Hjärt-Lungfonden - Ta hand om ditt hjärta

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

ANNONS

TA HAND OM

ditt hjärta EN TIDNING OM HJÄRTINFARKT

Nu vågar Lillan leva igen SID 8-9 DISTRIBUERAS MED DAGENS NYHETER, NOVEMBER 2009

Så fungerar hjärtat! SID 4-5

Forskare från Lund hoppas kunna laga skadade hjärtan SID 11

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden ILLUSTRATION: MOA LINDQVIST BARTLING

2

MILSTOLPAR I HISTORIEN Hjärt-Lungfonden grundades 1904 under namnet Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos. Det var alltså för att bekämpa tuberkulosen – den stora folksjukdomen i vårt land – som föreningen bildades. Bakom bildandet stod bland andra läkaren Bertil Buhre, Svenska Läkaresällskapet, Konung Oscar II:s Jubileumsfond och Kungliga Medicinalstyrelsen.

Högt uppsatta medborgare uppmanades att tillsammans med grundarna underteckna uppropet om att starta en nationalförening för att bekämpa tuberkulosen. Första namnet på listan var kronprins Gustaf, sedermera kung Gustav V. Ett annat bekant namn var Selma Lagerlöf. ”Tuberkulosen måste betecknas som en av huvudkällorna till rådande fattigdom och för tidig död. Man kan säga att den tär på hela nationens livskraft”, stod det bland annat i uppropet. Det avslutades med en maning till nationell kamp.

I första hand var det den form av tuberkulos som kallades lungsot som föreningen inriktade sig på. En av de första uppgifterna man engagerade sig i var bristen på vårdplatser för tuberkulossjuka. En kommitté inom föreningen gjorde förarbetet till det som sedan blev ett riksdagsbeslut om att det skulle ges statsbidrag till sanatorier och tuberkulossjukhus.

VIKTIGA ÅRTAL I HJÄRTLUNGFONDENS MER ÄN 100-ÅRIGA HISTORIA

Hjälp oss att lösa hjärtats gåta IDAG VET VI MER än någonsin om våra hjärtan och kärl.

Vi har lärt oss att ställa snabbare och säkrare diagnoser samtidigt som behandlingsmetoder och mediciner har förbättrats oerhört. Man har under årens lopp fått mer kunskap om de bakomliggande orsakerna till hjärtats sjukdomar. Allt detta har vi forskningen att tacka för.

TROTS ALLA FRAMSTEG återstår grundfrågan varför vissa drabbas av hjärtsjukdom medan andra, som till synes haft samma livsbetingelser, inte drabbas. Det här är en av de stora gåtor som forskarna försöker lösa.

DET INTRESSANTA ÄR att vi är svaren på spåren. Vi vet att åderförfettning skapar inflammation i kärlen som i sin tur leder till bristningar och blodproppar. Vi har redan hittat flera av de gener som styr denna process och om forskningen ges ekonomisk möjlighet att fortsätta sitt arbete kan vi se fram emot stora nyheter: » TÄNK DIG mediciner som får åderförfettningen att tillbakabildas. » TÄNK DIG individanpassad behandling som gäller enbart för dig och som inte ger onödiga biverkningar. » TÄNK DIG enkla tester som tidigt fångar upp människor som befinner sig i riskzonen.

1904

» TÄNK DIG alla tusentals människor som slipper bli sjuka och lida i onödan. » TÄNK DIG alla liv som räddas.

I DENNA BILAGA kan du läsa om en av Sveriges stora folksjukdomar: hjärtinfarkt. Det är en sjukdom som nästan alla har hört talas om, men som tyvärr få verkligen förstår på djupet. Många känner inte till att någon drabbas varje kvart av hjärtinfarkt och någon dör varje timme i Sverige av denna sjukdom. Det är oacceptabelt och går att förändra – med forskningens hjälp!

MÅNGA TROR OCKSÅ att hjärtforskningen finansieras helt av staten. Så är det inte! Det är Hjärt-Lungfonden, utan statliga bidrag, som bekostar det mesta av den oberoende hjärtforskningen. Vårt stöd till forskningen är helt beroende av gåvor från givmilda människor och företag.

UNDER NOVEMBER genomför Hjärt-Lungfonden en insamling till forskning om hjärtinfarkt, en mycket viktig satsning. Jag hoppas att du delar vår vision att vi tillsammans kan besegra hjärtsjukdom och att du kan och vill hjälpa den livsviktiga forskningen att fortsätta.

Alla gåvor ger fler hjärtan chansen att klappa längre!

Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos bildas.

Sofie Thiger

Projektledare för kampanjen om hjärtinfarkt Hjärt-Lungfonden

EN ANNONSBILAGA FRÅN

- makes you visible FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV: ROGER HÖGLUND, INFORMATIONSCHEF

Projektledare:

0708-54 42 31, ROGER.HOGLUND@HJART-LUNGFONDEN.SE WWW.HJART-LUNGFONDEN.SE

Textansvarig:

vxl. +46 18 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Fredrik Sjöman +46 73 699 11 38 fredrik.sjoman@marknadsmedia.se Henrik Örtenvik

Grafisk form: Omslagsfoto: Repro: Tryck:

Magnus Pedersen Bodil Johansson / Bildarkivet.se JMS DNEX

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

ANNONS

3

Slagkraftig forskning med hjärtat i fokus Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus arbetar sedan många år processinriktat med de tre sjukdomsområdena kranskärlssjukdom, rytmrubbningar och hjärtsvikt. Redan på akuten träffar patienten en hjärtläkare och tack vare att kliniken är stor kan mer än 90% av de patienter som har behov av sjukhusvård läggas in direkt på en hjärtavdelning. Effektiva flöden av stora patientgrupper möjliggör bra patientnära forskning på våra folksjukdomar.

FORSKNINGEN PÅ KLINIKEN bedrivs också processinriktat i linje med de tre patientgrupperna, vilket ger ett naturligt samarbete med andra kliniker både inom och utanför sjukhuset. Hjärtkliniken har en hög forskningsaktivitet som resulterar i ca två doktorsavhandlingar per år, samtidigt som mycket fokus sätts på att ha god kvalitet och en ekonomi i balans.

– Forskning och undervisning behövs för att vården skall utvecklas. Kunskap ger mer och bättre vård för pengarna, säger verksamhetschef Karin Malmqvist =~g egZhZciZgVh c \gV Vk YZ ]_~gi`~ga[dgh`" c^c\hegd_Z`i hdb e \ g e =_~gi`a^c^`Zc/

Propparnas gåta vid hjärtinfarkt och stroke Blodpropp, som också kallas trombos, är den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt. Även vid förmaksflimmer och hjärtsvikt bildas blodproppar i hjärtat som kan orsaka stroke. Vi förebygger blodproppar med flera olika läkemedel vilket samtidigt ger en viss risk för blödningar. Det behövs därför mer kunskap om hur vi ger rätt behandling, i rätt dos, till rätt patient. En viktig del av forskningen på hjärtkliniken sker på ett avancerat laboratorium där man under ledning av docent Håkan Wallén utvecklar metoder för att mäta blodproppsbildning.

– Vi har ett viktigt projekt tillsammans med strokedoktorer på medicinkliniken, där vi studerar bl a hur man skall identifiera patienter som löper ökad risk att få stroke på grund av förmaksflimmer säger Viveka Frykman, processansvarig för rytmrubbningar.

Hjärtats fyra hålrum vid undersökning med ultraljud. V=vänster, H= höger, F=förmak, K=kammare.

HK

VK

HF

VF

E

E’

Hjärtinfarktpatienter som har nedsatt njurfunktion, även av lindrig grad, har försämrad prognos. Nedsatt njurfunktion inverkar bl a på blodproppsbildning och blödningstendens.

– Nya studier har visat att vi ofta inte utreder och behandlar njursviktspatienter optimalt och det är därför av största vikt att sätt fokus på denna patientgrupp, säger Pia Lundman, överläkare och processansvarig för kranskärlssjukdom.

Danderyds sjukhus har tillsammans med Karolinska Institutet startat ett temacentrum där sambandet mellan njur- och hjärtkärlsjukdom skall studeras.

Forskningen bedrivs på flera kliniker på Danderyds sjukhus och tillsammans med övriga Stockholmssjukhus. Målet är att hitta bättre behandlingsmetoder till en idag underbehandlad grupp.

Mätning av vänster förmaks (VF) volym samt E/E´ med Dopplermätning kan ge säker hjärtsviktsdiagnos vid normal sammandragningsförmåga.

Trombocyterna cirkulerar i blodet i formen av ”små tefat”

Vi blodproppsbildningen blir trombocyterna klibbiga och förändrar form. Långa utskott bildas och trombocyterna klumpar ihop sig till aggregat.

En styrka för hjärtsviktsforskningen på Danderyds sjukhus är att nästan alla hjärtsviktspatienter vårdas på hjärtkliniken. Just denna patientgrupp vårdas annars ofta på olika kliniker.

Havandeskapsförgiftning har koppling till hjärtkärlsjukdom

I ett annat projekt kartläggs hur blodplättarna, de sk trombocyterna, fungerar vid en akut hjärtinfarkt. Tack vare ett nytt toppmodernt hjärtcentrum med två kranskärlslaboratorier finns det utrymme för mer tidskrävande forskning.

Njursjuka är en underbehandlad grupp

som har hjärtsvikt trots att hjärtat har en normal sammandragningsförmåga. Detta har visat sig vara mycket vanligare än vad man tidigare trott och det har en tydlig koppling till ökad styvhet i hjärtmuskeln som bl a orsakas av högt blodtryck.

Det är viktigt att man inom öppenvården får metoder att identifiera dessa patienter, säger docent Hans Persson, processansvarig för hjärtsvikt.

Diagnostisera hjärtsvikt rätt är viktigt för primär- och slutenvård Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården. Det finns olika bakomliggande orsaker till hjärtsvikt, bl a genomgången hjärtinfarkt som gett hjärtat försämrad pumpförmåga. Patienterna har nedsatt ork och andnöd samt vätskesvullnad. Vården är komplex men effektiv om patienten får rätt diagnos och behandling och ett starkt samarbete med primärvården är av största vikt.

– En betydelsefull del av vår pågående forskning är att förbättra diagnostiken hos patienter

FAKTA hjärtkliniken ,+ k gYeaVihZg XV - *%% k gYi^aa[~aaZc eZg g XV (%% Vchi~aaYV kVgVk *. a~`VgZ (- heZX^Va^hiZg '( Y^h" ejiZgVYZ! kVgVk ' egd[ZhhdgZg! ' aZ`idgZg dX] * YdXZciZg &* gZ\^higZgVYZ Yd`idgVcYZg e =_~gi`a^c^`Zc 9H67

Varje år föds närmare 10 000 barn på Danderyds sjukhus vilket motsvarar nästan vart tionde barn i Sverige. Det ger sjukhuset goda förutsättningar till att studera graviditetskomplikationer.

– Havandeskapsförgiftning hos modern innebär ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. I ett nära samarbete med kvinnokliniken studerar vi gravida med havandeskapsförgiftning för att utröna om man skall påbörja behandling efter graviditeten för att förebygga framtida hjärtkärlsjukdom, säger professor Thomas Kahan, ledningsansvarig för klinikens forskning.

4

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

1927

1937

Calmettevaccinering mot tuberkulos införs i Sverige. Blodpropp och lungpulsåder opereras.

1942

Föreningens skärmbildsbussar kartlägger befolkningens lunghälsa.

Dispensärreformen innebär en rikstäckande organisation för tuberkuloskampen.

Så fungerar

hjärtat

Hjärtat är en muskel vars uppgift är att pumpa syresatt blod till kroppens alla organ och vävnader.

I viloläge pumpar hjärtat ungefär fem liter blod i minuten.. Vid 80 års ålder har hjärtat pumpat mer minuten än 200 miljoner liter blod utan avbrott och för den som levt ett fysiskt aktivt liv blir talet ännu högre.

Trots denna prestation är normalhjärtat inte större än en knuten hand.

JÄRTMUSKELN ÄR UPPDELAD i två halvor, en till vänster och en till höger. Varje del har två rum. Hjärtat är alltså en fyrarummare med två förmak och två kamrar. Dessa hålrum består nästan enbart av muskelvävnad. I hjärtat finns också fyra klaffar som ser till att blodet drivs framåt och inte rinner tillbaka när hjärtat vilar mellan slagen.När hjärtat slår drar hjärtmuskeln ihop sig för att pumpa ut syresatt blod från den vänstra kammaren till stora kroppspulsådern och vidare ut till kroppens alla blodådror. Det krävs kraft i hjärtats sammandragningar för att blodet ska nå ut till kroppens alla delar.

Blodet pumpas ut och runt i kroppen från vänster del av hjärtat och rinner sedan tillbaka till höger hjärthalva. Detta är vad vi kallar det stora kretsloppet.

Blodet fortsätter sedan sin resa i det lilla kretsloppet då det transporteras genom hjärtats högra del in i lungorna för att ta upp nytt syre. När blodet syresatts går det tillbaka till hjärtats vänstra del för att sedan på nytt pumpas ut i kroppen. Under sitt stora kretslopp genom kroppen har blodet lämnat ifrån sig syre och näring till kroppens alla celler, organ och vävnader. Under resan har blodet också lämnat slaggprodukter i njurarna och plockat upp lagrad energi från fettväven och levern eller näring från tarmarna. ÅDERFÖRFETTNING BÖRJAR I TIDIG ÅLDER Kranskärlen är de blodkärl som försörjer hjärtats muskulatur med blod. Kärlen ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.

Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter blodet fritt strömma igenom och förse kroppens organ och vävnader med näring och syre. Med åren kan ansamlingar av fett, framför allt kolesterol, bilda fettstrimmor i kärlväggen. Ansamlingen av blodfetter orsakar en inflammation i kärl-

Till höger lunga

väggen och bygger upp en förhårdnad av fett, Från bindväv och kalk som lungorna kallas plack. När placket växer ökar först kärlets till hjärtat yttre diameter. Därefter blir hålrummet i blodkärlet gradvis trängre och hjärtat Sinuskan få en försämrad blodknutan och syretillförsel. I längden kan hjärtats pumpfunktion bli nedsatt. Denna förträngning AVi kranskärlen kallar vi åderknutan förfettning. Den medicinska termen är ateroskleros.

När det uppstår sprickor i plackHöger et aktiveras blodplättarna, de blodceller som får blodet att koagulera, förmak och det kan bildas blodproppar som täpper till blodkärlet helt. Följden kan bli syrebrist, eller ischemi, i viktiga orHjärtklaff gan såsom hjärtat. De flesta människor har förfettade kärl utan att känna något.

Tidigare trodde man att åderförfettning inträffar först sent i livet till följd av ärftlighet i samverkan med en rad riskfaktorer. I dag vet vi att inlagringen av fett börjar redan i 20-årsåldern och växer gradvis med åldern, hos vissa betydligt snabbare än hos andra.

Särskilt stor risk för att drabbas av åderförfettning löper personer med högt blodtryck, hypertoni, med förhöjda blodfettsnivåer, hyperlipidemi, med bukfetma eller diabetes samt rökare. Ärftlighet och stress inverkar också.

HJÄRTINFARKT BÖRJAR MED EN PROPP Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl. När en spricka uppstår i placket bildas hastigt en liten klump koagulerat blod. När klumpen växer till en propp som täpper till blodkärlet avbryts blodets genomströmning. Proppen leder till allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet

Höger kammare

Syrefattigt blod Syrerikt blod

KÄLLA: HJÄRT-LUNGFONDENS TEMASKRIFT HJÄRTINFARKT. SKRIFTEN FINNS ATT BESTÄLLA KOSTNADSFRITT PÅ WWW.HJART-LUNGFONDEN.SE

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

1944

Förträngning av stora kroppspulsådern opereras. De första läkemedlen mot tuberkulos, PAS (p-aminosalicylsyra) och streptomycinet tas fram.

ANNONS

5

1954

1947

Hjärtkateterisering införs i Sverige.

I ett förfettat kranskärl bildas en inlagring i kärlväggen som kallas plack. Om placket brister aktiveras blodplättarna och blodet koagulerar och bildar en propp som stoppar blodflödet och orsakar syrebrist i delar av hjärtmuskeln.

Hjärt-lungmaskinen tas i bruk för första gången.

Hjärt-Lungfondens insamling kring hjärtinfarkt Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt i Sverige, och varje timme dör någon.

Hjärtsjukdomar är vår tids största folksjukdom och det är en fråga som angår oss alla. Därför sätter Hjärt-Lungfonden hjärtinfarkt i centrum under november. De insamlade pengarna går till forskning som ger fler hjärtan chansen att klappa längre! Tillsammans besegrar vi hjärtsjukdom!

SÅ KAN DU HJÄLPA TILL: • Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens Plusgiro 90 91 92-7. Märk gåvan ”hjärtinfarkt” • Köp forskartid som julklapp på www.julklapp09.se • Ring vår givartelefon 0200-88 24 00 för att ge gåvor, bli månadsgivare eller medlem Din gåva gör skillnad - alla gåvor ger fler hjärtan chansen att klappa längre!

Till vänster lunga

Från lungorna

Vänster förmak

Vänster kammare

ILLUSTRATION: KJELL ERIKSSON

och smärta uppstår. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre det dröjer innan proppen lösts upp. Är syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna.

Skadan som då uppstår kallar vi hjärtinfarkt. Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas.

I stället ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med ett bindvävsärr. Delar av det drabbade muskelpartiet kan dock få viss blodförsörjning via angränsande blodkärl. Läkningstiden efter en infarkt är ungefär sex veckor. Hjärt-kärlsjukdom är en lika vanlig dödsorsak hos kvinnor som hos män, men kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt i genomsnitt sju till åtta år senare än män. En förklaring kan vara att det kvinnliga hormonet östrogen har en skyddande effekt och en positiv inverkan på kärlens elasticitet, på koagulationssystemet och på blodfetterna.

KVINNORS OCH MÄNS HJÄRTAN ÄR OLIKA Risken för hjärtinfarkt ökar kraftigt för kvinnor över 55 års ålder. I förhållande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare än mäns. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på en plats.

Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna.

Det finns också skillnader i systemet för blodets koagulering. Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symptomen till hjärtsjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män.

KÄRLKRAMP KAN FÖRUTSES Vid kärlkramp i bröstet – angina pectoris – uppstår en övergående syrebrist. Kärlkramp orsakas av syrebrist i hjärtmuskulaturen när inte tillräckligt med blod kan passera genom kranskärlen på grund av åderförfettning. Kärlkramp brukar delas upp i stabil

och instabil kärlkramp. Om kärlkrampen håller sig oförändrad i flera veckor brukar man kalla den stabil kärlkramp. En bestående åderförfettning i ett blodkärl gör det svårt för blodet att rinna fritt vilket leder till smärta orsakad av syrebristen. Vid kroppsansträngning, som att gå uppför en trappa, ökar hjärtats arbete och behovet av syre.

Eftersom åderförfettningen gjort blodets väg trång är det svårt för hjärtat att få den blodförsörjning som behövs och även mindre kroppsaktiviteter kan bli väldigt ansträngande. En stabil kärlkramp är ofta förutsägbar även om symptomen kan utlösas lättare vissa dagar. Symptomen brukar gå över efter en stunds vila eller med en nitroglycerintablett.

En nyupptäckt kärlkramp eller en stabil kärlkramp som försämrats brukar kallas instabil kärlkramp. Den instabila kärlkrampen kan ge sig till känna redan vid lätt ansträngning eller till och med vid vila. Där det finns åderförfettning i kranskärlen bildas proppar som kroppen själv kan lösa upp. Syrebristen blir övergående och leder till plötslig och kortvarig smärta, men ger inga bestående skador på hjärtmuskelvävnaden, som vid en hjärtinfarkt.

HJÄRTSVIKT – EN BIEFFEKT AV HJÄRTINFARKTEN Den bindväv som bildas efter en infarkt är visserligen stark men kan inte medverka när hjärtat drar ihop sig. Vid en omfattande infarkt eller om hjärtat fått ärrbildningar efter flera små infarkter kan hjärtats pumpförmåga försämras. Hjärtat orkar då inte längre förse kroppens celler, vävnader och organ med det syre kroppen behöver. Tillståndet kallas hjärtsvikt eller hjärtinsufficiens och kan vara av varierande grad. Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis och det kan dröja länge innan symptomen blir tydliga. Kroppen har en förmåga att dölja hjärtsvagheten genom att anpassa sig i det längsta. Vid en hjärtinfarkt kan hjärtsvikten dock utvecklas snabbt. Det kan finnas andra orsaker till hjärtsvikt än ärrbildning efter hjärtinfarkt.

En orsak kan vara lång tid med högt blodtryck, hjärtrytmrubbning, sjukdom i själva hjärtmuskeln eller i hjärtats klaffsystem.

Läs mer om Hjärt-Lungfonden insamling på www.hjart-lungfonden.se

Tack för din gåva!

Ordlista Angina pectoris – kärlkramp Ateroskleros – förträngning i ett blodkärl, åderförfettning Ballongvidgning – en metod att vidga ett förträngt eller tilltäppt kranskärl BMI – kroppsmasseindex, räknas ut med hjälp av relationen mellan vikt och längd By-passkirurgi – operation där blodet leds förbi en förträngning i ett kranskärl Clopidogrel – läkemedel som minskar risken för blodproppsbildning HDL – High Density Lipoprotein, det goda kolesterolet Hyperlipidemi – förhöjda blodfettsnivåer Hypertoni – förhöjt blodtryck Instabil kärlkramp – stabil kärlkramp som försämras eller nyupptäckt kärlkramp Ischemi – syrebrist i ett organ LDL – Low Density Lipoprotein, det onda kolesterolet Metabolt syndrom – sambandet mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma Plack – fettinlagringar i kärlväggen Stabil kärlkramp – kärlkramp som håller sig oförändrad i flera veckor Statiner – kolesterolsänkande läkemedel Triglycerider – en typ av blodfetter Troponin – ett protein som utsöndras i blodet om hjärtceller drabbas av syrebrist

6

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

1956

Föreningen ändrar namn till Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos och andra folksjukdomar.

1960

1958

Den första pacemakern opereras in.

Föreningen ändrar namn till Svenska Nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar (HJÄRTFONDEN).

Fråga professorn Professor Anders Waldenström Professor i kardiologi vid Umeå universitet och ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Finns det någon vetenskaplig forskning om hjärtinfarkt som är orsakad av stress?

– Många är stressade och många får hjärtinfarkt, men det är svårt att visa orsakssambandet och i vilken grad stress skulle påverka.

Forskningen visar att stress är en av många riskfaktorer som ger ökad risk för hjärtinfarkt, men sambandet är inte helt kartlagt. Mer forskning behövs för att svara på varför vissa drabbas av hjärtinfarkt medan andra inte gör det, trots att de utsätts för mycket stress.

Kan hjärtinfarkt ärvas från andra än mamma och pappa? Alltså kan man ärva det även om inte ens föräldrar har ärvt det?

– När man talar om arv inom medicin menar man just arvsanlag som man fått av sina föräldrar. Det går dock inte att säga att man ärver hjärtinfarkt, däremot kan man ärva anlag för en viss egenskap som kan öka risken för hjärtinfarkt, men det betyder inte att man med säkerhet kommer att drabbas. Anlagen och generna är inte det enda som avgör vem som kommer att drabbas, det finns många både utforskade och outforskade faktorer som spelar in. Man ska också komma ihåg att samma person som ärvt en gen som ökar risken för en sjukdom också kan ha ärvt en gen som skyddar mot samma sjukdom.

Jag haft en lättare hjärtinfarkt som kom då jag löpte på ett rullband på ett gym. Hur hårt kan jag träna utan negativa effekter?

Jag behandlades för sex månader sedan.

– Det finns en hel del forskning om motion efter en hjärtinfarkt. I många fall är det bra med motion, men det finns undantag eller inskränkningar i hur motionen bedrivs. Efter en hjärtinfarkt brukar sjukhuset erbjuda rehabilitering, och därefter får du fortsätta motionera på egen hand. Det är viktigt att du tar det lugnt och känner efter vad som är lagom för dig. Om du blir trött, andfådd eller får ont så ska du vila.

Fråga din hjärtläkare om du är osäker.

Kan man framkalla en hjärtinfarkt genom att man är förkyld eller har någon slags infektion i kroppen?

– Egentligen tror jag inte att infektioner i akut fas skulle kunna leda till hjärtinfarkt, men däremot pågår en hel del studier som syftar till att klarlägga vissa infektioners betydelse för att förvärra åderförfettningen. Det pågår mycket forskning kring detta.

Finns det någon forskning över hur hjärtats kapacitet förändras efter en hjärtinfarkt eller hur mycket ett friskt hjärta försämras med åren? Minskar kapaciteten då man blir äldre?

– Hjärtats kapacitet ändras med åren mest beroende på att hjärtfrekvensen inte kan stiga lika mycket som hos yngre. Vid varje hjärtslag pumpas ca 70 ml ut (kallas för slagvolym).

Den totala pumpade volymen per minut ökas framför allt genom att öka hjärtfrekvensen och den högsta frekvensen (taket) minskar med ökande ålder.

Är risken för att få en andra hjärtinfarkt mer överhängande inom ett visst antal år? Jag förstår att många faktorer är inblandade, men finns det en benägenhet att få fler oavsett om personen ändrar livsstil eller ej?

– Har man haft en hjärtinfarkt blir den statistiska risken att få en till större än om man inte haft någon. Om man fått en hjärtinfarkt är det extra viktigt att se över sin livsstil, det finns mycket man själv kan påverka. Det lönar sig definitivt att påverka sina riskfaktorer som rökning, hög vikt och högt blodtryck. Det lönar sig även att behandla sin diabetes noggrant om man har det.

Varför gör det ont när man får en hjärtinfarkt? Vad jag förstått så får hjärtmuskelcellerna inte tillräckligt med syre, men varför ger det smärta och varför kan man även få ont i till exempel arm och bröst?

– En delförklaring är att när syret tryter kan man inte producera ATP (som är cellens kemiskt bundna energiupplag). ATP bryts ned till bland annat adenosin som ger smärtupplevelsen.

Vilka är symptomen vid hjärtinfarkt? Kan de yttra sig på olika sätt mellan kvinnor och män?

– De mest typiska symptomen vid hjärtinfarkt är plötsliga bröstsmärtor mitt i bröstet. Ofta strålar smärtorna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut i båda armarna, händerna, halsen, underkäken, magen och ryggen. Man kan uppleva plötsliga andningssvårigheter med eller utan smärta. Svimning, kallsvettningar, illamående eller yrsel, ofta kopplat med smärta eller tryck i bröstet, är vanligt. Extrem trötthet under flera veckor kan förebåda hjärtinfarkt, framför allt hos kvinnor.

Vad händer i kroppen vid en hjärtinfarkt och tiden innan den bryter ut? Hur lång tid händer det saker i kroppen innan själva människan upplever att det är någonting som är på tok?

– Hjärtat är en muskel och fungerar som en seriekopplad pump. En del (höger kammare) pumpar blodet till lungan, därefter åter till hjärtat och därefter via vänster kammare vidare ut i kroppen via stora kroppspulsådern (aorta). Alldeles i början av aorta avgrenas två artärer/kransartärer (pulsådror) som pumpar blod till själva hjärtmuskeln som naturligtvis själv också måste ha blod för att överleva.

Ateroskleros eller åderförfettning har en viss förkärlek att sätta sig i dessa artärer. Detta kan leda till att artärerna förträngs på platsen för förfettningen. Kring förfettningen finns en tunn kapsel (plack) som plötsligt kan brista varvid blodet på den platsen koagulerar och bildar en propp som hindrar blodet att komma fram. Efter cirka 20 minuters totalstopp kan muskeln inte längre överleva i det område som ej fått blod. Resultatet blir vad vi kallar för hjärtinfarkt, det vill säga en liten del av hjärtmuskeln dör.

Den akuta risken med detta är att en rytmrubbning kan uppstå och i värsta fall leda till plötslig död. Den andra faran är att den döda hjärtmuskeln resulterar i förlorad pumpkraft.

Om infarkten är liten förlorar man inte så mycket i kraft men är infarkten stor kan kraftförlusten bli så stor att man råkar in i hjärtsvikt. Åderförfettningen, som är förstadiet till hjärtinfarkt kan vara en mycket långsam process som startar tidigt i livet och under flera år förvärras fram till det ögonblick då ett plack brister och hjärtinfarkten inträffar.

Hur många hjärtinfarkter klarar en människa av egentligen? Av vad jag sett och hört så har ingen klarat mer än två stycken, alltså den tredje var den dödande. Är detta så? Eller är det olika? Vilket är vanligast?

– Det finns inget bestämt antal hjärtinfarkter som man kan överleva. En hjärtinfarkt betyder att en del av hjärtat dör på grund av att inte blodet kommer fram i en kransartär som akut täppts till. Dö kan man göra av två skäl.

Det första är plötslig död på grund av rytmrubbning, vanligen tidigt i skedet just efter att kransartären täppts till. Det andra är en pumpsvikt/hjärtsvikt som uppstår därför att hjärtinfarkten resulterade i att så stor del av hjärtmuskeln tog stryk att den kvarvarande förhoppningsvis friska delen inte orkar upprätthålla pumparbetet. Hur många hjärtinfarkter man överlever beror på hur omfattade skador de orsakar och hur mycket varje individs kropp klarar.

Hur kan det vara möjligt att ha svårt sjukt hjärta med uttalade förfettningar och tidigare infarkter utan några symptom?

– Somliga inser inte betydelsen av smärtor i bröstet och söker kanske inte läkare i tid. Dessutom förekommer det tyvärr ischemisk (orsakad av syrebrist) hjärtsjukdom utan symptom. Hälften av oss svenskar kommer att dö i hjärt-kärlrelaterade sjukdomar. Det är därför mycket viktigt att man tar sina symptom på allvar och söker vård så snabbt som möjligt.

Är det ovanligt att få en hjärtinfarkt när man är 42 år gammal? Går det att testa sig och se om man har hjärt- och kärlsjukdomar?

– Ja, det är ovanligt med hjärtinfarkt i 42 års ålder. Har man riskfaktorer som rökning, övervikt, diabetes och högt blodtryck ökar risken och om man har kraftig ärftlig belastning förstås. Ja, man kan undersöka om man har riskfaktorer samt om man har tecken på åderförfettning. Kontakta sjukvården om du är orolig.

Är det vanligare att ärftligheten till förhöjd risk för hjärtinfarkt går på den manliga sidan i släkten?

– Nej, ärftligheten är nog densamma men däremot brukar kvinnor råka ut för hjärtinfarktrelaterad sjukdom senare i livet än män.

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

ANNONS

7

1962

Pacemakern förs in i själva hjärtat.

Inom forskningscentret samarbetar flera oberoende grupper för att utreda orsakerna till det metabola syndromet. Målet för CMR är att genom en ökad förståelse bidra till att lindra och bota några av vår tids allvarligaste folksjukdomar.

Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för alla de riskfaktorer som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Bland dessa ingår övervikt, högt blodtryck och onormalt höga halter av socker och fett i blodet. Syndromet är ett snabbt växande problem för folkhälsan och konsekvenserna är mycket allvarliga, för både samhälle och sjukvård, men framförallt de drabbade individerna själva.

När CMR grundades år 2005 var syftet att centret skulle bli en plats där flera enskilda forskningsgrupper kunde kombinera sina resurser och specialiteter för att skapa synergier. Göteborg har en lång historia av framgångsrik forskning inom hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Idag är dessa tre viktiga forskningsområden sammanlänkade genom vårt center.

Visionen för CMR är en framtid där man kan förhindra hjärt-kärlsjukdomar genom att tidigt behandla deras orsaker. Det tvärvetenskapliga samarbetet mellan centrets forskare har redan lett till nya insikter och viktiga upptäckter. Vårt mål är att den ökade förståelsen vi vunnit skall leda till lindring och bot i framtiden.

ILLUSTRATION: MOA LINDQVIST BARTLING

Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic Research ingår i Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Centret har ett nära samarbete med Wallenberglaboratoriet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. För mer information besök vår hemsida:

www.cmr.gu.se

UNDRAR DU NÅGOT OM HJÄRTFORSKNING? På www.hjart-lungfonden.se kan du besöka vår tjänst Fråga professorn och få svar!

8

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

Lillan har blivit vän med sitt hjärta

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

ANNONS

9

Lillan berättar att det är hunden Ozzi som gör att hon vågar gå ut och röra på sig så ofta som hon gör.

Dagen före julavslutningen år 2001 fick läraren Lillan Ceffby en hjärtinfarkt och hennes hjärta stannade i flera minuter. När vi träffas har det snart gått åtta år sedan den ödesdigra kvällen. Lillan minns tillbaka: – Jag trodde först inte att jag hade drabbats av en hjärtinfarkt. Jag trodde att jag hade ramlat ihop psykiskt, jag kände ett tryck över bröstet och jag var illamående, berättar hon från sitt hem i Uppsala medan hon häller upp några koppar kaffe.

NÄR VI SITTER och pratar är det en tanke som jag inte kan undfly. Lillan utmanar mina egna fördomar om hjärtinfarkt. Hon berättar att hon i dag väger tio kilo mer än för åtta år sedan och ändå är det en ganska liten kvinna på 55 år som sitter framför mig och berättar sin livshistoria. Jag frågar vad hennes egen bild av dem som får hjärtinfarkt var före den ödesdigra dagen.

– Jag tänkte att det var tjocka människor som inte rörde på sig som drabbades av hjärtinfarkt. Även om jag inte var en idrottare som gick på gym varje dag så har vi alltid haft djur och jag har gått dagliga promenader. Skidåkning, både utför och på längden, var helt naturligt under varje lov.

Så visst höll jag igång. Ändå kröp det på mig. Jag hade satt igång ekorrhjulet och var oförmögen att stanna det.

NÄR LILLAN BLICKAR tillbaka på livet innan hjärtinfarkten så är det tydligt att stressen alltid funnits där. En bakomliggande stress av att vara ensamstående mamma och samtidigt lärare med mycket ansvar.

Gång på gång säger Lillan att hon älskade sitt jobb och att det är hennes största sorg att hon inte kan jobba längre, att hennes identitet som lärare är ett minne blott i dag.

LILLAN BERÄTTAR ATT hon brukade läsa veckotidningar och tester som ”Kolla om du behöver söka hjälp för din stress!”.

– Det kunde stå att man behövde söka hjälp om man bockade för fyra av elva punkter. Jag hamnade ofta på åtta, nio stycken och jag sökte så småningom hjälp och blev halvtidssjukskriven. Ändå kunde jag inte stoppa förrän hjärtat sa ifrån.

VÄGEN TILLBAKA HAR varit tuff men i dag säger Lillan att hon försöker leva efter bästa förmåga. Hon vill inte vara rädd. Denna inställning tackar hon sina nära vänner för. Det var vännerna som snabbt försökte få henne att komma ut och inte fastna rädd och ensam i sitt hem.

– Man är ju rädd, men det är så viktigt att fokusera på att plocka bort de känslorna för att må bra. Jag är ju ganska säker på att jag en dag kommer att dö av det här. Men på något sätt känner jag att man inte får sluta leva bara för att man blir drabbad. Det är så viktigt att våga gå vidare. Jag har sett många som fastnat och inte vågat gå vidare.

För det gör ju ont emellanåt. Men det gäller att kunna ta den där smärtan, att bli vän med sitt hjärta.

LILLAN ÄR ETT LEVANDE bevis på att det finns ett liv efter en hjärtinfarkt. I dag försöker hon fortfarande att arbeta bort stressen från vardagen. Hon säger att om man byggt upp en stress under en halv livstid så tar det ett tag att lugna ner sig. Jag frågar henne vilka visdomsord hon har till dem som läser den här tidningen.

– Lyssna på din kropp och ta varningssignalerna på allvar. Huvudvärk, illamående, yrsel och smärta i kroppen - ta dessa signaler på allvar och titta på vad du kan förändra. Sedan ska man såklart tänka på både kost och motion. Man måste våga sätta gränser. Jag kan känna att det handlar om dålig självkänsla, att inte våga säga nej och skruva upp tempot på alla plan i sitt liv. Odla goda relationer så du slipper energitjuvar!

Stress är en av många riskfaktorer som kan öka risken för hjärtinfarkt hos vissa. Men problematiken kring hjärtinfarkt är komplicerad och de riskfaktorer vi idag känner till förklarar långt ifrån alla fall av hjärtinfarkt. Lillan är ett exempel på en person som, trots att hon har en hälsosam livsstil, drabbats av hjärtinfarkt.

För att ta reda på varför vissa drabbas och andra, som lever liknande liv, inte gör det, krävs forskning. För att denna livsviktiga forskning ska kunna bedrivas behövs pengar. Du kan hjälpa till genom att ge en gåva på pg 90 91 92-7 eller genom att ringa 0200-88 24 00.

Din gåva ger fler hjärtan chansen att klappa längre!

Jag tänkte att det var tjocka människor som inte rörde på sig som drabbades av hjärtinfarkt.”

ILLUSTRATION: MOA LINDQVIST BARTLING

OTTERNS POJKVÄN FICK skjutsa Lillan från hennes dåvarande hem i Sala till Sala sjukhus där hon snabbt blev behandlad. Men trycket över bröstet ville inte ge med sig. Därför fick hon en remiss till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resten av historien är som tagen ur en film. Just den dagen var det ett kraftigt snöoväder och ambulansen hade problem att ta sig fram. När Lillan kom fram hade hon missat sin tid och fick vänta på en ny röntgentid. När det sedan var dags för kranskärlsröntgen så brast kärlen i hjärtat och Lillan fick hjärtstillestånd.

10

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

1970

1966

Den första bypassoperationen genomförs i Sverige.

Fibronskopi börjar användas.

1977

Vidgning av kranskärl med ballongkateter.

HJÄRTFORSKARE Stefan Jovinge

Uppdrag: laga våra hjärtan Forskningen tar stora steg framåt och i dag pågår mycket spännande forskning kring hjärtat. Vi fick några ord med Stefan Jovinge, chef på hjärtintensiven i Lund, som har erhållit Lars Werkös högre forskartjänst – som delas ut av HjärtLungfonden - för att forska på hur man lagar ett skadat hjärta.

FOTO: MARTIN MAGNTORN

är en människa drabbas av en hjärtinfarkt så dör en del av hjärtat, vilket resulterar i att det bildas bindväv. Detta leder i sin tur till en permanent funktionsnedsättning eftersom det drabbade området på hjärtat aldrig kan reparera sig självt. Hjärtforskare har länge funderat på hur man kan laga ett skadat hjärta.

Man har testat att ta celler från benmärgen, men konstaterat att de inte lyckas bilda nya embryonala* celler. Nu har dock läkare från Lund visat att det går att återskapa vuxna hjärtmuskelceller genom att ta celler från de befruktade ägg som blir över vid provrörsbefruktning. Alltså de ägg som ändå skulle ha kastats i slasken.

Vad är det ni har upptäckt?

– Vi har upptäckt att man kan odla fram de cellinjer man vill ha med hjälp av celler från de befruktade äggen vid en provrörsbefruktning. Just nu arbetar vi med att rena

fram de celler som bildar hjärtmuskelceller. Vi letar fram de ytmarkörer som finns i förstadierna till hjärtmuskelceller. Man kan likna ytmarkörerna vid den streckkod du ser på varorna i affären.

Vad kan detta få för betydelse?

– Det kan komma att betyda oerhört mycket för alla som har fått skador på sitt hjärta efter en hjärtinfarkt. Vi hoppas att inom tre år ha fått fram odlade stamceller och kunna göra de första försöken på människor.

Hur länge har ni forskat kring detta?

– Rent fokuserat har vi hållit på sedan 2002. För att kunna komma framåt med forskningen måste man hitta goda samarbeten. Bilden av en enstörig person som sitter i ett fönsterlöst rum och fördjupar sig själv stämmer inte i det här fältet. Det är viktigt att ha en grupp kring sig som är bra på en viss sak. Det gör jobbet väldigt roligt, man får vänner runtom i världen som man samarbetar med.

Vilka samarbetar ni med?

– Två forskargrupper i London, två i Oxford, en i Paris, en i Rom och en i Bonn. Tillsammans bildar vi ett nätverk. Det hela bygger på en viss metodik. Man tittar på vilka saker man kan göra i sitt labb och om det är något man inte kan göra så ser man sig omkring och ser vilka som kan göra den biten.

Hur kändes det att erhålla Lars Werkös högre forskartjänst?

– För mig var det avgörande. Jag jobbar ju som läkare och är chef på hjärtintensiven här i Lund. Det innebär att jag efterfrågas och måste vara på kliniken. Men genom en sån här tjänst får jag tid att även ägna mig åt forskningen. * Embryonala stamceller är celler som kan dela sig oavbrutet. De kan fås att utvecklas till var och en av de olika celltyper som finns i en vuxen människa.

FAKTA OM LARS WERKÖS HÖGRE FORSKARTJÄNST

Lars Werkös högre forskartjänst är en treårig tjänst instiftad av Hjärt-Lungfonden och värd mer än tre miljoner kronor. Den tilldelas en klinisk forskare inom området hjärt-kärlsjukdom eller lungsjukdom. Tjänsten innebär halvtid forskning och halvtid klinisk tjänstgöring. Hjärt-Lungfonden bekostar forskarlönen under de tre åren och ger dessutom ett projektanslag på en halv miljon kronor per år. Forskartjänsten tilldelas särskilt lovande forskare och ger förutsättningar för forskningen att göra stora framsteg.

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

1987

Föreningen ändrar namn till HJÄRT-LUNGFONDEN, Svenska Nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar.

Hälso-Recept Fyllda nötfärsbiffar, ugnsbakade rotfrukter och mejramsky 4 PORTIONER

Ingredienser: ca 500 g potatis, fast sort ca 500 g blandade rotfrukter t ex morötter, rotselleri, palsternacka, persiljerot 2 vitklöksklyftor 3 st lagerblad 1 msk olivolja flingsalt 1 gul lök 1 msk flytande margarin 0,5 dl ströbröd 1 dl mjölk 400 g nötfärs salt och vitpeppar (lite mald kryddpeppar efter smak och tycke) 1 ägg ca 50 g blåmögelost, 16% fett flytande margarin till stekning 2 dl vatten 2 msk koncentrerad kalvfond torkad eller färsk mejram (en skvätt portvin eller madeira) salt och peppar Recept: Cecilia Magnusson/Örjan Klein Foto: Gunnar Bergkrantz ••••• Energi 397 kcal, Fett 19,6 g ••••

Gör så här: 1. Sätt ugnen på 225°C. 2. Skala och ansa potatis och rotfrukter. Skär i mindre bitar och lägg i ungssäker form eller långpanna.

3. Lägg i de krossade vitlöksklyftorna, smula över lagerbladen och ringla över olivoljan.

Salta och blanda väl.

4. Baka rotfrukterna i ugnen tills de fått fin färg och är mjuka, ca 30-40 minuter.

5. Skala och finhacka löken. Bryn den i margarinet. Låt löken svalna.

6. Låt ströbrödet svälla i mjölken.

7. Rör nötfärsen med saltet, tillsätt sedan vitoch kryddpeppar.

8. Blanda i ströbrödet, den brynta löken och ägget, rör till en smidig färs.

9. Forma 8 små biffar av färsen och fyll dem med en liten bit blåmögelost i mitten, förslut väl och bryn biffarna i flytande margarin i en stekpanna, efterstek dem klara i ugnen ca 10 minuter tillsammans med rotfrukterna.

10. Koka upp kalvfond och vatten (ev madeira eller portvin), smaksätt med mejram, salt och nymalen peppar.

11. Servera med en fräsch grönsallad och cocktailtomater.

Kokboken Alla Hjärtans Recept Receptet är hämtat ur boken “Alla Hjärtans Recept”. Kokboken är en perfekt present. Den kostar 350 kronor och då går minst 150 kronor oavkortat till hjärt-, kärl- och lungforskningen. Alla Hjärtans Recept säljs på apotek med hälsocoacher.

Ring 08-466 15 04 för information om de apotek som har boken på lager.

ANNONS

11

12

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

1988

2005

Den första svenska hjärttransplantationen genomförs.

HJÄRTFORSKARE

Livsviktig forskning!

3 000 fler människor räddas till livet jämfört med för 15 år sedan.

Ulf Hedin

Forskning som räddar liv Hälften av dödsfallen i Sverige är hjärt-kärlrelaterade. En miljon människor i Sverige lider just nu av någon hjärt-kärlsjukdom. Dystra prognoser säger att hjärtsjukdomar kommer att vara den vanligaste dödsorsaken i världen år 2020.

Ulf Hedin, professor på Karolinska Institutet, vill med sin kärlforskning bidra till ljusare prognoser framöver. riskzonen för hjärtinfarkt och stroke.

– På sikt kan åtskilliga liv räddas när man kan lokalisera riskpatienter och sätta in behandling för att stabilisera kärlet så att en hjärtinfarkt eller en stroke förhindras.

Vad driver dig som forskare?

– För mig handlar det väldigt mycket om att driva utvecklingen framåt så att vi löser de gåtor vi har att lösa. Hur ska vi hitta de personer som är i riskzonen för att få hjärtinfarkt och stroke? Hur ska vi hitta nya läkemedel som förhindrar detta? Detta är drivkrafter som kommer att leva kvar resten av mitt liv.

– En annan drivkraft är att bygga en miljö och plattform där jag kan hjälpa fram unga och lovande forskare. Som en lagkapten som leder sitt lag till VM. Att hitta de rätta spelarna och ge dem de bästa förutsättningarna. Det är minst lika viktigt.

Många forskare verkar använda fotbollstermer för att förklara sin forskning?

– När jag hade skrivit min avhandling var

det någon som frågade mig hur det var att forska. Jag kan ge två liknelser som stämmer väldigt bra med hur det känns. Jag är en gammal idrottare själv. Att forska känns som att träna hårt med en tydlig målsättning. Och när man väl får tävla med en publik som tycker om det man gör är det en enorm tillfredsställelse. Men man kan även jämföra det med att vara konstnär. Kreativiteten i forskningen omsätter man i sina resultat som man sen får ställa ut. När vår forskargrupp gjort ett framsteg är det som när Zlatan fintar upp en back på läktaren.

Det är kreativitet och konst, lika mycket som en idrottsprestation.

När har ni hittat de biomarkörer ni letar efter?

– Inom fem till tio år förväntar vi oss att vår forskning gett oss en biomarkör för instabil åderförfettning så att vi kan hitta patienter med ökad risk för stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer om forskningen på Karolinska Institutet på: www.ki.se/forskning

När vår forskargrupp gjort ett framsteg är det som när Zlatan fintar upp en back på läktaren.”

LIF0911

DERFÖRFETTNING DRABBAR var och varannan människa. Åderförfettning kallas den process då fett ansamlas i kärlens väggar. Denna ansamling kallas för plack. Det kan börja tidigt i ungdomen och utvecklas under en livstid. Det är när dessa plack blir instabila och lossnar eller spricker som en propp kan bildas och ge hjärtinfarkt eller stroke. I dag är det ingen som vet exakt varför placken blir instabila, men inflammation är troligtvis en viktig faktor. Ingen vet heller exakt hur kärlet så småningom läker ihop. Det är bland annat denna process som intresserar Ulf Hedin och hans forskarkollegor på Karolinska Institutet.

– Vi försöker hitta sätt att påverka läkningen i åderförfettade blodkärl. Genom att förstå läkningsprocesserna kan man också utveckla läkemedel som gör kärlväggen stabilare. När vi förstår dessa processer bättre kan vi också utveckla biomarkörer, mätbara ämnen i blod eller kärlvägg som kan hjälpa oss att se när åderförfettningen blir instabil.

Då kan man alltså hitta patienter som är i

Det handlar om din trygghet på nätet!

Alla som använder Internet idag har tillgång till mängder av information som kan besvara frågor om hälso- och sjukvård. Sökmotorer söker brett och erbjuder oftast långa listor med dokument från en mängd källor. Det är viktigt att du kritiskt granskar informationen och bl a tar reda på vem eller vilka som står bakom webbsidan samt om texten är aktuell. Det är först då du kan göra din bedömning av materialets trovärdighet.

Läkemedelsföretag som är medlemmar i LIF följer idag ”Läkemedelsbranschens etiska regelverk”, ett etablerat etiskt regelverk för information om läkemedel. Läkemedelsbranschen har tagit ytterligare ett steg mot tryggare informationssökning på nätet genom en egen kvalitetsmärkning. LIFs kvalitetsmärke står för att informationen på läkemedelsföretagets webbsida är balanserad, saklig och aktuell. Att reglerna efterföljs övervakas fortlöpande av läkemedelsindustrins oberoende granskningsinstanser.

Titta efter symbolen nästa gång du söker information – det handlar om din trygghet på nätet!

Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE -118 92 Stockholm, Tel +46 8 462 37 00 Fax +46 8 462 02 92 E-mail info@lif.se www.lif.se www.fass.se

LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 60 medlemsföretag vilka står som tillverkare för ca 80% av alla läkemedel som säljs i Sverige.

Läs mer om företagen och LIFs kvalitetsmärke på www.lif.se.

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

För att nå framtidens stora milstolpar i kampen mot hjärtsjukdom behövs forskning. Forskningen behöver pengar för att fortsätta, ge en gåva på pg 90 91 92-7 eller ring 0200-88 24 00

ANNONS

- JAG ställer upp i kampen att halvera dödstalen i hjärtinfarkt.

Gör det DU också!

INGVAR OLDSBERG

FOTO: ANNA MOLANDER

Hjärtsjukdom skördar fler offer än någon annan sjukdom. Mer än en miljon människor i Sverige är drabbade. De som drabbas – och det kan vara vem som helst – lever många gånger vidare med en aldrig upphörande oro.

Forskarna säger att hjärtsjukdom kan besegras – om de får tillräckliga resurser. Målet är att halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt inom tio år. Om det satsades fullt ut på hjärtforskning så skulle färre frukta att – helt i onödan – dö i en hjärtinfarkt.

- Hjärtsjukdom är vår tids största hot.

Varför drabbas vissa och andra inte?

När den gåtan är löst kan behandling skräddarsys långt innan någon drabbats.

Det finns skickliga forskare. Det finns forskningsuppslag. Men det saknas pengar. Svensk hjärtforskning tvingas gå på halvfart trots att någon drabbas varje kvart av hjärtinfarkt och någon dör varje timme. Det är Hjärt-Lungfonden – inte staten, som man skulle kunna tro – som bekostar det mesta av den oberoende hjärtforskningen.

När du skänker din gåva till Hjärt-Lungfonden så betyder det att du ger fler hjärtan chansen att klappa längre. Läs mer på www.hjart-lungfonden.se Ring in din gåva till 0200- 89 19 00.

TILLSAMMANS BESEGRAR VI H JÄRTS JUKDOM

Ring 0200 - 89 19 00 pg 90 91 92-7

www.hjart-lungfonden.se

13

14

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att komma igång med motionen, lugnt och med långsam upptrappning. En 30 minuters daglig promenad brukar rekommenderas. Andra bra aktiviteter är att cykla, simma, dansa eller gympa någon gång i veckan.

Risken för hjärt-kärlsjukdom är dubbelt så hög hos rökare som hos icke-rökare och allra störst är risken för kvinnor.

Att sluta röka är därför den enskilt bästa åtgärden man kan vidta för att undvika ytterligare en hjärtinfarkt.

ILLUSTRATIONER: MOA LINDQVIST BARTLING

En ny livsstil En ändrad livsstil är en viktig del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och kan avsevärt förbättra förutsättningarna för ett fortsatt sunt och friskt liv. Sluta röka, ut och rör på dig och tänk på vad du äter är tre viktiga steg i rätt riktning. Viktigt för hälsan är också att följa alla råd för behandling med läkemedel.

Det finns många saker som du själv kan göra för att ditt hjärta ska må bättre…

SLUTA RÖKA Risken för sjukdom i hjärtats kranskärl är dubbelt så hög hos rökare som hos ickerökare. Studier visar att kvinnor skadas lättare och att risken för hjärtinfarkt är dubbelt så stor för rökande kvinnor som för rökande män. Mycket talar för att risken för hjärtinfarkt ökar betydligt redan vid ett par cigarretter per dag. Många är rädda för viktökning i samband med rökstoppet. Men de flesta går inte upp mer än ett par kilo, vilket är mindre farligt för hjärtat än fortsatt rökning. I dag finns många läkemedel som hjälper den som vill sluta röka. Vid frågor, kontakta din vårdcentral.

RÖR PÅ DIG Kroppen mår bra av att röra på sig. Både den fysiska och den psykiska hälsan blir starkare av fysisk aktivitet. Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att komma igång, lugnt och med långsam upptrappning. På sjukhusen brukar den fysiska träningen delas in i två steg.

Första etappen är att återgå till samma grad av fysisk aktivitet som före infarkten. Andra steget är att ytterligare förbättra konditionen genom regelbunden träning. Efter rehabiliteringen är det viktigt att fortsätta på egen

hand. Fysisk aktivitet får många att känna sig både säkrare och tryggare i sin kropp.

Vad som är lagom ansträngning får man prova sig fram till. Trötthet, andfåddhet eller smärta i bröstet signalerar att det är dags att stanna upp och vila. En 30 minuters daglig promenad är en vanlig rekommendation. Andra bra aktiviteter är att cykla, simma, dansa eller gympa 30 till 45 minuter någon gång i veckan. Det viktigaste är att hålla igång. Många vårdcentraler har börjat med Fysisk aktivitet på recept (FaR®) för att komplettera behandlingen. Mer information finns i FYSS, som kan köpas på apoteket.

SUNDA MATVANOR I de senaste riktlinjerna från Socialstyrelsen rekommenderas daglig konsumtion av frukt och grönsaker. Fisk bör man äta varje vecka och den mat man äter ska vara energibalanserad med högt innehåll av fibrer och fullkorn. Ett minskat saltintag är också önskvärt då salt höjer blodtrycket. Fett är en av kroppens viktigaste energikällor. Det finns olika typer av fett: mättat, enkelomättat och fleromättat. För hög andel mättat fett – som finns i smör, ost, grädde och andra feta mejeriprodukter liksom i kött från nöt, gris och

får – höjer blodfettsvärdet och ger höga kolesterolvärden. Enkelomättat och fleromättat fett, som exempelvis finns i vegetabiliska oljor och fet fisk, har däremot en positiv effekt. Men allt kolesterol är inte dåligt. Problemen uppstår när det bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver. Kolesterolet i blodet transporteras i partiklar som kallas lipoproteiner. ”Det goda kolesterolet” transporteras i HDL-partiklar och har en skyddande funktion. Huvuddelen av kolesterolet finns dock i skadliga LDL-partiklar och kallas för ”det onda kolesterolet”.

Den som har en hjärt-kärlsjukdom bör inte ha högre total kolesterol än 4,5 mmol/liter.

(Det onda LDL-kolesterolet bör vara under 2,5 mmol/liter.) Även patienter som ändrat sin livsstil och/eller har goda matvanor kan ha höga värden. Läkemedel kan då hjälpa.

Oftast används så kallade statiner, som anses ha mycket god effekt på kolesterolnivån, men det finns andra alternativ. Många gånger krävs långvarig eller livslång behandling.

ALKOHOL Små mängder alkohol – ett glas vin om dagen – kan ha en skyddande effekt mot hjärtinfarkt. Det finns dock inget vetenskapligt

stöd för att råda patienter att börja dricka alkohol i förebyggande syfte. Hög alkoholkonsumtion kan dock skada levern och ökar risken för insjuknande och död i hjärtsjukdom. Stora mängder alkohol höjer också kolesterolvärdet.

STRESSHANTERING Stress påverkar vår livskvalitet och ökar risken för hjärtsjukdom. Att lära sig hantera stress på ett klokt sätt är en viktig del av rehabiliteringen. Fundera på vad som är viktigt i livet och prioritera – både på arbetet och i hemmet. Ställ inte orimliga krav på dig själv utan håll dem på en lagom utmanande nivå. Se till att det finns tid att värna om både vänner, familj och fritidsintressen.

Fysisk träning gör det ofta lättare att hantera stress. En aktiv kropp förbrukar stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs. Regelbunden avslappning gör kroppen mer stresstålig. Avslappningsövningar ger kroppen en chans att vila och återhämta sig och fyller på energibehovet inför kommande utmaningar.

KÄLLA: HJÄRT-LUNGFONDENS TEMASKRIFT HJÄRTINFARKT. SKRIFTEN FINNS ATT BESTÄLLA KOSTNADSFRITT PÅ WWW.HJART-LUNGFONDEN.SE

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

ANNONS

DO7 <H7CIJ;= =;H >@uHJI@KA7 >EFF E H YZgh_j`]jhZi! kZg`hVb]Zihdbg YZ @VgY^dad\^! Òcch Zc jc^` WaVcYc^c\ Vk a~`VgZ dX] h` iZgh`dg bZY da^`V heZX^Va^iZiZg# BZY cnV bZidYZg dX] hVihc^c\Vg g~YYVh ^ HidX`]dabh a~c ÓZg a^k ~c c \dch^c Z[iZg ]_~gihidee Ä ^ciZ h~aaVc [ g Vii iZg\ i^aa Zc [jaai [jc\ZgVcYZ kVgYV\# :c ea iha^\ hb~giV ^ Wg hiZi# NghZa# HZ" YVc VbWjaVch ^c i^aa h_j`]jhZi# 9Zi \ g k~aY^\i hcVWWi dX] ]Vg d[iV [ g YVcYZ `dchZ`kZchZg# H YZgh_j`]jhZih ]_~gi" ^ciZch^kk gYhVkYZac^c\ ~g Zc Vk YZ Zc]ZiZg hdb k gYVg ÓZhi ]_~gi^c[Vg`" iZg ^ aVcYZi# DX] ijg ~g k~a YZi! Z[iZg" hdb H YZgh_j`]jhZi dX`h ]Vg Zc Vk YZ VaagV bZhi `dbeZiZciV VkYZac^c\" VgcV ^ HkZg^\Z Ä ]~g db\Zh eVi^ZciZc Vk Zc jc^` WZbVcc^c\ Vk a~`VgZ dX] h_j`h` iZgh`dg bZY da^`V heZX^Va^iZ" iZg dX] Zg[VgZc]ZiZg# 9ZccV higj`ijg! bZY `dbeZiZch dX] gZhjghZg [ g h " k~a ]_~gi^ciZch^kk gY hdb bZY^X^ch` ^ciZch^kk gY! \ g Vii WZ]VcYa^c\ `Vc ZgW_jYVh ^cdb hVbbV VkYZac^c\ dX] bZY hVbbV eZghdcVa ^cWaVcYVY jcYZg ]ZaV YZc bZhi V`jiV k gYi^YZc# HVbVgWZiZ g~YYVg a^k Z[iZg ]_~gihidee IVX` kVgZ Zii anX`Vi hVbVgWZiZ bZa" aVc WgVcY[ ghkVg! eda^h! VbWjaVch

dX] hi ggZ ejWa^`V Vca~\\c^c\Vg ^cdb HidX`]dabh a~c! kZgaZkZg cjbZgV kVg_Z g jc\Z[~g '% eZghdcZg ÓZg ~c i^Y^\VgZ ]_~gihidee jiVc[ g h_j`]jh# Egd_Z`iZi! hdb `VaaVh H6AH6 HVk^c\ A^kZh ^c i]Z HidX`]dab 6gZV ! ~g ^c^i^Z" gVi Vk `VgY^dad\Zg e H YZgh_j`]jhZi ^ hVbheZa bZY @Vgda^ch`V >chi^ijiZi dX] HidX`]dabh EgZ]dhe^iVaV 8Zcigjb# Egd_Z`iZi ]Vg aZii i^aa Vii ÓZg YgVWWVYZ ]^ccZg [ ]_~ae i^Y^\VgZ iVX` kVgZ Vii WgVcY[ ghkVgZi dX] eda^hZc cj aVgbVh dX] `Vc e W g_V ]_~gi" dX] ajc\g~YY" c^c\ hVbi Vck~cYV YZÒWg^aaVidg e eaVih# Ä K^ ]Vg `jccVi k^hV Vii kZgaZkcVYZc ^ aVcYhi^c\Zi `Vi ^ iV`i bZY Vii ^chVih" i^YZgcV ]Vg b^ch`Vi! hVbi^Y^\i hdb kZgaZkcVYZc ^ kg^\V YZaVg Vk aVcYZi ^ciZ ]Vg `Vi e bdihkVgVcYZ h~ii hdb ^ HidX`]dab# 6aaV eVgVbZigVg iVaVg [ g Vii YZi ~g Zii bnX`Zi [gVb\ c\hg^`i egd_Z`i! h~\Zg ?VXdW =daaZcWZg\! a~`V"

gZ e `VgY^dad\Zc! hdb h`g^k^i h^c Yd`" idghVk]VcYa^c\ ^cdb YZiiV dbg YZ# H~c`i iZbeZgVijg [ g ]_~gcVch h`jaa tkZc db bVc kZgaZkZg Zii ]_~gihidee jiVc[ g h_j`]jh! ~g YZi [ gZcVi bZY Zc bnX`Zi Y a^\ egd\cdh# HngZWg^hi `Vc aZYV i^aa VaakVga^\V ]_~gch`VYdg# E hZcVgZ g ]Vg YdX` Zc cn bZidY g ci hidgi ^cigZhhZ ^ `VbeZc [ g Vii g~YYV ]_~gcVc# 9Zi ]Vg k^hVi h^\ Vii \Zcdb Vii h~c`V `gdeehiZbeZgVijgZc i^aa X^g`V (( \gVYZg jcYZg &'"') i^bbVg [ g Vii b^ch`V ]_~gcVch bZiVWda^hb! `Vc bVc gZYjXZgV ]_~gch`VYVc# 9ZccV ine Vk WZ]VcYa^c\ `VaaVh ]nediZgb^ ÇjcYZg" iZbeZgVijgÇ dX] ~g cj Zc ZiVWaZgVY WZ]VcYa^c\hbZidY gjci db ^ k~gaYZc# E H YZgh_j`]jhZih bZY^X^ch`V ^ciZc" h^kk gYhVkYZac^c\ \Zcdb[ gh YZccV ine Vk WZ]VcYa^c\ Z[iZg ]_~gihidee# ; g YZhhV eVi^ZciZg! a^`hdb k^Y ÓZgV VcYgV i^aahi cY! YZaiVg H YZgh_j`]j"

hZi ^ cVi^dcZaaV `kVa^iZihgZ\^hiZg [ g Vii W^YgV bZY `jch`Ve dX] a~gV bZg db ]jg bVc W~hi WZ]VcYaVg YZ hk gVhi h_j`V eVi^ZciZgcV# KZg`hVb]Zihdb" g YZ @VgY^dad\^ e HyH! ^ hVbVgWZiZ bZY @Vgda^ch`V >chi^ijiZi dX] HidX`" ]dabh EgZ]dhe^iVaV 8Zcigjb! \Zcdb" [ g e \ ZcYZ hVihc^c\Vg e [dgh`c^c\ ^cdb ]_~gihideehdbg YZi bZY hi Y Vk HidX`]dabh A~ch AVcYhi^c\! =_~gi" Ajc\[dcYZc dX] =_~gi" dX] Ajc\h_j`Vh G^`h[ gWjcY#

lll#hdYZgh_j`]jhZi#hZ

15

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Hjärt-Lungfonden

EN NYHET SOM TRÄFFAR MITT I HJÄRTAT.

Nu finns en naturlig fiber för dig som vill ta hand om ditt hjärta. Den innehåller lösliga fibrer från havre som bidrar till balanserade kolesterolvärden och finns i alla AXA Fiber-produkter med hjärtsymbol. Prova AXA Fiber Müsli No 1. Smakar gott och passar hela familjen. AXA Fiber är en del av en sund livsstil. Läs mer på axa.se