Klimatkommunerna - Världens bästa klimatkommuner by Crossmedia Communication

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Klimatkommunern

– Världens bästa klimatkommuner Klimatkommunerna

En stark kraft i miljödebatten Regler för hållbart byggande Är en viktig framgångsfaktor, tycker Lena Neij, chef på Miljöinstitutet i Lund 10 energieffektiviseringsstöd

väcker stort intresse Så klimatkommunicerar din kommun Jessica Cederberg Wodmar ger tips

Varför ska bilen vara norm? Crister ljungberg tror på andra lösningar

Klimat montage.indd 1

10-08-11 08.34.10

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Så blir kommuner/landsting medlemmar i Klimatkommunerna 1. Skicka ett politiskt beslut om att söka medlemsskap till kansliet@klimatkommunerna.se.

2. Klimatkommunerna låter sökande genomgå ett utvärderingstest för att kartlägga statusen på klimatarbetet.

3. Sökande klarar testet och blir fullvärdig medlem, i annat fall åtgärdas brister och ansökan kan göras igen kommande år.

Läs mer på www.klimatkommunerna.se

Bli inspirerad av vårt klimatarbete I din hand håller du en tidning om Klimatkommunerna. Jag hoppas du kommer att ha glädje av den. Ta dig tid att läsa den! Kanske spara den. Jag hoppas också du blir inspirerad av det du läser precis som jag blir av att höra om allt det arbete som görs runt om i världen för att lösa klimatproblemen. Överallt ser vi nu exempel på hur man ställer om till en energisnål, klimatsmart framtid. Det är inte FNförhandlingarna som kommer att leverera lösningen för framtiden, det är vi, världens kommuner, som gör det – tillsammans med näringsliv och organisationer. Men den viktigaste partnern av alla är våra egna kommuninvånare.

Medlemmar: Boxholm, Falköping, Götene, Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Kristianstad, Lidköping, Linköping, Lund, Lycksele, Malmö, Mölndal, O lofström, Sandviken, Sollentuna, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Säffle, Södertälje, Uppsala, Växjö, Åmål, Östersund

Det är på den lokala nivån vår tids

största utmaning kommer att lösas. Det är i kommunerna som jobbet görs och det är kommunerna som har kontakt med dem som är berörda. Det är intressant att se hur tydligt det är att lösningarna på klimatproblemet också lägger grunden för en ny, hållbar utveckling med nya affärsmöjligheter som skapar arbetstillfällen i våra kommuner. De som sysslar med klimatfrågan idag blir morgondagens vinnare helt enkelt! Jag är stolt över att presentera ett litet urval av allt det arbete som görs inom Klimatkommunerna. Läs, låt dig gärna imponeras, jämför med din kommun. Tycker du att din kommun är bättre? Kanske är det dags för er att söka medlemskap i Klimatkommunerna!

Lars bergwall (C), ordförande i Klimatkommunerna 1:e vice ordförande, kommunstyrelsen i Lund

En annonsbilaga från klimatkommunerna Frågor om innehållet besvaras av: Klimatkommunernas kansli Telefon: 046-356 440 E-post: kansliet@klimatkommunerna.se

- makes you visible Projektledare: Redaktör:

vxl. +46 18 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Fredrik Sjöman +46 73 699 11 38 fredrik.sjoman@marknadsmedia.se Johan Andreasson

Text: Grafisk form: Tryck & Repro:

Johan Andreasson Maria Orfanopoulou JMS

www.klimatkommunerna.se

Klimat montage.indd 2

10-08-11 08.34.28

Anders Åkesson, regionråd.

Barnmorskan Susanne Österberg vid Centralsjukhuset i Kristianstad med den nya lustgasrenaren, som ser till att den aggressiva lustgasen inte kommer ut i sjukhusmiljön.

UNIK SAMVERKAN I SKÅNE FÖR MILJÖN Ett fossilfritt Region Skåne 2020, klimatsmarta förlossningar och en unik samverkan mellan regionen, länsstyrelsen och kommunförbundet. Skånes strategiska klimatprogram är ett kraftpaket med både bredd och spets. När Region Skånes klimatberedning presenterade sitt strategiska klimatprogram i höstas visade man att Skåne är redo att visa vägen för ett klimatsmart och hållbart samhälle. Det väl genomarbetade paketet på omkring 500 sidor fokuserar på sex viktiga områden; transporter, biogas, energianvändning, jord- och skogsbruk, fysisk planering och klimatanpassning. – Med det här programmet går vi från ord till handling. Nu kommer vi att kunna ta ett bredare grepp om klimatfrågan i Skåne, säger regionrådet Anders Åkesson (mp). När det gäller transporter, som står för 34 procent av utsläppen i Skåne, ﬁnns det på grund av huvudansvaret för Skånetraﬁken mycket som regionen själv kan göra. Och mycket har redan gjorts. Bland annat har 49 nya Pågatåg köps in och kommer successivt fram till år 2012 att tas i bruk. En avveckling av fossila drivmedel pågår och 2018 skall

Klimat montage.indd 3

Skånetrafikens alla bussar drivas med biogas. – Vi jobbar även för att öka kollektivtrafiken och samtidigt möjliggöra för fler bussfiler i städerna. En utredning pågår även av spårvagnstrafik i Lund, Helsingborg och Malmö, berättar Anders Åkesson.

Region Skånes utsläpp. Lustgas är en kväveförening som hör till de mer aggressiva växthusgaserna. Utrustningen köptes in av Nordic Gas Cleaning i Borlänge som nu växer lavinartat. Det är precis så klimatarbetet ska fungera, säger Anders Åkesson.

Vad gäller den fysiska planeringen och åtgärder för klimatanpassningen så har ett stort antal kommuner redan lyft frågan, bland annat Vellinge, Kristianstad och Helsingborg. Unikt i landet är satsningen på destruering av lustgas på sjukhusens förlossningsavdelningar. Centralsjukhuset i Kristianstad var först i Skåne med att få en anläggning installerad och under 2010 kommer regionens alla sjukhus att förses med den klimatsmarta och energisnåla utrustningen. – Satsningen kostar sammanlagt 25 miljoner och det är en billig investering med tanke på att lustgasen står för åtta procent av

Målsättningen för Region Skåne är att bli helt fri från fossila bränslen i el- och energianvändning och transportområdet senast år 2020. En viktig del för att nå målet stavas biogas. Det vanligaste sättet att framställa biogas idag är genom rötning av avfall och gödsel. Det gör att Skåne, med all jordbruk, är perfekt lämpad för biogasproduktion. I regionen ﬁnns också en omfattande forskning och ett näringsliv som ligger i täten när det gäller det klimatsmarta bränslet, som förutom drivmedel även kan omvandlas till elektricitet och värme. En bekräftelse på sin satsning ﬁck man nyligen när EU beviljade Skåne

en summa på 28 miljoner kronor att använda för bildandet av en biogasregion. En viktig del i det strategiska programmet är Klimatsamverkan Skåne, som de tre stora offentliga aktörerna står bakom; Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Kommunförbundet Skåne. Syftet är att tillsammans driva och stimulera ett effektivt klimatarbete. Ett initiativ som Anders Åkesson tror ligger till grund för regeringens utnämning av Skåne som pilotlän i Sverige för klimatarbete och förnybar energiomställning. – Denna samverkan är unik i landet och har säkert haft betydelse i beslutet. Genom att koppla samman våra olika roller så kommer vi att kunna ta ett gemensamt krafttag kring klimatfrågan.

10-08-11 08.34.50

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Sverige är ett föregångsland i världen när det gäller klimatåtgärder och har visat att det går att sänka utsläppen av växthusgaser samtidigt som ekonomin växer. Det säger miljöminister Andreas Carlgren (C).

Viktigt med goda exempel

egeringen rapporterar att från år 1990 har de svenska utsläppen minskat med drygt tolv procent samtidigt som BNP ökat med drygt 50 procent (1990–2008). Och de totala utsläp pen av växthusgaser fortsätter att minska. När samhället ställer om sätten att bygga, bo och transportera spelar kommunerna en av nyckelrol lerna. Därför har Klimatkommunerna ställt ett antal frågor till miljöministern, bland annat om kommu nernas ansvar, regeringens roll och hur kommuner na ännu bättre ska samarbeta med varandra för att minska utsläppen av växthusgaser.

Många kommuner har, på frivillig basis, anpassat de nationella målen till sin kommun och en hel del har även antagit mer ambitiösa lokala klimatmål. Vad tycker du om det lokala klimatarbetet ute i kommunerna? – Kommunerna har lyckats minska utsläppen från bebyggelsen betydligt. Denna positiva trend bör för stärkas bland annat genom en satsning på energi effektivitet i bebyggelsen. Många kommuner är såväl stora energikonsumenter som producenter, och kan genom att satsa på förnybar el och värme aktivt bidra till den svenska klimatpolitikens genomförande. Hur kan den enskilda kommunen påverka att de nationella målen uppfylls?

– Kommunernas erfarenheter och förslag är viktiga för klimatpolitiken. De tas tillvara genom remisser och rådslag samt genom direkta kontakter med före trädare på kommunal nivå. Kommunala goda exem pel är viktigt för att få andra kommuner, företag och myndigheter att satsa på klimatåtgärder. Det förstärker regeringens arbete med en ambitiös klimatpolitik. Vad gör regeringen för att hjälpa kommunerna med att minska utsläppen av växthusgaser? – Eftersom transportsektorn står för en mycket stor del av utsläppen så är de åtgärder som regeringen gör för omställningen mot en fossiloberoende for donsflotta till 2030, av stor vikt för kommunernas klimatarbete. En annan sak är regeringens satsning på hållbara städer med koppling till miljöteknik export som inleddes under 2008 genom tillsättandet av delegationen för hållbara städer. Hur sporrar ni de kommuner som inte kommit så långt i sitt klimatarbete? – Ekonomiska styrmedel med högre miljöskatter och lägre arbetsskatter är viktiga morötter även för kommunerna. Det bidrar till att det syns i den kom munala ekonomin när man satsar på det förnybara och gör bra miljöval. Sedan är erfarenhetsutbytet som sker via läns styrelsernas arbete med regionala klimat- och ener gistrategier viktigt för att engagera kommunerna.

Hur kan det svenska klimatarbetet påverka de internationella förhandlingarna och andra länders klimatarbete? – Sveriges insatser i in ternationella klimatför handlingar kanaliseras i hög grad genom EU och har på det sättet fått en väsentligt större tyngd än vad de annars skulle få. Sverige påverkar därutöver de internatio nella klimatförhand lingarna genom att vara Miljöminister Andreas Carlett föregångsland där vi gren. Foto: Victor Brott visat att man kan bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Den svenska modellen med koldioxidskatt är något som diskuteras i flera andra länder som nu har anta git mål för utsläppsminskning. Vidare visar vi vägen genom våra ambitiösa mål för förnybar energi och målet om att minska utsläppen med 40 procent. Må let om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 väcker också frågor och intresse från andra länder, säger Andreas Carlgren. •

P ti ä

Alla vinner på förnybara energikällor!

ENERGIK ÄLLOR FÖR FR AMTIDEN

I Västra Götaland har ett gott liv många uttryck. Vårt uppdrag handlar om både hälso- och sjukvård och hållbar regional utveckling. Men också om att skapa mötesplatser och ta vara på goda idéer och människors kreativitet. Det kan handla om initiativ för samverkan kring hållbara energisystem och energieffektivt byggande. Eller att öka barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Med gemensamt engagemang får det goda livet växtkraft.

96% av den värme som används i landstingets fastigheter är fjärrvärme. Nästan hela byggnadsytan är ansluten till fjärrvärme och 71% av värmen är producerad med förnybara energikällor. Energianvändningen är den enskilt mest miljöpåverkande faktorn och en stor kostnad. Utvecklingen redovisas årligen i Energiboken. Vill du veta mer? Gå in på www.locum.se/miljo och hämta information eller prenumerera på vår tidning ”Locum Rum”.

www.vgregion.se

Klimat montage.indd 4

10-08-11 08.40.41

le N a fi b

M o o o u e k k

Siemens bygger framtidens städer Siemens grundades redan 1847 och har sedan dess byggt upp en teknisk spetskompetens med produkter och lösningar inom allt från höghastighetståg, avancerad medicinsk teknik och vindkraft till glödlampor. – Siemens är ett unikt företag. Det är ett stort internationellt företag med verksamheter inom allt från hälso- och sjukvård till energi, industri och infrastruktur. Det som är gemensamt för alla områden är att vi är pionjärer. Vi är världsledande inom avancerad teknik, säger Ulf Troedsson, koncernchef Siemens Sverige. Siemens Sverige sysselsätter cirka 5 000 personer och omsätter hela 21 miljarder kronor. En stor andel av försäljningen kommer från lösningar som på något sätt bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. – Vi hjälper till att bygga framtidens hållbara städer. Många av kunderna är kommuner, landsting och andra offentliga aktörer, säger Ulf Troedsson. I Umeå arbetar just nu medarbetare tätt ihop med kommunens tjänstemän i ett projekt som går ut på att sänka

energiförbrukningen i 160 av kommunens byggnader. Siemens vågar lova mycket. Samverkansprojekt av det här slaget skapar ofta engagemang och medvetenhet hos beställarens personal vilket leder till goda resultat. – Intresset för energieffektivisering är mycket stor. Ofta kan vi garantera 20-25 procent minskning i energibesparingar men sannolikheten att det blir mer är hög, säger han. Projektet delas in i tre faser: inventering, genomförande och uppföljning. Först görs en energiinventering för att bedöma fastigheternas besparingspotential. I genomförandefasen sker bland annat en teknisk uppgradering av el, värme, sanitet och ventilation. Och slutligen, i uppföljningsfasen, arbetar Siemens tillsammans med kundens driftspersonal för att övervaka och optimera energianvändningen för ytterligare energibesparingar. Men för att klara framtidens klimatmål behöver samhället också intelligenta lösningar för att kunna styra produktionen och konsumtionen av el. Därför investerar Siemens mycket resurser i att utveckla lösningar för så kallade smarta nät och ligger i startgroparna när kablarna dras. – Vi tar fram smarta lösningar som gör att man kan stabilisera nätet och styra konsumtionen när allt större del

av produktionen kommer från icke kontinuerliga källor som t ex vindkraft, solkraft och elbilar, säger Ulf Troedsson. Inom två år beräknas 30 procent av Siemens omsättning att komma från företagets miljöportfölj. – Vi kommer att växa kraftigt under de kommande åren. Det händer mycket, framför allt inom vindkraft och energibesparingar, och vi tror att det är ett möjligt mål.

FAKTA Siemens utvecklar innovativa och högteknologiska lösningar inom områdena Infrastruktur, industri, energi, hälso- och sjukvård. Vi har världens största miljöportfölj med produkter, lösningar och tjänster som bidrar till att skapa en hållbar framtid. En fjärdedel av vår omsättning kommer från miljöportföljen. Siemens har funnits i Sverige sedan 1893 och vi är idag cirka 4 900 medarbetare. Förra aﬀärsåret omsatte vi ungefär 21 miljarder kronor.

Läs mer på www.siemens.se

FILTERANLÄGGNINGAR - Worldwide

Processfilter Sweden med kontor i Sverige, Tyskland och Brasilien levererar filteranläggningar över hela världen. Huvudsakligen till processintensiv industri där man dessutom kan effektivisera produktionen och minska underhållet. Processfilter Sweden är även ackrediterade för mätning av stoft och luftflöden, en ökande efterfrågan på marknaden. Ackrediterade av SWEDAC

- Vi har varit ackrediterade sedan 1996 och genomför mätningar av stoftemissioner och luftflöden för industrier över hela landet, berättar Niclas Blomquist, VD. Förutom mätningar, kan snabba svar ges då man har ett eget laboratarium. Materialanalyser bifogas resultaten.

Återvinning och energibesparingar

Processventilationen ska dessutom kunna bidra till att förbättra kundernas produktionslinjer och vid behov återvinna materialen. Varje situation är unik. Förutom att skapa en miljö utan damm och föroreningar på arbetsplatsen har Processfilter också utvecklat nya tekniska lösningar som erbjuder en mer energieffektiv processrening.

PLC-styrda processfilter

Ett anpassat PLC- system öppnar kommunikationen mellan filterenhet och materialhantering respektive tillverkningsprocess. Produktionsenheten kan därmed påverka och t.o.m. utforma sin produkt, effektivisera återvinningssystemen och förbättra avfallshanteringen.

TSF bygger på väl beprövade principer beträffande gasföring och extremt jämn gasfördelning i filtret.

- Samarbetet Processfilter Sweden har med leverantörer och uppdragsgivare är unikt enligt Niclas Blomquist, VD. Tillsammans kan vi förutom att utveckla och leverera nyckelfärdiga industrifilteranläggningar även modifiera kundens redan befintliga anläggningar vid behov.

Service och eftermarknad

Med utgångspunkt från kundernas behov att optimera hanteringen av stoft och rökgaser från olika processer levererar Processfilter driftsäkra och lönsamma lösningar med minsta möjliga underhåll. TSF-filtret är resultatet av över 30 års erfarenheter och forskning tillsammans med kunder, främst inom stål-, gjuteri-, mineral- och kemi industrin.

Text: Christina Johansson Bilder: Processfilter Sweden

Klimat montage.indd 5

Förebyggande underhåll sparar både pengar och tid. Vid servicen kan avancerad felsökning och analys av anläggningen utföras vartefter Processfilter Sweden kan ge förslag till åtgärder.

Mer information finns på www.processfilter.se Processfilters laboratorium uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 och omfattar mätning av stoftemissioner och rökgasflöden. 10-08-11 08.40.51

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Klimatkommunerna – världens bästa klimatkommuner

Starka i miljödebatten 23 kommuner och ett landsting bildar en stark kraft i miljödebatten. – Vi är världens bästa klimatkommuner, säger Håkan Samuelsson på Klimatkommunernas kansli i Lund.

för Sveriges främsta klimatkommuner. Föreningen limatkommunerna är en exklusiv skara av fungerar även som remissinstans. klimatmedvetna landsting och kommuner från Malmö i söder till Lycksele i norr. Det huvudsakliga arbetet görs naturligtvis ute i Medlemmarna har kommit långt i sitt kommunerna men kansliet kan underlätta i detta klimatarbete och har ofta gjort stora invesarbete och kan även spela teringar för att minska uten viktig roll för kommusläppen av växthusgaser. nernas arbete – inte minst Kommunerna har olika när det gäller metoder och förutsättningar men jobbar andra verktyg som kommer alla efter ambitiösa åttill nytta i det praktiska kligärdsplaner. Klimatkommunerna är en förening för matarbetet. På kansliet arbetar Håkommuner, landsting och regioner som Alla kan naturligtvis bli kan Samuelsson och Anjobbar aktivt med lokalt klimatarbete. medlemmar även om det dreas Lamppa. Klimatkommunerna startade som ett för vissa kommuner kan – Förutsättningarna skilnätverk 2003, men blev i november vara en lång resa fram till jer sig väldigt mycket åt be2008 en förening. Föreningen har komett medlemskap. roende på storlek på kommuner och landsting som medlemmar – Vissa kommuner blir mun och finansiell styrka. och tillsammans drygt 2 000 000 infaktiskt nekade. Men det Gemensamt är dock den vånare. 2010 har Klimatkommunerna kan ofta fungera som en höga ambitionsnivån. Våra 24 medlemmar. drivkraft för att gå hem och medlemmar vill tillhöra göra läxan och sedan söka eliten i Sverige och plöjer på nytt. Vår analys av komobruten mark, säger förenmunen pekar ut de områingens samordnare Håkan den som behöver bli bättre, Samuelsson. säger Håkan Samuelsson.

Klimatkommunerna

Medlemmarna har alla

Vad är första steget mot ambitiösa mål. Åtskilliga ett medlemskap? har betydligt tuffare klimat– Vi rekommenderar att mål än det nationella, att man börjar med att göra ha sänkt utsläppen med 40 en klimatstrategi, säger procent 2020 jämfört med På www.klimatkommunerna.se hittar du bland Andreas Lamppa. år 1990. annat en lathund för växthusgasinventering. Andreas Lamppa arbetar – Eftersom Sverige anses stora delar ute i kommuligga mycket långt framme nerna. Det viktigaste är att i klimatarbetet är dessa börja från början, med en kartläggning, för att slå kommuner rimligtvis att betrakta som ”Världens fast nuläget. bästa klimatkommuner”, säger Håkan Samuelsson. – Att vi har bra koll på nuläget är viktigt för att kunDet som startade som ett nätverk 2003 bestående na veta att vi gör rätt saker, säger Andreas Lamppa. av en handfull kommuner har idag vuxit till en för– Men kanske viktigast av allt är att klimatarbeening med 24 medlemmar. tet är förankrat i organisationen, på högsta politisInternt fungerar kansliet, som ligger i Lund, ka nivå, att det finns högt upp på agendan. Sedan som ett stöd för medlemmarna i deras arbete för måste det naturligtvis finnas en budget som gör det att minska utsläppen av växthusgaser. Externt är möjligt att genomföra åtgärdsplanen, säger han. • föreningen en viktig kraft i miljödebatten, en röst

4 steg mot en klimatstrategi Klimatstrategin kopplar ett helhetsgrepp på kommunens klimatpåverkan. Klimatkommunernas kansli har utarbetat en modell för hur en klimatstrategi kan byggas upp eller anpassas så att den tillgodoser det lagstadgade kravet på att en kommun har en energiplan. Modellen består av fyra hörnstenar: 1. Inventering Inventeringen är en redovisning av energianvändningen och växthusgasutsläppen i kommunen. Inventeringen fungerar som en klimatkarta och ger kunskap om de områden där åtgärder primärt bör vidtas. 2. Mål Målen visar ambition och viljeinriktning och styr vilka åtgärder som ska vidtas. En bra utgångspunkt i arbetet med att ta fram nya kommunala klimatmål är att utgå från andra aktörers befintliga mål. I ett globalt perspektiv kan Kyotoprotokollet vara vägledande. 3. Åtgärder En åtgärdsplan arbetas fram i samverkan med representanter från olika förvaltningar (tekniska, stadsbyggnads, miljö, VA, renhållning etcetera). Tidplanen är viktig, mål och åtgärder kan anges både på kort och lång sikt. Åtgärderna bör vara förankrade och konkreta och ska ge svar på följande frågeställningar: Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska det finansieras? Vilken är miljöeffekten? 4. Uppföljning Kommunens klimatarbete bör årligen följas upp. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Koppla gärna till budget och miljöbokslut.

Följ oss på facebook/twitter: • facebook.com/klimatkommunerna • twitter.com/klimatkomunerna

Fjorton tips till dig som vill skapa en grönare kommun Vi har satt samman fjorton tips till dig som vill sänka koldioxidutsläppen i din kommun. Här är tre smakprov. Resten hämtar du på vår webbplats.  Trimma kommunens egna transporter. Du minskar kostna-

Klimat montage.indd 6

der och utsläpp samtidigt som du föregår med gott exempel.  Utnyttja dina styrmedel. Att till exempel styra tillgången till lättåtkomlig och kostnadsfri parkering har visat sig vara ett bra sätt att påverka biltrafiken i

tätorter. Och färre bilar ger mer ytor till stadslivet och invånarna.  Installera ett framtidsombud med uppgift att värna om kommande generationer och den miljö de ska leva i.

E Gå till vår webbplats. Där kan du hämta en pdf med alla tipsen.

Åldermansgatan 13, 227 64 Lund www.trivector.se/traffic klimat@trivector.se

10-08-11 10.06.56

Renova leder utvecklingen när det gäller miljövänliga transporter och förnybara bränslen.

Världens bästa avfallshantering I vårt land har vi under många år byggt upp ett system för avfallshantering som är i absolut världsklass. Framsynta kommuner i Västsverige har, genom sitt gemensamma miljöföretag Renova, skapat ett hållbart system för miljöriktig insamling, behandling och återvinning av avfallet som gynnar både hushåll, kommuner och näringsliv i regionen. Vår infrastruktur för avfallshantering lockar idag till sig många besökare från hela världen. Avfallsproblemet i många länder är gigantiskt med soptippar som läcker metangas och lakvatten från farligt avfall som sprider sig i mark och vatten. Miljömedvetenheten och kunskapen finns, men hur bygger man ett hållbart system för avfallshantering, där alla tar sitt ansvar – kommuner, näringsliv och hushåll?

Renova ett bra exempel

Renovas vägvisare i arbetet för miljö och klimat är EU:s nya ramdirektiv för avfall med den sk avfallstrappan. Det övergripande målet i ramdirektivet är att bryta kopplingen mellan ekonomiskt tillväxt och ökade avfallsmängder. Detta är också Renovas viktigaste uppgift.

En kedja av lösningar

Varje dag produceras stora mängder avfall i regio– Ta Renova och Västsverige som exempel”, säger nen som ska tas om hand och det krävs en lång Renovas vd Christian Baarlid. kedja av lösningar för att allt ska fung”Det gjorde Clinton Foundaera långsiktigt och miljöriktigt. Christian tions representanter när de beBaarlid visar på några exempel: sökte oss härom året. – Renova har tagit initiativ till en ge– Renova ägs av elva kommumensam avfallsplan för 13 kommuner i ner på västkusten. Vårt uppdrag vår region. Ett initiativ som nu är på god är idag mycket större än att driva väg att resultera i en gemensam regional företaget enbart på affärsmässtrategi för avfallsfrågorna. siga grunder. Vi ska medverka i – Renovas avfallskraftvärmeverk gautvecklingen mot en hållbar tillranterar en miljöriktig avfallsbehandling växt och aktivt bidra med synlig många år framöver, där energin i det samhällsnytta. Det gör vi genom brännbara avfallet utvinns och blir till att utveckla en väl fungerande grön fjärrvärme och el. och miljöriktig infrastruktur i – Förra året startade vi Renovas milChristian Baarlid, regionen för hela avfallskedjan. jöskola som riktar sig till regionens alla vd Renova. gymnasieelever. Syftet är att lyfta fram hållbarhets- och miljöfrågorna och disMiljön i fokus kutera förhållandet mellan avfall och konsumtion. – I fokus för oss står samhällets långsiktiga överAlltfler gymnasier i regionen skickar sina elever till levnad – miljön. Ett nära samarbete med kommuoss. nerna och näringslivet i vår region har varit och är – Renova ligger mycket långt framme när det gälen av de viktigaste nycklarna till att vi idag är det ler utvecklingen av fordon, förnybara bränslen och ledande miljöföretaget i Västsverige. Men vi hade transporter för avfall. Vi var först i branschen med givetvis aldrig kommit dit där vi står idag utan våra gasbilar, tillsammans med Volvo presenterade vi ägarkommuners beslut att samarbeta långsiktigt för ett par år sedan världens första elhybridsopbil för att lösa avfallsfrågorna.

Klimat montage.indd 7

Renovas avfallskraftvärmeverk är en väldigt viktig pusselbit när det gäller hållbar avfallshantering i Västsverige. och nu i år har vi lanserat den första miljösopbilen i landet som går på biogas och biodiesel (RME).

Ett långsiktigt ansvar – Vi har alla ett gemensamt ansvar för vår miljö – kommuner, näringsliv och varje enskild individ. Vi på det regionala miljöföretaget Renova tar det långsiktiga ansvaret för en hållbar avfallshantering i vår region med allt vad det innebär. Inte minst handlar det om att ständigt utveckla och underhålla den infrastruktur för avfallshantering som är förutsättningen för en hållbar tillväxt, avslutar Christian Baarlid.

10-08-11 08.41.15

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Trafik – Stockholm är ett mycket lyckat exempel. Där var man också långt före sin tid och vågade tänka helt nytt på 1950-talet. Många tyckte att det var galet att bygga en tunnelbana, säger Christer Ljungberg. Foto: iStockphoto

Klurigt

men långt ifrån omöjligt

Är det verkligen rätt att bilen ska vara norm i samhället? Christer Ljungberg är trafikforskare och konsult inom trafikfrågor.

hrister Ljungberg är trafikforskaren från Lunds Tekniska Högskola som tillsammans med tre kollegor startade eget. Affärsidén var att föra ut forskningen i verkligheten och se till att den kunskap som byggs upp innanför universitetens väggar kommer samhället till del. Idag har Trivector ett 70-tal anställda och omsättningen uppgår till cirka 70 miljoner kronor. Två tredjedelar av verksamheten är ren konsultverksamhet, resten av företaget ägnar sig åt forskning. – Vi är ett värderingsstyrt företag. Vi lägger en hållbarhetsaspekt på det vi gör, säger Christer Ljungberg, vd för affärsområdet Trivector Traffic. Uppdragen varierar från att ge myndigheter och

nationella organisationer strategisk rådgivning till att upprätta trafikplaner för kommuner. Christer Ljungberg är känd bland de flesta som arbetar med trafikfrågor, inte minst för de som bru-

Klimat montage.indd 8

kar delta i konferenser. Frågan som Christer och kollegorna arbetat med sedan tio år tillbaka handlar om hur vi skapar det hållbara trafiksystemet. – Transporterna är klurigast att lösa. Det är svårt att få till förändringar men det är långt ifrån omöjligt. Bilen har blivit norm i vårt samhälle. Vi har tillåtit bilen att få bestämma villkoren. Bilen får ta stora ytor, säger han. Sverige har kommit långt inom många områden,

inte minst på energisidan, där vi kommit ur ett oljeberoende och minskat utsläppen kraftigt, men när det gäller utsläpp från trafiken pekar kurvan tyvärr åt fel håll. – Många kommuner som kommit väldigt långt inom många andra områden har bara nått planeringsstadiet när det gäller trafiken. Det är dessvärre vanligt med planer och fina ord och inte lika vanligt med handling, säger Christer Ljungberg.

Christer tipsar: Trafikproblemen löser vi från fyra håll 1. Samhällsplanering. Hur vi exempelvis planerar städer, var vi lägger verksamhetsområden, köpcentra med mera. 2. Regleringar och ekonomiska incitament. Skatter och avgifter är effektivt. Trängselskatten är ett exempel som påverkar vårt beteende och tar bort ”överskottstrafik”. 3. Påverkan av beteenden. Att få konsumenter att fundera över sina vanor. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis att peka på hälsovinster av att ställa bilen och börja cykla. 4. Nya tekniska lösningar. Som exempelvis elbilar, effektivare motorer och andra transportlösningar.

10-08-11 08.41.57

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Så jobbar vi

Annons

Sandviken arbetar aktivt med att minska transporterna

”Vi måste arbeta på flera fronter, allt från stadsplanering och ekonomiska incita ment till beteende påverkan.”

”Kommunen har miljö- och klimatmål som behandlar transportområdet. En transportutredning har genomförts för att ge en övergripande bild av transporterna. Kommunen arbetar efter en resepolicy som gäller tjänsteresor. Kommunen har en bilpool där alla fordon ingår, den bidrar till att en effektivisering av antalet fordon kan ske. Alla fordon som köps in till bilpoolen klassas som miljöbilar. I bilpoolen ingår även tjänstecyklar och busskort. Personalen utbildas i omgångar i EcoDriving. Olika projekt genomförs för att minska bilåkandet, både riktade mot personalen, allmänheten och till skolor, till exempel deltagande i trafikantveckan. Ett projekt handlade om att lämna bilen hemma och i stället cykla eller gå till arbetet. Det projektet resulterade i bättre hälsa och mindre bilåkande hos personalen.” Peter Kärnström (S), kommunalråd i Sandviken

Långa avstånd och låg befolkningstäthet utmaning för Lycksele ”Transporter står för huvuddelen av utsläpp av klimatgaser i Lycksele. Förklaringen till detta är framför allt långa avstånd och låg befolkningstäthet; egenskaper vi delar med ett stort antal norrländska kommuner. Underlaget för samverkan är således stort, vilket vi försöker dra nytta av. Lycksele har bland annat tittat på goda exempel med samtransportlösningar och olika typer av bilpoolslösningar. Lyckseles största problem är att man saknar kunskap om resmönstren i kommunen. Vi har därför bland annat genomfört ingående undersökningar för att se hur användbarheten hos lokaltrafiken kan förbättras. Beslut finns också om att genomföra en mer övergripande resvaneundersökning. Denna har dock lagts på is i väntan på ett mer gynnsamt konjunkturläge.” Christer Rönnlund (M), kommunalråd i Lycksele

Lund lyckades hejda ökningen av biltrafiken 40 år tillbaka i tiden sågs bilen som ett stort löfte. Den var framtiden, den var frihet och samhället byggdes upp utifrån våra nya bilvanor. Storskaliga lösningar växte fram, köpcentra placerades en bit utanför stadskärnorna med goda parkeringsmöjligheter. Men nu när levnadsstandarden höjs i många folkrika länder runt om i världen, blir bilen också ett hot. Det goda har blivit sin egen fiende. – Det krävs lite mer ”nytänk”. Det finns ingen lösning med stort L. För det första krävs det en ny mental inställning. Ett viktigt steg är att förändra attityder och värderingar hos den enskilde medborgaren. Att arbeta med påverkan och information, att varje enskild insats för miljön är viktig. – Vi måste arbeta på flera fronter, allt från stadsplanering och ekonomiska incitament till beteendepåverkan. Ny teknik är bara en del av lösningen.

– En vanlig missuppfattning bland många, däribland flera politiker, är att tro att bara man får elbilar kommer problemet vara ur världen. Samtidigt skapar befolkningsökningen och den ökande levnadsstandarden en galopperande efterfrågan på transporter och energi, vilket gör att nya tekniska lösningar inte räcker om vi i tid ska kunna hejda klimatförändringarna. – Det går inte att bara konstatera att ”det är svårt” och sedan satsa på andra områden som är lättare. Det går att göra något. Börja med att upprätta en trafikplan för ett hållbart trafiksystem. Även om det finns mycket kvar att göra för att skapa ett hållbart trafiksystem, finns det naturligtvis många goda exempel. Inte minst i huvudstaden. – Stockholm är ett mycket lyckat exempel. Där var man också långt före sin tid och vågade tänka helt nytt på 1950-talet. Många tyckte att det var galet att bygga en tunnelbana, säger Christer Ljungberg. •

Klimat montage.indd 9

”Lunds långsiktiga och framgångsrika miljöarbete bygger till stor del på politisk samstämmighet i samverkan med många externa aktörer och inte minst med universitetet. Jag är särskilt stolt över vårt framgångsrika arbete med miljöanpassade transporter, LundaMaTs. Under åren 1995–2005 var trafiken på det kommunala vägnätet i princip oförändrad, trots att befolkningen i Lund ökade med sex procent. Vi har lyckats hejda ökningen av biltrafik genom att förbättra för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Genom åren har vi knackat dörr hos cirka 40 000 hushåll, inom konceptet Smart trafikant, och vi får mycket positiv respons att fortsätta vår inslagna väg. Det stärker oss i vår ambition att finna nya metoder när vi nu planerar för attraktiva och bilsnåla byar och stadsdelar. Det gör vi bland annat inom ett nytt verksamhets-, bostads- och forskningsområde i Lunds östra delar.” Mats Helmfrid (M), ordförande i kommunstyrelsen i Lund

Åmåls smarta transportlösningar r ationaliserar bort tung lastbilstrafik ”I Åmåls kommun har vi sedan flera år tillbaka jobbat aktivt med att förbättra klimatarbetet. Ett konkret exempel på detta är den omlastningsterminal för containertrafik som invigdes i januari 2005. I stället för att långtradare kör långa sträckor på våra vägar, hämtar en bil upp containrar inom en radie av sex mil och kör sedan till Åmål för omlastning till järnväg. Vi har här ett gott samarbete med Göteborgs hamn. Ett annat exempel på förbättringar är fartygen som trafikerar Vänern. I stället för att transportera stenmaterial från Tösse via landsväg, sker detta med fartygstransport till södra Sverige och även vidare ut i Europa. Tack vare det har vi de senaste fem åren fått bort 2 500 fullastade långtradare från landsvägarna.” Kurt Svensson (C), kommunalråd i Åmål

Östersund ställer om till en grönare trafik med biogas och elbilar ”I Östersund satsar vi på biogas och är också på väg in i en eltrafiksatsning. I Östersund rullar cirka 250 gasfordon och nu är avtal klart om att stadsbussparken under 2011 kommer att gå på förnyelsebara bränslen såsom biogas, RME och etanol. Tack vare samarbetet med Jämtkraft har ett tiotal laddplatser byggts upp i kommunen och ett demonstrationsprojekt för elbilar har startats upp. Andra spännande exempel är också elskotern El Macchina som Östersundsbaserade VTC tagit fram, samt kommunförvaltningens 21 elcyklar. Vi har också skapat en Green Higway från kust till kust tillsammans med Sundsvall, Trondheim och kraftbolagen.” Ann Sofie Andersson (S), kommunalråd i Östersund

10-08-11 08.42.27

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Samhällsbyggnad

Foto: iStockphoto

Annons

Regler effektivast för ett hållbart byggande Det går att ställa om till ett hållbart samhälle. Tekniska lösningar finns. Men hur ska detta gå till? Vilka styrmedel behövs? När ska regleringar användas och när behövs stimulansåtgärder? Lena Neij är chef för Internationella Miljöinstitutet i Lund. I sin forskning betonar hon vikten av att anlägga ett systemperspektiv som involverar såväl teknik och ekonomi som privata företags och organisationers intressen.

å Internationella Institutet för Industriell

Miljöekonomi i Lund, ofta kallat Internationella Miljöinstitutet eller IIIEE, blandas ett 40-tal ingenjörer, jurister, ekonomer och samhällsvetare med varandra i tvärvetenskapliga forskningsprogram för att forska kring HUR samhället ska ställa om för att reducera vår miljöoch klimatpåverkan. Lena Neij är professor inom Byggande och byggnader i ett hållbarhetsperspektiv och tog över ledningen i vintras. Hennes forskning är inriktad mot styrmedel för ett hållbart byggande och boende men hon arbetar brett med omställningen av dagens energisystem.

– I min forskning betonar jag vikten av att ha ett systemperspektiv vad avser analys och design av styrmedel; ett systemperspektiv som involverar teknik, ekonomi, infrastruktur, aktörer, organisationer och normer, säger hon. Lena Neij har ägnat särskilt mycket tid åt forskning inom byggsektorn, som står för 35-40 procent av all energianvändning, och även forskat kring styrmedel och incitament för minskade CO2-utsläpp på kommunal nivå. Ett exempel är ett samarbete mellan Lunds kommun, Malmö Stad och Lunds Universitet kring ut-

Lenas 3 tips till kommuner som vill bygga mer energisnålt • Ställ krav. Kommunerna kan och bör ställa tydliga krav för ett mer hållbart byggande. • Stöd och uppmuntra. Kommunerna bör stödja innovativa och spännande lösningar genom att erbjuda seminarier och annan typ av aktiviteter för kunskapsuppbyggnad. • Utvärdera. Kommunerna bör utvärdera sina insatser för att läsa av framgång och misslyckanden.

Så jobbar vi

Jönköping planerar för tätare s tadsmiljöer

2030 ska Malmö stad försörjas med förnybar energi

Södertälje energieffektiviserar med två procent årligen

”För en stad som växer så det knakar måste man ha en idé om hur det ska lösas. I Jönköping tar vi därför fram utbyggnadsstrategi för 150 000 invånare med sikte på en långsiktig hållbarhet. Den kanske viktigaste förutsättningen är att skapa en högkvalitativ kollektivtrafik som är ett attraktivt alternativ till bilresor. I stadens mer centrala delar ska vi förtäta och omvandla industriområden till en blandad stadsmiljö där det finns bra förutsättningar att promenera och cykla. En tätare stadsmiljö betyder att vi hushåller med åkermark och viktiga naturvärden. Våra tre stadssjöar ger goda möjligheter att skapa gröna stadsoch parkrum som gör att även en förtätad stad kan erbjuda en fantastisk miljö. Energieffektivt byggande, fjärrvärmeutbyggnad och ökad biogasproduktion bidrar också till minskad klimatpåverkan.”

”Malmös nya miljöprogram slår fast att hela Malmö stads verksamhet ska vara klimatneutral år 2020 och år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar energi. Malmös nya översiktsplan som tas fram just nu tar sitt avstamp i målet att Malmö i första hand ska växa inåt för att skapa en tät, grön och blandad stad. Miljöbyggprogram Syd är ett av de verktyg vi använder för att ställa krav, till exempel på energiområdet, på all nybyggnation på kommunal mark i Malmö och Lund. Första spadtaget togs i våras för Fullriggaren i Västra Hamnen som med de 600 lägenheterna tar Malmös nästa steg i hållbarhetsarbetet. I Fullriggaren kommer en tredjedel av bostäderna att klara standarden för passivhus och området som fått stöd från Delegationen för hållbara städer kommer bli Sveriges största samling av energieffektiv bebyggelse.”

”Kommunen ska samhällsplanera för en effektivare energianvändning inom bebyggelse och transportsektorn och i Översiktsplan 2012 är klimatmålet tongivande. Fossil koldioxid ska fasas ut och energieffektiviseringen inom organisationen är i genomsnitt två procent per år. Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk, Igelsta, invigdes i år och har halverat utsläppen. Söderenergi är dessutom landets största fjärrvärmeproducent. Organisationen har egen bilpool och planera att öppna upp den även för medborgare. Färre behöver då äga bil och parkeringsbehovet minskar. Andelen fordon som drivs med ickefossilt bränsle var 85 procent 2009. Vårt organiska material omvandlas till biogas. Vi är en av 5 tänkbara kommuner för en pionjärbana med spårbilar! Stombusslinjenät planeras som knyter ihop staden och minskar restiden.”

Ann-Mari Nilsson (C), kommunalråd i Jönköping

Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö

Klimat montage.indd 10

Ewa Lofvar Konradsson (MP), kommunalråd i Södertälje

10-08-11 08.42.41

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

”Sverige har ett gott rykte och det finns ett stort intresse från utlandet att ta del av våra lösningar och vår teknik.”

formningen av ett lokalt byggprogram, Miljöbyggprogram SYD, som vänder sig till byggherrar som vill bygga på kommunal mark. – Dagens byggstandarder sätter en miniminivå. Miljöbyggprogram SYD går ett steg längre och är ett sätt för kommunen att kunna ställa tuffare krav på byggföretagen, säger Lena Neij. Programmet ställer krav på olika områden och för varje område kan byggföretagen välja tre olika ambitionsnivåer – A, B eller C. Basnivån (C), som innebär hårdare krav än Boverkets byggregler, måste alla nå upp till och innebär krav på ett ekologiskt hållbart byggande utifrån såväl energiförbrukning som innermiljö. Även om intresset bland fastighetsägare och byggherrar för att bygga miljövänligt är stort, visar Lena Neijs forskning att tydliga byggregler är i särklass det viktigaste styrmedlet för att åstadkomma ett hållbart byggande. Skattereduktioner är ett annat effektivt instrument, om det riktas mot miljöhållet. – Ett ROT-avdrag förknippat med miljökrav skulle säkert vara verksamt, säger Lena Neij. Rent generellt är världen i behov av utvärderingar, av fakta, att verkli-

Kristianstad skyddas mot översvämning ”Kristianstad har under århundraden hotats av översvämningar då betydande delar av staden ligger under havsytan. Under 1900-talet steg Helge å till +2 meter eller mer vid fem tillfällen. Omfattande åtgärder har varit nödvändiga för att på lång sikt skydda viktiga samhällsfunktioner och bostadsområden i Kristianstad. Beslut fattades om investeringar i nya skyddsvallar och pumpstationer och byggandet inleddes redan 2002. När samtliga åtgärder är klara kring 2014 har ett av Sveriges största invallningsprojekt i modern tid genomförts till en kostnad av cirka 200 miljoner kronor. Kristianstad har då ett långsiktigt skydd mot översvämningar.” Bengt Gustafson (m), kommun styrelsens ordförande i Kristianstad

Klimat montage.indd 11

gen veta vad som ger avsedd effekt, hävdar Lena Neij som också efterlyser fler öppna diskussioner mellan politiker, forskare och företagsledare. – Här finns ett tillfälle för Sverige, som ligger långt framme i klimatarbetet, inte minst när det gäller byggandet, att driva miljöfrågor även internationellt. Sverige har ett gott rykte och det finns ett stort intresse från utlandet att ta del av våra lösningar och vår teknik, säger Lena Neij. •

VI SKAPAR BÄTTRE SAMHÄLLEN

Internationella miljöinstitutet Grundades 1994 efter ett riksdagsbeslut och är knutet till Lunds Universitet. Har cirka 40 forskare och forskarstuderande samt ger mastersutbildningar för omkring 60 studenter per år. Lena Neij är professor och chef sedan 2010. Forskningen handlar om strategier och policy för att stödja hållbar utveckling. Omsättningen låg 2009 på cirka 35 miljoner kronor.

Mölndal bygger bort effekterna av klimat förändringarna ”Vi bygger i centrala lägen med mycket god kollektivtrafik för att möjliggöra ett minskat bilresande. Mölndals stad köpte förra året in ett mycket stort markområde i centrala Mölndal. Platsen ska omvandlas från äldre industriområde till en urban stadsdel med blandade funktioner. Vi försöker att underlätta för exploatörer att bygga energieffektivt och att välja fjärrvärme från vårt nya kraftvärmeverk som producerar el och fjärrvärme främst från förnybara bränslen.”

Tyréns ser många möjligheter att vara en del av den utveckling som ger goda livsbetingelser för nuvarande och kommande generationer. Vi tar klimatfrågan på största allvar och arbetar aktivt för att bidra till minskad klimatpåverkan och ett samhälle som är robust inför kommande klimatförändringar. Det finns två huvudspår i vårt klimatarbete: Resursminimering och klimatanpassning. Resursminimering handlar om att minska de ekologiska fotavtrycken i allt vi gör. Vår vision är att ett hus eller en väg som vi projekterar inte ska förbruka mer resurser och lämna mer avfall än att naturen kan återhämta sig inom dess livslängd. Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till ett förändrat klimat, såsom höjda havsnivåer och ökade nederbördsmängder. Tyréns driver för närvarande ett utvecklingsprojekt i samarbete med forskningsprogrammet Climatools för att utveckla verktyg för klimatanpassning. Vi har genomfört flera spännande klimatrelaterade uppdrag inom till exempel: • Strategiskt klimatarbete • Energieffektivisering • Hållbart resande • Biogasprojektering • Klimatanpassad VA-planering • Riskhantering • Översvämningsplanering Besök oss på www.tyrens.se

Hans Bergfelt (m), kommun styrelsens ordförande i Mölndal

10-08-11 08.43.37

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Kommunikation och konsumtion

Konsumenter vill agera klimatvänligt och är mottagliga för klimattips. Men samtidigt ställer klimatfrågan tuffa krav på kommunikationen med medborgarna jämfört med tidigare miljöfrågor. Det hävdar Jessica Cederberg Wodmar, expert och författare inom klimatområdet.

Klimatkommunikatören Jessica Cederberg Wodmar:

”Lär känna din målgrupp”

Foto: iStockphoto

ommunerna spelar en avgörande roll i det lokala klimatarbetet. Inte bara genom att bygga biogasanläggningar och andra konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser utan också genom att påverka invånare och företag att agera klimatvänligt. – Kommunen är en katalysator i det lokala klimatarbetet. Den är en stor aktör som kan påverka både invånare och företag. Inte minst när det gäller offentliga upphandlingar där kommunen kan ställa långtgående krav på näringslivet, säger Jessica Cederberg Wodmar. Klimattips och kampanjer minskar utsläppen. Det visar flera undersökningar. Men kommunikationen måste också kombineras med konkreta åtgärder. – Lyfter vi fram ett problem måste vi också visa på lösningar och samtidigt berätta varför vi gör det vi gör. Ett exempel är om kommunen bygger en ny cykelväg. Då räcker det inte med att sätta upp en ny skylt för att berätta om att den finns. Det är också viktigt att informera om varför cykelvägen har byggts och hur vi kan påverka miljön genom att ställa bilen och välja cykeln när detta är möjligt. – Klimatfrågan är komplicerad och handlar om komplexa samband. Förr var det enklare att arbeta med miljöfrågor. Då handlade det om något som var mer påtagligt, som alla kunde se, exempelvis ett

Satsningen med Klimatkommunerna är något som vi är positivt inställda till, då vi levererar system som används till att förbättra mijön. Merparten av medlemskommunerna har tagit hjälp av vår teknik för att få bättre kontroll och uppföljning på sin avfallshämtning.

”Att göra massa saker utan att berätta om dem är slöseri med resurser. En mycket viktig sak är att dela med sig av sina erfarenheter till andra kommuner.” vattendrag som var förorenat, skräp på marken eller ett rör som spydde ut avgaser. Jessica Cederberg Wodmar har arbetat med miljö-

frågor i 20 år. Numera driver hon det egna företaget JCW Hållbar kommunikation och har tidigare arbetat med klimatkommunikation vid Naturvårdsverket. Tillsammans med metereologen Pär Holmgren har hon även skrivit boken ”Klimatkoden”.

Vi hjälper dig med allt från kravspecifikation till montering och service (med servicestationer över hela landet). Allt från själva produkten till ett strategiskt bollplank.

Läs mer på www.botek.se Med Botek får du ett av marknadens vassaste system för avfallshantering. Vi arbetar ständigt med att förbättra precision och kontroll i tömningsregistrering och vägning.

Klimat montage.indd 12

10-08-11 10.05.54

S h

Un Sto Må he ska fra ww

Kl ”St co Sto the 7s

Hå Su Yo and 21

Bu ”D ble 30

Bi Bi ”W Ur ser 14

Lu ”W of wh mo 18

Va ”W tio 18

Mi Su ”St Co 19

Hå tai Be pre 20

Gr Ne fun red 17

Mi Ec Su eco Sto 29

DETTa är EN aNNoNS fråN MILjöförvaLTNINgEN I SToCkHoLM

Seminarier hösten 2010 Under miljöhuvudstadsåret bjuder Stockholm in till en rad seminarier. Målsättningen är att utbyta erfarenheter, visa på goda exempel och skapa en plattform för att diskutera framtida samarbeten. www.stockholm.se/egcseminars Klimat - Climate Change ”Stockholm’s Climate Pact, a cooperation between the City of Stockholm and companies active in the region.” 7 september Hållbart resande Sustainable traveling Young thinking on future transport and Sustainable travel. 21-22 september Buller - Noise pollution ”Designing soundscape for sustainable urban development” 30 september - 1 oktober Biologisk mångfald Biodiversity ”What about Urban Nature Urban Biodiversity and Ecosystem services” 14-15 oktober Luft - Air quality ”Which are the scientific evidence of health effects of road dust and which abatement strategies are most efficient?” 18-19 oktober Vatten - Water ”Waterprotection and Conservation in the Urban Environment” 18-20 oktober Miljöanpassat byggande Sustainable building ”Stockholm Sustainable Building Conference” 19-20 oktober Hållbar avfallshantering - Sustainable Waste management Best practices of Stockholm will be presented. 20-22 oktober Grön IT - Green ICT New leading solutions where ICT functions as an enabler to radically reduce energy consumption. 17 november Miljöprofilområden Eco-profiled areas Sustainable city development in eco-profiled areas in London, Stockholm and Hamburg. 29-30 november

Gunnar Söderholm, chef på Miljöförvaltningen i Stockholm.

Miljöfrågan engagerar alla i Stockholm Stockholm har en lång tradition av ett ambitiöst miljöarbete. Det väl utbyggda fjärrvärmenätet, trängselskatterna och ett långvarigt arbete med att förbättra vattenkvalitén är tre av flera steg som lett fram till att Stockholm utnämnts till Europas första miljöhuvudstad 2010. Utmärkelsen har naturligtvis be-

tytt ökad uppmärksamhet och satt Stockholms miljöarbete på kartan. Miljön ligger högt upp på agendan och undersökningar visar att miljöfrågan engagerar stockholmarna i mycket hög grad. – Utmärkelsen har inneburit att miljöfrågan blivit en del för alla förvaltningar och bolag i Stockholms stad. Det här är inte bara en fråga för miljöförvaltningen utan det engagerar alla, säger Gunnar Söderholm, chef på Miljöförvaltningen i Stockholm. Men om man går tillbaka i tiden var situationen en annan. På 1940-talet var vattnet i Riddarfjärden så förorenat att det kallades för lortdiket. I dag är det möjligt att bada i de centrala delarna av

Stockolm och i början på juni kunde man inviga ett nytt strandbad i Årstaviken, som tidigare varit förorenad av olika dagvattenutsläpp. – Jag tycker det är en enorm prestation som jag är mycket stolt över. Jag tror det imponerar mycket på stockholmarna. Det är generationer av politiker i stadshuset som jobbat uthålligt för att nå den situation vi har i dag. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har betytt oerhört mycket för luftkvalitén i Stockholm. I dag är nära åtta av tio av stadens bostäder anslutna till fjärrvärmenätet och värmen är till 83 procent fossilfri. Hos energibolaget Fortum finns det investeringsplaner att komma ned till 90 procent fossilfritt 2017. – Det är ambitiösa planer. Vi har

sedan tio procent kvar för att fasa ut kolet som kommer att kräva speciella investeringar. Men sammantaget är fjärrvärmen den viktigaste förklaringen till varför luftkvalitén i Stockholm är så bra. Stockholm har också några av Europas längsta serier av luftmätningar. Resultaten och kunskapen från dessa har gett svar på var i staden miljökvalitetsnormerna överskrids. Inte minst har detta gett beslutsfattarna underlag att fatta beslut som ibland varit tuffa. De höga partikelhalterna på Hornsgatan, där ett förbud mot dubbdäck följde, är ett exempel. – Utan miljöförvaltningens underlag hade man inte haft samma kunskapsbas att stå på. Detta är ett bra exempel på hur samspelet mellan förvaltning och politik fung-

erar i staden och att man har det politiska modet att vidta åtgärder när man ser att vi har problem. Men Stockholms verkligt stora utmaning ligger i framtiden. Målet är att vara fossilfritt 2050, samtidigt växer befolkningen med en procent om året. Det innebär 200 000 fler invånare de närmaste 20 åren och fler invånare betyder mer bostäder och ökad trafik. – Vi måste möta framtiden med att hitta hållbara kollektivtrafiklösningar, men den stora utmaningen för Stockholm blir att behålla våra grönområden. Att vi kan fortsätta bygga nya bostäder på redan exploaterad mark, det kommer att vara A och O för att stockholmarna ska kunna acceptera den tillväxt som vi har, avslutar Gunnar Söderholm.

Miljöbarometern ger svar på miljöfrågor om Stockholm Stockholms stad har höga ambitioner när det gäller miljökommunikation och grön IT. Därför har man satsat på en webbaserad miljöbarometer där både beslutsfattare och stockholmarna själva kan följa miljöutvecklingen i staden. På Miljöbarometern sammanställs fakta både från stadens egna miljömätningar och från andra myndigheter som analyserar miljön i Stockholm. Här redovisas också stadens miljömål med tydliga bedömningar och indikatorer. – Miljöarbete är i högsta grad en kommunikationsfråga. Tydlig information är en förutsättning för att

förankra och motivera miljöarbetet, säger Mikael Lindell, redaktör för Stockholms miljöbarometer. Miljöbarometern har idag sju år på nacken. Tanken var från början att skapa ett internt verktyg för att följa upp stadens miljöprogram och ett sätt att hålla ordning på nyckeltal. Men man insåg tidigt att det kunde

finnas ett intresse utanför förvaltningens väggar och barometern publicerades då ut till allmänheten. Under hösten kommer man att genomföra en medborgarenkät, där stockholmarna får svara på frågor om attityder och beteenden kopplade till miljön i staden. – Resultaten från denna kommer naturligtvis att redovisas på Miljöba-

rometern. Man kommer då att kunna jämföra mellan olika stadsdelar och följa upp utvecklingen från tidigare enkäter, säger Mikael Lindell. Fakta: ca 3000 unika besökare per månad, en uppgång med 40 procent sedan 2008.

www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Klimat montage.indd 13

10-08-11 08.44.19

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Så jobbar vi Dialogen Lidköpings främsta verktyg ”I Lidköpings kommun jobbar vi utifrån visionen ”En välkomnande och hållbar kommun”. Dialogen är vårt främsta verktyg. Vid invånarträffar diskuteras energioch miljöfrågor med kommunens politiker och tjänstemän. Energi- och klimatrådgivaren genomför bygdegårdsturnéer som är välbesökta. Genom ”Energivinsten” blev hundra företag medvetna om sin egen energianvändning och möjligheterna att spara energi. I projektet ”Energimedvetna Lidköpingsbor” utbildades föreningar och övriga kommuninvånare i energifrågor i samverkan med studieförbunden. Under 2010 har vi fokus på klimatdialogen med politiker, kommunala tjänstemän, representanter från företag och olika organisationer. Resultatet ska bli en klimatstrategi med höga målsättningar. Vi vill vara kommunen i framkant som vågar tänka i nya banor.” Kjell Hedvall (S), kommunalråd i Lidköping

Frukostmöten och provkörning av biogasbilar i Hässleholm ”Klimatkommunikation bedrivs främst i den kommunala energioch klimatrådgivningen samt i kommunens tre klimatinvesteringsprogram. Kommunens energioch klimatrådgivare anordnar bland annat en årlig energimässa under BoDagarna. Denna mässa brukar vara mycket uppskattad av både utställare och besökare. Under 2009 genomförde kommunens energioch klimatrådgivare och en av miljökontorets inspektörer projektet ”Klimat i tillsynen” där företag informerades om energioch klimatfrågor. I klimatkommunikationen i klimatinvesteringsprogrammen har störst fokus legat på att öka företagens och kommunorganisationens användning av biogas för transporter. Kommunen fick sitt första tankställe för fordonsgas i oktober 2007. Bland annat anordnades en utställning och provkörning av biogasbilar på Nytorget i Hässleholm 2006. Under 2007 bjöds företag in till frukostmöte och provkörning av biogasbilar och i april 2009 anordnades ett biogasseminarium på Norra station.” Tommy Nilsson (S), kommunalråd i Hässleholm

Uppsala tar fram eget ” Kyotoprotokoll” ”Ett stort engagemang som Uppsala kommun har dragit igång är ”Uppsala Klimatprotokoll”, ett slags "Kyotoprotokoll" på lokal nivå . Det är totalt 16 deltagande organisationer som tillsammans ska arbeta mot gemensamma klimatmål. En viktig del av arbetet med klimatprotokollet är att kommunicera ut det vi arbetar med och de mål vi har. Om man bara räknar de medarbetare som finns i de 16 organisationerna så är vi uppe i cirka 25 000 personer som mer eller mindre kommer att vara delaktiga i att nå våra mål. Vi hoppas även på att inspirera människor genom den mediebevakning och de events som hålls i samband med klimatprotokollet. Om vi ska lyckas nå de satta klimatmålen för Uppsala är det viktigt att vi får med alla på tåget och då är kommunikationen väldigt viktig.” Urban Wästljung (FP), miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala

Kunskap som utgångspunkt i Sollentunas klimatstrategi ”I Sollentuna ser vi betydelsen av att lyfta frågan om konsumtionen och dess klimatpåverkan som en väsentlig del av klimatarbetet. Insikten om att konsumtionen står för en mycket stor del av vår klimatpåverkan växer. Vi behöver större kunskap om olika konsumtionsvals klimateffekter för att vi ska kunna göra mer klimatsmarta val. Därför har vårt förslag till klimatstrategi kunskapsinhämtning och kunskapsspridning som utgångspunkt. Kunskapen om kommunens egen klimatpåverkan kan då bli en grund för kommunikation och erfarenhetsutbyte med såväl kommunens invånare som andra aktörer. För att förankra dessa tankar lokalt har vi haft ett brett samråd kring klimatstrategin.” Carina Lundgren (C), ledamot i kommunstyrelsen i Sollentuna

Stockholmsföretag i klimatpakt ”Stockholms stad är Europas första miljöhuvudstad. Vi fick utmärkelsen för ett långvarigt miljöarbete och mycket ambitiösa klimatmål. 2050 ska Stockholm vara fossilfritt och vi ska minska CO2-utsläppen till tre ton per invånare fram till 2015. Vi arbetar aktivt med flera kommunikationsprojekt inom klimatområdet. Alla stockholmare har fått broschyren ”Klimatsmart i hemmet” med råd och tips om hur man kan minska sin klimatpåverkan. Vi har också tagit initiativ till nätverket Klimatpakten där företag kan inspirera varandra genom att visa på konkreta åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Stockholmarnas engagemang för miljöarbetet är både stort och påtagligt. Det ser vi inte minst på försäljningen av miljöbilar, återvinningen och det stora utnyttjandet av våra gröna områden.” Ulla Hamilton (M), miljö- och trafikborgarråd i Stockholm

Klimat montage.indd 14

5 kommunikationstips från Jessica 1. Först och främst: bestäm målet och syftet med kommunikationen. 2. Sätt en budget. 3. Fundera ut hur budskapet bäst kan kommuniceras till målgruppen. Det behöver inte vara en trycksak, men det kan vara det. 4. Bestäm tidsperspektiv. Tänk på att det tar tid att påverka attityder, kunskap och beteende. 5. Det är viktigt att lära känna sin målgrupp. Det som fungerar i en kommun kanske inte fungerar så bra i en annan kommun.

– Kommunikationen kan ske på många olika sätt, inte bara genom foldrar och tryckt material, utan också muntligt genom föreläsningar, studiebesök, webben och klisterlappar på lampan, säger hon. Dessvärre kan det finnas en ovilja bland kommunerna att berätta om vad de faktiskt åstadkommer för att sänka utsläppen av växthusgaser. Att ”sticka ut hakan” kan innebära en risk att i stället bli anklagad för saker som inte är gjort. – Men att göra massa saker utan att berätta om dem är slöseri med resurser. En mycket viktig sak är att dela med sig av sina erfarenheter till andra kommuner som inte kommit lika långt, säger hon. Hösten 2009 var kulmen på klimatpratet. Sedan dess har utrymmet i media minskat med 70-90 procent. Andra saker har tagit större plats, framför allt finanskrisen och oljeutsläppet i Mexikanska Gulfen. – Nu är det ännu viktigare att vara relevant och tydlig i sin kommunikation. Det pågår en kamp i medierna om vad som ska lyftas fram. Exempelvis kan man koppla såväl klimatpåverkan som säkerhetsaspekter, tryggad energiförsörjning och krishantering till oljeutsläppet i Mexikanska Gulfen. Fokus varierar beroende på vem som uttalar sig och vilket media som rapporterar. Alltför sällan kopplas dessa saker ihop.

Hur kan man göra klimatfrågorna begripliga för gemene man? – Man måste framför allt tänka på att jobba mycket med språket, att det är enkelt och lättförståeligt. Det är naturligtvis inte lätt. Det handlar om att jämka mellan experten och den som vill förenkla och sammanfatta på tre rader för att få fram ett budskap som passar mottagaren, säger hon. Är det en bra bild av klimatet som sprids idag? – Det är både och. Media har haft en folkbildande roll. Men ibland är det så att samma media kan sprida olika bilder inom en kort period. Då blir det naturligtvis svårt för konsumenten att ta ställning, säger Jessica Cederberg Wodmar. •

10-08-11 08.44.42

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

SMART ENERGI

Beslutsfattare i Västra Götaland manifesterar sin vilja att agera i klimatfrågan och visar sitt stöd för processen Smart Energi!

SAMARBETE

Smart Energi är en process som ska förverkliga klimatstrategin för Västra Götaland. Målet är att bryta länets beroende av fossil energi till 2030 genom energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi. Arbetet ska drivas på ett sådant sätt att konkurrenskraften i Västra Götaland stärks. Läs mer på www.vgregion.se/smartenergi

– nyckeln till framgång i Västra Götaland Genom ett brett samarbete ska beroendet av fossil energi brytas till 2030. För att nå målet pågår ett unikt och nära samarbete mellan olika aktörer kring bland annat klimatsmarta inköpsbeslut, person- och godstransporter och energieffektiva byggnader. Regional utveckling och klimatfrågor går hand i hand i Västra Götaland. BILDANDET AV Västra Götalandsregionen för drygt tio år sedan öppnade upp för ett närmare samarbete mellan olika instanser. Detta har man i regionen dragit nytta av på ﬂera olika plan. Inte minst när det gäller miljö och klimatfrågor, som är ett viktigt område för regionens utveckling. – Miljöfrågor och regional utveckling går hand i hand. Genom att ta fram ny klimatsmart teknik skapas samtidigt ﬂer arbetstillfällen och i slutändan får vi en bättre miljö. Det här arbetet har enbart positiva effekter och därför är det också så roligt, säger Per-Olov Blom (c), ordförande i Västra Götalandsregionens miljönämnd. ETT KONKRET EXEMPEL på denna unika samverkan är Smart Energi, som över 40 kommuner, näringsliv, hög-

Klimat montage.indd 15

skolor och organisationer stödjer. Smart Energi är processen som ska förverkliga klimatstrategin för Västra Götaland. Den främsta målsättningen med strategin, som antogs förra året av regionfullmäktige och därefter även av kommunerna, är att Västra Götaland ska vara oberoende av fossil energi år 2030. – Att jobba så här tätt ihop med kommunerna är unikt i landet. Tillsammans har vi en stor möjlighet att påverka vår miljö, säger regionstyrelsens ordförande Gert-Inge Andersson (s).

bättre miljö, till exempel att köpa närodlat och åka kollektivt. – Den största utmaningen rör ändå transportsektorn som står för en stor del av de fossila utsläppen. Men där ligger vi samtidigt långt framme med vår stora fordonsindustri och satsningarna som görs på biogasproduktion i bland annat Göteborg, berättar Gert-Inge Andersson. FÖR ATT SE TILL att konkreta åtgärder genomförs så tecknas tydliga överenskommelser med mätbara mål inom varje fokusområde. Några exempel på aktuella överenskommelser är klimatsmarta inköpsbeslut, energieffektiva byggnader och ökad användning av solenergi och vindkraft. Ett annat initiativ är att använda Göta Älv för godstransport, ett ärende som nu ligger hos regeringen. Att nyttja älven för godstransporter skulle

inte bara minska utsläppen av koldioxid utan också avlasta det hårt belastade vägoch järnvägsnätet och Göteborgs Hamn. – I Europa är detta ett vanligt sätt att transportera gods. Fartygen skulle i så fall gå på ﬂytande biogas, något som nyligen började produceras i Lidköping, säger Per-Olov Blom. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN är en stor aktör i länet med omkring 50000 anställda. För att även begränsa verksamhetens klimatpåverkan används enbart miljöbilar i tjänsten och man ställer höga krav vid upphandlingar. Regionen har även satt upp ett internt mål att vara fossilfria år 2020. – Vår vision ”Det goda livet” är en portal för vårt miljöarbete. För det handlar i grunden om en god miljö och bra hälsa, säger Gert-Inge Andersson.

ARBETET SKER INOM sex strategiska fokusområden. Dessa rör energianvändning i byggnader, person - och godstransporter, alternativa drivmedel och fordon, förnyelsebar energi samt konsument- och producentansvar. Den sistnämnda handlar bland annat om vad man själv kan göra för en

10-08-11 08.45.09

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Energi

Intresset för regeringens energieffektiviseringsstöd är stort bland Sveriges kommuner och landsting. Över 200 av dem har redan ansökt. Målet är att nå alla. – Pengarna räcker till alla och kan bidra till att delvis finansiera en person som arbetar med energioch klimatfrågor, säger Maria Steinbach Lindgren på energimyndigheten.

200 kommuner och landsting har visat intresse för energieffektiviseringsstödet

”Pengarna räcker till alla”

nder femårsperioden 20102014 har regeringen avsatt 99 miljoner kronor årligen i så kallat energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting i Sverige. – De som söker stöd åtar sig bland annat att ta fram en strategi för energieffektivisering och sedan aktivt arbeta för att genomföra denna, säger Maria Steinbach Lindgren. Maria Steinbach Lindgren är noga med att påpeka att det inte bara handlar om strategier och kartläggning på papper. Det är viktigt att så snart som möjligt också ta sig ur

”För att energieffektiviseringsarbetet ska bli lyckat är det viktigt att det finns ett tydligt ansvar för energioch klimatfrågorna.” kartläggningsfasen och gå vidare mot handling. – För att energieffektiviserings arbetet ska bli lyckat är det viktigt att det finns ett tydligt ansvar för energioch klimatfrågorna, att det finns mål och en budget. Allt detta förutsätter ju att det är politiskt förankrat för att

s edan gå från vision till genomför ande, s äger hon. Maria Steinbach Lindgren leder arbetet på avdelningen Uthållig Kommun som sysselsätter ett tiotal medarbetare. Förutom att hantera regeringens stöd för energieffektivisering ägnas

en stor del av verksamheten åt ett samarbetsprojekt som omfattar inte mindre än en femtedel av Sveriges kommuner, 66 stycken. Nätverksträffar, workshops och utbildningsdagar arrangeras av myndig heten som ett led i att öka kunskapen kring hur samhället ska bli mer ut hålligt. Den kommunala friheten är stor även på klimatområdet. Hur mycket som måste göras är i stor utsträckning upp till kommunerna och landstingen själva eftersom det finns få tvingande regler. – Kommunerna har att förhålla sig till EU-direktiv och nationella mål.

GÖTEBORG ENERGI GÅR FRÅN ORD TILL HANDLING Vindkraft och biogas är viktiga delar av Göteborg Energis resa mot ett hållbart Göteborgssamhälle. Bland annat byggs 21 nya vindkraftverk i Dals Ed och nya anläggningar ska göra det möljigt att förse lastbildar och bussar med flytande biogas. Visionen om ett hållbart Göteborgssamhälle är mer än bara fina ord. Den genomsyrar hela Göteborg Energis verksamhet. På flera områden har företaget gått från ord till handling när det gäller att skapa ett uthålligt energisystem i Göteborgsregionen. Biogas är ett av Göteborg Energis framtidsområden och kommer bli en allt viktigare energikälla, framförallt för transportsektorn. – Vi satsar stort på att skapa produktionsmöjligheter för biogas baserad på rötningsbara avfallsprodukter från såväl hushåll som verksamheter och lantbruk, säger Carina Bergsten, ansvarig för biogasproduktionen på Göteborg Energi. Göteborg Energis produktion av biogas ligger idag på cirka 65 GWH i anläggningarna i Göteborg och i Falköping men kommer inom kort att fördubblas. Redan 2011 står en ny anläggning i Lidköping klar som kommer att framställa biogas i flytande form. – Vinsterna är många. När gasen omvandlas till flytande form blir det möjligt även för den tunga trafiken att köra på fordonsgas,där miljövinsterna är stora. Dessutom blir transporterna av bränslet från produktionsplats till tankställe mycket effektiva, säger Carina Bergsten. 2011 står en unik anläggning klar på Nötcenter Viken, en större gård i trakten kring Falköping i Västergötland. Gödslet från kossorna ska tas om hand och på plats producera 1,5 GWH biogas årligen. Via

Klimat montage.indd 16

uppgraderingsanläggningen i Falköping distribueras gasen sedan ut till tankställen. Det blåser gynnsamma vindar även för vindkraften. Tillsammans med Rabbalshede Kraft bygger Göteborg Energi en park med 21 stycken vindkraftverk, som kommer att börja leverera el runt årsskiftet och som i ett svep tiodubblar företagets produktion av vindkraftsel. – Göteborg Energi gör också en hel del intressanta lokala satsningar. I förorten Gårdsten har vi satt upp ett vindkraftverk, strax utanför bostadsområdet, som förser cirka 2 500 lägenheter med förnybar energi. Många kan till och med se sin energikälla snurra utanför fönstret, säger Jonas Cognell, ansvarig för förnybar elproduktion på Göteborg Energi Göteborg Energi är också en attraktiv partner för världens ledande företag i branschen. Nyligen tecknades ett avtal med ett av världens största företag, General Electric, om att tillsammans utveckla Göteborg Energis initiativ ”Vindplats Göteborg”. – Tillsammans med General Electric, SKF, Chalmers och ﬂera andra organisationer planerar vi nu att bygga upp ett testcenter i Göteborg för att utveckla vår förmåga att utvinna miljösmart el ur vinden, säger Jonas Cognell.

10-08-11 08.45.32

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Detta kan myndigheten hjälpa kommunerna med: • Stötta och ge råd till kommuner och landsting i klimatarbetet. • Arrangera utbildningar och nätverksträffar för erfarenhetsutbyten. • Ge ekonomiskt stöd för energieffektivisering i kommunen.

Foto: Stock.xchng

DEttA äR EN ANNONS FRåN MjÖlBy-SVARtåDAlEN ENERGI AB

MSE satsar på hållbarhet Mjölby-SvartådalEn EnErGi ab (MSE) vill vErKa SoM En KatalySator för närinGSlivEt och vara förEGånGarE inoM oMStällninGEn till förnyElSEbar EnErGi.

Klas Gustavsson vd på MSE.

MSE är energileverantör i Mjölby regionen. Företaget arbetar med elproduktion, elnät, fjärrvärme och bredbandsnät. MSE har redan sedan starten jobbat med förnyelsebar energiproduktion genom sina sex vattenkraftstationer i Svartån. Efter hand har ytterligare satsningar gjorts. – Vårt mål är att ställa om energi systemen så att de blir långsiktligt hållbara, säger Klas Gustafsson, vd på MSE.

Företaget har med förnyelsebara strategier nu flera nya sats ningar i rullning. En av dessa sker inom transportsektorn i projektet Östgöta Gårdsgas AB där MSE samarbetar med lokala lantbruksföretag och Mjölby kommun. I biogassatsningen kommer lantbruksföretagen röta gödsel på sina gårdar och Mjölby kommun röta avloppsslam som sedan kommer att uppgraderas till fordonsgas för Mjölbyborna. – Vi jobbar i dagsläget på för fullt med den nya satsningen och räknar med att vara i produktion under nästa år. MSE kommer att vara huvudägare i två bolag som ägs tillsammans

Klimat montage.indd 17

med lantbrukare. I det ena bolaget ska det bedrivas uppgradering av rågas till fordonsgas och det andra bolaget kommer att bygga och driva ett gasnät. Klas Gustafsson tycker biogasprojektet visar på ett stort lokalt intresse hos flera aktörer i näringslivet att samverka långsiktligt för miljön. – Omställningen måste göras till förnyelsebar energiproduktion, det är livsnödvändigt för framtiden. Vi ser det som vår uppgift att verka som en katalysator för näringslivet. Ett annat starkt ben för MSE är fjärvärmen där 97 procent av produktionen är biobränslebaserad. Nu utreds det även att bygga biokraftvärme. – I fjärrvärmeproduktionen vill vi ha bättre resursutnyttjande genom att biomassan används till att både producera el och värme. Stora investeringar görs också i elnätet drivet av en kraftig vind kraftsutbyggnad. 2009 kom 20 procent av elen i Mjölby Kraftnäts nät från vindkraft. Det kan jämföras med 2 procent vindkraft i övriga landet. – Redan 2012 räknar vi med att hälften av elen kommer från vind kraft. För att möjliggöra anslutning av all denna vindkraft till elnätet satsas 100 Mkr i att öka nätets kapacitet, säger Klas Gustafsson.

fakta: MSE Företaget: MSE startade 1981 Omsättning: 200 miljoner Antal kunder: 12 000 elnätskunder, 2000 fjärrvärmekunder och 1200 bredbandskunder. Medarbetare: 60 st. Företagsform: MSE ägs 55 procent av Mjölby kommun, 35 procent av tekniska verken i linköping ab och 10 procent av Motala kommun.

10-08-11 08.45.47

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Så jobbar vi

Linköpings biogassatsning ger stora miljövinster och nya företag ”I Linköping har vi en lång och bred erfarenhet av framgångsrikt miljö- och klimatarbete. Jag är särskilt stolt över den långsiktiga biogassatsning som Linköpings kommun och dess bolag Svensk Biogas har genomfört sedan mitten av 1990-talet. Det var då de första stadsbussarna började drivas med biogas. Idag drivs alla tätortsbussar med egenproducerad biogas. Vi har en biogasdriven bilpool som är öppen för allmänheten och mer än 70 procent av taxiflottan drivs med biogas. Totalt finns det cirka 2 500 biogasfordon i kommunen. Det har resulterat i att drygt 5 procent av den totala förbrukningen av fordonsbränsle utgörs av biogas. Vår långsiktiga satsning på biogas som fordonsbränsle ger stora klimatvinster men har också skapat nya företag i kommunen, attraktiva forskningsmiljöer på Linköpings Universitet och sist men inte minst ökad klimatmedvetenhet hos våra medborgare. ” Muharrem Demirok (C), kommunalråd i Linköping

Olofström låter hyresgäster mäta sin energiförbrukning ”Vi jobbar hårt för att konvertera bort oljan. I slutet av 2011 kommer ingen av kommunens egna byggnader att värmas med olja. All gatubelysning har försetts med energieffektiva armaturer. Vi kör de flesta av våra bilar på biogas och etanol och många ur personalen har utbildats i EcoDriving. Om drygt ett år kommer vi att producera egen biogas från hushållsavfall – men redan nu tankar några av våra sopbilar biogas. VA-verksamheten har gjort stora besparingar genom att förbättra sin utrustning och bland annat byta till nya energisnålare pumpar. Hyresgästerna i det kommunala fastighetsbolaget fick energitips samtidigt som individuell mätning började införas. En tävling i energibesparing genomfördes och besparingarna kvarstår.” Margaretha Olsson (S), kommunalråd i Olofström

Växjö bygger biogasanläggning för bussar ”Jag är mycket stolt över att Växjö är en av Sveriges bästa klimatkommuner, klimatfrågan är ju en ödesfråga för världen. Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk inför klimatfrågans komplexitet, vi har kommit en bit på väg men det blir en stor omställning att helt sluta använda fossila bränslen till år 2030, som vi har som mål. I Växjö satsade vi på el och värme från skogsrester redan på 80-talet och de senaste åren har vi utökat satsningen så att Växjö energi även levererar kyla. Transporterna är svårare att hitta lösningar till men 2013 står en större biogasanläggning klar som ska försörja bussarna i staden. Vi tittar även på förgasning av flis till fordonsbränsle, DME eller flytande metan som kan bli framtidens bränsle för tunga fordon.” Bo Frank (M), kommunstyrelsens ordförande i Växjö

”Myndighetens roll är att stötta kommuner och landsting i energioch klimat arbetet.”

Energieffektivisering nästa steg i Falköping ”I Falköpings kommun har vi sedan flera år tillbaka fasat ut fossila bränslen till uppvärmning i våra fastigheter. Nästa naturliga steg för oss är att satsa på energieffektivisering och i vår flerårsplan har vi ett mål att minska elanvändningen med 4 procent per år i den kommunala verksamheten. Vi vill också att den el som vi trots allt måste använda ska vara så klimatsmart som möjligt och i kommunen har vi beslutat att den kommunala verksamheten ska försörjas med el från lokalägd vindkraft. Hittills har vi investerat i två vindkraftsparker i Falköping för motsvarande omkring 12 procent av vår elanvändning.” Ulf Eriksson (C), kommunstyrelsens ordförande Falköpings kommun

Boxholm byter ut armaturer i gatubelysningen ”I Boxholms kommun arbetar vi med energieffektiviseringar, bland annat konvertering från olja och el till bergvärme och luftvärmepumpar i byggnader. Ett projekt som jag vill framhålla är utbytet av armaturer i gatubelysningen som vi har genomfört med Vattenfall under 2009. 974 armaturer av totalt 1 600 har bytts ut. Samtliga lampor som innehåller kvicksilver 124 och 250 W har bytts ut till 35 W metallhalogen. De kvarvarande armaturerna ska ersättas med metallhallogen alternativt LED-lampor. Utbytet har medfört att belysningen har förbättrats och att utsläppen av CO2 minskar med 45 ton per år. Det ger även en besparing med cirka 100 000 kr per år. Därmed har vi uppfyllt EU-direktivet som gäller från och med 2015. I Boxholm arbetar vi även med utbyggnad av gång- och cykelvägar och med övriga energifrågor såsom däck- och cykelkampanjer." Per-Arne Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Boxholm

Helsingborg ska bli energineutral ”Visionen för Helsingborgs energiarbete är att staden ska bli energineutral. Vi var tidigt ute med att satsa på biogas, både produktion och användning, och snart bygger vi världens största anläggning för produktion av flytande biogas. Sedan 1998 har stadens verksamheter minskat sin energianvändning med en fjärdedel. Staden bygger bland annat lågenergihus via Helsingborgshem, installerar individuell mätning via Öresundskraft och handlar upp energisnål belysning. Samverkan är viktigt. Därför samlar vi stadens arbete med beteendepåverkan i en ny gemensam organisation. 2009 blev Helsingborg utsedd till Sveriges miljöbästa kommun av tidningen Miljöaktuellt. Det är en utmärkelse som inspirerar oss att fortsätta att ligga i framkant inom hållbarhetsarbetet.” Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg

Säffle bygger biogasnätverk för jordbrukare ”Säffle kommun har mycket goda möjligheter att bli fossilbränslefri och självförsörjande på förnybar energi. Resurser som bland annat vindkraft, biobränsle från skog och biogas från jordbruken finns inom kommunen. Sedan några år tillbaka har ett samarbete pågått inom området biogas från jordbruken där några jordbrukare satsar på gårdsbaserade rötningsanläggningar. Detta ser kommunen som ett första steg till ett biogasnätverk där fler jordbruk ansluter. Som ett led i denna satsning planeras en biogasstation i anslutning till Europaväg 45. Med biogassatsningen ges goda förutsättningar för privata, företag och kommunen att använda ett fossilfritt alternativ för transporter.” Daniel Bäckström (C), kommunalråd i Säffle Kommun

Klimat montage.indd 18

Men agerar de inte på frivillig väg kan det så klart på sikt bli aktuellt med lagar, säger hon. Maria Steinbach Lindgren lovordar initativ som Klimatkommunerna, där framsynta kommuner går ihop för att bli ännu bättre i sitt klimatarbete. – Vi tycker att det är viktigt att kommunerna engagerar sig i energioch klimatfågor. Därför ser vi naturligtvis positivt på initiativ som Klimatkommunerna, säger hon. Kommunerna har stora möjligheter

att påverka utsläppen av växthusgaser. Lokaler, bostäder, skolor, stadsoch trafikplanering med mera – mycket av detta styrs på det lokala planet och står också för en betydande andel av utsläppen av växthusgaser. – Myndighetens roll är att stötta kommuner och landsting i energioch klimatarbetet, till exempel hur energi krav vid upphandlingar kan ställas, visa på potentialen vid till exempel renoveringen av miljonprograms lägenheter. Vilka krav får kommunerna ställa? Hur ska kommunerna tolka reglerna? Samarbetsprojektet Uthållig Kommun har vuxit kraftigt. De 66 kommunerna organiseras i åtta olika kluster. Norrlandsklustret med sina speciella förutsättningar, som exempelvis långa avstånd vilket har sina utmaningar vid trafikplanering. Storstadsklustret, som har goda förutsättningar på många områden, kanske främst behöver diskutera effektiv stadsoch trafikplanering, för att nämna några exempel. •

10-08-11 08.46.12

FOTO: STOCK.XCHNG

Annons

Hela denna bilaga är en annons från Klimatkommunerna

Annons

Alla tjänar på vindkraft EN VINDKRAFTSSATSNING innebär inte bara en investering i miljövänlig el. Det betyder även fler arbetstillfällen i området och en ökad kunskap om förnybar elproduktion. – En kommun får många positiva effekter av att satsa på vindkraft, säger Hans Ohlsson, projektledare på wpd Scandinavia. Projektledare Hans Ohlsson på wpd. wpd Scandinavia arbetar med ett flertal olika land- och havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige. Till de större hör vindkraftsparken vid Storgrundet, en satsning som görs i Söderhamns kommun. – Detta betyder oerhört mycket för kommunen, inte minst när det gäller arbetstillfällen. Vi har även fått en yrkeshögskoleutbildning för vindkraftstekniker här i Söderhamn, berättar Eva Tjernström, kommunstyrelsens ordförande i Söderhamns kommun. VINDKRAFTSPARKEN PLANERAS vid ett stort grundområde, drygt en mil sydost om Söderhamn. I området finns en möjlighet att bygga en park bestående av ett 50-tal vindkraftverk med en samlad effekt på upp till 265 MW. Den uppskattade årliga produktionen förväntas bli omkring 0,8 TWh, vilket motsvarar elförsörjningen för 160 000 hushåll. I höst fattar Miljödomstolen beslut om fyramiljardersprojektet och går allt enligt planerna blir det byggstart 2014. Eva Tjernström ser samarbetet med wpd Scandinavia som mycket positivt. – De har tagit stor hänsyn till kommunen och hållit oss informerade under hela resan på ett oerhört bra sätt, säger hon. En god och öppen dialog med kommunen är en grund-

Klimat montage.indd 19

förutsättning för att ett vindkraftsprojekt ska kunna genomföras på ett bra sätt. Det handlar om en stor investering och processen är lång fram till driftstart. – För oss är det viktigt att ha en bra dialog med kommunen. Dels för att alla involverade ska få en god förståelse för projektet, men också för att vi ska få tillräcklig information om det aktuella området. Allt för att undvika misstag, säger Hans Ohlsson. DE FYSISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA för havsbaserade vindkraftverk är bra i Sverige. På många platser längs vår långa kust är medelvinden hög och lämpar sig därför väl för vindkraft. Det grunda vattnet underlättar vid byggandet och gör det dessutom möjligt att resa kraftverken relativt nära land. Framstående forskning och goda möjligheter till industriell utveckling är andra faktorer som talar för en satsning på vindkraft. wpd Scandinavia har sedan starten 2001 utvecklat havsbaserade projekt men arbetar även med landprojekt i Sverige motsvarande en eﬀekt på ca 300 MW. Den egna erfarenheten och tillgången till moderbolagets kunskapsbank gör att det stockholmsbaserade företaget ligger i framkant när det gäller vindkraftsprojektering. – Vi på wpd hoppas att havsbaserad vindkraft kommer att ges tillräckligt goda förutsättningar och att vi därigenom får möjlighet att bygga våra anläggningar som vi projekterar i Sverige och få vara en del av förverkligandet av en oﬀshorebaserad vindkraftindustri i Sverige. – Vindkraftverk är en fantastisk möjlighet för varje generation att själv välja hur man vill utvinna energi. De håller omkring 25-30 år och lämnar inga bestående spår efter sig, säger Hans Ohlsson.

FAKTA: WPD wpd har arbetat med utveckling av vindkraft i över 10 år och är idag en av Europas ledande aktörer. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, ﬁnansiering och drift av 1 600 vindkraftverksturbiner med en sammanlagd kapacitet om 2 000 MW wpd i Sverige med säte i Stockholm har 20 medarbetare som arbetar med projektering och utveckling av vindkraft både på land och till havs.

Visste du att ... ... Produktion av 1 MWh vindel minskar koldioxidutsläppen med 850 kilo. ... En årsförbrukning för 400 eluppvärmda villor motsvarar 8 000 MWh. ... Ljudet från ett vindkraftverk får inte överstiga 40 dB vid närmaste bostad. 40 dB låter som ett modernt kylskåp. ... En utbyggnad till 25 TWh vindkraft per år skulle ge totalt 18 000 arbetstillfällen år 2020.

10-08-11 08.46.30

Ansvar – en del av varumärket Katrin

För oss på Metsä Tissue är det självklart att ta ansvar. Det innebär att vi alltid strävar efter att bedriva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt och ta hänsyn till de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av vårt handlande. Syftet med vårt koncept Balance at Hand är att integrera ansvar som en del av varumärket Katrin och hjälpa våra kunder att kombinera hållbarhet och lönsamhet. Tillsammans agerar vi ansvarsfullt. Läs mer på www.katrin.com.

Katrin. At Hand.

Klimat montage.indd 20

10-08-11 08.46.43