Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
Eurons vara eller icke vara
sid 8
Kulturella skillnader
sid 9
Fin Fi nSve Finsk-svenska handelskammaren
” Finsk-svenska relationer är värda att vårda” Jacob Wallenberg
Medföljer som bilaga i Dagens Industri april 2010.
Mot en renare framtid
sid 6
2
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
Stor satsning på internationell forskning
FOTO: CHRISTINA ROITTO
Finländsk forskning har länge legat i topp inom OECD. Finlands Akademi har i en analys av forskningssystemet kommit fram till att en satsning behövs för att göra landets forskning mer internationaliserad, för att på så sätt locka utländska finansiärer.
Marja Kahra, VD, Finsk-svenska handelskammaren
Vad vet du om din granne? Sällan har väl ett grannförhållande varit mer omskrivet än det mellan Finland och Sverige. Två länder i högan Nord, delvis med ett gemensamt förflutet, som stretat sida vid sida men ändå var och en för sig inom en snarlik marknadsnisch. Det ekonomiska utbytet mellan Finland och Sverige har alltid varit stort. Detta har inga kriser kunnat rubba. Finland finns med på listan över Sveriges viktigaste import- och exportmarknader och vice versa. Att handla med grannen är tryggt och avståndet kort, både i bildlig och i bokstavlig bemärkelse. Ändå är det inte ovanligt att okunskap eller oförtjänt misstänksamhet avhåller oss från att låta handelsförbindelserna blomma ut. Detta är synd. På en alltmer globaliserad marknad måste vi lyfta oss över vår egen horisont och inse vilken begränsad del av världen vi representerar. Vart och ett för sig har våra länder mycket litet att säga till om mot jättar som Kina, USA och Indien. Det är just här vårt unika grannförhållande kan bli en styrka. Finland och Sverige har enastående förutsättningar för att gemensamt bege sig ut i världen. Hos oss är nämligen startsträckan redan avverkad. Nittiotalets många företagsfusioner och nollnolltalets mera marknadsdrivna sammangåenden har lärt oss hur grannen tänker och fungerar. Grunden är lagd för ett djupare och varaktigare samarbete.
Vi på Finsk-svenska handelskammaren tror på ett starkt finsksvenskt samarbete. Men att nå målet går inte utan hårt och målmedvetet arbete, både på det politiska och ekonomiska planet. Vi behöver gemensamma satsningar, inte minst på forskning och utveckling. Kommunikationen måste förbättras och kontakterna bli tätare på alla samhällsnivåer. Det är här Finsk-svenska handelskammaren kommer in. Med vårt arbete och våra nätverk bygger vi broar till framtidens ekonomiska under!
Marja Kahra
Martin von Pfaler Informatör Finsk-svenska handelskammaren
EN BILAGA FRÅN Finsk-svenska handelskammaren
Riddargatan 19, SE-114 84 Stockholm www.finsve.com
Ett bekymmer som noterats är dock bristen på utländska investerare inom FoU-verksamheten samt att forskarnas utlandsbesök och utlandsforskning blivit allt ovanligare. Dessutom nämns finsk forskning allt mer sällan som referens i annan forskning. Detta vill Finlands Akademi åtgärda. Därför föreslår Finlands Akademi att Finland utarbetar en tioårig nationell forskningsstrategi där man ger riktlinjer för hur standarden på vetenskapen ska höjas.
Det geografiska läget bör man inte heller glömma bort. Finland har landförbindelse med Ryssland och en lång erfarenhet av handel i österled. Sverige i sin tur har fast förbindelse med kontinenten via Öresundsbron. Vi behöver bli ännu bättre på att ta tillvara grannens goda egenskaper och specialkompetenser. I Sverige måste man till exempel inse att finska varor, tjänster och produkter håller internationellt sett mycket hög kvalitet, har en formgivning i världsklass och levereras med sällan skådad pålitlighet. Att de dessutom ofta går att anpassa till den svenska marknaden med mycket små medel gör inte saken sämre.
VD Finsk-svenska handelskammaren
Frågor om innehållet besvaras av: Marja Kahra 08-442 88 60 www.finsve.com
Forskningen i Finland har länge upptagit, i en internationell jämförelse, en hög andel av landets BNP och företagen i Finland har länge haft en tradition att satsa på FoU-investeringar. Finlands Akademi lyfter i sin analys dessutom fram det goda samarbetet som sker mellan företag, forskningsinstitut och universitet samt landets stora antal forskare. Faktum är att Finland i början av 2000-talet var och fortfarande är överlägsen värdlsledare vad gäller forskare per capita.
– Akademin samarbetar med viktiga europeiska och utomeuropeiska forskningsfinansiärer och bidrar på så sätt till att förbättra finländska forskares möjligheter till att ta del av högklassigt internationellt forskningsarbete, säger generaldirektör Markku Mattila. Vi finansierar nationella spetsforskningsenheter och andra toppforskargrupper och enheter i Finland i deras internationella samarbete. Vi stöder dem i deras arbete för att öka forskningsmiljöernas dragningskraft och internationella konkurrenskraft. Akademin har flera olika finansieringsformer för att underlätta forskarnas mobilitet, så att rörligheten bland forskarna kan öka både till och från Finland i alla faser av forskarkarriären.
Finlands Akademi är den största finansiären av grundforskning i Finland. Akademin tillhör undervisningsministeriets förvaltningsområde och finansierade förra året forskning för 304,2 miljoner euro. Finlands Akademi har 160 anställda, varav 117 är kvinnor.
- makes you visible Projektledare: Roland Fredriksson 0736-991181 roland.fredriksson@marknadsmedia.se Annonser: Lea Hansen Omslagsfoto: Heléne Grynfarb
vxl. 018 - 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se
Text: Henrik Örtenvik Grafisk form: Bill Mattsson Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMediaPrint, Örnsköldsvik Repro: JMS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
ANNONS
Lemminkäinen är en finsk byggkoncern som i år firar 100-årsjubileum. Företaget har dotterbolag och starka nätverk i samtliga länder kring Östersjön. Huvudmarknaden finns i Skandinavien och Lemminkäinen har en lång relation med svenska kunder. Men i framtiden hoppas företaget att verksamheten i Sverige kan breddas ytterligare.
LEMMINKÄINEN – bästa sättet att bygga – Vi har lång erfarenhet av internationella projekt och inom företaget har vi en god vana av att jobba med andra nationaliteter, säger infrastrukturchef Henrik Eklund.
Infrabyggmarknaden i Sverige består av stora och etablerade aktörer, och är sedan utspridd till många mindre företag och entreprenörer. I Finland är Lemminkäinen störst inom infrabygg och etablerat inom alla sorters infrastrukturprojekt som väg, järnväg, tunnelarbete och asfaltering. I Sverige har företaget utmärkt sig främst tack vare sina specialistkunskaper inom järnvägstunnelbyggande och grundläggningsverksamhet. Under de senaste 10 åren har Lemminkäinen varit en aktör inom stora projekt som Botniabanan och Ådalsbanan. Lemminkäinen har dessutom arbetat med stabilisering av gamla byggnader runtom Stockholm. – Vi skulle dock gärna vara en stor allmäninfrastrukturbyggare i Sverige också, precis som vi är i Finland. Vi har lång erfarenhet av internationella projekt och inom företaget har vi en god vana av att jobba med andra nationaliteter. Vi kan gå in stora projekt och komplettera andra bolag med vårt specialistkunnande, säger infrastrukturchef Henrik Eklund. Lemminkäinens stora styrka ligger just i det faktum att företaget är det enda fö-
retaget i Skandinavien som är aktivt inom samtliga baltiska länder och dessutom Ryssland. Henrik Eklund tror och hoppas att de skandinaviska länderna kommer i framtiden att samarbeta mer intensivt kring infrastrukturella frågor. – Jag tror att vi kommer att gå mot en framtid där vi jobbar mycket mer i kors. Vägförvaltningen i de olika länderna har mycket samarbete och jag tror vi går mot en allt mer samnordisk inframarknad. Genom vår kompetens runt hela Skandinavien och Baltikum tror jag att vi kan spela en stor roll i ett sådant samarbete. Östersjöområdet är vår hemmamarknad!
Förutom järnvägstunnelbyggande och stabiliseringsprojekt jobbar Lemminkäinen just nu med att förstärka dammar åt E.ON i Ramsele och bygga arbetstunnel åt LKAB i Kiruna. Sveriges stora satsning på infrastruktur under de kommande 10 åren ger oss en bra möjlighet att delta i ännu fler intresanta infrabyggprojekt. Jag tror det finns fortsatt plats för Lemminkäinens kunnande och resurser i Svensk infrabyggmarknad. www.lemminkainen.com
Lemminkäinen grundades år 1910 och är en finländsk byggkoncern med internationell verksamhet på alla områden inom byggbranschen. Sedan 2008 är Lemminkäinens verksamhet indelad i fyra affärsområden: husbyggande, infrastruktur, husteknik och byggprodukter. Lemminkäinens omsättning år 2009 uppgick till ca. 2 miljarder euro. Den internationella verksamheten stod för drygt en fjärdedel av den totala omsättningen. Koncernen sysselsätter cirka 9 000 personer, varav en fjärdedel arbetar utanför Finland.
3
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
Nordea Bank AB (publ)
4
Gemensam – gemensam Planerar du affärer i Norden och Baltikum? Kontakta regionens ledande bank!
Gör det möjligt
nordea.se
GÖR LIVET LÄTTARE MED HJÄLP AV VÅR ERFARENHET Nå bättre resultat med rätt partner Söker du en expert på ekonomiförvaltning och redovisning i Finland? Ta kontakt med oss! Vi jobbar flexibelt på flera språk, känner finsk lagstiftning och är vana med internationella rapporteringsrutiner. Du får full kontroll över helheten och mer tid över för att koncentrera dig på verksamheten. Vår gedigna erfarenhet ger ett klart mervärde och hjälper dig och företaget att göra ett bättre resultat. Accounting Services Tilimatic Oy är en auktoriserad byrå i Helsingfors som erbjuder flexibla och skräddarsydda tjänster. » » » » » »
Bokföring Löneberäkning Workflow ASP Momsombud Skattedeklarationer
» » » » » »
Kund- och leverantörsreskontror Rapportering Betaltjänster Webbfakturering Konsultation Bokslut
Läs mer om våra redovisningstjänster i Finland, besök oss på www.tilimatic.fi
Accounting Services
TILIMATIC OY
Jacob Wallenberg är sedan 10 år tillbaka ordförande i Finsk-svenska handelskammarens fullmäktige. I denna intervju berättar han om sin roll som ordförande och varför det är viktigt att vårda våra relationer med Finland. Berätta hur det kom sig att du blev ordförande! Jag fick frågan för 10 år sedan dels tack vare att familjen har en lång och historisk koppling till Finland och dess näringsliv och dels att jag som ordförande i Investor har en bred exponering mot internationellt affärsliv. Handelskammaren är en unik institution i Norden som tydligt fångat upp ledande företrädare för de båda nationerna, och den har blivit en mötesplats mellan näringslivsföreträdare i båda länderna. Vad gör du i din roll som ordförande? – Jag deltar, driver och befrämjar möten mellan näringslivsföreträdare länderna emellan. Det försiggår ett betydande utbyte och relationsskapande mellan de två länderna som är en del av den grundläggande relation som finns mellan Finland och Sverige. Har man varit tillsammans i 700 år så är det mycket som är viktigt att bygga på och upprätthålla. Det finns en värdegemenskap och en gemensam historia som det är angeläget att hålla fast vid och uppdatera på ett modernt sätt. Varför är relationen så viktig att upprätthålla? – Sverige och Finland har mycket affärer ihop. Industriellt sett påminner länderna mycket om varandra. Dessutom ökar möjligheterna att göra sig hörd inom EU om vi samverkar med våra närmaste grannar. Vi är två olika nationer, men vi har en gemensam historia som vi ska vara stolta över och relationer som vi ska vårda och göra något positivt av t ex genom att gemensamt kraftsamla i EU frågor. För många finska företag är Sverige första steget ut i Europa, vilket kan leda till många kulturkrockar. Vilka av dessa ”krockar” har du stött på? – Jag upplever inte så många krockar, utan snarare likheter och olikheter. Samverkan inom näringslivet i Finland och mellan näringsliv och politiken är större i Finland, vilket är något jag kan vara avundsjuk på. Sverige är det land som jobbar mest med konsensus. I Finland är man inte lika konsensusdriven utan mer rak, hierarkisk och tydlig. Mer ”no-nonsense”. Det där kan jag också vara lite avundsjuk på. Jag har själv varit chef för verksamhet i Finland och har uppskattat den finska traditionen på arbetsplatser. Vilka styrkor och likheter hittar du i de båda länderna? – I det nordiska perspektivet är Finland och
Sverige mest lika varandra, med en snarlik industriell bas och med företag som påminner om och konkurrerar med varandra inom många områden. Båda länderna är industriellt tekniskt skickliga, internationella, lutheranska och noggranna till sin grundvärdering. Finland har euro sedan åtta år tillbaka, medan Sverige har tackat nej. Tidigare har du sagt att nej-sägarna tänker för kortsiktigt. Vad tycker du nu? – Jag anser att EU-medlemskapet är ett långsiktigt politiskt projekt som vi ställt oss bakom. Som en del av detta finns EMU och tanken att vi ska ha en gemensam valuta. Jag är av den uppfattningen att man ska vara med i hela projektet. De senaste ett och ett halvt åren har svenska företag dragit fördel av att kronan varit lågt värderad och vi har då blivit mindre sårbara. För mig är det ett kortsiktigt argument om man använder det som ett nej-argument för euron. Det betyder att om vi har tjänat så har någon annan inom Europa förlorat på det. Men vi delar en gemenskap och jag tycker inte att man ska förlora eller vinna med konstgjorda medel. När valutan är lågt värderad har du inte heller samma tryck på dig att effektivisera din produktionsprocess. Nu har vi spenderat ett år med att inte ha samma tryck på oss men nu har vår valuta blivit allt dyrare och plötsligt är vi inte lika konkurrenskraftiga som om vi effektiviserat en svag svensk krona. Volatiliteten skapar mer problem än den löser, så frågan om euro är både moralisk och praktisk. Blicka 10 år framåt i tiden – vilka branscher leder våra länder framåt? – De branscher där vi har förmåga att tekniskt ligga i framkant. Vår utmaning är att vi är dyra produktionsländer, därför gäller det att hela tiden fylla våra produkter och våra tjänster med så stort kunskapsinnehåll som möjligt. Det betyder att vi måste vidareutveckla vår skola och våra studenters kompetens, vare sig det är på högstadie-, gymnasie- eller universitetsnivå. Enligt mig är det en attitydfråga. De kinesiska ledarna talar nu om att de måste bli en kunskapsekonomi och att de måste bli mer konkurrenskraftiga. Dessa tal hålls i år och Kina konkurrerar med oss redan nu, inte 2030 som många trodde att det skulle bli. Indien är också nästan ikapp och det är det som vi måste förhålla oss till. Du måste hänga med och vara bättre än de andra. Sedan vilka branscher som leder oss framåt, det är en svår fråga. En bra utgångspunkt är t ex telekombranschen och clean tech.
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-Svenska Handelskammaren
FOTO: HELÉNE GRYNFARB
historia m framtid
ANNONS
5
6
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
En pigg maskin
Mot en renare framtid
Under Kones 100-åriga historia har företaget sysslat med allt från textilier till medicinsk utveckling och hydrauliska rörsystem. Men Kones huvudfokus har hela tiden varit rulltrappor och hissar. Kone, maskin på finska, har sedan 1919 producerat moderna hissar. 1968 tog Kone steget som många finska företag har gjort, nämligen avstamp i Sverige ut i Europa. På sex år gick företaget från ett nationellt företag till ledande i norra Europa. 1996 lanserade Kone hissmaskinen EcoDisc som befäste företagets position som pionjärer i branschen. Från att ha startat i en liten verkstad har Kone idag 35 000 anställda världen över. Kone firar 100-årsjubiliéet på världsutställningen i Shanghai som kommer att hållas mellan den 1 maj till den 31 oktober. Vi säger grattis till en pigg 100-åring!
De stora komponenterna i en vindkraftsturbin utgör 10 till 30 procent av kostnaden. Grundarna av The Switch såg att det fanns en marknad för nya effektivare komponenter som kunde spara mycket pengar åt vindkraftsföretagen. De senaste fyra åren har det mycket riktigt skett en generationsväxling inom turbintekniken. – Vi såg att tekniken i vindkraftverken var i behov av förändring, så vi beslutade oss för att göra en satsning på att etablera oss på marknaden, förklarar vd Jukka-Pekka Mäkinen från företagets huvudkontor i Vasa. The Switch tillverkar effektomvandlare och permanentmagnetgeneratorer som skräddarsys för tillverkarens ändamål. Trots lågkonjunkturen hade The Switch en 80-procentig tillväxt förra året, medan hela branschen låg på 12-13 procent. I år förväntas marknaden växa ytterligare och redan nu under 2010 ser Jukka-Pekka Mäkinen en ökning med 20 procent.
FOTO: THE SWITCH
Finland är världsledande inom flera cleantechområden såsom bioenergi, energieffektivitet och renare industriella processer. The Switch är ett av de nya spännande cleantechföretagen som växt fram i Finland under de senaste åren. Företaget grundades för blott fyra år sedan och är nu ett av landets ledande företag inom cleantech.
– Nästa våg kommer att bli direktdrivna vindturbiner och vi siktar på att vara det ledande företaget när den vågen kommer. Den nuvarande växellådan innebär mycket underhåll och den är inte lika pålitlig. Energibranschen är väl representerad i Vasa och sysselsätter cirka 8 000 personer. Här finns ett energikluster med 26 stora och medelstora företag där många är avknoppningar från Wärtsilä och ABB. Jukka-Pekka Mäkinen säger att allt fler företagare i Finland är oroliga för att investera i fossil energi, eftersom man
inte kan se den totala prisbilden med avgiftsutsläpp och liknande kostnader. Därför är det en säker investering att satsa på vindkraft. Idag finns det fler än femhundra vindkraftverk runtom i världen som har komponenter från The Switch. – De senaste fyra åren har vi växt i genomsnitt med över 100 procent per år och senaste årets omsättning steg till 96,4 miljoner euro. För mig, som har jobbat på ett stort företag som ABB tidigare, är det härligt att komma till ett litet företag och se resultaten på en gång. Jag är stolt över mina medarbetare.
Konecranes lyfter ditt företag Konecranes arbetar inom en bransch som baserar sig på å förtroende. Genom sin position som världsledande lyftföretag har Konecranes onecranes lång erfarenhet av att serva kunder över hela världen. Och h samtidigt ett ansvar att hela tiden ligga i framkant inom branschen. – Vi utvecklar hela tiden våra produkter och tjänster. Vårt mål är att stå i täten inom produktutveckling. Via utvecklingen av våra produkter och tjänster differentierar vi oss från våra konkurrenter, säger Hans Lindmark. Under det senaste året lanserade bl.a. Konecranes en ny tung industrikran, SMARTON® som kan lyfta gods mellan 30 och 500 ton. Inom hamnkranar och truckar låg fokusen på att förbättra användningsgraden av utrustningen och kranförarens ergonomi. Inom service lanserades fjärrövervakningstjänster och kranundersökningsprocessen Crane Reliability Survey med hjälp av vilken säkerheten kan höjas, prestandan förbättras och kranens livslängd kan bli längre. Konecranes tillhandahåller lyftutrustning och service av alla märken och modeller av traverskranar, som bidrar till att produktiviteten ökar inom många olika
industrier. Inom området lifttrucks rucks är Konecranes en av de ledande tillverkarna verkarna av tunga gaffeltruckar, containertruckar ertruckar och reach stackers. Samtliga modeller deller har en rad innovativa lösningar för att utföra sitt tunga jobb effektivare, miljövänligare vänligare och med högsta livscykelvärde. I produktutvecklingen och servicen utgår år Konecranes alltid från kundens individuella behov. – Vi gör mer än bygger kranar. Vi bygger långsiktiga kundrelationer. Med 80 år av erfarenhet kan Konecranes erbjuda utrustning och service som du kan lita på. Kunden ska dra nytta av de tekniska system och tjänster som vi utvecklar, säger Hans Lindmark. Konecranes är indelat i två globala affärsområden: Service och Utrustning. Dessa två områden länkas samman av en hög synerginivå, förklarar Hans Lindmark. – Kunden är alltid vår högsta prioritet
inom varje nivå. Vårt kunnande härrör från praktisk erfarenhet, unik industrispecifik expertis och starka kundrelationer. Affärsområdet Service är indelat i fem olika områden: kranservice, hamnservice, service av verktygsmaskiner (MTS), moderniseringar samt reservdelar. Affärsområdet Utrustning är indelat i fem olika områden: industrikranar, komponenter, hamnkranar, lyfttruckar och kranar för kärnkraftverk. – Vi är en del av kundens affärsprocess. När du investerar i en maskin eller en tjänst från Konecranes letar du samtidigt efter en lösning som du kan lita på. När du samarbetar med Konecranes får du tillgång till all den kunskap vi samlat
från miljontals projekt världen över. Vårt globala nätverk är en av våra största tillgångar. Med Konecranes som partner får du allt du behöver från ett enda företag. Oavsett om du behöver kranar, lyfttruckar eller underhållsservice kan du vara säker på att Konecranes tillhandahåller kompletta lösningar.
www.konecranes.se
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-Svenska Handelskammaren
ANNONS
Lasting design against throwawayism.
JÄRNGREPP Sedan 1956
What’s inside makes it yours. Det ligger i människans natur att ta hand om de föremål som står oss nära. De utgör en del av vår personlighet och vår livshistoria. Iittalas vårnyhet, Vitriini, skapad av Anu Penttinen är en lekfull plats där du kan visa upp dina ägodelar. Skapa en färgglad samling där innehållet speglar din personlighet. Det du väljer att visa upp berättar nämligen något om dig.
ARMERINGSPRODUKTER -MÄRKT SPIK
www.pintos.fi
Finansiär med blick på framtiden – Vår huvuduppgift är att i våra medlemsländer bidra med finansiering som dels stärker konkurrenskraften, dels miljön. Vi försöker hitta projekt som kan få positiva spinoffeffekter, säger utlåningschef Nils E. Emilsson. Projekt som bidrar till att rena Östersjön har hög prioritet hos NIB, och banken har en speciell låneordning på 500 miljoner euro för detta ändamål; BASE (Baltic Sea Environment Financing Facility). –Projekt inom energi, miljö, transport och innovation utgör basen för vår låneverksamhet. Inom energi är vi intresserade av att utveckla energinätverket mellan Finland och Sverige för att trygga energiförsörjningen i regionen, säger Nils E. Emilsson.
FOTO: RAMI SALLE
Nordiska Investeringsbanken är en aktiv finansiär av miljöprojekt. Sextio procent av bankens utlåning går till Sverige och Finland.
Nils E. Emilsson, utlåningschef
NIB är en internationell finansinstitution som ägs av de åtta medlemsländerna Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige. Läs mer på: www.nib.int
www.iittala.com
7
8
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
Att förstå och kunna använda kompetens om de kulturella skillnaderna kommer att bli en stor utmaning för 2000-talets ledare. Det säger Anita Ekwall som profilerat sig som expert på kulturella skillnader, särskilt mellan svensk och finsk affärskultur. – Förståelse för dessa skillnader blir en strategisk fördel och eliminerar kostsamma missförstånd, berättar hon när vi besöker hennes kontor i Vaxholm. För många finska företagare är Sverige avstampet mot resten av världen. Ofta buntas nordiska folket ihop som en enhet med samma värderingar och samma lugna sätt. Men inget kunde vara mer fel. Anita Ekwall har sedan 80-talet jobbat nära finska och svenska företag som fusionerat över gränsen och fått hantera diverse problem som kan uppstå.
mellan länderna åt mycket. Under tre, fyra år träffade hon regelbundet trettiotalet chefer inom Nokia och byggde upp en erfarenhetsbank. 2002 belönades hon med Riddartecknet av Finlands Vita Ros orden som ett bevis på den uppskattning hennes arbete rönt för att öka förståelsen inom företag på båda sidor av gränsen.
Anita är utbildad pedagog med specialisering inom språk, kommunikation, organisation och ledarskap. Hon säger att hon bara av en ren slump hamnat i det ”finsk-svenska träsket” och det började med att hon fick hjälpa Nokia att hantera skillnader inom företaget. – Ibland kommer någon fram till mig efter ett föredrag i Sverige och säger ”hur har du lärt dig så fantastisk svenska?”. När jag sedan berättar att jag är svensk blir de så förvånade och undrar hur jag kan veta så mycket om finländare. Så, hur kan Anita veta så mycket om dessa skillnader? Hon förklarar att det härstammar från hennes egen nyfikenhet. Trots 700 år av gemensam historia skiljer sig affärskulturen
Hennes arbete går ut på att coacha och ge råd i samband med fusioner och hon håller även regelbundna föreläsningar i större grupp. Samtidigt säger hon att djupet i själva utbildningen varierar, beroende på i vilken fas företaget är. – Kan man direkt identifiera båda parters styrkor i stället för att den hårda vägen hitta en överlevnadsstrategi så är mycket vunnet. Ibland kommer jag in redan när det har krisat sig och då ser utbildningen annorlunda ut. Anita har coachat chefer av mången utländsk härkomst, såsom amerikansk, fransk och italiensk – förutom de finländska. Oavsett vilket land de kommer ifrån så ställs samma krav på en ledare för ett företag med flera nationaliteter:
FOTO: HELÉNE GRYNFARB
Expert på kulturella skillnader – Svenskar och finländare har olika drivkrafter i samhället”, säger Anita Ekwall.
– En bra ledare måste vara intuitiv och lyhörd för personalen. Samtidigt är det svårt att vara det på ett annat språk än ens eget. Men är en ledare metodisk och vet om att skillnaderna finns så är mycket vunnet.
utan att det tar lång tid. Så det här med tiden genomsyrar allt. Finländare uppfattas ofta som ilskna och ser ut att ha bråttom och de har en helt annan kommunikationsstruktur. Allt ska gå så fort som möjligt.
När det gäller svenskar kontra finländare finns det några rejäla skillnader som kanske få tänker på. Låt oss lista några: – En stor skillnad är synen på tid. Vi ser tid som ett mått på kvalitet: ju längre tid desto bättre kvalitet. Finländare ser kort tid som något bättre och mer effektivt. När finländare kommer till Sverige tycker de att allt tar sådan tid och att allt ska stämmas av. – I Sverige vill vi gärna förankra beslut och inte bestämma så mycket som kan påverka andra. I Finland finns det ett helt annat mandat för att bestämma saker. På så sätt kommer man snabbare till beslut och blir snabbare operativa. Chefen är mer av en medarbetare i Sverige, jämfört med i Finland där chefen är en auktoritet – Finska chefer i Sverige förstår inte den vikt svenskar lägger på att vara noggrann och tycker i stället att man kan vara noggrann
– Sen har vi olika drivkrafter i samhället. Svenskar strävar efter trygghet och är otroligt duktiga på grupparbete, duktiga på att administrera och organisera och få alla delaktiga. Finländare har mycket mer pliktkänsla, plikt för sitt land, sitt företag och familjen. Den plikten är inte förhandlingsbar och innebär att du som individ är redo att ta risker för att lyckas. I Sverige tar vi mycket ansvar, men det är inte riktigt detsamma som plikten. Innan vi lämnar kontoret ber Anita om att få berätta vad en chef för ett stort finskt företag sa till henne efter att han hade flyttat till Sverige. – Han förstod inte att så många kunde vara gifta här i Sverige, för då måste de ju ha tagit ett stort beslut! Samtidigt är det ju faktiskt så att för svenskar finns det inget tryggare än att vara gift.
Valmet leder vägen För ett år sedan började Valmet Automotive utveckla en egen elektrisk konceptbil, med målet att ta fram en stadsbil för miljömedvetna europeiska och amerikanska kunder. I mars på motormässan i Genève visade Valmet upp konceptbilen ”Eva”.
Till utvecklingsprojektet tog Valmet Automotive hjälp av ett dussintal företag och universitet, bland annat Fortum, Nokia och Nokian Tyres. ”Eva” rymmer fyra passagerare och kan på en laddning åka 160 kilometer. – Vi har fått mycket positiv feedback från våra kontakter i automobilindustrin. Det är möjligt att antingen erbjuda ”Evas” tekniska lösningar som en del av Valmet Automo-
tives servicepaket eller sälja hela konceptet till någon biltillverkare, säger projektchef Jari Mattila. Förutom ”Eva” visade Valmet Automotive upp tre andra konceptbilar på bilmässan som de tagit fram i samarbete med andra företag: Fisker Karma, THINK City och Garia LSV. De två sistnämnda är redan i pro-
duktion och Fisker Karma kommer att börja produceras under 2010. Läs mer på: www.valmet-automotive.fi/
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
ANNONS
NYHET!
Helsingfors upp till 2 avgångar/dag fr
349:-
enkel resa
Connecting countries
inkl skatter och avgifter
Tjäna CashPoints med bonusprogrammet Norwegian Reward! Registrera dig gratis på vår hemsida
6.399.924 passagerare och 103.971 lastenheter valde Viking Line år 2009
Konferenskryssningar för alla smaker Ta konferensen till havs. Vi har de bekväma och prisvärda alternativen för konferenser av alla storlekar. Du får den perfekta konferensupplevelsen, med en kontaktperson som ser efter dina behov, alltid underbar mat, underhållning, möjligheter till aktiviteter och strålande havsutsikt. Välkommen till havs! Konferenskryssning till Helsingfors fr 1510:– Ingår: båtresa, del i B2-hytt, fyra timmar konferens inkl kaffebuffé, frukost, smörgåsbord inkl dryck, tre rätters à la carte exkl dryck Konferenskryssning till Åbo fr 840:– Ingår: båtresa, del i B2-hytt, fyra timmar konferens inkl kaffebuffé, frukost, smörgåsbord inkl dryck, tre rätters à la carte exkl dryck
Bokning: 08-22 08 30 www.tallinksilja.se *Pris per person, gäller t o m 17.11 2010
www.vikingline.se
9
10
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
På Lindholmen mitt i Göteborgs maritima distrikt ligger Wärtsiläs svenska bolag Wärtsilä Sweden AB. Som lokalt Wärtsiläbolag är man ansvariga för samtliga Wärtsiläs produkter och lösningar på den svenska marknaden, såväl marint som på land. Här arbetar runt 300 personer, de flesta inom serviceverksamheten. Dessutom är det här som Wärtsilä har sitt utvecklingscentrum för lösningar för vattenrening, Water Solutions, som är en del av koncernens globala Environmental Services-organisation.
EXPERTER PÅ VATTENRENING HOS WÄRTSILÄ I GÖTEBORG – Vattenrening av olika slag ligger högt på agendan hos våra kunder, och därmed också för oss, berättar Tom Nyman, chef för Water Solutions på Wärtsilä i Göteborg. Han påpekar att miljömedvetandet ökar konstant hos såväl regeringsorgan som internationella organisationer och privata företag. – Wärtsilä med sin allt starkare miljöprofil är väl positionerade, tillägger Tom Nyman och fortsätter med att ge en översikt av de miljölösningar den finska koncernen har i sitt utbud. Det handlar om skrubbers och katalysatorer för att minska utsläpp av svavel- respektive kväveoxider, motoruppgraderingar för att optimera förbränningen och modifieringspaket för propellrar för att minska bränsleförbrukningen och mycket mer. Och så naturligtvis vattenreningsprodukterna som utvecklas i Göteborg. – Marknadens förmodligen mest effektiva reningssystem för länsvatten ombord på fartyg är en Wärtsiläprodukt, Wärtsilä Senitec M Series, som är helt utvecklad internt inom bolaget. Den har nu funnits på marknaden i tre år, med resultat i världsklass. ”Resultat i världsklass” är stora ord.
Men befogade, enligt Tom Nyman. Gällande regelverk från International Maritime Organisation (IMO) tillåter en maximal oljehalt på 15 ppm (parts per million, dvs miljondelar) i länsvatten som pumpas över relingen. Reningsutrustningarna i Wärtsiläs Senitec M Series garanterar och är typgodkända för en maximal oljehalt på 5 ppm, men i normalfallet ligger det verkliga värdet runt 1 ppm.
Vi skall så nära nollutsläpp som möjligt. Inget annat är intressant. Därmed klarar enheterna de globala kraven med råge och uppfyller dessutom de allra flesta lokala – i många fall hårdare – krav som finns. Tillsatsen Wärtsilä BilgeGuard ökar säkerheten ytterligare genom en konstant övervakning av vattnet som pumpas överbord. Exakt position, tid, oljehalt i vattnet och vattenmängd loggas automatiskt och lagras för senare analys eller utskrift. Men trots de goda resultaten vilar ut-
vecklingsavdelningen i Göteborg inte på lagrarna. En ny, mindre enhet i M-familjen är på väg ut på marknaden, med samma prestanda som sina större syskon. – De nuvarande enheterna klarar att rena 1 respektive 2,5 m3 länsvatten per timma, säger Tom Nyman. Den nya enheten hanterar mindre vattenmängder men kräver i gengäld inte så stort utrymme, vilket innebär att den kan installeras även på mindre fartyg. Ballastvatten nästa steg Nästa stora projekt är ett nytt system för behandling av ballastvatten. Grundproblematiken är här främst geografisk: ofta fyller ett fartyg sina ballasttankar i en del av världen och tömmer dem i en annan. I många fall får man med sig mer än vatten, och exempelvis kan främmande organismer därmed introduceras i ekosystem som inte är förberedda för dem, med stora risker för den lokala havsmiljön som följd. Därför kommer nu nya regler som kräver att ballastvattnet behandlas innan utsläpp. Eftersom det rör sig om stora mängder vatten som skall behandlas på
kort tid krävs ett kvalificerat system med hög verkningsgrad. Utvecklingen av det nya systemet kommer därför att ske tillsammans med kanadensiska Trojan Technologies, även om försäljning och eftermarknadssupport kommer att skötas helt av Wärtsilä. – Nya regelverk från IMO ställer högre krav än tidigare på ballasthanteringen. Alla nybyggen och en stor del av den befintliga handelsflottan kommer att behöva nya system för behandling av ballastvattnet inom kort, berättar Tom Nyman, som kallt räknar med att systemet som utvecklas tillsammans med Trojan Technologies kommer att vara bland de bästa på marknaden. – Vi har valt en utvecklingspartner som är marknadsledande på behandling av vatten med ultraviolett strålning. Från Wärtsiläs sida bidrar vi med marknadskunskapen och det globala nätverket. Det blir en svårslagen kombination. – Målet är samma som vid våra tidigare utvecklingsprojekt. Vi skall så nära nollutsläpp som möjligt. Inget annat är intressant, avslutar Tom Nyman. ◆
Wärtsilä i korthet Wärtsilä är en världsledande leverantör av kompletta kraftlösningar för marin- och energimarknaderna. Lösningarna stöder kunden under produktens hela livscykel. Med betoning på teknisk innovation och total verkningsgrad maximerar Wärtsilä både den miljömässiga och
den ekonomiska prestandan för sina kunders fartyg och kraftverk.
länder runt om i världen. Wärtsiläs aktier är noterade på NASDAQ OMX i Helsingfors, Finland.
tillverkade i Trollhälltan och Göteborg samt för produkter ur Water Solutions-portföljen globalt.
Under 2009 uppgick Wärtsiläs omsättning till 5,3 miljarder euro med mer än 18.000 anställda. Företaget har verksamhet i 160 enheter i 70
Den svenska grenen Wärtsilä Sweden AB har ansvar för hela koncernens produktutbud på den svenska marknaden och för motorer
Förutom huvudkontoret på Lindholmen i Göteborg har bolaget en nyöppnad toppmodern verkstad på Beckholmen i Stockholm. ◆
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
ANNONS
Finnlines – pionjärer för Wärtsiläs vattenreningsteknik på Östersjön rade reningskvaliteten har inneburit att en mycket större del av länsvattnet kan pumpas överbord, och mindre mängd lämnas för hantering i hamn. Minskningen var så stor som 80 procent, från 120 m3/månad till 30 m3/månad. De lägre kostnader som detta inneburit tillsammans med de minskade underhållskostnaderna gjorde att bytet av reningsutrustning betalade sig på mindre än ett år. – Med alla fakta på hand kan jag med säkerhet säga att Wärtsiläs Senitecutrustning var helt rätt val för Finnlines, avslutar Leif Paulsson. ◆
Finnlines är ett av Europas ledande shippingbolag specialiserat på RoRo- och Ro– Pax-segmenten, med mycket trafik över den hårt miljöutsatta Östersjön. 2006 bestämde man sig som ett av de första bolagen att satsa på Wärtsiläs lovande Senitec-teknik för rening av länsvatten. En Wärtsilä Senitec M1000-enhet installerades på M/S Finnclipper för utvärdering. Om enheten uppföljde Finnlines höga krav på användarvänlighet och reningseffektivitet förband man sig att installera ytterligare två enheter på systerfartygen M/S Finnfellow och M/S Finneagle. – Först ville vi se att tekniken skulle klara de höga mål vi satt, berättar Leif Paulsson på Finnlines. Fantastiska resultat Resultaten från M/S Finnclipper visade sig vara strålande. Såväl reningskvalitet som kostnadseffektivitet var till och med högre än förväntat. Wärtsiläs reningsutrustning visade sig enklare att använda och i behov av mindre löpande underhåll än motsvarande, konventionella länsvattenseparatorer. Ett absolut krav från Finnlines var att utrustningen skulle klara kraven från International Maritime Organisation (IMO) med marginal. Eftersom IMO har satt
M/S Finneagle, ett av de Finnlinesfartyg som tidigt utrustades med Wärtsiläs banbrytande länsvattenreningssystem.
den maximalt tillåtna oljehalten till 15 ppm (parts per million, dvs miljondelar) satsade man på att uppnå 5 ppm. Vid utvärderingen visade det sig att Wärtsiläs reningsutrustning kontinuerligt renade länsvattnet ner till lägre än 1 ppm, vilket
överträffade både IMO’s och Finnlines egna krav med råge. Lägre kostnader och mindre miljöpåverkan Inte bara havsmiljön har tjänat på Finnlines byte av reningsutrustning. Den förbätt-
www.wartsila.com
11
ANNONS
Världsunik produktion på väg till Sverige
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
Euron – en hett deba tterad valuta Aldrig har eurosamarbetet varit så ifrågasatt som nu. Samtidigt tror många att euron kan få en positiv effekt på samarbetet mellan Finland och Sverige. Det gör även Jussi Järventaus, vd för Företagarna i Finland.
Från och med förra hösten har St1 ökat sin närvaro i Sverige med 500 procent. Inom två år planerar de dessutom att börja producera miljövänlig etanol i Sverige, baserad på teknik som tagits fram i samarbete med finska VTT. Förra året köpte finska St1 158 svenska bensinstationer från Statoilhydro, ett köp som innebär att St1 numera är rikstäckande från att tidigare ha ägt 40 stationer. I samma veva köpte företaget även 40 bensinstationer i Norge, stationer som än så länge styrs från Sverige. Företaget leds från Värtahamnen i Stockholm där 30 anställda sitter. Vd Kim Wiio berättar att etableringen har funnits i tankarna ända sedan St1 köpte sina första mackar i Sverige år 2004. Samtidigt har den svenska marknaden varit tuff och St1 ville inte växa organiskt utan i stället vänta och se om några möjligheter dök upp. – Det är inte lika lönsamt att investera i nya stationer. Men nu täcker vi hela landet och ska vara konkurrenskraftiga och nå lönsamhet, berättar Kim Wiio. St1 är kända för sin världsunika produktion av etanol. Tanken är att St1 så småningom ska börja producera etanol även i Sverige – Vi har en egen teknologi och är världsunika med att producera etanol för kommersiella ändamål. Etanolen producerar vi ur avfall och restprodukter från livsmedelsindustrin och säljer den sedan på våra egna mackar. Vi är alltså med i hela kedjan och har inget intresse av att producera etanol av matvaror. Etanolen som produceras minskar biltrafikens fossila koldioxidutsläpp med upp till 80 procent jämfört med den E85 som säljs på andra stationer. Kim Wiio berättar att St1 dessutom planerar att börja sälja teknologin, antingen på licens eller hela anläggningar.
Vilken effekt fick euron på de finska företagen? – De som är kritiska till euron poängterar risken för så kallade asymmetriska chocker i ekonomin – en situation där Finlands ekonomiska situation skulle avvika från de stora euroländerna – då den gemensamma finanspolitiken inom euroområdet enbart skulle försvåra Finlands situation. Under eurons första årtionde har en sådan konjunkturutveckling inte skett, så denna hotbild har åtminstone hittills varit obefogad. Finska företag, speciellt inom exportsektorn, såg bytet till euron som en stor utmaning. När man inte längre tillfälligt kunde förbättra den internationella konkurrenskraften med devalvering måste företagen
FOTO: RAMI SALLE
Miljövänlig finsk teknik i svenska tankar.
Hur gick tongångarna innan ni gick med i eurosamarbetet? – Den finska ekonomin behövde en mer stabil finansieringsmarknad. Förberedelsen inför euron utgjorde en ytterst viktig förnyelseprocess av den finska ekonomin. Innan vi bytte till euro hade vi i årtionden tvingats till devalveringar och den dåliga konkurrenskraften uppbackades på ett konstgjort sätt med förändringar av valutakurserna. Viktiga orsaker till att vi gick med i EMU var också erfarenheterna i början på 1990-talet med höga marknadsräntor och inhemska konkurser som berodde på valutalån.
tik mot euron har gällt produkter vars enhetspris är lågt, där konsumenterna upplevt att euron har lett till för stora ”avrundningar uppåt”. På bostadsmarknaden har eurons effekt varit tydlig: räntorna som gick ned och blev stabila har ökat konsumenternas möjlighet att ta bolån, vilket i sin tur ledde till en kännbar ökning av bostadspriserna. På den finska bostadsmarknaden har dock läget hållits bättre under kontroll än i många andra euroländer.
Jussi Järventaus berättar att ICT-sektorn lyckades bäst efter att Finland gick över till euron.
själva se till sin konkurrenskraft och effektivitet. Euron blev en drivkraft till ökning av produktiviteten och produktkvaliteten. Bäst lyckades detta inom ICT-sektorn där betydande resultat nåddes i produktutveckling, produktivitet och tillväxt. Utan euron skulle hela förnyelseprocessen, den ökade mångsidigheten och effektiviseringen av den finländska industrin ha varit mindre. Hur är finländarnas inställning till euron år 2010? – Både företag och konsumenter har förhållit sig främst positivt till euron. Valutariskerna har försvunnit och Finland är nu en del av ett känt, stabilt marknadsområde, vilket har underlättat direkta utländska investeringar i Finland. Konsumenternas kri-
Hur ser du på krisen i Europa och de som säger att euron får europeiska länder att agera vårdslöst, eftersom de ändå får hjälp om det krisar sig? – Euron kan knappast skyllas för de stora problemen inom vissa EU-länders nationalekonomi. Överskuldsatta länder har fått betydande inkomstöverföringar från EU:s budget under årens lopp och de har också haft nytta av den låga euriborräntan. Dessa fördelar har dock inte kunnat utnyttjas för befrämjandet av en sund ekonomisk tillväxt. De värst skuldsatta länderna är nu tvungna att betala ett rätt högt pris för sin skuldsättning. Vilken effekt tror du euron skulle kunna få på samarbetet mellan Finland och Sverige? – Om Sverige skulle ta euron i bruk kunde våra länders ekonomiska relationer öka och våra företag kunde samarbeta närmare. En betydande del av den ömsesidiga utrikeshandeln som förmögna länder som Sverige och Finland idkar går så att säga i kors, varvid företagen byter långt utvecklade produkter som gagnar det andra företagets produktion. Bruket av euron i bägge länder kunde minska kortsiktiga på valutakursavvikelser baserade, förflyttningar av produktionen länderna emellan. Företagsverksamheten skulle vara långsiktigare och skulle gagna bägge länderna. Ett större bruk av euron i Norden skulle på ett naturligt sett förstora de nordliga ”hemmamarknaderna”.
Hallå där Anna-Stina Nordmark-Nilsson, vd för Företagarna i Sverige, som är en ivrig förespråkare av euron. Du har efterlyst en ny debatt om euron, hur kommer det sig? – Det är en mycket viktig fråga, som det varit alldeles för tyst om. Småföretagen är mycket engagerade. Våra undersökningar visar att 70 procent vill ha euron. Vilken omedelbar effekt skulle euron kunna få på svenska företagare? – Jag tror att vi skulle få se minskad osäkerhet, ökad handel, och lite tuffare konkurrens från utländska småföretag. Dessutom givetvis betydande omställningsinvesteringar. Om-
ställningen skulle också leda till lägre kostnader för valutaväxling och säkringar Och långsiktigt? Finns det något land som du kan peka på som fått en utveckling som du hoppas Sverige kan få med hjälp av euron? – Minskad osäkerhet ger högre investeringar, större stabilitet och större handel. Fler företag kan internationaliseras – vilket ger högre tillväxt. Småföretagen gynnas relativt sett, vilket är viktigt eftersom tillväxt och jobb i allt högre grad finns i småföretagen. Finland är ett bra exempel.
Finland har ju klarat sig bra med euron! Ingen har föreslagit att man gjort fel eller vill bryta sig ur systemet. Finns det inga risker med att byta till euro? Det finns ju de som pekar på de krisande EUländerna och säger att vi klarat oss bättre eftersom vi står utanför? – Risken ligger i ett dåligt regelverk vad avser samordning av finanspolitik och sanktioner. Annars är riskerna nästan alltid större i ett litet valutaområde. Vi påverkas av kriser även om vi själva sköter oss genom höga
FOTO: FÖRETAGARNA
12
räntor samt volatil växelkurs med spekulation från finansmarknaden. Till sist: tror du att vi kommer få euro inom de närmaste tio åren? – Inte uteslutet att vi då har euro. Jag tror på en folkomröstning 2011-12.
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
ANNONS
13
Finska Fazer förför färskbrödsmarknaden Fazer är sedan förvärvet av Lantmännen Färskbröd det näst största brödföretaget i Sverige. Vd Karsten Slotte berättar för oss att Ryssland och Sverige är de länder där det finska företaget växer mest och att han tycker att finska och svenska företag borde samarbeta mer.
En stor utmaning för Fazer är att svenskarna äter allt mindre bröd på grund av den växande GI-trenden. Karsten Slotte berättar att trenden inte är lika utbredd i Finland. – Många tror att man blir fet av bröd, men det är ju som med allt annat: det handlar om att äta måttligt. Som livsmedelsproducent kan vi informera och berätta, men sedan måste varje individ ta sitt eget ansvar. För oss är det en utmaning att skapa ett nyttigt bröd som också är riktigt gott. Karsten Slotte har jobbat i Sverige i mer än 25 år och uppskattar många drag hos det svenska folket. Han säger att han hoppas att Sverige och Finland börjar samarbeta mer i framtiden.
– På nya marknader som Kina och Indien skulle vi kunna tillföra varandra väldigt mycket och bilda ett starkt samarbete. Det finns en öppenhet som präglar den svenska kulturen. Karsten Slotte Man är lyhörd och har lätt att få kontakt med människor och är jätteduktig på det sociala både i och utanför arbetslivet. Det kan jag sakna i Finland. Vi finnar är mer inåtvända och ingenjörsaktiga. Men tillsammans kan vi skapa ett dynamiskt samarbete! Förutom brödmarknaden har Fazer stora marknadsandelar inom konfektyr, med populära produkter som Geisha och Dumle. Just nu är Fazer i färd med att lansera en serie chokladbitar som de kallar ”Nordic gourmet”, där chokladen är blandad med nordiska bär såsom lingon, blåbär och hallon. – Detta är en väldigt fin så kallad premiumchoklad som är utvecklad för hela nordiska marknaden. Fazer konfektyr har stor potential att utvecklas på den svenska marknaden.
FOTO: FAZER BILDBANK
Sedan förvärvet av Lantmännens färskbrödsverksamhet har Fazer jobbat hårt med integrering av sina olika färskbröd i svenska bagerier. Just nu har Fazer fem bagerier och 350 säljare som levererar bröd till kunder från Lund i söder till Kiruna i norr. Karsten Slotte säger att infrastrukturen har börjat komma på plats. – Vi tar marknadsandelar och just nu håller vi på att få igång produktutvecklingen. Bland annat ska vi lansera och förädla Skogaholmprodukter. Våra ”Frökusar” är en stor framgång, och jag tror att många av våra produkter kommer att bli populära!
Problemlösare på båda sidor av gränsen Den gränsöverskridande handeln mellan Finland och Sverige ökar behovet av tvåspråkiga specialister som behärskar såväl svensk som finsk företagskultur. Genom Finnish Desk har PricewaterhouseCoopers befäst sin starka position i både Finland och Sverige. Sverige är det naturliga valet för finska företag som vill ta steget och etablera sig utomlands. Länderna är grannar med varandra, har liknande värderingar, men ändå skiljer sig en hel del inom företags- och skattelagstiftningarna. PricewaterhouseCoopers kan leverera skräddarsydda tjänster på finska under kundens hela livscykel, från etablering och uppstart till försäljning av en sedan länge etablerad verksamhet.
För även om många finländare är duktiga på svenska är det inte så lätt att diskutera etablering, finansiering och skattelagstiftning på ett annat språk. PricewaterhouseCoopers kan genom sina dubbelspråkiga experter förstå sig på både kundens affärer och kulturen som skiljer sig mellan länderna. – Sverige ligger nära och har samma värdegrund när det gäller affärer, men lagstiftningarna kan skilja sig åt.
Vi kan fallgroparna och kan förutsättningarna i Sverige. Det är nyttan med Finnish Desk, säger Hannu Harju. Veckans affärer rankade nyligen revisorerna och rådgivarna på PricewaterhouseCoopers som nummer ett för tredje året i rad. Etableringen av Finnish Desk stärker företagets väl förankrade position som en trygg partner, menar Lasse Sundström på PricewaterhouseCoopers . – Vi erbjuder revision, ekonomiadministration samt skatte- och affärsrådgivning. Vi hjälper till att skapa ett mervärde i deras verksamhet och fungerar gärna som ett bollplank och diskuterar investeringar och finansiella lösningar. Fusionerna mellan våra länder kommer att fortsätta. Därför tror vi på att Finnish Desk är rätt i tiden.
PricewaterhouseCoopers i Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt och affärsrådgivning med 3 600 medarbetare och kontor på 125 orter runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn.
Vill du veta mer hur vi kan hjälpa dig? Kontakta Hannu Harju, 0734-23 50 56, hannu.harju@se.pwc.com Eller läs mer om Finnish Desk på: www.pwc.com/se/finnishdesk
14
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
ANNONS
”Det behövs många fler vårdplatser” En utredning i mitten av 90-talet visade att det i Sverige finns ett stort behov av äldreboende med finskspråkig personal, som kan ta hand om den ständigt växande skaran sverigefinländare. Sverigefinska riksförbundet har länge försökt driva frågan och menar att det finns en stor marknad i Sverige för sådana boenden under de kommande 20 åren. Enligt den nya minoritetslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 2010, har sverigefinländare rätt att helt eller delvis få äldrevård på finska i 26 kommuner som tillhör så kallat finskt förvaltningsområde. Det samma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket – Vi uppskattar att det behövs 2 500–3 000 platser för sverigefinländare med demensproblem. Vi försöker uppmuntra att särskilda boenden eller avdelningar skapas, med tanke på att det finns uppskattningsvis 63 000 svenskfinska pensionärer i landet, säger Helena Kivisaari, ombudsman för Svensk-finska Pensionärer. Runtom i Sverige har det under de senaste 15 åren växt fram flera särskilda boenden för sverigefinländare för att möta detta stora behov. Dessutom finns det ett 20-tal boenden som har särskilda avdelningar för sverigefinländare. – Det finns många positiva exempel. Suomikoti, Finskt Äldrecentrum i Enskede, är ett exempel där vi ser att det funkar väldigt bra. De har en personaltäthet som andra bara kan drömma om.
Tervetuloa – Välkommen! När vi besöker Suomikoti, Finskt Äldrecentrum, som ligger insprängt i ett trivsamt villaområde, stöter vi genast på 90-åriga Lyydia Rajala. Hon flyttade till Suomikoti i höstas efter att ha stått i kö i två år. Efter en hjärninfarkt tappade hon mycket av sin syn och en del hörsel, men det hindrar henne inte från att njuta av vårvintersolen. – Här får jag allt jag behöver. Jag har själv jobbat på många äldreboenden och jag säger att det här är det bästa jag varit med om! Jag har ett eget rum, vilket betyder jättemycket, och jag får den mat jag vill ha – jag är vegan sedan 30 år och vegetarian sedan 66 år tillbaka, säger hon och vandrar ut i den friska vårluften.
– Här kan du leva precis som du är van vid, utan att behöva ändra dina levnadsvanor. Vi har en underbar trädgård och ett växthus med massa odlingar som våra boenden hjälper till att skörda Från Finland finns det ett stort intresse för att starta upp liknande vårdinrättningar i Sverige, vilket visar behovet av den verksamhet som finns här i Enskede. Men ekonomichefen Vuokko Aspfors Toivonen säger att de inte slår sig själva för bröstet allt för mycket. – Det gäller att hela tiden vara på topp och inte leva på gamla meriter. Men visst känns det bra att vi är en ideell förening. Vi har 71 helårsanställda och bra löner, vilket är unikt i branschen.
1995 startades Suomikoti i Sabbatsberg och sedan drygt tre år tillbaka är verksamheten flyttad till Enskede. Här vill de gärna stanna för gott, enligt verksamhetschef Katriina Åberg.
Samtidigt påpekar Vuokko att hög personaltäthet inte automatiskt ger bra vård. Det gäller också att ha kompetent personal som värnar om vårdtagarna. De berättar passionerat om de traditioner som
En övärld mitt emellan Finland och Sverige. Influenser från flera håll. Skärgård och skönhetsupplevelser. Inspiration, aktiviteter och en värld av smaker. Svårslagna möteslokaler i Alandica Kultur och Kongress. Med plats för de stora kongresserna. Som man minns länge.
Suomikoti håller vid liv: – Många älskar såklart att bada bastu, säger Vuokko och visar upp den fina bastun i källaren Vi köper in många finska specialiteter såsom finsk korv och vid högtider är vi noga med att följa de finska traditionerna. Dessutom gör vi allt möjligt för att våra boende inte ska behöva sitta inomhus så mycket. Jag undrar hur de undviker att hamna i nöjdhetsfällan, och hur de får respons på verksamheten från vårdtagarna. – Vi gör enkätundersökningar bland de boende och de som inte kan svara själva kan svara med hjälp av sina anhöriga eller en god man. Dessutom har vi anhörigmöten där de anhöriga kan ställa frågor till oss eller framföra eventuellt missnöje. Vi har en ständigt levande dialog med de boende och anhöriga. Vi har även en brevlåda där man kan lämna förslag på ändringar. Men den lådan är tom, säger Vuokko med ett stolt leende.
´ visitaland.com
ÅLAND FÖRENAR
Alandica Kultur & Kongress, Strandgatan 33, 22100 Mariehamn. Telefon +358 (0) 24570, E-post: info@alandica.ax
Hela denna bilaga är en annons frün Finsk-svenska handelskammaren
ANNONS
15
Handelskammarens nye guldmedlem!
FOTO: AUGUST Ă…BERG
Iduna Corporate Sales, vars specialitet är personal-, jubileums- och fÜretagsgüvor, är sedan i hÜstas ny medlem i Finsk-svenska handelskammaren. Vi träffade Idunas nordiske fÜrsäljningschef Riku Helminen och diskuterade om vad det nya medlemskapet kan innebära fÜr fÜretaget.
En pigg 90-ĂĽring, flankerad av Vuokko Aspfors Toivonen och Katriina Ă…berg.
Det blir allt vanligare att fÜretag vill ge skräddarsydda presenter till sina anställda vid jubileum, fÜdelsedagar eller som bonus fÜr gott utfÜrt arbete. Iduna skräddarsyr südana güvor i flera olika prisklasser och material, och samarbetar med münga kända märken som Longines, Tissot, Certina, Raymond Weil, Design Tapio Wirkkala och Georg Jensen. Iduna ingür i Golden Heights Oy som i Sverige bestür av kedjorna Albrekts Guld, Hallbergs Guld och Guldfynd. I Finland äger Golden Heights Oy Kultajousi som har ett sextiotal buti-
ker i Finland. Även Westerback och A.Tillander ingür i koncernen som totalt omsätter Üver en miljard kronor per ür.
Riku Helminen, Idunas nordiske fÜrsäljningschef.
Genom sitt rikstäckande butiksnätverk finns Iduna Üver hela Sverige och Finland. Riku Helminen lyfter fram tvü faktorer som gÜr fÜretaget framgüngsrikt: – Tack vare vürt stora butiksnätverk har en presentmottagare aldrig lüngt till en butik i Sverige eller Finland ifall de behÜver service eller har frügor. Vi är helt enkelt nära vüra kunder och det kan ingen annan erbjuda. Det andra är att vi har ett väl fung-
erande logistiknät. I hÜstas blev Iduna medlem i Finsk-svenska handelskammaren. Riku Helminen berättar att han ser en stor potential i medlemskapet och att de redan fütt nügra nya kunder. – Vi har lüng erfarenhet av att arbeta med business to business och vi gÜr det enkelt fÜr kunderna. Vi ser fram emot att skapa lüngsiktiga relationer med medlemmarna i handelskammaren.
Suunto grundades 1936 av orienteraren och ingenjÜren Tuomas Vohlonen, som länge hade bekymrat sig Üver att dütidens kompasser inte hÜll müttet.
innebar en mycket stabilare nül, med bättre precision. Idag är Suunto ett ledande fÜretag som producerar alla mÜjliga sportprodukter fÜr allt frün dykning till lÜpning. Huvudkontoret finns
Vohlonen skapade och tog patent pĂĽ en produktionsmetod som
i Vantaa, där fÜretaget har Üver 500 anställda. Varje ür springer cirka 20 000 människor Stockholm Marathon, varav en stor del är finländare. Münga har säkert en Suunto pü armen!
www.komhem.nu
0ÂľWH PHG „ODQG Välj EckerĂś Linjen och Ă…land som mĂśtesplats. BĂĽtresan tar tvĂĽ timmar per väg – jobba pĂĽ utresan och koppla sedan av med god mat, nĂśjen och taxfreeshopping. Vill ni stanna ett tag erbjuder vi även skräddarsydda konferenser pĂĽ Ă…land. MĂśte ombord – dagspaket frĂĽn Ĺ“/person inkl. anslutningsbuss, mĂśtesrum och smĂśrgĂĽsbord. Vid er än 35 personer kan vi erbjuda abonnerad buss. VĂĽra anslutningsbussar tar er bekvämt till bĂĽten – alla dagar frĂĽn Stockholm, Norrtälje och Uppsala. TraďŹ k även frĂĽn Sandviken/Gävle, Avesta/Sala, VästerĂĽs/ EnkĂśping och Ă–regrund/Ă–sthammar. Prisexemplet gäller vid minst 10 personer.
Vüra konferenspaket och mer information hittar du pü www.eckerolinjen.se 7XUOLVWD t.o.m. 27/5 2010 & 16/8 2010–9/1 2011 Frün Grisslehamn dagl. 10.00, 15.00. To–sÜ även 20.00. Frün EckerÜ dagl. 13.30, 18.30. Fr–mü även 08.30.
28/5–15/8 2010 Frün Grisslehamn dagl. 10.00, 15.00, 20.00. Frün EckerÜ dagl. 8.30, 13.30, 18.30. Med reservation fÜr ändringar.
Tel. 0175-258 00/tryck 3 z www.eckerolinjen.se
Livet 10 minuter frün jobbet Tiden yger. I synnerhet fritiden. Särskilt om du bor i storstad. Har du barn vet du hur svürt det är att hinna klämma in nügonting mer än hämtning, middag, disk, kvällsmül och nattning. Även utan barn är det svürt att fü tiden och orken att räcka till mer än väntan pü helgen. Tänk om det fanns en plats där tiden räckte längre. Skulle det inte vara bra?
Tel. +358 18 25 000 E-post info@komhem.nu
16
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Finsk-svenska handelskammaren
Vi brukar sätta mycket på spel. Men aldrig våra relationer.
Sedan 1966 har Paf satsat högt och målmedvetet. Utmanat stagnerade regelverk. Investerat med framförhållning och tilltro på framtiden. Idag är Paf en ledande aktör inom en av världens mest spännande och snabbast expanderande branscher. Fortfarande ett 100% åländskt företag – men nu även en betydande röst på en global spelmarknad. Vi är stolta över att sätta Åland på världskartan, men ännu mer över att kunna bidra till öns näringsliv, sysselsättning och besöksnäring. Vi tror på innovation och förändringar. Men vi kompromissar aldrig med vårt löſte till våra kunder: trivsam spelunderhållning under kontrollerade och trygga former. Paf befinner sig i en mycket spännande fas, och vi satsar nu allt på en ännu mer spännande framtid med stark tillväxt på såväl den internationella arenan som på den åländska – och den svenska. Just nu ser vi över olika sätt att bidra till goda syſten även i Sverige. Fortsättning följer. Snart.