Stockholm - stad i hållbar förvandling

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD 2010

Stad i hållbar förvandling Här växer HÄR VÄXER det nya STOCKHOLM Alla de största stadsStockholm byggnadsprojekten sidan14-15 fram sidan 14-15

I Annedal

SATSAR VI PÅ BARNEN sidan 4

PROMENERA MERA A

MEDBORGARNAS STAD

Stockholm ska vara fotgängarnas stad sidan 16

Järva och Söderort formas med invånarnas önskemål i centrum sidan 18

SLK 904

2

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

IIIIIIIIIIIII EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Långsiktiga planer för EN VÄXANDE STAD Europas miljöhuvudstad 2010 Utmärkelsen Europas miljöhuvudstad ges av EU-kommissionen till den stad som visar vägen till ett miljövänligt stadsliv och kan påvisa konsekventa resultat när det gäller uppfyllda miljönormer, ett ständigt engagemang, ambitiösa åtgärder, miljöförbättringar och en hållbar utveckling.

Städerna bedöms utifrån tio olika miljökriterier: klimatförändringar, lokala transporter, grönområden, luftkvalitet, buller, avfall, vatten, avlopp, hållbart utnyttjande av mark, biologisk mångfald och miljöstyrning. 35 städer ansökte om priserna för 2010 och 2011.

Nästa års miljöhuvudstad blir Hamburg.

Den här tidningen är den fjärde och sista bilagan Stockholms stad gör på temat Årets miljöhuvudstad. Tidningen är ett samarbete inom ramen för Stockholm Bygger – en samarbetsorganisation som arbetar med att skapa en dialog mellan staden och bygg- och fastighetssektorn samt med att kommunicera den pågående och framtida stadsutvecklingen inom Stockholms stad.

Vi vill tillsammans berätta om hur Stockholm växer och utvecklas på ett hållbart sätt, vad det betyder för medborgarna att Stockholm fungerar som ett föredöme för andra städer världen över. Läs mer om Stockholm som Europas miljöhuvudstad på www.stockholm.se/miljohuvudstad-2010

Stockholm växer mer än någonsin. Enligt Statistiska centralbyrån kan vi om tio år vara 120 000 fler invånare inom stadens gränser. Samtidigt ska Stockholm vara ett föredöme inom hållbar stadsutveckling.

– Det här ställer exceptionellt höga krav på stadens ledning och styrning, säger finansborgarråd Sten Nordin. n växande stad som vill ligga i absoluta framkanten inom miljöarbete behöver både konkreta och övergripande mål för framtiden. I Stockholm finns många exempel på det. År 2015 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat till tre ton per stockholmare och år. I Norra Djurgårdsstaden är målet ett och ett halvt ton och år 2030 ska stadsdelen dessutom vara helt fri från fossila bränslen. Utbyggnaden av spårvägar fortsätter med både en förlängning av Tvärbanan och fortsatt utbyggnad av Spårväg City. För varje ny bostad som byggs planteras ett nytt träd och staden fortsätter att energieffektivisera sina fastigheter. I miljonprogramområdena investerar man hela tio miljarder kronor i renovering och energieffektivisering.

Med en befolkningsutveckling som pekar rakt uppåt är den allra största utmaningen att lyckas expandera samtidigt som miljöbelastningen minskar.

E

”På vägen möter jag cyklande stockholmare och bilister i moderna elbilar.”

Sten Nordin

-makes you visible

vxl +46 18 490 11 00 www.marknadsmedia.se

EN ANNONSBILAGA FRÅN: Stockholms stad, Byggmästareföreningen, Stockholms Byggnadsförening, Fastighetsägarna

Hur ser ditt gröna Stockholm ut år 2030?

– Då köper jag närproducerade matvaror i butiken runt hörnet. Vill jag ta mig från Söder och vidare ner mot city så kan jag hoppa på en spårvagn på väg mot Norrmalmstorg. På vägen möter jag cyklande stockholmare och bilister i moderna elbilar. Och mellan Stockholms öar går nya kollektivtrafikvägar på vattnet.

– Dessutom har Stockholm återigen utsetts till Europas miljöhuvudstad eftersom de ambitioner som fanns 2010 har levt vidare och staden har nått nya höjder som en klimatsmart och miljövänlig stad.

FOTO: PETER HOELSTAD

Projektledare: Anders Söderberg, 073-699 11 89 anders.soderberg@marknadsmedia.se Textansvarig: Mats Hellström Text: Henrik Örtenvik, Sofia Gerdmar, Patrik Wirén, Peggy Häggqvist, Mats Hellström Annonsförsäljning: Rickard Moritz, Anders Söderberg Grafisk form: Anna Hammarbäck Omslagsbild: August Åberg Repro: JMS Tryck: DNEX

– För att Stockholm ska växa hållbart kan vi inte expandera staden på samma sätt som man har gjort historiskt. Vi behöver därför bygga en tätare stad som använder stadsrummet effektivt. Men det får inte gå ut över våra gröna områden och därför kommer vi att behålla målsättningen att stockholmarna inte ska ha längre än 300 meter till närmaste grönområde. Det gäller redan för 90 procent av invånarna, säger Sten Nordin.

Stockholm har de senaste åren uppmärksammats internationellt för miljöarbetet genom utmärkelsen Årets miljöhuvudstad och stadsbyggnadsprojekt såsom Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Det kan staden dra stor nytta av menar Sten Nordin.

– Hammarby Sjöstad lockar årligen tusentals

utländska besökare som kommer hit för att ta del av hur vi bygger en hållbar stad. Det gör det lättare för Stockholm att påverka andra länder och därmed göra en global insats för klimatet.

Uppmärksamheten gör också att duktiga företag i Stockholm lättare får genomslag för sina miljösmarta lösningar och vår förhoppning är att detta kan bidra till att våra framstående miljöföretag kan växa.

FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV:

Petra Nieto tel 08-508 26 453 petra.nieto@stockholm.se

Anneli Albertsson tel 08-587 147 05 anneli@stockholmsbf.se

www.stockholmbygger.se

Thomas Björkman tel 08-796 79 25 thomas@sthbyggnadsforening.se

Tomas Ernhagen tel 08-617 77 18 tomas.ernhagen@fastighetsagarna.se

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FABEGE

MILJÖFRÅGOR ÄR ALLAS ANSVAR Att investera i miljö är en självklarhet för Fabege.

Det kräver alla; våra kunder, våra aktieägare och våra medarbetare. Och alla tjänar på det i längden.

Fastighetsbolaget Fabeges vd, Christian Hermelin, tvekar inte då han talar om bolagets miljöinvesteringar. Det finns det ingen anledning till heller. Fastighetsbranschen i stort är inte i den positionen att den kan slå sig för bröstet, anser han.

– Fastighetsbolagen står för nästan 40 procent av Europas koldioxidutsläpp. Och det är inte bara varumärket som kan få sig en törn då ett företag ignorerar miljön. Även kostnaden för energiförbrukningen riskerar att bli hög. Att målmedvetet satsa på miljö var således ett lätt beslut att ta, säger han. Vi måste alla ta vårt ansvar.

Fabeges klimatarbete inleddes 2002 med att byta ut de gamla oljepannorna mot fjärrvärme och att inleda ett systematiskt arbete med energioptimering. Sedan dess har Fabege minskat energianvändningen med totalt cirka 30 procent.

– Sammantaget har vi minskat koldioxidutsläppen från nästan 40 000 ton 2002 till 5 000 ton 2009. Under 2010 har vi fortsatt att minska energianvändningen ytterligare.

Kundernas miljöengagemang – Kontorskunder blir allt mer miljömedvetna och kräver mer i form av energibesparingar och miljötänk i sina lokaler idag.

Det är en viktig utveckling och en spännande utmaning när nya kunder kommer till oss med tuffa miljökrav. Miljöengagemang är lönsamt, säger Christian Hermelin, för alla.

Miljöengagemanget är integrerat i Fabeges strategiska inriktning för hållbar stadsutveckling. Begreppet handlar om att skapa en bra mix av kontor, handel och bostäder, goda kommunikationer och levande omgivningar.

– Vi vill skapa moderna och inspirerande miljöer för våra kunder och deras medarbetare. Hela processen ska präglas av ett hållbarhets¬perspektiv med mycket höga miljöambitioner.

Alla våra nya fastigheter ska byggas enligt principerna för EU:s energiklassning, GreenBuilding. Och flera av dem ska ha långt lägre energianvändning än vad GreenBuilding kräver, säger Christian Hermelin.

40 000

ton 39 447

Koldioxidutsläpp ton/år 37 201

35 000 30 000 24 647

25 000 20 000

14 715

15 000

10 714 7 609

5 989

2008

2007

2006

2005

2004

2003

0

2002

5 000

4689

2009

10 000

Minskningen av koldioxidutsläppen är ett resultat av systematisk energioptimering, konvertering till fjärrvärme och övergång till grön el. Som en följd av de senaste årens arbete har utvecklingen inom Fabege varit mycket positiv och koldioxidutsläppen har minskat från cirka 40 000 ton till 5 000 ton sedan 2002.

Foto: Peter Knutsson

Vi har minskat koldioxidutsläppen från 40 000 koldioxid till 5 000 ton

Christian Hermelin, vd på fastighetsbolaget Fabege

TÅGTRANSPORT GER MILJÖVÄNLIG BYGGPROCESS

Foto: IBL

När Fabege bygger Vattenfalls nya huvudkontor i Arenastaden är det inte bara den färdiga fastigheten som ska uppfylla höga miljökrav. En väsentlig del av byggmaterialet transporteras med tåg, vilket gör byggprocessen extra miljövänlig.

Bygget av Vattenfalls nya huvudkontor pågår för fullt i Arenastaden. Den nya kontorsbyggnaden omfattar 43 000 kvadratmeter, vilket innebär cirka 2 000 flexibla arbetsplatser. Slutresultatet kommer att vara en modern och miljövänlig fastighet som kommer att vara miljömärkt med högsta betyg guld enligt klassningssystemet Miljölklassad Byggnad.

Tack vare Arenastadens läge intill järnvägsnätet kan delar av materialet transporteras med tåg hela vägen från projektets leverantör av prefabricerad betong. Den sista sträckan går via ett befintligt industrispår ända fram till byggarbetsplatsen.

– Normalt sker transporter av byggmaterial med lastbil. Men för Vattenfalls nya huvudkontor transporteras en stor del av stommen med tåg. Varje godståg ersätter upp till 36 lastbilstransporter, säger Christian Hermelin. Så totalt sett blir det väldigt många lastbilar vi ersätter på sträckan mellan Piteå och Solna.

Eftersom tågtransporterna minskar antalet lastbilar i Arenastaden har det dessutom en positiv inverkan på det totala logistikflödet i Solnas nya stadsdel.

– Det går knappast att hitta ett miljövänligare transportsätt än tåg. Hela Vattenfall-projektet är en förebild för miljövänligt byggande vad gäller såväl produktionsprocessen som den färdiga fastigheten, säger Christian Hermelin.

www.fabege.se

4

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

SOMMAREN 2012 KAN DU UPPLEVA ANNEDAL Under elva dagar i augusti 2012 arrangerar Stockholms Byggmästarförening bostadsutställningen 2012 NYA HEM i nära samarbete med Stockholms stad, Sundbybergs stad och byggherrarna i Annedal. Under utställningen visas det nybyggda området Annedal genom visningslägenheter, som ska ge besökarna en förnimmelse om ”en verklig bostadsmiljö”, visa prov på smakfulla inredningar, god design och spegla en fiktiv familj eller person som kunde tänkas bo i lägenheten.

Seminarier, kompletterande delutställningar och andra aktiviteter kommer att arrangeras i Annedal och i närområdet.

I Annedal finns ett flertal parker, bland annat Marabouparken, som utsetts till Sverigs vackraste.

ILLUSTRATION: LANDSKAPSLAGET

SAGOLIKA ANNEDAL – för barn i alla åldrar

I april 2009 gick startskottet för det nya bostadsområdet Annedal vid stadsgränsen mellan Stockholm och Sundbyberg.

Det som tidigare var ett industriområde blir nu ett grönskande bostadsområde väl anpassat för barn i alla åldrar. nder 80-talet började Stockholms stad köpa mark i området. Gammal bebyggelse revs och tanken var att Annedal skulle bli ett område med i första hand kontorslokaler. Några konjunktursvängningar senare föddes idén om ett levande bostadsområde med flera grönområden som kunde locka till sig barnfamiljer.

U

TRAFIKEN MINIMERAS

Stockholms stad har gjort en barnkonsekvensanalys för området där man analyserat barns behov och rörelsemönster. Analysen bekräftade att den strukturplan som fanns för området är bra för barn.

– Det handlar till exempel om trafikåtgärder som att minimera transporter in och ut från området och att vissa gator är utformade efter fotgängarnas villkor. Dessutom utformar vi parker och grönområden efter vad barn och ungdomar önskar sig, säger projektledaren Anna Haraldsson på Stockholms stads exploateringskontor.

Analysen har dessutom visat att området är bra för äldre och människor med funktionshinder. Eller kort och gott: det som är bra för barn är bra för alla!

nedal ligger dessutom alldeles i närheten av koloniträdgårdar, gångstråk vid Bällstaån och Lönnebergaparken där man kan åka pulka och hoppa längdhopp, säger Anna Haraldsson.

I Annedal finns också närhet till ett stort utbud av resealternativ med tvärbana, tunnelbana, buss, regionaltåg, snabba bilvägar och flygplats alldeles i närheten.

21 byggherrar är involverade i Annedal vilket ger en mängd olika arkitektoniska uttryck. Husen byggs som punkthus, kvartershus, lamellhus och småhus. År 2015 kommer här stå allt från 16-våningshus till radhus.

Läs mer på sid 14.

För mer information: www.boiannedal.nu

SKOLA ”MITT I BYN”

De senaste åren har en plan arbetats fram och nu har byggandet pågått i över ett år. Den första byggetappen beräknas pågå till sommaren 2013 och omfattar 700 hyresoch bostadsrätter. Första inflyttning är planerad till februari 2011 och det är Svenska Bostäder som inviger 127 energisnåla hyresrätter, där två hus med totalt 32 lägenheter är så kallade passivhus*.

I området Mariehäll finns sedan tidigare ett behov av förskolor och skolor. När hela bostadsområdet står klart 2016 ska det finnas tillräckligt med underlag för flera förskolor och en skola i området, de flesta i direkt anslutning till en park. Tanken är att skolan ska vara ”mitt i byn” och att barn och ungdomar inte ska behöva korsa stora vägar för att ta sig dit.

– Boende i området blir granne med Marabouparken som under 2010 utsågs till Sveriges vackraste park. An-

PASSIVHUS * Passivhus är en samling byggtekniker för att skapa energisnåla hus. Teknikerna kan tillämpas både på småhus och flerbostadshus.

Att återanvända värmeenergi från de som rör sig i huset och från elektriska apparater är en viktig del i tekniken. En av riktlinjerna är att byggnaden inte får göra av med mer än 15 kWh/m2/år KÄLLA: WIKIPEDIA.ORG

PARKLIV OCH AKTIVITETER FÖR ALLA När Annedal planerades lades särskilt fokus vid att skapa parker och bevara naturområden. I området Mariehäll har invånarna saknat en park, men i Annedal planeras flera parker med olika förutsättningar och innehåll.

Mitt i området ligger Annedalsparken som ger möjlighet till många aktiviteter. En stor öppen gräsyta inbjuder till picknick och i aktivitetsparken finns möjlighet till bollsporter, friidrott, äldremotion med träningsredskap utformade för äldre samt en plaskdamm. I den norra ”vilda” delen av parken finns en trädbevuxen kulle med ekbacke, liljekonvaljer och ett hemlighetsfullt konstverk.

Längs med ån anläggs ett helt nytt promenadstråk i Åparken.

Det finns planer på att förlänga strandpromenaden längs med Bällstaviken in mot de centrala delarna av Stockholm.

Lönnebergaparken skyddas från Ulvsundavägen av en bullervall som kröns med träd i grupper samt ett konstverk. I den del av parken som vetter mot bostadsområdet kommer det att finnas en pulkabacke, idrottslek, en teater, plats för bollspel med mera.

Några minuters gångväg bort på andra sidan Bällstaån finns Marabouparken som, förutom avkoppling i gröngräset och bad för de minsta, även erbjuder intressanta konstutställningar i den nya konsthallen som byggs under parken.

Albano – en växande kunskapsmiljö åt en växande befolkning På gränsen mellan city och världens första nationalstadspark, alldeles i skärningspunkten mellan Stockholms tre största universitet, ligger Albano.

I dag är området en oansenlig grusplan mellan banvallen och motorleden – men här sker en unik förvandling till en ena stående kunskapsmiljö.

ETT NAV INOM KUNSKAPSSTADEN Albanoområdet i Nationalstadsparken är en viktig pusselbit i utvecklingen av kunskapsregionen Stockholm.

Det som i dag bara är en ödslig industritomt, kommer inom några år bli ett universitetsområde för 15 000 studenter och forskare. Området blir ett strategiskt viktigt nav inom Vetenskapsstaden som knyter samman Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan.

LEVANDE CAMPUS MED STUDENTOCH GÄSTFORSKARBOSTÄDER Albano ska bli en attraktiv kunskapsmiljö med olika typer av utbildnings- och forskningslokaler men ska även innefatta bostäder för studenter och gästforskare.

En mångfald av verksamheter och service bidrar till att skapa ett levande och trivsamt område med goda förutsättningar för rekreation i den omgivande Nationalstadsparken.

EKOLOGISKT BYGGANDE Att bygga i Nationalstadsparken är känsligt. Därför kommer Akademiska Hus förutom att skapa en attraktiv campusmiljö, även göra Albano till en förebild inom hållbart stadsbyggande. Albano ska bli ett unikt fullskaleprojekt där forskning inom hållbar stadsutveckling integreras i byggplanerna. Projektet tar hänsyn till

landskapets historia, markanvändning och ekologi. Den biologiska mångfalden, det mänskliga välbefinnandet och det kontinuerliga lärandet främjas. Ekologiska spridningsvägar förstärks och nyskapas och byggnader och tomter utformas så att de samverkar med landskapet.

REGIONEN MÅSTE FÅ VÄXA Den ekonomiska utvecklingen i Stockholmsregionen är i hög grad beroende av den forskning och utveckling som bedrivs här. Ett starkt näringsliv tillsammans med forskning och utbildning i världsklass gör Stockholmsregionen till en av de mest kunskapsintensiva och innovativa i världen. Universiteten i regionen måste därför ges möjlighet att expandera och utvecklas ytterligare. Det är av allra största vikt att regionen fortsätter att prioritera forsknings- och utvecklingsfrågorna.

Vi är Sveriges största hyresvärd för universitet och högskolor och finns på 29 orter runt om i landet. Över 300 000 personer forskar, studerar och arbetar i våra lokaler varje dag.

6

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün Stockholms stad

IIIIIIIIIIIII STOCKHOLM INSPIRERAR IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

VISIONER

Madeleine SjÜstedt (FP) – �Stockholm kommer att vara en stad som är cykelvänlig med välskÜtta cykelbanor üret runt. Den nya Slussen karaktäriseras av spürbunden trafik, grÜnsaksmarknad och promenadallÊ. Stan är güngvänlig med väl utbyggd spürtrafik ocksü till de nya stadsdelarna. MiljÜstadsdelen Norra Djurgürdsstaden är färdig och staden har lagt en stor vikt vid energieffektivisering.�

H ser Hur ditt grĂśna Stockholm ut 2030?

Joakim Larsson (M) – �År 2030 är miljonprogrammen sedan nügra ür tillbaka helt nyrenoverade, med stadsdelar som attraherar hyresgäster frün hela Sverige, och som miljÜexperter lovordar fÜr deras energieffektivitet. Spetsklasserna i matematik och sprük gÜr att elever kommer frün andra kommuner fÜr att lära sig, och de som en güng flyttade dit vürdar sina attraktiva kontrakt Ümt, och njuter av att bo nära grÜnomrüden, arbetsplatser och en mix av samhällskulturer.�

BUILDING SUSTAINABILITY STOCKHOLM 2010 Ekostaden Caofeidian var ett av flera spännande inslag under konferensen Building Sustainability Stockholm som ägde rum i Folkets hus i Stockholm i oktober. Drygt 350 delegater frün hela världen träffades under tvü dagar fÜr att utbyta kunskap om hüllbart byggande och berätta om goda exempel i Stockholm. ArrangÜrer var BFAB, Stockholms stad, Exportrüdet, ByggmästarefÜreningen och Symbiocity.�

ILLUSTARION: VISUALISERING SWECO

KINA LÄR AV SVERIGE OCH STOCKHOLM Tänk dig hela Stockholm som ett enda stort, miljÜvänligt nybygge fÜr människor att bo och arbeta i! En helt ny ekostad, Caofeidian, ska byggas cirka 25 mil Üster om Beijing i den kinesiska regionen Tangshan. Här kommer det att bo drygt en miljon människor. et svenska konsultfÜretaget Sweco har haft en viktig roll i planerings- och projekteringsarbetet av den fÜrsta delen av staden, men även arkitekter frün USA, Storbritannien, Holland och Kina har anlitats fÜr det gigantiska projektet.

Med den kraftigt Ükande inflyttningen till storstäderna i Kina har klimat- och miljÜproblemen blivit ett allt mer växande dilemma. Men i Caofeidian ska allt bli

D

�grÜnt�. Här kommer elbussar och spürbunden trafik att dominera och staden fÜrses med büde güng- och cykelvägar. Pü energisidan ska det bli süväl fjärrvärme som fjärrkyla, sol- och vindenergi. Avsikten är att staden ska vara klimatneutral, där upp till 95 procent av energianvändningen ska komma frün fÜrnybart bränsle.

När chefen fÜr den nya ekostaden, Lin Peng, var i Stockholm i hÜstas, berättade han att Hammarby SjÜstad har varit en

viktig fÜrebild i planeringen av den nya staden. StudiebesÜk har ocksü gjorts till MalmÜ som är en vänort till Caofeidian.

KLIMATNEUTRAL BYGGNAD

I den framväxande staden ska man ha ett sü kallat Sustainability Centre fÜr hüllbar utveckling. Det blir en plats där stadens tillkomst visas upp pü en 20 000 kvadratmeter stor yta. Även detta projekteras av Sweco. Byggnaden blir klimatneutral och självfÜrsÜrjande med fÜrnybar energi. Frün Sverige kommer ocksü den svenska paviljongen frün världsutställningen i Shanghai 2010.

Paviljongen ska monteras ner i Shanghai, transporteras och ĂĽteruppfĂśras i

'HW I\UDnULJD DUEHWHW PHG DWW UHQR YHUD 6WU|PNDMHQ SnJnU I|U IXOOW

6WU|PNDMHQ E\JJV

5HQRYHULQJHQ LQOHGV

.DMHQ nWHULQYLJV

Caofeidian. Den kommer bland annat innehülla ett kinesiskt-svensk innovationscentrum samt fungera som utbildnings- och utställningslokal.

Stadens totala storlek beräknas bli cirka 74 kvadratkilometer (Stockholm är 209 kvadratkilometer). I ett fÜrsta skede arbetar man med 12 kvadratkilometer där bland annat de 500 fÜrsta bostäderna, som byggs fÜr unga människor, ska uppfÜras. Även it och design präglar den nya ekostaden som inte kommer att sakna nügot av det en modern och miljÜvänlig stad har att erbjuda, süsom grÜna rekreationsomrüden, strandpromenader och marina, arbetsplatser, skolor, konferens- och utställningscenter, femstjärniga hotell och mycket mer.

Ett av Sveriges stÜrsta stenarbeten Sh bygg arbetar i huvudsak med entreprenadverksamhet inom renovering, om- och tillbyggnad av infrastruktur och hus samt avancerade stenarbeten. Vi har drygt 300 anställda i Uppsala och Stockholm, och omsätter cirka 700 miljoner kronor.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün Stockholms stad

ANNONS

YnUD VSHWVNRPSHWHQVHU

$5.,7(.785 67$'6%<**1$' %267b'(5

Sedan 1927 har vi byggt Ăśver 22.000 bostäder i StockholmsomrĂĽdet. Du känner kanske igen vĂĽra klassiska trädgĂĽrdsstäder som ďŹ nns i Enskede, Nockeby och SĂśdra Ă&#x201E;ngby.

$5.,7(.7(5 (1*675$1' 2&+ 63((. $% *b9/(*$7$1 $ 672&.+2/0 7(/ HQJVWUDQGRFKVSHHN VH

FÜr oss är boendekvalitet en viktig früga. Vi fokuserar pü arkitektur, inredning och de-

9, 6.$3$5 %b775( 6$0+b//(1 )g5 0b11,6.25 7\UpQV $% lU HWW DY 6YHULJHV OHGDQGH NRQVXOWI|UHWDJ LQRP VDPKlOOVE\JJQDG 9L HUEMXGHU NXQGDQSDVVDGH WMlQVWHU LQRP RPUnGHQD VWDGVE\JJQDG RFK LQIUDVWUXNWXU VDPW E\JJQDGV RFK IDVWLJKHWVVHNWRUQ 7\UpQV KDU VHGDQ VWDUWHQ XWYHFNODWV WLOO HQ NRQFHUQ PHG RPNULQJ PHGDUEHWDUH Sn HWW WDO NRQWRU UXQWRP L ODQGHW %HV|N RVV Sn ZZZ W\UHQV VH

sign när vi skapar vüra bostäder. Platsen vi bygger pü är omsorgsfullt utvald och husen är ritade fÜr att passa omgivningen. Att lüta vüra kunder vara en del i skapandet av sin nya bostad ser vi som självklart. Det ger ett personligt hem med kvalitet Üver tiden fÜr den som ska bo där.

7

8

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

IIIIIIIIIIIII FRAMTIDENS BOENDE IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

VISIONER

H ser Hur ditt gröna Stockholm ut 2030?

Ulla Hamilton (M) – ”2030 är en stor del av staden fossilbränslefri.

Elbilar har slagit igenom på bred front och många hus producerar sin egen energi och säljer överskottet till nätet.

Miljonprogrammen i stadens fastighetsbestånd har renoverats och energibehovet i dessa byggnader har halverats.”

Per Bolund (MP) – ”I Stockholm ska det vara lätt att leva klimatsmart. De fossila bränslena har ersatts av biogas, solenergi och småskalig vindkraft. Fastigheterna är energieffektiviserade, fler reser med cykel och kollektivtrafik och nya jobb skapas inom miljöteknik.”

Smartare planlösningar, bättre utnyttjande av materialet, den modernaste energitekniken. Det går inte att kompromissa om man ska överträffa de energikrav som finns på bostäderna i Stockholms mest omtalade stadsbyggnadsprojekt.

HÖGA KRAV ligger i allas intresse N orra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms största stadsutvecklingsprojekt någonsin och har uppmärksammats världen över, inte minst för de höga kraven på energismarta lösningar. Stockholms stad har ställt tuffa krav på att fastigheterna inte får dra mer än 55 kWh per kvadratmeter och år, hälften jämfört med gällande byggnormer.

Drygt 100 av lägenheterna ska byggas av Wallenstam som i sin tur satt en egen gräns på 30 kWh. För att nå dit är det nödvändigt att inte stirra blint på bara några enstaka lösningar. Det menar Johan Norgren, projektledare för Wallenstams projekt i Norra Djurgårdsstaden.

– Man måste ta hänsyn till oerhört många frågor redan i planeringsstadiet. Det handlar om isolering, materialval, ventilation, varmvattensystem och mycket annat.

De som flyttar in blir själva involverade i sin klimatpåverkan. Det är exempelvis möjligt att följa sin egen energiförbrukning direkt via datorn eller mobiltelefonen.

– Det är bra om vi kan ge dem som bor här möjlighet att själva bestämma sin miljöpåverkan och se kopplingen mellan förbrukning, ekonomi och miljö. Därför har vi individuell mätning av varmvattenanvändningen, som står för en stor del av energianvändningen i en lägenhet. För att många ska bry sig måste det vara lätt att påverka och förstå.

TIDIGT SAMARBETE NYCKELN

Lägenheterna har en smart planlösning som gör att mindre yta krävs. Det gör att energibehovet minskar. Men det finns fler fördelar förutom de rena driftskostnaderna.

När staden kan förtätas minskar behovet av att använda bilen för ännu fler människor.

Det som gjort det möjligt att nå så bra resultat i just Norra Djurgårdsstaden är enlig Johan Norgren det tidiga samarbetet med Stockholms stad.

– När vi som byggherre är med från början har vi större möjlighet att påverka och då blir det möjligt att utforma stadsplaner där det finns utrymme för den design som energieffektiva byggnader kräver. Jag är helt övertygad om att det här arbetssättet kommer att bli vanligare.

ÖKAR VÄRDET

Att staden ställer konkreta krav är också viktigt.

– Det är likadant här som i bilindustrin.

Så fort man ställer krav så tvingar man fram nya lösningar.

Varför är det här så viktigt för er?

– Alla är ansvariga för vår miljö. För oss som jobbar med stadsutveckling och fastigheter som ska vara hållbara i uppemot hundra år är det extra viktigt att vi gör allt vi kan idag för att minimera energiförbrukningen även i framtiden. Det gör ju också fastigheterna mer värda.

Vilka förbättringar kommer att ske härnäst?

– Målet är att fastigheterna inom några år ska producera mer energi än de förbrukar, genom egen tillverkning av el via solceller exempelvis. Fortfarande finns det stora möjligheter att nyttja materialet effektivare, minska transporterna och utveckla produktionsprocessen.

”Målet är att fastigheterna inom några år ska producera mer energi än de förbrukar.”

Johan Norgren

Kraven på fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden är exceptionellt höga jämfört med de vanliga normerna för energianvändning. Det har gett byggbolagen en extra morot att bli ännu bättre.

Anna König Jerlmyr (M) – ”I ett grönt och friskt Stockholm känner allt fler att staden ger chanser till hälsa och välmående. I framtidens Stockholm sjunker ohälsotalen, fler känner sig sedda, och har ett givande arbete att gå till.”

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Regina Kevius (M) – ”Mitt gröna Stockholm är en tät stad där människor mår bra och har nära till grönområden.

Miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, med innovativa tekniska lösningar, är nyligen färdigbyggd och är ett internationellt framgångsexempel på klimatsmart stadsbyggande.”

”Elbilar har slagit igenom på bred front och många hus producerar sin egen energi.”

Ulla Hamilton

Stora investeringar i effektivare energisystem Stockholms stad är en av Sveriges största förvaltare av fastigheter.

Under de närmsta åren kommer man att energieffektivisera flera hundra tusen kvadratmeter i lokaler runt om i staden. Sandra Holmström på fastighetskontoret är ansvarig för ett av stadens stora energibesparingsprojekt.

Kommer ni att fortsätta med detta?

– Absolut! Nu gör vi ju en väldigt stor satsning här som omfattar hälften av våra ytor, men vi kommer också exempelvis att tillsätta mer resurser för att kontinuerligt kunna arbeta med energioptimering i fastigheterna.

Sedan har ju staden andra projekt.

Micasa som ansvarar för Stockholms stads fastigheter med äldreboenden driver exempelvis ett ännu större energiprojekt med sina fastigheter.

Där det handlar om investeringar på omkring 300 miljoner kronor!

Lättare att jämföra fastigheter i framtiden Att en nybyggd fastighet är energisnål ses alltmer som en självklarhet. Men hur jämför man olika fastigheter och hur vet man att en byggnad är tillräckligt bra?

ILLUSTRATION: MAGNUS PEDERSEN

Martin Arkad är ordförande i Stockholms Byggmästarförenings teknik- och miljöutskott och vd på Järntorget Bostad AB. Nyligen genomförde han två energiberäkningar, där olika värden matades in, för ett och samma hus.

– Resultaten blev helt olika. Det hänger på vilka data man använder och det är mycket man ska ta hänsyn till, som solinstrålning, täthet i väggen, köldbryggor, inomhustemperatur, ventilation och ytterligare minst 20 faktorer.

För att bringa ordning så tittar Byggmästareföreningen, tillsammans med Stockholms stad, nu på hur man bör räkna när man jämför fastigheter.

Ikano Bostad gör Stockholm grönare

Foto: Anne Dillner / Bildarkivet.se

– Vi satsar över 200 miljoner på att energieffektivisera 400 000 kvadratmeter av stadens fastighetsbestånd under tiden 2010-2013. Lokalerna förvaltas av fastighetskontoret och är trots ytan bara en mindre del av stadens totala fastighetsförvaltning. Några av de byggnader som är aktuella just nu är Kulturhuset, stadens saluhallar, Oscarsteatern och Stadshuset, säger hon.

Att hålla fastighetskontorets totala 800 000 kvadratmeter i drift under ett år kostar 100 miljoner kronor.

Genom effektiviseringen kommer kostnaderna för värme minska med 30 procent i de fastigheter som ingår i projektet. Totalt rör det sig om 14,5 GWh och 12 miljoner sparade kronor per år. Räknat i koldioxid blir det hela 2 850 ton mindre. Enligt Sandra Holmström är det ovanligt att en kommun öronmärker pengar för just det här ändamålet.

– Det är kommunfullmäktige som tagit beslutet.

Det handlar bland annat om att sätta standarder för exempelvis inomhustemperaturen.

– Vi strävar efter en rättvis konkurrenssituation mellan företagen, och blir det lättare att jämföra så blir det också lättare att se vilka som har de bästa lösningarna. Det ger anledning för alla att bli ännu bättre!

Kunderna har också blivit allt mer medvetna och många ställer idag frågor om energiförbrukningen när de tittar på en ny bostad eller ett nytt kontor.

– Kunden förutsätter att bostaden är energisnål och bygger man inte energieffektivt blir det svårt att sälja sin fastighet, säger Martin Arkad.

Ikano Bostad är en relativt ung bygg- och fastighetsaktör. De senaste åren har företagets fastighetsinnehav växt kraftigt, och just nu har Ikano Bostad flera spännande bostadsprojekt på gång.

– Vi är ständigt nyfikna på att hitta nya vägar och vi skapar mervärden för våra kunder, samarbetspartners och oss själva genom att kombinera kunskap och entusiasm, säger vd Robert Jaaniste.

I dag kan man inte bygga fastigheter utan att ha en gedigen miljöplan.

Samtidigt är källsortering, miljöanpassade produkter och Robert Jaaniste, vd. material och grön el numera sådant som förväntas av alla och inget man längre kan skryta om.

– Det blir nästan tjatigt att nämna det som nästan alla gör. Vi kommunicerar inte ut vad vi ska göra. I stället kommunicerar vi vad vi gör. Det tycker jag är en viss skillnad, säger Robert Jaaniste.

Exempelvis byggde Ikano Bostad under 2008, tillsammans med Familjebostäder, lågenergihus i Stureby. Idag håller Ikano Bostad på och mäter hur mycket husen faktiskt drar.

– Det är en helt annan sak att bygga något och nämna vad det teoretiskt kommer att innebära. Vi vill veta hur mycket husen drar eftersom vi tror att våra lågenergihus ute i Stureby är en bra plattform för hur man kan bygga lågenergihus nu och i framtiden.

En annan viktig del i miljöarbetet är samarbetet med eGain Sweden AB. Sedan 2008 har Ikano Bostad haft EGain forecasting installerat i sitt 50 000 kvadratmeter stora fastighetsbestånd i Hagsätra. Med facit i hand har denna väderprognosstyrning inneburit en årlig minskning med 47 000 kg koldioxidutsläpp och en ökad boendekomfort som resultat.

– Under året har vi börjat förse ytterligare 60 000 kvadratmeter bostäder i Rågsved och Snösätra med prognosstyrning. Ett bra och hållbart boende kräver sunt och gärna småländskt förnuft, säger Robert Jaaniste.

IKANO BOSTAD Ikano Bostad äger, utvecklar och bygger hyres- och bostadsrätter i Stockholmsoch Öresundsregionen. Ikano Bostad är en del av Ikano Fastigheter som är en långsiktig Fastighetsägare och projektutvecklare med affärssegmenten: Ikano Retail Centres, Ikano Kontor och Ikano Bostad. Ikano Fastigheter ingår i Ikano som ägs av familjen Kamprad. Ikano är en internationell företagsgrupp med verksamheter inom finans, fastighet, försäkring, kapitalförvaltning och detaljhandel.

FÖR INFORMATION OM PÅGÅENDE PROJEKT, BESÖK: IKANOBOSTAD.SE

9

10

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

IIIIIIIIIIIII STADSPLANERING IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

VISIONER

H ser Hur ditt gröna Stockholm ut 2030?

Per Ankersjö (C) – ”2030 har vi byggt staden tätare – vi har fått fler bostäder i city och byggt ut innerstaden så att fler kan åka kollektivt, cykla eller gå till jobbet. Samtidigt har vi fredat parker och grönområden. Stockholm är bäst i världen på miljöprofilerat byggande.”

Ann-Margarethe Livh (V) – ”Stockholm är en helt fossilfri stad där alla reser med en väl utbyggd kollektivtrafik och bor i energisnåla bostäder uppvärmda av förnybara bränslen.

Bostadsområdena är bullerfria och har närhet till grönska. Stadens sjöar är rena och vi har sexton naturreservat.”

Carin Jämtin (S) – ”2030 är Stockholm fossilbränslefritt.

Både kollektivtrafiken och cykelbanenätet är utbyggt. Vi har blivit fler stockholmare, men vi har lyckats värna gröna kilar och inrättat både nya naturreservat och parker.”

50-TALSTREND blir modern när invånarna själva får bestämma

Foto: Per Hanstorp / Bildarkivet.se

Visste du att Stockholms stad ... … har 100 % bredbandstäckning? … under 2011 kommer att plantera ett träd per nybyggd bostad. Det beräkknas bli 15 000 bostäder och alltså lika många träd. … har en e-tjänst för ansökan om tillstånd för borrhål för bergvärmepump. Tanken med Stockholms stads e-tjänster är att det ska vara enkelt att vara stockholmare. Det gäller inte minst när det rör sig om investeringar i teknik som är fördelaktig ur ett miljöperspektiv. E-tjänsterna nås direkt på www.stockholm.se.

ABC gjorde Vällingby känt och var i 50-talets industrisamhälle en modern idé för stadsplanering. Nu uppgraderas de ursprungliga idéerna för Arbete, Boende och Centrum. För miljöns och livskvalitetens skull finns det skäl att bo, arbeta och kunna utföra de vardagliga sysslorna inom ett och samma område, ABC 2.0. samband med att Vattenfall avvecklar sin verksamhet i Råcksta nära Vällingby i västra Stockholm har ett förslag på ny bebyggelse med bostäder, arbetsplatser och butiker presenterats.

– Det var viktigt att man vid Vattenfalls flytt inte gick miste om A:et i ABC-staden Råcksta, eftersom den är av riksintresse. Det är inte bara kostnadseffektivt att bevara det stora kontorskomplexet, man tar samtidigt vara på ett kulturarv, säger Maria Pettersson, planarkitekt för projektet.

I

JOBB OCH BOENDE PÅ SAMMA PLATS

Utvecklingen av Vällingby Parkstad, som är arbetsnamn för stadsdelen kring Vattenfallsbyggnaden, utgår från ett ekologiskt tänkande. Man kommer också ha stort fokus på miljö, och man har som mål att alla byggnader ska bli certifierade genom miljöklassningssystemet Miljöklassad Byggnad.

Genom att använda de befintliga byggnaderna på ett nytt sätt sparas både resurser och energi.

Ombildningen innebär dessutom att det redan finns utrymme för hälften av de kontor, bostäder och serviceinrätt-

ningar som planeras. Vällingby Parkstad har även ett bra läge när det gäller kollektivtrafik. Det finns en T-banestationen i stadsdelen.

För dem som bor och arbetar i Vällingby Parkstad finns möjlighet att hyra eller köpa en råyta – ett antal kvadratmeter – och själv utveckla sina idéer för Arbete, Boende och Centrum.

– För mig som planarkitekt har detta projekt innehållit två nya delar. Dels möjligheten att kunna erbjuda en råyta i valfri storlek, och dels en annorlunda syn på markanvändningen.

Tidigare har man lagt kontor och affärer på bottenplan, och bostäder på våningarna ovanför. Men här kan man välja att bo på bottenplan eller kanske ha ett kontor på fjärde våningen.

Eller varför inte ha kontoret i anslutning till en övernattningslägenhet, säger Maria Pettersson som välkomnar alla som är intresserade att komma med egna idéer och tankar.

– Det kan gälla allt från serviceutbud till lekplatsens utformning, och den konstnärliga utsmyckningen.

Vällingby Parkstad ska vara invånarnas egna stadsdel – inifrån och ut.

ABCSTÄDER

Gröna byggnader på nyårsnatten Under sista natten av Stockholms år som Europas miljöhuvudstad markerar vi utmärkelsen och att arbetet fortsätter för att Stockholm alltid ska betraktas som en miljöhuvudstad genom att ett antal kända byggnader och platser belyses grönt. Det är ett antal fastighetsägare och andra samarbetsparter som gemensamt manifesterar det gröna Stockholm och några av de fastigheter som lyser grönt på nyårsnatten är Ericsson Globe Arena, Wennergren center, Hötorgsskraporna och delar av Slussen.

ABC-stad (Arbete, Bostad, Centrum) är ett begrepp inom stadsplanering. Det innebär att människor ska kunna bo, arbeta och ha tillgång till viktiga sociala och kulturella inrättningar inom korta avstånd.

Konceptet fick stort genomslag i Sverige på 1950-talet då obebyggd mark utanför stadskärnan blev bebyggd efter noggrann planering.

Utomlands används begreppet satellitstad.

KÄLLA: WIKIPEDIA.ORG

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

VÄRLDENS GRÖNASTE i varje liten byggsten och från golv till tak, finns en grön tanke.

En omtanke och ett förhållningssätt om att skapa ett grönare Stockholm.

ANNONS

11

Det kan aldrig bli för mycket Stockholm.

I VARJE NYBYGGD HYRESRÄTT,

På Familjebostäder sträcker vi oss längre än vad gällande lag kräver. Vår energiförbrukning ska vara 30 procent lägre än Boverkets norm, vilket också ställer höga krav på våra byggentreprenörer.

Vi fortsätter att bygga nya hyresrätter över hela stan. Och inte nog med det!

Under de närmaste åren kommer vi dessutom att satsa stort på att göra våra befintliga områden finare, tryggare och trevligare.

Redan förra året byggde vi Stockholms stads första lågenergihus med energismarta lösningar som halverade energiförbrukningen i jämförelse med gällande byggnorm.

Med vårt miljöprestandaindex sätter vi miljöbetyg på varje byggprojekt; från byggvaror till energiförbrukning och avfallshantering. Sedan fortsätter vi att förbättra detta index i varje nytt hus vi bygger.

Så bidrar Familjebostäder till världens grönaste stad.

Läs mer om vårt miljöarbete: www.familjebostader.com/miljo

Läs mer om oss och våra planer på svenskabostader.se

”Med TellHus™ kan du sänka koldioxidutsläppen med mer än 50%” Mindre el Inbyggda enkla tekniska lösningar underlättar för hyresgäster att leva klimatklokt.

Till exempel i bostäder: komfortvärme i badrumsgolv som värms upp via fjärrvärme och inte med el. Automatisk avstängning av huvuddelen av standbyfunktioner, eleffektiva vitvaror av högsta klass, tvätt- och diskmaskin värms upp via fjärrvärme istället för el, en kanal på TV:n som visar hur mycket el och varmvatten som förbrukas, både i kWh och kr.

Byggande När vi lämnar över ett TellHus har vi haft fokus på miljön från första spadtaget. Vi har använt oss av grön el, anslutit oss till miljövänlig fjärrvärme för att värma upp både byggbodar och byggnaden under produktionstiden. Alla transporter till och från bygget har skett med miljöklassade fordon.

Uppvärmning Alla TellHus är anslutna till miljövänlig fjärrvärme eller motsvarande där huvuddelen av bränslet kommer från förnybara energikällor. Optimal isolering med effektiv värmeåtervinning och energieffektiva fönster minskar på värmebehovet och ökar komforten. Individuell mätning av varmvatten minskar också förbrukningen för bostäder.

Är du redo för ett klimatklokt beslut? Läs mer på www.veidekke.se eller kontakta Johnny Kellner på 08-635 61 04, om du vill boka tid för ytterligare information om TellHus™.

TellHus™ är Veidekkes klimatkloka koncept som lätt kan appliceras på all nybyggnation och ombyggnad av bostäder samt kontor i landet.

Sedan år 2000 har vi utmanat den svenska byggbranschen. Med tydliga värderingar, delägarskap och medarbetarinvolvering har vi befäst vår plats på kartan och på vägen har vi nog fått ett och annat ögonbryn att skjuta i höjden. Veidekke startade 1936 och är idag Skandinaviens fjärde största byggföretag. Vår affärsidé är enkel men förbluffande unik. Vi bygger vackra, genomtänkta och funktionella hem till ett attraktivt pris. Nu fortsätter vi att satsa på bostäder som både är attraktiva för våra kunder och hållbara ur ett klimatperspektiv.

12

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

IIIIIIIIIIIII HÅLLBART BOENDE IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

VISIONER

Hur ser ditt gröna Stockholm ut 2030?

Roger Mogert (S) – ”Mitt Stockholm 2030 är en grön stad där vi mött klimatutmaningarna och löst trafikinfarkterna. Det är ett Stockholm som är hållbart, inte bara ekologiskt, utan också socialt och ekonomiskt. Det är en stad för alla.”

Ewa Samuelsson (KD) – ”Energieffektiviseringen av Stockholms stads fastigheter ska fortsätta. Jag vill också slå ett slag för det personliga ansvaret. Släng inte glasspapper och fimpar på gatan. Då blir Stockholm en ännu renare och trevligare stad.”

Lotta Edholm (FP) – ”Om tjugo år har alla bostäder avfallskvarnar.

Matavfallet används för att driva de bilar och bussar som ännu inte går på el. Staden är tät och gemytlig med en blandning av bostäder, kontor och lokaler. Överallt finns cykelbanor som underlättar framkomligheten.”

• Familjen Petersen består av Sebastian, 32 år, ekonom, Nadja, 32 år, sjukgymnast, och Elias, 2 år.

• Både Sebastian och Nadja har en bakgrund som tävlande inom friidrott. I dag är ingen av dem längre aktiva inom idrotten men båda gillar fortfarande att träna.

FOTO: HANNES SÖDERLUND

Lägenheten vid Liljeholmskajen ger Sebastian och Nadja Petersen möjlighet att bo lite större. Men de kan fortfarande känna stadens puls.

ÅRSTADAL

– ytterstad med innerstadskänsla Nadja och Sebastian Petersen, som då var innerstadsbor, skulle bli föräldrar och sökte ett större boende. På önskelistan fanns vacker natur, lägre kvadratmeterpris och närhet till stadens utbud.

Lösningen blev en nybyggd trea vid Liljeholmskajen i Årstadal.

– Här har vi det utrymme vi behöver och vi är inne i staden på nolltid, konstaterar paret. en hållbar stad är närheten till rekreation, service och kollektivtrafik påtaglig och behovet av bilresor små. Liljeholmen är ett av de goda exempel på områden som de senaste åren vuxit kraftigt i Stockholm, och lockat till sig nya invånare som ogärna kompromissar med vare sig närheten till staden eller till naturen.

Familjen Petersens lägenhet finns på fjärde våningen i den nya stadsdelen och har både sjöläge och utsikt över Södermalm. På gatuplan finns en delikatessaffär och en lunchrestaurang som bidrar till känslan av att man befinner sig mitt i Stockholm. Men samtidigt finns här gott om utrymme för rekreation.

– När man har barn är det skönt att inte bo mitt i staden, där det är stressigt

I

med all trafik och alla människor. Här är det betydligt lugnare, som ett mellanting mellan stad och förort, säger Nadja.

Sebastian, som är uppvuxen både i innerstaden och i en förort längre från city, gillar att han fortfarande kan känna pulsen av staden.

– Det tilltalar mig, jag är verkligen en stadsmänniska, konstaterar han medan 2-årige sonen Elias leker glatt i sitt rum.

TRYGGT ATT KÄNNA IGEN VARANDRA

Även om de är utpräglade citymänniskor uppskattar paret närheten till naturen och joggar gärna i de motionsspår som finns, inte minst runt Årstaviken. Nadja medger visserligen att det blivit mindre motion sedan hon blev mamma.

– Men särskilt under föräldraledighe-

ten blev det en del promenader med barnvagnen och då var det skönt med närheten till skogen, konstaterar hon.

Har ni lärt känna mycket folk i området?

– Ja, här finns många småbarnsfamiljer i samma situation och ålder. Folk är väldigt sociala och att man känner igen varandra skapar trygghet, säger Sebastian.

PENDELTÅG I STÄLLET FÖR BIL

Han arbetar i Råcksta och hon i Huddinge, vilket innebär att de båda är beroende av väl fungerande kommunikationer. Från Liljeholmen går både bussar, t-bana och tvärbana – till Elias stora glädje.

– Han är jätteintresserad av tåg, så det här är en perfekt plats för honom,

skrattar Nadja medan sonen ritar stora tåg på ett vitt papper.

Närheten till kommunikationerna i området är unikt och med Södermalm på promenadavstånd är det lätt att förstå att familjen klarat sig bra utan egen bil.

– Vi delar bil med mina föräldrar och det fungerar alldeles utmärkt, säger Sebastian och tillägger att de påverkats av miljöaspekten och att han tycker det är skönt att slippa vara bilberoende.

Paret planerar att skaffa egen bil, men snarare för fritidsaktiviteter än för vardagsresorna, och ambitionen är att inte använda bilen så mycket även framöver.

– För mig går det snabbare att åka pendeltåg, så det finns helt enkelt ingen anledning att ta bilen till jobbet, konstaterar Nadja.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Tomas Rudin (S) – ”Vi ska ha ett strandskydd som garanterar rekreation och naturupplevelser.

Jag vill anlägga parker runt de finaste sjöarna vi har.”

”Överallt finns cykelbanor som underlättar framkomligheten.”

Lotta Edholm

Brostaden – Europas grönaste fastighetsbolag EU-kommissionen gav under 2010 Brostaden utmärkelsen European Green Building Award. Ett kvitto på företagets långsiktiga arbete med energibesparande åtgärder som ger bättre miljö och minskade kostnader. ör att få utmärkelsen krävs att energiförbrukningen reducerats med minst 25 procent i 30 procent av fastighetsbeståndet. Brostaden har ända sedan företaget grundades haft ett grönt fokus med sikte på energibesparingar och driftoptimeringar av fastigheter.

– I dagsläget har vi 37 fastigheter, vilket motsvarar 41 procent av vårt totala bestånd av 90 fastigheter, med en förbrukning under 82 kWh per kvadratmeter och år. Detta kan jämföras med svensk normalförbrukning som är 110 kWh per kvm och år enligt SCB, säger vd Anders Nilsson.

F

INGET HOKUS POKUS

Brostaden har sedan tidigare vunnit flera utmärkelser, bland annat Sweden Green Building Award, och utsågs som första fastighetsbolag i Europa till Green Building Corporate Partner. Vd Anders Nilsson är stolt över att företagets energibesparande åtgärder fortsätter att röna uppmärksamhet.

– Det betyder mycket för oss både internt där vi känner stolthet och externt eftersom det förstärker vår image och vårt varumärke. Men framför allt är det

hedrande. Alla utmärkelser är ett resultat av vårt intresse för våra hus och för miljön och arbetet med handlingsplaner och energiledningssystem där vi exempelvis mäter och följer upp avvikel- Anders Nilsson ser på förbrukningen.

Hur jobbar man då vidare och blir ännu bättre efter en sådan här utmärkelse? Anders Nilsson säger att det inte ligger något ”hokus pokus” bakom det prisade miljöarbetet. Det handlar mycket om att engagera medarbetarna.

– De har gått kurser i energirådgivning och tagit ”miljökörkort”. Vi har ett starkt fokus på effektivitetsidéer och bra exempel uppmärksammas och belönas.

– Vi kommer fortsätta att titta mer på vad vi bygger in för material i våra fastigheter, och vad vi kan förbättra när vi bygger om. Dessutom forsätter vi investera i driftsbesparande åtgärder.

Mycket av vår framgång är ett resultat av ett evigt gnetande då vi hittar de små skavankerna i husen.

En av Brostadens Green Building-fastigheter i Nacka.

FOTO: BROSTADEN

ANNONS

13

14

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

IIIIIIIIIIIII VISION 2030 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII ILLUSTRATION: SVENSKA GRAFIKBYRÅN

HÄR VÄXER DET NYA STOCKHOLM FRAM

9

E18 E1 8

TENSTA TE

Stockholm ska bli en stad i världsklass, med lägre miljöpåverkan, närhet till grönområden för alla, en bra kollektivtrafik och många rekreationsmöjligheter. Flera områden i staden kommer de närmsta åren att expandera för att möta behovet från den växande befolkningen.

Här är några av de största och viktigaste stadsbyggnadsprojekten:

E4

RINKEBYY

BE

7

SOLNA Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se

1.VÄSTRA LILJEHOLMEN 2000-2015 I Liljeholmsområdet etablerades under senare delen av 1800-talet Stockholms första industriförort. Idag är området fortfarande populärt bland företagen, men parallellt sker också en omvandling av gammal industrimark till nya moderna stadsdelar. Stadsdelen erbjuder attraktiva bostäder och arbetsplatser i nya kvartersmiljöer med närhet till vatten och grönområden och med hårda miljökrav. Södertäljevägen mot Södermalm ska förvandlas från dagens hårt trafikerade barriär till en trivsam stadsgata med trädplanteringar.

I Årstadal ska riktigt höga bostadshus uppföras, med Stockholms kanske bästa utsikt.

SUNDBYBERG

2. GULLMARSPLAN/ SÖDERSTADEN 2011Söderstaden ska fungera som en evenemangs- och nöjesknutpunkt, där ett brett utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen bidrar till att stärka hela Stockholmsregionen som en plats för upplevelser i världsklass.

Idrotts-, kultur- och nöjesevenemangen ska samsas med etableringar inom handel, kontor och service. Samtidigt ska detta också bli en attraktiv promenadstad, där äldre bebyggelse finns sida vid sida med nya bostäder.

6

KUNGSHOLME KU UN E4/E20

10 LILLLA ESSING E NGEN NGGEN STORA ESSINNNGEN G LILJEHOLMEN L LMEN E4/E20

1

ÖRNSBERG

Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se

HÄGERSTEN ST 3. ÄLVSJÖ CENTRUM 1998-2014 I Älvsjö centrum ska bostäder, service och arbetsplatser samsas. Ett nytt resecentrum byggs också, där man lätt ska kunna byta mellan tåg och buss. I direkt anslutning till Älvsjömässan och tågstationen, som är Sveriges femte största, planeras cirka 400 nya bostäder. Det är också möjligt att förlänga tunnelbanans dragning från Hagsätra till Älvsjö och anordna en tunnelbanestation i anslutning till resecentret, men om det blir så är ännu inte beslutat. Även ett nytt stadsdelstorg anläggs, som kommer att bli en mötesplats för hela stadsdelen.

5 E4/E20

F UÄNGEN FR

3

ÄLVS VSJÖ JÖ

HAGSÄT Ä

Foto: Tommy Andersson / Bildarkivet.se

4. ÅRSTAFÄLTET 2011-2025 Den nya stadsdelen präglas av god planering och högt ställda miljömål. Här ska man kunna leva miljövänligt av bara farten – det ska vara lätt att göra rätt.

Effektiv kollektivtrafik, bilpooler och ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar gör det naturligt att välja bort den egna bilen. Odling och betesdjur i parken skapar en kontakt med naturen och gör det möjligt att odla eller köpa grönsaker lokalt. Områdets dagvatten tas om hand i området så att den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt.

5.TELEFONPLAN 2003-2013 Telefonplan genomgår just nu de största förändringarna sedan L M Ericsson satte sin prägel på området för 65 år sedan. Här smälter en klassisk industrimiljö samman med nutida och framtida arkitektur och utvecklas till något helt nytt. De tre kvarteren Telefonfabriken, Tvålflingan och SKÄRHOLMEN Timotejen kommer att växa med cirka 2 000 nya bostäder. Byggandet pågår fram till runt 2016.

Det blir en varsam blandning av nyproducerade bostadshus och befintliga industrifastigheter som omvandlas till unika lägenheter. Både bostadsrätter och hyresrätter byggs, liksom studentbostäder och en ny toppmodern förskola.

6. ANNEDAL/ULVSUNDA 2008-2015 (BOUTSTÄLLNING 2012) Stadsförnyelsen i Mariehäll innefattar det nya bostadsområdet Annedal. Här medverkar 21 byggföretag när ett tidigare industriområde omvandlas till ett attraktivt bostadsområde.

Målsättningen med projektet är att skapa ett område med särskilt fokus på barns utomhusmiljö och på variation i arkitektur och upplåtelseformer. Annedal kommer att erbjuda de boende i denna del av Bromma möjlighet till rekreation, både i den värdefulla parkmiljön, i de offentliga stadsrummen och längsmed Bällstaån. Totalt kommer Annedal rymma cirka 2 100 lägenheter och en skola för ungefär 600 barn när det står klart omkring år 2015. Läs mer på sidan 4.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

15

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 7. JÄRVALYFTET 2009Järva ska gå från miljonprogram till miljöprogram. Halverad energianvändning, förnybar energi och en god inomhusmiljö är några mål. Solceller och solpaneler ska byggas in i balkongräcken, och ett vindkraftverk byggs i KEVINNNGE området. Samtidigt planerar Fortum att utveckla fjärrvärmenätet. Hållbara E18 transporter är en annan hörnsten och för att förbättra kopplingen mellan Järvas norra och södra delar planeras en cykelväg med LED-belysning.

Lånecyklar kommer att erbjudas i Akalla by liksom en årlig cykelvecka med cykelskola för vuxna, cykelkörkort för barn och cykelmekarkurser. Man planerar även att etablera en bilpool i Järva. Läs mer på sidan 19.

BERGSHAAAMRRA BE

STORA SKUGGAN LIDINGÖ HJORTHAGEEN

10.VÄSTRA KUNGSHOLMEN MED MARIEBERG 2007-2017 Många stockholmare vill bo i innerstaden. Ännu fler vill bo nära vatten.

På Västra Kungsholmen byggs tätt och stadsmässigt. Här byggs bland annat Sveriges högsta hyreshus.

Området planeras som en del av innerstaden. Det som tidigare var ett otillgängligt industriområde blir nu hem för 20 000 personer och 15 000 arbetsplatser samt otaliga butiker, caféer och restauranger.

Spårväg City binder också ihop området ännu mer med centrum.

Genom en utfyllnad i Ulvsundasjön, där en ny park ska anläggas, blir det möjligt att promenera längs vattnet runt hela Kungsholmen.

13

12

N NGSHOLMEN

0

EN

14

HOLMEN L LMEN

1

11.

HAMMARBY SJÖSTAD 1990-2017 DJURGÅRDEN Hammarby Sjöstad är en av stadens tre planerade miljöstadsdelar och har ett eget miljöprogram. Stadsdelen har också en egen kretsloppsmodell – Hammarbymodellen – som visar hur energi-, avfalls- och vattenhanteringen NACKA integreras. Ett viktigt led i denna stora miljösatsning H HAMM ARB RBY SÖDERM MALM A är det miljöinformationscentrum, Glashus Ett, som ligger centralt i området. Här finns möjlighet för områdets boende att få råd och tips i olika miljöfrågor. Man har även gjort stora satsningar på trafiksituationen och kollektivtrafiHAM MMARB RBYHÖJDEN EN ken, och de boende har tillgång till bilpool i området.

11

ÅRSTTA ÅRS

8 4

12. NORRA STATION 2010-2025 Ett tätare Stockholm växer fram ur grushögarna på Norra Stationsområdet – ett av stadens största utvecklingsprojekt någonsin. Området stärker den centrala stadskärnan i och med att innerstadens traditionella gräns flyttas. Motorvägslandskapet byggs över och Stockholm och Solna förenas. Norra Stationsområdet kommer att bebyggas betydligt tätare än vad som tidigare har varit vanligt i Stockholm. Inspiration till bebyggelsen har hämtats från amerikanska städer som Chicago och New York, som här förankras i Vasastadens bebyggelsetradition. Ambitionen med projektet är att skapa en blandad stadsmiljö där forskning, boende och kommers samlas på ett och samma ställe – ett samhälle där forskare från hela världen bidrar till den kulturella mångfalden.

2

ENSKEDE

HAGSÄT ÄR ÄLTA 9. KISTA 2000-2025 I det nya Kista skapas en stadsmiljö som lever dygnet runt. Flera nya bostäder, nya gator, gångoch cykelbanor, torg, mötesplatser, affärsstråk, samt ett bredare serviceutbud ska göra Kista till en mer attraktiv plats. Bostäder och arbetsplatser ska byggas i sex kvarter öster och väster om Kista Gård. I området byggs sammanlagt 690 lägenheter – 190 hyresrätter och 500 bostadsrätter. Bebyggelsen utformas som slutna kvarter kring bullerskyddade gårdar. Även Kistahöjden börjar bebyggas 2011 med drygt 180 lägenheter av skiftande karaktär. Förutom den omvandling som skett av före detta Torsnästorget, nu Jan Stenbecks Torg, kommer ett nytt torg vid namn Arne Beurlings Torg anläggas.

14. SLUSSEN 2012-2018 Slussen är på väg att genomgå stora förändringar och planerna centreras kring tre väsentliga funktioner: trafik, vatten och stadsliv. Det är ännu inte bestämt vilken bebyggelse som kommer att prägla Slussens stadsliv, men för de andra två funktionerna finns långtgående planer. När Slussen byggs om kommer man att kunna ändra regleringen av Mälarens vattennivåer, och därmed minskar risken för översvämningar i Mälarområdet och man säkrar samtidigt dricksvattnet för de två miljoner som bor i Mälardalen.

Dagens trafikkarusell ersätts med en effektiv och säker trafiklösning för alla trafikslag.

Eftersom nuvarande Slussen har stor överkapacitet för bilar kommer plats frigöras åt kollektiv-, gång- och cykeltrafik.

Bild: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor

8. ÅRSTASTRÅKET 2012-2017 KÄRRTTOORPP Sedan Södra länken öppnades har trafiken på Johanneshovsvägen och Bolidenvägen minskat, vilket innebär att Johanneshovsvägen smalnas av och bebyggelse förläggs på delar av det som tidigare var gatumark. Under nästa år förlägger man den stora kraftledningen i en tunnel för att kunna bygga cirka 1 500 bostäder på platsen. Målet med hela projektet är att skapa en mer sammanhållen, mångsidig och levande stadsmiljö.

13. NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2000-2030 Norra Djurgårdsstaden ska bli ett internationellt föredöme för hållbart stadsbyggande. En av målsättningarna är att skapa en av världens första klimatpositiva stadsdelar. Miljöarbetet fokuserar på fem områden: • Livsstil – Smarta lösningar i hemmet ska göra det lätt att göra rätt och lokala initiativ uppmuntras. Det ska finnas ett rikt utbud av kultur, service och grönska i området. Närheten till allt minskar transportbehoven.

• Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö – stadsdelen ska klara ökad nederbörd, ett varmare klimat och högre havsnivåer.

• Energi – området ska innehålla energieffektiva byggnader som passiv- och plushus. Energin ska vara förnybar, byggnader utformas för att kunna generera egen sol- och vindenergi och smarta elnät gör det möjligt för boende och företag att lagra energi och sälja överskottsel.

• Kretslopp – allt matavfall ska bli till biogas och näringsämnena ska återföras till jordbruksmark.

• Miljöeffektiva transporter – stadsdelen ska ha en mångfald av hållbara transporter: gång- och cykelbanor, tunnelbana, buss, spårväg, båtar, bilpooler.

Laddstolpar för elbilar ska finnas i hela området.

Läs mer på sidan 8.

16

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

VISIONER

Hur ser ditt gröna Stockholm ut 2030?

Christer Jansson (vd Fastighetsägarna Stockholm) – ”År 2030 är Stockholm en av Europas viktigaste storstäder och också den storstad som fortsatt leder miljöutvecklingen. En gemensam ambition mellan stadens ledning, fastighetsägare och andra delar av näringslivet att bygga en miljövänlig stad har skapat ett engagerat, kreativt och därmed framgångsrikt miljöarbete.”

Foto: Ryno Quantz

IIIIIIIIIIIII GRÖN STAD IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Mårten Lindström (vd Stockholms Byggnadsförening) – ”Mitt gröna Stockholm 2030 har en tydligt minskad mängd biltrafik, både genom smartare och mer attraktiva kollektivtrafiklösningar, men också genom att allt fler söker och hittar lösningar där man kan förkorta avståndet mellan bostad och arbete. Många företag har hittat former för satellitkontor i olika stadsdelar och ny teknik gör det möjligt att distansarbeta utan att känna sig distanserad från mänsklig kontakt.”

Stockholm ska bli en

PROMENADSTAD År 2030 kommer en miljon människor att bo i Stockholms stad. Därför behövs en ny modern stadsplanering med fokus på ett tätare, tryggare och miljövänligare Stockholm.

Det är riktlinjerna i översiktsplanen som lanserades i april. isionen om Stockholm som en framtida promenadstad där bebyggelsen är tätare och människor har lättare att ta sig mellan olika stadsdelar skapades under förra mandatperioden.

När Stockholms stads fullmäktige i april fattade beslut om översiktsplanen så fick den just namnet ”Promenadstaden”.

Visionen är att skapa fler stadsmiljöer som bygger vidare på innerstaden, men leder utanför tullarna. Under 1900-talet blev Stockholm en allt mer utbredd stad där avstånden mellan stadsdelarna blev större. De perifera områdena ledde till att människor blev alltmer beroende av bilen för att få vardagen att gå ihop.

Men genom att förtäta staden kan man skapa integration mellan människor. Niklas Svensson, stadsbyggnadsstrateg på Stockholms stads stadsbyggnadskontor utvecklar: – Det finns många internationella exempel och även forskning som visar att det finns fördelar med täta städer där man kan röra sig mellan stadsdelar till fots eller med cykel, utan att passera motorvägar eller en stor skog eller liknande.

– Sen gäller det också att hantera baksidan av den täta staden, som buller, insyn och luftföroreningar. Men flera av Stockholms mest populära områden har just en sådan tät miljö.

Aspudden är ett exempel, och utanför stadens gränser har vi exempelvis Sundbyberg.

V

KOPPLAR IHOP BOSTÄDER OCH GRÖNOMRÅDEN

FOTO: CALLE BREDBERG / BILDARKIVET.SE

I promenadstaden är bilens roll underordnad stadens villkor och Niklas Svensson tror att den nya strategin kan minska människors bilberoende. Men kritik har riktats mot att Stockholms stad vill röra Järva- och Årstafältet och att man numera talar om sammanhängande bebyggelse i stället för grönska och parker.

– Jag har full förståelse för kritiken. Grönområden och parker är de käraste områden som stockholmarna har. Vår uppgift är att visa hur man kan utveckla dessa områden. Kan man koppla ihop Årstafältet med bostäder så är det en situation alla vinner på. Men det gäller att arbeta metodmässigt med parkutveckling, annars tappar man allt förtroende. Parker handlar inte om kvadratmeteryta utan det är andra saker som är viktiga, inte minst vad man kan göra i parken.

I Norra station bygger man tätt och högt vilket innebär begränsat med solljus, mycket insyn och små möjligheter för grönområden. Men är det verkligen så vi vill bo i framtiden och vad måste man ta hänsyn till ifall man vill bygga en allt tä- Niklas Svensson tare stad?

– Vid just Norra station passar den här typen av stadsbyggnad. Men alla områden kommer inte, och bör inte, bli likadana. Vi har tyvärr varit dåliga på att kommunicera vad vi egentligen menar med ”förtätning”. Många ser bara Norra station framför sig, men ibland kan det handla om något helt annat, som småhus mellan stadsdelar som gör bebyggelsen tätare än den är idag, men ändå inte särskilt tät. Det kan passa exempelvis i stråket mellan Farsta och Hagsätra. Vi håller just nu på att ta fram ett arkitekturprogram, Arkitektur Stockholm, som blir klart under 2011 och ska göra att det blir lättare att förstå vad vi menar med en tätare stad.

VIKTIGT ATT FÖRSÖKA PLANERA

Tidigare har en sådan här övergripande strategi saknats vilket har lett till att byggbolagen haft huggsexa om stadens överblivna plättar. Så hur går det egentligen till när staden tar fram en översiktsplan?

– Man skulle kunna göra det lätt för sig genom att mejsla fram en översiktsplan på sin kammare. Men vi ville verkligen förankra planen hos byggherrar, politiska företrädare och medborgarna själva. Det har varit mycket arbete med kommunikation, mer än att vi har suttit på kontoret och ritat.

De senaste översiktsplanerna har uppdaterats med ett intervall på ungefär tio år. Så hur kommer då Stockholm att se ut om ytterligare 10 år?

– Jag hoppas verkligen att många projekt har utgått från översiktsplanen som handlar om att koppla samman områden och förtäta ytterstadsdelar såsom Vällingby eller Farsta. Och att Årstafältet, Liljeholmen och Hammarby Sjöstad kopplats ihop till en promenadstad. Kan man se sådana avtryck så har vi kommit långt.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

17

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Foto: Rosie Alm

Elisabeth Martin (vd Stockholms Byggmästareförening) – ”Jag skulle gärna se klimatsmarta, innovativa trafiklösningar som nyttjar existerande infrastruktur: snabbfärjor, ett grönt Slussen och kanske två våningar på Essingeleden? Och en enklare planprocess med tydliga, gemensamma regler, förstås!”

”Mitt gröna Stockholm 2030 har en tydligt minskad mängd biltrafik.”

ENRICHING

Mårten Lindström

ILLUSTRATION: MAGNUS PEDERSEN

God arkitektur i en hållbar stad

STOCKHOLM

Allt förändras med tiden. Det gäller även städers utseende och uttyck. Utvecklingen mot hållbara städer kan få stor inverkan på estetiken och arkitekturen.

– Vår föreställning och lite förutfattade meningar om vad som är god arkitektur tål att utmanas menar Karolina Keyzer, Stockholms stads stadsarkitekt. tockholms olika stadsdelar kommer att påverkas allt mer av de nya förutsättningar som krävs för att bygga en hållbar stad. Det är en utmaning, men också en möjlighet att tänka nytt.

– Vi har sett en utveckling av passivhus och massivträhus med gedigna material, stora dubbelglasade ytor och höga våningshöjder som visar att teknikkunskap och arkitektur är två sidor av samma mynt. Hållbar arkitektur är inte längre synonymt med små djupt sittande fönstergluggar och låga takhöjder, säger Karolina Keyzer.

S

Vad är viktigast att tänka på om vi vill kombinera god arkitektur med högre krav på hållbarhet?

– Om vi ser hållbarhetsfrågorna som något bra, som kvalitet och självklara utgångspunkter, då slipper vi hamna i ett läge där kraven motverkar arkitekturen.

Därför måste vi få in hållbarhet tidigt i planeringen, och inte bara för enskilda byggnader utan redan vid planeringen av stadens utveckling. Det ger samord-

ningsfördelar och det blir lättare att nå längre miljömässigt samtidigt som vi kan skapa arkitektoniska lösningar som vi verkligen vill ha.

Om några år pryds ett stort Karolina Keyzer antal byggnader i Stockholm av olika typer av minikraftverk. Det tror och hoppas i alla fall förespråkarna för så kallad mikroproduktion av el, alltså el som produceras genom små ”hemmakraftverk”. Järvalyftet är ett projekt inom Stockholms stad där solceller finns i planerna, men framöver kan även små vindkraftverk bli aktuella i stadsmiljön. Det här är en annan av de många utmaningarna för arkitekterna.

– Tekniken utvecklas med rasande fart, men min förhoppning är att de här kraftverken kan integreras i den befintliga strukturen. Då smälter de in och blir inte till någon tidstypisk ”årsring” över staden, säger Karolina Keyzer.

Ibland utvecklar vi hållbara stadsdelar i Kanada och Kina, ibland ekologiska studentbostäder i Norra Djurgårdsstaden.

I över hundra år har vi tillsammans med våra kunder skapat hållbara lösningar som skapar ett säkrare, mer miljövänligt och växande samhälle. Då var det få som lyssnade, idag är det få som pratar om något annat.

Boka gärna ett möte med någon av Swecos ingenjörer, arkitekter och miljöexperter. Tillsammans hittar vi hållbara lösningar för dig och ditt företag. Förra året genomförde vi 31 000 projekt åt kunder från hela världen. Se sweco.se för de senaste nyheterna.

18

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

IIIIIIIIIIIII YTTERSTADEN RUSTAS IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII FOTO: OLA HEDIN

Medborgarna formar

Visionen för Söderort

FRAMTIDENS SÖDERORT När visionen om Stockholms stads södra delar skulle tas fram fick medborgarna själva vara med. Flera tusen synpunkter har samlats ihop och nu jobbar staden med att förändra och förbättra på flera olika områden. ur skapar man en ännu mer attraktiv stad samtidigt som invånarantalet ökar med tiotusentals personer? Idag bor det 837 000 invånare i Stockholm och man räknar med att det om tjugo år har ökat till en miljon. Det är en stor utmaning för Söderort som fram till 2030 väntas växa med upp till 75 000 invånare. Mer än tvåtusen personer har svarat på enkäter och svarskort och en lång rad idéer och synpunkter har kommit fram via dialogmöten, post och mejl. Dessutom intervjuades 500 privatpersoner i november 2009 om hur man ser på Söderort och vilken utveckling man önskar.

I våras blev visionen för Söderort klar och där har man tagit hänsyn till de svar som medborgarna själva gett. I dialogerna i Söderort har både invånare, företag och föreningar i området kunnat komma med synpunkter på hela området, inte bara i sitt eget kvarter.

H

STORT ENGAGEMANG

Undersökningen visade att de flesta har en stark söderortsidentitet och i dialoger och intervjuer uppkom ofta ordet ”nära” vid beskrivningen av Söderort. Då handlar det om närheten till natur,

kommunikation, shopping och storstadspuls.

– Människor trivs att bo i Söderort, och därför flyttar man gärna inom området när behoven av bostad ändras, säger Lotta Vidén på Stadsledningskontoret som är projektledare för Söderortsvisionen.

Förbättrade kommunikationer och fler arbetsplatser är två prioriterade saker som berör hela Söderort och är de två viktigaste strategiska frågorna i visionen.

– Möjligheterna att förflytta sig mellan Söderorts stadsdelar måste förbättras. Staden arbetar nu bland annat med Spårväg Syd och flera andra förstudier för att förstärka tvärförbindelserna. Det finns också ett starkt stöd för att få till fler arbetsplatser i Söderort och det är en mycket viktig fråga för staden att skapa en bättre balans mellan norr och söder.

Dialogerna har också visat ett stort engagemang för närområdet och lokal områdesutveckling.

– För att få mer kunskap och insikt i vad de boende tycker om sitt område har vi bland annat genomfört boendedialoger i Rågsved, Hökarängen, Farsta strand och Bredäng. Boendedialoger genomförs tillsammans med bo-

stadsbolagen, stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen och hyresgästföreningen.

FÖRÄNDRINGEN REDAN IGÅNG

Över lag vill medborgarna satsa på trygghet, förskolor och skolor, renhållning, kollektivtrafik och natur. Ett område där svaren gått isär är bostadsbyggandet.

– Många tycker att nya bostadsområden måste till medan andra varit oroliga för att grönområden ska försvinna.

Att låta medborgarna komma till tals och forma staden kan bli en stor vinst för framtiden, menar Lotta Vidén.

– Det är viktigt att människor vill leva och bo i Söderort även i framtiden. Att då fråga dem hur de vill ha det idag och hur de tror att deras barn vill ha det är viktigt. Vi planerar för kommande generationer och vill att boendet, kommunikationerna och miljöerna ska hålla i många år framöver!

Läs mer på:

Några av önskemålen för det framtida södra Stockholm är: • Trygghet för alla • Delaktiga och ansvarstagande medborgare • Högt valdeltagande • Nya former för direktinflytande • Valfrihet inom kommunal service • Attraktiva skolor med hög kvalité • Boende med olika upplåtelseformer, storlek och standard • Energisnålt boende • Lättillgängliga grönområden • Ren, trivsam och vacker natur • Väl utvecklat transportsystem men minimal klimatpåverkan • En mångfald av kulturupplevelser • En plats för internationella möten och upplevelser • Högt nyföretagande Söderort är benämningen på hela det område inom Stockholms stad som ligger söder om innerstaden.

www.stockholm.se/soderort

En multireligiös begravningsplats på Järvafältet Sedan millennieskiftet har Stockholms stad letat efter ett lämpligt område i nordvästsektorn för en ny stor multireligiös begravningsplats. I samband med planeringen av Förbifart Stockholm dök plötsligt en möjlighet upp på Järvafältet.

I december 2008 började planeringen för Granholmstoppens sluttning mot söder.

Platsen var tidigare ängs- och våtmark, men fylldes för många år sedan upp till en kulle som nu är en mycket naturskön plats. För att

begravningsplatsen ska bli fredad från den omgivande trafiken kommer man att bygga upp skydd runt området.

– En annan sak vi ständigt haft i åtanke är att begravningsplatsen ska anläggas på sådant sätt att

den successivt kan utökas i framtiden, berättar Per Kallstenius, stadsarkitekt och ordförande i juryn för den internationella arkitekttävling som hållits för planeringen av den nya begravningsplatsen.

Planeringsperspektivet är långt, mellan femtio och hundra år. Att man valde just Järvafältet kommer att ha stor betydelse för de många människor med invandrarbakgrund som bor i närheten av platsen och som nu lättare kan be-

söka bortgångna vänner och familjemedlemmar.

Per Kallstenius förklarar vidare: – Inom vissa religiösa traditioner är det vanligt att flera hundra besökare kommer till en begravning, därför har det varit viktigt att ordna utrymme för så många personer.

Begravningsplatsen kommer att anläggas i många olika kvarter, med möjlighet till skilda religiösa profiler och begravningsskick.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

ANNONS

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII FOTO: YANAN LI

Skiss på Sockerkakan i Sköndal, som kommer att byggas med HSB Bostad Future-konceptet.

VI BYGGER FRAMTIDENS BOENDE Kista Science City, med bland annat Kista Galleria, är en plats där sysselsättningen ökar stadigt.

Miljonprogrammet Järva blir ljusare, tryggare och roligare Stadsdelarna kring Järva byggdes som en del av miljonprogrammet mellan 1965 och 1975 för att lösa dåtidens bostadsbrist i Stockholm. Med dagens teknik och idéer finns det nu möjligheter att förbättra området ordentligt. ärvalyftet har lanserats av Stockholms stad som en långsiktig investering för att förbättra livssituationen i stadsdelarna kring Järvafältet: Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta. Målet är detsamma som stadens samlade vision: ett Stockholm i världsklass. Man vill skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör området till en plats dit många vill flytta – och stanna kvar.

J

”Rinkebyskolan har på sistone tagit hem priser i ett antal mattetävlingar.”

Magnus Andersson

MER VARIERAD STADSMILJÖ

Järvas arv från miljonprogrammet är en stark och tydlig struktur med både föroch nackdelar. Därför ska man ta vara på de kvaliteter som finns och samtidigt åtgärda dagens brister. Området är idag på olika sätt uppdelat, exempelvis mellan de olika stadsdelarna och mellan olika typer av trafik. Tanken är att man med nya vägar och stråk ska bygga ihop de olika delarna av Järva och också knyta an till omkringliggande stadsdelar.

Trygghet är något man arbetar hårt med i området och många brott kan förebyggas med enkla åtgärder i lägenheter, trapphus och källare, med inventering av otrygga miljöer, stöd till utsatta boende och så vidare. Men det handlar också om den dagliga skötseln. Genom parollen ”förvaltning i toppklass” har man ambitionen att bli bättre på all den dagliga fastighetsskötsel som bidrar till helhetsbilden. Magnus Andersson, projektledare för Järvalyftet, berättar om arbetet för ökad trygghet: – Här kan man snabbt få ganska stora

resultat. Exempelvis har vi redan sett att bilbrottsligheten minskat betydligt tack vare de åtgärder vi gjort i samarbete med polisen. Genom upprustningen av området kommer Järva dessutom få en ljusare och trevligare miljö, vilket i sin tur kommer att öka känslan av trygghet i stadsdelen.

STÄRKT UTBILDNING

Utbildning är central för såväl personlig som samhällelig utveckling, och enligt många är studier en av de viktigaste faktorerna för ökad integration. Järva har en yngre befolkning än staden i stort och eleverna är fler. Många har utländsk bakgrund och behov av att lära sig ännu ett modersmål. Det sista gäller även många vuxna.

– Vi har bland annat startat ett nytt digitalt gymnasieprogram och en lärlingsskola i Järvaområdet. Kungliga Tekniska Högskolan har i samarbete med Tensta Gymnasium startat upp en arkitekthögskola i Tensta. Rinkebyskolan är en av flera skolor som arbetar mycket med profilering, och skolan har på sistone till exempel tagit hem priser i ett antal mattetävlingar, säger Magnus Andersson.

Kista Galleria har sedan invigningen vuxit till ytterstadens näst största köpcentrum. Just nu etableras helt nya verksamheter som gör Järva mer mångfacetterat. Den nya Kistamässan växer gradvis fram, i gallerians utbyggnad blir det nya biblioteket/kulturhuset en av hörnstenarna och fler satsningar med kultur- och upplevelseprofil diskuteras. Medan andelen förvärvsarbetande i hela Stockholms stad ligger runt 75 procent, ligger den i Järva kring 50 procent. Här finns plats för förbättringar och potential att lindra den arbetskraftsbrist som väntar.

Läs mer på: www.stockholm.se/jarvalyftet

Vi på HSB Bostad, som bygger HSBs bostadsrätter i Stockholms län, har tagit fram ett nytt koncept för ”industriellt byggande” som vi kallar HSB Bostad Future. Det handlar om att produktionseffektivt bygga flexibelt och mångfacetterat med energi- och klimatsmarta lösningar. Konceptet går ut på att återupprepa bra och beprövade lägenheter, men att ha en frihet i hur fasader och planlösningar utformas. Trapphuset däremot, som är hjärtat i byggnaden, är exakt lika från byggprojekt till byggprojekt. Ett viktigt och mycket stort fokus ligger på att minska energianvändningen – både i produktionen och för den individuella kunden.

Genom att återupprepa bra lägenheter kommer vi att få lägre byggkostnader inom några år, vilket främst gynnar våra medlemmar och blivande kunder. www.hsb.se

Nyréns Arkitektkontor bygger vidare på den hållbara staden www.nyrens.se

19

20

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

Annorlunda tänkande formar annorlunda FASTIGHETSBOLAG

ANNONS

Nu installerar vi avfallskvarnar på prov.

Micasa Fastigheter förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Alla lägenheter är hyresrätter som uppgraderas för största möjliga tillgänglighet.

Genom att ständigt utveckla nya lösningar, tjänster och arbetssätt skapar vi ett attraktivt boende i miljösmarta och tillgängliga fastigheter.

Som en del i den utvecklingen har Micasa Fastigheter bl a skapat: • En visningslägenhet som visar hur framtidens omsorgsboende skulle kunna se ut.

• Ett samarbete med KTH Syd kring forskning om arbete och boende inom omsorgen.

• Ett klassificeringssystem, i likhet med internationell hotellklassificering, utifrån funktionshinder såsom rörelsehinder, syn- och hörselskador.

Alla vinner på förnybara energikällor!

Läs mer om vår värld på www.micasa.se Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB.

96% av den värme som används i landstingets fastigheter är fjärrvärme.

Nästan hela byggnadsytan är ansluten till fjärrvärme och 71% av värmen är producerad med förnybara energikällor. Energianvändningen är den enskilt mest miljöpåverkande faktorn och en stor kostnad. Utvecklingen redovisas årligen i Energiboken.

Vill du veta mer? Gå in på www.locum.se/miljo

FAKTA Riksbyggen Riksbyggen är en kooperativ ekonomisk förening vilket möjliggör för större och långsiktiga miljöinvesteringar. Företaget har ett ambitiöst miljöprogram som ska vara uppfyllt år 2014. Riksbyggen har som mål att minska sina interna koldioxidutsläpp med 30 procent fram till 2014. Riksbyggen arbetar branschöverskridande för att uppnå en hållbar utveckling. Exempel på samarbeten som man deltar i är Samverkansgruppen för Miljöanpassad Avfallshantering, Sustainable Innovation AB, Intresseföreningen Miljöklassad Byggnad.

Området i Beckomberga har många vackra miljöer, inte minst den unika engelska parken i anslutning till de gamla sjukhusbyggnaderna.

Hållbara boendemiljöer för framtiden RIKSBYGGEN HAR TAGIT STÄLLNING FÖR EN HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING. GENOM SITT MILJÖARBETE SKAPAR FÖRETAGET KLIMAT ANPASSADE BOSTÄDER SOM SKA HÅLLA PÅ LÅNG SIKT. I BECKOMBERGA SKA 350 NYA LÄGENHETER BYGGAS I ETT MILJÖPILOTPROJEKT. I Sverige står fastighetssektorn för 40 procent av den totala energianvändningen. Riksbyggen är en stark samhällsaktör och opinionsbildare när det gäller att driva på utvecklingen av det hållbara samhället. Miljö- och energifrågor har en central plats i företagets strategiska arbete. Charlotta Szczepanowski är miljöchef på Riksbyggen: – Det finns ett stort miljöengagemang hos våra 350 000 boende ute i landet. Genom att medvetandegöra och skapa förändringar i människors vardag går det att åstadkomma energieffektiviseringar som får betydande effekter för klimatet, säger hon.

Alla boende får möjlighet att gå en miljöutbildning genom Riksbyggens egen klimatskola. Den ger tips och råd om hur man kan minska sin vardagliga miljö- och klimatpåverkan.

AMBITIÖSA MILJÖKRAV Riksbyggen har tagit fram en portfölj med olika energitjänster för att underlätta för bostadsrättföreningar och andra kunder att minimera energianvändningen i sina fastigheter. Dessutom arbetar man också med att ta fram olika verktyg som ska hjälpa kunder att göra rätt

prioriteringar vid ombyggnationer.

– Det handlar om att fatta rätt beslut både ur ett miljö- och ett kostnadsperspektiv. Vi genomför energibesiktningar och energideklarationer och arbetar också med driftsövervakningar och installationsservice i våra energitjänster, berättar Charlotta Szczepanowski.

Riksbyggenbostaden är företagets eget koncept för byggande. Det innehåller högt ställda krav på bostäder bland annat rörande energieffektivitet, innemiljö och funktionalitet. Ett exempel är att Riksbyggens alla nybyggnationer ska ha 30 procent lägre energianvändning än vad normen kräver.

PILOTPROJEKT I BECKOMBERGA Beckomberga är ett av Stockholms utvecklingsområden med många stora bostadsprojekt på gång. För två år sedan köpte Riksbyggen de gamla sjukhusbyggnaderna som ska omvandlas till cirka 250 lägenheter. Utöver det planerar man för ytterligare cirka 100 helt nya lägenheter.

Beckomberga utgör ett av Riksbyggens tre pilotprojekt.

Tanken är att utveckla en boendemiljö med en extra hög ambitionsnivå när det gäller klimatsmart byggande

för att uppnå minskad miljöpåverkan. Göran Sundin är områdeschef på Riksbyggen: – Vi försöker hela tiden att förbättra oss och minska energianvändningen i våra projekt. Just nu håller vi på att ta fram ett koncepthus där vi jobbar mycket med byggnadsteknik exempelvis isolering, väggtjocklekar, fönsterkvalitéer samt installationsteknik inne i huset, säger han.

I projekteringen ingår också att kartlägga hur människorna rör sig i området. Var träffas man? Var uppstår det naturliga mötesplatser? Utifrån det planerar Riksbyggen var husen ska placeras och var torgmiljöer, parker och andra mötesplatser ska anläggas för att göra utemiljön så naturlig och attraktiv som möjligt. Beckomberga kommer att bli ett populärt bostadsområde med tio minuters cykelavstånd till Mälaren, närhet till handel och service samt bra förbindelser in till city, menar Göran Sundin.

För att säkerställa miljöprestandan i sina byggnader använder sig Riksbyggen av det nationella miljöklassningssystemet Miljöklassad Byggnad. Riksbyggen har satt ribban högt i sitt miljöarbete. Det finns inga genvägar för att uppnå en hållbar framtid.

Läs mer på: www.riksbyggenibeckomberga.se

22

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

Foto: Stefan Nilsson

ILLUSTRATION: MAGNUS PEDERSEN

HALLÅ DÄR …

Bengt Wånggren, vd för Sweden Green Building Council.

MILJÖKLASSNING

av byggnader blir allt vanligare Att miljöklassa byggnader har blivit allt vanligare de senaste åren, både vad gäller bostadshus, kommersiella lokaler och kontor. Idag finns det flera olika system, både internationellt och nationellt, och de passar olika bra för olika typer av fastigheter och kundgrupper. I en miljöklassning kan man ta hänsyn till allt från energieffektivitet till vilka ämnen som använts i produktionen och hur inomhusmiljön ser ut.

Fyra av systemen stöttas av organisationen Sweden Green Building Council och kommer sannolikt att användas allt flitigare de närmsta åren: BREEAM, LEED, Miljöklassad byggnad och Green Building.

Energideklarationen – något som berör alla fastighetsägare Sedan förra året är det obligatoriskt för alla fastighetsägare att göra en energideklaration när man flyttar in i ett nytt hus.

Deklarationen ska visa att huset inte använder mer energi än vad som angivits i bygglovshandlingarna.

När nya hus byggs måste kraven på bland annat energieffektivitet som finns i bygglagstiftningen följas. När du ansöker om bygglov ska du samtidigt också lämna in en beräkning på energiåtgången i huset. Beräkningen görs av en oberoende expert som väger in allt

utom hushållsel.

Eftersom ditt beteende påverkar energianvändningen är det viktigt att du kontrollerar att det finns säkerhetsmarginaler i beräkningarna. När huset är färdigt ska den faktiska energiåtgången mätas så att tillåtna gränsvärden inte överskrids.

Energideklarationen görs av en energiexpert från ett ackrediterat företag tillsammans med fastighetsägaren. Den faktiska energianvändningen och inomhusmiljön redovisas och den ger också förslag på lönsamma åtgärder som kan minska energikostnaderna. Deklarationen är giltig i tio år, så om du säljer huset inom tio år behöver du inte göra någon ny energideklaration.

Varför är det viktigt att miljöklassa byggnader?

– Allt Sweden Green Building Council gör har syftet att minska miljöpåverkan från bebyggelsen. Att använda sig av miljöklassning gör det lätt för kommunen, ägaren, hyresgästen och köparen att veta att man bidrar till det. Det gör det lätt för företag och organisationer att sätta och följa upp egna miljömål.

Finns det någon skillnad mellan kommersiella byggnader och bostadshus?

– Den största efterfrågan på miljöcertifiering finns just nu på kontor, butikscentra och andra kommersiella byggnader. Miljöcertifierade nya bostäder kommer nog på bred front inom några år.

Vad har vi som boende för roll i detta?

– Boende är på väg att ställa nya krav. Det som tidigare var ett ovanligt och dyrbart miljöval i dagligvaruhandeln är snart det naturliga valet för alla. Det är likadant för byggnader. Som boende kan man hjälpa utvecklingen framåt genom att ställa krav som konsument.

KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN.SE

VÅR INLEVELSE - ER UPPLEVELSE

NOD - Kista utvecklas av Atrium Ljungberg

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

Vi bygger hyresrätter på Södermalm.

Bilden är ett digitalt montage.

29 hyreslägenheter på Ringvägen i kv. Rackarbergen | Första spadtag i mars 2011 | Arkitekt: Per Johanson, Joliark

08-743 62 00 s info@lennartericsson.se s www.lennartericsson.se

Svartpunkt Magnus Glans & Jennifer Nemie 2009

»…kanske ännu viktigare är alla smarta tekniklösningar som gör det enkelt att vara miljövän.«

Ett växande och hållbart Stockholm Det finns stor enighet mellan staden och bygg- och fastighetsbranschen att miljöfrågorna ska ha en central roll när Stockholm växer. Det handlar om att våga bygga en tät stad med nya miljöstadsdelar och effektivare transporter. Närheten till grönområden är viktig, men kanske ännu viktigare är alla smarta tekniklösningar som gör det enkelt att vara miljövän.

Stockholm Byggers utställning i Kulturhuset med modellen över Stockholm utgör navet i diskussionen om stadens utveckling. Här finns möjligheten att skapa dialog mellan alla parter som är en-

gagerade i stadsbyggnadsfrågor; Stockholms stad, byggföretag, fastighetsägare och allmänheten.

Temat för utställningen har under året varit »Ett växande och hållbart Stockholm«. Här har några av

stadens stora stadsutvecklingsprojekt ställts ut för att visa att ett ökat byggande inte står i motsatsförhållande till en hållbar stad.

Stockholm Byggers utställning fortsätter under 2011. Den är öppen för att alla som är intresserade av stadens utveckling. Här hittar du massor av information och bilder om hur hela staden växer och kompletteras. Ofta i anslutning till att ny, attraktiv och miljövänlig kollektivtrafik byggs ut.

Hej Krister Schultz, chef på Stockholms stads exploateringskontor! Vad är egentligen Stockholm Bygger?

Stockholm Bygger är ett långsiktigt samarbete mellan politiker, tjänstemän och representanter från bygg- och fastighetsbranschen för att skapa en kreativ dialog kring Stockholms fysiska utveckling. Tillsammans planerar och bygger vi bostäder och infrastruktur som får staden att växa.

Vi som står bakom samarbetet är Stockholms stad, Stockholms Byggmästareförening, Fastighetsägarna Stockholm och Stockholms Byggnadsförening.

Varför behövs samarbetet?

Stockholms stad och regionen växer snabbt. Enligt våra prognoser och stadens vision »Ett Stock-

holm i världsklass« kommer befolkningen i Stockholms län att ha vuxit med ungefär ett Göteborg – nästan en halv miljon människor – om 20 år. Samtidigt vet vi alla att bostadsmarknaden i Stockholm är tuff. Vi måste hitta sätt för att underlätta byggandet av bostäder, annars kommer utvecklingen av Stockholm att stanna upp. Om vi ska kunna konkurrera med omvärlden krävs att vi skapar en attraktiv stad med bra boendemöjligheter.

Det behövs för att Stockholm ska kunna utvecklas för alla och för att locka hit människor med hög kompetens.

Vad gör Stockholm Bygger konkret för att underlätta ett växande Stockholm?

Vi skapar dialog mellan näringslivet, tjänstemän och beslutande politiker kring hur vi kan hitta former för att underlätta byggandet av det växande Stockholm. Det kan till exempel handla om olika åtgärder för att snabba på planeringsprocessen.

Vi har också en utställning i Kulturhuset som är öppen för allmänheten. Där visar vi vilka olika stadsutvecklingsprojekt som pågår nu och vad som planeras för framtiden. Det är ett sätt att få stockholmarna engagerade i den egna stadens utveckling.

Stockholm Bygger är ett långsiktigt samarbete mellan Stockholms stad, Stockholms Byggmästareförening, Fastighetsägarna Stockholm och Stockholms Byggnadsförening. Stockholm Bygger ska stimulera till en strategisk och resultatinriktad dialog mellan staden och bygg- och fastighetssektorn om Stockholms ständiga fysiska utveckling.

Läs mer på www.stockholmbygger.se

23

24

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

Framtidens köpcentrum Unibail-Rodamco har samlat butiker, kontor, bostäder och kommunal verksamhet under samma tak i flera decennier. Vi jobbar med hållbar stadsplanering. Med smart design bygger vi in energibesparingarna från början och alla våra nybyggnationer miljöklassas enligt BREEAM med betyget Very Good eller Excellent.

Vi strävar också efter att våra köpcentrum ska drivas på ett miljömässigt hållbart sätt. Dagligen källsorteras i snitt 7 ton avfall i 21 fraktioner i våra anläggningar. Genom gröna hyresavtal med hyresgäster och samarbetspartners når vi våra mål tillsammans.

Vi är övertygade om att det är i samklang med den nära omvärlden och med ett gediget miljötänk man skapar framtidens köpcentrum. Unibail-Rodamco är noterat på Dow Jones Sustainability Index.

Passion for retail

I STOCKHOLMSOMRÅDET ÄGER UNIBAIL-RODAMCO Täby Centrum, Solna Centrum, Nacka Forum, Haninge Centrum, Tyresö Centrum, Väsby Centrum, Arninge Centrum, Eurostop Arlanda och Bålsta Centrum.

www.unibail-rodamco.com – A different perspective on shopping

KOMMUNICERA MED

SVENSKA BILDER

NYHET

Sedan 1 november finns vi på plats i nya lokaler i huvudstaden Ynglingagatan 27 (Vasastan/Norrtull) 08 - 400 29 700

svensk bildbyrå · bildbankslösningar · uppdragsfotografering

Bild: White Arkitekter AB / Jarl Asset Management AB

pyramid.se

Johan Löw Skandinavienchef, Ruukki Construction

Allt kan byggas med lite vilja.

Och mycket stål.

Visioner är lätta och högtflygande till sin karaktär. Ska de förverkligas krävs vilja, hårt arbete och ofta en hel del stål.

Stockholm Waterfront Congress Centre svävar som en krona av glas på Mälaren.

På stommen ställdes höga krav att både gestalta den visionära arkitekturen och tåla vibrationerna från Sveriges mest trafikerade centralstation. Vi löste det med specialkonstruerade fackverk av drygt två mil sammansvetsat stål.

När storartade visioner lyfter från ritbordet är vi på Ruukki ofta med, från konstruktion till produktion och säkert byggande.

Vad behöver du?

Kontakta oss på Ruukki! Tel: 010-78 78 000. Läs mer om oss på www.ruukki.se

26

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ILLUSTRATION: MAGNUS PEDERSEN

NORDIC GREEN BUILDING COUNCILS CONFERENCE 2011 10-11 februari Hilton Slussen hotel, Stockholm Nordic Green Building Councils Conference 2011 arrangeras av Sweden Green Building Council i samarbete med Green Building Councils i Danmark, Norge, Finland, Island och Nordisk InnovationsCenter (NICe).

Green Building Councils (GBCs) är medlemsbaserade organisationer över hela världen som samarbetar med fastighetsmarknaden, industrin och regeringen i deras arbete med omvandlingen i bygg- och fastighetsbranschen för ett framtida hållbart samhälle. Genom att dela kunskap och erfarenheter, skapa evenemang och workshops samt utveckla eller anpassa verktyg och skapa gröna nätverk mellan olika delar av byggbranschen medverkar GBCs till detta.

Till konferensen i Stockholm kommer ca 280 deltagare, från de nordiska länderna att samlas för att diskutera miljöpolicys, marknaden för grönt byggande och anpassning av miljöcertifieringssystem för fastigheter i Norden. Konferensen omfattar allt från europeisk grön byggnadspolicy och nordiska gröna byggprojekt till hur man kommunicerar detta. Vi kommer också att ta itu med utmaningarna att sprida kunskapen om hållbart byggande och förvaltning.

Konferensen är en utmärkt plattform för att etablera nya kontakter och för att nätverka med dina kollegor i Norden.

Den 11 februari är konferensen öppen för medlemmar i nordiska Green Building Councils och den 10 februari är konferensen öppen för alla.

Mer info och anmälan: www.sgbc.se

Norra Djurgårdsstaden ett av 18 projekt i globalt klimatprogram Clinton Climate Initiative är ett internationellt klimatprogram som startades av The William J. Clinton Foundation för att skapa och utveckla strategier mot globala klimatförändringar. nitiativet riktar sig mot de stora källorna till växthusgasutsläpp och de olika delar av dagens samhälle som ger upphov till utsläppen.

Man har involverat 18 olika projekt över världen, och ett av dessa är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Tanken är att man genom erfarenhetsutbyte ska kunna lära sig mer om hur man bäst tar itu med klimatutsläppen. Tomas Gustafsson, Stockholms stads miljö- och hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden berättar mer: – Sedan ett år tillbaka har vi ett avtal med Clinton Climate Initiative och ett av målen med klimatprogrammet är att hitta en standard för att beräkna klimatpositiva stadsdelar.

För att utvärdera programmet har man valt att starta ett pilotprojekt med 5 av de 18 projekten. Planen är att skapa praktiska riktlinjer för hur man gör beräkningar av en stadsdels klimatutsläpp. Norra Djurgårdsstaden är en av deltagarna i pilotprojektet och till sin hjälp har man tagit avdelningen för industriell ekologi på Kungliga Tekniska Högskolan.

– Stockholm spelar en viktig roll i dessa projekt eftersom vi har en hel del

I

erfarenhet av miljöarbete, säger Tomas Gustafsson. Vi planerar nu ett lärandeprogram där vi kommer att bjuda in de övriga 17 projekten för att dela med oss av erfarenheterna av pilotprojektet.

– Att Stockholm är en del av det här programmet ligger helt i linje med vårt mål att vara en föregångare när det gäller miljöfrågor, avslutar Tomas Gustafsson.

DE ÖVRIGA STÄDER SOM ÄR EN DEL AV CLINTON CLIMATE INITIATIVE: • Melbourne, Australien • Sydney, Australien • Palhoça, Brasilien • Toronto, Canada • Victoria, Canada • Ahmedabad, Indien • Jaipur, Indien • Panama City, Panama • Pretoria, Sydafrika • Johannesburg, Sydafrika • Seoul, Sydkorea • London, Storbritannien • San Francisco, USA • Oberlin, USA

i samarbete med:

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad

27

VI TYCKER INTE ATT MAN SKA LÄGGA FÖR MYCKET ENERGI PÅ SITT BOENDE.

Henriksdalshamnen, Hammarby Sjöstad.

Vi bygger våra hus för att dom ska stå i hundra år. Minst. Då vill man ju gärna att det ska finnas någon värld kvar om hundra år. Vårt strå till stacken är att bygga och inreda så klimatsmart det bara är möjligt. Det gör vi bland annat med välisolerade väggar, energisnåla fönster och system för värmeåtervinning. I lägenheterna finns dessutom individuell varmvattenmätning. För ett genomsnittshushåll motsvarar den här energibesparingen ca 2500 kronor per år. Men så har vi blivit ledande i Europa när det gäller lågenergihus också. Läs gärna mer om vårt klimatarbete på jm.se.

H O LY DIV ER

ANNONS

Bästa sättet att få en bättre miljö är att bygga lite mer stad.

Det låter kanske lite tokigt. Men vi tror på att skapa trevliga bostäder, arbetsplatser och promenadstråk på de outnyttjade platser som idag omger våra stationer. Då kan stationsområdena utvecklas till nya stadsdelar. Stadsdelar med liv och rörelse som människor vill besöka, arbeta eller bo i. Då får också många fler närmare till resandet och därmed sina jobb och sina hem. Och framför allt skulle miljön tjäna på att det blev enklare att ställa bilen och välja att resa kollektivt.

En dansk rapport visar att cirka dubbelt så många människor åker kollektivt till jobbet om det ligger inom 600 meter från stationen.

I Danmark har man också konstaterat att bilanvändningen kan minska med upp till 10 km per dygn och anställd om arbetsplatsen ligger nära stationen. Det minskar utsläppen av växthusgaser radikalt.

Samtidigt får fler människor möjlighet att bo centralt. Utan att öka biltrafiken och utan att slösa med värdefull naturmark.

Låt staden komma till stationen!