ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
Högskolan i
Smarta textilier skapar många kommersiella tillämpningar | sidan 5 och 7 ”Nästan allt går att omvandla till etanol eller biogas”, Mohammad Taherzadeh, en av världens främsta etanolforskare | sidan 8 Karin M Ekström forskar om konsumtion i familjer | sidan 10
Högt i tak för både forskning och utbildning Professor Clemens Thornquist om Textilhögskolans framgångar och rykte om att vara en av världens främsta högskolor. | sidan 6
Medföljer som bilaga i Dagens Industri november 2010.
ANNONS
2
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
Foto: Jerker Andersson
Foto: Daniella Ferro
DET KOMPLETTA PROFESSIONSLÄROSÄTET VI HOPPAS OCH TROR ATT DENNA bilaga ska väcka ditt intresse för verksamheten vid Högskolan i Borås. Du är alltid hjärtligt välkommen att höra av dig med funderingar och frågor. Med förhoppning om givande läsning och framtida kontakt!
DET ÄR SÅLEDES NATURLIGT att Högskolan i Borås satsar på och bedriver forskning inom textil och mode, och inom handel. Vi har här unika förutsättningar för att bedriva forskning och bidra till verksamhetsutveckling. Inte minst är den stora satsningen på utveckling av smarta textilier ett exempel på detta. En annan profil som också bygger på välutvecklade kontakter med det omgivande samhället är resursåtervinning. Ett långtgående samarbete finns här med Borås stad som ligger i fronten vad gäller framtagande och tillämpning av effektiva energilösningar. SEDAN MÅNGA ÅR TILLBAKA HAR den främsta miljön för utbildning och forskning i biblioteks- och informationsvetenskap haft sin hemvist vid högskolan. Inom ramen för detta område sker nu en satsning på forskning om sociala medier. Det är synnerligen angeläget att vidare undersöka effekterna av ökad spridning och
BILAGAN GES UT AV HÖGSKOLAN I BORÅS I DAGENS INDUSTRI, NOVEMBER 2010. FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV:
Olof Harbecke Tel 033-435 40 00 olof.harbecke@hb.se
användning av nya former för kommunikation.
Lena Nordholm, Rektor
-makes you visible
Foto: Peter Andersson
EN HÖGKVALITATIV UTBILDNING fordrar forskningsanknytning. Ett viktigt led i vår strategi för att utveckla högskolan till ett komplett lärosäte är att etablera starka forskningsprogram. En utmärkande egenskap för dessa forskningsprogram är att de bygger på en flervetenskaplig ansats. Med utgångspunkt i praktikens problem, vilka är mångfacetterade och inte kan sorteras in i akademiska discipliner, är en flervetenskaplig ansats naturlig. En sådan ansats ger också goda förutsättningar för nydanande forskning, nya perspektiv på formulerade problemställningar och intresseväckande resultat.
FORSKNINGSVERKSAMHETEN VID Högskolan i Borås är under snabb tillväxt och en mängd program och projekt bedrivs. De formulerade strategierna och strävan efter att etablera starka forskningsprogram är en utgångspunkt för projekten, en annan utgångspunkt är de regionala förutsättningarna och den verksamhetsinriktning som råder regionalt.
Foto: Jerker Andersson
HÖGSKOLAN I BORÅS ÄR ETT PROFILERAT och nyskapande lärosäte som samverkar med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Vi bedriver en omfattande utbildningsverksamhet. Antalet studenter är närmare 15 000 och antalet helårsstudieplatser 6 500. Utmärkande för verksamheten är inriktningen mot professionsutbildningar och mot att erbjuda och genomföra ett stort utbud på avancerad nivå, det vill säga magisteroch mastersutbildningar. Vi profilerar utbildningen genom satsningar på kompletta professionsorienterade utbildningsprogram. Vi profilerar oss också genom vår satsning på att utveckla forskarutbildning och på att utexaminera fler studenter på forskarnivå inom våra styrkeområden.
Björn Brorström, Prorektor
vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se
Projektledare: Magnus Petterssson 0736-99 11 04 magnus.pettersson@marknadsmedia.se Redaktör: Johan Andreasson Text: Henrik Ekberg Omslagsfoto: Ulf Nilsson
Grafisk form: Johnny Thoresen Anna Hammarbäck Repro: JMS BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla Tryck: V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMediaPrint, Örnsköldsvik
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
Kanico utvecklar kluster inom textil och mode i anrika Simonsland Nu startar utvecklingen av Simonsland, ett av de mest spännande stadsutvecklingsprojekten i regionen. När Textilhögskolan och Textilmuseet flyttar in i lokalerna 2013 läggs grunden för ett nytt textilt kluster. – Vi vill skapa en kreativ mötesplats med plats för textil, mode och design, säger Hanna Lassing på fastighetsbolaget Kanico i Borås. Visionsbilder från Norconsult Arkitekter och DTH Arkitekter
De stora fabriksbyggnaderna på Simonsland uppfördes under 30-40-talet och har varit hemvist åt välkända textilföretag som Borås Wäfveri och Svenskt Konstsilke. För två år sedan lämnade textilproduktionen fabriken vilket möjliggör för nya verksamheter att flytta in i området. Området har en enorm potential med sitt centrala läge bara ett stenkast från Högskolan i Borås och floden Vis-
kan, som rinner igenom området, och t.o.m under fabriken. 2013 flyttar de första hyresgästerna in. I första etappen kommer 35 000 av de totalt 60 000 kvadratmeter stora lokalerna att byggas om samtidigt som utemiljöerna kommer att förändras. Stort fokus kommer läggas på att lyfta fram Viskan. Lokalerna kommer att byggas om med varsam hand, den råa känslan ska bevaras så långt det är möjligt. – 30 000 kvm är uthyrt till högskolan och staden. Naturligtvis räknar vi med att fler verksamheter kommer att etablera sig i anslutning till Textilhögskolan och Textilmuseet som flyttar in i lokalerna. Vi vill åstadkomma ett kluster inom textil och mode, säger Hanna Lassing. Förutom Textilhögskolan och Textilmuseet är det redan nu också klart att Proteko, Marketplace Borås och Espira etablerar sig i lokalerna och att området kommer att ge plats åt nytt café och restaurang. – Det handlar inte bara om att renovera
ett hus utan också om att utveckla en hel stadsdel, säger Hanna Lassing. Samverkan är viktig för att området ska kunna utvecklas till en självklar mötesplats mellan företagare, studenter, kreatörer med flera. Planerna utvecklas tillsammans med Borås Stad och Högskolan i Borås. En annan viktig aktör är Market Place Borås som är en förening som syftar till att samla näringsliv och samhälle kring att sätta Borås på kartan inom textil, mode och design. Marketplace Borås består idag av ett 50-tal företag verksamma inom textil och mode. Den fysiska arenan för Marketplace Borås blir på Simonsland i det textila klustret. – Vi märker av ett jättestort engagemang, inte minst från näringslivet i regionen. Möjligheterna är många. Det finns en enormt stor kunskap och kompetens inom textil och mode i regionen som nu har möjligheten att samverka på Simonsland i en unik miljö med en rå och industriell känsla, säger Hanna Lassing.
KANICO AB är ett Boråsföretag som äger och förvaltar bostäder och kommersiella lokaler i centrala Borås. Företaget startade 1999 och har totalt 80 000 kvm. Ägare Kjell Berggren. SIMONSLAND är ett industriområde mitt i centrala Borås som sedan slutet av 1800-talet och fram till ett par år sedan varit centrum för stadens viktiga textilindustri. Området består av ett flertal byggnader och totalt 60 000 kvm, varav 25 000 kvm är uthyrda i dagsläget till bef hyresgäster. www.simonsland.se
Hanna Lassing och Kjell Berggren
FAKTA
Akademiska Hus Miljöer för högre utbildning, forskning och innovation. Det är vad vi håller på med. Inget annat. Genom att helt fokusera på den akademiska världen har vi samlat erfarenheter som blir till stor nytta för våra kunder över hela landet när vi tillsammans bygger Kunskapssverige. Ett fastighetsvärde på nära 50 miljarder och en omsättning på fem gör oss till landets andra största fastighetsbolag. Efterfrågan på kunskapsmiljöer ökar stadigt, och med en projektportfölj på över femton miljarder går vi en minst sagt spännande framtid till mötes. Läs gärna mer på akademiskahus.se
Framgångsrik kunskapsmiljö Akademiska Hus ser fram emot att få vara med och fortsätta med att bidra till utvecklingen av kunskapsstaden Borås. – Planerna är mycket spännande och vi ser fram emot ett fruktbart samarbete med alla parter, säger regiondirektören Birgitta Hohlfält. När Högskolan i Borås i början av 2000-talet etablerades i sina nya lokaler påbörjades en cityetablering av lärosätet som inte bara har skapat en attraktiv och levande kunskapsmiljö utan som också har varit lyckosam för stadslivet i Borås. Många av de 15 000 högskolestudenterna rör sig dagligen mitt i staden vilket naturligtvis förstärker Borås som kunskapsstad. Akademiska Hus äger och förvaltar en stor del av högskolans fastigheter och ser sig som en naturlig partner till
högskolan, men även till staden och andra fastighetsägare. – Högskolans bästa är också vårt bästa och tillsammans kan vi utveckla framgångsrika kunskapsmiljöer, säger Birgitta Hohlfält. Vi är vana att arbeta med mycket långsiktiga relationer i ett nära och förtroendefullt samarbete vilket alltid leder till ett bättre resultat, avslutar hon. – Akademiska Hus har under en lång tid kunnat bygga upp specialistkompetens inom byggnation och förvaltning av kunskapsmiljöer som aktivt stöder hyresgästernas olika verksamheter. Akademiska Hus finns på 29 orter i Sverige, på platser där Kunskapssverige växer. – Vi tror på Högskolan i Borås medvetna professionsinriktning, som ger studenterna yrkeskunskap och i sin tur bidrar till både ortens och regionens utveckling.
Birgitta Hohlfält
3
4
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
Textilindustrin i Borås har genomgått en kraftig förändring, från att ha varit sysselsättningsintensiv med låg förädlingsgrad, till att vara en näring för specialister och avancerad teknisk kompetens. Detta har varit möjligt mycket tack vare den starka forskningen och utbildningen inom Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. Foto: Patrik Johäll
Innovativ teknik hos anrika Algots Trots att konfektionsindustrin är ett minne blott, så råder full verksamhet i anrika Algots fabriker i Borås. Nu med forskning och innovativ teknik i fokus, vilket gör att Borås fortsätter vara en stor textilstad. EKO-KRISEN KNOCKADE många textilföretag under 60- och 70-talen. Så även i Borås, där till exempel flaggskeppet Algots tvingades till konkurs 1977. Men som den knallestad Borås är så fanns ändå handeln kvar. Det blev stadens livlina. Textilföretagen var snabba med att flytta verksamheter utomlands vilket innebar att krisen inte lät vänta på sig. Men det innebar också att man snabbt kunde lämna den bakom sig och börja se framåt. – Jag tror att just dessa båda faktorer gjorde att vi kunde gå vidare och nischa oss med mer teknisk textil tillsammans med handel. Det finns fortfarande många länder som dras med sviterna av teko-krisen, säger Erik Bresky, prefekt vid Textilhögskolan som har sitt säte i just Algots gamla fabriker på Bryggaregatan i Borås. FRÅN ATT HA VARIT EN STAD med låg förädlingsgrad förfogar man nu över det senaste inom textil högteknologi med en avance-
Vi vill vara en del av utvecklingen i stället för att stå vid sidan om och betrakta den
rad maskinpark. Dessutom finns sysalar, textiltryckeri, färgning och beredning och maskinhallar för vävning och trikåframställning. Denna satsning, som förvandlat Borås till en stad med högt förädlingsvärde, hade inte varit möjlig om man inte hade haft forskningen och utbildningen som gör Textilhögskolan till den resursstarka utbildningsinstitution den är, även i ett internationellt perspektiv. Tack vare sitt breda utbud av utbildningar har man kunnat bygga upp en unik kombination av olika kompetenser inom hela textilområdet. Lika viktig är den unika samproduktion som finns mellan alla instanserna på Högskolan i Borås. – Detta är ett bra exempel på fördelen med att vara belägen på en mindre högskola. Att kunna profilera ett tematiskt område och genom det samverka över institutionsoch ämnesområden är ett modernt sätt att arbeta på och skapar möjlighet till att generera internationellt konkurrenskraftiga miljöer, säger Erik Bresky. Foto: Ulf Nilsson, Mim-bild
Jelena Todorovic, forskare och centrumledare för kompetenscentret Waste Refinery. Gå in på www.wasterefinery.se om du vill veta mer.
Värdefullt avfall Vanliga sopor är en resurs som kan komma till nytta. Om det görs på ett resurssnålt, säkert och miljöanpassat sätt. Jelena Todorovic är forskare och centrumledare för Waste Refinery, ett nationellt kompetenscentrum som leds av SP, med ett 20-tal representanter från näringsliv, samhälle och forskning. Centret skapar genom sin bredd och spetskompetens unika möjligheter för nya idéer att prövas, växa och implementeras kommersiellt. Detta är ett bra exempel på det vi menar med Science Partner. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
Foto: Patrik Johäll
Foto: Patrik Johäll
Foto: Daniella Ferro
ANNONS
Design. Teknik. Management. Textilhögskolans bredd skapar en forskningsmiljö som underlättar för kommersiella projekt.
UNIK BREDD SKAPAR EFFEKTIV FORSKNING
Fruktbart samarbete mellan Vokes Air och Högskolan i Borås
Textilhögskolans flerdisciplinära forskningsmiljö innebär att man kan skapa komplexa produkter och ha en nära dialog med marknaden. Men även miljön tjänar på institutionens bredd. – Vi kan tidigt ställa oss frågan om en produkt verkligen behövs, säger Erik Bresky, prefekt vid Textilhögskolan.
FRAMTIDENS TEXTILA PRODUKTER kommer att vara av en mer komplex karaktär. Ett gott exempel på det är Smart Textiles, där olika områden samsas på ett innovativt sätt. Detta mynnar ut i produkter med smarta funktioner som kan ersätta tekniska apparater. Några exempel är skottsäkra västar, ljudabsorberande tyg, tröjor som mäter puls och temperatur, vantar
med inbyggd mobil eller väskor som ändrar färg när mobiltelefonen ringer. En annan aspekt är att designtänkandet kan finnas med redan i ett tidigt stadium, vanligt är annars att just detta område kommer in sent i processen. Även sett ur ett hållbarhetsperspektiv är det positivt med de mångdisciplinära möjligheterna till kontroll på hela kedjan. – Helhetsperspektivet, möjligheten att sätta in en produkt i ett sammanhang, skapar förutsättningar till ett mer hållbart produktutvecklande. Hållbarhet är allt ifrån material, användning, konsumtion till återvinning, menar Bresky. Foto: Patrik Johäll
TEXTILHÖGSKOLAN ÄR UPPBYGGD kring tre områden: design, teknik och management. Den mångdisciplinära bredden är unik i världen och innebär bland annat att praktikbaserad forskning kan kombineras med konstnärligt utvecklingsarbete. Fördelarna är många; när andra högskolor kanske enbart har ett av dessa tre ben att stå på så kan man på Textilhögskolan ta ett helhetsgrepp, vilket gör forskningen och utbildningen mer komplett. Man kommer även närmare handeln och kan därför ta fram exakt det marknaden behöver. – Samtidigt kan vi vara en del av utvecklingen i stället för att stå vid sidan om och betrakta den. Vi fungerar som ett nav inom textil- och modeområdet och kan knyta ihop kompetens från olika områden, säger Erik Bresky.
Smart Textiles är på stark frammarsch. Här syns en tröja med inbyggd teknik för att kunna mäta av hjärtfrekvens med mera.
PRODUKTER I VÄRLDSKLASS – GENOM SAMVERKAN 4EXTILHÚGSKOLAN "ORÍS 3WEREA )6& s 30 3VERIGES 4EKNISKA &ORSKNINGSINSTITUT s %SPIRA
Vokes Air är ett internationellt luftfiltreringsföretag som har tillverkning i ett antal europeiska länder. Vokes Airs produkter finns i mer än 30 länder runt om i Världen. Vokes Air samarbetar med Boråsforskare för att utveckla luftfilter för ett hållbart samhälle. Ett luftfilter i standardstorlek i en anläggning för allmänventilation drar 700-1 500 kWh per år beroende på filterklass och drifttider. Nu behöver filter inte elektrisk energi för att fungera utan energiförbrukningen uppstår från det tryckfall som filtret förorsakar och som måste överbryggas av fläktenergi. Tryckfallet över filtren motsvarar normalt 25-30 % av den energiförbrukning som åtgår för att ventilera byggnaden – Att reducera energiåtgången med bibehållen partikelavskiljning är en viktig forskningsuppgift för filterindustrin, säger Thomas Carlsson.
– Med denna gedigna uppbackning av forskarkompetens från Högskolan i Borås har vi vågat sätta ribban högt för nästa generation av luftfilter, säger Thomas Carlsson, teknisk chef på Vokes Air.
s s
WWW.TST-SWEDEN.SE
Detta är inte bara ett nationellt problem utan ett internationellt problem. Filterindustrin världen över letar nu efter nya
lösningar som skall ge lägre tryckfall över filter. Detta är också ett led i det åtagande Vokes Air har som industri för att arbeta mot ett mer hållbart samhälle. Svenljungaföretaget har blivit välkänt för sina luftfilter och har kunder över hela världen. Kunderna finns exempelvis inom tillverkningsindustrin, sjukhus, medicinsk teknisk industri och kontor. Att företaget nu valt att arbeta ihop med Smart Textiles initiativet på Textilhögskolan vid Högskolan i Borås, beror mycket på att projektet har förmåga att skapa en unik arena utav forskare med specialkompetens på nationell och internationell nivå, baserat på ett brett kontaktnät. – Detta leder till att de lösningar vi idag tittar på ligger i forskningens absoluta framkant. Målet är dels halverad energiförbrukning (halverat tryckfall), dels en halverad mängd material i produkten och dels samma filtreringsgrad som idag – Vår målsättning är att ha en fungerande prototyp anpassad för en Europa marknad Q2 2011. Tillverkningen av produkten är tänkt att ske i Svenljunga i vår nuvarande fabrik, säger Thomas Carlsson.
5
6
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
Foto: Daniella Ferro
Foto: Henrik L. Bengtsson
Foto: Ann-Sofie Rosenqvist
Högt i tak både när det gäller forskningen och utbildningen. Det är anledningen till att Textilhögskolan hör till en av världens främsta, anser professor Clemens Thornquist.
Prestigefulla internationella uppdrag i London och New York, men största inspirationen kommer från studenterna Clemens Thornquist var en av de första i landet att doktorera i design och management, med inriktningen modemetodik. Som utbildningsledare har han varit med och byggt om modedesignutbildningen vid Textilhögskolan i Borås så att den idag hör till en av världens främsta. ÖR ATT VARA EN 35-ÅRIG UNG PROFESSOR så har han hunnit med en hel del. Clemens Thornquist är utbildad modedesigner, textilekonom och textilingenjör. Han har jobbat med punkmodets drottning Vivianne Westwood i London och med konstnären och teaterlegenden Robert Wilson i New York. Han har åkt jorden runt och plåtat modeskolor, gett ut ett antal böcker och tycks allmänt sett vara kreativiteten själv. Frågan är var drivkraften kommer ifrån. – Förutom intresset för det jag gör så finns det några kollegor här hemma och ute i världen som investerat tid och kraft i min utveckling. Det uppmuntrar mig att fortsätta utveckla och utvecklas, säger han och fortsätter: – Men den kanske största inspirationen kommer från modedesignstudenterna på Textilhögskolan. Med ett sådant fantastiskt levande gäng som arbetskompisar går det inte att slå sig till ro. Eller tro att man kan något.
I ETT ANNAT PROJEKT ÅKTE han under drygt två års tid runt och fotade olika modeskolor på olika platser i världen för att visa på skillnader i utbildning och modeskapande. Bilderna har både ställts ut och blivit böcker. Hans senaste forskning, Artistic development in (fashion) design, handlar om att utveckla och fördjupa modedesign som ämne samtidigt som det ger fundamentala metoder åt designers. – I korthet är det metoder för att undersöka och uttrycka olika idéer i kläder. Med andra ord – metoder för att utveckla ett språk i bärbar form. En klädernas grammatik, dialektik och poesi om man så vill, menar han. CLEMENS FRÄMSTA BIDRAG TILL TEXTILHÖGSKOLAN tycker han själv har varit att utveckla metod- och idéperspektiven. Som att jobba mer konkret med kropp och kläder, till exempel att skissa direkt på plagg, något som hör till ovanligheten
Foto: Ulf Nilsson, Mim-bild
CLEMENS THORNQUIST HAR JOBBAT som utbildningsledare vid Textilhögskolan sedan 2005. Hans forskning rör sig i gränslandet mellan organisation, konst, mode och filosofi. Med avhandlingen The Savage and the Designed från 2005 belyste han ledarskapet i en kreativ process. Bland annat menar han att ett kreativt ledarskap i första hand är ett gestaltningsproblem snarare än ett organisationsproblem. – Hellre än att organisera ett antal aktiviteter med en given riktning, handlar det om att skapa varje akt eller möte på ett sådant sätt att det i sig själv ger riktningen. En ledare och konstnär står därför inför samma typ av formproblem. För ledaren är mötet eller akten som konstverket för konstnären och båda behöver ha samma typ av kvaliteter och uttryck för ett kreativt organisationsförlopp, förklarar han.
på andra modeskolor. Anledningen till att Textilhögskolan i Borås hör till en av världens absolut främsta beror, enligt Clemens Thornquist, på att det är högt i tak för både forskning och utbildning. Han menar att i Borås kommer idé, form och materialutveckling i mode och textil i första hand, vilket lockar till sig intressanta personligheter. Andra lärosäten fastnar ofta i branschens destruktiva sidor. Den interaktiva arbetsmiljön på institutionen gör också att folk från olika discipliner samarbetar, vilket leder till mångdisciplinära forskningsprojekt och att master- och kandidatstudenter från olika program har kurser och löpande projekt gemensamt. Framtiden för modedesigners ser han som enbart ljus. – Mode är ett stort fält med plats för många olika verksamhetstyper. Allt fler designområden börjar inse potentialen hos våra designstudenter. Här utvecklar studenterna en bred metodologisk bas och ett experimentellt förhållningssätt förutom en fördjupad kunskap i – och inte enbart förståelse för – konstruktion och komposition. Skulle jag anställa till exempel en produktdesigner idag, så skulle jag välja en modedesigner härifrån med starkt intresse för det aktuella området.
FAKTA Namn: Clemens Thornquist Yrke: Professor i modedesign och utbildningsledare vid Textilhögskolan Forskningsområden: mode, konst, organisation Ålder: 35 Bor: Borås
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
7
Foto: Ann-Sofie Rosenqvist Integrity and Smart Textiles är en utställning som visar hur textilier kan användas i vardagen. Foto: Ann-Sofie Rosenqvist
STUDENTER VISAR SMARTA TEXTILIER FÖR VARDAGEN Tänk att kunna förvandlas till en bokhylla när trängseln är som värst i en storstad. Eller att snabbt som ögat trolla fram ett vindskydd om ovädret skulle slå till. Just dessa egenskaper har de plagg som tolv masterstudenter vid Textilhögskolan har skapat. UTSTÄLLNINGEN INTEGRITY and Smart Textiles visar hur smarta textilier kan användas i vardagen och hur den personliga integriteten samtidigt kan stärkas på platser där det inte är självklart. För att hitta nya användningsområden för textilier med smarta applikationer letade de tolv masterstudenterna upp några extrema platser i världen och reste dit. Några valde Svalbard och Island, vilket betyder levnadsförhållanden i kyla, mörker och ett oroligt klimat. Resultatet blev bland annat ett mobilt hem bestående av rock, madrass, sovsäck och vindskydd, som genom en
uppblåsbar funktion går att omvandla till det som krävs för stunden. En annan grupp åkte till det intensiva och trånga Tokyo och tillverkade bland annat en klänning som går att vända ut och in på och förvandlas till en bokhylla. Alltså ett sätt att försvinna och bli en möbel när det blir riktigt trångt och högljutt. Studenten Marta Kisand kallar prototyperna som de skapat för interaktiv och social design – verktyg för att se hur människor reagerar. – Vi testade prototyperna genom att interagera med människor i tunnelbanan och i parker i Tokyo. Samtidigt intervjuade vi olika personer och fick bra feedback, berättar hon. YTTERLIGARE EN GRUPP reste till en kåkstad i Kampala i Uganda för att hitta textila lösningar lämpliga för dessa förhållanden. Hela projektet, som man under sommaren har kunnat ta del av vid Textilmuseet i Borås, är ett gott exempel på Textilhögskolans samproduktion mellan olika discipliner, menar projektledaren Clemens Thornquist. – Studenterna som ligger bakom projektet kommer från områdena modedesign, textildesign, textilingenjör och management. Just denna samverkan är en styrka hos Textilhögskolan, som på en och samma gång har både en intim och en öppen miljö.
Prototyp som är studenternas verktyg för att se hur människor reagerar. Bild: Studenternas privata
INTEGRITY AND SMART TEXTILES är en vidareutveckling av ett flerårigt projekt på Textilhögskolan. Projektet går under namnet Dignity och Clemens Thornquist var med och startade det för fem år sedan i samarbete med kollegan Jan Carlsson. Grundtanken är att studenterna ska undersöka olika företeelser i den globala textil- och modeindustrin på plats i andra länder.
8
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
Vi ska höra till världens främsta Foto: Henrik Ekberg
”Nästan allt går att omvandla till etanol eller biogas” Forskaren Mohammad Taherzadeh har visat hur jeans och gamla textilier kan omvandlas till etanol och hur en mögelsvamp effektivt tar hand om avfall. – JAG SER INGEN OMÖJLIGHET i något, bara okunnighet, säger han. Mohammad Taherzadeh räknas som en av världens främsta etanolforskare. Sedan sex år tillbaka arbetar han som professor i bioteknik vid Högskolan i Borås, efter att ha pendlat mellan halvtidstjänsten i hemlandet Iran och Chalmers i Göteborg. – Jag fick flera erbjudanden, men valde Borås för att det är en etablerad högskola som på ett unikt sätt samverkar med Borås Stad och näringslivet, berättar han.
Foto: Patrik Johäll
DET GRUNDLÄGGANDE I HANS forskning ligger i att använda biotekniken som ett verktyg för att göra användbara material av ickeanvändbara ämnen. För några år sedan presenterade han en svamp som omvandlar olika typer av avfall och avlopp till etanol. Efter att ha sökt bland hundratals olika svampar hittade man en så kallad zygomyceter som klarar av att växa på många olika material, som sulfitlut från pappersmassaindustrin, rishalm, skogsrestprodukter och fruktskal. Nyligen startades
en unik produktion vid Nordic Paper i Säffle där svampen odlas i restprodukterna från pappersbruket och som sedan blir till en proteinrik svamp som kan användas som fiskfoder. – Målet är att om ett par år kunna visa upp en fullskalig produktion av fiskfodersvamp, säger Mohammad Taherzadeh. VI SITTER I FORSKARENS kontor vid Ingenjörshögskolan i centrala Borås. På andra sidan den livliga Allégatan ligger Textilhögskolan. De båda institutionerna knöts samman ordentligt förra året när Taherzadeh offentliggjorde sin upptäckt att både etanol och biogas kan framställas av jeans och gamla plagg. Ett genombrott som även kan kopplas samman med Institutionen för data- och affärsvetenskap där man nu forskar i återvinning av kläder. Bara i Borås slängs 17 000 ton textilier varje år. – Det är helt upp till det företag som nappar på vår forskning att välja vad de vill få ut av sitt textila avfall; antingen etanol, biogas eller återvinning till nytt material. Vår
förhoppning är att resultaten ska användas i större skala och generera svensk teknik som i sin tur kan skapa jobb, säger han. ENLIGT MOHAMMAD TAHERZADEH går att det att få ut 50 procent mer etanol av textilier än av spannmål. Själva processen är relativt enkel: bomullen, som består av nästan rena cellulosapolymerer, hydrolyseras till socker som i sin tur kan fermenteras till etanol med hjälp av bagerijäst eller brytas ner till biogas med hjälp av bakterier. I Borås finns en liten pilotanläggning som omvandlar textilier till etanol och tillsammans med Japan är man nu på väg att starta en pilotanläggning för biogas. Just nu jobbar även Taherzadeh bland annat med att omvandla cellulosamaterial, som till exempel finns i avfall från industrier, kommuner, skogsbruk och jordbruk, till biogas och etanol. Hela gruppen som arbetar med resursåtervinning, ett område som nyligen fick klartecken att bedriva forskarutbildning, består av sammanlagt 40 personer, varav 25 är doktorander. Moham-
STORSATNING PÅ SOCIALA MEDIER Satsningen på sociala medier gör Bibliotekshögskolan i Borås unik i landet. – Vi tar ett helhetsgrepp, det har inte gjorts tidigare, säger Jan Nolin, professor och ansvarig för utvecklingen av forskningen kring sociala medier. Facebook, Twitter och Wikipedia blir allt viktigare i samhället och användandet av dem ökar stadigt. – Efter att Obama vann valet har det hänt en hel del. Det var första gången som sociala medier spelade en viktig roll i politiken, säger Jan Nolin som tycker att tidigare forskning har varit allt för fragmentiserad.
mad Taherzadeh ansvarar för en grupp med 12 doktorander som främst riktar in sig på biologisk behandling av avfall. Det stora intresset för bioteknik ligger i en vilja att förbättra världen. – Jag vill förbättra, inte förstöra. Nästan allt material går att använda och omvandla till etanol eller biogas. Sen ska arbetet vi utför här i Borås ha ett stort forskningsintresse och nyhetsvärde. Vi ska höra till världens främsta på det här området.
FAKTA Namn: Mohammad Taherzadeh Ålder: 45 Yrke: Professor i Bioteknik Forskningsormåde: Resursåtervinning Bor: Göteborg
Förutom att skapa nya utbildningsmoment och forskningsprojekt så bidrar man även med kunskap till olika aktörer i samhället. Ett exempel är seminariet som arrangerades i maj tillsammans med Borås stad och som lockade runt 300 tjänstemän och politiker. – De fick bland annat skaffa sig varsitt Twitter- och Facebookkonto, sen fick de även lyssna på en av förgrundsgestalterna för Wikipedia i Sverige. Nästa år blir det en uppföljning med mer fokus på interaktivitet. Att satsningen på sociala medier hamnade under Bibliotekshögskolan, som för övrigt nyligen fick forskarexamensrättigheter, är ingen tillfällighet. – Webben är ju egentligen en biblioteksprodukt som är uppbyggd kring indexering och katalogisering. Det handlar i grunden om information och att nå ut till människor, säger Jan Nolin.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
9
FAKTA Waste Refinery (www.wasterefinery.se) är ett nationellt kunskapscentrum inrättat vid SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Forsknings- och utvecklingssamarbetet inom Waste Refinery sker i ett gemensamt kluster bestående av representanter från näringsliv, samhälle och forskningsorganisationer. Med i centrumet finns bland annat Högskolan i Borås, Borås Stad, Borås Energi och Miljö AB. Waste Recovery – International Parnership (www. wasterecovery.se) är ett samarbetskluster bestående av Borås Stad, SP, Högskolan och Borås Energi och Miljö AB. Klustret skall verka för att på den internationella marknaden föra ut den mångåriga erfarenhet, kunskap och teknik inom området resursåtervinning i Borås. Waste Refinery och Waste Recovery står bakom ny biogasanläggning i Indonesien. Foto: Mohammad Taherzadeh
KUNSKAP FRÅN BORÅS KAN MINSKA VÄRLDENS AVFALLSPROBLEM Med Waste Refinery och Waste Recovery har Högskolan i Borås tagit ett internationellt grepp om avfallshanteringsfrågan. I Indonesien byggs nu en biogasanläggning och ytterligare samarbetsprojekt är på gång runt om i världen. WASTE REFINERY ÄR ETT NATIONELLT kunskapscentrum som består av ett kluster från näringsliv, samhälle och forskning. Det huvudsakliga syftet är att verka för resurssnål och miljövänlig avfallshantering, som långsiktigt kan bidra till att minska beroendet av fossila bränslen. Kunskapen, tekniken och samverkansmodellen finns i Borås och den lokala organisationen går under namnet Waste Recovery. Tanken är att integrera hela paketet i länder med stora avfallsproblem. Hittills har intresset varit stort. Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås samarbetar sedan flera år tillbaka med universitet och kommuner i Indonesien. Just nu byggs en biogasanläggning som ska ta hand om avfallet från en stor fruktmarknad.
Josef Nilsson är doktorand vid SP Elektronik. Gå in på www.sp.se du vill veta mera.
– I stället för att frukten ligger och ruttnar så kommer den att användas på ett nyttigt sätt. När som helst kommer biogas att produceras i pilotanläggningen. Sen finns det även andra deponiplatser som vi jobbar med i landet, säger professor Mohammad Taherzadeh vid Ingenjörshögskolan. HAN OCH POLITIKERN Olle Engström från Borås Stad har åkt runt i det mångbefolkade landet i Sydostasien och bevittnat de giftiga sopberg som ligger utspridda överallt. På många platser har han sett fattiga människor springa runt och leta efter mat eller saker att sälja. – Jag har vandrat mellan paradiset och hel-
vetet, kan man säga. Det skiljer inte mycket i avstånd mellan sophögarna och de fantastiska stränderna. Det finns mycket att göra i landet, men miljön är ju global, så därför måste man jobba globalt. SAMARBETET MELLAN LÄNDERNA har pågått sedan 2006 och liksom i Borås finns nu även där ett kluster bestående av forskare, företag och kommuner som med nya kunskaper om avfallshanteringen har börjat ta tag i problemen. Satsningen skapar jobb, både i Borås och i Indonesien, en bättre miljö och därmed också en mer human situation för människorna i landet. Samarbetet genererar även bland annat en kultursamverkan mellan länderna. Som exempel berättar Mohammad Taherzadeh att staden i Indonesien där satsningarna görs medverkade vid senaste turistmässan i Göteborg. Men det är inte bara Indonesien som visat intresse för tekniken och kunskapen från Borås. I våras skrevs ett samarbetsavtal med Lagos State University i Nigeria,
vilket innebär att Högskolan i Borås kommer att ta emot ett antal master- och forskarstudenter från universitet i det stora landet i västra Afrika. Prefekt Hans Björk vid Högskolan i Borås besökte landet tidigare i år. – De är mycket imponerade och intresserade av hur högskolan, kommunen och näringslivet samverkar i Borås för att ta hand om avfall och omvandla det till energi. Nigeria har stora problem med avfall på soptippar och gator. BRASILIEN, THAILAND, VIETNAM, Ghana, Kambodja, Laos och USA är andra länder som är intresserade av ett samarbete. Problemet med stora deponier finns, enligt Hans Björk, överallt i världen. Där är Sverige ett föregångsland som har mycket kunskap att dela med sig av. Och samtidigt göra en ekonomisk vinning på. – Vi måste effektivisera och börja tjäna pengar på avfall. Det är en affärsmöjlighet, samtidigt som det skapar en bättre miljö.
Vem styr? Dagens moderna bilpark får alltmer avancerad elektronik för att styra aktiva säkerhetssystem. Men vad händer om det blir fel i systemet, och hur reagerar föraren då? Josef Nilsson och hans forskargrupp, där även beteendevetare ingår, studerar hur teknik och förare kan samverka för att öka säkerheten. Projektet är ett samarbete mellan SP, Chalmers och VTI och just nu pågår en körsimulatorstudie. Detta är ett bra exempel på det vi menar med Science Partner. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se
10
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS Foto: Ulf Nilsson
Nyfiken på hur vi konsumerar Karin M. Ekström är professor i marknadsföring och har bland annat forskat om konsumtion i familjer, och samlande som konsumtion. Nästa projekt handlar om vad vi gör med alla våra gamla kläder. – Det slängs mycket kläder och det är resursslöseri, menar hon. IN ARBETSPLATS HAR hon på en institution som har handels- och tjänstevetenskap som profil. Karin M. Ekström har byggt upp ett nationellt tvärvetenskapligt centrum inom konsumtionsforskning och initierat en nordisk databas och ett forskarnätverk i ämnet. Hon anser att Sverige ska få ett handels- och tjänsteinnovationsinstitut. Och placeringen ska vara Borås. – På högskolan har vi forskning inom både handel och tjänster, och att upprätta ett institut här, där handelsverksamheten är och alltid har varit stor, vore ett naturligt steg, säger hon. HENNES SPECIALITET ÄR konsumentbeteende, en tvärvetenskapligt inspirerad forskningsinriktning inom marknadsföring. Hon har forskat i hur barn påverkar sina föräldrars konsumtion, om samlande som konsumtion, hur livsmedelshandeln tillgodoser krav och önskemål från utrikesfödda, och hur konsumtionssamhället påverkar de ekonomiskt utsatta. Hon är redaktör för och har skrivit i den första nordiska konsumentbeteendeläroboken, vilken precis har lanserats – Consumer behaviour – A Nordic Perspective. Förra året fick hennes studie om fenomenet Ullared stor uppmärksamhet i media. – Det som förvånade mig mest var att de flesta verkade vara på gott humör när de handlade, vilket inte alltid är fallet i varuhus.
DEN SENASTE FORSKNINGEN handlar om återvinning av kläder. Vi konsumerar stora mängder av kläder i Sverige, men till skillnad från till exempel returglas, så slänger vi gärna de gamla plaggen bland hushållssoporna. Syftet med studien är att utveckla kunskap och lösningar för att minska det textila avfallet. I forskningsprojektet, som kommer att pågå i tre år, dyker återigen Gekås upp. Den stora handelsjätten, som är en av samarbetspartnerna i studien, kommer att på försök låta kunderna returnera kläderna mot pant. – Det skulle kunna vara en lösning för att komma tillrätta med problemet. Annars är svenskar generellt ganska miljömedvetna, men ibland är avståndet mellan attityd och beteende långt.
Syftet är att utveckla kunskap och lösningar för att minska det textila avfallet
FAKTA: Namn: Karin M. Ekström Ålder: 51 Yrke: Professor i företagsekonomi, marknadsföring Forskningsområden: Konsumtionsmönster och konsumtionskultur Bor: Borås och Landskrona
Hela denna bilaga är en annons från Högskolan i Borås
ANNONS
11
Foto: Henrik L. Bengtsson
ANNONS
SEKAB levererar tekniken till framtidens bioraffinaderi Etanol är idag det i särklass största och i tiden mest närliggande förnybara bränslealternativet till bensin och diesel. Att framställa etanol ur cellulosa är en lösning som nu närmar sig ett kommersiellt genombrott. Företaget SEKAB har länge arbetat med teknikutveckling inom området, de senaste sex åren i en kontinuerlig demoanläggning i Örnsköldsvik.
Foto: Jan Berg
– Vi arbetar för att snarast möjligt leverera vår teknik till ett svenskt bioraffinaderi. Integration av cellulosaetanolproduktion med ett kraftvärmeverk är ett mycket intressant alternativ, säger SEKAB:s forskningschef Sune Wännström. Idag baseras produktionen av bioetanol i huvudsak på sockerrör, majs och vete. Men på grund av att den globala efterfrågan på biodrivmedel ökar kraftigt är det inte försvarbart att endast förlita sig på import av etanol baserad på socker eller stärkelse från jordbruksråvaror. – Sverige har en lång tradition av förädling av cellulosaråvara från skogen och här har vi kunnande och företag i absolut världsklass. Det öppnar för en kraftig ökning av råvarutillgången för etanolframställning från både skogen och andra cellulosaråvaror, säger Sune Wännström. SEKAB-gruppen är en av Europas ledande
etanolaktörer, som bland annat har utvecklat ED95 för modifierade dieselmotorer. Företaget producerar och distribuerar bioetanol som drivmedel och gröna kemikalieprodukter. Utvecklingen av cellulosaetanoltekniken har bedrivits sedan slutet av 1980-talet i nära samverkan med forskare vid universitet och institut och med starkt stöd från Energimyndigheten. – Vi har utvecklat tekniken i demoanläggningen till en nivå där vi nu är mogna att gå vidare med uppskalning till en första kommersiell referensanläggning. En förutsättning för cellulosabaserad etanolproduktion är ett effektivt råvaruutnyttjande genom integration med kraftvärmeproduktion och biogas. SEKAB har ett samarbete med forskare vid Högskolan i Borås och samtal har inletts med företrädare för Borås Energi för att studera om SEKABs teknik kan passa in i ett framtida bioraffinaderi i Borås i anslutning till det planerade kraftvärmeverket.
Bomullen är hotad. Därför satsar Textilhögskolan på svensk skogsråvara för textila fibrer.
SVENSK SKOG BLIR KLÄDER
www.sekab.com
Peak oil har vi hört talas om, men peak cotton? Enligt Erik Bresky, prefekt på Textilhögskolan vid Högskolan i Borås, så har vi nått det sistnämnda. Vilket är en av anledningarna till institutionens satsning på att framställa textila fibrer från svensk skogsråvara. DEN FRAMTIDA BOMULLSPRODUKTIONEN är inte självklar. Befolkningsökningen och bristen på vatten innebär att bomull i framtiden inte kommer att vara en prioriterad produkt på odlingsfälten. Det förutspår Erik Bresky. – Jag tror att peak cotton redan har passerats. Konkurrensen med att behöva odla mat i stället för bomull, i kombination med större efterfrågan, kommer att bli en realitet. Detta betyder att vi måste börja titta på alternativ till bomullsplantan. OCH DET HAR MAN GJORT på Textilhögskolan. Lösningen på problemet är svensk skogsindustri, som har stora utmaningar framför sig nu när den papperslösa generationen är här. Räddningen för skogsindustrin kan bli produktion av textila fibrer. Textilhögskolan har ett antal projekt på gång med skogsföretag runt om i Sverige. Forskningen pågår för fullt i hur man kan ta vara på cellulosa från skogsnäringen och omvandla det till bland annat viskosfibrer. – Det finns ett stort intresse från skogsindustrin och även från vävtillverkare och modeföretag. Vi tittar på flera olika miljövänliga sätt att framställa alternativ till bomull, berättar Erik Bresky. NÄR MILJÖMINISTER ANDREAS CARLGREN besökte Textilhögskolan nyligen informerades
han om forskningen kring funktionella textilier från trämassa, en satsning som även kommer att bidra till att ersätta användningen av syntetiska bomullsfibrer. Enligt Erik Bresky är det ökade priset på bomull och även olja, som många syntetiska textilmaterial innehåller, en annan anledning till att man behöver hitta alternativa lösningar. Han tror också att svenska modeföretag skulle stärkas av att kunna visa upp äkta svenska kläder gjorda på råvaror från den svenska skogen. – Det blir genuint på ett sätt som är väldigt ovanligt idag, samtidigt som det kommer att stärka den svenska skogsindustrin.
FAKTA: Forskningen kring att ta fram textila fibrer från skogsmassa hör till Textilhögskolans senaste forskningsprofil F3 – Fashion, Function, Futures. F3 är en samproduktion av alla områden på Textilhögskolan och även andra institutioner på Högskolan i Borås, forskningsområden som Handels- och tjänstevetenskap och resursåtervinning.
Engtex ett attraktivt företag med konstruktion, utveckling och produktion av tekniska textilier i Sverige.
Falköpingsv. 36 | 565 22 Mullsjö | 0392-377 75 | www.engtex.se
Vårt samarbete ger liv åt idéer Nyttiggörande av forskningsresultat är en tydlig linje som regeringen markerat i sin senaste forsknings- och innovationsposition. Västra Götalandsregionen har en tydlig vision och strategi för ökning av nya företag och tillväxt i regionen som inkluderar de regionala högskolornas insatser och delaktighet.
>[dh_a @Wdiied" L: ;if_hW ?dakXWjeh
7dZ[hi > aWdied" L: ;if_hW J_bbl njY[dj[h c[Z Fhe`[ajWh[dWd 7ddW @e^Wdiied" L: :h_l^ki[j _ 8eh i
Våra fyra verksamheter bildar en tydlig front som tillgodoser de behov som finns i arbetet med nyttiggörande av kunskap. Gemensamt stöttar vi forskare, studenter och anställda vid Högskolan i Borås att förverkliga sina idéer och ta tillvara på forskningsresultat. Samarbetet syftar till att erbjuda verktyg och stöd i utvecklingen av
:Wd_[b OWh >Wc_Z_" L: ?d_Y_W 78 l_Z > ]iaebWd _ 8eh i
livskraftiga verksamheter och företag. Tillsammans arbetar vi även för att förstärka och skapa nära relationer mellan akademi och näringsliv. Detta införlivas bland annat genom regionala projekt i allians med näringslivets parter och akademins forskare på en arena inspirerad av hållbarhet och samverkan.
“Vi har sedan starten fått mycket hjälp av innovationssystemet i Sjuhärad. Vi har suttit i Espira Inkubator med allt det innebär, varit del i Smart Textiles projektet och fått värdefull finansiering av Holdingbolaget, Almi och VGR” Marie Richardsson, vd Abinitio
L[haiWc^[j[hdW c[ZÓdWdi_[hWi Wl0
MED PROJEKTARENAN FÖR BREDA SAMARBETEN MED SJUHÄRADS NÄRINGSLIV
abinitio utvecklar och designar estetiska ljudabsorbenter som de tillverkar och säljer för att förbättra ljudmiljön i offentliga miljöer. Materialet Cullus, kombinerar ljudabsortion, flexibilitet och estetik. Ursprung: Textilhögskolan · Grundare: Ulla Eson Bodin, Folke Sandvik, Helga Aiff · Grundat: 2007 Antal anställda: 4 · VD: Marie Richardsson