GLEN MORAY DISTILLERY En pigg och aktiv 125 åring

Grattis på 125 års dagen!

Arbetsveckan hade börjat ungefär som vanligt denna måndag i september. Över en kopp kaffe så gick veckans planering igenom följt av den vanliga processen att beta av inkorgen i mejlen. Vid klockan nio var det dags att fylla på kaffekoppen men jag blev avbruten av ett telefonsamtal. - Hej Henric, har du möjlighet att hoppa på 11 flyget till Skottland? Glen Moray fyller 125 år och vi undrar om du vill vara på firandet i Speyside?

Glen Moray Distillery är lite av en doldis för många runt om i världen. Det har varit lite styvmoderligt behandlat genom åren av sina tidigare ägare och har egentligen aldrig kommit till sin fulla rätt som ett maltdestilleri förens de senaste fem – sex åren.

Vi har tidigare berättat om hur destilleriet var ett bryggeri från början och att byggdes där det gjorde berodde på närheten till det ständigt strömmande vatten från floden Lossie. Från den fick man tillgång till både el såväl som färskt vatten. so pågick det en whiskyboom och det var anledning till att bryggeriet byggdes om till ett destilleri som stod färdigt 1897 – 125 år sedan i år. Då låg destilleriet i utkanten av staden Elgin, men idag ligger det innästlat mitt bland bostadshusen.

Första gången som jag kom i kontakt med Glen Moray Distillery var under en resa som jag stod som reseledare för till Skottland 2013. Jag och femton klubbmedlemmar från SMAD spenderade en vecka i Speyside. Vi hade hyrt ett stort hus ungefär tio minuter väster om Elgin där alla fick plats och hade det som utgångpunkt under

Det visade sig att hon som ägde huset hade gått i skolan med Iain Allen som då jobbade som Manager på Glen Morays Visitors Center. Av en slump så stötte de ihop på matbutiken en kväll när vi bodde i huset och hon berättade om detta stora gäng med whiskynördar som hade hyrt huset hela veckan. Dagen efter så tittade Iain bland bokningarna på destilleriet och upptäckte då att de inte hade någon bokning med femton personer från Sverige. Han kontaktade sin gamla klasskamrat och frågade om vi eventuellt var intresserade av en provning på plats vid vårt boende. När vi fick frågan så tackade vi ja – självklart var det av intresse.

Iain dök upp på kvällen och hade glas, underlägg och sju – åtta olika whiskys med sig, bland annat Glen Moray 30yo som då fanns tillgänglig. Efter en bejublad provning så bjöds vi in att besöka destilleriet morgonen efter för en snabb rundtur innan de officiellt öppnade för besökare.

Detta var min första bekantskap med destilleriet och sedan den dagen, för snart tio år sedan, så har jag hållit kontakten med Iain. Genom åren så har hans roll förändrats och han är idag Global Brand Ambassador för Glen Moray – och jag har ju gått och blivit whiskyjournalist.

Snabba beslut

Så när det där samtalet kom om jag ville åka över till Skottland för att vara med och fira destilleriets 125 år så var det ett relativt lätt beslut att ta. Men då jag bor och verkar i Borlänge så var det en direkt omöjlighet att hinna med elva flyget till Skottland – i stället så beslöt vi att jag skulle ta morgon flyget till Aberdeen och sedan en taxi till Elgin och Glen Moray.

Anledningen till det var så kort varsel var att en annan ’influencer’ skulle egentligen ha åkt, men han blev hastigt sjuk och fick lov att ställa in i absolut sista minuten.

Något som också var lite märkligt var att allt med resan var lite hemligt. Det enda man visste var tid och plats var jag skulle vara men inget förutom det. Glen Moray ville inte avslöja några detaljer om vad som skulle ske dessa dagar eller ens var vi skulle bo. Men detta var ju inte avskräckande på något sätt utan än mer spännande!

Efter att begett mig till Arlanda på natten och sovit oroligt på ett av de närbelägna flygplatshotellen så satt jag på morgonplanet till Oslo för en snabb mellanlandning och flygplansbyte. Det skotska flygbolaget Logan Air har satsat rejält och etablerat flera nya linjer direkt mellan Norge och Skottland vilket passar oss svenska perfekt också.

Efter att ha landat i Aberdeen så tar jag mig snabbt ut från flygplatsen och hoppar in i första bästa taxi – det är en nätt tur på lite mer än en och en halv timme men det är inga problem tycker taxichauffören. Det visar sig att chauffören är en drygt 70 årig herre som valde att pensionera sig när pandemin slog till men efter att ha suttit hemma i drygt två och halvt år insåg att det var roligare att jobba än att

Kanske inte det vackraste - men snart ett av de största

Redan nu producerar Glen Moray runt 6 miljoner liter - nu har de sikte på 9 miljoner liter

Expansiv fas

Nya mäskpannor har installerats i en ny byggnad i direkt anslutning till de äldre lokalerna. Idag används även de gamla mäskpannorna som spritpannor.

vara pensionär. Han hade bott hela sitt liv i Skottland men bara besökt ett enda destilleri i börja på 80-talet. Det var Glenlivet och han tyckte inte om smaken på deras whisky så då fick det vara – tur att vi få tycka olika!

Mindre än ett dygn sedan jag blev tillfrågad om jag ville åka så står jag på planen framför det nyrenoverade Glen Moray Distillery – det är nästan svårt att ta in. Äntligen var jag tillbaka i det älskade Skottland!

Det var ett lite snopet bemötande jag initialt fick på destilleriet. Alla visste att det skulle vara en större grupp med särskilt inbjudan gäster för att fira destilleriets 125 år som gick en tur på destilleriet, men ingen visste var gruppen var.

Det är nämligen så att Glen Moray ligger i en svacka i landskapet vilket gör att mobilmottagningen är lika med noll. Och det råkar också vara så att just denna dag så hade de problem med sina komradios också. Efter en stunds frågande så tyckte Glen Morays Site Safetys Manager att det lättast skulle vara om vi bara gick och letade efter gruppen.

Efter en hel del letade, som tog oss igenom hela destilleriet inklusive fatfyllnadsbyggnaden och två lagerhus, så hittade vi till slut gruppen längst upp vid taket där man annars aldrig är som besökare. Väl på plats så var det en del nya ansikten men också en hel del bekanta som mötte mig med ett välkommande jubel – det visade sig att jag var den sista gästen att ansluta till firandet. Det var en bred spridning bland de inbjudna. Här fanns en världsberömd bartender från Australien, whiskykändisar från två av UK:s största whiskybutiker, en välkänd tysk whiskyprofil, importörer från Sydamerika och flera amerikaner som alla jobbade med Glen Moray på ett eller annat sätt. Med fanns också flera från Glen Morays ägarföretag La Martiniquaise i Frankrike. Med från destilleri var naturligtvis också Iain Allan, assistant visitor centre manager Emma Ware samt deras Master Blender Stephen Woodcock.

Det visade sig att då jag kom först runt klocka elva så hade jag missat en del av firandet redan. Gruppen hade besökt en fyr på morgonen och ätit en havsfrukost bestånden av bland annat ostron toppade med Glen Moray Peated.

Något jag däremot hann med på var rundturen på destilleriet och här slogs jag av hur mycket som har blivit förändrat sedan jag var här senaste 2013. Vid mitt senaste besök hade de nyligen installerat ett tredje pannpar men sedan under 2016 så installerade de tre stora nya wash stills i en ny byggnad som ligger i direkt anslutning till det gamla pannhuset. I och med denna ombyggnad så använder de idag de sex gamla pannorna endast som spirit stills. Denna expansion gjorde också att de behövde fler washbacks och de placerade fjorton rostfria sådana utomhus. De gamla washbacks som de har kvar inomhus används idag för varmt vatten eller för att ta emot low wines, men de kan med enkelhet an-

En brokig skara

Glen Moray hade lyckats samla en brokig skara från världens alla hörn.

Denna expansion har gjort att Glen Moray har ökat sin volym från först 2 miljoner vidare till 3 miljoner och idag över 6 miljoner liter alkohol per år. Och det stannar inte där – Iain och Stephen avslöjar under provningen i The Glen Moray House att det finns planer på att ytterligare expandera destilleriet genom att åter börja använda den gamla semi-lauter mash tun. Då skulle den totala volymen börja snudda på 9 miljoner liter.

The Glen Moray House

Tills alldeles nyligen har det gamla stenhuset, som förr var destilleriets managers hus, som ligger på en kulle precis bredvid inte varit i Glen Moray ägor. Men nu har de äntligen kunnat köpa loss det och gjort om det till ett representationshus för gäster och större sällskap.

Det är här som vi bjuds in på den avslappande provningen där några helt fantastiska drams ska avnjutas. De har byggt upp ett sampel room i miniatyr där det finns fat prover och obskyra buteljeringar på alla hyllor. Iain och Stephen smusslar med några sampleflaskor och glas börjar delas ut bland sällskapet.

Det visar sig att de whiskys vi kommer att prova är några av de kommande släppen i serien de kallar för Warehouse 1. Den första vi bjuds på är en nio årig whisky som först lagrats på ex-Bourbonfat i sju år och sedan fått en finish i två år på ett Amontillado sherryfat. Denna bjuder på en enorm fruktighet där sherryn inte har hunnit gjort whiskyn sträv utan tillfört en extra fruktdimension på Glen Morays redan fruktiga destillat. Nästa dram är en tolv åring som har först lagrats på ex-bourbon i tio år och sedan fått en två årig lagring på Amaronefat. Väldigt vinös whisky redan efter bara två års finish.

Den tredje whiskyn imponerar på alla i rummet och det blir faktiskt tyst när alla försöker lista ut vad det är för något. De flesta är överens om att det är något med en rejäl ålder då det sprids åldriga dofter ut glasen. Men Stephen avslöjar att det är en blott åtta årig whisky som har fulltidslagrats på olorosofat, men han poängterar att denna inte kommer att buteljeras utan fatet är redan öronmärkt och kommer att vara en komponent som kommer att ingå i Glen Moray 15 yo i framtiden.

Som provningens sista dram fick vi smaka den whiskyn som enbart finns tillgänglig om du besöker destilleriet och hyr The Glen Moray House – en 2006 vintage som lagrats på ex-madeira fat och buteljerats vid 53,9% - en fruktbomb av rang!

Rothes Glen Whisky Castle

Efter provningen bussades vi i väg till en av de stora överraskningarna på resan – där vi skulle få uppleva firandets galamiddag och vårt hem den närmaste tiden - Rothes Glen. Rothes Glen är ett jaktslott som ägaren till Paragraph Publishing, Whisky Magazine, nyligen renoverade klart och har öppnat för gäster. Det är ett spektakulärt slott där varje vrå andas whisky. Här bytte vi om till våra finaste kläder och tillsammans fick vi avnjuta en galamiddag som var fantastisk. Kvällen avslutades på torntaket där vi tillsammans i solnedgången avnjöt en Glen Moray 33 yo som lades på fat 1988 och som har spenderat de senaste sju åren på ett portfat. En makalös dram som fick avsluta en fantastisk upplevelse!

När man så här i efterhand reflekterar över jubileet och Glen Moray så kan man konstatera att det är en pigg och välmående 125 åring. Om de lyckas med sina ambitioner och kommer upp i nio miljoner lite under nästa år så kommer de placeras sig som det nionde största destilleriet i hela Skottland! Lägg där till deras ständiga nyfikenhet när det kommer till att använda nya sorters fat och lagringstider så tror jag att Glen Moray kommer att bli en whisky att hålla utkik efter på Systembolaget mer än att det är en whisky som alltid finns där – vi kommer att få se stora saker i framtiden från Elgins stolthet!