Planering i Malmö 2018 nr 1

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 1 2018

I MALMÖ

Öar blir attraktiva lägen i Nyhamnen Amiralsstaden växer fram

Skyfall – Så ska Malmö klara hundraårsregnet

Innehåll Hög byggtakt kräver fokus på hållbara livsmiljöer

3

Malmö bygger 4 Annetorps industriområde kan bli grön kvartersstad

6

Dags att nominera till Stadsbyggnadspriset

8

Fortsätter utveckla Rosengård på nya jobbet

9

Öar blir attraktiva lägen i Nyhamnen 10 Nyhamnen testar portal med öppen data 11 En guide till bättre energi 12 Malmö digitaliserar bygglov 13 Ny modell gav visionen för stadionområdet 14 Stor uppslutning när biblioteksoch tandläkarplatsen invigdes 16 Så ska Malmö klara hundraårsregnet 18 Skyfall allt mer i fokus – lyfts in i översynen av översiktsplanen 19

2

|

Planering i Malmö 2018:1

Hög byggtakt kräver fokus på hållbara livsmiljöer Det är åter med stolthet jag blickar tillbaka på året som gått. Vilket fantastiskt arbete staden gör i samarbete med andra aktörer för att planera och bygga hållbara livsmiljöer i Malmö.

Bostadsbyggandet i Malmö fortsätter att skjuta i höjden. Under 2017 påbörjades bygget av närmare 4 300 bostäder och 2 600 bostäder stod klara för inflyttning. Hög planberedskap och ett stort antal beviljade bygglov ger goda förutsättningar för en fortsatt hög byggtakt under 2018.

Bostadsbyggandet i Malmö har ökat och slagit rekord på rekord de senaste åren. I genomsnitt har nästan 2 600 bostäder byggstartats per år i Malmö sedan 2013. Under förra året blev detaljplaner för 4 400 bostäder klara och vann laga kraft, vilket gör att Malmö nu har runt 10 000 bostäder i aktuella detaljplaner.

Detta är resultatet av flera års kraftsamling från staden med syftet att optimera processerna kring byggandet och skapa goda förutsättningar genom planer och bygglov. För att hålla en fortsatt hög byggtakt behöver vi fortsätta utveckla våra samverkansprocesser med fastighets- och byggbranschen och fördjupa dialogen med Malmöborna. Bara så kan vi säkra långsiktigt hållbara livsmiljöer i Malmö.

Ett hårt arbete ligger också bakom nya förskoleoch grundskoleplatser. Dessa är spridda över hela staden: Västra hamnen, Kirseberg, Sorgenfri, Stadion och Hyllie. Under 2017 har 1 533 förskoleplatser och 2 860 grundskoleplatser möjliggjorts (målvärde minst 1 200 respektive minst 500).

Målet med att ge förutsättningar för nya arbetstillfällen och verksamhetsytor har också uppnåtts under året som gått (110 780 kvm under 2017 utifrån målvärde minst 100 000 kvm). Stadsbyggnadskontoret arbetar tillsammans med fastighetskontoret, närings-

livskontoret och andra berörda förvaltningar med syftet att bidra till ökad sysselsättning genom att skapa goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas och växa i Malmö. Detta avspeglar sig bland annat i möjliggörandet av arbetsplatser genom kontorsbyggrätter i stationsnära lägen.

Men det finns också flera utmaningar. Att planera för och bygga en nära, tät, grön och funktionsblandad stad. Att staden ska fungera som en kulturell och demokratisk arena samt vara en regional motor för grön tillväxt och sysselsättning. Att Malmö ska växa samman – socialt och fysiskt – och att staden i huvudsak ska växa inåt, för god resurshushållning. Detta har varit fokus i arbetet med att revidera översiktsplanen under 2017 och går nu vidare till kommunfullmäktige för beslut under våren 2018.

Ett viktigt tillägg till översiktsplan för Malmö är Arkitekturstaden Malmö som ska säkra hur olika byggprojekt kan bidra till vardagsmiljöer av god kvalitet, som bidrar till hälsa och välbefinnande, i alla skalor och i alla delar av staden. Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad bjuda in stadsbyggandets aktörer till dialog om olika byggprojekt.

Detta viktiga verktyg beräknas kunna antas av kommunfullmäktige under 2018.

Dessutom behöver matchningen av bostäder bli bättre. Bostadsbyggandet behöver fortsätta ligga på en hög nivå under de kommande åren, för att jämna ut obalansen på bostadsmarknaden och för att på sikt kunna få ner boendekostnaderna. Malmö stad behöver även öka tillgången till bostäder för hushåll med låga inkomster och minska hemlösheten. I januari beslutades en handlingsplan för bostadsförsörjning i stadsbyggnadsnämnden för slutlig politisk

behandling i kommunfullmäktige under våren 2018. Handlingsplanen beskriver hur staden ska ta sig an utmaningarna.

Staden fortsätter att samarbeta och föra dialog med fastighets- och byggbranschen, akademin och idéburen sektor. Målet är att utveckla bostäder, samhällsservice, verksamhetsområden med goda livsmiljöer för stadens hållbara tillväxt och för Malmöborna.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor.

REDAKTÖR

OMSLAGSBILD & BAKSIDA

Stefan Nilsson

Nyhamnen Vision. Illustration: MandaWorks Årets Stadsbyggnadspris 2017 Malmö Saluhall

REDAKTIONSSEKRETERARE

Elisabet Fornander REDAKTION

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

Stefan Nilsson, Elisabet Corengia, Elisabet Fornander, Oscar Larsson och Caroline Holgerstein

205 80 Malmö tel. 040 34 10 00

LAYOUT/GRAFISK FORM

ISSN

Stefan Nilsson

2001-1512

FOTOGRAFER

kontakt

Bojana Lukac om inte annat anges.

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo

TRYCK

CA Andersson Tryckeri, Malmö, februari 2018

Planering i Malmö 2018:1 | 3

Konsthallsnära Kontorshus

Utsikt över hamnbassängen

Söder om Konsthallstorget uppför Ankarspiken 111 AB ett kontorshus i 4–7 våningar med lokaler för kontor, butiker och klinik. Byggnaden bildar ett slutet kvarter med en kringbyggd, grön gård som nås med öppen passage i norr och söder.

Fasader uppförs i ljusa nyanser av tegel, betong, fiberbetong och natursten. Arkitekt är White Arkitekter AB.

Vid Beijerskajen med utsikt över hamnbassängen uppför Skanska Sverige AB ett flerbostadshus i 5-14 våningar. Huset inrymmer 102 bostadsrätter och centrumverksamhet i bottenplan. Den u-formade byggnaden är uppbyggd av flera volymer kring en grön innergård. Fasaden kläs med rött, lätt skiftande tegel. Arkitekt är Arkitema Arkitekter AB.

Solceller på taken i Limhamn Söder om glasbruksområdet i Limhamn bygger Skanska ett flerbostadshus i 5–8 våningar.

Byggnaden rymmer 105 bostadsrätter och en verksamhetslokal i bottenplan. Fasaderna gestaltas med ljust tegel och på taken placeras en solcellsanläggning om 200 m2 som avser att producera el upp till 31MkW/år. Arkitekt är Kanozi Arkitekter/ÅF Infrastructure

Radhus i Elinegård I det nya bostadsområdet Elinegård öster om Kalkbrottet bygger Ikano AB 21 radhus. Radhuslängorna är gestaltade med gaveln ställd mot gatan och trädgårdssidan. Fasaderna är klädda i tre olika material: träspån i ceder, stående panel samt mörkt fasadtegel. Arkitekt är Anebyhusgruppen.

Solenergi i Bunkeflostrand I Bunkeflostrand uppför Byggnads AB Gösta Bengtsson totalt 57 (61) bostäder i form av enbostadshus, parhus och radhus. Bostadshusen har putsade fasader som växlar mellan olika grå nyanser och tak med solpaneler. Arkitekt är Johannes Igelstam.

4

|

Planering i Malmö 2018:1

Grafik: Stefan Nilsson

Uppstickare i Nyhamnen

Unikt mobilitetskoncept i Sorgenfri

Precis norr om Malmö centralstation uppför Veidekke Bostad AB ett flerbostadshus i 19 våningar med 86 bostadsrätter och 2 lokaler i bottenvåningen. Fasaderna kläs i huvudsak med sandfärgat tegel och detaljer i gul, samt pärlemorgrå glaserad keramik. De boende får tillgång till bilpool. Arkitekt är Jais Arkitekter och Studio Sueca.

I Sorgenfri uppför Hauschild och Siegel ett flerbostadshus med 70 hyresrätter, gemensamhetslokaler och en kommersiell lokal. Byggnaden uppförs i 4–5 våningar, uppdelad i fyra volymer. Projektet har ett tydligt fokus på att premiera gång- och cykeltrafik framför bilinnehav. De boende får tillgång till bland annat bilpool och lådcykelparkering.

Gymnastikhall i Hermodsdal Hermodsdalskolan får en ny gymnastikhall med lektionssalar för ett utökat elevantal på skolan. Fasaden kläs i mönstrade sandwichelement i gråa kulörer och schatterat rött tegel.

Skolgården vid gymnastikhallen får också en upprustning. Här anläggs nya grönytor, en 2dlabyrint och nya sittytor. Arkitekt är New Line Arkitekter AB och Studio Sueca.

Nya bostäder i Hyllie Öster om stationstorget och Bike & Ride i Hyllie uppför JM AB ett flerbostadshus i fyra våningar med 35 bostadsrätter. I bottenplan finns möjlighet till verksamhetslokal. Byggnaden uppförs med fasader i brunsvart, rött och gulvitt tegel samt vertikal grönska. De boende får tillgång till bilpool. Arkitekt är White Arkitekter och Sweco Architects

Med tillgång till bilpool i Oxie Centralt i Oxie stationsområde uppför Trianon tre flerbostadshus i 4–5 våningar med 71 hyresrätter. Fasader utförs i grågult och vitputsat tegel och byggnaderna är orienterade runt en gemensam bostadsgård med gräsytor, buskar och träd. En reducerad p-norm kompenseras med anslutning till bilpool. Arkitekt är Hultin & Lundqvist Arkitekter AB.

MALMÖ BYGGER

Planering i Malmö 2018:1 | 5

Annetorps industriområde kan bli grön kvartersstad Limhamn kan få en ny grön kvartersstad med bostäder och verksamheter.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett skissförslag på en ny stadsdel, som presenterats i en första dialog med fastighetsägare och Limhamnsbor.

På stadsbyggnadskontoret pågår ett arbete med ett planprogram för att börja omvandlingen av Annetorps industriområde. Planen ska ge förutsättningar att skapa ett område med bostäder, verksamheter, service och handel i en grön stadsmiljö. Samtidigt månar man om att ta tillvara på områdets kulturhistoria och förstärka Limhamns identitet.

– Industriområdet är idag något av en ö. När Limhamns centrum växer söderut, vill vi att delarna kopplas samman på ett naturligt sätt. Vi ser till exempel Limhamns kvartersstruktur som värdefull att bevara. Så dagens kvartersstruktur kommer att behöva ändras i planområdet, för att bättre svara mot de kringliggande områdena, säger Lina Andersson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret.

Det är redan idag ett blandat område med bland annat skolor, en större mataffär, en bensinstation och ett gym. De cirka 200 verksamheter som finns i området är främst mindre företag. Fullt utbyggt ska det 31 hektar stora området få cirka 2300 nya bostäder och 1000 arbetsplatser.

– Det är ungefär lika många arbetsplatser som finns i området idag. Ambitionen är att alla ickestörande verksamheter ska kunna finnas kvar, men jag tror att det kan bli mer handel och service här i framtiden.

Malmöexpressen via Krossverksgatan

Fler människor innebär samtidigt ökade krav på kommunikationen, där gång- och cykelvägar och kollektiva transporter får företräde. Trafiken från

Annetorpsvägen in till Limhamns centrum är planerad att gå via Krossverksgatan. Här kommer också Malmöexpressen att gå. Genom Storstadspaketet, Malmös del i Sverigeförhandlingen, kommer Malmö få statlig delfinansiering för utveckling av fem busslinjer. Linje 4 mellan Bunkeflostrand och Segevång byggs om för Malmöexpressen, men även för att i framtiden kunna trafikera spårväg. Hela sträckan ska vara klar 2024.

Gott om gröna ytor

De delar av Annetorpsvägen och Kalkbrottsgatan som avvecklas ska användas för bebyggelse, men också till att anlägga nya parkområden. I planförslaget finns det gott om gröna ytor.

– Vi kommer att anlägga två nya parker och bevara de gröna ytor som redan finns. Skäralidsparken från 1800-talet med sina höga fina träd vill vi ju bevara och utveckla. Vi planerar också en park som kopplar ihop Limhamns centrum med grönområdena vid Limhamns kalkbrott och Lernackenstråket.

Det gröna stråket, som går längs Kalkbrottsgatan, ska ha ett öppet dagvattensystem, som är attraktivt att röra sig längs och som hjälper till att fördröja vattnet när det regnar mycket.

Från Limhamns idrottsplats planeras ett grönt stråk västerut mot Sibbarp. Själva idrottsplatsen får en ny fotbollsplan och två tennisbanor. Dessutom kan en ny ishall komma att ersätta den nuvarande.

– Med så många nya människor i området, behöver vi också en ny grundskola och två nya förskolor med plats för totalt 320 barn. Men vi är inte helt klara med var dessa två förskolor ska ligga. Vi vill gärna ha dem nära parkerna, där det inte är för bullrigt, säger Lina Andersson.

Tidig dialog

Lina Andersson visar med hjälp av modellen intresserade Limhamnsbor hur området kan komma att se ut.

6

|

Planering i Malmö 2018:1

För stadsbyggnadskontoret har det varit viktigt att i ett tidigt skede inleda dialog med fastighetsägare, företagare, föreningar och Limhamnsbor. Under hösten arrangerades flera informationsträffar på Limhamns bibliotek, där en första skiss till planförslag ställdes ut.

– Vi började jobba med planen förra våren och då pratade vi först med de fastighetsägare som påverkas mest. Under hösten träffade vi i stort sett alla övriga fastighetsägare. Det är ju de som ska utveckla området. Sedan presenterade vi de första skisserna för allmänheten i slutet av november, säger Lina Andersson.

Mötena på biblioteket har skett både på dagtid och kvällstid. Här har man samlats kring en modell av hur området kan komma att se ut.

– Det var bra att göra så. Det gjorde det lättare att prata när vi hade något att utgå ifrån. Vi har också

”Vi har fått in närmare 300 inlägg och synpunkter via mötena och

tagit fram en 3D-modell i ett webbaserat program som kallas Cityplanner. Här kan du gå in i området, läsa om vad som planeras på olika platser och tycka till om förslaget, säger Lina Andersson och fortsätter: – På biblioteket hade vi med VR-glasögon som folk fick ta på sig. Det var många som provade dem och tyckte att det var spännande. Jag testade själv och flög ut över kalkbrottet. Jag blev rädd då det gav en riktigt verklig känsla, säger Lina Andersson och ler.

Planen är en vision

Under dialogaktiviteterna har Malmö stad fått både ris och ros för planförslaget.

– Många frågor gäller trafiken, där man är orolig för att det ska bli mer trafik och sämre framkomlighet, framförallt på Annetorpsvägen. Det finns också de som tycker att vi vill förhindra för bilar här. Man kommer att kunna köra bil, men befolkningen växer och kräver sin yta, så bilismen måste minska och kollektivtrafiken växa. Alla viktiga resor ska kunna ske, men alla måste kanske inte ske med bil.

De mer positiva rösterna tycker att det är bra om området får en struktur som kvartersstad och att det blir mer grönytor.

– Andra vill veta vad det ska bli för byggnader

våra digitala kanaler. Det är ett stort område som ska förändras och då är det bra om folk kan vara med och påverka”, säger Lina Andersson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret.

i området, om det ska bli bostäder eller vara andra verksamheter här och hur husen ska se ut. Men det kan vi egentligen inte svara på. Planprogrammet vi tar fram nu ska ge en vision av hur området kan utvecklas. Men det är fastighetsägarna som bestämmer vad de vill göra med sina fastigheter. Om en fastighetsägare vill bygga bostäder på sin tomt, ska det också tas fram en detaljplan, som beskriver vad

marken kan användas till och hur bebyggelsen ska utformas, säger Lina Andersson.

Fastighetsägarnas vilja avgör

Skisserna för planområdet tar sikte på hur området kan se ut om 20 till 30 år, men hur snabbt förvandlingen går beror alltså i hög grad på vad fastighetsägarna vill. Det är där viljan till att förändra måste

finnas, betonar Lina Andersson.

Samtalen med fastighetsägare och allmänhet har gett många nya perspektiv, tycker Lina.

– Det har varit mycket intressant att samla in alla åsikter. Vi har pratat med ett hundratal personer och fått in närmare 300 inlägg och synpunkter via mötena och våra digitala kanaler. Det är ett stort område som ska förändras och då är det bra om folk kan vara med och påverka.

Skissförslaget kommer nu att bearbetas och till sommaren ställs planförslaget ut för samråd och fortsatt dialog med allmänhet och fastighetsägare. Därefter kan planprogrammet behöva justeras ytterligare innan det antas av politiken, troligtvis i början av 2019.

På malmo.se/norromkalkbrottet kan du läsa mer om planprogrammet och se skissförslaget i 3D. Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Under hösten arrangerades flera informationsträffar på Limhamns bibliotek där många Limhamnsbor tog chansen att prova VR-glasögon och uppleva 3D-modellen i Cityplanner.

Planering i Malmö 2018:1 | 7

Syskonen Nina och Martin Karyd mitt i vinnaren av Stadsbyggnadspriset 2017 - Malmö Saluhall ”som i sann pionjäranda omvandlat en öde ruin till en tredimensionell kokbok”.

Dags att nominera till Stadsbyggnadspriset Ska du vinna Malmös stadsbyggnadspris behövs både yta och innehåll. En vacker byggnad är inte längre nog – den måste också ha social betydelse och förändra staden till det bättre.

– För att man bör lyfta de projekt som står för något som är bra för staden. I en fastighetsvärld som till stor del bara är kommersiell, finns det verkligen en plats för det här priset som lyfter fram de mjuka värderingarna, säger Martin Karyd.

– Vi har vidgat kriterierna på vad förslagen ska betyda för staden. Det räcker inte med ”bara” vacker gestaltning utan också vad de gör och hur projektet kan förändra vad Malmö är. Malmö Live som vann stadsbyggnadspriset 2016 är ett typexempel på det.

Men även en liten byggnad kan ha stor social bäring, som till exempel Malmö Saluhall som vann 2017, säger Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt.

Han tycker även att 2017 års vinnare av Gröna Lansen, Green House i Augustenborg, var glädjande.

– De kommersiella byggnaderna ligger ofta lite före på det här området, så det var kul att ge priset till ett bostadshus.

Enligt Ingemar Gråhamn kunde det för tio år sedan, när man hade olika priser, nästan vara svårt att hitta kandidater i alla kategorier. Nu, när det bara finns två priskategorier, är problemet angenämt nog,

Sätter fokus på hållbarhet

Vinnaren av Stadsbyggnadspriset får pryda sin byggnad med den i brons unika och åtråvärda minnestavlan.

8

|

Planering i Malmö 2018:1

tvärtom. Det finns så många att välja mellan att juryn har svårt att sålla. Alla som når slutrundan får presentera sina projekt, men det ska vara tydligt vem vinnaren är. Att dela ut hedersomnämnande tycker Ingemar Gråhamn kanske kan uppfattas ”lite fegt” men vara motiverat ibland.

– Förra året hade vi ett hedersomnämnande som jag tyckte både var okej och välförtjänt. Det var för den lilla musrestaurangen Il Topolino och nötbutiken Noix de Vie på Bergsgatan. Skaparna Anonymouse kunde inte närvara vid prisceremonin men de hade skickat ett tackbrev. Det var så litet att jag fick läsa det med lupp, ler Ingemar Gråhamn.

”Fantastiskt kul”

En som vet hur det är att vinna, och som dök upp på prisutdelningen, är Martin Karyd, byggherre för Malmö Saluhall.

– Jag tycker att det var roligt att vi blev nominerade. Det var fantastiskt kul att vi som en mindre aktör fick vara med och slåss med de stora drakarna.

Det är kul att både det stora och det lilla premieras.

Vi har lagt ner mycket tid på projektet, så nomineringen var en bekräftelse på att vi nått fram, säger Martin Karyd.

Att de sedan också fick priset förvånade honom.

De övriga nominerade jobbade med problemställningar som Martin Karyd tyckte var mera tydligt samhällsnyttiga.

– Men jag menar inte att vårt projekt är mindre värt för det. Saluhallen handlade om att rädda en väldigt förfallen tegelruin och att etablera en ny destination på en plats där handeln ännu inte var etablerad. Och det har vi gjort. Malmöborna hittar hit.

Men varför ska man nominera kandidater till Stadsbyggnadspriset och Gröna Lansen?

2016 vann Ikea Hubbhult Gröna Lansen för bland annat ”en funktionell och inbjudande byggnad som är kostnads- och energieffektiv vid både uppförande och drift”. Något som gjorde Lars Wingren från Ikea Services AB både glad och stolt. Han betonar hur viktigt ett sådant här pris är för att skapa ringar på vattnet: – Priset har hjälpt till att sätta fokus på hållbarhet. Allt som kan göra det är viktigt. Inte bara för oss idag, utan framförallt för våra barn och barnbarn. Vårt miljöarbete här smittar av sig i andra delar av världen. Men det intressanta med miljöarbete är att alla kan göra en insats. Jag kan privat inte göra lika mycket som Ikea, men jag kan också göra något.

Han får medhåll av Kenji Miyazu, arkitekt på Jaenecke Arkitekter AB som vann Gröna Lansen 2017: – Det spelar roll att priset uppmärksammar miljö och hållbarhet. Det är många aspekter som trängs, så det här är ett sätt för Malmö stad att lyfta dessa frågor på agendan.

Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Nominera projekt senast 31 mars

På malmo.se/stadsbyggnadspris kan du lämna förslag på just dina favoriter till Stadsbyggnadspriset och Gröna Lansen 2018. Du kan nominera nyproduktion, ombyggnation eller renovering. Det kan vara byggnader, utemiljöer eller områden. För att förslaget ska komma med för bedömning måste projektet vara avslutat.

”Det är fantastiskt roligt att få jobba både strategiskt och operativt. Att se till att idéer blir verklighet”, säger Anna Heide, Trianons nya affärsutvecklingschef .

Fortsätter utveckla Rosengård på nya jobbet Ena dagen pratar hon med en butiksinnehavare i Rosengård, andra dagen med en regeringsföreträdare. Det är tvära kast i Anna Heides arbetsvardag. ”Det är det som är så roligt och utmanande”, menar Trianons nya affärsutvecklingschef.

Anna Heide har lång erfarenhet av fastigheter och stadsutveckling. Hon är ekonom i botten och började som trainee på Malmös kommunala bostadsbolag år 2000.

– Jag hittade snabbt att jag ville jobba med förvaltning. Sen sa det bara Kadunk! så blev jag fastighetschef i Rosengård med ansvar för 50 medarbetare och 4 000 lägenheter. Det var en tuff uppgift i ett område med stora utmaningar. Men jag kravlade mig upp. Jag jobbade med otroligt duktig personal och lärde mig jättemycket, säger Anna Heide.

Hon berättar att de fortsatte det strategiska arbete som påbörjades redan på 90-talet i MKB:s områden i Rosengård. Som exempel nämner hon när Malmö Stad år 2006 utnyttjade förköpsrätten och köpte 300 lägenheter i området Herrgården för att kunna bryta den negativa trenden där. Eller Bokalerna på Bennets väg som banat väg för lokala entreprenörer, småföretagsamhet, mötesplatser och handel.

Från ord till handling

– I början av 2000-talet fanns det egentligen bara ett fåtal aktörer som satsade i Rosengård: kommunen och MKB. Nu är det helt annorlunda. Idag har vi flera privata investerare och fastighetsbolag som vill in i Rosengård som till exempel Balder, Victoria Park, Heimstaden och inte minst Trianon med köpet av Rosengård Centrum. Det är en häftig resa som Rosengård gjort.

2014 blev Anna Heide hållbarhetschef på MKB för att sedan få i uppdrag av SABO, Sveriges

Allmännyttiga Bostadsföretags bransch- och intresseorganisation, att ansvara för ett nationellt integrationsprojekt för allmännyttan i Sverige.

– Jag besökte drygt 40 kommuner och bostadsbolag mitt under flyktingkrisen. Det var många som gick på knäna. Under krisen såg man hur stor roll ledarskapet spelar. Kommun, näringsliv och ideella krafter var tvungna att samverka på riktigt. Och man hittade lösningar då som aldrig hade kommit fram annars. Det var inte bara prat – utan handling. Och det här med att går från ord till handling, det är min grej.

Projektet gav henne även andra insikter.

– När jag fick helhetsbilden för Sverige såg jag hur även det privata kapitalet, näringslivet, behövs.

Jag är ju också ekonom i botten och har tidigare saknat den där riktigt skarpa ekonomiska analysen, säger Anna Heide.

Tog steget

Efter 17 år på MKB tog Anna Heide i höstas steget över till en tjänst som affärsutvecklingschef på fastighetsbolaget Trianon.

– Med Trianon lockades jag av att få vara med från ax till limpa. Att få fortsätta utveckla Malmö både affärsmässigt och hållbart är en stor och spännande utmaning. Och beslutsvägarna är kortare då det är ett mindre bolag än MKB. I Trianon får hon nu genom bolagets ägarskap bland annat fortsätta att vara med att utveckla Rosengård Centrum i projektet Amiralsstaden.

Samma dag som intervjun görs ska hon ut och träffa Carl XVI Gustaf och ingenjörsvetenskapsakademin och berätta om planerna här.

– Ena dagen pratar jag med handlare på Rosengård och nästa dag kan det vara någon från regeringen. Det är fantastiskt roligt att få jobba både strategiskt och operativt. Att se till att idéer blir verklighet.

Hjärtat klappar för Malmö

Anna Heide berättar att hon känner en tillfredsställelse av att se förändringarna i staden och veta att man varit en del av det. Särskilt här i Malmö.

– Jag älskar storstäder men mitt hjärta klappar för Malmö. Jag är uppvuxen här. Jag har bott i Paris och i Stockholm, men alltid kommit tillbaka hit.

Trianon

Trianon förvärvar, förvaltar och utvecklar fastigheter i Malmö. Beståndet omfattar 44 fastigheter på 223 000 kvm i uthyrningsbar yta, hälften bostäder och hälften kommersiella- och samhällsfastigheter. Antalet bostäder är cirka 2 100 med det nya förvärvet i Lindängen.

Trianon förvärvade Rosengård Centrum 2016, Entré 2017 och nu ska Trianon vara med och bygga den nya stadsdelen Sege Park.

Planering i Malmö 2018:1 | 9

Öar blir attraktiva lägen i Nyhamnen Med stadsdelen Nyhamnen ska Malmö komma närmare havet och Öresund.

Den mest intensiva känslan av vattnet kommer man att få på de öar och den utfyllnad som planeras i Västra Hamnen och i Nyhamnsbassängen. Öarna är ett nytt inslag i förslaget till översiktsplan för Nyhamnen. De ska ligga vid kajkanten i Västra Hamnen och vid Nyhamnspiren. Utfyllnaden i sin tur görs längst in i Nyhamnsbassängen. På de här tre platserna ska det finnas möjlighet för runt 900 arbetsplatser och 1 700 boende.

Både Västra Hamnen och Nyhamnen har fyllts ut vid flera tillfällen tidigare. Men med öarna blir det något annat.

– En kanal på cirka tolv meter kommer att skilja det befintliga från det nya. Kanalen ska vara stor nog för att man ska kunna paddla fram här eller ta sig igenom med en mindre båt. Det kommer att kännas att man är på en ö, säger Lars Böhme, projektledare för översiktsplanen. Dessutom bevaras den gamla kajkanten längs med kanalen, så att man lätt ska kunna känna igen de gamla strukturerna.

Stor vattenyta

Men även vid utfyllnaden i Nyhamnsbassängen kommer det att finnas en kanal. Den ska förbinda bassängen med Frihamnen.

– Vi behåller kajkanten från Hullkajen på Nyhamnspiren och gör en ny kajkant på andra sidan kanalen. Sedan svänger vi av och gräver ut förbindelsen till Frihamnen. Kopplar vi ihop de här vattenytorna så ökar vi attraktiviteten i området och vi får en större genomströmning och bättre kvalitet på vattnet, säger Lars Böhme och fortsätter: – Vi låter inte utfyllnaden bli hur stor som helst.

Vi vill få ut maximalt av bassängen utan att påverka vattenrummet. Vi vill bevara upplevelsen av den stora vattenyta Nyhamnsbassängen är.

Samtidigt som öarna och utfyllnaden anläggs kommer även havsbotten att fyllas ut, för att minska strömningarna i vattnet och för att förbättra miljön.

– Det har redan gjorts i Inre Hamnen och där har ålgräset kommit tillbaka, vilket är bra för fisklivet och för reningen av vattnet.

Tunnel mellan öarna

Öarna är placerade så att man ska kunna binda ihop Smörkajen med de båda öarna. Broarna gör också att Västra Hamnen, Nyhamnen och Nyhamnspiren kopplas ihop med resten av staden ända från Skeppsbron. Broarna ska vara anpassade för gång- och cykeltrafikanter och de ska vara öppningsbara, för att underlätta för ett fortsatt båtliv i hamnen.

– Mellan öarna ska vi ha en tunnel. Vi vill inte belasta Västra Hamnen och klaffbron med mer trafik, utan persontrafik till öarna går via Grimsbygatan. Då kommer man först till ön vid Nyhamnspiren, sen genom tunneln till ett garage på ön närmast Västra Hamnen. Öarna ska vara bilfria, men räddningstjänst och sopbilar kommer så klart att få köra på öarna. Öarna begränsas i storlek bland annat för att bevara siktlinjen från Stortorget ut mot Öresund.

– Den siktlinjen är viktig för en hamnstad 10

|

Planering i Malmö 2018:1

som Malmö, säger Lars Böhme.

Men även om Västra Hamnen och Nyhamnspiren nu länkas samman betonar Lars Böhme att det är viktigt att bevara de båda områdenas specifika karaktärer och skillnader i strukturer.

– Västra Hamnen anlades för produktion. Nyhamnen för handel, export och import. Det hör man på de gamla namnen som till exempel ”Saltimporten” och ”Smörkajen”.

Idéerna till öarna kom fram genom ett projekt som hette Uppstart Nyhamnen.

– Till det anlitade vi tre arkitektfirmor och två studentteam. De i sin tur hade dialog och workshops med en stor blandning av personer. Då kläcktes bland annat den här idéen. Sen satte vi oss här på stadsbyggnadskontoret och tittade på vad som var rimligt och möjligt. Den utformning vi tagit fram nu är den vi vill testa under utställningsskedet av översiktsplanen under våren 2018.

Översiktsplan för Nyhamnen ställs ut

Nyhamnens läge vid havet, intill stadskärnan och centralstationen, ger fantastiska möjligheter att utveckla området till en attraktiv stadsdel, där Nyhamnen blir en del av Malmös centrum. Översiktsplanen beskriver målen för utbyggnaden av området, lägger fast de övergripande strukturerna.

Planförslaget bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. Under våren 2018 har du möjlighet att komma med synpunkter på översiktsplanen. På www.malmo.se/fopnyhamnen hittar du planförslaget och information kring hur du lämnar synpunkter.

”En kanal på cirka tolv meter kommer att skilja det befintliga från

Nyhamnen testar portal med öppen data Omvandlingen av Nyhamnen blir ett tillfälle för Malmö stad att pröva nytt på flera plan. Det är första gången i Sverige som alla inblandade har tillgång till all geologisk och teknisk information via en webbaserad portal.

Via GeoBIM-portalen samlas och lagras all geografisk data i en geodatabas. All insamlad information finns lättillgänglig för samtliga involverade i projektet och informationen kan exporteras till alla typer av digitalt format. I GeoBIM-portalen kan insamlad data presenteras både i två och tre dimensioner. Via GeoBIM-portalen skapas ordning och reda i projektets geografiska material. Den samlade informationen kan vidare användas vid modellering, projektering, visualisering och förvaltning. Malmö

stad är en av de första kommunerna att skapa en webbaserad GeoBIM-portal.

Visar även under mark

– Malmö stad har tagit fram portalen och webbfunktionen tillsammans med Tyréns. Vi har inte haft igång den så länge, så Nyhamnen blir ett pilotprojekt. Det ska vara lätt, enkelt och roligt att jobba i det här projektet, säger Jan Johansson, exploateringsingenjör på fastighetskontoret.

det nya. Här ska man kunna paddla fram eller ta sig igenom med en mindre båt. Det kommer att kännas att man är på en ö”. Illustrationer: MandaWorks överst och Arkitema nederst.

Han visar en bild i flera lager över området med bland annat utfyllnadshistorik, resultat av markundersökningar och var ledningar och gamla igenfyllda kajkonstruktioner ligger i marken. Det går alltså även att vrida och vända på vad som finns under marken.

– Förhoppningsvis ska portalen förenkla insamlandet av information till projektering och planering av kommande byggprojekt. Det är bara fantasin som sätter gränserna för vilken geografisk information vi kan ha med. Det är till exempel aktuellt att ta med ekologiska tjänster för att kunna jämföra livet i marken före exploateringen och efter.

Projekt Nyhamnen kommer att pågå under många år. Det är därför viktigt att den geografiska informationen finns väl samlad över tid så man slipper risken med att kunskaperna om det här specifika området försvinner om någon projektledare slutar, säger Jan Johansson.

Den första etappen i Nyhamnen som utvecklas är Smörkajen, förlängningen av Skeppsbron, mot Bylgiahuset och Smörkontrollen.

– Vi har tänkt oss att man inleder med någon

typ av mellananvändning, så att folk börjar att hitta hit. Kanske kan det finnas mindre matserveringar, loppmarknader eller odlingar. I bland annat Köpenhamn är de duktiga på sådan här mellananvändning. Vi har däremot inte gjort det så mycket i Malmö. Men området ligger nära Malmö centrum och Centralstationen, så många borde kunna hitta hit, säger Jan Johansson.

– Vi vill få in en mångfald av aktiviteter. Det är ett sätt att levandegöra platsen under byggtiden.

Men också att undersöka initiativ och engagemang som kan ange inriktningen för platsen och som kan finnas kvar i framtiden. Annars kan det ta tid att få in verksamheter till ett nytt område, säger Åke Hesslekrans, arkitekt på stadsbyggnadskontorets strategiavdelning.

Ny tydligare process

Vad som sedan ska byggas kommer att avgöras genom markanvisningstävlingar. I processen inför dem tänker man också nytt.

– Det finns kritik från byggherrar om att det i tidigare projekt varit otydligt vad som gällt. Olika

förvaltningar har kommit in vid olika tidpunkter i projektet och haft synpunkter. Det innebär att processen är alltför oförutsägbar och skapar frustration.

Genom att skapa ett förvaltningsgemensamt projekt, blir det en del i att försöka bemöta den kritiken, säger Åke Hesslekrans.

Vid markanvisningstävlingarna får intressenter skicka in en anmälan om vad de vill göra. Ett urval av anmälningarna väljs ut. Sedan diskuterar, ritar och planerar byggherre, arkitekt och personal från Malmö stad tillsammans fram projektet.

– När vi känner att ”Wow, där har vi det” gör vi en markreservation. Den viktiga poängen är att dels gör vi det tillsammans, dels talar vi som en enhet i stället för att varje förvaltning har sina synpunkter.

I den bästa av världar kan vi ha mer av en stödjande funktion än att bara uppfattas som en myndighet, säger Åke Hesslekrans.

Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2018:1 | 11

Greenhouse, vinnare av Gröna Lansen 2017, är ett bra exempel på utmärkt solenergiutformning: Foto: Leif Gustavsson

En guide till bättre energi Stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen tar just nu fram en solguide över Malmö. Här kan fastighetsägare se hur väl huset lämpar sig för solenergi och vilka kulturmiljömässiga hänsyn som bör tas.

– Vi beviljades stöd från Energimyndigheten för ta fram en solguide med en solpotentialskarta. Kartdelen är en interaktiv karta på webben där man kan få indikationer på hur bra det är att ha solpaneler på sitt tak. Det här finns redan i ett tjugotal andra kommuner i Sverige. Men det som är speciellt i Malmös fall är att vår karta även är kopplad till utförande.

Ofta ligger fokus enbart på potentiell energi, men från stadsbyggnadskontorets sida är även utformningen viktig, speciellt i känsliga miljöer, säger Tor Fossum, arkitekt och miljöstrateg.

Fler söker bygglov

Tor Fossum bekräftar att antalet bygglovsansökningar för solenergianläggningar hela tiden växer och att de förväntas bli ännu fler framöver. Men det finns en del hinder för den som funderar på att sätta upp solpaneler.

Bland annat kan kännedomen hos fastighetsägare vara låg om byggnadens fysiska förutsättning för solenergi och vilka ekonomiska möjligheter den ger.

Dessutom anses processen vid ansökningen för att få tillstånd att installera en solanläggning vara krånglig. Och när en bygglovsansökan väl lämnas in kan den vara gjord utan koppling till hur byggnaden ser ut. Allt sådant ska man kunna få hjälp med via solguiden.

– Folk frågar om vad det kostar? Om det lönar sig med solpaneler och efter hur lång tid? Sen undrar man hur det går till och vilka stöd och skattereduktioner man kan få? berättar Maja Johansson, klimatstrateg på miljöförvaltningen.

På solguiden kommer den genomsnittliga solinstrålningen på tak och väggar visas med hjälp av olika färger. Besökaren på webbplatsen kan sedan 12

|

Planering i Malmö 2018:1

klicka sig fram till sitt hus, ange ett antal olika parametrar och få en teknisk och ekonomisk kalkyl för solvärme och solel. Här kommer man samtidigt att få veta vilken hänsyn man bör visa byggnaden eller området ur arkitektur- och kulturmiljösynpunkt.

– Vi visar också områden där det inte finns så mycket kulturmiljö att ta hänsyn till och som då skulle kunna vara lämpliga för större solenergianläggningar, som till exempel i verksamhetsområden med platta tak eller längs större vägar, säger Tor Fossum.

Här ska även finnas olika goda exempel på hur anläggningar i liknande områden ser ut. Besökaren ska också kunna få hjälp med bygglovsansökan och med länkar till olika relevanta dokument som riktlinjer för solenergi och till kommunens energi och klimatrådgivning.

– Solguiden är under utformning. Men den ska vara enkel och inspirerande. Man ska känna att det här är roligt och något man vill göra. Jag hoppas att de lösningar vi tar fram sedan hjälper andra kommuner och driver utvecklingen ytterligare, säger Maja Johansson.

Solguiden ska lanseras inför sommaren 2018. Det är en del i satsningen att Malmö stad år 2030 ska försörjas med 100 procent förnybar energi.

– Det är ett riktigt tufft mål. Det är få i Sverige eller ens i världen som har så tuffa mål. För att klara dem behöver vi alla hjälpas åt. Vi från Malmö stad gör vårt yttersta för att skapa de bästa förutsättningarna för att nå dit. Många människor är intresserade av det här så det är bra om vi kan ge dem, och även företag och föreningar, ett verktyg, säger Maja Johansson.

Tobias Malmberg tobias@katamaranmedia.se

Tegelborgen i Västra Hamnen är ett annat bra exempel med sina synliga men integrerade solfångare på både tak och fasad.

”Intresset för digitalt bygglov var inledningsvis störst hos villaägare, men nu börjar byggbolagen komma igång”, konstaterar de två enhetscheferna, Susanne Käsper och Mats Niwhede.

Malmö digitaliserar bygglov Som en av de första kommunerna i Sverige har Malmö infört en helt digital bygglovsprocess. ”Det är enkelt att skicka in och vår korrespondens med medborgarna blir också enklare. Det blir en win win för alla”, säger Mats Niwhede, enhetschef på bygglovsenheten.

Sedan den 1 september kan man söka bygglov, marklov eller rivningslov digitalt i Malmö. Stadsbyggnadskontoret tar även fortsättningsvis emot ansökan i pappersform men då skannas allt underlag in i stadsbyggnadskontorets datasystem.

– Du kan ansöka digitalt på två sätt. Antingen via vår tjänst Mittbygge eller genom att sända in ditt ansökningsunderlag via e-post. Men vi kommer inte att tvinga någon att göra så här. Det kommer fortfarande att gå att göra det analogt, säger Mats Niwhede.

Han förklarar att den som söker digitalt går in på stadsbyggnadskontorets webbsida och klickar sig sedan vidare till portalen Mittbygge. Här loggar man in med e-legitimation och fyller sedan i ett formulär där man anger vad man vill bygga.

– När ärendet fått ett diarienummer får den sökande ett sms. När en handläggare sedan utsetts kommer ett nytt sms. Så fort något ändras i ärendet får den sökande veta det på det här sättet, säger Mats Niwhede.

Bra för miljön

Susanne Käsper, även hon enhetschef på bygglovsenheten, säger att det inte varit helt enkelt att skapa portalen.

– Det är mycket teknik bakom med system som ska fungera ihop. Vi har hållit på ett helt år. Det fanns inte ett komplett färdigt system utan vi har fått köpa till det vi behövt efter hand.

Hon betonar hur viktigt det är att webbsidan är bra

och användarvänlig, eftersom många bara söker bygglov en gång i livet. Samtidigt är det mycket annat som sköts över nätet och hon tror att samhället är moget även för digitala bygglov.

– Det finns tre perspektiv på det här. Det första är att det blir mycket enklare för Malmöborna att göra sin ansökan. Man behöver inte kopiera upp några ritningar, utan kan skicka över dem digitalt. Många tar hjälp av arkitektfirmor och då finns ju redan alla ritningar digitalt. Det andra är att det blir enklare för oss på kontoret. Vi sparar mycket tid på att slippa stämpla handlingar och kopierar upp dem när de till exempel ska gå på remiss. Det tredje är det kommuninterna när vi skickar handlingar mellan oss. Det kommer också att bli smidigare säger Susanne Käsper och tillägger: – Dessutom ska vi inte glömma att det är bra för miljön att dra ner på pappersförbrukningen.

Fullt i arkivet

Starten för diskussionen om behovet av digitalisering började när man insåg att arkivet nere i källaren på stadshuset började att bli fullt.

– Ett projekt kan ha 300 ritningar. Vi har 2 500 ärenden om året. Alla är så klart inte så stora att det blir 300 ritningar, men du kan ändå förstå hur mycket papper det blir på ett år, säger Susanne Käsper.

– Vi började i slutet – med arkiveringen. Vi funderade då på var i processen vi skulle arkivera och sa att det först och främst måste vara beslutet. Men det skulle vara konstigt om vissa delar var digitala och

vissa analoga, så vi hamnade i att det ska vara digitalt redan från ansökan. Med det är vi nog rätt unika i Sverige. Vissa kommuner är digitala till viss del men sedan skriver de ut allt och arkiverar det i pappersform, säger Mats Niwhede.

Trots att den digitala e-tjänsten bara varit igång i några månader är intresset redan stort.

– Cirka 40 procent av ansökningarna är digitala. Inledningsvis var det många villaägare, men nu börjar även de större byggbolagen komma igång. Vi ser redan på konteringen för papper och porto hur mycket vi sparar. Och vi sparar även massor med intern tid. Vi har köpt digitala verktyg och program, men totalekonomiskt blir det här en fullständig framgång, säger Mats Niwhede.

Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Bygglov via e-tjänst

Nu kan du digitalt ansöka om bygglov, marklov och rivningslov eller göra en teknisk anmälan. Att söka digitalt kan göras på två sätt.

Antingen via vår tjänst Mittbygge eller via epost. Tänk på att mittbygge-tjänsten kräver inloggning med en e-legitimation. www.malmo.se/bygglov

Planering i Malmö 2018:1 | 13

Ny modell gav visionen för stadionområdet En öppen och grön stadsdel för idrott och utbildning mitt i Malmö. Så lyder visionen för Stadionområdet som presenteras i planprogrammet för området.

I arbetet med planprogrammet användes en helt ny utvecklingsmodell, med områdets värden i fokus.

Planprogrammet för stadionområdet innehåller bland mycket annat en ny friidrottsarena, en badanläggning, en ishall och två nya idrottshallar. Jämsides med nya byggnader, idrottsanläggningar, gator och stråk finns en väl förankrad vision som i grunden handlar om social hållbarhet.

I arbetet med planprogrammet användes en så kallad ”värdebaserad stadsutvecklingsmodell”, vilket innebär att man redan i ett tidigt skede slog fast vilka viktiga värden som ska vara i fokus när området utvecklas. Alltsammans syftar till att bevara och utveckla områdets stora betydelse för Malmöborna, som en plats för idrott, hälsa, rekreation och möten.

– En av fördelarna med modellen är att sociala och mjuka frågor får god uppmärksamhet. Eventuella problem kan identifieras tidigt och man undviker att fastna i detaljer. Det är ett komplext uppdrag som ska rymma både funktioner och ställningstaganden, förklarar Ulrika Signal, projektledare för Stadionområdets planprogram.

Modellen innebar också att ett stort antal förvaltningar har arbetat gemensamt för att ta fram planprogrammet. Det har medfört en bred förankring som kommer förenkla det framtida arbetet.

– Vi hade aldrig kommit vidare om vi inte hade samverkat. Det har varit ett stort och långt projekt med tio förvaltningar inblandade. Över 50 personer är med i organisationen bakom första etappen, förklarar Ulrika Signal.

Ny skola, gröna rum och säker trafikmiljö

Utifrån visionen om en öppen och grön stadsdel har de olika förvaltningarna tillsammans slagit fast ett antal prioriteringar. De har i sin tur legat till grund för de strategier som ansetts viktiga för utvecklingen av området. Det rör sig exempelvis om att skapa trafiksäkra miljöer för barn och unga, att säkra kulturhistoriska värden, att skapa gröna rum och byggnader och att utveckla området för både elit- och motionsidrott, hälsa och evenemang.

Planprogrammet sträcker sig till 2030 och möjliggör en etappvis utbyggnad av området. I det inledande skedet av områdets omvandling ska bland annat en idrottsgrundskola med cirka 540 högstadielever och en sporthall för skol- och föreningsidrott anläggas. Annebergsskolan ska byggas om för cirka 630 elever.

Eric Perssons väg ska bli ett huvudstråk för gångoch cykeltrafikanter i området. Norra delen av vägen kommer att få en ny dragning och stängas för genomgående biltrafik. Genom att smalna av John Ericssons väg liksom Stadiongatan och anlägga tydligare passager över gatorna ska trafikmiljön bli säkrare.

14

|

Planering i Malmö 2018:1

– Det finns 2000 elever i området idag. Det behövs bättre passager som är säkra och gaturummet behöver göras grönare, säger Ulrika Signal.

Multihall, friidrottsarena och simhall

I nästa steg finns en permanent multihall norr om stadion med fullstor inomhus fotbollshall och en ny gymnastikhall nordost om stadion.

Slutligen, i en tredje etapp, kan stadionbyggnaden rivas och en ny friidrottsarena byggas mot västra stadionparken och en ny simarena vid Stadiontorget. Söder om Stadiongatan är det också möjligt att det byggs bostadskvarter. Bostäder för permanentboende bedöms inte fungera så bra inom stadionområdet med tanke på ljud- och ljusstörningar och eventuella avspärrningar vid evenemang och liknande. Däremot finns möjligheten för konceptboende i planprogrammet. Det innebär boende av mer tillfällig karaktär som vid idrottstävlingar, i form av vandrarhem eller elevboenden.

– Multihallen är en nyckel i omvandlingen. Den är ett nav och den kan rymma andra verksamheter i området, så att de byggnaderna kan rivas. Till exempel kan verksamheterna från Kombihallen och Kulan idrottsskadecenter flyttas hit. Det möjliggör att de kan rivas och ersättas med en ny ishall och med en sporthall. Personallokaler, omklädningsrum och förråd i Stadionbyggnaden kan också flyttas hit, vilket gör det möjligt att riva delar av stadion, säger Ulrika Signal.

Beslut om multihallen kommer att tas inom den närmaste framtiden.

På den öppna plats som uppstår mellan multihallen, friidrottsarenan och simhallen ges utrymme för urbana sporter och spontanaktiviteter som parkour, rollerderby och streetbasket.

Pilotprojekt för delaktighet

Så här stora förändringar engagerar så klart och Malmöbor och föreningar bjöds därför in till att vara med i ett pilotprojekt våren 2016.

– Vi testade ett nytt sätt att ha dialog med delaktighet i ett tidigt skede. Idén kommer från Århus i Danmark och kallas Besökstid i ögonhöjd. Här frågade vi efter vilka initiativ de själva kunde tänka sig att driva. Det handlar om att använda de krafter som finns i staden och gemensamt skapa något, berättar Ulrika Signal.

På så sätt har man redan hittat möjliga samarbetspartners för framtiden. I samtalen trycktes det på för att behålla områdets parker och gröna miljöer och för att öka tryggheten här.

I planprogrammet finns också satsningar på gröna ytor. Västra och östra Stadionparken ska bevaras

”Vi testade ett nytt sätt att ha dialog med delaktighet i ett tidigt ske-

de. Det handlar om att använda de krafter som finns i staden och gemensamt skapa något”, berättar Ulrika Signal, projektledare för Stadionområdets planprogram.

och rustas upp och kompletteras för lek och träning. Sambandet mellan Stadionparkerna och Pildammsparken ska även stärkas med en löparslinga.

Ett öst-västligt cykelstråk genom området ger i sin tur kopplingar till Lorensborg och Borgmästargården.

Mer liv och rörelse

Under hösten 2017 arrangerades ett samrådsmöte utomhus i området. Där fick Malmöborna se skisser på förslagen och modeller av hur den etappvisa utbyggnaden kan komma att se ut och diskutera utifrån dem. Vid samma tillfälle hade man även bjudit in föreningar som visade upp sig och erbjöd prova-på-aktiviteter och man fick även gå in och besöka Malmö Stadion. Det blev ett fullskaletest för hur området kommer att vara med mer liv kvällstid.

– Många av synpunkterna var kopplade till det som händer i första steget; om nya Annebergsskolan och trafiken här. Om antalet elever blir större är man orolig för att även trafiken ökar. Dessutom undrar man över höjden. De som är positiva till omvandlingen hoppas på mer liv och rörelse och att fler

funktioner leder till ökad trygghet på kvällar och helger, säger Ulrika Signal.

En del hade också synpunkter på framtiden för Malmö Stadion. Rivningen av Malmö Stadion har diskuterats i många år. Stadion uppfördes inför VM i fotboll 1958 och är ett landmärke i staden och den anses vara kulturhistoriskt viktig. Men vikten av dess funktion har avtagit, särskilt efter att Swedbank Stadion söder om stadion invigdes 2009.

En tydlig inriktning men även flexibilitet har varit ett måste för att få fram planprogrammet för området, säger Ulrika Signal.

– Strategiplanen är långsiktig och robust. Den är utformad så att utbyggnaden kan ske i etapper med flexibilitet kring var olika funktioner hamnar. Vi planerar för det som händer här och nu men också på lång sikt.

Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2018:1 | 15

Vid tandläkarplatsen har den krackelerade betongen bytts mot konstgräs, gummiasfalt och nya betongplattor. På platsen finns nu ett utegym och vid sidan om det sittplatser och bord.

Stor uppslutning när biblioteksoch tandläkarplatsen invigdes Under blå himmel invigdes biblioteks- och tandläkarplatsen vid Rosengårds centrum. Många ville se de nya bänkarna och borden i snirklande former, testa utegymmet och kicka boll med fotbollsspelarna från Rosengårds FC. Invigningen markerade de första fysiska åtgärderna inom ramen för projektet Amiralsstaden. Mycket mer återstår, i Rosengård och i flera av de kringliggande stadsdelarna.

– Vi har bestämt oss för att skapa en mötes- och handelsplats för Rosengård. Förra året invigde vi centrum när vi byggt ihop City Gross och Gallerian.

Antalet besökare på Rosengård Centrum har efter det stigit från 260 000 till över 300 000 besökare per månad. Detta är steg två. Steg tre är nybyggnation

vid sidan om sporthallen på cirka 14 000 kvadratmeter byggbar yta samt att bygga till biblioteket här med en våning till, berättar Olof Andersson, vd på fastighetsbolaget Trianon som äger Rosengård Centrum.

Märta Stenevi (MP), kommunalråd i Malmö, berömde Trianon och landskapsarkitekterna i Disorder för deras arbete med att involvera Rosengårdsborna i förändringarna i deras stadsdel och såg det här som en startpunkt för hela det utvecklingsarbete som pågår kring Rosengård i arbetet med Amiralsstaden.

Amiralssgatan – från barriär till stadsgata

Karin Andersson och Johanna Bratel har arbetat med att involvera Rosengårdsborna i förändringarna i deras stadsdel.

16

|

Planering i Malmö 2018:1

Initiativet till Amiralsstaden kommer från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, som betonar hur fysisk planering bidrar till att förbättra ojämlika förutsättningar. Amiralsstaden är centrerat kring nya Rosengårds station, men räknar utöver Rosengård även in Sofielund, Annelund, Östra Sorgenfri och Emilstorp. Tanken är att knyta samman stadsdelarna med varandra och med centrala Malmö.

De boende har tidigare i processen fått lämna synpunkter på planerna. Och många har väntat otåligt på att något ska hända, berättar Sophia Bescher, projektledare för Amiralsstaden på stadsbyggnadskontoret.

– De som bor här kan nog vara lite dialogtrötta, därför är det kul att det nu händer något fysiskt som man kan se. Stationen invigs 2018, det händer verkligen. Malmö Stad kan inte göra allt själv, men

Stort engagemang för området belönas med guldmedalj.

tillsammans med Trianon börjar det nu att hända saker. Nu kan vi visa att vi inte bara avkräver synpunkter, utan något görs också!

Sophia Bescher berättar vidare att man framöver även ska se över Amiralsgatan, en barriär som delar stadsdelen mitt itu. Den ska gå från att vara en infartsled till att bli mer av en stadsgata. Då kan man utnyttja marken för förtätning. Men innan man börjar lägga fram färdiga byggplaner arbetar man med att få in synpunkter från boende, föreningar och företagare i området. I arbetet med Amiralsstaden har Malmö Stad anlitat Disorder för att jobba med involvering.

– Involvering är jätteviktigt, det ger sociala vinster. Många här står utanför arbetsmarknaden, många barn lever i fattigdom. Att ge människor insyn hjälper att lyfta dem. Sen handlar det också om att vi gör ändringar i ett befintligt bestånd. I Västra hamnen eller i Hyllie fanns inget, här är vi i en befintlig miljö. Involveringen är därför viktig för acceptansen, säger Sophia Bescher och tillägger att samarbetet med Trianon var en förutsättning för att omgestaltningen av biblioteks- och tandläkarplatsen skulle kunna gå snabbt.

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, Trianons vd Olof Andersson, Stadsbyggnadsnämndens ordförande Märta Stenevi och Disorder inviger biblioteks-och tandläkarplatsen.

Trianon sökte hösten 2016 pengar från Boverket för att göra utemiljön jämlikare och tryggare. De fick 2,3 miljoner kronor och förband sig då att gå in med lika mycket själva.

– Ofta tar den här typen av planer väldigt lång tid att få till. Ungdomarna hinner knappt se vad de varit med om att ta fram innan de vuxit upp och ska flytta ifrån området. Men nu var det tvunget att vara klart inom ett år. Vi valde då att jobba med Disorder som varit aktiva i Rosengård tidigare. De kan området och har koll på läget. De har haft workshops med unga på Rosengård och tog fram ett omfattande gestaltningsprogram för hela området, säger Birgitta Bengtson, marknadsansvarig på Trianon.

Utemiljö med roligare former och färger

Karin Andersson på Disorder berättar att hon och hennes kollega Johanna Bratel arbetat i området i ett par år: – Vi vet hur viktig utemiljön kring Rosengård Centrum är. All service i stadsdelen ligger här. Här rör sig alla människor. Tyvärr var de tidigare ägarna av Rosengård Centrum inte intresserade av att renovera den nedgångna utemiljön. Så vi föreslog

”Ungdomarna och de lokala föreningarna har varit lika mycket uppdragsgivare för oss som Trianon & Amiralsstaden”

för dem att vi skulle få testa att tillsammans med barn och unga undersöka platsen utanför Rosengårds bibliotek och baserat på det ta fram en tillfällig möbelstruktur.

– Trianon har haft en helt annan inställning till utomhusmiljöer och annan vision kopplat till Rosengård Centrum. De såg vikten av det arbete vi hade gjort. Platsen vid biblioteket nyttjades tidigare främst av män som satt och rökte och efter vårt arbete användes den i stället mestadels av kvinnor och barn. Trianon bad oss ta fram ett gestaltningsprogram för utemiljöerna kring Rosengård Centrum i samarbete med en grupp ungdomar från den lokala fritidsgården Tegelhuset. Samtidigt hade vi ett uppdrag från Amiralsstaden om dialog. Vi fick med oss Trianon och Amiralsstaden på att väva ihop dessa två uppdrag och ta fram ett gestaltningsprogram som kombinerar sociala frågor som lokal involvering och medskapande med fysisk omgestaltning, säger Karin Andersson.

Lokal involvering viktigt

Den permanenta omgestaltningen som nu invigts bygger vidare på det gestaltningsprogrammet. De viktigaste aspekterna för ungdomsgruppen som varit involverad i arbetet var mer färg, roligare former och mycket belysning. Vid biblioteksplatsen har det skapats en öppen och ljus plats med många sittytor och en scen. Till våren och sommaren ska klätterväxter skapa en grön vägg mot sporthallen. Vid tandläkarplatsen har den krackelerade betongen bytts mot konstgräs, gummiasfalt och nya betongplattor. På platsen finns ett utegym och vid sidan om det sittplatser och bord. Platsens karakteristiska träd har fått stå kvar för att behålla det tak lövverket bildar under sommarhalvåret. På båda platserna har utgångspunkten varit att många olika aktiviteter ska kunna ske samtidigt.

– Ungdomarna och de lokala föreningarna har varit lika mycket uppdragsgivare för oss som Trianon och Amiralsstaden. Vi var mest nervösa för vad ungdomsgruppen skulle tycka om gestaltningen. Att de inte skulle känna igen sig, säger Karin Andersson och fortsätter: – Det har varit helt avgörande för vårt arbete att

vi jobbat länge i det här projektet och återkommit till Rosengård Centrum gång på gång under två år.

Det har byggt ett förtroende. För att lyckas bra med lokal involvering behövs låga trösklar för att delta och att engagemanget ger synligt resultat. Vi tror inte att landskapsarkitektur löser allt. Om det långsiktigt ska bli en bred användning av de här platserna krävs fortsatt aktivitet och att någon leder den. De förtroenden som vi byggt upp kräver fortsatt förvaltning. Den modell för lokal involvering som vi jobbat fram för Amiralsstaden är tydlig. Det har inte varit en spikrak process, men det finns tydliga steg och modellen går att applicera även på andra platser, säger Karin Andersson.

Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2018:1 | 17

Så ska Malmö klara hundraårsregnet År 2045 ska Malmö klara av att hantera ett hundraårsregn. Det är målet med den skyfallsplan som Malmö stad tagit fram tillsammans med VA Syd. Det hade regnat hela söndagsmorgonen när himlen, strax före klockan nio, verkligen öppnade sig och vattnet forsade ner. Skyfallet den 31 augusti 2014 är det kraftigaste som Skåne råkat ut för i modern tid.

Mest regnade det över Malmö. Här kunde dagvattensystemen inte ta emot de stora vattenmängderna vilket ledde till översvämningar.

– Statistiskt kommer det ett sådant regn på 360 år. Det finns ingen stad i världen som kan ta emot de här större vattenmassorna! Malmö är rätt så platt och vi har tät lera under, så här är de naturliga förutsättningarna för att leda bort vattnet dåliga, säger Pär Svensson, vattenstrateg och projektledare på gatukontoret.

Börjar i Söderkulla

Störst översvämningar i Malmö blev det vid skyfallet 2014 i Söderkulla i Fosie. Här inleds till våren arbete för att mildra effekterna av häftiga regn i framtiden.

– Vi börjar med Söderkullaparken. De boende däromkring blev värst drabbade. Vi planerar en nivåsänkning i parken med en meter. Parkerna består av fyllnadsmassor, så de ligger på en högre nivå, vilket inte är så lyckat. Men vi ska skapa vad som ser ut som naturliga svackor i parken. Ytorna kommer att ha flera funktioner. När vi rustar upp lekytor och bollplaner ska de till exempel omges med stödmurar. Vanliga dagar ska man kunna använda murarna som sittplatser, men kommer det ett skyfall så håller de tillbaka vattnet och planerna förvandlas till bassänger under några timmar. Normalt regn dräneras, men här handlar det om att kunna ta hand om skyfall, säger Karin Nilsson på gatukontoret som är projektledare för Söderkulla.

Hon nämner de nyligen anlagda regnbäddarna på Monbijougatan som ett annat exempel på hur en och samma yta kombinerar praktisk nytta med estetiskt värde.

Efter Söderkullaparken står Fosietorpsparken på tur och där ska man även anlägga ett nytt utegym.

– Vi måste fundera på hur vi kan omforma vår stad. Den är 700 år gammal och vi kan inte bygga om hela staden. Det låter sig inte göras. Vi har inte heller någon plats för jätteraviner eller jättesjöar.

Men genom flera mindre insatser kan vi få ner effekterna av skyfall, säger Pär Svensson.

Har tre ben

Malmö har länge jobbat med att förebygga översvämningar. Händelserna den 31 augusti 2014 gjorde att man intensifierade arbetet. I början av 2017 antog kommunstyrelsen en skyfallsplan för Malmö Stad som arbetats fram tillsammans med VA Syd. Planen 18

|

Planering i Malmö 2018:1

riktar in sig på att Malmö senast år 2045 ska klara ett hundraårsregn.

– Skyfallsarbetet har tre ben. Det första är riktade åtgärder som vid Söderkullaparken. Där är skyfallet orsaken till att vi gör dessa insatser. Det andra är linjeverksamheten. Det innebär att när vi gör något i staden så lägger vi till skyfallsnyttan i de arbetena.

Som framöver när lekplatsen vid Arildsplan i Östra Sorgenfri görs om. Liksom i Söderkullaparken kommer den att justeras i höjden för att vatten ska kunna bli kvar. Vi har också ett projekt i Limhamn där vi prövar en vägöverbyggnad som kan hålla vatten i sig.

Det tredje benet är de befintliga fastighetsägarna. De står för cirka 70 procent av Malmös kvartersmark.

Där är det informationsarbete som gäller, säger Pär Svensson.

Ny satsning

Sådant informationsarbete görs bland annat i VA Syds satsning Tillsammans gör vi plats för vattnet som utgår från Skyfallsplanen. Satsningen startades under 2017 och finansieras av Malmös VA-taxa.

– Detta är VA Syds spjutspets. Vi kan testa nytt, driva nya samarbeten och involvera fler än vad vi annars har möjlighet att göra. Vi vet att det kommer att regna mer och intensivare. Det går inte bara att lösa med ingenjörskonst utan alla måste inkluderas. Det är en långsiktig förändringsprocess och vi arbetar tillsammans med Malmö Stad, fastighetsägare, villaägare, bostadsrättsföreningar, arkitekter, försäkringsbolag och mäklare, ja – alla för att få till en attitydförändring och en stad med ett hållbart och robust dagvattensystem, säger Nina Steiner, kommunikatör på VA Syd. Hon berättar att en undersökning visar att det finns rätt låg kunskap om att man som fastighetsägare har ansvar för ledningar på den egna tomten.

I samma undersökning framkom det också att de som blivit drabbade ofta har en högre kunskap och gjort fler insatser.

– Så vad vi vill är att även de som inte drabbats ska göra något – utan att vi för den skull skrämmer upp dem.

Förutom Nina Steiner jobbar tre personer på heltid med Tillsammans gör vi plats för vattnet. Bland annat två ingenjörer där en av dem jobbar rådgivande och svarar på frågor och ger tips, rekommendationer och stöd.

– Det kan vara svårt för en bostadsrättsförening att veta vilken backventil man ska använda eller hur man på bästa sätt hanterar dagvatten ytligt på tomten. Det är bara att kontakta oss. Men det är samtidigt viktigt att betona att vi är rådgivande, vi

Augustenborg är känt för sitt öppna dagvattensystem med dammar

bekostar inget och vi kan inte garantera att det aldrig blir översvämningar i framtiden, säger Kristina Hall, programledare för Tillsammans gör vi plats för vattnet.

Rostorp pilotområde

Tidigare under 2017 ”tjuvstartade” man Tillsammans gör vi plats för vattnet med Rostorp som pilotområde. Ett villaområde där dagvattnet och spillvattnet är kombinerat i ledningarna. Där tipsades det om vad man kan göra för att avlasta ledningsnätet. Bland annat att koppla bort stuprör och leda ut vattnet i en regntunna, i rabatten eller ut på gräsmattan.

– Då gäller det att man har en hyfsat stor gräsmatta. Förr hade man gröna trädgårdar, idag lägger man plattor och hårdgör ytorna, men ledningsnätet är detsamma. Även mindre insatser blir till stor hjälp om många gör det, säger Nina Steiner.

Annat att tänka på i gamla villaområden är att gräsmattan med åren höjer sig, vilket kan påverka avrinningen.

– Sen är det särskilt med träd. Man ska inte ha

Översvämning Gulsparvsgatan. Foto: Stig-Åke Jönsson

Översvämning Söderkullaparken. Foto: Erik M

Översvämning Nobelvägen. Foto: Stefan Milotti

och kanaler som bromsar och infiltrerar vatten på området. Foto: Malmö stad

träd över ledningarna, då kan rötterna växa in i dem och orsaka stopp. Men annars är det bra att ha kvar träden. Ett vuxet träd dricker ungefär 500 liter vatten varje dag, säger Kristina Hall.

För allas bästa

Vid översvämningarna 2014 var det många som tyckte att det behövdes större vattenledningar i staden. Men Kristina Hall har räknat ut att för att kunna ta hand om allt vatten som föll då skulle det behövas en ledning som var en meter i diameter och som gick från Malmö till Mongoliet.

– Vi uppmuntrar alla att hantera vattnet på sin tomt. Det är lite märkligt, men när det regnar tänker många att det är någon annans ansvar. Så är det ju inte alls när det snöar. Då går man ju ut och skottar på trottoaren och skottar ner snö från taken.

Att ta hand om vatten på sin fastighet är annars lite som att källsortera. Det är inget du får betalt för att göra, men du bör göra det ändå för allas bästa.

Vi måste alla börja se i helhetsperspektiv och tänka att det här är vårt gemensamma ansvar, säger Kristina Hall.

Skyfall allt mer i fokus – lyfts in i översynen av översiktsplanen I översiktsplanen har klimatanpassning skyfall införts med egen strategi. Här står det bland annat att skyfallsaspekten ska finnas med i allt arbete gällande planering, anläggnings- och byggnadsarbete. Här finns också en Tor Fossum hänvisning till Skyfallsplan för Malmö och de strategier som nämns där för ökad motståndskraft vid skyfall.

– Det här tänket är nytt. Vi har inte haft det i översiktsplanen tidigare, men det kommer sannolikt att bli krav på det lite längre fram, konstaterar Tor Fossum, arkitekt och miljöstrateg i Malmö stad och fortsätter:

– Uppmärksamhetsområden för skyfall finns också med i översiktsplanens kartverktyg.

Här kan man bland annat se hur delar av Linnégatan och Erikslustsvägen, Lindängen, Söderkulla, Heleneholms IP, sjukhusområdet och Seved är markerade som områden med återkommande problematik med översvämningar vid skyfall. Även områden med kombinerade avloppssystem, det vill säga att spillvatten och dagvatten leds i samma ledning, finns utsatta. Detta gäller också avrinningsområde Risebergabäcken.

Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2018:1 | 19

20

|

Planering i Malmö 2018:1

RETURADRESS: MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR, STADSHUSET, 205 80 MALMÖ