Planering i Malmö 2019 nr 1 by Malmö Stadsbyggnadskontor

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 1 2019

Kustskydd utan vallar Unikt kulturarv bevaras i Varvsstaden Stadsbyggnad genom kulturens kraft

I MALMÖ

Innehåll En stad i mänsklig skala

Malmö bygger

Unikt kulturarv bevaras när Varvsstaden fylls med liv

Spelar det någon roll var ett konstmuseum ligger?

”Jag vill att kulturen ska ta plats i stadsbyggnaden”

Malmö – framtidens kuststad

”Ju fler unga som deltar ju rikare dialog”

En hållbar stad för en halv miljon

När Södra Kirseberg och Östervärn växer länkas staden samman

Plats för solceller i kulturmiljö?

Starka viljor en god grund för gemensamma mål

Malmö skyfallsanpassas för att klara hundraårsregnet 18

Planering i Malmö 2019:1

En stad i mänsklig skala Den som har bott i Malmö länge, eller som återvänder hem efter en tid, kan se att mycket har förändrats på bara ett par decennier. För ca 25 år sedan var Malmö en stad i djup kris efter nedläggningen av i princip all basindustri i staden. Valet för stadens ledning att satsa på ett stort visionsarbete och en strategi för att möta framtiden var modigt och känns idag som det självklara beslutet. Att ta steget in i framtiden och skapa en ny stad för Malmöborna driver oss än idag. Etableringen av en högskola och den idag världskända bomässan Bo01 utgör två betydelsefulla satsningar som gav framtidstro och riktning. Med Bo01 sattes en ny standard för hållbart stadsbyggande som än idag är tämligen unik i världen och som fortfarande sätter sin prägel på stadsplaneringen. Strategin och målsättningarna för hur det byggda och det fysiska stadsrummet ska planeras och gestaltas finns beskrivna i arkitekturprogrammet Arkitekturstaden Malmö som är ett tillägg till Översiktsplan för Malmö. Arkitekturprogrammet är vår gemensamma värdegrund och utgångspunkt för att bidra till att stärka och bevara stadens attraktivitet och särart. Den ska bidra till att uppnå översiktsplanens övergripande mål om en nära, tät, grön och funktionsblandad stad. I blickfånget står välmående och trivsel och att staden är tillgänglig för människor med olika förutsättningar. Offentliga byggnader och stadsrum ska bjuda in till möten mellan människor och stimulera demokrati. Arkitektoniska och kulturhistoriska värden ska tas tillvara. Malmö har växtvärk och på många sätt är det positivt. Att människor från 186 länder har funnit sitt hem här är smickrande och en tillgång när det gäller till exempel kulturliv och yrkeskompetens. Den snabbast växande åldersgruppen är 16 – 19 år och den förväntas öka med 40 procent fram till 2029. För en stad där var femte invånare redan är under

18 år innebär det naturligtvis stora utmaningar. Och för staden i sin helhet innebär en beräknad befolkningstillväxt på 1,4 procent per år att det behövs nästan 24 000 nya bostäder under den kommande tioårsperioden. Vi som arbetar med samhällsplanering och stadsbyggnad har alltid hela Malmö för våra ögon. Vi måste förtäta och väva samman staden för att alla ska få god och likvärdig tillgång till det offentliga rummet och en god livsmiljö i hela staden. Det ska vara smidigt och tryggt att röra sig överallt. Vi ska behålla banden till den omgivande landsbygden och till havet. Hur mycket Malmö än växer är det viktigt att bevara dess karaktär och grundläggande värden. Nya stråk och stadsrum växer hela tiden fram, men inte längre formade kring de tunga industrierna som i ett sekel utgjorde Malmös stolthet, utan kring människan. En del projekt kan du läsa om i detta det trettioandra numret av Planering i Malmö. Vi skriver om kulturens roll i stadsutvecklingen som, i likhet med arkitektur och design, är så mycket mer än en estetisk upplevelse. Kulturen i bred bemärkelse är kittet mellan människorna. Vi skriver om att åtgärderna mot stigande havsnivåer samtidigt ger oss möjlighet att göra stadsrummet närmast havet till en spännande och behaglig plats för turism, stadsodling och rekreation. En hållbar stad har en rättvis fördelning av resurser och en jämlik tillgång till hälsa och kulturutbud. Den rymmer möjligheter till goda levnadsförhållanden oavsett var i staden man bor. Det är min fulla övertygelse att planering och den rumsliga organiseringen av staden är ett skarpt verktyg för att utveckla vår stad; allt möts i det rumsliga, allt ska äga rum. Den kan föra människor närmare varandra eller göra det motsatta. Därför har det också varit min ambition att som stadsbyggnadsdirektör

tillsammans med kollegor på kontoret, på andra förvaltningar och inom branschen verka för att arkitektur, form och design bidrar till verkliga lösningar på vår tids komplexa samhällsutmaningar. Att planera och forma den fysiska miljön innebär ett stort ansvar eftersom det vi gör påverkar nästan alla aspekter av människors liv. Jag känner en stor tacksamhet över att under så lång tid ha fått vara en del av det arbetet i Malmö.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. REDAKTÖR

OMSLAGSBILD & BAKSIDA

Stefan Nilsson Kaj Mårtensson Svensson, Elisabet Fornander

Fiskehamnen och Vattenbyn. Illustration: SWECO Visionsbild Södra Kirseberg och Östervärn. Illustration: Mandaworks

REDAKTION

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

Stefan Nilsson, Kaj Mårtensson Svensson, Elisabet Fornander, Elisabet Corengia, Oscar Larsson och Linnéa Merö

205 80 Malmö tel. 040 34 10 00

REDAKTIONSSEKRETERARE

LAYOUT/GRAFISK FORM

Stefan Nilsson FOTOGRAFER

Bojana Lukac om inte annat anges. TRYCK

CA Andersson Tryckeri, Malmö

ISSN

2001-1512 kontakt

e-post sbk.info@malmo.se malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/stadsutvecklingimalmo Planering i Malmö 2019:1 | 3

Stapelhus & radhus i kv Sjöporten

Bostäder och hotell i synergi

I kvarteret Sjöporten i Västra Hamnen uppför Sundsprojekt AB det så kallade Stapelhuset med 29 bostadsrätter och fyra radhus. Stapelhuset får åtta våningar med ljusa tegelfasader. Väggarna i de indragna balkongerna är klädda med ek och balkongfronter utförs som pinnräcken i en brunröd kulör. Arkitekt är White Arkitekter.

Precis intill OH BOY i Västra Hamnen uppför Serneke ett flerbostadshus med 97 hyresrätter i upp till 10 våningar, där de fyra understa våningarna utgörs av ett long-stayhotell med plats för 65 rum. Inspiration till byggnaden har hämtats från varvsindustrin som tidigare fanns i hamnen. Arkitekt är Open Studio Arkitekter.

Nytt stadskvarter i Limhamn I Limhamn uppför MKB Fastighets AB ett flerbostadshus med 128 hyresrätter. Byggnaden upptar hela kvarteret och består av fem våningar med underbyggt garage. Mot gatan är fasaden klädd med svartbrunt tegel och med sockelvåning i ljusgrått tegel. Det kommer även finnas bilpool, cykelpool, jojokort och cykelverkstad. Arkitekt är Chroma arkitekter.

Nya hyresrätter i Bunkeflostrand I norra delen av Annestad i Bunkeflostrand uppför MKB Fastighets AB elva stycken BoKlok-hus med totalt 212 hyresrätter. De elva bostadslängorna är på två till fyra våningar och grupperas kring fem bostadsgårdar. Fasaderna gestaltas med träpanel i mörk gråbrun eller ljus gulbeige kulör. Arkitekt är BoKlok genom Reierstam Arkitektur.

Nya bostäder vid Kalkbrottsjön Precis intill Kalkbrottsjön i Klagshamn uppför PEAB tre bostadshus med 48 bostadsrätter på fyra våningsplan samt en indragen våning. Mellan husen finns en gemensam gård där gräs, träd, buskar och naturäng samsas. I föreningen ingår två el-lådcyklar och tre vanliga el-cyklar att låna via ett bokningssystem. Arkitekt är Arkitektlaget Skåne AB.

Planering i Malmö 2019:1

Grafik: Stefan Nilsson

Sju varmgrå kulörer i Sege Park

Varierat bygge i Sorgenfri

I Segevång uppför MKB Fastighets AB ett flerbostadshus med 41 hyresrätter i sex våningar. Byggnaden blir en del i ett sammanhang med ett större antal flerbostadshus i fyra till sju våningar längs Segeparksgatan. Fasaden utförs med stående träpanel som målas i sju olika varmgrå kulörer. Arkitekt är Lindbäcks Boende AB.

I Sorgenfri uppför MKB Fastighets AB ett flerbostadshus med 80 hyresrätter. Huset ska byggas i en u-formad huskropp. Den högre husdelen byggs i sju våningar och innehåller 69 lägenheter, och de två lägre husdelarna byggs i tre våningar och innehåller elva lägenheter i form av radhus. Arkitekt är Liljewalls Arkitekter AB.

Parknära bostadsrätter & radhus Alldeles intill Bulltofta rekreationsområde i Husie uppför Boklok Housing AB 23 radhus fördelade på tre längor. Husen har 5 rum på 117 kvm i två plan, med antingen trädäck eller en liten trädgård samt egen parkeringsplats. Varje radhus har också en friliggande förrådsbyggnad. Arkitekt är Anebyhusgruppen.

Sjukhuset får nya byggnader På sjukhusområdet uppför Regionfastigheter en servicebyggnad (Tengbom) och två flexibla vårdbyggnader (White) som ska kunna inrymma flera olika vårdinrättningar. Servicebyggnaden, i fyra på varandra staplade volymer, får fasad av polerad ljus betong och glas (bilden ovan). Arkitekt är Tengbom och White Arkitekter.

Boende med miljöfokus i Hyllie Sydost om Hyllie stationsområde uppför Riksbyggen två nya flerbostadshus med 160 bostadsrätter. Husen blir fyra och sex våningar med gemensamma takterasser. Bostadsgården är liten men fylld av grönska i en nedsänkt växtbädd med träbryggor som gångstråk och öar för vistelse. Arkitekt är Krook & Tjäder AB.

MALMÖ BYGGER

Planering i Malmö 2019:1 | 5

Unikt kulturarv bevaras när Varvsstaden fylls med liv Arbetet är i full gång med att steg för steg förvandla Varvsstaden från ett övergivet industriområde till en myllrande stadsdel, som binder samman Malmö centrum med Västra Hamnen. Varvsstaden har länge legat tom och nedgången, som ett ödsligt minne över en svunnen tid. Här låg Kockums verkstäder, en industri som under många år formade Malmös identitet. Sedan dess har mycket hänt. Västra Hamnen har brett ut sig på ena sidan, medan universitetet, Malmö Live och andra delar av den moderna staden har vuxit fram på den andra. Nu har turen också kommit till själva Varvsstaden. – Den blir en länk mellan Malmö centrum och Västra Hamnen som binder samman staden. Vi vill att det ska vara en plats där folk vill bo, jobba och vistas. Det allra viktigaste är att det blir liv i stadsdelen, och liv är människor, säger Hanne Birk, utvecklingschef på Varvsstaden AB.

Grönt stråk tvärsigenom stadsdelen

Det är viktigt för Hanne Birk att få både Malmöborna och de blivande hyresgästerna i området delaktiga i stadsdelens utformning. Lika viktigt är det att bevara platsens historik. Ett antal utvalda byggnader från Kockumstiden får stå kvar. Både fasader och interiörer bevaras i den mån det är tekniskt möjligt. Det skänker platsen en unik själ, menar Hanne Birk. – Det är ju de gamla byggnaderna som gör att Varvsstaden skiljer sig från andra platser. Det handlar om att tillföra något nytt till Malmö men samtidigt bevara stadens kulturarv. Vi vill skapa möjligheter för en levande och hållbar stadsmiljö, som är präglad av historien men samtidigt anpassad för dem som ska använda platsen i dag och i framtiden.

Genom återvinning av rostig plåt och stålbalkar från Kockums gamla hallar tas den industriella karaktären tillvara.

Planering i Malmö 2019:1

Malmö stad påbörjade nyligen utformningen av stadsdelens allmänna ytor. Där Einar Hansens Esplanad mynnar ut på Stora Varvsgatan ska en ny, bred boulevard ta vid och fortsätta söderut genom Varvsstaden till den nybyggda Neptunigatan. Boulevarden får namnet Skeppsgatan, som egentligen redan finns på en annan plats, men den gamla Skeppsgatan stängs av och görs om till kvartersmark. Eftersom gående och cyklister har företräde i stadsdelen utformas nya Skeppsgatan som en tvåtill fyrradig allé med gott om plats för rekreation och social samvaro. Två upphöjda korsningar ska hålla fordonshastigheten nere. Att det ska finnas ett grönt stråk från norr till söder genom hela Västra Hamnen har funnits med i översiktsplanerna sedan lång tid tillbaka. – Så nu bygger vi ytterligare en bit för att binda ihop det och så småningom blir det en sträcka till längst upp i norr. Vi vill få in mer grönska. Det är därför vi gör gatan lite bredare och planterar in så mycket träd som möjligt, säger Inga-Lill Ölin, projektledare på fastighets- och gatukontoret. Precis som på Neptunigatan förses Skeppsgatan med så kallade biofilter, dit regnvattnet leds och renas på plats. Det är ett samarbete med VA SYD. – Genom att rena regnvattnet redan vid källan sparar vi kapacitet i reningsverken, som kan rena avloppsvatten i stället. En bonus är att det blir planteringar runt filtren, säger Inga-Lill Ölin.

Historisk industri som ger avtryck

En av varvets stora blå traverser står kvar på platsen och blir ett blickfång på boulevardens bredaste del. Platsen runt om skapas också med återvunnet material från Kockums gamla hallar: gatsten, rostig plåt och stålbalkar. Det blir ytterligare ett sätt att ta vara på den industriella karaktären, om än i en helt ny tappning. På ett liknande sätt utformas den nya F-9-skolan, med plats för 550 elever, som öppnar till höstterminen år 2020. Det ska vara en modern skola, med stark koppling till den media-, kommunikations- och IT-bransch som finns i närheten, men ska också påminna om stadsdelens kulturarv. Därför har gestaltningen hämtat inspiration från de gamla industribyggnaderna. Skolgården anläggs uppe på taket, eftersom det är enda möjligheten att få de ytor som behövs, och i byggnaden kommer också en av Varvsstadens två förskolor att ligga. – Skolor och förskolor är alltid viktiga delar av en stadsutvecklingsplan, säger Hanne Birk. Skolan blir en av de geografiska punkter varifrån den nya stadsdelen långsamt kommer att ta form. Peab har byggt 128 bostadsrättslägenheter strax intill och ytterligare bebyggelse är på gång. Den andra geografiska punkten ligger kring det

Varvsstaden omfattar 5 000 kvadratmeter vattenrum, som bildar ett

nya lägenhetshotell, Forenom, som öppnas redan i år i den forna administrationsbyggnaden på Stora Varvsgatan. När hotellet öppnar får allmänheten också tillgång till en närliggande park med anor från Kockumstiden. – Varvsstaden har ju varit en otillgänglig och nästan mystisk plats. I och med att hotellet öppnar får Malmöborna en första liten inblick i denna skattkista. Sedan kommer stadsdelen successivt att öppnas upp allt eftersom den byggs ut, säger Hanne Birk.

I harmoni med havet

Parkerna och grönytorna i stadsdelen spelar en viktig roll för trivseln och Varvsstadens attraktionskraft. Med start i år och avslutning senhösten år 2020 anläggs den tredje och sista delen av Kockums Park i Varvsstaden. Växterna kommer att skilja sig åt från övriga två tredjedelar. Det blir svenska trädgårdsarter och fruktträd men också koreanska arter, som på ett subtilt sätt ska påminna om Kockumskranens nya tillvaro i just Korea. I övrigt blir utformningen densamma som i resten av parken. – Den ska kännas som en helhet, trots att den är utbyggd i etapper. Därför behåller vi samma gestaltningskoncept även i parkens sista del, säger IngaLill Ölin.

slags torg av vatten. Det finns planer på att rensa denna del av kanalen för att göra den möjlig att bada i.

Närheten till vattnet har också stor betydelse i delar av Varvsstaden. Stadsdelen omfattar 5 000 kvadratmeter vattenrum, som bildar ett slags torg av vatten. På sikt finns det också planer på att rensa denna del av kanalen för att göra den möjlig att bada i. Aktuellt just nu är att kajen renoveras med en trappa ner till vattnet, där det kommer att finnas en

flytbrygga nära de bostäder som ligger intill skolan. Här återskapas också den vildvuxna slänten. Inte bara i Varvsstaden utan i hela Västra Hamnen jobbar Malmö stad med att få in så mycket grönska som möjligt. – Eftersom de som bor här ute och även övriga Malmöbor har efterfrågat grönska, är det viktigt att

Inga-Lill Ölin, projektledare på fastighets- och gatukontoret och Hanne Birk, utvecklingschef på Varvsstaden utanför Gjuteriets fasad, som är en av byggnaderna från Kockumstiden som står kvar och bevarar Varvsstadens unika själ in i framtiden.

tänka på det under den fortsatta utbyggnaden, säger Inga-Lill Ölin.

Varvstaden växer fram gradvis

I slutändan kommer Varvsstaden att omfatta upp emot 3 000 bostäder, som växer fram under en tioårsperiod. Det blir också nya broförbindelser över kanalen, bland annat en gång- och cykelbro till Universitetsholmen och en så kallad kollektivbro för bussar, cyklar och fotgängare till Gibraltargatan. De står klara år 2021 respektive 2024. Hanne Birk tycker att det finns en poäng med att inte hela Varvsstaden öppnas på en gång. När stadsdelen utvecklas gradvis går det att lära sig saker längs vägen och ta med dessa in i nästa detaljplan eller projekt i området. Det rimmar dessutom väl med ett av stadsdelens viktigaste arkitektoniska ledord: oväntad. – Jag hoppas att Varvsstaden fortsätter att väcka nyfikenhet, vilket jag tror bäst uppnås genom en utveckling som får ta sin tid. I ett område som har så många detaljplaner medför tiden i sig en föränderlighet, som gör platsen mer intressant. Johan Bentzel Skribent johan@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2019:1 | 7

Daniela Duljan Krizanec, programarkitekt på stadsbyggnadskontoret och Jarl Hoffman, avdelningschef på kulturförvaltningen är på spaning efter var Malmös nya konstmuseum ska ligga.

Spelar det någon roll var ett konstmuseum ligger? Vad kan placeringen av ett nytt konstmuseum i Malmö bidra till – stadsbyggnadsmässigt, socialt, ekonomiskt och verksamhetsmässigt? Den fördjupade lokaliseringsutredning som just nu genomförs ska förtydliga bilden. Diskussionerna om ett nytt konstmuseum har pågått under flera år. Det gamla museet är för litet och lokalerna är inte anpassade för dagens krav på tillgänglighet, arbetsmiljö och funktionalitet. Därför har kulturnämnden fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda var ett nytt konstmuseum kan placeras. En första lokaliseringsutredning genomfördes redan 2017 och den har därefter fördjupats – ett arbete som pågår just nu.

Tre möjliga platser har valts ut

– Huvudfrågan som vi har tittat på är: Spelar det någon roll om vi placerar ett museum på den ena eller andra platsen? Vi vill undersöka vilka effekter vi kan uppnå för olika lokaliseringar och har valt ut tre

Placeringen av Malmös nya konstmuseum påverkar stadsrummets karaktär.

Planering i Malmö 2019:1

platser utifrån sina specifika egenskaper – i slutändan skulle en lokalisering kunna ske på någon annan plats, berättar Daniela Duljan Krizanec, programarkitekt på stadsbyggnadskontoret. De tre platserna som har valts ut är Nyhamnen, Rosengårds station och Triangeln. Arkitektbyrån Wingårdhs har fått i uppdrag att utvärdera varje plats utifrån fyra olika effekter: stadsbyggnadsmässiga, sociala, ekonomiska och verksamhetsmässiga samt ett antal undereffekter. Det rör sig exempelvis om påverkan på stadsrummets karaktär, om placeringen skapar mötesplatser eller barriärer, om museet kan främja ett område ekonomiskt och turistmässigt och hur museets verksamhet påverkas.

Utredning med flera infallsvinklar

– En viktig initial fråga har varit hur vi ska redovisa dessa olika effekter, det är en ganska komplex fråga eftersom det handlar om mer än bara placeringen. Vi försöker hitta ett tydligt sätt att belysa lokaliseringarnas likheter, skillnader, möjligheter och utmaningar. Vi kommer inte att förordna något av alternativen. Det är en senare diskussion som får ske på politisk nivå, säger Jarl Hoffman, avdelningschef på kulturförvaltningen. Utredningen har gjorts i samverkan mellan tre olika förvaltningar i Malmö stad: kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och fastighets- och gatukontoret. Det tre förvaltningarna samarbetar kring en rad stadsutvecklingsprocesser, men på flera sätt har lokaliseringsutredningen för konstmuseet varit annorlunda. – Det finns en ganska lång erfarenhet av samverkan, men den här gången har vi haft en bredare infallsvinkel. Vi är på en undersökande nivå och inte

så lösnings- eller förslagsorienterade. På det sättet är utredningen mer förutsättningslös och därför har vi också fått forma processen på egen hand och under arbetets gång, berättar Daniela Duljan Krizanec.

Helhetssyn underlättar samarbete

Att samverka över förvaltningsgränserna kan vara en utmaning, säger Jarl Hoffman, som dock menar att lokaliseringsutredningen är ett bra exempel på hur väl den sortens samarbete kan fungera, där trösklarna är låga och de olika infallsvinklarna kompletterar istället för begränsar. – Eftersom våra förvaltningar har olika ansvarsområden och delvis olika fokusområden har det inledningsvis handlat mycket om att skapa en förståelse för de andras verksamhet, prioriteringar och förutsättningar, säger Jarl Hoffman. – Det är också viktig att alla inblandade har en gemensam målbild, att man kan se helheten och inte bara sin egen enskilda del eller sitt eget perspektiv, tillägger Daniela Duljan Krizanec. Även om det här är kulturförvaltningens uppdrag, så upplever jag att alla inblandade har känt ett ansvar för slutprodukten. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

”Kulturen får inte vara en prydnad eller dekoration som man sätter på plats i efterhand utan den måste ingå i helheten”, säger Malmö stads kulturdirektör Pernilla Conde Hellman.

”Jag vill att kulturen ska ta plats i stadsbyggnaden” Kulturen spelar en helt avgörande roll i en framgångsrik stadsbyggnad. Men om samexistensen ska lyckas är det nödvändigt att de människor som ska bo och verka i staden själva är med och styr den kulturella utformningen. Det menar Malmö stads kulturdirektör Pernilla Conde Hellman. När vi bestämmer plats för intervjun vill Pernilla Conde Hellman gärna att vi ses på Rörelsernas museums blivande lokaler i Arbetets gamla personalmatsal på Bergsgatan. Det finns en anledning till det. – Det som har skett här när Rörelsernas museum har planerats och vuxit fram illustrerar väldigt väl mina tankar kring kulturens roll och uppgift. Det är så otroligt viktigt att inte bara ge något färdigt till folket och säga ”Titta vad fint! Är ni inte glada?” Ett sånt förhållningssätt där specialisten eller kulturarbetaren kommer och levererar ett färdigt koncept som folket ska uppskatta har aldrig fungerat. Rörelsernas museum är ett jättebra exempel på hur man kan vända på hela konceptet, säger Pernilla Conde Hellman.

Malmö är arkitekturpolitikens centrum

Ännu är Rörelsernas museum i stort sett tomt och det finns en talande symbolik i detta. Det är utövarna som ska fylla rummen med innehåll. Det ska ske underifrån, inte ovanifrån. På samma sätt vill Pernilla Conde Hellman att kulturen ska ta plats i stadsbyggnaden. – I min tankevärld har människor ett behov av att vara skapande. Vi som har resurser måste möjliggöra det, ge förutsättningar att skapa kultur. En av anledningarna till att jag är så glad över att ha kommit till Malmö är att den nya arkitekturpolitiken

har sitt centrum här. De tankarna anknyter till mina egna tankar om att skapa ett samhälle för alla människor. Delaktighet kan ju se ut på många sätt, men grundtanken är densamma, att vi bygger staden tillsammans och att vi vill ta vara på människors vilja att vara delaktiga.

Kultur är inte ett kuttersmycke

Samtidigt som Pernilla Conde Hellman talar om att erbjuda mötesplatser och att ge förutsättningar för eget skapande är hon noga med att framhålla värdet av professionella konstnärer. – Det är ofta de som inspirerar och väcker nya tankar. Vi behöver dem. Och de måste ha rimliga förutsättningar så att de kan utöva sitt yrke. Att bereda plats för kulturen i stadsbyggnadprocessen är inte alltid enkelt, menar Pernilla Conde Hellman. Olika kulturer ska jämkas samman där ibland motstridiga intressen står mot varandra. – Ibland kan det vara svårt. Vi har helt olika förutsättningar och ibland finns det också språkliga barriärer, att det helt enkelt är svårt att förstå varandra. Vi måste alla bli bättre på att införliva våra olikheter och skapa en förståelse för vad det innebär att vi faktiskt har olika professioner. Alla kulturarbetare kan ju inte bli stadsbyggare. En viktig åtgärd är att försöka få bort det gamla stuprörstänkandet. Kulturpolitiken är inte en separat process som löper vid sidan av stadsbyggnads-

”

Det är så otroligt viktigt att inte bara ge något färdigt till folket och säga ”Titta vad fint! Är ni inte glada?”

processen utan måste vara en integrerad del. – Vi kan inte ha två parallella processer, det tror jag är förödande när man bygger ett samhälle. Kulturen får inte vara en prydnad eller dekoration som man sätter på plats i efterhand utan den måste ingå i helheten. Sedan förstår jag att det kan vara knepigt. Vi har jättestora behov i Malmö och resurserna är begränsade, men om vi inte gör den här investeringen nu så missar vi något grundläggande. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2019:1 | 9

Malmö – framtidens kuststad En successiv höjning av havsnivån kräver ett starkare skydd längs kusten men behöver inte innebära stora skyddsvallar. Ett kustskydd kan ha flera funktioner och bli ett attraktivt inslag i stadsbilden. År 2100 väntas havsnivån i Malmö ha stigit med en meter jämfört med 1990-talet. I sig medför det inga allvarliga översvämningar. Vattnet stiger redan tillfälligt till en sådan nivå nästan varje år i samband med stormar, oftast utan några omfattande konsekvenser. Men situationen kan bli en helt annan vid framtida extremväder. Under stormen Sven i december 2013 var vattennivån i kanalerna i centrala Malmö nästan ända uppe i kant med broarna. Vid Drottninggatan var vattnet någon decimeter från att rinna över kanalkanten. Det gav en förvarning om vad klimatförändringarna kan föra med sig. – När grundnivån är högre når också tillfälliga högvatten betydligt högre än vad den gör i dag, säger Sebastian Bokhari Irminger, uppdragsledare och expert på konsultföretaget Sweco. Sweco har på uppdrag av Malmö stad tagit fram visionen ”Malmö som framtidens kuststad”, som bygger på en tidigare rapport, i vilken Sweco utredde skyddsbehovet längs Malmös hela kuststräcka. Den nya visionen fokuserar på två områden, Limhamn och Västra Hamnen, och undersöker hur kustskydd kan kombineras med attraktiva stadsrum. – Föreslagna lösningar ska hålla vattnet borta, men de ska också förstärka och tillföra nya värden till Malmö och dess invånare, säger Urban Skogmar, stadsplanerare på Sweco. Det är viktigt att tänka på flera funktioner samtidigt, betonar stadsbyggnadskontorets miljöstrateg Tor Fossum: – Vi vill se hur vi kan kombinera kustskydd med stadsutveckling. Vi vill inte att det bara blir en vall eller en annan teknisk lösning.

Höjda havsnivåer redan en verklighet

Visionen utgår från två tidsperspektiv från nu till år 2065 respektive 2100, och innehåller både mindre åtgärder som ger omedelbar nytta och mer omfattande, långsiktiga insatser. Även i det kortare tidsperspektivet måste det i förlängningen ändå till större och mer sammanhängande åtgärder för att få en mer varaktig effekt. I Limhamn, där översvämning sker först, är första steget att skapa en höjdrygg intill Strandgatan. Det är en brådskande åtgärd för att skydda bakomliggande bebyggelse. – I Limhamn finns risken här och nu. Det är inte bara ett hypotetiskt framtidsscenario. Vid ett tillfälligt högvatten kan havsvattnet svämma in över de låga kajerna, fortsätta över Strandgatan och vidare in i bostadsområdet, säger Sebastian Bokhari Irminger. Ett skydd längs Strandgatan minskar risken för översvämning av bebyggelsen men ger få andra mervärden. Mervärdena kommer i nästa etapp, i vilken hamnsidan anpassas för att bevara de kulturhistoriska värden som är viktiga för platsens identitet, däribland fiskehoddorna. 10

Planering i Malmö 2019:1

Tanken är att hela området höjs mellan 1,5 och 2,5 meter. Det skyddar befintliga värden och möjliggör samtidigt ny utveckling utan att människor och egendom utsätts för fara. Under tiden som höjning pågår måste fiskehoddorna tillfälligt flyttas, men när höjningen är klar kan de flyttas tillbaka. Tor Fossum ser höjningen som en utmärkt lösning, som på sikt är nödvändig. Samtidigt betonar han att all eventuell utbyggnad kommer att ske stegvis. – Det vi kan säga är att vi kommer att behöva utreda frågan mycket mer. Men den första etappen kan vi nog få på plats inom en tio-eller tjugoårsperiod.

Byggande mellan stad och hav

Framtidens klimat är ovisst och beror bland annat på hur snabbt vi minskar våra utsläpp. Swecos vision hanterar ovissheten genom flexibilitet och inkluderar en skyddande zon där permanenta objekt undviks. Denna zon skapar ett utrymme som gör att området relativt enkelt kan fortsätta anpassas under mycket lång tid framöver. – Flexibiliteten är något jag är väldigt stolt över i det här förslaget. Det är anpassningsbart och klarar många olika framtidsscenarier utan att vi behöver höja marken onödigt mycket här och nu, med allt vad det innebär, säger Sebastian Bokhari Irminger. Nästa fas i Limhamn handlar om Södra småbåtshamnen, som inte höjs upp lika mycket som andra områden, och därför på sikt kommer att drabbas oftare av översvämningar. Det är ett medvetet val, betonar Sebastian. – Här vill vi skapa en mötesplats mellan land och hav, med upplevelse- och naturvärden kopplade till havet och båtlivet. Platsens utformning speglar detta. Det blir en annan typ av bebyggelse, som redan från början är gjord för att interagera med havet och inte ta skada. Det kan exempelvis vara fritidshus på pålar. I centrala Malmö lyfter tidigare utredningar fram två skyddsalternativ. Det ena är en barriär längs alla befintliga kajer och kanalkanter. Det är inte perfekt, då det rör sig om väldigt långa sträckor inne i stadsmiljön, där det blir svårt att åstadkomma en tillräcklig nivåskillnad och samtidigt göra det framkomligt för trafiken. – En annan lösning är en yttre skyddsport som håller högvattnet ute redan vid hamninloppet, säger Sebastian. Skyddsporten skulle binda samman Norra och Västra Hamnen. För att underlätta detta inkluderar Swecos vision nya landområden, som både skyddar centrala Malmö och skapar en ny attraktiv stadsdel. – Det är ett bra exempel på ett långsiktigt och hållbart byggande, där vi använder den nya bebyggelsen för att skydda den befintliga. Visionerna för

”Visionerna för både Limhamn och Västra Hamnen är översväm-

Metrostaden och Bryggstaden är två nya landområden som både

ningsskydd förklädda som stadsdelar. Vi vill se hur vi kan kombinera kustskydd med stadsutveckling”, säger Sebastian Bokhari Irminger på Sweco och Tor Fossum på stadsbyggnadskontoret.

både Limhamn och Västra Hamnen är översvämningsskydd förklädda som stadsdelar, säger Sebastian Bokhari Irminger.

En skyddslinje för hela kuststaden

skyddar centrala Malmö och skapar nya attraktiva stadsdelar.

På sikt går det också att peka ut en linje längs Västra Hamnen där det, precis som i Limhamn, går att höja upp marken ännu mer om det behövs. – I ett väldigt långt framtidsperspektiv kan man skapa en skyddslinje längs hela Västra Hamnen, som kan ansluta till Ribersborgs strand, som i sin tur kan ansluta till Limhamn. Därmed skapas en skyddsrygg för hela Malmö, säger Sebastian. Ett tänkbart framtidsscenario är dessutom att Malmö kopplas på Köpenhamnsmetron, med en ny station och knutpunkt för bostäder och verksamheter i Västra Hamnen. Bygget av en metrostation genererar överskottsmassor som kan placeras på ett sätt som på samma gång ger en bättre stadsbild och ett skydd mot en stigande havsnivå. Innan åtgärderna kan bli verklighet krävs dock samråd med alla berörda och därtill eventuella vattendomar, men framför allt behövs finansiering. Det kompliceras av att det ännu inte är utrett var

ansvaret för ett framtida skydd ligger: hos kommunen, staten, den enskilda fastighetsägaren eller möjligen hos oss alla. Oavsett förutsätts en exploatering i Västra Hamnen bära sina egna kostnader. Men även i Limhamn, där det i grunden handlar om att bevara de befintliga värdena snarare än att skapa nya, krävs någon form av exploatering för att bära kostnaderna. Ytterligare studier behövs och den tredje april beslutade kommunstyrelsen om bidrag till fortsatta utredningar under 2019. Hur infrastruktur påverkas och var dagvattnet ska ta vägen om en vall byggs samt frågor om ansvar och finansiering måste klarläggas innan åtgärder vidtas. – Vi är medvetna om riskerna men är rätt säkra på att vi kommer kunna hantera havsnivåhöjningarna och andra effekter av klimatförändringarna utifrån ett ständigt förbättrat kunskapsläge, noggranna analyser, studier och förebyggande planering, säger Tor Fossum. Johan Bentzel Skribent johan@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2019:1 | 11

En femtedel av alla malmöbor är barn. Fler aktörer ser betydelsen av att alla Malmöbor är med i stadsutvecklingen, men det är sällan man vänder sig till barn och unga.

”Ju fler unga som deltar ju rikare dialog” När staden växer ska även barnens behov vara en självklar utgångspunkt för planeringen. Sedan förra året arbetar Malmö stad på bred front med frågan och förhoppningen är att det ska bli en guide för barnets rättigheter i stadsutvecklingen och förändrade arbetssätt. Barnets rättigheter i stadsutveckling är ett arbete som samordnas av enheten för social hållbarhet på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö. Det startade i höstas med deltagare från Malmö Stads förvaltningar och ideella föreningar, men även från universitetet och privat sektor. – Malmö är en stor och ung stad. En femtedel av alla invånare är barn. Fler aktörer ser betydelsen av att alla Malmöbor är med vid stadsutveckling, men det är sällan man vänder sig till barn och unga. Insatserna är ofta riggade för vuxna. Ibland hör man den besvikna kommentaren ”det kom ju bara barn”. Det kan kräva ett annat sätt att föra dialog eller att bjuda in till delaktighet. Vi behöver ha beredskap för

Det är viktigt att låta barn skapa relationer till platser för att ge känslan av att tillhöra en stad.

Planering i Malmö 2019:1

att ta emot barnens engagemang och nyfikenhet, säger Sabina Dethorey, utvecklingssamordnare på arbetsmarknads- och socialförvaltningen och den som har lett arbetet. Än så länge har man arrangerat två utbildningstillfällen i barnrätt, fem workshops och ett seminarium om stadsutveckling och pedagogik. Samtidigt med detta pågår involveringsarbete med barn i förskolor och skola.

Inflytande förändrar tankesätten

Pedagoger som deltagit i processen har berättat om vad det inneburit för barnen att bli bekräftade utanför den pedagogiska verksamheten. Att det man tycker och tänker spelar roll har blivit goda exempel på demokrati i praktiken. – Exempelvis har pedagoger från Backaskolan beskrivit vad det innebär när barn får vara med flera gånger och delta i processutvecklingen. Vid första tillfället kom det fram förslag om berg-och-dalbanor. Men när de fick vara med i ett längre perspektiv omprövade de sina första idéer och utgick mer från det specifika områdets möjligheter. Så funkar de flesta av oss, att vi behöver tid för att kunna tänka i flera steg. Sabina Dethorey tar även upp vikten av att känna tillhörighet till sin stad. – När eleverna besökte området Lokstallarna bidrog det till att de tillägnade sig platsen och kände tillhörighet och ansvar för platsen. De återvände sedan på sin fritid och lekte där. Det är ett väldigt tydligt budskap till oss som jobbar med stadsutveckling att det är viktigt att låta barn skapa relationer till platser. Då blir hela staden ens egen. Det bidrar till en helt annan känsla. Man känner trygghet och

Vi behöver ha beredskap för att ta emot barnens engagemang och nyfikenhet, säger Sabina Dethorey och Joel Veborg.

att ”det här är min stad”. Arbetet man gjort tillsammans och de synpunkter som kommit fram ska sammanställas till en guide hur man kan jobba med barn i stadsutveckling. Den ska finnas tillgänglig på webben och växa organiskt efter hand. Syftet är att på sikt utveckla arbetet med barnets rättigheter i många aspekter av stadsutveckling, bland annat mot bakgrund av att Barnkonventionen blir svensk lag nästa år. I arbetet har man bland annat använt sig av erfarenheterna från tidigare utvecklingsprocesser som Amiralsstaden i Rosengård och Lokstallarna i Kirseberg. Sabina Dethorey understryker värdet i att många olika förvaltningar och andra aktörer kan jobba gemensamt med delaktighet. – Jag tycker om att bjuda in brett; desto fler som deltar desto rikare blir dialogen. När de perspektiven möts blir det ny kunskap som ger ett stort mervärde. Aktörer som aldrig tidigare träffats har kunnat diskutera viktiga frågor, säger Sabina Dethorey. Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Hanna Björklund och Kristoffer Widestam, på stadsbyggnadskontorets strategiavdelning är projektledare för den kommande översiktsplanen och leder arbetet inom staden.

En hållbar stad för en halv miljon Hur kommer vi att bo? Vilken teknik använder vi och vad arbetar vi med? I Projektet Malmö 500k diskuteras olika framtidsscenarier för att bredda arbetet med den kommande översiktsplanen. 2047 år väntas Malmö vara en halvmiljonstad. Utifrån den prognosen – 160 000 fler invånare på knappt 30 år – har staden gjort en demografisk framskrivning och uppskattat hur många fler arbetstillfällen, bostäder, skolor, förskolor och annat som behövs. Men det behövs mer än siffror för att förstå verkligheten. Inför den kommande översiktsplanen har Malmö stad ägnat sig en hel del åt att framtidsspana. Inom ramen för projektet Malmö 500k försöker man ta reda på hur samhället och dess invånare kommer att

Artificiell intelligens och robotar på jobbet

I framtiden kommer teknikutveckling och automatisering påverka ekonomi och handel och därmed förändra stadsbilden.

Inom varje område har sedan två alternativa framtidsscenarier målats upp – ett ”bästa tänkbara” och ett "värsta tänkbara”. – Det enda vi kan säga med viss säkerhet är att verkligheten hamnar någonstans mittemellan. Man kan utan tvekan säga att klimatfrågan sätter ramarna för allt annat, säger Kristoffer Widestam. Tidigare framtidsspaningar visar att det ofta går att förutse tekniska förändringar ganska väl, medan de sociala förändringarna är betydligt mer

förändras under de närmaste decennierna. – Enkelt kan det beskrivas som en genomgång av de trender som vi kan behöva ta höjd för när vi planerar staden. Översiktsplanen innehåller olika strategier för hur vi ska bygga och anpassa staden för framtiden och för att kunna se över dem behöver vi mer kunskap säger Hanna Björklund som tillsammans med kollegan Kristoffer Widestam är projektledare för den kommande översiktsplanen. Inom ramen för Malmö 500k har de fokuserat på fem områden: • Teknik, digitalisering, energi och råvaror • Sociala frågor, hälsa och arbetsliv • Ekonomi och styrning • Migration, urbanisering och befolknings utveckling • Klimat och miljö.

oförutsägbara. Högst sannolikt är i alla fall att födelsetalen kommer fortsätta sjunka samtidigt som vi kommer leva längre. – När det gäller arbetslivet handlar det mycket om hur olika tekniska lösningar faller ut, som artificiell intelligens och robotar. De kan leda till att vi i högre utsträckning kan ägna oss åt sådant vi mår bra av men utvecklingen kan ju också innebära massarbetslöshet. Oavsett vilket så tror jag att trenden med livslångt lärande kommer bli ännu starkare. 65 procent av de barn som idag går i förskola kommer ha yrken som inte ens finns idag, säger Kristoffer Widestam.

Oklart hur tekniken förändrar samhället

Teknikutveckling och automatisering kommer att påverka ekonomi och handel och därmed stadsbilden, men kan också förändra samhället på ett mer genomgripande sätt, menar Hanna Björklund. – Drönartekniken finns ju redan här och skulle helt kunna förändra förutsättningarna för exempelvis varuleveranser. Hologramtekniken utvecklas också snabbt och kan minska behoven av fysiskt utrymme. Generellt kan tekniken ge ett mer hållbart samhälle och stödja en social utveckling, men det kan också leda till ett mycket mer sårbart, till exempel vid ett stort skyfall eller ett omfattande strömavbrott, säger hon. Framtidsspaningen är den första delen av Malmö 500k. Den andra delen handlar om att rita upp olika scenarier för bebyggelse i staden. Alltsammans kommer sedan vägas in i arbetet med den kommande översiktsplanen som beräknas bli klar 2022. Jakob Hydén Skribent jakob@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2019:1 | 13

När Södra Kirseberg och Östervärn växer länkas staden samman Två skolor, sex förskolor och uppemot 5000 bostäder. Planförslaget för Översiktsplanen för södra Kirseberg och Östervärn ger förutsättningarna för en tät, grön och funktionsblandad stad. Det finns stora möjligheter för det tidigare industriområdet kring de gamla järnvägsverkstäderna. Till exempel går det att integrera Kirsebergsstaden med de kringliggande stadsdelarna på ett mycket bättre sätt. Det är stadsdelar med egna tydliga karaktärer, men som skiljs åt av vägar, järnvägar och dåligt utnyttjad industrimark. När Håkanstorp och Johanneslust knyts ihop med Kirsebergsstaden bildar det en helhet med centrala Malmö. – Det här är en del i en större strategi där Malmö Stad vill förtäta kring stationsnära lägen som till exempel vid Rosengård, Nyhamnen och Hyllie. I och med öppnandet av Östervärns station är det dags att utveckla det här området, säger Lars Böhme, landskapsarkitekt på stadsbyggnadskontoret.

Kirsebergsstaden blir dubbelt så stor

Visionen är att det främst ska finnas bostäder här, men också verksamheter. Och då inte bara kontor utan också andra typer av icke-störande verksamhet. – Här skapas underlag för service. Bor det fler människor i området följer förskolor, skolor, affärer, restauranger kanske vårdcentral och kulturella institutioner. De befintliga verksamheterna som finns här längs Vattenverksvägen får fler kunder vilket ger dem bättre chans att utvecklas. Vägarna blir kortare för de boende och vardagen lite enklare. Kirsebergsstaden kommer att bli dubbelt så stor. Det blir en Kirsebergsstaden till, säger Lars Böhme. Området är inringat av Södra Bulltoftavägen i norr och Sallerupsvägen i söder. Dessa ska länkas samma med en ny huvudgata. Här kommer även

att finnas lokalgator och gångfartsgator där fotgängare har företräde. Ett flertal passager för fotgängare och cyklister, både över och under järnvägen, knyter samman området med de omkringliggande stadsdelarna. – Det krävs en hel del investeringar i infrastruktur, det är en utmaning. En annan är att värna kulturmiljön i området, säger Lars Böhme.

Avstamp i det anrika

Södra Kirseberg domineras av de forna järnvägsverkstäderna, byggnader som fortfarande finns kvar välbevarade och minner om en viktig epok i Malmös historia. – Vad är speciellt med området? Vad lyfter det? Det är kulturmiljön. Ingen tvekan om det. Det är ett stort område som tidigare varit helt igenstängt och slutet från omgivningen med en spännande industrimiljö. De här byggnaderna gör området väldigt attraktivt. Det gäller att värna det, men inte att låsa sig vid det gamla. Man kan avläsa det kulturella arvet, industrin som fanns här: värmepannan, hjulverkstaden, vagnhallarna och kontorsbyggnaderna. Den här platsen är viktig, här kan man mötas inramad av de här fantastiska byggnaderna, säger Lars Böhme och fortsätter: – Känslan är viktig när vi pratar om bevarandekaraktären av Kirseberg. Det är speciellt när man cyklar under passagen vid Södra Bulltoftavägen så känns det som man plötsligt hamnar i en liten skånsk småstad med egna särdrag Den känslan vill vi bevara. Vi vill ha kvar den här speciella Kirsebergskaraktären även om området fördubblas.

”Alltid något grönt i sikte”

”Vi vill ha kvar den speciella Kirsebergskaraktären av en liten skånsk småstad med egna särdrag”, säger Lars Böhme.

Planering i Malmö 2019:1

De befintliga gröna värden som finns i området ska utnyttjas bättre och göras mera framträdande. Stadsodlingar och olika nya varianter av urban odling ska också främjas. Grönskan blir ett viktigt inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, vilket är ett sätt att förhålla sig till klimatförändringarna och för att främja den biologiska mångfalden. – Vi föreslår en handlingsplan för att bevara nuvarande och framtida ekosystemtjänster och gröna kvaliteter. Vi vill värna de gröna värdena. Exempelvis vid spåren vid vagnhallen finns ett väldigt betydelsefullt område med många ovanliga fröer i marken. Så det är viktigt att vi tidigt blandar in ekologer och landskapsarkitekter i arbetet. – Vi har möjligheten att bygga in en grön stadsdel. Även om det är inte är stora gröna ytor har vi lagt in många gröningar. Mottot är att alltid något grönt i sikte. Längs järnvägen föreslår vi också odlingslotter, även om vissa odlingslotter inom Järnvägsverkstäderna försvinner kommer vi att få nya också, säger Lars Böhme. Inom planområdet äger Malmö Stad bara lite

Kirsebergsstadens karaktär med dess varierande och kompakta

mark intill Östervärns station. Så en given utgångspunkt vid planeringen är god dialog med fastighetsägarna med tidiga och regelbundna möten, vilket man lagt mycket tid och kraft på från stadsbyggnadskontoret. Störst av fastighetsägarna är Jernhusen som man regelbundet diskuterat med. Men man har även haft möten med de mindre fastighetsägarna framförallt söder om Simrishamnsbanan vid Johanneslust. Och de har olika syn på vad de förväntar sig av framtiden.

Närvaro bjuder in till delaktighet

– Vissa har en verksamhet som de är nöjda med och då ska planen fungera för dem och vissa vill utveckla och då ska planen tillåta det. Så de är på olika skeden i utvecklingen vilket vi måste ta hänsyn till. Hela området utnyttjas inte som industri idag och det kommer inte att nyttjas som industri i framtiden. Men de som har lagerbyggnader eller hantverk härinne ska kunna ha en fungerande verksamhet här även om det byggs. Det ska gå i en takt som fastighetsägaren känner sig trygg med. Det beskrivs som en ”robust struktur som tål olika framtidsscenarier”. Området byggs ut stegvis under flera år och huvuddragen för området ska klara av ändrade planer utan att behöva genomgå större justeringar. Tidigt har man sökt att hitta ett varierat

bebyggelse är uppskattad och kan utgöra en inspiration för utvecklingen av Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Mandaworks.

utbud av verksamheter genom att göra det möjligt för tillfälliga användningar av byggnader och mark. Dialogen med de boende har även den varit självklar. – Vi har varit ute vid Backakarnevalen och pratat med de boende på plats. Vi har hakat på andra tillställningar som Malmö stad ordnat här, haft work-

shop med föreningslivet i Kirseberg och flera väldigt välbesökta vandringar i området med historiker. Vi har uppmärksammat området. När vi var med på Backanatten hade vi med oss en modell som vi visade. Det handlar mest om att lyssna och ta in synpunkter. Jag tycker att vi har fått en positiv respons på våra planer och jag är övertygad om att det beror

på att vi jobbat så brett med folket. Men det är så klart att man alltid kan bli bättre, säger Lars Böhme.

Sammanbunden av spåren

Det finns även tankar på längre sikt om att utveckla området vid Entré mellan Hornsgatan och bangården. – Det är attraktiv mark, nära Östervärns station och det är inte så långt till Centralstationen heller. Men det skulle vara en väldigt dyr satsning. Så vi tror inte på det nu. Det är inte heller med i planområdet, men det kan bli aktuellt i framtiden. Östervärns station innebär ett ökat resande mellan de östra och västra delarna av Malmö. Stationen ses som en nyckel för utvecklingen i hela nordöstra Malmö tillsammans med Entré och Värnhemstorget. – Jag utgår från att det kommer att bli mer trafik framöver som passerar Östervärns station. Särskilt med tanke på att Citytunnelns kapacitet snart är nådd. Det gör att stationen och området blir mer attraktivt. Och viktigast av allt är att människorna kommer närmare varandra. Det är det som vi kallar integrerad och sammanhållen stad, säger Lars Böhme.

Planering i Malmö 2019:1 | 15

Det krävs inget bygglov för solceller så länge anläggningen följer byggnadens form och byggnaden inte har förhöjda kulturvärden.

Plats för solceller i kulturmiljö? Hur kan man förenkla bygglovsprocessen för solceller i kulturhistoriskt värdefulla miljöer? Det har stadsbyggnadskontoret undersökt i ett pilotprojekt i villaområdet Rostorp i Kirseberg. Förra året slopade riksdagen kravet på bygglov för solceller så länge anläggningen följer byggnadens form. Men bygglovsbefrielsen gäller inte om byggnaden har förhöjda kulturvärden. Rostorp är ett villaområde mitt i Kirsebergsstaden med egnahemsbebyggelse från 1923 till 1925 som har stora arkitektoniska och socialhistoriska värden. – Villaföreningen hade sett att det blivit lättnader i bygglovsplikten men visste att de tillhörde ett av de områden som pekats ut i översiktsplanen som kulturhistoriskt värdefulla. Men de var ändå intresserade av att se vad de kunde göra, säger Stefana Nyberg, bygglovshandläggare på stadsbyggnadskontoret.

Byggnadshistoriska värden ska bevaras

I den övergripande översiktsplanen pekas det som är kulturhistoriskt värdefullt ut och därför behöver man alltid granska planen för att veta om det krävs bygglov eller inte. Tillsammans med representanter från Malmö Museer besökte Stefana Rostorp för att göra en bedömning av området. – Husen är väldigt fina. Men området är inte orört. Vissa hus är bevarade i så gott som ursprungsskick, men det finns en hel del som är ombyggda. Det gällde att hitta en gemensam nämnare för båda och se hur man kan göra tillägg i form av en solcellsanläggning utan att förstöra det som är värt att bevara, säger Stefana Nyberg. Tillsammans med Malmö Museer har man genomfört en individuell granskning av alla fastigheter som visat intresse, för att bedöma om det är möjligt med solenergianläggning inom den fastigheten. Dessa förstudier har sedan matats in i hand16

Planering i Malmö 2019:1

läggningssystem så att de kan kopplas ihop med en eventuell ansökan, vilket sparar tid i den kommande granskningen. Bygglovet blir klart fortare, förklarar Maria Olsbäck.

Mindre godtyckligt för fastighetsägaren

En lärdom från projektet i Rostorp är enligt Maria Olsbäck att redan från början ha med sakkunniga som kan göra bedömningar av kulturmiljön. – Kommer de med tidigt kan de bli delaktiga i att bevara det gamla men ändå kunna inkludera det nya. Vi kommer inte ifrån att vi måste kunna göra den avvägningen, säger Maria. – Förarbetet gjorde också det möjligt att tillsammans med museet ta fram några generella principer om hur vi ska bedöma för solenergianläggningar i stadens kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det blir mer förutsägbart och betydligt mindre godtyckligt för den intresserade fastighetsägaren, säger hon. En annan viktig punkt är att ha god kontakt med de boende i området så att man kan föra dialog med dem. – Det hade vi här. Folk har varit väldigt positiva och det har varit ett givande och tagande. Vi har haft flera möten med deras ordförande. Men en viktig del i det fortsatta arbetet är att föra ut informationen till fastighetsägare, eftersom det hittills bara är några stycken som har prövat den här möjligheten, säger Maria Olsbäck. Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Foto: Emma Franzén "Målkonflikter kommer vi inte från och därför bör vi ändra inställning till dem, så att vi inte arbetar mot dem utan med dem som en resurs", tycker Marléne Engström och Åsa Jellinek.

Starka viljor en god grund för gemensamma mål Med växande städer på en begränsad yta är målkonflikter oundvikliga. Stadsutvecklingszoner är ett sätt att hitta kreativa lösningar som gör staden hållbar och attraktiv. Målkonflikter kan i själva verket vara en resurs i stadsutvecklingen. Stadsplaneraren har önskemål, planerar och tar beslut om exempelvis en plats som plötsligt används av medborgarna på ett helt annat sätt än vad man tänkt sig. Den sortens målkonflikter uppstår hela tiden – mellan olika lagar, mellan stat och kommun och ibland till och med mellan olika förvaltningar inom en kommun. – Målkonflikter kommer vi inte ifrån och därför bör vi ändra inställning till dem, så att vi inte arbetar mot dem utan med dem som en resurs. Starka viljor som går åt olika håll kan vara närande, säger Marléne Engström, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Gemensam målbild för aktörerna

I ett samarbete mellan Malmö Stad, Älvstranden Utveckling i Göteborg, Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad, Boverket och länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland inleds en mer djupgående samverkan för att förstå de olika aktörernas intressen och målsättningar. Projektet stöds av Vinnova som ville undersöka varför målkonflikter uppstår, vilka hindren är och om det går att ta fram riktlinjer som gör det lättare att nå en gemensam målbild. Ett särskilt fokus ligger på de juridiska frågorna och på policyfrågorna. En förstudie av det gjordes i Göteborg. – Där konstaterades att det inte är lagarna det är fel på, utan tolkningen av dem och därför är det

policynivån man bör titta på. Det är också där juridikens proaktiva roll blir intressant: hur ska man göra för att inte ta målkonflikterna med sig hela vägen från övergripande lagstiftning till styrningen av en kommun, säger Åsa Jellinek från Älvstranden Utveckling som driver projektet ihop med Marléne Engström.

Konflikt mellan industri och bostäder

Marléne Engström har bjudit in till breda samtal och bland annat har miljöförvaltningen och tillsynsenheten varit med i diskussioner kring plan- och bygglagen och miljöbalken. Inte sällan uppstår en konflikt mellan industri och bostadsbebyggelse för att industrin har sina tillstånd och vilar på olika typer av skyddande lagstiftningar. Det har varit intressant att belysa dynamiken mellan dem; hur man närmar sig problematiken och hur lösningsförslagen ser ut. – Det är lätt att säga att man ska ta hänsyn till allt för att slippa jämka men vad gör man den dag huset står på plats och industrin vill utöka för att göra mer? Det är svåra frågor och måste hanteras i ett tidigt skede, säger Marléne Engström. – Det där med tidiga skeden är något vi tittat på som en tydlig del av projektet. Det är till exempel intressant med kommunens roll, budget och styrning i tidiga skeden för att man ska slippa dra i

Målkonflikter uppstår till exempel när vi använder platser på ett helt annat sätt än vad som var planerat.

nödbromsen om det plötsligt visar sig att det saknas pengar att genomföra satsningen. Idag vill vi att det mesta ska betalas av exploateringen. Men på ett så tidigt stadium finns det ingen exploateringskalkyl, så finansieringsfrågorna blir väldigt viktiga i det läget, säger Åsa Jellinek. Projektet pågår 2019 ut. Hur ska ni presentera resultaten? – De människor vi involverar och pratar med är vår viktigaste tillgång och målgrupp. De är bärare av tankar och ny medvetenhet och nya sätt att bedriva stadsutveckling på. Utmaningen är att vara närvarande utan att styra för mycket, säger Åsa Jellinek. Tobias Malmberg Skribent tobias@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2019:1 | 17

Malmö skyfallsanpassas för att klara hundraårsregnet Extrema skyfall är en av framtidens stora klimatutmaningar och Malmö stad rustar för att kunna hantera större vattenmängder. Men ett fullgott skydd kräver insatser från alla som bor och verkar i staden. I augusti 2014 föll 120 millimeter regn över centrala Malmö på sex timmar. Det slog hårt mot stora delar av staden. I snitt sker detta en gång på hundra år, därav uttrycket hundraårsregn, men risken är stor att det i framtiden kommer att ske betydligt oftare. Fler extrema skyfall är en väntad följd av klimatförändringarna. Dagvattenhantering är i sig ingen ny fråga, men nytt är att Malmö stad inför alla plan- och byggprocesser numera även väger in hanteringen av onormala vattenmängder. – Vi försöker tidigt fånga upp de konsekvenser ett visst scenario får och jobbar aktivt för att få fram bra underlag, säger Åse Andreasson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret. För två år sedan antogs en skyfallsplan, som slår fast att Malmö senast år 2045 ska klara av ett hundraårsregn, och i slutet av förra året kom en handlingsplan för de kommande fyra åren. Utmaningen är tudelad. Det är en sak att få in frågan i den fortsatta utbyggnaden av staden och en helt annan att göra förändringar i den existerande stadsmiljön. – När staden växer utåt hanteras frågan väldigt väl i dag. I befintliga områden krävs en annan form av åtgärder, säger Malmö stads vattenstrateg Pär Svensson. Stadens expansion är beroende av förtätning, men det kan samtidigt påverka skyfallsanpassningen. Vad händer om ett hus byggs på en tomt där det tidigare har samlats vatten med en viss buffrande effekt? Vart tar vattnet vägen? Kan det riskfritt släppas ut till det allmänna nätet? Det är frågor som måste ställas redan under planprocessen, understryker Åse Andreasson. – När vi jobbar med skyfall inne i staden handlar det om att se till att det inte blir en direkt fara för människor eller ställer till stor skada.

Små anpassningar gör storverk

Idag finns det inga tydliga direktiv gällande vem som bär ansvaret för skyfallsanpassningen. Den statliga utredningen Vem har ansvaret kom i princip fram till att ingen har det. På sätt och vis faller det på alla att hitta gemensamma lösningar på en gemensam utmaning. Tillsammans med VA SYD samarbetar Malmö stad med många stora fastighetsägare, men frågan berör samtliga som bor och verkar i staden. Den allmänna marken utgör bara 30 procent av Malmös yta. Resten är kvartersmark. – Det säger sig självt att allt vatten inte kan hanteras enbart på kommunal mark. I alla fall inte om platserna också ska vara trevliga och användbara. Därför kan vi inte låta bli att jobba med de övriga 70 procenten, säger Pär Svensson. 18

Planering i Malmö 2019:1

Gemensamma ansträngningar för allas bästa är egentligen inte konstigare än att skotta bort snö från trottoarer och tak eller att källsortera. I stället för massiva åtgärder som kostar skattebetalarna miljontals kronor kan var och en, från enskilda villaägare till större fastighetsägare, göra mindre anpassningar som ger mer plats för vattnet, menar Pär Svensson. När han själv lade om sin uppfart använde han en så kallad öppen överbyggnad, en lösning som även Malmö stad har börjat använda sig av, exempelvis i det nya området Gjuteriet i Limhamn. I stället för att packa marken under asfalten med sandkross, som varken ger plats åt vatten eller trädrötter, fylls utrymmet med makadam, som skapar ett 30-procentigt hålrum där vatten kan fördröjas tillräckligt länge för att milda effekterna. – Samtidigt är det viktigt för alla berörda att reda ut vad som är en acceptabel följd av ett skyfall. Om kostnaderna ska hålla sig inom rimliga gränser blir det omöjligt att helt undvika konsekvenser, säger Åse Andreasson.

Fördröjningsytor bromsar vattenflödet

Enligt Pär Svensson finns det inga bra ställen i staden att samla plötsliga vattenmassor på. Det finns bara dåliga och ännu sämre platser. Sjukhus och bostäder hör till den senare kategorin, parker och cykelparkeringar till den förra. Det är inte önskvärt att grönytor och cyklar tillfälligt hamnar under vatten, men det är betydligt bättre än att omgivande bostäder drabbas. Det är i det ljuset de aktuella sänkningarna av Söderkullaparken och Fosietorpsparken ska ses. Likt många grönytor runt om i landet har parkerna tidigare legat högre än omgivningen och därmed bara skickat vattnet vidare. Sänkningen skapar en motsatt effekt, som radikalt minskar översvämningsrisken i Söderkulla. Men att vara uppsamlingsplats för ytterst sällsynta skyfall kan inte vara ett grönområdes enda uppgift. Parken måste även fortsättningsvis vara en attraktiv plats för lek och rekreation. – Tanken är inte att besökarna ska tänka att här har vi en skyfallspark, utan de ska känna att det är ett trevligt ställe att vistas på, säger Pär Svensson. Samma idé ligger bakom utformningen av de nya parker som växer fram i Hyllie, där skyfallshanteringen har funnits med ända sedan planeringsstadiet. ”Framtidens park är aldrig färdig” heter det arkitektförslag som ligger till grund för den 64 000 kvadratmeter stora park som börjar byggas nästa vår och som ska bli Hyllies gröna nav. Utan att tulla på rekreationsvärdena är uppsamling och reglering av dagvatten en viktig del av parkens funktion. – Det har varit en förutsättning från början att

Sänkningen och skyfallsanpassningen av Söderkullaparken och Fosie-

Gulsparvsgatan precis bredvid Söderkullaparken under översväm-

Vi kan var och en, från enskilda villaägare till...

större fastighetsägare, göra mindre anpassningar...

...som tillsammans ger mer plats för vattnet. Foto: VA SYD torpsparken minskar väsentligt översvämningsrisken i Söderkulla samtidigt som upprustningen av parkerna gör dem mer attraktiva för lek och rekreation.

den ska kunna hantera skyfall. Genom fördröjningsytorna i parken kan vi lättare kontrollera hur mycket vatten som släpps vidare till ledningsnätet, säger Åse Andreasson.

Skyfallskarta visar riskerna

ningarna den 31 augusti 2014. Foto: Stig-Åke Jönsson

För att finna de svaga punkterna tog Malmö stad för några år sedan fram en förenklad skyfallskartering utifrån Malmös typografiska förhållanden. Den visade sig stämma ganska väl överens med händelserna 2014. I år kommer en ny och fördjupad skyfallskartering, som även tar hänsyn till ledningssystemet och dess kapacitet. Risken för översvämningar är särskilt stor i vägkorsningar med underfarter. I samverkan med Malmö universitet gör Malmö stad därför ett försök med nivåmätare i brunnarna i några av de mest utsatta underfarterna. Sensorer utlöser ett larm när vattnet är på väg att stiga till kritiska nivåer och trafiken kan ledas om innan det är för sent. Förhoppningen är att larmet på sikt även ska hamna hos räddningstjänst, lokaltrafik och kanske också i gps-systemet i privata bilar.

– SMHI har varnat om något har verkat illavarslande, men många gånger har regnet sedan fallit någon annanstans. Före skyfallet 2014 fick vi ingen prognos alls. Sensorerna kan hjälpa oss att mildra effekterna och ge oss ett par timmars försprång, säger Pär Svensson. Åse Andreasson tror att skyfallsanpassning inom kort blir en nationell angelägenhet och att det dyker upp flera goda exempel ju fler som tar sig an problematiken. – Här i Malmö, där vi har fått känna på ett riktigt stort regn, har vi nog ett större driv. Det finns också kommuner som Lund, som inte har drabbats men som ändå jobbar aktivt med frågan. Det är ju högst aktuellt att vi både motverkar klimatförändringarna och hanterar de problem som de för med sig. Johan Bentzel Skribent johan@katamaranmedia.se

Planering i Malmö 2019:1 | 19

Planering i Malmö 2019:1

RETURADRESS: MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR, STADSHUSET, 205 80 MALMÖ