga finalister var Skanskas kontor Klipporna i Hyllie och MKB:s bostadshus Koggen 1 i Västra Hamnen. Hubhult fick priset för sina enastående miljömässiga ambitioner och genom att vara en förebild för hur en modern, flexibel och hemlik arbetsplats kan utformas. Danska Dorte Mandrup Arkitekter har ritat byggnaden och byggherre är IKEA Fastigheter AB.

Gröna Lansen 2016 gick till IKEA Hubhult. Stolta Gröna Lansen vinnare är danska arkitektfirman Dorte Mandrup Arkitekter och byggherre IKEA Fastigheter AB

representanter från branschorganisationer, gör därefter ett urval och tittar närmare på olika projekt, för att slutligen utse finalister till Stadsbyggnadspriset och till Gröna Lansen. Prisvinnarna tillkännages under Stadsbyggandets dag och priset består av en minnestavla som sätts upp på det belönade objektet.

Så här utses vinnarna Stadsbyggnadspriset 2016 gick till Malmö Live. Glada vinnare är danska arkitektfirman Schmidt Hammer Lassen och byggherrarna Skanska och Malmö stad.

Planering i Malmö 2017:1

Från början av året fram till den 31 mars kan allmänheten lämna in förslag på vilka som ska nomineras till årets Stadsbyggnadspris och Gröna Lansen. En jury ”Kommittén för Stadsbyggnadspriset”, som består av politiker och tjänstemän i Malmö stad och

Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

Foto: Anna Modin

Brf Tenoren Finalist Stadsbyggnadspriset 2016

Brf O’hoj Finalist Stadsbyggnadspriset 2016

Byggherre: Bo Bra Norden AB Arkitekt: Erséus Arkitekter AB

Byggherre: Skanska Sverige AB Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor

Byggherre: Siegel + Hauschild Arkitekt: Siegel + Hauschild

Juryns motivering ”Ett litet projekt med stor betydelse, som med stort engagemang illustrerar hur välgjord arkitektur i beständiga material kan användas för olika ändamål. Med respekt för originalbyggnaden och ett varsamt genomförande, har bostäder med stora rumsliga och sociala värden skapats och historien blir en del av framtiden. Projektet visar på ett föredömligt sätt hur unika lösningar och omätbara kvaliteter kan skapas genom bevarande och ombyggnation.”

Juryns motivering ”Tenoren är i sin skenbara enkelhet ett fint exempel på hur man med stor omsorg och subtila variationer kan skapa god bostadsarkitektur med tidlösa kvaliteter. Den handmurade tegelfasaden förmedlar hantverkets betydelse för såväl människa som byggnadens uttryck. Genom en skicklig hantering av det vackra teglet och fasadens stilelement, står Tenoren med sitt lågmälda men effektiva arkitektoniska språk sig väl mot den omgivande bebyggelsen.”

Juryns motivering ”Med ett övertygande engagemang och rationalitet som grund, skapas yteffektiva och vackra bostäder med radhuskvaliteter i den täta staden. Material och ljusinsläpp är skickligt hanterade och grönskans starka närvaro illustrerar projektets höga sociala och miljömässiga ambitioner. Med bostadsrättsföreningen O´hoj och den unika tillblivelseprocessen utmanas arkitektens och de boendes roll i stadsbyggandet.”

Koggen 1, Finalist Gröna Lansen 2016

IKEA Hubhult, Finalist Gröna Lansen 2016

Klipporna, Finalist Gröna Lansen 2016

Byggherre: MKB Fastighets AB Arkitekt: Arkitektlaget Skåne AB, C Stad & Landskap

Byggherre: IKEA Fastigheter AB Arkitekt: Dorte Mandrup Arkitekter

Byggherre: Skanska Öresund AB Arkitekt: Henning Larsen Architects

Juryns motivering ”Hubhult är, som en av nordens mest miljömässigt hållbara byggnader, en förebild för hur en modern, flexibel och hemlik arbetsplats kan utformas. Med enastående ambitioner och från varuhusen igenkännbara, till synes enkla, material och tekniska system, har en funktionell och inbjudande byggnad, som är kostnads- och energieffektiv vid både uppförande och drift, skapats.”

Juryns motivering ”Klipporna visar att god arkitektur går hand i hand med omsorg om människa och miljö. Projektet präglas av ett mycket ambitiöst hållbarhetsarbete där sunda material, självförsörjande kylsystem, extensiva gröna tak och biologisk mångfald visar att man tar miljöfrågorna och människors välmående på stort allvar. Resultatet är ett flexibelt kvarter med yteffektiva arbetsplatser och ett särpräglat och stilrent uttryck.”

Foto: Magnus Franzen Highshot

Nyapostoliska kyrkan/Brf S:t Knut Finalist Stadsbyggnadspriset 2016

Juryns motivering ”På den lilla fastigheten utvecklas ny kunskap och viktiga erfarenheter kring att främja den biologiska mångfalden genom lokala biotoper. Strandängarna på taken och innergårdens prunkande skogsbiotop utgör frizoner för djur och upplevelsevärden för de boende. Projektet sätter morgondagens standard för extensiva gröna tak och hur naturen skapar värden för människor i den täta staden.”

Planering i Malmö 2017:1 | 7

Samnyttjande handlar om att se kombinationmöjligheter av olika funktioner. Ett exempel på ett sådant kombinationssamnyttjande är att nyttja hustak och ytterväggar för växtlighet.

Markanvändningens dolda potential Det byggs mycket och man undrar var allt ska få plats. Men varför samnyttjar man inte utrymmet istället? Det undrar Per Larsson, stadsbyggnadskontorets kommundoktorand. Sedan den 1 februari 2016 bedriver stadsbyggnadskontoret forskning kring praktiska och juridiska aspekter av samnyttjande av mark, lokaler och utrymmen genom lantmätaren och numera även kommundoktoranden Per Larsson. Utifrån grundfrågan varför samnyttjande inte redan sker i större omfattning hoppas han kunna väcka medvetenhet och fånga upp behov och insikt om vinningar och hinder tillsammans med stadens förvaltningar, fastighetsägare och andra aktörer kring denna markanvändningens dolda potential.

Vad betyder att samnyttja?

Samnyttjande handlar om att se kombinationsmöjligheter av olika funktioner för att bättre kunna dra nytta av den begränsade resurs som stadens

utrymme utgör. Det finns naturligtvis redan exempel på detta; att placera parkeringen under huset, eller ovanpå och därmed spara in utrymmeskrävande markparkeringar eller nyttja hustak och ytterväggar för växtlighet eller solpaneler. Parker och grönområden, även små sådana, är förstås funktionskluster i en klass för sig, genom att inom samma yta kombinera biologiska värden för fåglar och många kryp med estetiska värden för oss och rekreativa funktioner av en mängd olika slag. Tänk bara på allt man kan ha för sig i en park. Dessutom kan växtligheten medföra vindskydd, luftförbättring och ha en temperatursänkande funktion under varma dagar. För enfunktionella ytor och utrymmen finns här mycket att lära. Att nyttja mark för endast en funktion åt gången är nämligen en lyx som staden inte kommer att kunna unna sig i framtiden.

Det blir allt trängre i staden

För var och en med inblick i markanvändning och fysisk planering är utmaningarna för den urbana miljön lika uppenbara som mångfacetterade. I takt med att städer förtätas och växer minskar mark och utrymme som kan användas till annat än bebyggelse och trafik. Platser för växt och djurliv, spontan lek, motion och möten samt avkoppling och intryck trängs ihop. Samtidigt gör nya perspektiv och insikter anspråk på funktioner som kräver utrymme och samverkan; klimatanpassningar genom dagvattenhantering och stigande havsnivåer; lokal fossilfri energiproduktion, återbruk och kretsloppsanpassning samt nytänkande kring mobilitet, alltså på vilka sätt människor och varor transporteras i staden. Växtlighet kan medföra vindskydd, luftförbättring och ha en temperatursänkande funktion under varma dagar.

Planering i Malmö 2017:1

En dold potential

Mark som är upptagen föder inga idéer. Bristande tillgång till mark och utrymme utgör sannolikt en

Genom att placera parkering under eller ovanpå huset undviks utrymmeskrävande markparkeringar.

hämsko för innovation, företagande och investeringar. Med en mer tillåtande syn på samnyttjande av stadens utrymmen öppnas det upp för aktörer som inte är intresserade av fastighetsägande, men kan se potential i att nyttja annans mark för kompletterande funktioner. Det kan röra sig om att vilja installera och bedriva solenergiproduktion på andras hustak, odling inom annans restmark, utvinna jordvärme under konstgräsplaner eller nyttja hårdgjorda ytor under tider på dygnet eller året då det finns ledig kapacitet. Dessutom behövs verktyg för att bättre genomföra den postmoderna blandstaden som kännetecknas av en vilja att skapa liv genom att blanda exempelvis butiker med bostäder, kontorsutrymmen och förskolor inom samma byggnader eller kvarter. Samnyttjande kan öppna upp för en variation av aktörer med perspektiv, idéer, drivkrafter och investeringar som bidrar till en större mångfald i stadsutvecklingen. Per Larsson Lantmätare per.k.larsson@malmo.se

"Att bara bygga hus kan man göra, men det intressanta är att samarbeta med de boende – att försöka öppna dörrar" säger Magnus Jälminger, fastighetsutvecklare på Rikshem.

Från elitsimtränare till fastighetsutvecklare på Rikshem Rikshem expanderar kraftigt i hela Sverige och ser Malmö som en intressant region att växa i. "Vi vill vara med i samhällsutvecklingen" säger fastighetsutvecklaren Magnus Jälminger. Magnus Jälminger är helsingborgaren som gick från att vara elitsimtränare till förvaltare, politiker och nu fastighetsutvecklare på Rikshem. Efter att ha suttit ett antal år med förvaltning och marknadsföring för Helsingborgshem hoppade Magnus Jälminger på politiken och satt fyra år i stadsbyggnadsnämnden för Moderaterna. Han blev sedan rekryterad till Rikshem, där ledningen hade satt ett högt mål: – Vi skulle öka vårt fastighetsbestånd från 5 till 25 miljarder på fem år. Redan efter fyra år (i januari 2015) hade vi uppnått det målet och då höjdes målet till 50 miljarder. – I nuläget har vi ett bestånd som är värt cirka 35 miljarder, så vi är på god väg.

Varje stad är unik

Att Magnus Jälminger brinner för sitt ämne är tydligt. Han talar snabbt och energiskt om alla projekt som är igång. Rikshem har som strategi att inte börja bygga eget på en ort innan man har lärt känna området ordentligt. Först köper man in sig i befintliga fastigheter, utvecklar områdena och etablerar sig. Sen kan det bli aktuellt med nybyggen. – Att bara bygga hus kan man göra, men det intressanta är att samarbeta med de boende – att

försöka öppna dörrar. Varenda stad är lokal och varenda område ska hanteras på sitt eget sätt. Det går inte att ta en modell som funkar för hela Sverige och försöka applicera den, vi måste lära känna våra bostadsområden och se vad som behövs just där.

En bostad som alla har råd med

Rikshem är ju involverat i ett projekt i Frihamnen i Göteborg där man sätter olika hyresnivåer inom samma område och garanterar lägre hyror under en femtonårsperiod. Kan det vara en modell för Malmö? – Det vet vi inte. Frihamnen har inte inflyttning förrän 2020 och eftersom det är ett pilotprojekt så har vi inte svaret på hur det går. Men vad tror du själv? – Vi tyckte det lät spännande när Göteborgs stad bjöd in till markanvisningstävling där vi dels skulle arbeta tillsammans i ett konsortium för att ta fram en ny stadsdel och dels där en del handlade om att ta fram möjligheter där människor som normalt inte kan betala nyproduktionspriser kan flytta in. Chansen att det blir en helt annan mix av människor ökar och jag tror att det bara är bra att människor som är i olika faser av livet mixas på samma område. Det är också därför som vi ibland bygger bostadsrätter i

områden där det bara finns hyresrätter. – Sen finns det såklart utmaningar. På vilka grunder ska lägenheter med lägre hyror fördelas: bara på inkomst eller även på andra parametrar? Det funderar vi just nu på. Testar man inte så lär man sig ingenting. Det är det som är det spännande och roliga med stadsutveckling.

Utmaningar i Malmö

Vad ser du för fördelar och nackdelar med Malmö? – Malmö stad har varit extremt duktiga på att bygga ut kollektivtrafiken. Citytunneln ser jag som en extrem framtidssatsning för den kommer att kunna användas för att utveckla Malmö i många, många år framåt – det ser man redan idag med Hyllie och Triangeln. – Det komplexa med Malmö är att man har varit väldigt duktiga här på att skapa arbetstillfällen, men många av dessa nya jobb har gått till människor som inte bor i kommunen. Jag vet inte om det är likadant för andra inpendlingsorter i landet, men det är definitivt en utmaning. Vad ser du fram emot att sätta tänderna i härnäst? – Jag funderar på vad som blir vårt första förtätningsprojekt i Malmö. Var kan vi gå in och använda befintlig infrastruktur för att bygga nya bostäder? Anders Behrmann Skribent malmo.info@givakt.se

Planering i Malmö 2017:1 | 9

Patrik Widerberg, projektledare för framtagande av programunderlag på Case Lindängen, med fokus att styra alla aktörer mot ett gemensamt mål. Foto: Peter Kroon

Mindre snack och mer action – Case Lindängen Många aktörer är idag involverade i att utveckla stadsdelen Lindängen. För att nå ett bra resultat prövas nu ett nytt sätt att arbeta på som innebär att man samlar alla insatser som sker i området. För fem år sedan jobbade Patrik Widerberg på gatukontoret och förde diskussioner tillsammans med fastighetsägarna om hur de gemensamt skulle kunna utveckla Lindängen. Sen dess har det inte hänt speciellt mycket. Idag jobbar Patrik på stadsområdesförvaltning söder och är med och driver Case Lindängen – ett omfattande program med massor av inblandade

aktörer och i princip en enda målsättning: Mindre snack och mer action.

Utmaningarna är stora

Lindängen är ett av Malmös mest eftersatta områden. Sedan miljonprogrammet på 60- och 70-talet har det i princip inte byggts några nya bostäder alls och för knappt trettio år sedan bestämde sig MKB

för att sälja allt man hade i Lindängen och lämna området helt. Inte förrän 2015 påbörjades de första nysatsningarna när Trianon började bygga på Vårsången, men utöver det har de kraftfulla investeringarna saknats. Det är där Case Lindängen kommer in i bilden.

En ny modell

– Det pratades om att hitta nya modeller i Malmö för att hantera stadskoordinering. En modell som tas fram nu är Portfölj- och programstyrning, inom ramen för konceptet ”Utvecklad investeringsstyrning”. Vi började fundera på om man kunde använda de här modellerna i något område för att bättre koordinera satsningarna, säger Patrik Widerberg, projektledaren för framtagande av programunderlag på Case Lindängen. Så blev Lindängen ett pilotprogram för att ta alla planerade och pågående satsningar och lägga dem i en enda korg. Fokus ligger på att hitta ett klokt sätt att styra alla aktörer mot ett gemensamt mål. – Det är väldigt många aktörer och punkter inblandade. I nuläget har tolv olika förvaltningar satsningar på gång i och kring Lindängen. Alla har sina egna system, sin egen struktur och sin egen ekonomi.

Mer samarbete är receptet

Boendenätverket Gatukraft Lindängen gör saker – till exempel möblerar upp ett vardagsrum i centrum och bjuder på medborgarsoppa. Foto: Annika Jönsson

Planering i Malmö 2017:1

Med Case Lindängen samlas alla aktörer under samma paraply för att kunna koordinera projekten och prioritera tillsammans. Malmö stad har en tradition av att samverka även med privata aktörer, så att även dessa involveras. – Det häftiga med hela programmet är att alla aktörer är positiva. Det finns dessutom en bred politisk enighet från vänster till höger i Malmö stad där alla verkar tycka att detta är en klok modell som vi ska satsa på, säger Patrik Widerberg. – Det svåra är att få alla kommunala aktörer att gå i takt. Det har gjorts hur många olika medborgardialogsprojekt som helst, och det är dags för nya

Använd kraften från de boende

Caroline Tandefelt och hennes grannar vill vara stolta över Lindängen. De startade boendenätverket Gatukraft Lindängen för att förändra bilden av miljonprogramsområdet och öka tryggheten.

Att lära känna sina grannar och samtidigt se sitt område med nya ögon ger effekter som är svåra att mäta i kronor och ören, men som ger en känsla av delaktighet, inflytande och trygghet, säger Caroline Tandefält. Foto: Annika Jönsson

metoder nu. Nu vill vi jobba agilt och iterativt så att vi kan anpassa planerna efter vad som händer i verkligheten.

Nya bostäder på gång

Arbetet att ta fram ett programunderlag drog igång i april och nu efter sommaren har det plockats fram en budget där nio nämnder dedikerar pengar till projektet. Synergier, samarbeten och effektivitet är primära målsättningar, för att få till stora kraftfulla insatser i området. – Trianon har ju byggt massor redan och nu kommer nya Högaholmsskolan att byggas. Och dessutom kommer MKB tillbaka till Lindängen med planer på att bygga bostäder med start 2018 eller 2019. Anders Behrmann Skribent info.malmo@givakt.se

Medskapande förändrar synen på en plats och leder till ökad trygghet. Foto: Annika Jönsson

Barn från Lindängens skolor och förskolor hjälpte till att snygga upp fasaderna i centrum. Foto: Annika Jönsson

Varför startade Gatukraft Lindängen? – Boendenätverket är en urban gemenskap som vi startade för att påverka bilden av vårt miljonprogramsområde och på så sätt öka tryggheten. Alla i nätverket bor i Lindängen och många av oss är uppväxta här, vi har barn Lindängens skolor och några av oss jobbar i hemtjänsten och på förskolorna i området. Vad gör Gatukraft Lindängen? – Gatukraft Lindängen engagerar sig i att stärka de sociala relationerna i området genom att skapa tillfälliga installationer och arrangemang på platser där vi känner oss otrygga. På så sätt främjas mellanmänskliga möten och isoleringen bryts. Att lära känna sina grannar och samtidigt se sitt område med nya ögon ger effekter som är svåra att mäta i kronor och ören, men som ger en känsla av delaktighet, inflytande och trygghet. Vilken typ av arrangemang har ni gjort? – Gatukraft Lindängen har bland annat arrangerat workshops och en lokal gatufest i centrum. Då möblerade vi kärleksfullt om mellan höghusen på ett sätt som bättre representerar alla fantastiska människor i Lindängen och som stärker vår gemenskap. Vi engagerade skolor och förskolor i området och barnen fick tillfälligt bestämma hur fasaderna i centrum skulle se. Förskolebarnen skapade handavtryck som vi klädde fasaderna med och skolbarnen gjorde fantastiska konstverk som ställdes ut i vårt gemensamma gaturum. Det här genomförde vi på i stort sett ingen budget alls. Tillsammans med gatukontoret har vi installera en projektor som projicerar bilder på en fasad i centrum. En programmerare och systemvetare boende på Lindängen har utvecklat en eget script som körs där och visar bilder med hashtaggen #mittlindängen från Instagram. På så sätt kan Lindängeborna direkt påverka sin boendemiljö. Varför är Gatukraft Lindängen viktigt? – Det är viktigt för delaktighet, inflytande, trygghet och ett eget avtryck. Gatukraft vill med andra ord vara en kraft som förenar, förändrar och påverkar för fysisk och social upprustning av Lindängen. Att bjuda in till medskapande möten i våra offentliga rum där vi känner oss otrygga får oss att känna en annan koppling till platsen och hur den borde se ut om vi boende och inte minst barnen fick bestämma. Hur tycker du Malmö stad och andra aktörer ska bjuda in/arbeta med boendenätverk som Gatukraft Lindängen? – Vara möjliggörare utifrån de behov som lyfts av de boende och för de boende. Vad finns för fördelar och vinster för kommunen eller en privat fastighetsägare att engagera ett boendenätverk? – Om kraften kommer från de boende så kommer det med större sannolikhet att träffa rätt utifrån de boendes behov och framförallt leva kvar. Ett område med grannskap, gemenskap och hög kollektiv styrka är ett område som mår bra och det tjänar alla på.

Planering i Malmö 2017:1 | 11

Irena Palison, Heidi Eriksen och Lena Andersson bor alla på Lindängen och i kvarteret Vårsången. Nu jobbar de på det splitternya Tvättoteket som Trianons vd Olof Andersson hoppas kunna bli en bra mötesplats för alla invånarna. Foto: Peter Kroon

Fastighetsbolaget med samhällets bästa som intresse När fastighetsbolaget Trianon för några år sedan började satsa stort i Malmö var målet att bidra till en positiv samhällsutveckling. Där investeringar i fastigheter även skulle bidra till sociala vinster. För drygt ett år sedan påbörjade fastighetsbolaget Trianon bygget av de första nya bostadshusen på Lindängen på över trettio år. 155 nya lägenheter i kvarteret Vårsången skulle produceras och förarbetet hade präglats av dialog med områdets invånare och sociala åtaganden. Nu är det höst 2016 och vd Olof Andersson berättar med iver om projekten som blev verklighet och om människorna han kunnat anställa. – Det är kul att jobba nu!

– Hon tyckte att hon kunde få jobbet i stället. Men jag sa nej. Jag trodde inte på idén att anställa hyresgäster i det läget. Men Lena gav sig inte. Hon fortsatte tjata på Olof Andersson och till slut gick han med på att ge henne jobbet.

– Jag insåg väldigt snabbt att jag hade haft fel. Att ha hyresgäster som anställda är en mycket bra idé. De är ambassadörer för oss dygnet runt. Projektet kring de nybyggda hyreshusen på Vårsången med Tvättoteket, LSS-boende, förskola och utemiljöer har resulterat i drygt trettio jobbtillfällen för invånarna. – Tio jobb skapades hos Peab och deras underleverantörer eftersom vi kunde ställa det som krav i upphandlingen, säger Olof Andersson. – Hos oss på Trianon har vi numera tolv anställda från Lindängen. Och då snackar vi om fasta heltidstjänster. Vi har dessutom haft tio, elva tjänster hos

Boende som anställda

För bara ett par veckor sedan öppnade Tvättoteket – mötesplatsen mitt i Vårsången som känns som hämtad ur en amerikansk tv-serie. Här kan de boende i hyreshusen tvätta sina kläder i hypermoderna och fräscha tvättmaskiner samtidigt som de tar en kopp kaffe i caféet i samma lokaler. Skötseln står tre av kvarterets invånare själva för. En del av satsningen på Vårsången består nämligen av att Trianon vill anställa folk som bor i området. – Det började egentligen med att Lena (Andersson) ringde mig för några år sedan och klagade på att städningen sköttes dåligt i kvarteret, berättar Trianons vd Olof Andersson. 12

Planering i Malmö 2017:1

En helt nybyggd trea i Vårsången kostar cirka 8 500 kronor i månaden att jämföra med exempelvis Hyllie där en trerummare kan kosta en bra bit över 10 000 kronor. Foto: Peter Kroon

Som en del av att få hyresgästerna att trivas bjuder Trianon på halva medlemsavgiften för de barn och ungdomar som vill spela fotboll med BK Olympic. Foto: Peter Kroon

våra underleverantörer under tiden som vi rustade upp de gamla hyreshusen.

Bidra till en positiv samhällsutveckling

Olof Andersson köpte Trianon 2006 – ett bolag som då var i rätt slitet skick med fastigheter spridda över hela Skåne. Han sålde snabbt av allt utanför Malmö och för sex, sju år sedan väcktes tankarna om att jobba med fastigheterna ur ett socialt perspektiv. – Det handlar mycket om kunskapsöverföring och engagemang. Om vi kan skapa en ambassadörskänsla hos våra anställda så blir det mycket bättre för alla parter. Vi har bland annat fått ner omflyttningen

från 20 procent till 7 procent – samtidigt som arbetslösheten sjunkit och förvärvsfrekvensen ökat från 47 till 52 procent sedan 2010. Trianon bygger sin affärsidé på att få hyresgästerna att trivas – och att ha råd att bo kvar. När man renoverar lägenheter så gör man det utan att höja standarden (och därmed hyran) i onödan. En totalrenoverad trerummare med nytt kök och nytt badrum höjs från 7 000 till 7 600 kronor i månaden. Samma tankar ligger till grund för nybyggena där en helt nybyggd trea kostar cirka 8 500 kronor i månaden – att jämföra med exempelvis Hyllie där en trerummare kan kosta en bra bit över 10 000 kronor.

– Vi jobbar kostnads- och yteffektivt. Det var där som tanken med Tvättoteket började eftersom vi ville spara plats i badrummen genom att inte sätta in tvättmaskiner. Vi ser också till att erbjuda våra hyresgäster bra villkor och förmåner i övrigt, vi har till exempel femtio odlingslotter på Lindängelund som hyresgästerna kan ansöka om att ta över. Och vi bjuder på halva medlemsavgiften för de barn och ungdomar som vill spela fotboll med BK Olympic.

Nästa projekt

Framtiden då? Jo, det finns gott om saker att göra. Trianon har precis köpt hela Rosengårds centrum och siktar på att bygga 500 nya lägenheter i Malmö inom tre till fem år. – I Rosengård har vi 4000 kvadratmeter ledig yta och jag får samtal varje dag från människor som vill ha plats. Det finns väldiga entreprenörskrafter där som vi vill ta vara på. Vi får inte glömma att det är viktigt att ta de här projekten vi sysslat med hittills och överföra dem till den ordinarie förvaltningen så att de blir permanenta. Vi jobbar långsiktigt och har ingen avsikt att lämna stan. Anders Behrmann Skribent malmo.info@givakt.se

Lena Andersson och Heidi Eriksen fixar iordning kaffe och kakor i caféet som är en del av Tvättoteket. Foto: Peter Kroon

Planering i Malmö 2017:1 | 13

Översynen av översiktsplanen blickar framåt och inåt En samrådshandling för översyn av Malmös gällande översiktsplan går ut på samråd under vintern. Handlingen är framtagen under ledning av Tyke Tykesson, som är projektledare på stadsbyggnadskontoret. – Gällande översiktsplan (ÖP) är relativt nyligen antagen och dess inriktningar om att bygga en nära, tät, grön och funktionsblandad stad kommer att gälla även framöver, säger Tyke Tykesson och fortsätter: – Översynens fokus kommer att ligga på processfrågor. Vi behöver precisera ett förhållningssätt till planen. Vi vet vad som behöver göras, men måste bli tydligare med hur det ska genomföras. Tyke Tykesson är övertygad om att de allra flesta ställer upp på de grundläggande strategierna i översiktsplanen, men när det sedan kommer ner på detaljnivå och frågor ska följas upp på kommunens olika förvaltningar, då kan helhetsbilden ibland tappas bort. – Samverkan mellan olika delar av kommunens organisation behöver bli bättre. Vi ska bli tydligare med att nytänkande och innovativa processer behövs för att realisera ÖP. Det är viktigt att arbeta med översiktsplanen tillsammans så att delaktigheten blir större. I samband med en översyn av ÖP kommer frågeställningarna upp på agendan och det blir tillfälle att diskutera hur planen och dess inriktningar ska genomföras.

En halv miljon invånare 2040?

Parallellt med att ÖP ses över pågår ett visionsarbete i Malmö stad som blickar framåt mot år 2040 och det blir en naturlig tidshorisont för översiktsplanen att förhålla sig till enligt Tyke Tykesson. I ett så långt tidsperspektiv finns det stora osäkerheter, exempelvis när det gäller befolkningsutvecklingen. För ett drygt år sedan trodde Tyke Tykesson och hans kolleger att det var en ganska begränsad översyn av ÖP som låg framför dem. Men så förändrades flyktingsituationen och befolkningsprognoser skrevs upp för att kommunen skulle stå rustad inför framtiden. Prognoserna sträcker sig tio år framåt i tiden och på längre sikt får man förhålla sig till ett osäkerhetsintervall. Det är inte omöjligt att stadens befolkning år 2040 börjar närma sig en halv miljon invånare menar Tyke Tykesson, men även en betydligt långsammare ökningstakt är tänkbar. Översiktsplanen måste alltså ha beredskap för flera olika scenarier. – Om man tittar på kapaciteten så brukar vi räkna med att om vi har en befolkningsökning på 100 000 människor, så behöver vi bygga 50 000 nya bostäder.

Planering i Malmö 2017:1

Men det är en förenklad bild av verkligheten, eftersom det finns potential även i det existerande bostadsbeståndet, säger Tyke Tykesson.

Globala hållbarhetsmål

En grundläggande inriktning i ÖP är att staden ska växa inåt. Denna inriktning ligger fast och översynen kommer troligen inte att peka ut några nya områden, utan istället precisera hur en fortsatt förtätning av staden ska gå till, med samma grundinställning som gäller i nuvarande ÖP som är ”att bygga en attraktiv och ur alla aspekter hållbar stad.” Men några områden nämner ändå Tyke Tykesson som särskilt betydelsefulla. – Vi måste bli bättre på att ta oss an platser i staden som inte är alldeles enkla, exempelvis Holma, Lindängen och Amiralsstaden (delar av Rosengård) där marknadens incitament att investera är lägre än på en del andra platser. På vilket sätt kommer ÖP ta hänsyn till FN:s 17 globala hållbarhetsmål? – Eftersom FN:s globala hållbarhetsmål nyligen antogs är det självklart att de får bilda utgångspunkt för vår hållbarhetsbedömning. Enligt svensk lag ska kommunen göra en miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplanen. En bredare hållbarhetsbedömning, som även omfattar social och ekonomisk hållbarhet och som utgår från FN:s mål, ger en bättre helhetsbild av hur planen kan bidra till en hållbar utveckling. Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Tyke Tykesson, projektledare för översynen av översiktsplanen tillsam-

Bostadspolitiska mål får större plats De senaste åren har Malmö vuxit med cirka 5000 invånare per år. Utmaningen är att skapa förutsättningar för ett bostadsbyggande i samma takt och att få fram en mix av bostäder som motsvarar både efterfrågan och behov. För att lyfta frågan ytterligare föreslås nu de bostadspolitiska målen bli en del av nästa översiktsplan (ÖP). Hanna Björklund på stadsbyggnadskontoret är ansvarig för arbetet. – Förut har de bostadspolitiska målen hängt lite vid sidan om. De har inte funnits med i någon riktig målstruktur. Så nu har vi föreslagit fem nya mål som är kopplade till de verktyg som vi har för att jobba med bostadsförsörjning och som kommunen faktiskt kan påverka, säger hon. Utöver de bostadspolitiska målen i översiktsplanen, har även en framtidsbild av bostads-

försörjningen i Malmö stad formulerats. Den handlar om att alla ska ha en bostad, ingen ska vara hemlös, att det ska finnas bostäder för alla livets skeden och förutsättningar samt att det ska finnas bostäder som motsvarar både efterfrågan och behov. – Det känns viktigt att vi lyfter bostadsfrågorna den här gången. I och med att de bostadspolitiska målen nu är med i samrådshandlingen, blir det ett tillfälle att se över och flytta fram frågorna i människors medvetande. Parallellt med detta jobbar vi med en ny handlingsplan för bostadsförsörjning, som är planerad att antas av

Tyck till om samrådsförslaget

Kommunstyrelsen gav 4 maj 2016 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att under innevarande mandatperiod genomföra en översyn av Översiktsplan för Malmö med hänsyn tagen bland annat till nya förutsättningar avseende befolkningsutvecklingen. Samrådsförslaget som tagits fram för översyn av Översiktsplan för Malmö redogör för de delar av planen som föreslås förändras och innehåller dessutom förslag till nya bostadspolitiska mål för Malmö. Samrådet pågår under vintern 2017 och då finns det möjlighet att ge synpunkter på förslaget. Efter samrådet kommer ett förslag till reviderad översiktsplan att tas fram. Förslaget kommer att ställas ut under 2017 och då finns det ytterligare möjlighet att ge synpunkter. Målet är att kommunfullmäktige ska anta en reviderad översiktsplan i början av 2018. Läs mer på malmo.se/öp

Förslag – nya bostadspolitiska mål • Planberedskap: Genom god planberedskap

och ett gott samarbete med marknadens aktörer ska Malmö stad säkerställa ökat bostadsbyggande samt attraktiva och hållbara livsmiljöer. • Aktiv markpolitik: Malmö stad ska genom aktiv markpolitik stimulera bredd i bostadsbyggandet och ett strategiskt långsiktigt ägande och utvecklande av stadens markinnehav. • Tillgodose olika bostadsbehov: Malmö stad ska arbeta utifrån olika befolkningsgruppers bostadsbehov och preferenser och därtill särskilt verka för att utsatta gruppers behov tillgodoses. • MKB ska vara en motor: Malmö stad ska använda MKB som drivkraft för ökat bostadsbyggande i samtliga delar av Malmö och erbjuda goda bostadsmiljöer som alla kan efterfråga. • Rättvis bostadskö: Malmö stad ska tillsammans med andra aktörer erbjuda en bostadskö som säkrar en transparent och rättvis möjlighet att söka bostad i Malmö och dess omland.

mans med Hanna Björklund, ansvarig för arbetet med de bostadspolitiska målen som föreslås bli en del av nästa översiktsplan (ÖP).

kommunfullmäktige 2017. Där preciseras mer konkret vad som ska göras, säger Hanna Björklund.

Bostäder som människor har råd med

Hälften av alla Malmöbor är i dag under 35 år. Egentligen är det en idealisk befolkningskurva att så många är i arbetsför ålder, men för att bostadsmarknaden ska fungera måste de unga också ha ett jobb. Ett annat problem är att nybyggda bostäder är för dyra både för unga och nyanlända. Så hur gör man för att hitta alternativ med lägre hyror? – MKB har uttalat sagt att de ska bygga mycket mer för dessa grupper framöver. Vi har också möjlighet att subventionera den kommunala marken för att bygga hyresrätter där, säger hon. Hälften av befolkningsökningen i Malmö just nu beror på att det föds många barn och ungefär hälften på inflyttning från utlandet. Grovt räknat har Malmö vuxit med cirka 5 000 personer per år

de senaste fem åren. Det innebär att det kommer att behövas cirka 2 300 nya bostäder om året för att tackla befolkningsökningen. – Just nu byggs det mer än på länge. Mer än på 40 år. Och det har underlättats av att vi hade många detaljplaner klara, så att det bara var att sätta igång. Dessutom har vi nu höjt målet för antalet bostäder i detaljplaner till 2 500 bostäder om året, tidigare låg det på 2 000. Så beredskapen är god, säger Hanna Björklund. Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Planering i Malmö 2017:1 | 15

Utbyggnadsstrategi för malmö

Norra Hamnen

MARKANVÄNDNING

Norra hamnen ska utvecklas till att stärka Malmö och Öresundsregionen som ett konkurrenskraftigt och hållbart nav för transport- och logistikberoende industri. Här finns möjligheter att utveckla goda förutsättningar för ett trimodalt transportsystem, det vill säga att på ett effektivt sätt koppla samman sjö-, järnvägs- och vägtransporter där flödet av gods och varor integreras. Området kommer att byggas ut i flera etapper.

Västra Hamnen

I Västra Hamnen pågår utbyggnaden och den kommer att fortsätta under lång tid. För Varvsstaden pågår planprocesser. Galeonen, Västra Hamnens norra del, har ett mycket attraktivt läge och utgör på längre sikt en resurs för havsnära bostäder. En viktig aspekt i det fortsatta planeringsarbetet är att förbättra kollektivtrafikförsörjningen till Västra Hamnen.

Limhamn

I Limhamn industriområde pågår en omvandling till blandad stadsbebyggelse. Norra delen av Ön utgör på sikt en strategisk resurs för havsnära bostäder samt plats för rekreation och fritidsaktivitet. Möjligheten att anlägga en bro för gång- och cykel och eventuellt kollektivtrafik som förbinder Ön med Vaktgatan behöver utredas. Planprocesser har ej påbörjats för Öns fortsatta utveckling.

INN Stadion och Medeon

Stadionområdet kan utvecklas med ytterligare idrottsfunktioner, motion, rehab och medicin samt skolverksamhet. Därtill finns möjligheter att komplettera med bostadsbebyggelse. Medeonområdet har ett centralt läge och potential att bli en funktionsblandad stadsdel där bostäder samsas med medicinsk forskning, utbildning och företagande. Planprocesser pågår.

LIMHAMN Kalkbrottet och Elinelund

Området nordväst och nordost om Kalkbrottet är till stor del planlagt och utbyggnad pågår. Bebyggelsen ska öster om Kalkbrottet fortsätta växa söderut. Utvecklingen av området ska ske med hänsyn taget till kalkbrottets naturvärden. För denna del har planprocesser ej påbörjats.

HYLLIE

Bunkeflostrand

BUNKEFLOSTRAND

Bunkeflostrand har särskilda förutsättningar för att i det flacka kustlandskapet med närhet till strandängarna och Gottorpsparken skapa ett utbud av nya bostäder av olika typer samt samhällsservice. Att platsen ligger relativt nära Hyllie station ska beaktas. Arbete med planprogram pågår för delar av området.

Existerande blandad stadsbebyggelse Ny blandad stadsbebyggelse Existerande verksamhetsområden Nya verksamhetsområden Odlingslandskap Existerande park och natur Ny park och natur Begravningsplatser

Klagshamn

Utbyggnaden av Klagshamn kan fortsätta i de norra och östra delarna. Utbyggnaden förutsätter förbättrad infrastruktur, särskilt för kollektivtrafikförsörjningen, exempelvis ska en ny östvästlig gata anläggas som avlastar Borrebackevägen genom samhället med ny bebyggelse uppförs i anslutning till Klagshamns norra kant. Planprocesser har ej påbörjats.

KLAGSHAMN

Särskilda fritidsområden

Planering i Malmö 2017:1

Grafik: Stefan Nilsson

Nyhamnen

Nyhamnens omvandling är en viktig del av att utvidga och vidareutveckla Malmös stadskärna. Nyhamnen har ett attraktivt och strategiskt viktigt läge, nära havet och Centralstationen. Arbete med en fördjupHAMNEN ning av översiktsplanen pågår. Området kommer att utvecklas etappvis under lång tid framöver.

c Sto

svä olm

BURLÖVS KOMMUN

Kirseberg

Östervärn och Järnvägsverkstäderna är avskiljda från övriga Malmö med en zon av vägar, järnvägar och lågt utnyttjad industrimark. Genom utveckling av området kring Östervärns station kan Kirseberg bättre knytas samman med centrala Malmö. Arbete KIRSEBERG med en fördjupning av översiktsplanen pågår. Området kommer att utvecklas i olika etapper under lång tid.

NERSTADEN

STAFFANSTORPS KOMMUN Fortuna Hemgården

Fortuna och Hemgården är på sikt ett stort utbyggnadsområde som behöver knytas bättre samman med angränsande delar av Malmö. Planprocesser har ej påbörjats. Närmast Yttre Ringvägen har planprocesser påbörjats för ett verksamhetsområde. Området har ett bra kommunikations- och skyltläge och är lämpligt för större ytkrävande etableringar som lager i kombination med kontor eller grossiströrelser.

Amiralsstaden

Amiralsstaden innebär en omvandling av Amiralsgatan genom Rosengård. Den första etappen omfattas av området närmast Rosengårds station med MKB:s projekt Culture Casbah. Amiralsstaden kan därefter etappvis fortsättta växa österut mot Inre Ringvägen. Förstudier pågår.

ROSENGÅRD

R in

gvä g

HUSIE

äg e n

Utbyggnad av Hyllie pågår. Platsen öster och söder om Holma har goda förutsättningar för att omvandlas från infartsled till stadshuvudgata och därmed bryta barriärer, förtydliga och förbättra trafikstrukturen, tillföra ett mer varierat bostadsbestånd och fler arbetsplatser. Södra Hyllie är ett stort utbyggnadsområde som på lång sikt ska ansluta till den nya stadsdelen i anslutning till Hyllie station.

Inre

Hyllie och Holma

Kvarnby

Trelle b

orgsv

Marken kring Kvarnby by, Husie boställe och Husie mosse utgör en betydande strategiskt resurs som framtida utbyggnadsområde för blandad stadsbebyggelse. Området har med sitt läge på gränsen till backlandskapet goda förutsättningar att få en egen särprägel som kompletterar Malmös övriga karaktärer. Planprocesser har ej påbörjats.

TYGELSJÖ

FOSIE Ysta d

vä g

SVEDALA KOMMUN

Fosieby

Inom och i anslutning till Fosieby industriområde finns möjlighet att ta mark i anspråk för småindustri, handel med skrymmande äg en samt för varor, andra servicefunktioner e R in g v r Ytt utveckling av befintliga verksamheter. Påverkan för pågående verksamheter och förekomst av fasta fornlämningar behöver utredas. Planprocess har ej påbörjats.

Oxie

Trelleborgsvä gen

OXIE

För Oxie redovisas i översiktsplanen olika platser med möjligheter till kompletterande bebyggelse, såväl blandad stadsbebyggelse som i form av särskilda verksamhetsområden. Planprocesser har ej påbörjats.

Västra Klagstorp och Tygelsjö

När spårburen eller annan snabb kollektivtrafik anläggs till och från Vellinge har Tygelsjö och Västra Klagstorp potential att växa ytterligare som stationsorter. Det öppna landskapet mellan Tygelsjö och Västra Klagstorp ska bevaras i en omfattning som gör att byarna även fortsättningsvis uppfattas som åtskilda. Planprocesser har ej påbörjats.

VELLINGE KOMMUN

Planering i Malmö 2017:1 | 17

Planeringen av förskolor i Västra Hamnen är snart ikapp En stor del av förskoleutbyggnaden i Västra Hamnen har under lång tid präglats av tillfälliga lösningar i paviljonger. Nu har planeringen kommit ikapp och 2020 räknar Malmö stad med att de tillfälliga lokalerna har ersatts med permanenta byggnader. I oktober 2015 bodde 642 barn i förskoleålder i Västra Hamnen. Vid samma tidpunkt fanns 550 förskoleplatser i området, men bara 130 i permanenta lokaler. Resten av barnen var placerade i tillfälliga lokaler eller paviljonger. I år har det tillkommit ytterligare 150 platser när Bryggans förskola öppnade i tillfälliga paviljonger i april. Hur kunde det bli så här i ett område som planerats och byggts ut under femton år? – En av anledningarna är att de tidigaste utbyggnadsområdena i Västra Hamnen, Bo01 och Dockan, planerades utan några utpekade ytor för förskolor. I detaljplanen för Bo01-området fanns det visserligen möjlighet att bygga både skola och förskola inom kvartersbebyggelsen, men den utnyttjades aldrig. Kanske för att gårdarna var små eller för att det inte fanns intresse för eller ett uttalat behov av förskolor vid den tidpunkten, säger Anne Brontér, projektledare för Västra Hamnen. Ganska snart blev det uppenbart att även barnfamiljer vill bo i Västra Hamnen och den första kommunala förskolan ”Skeppet” uppfördes 2004 i paviljonger.

2020 ska paviljongerna vara borta

De permanenta förskolor som tillkommit därefter har dock inte varit tillräckliga för att klara de kortoch långsiktiga behoven i området. Lösningarna har istället blivit tillfälliga med inhyrda paviljonger, utplacerade på tillgänglig mark. Situationen i övriga Malmö har samtidigt varit ansträngd, med för få förskoleplatser inte minst i närliggande områden som Gamla Väster och Ribersborg. Idag är utbudet av förskoleplatser i Västra Hamnen någorlunda i balans. Däremot kommer det att dröja ännu några år innan verksamheterna helt har flyttat över i permanenta lokaler. De största förskolorna i området är paviljongförskolorna Galjonen och Bryggan, som har tillkommit i tre etapper från 2012. Dessa förskolor kommer att finnas kvar ännu några år, bland annat för att fungera som evakuering när Skeppets paviljongförskola ersätts med permanenta lokaler.

Ökat behov när barnfamiljer bor kvar

I nya bebyggelseområden använder Malmö stad nyckeltal, för att beräkna behovet av förskoleplatser. Dessa nyckeltal motsvarar hur födelsetal och flyttmönster grovt ser ut. För förskolor är nyckeltalen 0,2 förskolebarn per lägenhet de första fem åren efter nybyggnation och 0,1 förskolebarn per lägenhet på längre sikt. I Västra Hamnen ligger nyckeltalen närmare 0,2 under senare tid, trots att en stor del av bebyggelsen är äldre än fem år. – Vi ser att fler väljer att bo kvar i Västra Hamnen under längre tid, även när barnen blivit fler eller nått skolåldern. Jämfört med hur det sett ut tidigare 18

Planering i Malmö 2017:1

i Malmö, då många flyttat till enfamiljsbostad allteftersom familjen växt. Det kan betyda att det tar längre tid innan behovskurvan av förskoleplatser planar ut i Västra Hamnen, menar Anne Brontér. För att kunna matcha dagens behov med framtida befolkningsprognoser, är bedömningen att planeringen av antalet förskoleplatser inte har varit tillräcklig. Därför har vi reviderat planeringen under senare tid med ytterligare 400 förskoleplatser. – Det innebär att så gott som alla områden inom Västra Hamnen som inte redan är bebyggda ska förberedas för större kapacitet, antingen genom att öka antalet platser på de förskolor som redan är planerade eller genom att ytterligare förskolor kommer till, säger Anne Brontér.

Variation i storlek och ägande

I Västra Hamnen ägs marken av både privata markägare och av Malmö stad. Sättet att förverkliga förskolor kan därför variera. Det är en fördel för Malmö stad att ägandeförhållandena är varierade – att staden till exempel bygger förskolor i egen regi eller hyr lokalerna av privata fastighetsägare. På så sätt kan man fördela vissa kostnader på längre sikt, under en period då mycket investeringar görs. Under 2000-talet har storleken på förskolorna förändrats. Från att vi tidigare haft relativt små förskolor med 2-3 avdelningar finns det idag en strävan att bygga större förskolor med upp emot 150 till 200 platser. Detta görs såväl av ekonomiska skäl som med hänsyn till verksamhet och kvalitet. – Denna förändring ställer nya krav på stadsplaneringen. Det är inte alltid möjligt eller lämpligt att bygga stora förskolor, då de också måste passa in i stadens övriga struktur. Därför har planeringen av Västra Hamnens förskolor strävat efter att variera storlekarna, där den minsta är fyra avdelningar med runt 80 barn. I storlek motsvarar det ungefär ett bostadskvarter på 3000 kvm tomtyta, säger Anne Brontér.

Utemiljöer på mark och tak

För att rymma det förväntade behovet av förskoleplatser och samtidigt få plats med bostäder, kommer förskolorna i Västra Hamnen att bli kompakta med utemiljöer som motsvarar de lägre kraven för storlek på friyta, det vill säga 25 kvm per barn. – Vi strävar efter att förskolor ska ha tillgång till egen utemiljö på mark. Men där det inte är möjligt kan utemiljön istället förläggas till takytor. Kvalitén och storleken på utemiljön är dock lika viktig oavsett om den finns på mark eller på tak, fortsätter Anne Brontér. Oftast används utemiljön endast av förskolan under dess öppettider, men kan i vissa fall användas av andra när förskolan är stängd. Fregattens förskola i

För att kunna matcha dagens behov med framtida befolk-

Fullriggaren är sådant ett exempel, där lekytorna är tillgängliga för besökare under kvällar och helger. På så vis kan utemiljön vara till glädje för fler. – Förskolorna är på många sätt en fantastisk verksamhet att ha i staden. Varje dag finns det personal, föräldrar och barn på plats. Öppettiderna är långa och bidrar till trygghet, liv och rörelse. Vilket café kan slå det? avslutar Anne Brontér. Anne Brontér Projektledare Västra Hamnen anne.bronter@malmo.se Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

ningsprognoser måste i stort sett alla områden i Västra Hamnen som inte är bebyggda förberedas för större kapacitet.

Fastighetsägare, verksamheter och Malmö stad utvecklar tillsammans I det fortsatta arbetet med att utveckla Västra Hamnen och för att kommunicera vad som pågår i området, har en gemensam plattform mellan fastighetsägare, verksamheter och Malmö stad skapats. Tidigare har Malmö stad och fastighetsägare haft ett eget forum för stadsutvecklingsfrågor. Parallellt har Linjen växt fram i samarbete mellan företag och staden med syftet att utveckla stadsrummet och kunskapsdelning mellan verksamma i Västra Hamnen. – Västra Hamnen är till hälften en mogen stadsdel, men där andra hälften fortfarande ska byggas och formas. I det läget fanns det behov av en ny plattform där vi aktiverar stadsrummet och tydligare kommunicerar vad som händer och är på gång i Västra Hamnen, säger Thomas Brunk, strateg på Stadsbyggnadskontoret och som projektlett det nya samarbetet. – Vi såg ett behov att jobba fram en gemensam

profil av hur vi vill kommunicera Västra Hamnen. Alla företag har något om stadsdelen i sin marknadsföring, men vi vill hitta det som var gemensamt och som kompletterade, säger Hanne Birk, utvecklingschef på Varvstaden.

manhållande kraften i att arrangera gemensamma aktiviteter i stadsdelen och kommunicera om det som händer. Planen är att till våren kunna landa i den nya organisationen och lansera det gemensamma kommunikationskoncept som har arbetats fram.

En ny ekonomisk förening

Den nya samverkan blir i form av en ekonomisk förening med en styrelse representerad av företag, fastighetsägare och staden. Detta beslutades på årsmötet som ägde rum den 5 oktober. – Vi är flera företag i Västra Hamnen som brinner för stadsdelen och vill vara med att skapa en kultur av delande mellan oss och en mer levande stadsdel, säger Helena Paulsson, ordförande i styrelsen och sektionschef på ÅF. De kommande månaderna ska styrelsen utse en projektkoordinator som kan agera som den sam-

Thomas Brunk Strateg thomas.brunk@malmo.se

Planering i Malmö 2017:1 | 19

Pernilla Theselius, projektledare på gatukontoret, på plats i Spårvägen där kvarteren i framtiden kommer att innehålla någon form av konstnärlig gestaltning, kopplade till kärnvärdena mångfald, småskalighet och variation.

Dialog och samarbete när konsten tar plats i Sorgenfri

Kultur och konst i olika former har en stor del i utvecklingen av Sorgenfri. I kvarteret Spårvägen har fyra offentliga platser tagit form genom dialog och samarbete med aktörer och konstnärer i området. I utbyggnaden av Sorgenfri är ambitionen att fler ska kunna ta del av det kulturengagemang som redan finns i området och att det ska finnas plats för många olika kulturyttringar. Det finns ett hundratal kulturaktörer och kreativa näringar här och med dem för staden en kontinuerlig dialog kring den konstnärliga gestaltningen av området. I kvarteret Spårvägen, där ett nytt bostadsområde håller på att växa fram, kommer satsningar på konst att få en framträdande roll i stadsrummet. – Varje etapp av Industrigatan och gestaltningen av kvarteren i Spårvägen kommer att innehålla någon form av konstnärlig gestaltning, kopplade till kärnvärdena mångfald, småskalighet och variation, berättar Pernilla Theselius, projektledare på gatukontoret.

Workshop om de offentliga platserna

Kvarteret Spårvägen kommer att få fyra offentliga platser som kommer att förstärka områdets kulturprofil. De ska vara anpassade för allt från konstverk till evenemang och spontana möten. Gestaltningen av dessa platser – två torg och två parker – har gjorts av två team, bestående av konstnärer och landskapsarkitekter. Som en del i detta arbete hölls tidigare i år en workshop med fokus på de fyra planerade platserna. Syftet med workshopen var att i dialog mellan projektgruppen, teamen och verksamma i området, komma fram till hur deltagarna skulle vilja interagera med platserna i relation till omgivningen. Frågeställningen som workshopen utgick från var: Vad kan dessa nya platser komplettera området med för att skapa ett så attraktivt Sorgenfri som möjligt? Maja Manner som ledde workshopen har många års erfarenhet av att arbeta med stadsutvecklingsprocesser. – Jag tror att Sorgenfri är ett område som väcker mycket känslor av olika skäl. Det finns de som har 20

Planering i Malmö 2017:1

verksamheter som de gärna vill behålla och de som har väntat länge på en förändring. I och med att det är mycket verksamheter och få boende i området, finns det en annan typ av intresse. Det finns ett stort behov av att ha en dialog med verksamheterna; hur de vill fortsätta ha en koppling till området, oavsett om de planerar att vara kvar eller inte, menar Maja Manner.

riktlinjer för hur man kan tänka i den fortsatta utvecklingen av området. Samarbeten och dialog är alltid viktigt och när man arbetar i ett nytt område är det en nödvändig del av planeringsarbetet, menar Pernilla Theselius som fick med sig många aha-upplevelser från workshopen. – Jag är jättenöjd. Workshopen gick över min förväntan. Jag trodde att jag kunde det här och hade allas perspektiv, men mötet med exempelvis Siv från ett äldreboende var oerhört värdefullt, avslutar Pernilla Theselius. Annika Blomquist Kommunikatör annika.blomquist@malmo.se

Lyckat samarbete

Patrik Aarnivaara är konstnär med ateljé i området och en av teamdeltagarna. – Jag har inte jobbat i team tidigare på det här sättet med andra kompetenser. Det har fungerat jättebra. Vi har fördelat ansvaret och kunnat fokusera på den egna kompetensen, samtidigt som vi har influerat varandra. Jag hoppas att Sorgenfri blir ett område där människor vill vistas större delen av dygnet. Området behöver bland annat kompletteras med grönska, säger Patrik Aarnivaara. Under workshopdagen delades deltagarna upp i två grupper som var och en jobbade med en park och ett torg. Diskussionen utgick från områdets kärnvärden: småskalighet, mångfald och variation. Därefter fick deltagarna välja ett verb som man tyckte var viktigt för platsens framtida funktion och gärna ett komplement till befintlig omgivning. I varje grupp fanns en samtalsledare, en som dokumenterade för Malmö stads räkning och en som dokumenterade för gestaltningsteamens räkning.

Aha-upplevelser

Workshopdagen blev en bra injektion för gestaltningsteamens fortsatta arbete. De fick en ännu större känsla för hur olika grupper och verksamheter i Sorgenfri tänker kring området och hur de tror att de nya platserna på bästa sätt blir ett komplement till området. Materialet från workshopdagen ger även

Sorgenfri

• Sorgenfri är ett av Malmös största stadsut-

vecklingsprojekt. Området ligger centralt i staden och har en spännande kombination av industriellt arv och kreativa verksamheter. • Utbyggnadsområdet Sorgenfri består av nio storkvarter, som efterhand kommer att omvandlas till blandad stadsbebyggelse. • Totalt planeras det för runt 2 500 nya bostäder. Drygt 800 finns i kvarteret Spårvägen, där bygget av både hyres- och bostadslägenheter pågår för fullt. Här kommer det också finnas stadsradhus, lokaler för verksamheter, förskola, LSS-boende samt flera torgoch grönytor.

växter Växtmaterialet ska föra tankarna till ruderatmark.

GARAGEPLAN

illustrationsplan

perspektiv

SPÅRVÄGSTORGET

SORGENFRI, MALMÖ

Gunilla Bandolin

Gestaltningsförslaget är framtaget av Pernilla Wiman och Henrik Olsson (Ramböll) samt konstnär Gunilla Bandolin på uppdrag av Gatukontoret, Malmö Stad

B BÅGHALLARNA

idékoncept

UTESERVERING

sig ner och spontana möten kan uppstå. Spårvägstorget blir en spelplan för olika aktiviteter där fantasin sätter gränser för vad som är möjligt. Torget är en urban matta där möblemanget för dagen varierar. Möjlighet att arrangera en rad olika aktiviteter skapas genom platsen flexibilitet.

Idékonceptet är att skapa en plats där man kan titta, skapa och mötas. Platsen blir en verkstad som ger förutsättningar för möten, aktiviteter och skapande av olika slag. Spårvägstorget blir en förlängning av Båghallarnas verksamhet och en central mötesplats i vardagen. Det ska finnas gott om sittplatser där man kan slå

REGNBÄDD FLEXIBEL VERKSTAD TRÄD

ISBANA

DANS YOGA

CYKLING

KANINHOPPNING

AGILITY

En öppen yta

CIRKUS

En spelplan ÅTERVINNINGSCAFÉ

gestaltningsförslag

En verkstad

A januariförmiddag är det isbana på torget. I återvinningscaféet sker områdets återvinning och här skapas en mötesplats i samband med att man återvinner sitt skräp och kanske tar en fika på uteserveringen. Kanske det även anordnas loppis på torget.

Torget får en industriell karaktär som minner om områdets tidigare användingsområde. Betong och i-balkar för tankarna till verkstadsindustri. På den mjuka träytan kan det bli dansafton och ljusslingor hissas för att skapa den rätta stämningen. En solig söndageftermiddag är det yoga på den varma träytan. En vintrig

GARAGEPLAN

Vy från nordväst mot Båghallarna

Utdrag från gestaltningsförslag framtaget av Pernilla Wiman och Henrik Olsson från Ramböll och konstnär Gunilla Bandolin

sektioner

BÅGHALLARNA

material

dansbana eller plockas undan och ge plats för en isbana vintertid. Långa bänkar av i-balkar förstärker den industriella karaktären. Ovansektion A-A sidan förses med mjukt trä för att de ska bli behagliga att sitta på. Bänkarna kompletteras med flyttbara stolar.

Huvudmaterialet på torget är ljusgrå SF-sten. Avvattningsrännor och gjutjärnsplattor linjerar med Båghallarnas fackverkskonstruktion och delar upp ytan. Mellan ränderna skapas två ytor där någon form av konstnärlig utsmyckning får ta plats. En stor träyta kan användas som

Konceptet bygger på att spara en del av den ruinliknande karaktär som finns kring Båghallarna innan omvandlingen från industriområde till kvartersstad. Platsen byggs upp i tre nivåer. En upphöjd del där man kan sitta och klättra, en nedsänkt för vila och aktivitet och däremellan ett golv av platsgjuten betong som binder ihop parken. Mitt bland växterna och betongen ligger en stor sitt- och klätterskulptur.

växter sektion B-B

Tre regnbäddar fördröjer dagvattnet och bidrar med grönska på torget. Vid återvinningscaféet placeras träd med sirlig krona.

KV FÖRAREN

illustrationsplan

perspektiv

SPÅRVÄGSTORGET B

BUSSPARKEN

CELSIUSGATAN

LEDORD A

Öppning mur

- HÄNGA

- FANTISERA

- LEKA

- BOTANISERA

Öppning mur

SPÅRVÄGSTORGET

Stag L-formade balkar, med klätterväxter

Vy över torget från sydväst mot Båghallarna

Häckar eller murar i utsatta hörn B

INDUSTRIPARADIS

CELSIUSGATAN

Torget får en industriell karaktär som minner om områdets tidigare användningsområde. Betong och Gräsmatta i-balkar för tankarna till verkstadsindustri. På den mjuka träytan kan det bli dansafton och ljusslingor hissas för att skapa den rätta stämningen. En solig Linbana söndagseftermiddag är det yoga på den varma träytan. Långa bänkar av i-balkar förstärker den induHammock/hängmatta striella karaktären. Gräsmatta

Bussparken kommer att vara omgärdad på Öppning murav byggnader Öppning mur långsidorna som sannolikt kommer att öppna sig mot parken. Stag L-formade balkar, med klätterväxter Parkens känsla

sektioner

ska vara likt ett ”hide away” som förstärks av den bevarade muren i sin kortända och av sin avlånga form.

Sunken garden med vattenblänk

Häckar eller murar

sektion A-A

sektion B-B

Parken ska stimulera både fantasin med sin spännande väggi utsatta hörn och konstverk i förnstergluggar. Gräsmatta

Utformningen på platsen ska vara en harmoni mellan det industriella grova skamfilade och den frodig grönska, lugna atmosfären - ett industriparadis.

å parken.

rks av orm.

Sittmur Gräsmatta

Gräsmatta

Sunken garden med vattenblänk

BUSSPARKEN

et gna

Vattenränna, 10 cm ov mark

Linbana

BUSSPARKEN

vägg

Gunga

“Vattenfall” Vattenränna, 40 cm ov mark

CELSIUSGATAN

Hammock/hängmatta

Sittmur

LEDORD - HÄNGA

Sittmur, betong Gräsmatta

- FANTISERA

- LEKA

- BOTANISERA

Sittmur, betong

SKALA 1:400

Häckar eller murar i utsatta hörn

LUMMIGT & FRODIGT

Öppning mur

VÄXTER & MATERIAL

“Vattenfall” Vattenränna, 40 cm ov mark

INDUSTRIPARADIS

Öppning mur

Stag L-formade balkar, med klätterväxter

Vattenränna, 10 cm ov mark

Gunga

Gräsmatta

EXOTISKT & VARMT

Bussparken kommer att vara omgärdad av byggnader på SKALA 1:400 långsidorna som sannolikt kommer att öppna sig mot parken.

BUSSPARKEN

Gräsmatta

SPEKTAKULÄRA BLOMMOR/BLAD & FRUKTER

Parkens känsla ska vara likt ett ”hide away” som förstärks av den bevarade muren i sin kortända och av sin avlånga form.

Sunken garden med vattenblänk

VÄXTER & MATERIAL

Utdrag från gestaltningsförslag framtaget av Tyréns och konstnär Patrik Aarnivaara

Linbana

LUMMIGT & FRODIGT Parken ska stimulera både fantasin med sin spännande vägg k k par par och konstverk i förnstergluggar. äns äns Gr Gr EXOTISKT & VARMT Utformningen på platsen ska vara en harmoni mellan det SPEKTAKULÄRA BLOMMOR/BLAD & FRUKTER industriella grova skamfilade och den frodig grönska, lugna atmosfären - ett industriparadis.

Hammock/hängmatta

Sittmur

Gräsmatta

LSIU

tta ma räs

lig

gå rus

”

nke

“Su

den gar

lig

gå rus

”

nke

“Su

den gar

Gunga

Sittmur, betong

ban

Lin

tta ma räs

N TA GA

LSI

SEKTION A1-A2 Fasad sparad vägg, mot norr (inifrån park)

N TA GA

Utdrag från gestaltningsförslag framtaget av Pernilla Wiman och Henrik Olsson från Ramböll och konstnär Gunilla Bandolin

nna

Vat

rä ten

att

m räs

ban

Lin

nna

Vat

rä ten

tta ma räs Vattenränna,

“Vattenfall” Vattenränna, 40 cm ov mark N

E ÄG

SPÅ

SKALA 1:400

SEKTION B1-B2 Mot öster

VÄ ÅR

10 cm ov markSP

Ett industriparadis med ledorden; hänga, fantisera, leka och botanisera. Parkens känsla ska vara likt ett ”hide away” som förstärks av den bevarade muren i sin kortända och av sin avlånga form. Parken ska stimulera både fantasin med sin spännande vägg och konstverk i fönstergluggar. Utformningen på platsen ska vara en harmoni mellan det industriella grova skamfilade och den frodig grönska, lugna atmosfären - ett industriparadis.

SEKTION B1-B2 Mot öster

VÄXTER & MATERIAL LUMMIGT & FRODIGT EXOTISKT & VARMT

Planering i Malmö 2017:1 | 21

Nya riktlinjer skapar bättre utemiljöer för Malmös barn Barnen i Malmö ska ha tillgång till en stimulerande utemiljö. I slutet av augusti i år klubbade stadsbyggnadsnämnden igenom riktlinjer för friytor vid skol- och förskolegårdar i Malmö stad. Tidigare har en så kallad lekvärdesfaktor använts för att bedöma förskolegårdarnas lekkvalitet. I och med de nya riktlinjerna kommer även skolgårdarna att poängsättas på ett liknande sätt med en friytefaktor. Landskapsarkitekten Sara Lööf på stadsbyggnadskontorets planavdelning har varit med och utvecklat riktlinjerna. – För att säkra upp att barnen i Malmö har en stimulerande utemiljö har vi tagit fram ett underlag för var vi tycker att gränsen ska gå. Vad som är tillräckligt bra helt enkelt. Både när det gäller friytans storlek och det innehållsmässiga, säger Sara Lööf.

Ju bättre yta desto mer poäng

Ambitionen är att uppnå en friyta på 30 kvadratmeter per barn för förskolegårdar och 15 kvadratmeter per elev för skolgårdar. Om den ytan inte kan erbjudas, krävs det att man får minst tre poäng vid bedömning av lekvärdes- eller friytefaktorn (se poängbedömning i faktarutan). Annars blir det inget bygglov, såvida inte särskilda skäl föreligger. – Vi har länge haft tydliga ambitioner att jobba utifrån men har saknat den politiska förankringen, säger Sara Lööf.

Både vid nybyggen och upprustning

Tanken är att riktlinjerna ska användas vid nybyggnation, men de kan också nyttjas som bedömningsgrund på befintliga skolor när en skolgård ska rustas upp. Ett annat scenario är att miljöförvaltningen får in en anmälan och att man då använder sig av riktlinjerna för att kontrollera om kritiken är befogad. – Vi har en bra rutin i Malmö där vi är några landskapsarkitekter som träffas regelbundet och granskar nya förskolors och skolors utemiljöer i bygglovskedet och jämför så att vi ligger på samma nivå. Jag tycker att vi fått ett positivt gensvar från byggherrar och de som ritar. Dessutom tror jag att många uppskattar att få lite hjälp med vad som är viktigt att få med när man planerar gårdarna, säger Sara Lööf.

Viktigt i en växande stad

Trycket på förskolorna har länge varit stort i Malmö. På senare tid har platsbristen aktualiserats även för grundskolorna. Därför är det betydelsefullt att friytefaktorn nu finns tillgänglig som bedömningsgrund. – Enligt läroplanen finns det krav på hur man ska kunna bedriva pedagogisk verksamhet på skolgården. Så där skiljer sig bedömningen en del, säger Sara Lööf. Som exempel nämner hon att det är viktigt med variation med olika rum på skolgården: att det ska finnas naturmiljöer att upptäcka saker i. Även kretsloppstanken och naturelement vill man få in på skolgården för att möjliggöra naturvetenskapliga experiment utomhus. – Mer naturmiljöer tror vi på generellt, oavsett ålder. Det finns för många stenöknar i dag på 22

Planering i Malmö 2017:1

skolgårdarna. Ett lekvänligt buskage till exempel är användbart för alla åldrar. Klart att man kan göra fina gårdar med redskap och gungor och gummimattor, men det vi ofta saknar är kullar och växter och vatten. Både lekvärdes- och friytefaktorn styr mot att försöka få in mer naturmiljöer kan man säga, säger Sara Lööf.

Risker med riktlinjerna

En liten risk med de nya riktlinjerna tror hon är att byggherren inte kommer att lägga sig nämnvärt över den godkända nivån på eget initiativ. Att det finns en tydlig skala där man lätt kan se var miniminivån går. En annan svaghet är att riktlinjerna inte tar tillräcklig hänsyn till gårdens specifika plats och dess omgivning. Vad innebär riktlinjerna ekonomisk? Blir det dyrare gårdar nu? – Snarare billigare. Både asfalt och lekredskap är dyrt. Kanske är de lättare att sköta, men det viktiga för barnen är ju inte att miljöerna är välskötta, det viktiga är att de är stimulerande och roliga. Där kanske vi vuxna ibland tycker att det ska vara en ordnad och snygg miljö. Men barnen bryr sig inte så mycket om det klipps och ansas så himla ofta, tvärtom är det roligare om det är lite vilt och tillåtande, säger Sara Lööf. Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Landskapsarkitekten Sara Lööf på stadsbyggnadskontorets planav-

Lekvärdsfaktor

Lekvärdesfaktorns olika kvalitetsaspekter bedöms med poäng mellan -1 och +1 beroende på hur de uppfyller målen för respektive aspekt. Ett lekvärde mellan +3 och +5 utgör en god förskolemiljö.

De sju kvalitetsaspekterna • Friyta • Zonering av gården • Tillgänglighet • Vegetation och topografi • Integration av lekutrustning i landskapet • Möjlighet till omvärldsförståelse av sin omvärld

• Samspel mellan ute och inne

Friytefaktor

Friytefaktorn är avsedd att inspirera vid utformning av skolgårdar och används vid granskning av bygglovsritningar och som underlag vid bedömning av möjliga förbättringsåtgärder. Bedömningen görs enligt samma sju kvalitetsaspekter som lekvärdesfaktorn (se de sju kvalitetsaspekterna till vänster).

Färdiga förskolor som granskats

Exempel på förskolor som granskats enligt lekvärdesfaktorn och numera står färdiga är: Frostmätarens förskola i Bunkeflo, Gullkragens förskola i Rosengård, Stångbönans förskola i Fosie, Svansjöns förskola i Hyllie och Sofielunds förskola i Innerstaden. En planerad ny skola i Gyllins trädgård har nyligen granskats enligt friytefaktorn.

delning och enhetschefen Ulrica Adelbris, avdelningen för miljö- och hälsoskydd på miljöförvaltningen vid Sofielunds förskola, som är en av de förskolor som granskats enligt lekvärdesfaktorn.

Givande samarbete med miljöförvaltningen om riktlinjerna Miljöförvaltningen är en av flera förvaltningar i Malmö stad som stadsbyggnadskontoret haft som rådgivande diskussionspart när riktlinjerna tagits fram. Enhetschefen Ulrica Adelbris, vid avdelningen för miljö- och hälsoskydd, tycker att processen varit givande och ser fördelar med tydliga riktlinjer för att säkra barnens hälsa. – Ja vi är mycket positiva till samarbetet. Vi har fått en ökad förståelse för varandras uppdrag. De hade kommit en liten bit innan de bjöd in oss i processen och sedan har vi haft ett antal avstämningar. Det här är ju frågor som vi annars tar upp i nästan alla våra ärenden. Att säkra barnens ytor så de får ta plats i staden, säger Ulrica Adelbris.

På vilka områden har ni särskilt påverkat riktlinjerna? – Det finns ett avstegskrav nu att om man går ner från 30 till 25 kvadratmeter på förskolegårdar eller från 15 till 12 kvadratmeter på skolgårdar, får det inte vara mer än 500 meter till en park. Det kravet har vi påverkat. Men även att det ska göras en barnkonsekvensanalys. Stadsbyggnadskontoret kommer att följa upp med en sådan om tre år och titta på vilka konsekvenser de nya riktlinjerna fått för barnen i Malmö. Vad tänker du om formuleringen att man får göra ett

avsteg från friytan vid ”hårt exploateringstryck i tät stadsbebyggelse”? – Ja den diskuterade vi ganska mycket faktiskt. Där såg vi också en risk eftersom vi inte har tagit fram någon egentlig definition av begreppet hårt exploateringstryck. Det finns en farhåga att det undantaget blir för lätt att ta till om man har platsbrist. Hur påverkar förtätningen barnens miljö? – Det är ju bra att vi optimerar de ytor vi har. Nackdelen är att vi kommer närmare på varandra. Bullret blir ett problem och det är lätt att grönytor försvinner för barnen. För det vi ser är att förtätningen leder till att barnens ytor blir mindre, samtidigt som forskningen visar att daglig utevistelse och stimulerande miljöer i förskolan och skolan är oerhört betydelsefullt för barnens fortsatta utveckling, säger Ulrica Adelbris på miljöförvaltningen. Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Planering i Malmö 2017:1 | 23

Klagshamnsudden – Från kalkbrottsindustri till naturreservat Ett nytt kommunalt naturreservat ska bildas i Malmö – Klagshamnsudden. Men varför är ett skydd så viktigt på den här platsen? Och vad innebär ett naturreservat egentligen? Klagshamnsudden upptäcks lätt på en karta över Malmö, som en utstickande udde söder om Lernacken och bron. För ungefär 120 år sedan såg landskapet däremot helt annorlunda ut. I stället för en udde syntes strandängarnas ojämna drag fortsätta ner från Bunkeflo till Sjötorps ängar. Områdets karaktär förändrades efter att kalkfyndigheter upptäcktes år 1885. Med upptäckten växte en kalk- och cementindustri fram och man började anlägga en udde med djuphamn. Utfyllnadsmaterialet till udden kom från det stora kalkbrottet och på så vis lades grunden för den idag mycket speciella naturmiljön. Som mest hade 400 personer arbeten med anknytning till Klagshamnsuddens kalkbrott och ett brukssamhälle tog form runt industrin. Under sent 1930-tal lades industrin ner men den gamla kalkugnen och lämningarna av cementsilor och cementfabriken minner om den gamla verksamheten. Uddens södra sida fylldes i sist och användes under 1960- och 70-talen som en deponi för avfall som senare täcktes över. Något senare anlade man även ett reningsverk på uddens norra sida.

En unik plats i Sverige

Klagshamnsudden är ett exempel på en plats där naturen har dragit nytta av människan. I spåren av industrin flyttade fler och fler växter, mossor och lavar in på udden och efter dem följde snart insekter, fladdermöss, fåglar och däggdjur. Kanske var det den varierade miljön med vatten, buskage, träddungar, sandmarker och andra öppna marker som gjorde platsen så attraktiv. Först och främst var det nog ändå den kalkrika jorden. I dag finns det över 500 växtarter på Klagshamnsudden, vilket gör den till en helt unik plats i Sverige.

Naturupplevelse för alla

Över 150 hotade arter har hittat sin hemvist på Klagshamnsudden. Vill man leta efter växterna ängsskära eller dikesskräppa så bör man under sommarhalvåret med tålamod bege sig till udden. Kanske vill man då också passa på att studera den Sverigeunika pansarflagellaten, Peridiniopsis borgei, i kalkbrottsjön, eller kryssa det mycket sällsynta vita stråflyet? Säkert är att det blir en upplevelse med något

för alla, såväl för den rutinerade botanikern eller fågelskådaren som för barnfamiljen eller strövaren.

Varför ett naturreservat?

Det finns två viktiga skäl till att Klagshamnsudden ska bli ett naturreservat: att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöerna och att främja ett rikt och aktivt friluftsliv. Att ett så säreget och varierat naturområde ska bevaras och finnas tillgängligt för malmöborna nu och i framtiden är ingen självklarhet. Genom tiderna har det funnits planer av skiftande karaktär för området, däribland etablering av en golfbana. Även om dessa planer nu inte är aktuella så vet vi ingenting om hur framtiden kommer att se ut, men genom att bilda ett naturreservat kan vi trygga denna unika plats.

Vad är egentligen ett naturreservat?

Ett naturreservat innebär inte att vi människor med våra olika aktiviteter ska hålla oss därifrån. Faktum är att vi bidrar till den rika naturen genom till exempel vårt trampande – en störning som håller nere konkurrensstark växtlighet. Ridning har också stor betydelse för rekreationen och livet på udden och flera arter trivs i dess spår. Det gynnsamma läget har även lockat vindsurfare och kitesurfare till Klagshamnsudden och hamnen har länge använts för fiske och båtliv. Det är självklart att ridande, surfare, scouter och fiskare ska vara en del av naturreservatet, men på naturens och andra besökares villkor. Även samhällsfunktioner som Sysavs reningsverk ska kunna fortleva ihop med naturreservatet. Det finns regler i naturreservat, så kallade föreskrifter, och i dessa bestämmer man vad som inte är lämpligt att göra i området. Det kan vara alltifrån att gräva till att plocka blommor. Det finns sällsynta och hotade växter, så som blomman dansk iris, vid Klagshamnsudden. Därför behövs det föreskifter så att besökare inte råkar plocka med sig en ovanlig växt och för att se till att alla kan ta del av den vackra växtligheten. Med bildandet av Klagshamnsuddens naturreservat är förhoppningen att många fler ska hitta till området och ta del av dess mångfald.

Dansk ir is

• Dansk ir

is ä sina blå b r med lo mmor med en g ul mittstri m ma en av den sven ska florans v ackraste väx ter. Den danska ir is en är fridlyst o växtplats ch dess er bevak as genom Floraväktarna .

Jonna Nilsdotter Ekolog jonna.nilsdotter19@malmo.se

Klagshamnsudden bjuder på unika växter och djur tack vare kalkstenen som till stora delar bygger upp udden.

Planering i Malmö 2017:1

Vitt strå fly

• Vitt strå fly hotat och är akut h på bara n ar setts ågra få st ällen i värld en. I Sveri ge tros Bunk e och Klag flostrand sham vara dess ns udde huvudsakliga b oplats.

Krissla

• Krissla ä rk täristisk m arake styva båg d sina böjd och stora a blad blomkorgar m ed gula strål- och diskblommo r.

Sälg skimme rfjäril

• Sälgskim

m är stor, cir erfjärilen ka 70 mm i vingspa n hanen ha n, och r ett stark t blåviolet t skimme r på ovans idan a vingarna v .

Ängsskära

• Ängsskä ra kan bli u pp till 1 m hög.

Planering i Malmö 2017:1 | 25

Det finns en gråzon i lagstiftningen som gäller lovplikten för skyltar på och bakom glas och de nya riktlinjerna förtydligar vad som gäller.

Nya riktlinjer ger dig hjälp vid skyltning Stadsbyggnadsnämndens nya riktlinjer för skyltning ger både inspiration och vägledning. Här finns en helhetsyn på elektronisk skyltning och ett ökat fokus på ljussättning. ”Rätt skyltning” berikar stadsmiljön och underlättar för människor att orientera sig i staden. I juni antog stadsbyggnadsnämnden nya riktlinjer för bygglovgivning och skyltning. Genom vägledning och tydlighet i vad som gäller, blir det lättare för den som vill sätta upp en skylt. Och om riktlinjerna följs underlättas även bygglovhanteringen. I riktlinjerna finns goda råd kring vad som är viktigt att tänka på vid utformning och placering av skyltar, med många inspirationsbilder på hur skylt-

ning kan bli ett positivt tillskott till stadsmiljön.

En vacker skylt berikar stadsmiljön

Skyltar är välkomna inslag i stadsmiljön. De ger möjlighet för näringsidkare att synas och vägleder förbipasserande. Malmö stads ambition är att skyltningen ska berika stadsmiljön och göra det lättare för människor att hitta. Men för att stadens olika

miljöer ska fungera väl och vara tilltalande behöver olika inslag balanseras och samordnas. – Även stadsmiljöns små inslag, som skyltar, behöver anpassas till helheterna. Det är viktigt att skyltarna inte är fler eller större än nödvändigt. Många gånger räcker det med en tydlig och väl utformad skylt, säger Malmös stadsarkitekt Ingemar Gråhamn.

Så hanteras elektroniska skyltar

Det är bland annat ett ökat intresse för elektroniska skyltar som lett till översynen. Tidigare har det inte funnits några riktlinjer för denna typ av skyltar. Men med ökad användning har också behovet växt att ta ett helhetsgrepp från stadens sida hur ljussatta skyltar ska hanteras i stadsmiljön. – Det är en komplex fråga hur man ska se på elektroniska skyltar. Å ena sidan är de en effektiv och flexibel informationskanal. Samtidigt påverkar de människor, stadsbilden och miljön i högre utsträckning än traditionella analoga skyltar. I dagsläget ser vi tyvärr allt för många exempel där elektroniska skyltar används utan respekt för stadsmiljön, fortsätter Ingemar Gråhamn. Stadsbyggnadsnämnden har varit och kommer även i fortsättningen att vara restriktiv med att bevilja bygglov för elektroniska skyltar. Men är öppna för att tillåta dem på utvalda platser, med rätt utformning och inställningar, där de kan bli ett positivt tillskott till stadsrummet.

Ljussatta skyltar viktiga i nattlandskapet

Stadsbyggnadskontoret rekommenderar fastighetsägare, byggherrar och arkitekter att skyltprogram för byggnader och områden, då det både leder till vackra resultat och underlättar bygglovprövningen.

Planering i Malmö 2017:1

De flesta klagomål på skyltar som når Malmö stad handlar om att ljuset är störande eller bländande för de som bor i närheten. I arbetet med de nya riktlinjerna blev det tydligt att vi behöver lägga större vikt vid ljussättningen av skyltar, då den påverkar människors välbefinnande och upplevelse av stadsmiljön. I de nya riktlinjerna finns därför ett riktvärde för hur starkt det är lämpligt att skyltar lyser.

Elektroniska skyltar kan bli ett positivt tillskott till stadsbilden om de är väl anpassade till omgivningen, har rätt inställningar och budskap.

Johan Moritz är ljusdesigner i Malmö stad. Han ansvarar för och utvecklar ljuslandskapet i staden och har varit med i arbetet med de nya riktlinjerna. – Det finns flera skäl till att begränsa ljusstyrkan i en skylt; att människor kan bli störda är ett. För att skapa funktionella och vackra miljöer, och inte minst av energiskäl, är det viktigt att skyltar inte lyser starkare än nödvändigt och underordnas allmänbelysningen. Ögat vänjer sig vid det starka ljuset och platser runt omkring kan då upplevas som mörka och otrygga, trots att de är tillräckligt belysta. Det kan få som följd att vi behöver höja ljusnivån i stadsrummen, vilket innebär en onödigt stor energiåtgång. Anna Modin Arkitekt och projektledare för riktlinjerna anna.modin@malmo.se

Lov och tillstånd för skyltar

• Det behövs bygglov för att sätta upp, flytta

eller ändra skyltar inom ett detaljplanelagt område. För att sätta upp en skylt kan det också behövas polistillstånd och markupplåtelse. Fastighetsägaren är ansvarig för att lov och tillstånd finns och behöver alltid ge sin tillåtelse vid uppsättning av en skylt. • Att sätta upp bygglovpliktiga skyltar utan lov kan medföra byggsanktionsavgifter, vitesföreläggande och att skylten måste tas bort. • Ta kontakt med stadsbyggnadskontoret i god tid för att få reda på vad som gäller och diskutera en lämplig lösning för din skylt. För att minska risken för att ljussatta skyltar stör eller blir dominerande i en miljö, finns ett riktvärde för maximal ljusstyrka.

Verksamhetsskyltning är ett välkommet inslag i Malmö. Alla har, i mån av plats, samma rätt att synas. Många gånger räcker det med en tydlig väl utformad skylt. Större försiktighet gäller för skyltar som inte har en koppling till fastigheten. De placeras på t.ex. allmän reklam och hänvisningsskyltar.

Elektroniska skyltar

• Elektroniska skyltar, som till exempel diodskyltar och bildskärmar för inom- och utomhusbruk, ger möjlighet att på ett enkelt sätt förmedla flera olika budskap genom bildväxlingar eller filmsekvenser. • De kräver energitillförsel för att ett budskap ska synas och lysa, även under dygnets ljusa timmar. • Elektroniska skyltar betraktas som både en skylt och ljusanordning och har oftast en större påverkan på omgivningen än traditionella skyltar. • Forskning och studier pekar på att ljuset, bildväxlingar samt material och tillverkning kan ha en negativ påverkan på hälsa, miljö, trafiksäkerhet och ekosystemet. Därför är stadsbyggnadsnämnden mycket restriktiv till skylttypen. De nya riktlinjerna finns på malmo.se. Du kan också hämta broschyren ”Riktlinjer för skyltning” i stadsbyggnadskontorets kunddisk.

Planering i Malmö 2017:1 | 27

Antal personer inom 1 km gångavstånd –40 000

–35 000

–30 000

VÄSTRA HAMNEN

–25 000

–20 000

NYHAMNEN

–15 000

–10 000

VÄSTRA HAMNEN

–5 000

–0

NYHAMNEN

HÖGST LÄGESTÄTHET

GAMLA STADEN

HÖGST LÄGESTÄTHET

Lägestätheten idag är som högst där stadshuset ligger. Här nås strax över 63 000 personer inom 1 kilometers gångavstånd.

Täthet med utbyggda planer i Nyhamnen och Västra Hamnen med kopplingar över bangården och ytterligare utfyllnader. Den allra tätaste punkten finns nu vid Centralstationen.

Översiktsplanen för Nyhamnen är på rätt väg Hur väl anpassad är Nyhamnen för hur vi rör oss i staden? Under hösten har den rumsliga integrationen i översiktplanen för Nyhamnen testats. Arbetet har utmynnat i en analys, som ger större förståelse till hur strukturen i planen fungerar och en bekräftelse på att vi är på rätt väg. Det pågår ett arbete att ta fram en fördjupad översiktsplan för Nyhamnen. Efter att planförslaget varit på samråd i våras, har stadsbyggnadskontoret arbetat vidare med strukturplanen. För att få en större förståelse för hur stadsstrukturen fungerar, har konsultföretaget Spacescape under hösten fått i uppdrag att testa den rumsliga integrationen i planen. Ett av de övergripande målen för omvandlingen av Nyhamnen är att utvidga och vidareutveckla Malmös stadskärna. Det centrala läget och tillgången till god kollektivtrafik ska utnyttjas på bästa sätt för att skapa en tät, nära, grön och funktionsblandad stad. Genom att använda forskningsbaserade analysmodeller har Spacescape tittat närmare på i vilken mån planförslaget skapar täthet, hur pass tillgängligt och sammankopplat gatunätet är, vilka förutsättningar det finns för service samt vilken tillgång och närhet det finns till grönområden. I analyserna har Spacescape utgått från underlaget i planförslaget och lagt till effekten av påverkan från utbyggnaden av Västra Hamnen. Dessutom har man tittat på hur olika kopplingar och en högre exploateringsgrad påverkar utfallet i planförslaget.

Högst täthet vid Centralstationen

Ju högre koncentration av människor och ju mer blandad stad, desto bättre förutsättningar finns det för serviceutbud och att människor väljer hållbara transporter. För att mäta tätheten i Nyhamnen har Spacescape tittat på befolkningstätheten och exploateringsgraden i området. Analysen visar dels hur många personer som finns i området per hektar 28

Planering i Malmö 2017:1

på 30-50 % bostäder för en blandad stadsmiljö. Detta innebär att Nyhamnen har goda förutsättningar att bli en hållbar stadsdel.

(områdestäthet), dels hur många personer som bor och arbetar inom 1 km avstånd (lägestäthet). Områdesanalysen visar att Nyhamnen får en områdestäthet på strax över 350 personer per hektar, vilket motsvarar tätheten i Gamla staden.

Andelen boyta av den totala bruttoarealen byggyta (BTA) kommer att ligga på strax över 40 %.

Nyhamnen får en områdestäthet på över 350 personer per hektar, vilket motsvarar tätheten i Gamla staden.

Som jämförelse har Spacescape använt FN:s organ för boende och stadsbyggnadsfrågor UN Habitats gräns för en hållbar befolkningstäthet vad avser bilberoende och serviceutbud som är 150 personer per hektar. Andelen boyta av den totala bruttoarealen byggyta (BTA) kommer att ligga på strax över 40 %, vilket jämförs med UN Habitats rekommendation

För att få fram var tätheten blir som störst i området har Spacescape kompletterat med lägesanalyser. Idag är Malmö som tätast ungefär där Stadshuset ligger. Här nås strax över 63 000 personer inom 1 kilometers gångavstånd. Men med fullt utbyggda planer i Nyhamnen och Västra Hamnen kommer den tätaste delen i Malmö att ligga runt Centralstationen. Nyhamnen blir det tätast nybyggda området i Malmö och stadskärnan stärks och utökas norrut.

Broar över spåren kopplar samman

Hur stadens gator, cykelvägar och gångbanor kopplar samman de offentliga rummen och hur de visuellt hänger ihop är viktiga för hur vi människor orienterar oss i staden och vilka vägar vi väljer. För att mäta hur väl integrerat gatunätet är i Nyhamnen har metoden space syntax använts. Genom att

Gatunätets genhet (radie 3 km) Hög genhet Låg genhet

OCKSGA JURGEN K

ÖSTERGA

TA N

OCKSGA JURGEN K

TA N

ÖSTERGA

N TT

FÖ

ING

I EN

T GA

TA N

T GA

TA N

T RO

FÖ

A GG

I EN

T GA

Lokala stadsstråk idag. Analysen visat att det är i huvudsak de stora och bildominerade hu- Lokala stadsstråk med utbyggda planer i Nyhamnen och Västra Hamnen med broar över vudgatorna som får de högsta värdena. bangården och ytterligare utfyllnader. Analysen visar att kopplingarna över spåren har stor betydelse för att länka samman Nyhamnen med Gamla staden.

testa olika mått får man fram hur robust gatunätet är och vilka huvudstråken är för främst gående och cyklister. Analysen visar att idag är det de stora bildominerade huvudgatorna i Nyhamnen som får de högsta värdena och det saknas välintegrerade gator i nordsydlig riktning. Men fullt utbyggt med broar över bangården kommer utbytet mellan Nyhamnen och de östra delarna av Gamla staden att stärkas rejält. Huvudstråken Carlsgatan och Jörgen Kocksgatan är fortfarande de mest välintegrerade, men flera starka stråk i nordsydlig riktning har tillkommit. Nyhamnen blir en välintegrerad del i centrala Malmö med Centralstationen som knutpunkt. I de mer avskilda nordöstra delarna är förutsättningarna för kommersiella verksamheter små, men här finns det istället möjligheter att skapa attraktiva boendemiljöer intill vattnet.

Närhet till det gröna är viktig

Tillgången och närheten till grönområden i stadsmiljön är viktig för människors välbefinnande och hälsa. I Nyhamnen och Malmös centrala delar finns delvis en brist på grönområden idag. Utmaningen för Nyhamnen blir att visa att det går att kombinera hög täthet med gröna värden. Ett sätt att mäta hur grönt Nyhamnen blir är att titta på hur stor del av planområdet som består av offentliga parker, torg och grönområden. UN Habitat har kommit fram till en rekommendation på minst 15 % offentliga platser av den totala markytan, för att tillgodose behovet av torg, parker och naturområden. För att ytorna ska få en bra kvalitet bör minst 2/3 av friytan vara grön och 1/3 vara av parkkvalitet. I ett fullt utbyggt Nyhamnen blir andelen offentlig grönyta 12,2%, vilket är strax över UN Habitats rekommendation. Men trots den relativt låga andelen grönytor i Malmös centrala delar och i Nyhamnen visar analysen att de flesta boende når ett grönområde inom

300 meters gångavstånd, som är en allmän riktlinje som Boverket och många städer i Sverige antagit. Nyhamnen får med fullt utbyggda planer ett genomsnitt på 130 meters gångavstånd till en offentlig grönyta. Sammanfattningsvis är vi på rätt väg och vi fortsätter att jobba i den riktning som vi påbörjat för att Nyhamnen ska bli en levande del av centrala Malmö. Elisabet Corengia Kommunikatör elisabet.corengia@malmo.se

Översiktsplan för Nyhamnen

Artikeln är skriven med hjälp av utdrag från Spacescapes ”Stadsbyggnadsanalys av översiktsplan för Nyhamnen”. Hela analysen finns på malmo.se/fopnyhamnen och mer om Spacescape hittar du på spacescape.se.

Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till Översiktsplan för Nyhamnen. Översiktsplanen beskriver målen för utbyggnaden av området, lägger fast de övergripande strukturerna och visar på möjligheter att länka samman Nyhamnen med närliggande områden. Planförslaget bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer (antagen 22 maj 2014). Planförslaget har varit ute på samråd under våren 2016. Efter justeringar av planförslaget sker ytterligare ett samråd, en så kallad utställning, som kommer att ske under våren/sommaren 2017. Översiktsplanen förväntas bli antagen av kommunfullmäktige i slutet av 2017 eller i början av 2018. malmo.se/fopnyhamnen

Planering i Malmö 2017:1 | 29

Sofielund på väg i rätt riktning Med gemensam kraft har ett flertal aktörer engagerat sig i Sofielunds utveckling. Genom nya metoder och med drivande personer har området fått en nytändning.

Sofielund har länge varit ett sorgebarn. Området är förknippat med slumvärdar och kriminalitet och omflyttningen i vissa kvarter ligger runt höga 25 procent. Men nu verkar det vända. Mätningar visar att den upplevda tryggheten ökat markant de senaste åren. Stor del av förändringen kan tillskrivas engagerade fastighetsägare som gått ihop för att ta tag i problemen tillsammans. Primus motor i processen är utvecklingsledaren Hjalmar Falck. Med hjälp av verktyget BID – Business District Improvement – vill han skapa en attraktiv stadsdel för både boende och företagare.

Från problem- till innovationsområde

Innan Hjalmar Falck kom till Malmö stad jobbade han med stadsförnyelse i Helsingborg. Med 37 fysiska förändringar i stadsbilden fick han invånare i södra Helsingborg att fyllas med optimism. – När jag kom till Malmö och började som områdeskoordinator i södra Sofielund så hade jag det där i baknacken: För att skapa en långsiktig hållbarhet; både socialt, ekonomisk och ekologiskt, så måste man genomföra synliga förändringar som skapar trovärdighet, säger Hjalmar Falck. Vi har stämt träff på hans kontor på Nobelvägen 23 som ligger just innanför Sofielunds områdesgräns. På väggen hänger en stor karta över området och det är som att befinna sig i stabstältet hos en general som lägger upp strategin inför det avgörande slaget. Fast här handlar det om mjuka vapen och goda föresatser. – Uppdraget från Malmö stad var att gå från ett problemområde till ett innovationsområde. Så jag började granska och kartlägga fastighetsägare i södra Sofielund. Och i det lilla området med 2 400 hushåll hittade vi 59 fastighetsägare. Jag började ana ugglor i mossen och fick nys om svarta kontrakt och lägenheter med kackerlackor. Klassiska slumvärdsingredienser med andra ord.

Moraliskt avtal med fastighetsägarna

Hjalmar Falck kontaktade hyresgästföreningen som öppnade ett kontor på Seved och så började man att knacka dörr. Efter närmare tusen dörrknack utkristalliserades tio till femton fastighetsägare som inte skötte sig. – Det var då tanken föddes, att tänk om man kunde skriva något slags moraliskt avtal med fastighetsägarna. Där de lovar på heder och samvete att ”jag ska minsann bli en god fastighetsägare”. I samma veva sprang jag på ett exempel uppe i Göteborg i Gamlestaden där man faktiskt gjort en liknande överenskommelse fastighetsägare emellan, berättar Hjalmar Falck. Så Hjalmar Falck sökte pengar från Boverket för att göra en pilotstudie med en liknande avsiktsförklaring i Sofielund. Då knackar Fastighetsägarna 30

Planering i Malmö 2017:1

Syd på dörren och berättar att de vill genomföra något de kallar BID Seved.

Nya metoder hämtade från USA

BID står för Business Improvement District och är ett verktyg inom stadsutveckling. Konceptet är flitigt använt bland fastighetsägare i USA där det är reglerat i lag att om en fastighetsägare i föreningen vill rusta upp, så måste de andra hänga på. I Sverige finns ingen sådan tvingande lagstiftning, varför verktyget måste används enligt en frivillig modell. – Då kontrade jag med att säga att Seved var ett för litet området. Det fanns ingen ekonomi i det och vi behövde ha betydligt fler fastighetsägare och verksamheter ifall det skulle funka. Därför föreslog jag hela Sofielund. Då får vi 150 fastighetsägare och även stora företag med oss som Pågen, E.ON och Stadex. Sagt och gjort. Föreningen Fastighetsägare Sofielund bildades, projektet BID Sofielund sjösattes och Hjalmar Falck utsågs av Malmö stad till utvecklingsledare för alltihopa. – Ska jag vara ärlig så föll det här med Business Improvement District inte så väl ut i alla grupperingar till en början. När de såg ordet Business, såg de bara negativa gentrifieringseffekter framför sig. Därför döpte vi om förkortningen BID till Boende Integration Delaktighet. Men det är fortfarande verktyget BID som gäller. Hjalmar Falck håller med om att det här med gentrifiering inte enbart är av godo och att det är frågor som måste behandlas med fingertoppskänsla. – Vi vill inte tränga ut människor, tvärtom vill vi behålla dem. För om vi kan få människor att bo kvar, då ökar också chansen att de tar ansvar och bidrar till sysselsättning. Och då ökar värdet på fastigheterna. Det är en god cirkel. Den är den typen av positiv gentrifiering vi vill åt.

Men hur fungerar då BID?

– Min idé – och något som går hand i hand med BID-konceptet – var att om vi kunde ha ett partnerskap mellan staden, näringslivet och civilsamhället, om vi kunde knyta ihop säcken kring de här tre aktörerna, då går det att utveckla och göra Sofielund attraktivt. Då får vi alla hållbarhetsaspekterna till området som jag nämnde: de ekonomiska, de sociala och de ekologiska, säger Hjalmar Falck och fortsätter: – Vi har gjort trygghetsmätningar i området där kriminologer från Malmö högskola varit inne och mätt den upplevda tryggheten. Vi har även fastighetsforskare från högskolan som tittar på själva processen, alltså verktyget BID, och vilken påverkan det har på fastighetsvärdet. Och allting pekar på att det skett en positiv förändring på alla områden. Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Hjalmar Falck, som är utvecklingsledare för föreningen

Case Sofielund

Malmö stad arbetar med en ansökan till Tillväxtverket där EU-pengar ska sökas för att skala upp processen i Sofielund ytterligare. Projektpengarna ska bland annat användas till processer och analyser för att lyssna av hur medborgarna i området vill ha det. Alla aktiviteter ska ha bäring på FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Case Sofielund lägger tyngdpunkten på stadsutveckling där investerings- och företagsetablering ses som nyckeln till ett hållbart lokalt område.

Fastighetsägare Sofielund

Föreningen startade i september 2014 och har cirka 40 anslutna medlemmar. Av dessa är drygt 30 fastighetsägare, resterande är företag i området. De nuvarande medlemmarna täcker cirka 60 procent av Sofielunds yta. Sammanlagt finns det 150 fastighetsägare i Sofielund. Exempel på fastighetsägare är Heimstaden, MKB och Ikano. Det långsiktiga målet är att få med minst 60 procent av områdets fastighetsägare.

Fastighetsägare Sofielund och projektet BID Sofielund, har fått igång ett partnerskap mellan staden, näringslivet och civilsamhället för att utveckla och göra Sofielund attraktivt.

Hallå där Thomas Johnsson på E.ON Business Innovation... ... som vill vara med och energieffektivisera Sofielund

Thomas Johnsson är projektledare för nio solcellsanläggningar som har köpts in av sju fastighetsägare i Sofielund. Solceller som kommer att inThomas Johnsson stalleras under hösten. Varför vill E.ON vara med som aktör i Case Sofielund? – Tidigare har E.ON främst engagerat sig i projekt som handlat om framtiden och att ligga i teknisk framkant. Men våra utvecklingsinsatser omfattar numera även den existerande och traditionella staden. Vad kan E.ON tillföra i Case Sofielund? – Det har ju visat sig att vi har produkter och tjänster som de har behov av. Men framför allt ser vi oss som en diskussionspart som de kan dra nytta av för att energieffektivisera området. I avsiktsförklaringen till Case Sofielund – som E.ON har skrivit under – står det att alla aktiviteter ska ha bäring på FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Vad innebär det för er? – Det är jättespännande att en stadsdel gör ett försök att omsätta globala mål till konkreta aktivite-

ter på lokal nivå. Ett av målen är hållbar energi för alla och där kan vi vara med och hjälpa till. Utvecklingsledaren Hjalmar Falck nämnde något om en energipark i Gullängsparken. – Ja det stämmer att vi tillsammans har tagit fram ett embryo till en energilekpark. Det finns en önskan att göra om Gullängsparken så att den blir mer attraktiv för barnfamiljer. Därför har vi tittat på möjligheten att få tillstånd en energipark där, en utställning som kretsar kring vind- och solenergi. Som en temalekplats med energitema kan man säga. Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Den upplevda tryggheten har ökat markant de senaste åren i Sofielund efter att engagerade fastighetsägare gått ihop för att ta tag i problemen tillsammans.

Planering i Malmö 2017:1 | 31

Planering i Malmö 2017:1

RETURADRESS: MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR, STADSHUSET, 205 80 MALMÖ