VIND2010 - programtidningen för Sveriges största vindkraftskonferens by Crossmedia Communication

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svensk Vindenergi

ANNONS

VIND2010 PROGRAMTIDNINGEN FÖR SVERIGES STÖRSTA VINDKRAFTSKONFERENS

15-17

september Svenska Mässan i Göteborg

”Vindkraften är central i utvecklingen mot en hållbar ekonomi” SIDAN 4

Andreas Carlgren och Maud Olofsson om regeringens planer för energiomställningen

UR INNEHÅLLET:

VINDKRAFTENS SILICON VALLEY | Piteå kan bli centrum för vindkraftssatsningar i Barentsregionen – nu planeras uppförandet av världens största vindkraftspark HÖGRE, EFFEKTIVARE, SMARTARE | Så har den tekniska utvecklingen gjort vindkraften till en energikälla att räkna med PROGRAM, UTSTÄLLARE | All information du behöver inför Sveriges största vindkraftkonferens – VIND 2010

MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI, AUGUSTI 2010.

ANNONS

Vindkraftsel – vår nästa exportframgång!

VIND-konferensen är Sveriges största mötesplats för vindkraftsbranschen sedan 1984. Under VIND2010 erbjuder vi deltagarna två dagar med seminarier, företagsutställning och sociala aktiviteter. Dag tre åker den som vill på vindkraftrelaterade studiebesök. Mer information ﬁnns på www.vind2010.se

ten kommer Sverige att kunna exportera grön el till övriga Europa. Det genererar exportinkomster till Sverige samtidigt som det skapas möjligheter för andra länder att stänga fossilbaserad elproduktion. Vindkraftsel kan bli Sveriges nästa stora gröna exportframgång. Det är hög tid för både Sverige och världen att ställa om till en mer hållbar energiproduktion. Under sommaren har vi gång på gång blivit påminda om den typ av katastrofer som kan förväntas bli allt vanligare som ett resultat av klimatförändringen: skyfall, översvämningar, extrem hetta och bränder. Klimatfrågan borde ha en central roll i den svenska valrörelsen – liksom vindkraften i det svenska energisystemet! Annika Helker Lundström Vd Svensk Vindenergi

Foto: Helena Wihlborg

Det här är VIND2010

Vindkraft är den energikälla som på kort och medellång sikt har störst möjlighet att bidra i omställningen till ett förnybart energisystem, både i Sverige och internationellt. Ett exempel är Kina där utbyggnaden har ökat explosionsartat. Under förra året fördubblades den installerade effekten och mängden vindkraft som tillkom överträffade landets totala kärnkraftskapacitet. Även i Sverige är potentialen mycket stor, tack vare tillgången till stora landområden med goda vindförhållanden. Vindkraften i Sverige har tiodubblats på tio år och håller på att ta steget från att vara en energikälla med framtidspotential, till att bli en central del av ett nytt och grönare energisystem. Idag är vindkraften ekonomiskt konkurrenskraftig gentemot annan ny elproduktion. Och den pågående teknikutvecklingen gör att konkurrenskraften ökar ständigt. I jämförelse med konventionell energiteknik har vindkraften dessutom en unik fördel – när vindkraftverken har tjänat ut och monteras ner så kan naturen återställas. För att bromsa den pågående klimatförändringen kommer det att krävas åtgärder i alla delar av samhället, och ökad produktion av förnybar el kommer att spela en central roll i omställningen. Bensin- och dieselbilar kommer att behöva bytas ut mot renare elfordon. Uppvärmning kommer i allt större utsträckning ske med effektiva värmepumpar. I båda fallen är det vindkraften som kan stå för det största bidraget i försörjningen av den rena och utsläppsfria elen. Energimyndighetens prognoser visar att Sverige kommer att kunna producera mer el år 2020 än vad vi behöver. Med en fortsatt stark expansion av vindkraf-

Svensk Vindenergi Tack till alla sponsorer, utställare och alla som deltar på VIND2010. Tack vare din och ditt företags insats kan denna konferens bli av.

... är en branschorganisation för vindkraft, med 140 medlemsföretag. Vårt huvudsyfte är att främja utvecklingen av vindkraftsmarknaden i Sverige och målet är att vindkraften ska utvecklas till sin fulla potential och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Vårt kontor ligger på Olof Palmes gata 31 i Stockholm. Mer information ﬁnns på www.svenskvindenergi.org

BILAGAN GES UT AV SVENSK VINDENERGI I DAGENS INDUSTRI, AUGUSTI 2010. FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV:

MED STÖD AV

Monica Bracco Kommunikationschef 08-677 28 99 mb@svenskvindenergi.com

-makes you visible

Projektledare:

Redaktör:

vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Mattias Oscarsson 0736-99 11 84 mattias.o@marknadsmedia.se Mats Hellström

Text:

Mats Hellström Maria Bergenheim Graﬁsk form: Gustaf Engström Anna Hammarbäck Repro och tryck: JMS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svensk Vindenergi

Trygga din investering med en återvinningsförsäkring What goes up – must come down. När din vindpark slutat snurra med förtjänst kommer notan för nedmontering och återvinning. En kostnad som kan bli kännbar om du inte planerat för den. Just därför finns Länsförsäkringars unika återvinningsförsäkring.

ANNONS

Säkrad framtid

Unik försäkring

En vanlig föreställning är att kostnaden för att montera ner ett vindkraftverk kan finansieras av dess skrotvärde. Men vem vet i dag hur de ekonomiska incitamenten för en sådan ”självsanering” ser ut år 2025? I USA står otaliga vindkraftverk från 1980-talet, som tjänat ut och uppnått sin ekonomiska livslängd, övergivna och herrelösa. Orsaken är att finansiering för nedmontering och återställning inte säkerställdes när de byggdes.

Länsförsäkringar blev redan 1998 världens första försäkringsbolag att erbjuda en återvinningsförsäkring. Sedan dess har vi hjälpt våra kunder att uppfylla sitt producentansvar genom en ekonomisk garanti för återvinning – oavsett om producenten finns kvar på marknaden eller ej. Försäkringen gäller för ägaren av vindkraftverket. Därför finns garantin kvar även om ägandet har övergått till någon annan. Den sista ägaren beställer, i samråd med Länsförsäkringar, nedmontering och återvinning.

Smart miljöekonomi Energimyndigheten föreslår noggranna villkor i miljökonsekvensbeskrivningen vid uppförandet av en ny vindpark. Producenten måste kunna ställa en fullgod ekonomisk garanti för återställning av mark och fundament i framtiden. De garantiformer som nämnts är bankgaranti eller spärrade konton, men båda dessa har brister.

Lösningen på problemet Länsförsäkringars återvinningsförsäkring är en lösning på problemet. Till skillnad från många andra garantier tar den inte bara höjd för de problem som vi ser idag. Den skapar dessutom ett skydd för oförutsedda kostnadshöjningar, till exempel på grund av skärpta krav eller nya skatter och avgifter. Kort sagt är vår lösning den enda som garanterar att vindkraftverket de facto kommer att monteras ned.

Fördelar med återvinningsförsäkring • Förenklar kontakten med myndigheter och markägare vid tillståndsprövning. • Billigare än en bankgaranti, som dessutom kan vara svår att erhålla. • Inga avsättningar i bolaget som binder kapital under lång tid. • Garanti mot de kostnader som döljer sig när din vindpark är förbrukad. • Ingen framtida miljöpåverkan då hela vindkraftverket tas bort och återvinns.

Var steget före Bilar och elektroniska produkter styrs av en lagstiftning som anger producenternas ansvar. Intresset från andra produktområden, där det ännu inte finns något lagstadgat producentansvar, växer sig dock allt starkare. Att erbjuda denna försäkring även för vindparker är därför ett självklart och naturligt val – som vi snart också tror kommer vara omgärdat av lagkrav.

Vill du veta mer kontakta ake.fors@lansforsakringar.se

SKA VI SNÅLA IHOP? Om vi inte träffats tidigare: Vi är ett fastighetsföretag som gör mer än förvaltar hus. Vi har en uttalad strategi för hur vi ska kunna utveckla staden på ett positivt sätt, utan att slösa på jordens och hyresgästernas resurser. Vi bygger så yt- och energieffektivt det går i varje projekt. År 2012 ska vi ha minskat energiförbrukningen med 15 % i hela vårt fastighetsbestånd. Samma år ska vi vara självförsörjande på förnybar el via våra egna vind- och vattenkraftverk. Är du också intresserad av god miljöekonomi? Kom in i vår monter D02:50 under VIND 2010.

wallenstam.se

Om du hade 20 miljarder kronor som var öronmärkta för energifrågor, vad skulle du satsa pengarna på då? Jag skulle ge en kraftig resursökning till energiforskningen och till universitetsutbildningar om energifrågor. Det inkluderar mer resurser till forskningen om smarta elnät, om utveckling av batteriteknik till transportsektorn, vind- och vågkraft samt till forskning om fjärde generationens kärnkraftverk. Jag skulle också investera medel i en testanläggning för CCS (lagring av koldioxid i marken) vid någon av våra stora industrier, som släpper ut en stor del av våra totala utsläpp. Därutöver skulle jag också satsa på att snabbt bygga ut nödvändig infrastruktur, såsom laddstolpar, för en storskalig introduktion av elbilar i Sverige. CARL B HAMILTON, RIKSDAGSLEDAMOT (FP) Ordförande i Näringsutskottet, talesman för ekonomi-, energi-, och näringspolitik.

För att klara klimatutmaningen behöver vi kraftigt bygga ut den förnybara energin. Vi behöver också bygga ut elnätet samt bygga bort de ﬂaskhalsar som ﬁnns i det svenska och nordisk/baltiska systemet. Vi bör också medverka till att en svensk vindkraftindustri kommer till stånd. En satsning på utveckling av nya tekniska lösningar som smarta elnät, energilagring, solenergi samt demonstrationsanläggningar är nödvändigt om vi ska klara klimatutmaningen. KENT PERSSON, RIKSDAGSLEDAMOT (V) Ledamot i Näringsutskottet och suppleant i Skatteutskottet

”Vindkraften är central i utvecklingen mot en hållbar ekonomi” Den svåra situation som världsekonomin befunnit sig i de senaste två åren är inget kompakt och hopplöst mörker. Finanskrisen har också blivit ett tillfälle att ﬁnna styrka, kreativitet och vilja till förändring. Det är nu vi nu har chansen att bygga något nytt och hållbart och i den utvecklingen är vindkraften en central fråga. Det menar näringsminister Maud Olofsson och miljöminister Andreas Carlgren. KRIS. Det ordet har mött oss på löpsedlar,

i mötesrum och i samtal otaliga gånger de senaste åren. Och nog finns det anledning att prata om kris. Samtidigt som den globala klimatkrisen ska lösas, så ska världen återhämta sig efter en ekonomisk kris vars motsvarighet vi inte upplevt sedan 1930-talet. Vid en första tanke kan det kännas hopplöst och omöjligt. Men vi får inte glömma att det är i tider av kris vi kan hitta styrkan, kreativiteten och viljan att förändra saker. Och just det faktum att utsläppen ska minska på samma gång som jobben ska bli fler ger oss möjligheter att bygga något nytt och hållbart. Med möjligheterna för ögonen, tog regeringen fram den klimat- och energipolitik som nu ligger till grund för Sveriges omställning till en hållbar ekonomi. Att tillvarata de fantastiska förutsättningar för förnybar energiproduktion som fi nns i vårt land har varit en självklarhet, och därför har vi ökat satsningarna och förbättrat förutsättningarna så att den förnybara energin kan växa ytterligare. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Klimatutsläppen har sedan 2006 minskat mer än under någon tidigare svensk regering, vi har nått den historiska vändpunkt då oljan inte längre är Sveriges största och viktigaste energikälla, och

risken för elbrist och import av kolkraftsel har ersatts av växande överskott av förnybar el. Vindkraften är central i denna utveckling och vi är därför mycket glada över att 2009 blev ett rekordår för vindkraft i Sverige. Att vi har förkortat och snabbat på handläggningstiderna genom att slopa den tidigare dubbelprövningen, gett länsstyrelserna resurser för snab-

Den omvälvande tid vi har bakom oss till trots så har energibranschen hållit investeringarna uppe genom hela ﬁnanskrisen och svarar nu för 40 procent av den svenska industrins totala investeringar. Bara elbranschen planerar för sammanlagt 300 miljarder kronor i elnät och ny elproduktion – merparten vindkraft – under de närmsta tio åren. Denna utveckling kan vi stötta ytterligare. Regeringen har förenklat reglerna för samhällsplanering och tillståndsprocesser, men vi är beredda att göra mer för att öka takten i omställningen. Framför allt måste utbyggnad av elnäten underlättas, nya införas för kostnadsfördelning vid anslutning av ny produktion och investeringar i smarta nät. Vi ser också framför oss att det under nästa mandat-

”Vi har nått den historiska vändpunkt då oljan inte längre är Sveriges största och viktigaste energikälla.” bare handläggning och förbättrat villkoren för anslutning av förnybar elproduktion till elnätet har varit betydelsefullt. Med regeringens beslut om nya kvoter i elcertiﬁ katsystemet förbättras förutsättningarna ytterligare och vindkraftens fortsatta utbyggnad garanteras. Fram till 2020 kommer 2 000 nya vindkraftverk att byggas och många nya jobb skapas. Det är så här vi ska jobba. Vända klimatkris och ekonomisk kris till möjligheter som skapar nya jobb och ett bättre klimat.

period behöver bli ännu enklare för små elproducenter att bidra till energiomställningen. Vi är stolta över de insatser regeringen gjort för att främja förnybar energi i Sverige samtidigt som vi tagit Sverige stärkt genom den globala ekonomiska krisen. På den framgången ska vi bygga vidare. MAUD OLOFSSON Näringsminister(C)

ANDREAS CARLGREN Miljöminister (C)

ANNONS

Vi skulle använda dem både för att öka andelen förnybar energi på kort sikt, och för att bidra till utveckling av nya teknologier för produktion av förnybar energi. Vi vill att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 53 procent av den totala energianvändningen, och att målet för certiﬁkatsystemet för förnybar elproduktion ska sättas till minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020 och minst 55 TWh till år 2030. Detta gynnar exempelvis framväxten av ny vindkraft. THOMAS ENEROTH, RIKSDAGSLEDAMOT (S) Vice ordförande i Näringsutskottet och ledamot i Krigsdelegationen

Elcertifikat får snurr på vindkraften Vindkraft är en av världens renaste energikällor, men utan några ekonomiska stödsystem skulle knappast något vindkraftverk byggas. I Sverige sker stödet genom det så kallade elcertifikatsystemet, som gäller alla förnybara energikällor. FÖR ATT NÅ DET NATIONELLA MÅLET att hälften av energin som används i Sverige ska vara förnybar bedömer Regeringen att det kommer att behövas cirka 25 TWh ny el från förnybara källor. – Vindkraften kommer att ha en betydande roll när vi ska uppnå målet. Elcertifikatsystemet är ett ersättningssystem som fungerar bra för den landbaserade vindkraften, säger Gunnar Fredriksson, vice vd på Svensk Vindenergi.

Utökat certifikatsystem? Idag omfattar elcertifikatsystemet endast Sverige, men redan om ett par år kan det komma att utökas och börja gälla även i Norge. Gunnar Fredriksson menar att ett gemensamt certifikatsystem med Norge troligen skulle gynna vindkraftsbranschen. – Med en större yta att tillgå blir det lättare att hitta bra projekt med god lönsamhet. Dock måste man noga gå igenom ländernas olika förhållanden, såsom lagar och regler när det gäller exempelvis tillgång till elnät, tillståndsprövning och andra villkorsfrågor, innan beslut tas, säger han.

Havsbaserad vindkraft Inom EU är målet att 20 procent av Europas energianvändning ska komma från förnybara energikällor år 2020. Ett problem för vindkraften på kontinenten är att det börjar bli trångt uppe på land och svårt att hitta lämpliga platser för större vindkraftsetableringar. – Det ﬁnns en stor potential för havsbaserad vindkraft och en bred kunskap hos de största vindkraftsländerna. Men tyvärr är den ännu mycket dyrare än landbaserad vindkraft, säger Gunnar Fredriksson.

Det behövs därför ett eget stödsystem för att den havsbaserade vindkraften ska kunna etableras ordentligt, menar Gunnar Fredriksson. – Eftersom endast ett fåtal länder har förutsättningar för havsbaserad vindkraft, men hela Europa kommer att kunna ta del av elproduktionen från den, bör EU centralt ta ett stort ekonomiskt ansvar, menar han.

Det svenska elcertifikatsystemet innebär i korthet att staten tilldelar producenter av förnybar el ett certifikat per producerad megawattimme. Efterfrågan på certifikaten skapas genom att alla elleverantörer i Sverige är tvungna att visa att de har en viss andel el från förnybara källor i sin portfölj. De visar detta genom att köpa certifikat av dem som producerar el från förnybara källor. Pengarna som producenterna får för dessa kan användas till utveckling och utbyggnad av förnybar elproduktion. I slutändan är det konsumenterna som betalar för elcertifikaten. Ungefär 7 öre per kilowattimme betalar den enskilde konsumenten i elcertifikatsavgift. Av dessa går cirka ett öre till vindkraftsproducenterna.

VEM ÄR MÅNS? Måns heter egentligen Gert-Olof Holst. Tidigare efternamn har skänkt honom detta tillnamn. Han är vd för Triventuskoncernen och en av huvudägarna. Måns CV visar på en teknikerbakgrund som utvecklats till ett gediget vindkraftkunnande. Vägen har gått via vindkraftföretag för att 2003 landa i eget konsultbolag –Triventus Consulting AB. Från två anställda 2003-04 har man idag passerat 75. Konsultbolaget har utvecklats till en koncern med tre dotterbolag och verksamhet inom vind, biogas och vattenkraft.

Hur blåser vindarna, Måns? 2010 beräknas energiinvesteringarna i Sverige uppgå till nästan 39 mdkr, en ökning med 6 mdkr sedan 2009. Det säger en del om vilka vindar som blåser i energisektorn. Marknaden gillar förnybart, samtidigt som det fortfarande ﬁnns en del osäkerhet. Den kommunala vetorätten vid vindkraftetableringar är ett exempel på osäkerhet. Statsmakterna har i praktiken lagt energiomställningen i händerna på kommunpolitiker. Låt istället länsstyrelserna besluta om etableringarna. Tillståndsprövningarna måste också förenklas för att korta ledtiden vid en etablering. Regering och riksdag måste tydligare kommunicera vikten av energiomställningen till våra myndigheter. Då kan de samverka, gynna svensk energi och produkter och framförallt bidra till större acceptans hos allmänheten. En rakryggad, politisk energilinje, som får verka under längre tid, kommer att eliminera osäkerheten hos investerarna. Planeringsmålen i Sverige och EU visar på en kraftig utbyggnad av förnybar energi. De länder som inte klarar miljömålen på egen mark, kan investera i tex svenska anläggningar. Med rätta politiska beslut kan vi

snart se energiexporten som en ny, stark basindustri med många arbetstillfällen. Triventus vision är att ligga i framkant på denna utveckling. Vi ska vara involverade i produktens hela livscykel, från dag ett till utfasningen om 25-30 år för tex vindkraftprojekt. Närmast ligger etablering av Triventus Elnät, som ger säkrare kontroll över eldistributionen.

”Stor ekomomisk potential i Triventuskonceptet.” Vi ska fortsätta att bygga vårt humankapital på hungriga, erfarna medarbetare med färsk kunskap. Genom ägande av anläggningar ska vi bygga trovärdighet. Att vi är störst i Norden på vindmätning beror delvis på att vi mäter för att få ett eget investeringsunderlag. Därmed vet vi vad som krävs. Triventus ska fortsätta att expandera. Vi ser en enorm potential i Triventus-konceptet. Det andra lovar sina investerare för framtiden, har vi redan på vårt bord och genomför idag i praktiska projekt. Vi behöver inte inteckna framtiden, vi är redan där.

Om ni är intresserade av att på något sätt medverka i Nordens ledande, förnybara energibolag, kontakta då Måns Holst, 010 - 45 40 661

$%$ ! () ($ *$$ hf]jYbhig"Wca Hf]jYbhig ! XYh Z fbmVUfU YbYf[]Vc`U[Yh

Om du hade 20 miljarder kronor som var öronmärkta för energifrågor, vad skulle du satsa pengarna på då? Jag skulle använda en del av pengarna för att bidra till Centerpartiets idé om ett spjutspetsbolag: Framtidsenergi AB - med uppgiften att tillsammans med privata aktörer investera i framtidens energi- och miljötekniklösningar som leder till nya jobb. Jag skulle även satsa på forskning och utveckling för att skapa än bättre förutsättningar för att öka andelen förnybar energi i Sverige. Genom riskkapital, forskning och utveckling så kan svensk miljöteknik få mångdubbel effekt på global miljö, nya gröna jobb och växande företag i Sverige.

Om det fanns 20 miljarder kronor öronmärkta, vilket låter osannolikt, skulle vi prioritera ännu mer forskning och utveckling av klimatvänliga energitekniker och uppmuntra enskilda initiativ för ren energi samt miljövänliga transporter. ANNA KINBERG BATRA, RIKSDAGSLEDAMOT (M) Ordförande i EU-nämnden och suppleant i Konstitutionsutskottet

CLAES VÄSTERTEG, RIKSDAGSLEDAMOT (C) Vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet och suppleant i Försvarsutskottet

Erik Persson, utvecklingschef för industri och energi på Piteå kommun.

Piteå ska bli vindkraftens Silicon Valley I Markbygden i Piteå kommun planeras världens största vindkraftspark. Kommunen vill skapa ett centrum för vindkraft i Barentsregionen. Framför allt ser man denna satsning som en stor möjlighet att skapa varaktig sysselsättning. I PITEÅ KOMMUN har intresset för vindkraft vuxit sig stort de senaste åren sedan den planerade vindkraftsparken fått Regeringens klartecken att börja projekteringen. Totalt planeras det för 1 101 vindkraftverk som fullt utbyggda ska kunna generera 1012 TWh per år, vilket motsvarar årsproduktionen från två kärnkraftsreaktorer. Piteå kommun ligger redan i framkant när det gäller satsningar på förnybar energi, särskilt inom nya fordonsbränslen från biomassa. Vindkraft däremot var ett relativt nytt område för bara ett par år sedan. – Vi kunde inte så mycket om vindkraft innan vi blev kontaktade av projektörerna. Men vi såg de stora möjligheterna till ut-

veckling och ökad sysselsättning i kommunen, säger Erik Persson, utvecklingschef för industri och energi på Piteå kommun. Idag råder det full aktivitet i Piteå. Kommunen har inrättat ett eget utvecklingscentrum, Vindkraftcentrum i Barentsregionen, som arbetar strategiskt med näringslivsfrågor. – Vi jobbar mycket med att stimulera små och medelstora företag att ta del av denna satsning. Man brukar ju säga att varje industrijobb skapar ﬂera sidojobb och det ska vi dra nytta av, säger Erik Persson.

Markbygden. Särskilt under uppbyggnadsperioden, då man räknar med mellan 500 och 1 000 nya arbetstillfällen. Men det viktigaste för kommunen är att den här satsningen ska ge varaktig sysselsättning även efter att parken är färdigbyggd år 2021. Målsättningen är att bli ett centrum för vindkraft i Barentsregionen. – Det ﬁnns en stor potential för vindkraft i vår region. Vi arbetar mycket med att få externa investerare att förlägga sin produktion av olika vindkraftsdelar hit. På så sätt hoppas vi kunna skapa en slags Silicon Valley för vindkraft, säger Erik Persson. Redan idag har vindkraftsproducenten Enercon planer på att öppna en fabrik för tillverkning av betongtorn till vindkraftverk i Piteå kommun.

Bidrar till hållbar utveckling Skapar nya arbetstillfällen Det kommer att behövas mycket arbetskraft till bygget av vindkraftsparken i

Inom kommunen har det under hela processen rått stor enighet bland politikerna. Även lokalbefolkningen har generellt sett

Barentsregionen

varit positiva till projektet. Erik Persson tror att det framför allt beror på de stora möjligheterna till sysselsättning. – Bygget kommer även att generera många sidojobb som indirekt är relaterade till vindkraften. Jag tänker på områden som handel, service, turism och bygget av nya bostäder. Piteå kommun ingår i Energimyndighetens program för ”Uthållig kommun” som verkar för en hållbar utveckling.

Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Topp tre! Elbolag med ﬂest nöjda kunder 2009

Topp tre! Sveriges bästa rörliga pris. 2009

Vi toppar Greenpeace ranking 2008 och 2009

Telefon: 0340-62 88 00 www.varbergenergi.se info@varbergenergi.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svensk Vindenergi

ANNONS

9L E\JJHU YLQGNUDIW I|U IUDPWLGHQ (ROXV 9LQG (Q WU\JJ RFK VWDELO VDPDUEHWVSDUWQHU *HQRP (ROXV RFK GH YLQGNUDIWYHUN YL KDU HWDEOHUDW KDU ÀHUD WXVHQ SHUVRQHU L 6YHULJH EOLYLW GHOlJDUH L YLQGNUDIW 0HG YnU JHGLJQD EUDQVFKHUIDUHQKHW KDU YL XSSDUEHWDW HQ SURMHNWSRUWI|OM DY P\FNHW K|J NYDOLWHW YLONHW LQQHElU DWW YHUNVDPKHWHQ IRUW VlWWHU DWW H[SDQGHUD (ROXV VlOMHU VnYlO KHOD Q\FNHOIlUGLJD YLQGNUDIWYHUN VRP DQGHODU L HQVNLOGD YHUN RFK DNWLHU L DQGHOVlJGD YLQGNUDIWYHUN 1L NDQ RFNVn EOL GHOlJDUH L YLQGNUDIWYHUN JHQRP DWW N|SD DNWLHU L (ROXV 9LQG $% (ROXV XWVnJV DY 'DJHQV ,QGXVWUL WLOO nUHWV *DVHOOI|UHWDJ L 6NnQH RFK WLOO GHW QlVW PHVW VQDEEYl[DQGH I|UHWDJHW L 6YHULJH

9LOO GX YHWD PHU" %HV|N YnU PRQWHU QU ( Sn 9,1' /lV PHU Sn ZZZ HROXVYLQG FRP

(ROXV©9LQG©$%©_©7HO © ©õ© © ©_©LQIR#HROXVYLQG FRP©

VIND2010

Sista anmälningsdag 1 september.

Dag 1, 15 september

Dag 2, 16 september

8.30–10.00 Registrering och kaffe i utställningshallen

8.00–9.00 Registrering och kaffe i utställningshallen

10.00–11.30 Sveriges energi i framtiden, före och efter 2020 Moderator: Erik Blix, journalist

9.00–10.30 Valbara sessioner

PROGRAM

• För klimatet och goda affärer Annika Helker Lundström, vd, Svensk Vindenergi • Vindkraftens betydelse för klimatmålen Tomas Kåberger, gd, Energimyndigheten

• Sveriges energiframtid före och efter 2020 – Jonas Abrahamsson, koncernchef och vd, E.ON Nordic – Øystein Løseth, koncernchef och vd, Vattenfall AB

11.30–13.00 Lunch i utställningshallen 13.00–14.30 Valbara sessioner Session 1A: Sanningar om vindkraft Moderator: Tomas Kåberger, gd, Energimyndigheten

Session 1B: Elnäten är nyckeln Moderator: Anders Richert, enhetschef elnät, Svensk Energi

• Därför reagerar vi på grön förändring – Marianne Henningsson, miljöpsykolog, Linnéuniversitetet Kalmar

• HVDC Light – teknik för överföring av elkraft från havsbaserade vindkraftparker Jan Johansson, HVDC marketing, ABB

• Olika perspektiv på verkligheten – förespråkare och kritiker underbygger sina ståndpunkter – Gunnar Fredriksson, vvd, Svensk Vindenergi

• Hur kan vi säkerställa god elkvalitet vid vindkraftparkens anslutningspunkt? Christian Payerl, försäljningschef, ABB

– Lennart Värmby, Näringsdepartementets vindkraftsamordnare Sydväst

• Internationella erfarenheter av vindkraft i elsystemet Lennart Söder, professor, KTH

– Bror Lindahl, fritidspolitiker, Folkpartiet Gotland

– Mathias Gustavsson, Bra Miljöval, Svenska Naturskydds- • IEC standarder för nätsimulering föreningen Åke Larsson, Ph.D, VPC

14.30–15.15 Kaffe i utställningshallen 15.15–16.45 Valbara sessioner Session 2A: Aktuell forskning för smartare affärer

Session 2B: Vindkraftens betydelse för svensk tillverkningsindustri

Moderator: Ola Carlson, docent, Chalmers

Moderator: Åsa Westrin, näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk

• Inledning och presentation av Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, Ola Carlson, docent, Chalmers

• Hur skapar vi det svenska underleverantörsklustret? Henrik Aleryd, projektledare, Power Väst

• Nytt från Vindforsk – teknik och marknadsfrågor Anders Björck, programdirektör, Vindforsk

• Teknik och ekonomi för högre torn Staffan Engström, teknikkonsult, Ägir

• RCAM, Quantitative Methods for Cost-Efficient Maintenance Katharina Fischer, Ph.D, Chalmers

• Så beställer man ett ”svenskt” vindkraftverk Per Carlsson, ordförande, SVEF

• Prognosfelens kostnad och storlek Fredrik Carlsson, Tekn.Dr, Vattenfall R&D

• Paneldiskussion Storsatsningar på vindkraft i Sverige.

• Meteorologi, mätningar och modellering Jenny Lundén, Ph.D, Anna Larsson, miljöingenjör, VPC

– Hur mycket gör vi idag? – Vad kan vi förvänta oss framöver? Vision och verklighet.

www.vind2010.se

Session 3A: Tillstånd för framgång

Session 3B: Vindkraft – en god affär

Moderator: Agneta Wieslander, jurist, Vattenfall Vindkraft

Moderator: Anna Jivén, strategi och kommunikation, Nordisk Vindkraft

• Tillståndsprocessen för nät – nödvändiga reformer för att klara vindkraftsutbyggnaden Ylva Johansson, miljöjurist, WSP • Senaste nytt om det kommunala vetot Eric Birksten, samhällskontakter, Svensk Vindenergi • Så påverkas fastighetspriser omkring vindkraftparker – presentation av färsk rapport Tryggve Sigurdson, sektionschef infraplan/vindkraft, ÅF

• Därför investerar vi i vindkraft Jens Thomassen, director renewable energy, HgCapital • Riskstyrning för lönsamhet Thomas Nilsson, senior originator, EGL Nordic • Experiences from the Danish Wind Power Market Dirk Kaiser, Key Account Manager Wind Power, Nordjysk Elhandel Så kan en gemensam elcertifikatmarknad med Norge utformas – presentation av ny rapport från Energimyndigheten Roger Östberg, analytiker, Energimyndigheten

10.30–11.15 Kaffe i utställningshallen 11.15–12.45 Valbara sessioner Session 4A: Så säkras vindkraftens kompetensförsörjning Moderator: Daniel Perfect, näringslivschef Strömsunds kommun, Nätverket för vindbruk • Saknas det kompetens för de jobb som måste till för att klara vindkraftsutbyggnaden? Stefan Karlsson, global segment manager, SKF • Översikt – dessa utbildningar finns i dagsläget Liselotte Aldén, Noden för utbildnings- och kompetensfrågor inom Nätverket för Vindbruk

Session 4B: Så ser vindkraftverken ut 2015 Moderator: Staffan Engström, teknikkonsult, Ägir • Tillverkarna på löpande band; detta är den senaste tekniken – Alla turbintillverkare ges möjlighet att presentera sina mest aktuella planer. Vad är det senaste för respektive leverantör? Vilka trender ser vi inför de närmaste åren? Tillförlitligare, tåligare, större; hur mycket effektivare kommer vindkraftverken att vara?

• Behovet av yrkesutbildningar inom vindkrafts– Hans Bernhof från Uppsala universitet berättar branschen Linda Wiklund, omvärldsanalytiker, Myndigom den senaste vertikalaxlade tekniken. heten för yrkeshögskolan • Paneldiskussion med ovanstående och Mårten Nilson, Ecopower Academy och Åke Larsson, Ph.D, VPC och lärare, Högskolan Väst

12.45–14.15 Lunch i utställningshallen 14.15–16.00 Session 5 Vindkraften i den politiska hetluften – debatt mellan partiernas energitalespersoner tre dagar före valet Moderator: Erik Blix, journalist Mitt under brinnande valrörelse hamnar frågorna om ambitionsnivåer och ramverk för förnybara satsningar i händelsernas centrum. Anna Kinberg Batra (M), Carl B Hamilton (FP), Claes Västerteg (C), Mikael Oscarsson (KD), Kent Persson (V), Per Bolund (MP), Tomas Eneroth (S)

Efter sessionen är alla posters bemannade i utställningshallen.

16.00–17.00 Mingel i utställningshallen

16.45–18.15 Drink och tilltugg i utställningshallen

19.00 Mottagning på Börsen

18.30 Middag, Kajskjul 8

Göteborg stad bjuder in till drink! Garanterade platser för alla som deltar i studiebesöken dagen efter, för övriga öppet i mån av plats.

WSP har specialister inom vindkraft som kan hjälpa dig inom alla delar av ett vindkraftprojekt. Se några av våra spännande referenser på www.wspgroup.se/vindkraft WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

11.15 –12.15 Lunch

ABB på Vind 2010 i Göteborg den 15 – 17 september? :%&/), :%&/)(

:%&/'( :%&/&.

:%&/&,

:%&/'*

:%&/(&

• Film och rundvandring i fabriken avslöjar även SKF:s strategier för ”knowledge engineering” och hållbar utveckling.

:%&/%&

:%&/%*

:%&/%(

:%&/%,

:%&/%.

9.30–11.00 Volvo lastvagnar 9.30–11.00 SKF :%%/%&

:%'/'.

:%%/%(

:%&/%'

:%&/&'

:%'/%&

:%'/&&

:%'/&.

:%&/''

:%&/(%

:%&/('

:%%/&%

:%(/(&

:%(/%&

:%(/&&

:%%/&&

:%'/%'

:%'/&'

:%'/''

:%'/('

:%'/)%

:%'/*)

:%%/&(

Dag 3, 17 september,

:%&/&&

• Hur halverar man sin energiförbrukning? Se hur lastbilarna monteras och hör Volvo Lastvagnars miljöchef presentera företagets ambitiösa miljöarbete – fabriken i Tuve är redan klimatneutral till 90 procent. :%(/%'

:%(/&'

:%(/''

:%(/('

:%(/)'

:%)/%'

:%)/&&

:%)/'&

:%)/(&

:%)/)&

9%%/%(

9%%/%*

9%'/&& 9%'/&*

9%'/&( 9%'/&.

9%'/'&

9%&/(+

8V[ dX] ajcX]nidg

9%%/%&

9%&/&'

9%&/''

9%&/('

9%&/(& 9%&/(( 9%&/(*

9%%/%,

9%'/&'

9%'/''

9%'/('

9%&/*% 9%&/)' 9%&/)) 9%&/)+ 9%&/)-

;g \V [ gZa~hVgZc

9%%/%.

9%(/&&

9%(/'&

9%(/&'

9%(/''

9%(/(%

9%%/&*

9%'/*%

9%'/(, 9%'/(. 9%'/)( 9%'/).

EdhiZgjihi~aac^c\

SIEMENS SKF SMHI SSE RENEWABLES STATKRAFT STENA RENEWABLE STENGER & IBSEN CONSTRUCTION STOREBRO ENERGY SYSTEMS STORM GEO SUZLON SWECO AB SVENSK ENERGI SVENSK VINDENERGI SVENSK VINDKRAFTFÖRENING SWEREA TAIGA TELECONTRACTING SCANDINAVIA TORAGON TRIVENTUS TYRÉNS WALLENSTAM NATURENERGI VATTENFALL VATTENFALL POWER CONSULTANT VEST KRAN VESTAS WILLIS WINDSIM WINWIND VKS VINDKRAFT WPD WSP ÅF

Monter Utställare

9%)/&% 9%)/&'

9%)/''

9%)/&-

:%)/'&

9%)/(& 9%)/(( 9%)/(* 9%)/(,

HZgk^XZ 8ZciZg

Hela denna bilaga är en annons från Svensk Vindenergi

:%&/&(

• Sveriges första stora vindkraftverk i storstadsmiljö – Kenersys och Göteborg Energi guidar dig genom processen från start till slut. Har du tur (och modet!) kanske du även får klättra upp i vindkraftverket.

:%&/(,

9.30–11.00 Gårdsten Vindkraftverk :%'/)*

9.30–14.00 Studiebesök, välj mellan fyra olika parallella alternativ, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen

:%'/)'

studiebesök VIND2010

:%&/&*

• Hybridbilar och det senaste inom batteriteknik, Chalmers är mer än en högborg för svensk vindkraftsforskning.

:cig

9.30–11.00 Chalmers

HZb^cVg^jb &! EaVc '

D03:22 E04:41 D02:15 D02:22 E04:11 D04:14 E01:15 D00:09 D04:33 E02:02 D01:36 E02:32 E01:47 E01:23 D01:33 E01:01 D04:31 E04:11 D04:39 D02:11 D01:22 D03:11 E01:32 E02:22 E01:19 E02:45 E01:11 E01:13 D00:07 E00:13 D00:01 E01:17

GÖTEBORG ENERGI E03:21 HANDELSBANKEN D01:35 HAVGUL CLEAN ENERGY E01:23 HOLTAB E01:02 HYTORC D02:21 HYUNDAI HEAVY INDUSTRIES E02:40 INDUSTRIKOMPONENTER D01:31 KENERSYS E01:15 KJELLER VINDTEKNIK E02:19 KL INDUSTRI E01:25 MEVENTUS E00:01 MILJÖ- OCH NÄRINGSDEPARTEMENTET D04:22 MMT E01:30 MONTEL D02:37 MOVENTAS E01:03 NATURVÅRDSVERKET E00:03 NEAS E04:31 NEXANS D04:10 NKT CABLES E01:09 NORDEA D02:49 NORDEX D02:50 NORDIC CRANE WIND E01:31 NORDISK VINDKRAFT E03:32 O2 E03:42 OCAS E03:22 RABBALSHEDE E02:11 RAD TORQUE SYSTEM D02:13 RAMBÖLL E04:02 REPOWER D01:32 SCHNEIDER ELECTRIC E02:54 SEBAB D01:12 SEMCON D00:15

Monter Utställare

E03:12 E01:07 E02:42 E01:05 E01:22 E00:10 D02:39 D04:35 E01:12 E00:11 D00:03 E02:29 D02:43 D04:37 E03:01 D00:05 E01:43 E03:31 E01:15 E01:37 D03:12 D03:30 E02:12 E02:01 D02:19 D03:30 E03:02 D04:12 D02:32 E04:21 D02:12 E03:11

ABB ADVISE ALSTOM AQ SYSTEM BYGGING-UDDEMANN CERTEX COMBITECH CONVENTUS COWI CRAMO CRESTO DAMALINI DANSKE BANK DYNAWIND E.ON VIND EATON HOLEC EBIN EGL SVERIGE ELROND KOMPONENT ENERCON ENERGIMYNDIGHETEN ENERGO RETEA EOLUS ERICSSON ESAB FORTUM FUHRLÄNDER FÖRENAD KRAFT GAMESA GE GOTHIA VIND GRONTMIJ

Monter Utställare

Utställare VIND2010 ANNONS

ANNONS

12.30 –14.00 Upprepning av studiebesök

På VIND 2010 kommer vi att visa vårt stora utbud av produkter, system och tjänster som vi erbjuder vindkraftindustrin. Framför allt kommer vi att visa den erfarenhet som ABB redan idag har byggt upp genom ett flertal leveranser till vindkraftparker i Sverige. Vi kan erbjuda kompletta lösningar för såväl samlingsnät som nätanslutningar för vindkraftparker av alla storlekar. Välkommen att besöka oss i vår monter! Läs mer på www.abb.se/energi

Självklart.

Ulf Lindahl, DnB NOR och Henrik Bjerklin, Proventus.

”Vi skulle behöva fler finansieringskällor” Så kan Sverige få investeringarna i vindkraft att skjuta i höjden En mogen marknad, stabila politiska spelregler och en ljus framtid. Det är flera faktorer som behöver stämma för att en investering i energibranschen ska vara riktigt intressant, och vindkraften fyller de flesta. Det menar Henrik Bjerklin på Proventus och Ulf Lindahl på DnB NOR. ELCERTIFIKATSYSTEMET, som infördes på

prov 2003, blev permanent bara tre år senare. Nu har det överlevt två regeringar och dessutom förlängts ända till 2030. Det här är en viktig anledning till att DnB NOR valt att låna ut stora summor

pengar i lån till vindkraftsbolag. För banken har ﬂera av projekten inneburit en belåningsgrad på 50–75 procent. – Som bank kan man tycka att det är högt, men vi ser på varje enskilt projekt hur starkt det är och kan lägga belånings-

graden efter den bedömning vi gör. Vi har jobbat med det här så pass mycket att vi blivit ganska bra på att beräkna ekonomin i projektet, säger Ulf Lindahl som är ansvarig för sektor energi i Sverige på DnB NOR.

Fyra vindkraftparker igång För Proventus, som 2006 startade ett gemensamt produktionsbolag tillsammans med O2, är vindenergi den första förnybara energikällan man valt att investera i. – Vi har tidigare samarbetat med dem och har sett att vår kompetens såsom ﬁ nansiering och långsiktigt strategiskt

Känn vindkraften Producerad och levererad av Skellefteå Kraft Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än 3 000 eluppvärmda villor. www.skekraft.se

kunnande gått väldigt bra ihop med O2:s branschkunskap. Med den omställning som sker inom energibranschen är det viktigt att se framåt på moderna alternativ, menar Henrik Bjerklin som är investeringsansvarig på Proventus. Fyra parker på totalt 74 MW är i drift just nu, och ytterlogare två parker är på gång. Varje projekt ﬁ nansieras av banklån, high yield-lån och eget kapital från ägarna. Men Henrik Bjerklin tror att vindenergi överlag har en betydligt större potential och att hindren framför allt ﬁ nns på just investeringssidan.

ANNONS

– Vi skulle behöva en mer sofistikerad marknad med fler fi nansieringskällor, där high yield-lån är ett uppenbart alternativ. Ser vi utanför Sverige så fi nns det oftast många fler kapitalkällor att tillgå, här är det fortfarande nästan bara eget kapital och banklån. En av orsakerna kan vara att marknaden är yngre här.

Internationella investerare behövs Vad behövs då för att vi ska få in fler sätt att skaffa kapital? – Kanske att få in fler internationella investerare. Ska man ha 30 TWh vindkraft som regeringen sade för ett par år sedan, då behövs också internationellt kapital. Nu fi nns visserligen nya, något mer realistiska mål, men vi behöver ändå ha in internationella investerare. Vi hade några internationella banker som var ganska aktiva under en period, men de drog sig tillbaka under fi nanskrisen, säger Ulf Lindahl. Det finns dock en outnyttjad potential i våra stora nordiska energibolag som investerar mycket i exempelvis Storbritannien eftersom det är ännu mer lönsamt där. – Skulle de välja att satsa mer på Sverige så har vi en stor outnyttjad investeringspotential där också, menar Henrik Bjerklin.

Hela denna bilaga är en annons från Svensk Vindenergi

ANNONS

inte mer i Sverige än i andra länder, och i ﬂertalet andra länder har man högre avräkningspriser. Det handlar alltså om att avräkningspriserna i Sverige måste upp ytterligare något. Antingen genom att det långsiktiga snittpriset på el stiger genom att elcertiﬁ katen höjs eller att systemet ändras. Då kommer det hända grejer. Men om dagens priser ligger kvar i 20 år så blir det svårt att nå de uppsatta målen. Sverige har mycket bra förutsättningar att bygga vindkraft med många bra platser, en infrastruktur som stödjer detta och mycket vattenkraft som är en bra kombination till vindkraft.

02:s Vindkraftsparker

Bra förutsättningar Även DnB NOR investerar en hel del i andra länder. Storbritannien är populärt eftersom man har ett mycket förutsägbart system som gör investeringen extra trygg. De som investerar i Sverige nu är enligt Henrik Bjerklin främst de som tror på stigande el- och elcertiﬁ katpriser. – Vad gäller byggnationen så kostar det

• Röbergsfjället

DESIGNED TO PERFORM.

• Hedbodberget

GAMMA GENERATION – THE 2.5 MW EFFICIENCY CLASS.

• Säliträdberget • Bliekevare Nya parker uppförs nu på Granberg och Brahehus. Totalt omfattar dessa sex projekt investeringar på en och en halv miljard kronor och kommer att ge 2 500 MWh när de två sista är igång.

N80/2500 | N90/2500 | N100/2500 Sätter standard för tillförlitlighet, lönsamhet och säkerhet. www.nordex-online.com/efﬁciencyclass

Nordex Sverige AB, Kungsängsvägen 21 753 23 Uppsala, Tel. +46 18 185900 E-mail: SalesSweden@nordex-online.com

B_91_426_AZ_gamma_117x162_weiss.indd 1

Svevia bygger stabil grund för vindkraften I ett vindkraftsprojekt är tillfartsvägar och fundament betydande framgångsfaktorer. Även om de inte är de tyngsta investeringarna så är denna infrastruktur avgörande för att så fort som möjligt kunna börja producera energi genom kort byggtid, utan avkall på kvalitet och funktion. Därför vänder sig ﬂera stora vindkraftsbolag till Svevia. Efterfrågan på Svevias kunskap följer den allt snabbare utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Skellefteå Kraft och Arise Windpower är några som gett Svevia förtroendet att bygga tillfartsvägar och vindkraftsfundament till hela parker.

Svevias kontaktpersoner inom vindkraft är: Norra Norrland: Anders Lundmark, 0920 – 23 62 21 Södra Norrland: Magnus Skoglund, 0611 – 442 24

Mellansverige: Erik Lundman, 08 – 404 10 45 Västra Sverige: Hans Hägglund, 070 – 597 65 66 Södra Sverige: Peter Jinnestål, 040 – 28 79 20

17.06.2010 9:23:39 Uhr

från norr... Det krävs omfattande armering till de gedigna fundament som ska bära vindkrafttornen i Skellefteå Krafts park Jokkmokksliden i Västerbotten. Svevias platschef Magnus Eriksson är nöjd med hur arbetet fortskrider.

...till söder Tusen ton betong och armering utgör en stabil grund för varje torn i Arise Windpowers park Idhult, Småland. Ulf Edberg, Arise Windpower (andre fr.v.), diskuterar nästa gjutning med Svevias Dan Johansson, Tobias Erlandsson samt Hasse Hägglund.

”Svevia har gedigen erfarenhet av väg- och betongarbeten i obruten mark. Vi ﬁnns i hela landet och har stor lokal kännedom. Uppdragen i Jokkmokksliden och Idhult passar oss som hand i handske och det är roligt att med vår kunskap bidra till att förnyelsebar energi vinner terräng i Sverige.” Erik Lundman, affärsutvecklingschef, Svevia

Alltid på väg 11

Bo Hansson, styrelseledamot i Svensk Vindenergi.

Vetorätt skapar osäkerhet i branschen Kommunernas vetorätt för nya vindkraftverk bromsar utvecklingen av en viktig förnybar energikälla i Sverige. För projektörer blir tillståndsprocessen svårbedömd och oförutsägbar, vilket skapar ett osäkert investeringsklimat. Det menar advokat Bo Hansson, styrelseledamot i Svensk Vindenergi.

Tyvärr ser vi redan exempel på detta idag, säger han. Den nya regeln om kommunalt veto innebär att en kommun först måste godkänna planerade vindkraftverk för att de ska kunna ges tillstånd enligt miljöbalken.

Snabba svängningar FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN infördes nya

regler för prövning av vindkraft. De nya bestämmelserna kom till för att förenkla tillståndsprocessen och skapa bättre förutsättningar för utbyggnaden av vindkraft. Tidigare prövades en ansökan om nya vindkraftverk både enligt plan- och bygglagen och enligt miljöbalken. Processerna var snarlika och innebar i princip en dubbelprövning av ett ärende. Därför togs kravet på bygglov bort i de fall vindkraft-

verken redan fått tillstånd enligt miljöbalken. Advokat Bo Hansson satt med som expert i miljöprocessutredningen. Han är kritisk till det tillägg om kommunalt veto som antogs i samförstånd av alliansens partiledare. – Redan innan förslaget antogs varnade vi inom vindkraftsbranschen för följderna: att vetot skulle kunna utnyttjas av kommunerna för att få ekonomisk kompensation för att uppföra vindkraftverk.

Regeln kom till för att bevara kommunernas avgörande inﬂytande och bestämmande över användningen av mark och vatten. Men Bo Hansson menar att vetorätten även fått helt andra konsekvenser för vindkraftsbranschen. Framför allt har det blivit svårare för projektörerna att bedöma möjligheterna att få igenom en ansökan. – En ansökningsprocess kräver mycket förarbete och kostar ﬂera miljoner kro-

nor. Det ﬁ nns ﬂera exempel där ledande kommunpolitiker varit neutrala eller till och med positiva till ett vindkraftprojekt i ett inledande skede, men som sedan svängt och sagt nej för att tillgodose en hastigt bildad lokal opinion mot projektet. Det här skapar ett osäkert investeringsklimat, säger han.

Nationella mål äventyras Enligt de mål som tagits fram av Regeringen ska 50 procent av den energi som används i Sverige år 2020 komma från förnybara energikällor. Sverige har också ett nationellt planeringsmål för vindkraften som ligger på 30 TWh för år 2020. Enligt Bo Hansson äventyras båda dessa mål genom kommunernas möjlighet att stoppa planerade vindkraftverk.

Vi köper ditt vindkraftprojekt! Möt oss på Vind 2010 i Göteborg, monter E02:40.

www.stenarenewable.com

Vindkraft gör skillnad.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svensk Vindenergi

ANNONS

NÅGRA FRÅGOR TILL THOMAS LINNARD, vd på Rabbalshede Kraft, som valt att vänta med sin börsintroduktion. Varför inte nu? Vi vill helt enkelt vänta tills marknadsläget är rätt. Idag är vi rustade för en börsnotering men jag säger som många gånger tidigare, en ansökan om notering vid NASDAQ OMX kommer att ske först när vi bedömer att det då verkligen gynnar våra beﬁntliga och våra nya ägare.

Så det handlar alltså mer om det allmänna börsläget, inte om vindraftsbranschen i sig? Absolut. Hur börsen utvecklas är i sin tur beroende av det allmänna konjunkturläget. Så länge som det råder stora osäkerheter på marknaden om hur konjunkturen går i främst Europa och USA är det många bolag som avvaktar med en notering. Det gäller inte bara Sverige. Jag skulle gärna se att vi var noterade innan årets slut men som sagt, det avgörs främst av det allmänna marknadsläget.

Hur väl fungerar kapitalanskaffningen idag? Jag tycker att det fungerar bra, senaste emissionen i december var övertecknad med 30 procent och bankfinansieringen ser bra ut. Genom emissionen fick vi in 138 miljoner, inklusive överteckningen. Vi har just nu en lånefinansiering på en och en halv miljard kronor från olika banker.

Thomas Linnard, vd på Rabbalshede Kraft.

Har 02:s avbrutna notering spelat någon roll för er? Vi tycker att det är tråkigt att de inte blev noterade men vår största utmaning är det allmänna marknadsläget, inte hur det går för andra bolag i vindkraftsbranschen. Börshistorien ger oss många lärdomar, oavsett bransch. Den viktigaste är att visa respekt för ägarna, både de stora och de små. Därför är vi mycket öppna i vår informationsgivning om utvecklingen i bolaget, hur det blåser från kvartal till kvartal, hur ﬁ nansieringsläget ser ut och så vidare. Vi har kommit för att stanna och vår avsikt är att bolaget både ska bidra till att öka andelen förnybar el i Norden och samtidigt leverera ett gott resultat till våra ägare.

wpd – we’ll do it all – develop, finance and operate your projects for harnessing wind power. Our successful realisation of more than 1,600 operating wind turbines with a total power output in excess of 2 GW demonstrates our ability and expertise in this unique field. We’re like the wind – our power is limitless – onshore and offshore. Let us help you experience the dynamics by becoming your exclusive partner! www.wpd.se

Riskstyrning för lönsamhet En avgörande faktor för ett lönsamt vindkraftprojekt är att säkerställa en tillräcklig intäktsnivå. Dagens volatila marknader sätter fokus på behovet av en strukturerad hantering av försäljningen av el och elcertiﬁkat. EGL Sverige erbjuder vindkraftprojektörer marknadsledande portföljförvaltning och produkter för att långsiktigt säkerställa ett lönsamt projekt. Ett samarbete med EGL Sverige underlättar ﬁnansiering och ger en optimering av intäkterna över tiden. Besök oss gärna i vår monter E03:31 på VIND2010 eller kontakta oss på tel. 040 –10 77 70 EGL Sverige är en ledande aktör i den svenska energimarknaden och ingår i den Schweizbaserade EGL-koncernen med dotterbolag i över 20 europeiska länder. www.egl.eu

Om du hade 20 miljarder kronor som var öronmärkta för energifrågor, vad skulle du satsa pengarna på då?

NÅGRA MYTER OM VINDKRAFT Vindkraft är inget bra alternativ eftersom vi aldrig kommer att kunna bygga tillräckligt mycket för att ersätta kärnkraften. VI SÄGER: Vindkraften ska primärt ses

som ett komplement till annan energiutvinning och därför ﬁnns inget inneboende konkurrensförhållande. Utvecklingen går också mycket snabbt och sedan mitten av 80-talet har vindkraftverken fördubblats i storlek ungefär vart fjärde år. Ett stort vindkraftverk producerar idag el som motsvarar årsförbrukningen för omkring 400 eluppvärmda villor. Allt eftersom turbinerna blir mer effektiva minskar det nödvändiga antalet vindkraftverk som behövs för att producerar en viss mängd elenergi.

Idag hämtas 80 procent av jordens energi från fossila bränslen. Så kan det inte fortsätta. Ny kärnteknik är på gång där dagens avfall åter kan användas som bränsle. Jag vill att Sverige ﬁnns med i denna teknikutveckling. Jag vill också storsatsa på att den spetsteknologi inom bland annat vind- och vågkraft som utvecklats på våra svenska universitet också blir till svensk industri. MIKAEL OSCARSSON, RIKSDAGSLEDAMOT (KD) Ledamot i Näringsutskottet och ersättare i Finansutskottet.

Mina 20 miljarder kronor skulle jag satsa på att bygga upp ett smart elnät. Pengarna skulle gå till att stödja uppkoppling av förnybar elproduktion till nätet, till att ge möjlighet till lagring och balansering i elnätet och till att inrätta timmätning så att det skulle löna sig att använda el när det produceras mycket och spara el när det är låg produktion. Jag skulle också förbättra stödet till havsbaserad vindkraft i Sverige. PER BOLUND, RIKSDAGSLEDAMOT (MP) Ledamot Näringsutskottet

Vindkraft är alldeles för dyr i jämförelse med annan energi. VI SÄGER: Jämför man med de energikäl-

lor som räknas som förnybara ger endast viss nyanlagd vattenkraft billigare el då inga skatter, avgifter och bidrag är medräknade. Medräknat dessa är vindkraftselen billigast. Kostnaden för att bygga ny kärnkraft är också mycket svårbedömd. I det senast byggda kärnkraftverket i Europa, Sizewell II i Storbritannien, produceras el för drygt 75 öre per kWh. Kostnaderna för det ﬁnska kärnkraftverket i Olkiluoto har ökat med mer än 50 procent jämfört med kalkylerna och är dessutom försenat med mer än tre år.

Vindkraften är opålitlig och kräver ett nytt stort reservsystem eftersom man inte får någon el när det inte blåser. VI SÄGER: Ingen metod för elproduktion

kan producera el 100 procent av tiden. Som en tumregel brukar man säga att ett vindkraftverk levererar el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar. Den svenska kärnkraften hade under 2009 en tillgänglighet på bara 64 procent. I det nordiska elsystemet kan vindkraften regleras med vattenkraft. När det blåser mycket sparar man vatten i magasinen som sedan används för att producera el när det blåser för lite. Fler kablar till utlandet kommer också att underlätta den framtida regleringen av stora mängder vindkraft. Inget nytt reservsystem kommer att behövas under lång tid framöver.

Vindkraft är den energiform som växer snabbast i världen och teknikutvecklingen går i en rasande fart. Europa och västvärlden har länge varit ledande, men de senaste åren har Kina alltmer tagit över marknaden för både utveckling och produktion.

Allt mer intelligenta vindkraftverk MÄNNISKAN HAR SEDAN LÄNGE utnyttjat

vinden för att utföra olika arbeten. I Europa användes väderkvarnarna som den främsta energikällan från 1200-talet ända fram till slutet av 1800-talet. Även om steget från väderkvarn till dagens moderna vindkraftverk är stort så bygger båda uppﬁ nningarna på samma teknik – att utnyttja rörelseenergin som uppstår genom de temperatur- och tryckskillnader som solinstrålningen mot jordklotet skapar. Det första elproducerande vindkraftverket introducerades i Sverige år 1910, men det dröjde ﬂera decennier innan utvecklingen nått så långt som till en energikälla man verkligen kunde räkna med. Staffan Engström har arbetat

med vindkraft sedan mitten av 70-talet och driver idag eget företag som teknikkonsult och innovatör. – Den största skillnaden mellan vindkraftverken från den tiden och dagens är storleken. Allt har ökat proportionellt, det är högre torn, större rotorblad och det byggs i stort sett inga vindkraftverk under 2 megawatt idag, att jämföra med 80- och 90-talens vindkraftverk på några hundra kilowatt, berättar han. Den svenska utvecklingen av vindkraft tog fart på allvar i början av 90-talet. Framför allt var det klimatfrågan och insikten om ändliga fossila tillgångar som skapade ett nytt politiskt intresse för förnybar energi.

Kina vill bli ledande Västvärlden, inte minst Europa, har länge varit ledande inom vindkraft, men de senaste åren har Kina kommit starkt. Efterfrågan från den inhemska marknaden är enorm och i Kina både tillverkas det och sätts upp ﬂest vindkraftverk i världen. Även det tekniska initiativet är på väg att ﬂyttas från Europa till Kina. Särskilt intressant är utvecklingen av direktdrivna generatorer med permanentmagneter som blir mycket kraftiga genom att de innehåller metallen neodym. Den nya tekniken ger både effektivare och billigare generatorer som förutom till vindkraftverk också används i elbilar. – Kina kontrollerar idag cirka 95 pro-

ANNONS

TOPP 10 – LÄNDERNA MED MEST VINDKRAFT ÅR 2009 (MW) 1. USA 2. Tyskland 3. Kina 4. Spanien 5. Indien 6. Italien

35 159 25 777 25 104 19 149 10 926 4 850

7. Frankrike 8. UK 9. Portugal 10. Danmark Sverige

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SKF

4 492 4 051 3 535 3 465 1 560

Källa: www.ewea.org

Nytt system löser vindkraftsproblem Vindkraften stormar fram som en av de viktigaste framtida källorna för förnyelsebar energi. SKF lanserar nu ett nytt system som ökar livslängden och förbättrar tillgängligheten på ett av vindkraftturbinernas problembarn; generatorerna. Systemet bygger på 25 års erfarenhet av automatisk smörjning och fjärrövervakning. Från vänster: Stefan Karlsson och Hans Kjellberg. Innovationen, som verkligen gav en aha-upplevelse när vi kom på lösningen, bygger på att vi har integrerat de två systemen i ett – SKF WindLub Enveloping, säger Hans Kjellberg, Key Account Manager och ansvarig för SKF:s vindkraftssatsning i Sverige. Vind i seglen Stefan Karlsson är ansvarig globalt för SKF:s satsning på förnyelsebar energi. – År 2000 insåg vi hur viktig vindkraften skulle bli och det är där SKF nu växer starkast. Komponenter och service till vindkraftsindustrin står för cirka fem procent av vår omsättning, omkring tre miljarder årligen. SKF verkar inom fem kompetensområden: tätningar, lager, smörjsystem, mekatronik och servicetjänster. – Vart och ett av dessa områden bidrar med kunskap och erfarenhet till vår produktutveckling. SKF WindLub Enveloping är ett bra exempel på det, konstaterar Stefan Karlsson.

cent av världens utvinning av metallen neodym. Det betyder att de kan få monopol på både vindkraftverk och elbilar om inte västvärlden reagerar, säger Staffan Engström.

Intelligenta styrsystem Utvecklingen av vindkraftverk handlar mycket om att optimera och effektivisera komponenter för att få ut största möjliga mängd elenergi. Individuell bladvinkelreglering är en ny teknik för att minska lasterna på turbinbladen och samtidigt öka effektiviteten. – Genom att använda sig av en lidar, en sorts kombination av radar och laser, som mäter vindstyrkan framför turbinen går det att vinkla bladen efter

vindstyrkan. Det är en intressant teknik som ökar energiproduktionen samtidigt som slitaget på materialet minskar, säger Staffan Engström. Det vanligaste utseendet på vindkraftverk är det trebladiga horisontalaxlade. Men den senaste tiden har ett nygammalt intresse för vertikalaxlade vindturbiner uppkommit. En fördel med dessa är att de kan ta upp vind från alla håll och att den tunga generatorn kan ställas på marknivå. Framtidens vindkraftverk kommer trots det att ha ungefär samma utseende som idag, tror Staffan Engström. Men utvecklingen av tekniken innanför skalet med intelligenta styrsystem, ﬁ nns det egentligen inga begränsningar för.

VÄLKOMMEN! VI FINNS I MONTER

E02:22

Stora utmaningar Vindkraftsturbiner, inte minst växellådorna, utsätts ofta för extrema påfrestningar därför att vinden är så oberäknelig. Rotorbladen påverkas av krafter som kan skifta i styrka sekund för sekund, vilket vanliga växellådor inte är byggda för. Det är nästa stora utmaning – antingen att uppfinna en växellåda som klarar de helt annorlunda kraven eller konstruera växellådslösa turbiner med samma prestanda. Både i generatorn och i växellådan är lagren bärande komponenter för turbinens funktion. Ett driftstopp på grund av ett havererat lager är förödande med produktionsbortfall och stora ekonomiska förluster som följd. SKF levererar sedan många år system och tjänster för vibrationsövervakning där man mäter vibrationerna och hur dessa accelererar. Att hålla koll på vibrationerna är oerhört viktigt. Men minst lika viktig är smörjningen i alla roterande utrustningar. Automatisk smörjning SKF har sedan många år ett automatiskt smörjsystem som ser till att varje komponent får rätt smörjning på rätt plats vid rätt tid. I SKF WindLub Enveloping har man integrerat vibrationssignal med envelopeteknik med smörjning av vindturbiner och fått ett system som gör att lagren håller längre. Systemet mäter både vibrationerna, temperaturen och smörjfilmens tjocklek och indikerar alla avvikelser. Räcker det inte att automatiskt öka doseringen av smörjmedel slår systemet larm och underhållspersonalen får tid på sig att undersöka och åtgärda felet innan en akut situation eller ett haveri inträffar. – Vi har nu testat det här systemet under en längre period och det fungerar perfekt. Det ökar lagrens och därmed generatorernas livslängd högst väsentligt, påpekar Hans Kjellberg. I produktion under september SKF WindLub Enveloping kommer nu att produceras för kommersiell drift med start sista kvartalet 2010. – Utvecklingen och tillverkningen av framför allt storskaliga vindkraftverk har formligen exploderat de senaste åren, inte minst i Kina. Och effektivitet, tillgänglighet och underhåll blir allt viktigare. På den marknaden är vi en av de största spelarna i världen idag, menar Stefan Karlsson. Så sent som i april i år invigde SKF sitt tredje servicecenter för vindkraftsindustrin med fjärrövervakning, anläggningsoptimering och reservdelshantering. Nu har man sådana centra i Hamburg, Houston och Shanghai. MATS AHLSTEDT

Kraftbanken – vi finansierar förnyelsebar energi

DnB NOR är Norges största bank och är sedan 15 år tillbaka verksamt på den svenska marknaden. Vi har lång erfarenhet och unik kunskap inom energisektorn.

Vi är övertygade om att vi tillsammans med aktörer inom förnyelsebar energi kan skapa nya möjligheter. Vill du skapa nya möjligheter tillsammans med oss?

www.dnbnor.se

Hur ser ett konventionellt kraftverk ut idag?

Siemens vindkraftverk kombinerar hög produktion med erkänt god tillförlitlighet Som en global innovatör bryter Siemens ständigt ny mark inom landbaserad vindkraft. Idag kan produktionskapaciteten från landbaserad vindkraft vara i nivå med konventionella kraftverk. Landbaserade vindkraftlösningar från Siemens är samtidigt en utmärkt investering, kända för sin tillförlitlighet och hållbarhet. www.siemens.se/energi

Answers for energy.