Kreativitet & framtidstro

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Svensk landsbygd

Kreativitet

& framtidstro

Möt entreprenören

Marcus Eldh

sidan 14

Lillkorsträsk – ett andra hem för Pirelli

Matlandet Sverige är fantastiskt krönika av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS NYHETER, JANUARI 2011.

Projekt har lockat ungdomar till landsbygden

2

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Program för attraktiv landsbygd Landsbygdsprogrammet är till för att förbättra miljön och landskapet, öka företagande och konkurrenskraft samt bidra till att landsbygden blir mer attraktiv. Programmet innehåller stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Det övergripande målet är en hållbar utveckling.

Jordbruksverket ansvarar för programmet, som genomförs gemensamt av Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget, länsstyrelserna och Leadergrupper i hela landet.

Programmet finansieras av Sverige och EU. Det finns ett landsbygdsnätverk för att samla de som är engagerade för landsbygden. Syftet är att genomföra landsbygdsprogrammet på bästa sätt genom idéutbyte och samarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Landsbygdsgalan Landsbygdsgalan med utdelning av Ull-baggar anordnas årligen av det nationella Landsbygdsnätverket. Syftet är att sätta fokus på de bästa satsningarna som görs inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet (20072013). Priset delas ut i sju olika kategorier: Årets Ungdomssatsning på landsbygden Årets Leader Årets Landsbygdsprojekt Årets Integrationssatsning på landsbygden Årets Miljösatsning på landsbygden Årets Landsbygdsföretagare samt Årets Jämställdshetssatsning på landsbygden

Kreativ landsbygd 2011 Varmt välkommen till Kreativ landsbygd 2011 den 8-9 februari på Elmia i Jönköping! Två dagar som kommer att ge inspiration och idéer om hur vi tillsammans stärker landsbygden.

Kreativ landsbygd 2011 är en interaktiv mötesplats där du kan påverka diskussionen, ställa frågor och knyta nya kontakter. Du

kommer att träffa många människor som arbetar med landsbygdsutveckling inom företag, organisationer, föreningar och myndigheter.

Läs mer på: www.jordbruksverket.se/landsbygdskonferens Sista anmälningsdag är 17 januari.

Olsson & döttrar sätter fart på landsbygden

Det är Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Leadergrupper i hela landet som står för nomineringarna.

Landsbygdsnätverkets styrgrupp utser vinnarna som får ett stipendium på 10 000 kronor samt varsin Ullbagge designad av Jönköpingskonstnären Peter Gadh.

Landsbygdsnätverket arbetar för lärande och samverkan mellan de myndigheter, organisationer och föreningar som arbetar med landsbygdsprogrammet.

KÄNNER DU IGEN DEN GAMLA SÅNGLEKEN ”PER OLSSON HADE EN BONNAGÅRD”?

Förutom en bondgård har herr Olsson nu även en gårdsbutik, ett vindkraftverk, ett e-handelsbolag och en korvfabrik. Och det är faktiskt inte Per som driver bondgården längre. Det är hans dotter. Hon har dessutom startat ett konsultföretag med hela Europa som marknad. Landsbygden förändras. Det är drivet och viljan att utveckla nya verksamheter som utmärker landsbygden idag. Per Olsson är numera koncernchef.

Bysamverkan gav supersnabb lina

Landsbygden förändras.

Det är drivet och viljan att utveckla nya verksamheter som utmärker landsbygden idag.

Med hjälp av LRF och Leader gick tre socknar på Gotland ihop och grävde ner en egen fiberkabel i marken.

Förutom ett supersnabbt och pålitligt Internet sparar byborna numera flera hundralappar i månaden.

Landsbygdsföretagare och boende i socknarna HejdeVäte och Grötlingbo gick under 2009 ihop för att driva projektet ”Fiber till alla i Hejde-Väte och Grötlingbo”. De bildade en ekonomisk förening och ansökte med hjälp av LRF till Leader Gotland om bidrag till projektet. I slutet av 2009 färdigställdes projektet och nu har många bybor tv, telefoni och datorer anslutna till bredbandet till en betydligt lägre summa än de tidigare betalade.

För Stefan Johansson som var projektledare i socknen Grötlingbo har detta inneburit en stor förändring. Tidigare hade han en mobil uppkoppling som inte gick att lita på.

Idag funkar allt perfekt och Stefan sparar mycket pengar på att få tv, telefoni och dator anslutna till fiberkabeln.

– Jag sparar cirka 400 kronor i månaden jämfört med vad jag tidigare betalade. Därmed kommer jag att ha tjänat igen investeringen på cirka tre år. Nu kan jag utan problem sköta bankärenden, inköp, försäljning, rapportering och EU-ansökningar via nätet.

Vi vill i den här bilagan visa några exempel på kraft, lust och uppfinningsrikedom. Läs om företag som bidrar till lösningar på klimat- och miljöproblem som Högebo gård utanför Götene eller Skogens Konung från Skinnskatteberg som tar tillvara på människors lust till upplevelser. Möt eldsjälar som ser till alla möjligheter som finns i att leva och driva företag på landsbygden.

Landsbygdsministern ser stora möjligheter att Sverige blir Europas mest attraktiva matland. Landsbygden bi-

drar med smakrika råvaror från jordbruket samt naturen med skogarna, sjöarna och fjällen. Men landsbygdens viktigaste tillgång är de många passionerade entreprenörer som utvecklar och erbjuder oss mat- och måltidsupplevelser i världsklass.

Jordbruksverket har tillsammans med landsbygdsorganisationer och andra myndigheter det givande uppdraget att på olika sätt uppmuntra utvecklingen runt om i Sveriges landsbygder. Det är ett uppdrag som utgår från EU:s gemensamma satsning på landsbygderna i Europa.

Vi behöver våra landsbygder och de gemensamma lösningarna för att klara de utmaningar som världen står inför. Våra landsbygder gynnar hela landets utveckling!

Mats Persson Generaldirektör Jordbruksverket

Maria Gustafsson Verksamhetsledare Landsbygdsnätverket

Vad är Leader?

Leader är en metod för att utveckla landsbygden. Metoden bygger på dialog och samarbete mellan föreningar, näringsliv och kommuner. Det finns idag leaderområden över hela Sveriges landsbygd och varje område har tagit fram en egen utvecklingsstrategi. I varje leaderområde finns ett leaderkontor som arbetar med att mobilisera engagemang, hantera ansökningar och stödja och samordna projekt. Allt för att skapa mesta möjliga utveckling i området.

En annonsbilaga från Jordbruksverket.

Frågor om innehållet besvaras av: MAGNUS NORDGREN 036-15 58 67 magnus.nordgren@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

-makes you visible

Projektledare:

Textansvarig: Omslagsfoto:

vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Lea Hansen 070-656 78 63 lea.hansen@marknadsmedia.se Henrik Örtenvik Skogens Konung

Text: Grafisk form: Repro: Tryck:

Henrik Örtenvik, Sofia Gerdmar, Henrik Ekberg Anna Hammarbäck JMS DNEX

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

ANNONS

Skogen viktig för ett attraktivt landskap Mitt emellan Östersund och Åre i den lilla orten Mörsil har Fredrik Eliasson bosatt sig på släktgården tillsammans med sin fru Karin Ramström och barnen Erik och Agnes. Här lever de av skogen och är måna om att göra landskapet attraktivt för både djurliv, sig själva, andra invånare och passerande turister.

När vi ses har håller Fredrik på att renovera en bryggstuga, på gården som varit i familjens ägo sedan 1500-talet.

Under året har han gått igenom några av de 20-talet hus som finns på gården. I skogsfastigheten ingår även gamla lador som turister passerar på E14 som går förbi. Fredrik har även tittat på att ersätta trästockar så att ladorna inte ruttnar underifrån. Inspirationen till detta fick han efter en resa utomlands.

– Det skapar en hemtrevlig landskapsbild. När jag var i Österrike och bilade såg jag massa fina lador mm som jag tror påverkar turismen positivt. Många här lever på turismen och skapar vi en fin bild så tar turisterna med sig det. Vi har ett strategiskt läge mel-

lan Östersund och Åre och flyttströmmen börjar gå tillbaka. Alla kan dra sitt strå till stacken.

Det märks att Fredrik är full av idéer. Förra året beställde han en målklassad skogsbruksplan. Har man en sådan är det möjligt att söka EU-bidrag från Skogsstyrelsen för andra aktiviteter som utvecklar eller bevarar skogens mångfald. Planen är inte riktigt klar än, men när den är godkänd hoppas han kunna söka stöd för att restaurera skyddsvärda områden, såsom bäckmiljöer och hällmarker, områden som är av betydelse för djur och växtlivet i trakten.

– Jag har också funderingar på att söka stöd för att röja upp stigar som ligger ganska nära samhället.

Det är viktigt att ha kvar tillgängligheten till skogen och tidigare generationers trampade stigar. Karin och jag har planer på att hyra ut stugor till turister och en skog med vackra områden och bra promenadstigar ökar attraktionskraften.

Fredrik Eliassons far, Karl Eliasson, är glad över att sonen bevarar familjegården. Han tycker det är bra att Fredrik upplåtit områden för en skolskog på en del av fastigheten, ett sätt att bidra till den lokala skolans utveckling. Fredrik drar dessutom upp skidspår och engagerar sig i de kulturmiljövärden som finns i Mörsil.

– Det är naturligtvis bra med en ny generation och ett nytt tänkande som förvaltar fastigheten. När vi gjorde generationsskiftet ville vi inte att någon skulle förvalta den på distans och bara plocka ut det bästa ur fastigheten. Detta blev en väldigt bra lösning. Ett aktivt skogsbruk innebär inte bara att avverka och sedan rulla tummarna. Skogen ska skötas om, röjas, plantsättas och gallras. Ett modernt skogsbruk måste vara lättåtkomligt, säger han och ler mot Fredrik.

MER INFORMATION OM SKOGLIGA STÖD I LANDSBYGDSPROGRAMMET HITTAR DU PÅ WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE

3

4

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Foto: Heléne Grynfarb / Bildarkivet.se

Sörmlands

svar på Toscana I höstas drog Sörmlands Matkluster igång något de kallar ”Aptitrundan” som fungerar enligt samma princip som konstrundan, fast besökarna får möjlighet att prova olika gårdars mat och gå omkring i gårdsbutiker. Matklustret arrangerar dessutom Bondens egen marknad och jul- och vårmarknader.

– I Sörmland är vi lyckligt lottade. Här finns den rika mångfald som behövs för en spännande utveckling av den mat vi producerar och äter. Det känns verkligen som att vi har fått luft under vingarna. Det finns ett väldigt stort intresse lokalt efter hantverksmässig mat. Jag tror att vi kommer växa om vi fortsätter att satsa, säger Magnus Åberg.

Idag har Sörmlands Matkluster 80 medlemsföretag som Magnus Åberg säger ”representerar resan från jord till bord”. Men bland medlemmarna finner

”

Det finns ett väldigt stort intresse lokalt efter hantverksmässig mat.

Foto: matkluster.se

För tio år sedan gick en handfull mathantverksföretag i Sörmland ihop och bildade Sörmlands Matkluster med målet att organisera och använda den gemensamma styrkan i regionen. För några år sedan blev Sörmlands Matkluster en ekonomisk förening och sen dess har verksamheten spirat.

Matturismen kommer ge ökad sysselsättning i hela landet, tror man på Sörmlands matkluster.

vi inte bara mathantverkare.

– Vi har även livsmedelsföretag, restauranger, reklambyråer och andra som arbetar med och brinner för mathantverket här i länet.

Ser stor potential i matturism Förra året fick Sörmlands Matkluster pengar från landsbygdsprogrammet för att kunna utveckla en webbplats för att sprida information och skapa en verksamhetsplan. Med hemsidan hoppas Magnus att regionen ska samla kraft för att än mer utveckla och visa stolthet över det matarv som finns i länet. Han tror att det finns stor potential att utveckla matturismen inom Sörmland och hela Sverige och att detta kommer skapa ökad sysselsättning över hela landet.

– Det finns mycket vi kan göra. Vi kan hjälpa till så att kontakten med

butiker blir bättre. Möjligtvis kan man också tänka sig att märka ut varorna som är närproducerade och certifiera butiker som säljer våra varor. Det vi har upplevt de senaste åren är att det finns otroligt mycket idéer. Det vi behöver bli bättre på är att genomföra dem.

Och då krävs eldsjälar och pengar.

Magnus lyfter fram Eldrimner, det nationella centret för mathantverk i Östersund, som en förebild. En framtidsvision är att Sörmlands Matkluster ska kunna hålla kurser själva för både mathantverkarna och för allmänheten.

– För oss vore det ett bra sätt att göra reklam för oss själva, för att på så sätt få upp intresset än mer för det lokala mathantverket här i Sörmland. Och jag ser hoppfullt på framtiden. Intresset för mat och hälsa är större än någonsin och vi bidrar gärna till en positiv utveckling.

Fredagsmys, vardagsmat och lattefika. Naturligt, hälsosamt och modernt. Låt oss bjuda på en bit av den svenska livsstilen och på de unika matupplevelser vi har i Sverige.

Sverige ska bli Europas nya matland. God mat och måltidsupplevelser ska vara det man tänker på när man talar om Sverige. Men frågar du den utländska turisten är det snarare vinter och skidåkning som kommer först. Vi svenskar har hittills föredragit det italienska, spanska och japanska köket. Så vad har vi för förutsättningar att bli ett attraktivt matland? Våra duktiga kockar pratar ofta om mat med själ. Att den svenska råvaran har tagit smak och form av naturen och årstiderna men även av händerna som tagit hand om den. Maten har formats av traditioner som att safta, sylta, röka, torka, halstra,

stuva, konservera och göra inläggningar.

Men vi har mer än råvarorna. Sverige har livsmedelsprodukter med starka varumärken som exporteras. Visste du till exempel att folk i fyrtio länder varje år sätter i sig 60 000 ton knäckebröd från Wasa? Vår omväxlande natur och klimat ger fantastiska förutsättningar för måltider i unika miljöer. Sverige är också unikt med att alla barn får äta lagad mat varje dag i skola och på dagis.

Svensk mat har även en styrka i sin kontrastrikedom men också av att ha påverkats av andra matkulturer.

Vi äter sillsushi ena dagen och raggmunk den andra.

Ska vi bjuda turisten på något så får det gärna finnas en lokal anknytning. Isterband i Småland och renskav i Lappland. Och lägg gärna dessa på pizzan!

För att ljussätta Sveriges möjligheter att bli ett matland har regeringen en vision – Sverige ska bli Europas

en nya matland. En kaxig vision som får fransmännen p att dra på munnen. Men Sverige har tagit upp kampen och det är företagarna som ska ta oss dit. Det handlar om såväl lantbrukare som livsmedelsföretag, den offentliga sektorn och restaurangerna. Alla är viktiga för att nå visionen.

Tror du att vi kan lyckas bli ett matland som alla talar om? Utan oss svenska konsumenter, som använder och efterfrågar våra fantastiska råvaror, lagar mat, njuter av mat och talar om maten, står företagen sig slätt. Vi ruvar på något fantastiskt.

Låt oss bli lika entusiastiska, passionerade och nördiga för maten som vi är för fotbollen.

Eskil Erlandsson n er Landsbygdsminister

Foto: Erik Bratthall

Matlandet Sverige är fantastiskt!

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket Foto: Sju gårdar

Korna på Sju Gårdar får en hög andel egenodlat foder och brasiliansk soja är bannlyst. På gårdarna används inga kemiska bekämpningsmedel och ingen handelsgödsel.

Klimatcertifierad mjölk från Uppland

I Västra Götaland finns en bred och varierad livsmedelsindustri och en stark forskningskompetens. Livsmedel i Väst tillsammans med de tre dotterbolagen utgör en stark resurs

2009 dök mjölk från Sju Gårdar för första gången upp i uppländska butiker. Idag väljer allt fler Sju Gårdars mjölk och omsättningen har ökat dramatiskt. Låt oss berätta hur allt började.

– Vi var några bönder som av och till hade talat om att starta egen verksamhet med ekologisk och närproducerad mjölk för att komma närmare konsumenterna. Under 2008 började planerna ta mer konkret form, säger Henrik Johansson ordförande för Sju Gårdar.

Mjölkbönderna på gårdarna Kvarngården, Roteberg, Almunge Prästgård, Östanå, Bärby, Gränome och Stabby i Uppland bildade hösten 2008 en ekonomisk förening och inledde samarbete med Gävleortens mejerier. I februari 2009 lanserade de sina första egna mjölkprodukter med grundtanken att gårdarna ska påverka miljön så lite som möjligt. Idag har de Sveriges första klimatcertifierade mjölk.

– Vi har idag tre starka mervärden, närproducerat, ekologiskt och klimatsmart. Det känns väldigt bra och vi får mycket positiva reaktioner från kunderna som gillar det vi gör och att det finns ett ansikte bakom mjölken, säger Henrik Johansson.

När mjölken lanserades 2009 hade världen sedan några månader tillbaka hamnat i ekonomisk gungning. Att då lansera en mervärdesprodukt som kostar lite extra jäm-

som bidrar till ökad tillväxt, utveckling och förnyelse inom livsmedelsnäringen.

fört med andra mjölksorter kanske kunde ses som lite riskabelt. Men Henrik Johansson och hans bondkollegor tvekade inte. De hade sedan tidigare märkt hur intresset för mat med ett mervärde vuxit.

En satsning rätt i tiden I juni publicerades en konsumentundersökning gjord på uppdrag av LRF, Svenskt Sigill och KRAV. Den visade att tre av fyra vill kunna välja mat med lägre klimatpåverkan och att en tredjedel är beredda att betala mer för klimatcertifierad mjölk.

– Intresset för miljö- och hälsofrågor är större än någonsin. Människor vill kunna göra skillnad, och vi erbjuder konsumenterna en möjlighet att göra ett aktivt val. Det uppfattas väldigt positivt.

På sikt hoppas Sju Gårdar kunna ta fram grädde och smaksatt yoghurt, som många frågat efter. Henrik ser hoppfullt på framtiden.

– Jag tror att vår satsning gjordes väldigt rätt i tiden och jag ser inga tecken på att intresset för miljö, klimat och närproducerad mat skulle minska. Det är snarare tvärtom.

FRÄMJAR UTVECKLINGEN I DET VÄSTSVENSKA LANTBRUKET OCH LIVSMEDELSINDUSTRIN GENOM SAMVERKAN MED NÄRINGSLIV, FORSKNING OCH POLITIK.

PLATTFORM FÖR KOMMERSIALISERING AV IDÉER KRING HÄLSOSAM MAT - FRÅN IDÉ TILL MARKNAD.

Foto: Sju gårdar RESURSCENTRUM FÖR SMÅSKALIG LIVSMEDELSPRODUKTION OCH FÖRÄDLING I VÄSTRA GÖTALAND

www.livsmedelivast.se www.agrovast.se www.fhcc.se www.lokalproducerativast.se

HUVUDFINANSIÄRER

För att bli klimatcertifierad krävs bland annat att man effektiviserar energianvändningen, använder grön el och utbildar anställda i sparsam körning. Läs mer på www.sjugardar.se

5

6

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Tredje generationen

driver gården vidare Efterfrågan på ekologisk mjölk är ständigt växande. Familjen Werthén är en av 387 ekologiska Arlabönder.

är Gunnar Werthén började hjälpa sin pappa på gården var det något som kom naturligt.

Efter studier på lantbruksskola bestämde han sig definitivt att följa i sin pappas fotspår och bli mjölkbonde.

– Jag bestämde mig i tonåren utan att någon påverkade mig. Sedan dess har jag aldrig funderat på något annat yrke, säger Gunnar Werthén.

Den stora tjusningen, som Gunnar förklarar det, är att få följa ett djur under hela livscykeln och att arbeta för att få fram bättre kor som producerar bättre mjölk och som lever längre.

– När vi seminerar en kviga försöker vi hitta en tjur som kompletterar hennes svagheter, så att vi får en genetisk spridning som förbättrar nästa generation. Just den biten är väldigt spännande.

Gunnar intygar att han inte ansträngt sig för att föra arvet vidare, utan att för sonen David var valet lika naturligt som det var för honom en gång i tiden. David Werthén säger att yrket innebär en möjlighet att förena intresse och arbete.

Foto: Veronika Svensson

n

1951 började Olof Werthén driva gården i Habo några mil utanför Jönköping. Idag är det barnbarnet David som ska föra arvet vidare.

Möt familjen Werthéns som är en av Arlas växande skara av ekologiska mjölkbönder.

– Ända sedan jag var liten har jag inte funderat på något annat yrke. Jag tycker om att arbeta med djur och att det är ett så omväxlande jobb. Jag tror att det är ett framtidsyrke.

Gunnar uttrycker en viss oro över att samhället växer allt närmre deras gård och att yrket ibland kan orsaka lite bekymmer eftersom det är så väder- och politikerberoende. Om mjölkpriset sjunker på Nya Zeeland så märks det här på andra sidan jorden.

”

Vi har äntligen möjlighet att produktutveckla mer och marknadsföra vårt ekologiska sortiment.

– Tidigare var mjölkmarknaden reglerad, men nu är marknaden öppen precis som vilken industri som helst. Det är i grunden positivt, men det har blivit mer fluktuation för oss, säger Gunnar Werthén.

Han låter lite stolt då han berättar att det blev lättare att satsa framåt då David visade intresse för att driva gården vidare. De senaste tio åren har de byggt ut gården och ställt om till robotmjölkning och sedan mitten av 90-talet levererar de ekologisk mjölk till Arla.

– Nästa steg är att försöka få tag i mer mark och vidareutveckla gården. Ett framtidsprojekt blir att ta hand om gödsel på ett bättre sätt för att använda det till biogas, säger Gunnar Werthén.

Allt fler ekologiska Arlabönder För fem år sedan satte man inom Arla målet att minst tio procent av Arla-bönderna skulle producera ekologisk mjölk. Under 2010 uppgick

ANNONS Foto: Fabio Galli

SVA främst när det gäller smittsamma sjukdomar hos djur

säger Ann Freudenthal på Arla Foods.

I dagens debatt blandas ofta mervärden som ekologiskt och lokalt ihop. Det ekologiska tänket bottnar i en vilja att arbeta och producera produkter på ett resursklokt sätt, att producera mat med hjälp av lokala, förnybara resurser i så stor utsträckning som möjligt.

En ekologisk gård använder inte kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel. I stället utnyttjas kornas gödsel effektivt. Kravet är att mer än 95 procent av fodret ska vara ekologiskt odlat och odlat i närområdet. Men många odlar mer än så på den egna gården.

En ekologisk gård är ett naturligt kretslopp som bevarar den biologiska mångfalden.

Ann Freudenthal tror att just mjölken varit det som gjort människor intresserade av ekologiska produkter.

– Mjölk är den största ekologiska produkten i Sverige och innebär en relativt liten merkostnad för konsumenten. Den ekologiska satsningen är ett steg närmare naturen. Alla våra gårdar strävar efter att minska jordbrukets miljöpåverkan och de ekologiska gårdarna ligger i framkant i det arbetet.

Vid SVA diagnostiserar vi, ger råd om och forskar kring smittsamma sjukdomar hos djur. Vi verkar för bra djurhälsa, säkra livsmedel och en god folkhälsa. Livsmedelssäkerhet och zoonoser, sjukdomar som kan spridas mellan djur och människa, är högt prioriterade frågor.

Drivkraften är vårt engagemang för friska djur och betydelsen av friska djur för människor.

Forskningen vid SVA blir allt viktigare för att stärka kunskapsläget och beredskapen så att vi kan vara steget före.

Sverige har ett gott hälsoläge bland djur, men hot som tidigare setts mest på avstånd kan idag bli verklighet hos oss. De globala mönstren för smittspridning ändras genom ökat resande, ökad handel och klimatförändringar. För redan kända smittor vi tvingas bekämpa och när nya smittor bryter ut ska vi snabbt kunna vidta kraftfulla åtgärder.

Friska djur – trygga människor

Välkomnar konkurrens

antalet ekologiska gårdar till 387 stycken av totalt 3 500 och enbart i år ökar de ekologiska gårdarna med 25 procent.

– Det är härligt att vi nu är ifatt efterfrågan på ekologisk mjölk. Vi har äntligen möjlighet att produktutveckla mer och marknadsföra vårt ekologiska sortiment.

Vi kan också erbjuda tillräckligt med ekologiska produkter till alla kommuner som eftersträvar att nå sina miljömål inom eko,

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Konkurrensen för Arla har ökat de senaste åren då företag som Sju Gårdar har kommit in på marknaden med en ansats att erbjuda något lokalt och närproducerat.

Ann Freudenthal säger att hon välkomnar konkurrensen och att det kan hjälpa till att lyfta marknaden för ekologiska produkter.

– Det är bara bra att det är fler som talar om fördelarna med det ekologiska. Samtidigt är det så att exempelvis 90 procent av all mjölk vi producerar i Mälardalen säljs i just Mälardalen. Och våra ekologiska Arlagårdar finns nära konsumenterna och är jätteviktiga i sitt samhälle. Det budskapet måste vi bli bättre på att kommunicera.

Intresset för närproducerat och lokalproducerad mat har exploderat de senaste åren. Numera har varje välsorterad matbutik ett rikt utbud av ekologiska, lokala och rättvisemärkta produkter. De ekologiska produkterna är inte längre en liten nisch och Arla blickar mot ett skandinaviskt grannland och hoppas på en liknande utveckling här.

– Arla driver ekologisk försäljning på många marknader – i Danmark till exenmpel utgör den ekologiska mjölken 30 procent jämfört med ungefär 10 i Sverige.

Vi tror och hoppas att de ekologiska produkterna kommer ta allt större plats även i Sverige. Nu har vi tillräckligt med mjölk att jobba med och ett bra läge att utveckla den ekologiska verksamheten, jämfört med tidigare när efterfrågan översteg utbudet.

SVA är specialiserat på smittämnen för alla typer av smittsamma sjukdomar hos djur vilket är avgörande när både bakterier, virus och parasiter ska bekämpas.

SVA samarbetar nära djurägare, djurägarorganisationer, veterinärer, företag, bransch- och intresseorganisationer samt andra myndigheter. Det ger oss överblick över djurhälsoläget och hot som kan dyka upp. Vi arbetar målmedvetet med beredskapsfrågor och bidrar aktivt till att utveckla samhällets krisberedskap.

STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT (SVA) är ett veterinärmedicinskt kunskapscenter specialiserat på djurs sjukdomar och smittämnen samt hur de sprids – mellan djur, till människan och i miljön. Vi är idag fyrahundra medarbetare däribland veterinärer, forskare/forskningsingenjörer, biomedicinska analytiker och administrativ personal. Vid SVA utför vi uppdragsdiagnostik, myndighetsuppdrag och uppdragsforskning.

Verksamheten startade 1911 i Stockholm och finns i Uppsala sedan 1979.

2011 är SVA:s jubileumsår då firar vi 100 år.

Läs mer om oss på www.sva.se

7

Foto: Fabio Galli

8

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

ANNONS

Nätverk ska locka fler kvinnor till kuporna Av landets nästan 10 000 biodlare är runt 80 procent män. För sju år sedan startades därför ett nätverk inom Sveriges Biodlares Riksförbund – SBR Quinnor – för att locka fler kvinnor till bikuporna.

Sedan dess har antalet kvinnor inom organisationen ökat markant.

I dagsläget finns det drygt 200 gårdar i Sverige som driver någon form av Grön Omsorg. På Stall Sonakull i Gnosjö kommun fick en grupp funktionshindrade chans att spendera tid med djuren. Grön Omsorg fick på Landsbygdsgalan 2010 en Ull-bagge i kategorin Årets Leader. Foto: Jonatan Nilsson

Grön omsorg främjar både

individ och samhälle Omsorg i kombination med lantbruk. Det är idén bakom Grön omsorg, som skapar meningsfull sysselsättning för människor med särskilda behov, samtidigt som lantbrukare får en möjlighet att diversifiera sin verksamhet.

Ulrika Johansson, som driver hästgården Stall Sonakull i Gnosjö kommun, är en av deltagarna i ett utbildningsprojekt där hon har fått möjlighet att utveckla sin affärsidé inom Grön omsorg. En grupp funktionshindrade fick också chansen att spendera tid på landet och bekanta sig med de djur som finns på hennes gård. Gruppen fick bland annat hjälpa till att ta hand om hästar och kaniner, men även prova på andra uppgifter som hör gården till.

– En sak som de verkligen uppskattade var att röja buskar. Vi använde oss av handverktyg, och de tyckte att arbetet var roligt eftersom de snabbt kunde se effekt på det, säger Ulrika Johansson.

Grön omsorg är ett koncept som ursprungligen kommer från Norge, där drygt 500 går-

dar erbjuder meningsfull sysselsättning för människor med särskilda behov, eller brukare som de ofta kallas i vardagligt tal.

I dagsläget finns det runt två hundra gårdar i Sverige som driver någon form av Grön omsorg. Ingrid Whitelock, projektledare och sakkunnig inom LRF, berättar att effekten hos brukarna varit väldigt positiv: – Vi har sett att brukare har börjat må bättre både fysiskt och psykiskt. Många har kunnat minska sin medicinering, gått ned i vikt och mår på många sätt mycket bättre.

”Jag tror att det här bara är början” Ingrid ser oerhörda möjligheter med Grön omsorg och berättar att det finns de som hyr ut delar av sin gård där kommunen sedan driver egen omsorgsverksamhet. Dessutom

finns det lantbrukare som driver omsorgsverksamhet på gården med egen personal.

– De flesta som är intresserade av att driva denna omsorg bor på eller har en egen gård, och hälften av dem arbetar reUlrika Johansson dan inom omsorgen.

Sedan finns det andra som har omsorgsutbildningen och är på jakt efter en gård att samarbeta med, berättar Ingrid Whitelock.

Ulrika Johansson tror starkt på denna typ av verksamhet. Att hitta lämpliga uppgifter för brukarna var aldrig något problem, och erfarenheten har bara varit positiv, både för kursdeltagare och brukare: – Det hela blev ett häftigt möte med människor som man vanligtvis kanske inte skulle suttit ned och pratat med, och det blev många intressanta samtal. Vi har otroliga resurser att utveckla och jag tror att det här bara är början.

Bärkraft ger entreprenörer en push framåt Projektet Bärkraft riktar sig till entreprenörer på landsbygden. Entreprenörer som på olika sätt vill utvecklas och gå ett steg längre i sitt företagande.

Ulrika Forsgren Foto: André de Loisted

Det startades av Länsstyrelsen i Skåne som en del av landsbygdsprogrammet och konceptet har utvecklats och drivs av idé- och konceptbyrån Artcom. Ulrika Forsgren Högman är konceptägare: – Vi går in som en utvecklingspartner och arbetar tillsammans med entreprenören. Det vi erbjuder är en form av projektledning; företagaren sätter upp mål och delmål som vi följer med stort engagemang.

Bärkraft har ett 60-tal deltagare och Ulrika Forsgren har flera spännande exempel att dela med sig av: – Vi har en sjuksköterska som ville ut-

veckla odling och försäljning av fågelfrö, en tidigare bonde som sadlade om till landsbygdsmassör och en kvinna som ville strukturera upp sin äppelgård inför en eventuell överlämning om några år.

Det är verkligen en stor variation mellan de olika projekten.

Ulrika Forsgren berättar vidare att det är viktigt för en entreprenör att få möjlighet att verbalisera sina tankar: – En stor fördel med Bärkraft är att det skapas utrymme och tid för företagaren att utveckla sina tankar och att de får hjälp att strukturera sina utvecklingsidéer.

Genom kurser och möten hoppas man kunna utbyta erfarenheter och ge varandra tips och råd, och nätverket har årligen en nationell utbildningsträff. I de regionala grupperna ordnar man fler och fler aktiviteter – Skånes distrikt har till exempel anordnat träffar om bisjukdomar, ergonomi och besök på bivaxfabrik. Man har även utsett speciella kontaktkvinnor för varje distrikt, och en sådan är Marita Delvert från Enköpingstrakten: – Jag har alltid haft ett intresse för myror och bin, och fascinerades av deras organisationsförmåga. Så hörde jag att det blir färre och färre bin på jorden och tänkte att detta kunde vara mitt sätt att bidra till miljön.

Biodling är alltså betydelsefullt ur andra synvinklar än framställningen av honung?

– Ja, pollineringen är viktig för miljön och där spelar bina en viktig roll. Sedan är bönderna väldigt positiva till biodling eftersom pollinering i många fall kan ge bättre gröda.

Precis som för många andra kvinnor fanns det flera praktiska saker som Marita inte hade en aning om förrän hon tog kontakt med det kvinnliga nätverket. Där fick hon till exempel höra talas om att det fanns frigolitlådor som man kunde använda i stället för de tyngre trälådorna.

– Männen som sysslat med detta i alla år tänker ju inte på en sådan sak, säger Marita Delvert. Men när lådorna fylls med honung blir de stentunga.

Fler kvinnor börjar med biodling med avsikt att kunna leva på det och nätverket uppmuntrar gärna sina medlemmar att bli egna företagare. SBR Quinnor gläder sig över att kvinnoantalet ökat så tydligt, och arbetar ständigt för att göra biodling ännu mer attraktivt för kvinnor.

– Det är viktigt att vi stöttar varandra, och att vi skapar en kultur där det blir bra för både kvinnor och män att vara biodlare.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün Jordbruksverket

ANNONS

9

Vi är en ideell fÜrening som arbetar fÜr en jämställd regional och lokal tillväxt och utveckling www.winnet.se -ED RÚTTERNA I DEN SAMISKA KULTUREN VÊXER VI MOT FRAMTIDEN

Vi deltar i EU-programmet Interreg IVCs kapitaliseringsprojekt WINNET8 (www.winnet8.eu)

www.sametinget.se

www.smalandsbilder.se

DestinationsmĂĽl: Bolmenbygden!

Ljungby kommun i Smüland har tillsammans med de fyra kommunerna runt sjÜn Bolmen samlat kraft och i januari 2011 lanseras det nya projektet �Bolmenbygden� med syftet att skapa Ükad sysselsättning i regionen. – Vüra besÜkare ser inga administrativa gränser. Vi har gütt samman fÜr att fÜrsÜka skapa ett stÜrre destinationsmül, fÜrklarar Eva Simonsson, turismchef i Ljungby kommun.

SjÜn Bolmen är den gemensamma nämnaren fÜr kommunerna Gislaved, Hylte, Ljungby och Värnamo. Under 2010 har ett gemensamt arbete pügütt, vilket kommer att resultera i att ett varumärke tas fram med hjälp av det ledande varumärkesfÜretaget Tendensor. – Här i regionen ska vi bli bättre pü att arbeta tillsammans.

Smüland är ett sjÜrikt landskap med en fantastisk natur och münga turistiska lockelser süsom Stora Mosse och Vandalorum, säger Eva Simonsson.

Det kommer att bli spännande att se vad vürt samarbete kommer att resultera i fÜr varumärke. Vi vet ännu inte hur varumärket kommer att se ut. – Det är viktigt att det nya varumärkesnamnet fÜr Bolmenbygden Üppnar upp ifall fler kommuner vill vara med i framtiden, fÜrklarar Eva Simonsson.

Under 2011 kommer en webbsida att lanseras och en gemensam broschyr tas fram. Dessutom anställer man en projektledare som ska ha ansvar fÜr den nya satsningen. Eva Si-

monsson säger att projektet inte bara är ett kommunalt arbete utan att de satsar pü att jobba tätt ihop med näringslivet fÜr att skapa fler arbetstillfällen. – Det här är büde ett sätt att skapa samarbete mellan näringsliv och offentlig sektor och mellan kommunerna. Vi vill skapa tillväxt och visa att vi kan ha en levande landsbygd.

DärfÜr är ett av huvudmülen med projektet att skapa flera nya fÜretag och Ükad sysselsättning.

www.ljungby.se

10

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Foto: Anna Andersson

Foto: Camilla Sedin

Otto Ramsay och flickvännen Anna Andersson tillsammans med familjens hundar.

Stort intresse för

nyöppnad gårdsbutik

f

ör ett par år sedan gick 27-årige Otto Ramsay ut lantmästareprogrammet vid SLU i Alnarp. Ungefär samtidigt började han jobba lite extra på golfbanan bredvid föräldrarnas gård i Jonstorp i nordvästra Skåne.

Hans föräldrar har alltid haft får på gården, men endast i liten skala. Otta Ramsay har länge funderat på att utöka familjens verksamhet och efter samtal med flickvännen Anna Andersson, som var positiv till framför allt en gårdsbutik, gjorde man slag i saken.

– Det kändes ganska naturligt eftersom jag gillar får och tycker att det finns för lite av dem i Sverige.

Samtidigt som han jobbade vidare på golfbanan byggde han om suggstallet på gården till en gårdsbutik. De hittade ett mindre slakteri inte långt från gården som de kunde anlita och började marknadsföra sin verksamhet på bland annat mässor. Det visade sig finnas ett stort intresse för närproducerat lammkött. Restaurangerna i Kullabygden började köpa kött och sedan Kulla Lamms gårdsbutik stod klar hösten 2009 har kunderna stått i kö efter färskt, rökt och på andra sätt förädlat lammkött.

– Gården ligger väldigt bra till här; det är många

turister som kommer hit som vill ha närproducerat och även restaurangerna i området vill ju servera lokalproducerat kött, berättar han.

Planer på guidade visningar När Otto Ramsay tog över verksamheten hade de 100 tackor, idag går drygt 300 tackor med sina lamm och betar på de böljande hedarna vid vattenbrynet. Flickvännen hjälper till vid sidan av sin egen verksamhet som grafisk formgivare och även föräldrarna rycker in när det blir mycket att göra. Man har även börjat sälja ull, fårskinn och lite andra tillbehör i butiken där även styckning av lammen sker. Till sommaren finns också planer på att ta med besökare ut på fälten och visa upp hundarnas vallningsarbete.

Målet är att komma upp i 400 tackor, men sen är det stopp.

– På den nivån vill vi ligga. Då kan jag ta hand om djuren själv med hundarna och vi kan försörja Kullabygden med lamm. Vi vill ha en hyfsat stor produktion men ändå så småskaligt att man träffar kunderna.

Foto: Anna Andersson

Otto Ramsay har alltid varit intresserad av får. Idag lever han drömmen med en egen gårdsbutik och några hundra tackor som går och betar vid havsbandet i Kullabygden i Skåne.

”

Gården ligger väldigt bra till här; det är många turister som kommer hit som vill ha närproducerat och även restaurangerna i området vill ju servera lokalproducerat kött.

Gårdsbutiken som stod klar hösten 2009.

1400 bygdegårdar – nav för lokal utveckling www.bygdegardarna.se

ANNONS

Dags för bygdespel i Landeryds hembygdsförening, Östergötland.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Nationaldagsfirandet den 6 juni 2010 hos Upplands Väsby hembygdsförening.

Foto: Sveriges Hembygdsförbund

Kulturarvet finns runt knuten Hembygdsföreningar finns överallt i Sverige. Den som uppskattar ett besök på Skansen i Stockholm, ska veta att det finns liknande miljöer på många platser där spåren från förr är högst levande. Tusentals gamla byggnader och en oändlig mängd föremål berättar om livet några få generationer tillbaka i tiden.

Här finns berättelserna om brukssamhället och industrialismen, om folkomflyttningar inom Sverige och om mer långväga resor. Här finns 1900-talets historia i bilder och brev. Och här finns framför allt berättelserna om vanliga människorna som tidigare befolkat platsen; bönder, torpare, soldater, statare och köpmän. Men också husmödrarnas, hårfrisörskornas, industriarbetarnas och raggarnas historia.

En växande skara Hembygdsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser med 450 000 medlemmar i nära 2000 hembygdsföreningar. Minsta gemensamma nämnare är intresset för lokalt kulturarv och historia. Ett intresse som tycks öka för varje år med nya föreningar och en växande skara besökare.

Berättarkvällar, byggnadsvårdsdagar, mid-

tastiskt vackra miljöer mjukt inbäddade i landskapet, ibland med eget museum och kaffeservering – alltid med plats för en medhavd picknick i gröngräset. Perfekta för en utflykt vid sidan av de stora motorlederna.

Vi gillar nördar

sommarfester, stadsvandringar och tidsresor för skolbarn är några exempel på aktiviteter som får uppåt 3,7 miljoner besök varje år.

Hembygdsrörelsens hjärta klappar varmt för alla nördar. Utan ideella insatser från alla medlemmar med specialintressen skulle vi aldrig ha så mycket att visa fram för svenska folket. Spännvidden är stor – från Mus-Olles museum i Jämtland till Målillas motormuseum i Småland, för att nämna två exempel.

Perfekta för en utflykt

Var är din hembygd?

Alla människor kan uppskatta ett besök på en hembygdsgård. Här hålls gamla traditioner och sedvänjor vid liv. Julmarknader, Valborg, Midsommar, skördefester, marknader och bygdespel är tillfällen för fest och gemenskap. Hembygdsgårdarna är spännande historiska miljöer som ger oss kunskap om bygden, samhället och Sveriges historia. Gårdarna är ofta fan-

Alla har vi platser som betyder något särskilt för oss. Det kan vara byn där dina förfäder levde för hundra år sedan. Eller platsen där du bor idag. Hembygdsrörelsen är öppen för alla oavsett om du är nyinflyttad i Sverige eller nyinflyttad på orten. Välkommen!

Jan Nordwall

Lars Lejon i smedjan, som Tivedens hembygdsförening flyttat till hembygdområdet.

Generalsekreterare, Sveriges Hembygdsförbund

Du hittar din förening på www.hembygd.se eller dit vägskylten pekar.

11

HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Landskapet manifesterar mänskligt liv över tid. Varje samhälle påverkas av det förflutna och efterlämnar till framtiden en mångfald av kulturella spår som speglar olika idéer, drivkrafter och behov. Med tiden förändras både samhälle och landskap men det är människan som ger samtiden mening och sammanhang. Historien hjälper oss på så sätt att förstå varför samhället ser ut som det gör.

Kulturarv inspirerar till kreativ utveckling

gamla berättelser – nya affärsidéer

För en entreprenör på landsbygden kan kulturarvet bidra till ett mer diversifierat och framgångsrikt företagande.

Kulturarv är berättelser om människor och platser. Det handlar om bebyggelse, besöksmål, lokala hantverkstraditioner eller andra former för användning av traditionell kunskap och historiska miljöer. Dessa kulturvärden är nära förknippade med lokal och regional självbild samt bidrar till att göra platsen mer intressant och attraktiv. De höjer dessutom områdets konkurrenskraft och ger upphov till företagande inom upplevelsenäringar och turism. Social utveckling i form av inflyttning, ökat antal arbetstillfällen och förbättrad hälsa är andra nyttor av brukandet av kulturarvet som resurs.

många och de flesta har en uppfattning om vad det kan innebära. Utifrån humanistiska och historiska perspektiv är hållbar utveckling inte en statisk målbild. Det är snarare en ambition att ständigt förbättra förutsättningarna för ett mer demokratiskt, integrerat och välmående samhälle.

Kriterierna för hållbarhet är beroende av hur vi upplever vår historia och vår samtid samt hur vi föreställer oss framtiden. Det är inte en process som har en början och ett slut utan en dynamisk rörelse där de sociala och ekonomiska förutsättningarna konstant anpassas till samhällets krav. leva genom att uppleva

De viktiga politiska målsättningarna om hållbar utveckling, tillväxt och god livsmiljö gäller oavsett var man bor. I dagens samhälle sker

en förändring av förhållandet mellan stad och landsbygd.

Fossila bränslen har under de senaste 150 åren varit motorn i västvärldens utveckling och välfärd. Den pågående energiomställningen skapar potential för tillväxt på landsbygden.

Den ökade medvetenheten om mat och matupplevelser bygger på högkvalitativa och närproducerade råvaror. På liknande sätt genererar behovet av rekreation i icke-urbana miljöer nya möjligheter för utveckling. Konsekvensen blir att landsbygden, som under 1900-talet avfolkades, nu delvis håller på att återbefolkas men av nya yrkesgrupper.

Att genom historien skapa ny framtid kanske verkar motsägelsefullt, men det förflutna kan erbjuda innovativa lösningar och kulturarv kan användas som kapital för tillväxt på landsbygden.

t

foto: pål-nils nilsson/ riksantikvarieämbetet

Kulturmiljön är ett kapital som kan nyttjas på många olika sätt och detta kräver kunskap och engagemang. Om de kulturhistoriska värdena förvaltas väl och brukas ansvarsfullt bidrar de till att skapa hållbar utveckling, tillväxt och god livsmiljö. Riksantikvarieämbetet är en myndighet som arbetar för att kulturarvet bevaras och används som resurs för att bygga ett hållbart samhälle.

kulturarvet håller i längden Murare, byggmästare, hjulmakare, tunnbindare... Människor har i alla tider behövt finna lösningar på olika behov. Det gällde att ha många färdigheter; att vara uppfinnare i stort och smått. Bonadsmålning av Per Nilsson (känd som Per i Lusshult, f. 1741, d. 1820).

Gemenskap och samverkan ger styrka åt alla Bergslagen är ett särpräglat landskap med spår av bergsbruk från början av 1000-talet ända fram till vår tid. År 2006 startades en tioårig kulturturistisk satsning vars syfte är att skapa nya förutsättningar för utveckling av denna bygd som sedan 80-talets industrikris till stora delar präglats av nedläggning och tillbakagång.

Ett antal industrihistoriska miljöer av nationellt och internationellt värde har valts ut för att fungera som bergslagshistoriska centra. Idén är att både bevara och förmedla dessa miljöer samt bygga upp en långsiktigt hållbar struktur som stödjer och underlättar tillväxtmöjligheterna för företag och entreprenörer.

I dag består områdets näringsliv till stor del

av tillverkande företag med historisk koppling till den tidigare verksamheten i bergsbruk i form av stålindustri och gruvdrift. Samtidigt har Bergslagssatsningen som målsättning att stimulera turismdriven tillväxt och även bidra till att skapa innovativa miljöer där kulturmiljön och naturen inspirerar till kreativitet och nyskapande. Kombinationen kulturarv och naturmiljö ger goda förutsättningar för att utveckla attraktiva miljöer, förbättra sysselsättningen och dessutom stärka den lokala självkänslan och konkurrenskraften.

Satsningen är ett nationellt initiativ från Riksantikvarieämbetet och berörda länsstyrelser, inspirerat av lokala aktörer i Bergslagen.

Den finansieras av Riksantikvarieämbetet,

länsstyrelserna, berörda regioner och eu. Intresseföreningen Bergslaget som representerar kommuner, regioner och landsting är koordinator. Ett nätverk som fokuserar på forskning och utbildning följer och stödjer satsningen men initierar, stärker och stimulerar också forskning om Bergslagen. Här ingår företrädare för regionens universitet och högskolor samt Kungliga Tekniska Högskolan.

Detta arbetssätt underlättar kraftsamlingen och ger styrka samt skapar fördelaktigare förutsättningar för att ta tillvara den utvecklingspotential som finns. Samverkan mellan bergslagshistoriska centra öppnar för samplanering av verksamheter samt utbyte av kompetenser och resurser.

t

foto: bengt a. lundberg/ riksantikvarieämbetet

Men kulturarvet kan även bidra till näringsutveckling på andra, än mer innovativa sätt.

Begreppet hållbar utveckling engagerar idag

foto: bengt a. lundberg/ riksantikvarieämbetet

Hur främjar Riksantikvarieämbetet landsbygdsutveckling?

Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet med ansvar för frågor rörande kulturmiljö och kulturarv. Vi stärker kulturmiljöns potential som drivkraft i landsbygdsutveckling genom att: · utveckla, analysera och utvärdera olika typer av styrmedel för det urbana och rurala landskapet, · bidra till kunskapsutveckling kring landsbygd och tätorter genom att tillgängliggöra data, information och källor om landskapets historia, · verka för att förutsättningarna för små och medelstora företagare inom bland annat turism/guidning, småskalig livsmedelsproduktion/förädling, växtodling samt hantverk/design förbättras, · möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap genom kulturreservat, · stödja bevarandet och utvecklingen av världsarv i Sverige, · värna om och förtydliga attraktionsvärdet i byggnadsminnen, besöksmål och fornlämningar, · fördela forsknings- och utvecklingsanslag till ökad kunskap om landskapet · övervaka och följa upp förändringar i landskapet.

Riksantikvarieämbetet arbetar, i samverkan med andra myndigheter och organisationer, aktivt med regeringens regionala utvecklings- och tillväxtsprogram som är kopplade till eu:s fonder för landsbygdsutveckling.

Läs mer på www.raa.se.

naden av dagens välfärdssamhälle. Dateringar från arkeologiska utgrävningar visar att tillverkning av järn på ett industriellt sätt började under 1100-talet. Gruv- och hyttområdet Långban i östra Värmland är idag byggnadsminne och ingår i Bergslagssatsningen.

Riksantikvarieämbetets söktjänster: gratis och tillgängliga för alla bebyggelseregistret

fornsök

Från medeltida kyrkor till funkis

Från flintyxa till flygplan

I Bebyggelseregistret finns information om

Webbtjänsten Fornsök innehåller infor-

cirka 80 000 byggnader. Uppgifterna rör all

mation om cirka 1,7 miljoner lämning-

slags bebyggelse såsom kyrkor, slott, herr-

ar på ungefär 600 000 platser. Här finns

gårdar, torp, timmerbyggnader, höghus

allt från stenåldersboplatser, vikingatida

och cirkusar men även byggnadsminnen,

gravar och 1600-talsvrak till dansbanor,

arkitekter, planritningar och beslutsun-

stridvagnshinder och industrilämningar.

derlag. Databasen uppdateras fortlöpande

Databasen uppdateras kontinuerligt med

i samarbete med exempelvis kommuner,

data från pågående arkeologisk verksam-

länsstyrelser och regionala museer. Testa

het. Testa på www.raa.se/fornsok.

på www.raa.se/bebyggelseregistret.

kringla

platsr

Aldrig har historien varit så mobil

Frihet att skapa virtuell kulturmiljö

Samsöktjänsten Kringla omfattar cirka

Platsr är en community på webben för

3,4 miljoner föremål, fotografier, fornmin-

spännande, roliga, personliga historier om

nen och historiska byggnader i digitala

platser. Här kan man dela med sig av be-

samlingar från ett 20-tal svenska museer

rättelser, minnen, bilder och videoklipp

och arkiv. Den finns även som applikation

samt skapa virtuella platser över hela Sve-

till mobiler med operativsystemet Android

rige tillsammans med andra och på så vis

genom vilken historiska platser snabbt

bidra till en levande och dynamisk kultur-

kan sökas fram med hjälp av telefonens

miljö. Testa på www.platsr.se.

gps. Testa på www.kringla.nu.

Lokala drivkrafter levererar ost till hela landet Skärvångens jordbruk och bymejeri är ett bra exempel på hur kulturarv utifrån lokala initiativ och drivkrafter kan användas som en resurs för kreativ utveckling av landsbygden. Kulturmiljön är en viktig bas i varumärket och visar att vården av landskapet bidrar till att producera kvalitativa produkter.

Skärvångens jordbruk och bymejeri är beläget i nordvästra Jämtland, cirka 9 mil från Östersund. Här görs ost av mjölken från kor och getter som ingår i det fjällnära jordbruket. Att nyttja och samtidigt hålla det kulturhistoriskt intressanta och värdefulla landskapet runt byn och en av dess fäbodar öppet ingår i affärsidén.

Detta var en av anledningarna till att några familjer för cirka femton år sedan gick samman och lade grunden för ett gemensamt jordbruk bestående av tre gårdar samt ett bymejeri. Det var också en reaktion på den ganska omfattande avfolkningen av bygden och avvecklingen av flera av byns småjordbruk. Familjerna Olsson, Magnusson och Norrman ville ha möjlighet att bo kvar och samtidigt kunna försörja sig. Att skapa arbetstillfällen för andra var ytterligare en viktig målsättning. Ostproduktion i bymejeriet blev lösningen och, sett i backspegeln, ett recept på framgång.

foto: skärvångens jordbruk och bymejeri

Bergsbruket har under flera hundra år varit en omfattande näring som utgjort en viktig del i uppbygg-

Ost med smak av omsorg, landskap och historia ger framgång.

Under sommaren går djuren till stor del i betesmarker som hävdats sedan 1700-talet och de områden som brukas för vallodling för produktion av grovfoder gödslas inte. Det innebär att djuren äter en rik variation av gräs och örter vilket ger mjölken och därmed osten en alldeles speciell smak.

I dag har bymejeriet och jordbruket vuxit till en omfattande verksamhet med cirka 25 anställda och det produceras cirka 120 ton ost som säljs runt om i Sverige. Till så mycket ost behövs stora mängder mjölk och många djur. En följd av det är att cirka 170 hektar åker- och betesmark hålls öppna, delvis med hjälp av eu-stöd.

Skärvångens bymejeri har blivit ett attraktivt besöksmål som årligen lockar cirka 10 000 personer och det finns planer för fortsatt utveckling av verksamheten och bygden. Inom några år räknar man med att bland annat ha byggt ett slakteri, ett visningsmejeri och ett bryggeri.

t

Foto: Fredrik Jonsson

14

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

När vi träffar naturguiden Marcus Eldh har han just kommit tillbaka från sin senaste vistelse utomlands. Denna gång blev det en dryg månad i Sydasien, där entreprenören i honom en gång föddes.

Pluggade data – blev safariguide m ” arcus Eldh pluggade data- och systemvetenskap, men bytte bana och är idag ett inspirerande och framgångsrikt exempel på företagande på landsbygden. De senaste åtta åren har han erbjudit älgsafari i Skinnskatteberg och påbörjade förra året tillsammans med Västmanlands Kommuner och Landsting ett framgångsrikt utbildningskoncept som heter ”Ekoturism i praktiken”.

Men låt oss backa tillbaka till Sydasien som han första gången besökte för åtta år sedan.

Marcus hade just hämtat ut sin magisterexamen från data- och systemvetenskapsprogrammet vid Stockholms universitet, men kände att han valt fel spår och att han nog aldrig skulle vilja jobba inom sitt utbildningsområde.

– Jag valde i stället att resa iväg efter min examen. Resan tog mig till Asien där jag cyklade runt och till slut hamnade på ön Sumatra. Jag gick på guidade orangutangturer och blev fascinerad över att så många arbetade med olika sorters guidade turer. Och jag tänkte att man borde kunna göra något liknande i Sverige.

Besök på turistbyrå födde idé När Marcus kom tillbaka till Sverige besökte han turistbyrån för att få en överblick över vilka som erbjuder liknande turer här i Sverige. När han stod inne på turistbyrån kom två österrikare in och frågade efter var de kunde se älgar.

Svaret de fick var ”På Skansen i Stockholm”.

– Jag hade just kommit tillbaka från Indonesien som har hur mycket som helst att erbjuda.

Indonesien anses ofta vara ett U-land, men ur turistaspekten är det snarare Sverige som är ett U-land. Jag bestämde mig då för att bli älgguide. Det kan väl inte vara så svårt att hitta en älg och det måste ju finnas många som tycker att våra svenska skogar är exotiska?

Svårt var det inte. Han lokaliserade älgar i

Jag hade just kommit tillbaka från Indonesien som har hur mycket som helst att erbjuda.

Indonesien anses ofta vara ett Uland, men ur turistaspekten är det snarare Sverige som är ett U-land.

Skinnskattebergsområdet, 45 minuter från dåvarande hemtrakten i Västerås. Sedan sydde han ihop en hemsida och improviserade ihop några upplevelsepaket. Tre dagar senare satt en förvånad Marcus Eldh i telefon med en ryss som ville ha ”hela stora paketturen”.

– Jag hade bara sett älgar några få gånger ... och jag började förbereda mig med en klump i magen. Jag åkte upp och kikade, såg älgar och hoppades att de skulle stå kvar där när ryssen skulle komma.

Medan Marcus förberedde sig ringde två österrikare som var väldigt nyfikna på närkontakt med skogens konung och undrade om Marcus möjligtvis hade två platser över.

– Jag sa att jag hade två platser över på torsdag. Jag tänkte knappast att detta var början på en karriär, snarare att det var något jag aldrig skulle berätta för någon att jag gjort.

Men det är just det som han har gjort de senaste åren. Marcus Eldh är idag en inspiratör till liknande turistsatsningar runtom i landet.

När väl verksamheten fått fart upptäckte han att många skulle vilja göra som han, men att de inte vet hur de ska gå tillväga.

– Svensk turism ligger så långt efter många andra länder. Det kan liknas vid hur databranschen var för 20 år sedan. Vem som helst kunde starta företag och det funkade. Men om tio år kanske man måste ha en lång universitetsutbildning för att bli guide. Jag försöker få folk att strunta i alla trösklar och köra igång direkt.

Utbildning ska få fler att våga satsa I samarbete med Henrik Wester på Västmanlands Kommuner och Landsting drog Marcus Eldh igång utbildningskonceptet ”Ekoturism i praktiken” som syftar till att få folk att våga satsa professionellt på liknande turistiska koncept som Elds älgsafari. Via utbildningen kan

de sedan gå vidare för att certifiera sig enligt Naturens Bästas kriterier*.

– I utbildningen utgår vi från Ekoturismföreningens utbildningsmaterial samt anlitar flertalet regionala föreläsare. Vill man tjäna pengar på sin verksamhet och leva på det måste man få igång sin verksamhet och jobba mer professionellt. Utländska turoperatörer och resebolag vill veta att man har garantier och försäkringar, till exempel.

Allt började med Skogens Konung, men idag leder Marcus också bland annat varg- och bäverturer. Även om han älskar det han gör märks det att han idag är minst lika sugen på att inspirera och lära ut till andra, men han kommer att fortsätta jobba som guide.

– Kanske är det dags för mig att allt mer hjälpa andra att komma igång. Jag har fått mycket bra feedback och kommer att hålla fler liknande kurser nästa år och kortare kurser på andra ställen i Sverige.

Men innan dess kommer han att återigen besöka Sydasien, fast nu som reseledare. I april 2011 erbjuder Marcus Eldh en guidad tur till ön Borneo.

– Det ska bli riktigt kul. Jag och min familj planerar också att åka till Kalifornien och bara ha med oss stormkök, tält och en surfbräda, eller kanske hyra ett hus på Bali. När man reser får man nytt perspektiv på livet hemma.

Det kan låta som om Marcus konstant längtar bort och att han är trött på Sverige. Men så är inte fallet. Han blickar ut över skogen.

– Det är inte många som uppskattar att bo som vi gör här, men vi tycker att det är hur schysst som helst. Även om vi älskar att resa, uppskattar vi mer att vara hemma här med närheten till skogen.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

ANNONS

15

Leif Björk och Christer Lövgren tycker det är viktigt att bevara kulturmiljön.

* NATURENS BÄSTAS

GRUNDPRINCIPER:

Foto: Mikaela Larm Foto: Skogens Konung Foto: Lasse Fredriksson Marcus driver idag företaget Skogens Konung från Skinnskatteberg och har haft gäster från 72 länder. Via hemsidan www.skogenskonung.se kan man boka upp sig på guidade turer i trakten.

Ekoturism i Praktiken vann en Ullbagge som ”Årets landsbygdsprojekt 2010” på Landsbygdsgalan.

1. Respektera resmålets begränsningar – minsta möjliga slitage på natur och kultur.

Ekoturism är att bevara i stället för att förstöra det som besökaren kommit för att uppleva. Varje områdes ekologiska och kulturella bärkraft måste respekteras. Detta kräver goda kunskaper om resmålet hos arrangören, lokal närvaro och nära samarbete med andra aktörer.

2. Gynna den lokala ekonomin.

Ekoturism är att förankra turismen lokalt. Naturskydd blir lätt ett slag i luften om traktens människor är emot det. Att kunna dra nytta av turismen är ofta en positiv drivkraft. Varje arrangemang ska därför bidra till resmålets ekonomi – övernattningar på orten, lokala guider och lokalt inhandlade varor och tjänster. Ju mer desto bättre.

3. Miljöanpassa hela verksamheten.

Ekoturismarrangörer ska ligga i täten när det gäller miljöanpassning. Därför ska godkända arrangörer aktivt minimera resandets miljöbelastningar. Bland annat ska kollektivt resande uppmuntras, logianläggningar miljöanpassas, avfall sorteras och miljöbränslen prioriteras.

4. Bidra aktivt till natur- och kulturskydd.

Ekoturismen tar sitt ansvar för den biologiska mångfalden och unika kulturvärden. Det innebär att på något aktivt vis stödja naturskydd i olika former. Ekoturismarrangören samarbetar med en levande natur- och kulturskyddsopinion. Ett partnerskap till ömsesidig nytta.

5. Satsa på upptäckarglädje kunskap och respekt.

Ekoturism är att resa med en nyfiken och respektfull attityd. Godkända arrangörer är duktiga värdar och kunniga guider, som bjuder på matnyttiga introduktioner, goda råd, vägledning och värdefulla tips.

Gott värdskap och väl förmedlade kunskaper är ofta nyckeln till minnesvärda reseupplevelser.

6. Kvalitet och trygghet på resan.

Ekoturism är kvalitetsturism.

Märkta arrangemang ska infria och gärna överträffa förväntningarna.

Säkerheten tas på allvar och nöjda kunder är regel. Omvärlden ska veta att en godkänd ekoturismarrangör är en tillförlitlig partner.

”Det finaste som finns i Norrbotten” Mitt emellan Skellefteå och Arvidsjaur ligger den lilla byn Gallejaur. Här finns entreprenörer vars dröm och vision är att hålla landsbygden vid liv. För att det är ett sätt att skapa arbetstillfällen. Och för att det är viktigt att vårda det som en gång var.

På Christer Lövgrens dialekt hör man inte att han är född och uppvuxen i Gallejaur. 30 års exil från bygden gör att spåren från hans dialektala arv är få.

Men han säger glatt att han ”kan slå om ifall du vill, men då kommer du inte fatta vad jag säger!”. För tio år sedan flyttade Christer tillbaka till byn och arbetar för att bygdens arv inte ska gå förlorat.

Tidigare har vi i Sverige lagt skattepengar på att bevara slott och herresäten, men jag tycker det är viktigt att bevara de kulturmiljöer som vanligt folk kommer ifrån.

När detta skrivs håller Christer Lövgren och Leif Björk på att spurta i upprustningen av byggnaderna i Gallejaur.

Leif står vid svarven och mellan flisorna kommer stolta fraser om att denna by är det finaste som finns i Norrbotten och att de båda ser det som en kulturgärning att hålla bygden vid liv och informera turister om det som en gång var.

Förra sommaren kom 4 000 besökare till den lappländska byn där Leif och Christer är drivande bakom GallijaurJärvlia Kulturbygdsförening. Här finns både kultur- och naturreservat som håller dem båda upptagna året om. Dessutom säsongsanställer de personal som hjälper till, främst under sommaren.

– Kulturreservatet är jättebra och det första redskap man fått för att kunna bevara vanliga människors livs- och arbetsmiljöer. Tidigare har vi i Sverige lagt skattepengar på att bevara slott och herresäten, men jag tycker det är viktigt att bevara de kulturmiljöer som vanligt folk kommer ifrån. Idag finns det knappt ett 40-tal kulturreservat i Sverige och jag hoppas att det kan bli fler. Jag tycker det är viktigt att vi har tentaklerna bakåt i tiden, säger Leif Björk.

Förutom restaureringsjobbet i Gallejaur och i trakten gör de också externa jobb runtom i Norrbotten. De har bland annat restaurerat nedbrunna

kyrkstugor i Öjebyn.

– Vi har genom året upparbetat kompetensen som timmermän och hantverkare, vilket är bristyrken här i länet.

Vi får förfrågningar från andra ställen som vill restaurera värdefulla kulturmiljöer och det ställer vi så gärna upp på, säger Christer Lövgren.

Under 90-talet rustade Leif och Christer upp Bergmyran som legat i träda sedan 40-talet. Numera sköter de om alla markerna kring byn som tillhör naturoch kulturreservaten. Drömmen är att återuppta det skogsbete som en gång fanns här. Målsättningen är att återskapa den kreatursbesättning som man hade på en gård för 50-60 år sedan, allt från fjällkor till häst och höns.

Leif och Christer har i byn etablerat ett informationscentrum som dessutom inhyser ett café. Kulturbygdsföreningen erbjuder guidade visningar till skolklasser och turister där de visar upp hur man en gång levde här. Dessutom har de hållit temakvällar under hösten. Trots att centret är nystartat har flera klasser besökt Leif och Christer under hösten.

– Vi förmedlar ett kulturarv och vi skapar ändå förhållandevis många arbetstillfällen. I en sån här ort är varje arbetstillfälle viktigt.

I Gallejaur finns nu en informationsväska att hyra, i första hand för skolklasser. Väskan innehåller 16 olika föremål som blir ingången till ett ämne att arbeta med. De olika ämnena hakar i varandra som ett pussel och tillsammans berättar de historien om Gallejaur. Det ger insikt i hur nybyggarsamhället fungerade med självhushållning och månghussystem i en tid utan elektricitet och med en samisk närvaro som ger ytterligare en dimension.

16

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Foto: Peter Magnusson

Johan Åslund på Högebo gård är mycket nöjd med investeringen i en egen biogasanläggning.

Kan man använda gödseln och få energi av den är det toppen, menar han.

Det stora grisstallet på Högebo gård värms upp av biogasen. På bilden Johan Åslund och Rakel Törnblom.

Svingödseln ger el och värme på Högebo gård Att driva sin gård med egenproducerad biogas blir allt vanligare i Sverige. För Johan Åslund på Högebo gård utanför Götene känns det idag självklart.

– Det är enbart positivt att kunna ta vara på gödseln och producera biogas av den, menar han.

Det blåser kallt på den stora gårdsplanen på Kinnekulle. Men inne i svinstallet, där omkring 270 suggor ser till att deras smågrisar blir mätta, är det varmt.

Det är grisarnas egen förtjänst. Sedan ett år tillbaka värms stallet av gårdens biogasanläggning som också förser gården med el. 29-årige Johan Åslund, som driver gården tillsammans med sin pappa Lars Åslund och några anställda, fick idén av Bo Johansson från Götene Gårdsgas som var med och byggde det stora svinstallet för tio år sedan.

– Han byggde en biogasanläggning på sin egen gård för några år sedan och då började vi också fundera på att investera i en anläggning, berättar han.

Biogas försörjer hela gården Biogasanläggningen är dimensionerad för gårdens närmare 300 grisar och rötkammaren är på 375 kubikmeter.

Till kammaren pumpas dagligen gödsel som blandas med havresocker och vitkål. Kopplad till anläggningen är en brännare och ett värmekraftverk på 40

kW, där motorn har en verkningsgrad på närmare 35 procent. Biogasen värmer i första hand upp svinstallet, maskinhallar och rötkammaren, men i förlängningen hoppas man även kunna värma upp verkstaden och bostadshuset. Den klarar också att försörja hela gårdens elförbrukning som ligger på omkring 300 000 kWh. Under sommarmånaderna när elförbrukningen går ner hoppas Johan Åslund även kunna sälja el.

– Jag kan även i framtiden tänka mig att producera fordonsgas, men då krävs ytterligare investeringar.

På Högebo gård produceras årligen närmare 7 000 smågrisar och varje år säljs runt 1 500 dräktiga suggor. Förutom några enklare barnsjukdomar med biogasanläggningen så har allt flutit på bra det första året. Det mesta sköter sig själv och händer det något så ringer Johan

”

Det är enbart positivt att kunna ta vara på gödseln och producera biogas av den.

Åslund en programmerare i Vara som via sin egen dator kan se över situationen. Sammanlagt kostade anläggningen tre miljoner kronor, men enligt Johan Åslund ska de snart vara intjänade.

– Om fem, sex år är det nog betalt.

Men i stället för att säga att man tjänar pengar på anläggningen så stämmer det nog bättre med att säga att man sparar pengar.

Förutom att biogasen ger värme och el så gör dessa gårdsanläggningar att gödsellukten och metangasutsläppen minskar. På Götene Gårdsgas, som är en del av Sveaverken, har man märkt av den ökade efterfrågan. Just nu pågår bygget av företagets sjunde anläggning.

– Jag tror många vill vara självförsörjande på el, sen är en del nog lite rädda att elpriset sticker iväg, säger Adam Jansson, vd på företaget.

För tillämpad forskning och affärsutveckling i de gröna näringarna Biogas på gårdsnivå s Mat och upplevelser Entreprenörskapsprogram s Vreta Kluster – utvecklingscentrum

www.agroost.se

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

17

Åtta fjordar för miljön, fisket och äventyren Niclas Åbergs önskescenario är en bättre vattenkvalité, ett rikare fiskebestånd och över allt detta en svävande havsörn som häckar i området. Och en bit på vägen har projektet 8 fjordar kommit.

Projektet 8 fjordar syftar till att förbättra kust- och havsmiljön kring de åtta fjordarna som omger Orust och Tjörn i Bohuslän. Dessa båda kommuner påbörjade 2004 tillsammans med Stenungsund, Kungälv och Uddevalla en sammanställning av den forskning som gjorts i området. Detta för att se över situationen längs det populära kustbandet som har påverkats hårt efter år av ökad inflyttning och företagsetableringar. Badvikar började växa igen av alger och fiskebestånden försämrades radikalt.

– Folk kunde komma upp på kommunkontoren och säga att de inte fick

någon fisk. Så för att ha något att diskutera kring så gjorde vi den här kunskapsöversikten. Och det visade sig att det fanns en del att göra, berättar Niclas Åberg, projektledare för 8 fjordar.

2008 tog det fart när projektet delvis blev finansierat av EU som ett Leaderprojekt och var och en av de fem kommunerna avsatte en summa pengar. Niclas Åberg anställdes som projektledare med Stenungsund som bas och tre arbetsgrupper bildades med ansvar för områdena: fiske, miljö och företagsamhet.

– Vi började titta på fisket eftersom vi länge haft en nedgång bland vissa fiskarter. Vi fick bekräftat att det fanns en liten rest kvar av lekmogen torsk i Havstensfjorden, säger Niclas Åberg.

Foto: Niclas Åberg

Nya regler har gett nya arbetstillfällen I början av 2010 infördes nya regler om fiskebegränsningar i fjordarna. Bland annat utsågs fredade områden där ingen torsk, kolja eller bleka får fiskas.

I andra områden måste selektiva fiskeredskap användas, som till exempel tinor och handredskap. Andra initiativ är musselodlingar som tar upp överflö-

dig näring i havet, detta har också gett nya arbetstillfällen i området. Projektets miljögrupp arbetar för att få bättre kretsloppsanpassning på enskilda avlopp. Våtmarker är på gång att anläggas och man ser över möjligheterna att öka vattengenomströmningen i stillastående vikar. Man försöker även få tillbaka havsörnen genom att anlägga boplatser åt den mäktiga rovfågeln. Allt som fiskeoch miljögruppen gör kopplas samman med företagsgruppen där det handlar mycket om upplevelseturism.

– Får vi hit havsörnen kan företag dra nytta av det. Lyckas vi få tillbaka stor rovfisk gynnar det också turismen, både genom fisketurer och dykning.

Sen har vi havskräft- och krabbsafari som ytterligare ett exempel, berättar Niclas Åberg och fortsätter: – Allt tar tid men samarbetet vi har över kommungränserna och med myndigheter och organisationer är unikt.

Mitt önskescenario är ett kustområde med bra fiskebestånd och vattenkvalité, som gynnar de boende och företag och som lockar människor hit. Över detta svävar havsörnen.

2008 anställdes Niclas Åberg som projektledare för projektet 8 fjordar som syftar till att förbättra kust- och havsmiljön i området runt Orust och Tjörn. Foto: Katrin Nielsen

LISA för en Att levandegöra framtidsvisionerna på landsbygden i en tid då allt fler väljer att bo i städer är inte alltid så enkelt. Men med ökad turism, större inflyttning och engagerade invånare som trivs, är det möjligt. Den devisen följer LISA, Landsbygdsutveckling i Skandinavien.

EU-projektet startade 2009 och är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Danmark och Norge, där fyra halländska kommuner är med och sätter de lokala bygderna på kartan. Målet är att få invånare, föreningar och företag att arbeta för ökad attraktivitet tillsammans med kommuner och högskolor. De fyra halländska kommunerna är Falkenberg, Hylte, Laholm och Varberg, med Region Halland som lead partner.

Just nu pågår ett intensivt arbete med att skapa lokala utvecklingsplaner i de halländska medlemsbygderna. Invånarna har bland annat bjudits in till framtidssmedjor för att diskutera och lämna synpunkter och förslag på hur deras orter ska se ut i framtiden. Boende, sysselsättning och besöksnäring står i fokus. Rent konkret

kan det handla om allt från att dra om tunga trafikleder utanför samhällena till att bygga naturlekplatser för unga invånare och turister.

LISA bidrar med att finansiera workshops och arrangera studiebesök. Framförallt fungerar projektet som ett nav, en motor mellan bybor och olika samarbetspartners - allt i syfte att underlätta utvecklingen i bygden.

Samma arbete pågår i de norska och danska samarbetskommunerna och mellan samtliga medlemsbygder sker ett tätt inspirationsutbyte.

LISA strävar efter en positiv landsbygdsutveckling med en engagerad befolkning i övertygelsen att det går att skapa och behålla en levande landsbygd! Vil du veta mer? Kontaktinfo hittar du på www.lisakask.se.

LANDSBYGDSUTVECKLING I SKANDINAVIEN

FAKTA LISA LISA är ett treårigt projekt som pågår från juni 2009 till maj 2012 med 16 parter från Danmark, Norge och Sverige.

Total budgetomslutning 3,66 miljoner Euro varav hälften är egenfinansiering, resten är ekonomiskt stöd från Interreg. IVA, KASK och den norska staten.

18

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

SVERIGES ENSKILDA VÄGAR – LANDSBYGDENS BLODOMLOPP! Sveriges enskilda vägar är själva grunden för att vi har en landsbygd med ett Landsbygdsprogram över huvud taget! Utan ett väl fungerande småskaligt vägnät finns ingen landsbygd.

Dessa vägar har ett värde på mer än 150 miljarder kronor och utgör blodomloppet för landet utanför våra tätorter (ibland inom).

Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, för en ständig kamp för höjda anslag till de enskilda vägarna och mindre byråkrati från myndigheternas sida. Den enskilda väghållningen vilar ännu idag på urgammalt sätt att driva väg. Vårt starkaste vapen har alltid varit det personliga engagemanget, närheten och lokalkännedomen. Dessutom visar statens utredningar att den tjänar grova pengar på oss. Ingen kan anlägga och underhålla vägar till lägre kostnader.

KAN BOMMAS IGEN En fjärdedel av de enskilda vägarna får statliga bidrag för att hållas öppna för allmänheten. Några kommuner stöttar också. Anslagen är mycket lägre än vad de statliga och kommunala vägarna kostar – mellanskillnaden betalas av de boende längs vägen. Vägarna till badsjön, fritidshuset och svampskogen slits allt hårdare av ett växande friluftsliv

och turism. Många föreningar tvingas att ta alltmer pengar ur egna fickor. Det kan leda till att de tvingas bomma igen sina vägar för allmänheten för att minska kostnaderna.

MOT BYRÅKRATI Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, är en modern folkrörelse med 10 000 medlemsorganisationer, representerande en halv miljon fastigheter och enda organisation för de enskilda väghållarna. Vi för en ständig kamp för ökade resurser och bättre stöd till de enskilda vägarna och för mindre byråkrati vad gäller agerandet från myndigheternas sida. Vi måste hela tiden anpassa och utveckla vår kompetens för att klara servicen till medlemmarna inom upphandling, juridik, teknik, finansiella frågor, lantmäteri m.m.

REV bevakar övergripande frågor som rör den enskilda väghållningen i Sverige och tar initiativ till förhandlingar och framställningar när så behövs. REV är även remissinstans i frågor som rör den enskilda väghållningen. Servicen till medlemmarna består av råd och anvisningar i juridiska, väg-, lantmäteri- och miljötekniska frågor, kurser, biträde vid tvister och förhandlingar samt mycket annat.

Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 – 37, 114 57 Stockholm telefon: 08-20 27 50, e-post: kansliet@revriks.se

VÅRA MATVAL PÅVERKAR MILJÖN Den mat vi väljer att lägga på tallriken påverkar vår omvärld på flera olika sätt. Men många konsumenter tycker att det är svårt att veta hur man gör miljövänliga val vid butikshyllorna.

Därför arbetar Livsmedelsverket med mat och miljö 2006 fick Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att arbeta för de nationella miljömålen inom livsmedelsområdet. De nationella målen har satts upp av riksdagen och omfattar 16 områden, varav framför allt sex berör livsmedelsområdet.

I klimatpropositionen som lades fram i mars 2009 gav regeringen Livsmedelsverket en stärkt roll i arbetet för att minska livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. Särskilt angelägna är aktiviteter som ökar kunskapen om en hållbar livsmedelskonsumtion.

Produktion av livsmedel, från jord till bord, står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användning av växtskyddsmedel, övergödning och utfiskning. Som konsument finns det mycket man kan göra för att bidra till en bättre miljö.

– Generellt sett kan man säga att det som är bra för miljön oftast är bra för hälsan. Vi vill hjälpa konsumenten att veta vad man ska tänka på om man vill minska sin negativa miljöpåverkan, säger Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket.

I Sverige äter vi i dag i genomsnitt cirka 65 kilo kött per person och år. Det är en 20 procentig ökning jämfört med tio år sedan.

Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser, och därför är det positivt för klimatet om

man minskar på köttportionerna eller byter ut kött mot ett vegetariskt alternativ någon gång i veckan.

Fisk är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med.

– Om vi vill kunna äta fisk i framtiden är det viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. Här kan man ta hjälp av den miljömärkning som finns för att hitta de hållbara alternativen, säger Inger Andersson.

När det gäller grönsaker har grova och tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli och lök mindre påverkan på klimatet än växthusodlade grönsaker som tomat, sallad och gurka. Grövre grönsaker kan också lagras under längre tid vilket minskar onödigt svinn.

För faktum är att svensken slänger 56 kg mat per person och år. De livsmedel som slängs mest är just frukt och grönsaker, men även bröd slängs i stora mängder.

– Många vet till exempel inte hur man förvarar maten på rätt sätt. Därför tar vi fram råd för att ge konsumenten verktyg att minska svinnet, säger Inger Andersson.

Mat och miljö är ett komplicerat område och ibland krockar olika miljöaspekter. Nötkött är till exempel negativt för klimatet.

Samtidigt behövs betande kor för att hålla landskapet öppet.

– Som konsument måste man ibland välja vilka miljöaspekter man vill ta hänsyn till när man köper sin mat, säger Inger Andersson.

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Framtid på Landsbygden i Gällivare!

Gällivare kommun har en vidsträckt och glest befolkad landsbygd. Därför jobbar man tillsammans med näringsliv, organisationer och befolkning för en positiv utveckling. Besöksnäring och distansöverbryggande tekniker är viktiga områden. Flera gemensamma initiativ har tagits, bland annat med det mycket aktiva Landsbygdsrådet.

Solveig Granath är ordförande i Landsbygdsrådet och berättar vad som är på gång: ”Vi har genomfört flera utvecklingsprojekt under de drygt 10 år som vi funnits. Vi jobbar för att skapa det vi saknar, just nu för att få lokal matlagning i byarnas skolor och dagis.

Det ska kopplas ihop med lokala producenter, butiker och turistnäringen för att lokal mat ska kunna bidra till en lokal utveckling. Vi vill erbjuda ren luft, rent vatten och ren mat!

”Vi har två större projekt på gång, ett som handlar om hästar. Hästar är ett stort intresse som bidrar till att det blir gott att leva där man bor, ute på landsbygden. Vi jobbar för att utveckla hästnäringarna, öka kompetensen och på sikt kunna skapa ett hästcenter i Gällivare.

”Ett annat intresse som har betydelse för landsbygden är snöskotern.

Vi jobbar för att knyta ihop skoterleder över kommungränserna och lösa underhållsfrågan.

Vi vill också i det här projektet skapa ett skotercenter”, avslutar Solveig.

Tillsammans med näringslivet och ideella organisationer i kommunerna Jokkmokk, västra Kiruna, Överkalix och norra Kalix driver Gällivare kommun Leader Polaris, ett av Sveriges största Leaderområden.

På hemsidan skriver Leader Polaris: ”Vi beviljar projektstöd som utvecklar landsbygden. Genom lokala initiativ, samarbete och nytänkande vill vi skapa en hållbar social, ekonomisk och ekologisk tillväxt på landsbygden i Norrbottens inland. Vi är övertygade om att utvecklingsinsatser ska bygga på verkliga behov för att skapa både förankring såväl som långsiktiga resultat.”

24 projekt är redan igång och drivs av lokala initiativtagare ute i kommunerna.

Birgitta Larsson, kommunstyrelsen i Gällivare, var med och startade Leader Polaris 2008.

Hon säger så här om vad Leader Polaris betyder för Gällivares Landsbygd: ”Det är det lokala som är poängen, människor som fattar lokala beslut som är nära. Vi som beslutar om projektpengar känner de som söker bidrag och ofta också tanken bakom projektet. Det är en styrka. En annan betydelsefull effekt är samarbetet över kommungränserna. Det leder till positiv samverkan även inom andra områden.”

Roland Axelsson på Gällivare kommuns Utvecklingsenhet startar snart en spännande förstudie inom Leader Polaris med inriktningen mot utökad medborgarservice på landsbygden. Studien ska visa på möjligheterna till behovsbaserade e-tjänster på landsbygden. ”Vi ska med hjälp av telenät, mobilnät och Internet kunna leverera olika typer av e-tjänster, e-bank, e-hälsa, kommunservice och liknande, som bygger på befolkningens behov. Parallellt ska vi undersöka möjligheterna att koppla ihop det med medborgarkontor i vissa av Gällivares byar där samhälls- och annan service ska finnas tillgänglig”, berättar Roland.

Tommy Nyström, kommunalråd i Gällivare, säger: ”Jag brukar i olika sammanhang framhålla hur viktig den samiska kulturen är för Gällivare. Det ligger stora möjligheter i att koppla ihop råvarorna från rennäringen som renkött, älgkött och fisk med vår växande besöksnäring. Här ligger en stor potential som bygger på ett utvecklat samarbete”

En annat viktigt inslag i landsbygdens utveckling är rennäringen och de samiska näringarna.

Många av renskötselföretagen är baserade på landsbygden och man nyttjar dess service.

Rennäringen är en av kommunens basnäringar och för att bidra till utvecklingen har kommunen startat projektet Ávki- Centrum för samisk näringslivsutveckling- tillsammans med kommunens samebyar och SSR.

www.gellivare.se www.landsbygden.org www.avki.se www.leaderpolaris.se

Ávki, Centrum för samisk näringslivsutveckling Projektet har framgångsrikt arbetat med utveckling av de samiska näringarna och samebyarna i Gällivare kommun. Efter ett lyckat EU-projekt med kommunen som huvudman tar vi steget vidare och bildar ett företag som ska driva verksamheten vidare.

Nu med samebyarna som motor för utvecklingen.

Gällivare samebyar

Uppslag till ny lantbruksverksamhet?

Landshypotek finansierar all slags lantbruksverksamhet. Har du en idé om vad du vill göra, har vi kapital och kunnande till förfogande.

Och vill du ha hjälp med uppslag och tips kan du beställa vår Uppslagsbok. Där får du en beskrivning av förutsättningar, möjligheter och kontakter för ett brett urval av alternativ eller kompletterande lantbruksverksamhet. Beställ boken kostnadsfritt via www.landshypotek.se eller på telefon 0771-44 00 20.

Jordnära finansieringar

140 sidor med uppslag och tips på hur du kan bruka en jordbruksfastighet. Beställ kostnadsfritt från Landshypotek.

Gällivare kommun

19

20

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Foto: Maria Fossdal

Lockar förortsungdomar

ut på landsbygden Förorter lider av arbetslöshet och landsbygden av avfolkning. En lösning på dilemmat kan vara Cash, kollo eller kompisar, ett projekt som vill få ungdomar i förorten att få upp ögonen för landsbygden.

Möjligheterna att förverkliga sina drömmar och idéer på landsbygden är stora.

För att nå ut med detta budskap till ungdomar i landets miljonprogramsområden startade Jordbruksverket och företaget MIKLO förra året upp projektet Cash, kollo eller kompisar.

Sedan starten har man arrangerat möten, fokusgrupper och workshops mellan hungriga entreprenörer från förorter som Angered och Råslätt och landsbygdsbor från bland annat Svenljunga och Robertsfors. Diskussionerna vid träffarna har bland annat kretsat kring förortsungdomarnas uppfattning om landsbygden och vad som krävs för att få dem att lämna städerna.

Bland önskemålen framkom att det ska finnas jobb, trygghet, aktiviteter och bra utbildningsmöjligheter. Man lät även en expertgrupp, bestående av etablerade företagare och entreprenörer, komma med synpunkter på ungdomarnas resonemang och tala om sina egna erfarenheter. Projektet avslutades i augusti 2010 med ett stort så kallat open space-samtal i Vårby gård i Stockholm, dit även organisationer, myndigheter och företagare var bjudna.

– Det var ett givande möte som gav flera idéer och projekt att jobba vidare med, berättar Maria Petersson på Jordbruksverket.

”Blatte söker bonde” En idé som dök upp var att starta upp en portal på Internet där landsbygdsföretagare som inte har någon efterträdare till sin verksamhet kan skriva in sig.

Andra tankar var att lyfta fram inspirerande entreprenörer från landsbygden för att motivera ungdomar, skapa sommarjobb på landet för stadsborna och att producera ett tv-program med arbetsnamnet: ”Blatte söker bonde”.

– Det är ett långsiktigt arbete att få ungdomarna från förorterna att se fördelarna med landsbygden, men jag tror att många genom det här projektet har fått upp ögonen för vad landsbygden har att erbjuda, säger Maria Petersson.

”

Jag tror att många genom det här projektet har fått upp ögonen för vad landsbygden har att erbjuda.

24-åriga Parmis Jamshidi från Angered har tidigare arbetat för att komma till rätta med olika former av fördomar.

Det var också främsta anledningen till att hon valde att engagera sig i Cash, kollo eller kompisar. Tillsammans med kompisen Kieu Deong bjöd hon in personer från landsbygden och förorten till en eftermiddagsdebatt i Angered.

Vid tillfället föreläste Kim Scharafinski från Uppsala om hur det är att verka och bo på landsbygden och Filemon Tesfamariam visade en film som han gjort om fördomar mellan landsbygd och stad.

– Det blev en bra debatt och det var flera personer som fick nya insikter.

Jag är själv född och uppväxt i Angered och personligen har jag genom det här projektet fått ny kunskap om landsbygden, till exempel vilka fördelar det finns med att starta upp ett företag med billiga lokaler och så vidare.

Naturbrukselever skänker hopp till landsbygden rare till naturguider.

– Det gäller att vi stimulerar och stöttar deras tankar. Vi har bland annat haft kickoffer, workshops och inspirationsföreläsningar för naturbruksgymnasiernas elever respektive lärare. I projektet har vi exempelvis stöttat tredjeårselever med lektioner i företagsekonomi, marknadsföring och affärstänkande.

Ett syfte med projektet har varit att naturbruksgymnasierna ska försöka nå ut till invandrarungdomar, en grupp som hittills varit underrepresenterad på naturbruksgymnasierna. Maria Elinder har därför haft samarbete med Carlos Rojas som driver Cash, kollo eller kompisar.

– Vi har märkt att det finns massa möjligheter och att många är nyfikna på landsbygden. Jag tror det finns mycket spännande man kan göra om man samverkar mellan landsbygden och stadsungdomarna, avslutar Maria Elinder.

Foto: Bengt Jonsson

– Det är en fantastisk ökning som till stor del beror på att det är tjejer och killar från stan som har upptäckt skolorna. Dessutom är det lätt att få jobb inom lantbruk, djur, trädgård och skogsbruk om man är intresserad av de gröna näringarna, säger Maria Elinder på Naturbruksskolornas förening.

Man kan dessutom inom naturbruksprogrammet kombinera med naturvetenskaplig behörighet inför fortsatta studier.

Projektet ”Naturbrukselever landsbygdsutvecklar” har pågått sedan augusti 2008 och avslutas i januari 2011. Projektet sjösattes med hjälp av landsbygdsprogrammet

och medfinansiering från Naturbruksskolornas förening. Syftet är att stimulera eleverna att bli än mer inriktade på entreprenörskap.

På Landsbygdsgalan 2010 belöMaria Elinder nades projektet med en Ull-bagge i kategorin ”Årets ungdomssatsning på landsbygden”.

– Priset betyder väldigt mycket! Vi vet att det finns mycket kreativitet på naturbruksskolorna, förklarar Maria Elinder.

Det har blivit allt mer populärt bland naturbruksgymnasiernas elever att starta UF*-företag och Maria Elinder säger att hon stöter på många som har tankar och idéer om framtidens landsbygd, allt från hundfö-

Foto: Gunnar Elinder

I en allt mer konkurrensutsatt gymnasieskola står naturbruksgymnasierna starkare än någonsin. De senaste tio åren har antalet elever fördubblats och idag studerar över 10 000 elever i naturbruksprogrammens årkurs ett till tre.

*UNG FÖRETAGSAMHET För 30 år sedan startades Ung Företagsamhet och lanserade sitt koncept UF-företagande. Sedan dess har över 190 000 ungdomar drivit UF-företag genom Ung Företagsamhet. En undersökning som genomfördes i maj 2010 visade att 24 procent av dem som genomgått Ung Företagsamhet, hade vidare företagarerfarenhet 10 år senare.

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Färska fakta.

Dygnet runt.

Sök företagsfakta I affärer är det viktigt att veta vem du har att göra med. För att göra trygga affärer är det bra att kolla fakta om företaget.

BOLAGSORDNING

PERSONS UPPDRAG

REGISTRERINGSBEVIS

ÅRSREDOVISNING

40 kr/st*

40 kr/st

75 kr/st

40 kr/st*

* Pris, exkl. moms

I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddar du exempelvis ner registreringsbevis, årsredovisningar och bolagsordningar till ett betydligt lägre pris än vad de kostar att beställa i pappersformat. Du betalar med kontokort och dokumenten levereras direkt till din e-postadress. www.bolagsverket.se

Leader är en arbetsmetod för utveckling av landsbygden, och får ekonomiskt stöd från bland annat EU:s jordbruksfond. Leaderområdet 3sam består av kommunområdena Strömsund och Ragunda i Jämtlands län.

www.3sam.eu

3SAM SATSAR PÅ SLOW FOOD OCH GÄDDFISKE

Foto: Tina Stafrén

Leader 3sam har många järn i elden. Målet är att engagera entreprenörer till att utveckla de naturliga förutsättningar som finns inom området. Två sådana projekt är Med gården som hjärta, och Fiske och Vildmark.

MED GÅRDEN SOM HJÄRTA Sveriges mattraditioner sträcker sig längre än färdigrätter i frysdisken och snabbmatsrestauranger. Slow Food Jämtland har i samarbete med 3sam startat projektet ”Med gården som hjärta” där man planerar en utbildning i mathantverk – med gården som utgångspunkt.

Tanken är att ge eleverna en helhetsbild, där de får vara med från att råvaran införskaffas – genom exempelvis jakt, skörd eller slakt – till att den tillagas. Man vill med utbildningen förmedla den syn på mat som funnits i landet under tusentals år. Eleverna kommer att få undervisning av Camilla Wolgers har mycket på ledande experter från exempelgång. Hon sysslar med fårskötvis Frankrike och Tyskland. sel, och har dessutom både ett museum och en gårdskrog.

– Vi vill skapa vänskapsför-

hållanden till andra städer och länder, så att elever från vår utbildning kan ta del av den kompetens som finns på andra platser, samtidigt som vi förstås vill ta emot elever utifrån i samma syfte, säger Gert Andersson, som är ordförande i Slow Food Jämtland och tillsammans med Camilla Wolgers har tagit initiativ till Med gården som hjärta.

Utbildningen kommer till en början att ges i Strömsund, men Gert Andersson ser gärna att den sprider sig till andra delar av landet – om intresse finns.

FISKE OCH VILDMARK Projektet Fiske - Vildmark har till syfte att locka till mer fisketurism i området, med speciell inriktning på gäddfiske. Projektledaren Sören Oscarsson berättar: – Gäddan har tidigare betraktats som en skräpfisk och det är en inställning vi vill vända på. Våra kontakter i Ungern till exempel är mycket intresserade av den här typen av fiske.

Det var i våras som 3sam fick besök av en fiskejournalist och en kändiskock från Ungern, som kom för att provfiska och

provlaga gädda.

– De var helt begeistrade över både fisket och vår vackra natur, säger Sören Oscarsson.

Sedan dess har projektet fått ytterligare ett besök: William Moberg-Faulds och Peter Sjödin från nya programserien Fiske i TV4 Sport kom för att testa områdets gäddfiske.

Tanken med projektet är att inspirera entreprenörer att starta delprojekt som kan gynna fisketurismen. Man har därför hållit speciella fiskekonferenser med föreläsare som har erfarenhet på området. Konferenserna har varit välbesökta, projektet har fått god respons och framtiden ser ljus ut för fisketurismen i Jämtlands sjöar.

21

22

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Numera finns här två hus med åtta gästbäddar. Dessutom finns en bastustuga som varenda helg är uppbokad av företag eller föreningar. På sommaren kan gästerna dessutom utnyttja en bastuflotte som Ulf och Irene byggt.

Pirelli och kor i harmoni Sedan 12 år tillbaka är Pirelli årliga gäster på Skatauddens Lantgård i Lillkorsträsk några mil utanför Älvsbyn. Möt värdparet som under vinterhalvåret servar den italienska däcktillverkaren med husrum. förvaring och byte av vinterdäcken.

Jordbruksmaskiner skapar isbanor Sedan dess har de tyska däcktestarna återkommit varje vinter till den lilla lantgården. Så småningom frågade Pirelli om makarna Johansson kunde erbjuda varmbonade byggnader så att de kunde ha ett kontor på lantgården. Pirellis verksamhet har under åren växt sig allt större och numera är hela gården involverad i verksamheten. Ulf och Irenes jordbruksmaskiner används flitigt för att skapa isbanor på Lillkorsträsket nedanför gården.

Idag är Ulf och Irene goda vänner med många på Pirelli. Varje sommar kommer några av männen med sina familjer hit för att bara slappna av. Och de har även blivit bjudna ner till Tyskland för att se hur verksamheten ser ut där.

nade lantgården och det är nästan fullbokat redan nu till nästa sommar. Det berikar verkligen livet. Man får mycket tillbaka utav att man kommunicerar på engelska stora delar av året. Vi känner oss väldigt internationella och vi lär oss mycket av varandra säger hon med ett stort leende.

Foto: Tanya Hultman

Hösten har fått lämna rum för vintern.

För Irene och Ulf Johansson innebär det att jordbruket på Skatauddens Lantgård utanför Älvsbyn kompletteras med en helt annan verksamhet. Snart kommer Pirelli förbi en första sväng innan de bosätter sig permanent från januari till april för att testa vinterdäck.

Frågan är oundviklig. Hur kom det sig egentligen att stora Pirelli placerade sin tyska vinterdäckstestverksamhet i just Lillkorsträsk av alla ställen? Irene Johansson skrattar och säger att det beror på en lycklig slump.

– Pirelli hade varit på ett ställe i närheten från början, men kände att de skulle vilja ha en ny plats där de fick vara i fred. Däcktestarna höll till i baracker vid sjön och kom upp och frågade om de fick hyra ett varmgarage för

”

Däcktestarna höll till i baracker vid sjön och kom upp och frågade om de fick hyra ett varmgarage för förvaring och byte av vinterdäcken.

För Ulf och Irene har Pirellis verksamhet betytt att de haft möjlighet att driva gården vidare. Irene kallar Pirelli för en välsignelse och säger de fått upp ögonen för en värld som de annars inte haft möjlighet att se som mjölkbönder.

– Det har gjort att vi numera också tar emot sommarturister på den ombo-

För Irene och Ulf Johansson har Pirellis verksamhet betytt att de haft möjlighet att driva gården vidare.

Qibbla Halal satsar på landsbygden Qibbla Halal är Nordens största charkföretag med enbart halalkött. Och verksamheten går bra. Så bra att man förra året köpte en charkanläggning i Stockaryd i Sävsjö kommun och flyttade hela produktionen dit.

– Vi behövde en större anläggning, men det var så dyrt kring storstäderna. Men så hittade vi den här som vi byggde om och anpassade för vår verksamhet, berättar Diler Mustafa Taher.

Företaget såg till att den nya anläggningen i Småland utrustades med toppmoderna maskiner: man köpte in en stek- och ångkokare, en 48 meter lång grill- och steklinje, en produktionslinje för frysta produkter och en komplett charkproduktionslinje.

Sammanlagt har man idag en produktionsyta på 2 000 kvadratmeter, där företaget tillverkar bland

annat shishkebab, falafel, korv, köttbullar och hamburgare. Varorna smaksätts med kryddor från det persiska, arabiska och turkiska köket. Diler Mustafa Taher berättar att det finns många fördelar med att ha produktionen i Småland. Några hundra meter från anläggningen ligger tågstationen som innebär enkla och miljövänliga leveranser, inte minst när det gäller export via Malmö och vidare ner i Europa. Han tycker också att smålänningar känns stabilare och mer lojala mot sin arbetsgivare.

– Enda nackdelen som jag kan komma på är att vi har resten av verksamheten i Johanneshov i Stockholm och det är ju en bit att åka. Att flytta allt till Småland går nog inte eftersom många kunder finns i Stockholm, men det kan säkert bli aktuellt med ytterligare expansion i Stockaryd.

Foto: Rolf Grönwald

När Qibbla Halal Kött i Stockholm behövde utöka verksamheten valde man att satsa i småländska Stockaryd. Initiativet innebar en billigare anläggning, lojalare arbetskraft och ett steg närmare kontinenten.

– Rent logistiskt är det mycket bra med tåg och E4:an inte långt från fabriken, säger företagets marknadschef Diler Mustafa Taher.

Landshövding Minoo Akhtarzand (t.h.) besökte nyligen Quibbla Halals anläggning i Småland.

I produktionsanläggningen arbetar idag 13 personer och i Johanneshov, där styckning, försäljning och distribution finns, har 23 personer sin arbetsplats. Man köper in kött av nöt, lamm och kyckling producerat i Sverige. Förutom det så importerar

man även kött, främst lamm, från bland annat Nya Zeeland och Irland. Företaget säljer livsmedelsprodukter till restauranger och stora butikskedjor i Sverige och export sker till Finland och Danmark och från och med nästa år även Tyskland.

– Exportsidan är något vi kommer att satsa mer på, bland annat till Mellanöstern, men där finns en del byråkratifrågor som måste lösas först.

Halalkött är det kött som slaktats efter vissa särskilda krav och regler i enlighet med de påbud som föreskrivs inom islam. Qibbla Halal uppfyller de föreskrifter som gäller för halalkött, detta kombineras med kraven som gäller för svensk livsmedelshantering. Enligt svensk lag ska djuret vara bedövat vid slakt.

Företaget omsatte förra året 173 miljoner kronor och i år förväntas summan landa på över 200 miljoner kronor. Halalköttet blir allt populärare.

– Vi märker det även bland svenskarna, framför allt i åldern 25 till 30 år. Även många svenska restauranger vill idag ha halalkött.

ANNONS

Hela denna bilaga 채r en annons fr책n Jordbruksverket

ANNONS

23