Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
ANNONS
Norrbotten ETT FRISKARE
Möt fri friluftsmänniskan Robin Lindqvist | SID 8-9 L
Gastronomen om vårt svenska julbord | SID 10-11
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
Folkhälsans dag i Norrbotten inspirerar till ett friskare liv VI LEVER I ETT FANTASTISKT län, med stora konstraster, tydliga årstider och med rika möjligheter till aktivitet och rekreation året om. Vi är dessutom begåvade med ren luft, rent vatten och en natur som, ur ett globalt perspektiv, är lite påverkad av miljöförstöring. Här finns vidsträckta skogar, vilda fjäll och fascinerande skärgård. Våra tätorter erbjuder rika möjligheter till aktiviteter som bidrar till att vi mår bra.
Norrbotten 2/09 4
På stadiga ben Folkhälsoprojekt som ska skydda bensköra skandinaver
6
Recept för en bättre hälsa Maine fick motion i stället för medicin och mår bättre än någonsin
6 8
Mat och hälsa - på teckenspråk Projekt som skapat stort intresse
9 10
Läkarkrönikan: “Folkhälsa börjar med individens hälsa”
NORRBOTTNINGARNA BLIR OCKSÅ allt friskare. Vi lever längre, färre drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och tandhälsan har blivit bättre. De flesta vuxna i länet anser sig ha ett bra hälsotillstånd och ungdomarna tycker sig vara friska. MEN DET FINNS OROANDE TENDENSER. Den psykiska ohälsan ökar bland yngre vuxna kvinnor samt barn och ungdom. Den psykiska ohälsan visar sig i form av oro, ängslan, ångest, huvudvärk, magont, ätstörningar och sömnproblem. Samtidigt har alkoholkonsumtionen ökat. VI HAR ALLA ETT ANSVAR – ett eget ansvar och ett samhälleligt ansvar – för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Därför antog riksdagen 2003 en ny nationell folkhälsopolitik. Elva viktiga målområden pekades ut. Det handlar om delaktighet och inflytande, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer och produkter, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. I NORRBOTTEN HAR VI BYGGT vidare på detta initiativ och 2006 antog Norrbottens läns landsting tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten en Folkhälsopolitisk strategi. Där sägs att folkhälsan ska ses och behandlas som en viktig komponent i arbetet för en hållbar utveckling. Vi ska ha ett hälsofrämjande helhetsperspektiv vid all planering samt skapa förutsättningar för medborgarna att leva ett hälsosamt liv. Tillsammans ska vi främja en jämlik hälsoutveckling hos befolkningen och bidra till att skapa trygga miljöer i Norrbotten. LANDSTINGET HAR SATT SOM övergripande mål i folkhälsoarbetet att vi ska ha ”landets bästa självskattade hälsa”. Det innebär att vi ska ligga i topp i landet i de rikstäckande enkätundersökningar som görs kring människors hälsa. För att nå det målet fordras att många dras med i arbetet. Inget bidrag är för litet. Det kan gälla allt från ett bättre samarbete mellan myndigheter till enskilda initiativ. IDAG SKRIVER VI den 4 december 2009. Det är Norrbottens folkhälsodag. Vad är väl lämpligare än att ta folkhälsodagen som utgångspunkt för ett rikare liv, med allt vad det innebär. I den här tidningen kan du läsa om några av de många initiativv som tas i länet för en bättre folkhälsa. sa. Här finns tips och idéer om vad man kan göra för att må bättre, reportage portage och uppslag. Trevlig läsning! ng!
Elisabeth h Holmgren Landstingsdirektör sdirektör
- makes you visible
8-9
Haradssonen och hockeyproffset Robin Lindqvist “Jag kan min kropp vid det här laget och jag mår inte bra av att missköta den”
Möt Simon Laiti Så ser en gastronom på vårt svenska julbord Kiruna 7
11
God mat och bortskämda elever På Goa Grans äter 93 procent av eleverna alla dagar i veckan
12
Projektet: Kultur och hälsa Kärt husdjur inom rehabiliteringsvården
13 14
4 Gällivare Jokkmokk 6
Länets smultronställen Norrbotten är fullt av möjligheter Hälsokrysset Tävla och vinn!
Överkal Boden 3
1 Arjeplog
K
Älvsbyn 12
vxl. 018 - 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se BILAGAN GES UT AV NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. DISTRIBUERAS I NORRLÄNDSKA SOCIALDEMOKRATEN,
Projektledare: Rickard Moritz 073-699 11 34 rickard.moritz@marknadsmedia.se Redaktör: Henrik Landström
Grafisk form: Omslagsbild: Tryck: Repro:
Magnus Pedersen Magnus Ström / Bildarkivet.se Tryck i Norrbotten JMS
NORRBOTTENS KURIREN OCH PITEÅ-TIDNINGEN I DECEMBER 2009 FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV: LARS TYSKLING, INFORMATIONSCHEF, +46 70 627 13 59, LARS.TYSKLING@NLL.SE WWW.NLL.SE
2
Hur sköter vi våra vägar på bästa sätt?
Trygghet och säkerhet viktigt ute på vägen Skötseln av våra vägar ska resultera i att trafikanterna känner sig säkra ute på vägarna. – Våra viktigaste ledstjärnor är trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet, säger PerMats Öhberg, chef för drift och underhåll.
Per-Mats Öhberg, driftchef på Vägverket Region Norr.
Vägverket Region Norr har ansvar för cirka 1 800 mil vägar i Norrbotten och Västerbotten. Drift och underhåll av det statliga vägnätet kostar cirka 900 miljoner kronor varje år.
– Stora siffror, javisst. Därför har trafikanter och företag helt naturligt rätt att ställa stora krav på att få valuta för pengarna, alltså att komma fram i tid, att vägarna har god kvalitet och att hinder och störningar kan undvikas. DRIFTENTREPRENÖRERNA GÖR JOBBET Vägverket har själv inga egna resurser för att sköta drift och underhåll. Det fungerar istället så att Vägverket beställer arbetet som sedan utförs av olika entreprenörer. – Vinterdriften slukar ungefär en tredjedel av vår budget, säger Per-Mats. Det är förstås
väldigt viktigt att vi ser till att hålla vägarna framkomliga. Om något inte fungerar får vi omedelbar respons från trafikanterna. För att sköta drift och underhåll på ett effektivt sätt är Norrbotten och Västerbotten indelat i 21 olika driftområden, där varje område innehåller mellan 70 – 110 mil väg. I sin tur är varje driftområde indelade i 10 – 15 plogsträckor. TILL NYTTA FÖR TRAFIKANTERNA För att planera en effektiv snöröjning delas vägarna in i olika plogsträckor. Vägar med lite trafik halkbekämpas normalt med sand. På E4, den väg som har mest trafik, används också salt i halkbekämpningen. – Genom att ha en helhetssyn kan vi prioritera vilka åtgärder som vi tror gör bäst nytta för trafikanterna, säger PerMats. Plogsträckorna är skapade för att vi ska kunna ha en bra överblick och få en effektivitet i driften av vägarna. Vinterdriften är en stor del av arbetet, men drift och underhåll innehåller många andra delar. Det handlar bland annat om skötsel av rastplatser, lagning av mindre beläggningsskador och ”potthål”, röjning av vägslänter och sidoområden, skötsel av grusvägar.
– Tillsammans med våra driftentreprenörer försöker vi också utveckla verksamheten och ta fram enklare och effektivare tekniker för att sköta driften av vägarna. PLANERA DIN RESA Per-Mats Öhberg är också tacksam för alla de tips som trafikanter och yrkesförare ringer in till Vägverkets kundtjänst. – Alla kan ringa Kundtjänst, 0771 – 24 24 24 och där både rapportera och få information om hur trafiksituationen ser ut, säger PerMats. Informationen som samlas in från många olika källor, går sedan tillbaka till trafikanterna, bland annat via Vägverkets hemsida och tjänsten, Läget på vägarna.
Ständig beredskap för dåligt väder BDX är en av Vägverkets entreprenörer. Från sin bas ute på Kallaxheden rycker de ut och plogar och halkbekämpar vägarna i Luleå driftområde. För Björn Lindbäck och hans medarbetare gäller det att ständigt hålla koll på väderläget för att vara beredda att åtgärda stora och små problem på de cirka 70 mil man ansvarar för.
BDX platschef Björn Lindbäck och plogbilsföraren Jörgen Engstrand ser till att ha koll på vägnätet dygnet runt, året om.
– Vi har bevakning av vädret dygnet runt, berättar platschefen Björn Lindbäck. Det gäller att planera så att vi har resurser för att klara av både stora och små insatser. Dessutom är det väldigt mycket trafik, exempelvis på E 4 och väg 97 mellan Luleå och Boden. Då är det extra viktigt att undvika störningar för trafikanterna.
Planera din resa, ring Kundtjänst 0771-24 24 24 Vi svarar på dina frågor om nederbörd, halkrisker och läget på vägarna – dygnet runt
Genom att mäta bentäthet kan man upptäcka om någon är i riskzonen för en fraktur.
Med hopp om
stadiga ben Text: Henrik Örtenvik • Foto: NLL
OSTEOPOROS, BENSKÖRHET, är mer vanligt i Skandinavien än i övriga världen. Varför vet man inte riktigt. En trolig förklaring är att vi skandinaver är förhållandevis långa och väger mindre, jämfört med till exempel amerikanerna, vilket gör att skelettet inte får den nödvändiga belastningen. En annan tänkbar förklaring är att vi får för lite D-vitamin i kroppen på grund av den långa mörka vintern.
topedkliniken enbart fokusera på åtgärder för att laga benbrottet. Men i vården glömmer man lätt att ta hänsyn till varför patienten har fallit från första början. Därför startade vi projektet. Vi ville bilda en vårdkedja från primärvård till sluten vård och engagera alla i arbetet för att ta hand om ”hela” patienten. HELENA NORDVALL DOKTORERADE i vå-
ANTALET FALL MED benskörhet har för-
dubblats sedan 50-talet. Prognosen för framtiden är alarmerande. År 2050 räknar forskare med att vi kommer att få se fem gånger så många frakturer som vi gjorde för bara tio år sedan. Sjukgymnasten Helena Nordvall beslutade sig för att forska i vad problemet bestod i. – Det är lätt att på till exempel or-
ras. Hennes forskning handlade om patienter som drabbats av en handledsfraktur, vilket oftast är den första frakturen och som sker i åldern 45-55 år. Forskningen visar att man inom tio år ofta även drabbas av något annat, vanligtvis en höftledsfraktur. – Här finns det stora möjligheter att hindra mänskligt lidande. Och dessutom stora samhällskostnader som vi
I Sverige registreras 70 000 fall av benskörhet varje år. Förutom det mänskliga lidandet kostar detta samhället ungefär tre miljarder under det första behandlingsåret. Folkhälsoprojektet ”På stadiga ben” är ett led i att på sikt försöka förändra den dystra statistiken.
kan undvika. Till saken hör att man oftast upptäcker benskörheten när man väl fått en fraktur. Det har visat sig att varannan kvinna och var fjärde man i dag är benskör. PROJEKTET ”PÅ STADIGA BEN” ledde bland
annat till en utbildningsbroschyr som delas ut till alla berörda i vårdkedjan. I ”Goda vanor för att förebygga fallskador” finns råd om säkerhet i hemmet, kläder och skor, mat, motion och dryck. Genom att införa detta tänk i alla delar av vården hoppas Helena Nordvall att på sikt se en minskning i antalet benbrott. – Faktum är att fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till vård och i Sverige faller någon varje minut. Genom att se hela människan i vårdkedjan så tror jag att vi snart kan få bukt med detta folkhälsoproblem.
”Det har visat sig att varannan kvinna och var fjärde man i dag är benskör.” Helena Nordvall
Benskörhet (Osteoporos) 70 procent av benstrukturen kommer i arv, 30 procent kan du påverka själv. Många i Norrbotten är bensköra. Du behöver kalcium och D-vitamin för att
4
Riskfaktorer
Mat och dryck
Rökning, Alkohol, låg solexponering, kost, läkemedel och fysisk inaktivitet är några exempel på riskfaktorer som du själv kan påverka. Sedan finns det även några icke påverkbara faktorer såsom hög ålder, tidigare fraktur, etnicitet, lång kroppslängd och ärftlighet.
Några goda kostråd:
hålla dig bentät. Solen, feta fiskar, grönsaker är alla viktiga saker för ett starkt skelett. Vi omsätter vårt skelett inom 10 år.
– Ät allsidigt och varierat i tillräckligt stor mängd (3 huvudmål och 2 mellanmål).
Tallriksmodellen
Dryck Potatis, ris, Grönsaker, rotfrukter, frukt/bär
bröd, pasta
– Ät rotfrukter, grönsaker, frukt/bär varje dag.
Drick även om du inte är törstig. För lite vätska gör glömsk, yr, ostadig och trött. Huden blir torr och magen trög. Drick 1,5-2 liter vätska per dag.
– Ät potatis, ris eller pasta varje dag. – Ät fisk eller kött varje dag.
Mjölk Kött, fisk, ägg, torkade bönor mm
Tänk på att kaffe, te, kakao, öl och alkohol är vattendrivande.
/P_ t] ]P^LY ^ZX t] av]_ XvW
Norrbottens Resebyrå Luleå
Norrbottens Resebyrå Kalix
BOX 929, 971 28 Luleå
Köpmannagatan 16, 952 34 Kalix
norres@nronline.se
kalixres@nronline.se
Privat Affär
Privat Affär
0920-22 00 50 0920-160 00
www.nronline.se ___ VZWVTQVM [M
0923-160 00 0923-120 10
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
Vad gör du för att må bra?
Martina Lundberg, Luleå – Jag går och lägger mig i tid. Jag har varit dålig på det förut…
Recept för en bättre hälsa Ella Krantz, Luleå – Leker med kompisar, eller åker skidor eller springer med min pappa!
Medicin antas ofta vara lösningen på alla våra besvär, men medicinanvändningen kostar både samhället och individen väldigt mycket pengar. Fysisk aktivitet kan i många fall vara den allra bästa medicinen, antingen som komplement eller till och med som en ersättning för läkemedlet. Text & Foto: Henrik Örtenvik MAINE SÖDERSTRÖM I BODEN
fick ett recept på fysisk aktivitet utskrivet efter att hon gått till läkare på grund av sina gallbesvär. – Efter operationen drogs jag med kraftig huvudvärk under en lång tid. Då gick jag till doktorn och bad henne kolla upp mitt blodtryck.
Evelina Lundstig, Luleå – När jag tränar så mår jag bra. Det är väldigt stor skillnad i hur jag mår om jag inte kan träna.
Jimmy Bäckström, Öjebyn – Springer, åker skidor och försöker äta nyttigt. Och så försöker jag att inte stressa.
MYCKET RIKTIGT VISADE DET sig att blodtrycket var alldeles för högt. Hon skrattar till vid minnet av den dagen och säger att AT-läkaren hon gick till var av österrikiskt påbrå och väldigt frank till sättet. – Hon sa rakt ut att jag var alldeles för överviktig. Sedan frågade hon om jag ville gå med i en grupp som skulle börja efter nyår. Hon berättade att
– Läser en bok och jag brukar fiska lite grand. På sommaren brukar jag vara i sommarstugan.
6
MAINE TVEKADE ALDRIG. Hon och hennes make Sven hade sedan flera år tillbaka gått promenader med stavar och flåset var det därför inget fel på. Samtidigt var hon medveten om att hon lagt på sig många kilo sedan de sålde huset och flyttat till lägenheten i Erikslund. Maine säger att hon förstod att det var dags för en förändring. – Jag behövde en spark i ändan. Mötena med dietisten och kuratorn var väldigt värdefulla. Jag fick inblick i många saker som jag inte hade tänkt på. Från början hade jag som mål att gå ner fem kilo i alla fall.
Hon säger det med en viss stolthet i rösten och berättar sedan att hon nu tappat tio kilo, ett kilo i månaden sedan hon fick receptet. Men det har inte varit helt enkelt. Den blodförtunnande medicinen gjorde att blodtrycket sjönk. Tillslut orkade Maine ingenting. I dag har hon halverat medicinanvändningen och träningen har blivit ett naturligt inslag i kalendern. MAKEN SVEN ÄR STOLT över Maine och berättar om hennes kamp med vikten. – Hon har varit jätteduktig! Under somrarna bor vi i ett fritidshus och varje dag går vi promenader på 5-6 kilometer. Förra sommaren fick jag sakta in farten för att inte stressa henne. Nu kan jag ta ut stegen rejält!
Matlagning på teckenspråk Sällan har intresset varit lika stort för matlagning som idag. Överallt i media överöses vi med tips om hur vi kan må bättre om vi bara äter bättre. Men en grupp i samhället har hamnat helt utanför. HUR MÅNGA MATPROGRAM kan du räkna
Sigvard Marklund, Piteå
jag, och några andra som fått fysisk aktivitet utskrivet på recept, skulle få besöka dietist och kurator och att det var dags för mig att börja träna.
upp? Vilket är din favorit? Kanske är det Niklas Mat, med den sympatiske Niklas Ekstedt som programledare. Varenda livsstilstidning har numera en obligatorisk del där ämnet mat avhandlas – ”Så ska du äta och då kommer du att må bra”. DE DÖVA SOM ENBART använt sig av
teckenspråk under hela sitt liv har inte
kunnat tillgodose sig det explosionsartade intresset för matlagning. Eva Sjöberg såg att behovet var stort och att många inom Norrbottens Dövas Teckenspråksförening var nyfikna på matlagning. Därför drog hon igång projektet ”Mat och hälsa – på teckenspråk!” – Aldrig någonsin har jag sett en liknande uppslutning. Det om något visar väl behovet? Genom att ta del av den
information som finns om kost och hälsa kan teckenspråkiga döva förändra sina matvanor, öka sin fysiska aktivitet och sitt välbefinnande och helt enkelt förbättra sin livskvalitet. Vi har träffats åtta till tio timmar varje månad och det har varit otroligt populärt! SKEDDE dessutom via e-post, brev, en medlemstidning, information på webben, bildtelefon och videosamtal på mobiltelefon. Just nu håller föreningen, i samarbete med Hushållningssällskapet Norrbotten, på att ta fram en receptbok med de recept som användes vid matlagningskurserna. Texten anpassas till dem som
KOMMUNIKATIONEN
Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
ANNONS
För makarna Söderström var stavarna en väldigt bra investering. Sedan flera år tillbaka går de dagliga promenader för att hålla flåset uppe.
– Förut har du varit snabb som en älg när vi har promenerat! Men nu hänger jag ju med, säger Maine med ett skratt. EFTER NYÅR KOMMER DET att bli en upp-
följning för att se hur Maines värden har förändrats under året. Därefter är tanken att hon ska klara av sin egen träning. Men det kommer inte att bli något problem. Maine berättar att hon motiveras av att må bättre och att en dag helt slippa ta mediciner. – Och så är det ju roligt att få köpa nya kläder! För det märks ju att kläderna inte sitter som de brukar. Det är fantastiskt att de startade en sådan här grupp och att jag fick vara en del av den!
Fysisk aktivitet Du kan få fysisk aktivitet på recept utskrivet av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster eller annan legitimerad vårdpersonal. Vill du ha hjälp att komma igång och röra dig mer? Kontakta din vårdpersonal, sjukgymnast eller annan mottagning.
också har synskador, förutom dövheten, så att alla kan ta del av den. Det som gläder Eva allra mest är att hon har sett hur Dövsverige blivit nyfiket på projektet. Just nu håller dövföreningen i Skellefteå på att dra igång ett liknande projekt, med hjälp av de erfarenheter som Norrbottens Dövas teckenspråksförening samlade i sin projektrapport. – De ansöker nu om medel till sitt projekt och jag håller tummarna för att det ska gå bra för dem. Det är så viktigt att hälsoinsatserna också når teckenspråkiga döva som ju annars står utanför. Bästa sättet att nå teckenspråkiga döva är just genom deras dövföreningar där kompetens finns om dövkulturen, språket och hur man når dem alla. Dövföreningen har ett stort fungerande socialt nätverk!
7
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
Talangen som blev en förebild Robin Lindqvist berättar om livet som hockeyproffs Elitidrottaren Robin Lindqvist trivs med tillvaron. Hans stora passion i livet är ishockey – men familj och vänner är minst lika viktiga. ”På fritiden kopplar jag gärna av från hockeyn. Jag trivs ute i naturen” säger den 22-årige hockeyprofilen från Luleå. Text: Malin Taavola • Foto: Per Pettersson OBIN LINDQVIST HAR SPELAT is-
hockey så länge han kan minnas. Som liten tillbringade han mycket tid vid rinken i Harads, där han växte upp. Han började spela i pappans korphockeylag som sjuåring. Redan då fanns drömmarna om att en dag bli hockeyproffs. Idag, 15 år senare, har pojkdrömmen blivit verklighet: Robin är numera hockeyspelare på heltid. Och det är en tillvaro med guldkant, enligt honom själv. – Det här är ju det jag alltid velat göra. Jag är privilegierad som får göra det jag tycker mest om, säger 22-årige Robin, som i år gör sin femte säsong i Luleå Hockeys A-lag. Han var bara 17 år när han blev värvad som elitseriespelare. Ett stort ögonblick som han inte glömmer i första taget. – Det var en stor grej för mig. Jag skulle ju spela i Luleå Hockey, tillsammans med Mikael Renberg och de andra grabbarna. De var ju mina stora förebilder när jag var liten.
Hälsa i fokus Tillvaron som elitidrottare ställer höga krav på Robins sätt att leva. I jobbet ingår att hålla sig i fysisk och mental toppform, med allt vad det innebär. Under hockeysäsongen är det hård fysisk träning som gäller. Dagliga träningspass på upp till fyra timmar hör till vardagen. – Hockeyn finns där hela tiden, förklarar han. Inte bara under träning och matcher, den påverkar även min vardag. Jag måste sova ordentligt och tänka på vad jag äter. Jag måste hålla mig frisk och stark. Så jag har det med mig varje dag, året om. För Robin, som uppskattar sport i alla former, är den hälsosamma livsstilen ingen uppoffring. Han ser det som en självklarhet att ta hand om sig själv på bästa sätt. – Jag kan min kropp vid det här laget och jag mår inte bra av att missköta den. Så enkelt är det. Sömn, kost och träning är viktigt för mig. – Sedan kan jag precis som alla andra ta en hemmakväll i soffan, se en film och äta chips. Men jag väljer mina tillfällen, påpekar han. Aktivitet och avkoppling Det stora intresset för sport har han fått med sig hemifrån. Han är äldsta barnet av fyra syskon och familjen gillar utomhusaktiviteter. – Alla i familjen är sportintresserade, till och med farmor. Vi har alltid varit mycket ute i naturen: fiskat, kört skoter, plockat bär. Jag var bara sju månader gammal när jag fick följa med på min första fjällsemester. Friluftslivet med familjen har satt sin prägel på Robin som vuxen. Vid sidan av ishockeyn har han en aktiv fritid. Ofta tillsammans med flickvännen Josefin, som delar flera av hans intres-
8
Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
ANNONS
vattenhål?
Var har du ditt
Förebild för unga Robin gillar utmaningar. Därför tvekade han aldrig när han förra hösten blev tillfrågad om att vara ansiktet utåt i landstingets informationskampanj mot könssjukdomar. Kampanjen ”No action without protection” blev en succé. – Det var självklart för mig att ställa upp. Jag gillar att testa nya saker och det här var en kul grej. Den så kallade kondomkampanjen bygger på nio filminslag med Robin i huvudrollen. Filmer som fortfarande lockar tittare på Youtube. Han har fått många positiva kommentarer för sin insats – inte minst från ungdomar. – Jag hade inte tänkt så mycket på det tidigare, att unga människor faktiskt ser upp till en. Man är ju något slags förebild. Det känns bra. I de korta filmsekvenserna uppmanar han ungdomar att använda kondom för att skydda sig mot könssjukdomar. Ett projekt som inte undgått klubbkamraterna i Luleå Hockey. – Ja, man har ju fått höra en del citat från filmerna i omklädningsrummet. Och jag har blivit kallad Gummimannen ett tag nu, säger Robin och skrattar. – Men det bjuder jag på. Klart man ska skydda sig, avslutar han.
FOLKHÄLSA BÖRJAR MED individens hälsa.
flöde inom ämnet hälsa. Vi bombarderas med goda och mindre goda råd om hur vi ska leva för att hålla oss friska. Min erfarenhet är att många patienter som besöker mig har god teoretisk kunskap om vad en sund livsstil innebär. De har läst om de senaste träningsformerna, har koll på nya hälsokostpreparat, och använder för mig diffusa begrepp som Atkins, GI och LCHF. Problemet är bara att det sällan hjälper. Det verkar vara svårt att läsa sig till god hälsa.
Du orkar aldrig se din nästa om du inte orkar se dig själv. Eller som de säger vid säkerhetsgenomgången på flygplanet: ”Ta på dig din egen syrgasmask innan du hjälper andra!”. Själv har jag löst det genom att leva dubbelliv. Som så många andra förvärvsarbetande småbarnsföräldrar har jag ett sjå att få ihop livets stora pussel. Efter en lång arbetsdag på patientmottagningen, eller en minst lika lång och arbetsfylld dag hemma med barnen, känner jag mig ofta trött. Helst skulle jag bara vilja lägga mig på sofflocket.
DET HÄNDER ATT PATIENTER ber mig om
hjälp med att göra livsstilsförändringar. Då kan jag ofta känna mig otillräcklig. Visst kan jag predika om det ena och det andra men jag upplever att det fungerar dåligt. Jag tycker inte om att berätta för andra människor hur de bör leva sina liv för att må bra. Vad vet jag om det?
Robin Lindqvist Ålder: 22 år Bor: I lägenhet i centrala Luleå. Sambo med Josefin, 22 år. Paret har två hundar, chihuahuorna Tyson och Ingo. Familj: Flickvännen Josefin. Mamma, pappa och tre yngre bröder i Boden. Yrke: Proffshockeyspelare. Aktuell: Robin gör sin femte säsong i Luleå Hockeys A-lag. Motto: ”Gör det du mår bra av. Våga ha kul. ”
DET ÄR MÅNGA FAKTORER som ligger till grund för en god hälsa. Sömn, motion och kost i all ära - men vi behöver mer än så. Vi behöver bli sedda och hörda, vi behöver kärlek och värme. Vi behöver lagom högt ställda krav. Vi behöver en god arbets- och hemmamiljö. Kroppen och själen hänger ihop. Det är en insikt som till och med vi läkare börjar ge vika för. SOM LÄKARE HAR JAG ÄGNAT hela min stu-
dietid åt att lära mig om det sjukliga. Jag har förkovrat mig i teori och praktik om akuta medicinska tillstånd som bröstsmärta, stroke och frakturer. Jag har studerat kroniska sjukdomar som diabetes, hjärtsvikt, och schizofreni. Seda astas jag ut i een Sedan kastas verklighet där min roll också är att bevara det friska. Att satsa på ”primärprevention” som det så vackert heter. Hur får man en annan människa att göra kloka livsval för att bevara god hälsa?
”Jag kan min kropp vid det här laget och jag mår inte bra av att missköta den. Så enkelt är det. Sömn, kost och träning är viktigt för mig.”
DÅ KÄNNS DET FANTASTISKT att få kasta av mig läkarrocken och föräldrarocken för att bege mig till mitt vattenhål: en halvtrång källare i centrala Kalix. Träningscompaniet är min oas, mitt eget tankningsstopp. Där har jag mitt alias, mitt alter ego. Där får jag svettas och slita, hojta och peppa. Jag får känna social samvaro med kollegor och kunder. För en liten stund får jag glömma vardagsbestyren, alla måsten och borden. Det är fantastiskt hur något som kräver så mycket fysisk och mental energi alltid ger mig dubbelt upp tillbaka. Och ju tröttare jag är - desto mer behöver jag min träning. MED TIDEN HAR JAG BLIVIT alltmer säker
på min sak. Människor behöver inte mer information om hälsa. Vi behöver egna vattenhål! Var har du ditt? Kanske är det på idrottsplanen, i bärskogen eller på vedbacken. Om du redan hittat ett sätt att må bra är det bara att gratulera - försök att nyttja det ofta och väl. Om inte så kanske du kan låta en vän agera slagruta och så ger ni er tillsammans ut på jakt. Motion ska ju vara roligt också, gudbevars. DET BEHÖVER INTE HANDLA om avance-
rade aktiviteter. Kanske är det så enkelt som att använda friskvårdspengen till det den är till för: Friskvård! Välj några besök i simhallen eller träningslokalen istället för att lägga pengarna på rehabiliterande insatser som massage eller kiropraktik. Fixa din egen primärprevention så att säga. Jag önskar att folk kunde göra lite mera som After Dark och ta saken i egna händer! Om inte annat skulle det göra mitt jobb lite lättare!
Trevlig helg och Gott Nytt Vattenhål! FOTO: HENRIK ÖRTENVIK
sen. Han gillar fartfyllda aktiviteter som forsränning och att köra vattenskoter. Hans senaste intresse är jakt. – Man kan väl säga att det har vuxit fram. Jag har tidigare följt med kompisar som jagat. Nu har jag själv tagit en jägarexamen. Familjen och vännerna är en stor del av Robins liv. Han spenderar mycket tid med sina yngre bröder, som givetvis ser upp till storebror sportstjärnan. – Både jag och min tjej har unga syskon och vi gillar att umgås med våra familjer. Vi tycker om enkla saker, som att åka ut till stugan och grilla. Det är skönt att vara på landet. Avkoppling och vila är ett annat viktigt inslag i Robins vardag. – På fritiden kopplar jag gärna av från hockeyn, även om flera av spelarna är mina närmaste polare även privat. Vi är ett kanongäng som gärna umgås utanför rinken. – Jag kan uppskatta att bara vara hemma, spela lite gitarr med några vänner. Det är avkoppling för mig.
VI UTSÄTTS FÖR ETT ENORMT informations-
Moa Bjerner ST-läkare vid Kalix Vårdcentral Gruppträningsinstruktör i Kalix
9
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
Fina fisken med vilt julbord Sedan två år tillbaka driver gastronomen Simon Laiti ”Hemmagastronomi” i Norra hamn i Luleå. Vi fick ett samtal med honom om våra svenska mat- och dryckesvanor under julen och hur vi hittar en bra balans. Text: Henrik Örtenvik • Foto: Anders Alm
SIMON LAITI Ålder: 29 år Utbildning: Rest.skola Bergnäset Luleå Favoriträtt: Husmanskost, Långkok Förebild: Duktiga kockar Smultronställe i Norrbotten: Stugan i Tornedalen
Tips på egenvård Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet kan ha en lindrande effekt vid såväl nedstämdhet som oro och bidrar till snabbare återhämtning efter sjukdom. Välj gärna utomhusaktiviteter då ljuset har en positiv inverkan och kroppen är i behov av dagsljus varje dag.
10
Oro och stress Om du känner dig orolig, stressad eller mår dåligt; fråga dig själv vad det är som påverkar dig negativt och hur du kan förändra det. Stresshantering handlar om att behandla sig själv, att ta kommando över sitt eget liv. Lägg gärna in pauser i vardagslivet för vila
Julbordet är något vi svenskar både älskar och får dåligt samvete inför. Vad är din syn på det traditionella svenska julbordet? – Julbord är ganska nyttigt om man undviker vissa saker. Ett traditionellt julbord innehåller ofta olika sillar, vilket inte är så onyttigt och det kan man med fördel äta. Sen har du ju oftast charkuterier eller lax som ligger framme: gravad lax, rökt lax och rökta fiskar som är nyttiga och som innehåller en stor mängd Omega-3. Det kallskurna köttet är väldigt bra, men du kanske ska undvika fettkanten. – Här i Norrbotten har vi oftast ganska mycket vilt på julbordet, rökta och nyttiga produkter som älg, björn och ren. Det vilda köttet innehåller nästan inget fett alls. Det man kanske ska undvika är de här tillbehören som rödbetssallad, mimosasallad och krämer av olika slag. Samtidigt så tycker jag absolut att man ska smaka det, men det behöver ju inte vara en stor del av det du äter. – Gör man julbord hemma så kan man ta lättgrädde till Janssons frestelse istället för vanlig grädde. Då blir det absolut inte farligt. Det finns många produkter på marknaden som i regel smakar ungefär likadant som fettrika produkter - men som har mindre fetthalt. Gör du rödbetssallad så kan du använda lättmajonnäs i stället för vanlig för att få ner halten. Hur ser ditt julbord ut? – Hemma finns det alltid rökt renklubba och sådana grejer. Vi har också mycket rökt sik. Men visst, man är ju ganska traditionell så man vill ha
och återhämtning. Dela in långsiktiga mål i delmål för att undvika stress och känsla av misslyckanden. Sömn - Återhämtning Sömn är viktig för hjärnans och kroppens återhämtning. Om du har sömsvårigheter är det viktigt att förstå orsakerna till varför det är så. Öva på att lägga stressande tankar åt sidan till nästa dag.
sina sillar. Och när det gäller sillarna så finns det mycket du kan göra. Det behöver inte vara kladdigt. Men ska du göra en krämig sill så kan du göra en med lite löjrom och crème fraiche, till exempel. – Personligen brukar jag köpa en stor burk inlagd sill för att sedan göra egna lagar. Jag gör klassisk 1, 2, 3-lag. Sen smaksätter jag det med chiliingefära, kanel, enbär, kanske vanilj. Du kan även prova att smaksätta med till exempel rosmarin. Jag tycker att man ska laborera sig fram! Koka upp en stor lag och fördela olika smaker i olika burkar. Hur ser du på våra alkoholvanor kring jul? – Jag tycker absolut man ska unna sig, men det gäller att hitta rätt balans. I stället för att äta ett stort julbord och sen bara lägga sig i soffan och äta julgodis och dricka öl, så kanske man kan gå ut på kvällen för att få igång matspjälkningen. Motionerar man dagligen så är det absolut inga problem att unna sig god mat och goda drycker vid jul. Ta på dig skidorna och ät en picknick på isen! Vad är det som är så bra med norrbottnisk mat? – Allt vilt som finns! En otrolig produkt är löjan. Nu jobbar man aktivt med att förädla själva fisken. Löjrommen kommer ju faktiskt från en fisk som är väldig god. Jag är med i flera projekt och diskussioner om hur man ska förädla den här fisken. Sen har vi ju en skog full av fantastiska bär som blåbär, lingon, hjortron, åkerbär och havtorn.
Mat Energi behövs för alla kroppens funktioner och mat ger energi. Att äta rätt är betydelsefullt för vår hälsa och vårt allmänna välbefinnande. Regelbundna måltider rekommenderas. Undvik alkohol/droger Undvik alla former av beroendeframkallande medel såsom alkohol och droger, då de kan förstärka ångest och
Grans Naturbruksskola Grans Naturbruksskola ligger i natursköna omgivningar i Öjebyn, strax utanför Piteå. Skolan har omkring 80 anställda och på naturbruksprogrammet går runt 240 elever. Internatet på skolan har ungefär 70 platser, i första hand för elever i årskurs ett. Namnet Goa Grans togs fram av eleverna på skolan.
Näringsrik mat och nöjda elever Skolmaten är ett ämne som ofta debatteras i media. Den bild som traditionellt förmedlas är att skolmaten är undermålig och att många ungdomar därför väljer att hoppa över lunchen, vilket kan få konsekvenser för deras studier. Men på restaurang ”Goa Gran” i Öjebyn är 97 procent nöjda med den mat som serveras. Text & Foto: Henrik Örtenvik
Julbordstips! GÖR DIN EGEN SILL! – Köp färdiginlagd sill. Sen kokar du en lag bestående av 1 dl ättika, 2 dl socker och 3 dl vatten. Sedan kan man skapa egna kombinationer: » Enbär och gin » Kanel och lingon för att få in den rätta ”julkänslan”. » Lime och ingefära » Citron och stjärnanis
depression samt påverka effekten av läkemedel på ett negativt sätt. Livskvalitet Genom att ge tid till kravlösa och rofyllda aktiviteter, som också ger lustfylld stimulans, skapas utrymme för läkande och hälsa. Livskvalitet kan inte köpas för pengar utan är något som du själv måste skapa.
GRAVA DIN EGEN LAX! – Det är bara fantasin som sätter gränserna! Du kan använda dig av till exempel blåbär och timjan. Eller så kan du ta en svensk maltwhisky: socker, salt, lite vitpeppar och lite whisky. GRAVA OXKÖTT! – Något som är väldigt gott är konjaksgravat oxkött: Du tar konjak, timjan, socker och salt och gnider in det i en påse.
Socialt nätverk Dela dina tankar och upplevelser med anhöriga, närstående och vänner som du har förtroende för. Berätta hur du mår, så att de får en chans att sätta sig in i din situation. Läs mer om egenvård och hitta fler råd som hjälper dig att lindra lättare besvär på: www.1177.se
DET ÄR LIVSFARLIGT att dra alla över en kam. Och det är praktiskt omöjligt att veta hur maten ser ut på alla skolor runtom i vårt vackra land. Men jag utgår ifrån mig själv, och när jag besöker Goa Gran på Grans Naturbruksskola är det inte så som jag minns hur det var vid lunchtid i skolan. Alla ser ut att tycka om maten och stämningen är trivsam. Under lunchen serveras tre olika rätter, varav en är laktovegetarisk, till de 200 gäster som i genomsnitt besöker restaurangen varje dag. Goa Gran är öppet mellan 11 och 13.30 och är även tillgängligt för externa gäster. Förutom eleverna i matsalen sitter här i dag en handfull stammisar från trakten. MÅNGA AV INGREDIENSERNA som används i maträtterna och tillbehören är ekologisk/rättvisemärkt, KRAVmärkt eller närodlat. – Det är viktigt att restaurangen erbjuder bra mat till våra elever och gäster för att alla ska orka till dagens slut. Eleverna får vara med och tycka till om maten och miljön genom enkäter och träffar. På våren har vi två önskekostveckor med elevernas favoriträtter, säger Åsa Skogqvist som är driftledare för restaurang, lokalvård och internat på Goa Grans. MATEN BYGGER PÅ EN dialog mellan
eleverna och skolan. Utanför personalrummet finns en receptlåda där eleverna kan komma med förslag. Den mest uppskattade maträtten är Tacos, följt av palt, lax och hamburgare.
I våras fick eleverna utvärdera allt som rörde maten och matsalsmiljön. 84 procent av eleverna svarade på enkäten. Åsa ler stolt medan hon berättar vad enkäten visade: 99% trivs bra i matsalen eller mycket bra 93% äter alla dagar i veckan, 4% äter fyra gånger i veckan 97% är nöjd eller mycket nöjd med utbudet av lunchrätterna 98% tycker att maten smakar bra eller mycket bra 96% är nöjd eller mycket nöjd med temperaturen på maten I DAG BJUDS VI PÅ utsökt kyckling med ris. Mellan tuggorna tänker jag högt att jag önskar att jag hade fått sådan här bra mat när jag gick i skolan. Jag passar på att fråga några elever som sitter vid ett bord nära oss. Vad tycker de om maten som serveras på Goa Gran? – Våra kompisar på andra skolor har sagt att vi är bortskämda här, säger Malin Petterson och Madelen Stanzé medan de dricker en kopp te efter maten. ÅSA BERÄTTAR ATT SKOLAN tycker att
det är viktigt med traditioner. Snart väntar jullov för eleverna, men innan dess kommer skolan ha både luciatåg och jullunch. – Jullunchen som vi serverar består av ett buffébord med kallskuret, sillinläggningar, kalla och varma rätter och till dryck får man julmust. Efter maten njuter man av ostbricka och frukt.
11
Anna-Lena Kaati Nilsson
Hundälskare på gruppboendet Renen: Anna-Maria Andersson, Marie Johansson, Kjell Wallström och Annica Larsson.
Vårdtagare som mår bäst - när de blir utskällda Text och Foto: Kjell Öberg
I Överkalix mår vårdtagarna allra bäst när de blir utskällda. Och det blir de varje vecka året runt. ”De går och längtar efter sin tur i flera dagar i förväg” säger Britta Isaksson som arbetar på Renens gruppboende. LUGN, DET ÄR INGA NYA sadistiska meto-
der som införts på kommunens gruppboenden och som i det här fallet har stöd av både landstinget och Studiefrämjandet. I stället handlar det om att människans bästa vän har släppts in i vården och blivit en del av rehabiliteringen. För om det är som det sägs ”att hunden är människans bästa vän” borde den ju vara lämplig även i vården där människorna har det svårt. För den bästa vännen är ju bäst när svårigheterna gör sig påminda. Sedan flera år driver landstinget projektet ”Kultur och Hälsa” som omfattar sång, musik, konst och dans med mera. Men inom ramen för detta ryms också att husdjuren ska kunna vara en del av rehabiliteringen. Mycket forskning har ju bland annat visat att kontakten med djur leder till minskade depressioner, sänkt blodtryck och att Alzheimerpa-
12
tienter får ett rikare liv. En disig och dimmig novemberdag besöker vi gruppboendena Renen samt Brännagården i Överkalix. Med oss har vi bland andra Anna-Lena Kaati Nilsson från Studiefrämjandet som entusiastiskt har tagit initiativ till ett samarbete mellan landstinget, Studiefrämjandet och Brukshundsklubben i Överkalix. HON HAR MED SIG de egna taxarna Ebba
och Pinocchio samt Zeeta som är en strävhårig vorsteh - och några hundar till med deras ägare. Anna-Lena berättar att alla hundarna har genomgått ett terapihundtest för att se om de är lämpade för sina uppgifter att möta människor som inte alla gånger beter sig som de är vana vid. Hundarna ska också kunna arbeta tillsammans i grupp med andra hundar utan att störas av varandra.
På gruppboendet Renen träffar vi den också någon att ta hand om och vårdtagarna Kjell Wallström, Annaatt få ge lite kärlek, säger hon. Maria Andersson, Marie Johansson Även personalen på kommunens och Annica Larsson som väntat på oss gruppboenden tycker om Studiefrämi flera timmar. Ja, redan dagen innan jandets initiativ. har de börjat prata om att hundarna – Det är tydligt att våra vårdtagare ska komma på besök igen. blir både piggare och gladare av att – Ebba är sååå fin. Jag brukar busa umgås med hundarna. med henne och gömma godis, säger en – Hundträffarna gör till och med att överlycklig Kjell Wallde boende här börjar ”Hundträffarna gör prata mera med varanström och kramar den lilla taxen som är klädd dra. De får också mer till och med att de i ett rött täcke med texmotion och nya sociala boende här börjar ten Terapihund. kontakter, säger Ingprata mera med Ulla-Britta Ideryds Marie Hagström enhetsvarandra. De får Golden retriever Vilja, chef på Brännagården. också mer motion vandrar lugnt fram och Hon berättar om en tillbaka bland vårdtadement patient som och nya sociala garna för att hitta någon hade svårt att minnas kontakter” som vill klia henne. sitt tidigare liv. Men Ing-Marie Hagström, Anna-Lena berättar namnet på den hund enhetschef Brännagården för oss att vårdtagarna som han träffade varje på Renen får besök av hundarna en vecka kom han alltid ihåg. dag i veckan och att de då får kela, Till sist berättar Anna-Lena Kaati busa och mata hundarna med godis. Nilsson att de har aktiviteter med hun– Många av de som bor på gruppbodar på fyra gruppboenden och en dagenden har tidigare i sitt liv haft hund verksamhet i Överkalix. eller vårdat andra människor. När de – Vi har engagerat tolv hundägare sedan tvingas flytta hemifrån förlorar med sexton testade och godkända de den möjligheten. Därför blir hunhundar av skilda raser.
GRAFIK: CAY HEDBERG
Hela denna bilaga är en annons frün Norrbottens läns landsting
Kiruna 7
Pajala 10 4 Gällivare Jokkmokk 6 Övertorneü 14 Överkalix 13 Boden 3
1 Arjeplog
Haparanda Kalix 8 5
Ă„lvsbyn 12 LuleĂĽ 9 2 Arvidsjaur 100 km
PiteĂĽ 11
ANNONS
Hela bĂśnor ger en smakrikare dryck Vi erbjuder en maskin som maler sina bĂśnor innan koppen bryggs. Prova gärna en automat sĂĽ att ni ocksĂĽ kan smaka pĂĽ vĂĽrt nya koncept “hela bĂśnorâ€? Ring oss pĂĽ JOBmeal AB, 0920-25 93 20 Ring oss pĂĽ JOBmeal AB, eller gĂĽ in93 pĂĽ20 0920-25 eller gĂĽ in pĂĽ www.jobmeal.se
sĂĽ fĂĽr du veta mer. www.jobmeal.se sĂĽ fĂĽr du veta mer.
LĂ„NETS
Smultronställen I Norrbotten ďŹ nns en uppsjĂś av ställen som du kan besĂśka pĂĽ ifall du vill rĂśra dig och mĂĽ bra.
1
Arjeplog - Galtis
2
Arvidsjaur – Vittjükk
�Skidparadiset mitt i Lappland� www.galtis.se • 070-534 20 14
�Unikt familjefjäll – mitt i ett naturreservat� www.vittjakk.se • 070-645 88 16
3
4
Gällivare – Dundret
5
Haparanda – Ispromenad runt tullarna
�SnÜbus och tvära kast� www.dundret.se • 0970-14560
�Gü ispromenad runt de fyra tullarna och stadsviken� www.haparandatornio.com 0922-120 10
Jokkmokk – Kübdalis
â€?Tidig snĂś, underbar skidĂĽkning och mĂśjlighet till ďŹ ske och konferensâ€? www.kabdalis.com • 0928-501 47
7
Luleü – Isbanan
�Gü, ük skridsko eller spark längs isbanan i centrala Luleü� www.lulea.se • 0920-29 35 00
10
Pajala – Bysvängen
Glada miner
�Häng med det dagliga lemmeltüget längs slingan i Pajala� www.pajala.se • 0978-100 15
och mĂśra ben
Boden – Nordpoolen
�Ett hus fÜr hela kroppen� www.nordpoolen.com • 0921-624 00
6
9
när riktigt kaffe är viktigt... när riktigtgott gott kaffe är viktigt...
Kiruna – Kungsleden
�Vandra mellan Abisko och Kebnekaise längs Sveriges mest kända skid- och vandringsled� www.lappland.se 0980-40200 (Abisko) 0980-550 00 (Kebnekaise)
Kalix – Skridfinnarleden
8 â€?Promenera eller ĂĽk skidor längs SkridďŹ nnarleden – den gamla handelsvägen som pĂĽ senare ĂĽr har väckts till liv.â€? www.kalix.se • 0923-129 79
11
Piteü – Pite Havsbad
12
Älvsbyn – Kanis skidanläggning
Välkommen till hela Norrbottens science center
�Välkommen till en av norra Euorpas stÜrsta anläggningar fÜr turism och konferenser.� www.pite-havsbad.se • 0911-327 00
â€?3,5 km frĂĽn centrum ďŹ nns Kanis skidanläggning med era pistar och 11 km längdspĂĽrâ€? www.alvsbyn.se • 0929-170 00
13
Överkalix – Stora Lappberget
�Asfalterade rullskidsspür och tidig snÜ pü skidanläggningen som ska rustas upp� www.overkalix.se • 0926-103 92
14
UniversitetsomrĂĽdet LULEĂ… www.teknikenshus.se
Övertorneü – Svanstein Ski
�Skidanläggning med 16 pister, tre stora liftar och 250 km längdskidspür.� www.svanstein.info • 0927-201 80
LĂ„S MER OM FLER FOLKHĂ„LSOAKTIVITETER I NORRBOTTEN PĂ…:
www.nll.se/folkhalsa
aTUSzN aTUSzN &UU LVOTLBQTGzSFUBH JOPN QTZLPMPHJ QTZLPUFSBQJ PDI QTZLPTPDJBMU BSCFUF
7* &3#+6%&3 samtal i olika former, indi-
7* `3 "/-*5"%& som handledare pĂĽ olika
viduellt eller som par och familj. Vi har mĂĽngĂĽrig erfarenhet av samtalsstĂśd och psykoterapi.
psykoterapiutbildningar.
7* 65'e3 pĂĽ uppdrag psykologiska
utredningar och bedĂśmningar av barn, ungdomar och vuxna.
.BSJBOOF aTUSzN MFH QTZLPMPH MFH QTZLPUFSB QFVU IBOEMFEBSVUCJMEOJOH FOMJHU )zHTLPMFWFSLFU 5FM ÂŹ
7* &3#+6%&3 handledning till anställda inom vürd och behandlingsverksamhet, büde i privat och offentlig sektor. Vi har även lüng erfarenhet av handledning till arbetsledare och chefer pü olika nivüer.
+BO aTUSzN TPDJPOPN MFH QTZLP UFSBQFVU IBOEMFEBSVUCJMEOJOH FOMJHU )zHTLPMFWFSLFU 5FM ÂŹ
%V OlS PTT jWFO WJB F QPTU BTUSPN BTUSPN BC!UFMJB DPN
13
ANNONS
EX. ALES STENAR
Hälso l o Krysset seett set
JOD VALSKUNG
VIRKE INTE BILLIG RASKA
FRAKTSATS KRYDDA
SPRÖD SAMENAMN
STOD INTE KYSS? INTE FJÄRRAN
FULLGOD
SKA DRA EN EWING
ITU
BOKBJÖRN DJUR
EMEDAN
JUAN OCH EVITA TRÄDET BÄST FÖRR NARCISS
KALIUM LILJEVÄXT
KANSKE ÄLV
EROTER
G
LANSIÄR PIPPI KEJSARE
VURM
KULRAM
IFALL
VETENSKAP UTROP
HALLANDS LÄN
SLÄDE
EJ UT
NÄMNDE
VAPEN
AIR INTE RAKA
AVUNDSJUKA ORERAR
I GROGG DONERA TOBAK IOWA F.D. CLAY
400 VAK
FÖRE L
IX
FÖRE NÅD
GAMMAT
KÖR HAR LINS BRITS
KÄND YOKO PIPPI
DUBBELSALT HAR TASS
OXID
ANNO DOMINI EJ RÄT
ÖBO GUDOM BONDDOKTOR
TIDLÖS RENMAT DANSK AVISA NORDLIG FÖRE U
SUCKAR NÖJD
FÖRE S
KRAFT
EJ PÅ STUTERI ODEN
SKYDD DÖDSKAMP FEMTIO
URAN NR 1 STEN
*
N* BUSSEFFEKTE
HÄRD MOSES BROR
OMRÅDE VÄXTSLÄKTE
BELGIEN
NÄST SIST
FÖRE U FRANSK POJKE
KRYDDA EJ UPP
Varje gång du väljer bussen istället för bilen är du ett steg närmare kokosnötter, sololja och finkornig sand mellan tårna. Med busspendling ett par mil varje dag sparar du snart ihop till en biljett till något varmt land. Och det är bara en av många busseffekter. www.ltnbd.se t 0771 - 100 110
N* BUSSEFFEKTE
LUAS ENATS
SJÄL
KORSORDSKONSTRUKTÖR: INGRID NORDIN • FOTO: KJELL ÖBERG
Lycka till!
SPÖDAM FYNDPLATS
TÄVLING
FÖRST OCH SIST 500
Märk kuvertet: Hälsokrysset För att vara med i tävlingen behöver vi din lösning senast måndag 11 januari.
BETJÄNT TORA ROOS
PÅBUD
SPEC. LJUS GUDS HUS
Så deltar du: Skicka ditt lösta korsord till: Informationsenheten Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå
SJUKDOM
KORTSPEL DATASKRÄP
Ta chansen och tävla i vårt hälsokryss. Fatta pennan och lös korsordet. De fem först rätta lösningarna vinner en stegräknare.
14
G
Hela denna bilaga är en annons från Norrbottens läns landsting
N* BUSSEFFEKTE
J u l kla ppsti ps! Ge bort ett kort laddat med bussresor eller en reskassa. Köp och ladda kortet på din busstation.
NaOH
G
G
G NIN AT! Ä R – T SULT C I T AC GER RE SOM
KOSTNADSFRI PROVTRÄNING MED INSTRUKTÖR – BOKA TID!
G d o g ort
b e G
G
i a s l hä
p p a l julk
• Teckna årskort nu – få presentkort med 1 månads träning att ge bort i julklapp Erbjudandet gäller till den 24/12. Du får dessutom 2 månader kostnadsfritt på årskortet, första autogirodragning är 28/2-10.
G
Pontusbadet i Luleå Bastugatan 6-8 · 0920-45 32 62 Årskort 279:-/mån x 12.
Hertsö badhus Luleå Hertsötorget 14 · 0920-45 38 73 Årskort 129:-/mån x 12.
Älvsbybadet Parkgatan 2 · 0929-171 26 Årskort 199:-/mån x 12.
Öjebyns Simhall N. Björklundav. 4 · 0911-69 63 90 Årskort 219:-/mån x 12.
Idrottshuset Haparanda Åkergatan 1 · 0922-150 47 Årskort 199:-/mån x 12.
Simhallsbadet i Kiruna Bergmästareg. 10 · 0980-702 88 Årskort 239:-/mån x 12.
• 1 månads presentkort Du kan även köpa presentkort för en månads träning. Kortet gäller från den 25/12 – 31/1 10. 31/1-10.
ÅRSKORT MED AUTOGIRO
PRESENTKORT
Vårdval i Norrbotten Den 1 januari 2010 införs en förändring i vårdsystemet. Då får du som medborgare i Norrbotten välja vårdcentral. Du avgör själv om du vill göra ett val eller inte. Om du inte väljer skrivs du på GHQ YnUGFHQWUDO GX WLOOK|U JHRJUD¿VNW Du kommer snart att få mer information hemskickad i din brevlåda. Håll utkik efter Vårdvalssymbolen!
Norrbotten
Vill du veta mer? www.nll.se/vardval