Planering i Malmö 2017 nr 2

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2017

I MALMÖ

Broar gör Nyhamnen till en del av stadskärnan Kulturstråk vill hitta rätt vibb

Amiralsstaden bjuder in till kreativt samarbete

Innehåll Staden växer och med det förväntningar på delaktighet 3 Malmö bygger 4 Södra Nyhamnen blir Malmös nya framsida 6 Broar över både spår och kanal binder samman Nyhamnen med staden

7

Solcellerna intar Malmös tak 8 Kwame Moore – ”Jag vill lira ihop med de som är här” 9 Persontrafik på Kontinentalbanan?

Javisst! Men vad skall linjen heta? 10 Rosengårds station – navet som skall få allt att rulla 11 Idéverkstaden – Alla ska med på tåget 12 Idéverkstadens fyra förslag för Amiralsstadens utveckling 13 Tiden talar för Rosengård 14 Opportunity Space – En folklig festival i Enskifteshagen i augusti 15 Kulturstråk ska binda ihop den kreativa staden 16 Ingemar Gråhamn – ”Kulturen är inte en julgran man bara ställer in” 17 Samutnyttjande – nyckeln till att bygga varje elevs bästa skola 18

2

|

Planering i Malmö 2017:2

Staden växer och med det förväntningar på delaktighet Malmö är en stad som växer när det gäller antalet människor, skolor, bostäder och arbetsplatser.

Malmö ökar med omkring 5 000 personer per år, vilket ungefär motsvarar ett behov av cirka 2 500 nya bostäder årligen. Under 2016 satte vi ett nytt rekord med närmare 3 100 påbörjade bostäder samtidigt som vi har hanterat en kraftig inflyttning och migration.

Den höga utbyggnadstakten av bostäder, förskolor, skolor och verksamhetslokaler kommer att fortsätta under 2017, för att möta människors, familjers och företags behov och efterfrågan. Redan i år under januari – mars finns 620 bostäder i lagakraftvunna detaljplaner, 1 020 bostäder i beviljade bygglov och 1 300 bostäder är byggstartade.

Det höga tempot som krävs för att planera skolor, bostäder och lokaler ökar så klart efterfrågan på rätt kompetens. Precis som branschen upplever vi brist på resurser. Kompetensfrågan är avgörande om vi och branschen ska lyckas med att utveckla Malmö på det sätt vi önskar.

Under 2017 kommer vi fortsätta vårt intensiva arbeta med att nå högt ställda mål. En viktig del i detta är utvecklingen av våra digitala processystem, digital kompetensutveckling bland medarbetarna samt e-tjänster för företag och Malmöbor. En annan viktigt del i vår utveckling kommande året är vår dialog och samverkan med fastighets- och byggbranschen om hur vi upprätthåller hög byggtakt i Malmö med god livsmiljö för Malmöborna i fokus.

Stadsbyggnadskontoret har idag två bolotsar som guidar fastighetsägare och byggföretag rätt i planeringsarbetet och utvecklar våra gemensamma processer. Vi har samarbetsforum med fastighetsägarna, byggföretag och arkitekter. Där diskuterar vi vad som behöver förändras och utvecklas i våra

gemensamma processer och samverkan, samt stödet av nationell politik, för att kunna planera och bygga hållbart och effektivt i Malmö.

Vår relation till Malmöbor och stadens delaktighetsarbete i olika faser av vår planeringsprocess blir också ett viktigt utvecklingsarbete. När vi ska jobba för en tät, grön och blandad stad behöver Malmöborna påverka, ha en god dialog om och insyn i vad som kommer att ske i Malmö de närmaste åren. Vi behöver utveckla vår verktygslåda som stöttar stadens dialog med företag och Malmöbor i planeringsprocessen, samt hur vi kontinuerligt utvecklar medarbetarnas förmåga till delaktighet och kommunikation.

Detta är i slutändan en fråga om demokrati, som vi ska värna om och vårda. Vi ser att Malmöbornas frågor och engagemang inte bara berör stadsbyggnad, utan även frågor som handlar om förskola och skola, trafik och mobilitet, handel, trygghet etc. Det kräver att vi på stadsbyggnadskontoret tillsammans med politiken, andra förvaltningar och fastighetsägare kan samordna vårt delaktighetsarbete i stadsutvecklingsprocessen när och där det behövs.

Den höga byggtakten kommer att fortsätta under 2017. Målet är att det ska byggas i Malmö och samtidigt skapa inkluderande mötesplatser, goda livsmiljöer och kreativa verksamhetslokaler i staden. Jag ser fram emot ett fortsatt intensivt och spännande stadsutvecklingsår. För det är i Malmö som många av de bästa stadsutvecklingsidéerna börjar och förverkligas.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor.

REDAKTIONSCHEF

OMSLAGSBILD & BAKSIDA

Steffanie Esse, 040 34 22 45

Norra Vallgatan. Illustration: Jernhusen, Kanozi Arkitekter

REDAKTION

Stefan Nilsson, Elisabet Corengia, Caroline Holgerstein LAYOUT/GRAFISK FORM

Stefan Nilsson

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

205 80 Malmö tel. 040 34 10 00

FOTOGRAFER

ISSN

Bojana Lukac om inte annat anges.

2001-1512

TRYCK

kontakt

CA Andersson Tryckeri, Malmö, maj 2017

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo Planering i Malmö 2017:2 | 3

Nytt kvarter på Ön

Nytt kontorshus till WTC

Ett nytt u-format kvarter intill Lotsparken håller på att växa fram på Ön. Här uppför Riksbyggen totalt 111 lägenheter på fastigheterna Lotslärlingen 2 och 3. Huset blir i rött tegel och till fastigheterna hör ett underjordiskt garage och bilpool.

Vid entrén till Bo01-området vid Västra Varvsgatan bygger Midroc ett sju våningar högt kontorshus som blir en del av World Trade Center.

Huset kommer förutom kontorslokaler rymma restaurang och butikslokal i bottenvåningen.

Byggnaden får en upplyft del i två plan och domineras av mycket fönster och fasader med silverskimrande keramik.

Flerbostadshus vid Kalkbrottet Norr om Kalkbrottet uppförs ett flerbostadshus i 3 våningar med totalt 10 lägenheter. På bottenvåningen blir det marklägenheter med 2 rum och kök. På våning 2 och 3 blir det etagelägenheter med 4 rum och kök.

Hyreshus & kontor i Bunkeflostrand Längs Gottorpsvägen i den nordöstra delen av Bunkeflostrand bygger Skanska 52 hyreslägenheter och tre kontorslokaler på totalt 216 kvm.

Projektet består av två byggnader som får beige och ljusbruna tegelfasader. De boende kommer få tillgång till bilpool.

Hyreshus med 108 lägenheter I kvarteret Dungen, strax söder om Quality Hotel View bygger MKB två flerbostadshus med totalt 108 hyreslägenheter. Det ena huset blir 4 till 8 våningar högt och det andra 10 våningar.

Båda husen uppförs i mörkrött danskt slaget tegel och får gröna utemiljöer både på markplan och på takterrass. De boende får tillgång till bilpool.

4

|

Planering i Malmö 2017:2

Grafik: Stefan Nilsson

VA Syd utökar Sjölunda reningsverk

Kombohus på Segevång

Sjölunda är ett av Sveriges största reningsverk med kapacitet att ta emot avloppsvatten motsvarande sju fulla badkar per sekund. Nu utökas Sjölunda med en ny kontorsbyggnad och en anläggning som ska förbättra möjligheterna för inlopp och grovrening. Anläggningen kommer också att bli självförsörjande på värme genom solceller på taket.

För att korta ner byggprocessen uppför MKB ett nytt koncept med typhus, så kallade kombohus på Segevång. Totalt blir det 48 hyreslägenheter fördelade på två flerbostadshus. En rad mobilitetsåtgärder kommer att göras för de boende, som bland annat får tillgång till bilpool, cykelpool, kollektivtrafikkort och rabattavtal på hyrbil.

Förskola för 120 barn på Ellstorp Intill Ellstorpsparken byggs en ny förskola där den nuvarande Ellstorps förskola ligger. Den gamla förskolan rivs och verksamheten flyttar istället till Johanneslusts förskola. Den nya förskolan, som beräknas starta i oktober 2018, får 6 avdelningar och plats för 120 barn. Totalt kommer det att finnas 3000 kvm uteytor i anslutning till byggnaden.

Torg och LSS-boende i kv Draken Söder om Bulltofta rekreationsområde och norr om Bulltoftavägen, i bostadsområdet kvarteret Draken, byggs ett LSS-boende vid nytt parkeringstorg. Det blir totalt 19 bostäder och 2 kontors- eller butikslokaler på markplan mot torget. Huset får en gemensam takterrass med uteplatser, planteringar, växthus och pergola.

Hyllie Connect och LEED Platinum Vasakronan bygger nytt kontorshus nordost om Hyllie stationstorg. Det blir två byggnader som binds samman med en gemensam entré. Den ena byggnaden längs spåren blir 8 våningar hög och den andra mot bostadskvarteren får 4 våningar. Projektet har höga ambitioner med klimat och energiförsörjning och strävar efter att uppnå miljöcertifieringen LEED Platinum.

MALMÖ BYGGER

Planering i Malmö 2017:2 | 5

Södra Nyhamnen blir Malmös nya framsida En efter en växer de nya stadsdelarna fram i Malmö, det senaste i raden av stora projekt är Nyhamnen, området norr och nordöst om Malmö C, som vid färdigställningen nästan kommer ha fördubblat storleken på stadskärnan.

– Centralstationen förlorar sin baksida, den kommer bara ha framsidor framöver, säger Lars Böhme på stadsbyggnadskontoret, projektledare för den fördjupade översiktsplanen av området.

En väsentlig del i arbetet med att binda ihop gamla staden med Nyhamnen är de tre broar som planeras för att såväl fotgängare som cyklister enkelt ska kunna korsa både kanalen och spårområdet för att smidigt ta sig från Carolikvarteren och Drottningtorget över till Nyhamnen. Broarna är tänkta att placeras med ungefär 300 meters mellanrum från Mälarbron och bort mot Frihamnsviadukten och enligt Lars Böhme är broarna avgörande för att skapa den koppling som man önskar för att sammanlänka den nya stadsdelen med den gamla.

– Här handlar det ju om att utvidga både centralen och Malmö centrum, hela vägen ut mot havet, säger han.

Stadskärnan växer norrut

Som det gick att läsa i årets första nummer av Planering i Malmö har Malmö stad beställt lägesanalyser av Malmös täthet. Analyserna visade att stadens tätaste område i och med byggplanerna i Nyhamnen kommer förflytta sig från området kring stadshuset till området kring Malmö C när Nyhamnen och Västra Hamnen är fullt utbyggda, vilket betyder att stadskärnan kommer växa betydligt norrut.

Ett annat resultat från analysen var att det saknades välintegrerade gator söderut från Nyhamnen, och det är där broarna för gång- och cykeltrafikanter blir extra viktiga för området.

Inspiration från High Line i New York

Arbetet med detaljplanen för Södra Nyhamnen startade våren 2014 och bara två år senare stod områdets första profilbyggnad, kontorshuset Glasvasen, redo att ta emot sina första hyresgäster. Nu pågår arbetet med grannbyggnaden Foajén som kommer bestå av en blandning av kontor och bostäder, samt erbjuda handel och caféer och restauranger i bottenplan.

– Vi vill bygga tätare och högre ur ett hållbarhetsperspektiv, och då blir det naturligt att utveckla vidare runt Centralstationen, säger Lina Knutsson, affärsutvecklare på Jernhusen som arbetar med utvecklingen av Södra Nyhamnen.

– Vi märker redan nu att rörelsemönstren här har ändrats, det är ett flöde av människor som man inte sett tidigare, och det kommer vi se mer av i takt med att området blir mer tillgängligt.

Glasvasen och Foajén ingår i den första av Jernhusens två etapper där Glasvasen är färdigställd och där Foajén byggstartar under hösten. I etapp två planeras det för ytterligare 75 000 kvadratmeter med bostäder, kontor, handel och service norr om stationen, samt en grönskande biodukt som ska kopplas ihop med en av broarna över kanalen och bangården. Inspiration kommer bland annat från 6

|

Planering i Malmö 2017:2

the High Line i New York, ett nedlagt upphöjt järnvägsspår som ombildats till en smal park som slingrar sig en bit upp i bebyggelsen.

– Bangårdsterrassen ska göra det enkelt att både ta sig över bangården och att komma ner på markplan på andra sidan. Det blir väldigt fint visuellt över bangården och kommer bli häftigt att komma upp på den höjden, säger Lina Knutsson.

Rummen mellan husen

Precis som i området kring Malmö Live kommer det bli en stor variation på byggnaderna i Nyhamnen, där gammalt möter nytt. En kulturmiljöutredning har utrett vilka byggnader som är värda att bevaras, vilka som kan justeras eller byggas till, samt vilka som kommer få lämna plats åt nya.

– Det finns även planer på att man kan använda en del av materialet från det som rivs till att skapa någonting på plats. Vi har exempel från Helsingborgs hamnområden, där de bland annat använt tegel till bänkar och grillplatser, säger Ted Gustavsson på stadsbyggnadskontoret som är detaljplanhandläggare för Jernhusens område.

Men det är inte bara själva byggnaderna som är viktiga, det ska även skapas naturliga mötesplatser för de som bor och arbetar i, eller besöker, området.

Bland annat planeras det för flera torg och grönområden.

Fokus på utemiljö trend

Ted Gustavsson berättar att det rent ytmässigt faktiskt är mer effektivt att planera en stad för människor än för bilar, då biltrafik tar mycket större plats.

– Vi vill utnyttja läget så mycket som möjligt och skapa attraktiva platser att vistas på. Det handlar om hela miljön runt omkring, det är viktigt för tryggheten att skapa en blandning av olika funktioner i området, säger han.

Lars Böhme håller med och berättar att fokus på utemiljö är en trend som syns i hela Europa.

– Det ska vara människan som är prioriterad i stadsmiljön. Det gör att det blir avgörande att få in många stationsnära bostäder så att man kan röra sig tryggt och säkert i dessa områden dygnet runt, annars tar folk bilen. Det som skulle kunna sätta Nyhamnen på kartan är rummen mellan husen, hur man anpassar det offentliga till människan i större utsträckning än tidigare, säger han.

Helt färdigställda beräknas de 77 hektar som utgör Nyhamnen vara först år 2050, så trots att arbetet med att skapa Malmös mest centrala stadsdel är i full gång så är projektet egentligen än så länge endast i startgroparna.

– Bollen är i rullning och mycket sker just nu, även om det självklart tar tid att bygga ut hela området. Men det är här det händer, och det kommer hända väldigt mycket mer framöver, säger Lina Knutsson.

Lars Böhme, projektledare på stadsbyggnadskontoret för den fördju-

Broar över både Broarna som ska förbinda gamla staden med Nyhamnen är en förutsättning för att invånarna enkelt ska kunna transportera sig mellan de olika stadsdelarna. Dessutom ger de på sikt även en samhällsekonomisk vinst.

Jeppe Kiib – Det är billigare att bygga cykel- och gångvägar än att bygga tåg- och bilförbindelser samt bekosta olika former av sjukvårdsbehandlingar, säger Jeppe Kiib på den danska arkitektbyrån Dissing + Weitling som jobbat med att ta fram planerna för broarna.

När Jeppe Kiib pratar om förbindelserna över kanalen och bangården så använder han uttrycket

pade översiktsplanen av området och Ted Gustavsson, detaljplanhandläggare på stadsbyggnadskontoret för Jernhusens område. Illustration: Jernhusen & Kanozi Arkitekter

spår och kanal binder samman Nyhamnen med staden ”mjuka trafikanter” om cyklister och gående, och det är just de mjuka trafikanterna som är i fokus när det kommer till de planerade broarna.

– I takt med att cyklisterna ökar blir vi tvungna att tänka på nya alternativ för infrastrukturen, vi behöver tänka ut annorlunda förbindelser som skapar nya genvägar för en särskild typ av trafikanter.

En lösning på det är att bygga broar, inte bara över vatten utan även över befintlig bebyggelse.

Arkitektbyrån Dissing + Weitling ligger till exempel bakom den prisbelönta Cykelslangen i Köpenhamn, en upphöjd renodlad cykelväg som slingrar sig från Islands brygge till Fisketorvet. Den är bara 230 meter lång, men i och med att den kopplar ihop två andra broar, Dybbølsbro och Bryggebroen, så passerar nu 21 000 människor Cykelslangen varje

dag, och en undersökning visar att 15 procent av dem hade tagit en annan transportform om inte förbindelsen funnits.

I Malmö kommer det enligt beräkningar finnas 60 000 fler cyklister i staden år 2025 än vad det gör nu. Jeppe Kiib berättar att städer börjat göra allt mer komplexa beräkningsmodeller för att ta fram olika samhällsekonomiska fördelar med att bygga infrastruktur för de mjuka trafikanterna. Då kan man se att om man arbetar med fler parametrar – som hälsa och offentliga utgifter men även privatekonomi – får man ett mer hållbart samhälle, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Angående planerna för Nyhamnen så är Jeppe Kiib imponerad av hur man lagt upp arbetet med att integrera den nya stadsdelen med övriga staden

genom broarna och de nya mötesplatserna som skapas vid sidorna av kanalen.

– Här väljer man att göra infrastrukturen först, och därmed också snabbt etablera förbindelsen. Det skapar både både social och ekonomisk kvalitet och det känns väldigt sympatisk att man gör på den här sättet. Det är otroligt imponerande att alla inblandade är så ambitiösa, och det tycker vi är jättespännande att vara med på.

Mirijam Geyerhofer Skribent mirijam.geyerhofer@gmail.com

Planering i Malmö 2017:2 | 7

De polykristallina solcellerna på taket ger den karakteristiska blå färgen. Fotograf: Jørgen Jørgensen

Solcellerna intar Malmös tak I slutet av mars lanserade stadsbyggnadskontoret en miljöbyggstrategi. Den nya plattformen för hållbart byggande förmedlas via en färsk hemsida, som bland annat ska underlätta för Malmöbor att installera solceller på sina hus.

– Det blir allt vanligare med solcellsanläggningar i Malmö. Det är verkligen en uppåtgående trend.

Framför allt i nybyggnation, men också hos bostadsrättsföreningar och villaägare, säger Malmö stads egen miljöbyggstrateg Maria Olsbäck.

Det är säkert många av oss som har tänkt att det där med solceller verkar spännande och modernt och kanske är det också en bra affär. Men är det inte lite krångligt och kanske svårt med bygglov? Lite snårigt är det allt tycker Maria Olsbäck, men menar att det är just därför de finns tillhands.

– Vad många inte vet om, är att vi gärna hjälper till med en förhandsgranskning av önskat förslag inför bygglovsansökan. Så man vet i ett tidigt skede vad som ska åtgärdas och slipper en kalldusch i slutet. Det är en win-win som sparar tid för alla.

Som exempel nämner hon en förhandsgranskning i samband med ett projekt på Sofielund, där fastighetsägare tillsammans med E.ON och Naturskyddsföreningen samarbetat i ett pilotfall; ett projekt där sju fastighetsägare deltog med nio tak och som gav en total yta på 900 kvadratmeter med solcellspaneler.

– Det ska bli spännande att se hur det faller ut.

Naturskyddsföreningen har gått in med pengar från en fond och E.ON har bidragit med installation och rådgivning.

Enligt Maria Olsbäck är Vasakronan en annan fastighetsägare som visat framfötterna när det kommer till solceller. Både fastigheten Oscar 17 vid Stortorget och Bylgia 1, norr om Malmö Centralstation, har fått sina tak beklädda med paneler.

Ett annat intressant solenergiprojekt som nyligen dragit igång är Solguide för Malmö. Det EU8

|

Planering i Malmö 2017:2

finansierade projektet, som är ett samarbete mellan miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret, ska undersöka vilken solpotential Malmö har.

– Det finns andra städer som gjort en liknande solskanning, men då tillsammans med ett elbolag.

Vi vill hålla det inom staden, så det inte kopplas till en särskild leverantör.

Ny miljöbyggstrategi

Miljöbyggstrategin ersätter Miljöbyggprogram SYD som tidigare gällde i Malmö stad för nybyggnation, men som efter att plan- och bygglagen (PBL) ändrades i januari 2015 inte längre fungerar med lagstiftningen.

– Sedan lagen ändrades får vi inte ha särkrav utöver Boverkets riktlinjer och då gällde det att hitta en modell som bygger på en frivillig lösning, säger hon.

En nyhet är att miljöbyggstrategin även inkluderar klimatanpassningsprojekt som rör den befintliga staden och inte bara nybyggnad. En annan är att det numera finns råd och anvisningar även för småhus som villor och radhus.

Avslutningsvis nämner Maria Olsbäck ytterligare ett argument för att använda solenergi.

– Det är för framtida generationers skull, så att vi faktiskt kan bo kvar i den här staden.

Det låter dramatiskt, men är förmodligen sant.

Miljöbyggstrategin – malmo.se/miljobyggstrategin Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Tegelborgen i Västra Hamnen, Malmö har synliga, men integrerade, solfångare på både fasad och tak.

För elva år sedan knackade Kwame Moore dörr hos fastighetsägarna med frågan: ”Har ni något skithus att sälja?”. Idag äger och förvaltar han fem fastigheter på Norra Grängesbergsgatan.

”Jag vill lira ihop med de som är här” Kwame Moore äger och förvaltar fem fastigheter på sammanlagt 23 000 kvadratmeter på Norra Grängesbergsgatan. I takt med att området blivit allt populärare har hans möjligheter att påverka utvecklingen i en positiv riktning ökat. Han vill få in fler kvinnor i husen och hoppas att förra årets lyckade gatufestival blir en tradition.

Han har ingen egen skylt eller ringklocka på ytterdörren till fastigheten på Norra Grängesbergsgatan 20. Men det är här vi ska ses har han sagt. Uppe på ett arkitektkontor får jag höra att ”han alltid springer omkring” och förmodligen dyker upp när som helst.

– Tjena! Bra att du hittade hit. Jag hade en kontor i huset tidigare, men upptäckte att jag inte gjorde någon nytta när jag satt där framför skärmen, säger Kwame Moore och lever upp till sitt rykte.

Inte en kvadratmeter ledig

2006 hade Kwame Moore sålt av en massa fastigheter utspridda över hela Sverige och bestämt sig för att satsa på något i Malmö. Han ville ha nära till jobbet och utnyttja de nätverk han hade till hands här.

– Jag körde runt med bilen lite random i Malmö, gata upp och gata ner, och letade efter ett kvarter med den rätta känslan. När jag till slut kom hit föll jag direkt för stämningen. Här var mycket folk, liv och rörelse och framför allt priser som kunde ge en vettig avkastning, säger han.

Det var elva år sedan och mycket var annorlunda på Norra Grängesbergsgatan. Till det sämre. Enligt Kwame Moore var det kaos på gatan, sopor överallt och dumpade bilar på gårdarna.

– Alla sa till mig: gör det inte, du är inte klok, bara en massa våld och skit, som var en alldeles för onyanserad bild av området, så klart.

Så Kwame Moore knackade dörr hos fastighets-

ägarna med frågan: ”Har ni något skithus att sälja?”

Och på den vägen är det.

I dag är läget som sagt ett helt annat. I Kwame Moores fastigheter finns inte en kvadratmeter ledig.

Efterfrågan på lokaler i området är stor, vilket innebär att han har stora möjligheter att påverka vilka företag som flyttar in.

– Genom samarbetet med BID Sofielund har vi förbundit oss att verka enligt FN:s globala utvecklingsmål och ett av dessa handlar om jämställdhet.

Så vi försöker att locka fler kvinnor hit. Dessutom är det en ren otrygghetsfaktor att det är så mycket män här.

Husen drivs helt av solceller 2018

Ett annat av FN:s mål handlar om hållbar energi och där har Kwame Moore satt upp eget mål att alla hans fastigheter på Norra Grängesbergsgatan ska bli oberoende av fossil energi och helt drivas av solceller redan 2018.

– Allt som behövs är takyta och pengar och det har vi. Kolla här! Man kan se hur mycket el de ger just nu. Fast i dag är det lite molnigt, säger han, och visar glatt upp resultatet i en app på mobilen.

Och det är mycket annat som är glatt på Norra Grängesbergsgatan nuförtiden. I somras arrangerade man tillsammans med Malmö stad gatufestivalen NGBG. En succé enligt många och enligt tidningen Sydsvenskan ett av tio viktiga arrangemang som

bidrog till ett bättre Malmö 2016.

– Det var fantastiskt att se vad folk hade i sina kreativa huvuden. Vi stod för infrastrukturen och hyresgästerna fick fritt spelrum.

Huruvida det blir en gatufestival 2017, vet han inte. Det är mycket upp till Malmö stad. Men om han och de andra i Fastighetsägare Sofielund får bestämma, blir det absolut av.

Har du någon vision om Norra Grängesbergsgatan?

– Jag vill inte tvinga fram en egen vision. Jag vill vara flexibel och lyhörd och lyssna på mina hyresgäster. Jag vill lira ihop med de som är här.

Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

BID Sofielund

BID (Boende, Integration, Dialog) är en modell för hållbar stadsutveckling. Initiativet till BID Sofielund togs av fastighetsägarna på området 2013. Målet är att skapa en långsiktig utveckling av stadsdelen med fokus på boende, sysselsättning och hälsa.

Planering i Malmö 2017:2 | 9

Persontrafik på Kontinentalbanan?

Javisst! Men vad ska linjen heta?

Redan 2011 beslutades det i kommunfullmäktige om en trafiklösning som fick namnet Malmöringen. Sedan dess har ett annat förslag – Malmöpendeln – seglat upp som det hetaste förslaget. Conny Ragnarp, projekledare på Malmö gatukontor, benar ut de olika alternativen.

– Vi har medvetet kallat det persontrafik på Kontinentalbanan, varken Malmöringen eller Malmöpendeln, eftersom vi inte vet vilket förslag det kommer att landa i, säger Conny Ragnarp.

Malmö stads målbild är att stationerna Rosengård, Persborg och Östervärn ska öppnas för persontrafik den 9 december 2018. Denna dag ändras nämligen alla tågtabeller och linjer i hela Europa. ”Missar man tåget” då, får man vänta ytterligare ett år för att ansluta en ny station. För att detta ska vara möjligt måste en ny station i Rosengård byggas och en ombyggnad ske av station Persborg. Ett beslut om Rosengård station förväntas klubbas igenom av kommunfullmäktige under våren.

Enligt Conny Ragnarp är skisser och utformning väldigt nära det förslag som togs fram redan 2011 och som var väl genomarbetat.

– Ambitionsnivån är väldigt hög och det blir en stadsmässig station som ska kännas trygg och modern, säger han.

Men tillbaka till det här med Malmöringen eller Malmöpendeln eller… ja finns det kanske fler alternativ att ta ställning till?

Nej till Malmöringen

Det ursprungliga förslaget, från början av 2000-talet, är att den lokala tågtrafiken ska gå som i en sluten ring i staden. Malmöringen ska gå på Kontinentalbanan, via Malmö C och genom Citytunneln, med två tåg i timmen i vardera riktning. Från början var det tänkt att arbetet med stationerna på Kontinentalbanan skulle dra igång när Citytunneln var klar. Men en miljöprövning avseende bullernivåer satte stopp. Sedan dess har en miljödom tillkommit med krav på Trafikverket och Svedab att bygga bullervallar för 400 miljoner kronor.

– Att förverkliga idén med ett slutet system utan inblandning av regionala tåg, alltså Malmöringen, har sina problem. Trafikverket säger nej till en sådan lösning med motiveringen att det inte finns plats för ytterligare tåg genom Citytunneln.

I nuläget är kapaciteten i Citytunneln hårt ansträngd och en Malmöring skulle innebära två tåg till i timmen, vilket anses vara en överbelastning, förklarar Conny Ragnarp.

Målbilden i dag är istället att låta Pågatåget från Lomma köra genom Malmö C (nedre) och sedan fortsätta via Triangeln och vidare till Malmö C (övre) där tåget har sin slutstation. Alltså inte ett slutet system. Men en sådan lösning kräver två tåg i timmen på Lomma-banan. Detta är inte möjligt förrän man byggt ut Lomma-banan, vilket är planerat till år 2021-2023.

Ja till Malmöpendeln

Så därför tänker sig gatukontoret och Skånetrafiken en tredje lösning som går under namnet Malmöpendeln. I denna utgår man istället från Pågatåget från 10

|

Planering i Malmö 2017:2

Kristianstad som kommer in till Malmö C (nedre) – på samma sätt som ovan – för att sedan fortsätta runt till Malmö C (övre). Men eftersom Kristianstadståget bara anländer en gång i timmen, vill man komplettera med en lokal pendel mellan stationerna Hyllie – Svågertorp – Persborg – Rosengård – Östervärn - och slutligen Malmö C (övre). Därmed skapas en kombination av regional och lokal trafik som förbinder Malmö, utan att det blir en överbelastning genom Citytunneln. Hänger ni med?

Direktförbindelse Rosengård – Kastrup

Conny Ragnarp lyfter en annan fördel med att integrera den lokala trafiken med den regionala, som i fallet med Malmöpendeln.

– Skånetrafiken och Trafikverket prioriterar sällan det lokala. När en störning sker i tågsystemet tar man först hänsyn till X2000, sedan Öresundstågen, därefter de regionala Pågatågen och allra sist det lokala, säger Conny Ragnarp och byter spår.

– Något annat som också är väldigt intressant är att få Öresundståg till station Rosengård med direktförbindelser till Kastrup/Köpenhamn, vilket ser möjligt ut.

Vi bestämmer oss för att prata mer om det en annan gång.

Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Conny Ragnarp, projektledare på gatukontoret och Marianne Dock,

Rosengårds station – navet som ska få allt att rulla Rosengårds station blir den nödvändiga – och för många efterlängtade – länk som ska till för att knyta ihop området med den kommande persontrafiken på Kontinentalbanan.

Marianne Dock, programarkitekt på stadsbyggnadskontoret, ser stationen som ett kraftcentrum som ska integrera och tillföra de berörda stadsdelarna vitalitet.

– När vi diskuterat stadsutveckling tidigare för både Amiralsgatan och Rosengårdsstråket, har det inte funnits någon riktig drivkraft för området så att folk har vågat satsa. Men nu tror vi att Rosengårds station kommer att ändra på det, säger Marianne Dock.

På frågan hur just Rosengård kommer att påverkas av den nya stationen är hon snabb att korrigera själva utgångspunkten i frågeställningen.

– Vi försöker sudda ut att detta är något vi gör bara för Rosengård. Stationen är placerad i korset mellan Amiralsstaden och Kontinentalbanan, och då är det faktiskt fyra olika stadsdelar som möts och påverkas: Norra Sofielund, Annelund, Emilstorp och Rosengård.

För att förklara hur de resonerar använder hon

programarkitekt på stadsbyggnadskontoret, ute i området där Rosengårds station blir länken som ska knyta ihop området med den kommande persontrafiken på Kontinentalbanan.

sig av begreppet proportionell universalism.Uttrycket innebär att man gör insatser som alla har nytta av, fast på ett sådant sätt att en viss grupp av människor med särskilda behov, eller som i detta fall ett område, gynnas extra mycket. Hon nämner barnbidraget och biblioteksverksamheten som andra exempel.

– Nu placeras en station som är i kanten av Rosengård, och då ska det gynna alla områden runtomkring också; som Emilstorp, Annelund och Sofielund. Hittills när man har gjort insatser i miljonprogrammen, så har man kanske varit inne i två tre år. Men när man sedan klivit av så har ingenting förändrats på strukturell nivå.

För Marianne Dock är det viktigt att Rosengårds station inte bara blir en hållplats, utan också en magnet i sig med liv och rörelse. I den nuvarande detaljplanen finns inga byggrätter som specificerar hur verksamheten på och runt stationen kommer att se ut, men hon hoppas att detta utkristalliserar sig under projektets gång.

Kommer tågstationen att öka tryggheten i området?

– Inte stationen i sig. Men ett ökat folkliv upp-

lever de flesta som tryggare. Annars pratar jag faktiskt hellre om tillit än om trygghet. För om jag säger trygghet associerar många till våld. Jag vill att man ska känna sig trygg med sina grannar och medmänniskor. Att man inte är rädd när man står där med bara en person till på perrongen, utan tvärtom kan tänka: Vad skönt att det står en till här och väntar på tåget!

Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Station Rosengård • Malmö stad beställer genomförandet av

projektet av Trafikverket.

• Malmö stad investerar 80,5 miljoner kronor i järnvägsområdet och 30 miljoner kronor på allmän platsmark.

• Stationen får en perronglängd på 177 meter.

• En förlängning av perrongen norrut till 250 meter, i syfte att möjliggöra uppehåll för Öresundståg, anses vara nödvändig. Men först i en senare utbyggnad i samband med att Trafikverket byter befintlig bro över Amiralsgatan.

Planering i Malmö 2017:2 | 11

Idéverkstaden – Alla ska med på tåget!

Idéverkstaden kan ses som en första etapp på utvecklingen av Amiralsstaden. Sedan i höstas har en dialog förts med de boende och andra intressenter i Rosengård – i form av utställningar, samtal och workshops. Processen har lett fram till fyra förslag från tre arkitektkontor och ett studentteam.

Arkitekten Anders Svensson är en av dem som ligger bakom själva upplägget och projektleder förslagsarbetet.

– För att det här ska bli bra måste man ha en lokal förankring och dialog. Det går inte att flyga in idéer utifrån som man ibland gör. Man måste fråga de som bor i Rosengård; vad är det som behövs, vad vill ni bevara, hur vill ni ha det, säger Anders Svensson.

Det övergripande syftet med Idéverkstaden är att ta ett tydligt steg mot genomförande av sociala och fysiska investeringar som bidrar till att uppfylla målen för Amiralsstaden.

– Den här idén har funnits ganska länge faktiskt.

Redan 2011 fanns ett förslag som gick under namnet ”One World Street” där planen var att göra en fantastisk stadsgata av Amiralsgatan.

Vandra runt i 3D-miljö

Anders Svensson understryker hur viktigt det är att hitta en bra balans mellan externa idéer som kommer från stadsplanerarna och de lokala från området och att processen måste få ta sin tid.

– Det tar till exempel tid att lära sig ställa de rätta frågorna. Man får testa sig fram och det krävs ett stort engagemang från stadsplanerarna om det ska bli bra. För det finns ju inte inbyggt i processen hur man ska gå till väga för att förstå varandra, det får man lära sig efterhand, säger han.

Eftersom det inte är helt lätt för medborgarna att sätta sig in i alla förslag och ritningar som presenteras har man tagit hjälp av det digitala verktyget CityPlanner. Där man kan vandra runt i 3D-miljö och även komma med synpunkter i kommentatorsfält. Trots detta tycker Anders Svensson att förslagen kan beskrivas ännu tydligare.

– Det är en uppgift vi skickat med teamen som de ska jobba vidare med till slutförslaget. Att plocka 12

|

Planering i Malmö 2017:2

ut tre åtgärder som är extra viktiga och sedan besvara de tre grundfrågorna: vad/var, varför och hur ska det gå till?

Fyra arkitektteam utvalda

Hösten 2016 genomförde man en intressekartläggning för att hitta arkitektkontor och stadsplanerare som hade rätt ambitioner och kompetenser för att jobba med frågorna. I ett så kallat parallellt uppdrag – alltså ingen tävling utan en jämförande studie mellan flera alternativ – valde man ut fyra team med adekvat profil: Danska JJW Arkitekter, Radar Arkitektur från Göteborg, Nyréns arkitektkontor från Malmö och så till sist som joker i leken, ett team med arkitektstudenter från Lund och blivande landskapsarkitekter från Alnarp.

Därefter arrangerades två workshops i december på plats ute i Rosengård där boende, föreningar och intressegrupper bjöds in för att delta. För att få med sig de unga i diskussionen vände sig fastighetsägaren Trianon till ungdomsgården Tegelhuset, som valde ut en handfull engagerade ungdomar att hjälpa till med sitt nätverk och medverka till dialog.

En av dessa var 19-åriga Balquisha Abdi.

– Det var många som kom fram till oss på utställningen och var nyfikna och skitglada att vi satt där. Att vi kunde berätta vad som var på gång. När vi som bor här är med och sprider informationen så händer det något på allvar, säger hon.

Och hon uppfattar initiativet som ärligt och inte som ett spel för galleriet.

– För det går inte att genomföra lyckade förändringar om vi inte är med. Man kan inte flyga in i området som en drönare liksom och bara kolla uppifrån vad kostymnissarna tror är bra för oss, säger Balquisha Abdi.

Så teamen satt med och lyssnande och frågade och tog till sig av alla synpunkter, och ur denna

digra åsiktsbank vaskades sju punkter fram som särskilt betydelsefulla för dem som bor och verkar i området (se faktarutan på höger sida).

Balans mellan vision & genomförande

De övergripande utmaningarna som teamen har att förhålla sig till är dessutom: Hur kan Rosengårds centrum och området kring Rosengård station, inklusive Culture Casbah, utvecklas så att fler kommer i arbete? Hur kan utbildningsresultat och jämlikhet i hälsa förbättras så att fler vill och kan flytta till nya bostäder i stadsdelen och hur kan sociala, fysiska och mentala barriärer överbryggas?

– Vi vill att teamen ska besvara frågor som: Hur kommer man igång? Vad är första steget?

Vad behövs det för magneter? Hur ska man göra för att få folk ska flytta hit? Det gäller att hitta en balans mellan vision och genomförandefrågor, säger Anders Svensson.

Viktigt att gasa på

Under en vecka i februari presenterades teamens förslag i Rosengårds centrum på en utställning som hade närmare 1 400 besökare.

– De flesta är ju väldigt positivt inställda och tycker det är bra att det händer nåt. Men det finns också röster som undrar ”Varför ska ni göra om vårt Rosengård?” och ”Blir det inte för dyrt för oss att bo kvar nu när det ska byggas massa nytt?”.

Vilket är rimliga och helt förståeliga frågor.

Idéverkstaden kan också ses som ett underlag för detaljplanen för station Rosengård och hur området runt stationen bör utvecklas.

– På ett sätt kan man säga att stationen Rosengård var startskottet för hela projektet Amiralsstaden. Stationen är ju tänkt att stå klar i december 2018 och då måste man ha en plan färdig för området. Så av flera skäl är det viktigt att gasa på nu!

Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

punkter boende i Rosengård lyfter fram som betydelse fulla för områdets utveckling

Fler och bättre mötesplatser – Särskild vikt på trygga och jämställda mötesplatser, inte minst Rosengårds centr- um behöver utvecklas i detta avseende. Överbrygga barriärer – Ändra omvärldens bild av Rosengård och bryta fysiska barriärer som Amiralsgatan, järnvgen och Inre Ringvägen.

Lokala jobb – Genom lokala näringslivet, genom rådgivningscentrum för entreprenörer och innovationscenter.

Lockande magneter – Till exempel återkommande event eller ett hamam (turkiskt bad) eller spa.

Fler bostäder – Varierade upplåtelseformer, möjlighet till bostadskarriär, större lägenheter och rimliga hyror.

Likvärdig skola – Rosengård ska ha Malmös bästa skola. De bästa pedaggerna, stolthet över sin skola och bra samarbete mellan skola och föreningsliv.

Satsa på kultur – Utomhusscener, inomhusscener, black box, skulpturpark och offentlig kulturinstitution.

”Det går inte att genomföra lyckade förändringar om vi inte är med. Man kan inte flyga in i området som en drönare liksom och bara kolla uppifrån vad kostymnissarna tror är bra för oss” säger Balquisha Abdi som är aktiv på ungdomsgården Tegelhuset. Foto: Peter Kroon.

Idéverkstadens fyra förslag för Amiralsstadens utveckling Redogörelsen av förslagen är enligt en mellanavstämning i mars 2017.

Team JJW

Föreslår ett ”Amiral Front Office”: en transparent och publik byggnad vid Rosengårds station med en öppen och tydlig torgkänsla. En plats som i nivå kommer ända ner till Amiralsgatan (där det nu är stora höjdskillnader med branta grässlänter). Vid Rosengårds centrum föreslår de bostäder på det nuvarande p-däcket och i Emilstorp ett campus.

Team Nyréns

Har tagit ett samlat grepp kring innehållsaspekten där de talar om matplats, kulturplats, handelsplats och hälsoplats. Har utgått från tillgångar och styrkor

i området. Föreslår nya stråk och rundor utifrån Rosengård. Dels ”Rosengårdsrundan” som är en lokal loop och tänkbart promenadstråk där det byggs radhus för att skapa en trygg miljö, dels en grön loop där man knyter ihop grönområden på hälsotemat.

Team Radar

Har jobbat efter FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN-HABITAT) och dess fem principer på vad som är en god stad. Till exempel rekommenderar FN 15 till 45 000 invånare per kvadratkilometer. Radar konstaterar att med en tillförsel av 3 500 nya bostäder (att jämföra med 1 500 som

Malmö stad föreslagit) kommer man ändå bara upp i 12 300 invånare/kvm. De anser därför att området bör förtätas ännu mer. Team Radar trycker på vikten av social blandning och föreslår därför att området bör ha många upplåtelseformer.

Team Studenterna

Har fokuserat på Amiralsgatan där de vill göra gatan smalare och förtäta längs med den. Har även de en campusidé om utbildningslokaler och skola nära station Rosengård för att utnyttja det tillgängliga läget. Team Studenterna vill reducera och ta bort onödiga hinder och barriärer i området så att människan hamnar i fokus, snarare än det funktionsbaserade landskap som de i dag anser håller stadsdelen i limbo.

Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Planering i Malmö 2017:2 | 13

Tiden talar för Rosengård Amiralsstaden är en idé och vision om ett flöde i staden fritt från fysiska och mentala barriärer. Rosengårds centrum var en gång en storstilad politisk idé, fast det blev inte alls som man tänkt sig. Vad är det som talar för att Malmö stad ska lyckas denna gång? Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson och Sophia Bescher, projektledare för Amiralsstaden, har funderat mycket kring detta.

Klockan är fem en måndag i mars. Ute är det inte mycket som livar upp, men inne på Christer Larssons kontor i stadshuset är energin bra.

– Jag kan till klockan sex i alla fall, sedan ska jag iväg på jympa, säger Christer Larsson och tar sig an ämnet.

– Det handlar mycket om Rosengårdsborna om vi ska lyckas. Att de är med oss och gillar det vi föreslår. Och att vi kan fortsätta med förändringsarbetet med varumärket Rosengård. Säger man Rosengård i dag är det inte alls lika negativt som tidigare.

Där har det hänt saker.

Sophia Bescher håller med och tycker att de är på rätt spår.

– Jag har jobbat med andra liknande områden i Sverige, i Örebro och Stockholm, och Rosengård skiljer sig på flera sätt. Dels att det finns en stolthet i området, dels att de är så positiva till en dialog. Sådant stärker oss i uppfattningen att vi ska möta människor och testa våra idéer innan vi fastnar i dem.

Christer Larsson tycker det handlar mycket om hur man väljer att planera en stad.

– När Rosengård byggdes en gång i tiden så startade det med en stor tanke där politiker och planerare pekade ut riktningen. I dag tänker vi mer att man ska navigera sig fram. Se vad som behövs här och nu.

Kommer det en fågel i flykten som passar vårt sätt att tänka så tar vi den.

Och en fågel som flög förbi var fastighetsbolaget Trianon – som ägs av Olof Andersson – som köpte Rosengårds centrum.

– När man träffar Olof Andersson så märker man hur äkta hans sociala engagemang är. Samtidigt uppfattar jag honom som en pragmatisk fastighetsägare som inte gör avkall på att det ska gå med vinst. Vi har ju inte den rådigheten som kommun att tvinga fastighetsägare att göra bra saker, så det är positivt att någon som han köper och engagerar sig, säger Sophia Bescher.

– Man kan säga att det är en serie av lyckliga omständigheter: att vi har en station, att vi har Culture Casbah, att vi har en ambitiös fastighetsägare på Rosengårds centrum. De sakerna tillsammans skapar en fantastisk drivkraft och den måste vi haka på, säger Christer Larsson.

Det låter kanske inte så proffsigt, men kan man säga att ni förespråkar en spontan stadsplanering?

– Man kan säga att den är faciliterande. Det är inte alltid vi som har svaret. Men vi kan genom vår kunskap facilitera och möjliggöra många projekt.

Det tycker jag är ett sympatiskt sätt att tänka på stadsplanering, säger Christer Larsson.

Vad talar då emot att det blir som stadsplanerarna hoppas och tror? Det finns några få orosmoln 14

|

Planering i Malmö 2017:2

på himlen enligt Christer Larsson.

– Många kommer kanske ihåg Acta-skandalen.

Det fenomenet kan vara på gång igen. Stora fondbolag ute i världen, som Black Stone som tidigare ägde Rosengårds centrum, väljer i dag att investera i svenska miljonprogram. Inte för att de är filantroper, utan för att de enkelt kan tjäna mycket pengar där. Det är jag lite skraj för. Man har ju tagit bort förvärvsprövningen som fanns tidigare, där man kunde utesluta fastighetsägare som inte ansågs lämpliga. Det går inte längre.

Finns det någon tidplan för Amiralsstaden? Var är projektet om säg 10, 20 eller 30 år?

– Det finns ingen stopptid i detta. Vi vill vara lyhörda och se vilka behoven är. I vissa områden vill man se saker hända nu på direkten, samtidigt gäller det att inte stressa processen. Det gäller att hitta en skräddarsydd social hållbarhet för varje område, säger Sophia Bescher.

– Rosengård är i dag sist på ett pärlband. När vi längre fram i tiden fortsätter att utveckla staden ut mot Jägersro, då kommer området att vara en del på vägen och därför bli en mer inkluderad del av Malmö. Så tiden talar för Rosengård, säger Christer Larsson.

Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson och Sophia Bescher, projekt-

Culture Casbah planeras bli 22 våningar högt och innehålla cirka 200 nya bostäder. Illustration: Lundgaard & Tranberg Arkitekter A/S.

Amiralsstaden

Amiralsstaden är en stadsutvecklingsprocess som har sitt nav i den kommande station Rosengård. Amiralsstaden är även ett samlingsnamn på en geografisk kraftansträngning och inte på en administrativ stadsdel. Ambitionen för processen följer Malmökommissionens rekommendationer att arbeta utifrån sociala investeringar tillsammans i kunskapsallianser. Ambitionen är en sammanhållen stadsutvecklingsprocess som skapar jobb och fler bostäder, ökar utbudet av kultur, ger förutsättningar för bättre hälsa och bryter barriärer. För att det ska bli möjligt krävs nya idéer och nya sätt att arbeta.

Om Culture Casbah

Culture Casbah är ett stadsutvecklingsprojekt med målet att utveckla och vitalisera området Rosengård till en trygg, eftertraktad och central del av Malmö. Som en del av projektet planeras ett 22 våningar högt torn. Tornet och övriga nya bostadshus avses innehålla tillsammans cirka 200 nya bostäder och 30 lokaler för affärsverksamhet. Projektet leds av det nya bolaget Rosengård Fastighet AB, ett gemensamt ägt bolag av MKB Fastighets AB, Fastighets AB Balder, Heimstaden AB och Victoria Park AB.

ledare för Amiralsstaden, vid den stora modellen över området. Foto: Peter Kroon

Opportunity Space - en folklig festival i Enskifteshagen i augusti Mellan 22 augusti och 2 september kommer en festival att äga rum i Enskifteshagen i Sofielund med ett öppet program på teman som demokrati, jobbmatchning, entreprenörskap, kultur, och sport.

Festivalen vänder sig till Malmöbor som vill ta ett steg närmare arbetslivet och skapa nya sociala nätverk.

Festivalen har föregåtts av en designtävling under hösten 2016 där en allmän förfrågan har gått ut till organisationer och företag globalt med intresse för social hållbarhet och integration. Inte mindre än 300 förslagsteam från 45 länder antog utmaningen.

Vann gjorde ett svenskt-amerikansk team med bidraget ”Folkets house”. I förslaget ingår en hop-

fällbar paviljong i parken där föreläsningar, workshops, idéverkstad, jobbmatchning etc. kommer att hållas.

– Vi har tillsammans skapat en tillfällig mötesplats där näringsliv, offentliga aktörer, civilsamhället och samhällsentreprenörer kan mötas och arrangera olika slags aktiviteter under festivalen, säger Thomas Brunk, som är Malmö stads projektledare för Opportunity Space.

Individuell Människohjälp (IM) kommer

att koordinera program och innehåll. Idéen till Opportunity Space har initierats av Van Alen Institute, som är en icke-vinst drivande organisation från USA, och har utvecklats tillsammans med Malmö stad, Sveriges Arkitektet, IM, White, Skanska, MKB, JM, NCC, E.ON med flera.

Läs mer: vanalen.org/projects/opportunity-space/ Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Vill du vara med?

Amiralsstaden ser gärna att personer, organisationer och företag engagerar sig i arbetet. Vill du vara med? Hör gärna av dig till projektledaren Sophia Bescher, sophia.bescher@ malmo.se

Planering i Malmö 2017:2 | 15

Under kampanjen Mobility week utformades Friisgatan till fördel för fotgängare, cyklister och ett skönare stadsliv. Foto: Jimmy Arvidsson

Kulturstråk ska binda ihop den kreativa staden Malmö kulturstråk är både en organisation och en idé om att binda ihop kul- med de boende, det fria kulturlivet och institutionerna längs vägen. turupplevelser och kulturinstitutioner i staden. Första fokussträckan går från Kulturstråk med fokus på fyra områden Folkets Park till Malmö Opera och inkluderar Friisgatan, Rådmansvången Jimmy Arvidsson tycker det är viktigt att han och och Magistratsparken. Projektledaren Jimmy Arvidsson på kulturförvaltning- kollegerna som jobbar med kulturstråk förstår och hänger med i stadsplanerarnas tankegångar. en är den som håller i trådarna.

– Vi behöver finnas i det visionära tänket och – Kulturstråket är ett arbetsnamn vi hade från början, där man tyckte att man skulle binda ihop kulturinstitutioner i Malmö från Folkets Park till Malmö centralstation. Det är originalskissen. Men när vi i höstas tittade djupare på det och pratade med aktörer och intressenter framträdde en annan bild, bil-

den av ett nät av kulturupplevelser som binds ihop av kulturstråk i hela staden.

På första fokussträckan har de valt att undersöka hur samarbeten mellan fastighetsägare och näringsliv kan förbättras för att stärka och sätta igång kulturupplevelser och hur man kan få till en integration

även känna till fakta och planering för att komma med idéer och aktiviteter som passar in. Utifrån ett kulturperspektiv vill vi stärka Malmö som en kreativ och spännande stad att besöka.

För att utveckla välmående kulturstråk i Malmö ligger fokus på fyra områden. Det första är etablering och handlar om skyltar, kartor och den digitala infrastrukturen. Det andra är aktivering som handlar om att förstärka befintliga händelser, göra tillfälliga nedslag och visa goda exempel på hur en plats kan användas.

– Ett exempel är hur vi nu satsar på ingången till Folkets Park vid Friisgatan. Hur vi tar hand om de flöden av människor som rör sig där och hur vi ger dem en upplevelse, förklarar Jimmy Arvidsson.

Det tredje är nätverk och samarbeten med forskare och näringsliv. Ett samarbete har inletts med Malmö högskola för att undersöka hur ett område förändras när man tillsätter kultur.

Hitta rätt vibb för varje plats

Och det fjärde och sista benet handlar om kommunikation. Hur man på smartaste sätt kommunicerar var i staden kulturaktiviteter för tillfället finns och hur man pekar från en kulturupplevelse till en annan på bästa sätt, är nötter som ska knäckas.

Har ni några särskilda ledord i ert arbete med Kulturstråket?

– Vi håller just nu på att koka ihop en kommunikationsplan, så vi har inte spikat de rätta formuleringarna än. Men jag skulle säga att det ska vara lätt Under Mobility week utformades Friisgatan för ett skönare stadsliv. Foto: Jimmy Arvidsson

16

|

Planering i Malmö 2017:2

”Kulturen är inte en julgran man bara ställer in”

Malmö Kulturstråk är både en organisation och en idé om att binda ihop kulturupplevelser och kulturinstitutioner i staden från Folkets Park till Malmö centralstation.

att hitta, lätt att delta och lätt att skapa kulturupplevelser i Malmö.

Jimmy Arvidsson tycker att Malmö har stor erfarenhet av kulturella evenemang och att det görs väldigt mycket i staden, men att aktiviteterna inte märks och syns så mycket som de skulle kunna.

Som exempel på städer som lyckats göra en kulturell ”turn around” nämner han San Sebastian, Marseille, Glasgow, Aarhus och Rotterdam, som alla har jobbat intensivt för att spilla ut olika kulturupplevelser i stadsrummet.

– Vi försöker hela tiden utgå från besökarnas vy.

Att sätta på sig deras glasögon gör väldigt stor skillnad. Annars är det lätt att sitta i stadens maskineri och putta ut färdiga fyrkanter. Då blir det lätt ett

ovanifrån-perspektiv som är helt ointressant, säger han.

Vad är viktigast för att lyckas med kulturstråken?

– Att många i staden blir medskapare. Att det finns en gemensam gräsrotsrörelse där kulturliv, boende och näringsliv samarbetar och inte ser varandra som konkurrenter eller motpoler. Det gäller att hitta rätt vibb för varje plats. Lyckas vi med med det, kommer kulturen kring stråken att växa sig stark, avslutar Jimmy Arvidsson.

Magnus Erlandsson Skribent speedwayproduktion@gmail.com

Pingismatch mitt i gatan – en av de aktiviteter som kunde ta plats när Friisgatan tillfälligt stängdes av för biltrafik i september förra året. Foto: Jimmy Arvidsson

Malmö stadsarkitekt Ingemar Gråhamn sitter i Kulturstråkets styrgrupp. Här svarar han på fem frågor om kultur och Kulturstråkets betydelse för staden.

Hur kan kulturstråk påverka stadens utveckling?

– Kultur skapar flöden i en stad. Det finns flera lager av det här. Ett är att skapa intresse för olika kulturella yttringar. Ett annat att skapa rörelse i staden.

Vi kan lägga ut stråket här, men sedan kommer människor ändå att röra sig sig mellan punkterna som de vill. Och det är ju det som är själva grejen. Det är som en sträng som vibrerar, där kulturstråken är själva strängen. Och människorna som tar olika vägar runt dem är vibrationerna.

Upplever du att Malmö betraktas som en kulturstad i dag?

– Det första man säger om Malmö, om man kommer utifrån och har en generell uppfattning om staden, är förmodligen att Malmö är en mångkulturell stad. Så ordet kultur finns där direkt i någon mening. Som jag uppfattar det är Malmö fortfarande en stad där man tar kulturen på allvar. På 90-talet, i samband med att de stora industrierna la ner, försökte vi besvara frågan: Vad är Malmös själ? Vi landade i brokigt. Jag skulle säga att det fortfarande gäller. Malmö är brokigt och levande.

Varför är kultur viktigt för en stad? Och vilken roll spelar kulturinstitutionerna?

– Kultur leder till tolerans mellan människor. För det är kulturen som ställer de viktiga frågorna.

Och i denna miljö tror jag kulturinstitutionerna är viktiga för att skapa stabilitet. På samma sätt som det måste finnas ett papper att skriva på. Institutionerna blir pappret som gör att annan kultur kan uppstå. Det måste hela tiden finnas en nivå som säger, “det här satsar samhället på”. Och så uppstår kanske en gnista. En opposition. Och då har man skapat en ny kulturell yttring. Samtidigt är det viktigt att staden har en öppenhet för de fria initiativen. Det måste kännas att kulturstråken är något som fångar ett behov, inte skapar ett. Det tror jag är jätteviktigt när vi gör saker i staden .

Finns det en motsägelse i att skapa en fin och ansad stad, samtidigt som man vill ha ett bubblande och rivigt kulturliv i Malmö?

– Hittills har det faktiskt inte varit så. Vi har gjort en massa insatser och visst, gentrifiering uppstår nästan alltid som en effekt, men det är ändå så att staden fortsätter att pulsera. Det finns en lite envis karaktär i staden. Jag tror det är inbyggt i Malmös DNA. Kulturen är inte en julgran man bara ställer in för att alla ska bli glada, för att det såg så trist ut annars. Kulturen får ju aldrig vara där för att släta över.

Kan kulturen påverka stadsbilden och hur man bygger och planerar staden?

– Får man ett sjudande kulturliv, så klart att det påverkar stadsplaneringen. Stadsplanering är en mix av att ge och få förutsättningar. Malmö har också en väldigt ung befolkning. Klart att det präglar en stad. Och då gäller det som stadsplanerare att fråga sig: Hur kan vi ta tillvara kraften som finns i en ung kulturell yttring som inte har så mycket pengar? Vi stadsbyggare kan och ska ge människor utrymme för sin skaparlust. Och där är Malmö långt framme tycker jag.

Planering i Malmö 2017:2 | 17

Samutnyttjande – nyckeln till att bygga varje elevs bästa skola En ung stad och en relativt snabb befolkningstillväxt gör att behovet av förskolor och grundskolor i Malmö är stort. Stadens ambition om att växa inåt istället för utåt kräver nya infallsvinklar och idéer när det kommer till att skapa skolplatser för Malmös barn och ungdomar.

– Det är inte helt lätt att veta hur mycket vi behöver, och skolor med tomma platser är en förlustaffär, säger Kristoffer Widestam, samhällsplanerare och controller på stadsbyggnadskontoret.

Det finns flera anledningar till att en stad mår bra av att byggas tätt. Fler människor på samma yta ger till exempel större möjligheter till närservice och behovet av bil minskar.

– Kan du göra det mesta inom gångavstånd, som att hämta och lämna barn, handla mat och ta bussen, så gör det ditt liv lättare, säger Kristoffer Widestam.

Han har varit projektledare för arbetet med att ta fram dokumentet Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Planen är ett övergripande dokument som visar på intentionen med samhällsservicen, i huvudsak de delar där kommunen har ett huvudmannaansvar, förutom skolor exempelvis anläggningar för fysisk aktivitet, boende för äldre och olika kulturverksamheter.

– En tät stad gör att det helt enkelt blir lättare för dem som inte har det så lätt, de välbeställda kommer alltid kunna köra bil. Men satsar vi på kollektivtrafik och cykel- och gångbanor som är lätta att nå så har vi gjort mycket för att underlätta för Malmöborna i ett stressigt vardagsliv, säger Kristoffer Widestam.

Ökat folkliv ger ökad trygghet

Andra anledningar att bygga tätt är de miljö- och hälsomässiga vinster som görs på grund av bättre luft och mindre buller när trafiken minskar. Och ett sätt att jobba för att nå Malmö stads mål med att vara just en “nära, tät, grön och funktionsblandad stad” är att samutnyttja ytor och lokaler. Ett exempel är skolor, skolgårdar och idrottshallar som står outnyttjade en stor del av tiden.

– Kan man använda en plats som är stängd efter klockan 16 alla dagar och som man dessutom bara använder under 180 dagar per år, så värnar man även om den lokala ekonomin för kommunen, så det finns ett ekonomiskt resonemang i det här också, säger Kristoffer Widestam.

– Med mer människor i rörelse finns det även en minskad risk för skadegörelse, då fler personer rör sig i området på andra tider än vad det vanligtvis gör, säger han.

Viktigt att barnen får ta plats i staden

Samutnyttjande av ytor är även något som används av Malmö stads förskolor. Enligt Gabriella Fricke, chef på förskoleförvaltningens enhet för lokalplanering, kommer behovet av förskoleplatser att öka med cirka 3 900 platser från december 2015 till maj 2027.

Att bygga en ny förskola är en process som tar flera år från att man fastställt behovet till att man byggt klart, personal rekryterats och barnen flyttar in, men dagens behov av förskoleplatser kräver snabbare 18

|

Planering i Malmö 2017:2

lösningar än så. Att göra om en befintlig lokal till förskola går i vissa fall snabbare, men är även det en omfattande process då lokalerna har många olika krav på allt från brandsäkerhet och storlek till riktlinjer för ventilation och dagsljus. En annan utmaning är kraven på så kallade friytor vid för- och grundskolor.

– Vi kan jobba med att lägga en viss utedel på ett tak och samnyttja utemiljöer med exempelvis närliggande parker, säger Gabriella Fricke.

Att vid nybyggen jobba med integrerade lösningar med bostäder, som att till exempel placera en förskola i bottenvåningen på ett nytt hus, är också en lösning. Malmö stad har även flera exempel på hur man kan tillgodose en god pedagogisk verksamhet även utan egna lokaler eller utemiljö, som exempelvis uteförskolor eller bussförskolor som åker iväg med barnen. Att använda allmänna parker och lekplatser till uteyta är också ett alternativ.

– Det är en utmaning för alla förvaltningar att försöka hitta vägar så att allas behov och önskemål kan tillgodoses, och vi tycker att det är viktigt att barnen ska få ta plats och synas i staden, säger Gabriella Fricke.

Tänka brett för att effektivisera ytor

Nedim Buric är enhetschef på enheten för lokalplanering på grundskoleförvaltningen, och även där försöker man tänka brett när det kommer till att effektivisera ytor.

– Det är dock viktigt att vi inom Malmö stad hittar organisatoriska lösningar över förvaltningsgränser som håller i förvaltningsskedet framåt i tiden.

Samutnyttjandet får inte gå ut över elevernas trygga och säkra skolmiljö.

Nedim Buric har jobbat med lokalplanering i olika former i drygt 15 år och berättar att Malmö är i en historisk utveckling där staden investerar nästan tre miljarder de kommande åren när 16 nya skolor ska byggas. Men det är stor skillnad i volymerna som krävs, i en förskola finns det i regel mellan 100 – 160 platser, medan det i grundskolan finns plats för 525 – 780 elever. Det är även väldigt stora skillnader på utformningen av en förskola och en grundskola, så svårigheten med att bygga om befintliga lokaler ökar markant.

– I en grundskola behöver vi specialsalar för till exempel hemkunskap, kemi och slöjd. Dessutom har vi skolbibliotek, elevhälsa och ett samarbete med fritidssektorn, så byggnaderna kräver helt olika utformning, säger Nedim Buric.

Nedim Buric, enhetschef på enheten för lokalplanering på grundsko-

Planeringsinstrument ser framtida behov Det tar ungefär fem år att bygga en skola från dagen det fastställts att behovet finns. För att ta fram ett underlag för hur många skolor som måste byggas har man tidigare tittat på befolkningsutvecklingen, men nu effektiviseras prognoserna genom att man

Hyllievångsskolans park kommer fungera både som skolgård och som

leförvaltningen och Kristoffer Widestam, samhällsplanerare och controller på Stadsbyggnadskontoret vid den nya Hyllievångsskolan.

tagit fram ett nytt planeringsinstrument som istället ger en elevprognos för att se det framtida behovet i ett område. Och eftersom det inte går att fylla alla bänkar i en ny skola direkt så tvingas man se över alternativen – bygga först och flytta in sen, eller vänta med att bygga skolan tills det finns tillräckligt många elever i området.

– En skola kostar runt 200 miljoner att bygga och då måste man se på det långsiktigt, risken blir annars att vi tvingas stå med tomma och kostsamma lokaler. I Hyllievång har vi inte tillräckligt med elevunderlag nu till hösten 2017 för att fylla en hel skola och det är en utmaning att klara ekonomi de initiala åren, om andra skolor inte flyttar dit under en avgränsad tid på grund av ombyggnationer och annat, säger Nedim Buric.

Bara för 18 till 26-åringar

en kvarterspark för de boende i området.

Att hitta integrerade byggnadslösningar är däremot något som kommer mer och mer i takt med att staden förtätas. I Västra Hamnen finns till exempel MKB-huset Stämpen, ett ungdomsboende för hyresgäster i åldern 18 – 26, som är byggt ovanpå en sporthall där en del av sporthallens tak fungerar som gård. Andra liknande lösningar kan vara att bygga olika service- och äldreboenden ihop med vårdcentraler. Kristoffer Widestam framhåller även stadens

flera familjecentraler som ett lyckat exempel.

– Med barn- och mödravårdscentral vägg i vägg med en öppen förskola och socialtjänst blir det lätt för personer med olika behov att gå mellan de olika verksamheterna, säger han. Förskoleförvaltningen arbetar också aktivt med att öka antalet familjecentraler i Malmö.

De kreativa byggnadslösningarna blir dock tyvärr ofta kostsamma. På Mobilia och Södertull finns det förskolor placerade på tak, en lösning som inte går att genomföra utan relativt stora ekonomiska investeringar i bland annat förstärkta konstruktioner, speciellt där det även ska gå att plantera för att få en grönskande omgivning.

Nedim Buric berättar att organisationen jobbar sammanhållet med de fyra lokalplaneringsparametrarna ekonomi, funktion, tid och lokalisering, men betonar vikten av att de genom hela arbetet måste fokusera på den grundläggande frågan.

– I slutänden handlar det om elevernas lärmiljö, och vi får inte tappa fokus från att vi jobbar för att bygga varje elevs bästa skola.

Mirijam Geyerhofer Skribent mirijam.geyerhofer@gmail.com

Planering i Malmö 2017:2 | 19

20

|

Planering i Malmö 2017:2

RETURADRESS: MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR, STADSHUSET, 205 80 MALMÖ