ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
MED EL GÖR VI ALLT MÖJLIGT
”MAN BLIR GLAD AV DET HÄR” Mikroproduktionens väktare Johan Ehrenberg lever på egenproducerad el och gillar fina vindkraftverk.
Sidorna 6-7
Elbilen snart redo att ta över den svenska personbilsmarknaden.
Miljarder investeras i säkrare elnät.
Sidan 4
Sidan 10
MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI, OKTOBER 2010.
Den svenska elbranschen en förebild för hela Europa. Sidan 2
2
ANNONS
ELFÖRSÖRJNINGEN – alltmer en diversehandel BLÄDDRA IGENOM DENNA bilaga och inse vilken bredd och samtidigt vilket djup den speglar. Jag tänker på den svenska elförsörjningen, som för 15 år sedan var några kraftverk, ett elnät och en faktura. IDAG RYMMER ELFRÅGORNA ALLT – stort och smått. Lägg märke till att det inte är stort mot smått. På framsidan står journalisten Johan Ehrenberg som startat företaget Egen El. Johan har all anledning att le, precis som hela elbranschen. Vi står på samma sida och önskar inget hellre än att det blir lättare för folk i hemmen att göra sin egen el. BILAGAN SPÄNNER från Bryssel, via elbilar, elfakturor, vindkraft, vågkraft och elnät till energieffektivisering. En mångfald av frågor och områden som elbranschen dagligen möter. Välj din egen favorit och förkovra dig gärna. Vill du veta mer går du in på Svensk Energis hemsida, www.svenskenergi.se, eller ringer oss. Vi lovar att svara på allt möjligt. ELBRANSCHENS DEVIS på första sidan: ”Med el gör vi allt möjligt”, känns än mer motiverad i ljuset av innehållet i den bilaga du just håller i handen. KALLE KARLSSON KOMMUNIKATIONSCHEF, SVENSK ENERGI
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
ANNONS
Sveriges ställning som föregångsland på energiområdet är tydlig. Men faktum är att omkring 80 procent av de viktiga lagar som energibolagen har att anpassa sig till är stiftade av EU. Sylvia Michel är Svensk Energis representant i Bryssel och vet hur diskussionerna går där.
Det mesta avgörs i Bryssel – ANLEDNINGEN TILL ATT VI FINNS repre-
sina kunder att bli mer energieffektiva, både kommersiella och privata kunder. Exempel på sådana områden är klimatsmarta byggnader, smart användning av elen och förändringar i arbetsmetoder som ger besparingar. – Vi är inte bäst på allt, men vi är bra på mycket. Den erfarenheten och kunskapen ska vi bidra med. Men att vi ligger långt fram kan också betyda att EU-beslut i vissa fall kan försämra vår situation om de för mycket utgår från andra länders situation.
senterade här är att vi ska kunna komma in så tidigt som möjligt i processen. När man väl har hamnat i ett remissläge så är det väldigt svårt att påverka, säger Sylvia Michel, som tidigare varit vd på Kristinehamns Energi. TROTS ATT SVERIGE VARIT MEDLEM I EU i 15 år är många svenskar kritiska till EU, trots att de inte riktigt känner till hur besluten fattas och varför. Därför är det enligt Sylvia Michel viktigt att svenskarna får bättre insyn i EU:s regelverk och beslutsprocesser. Inte minst är det viktigt att se att Sverige faktiskt kan bidra och påverka utvecklingen. – Vi har kommit mycket långt när det gäller framför allt energieffektivisering. Svenska bolag har många goda exempel att visa upp. Det handlar bland annat om hur man hjälper
ÄVEN NÅGRA AV DE STÖRRE SVENSKA energibolagen har personer på plats i Bryssel som deltar i olika forum och organisationer för energifrågor, trots att det är krävande och tar mycket tid i anspråk att engagera sig. – Som före detta vd kan jag förstå att många företagsledare känner att de är för
Det är viktigt att den svenska elbranschen delar med sig av sina goda exempel, menar Sylvia Michel som representerar Svensk Energi i Bryssel.
upptagna med det operativa arbetet i bolaget för att orka engagera sig och sätta sig in i de spelregler som gäller på europeisk nivå. Men samtidigt är det väldigt viktigt. Vi talar om att tänka i perspektiv på fem år eller mer och vi måste inse att det är här nere som lagstiftningsprocessen börjar. Vi jobbar nu på att minska avståndet hit och få upp engagemanget. Jag tror att både vi och beslutsfattarna inom EU:s olika institutioner kan göra mer för att öka förståelsen. På vilket sätt har andra medlemsstater och EU:s institutioner tagit intryck av oss? – Man talar ofta om de nordiska länderna som ett föredöme, framför allt inom energieffektivisering och klimatfrågor. Man tycker också att vi tagit vara på våra naturresurser bra. Men det är avgörande att vi själva verkligen delar med oss av våra goda exempel för att andra ska haka på! Vill det sig illa kan EU:s beslut försämra för svenska företag. Därför måste vi vara aktiva och själva vara med och påverka utvecklingen.
Outstanding Sverige är ett av världens absolut främsta länder när det gäller ”ren” el. De senaste åren har bara 2-3 procent av all producerad el kommit från fossila källor. Klart dominerande är sedan många år tillbaka vattenkraften och kärnkraften som vardera står för omkring 40-50 procent av försörjningen. Inom fjärrvärmeproduktionen kommer mer än 40 procent av energin från förnybara råvaror och 16 procent från sopor. Bara omkring en fjärdedel kommer där från fossila källor.
TEXT: MATS HELLSTRÖM
FOSSILA BRÄNSLEN I EU – ANDEL AV ELPRODUKTIONEN
ELPRODUKTIONEN 2009 EFTER KRAFTSLAG
Andel av total produktion per land, 2008. Diagrammet visar de EU-länder som har högst respektive lägst andel fossila bränslen.
Total elproduktion netto, 133,7 TWh.
Cypern Estland Polen Grekland Irland Nederländerna Finland Österrike Slovakien Litauen Frankrike Sverige
Konventionell värmekraft 11,8 %
0
20
40
60
80
PROCENT
100
Kärnkraft 37,4 %
Vindkraft 1,9 %
Vattenkraft 49,0 %
Statistiken över elproduktionen i EU-länderna talar sitt tydliga språk. Det land som har näst minst andel fossila bränslen, Frankrike, ligger ändå cirka fyra gånger högre än Sverige. KÄLLA: Ekonomifakta/Eurostat
Vxl: 08-677 25 00 Adress: Olof Palmes Gata 31, 111 22 Stockholm www.svenskenergi.se
”SVENSK ENERGI” GES UT AV SVENSK ENERGI AB OCH MEDFÖLJER SOM BILAGA I DI OKTOBER 2010. Frågor om innehållet besvaras av Kalle Karlsson, kommunikationschef. E-post: kalle.karlsson@svenskenergi.se • Tel: 08-677 28 18, 073-301 73 68
-makes you visible
vxl 018 - 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se
Projektledare: Andreas König 073-699 11 25 info@marknadsmedia.se Redaktör: Mats Hellström Texter: Mats Hellström, Jessica Isaksson
Grafisk form: Omslagsbild: Repro: Tryck:
Maria Orfanopoulou Hannes Söderlund JMS BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg & MittMediaPrint, Örnsköldsvik
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons frün Svensk Energi
El-Sverige ür 2010 – bättre fÜrutsättningar än pü länge Över 30 ür har gütt sedan folkomrÜstningen om kärnkraft hÜlls i Sverige. I ür var det meningen att kärnkraften skulle ha varit avvecklad. Sü blev det inte. Nu vill vi inom elbranschen blicka framüt mot en ännu bättre elfÜrsÜrjning. Där är kärnkraften bara ett av münga intressanta alternativ.
K
Ă„RNKRAFTEN HAR varit en av de mer debatterade frĂĽgorna i svensk politik Ăśver huvud taget. När vi skriver ĂĽr 2010 har tvĂĽ reaktorer lagts ned medan Ăśvriga tio ďŹ nns kvar i drift. Sedan 1980 har klimatfrĂĽgan vuxit fram som den riktigt stora utmaningen som människan har att klara. Vid folkomrĂśstningen nämndes aldrig klimatproblematiken. EN AV FLERA VIKTIGA orsaker till att kärnkraften har blivit kvar i Sverige är nämligen att den knappt ger nĂĽgra utsläpp av växthusgaser. Det har den gemensamt med vattenkraften, som är den andra stora källan till elproduktion i Sverige. Tillsammans med allter vindkraftverk och biobränsleeldade anläggningar har Sverige en unikt klimatvänlig elproduktionsapparat, som fĂĽ andra länder kan mäta sig med. Det är därfĂśr mycket glädjande att riksdagen har tagit beslut om att Sverige kan fortsätta använda kärnkraft som ett likvärdigt alternativ till andra klimatvänliga sätt att producera el. Nya reaktorer kan byggas pĂĽ de platser där de nuvarande reaktorerna tas ur drift, och kanske kan vi fĂĽ se nya tillämp-
ningar där även värmen som ďŹ nns i kylvattnet tas till vara. EL Ă„R EN MĂ–JLIGGĂ–RARE och ligger bakom de esta nya tekniska tillämpningar som kommer. Genom att fĂĽ in er tillämpningar som bygger pĂĽ el kan vi ocksĂĽ fĂĽ bort miljĂś- och klimatutsläpp hos användarna. Ett tydligt sĂĽdant exempel är traďŹ ken, där utsläppen frĂĽn bilarna minskar dramatiskt vid en ĂśvergĂĽng till el som drivmedel. FĂśrutom att miljĂś- och klimategenskaperna fĂśrbättras, minskar den totala energianvändningen, vilket ofta kan vara fallet med Ăśkad användning av el. Energins roll som ekonomisk motor fĂśr Sverige blir allt tydligare. PĂĽ tio ĂĽr investerar energifĂśretagen i Sverige 300 miljarder kronor. Det handlar främst om investeringar i elnätet fĂśr att fĂśrbättra leveranssäkerheten till elkunderna. Dessutom gĂśrs stora satsningar pĂĽ fĂśrnybar el- och värmeproduktion samt fortsatt utbyggnad av vindkraft. Samtidigt genomfĂśrs ocksĂĽ uppgraderingsprojekt i den beďŹ ntliga kärnkraften. Det är mycket pengar, men väl investerade sĂĽdana, inte minst med tanke pĂĽ att el ligger bakom sĂĽ mycket andra tillämpningar, och att Ăśkad användning av fjärrvärme och el leder till en bättre miljĂś. PĂ… TEMAT EKONOMI ďŹ nns ocksĂĽ skatterna.
Vi tycker att elen beskattas hĂĽrt. Det tycker nog mĂĽnga av Sveriges elkunder ocksĂĽ. De pengarna gĂĽr raka vägen in i statsbudgeten och kommer svenska folket tillgodo igen. I ĂĽr tas cirka 40 miljarder kronor in frĂĽn elsektorn i olika skatter och moms. Det är fem miljarder mer än vad rättsväsendet kostar (inklusive polisen) per ĂĽr. Det motsvarar knappt 70 procent av vad hälsovĂĽrd, sjukvĂĽrd och social omsorg kostar per ĂĽr. Med den här artikeln vill vi inom elbranschen markera ĂĽr 2010 som ett avstamp fĂśr mer el i Sverige, inte som det slutdatum fĂśr 50 procent av produktionen som det tidigare var. Vi tycker att fĂśrutsättningarna nu ďŹ nns att ännu bättre ta tillvara de mĂśjligheter som elen kan ge oss. Vi har svĂĽrt att se nĂĽgot som är mer effektivt och klimatvänligt än den el som vi i Sverige kan producera nu och i framtiden efter 30 ĂĽr av lĂĽsningar. El är en mĂśjliggĂśrare och ligger bakom de esta kommande tekniska tillämpningar, menar Svensk Energis vd Kjell Jansson.
KJELL JANSSON, VD, SVENSK ENERGI
)|UHWDJHQV HOKDQGHOVERODJ
Not just pilots, but practical working Smart Energy solutions. T O G E T H E R. F R E E Y O U R E N E R G I E S
Smart Energy Services by Capgemini — Experience Reduces Risk. Capgemini’s Smart Energy Services are real, in the market now, and already making a difference for utilities around the world. Our team has extensive utilities industry experience with an unequaled track record for successful innovation and delivery. We support utilities and their customers by delivering sustainable energy efficiency and environmental solutions—transforming utility operations and customer fulfillment. Our commitment is strong with more than 7,000 professionals dedicated to the utility sector. As a global leader in consulting, technology and outsourcing services, Capgemini works with you to unleash your full potential and transform it into tangible results. Your business challenges are unique, our solutions will be too. We work together to provide insights and capabilities that free you to achieve superior results. We call this the Collaborative Business ExperienceŽ. It boosts flexibility, agility, and creativity—the cornerstones for your performance. More at www.se.capgemini.com/smartenergy
)|UYDOWQLQJ DY HOSULVHW lU VMlOYNODUW ZZZ HQHUJL VYHULJH VH ÂŽ
3
4
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
ANNONS
Gävle-Sandviken har blivit en projektarena i utvecklingen mot en väl fungerande infrastruktur för elbilar. Det började med åtta testbilar och några få laddstolpar, men visionen är att det inom tre år rullar 4 000 nya bilar i hela Mellansverige. Energibolagen är en starkt drivande kraft i utvecklingen.
Energibolagens projekt – elbilens genombrott?
A
TT DRIVA BILAR PÅ EL är knappast något nytt på-
fund. Redan i bilens barndom i slutet av 1890-talet fanns elbilar, men den betydligt billigare bensinen tog snabbt över och elbilen glömdes bort. Idag är många övertygade om att el är framtidens drivmedel för våra personbilar och de flesta stora bilmärken utvecklar nu nya, alltmer effektiva modeller med eldrift. Med tanke på att personbilstransporter idag står för ungefär en åttondel* av Sveriges totala energianvändning är elmotorns intåg i våra bilar en stor omställning för elbolagen. POWER CIRCLE HAR tagit på sig rollen som pådrivare av utvecklingen av elbilar och infrastruktur för dessa i Sverige. Man vill också i ett bredare perspektiv stärka elens roll och möjligheter i en hållbar samhällsutveckling. Ett av flera medlemsföretag är Gävle Energi, som varit med i pilotprojektet ”Vind i tankarna” genom det regionala infrastrukturprojektet
”Shopping Circle” som innefattat både vanliga konsumenter, forskare och elbilar. – Vi skrev kontrakt med fyra olika familjer som använder en elbil av modellen Think under ett år. Kontraktet innebär att de redovisar alla resor de gör och dessutom ställer upp på intervjuer med de forskare som varit inblandade. Ytterligare fyra bilar har använts av oss och våra samarbetspartner i regionen, berättar Per Laurell, vd på Gävle Energi. SYFTET MED PROJEKTET har varit att ge
mer kunskap om hur elbilar kan användas i människors vardag och hur infrastrukturen bör se ut. Dessutom har man velat hitta energibolagens roll i omställningen till eldrift, visa för män-
niskor att elbilen verkligen fungerar och stimulera näringslivet i regionen. – Ett av de andra företagen som varit inblandade i projektet har nu utvecklat laddstolpar som finns på ett 20-tal platser i Gävle och Sandviken, och vi har också lärt oss att laddfunktionen kan komma att kombineras med ett flertal andra funktioner, såsom parkeringsautomatfunktioner, säger Per Laurell. Vad har ni som energibolag vunnit på detta? – Det är ju viktigt för alla energibolag att ha en stark klimatprofil. Och ska vi ställa om till el och biogas så måste vi såklart lära oss hur vi ska göra rent praktiskt. Det gäller för oss, för kommunen, forskarna och de som producerar exempelvis laddstolpar. Vi har visat att elbilen funkar i människors vardag. En avgörande fördel för elmotorn är att den har en verkningsgrad som är fyra gånger högre än bensinmotorns. – Det betyder att vi kan ersätta 40 TWh fossilt bränsle med 10 TWh el, och det är såklart ett enormt steg i utvecklingen. Genom ”smart grids” och mikroproduktion kan vanliga konsumenter också skapa egen el att driva bilen med. PROJEKTET I GÄVLE-SANDVIKEN utvecklas nu i ett regionalt projekt med ambitionen att omfatta 4 000 nya elbilar inom tre år. Mälarenergi i Västerås, Jämtkraft i Östersund och Falu Energi & Vatten är andra aktörer som redan är i gång med egna projekt. – Det här gör det möjligt för folk att färdas mellan olika regioner utan att behöva vara oroliga för att elen ska ta slut. Det kommer finnas många fler laddstolpar. Och de nya tekniska lösningarna sänker ständigt kostnaden för att producera en elbil. Därför tror vi att detta utan tvekan är framtiden, säger Per Laurell.
Volvo C30 är en av de första elhybriderna med svensk anknytning. Även den nya modellen V60 kommer att produceras med eldrift, liksom Saabs demomodell ZE 9-3.
TEXT: MATS HELLSTRÖM
INGA PROBLEM ATT FÖRSÖRJA FORDONEN MED EL Det svenska elsystemet är väl rustat för en kraftig ökning av antalet elfordon. Det konstaterar Elforsk (Elföretagens forskningsorganisation) och Elkraftringen i en studie om effekterna av en storskalig introduktion av plug-in elhybridfordon*. Här är några av slutsatserna:
• Oljekommissionen har en 40-procentig minskning av oljeanvändningen inom vägtransportsektorn till år 2020 som målsättning. På personbilssidan behöver vi då introducera 2 miljoner plug-in elhybrider, om vi antar att 70 procent av den årliga körsträckan kan köras på el och resten med en förbränningsmotor som drar 0,5 liter/mil.
FAKTA
• För att klara elförsörjningen till dessa genom vindraft behövs 300 havsbaserade vindkraftverk på vardera 5 MW. • Vindkraften passar utomordentligt bra ihop med plug-in elhybridbilar då batterierna fungerar som lagringsplats för den producerade elen.
• Sverige är med sin fordons- och elkrafttekniska industri en bra plats för att vidareutveckla hybridtekniken och bli ett föregångsland på området. Det skulle kunna ge positiva resultat för både miljön och sysselsättningen.
”Shopping Circle” är ett konsortium mellan Gävle Energi, Sandviken Energi, Gävle Kommun, Sandviken Kommun, Teknikparken i Gävle, Högskolan i Gävle samt Samkraft Vind AB.
*KÄLLA: Elforsk, Plug-in elhybridfordon kan dramatiskt minska koldioxidutsläppen och oljeberoendet.
ELJ ǀĚ ĨƂƌ dĞŬŶŝƐŬĂ sĞƌŬĞŶ ŝ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ ŶĚĞƌƐ :ŽŶƐƐŽŶ ƟůůƚƌćĚĚĞ ĚĞŶ ϭ ƐĞƉƚĞŵďĞƌ ƐŽŵ ŶLJ ǀĚ ĨƂƌ dĞŬŶŝƐŬĂ sĞƌŬĞŶͲŬŽŶĐĞƌŶĞŶ ŝ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ͘ Anders Jonsson har mångårig erfarenhet av energibranschen, som vice vd för Tekniska Verken och chef för division Energi. – Tekniska Verkens styrka är verksamhetens bredd, ƐćŐĞƌ ŶĚĞƌƐ :ŽŶƐƐŽŶ͘ WĊ ĚĞŶ ǀćŐĞŶ ƐŬĂ ǀŝ ĨŽƌƚƐćƩĂ͘ Som experter inom energi- och miljöområdet vill ǀŝ ŚũćůƉĂ Ɵůů ĂƩ ĚƌŝǀĂ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐĞŶ ŵŽƚ ĚĞƚ ŚĊůůďĂƌĂ ƐĂŵŚćůůĞƚ ĨƂƌ ǀĊƌĂ ŬƵŶĚĞƌ͘
dĞŬŶŝƐŬĂ sĞƌŬĞŶ ćƌ ĞƩ ƌĞŐŝŽŶĂůƚ ĨƂƌĞƚĂŐ ŵĞĚ >ŝŶŬƂƉŝŶŐ ƐŽŵ ďĂƐ ŽĐŚ ŵĞĚ ĞŶĞƌŐŝ ŽĐŚ ŵŝůũƂ ƐŽŵ ŚƂƌŶƉĞůĂƌĞ͘ sŝ ĞƌďũƵĚĞƌ ĨƵůů ƐĞƌǀŝĐĞ ǀĂĚ ŐćůůĞƌ Ğů͕ ǀĂƩĞŶ͕ ǀćƌŵĞ͕ ĂǀĨĂůůƐŚĂŶƚĞƌŝŶŐ ŽĐŚ ƐŶĂďďĂ ĚĂƚĂŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶĞƌ͘ ĞƐƐƵƚŽŵ ćƌ ǀŝ ĞŶ Ăǀ ƵƌŽƉĂƐ ƐƚƂƌƐƚĂ ƉƌŽĚƵĐĞŶƚĞƌ Ăǀ ďŝŽŐĂƐ ŽĐŚ ůŝŐŐĞƌ ůĊŶŐƚ ĨƌĂŵ ŝ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐĞŶ ćƌ ĚĞƚ ŐćůůĞƌ ĂǀĨĂůůƐĨƂƌďƌćŶŶŝŶŐ ŽĐŚ ŬŽŶǀĞƌƚĞƌŝŶŐ Ɵůů ŵŝůũƂĨŽƌĚŽŶ ʹ ďŝŽŐĂƐ͘
www.tekniskaverken.se 013-20 80 00
UTVECKLA FRAMTIDENS KÄRNKRAFT I PROVENCE! Sökes:
Uppgift: Mål:
15 doktorander och 10 färska doktorer Utveckla framtidens kärnkraft Kärnkraftverk som använder dagens avfall som bränsle
Snart startar ett stort svensk-franskt forskningsprojekt kring framtidens kärnteknik. Svenska doktorander kommer att tillbringa tre av fyra år av sin utbildningstid i Provence i södra Frankrike.
Intresserad? Anmäl dig på: www.swedishnuclear.se
6
ANNONS
Ny teknik ger koll på energianvändningen I takt med att samhället anpassat sig för att minska klimatpåverkan har också nya krav på ett framtida smartare elnät växt fram. ”Smart grids” kommer att möjliggöra för kunden att få full insyn i sin elförbrukning och kunna påverka den mer än idag. SYFTET MED SMART grids är att med hjälp av kommunikation och nya styrfunktioner kunna erbjuda ett mer effektivt, billigare, och tillförlitligare elnät och samtidigt spara in på bränsle och koldioxidutsläpp. IDAG FAKTURERAS KUNDERNA efter den verkliga elförbrukningen, men i framtiden behöver konsumtionsmönstren förändras för att bättre följa elproduktionen från vindkraft, solkraft och vågkraft. I Europa arbetar energibranschen intensivt med att utveckla kraftsystemet och anpassa det till nya produktions- och förbrukningsmönster. Inom en tioårsperiod kommer satsningarna att märkas för slutkunden som får möjlighet att följa sin elförbrukning och ta emot prissignaler i realtid. Priset blir därmed beroende av bland annat tillgången på sol- och vindenergi och kunden kan spara pengar genom att exempelvis vänta i någon timme med att aktivera diskmaskinen. FÖR DEN INTRESSERADE kunden kan de nya tjänsterna vara värdefulla, men alla kommer inte vilja förkovra sig i sin elförbrukning. – Det gäller för marknaden att utveckla produkter och tjänster som underlättar för kunderna. Ett exempel skulle kunna vara ”en teknisk pryl” där jag ställer in till exempel temperatur, tid och pris och som är ”aktiv” åt mig, säger Anders Richert, nätchef på Svensk Energi.
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
ANNONS
Intresset för egenproducerad solenergi är på uppgång. Så pass mycket att majoriteten av villaägare kommer att ha solceller installerade på taket inom tio år. Det menar Johan Ehrenberg, journalisten och mångsysslaren som sedan några år tillbaka driver företaget Egen El.
”Mitt minsta problem är att – OM DU FRÅGAR MIG om det är lönsamt
med solenergi så säger jag att det är det. Energipriserna kommer att höjas de kommande åren och det går att få bidrag. Visst kan solcellerna bli ännu bättre och utvecklas, men de är bra redan idag. Du kan inte räkna hem det på fem år, men däremot på 10 år. De som satte upp solceller 1995 har spöat börsen i avkastning! JOHAN EHRENBERG befinner sig på Ecomässan på Münchenbryggeriet i Stockholm för att propagera för egenproduktion av el. Efter sex timmar på plats säger han att han inte varit tyst en enda minut. – Mitt minsta problem är att få folk intresserade, det svåraste är att hinna med. Man blir glad av det här. Det finns så mycket fördomar om solceller, men solcel-
ler kan ge dig all energi du behöver, om du bara tar hjälp av vattensystemet. Själv gör jag nu lika mycket el som jag konsumerar, cirka 10 000 kWh. Visst gör jag ibland för mycket el en solig dag, men min nätoperatör nettomäter detta så att jag faktiskt får betalt även för överskottsel. ETT PAR VECKOR SENARE träffar vi Johan på en liten kulle utanför Katrineholm. Där har han satt upp vindsnurror på en plätt mark som han hyr av kommunen. Totalt tolv olika typer av vindkraftverk finns på plats, alla med olika egenskaper. Det är pyramidformade, vertikala eller mer traditionella snurror. – Alla producerar el, men olika mycket och på olika sätt. Ett vertikalt kraftverk producerar mindre el totalt, men är mer
pålitligt och lämpligare att ha hemma. Flera personer har samlats på platsen. Några är leverantörer av produkterna, en person är på väg att köpa en snurra, och några är nyfikna människor som bara stannat till för att se vad som pågår. – Det här har blivit en ny turistattraktion för kommunen, säger Johan nöjt. Det kommer folk hit varje dag, och vi anordnar kursdagar flera gånger om året. Johan Ehrenberg är kritisk mot att eget engagemang inte får mer stöd i Sverige. – Vi är jättebra och en förebild på stora system, på effektivitet. Men vi är dåliga på att hjälpa enskilda människor i deras engagemang. Vi berömmer oss gärna, men vi skulle kunna göra mycket mer. Vår bild stämmer inte fullt ut med verkligheten – folk trodde exempelvis tills alldeles nyligen
Solcellerna blir alltmer effektiva. För den som tänker långsiktigt kan en investering bli lönsam. Nackdelen är att de ger en ojämn elproduktion, ett problem som delvis kan lösas genom att man exempelvis kör diskmaskinen eller tvättmaskinen när solen är framme. FOTO: BIRGER LALLO/BILDARKIVET
Allt färre klagomål över fakturor Undrar du över dubbla fakturor, ersättning vid strömavbrott eller över elpriserna i allmänhet? Konsumenternas elrådgivningsbyrå har bistått kunder med information och vägledning i åtta år. BAKOM KONSUMENTERNAS elrådgivningsbyrå står Konsumentverket, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Svensk Energi. Syftet är att stärka kundernas ställning på elmarknaden. Byrån startade 2002 och behovet visade sig vara stort i tiden efter elavregleringen 1996 och 1999. Bo Hesselgren, byråns vd och grundare, minns att många kunder blev förvirrade av den nya elmarknaden. Det var under de första åren som byrån nådde upp till sina högsta siffror: 10 000 kundsamtal per år. – Många tyckte att det var krångligt att förstå vad som gick att göra som aktiv konsument. Det blev också mycket problem vid byten av elhandelsföretag och med försenad korrigering av beräknade fakturor. Bytena kunde dra ut på tiden och folk fick dubbla fakturor. Då var missnöjet stort, säger Bo Hesselgren. BYRÅN GER GRATIS RÅD och vägledning men fattar aldrig beslut i tvister. Däremot tar man i komplicerade fall kontakt med energibolagen för att lösa problemen. Bo Hesselgren har noterat en minskning i antal klagomål orsakade av fakturor och fler klagomål när det gäller elavtal. Det kan bero på att det finns fler aktörer på marknaden och att uppsökande försäljning blir allt mer vanligt. – Kunderna känner sig lurade och undrar över sin ångerrätt. Vi brukar ge rådet att aldrig tacka ja till ett erbjudande direkt. Ibland tycker kunden att så inte har varit fallet, utan att man bara har tackat ja till mer information. Trots att byrån tar emot drygt 4 000 kundsamtal per år väljer desto fler att surfa in på webbsidan för att få svar på sina elrelaterade frågor. Sedan starten har webbsidan tagit emot ungefär en halv miljon besökare.
Det kan bli enklare för fler att Flera europeiska länder har tagit fram system som gjort det enkelt och mer fördelaktigt för enskilda människor att producera egen el. Men i Sverige har anpassningen mot egenproduktion gått trögt. Snart kan nya regler vara på gång.
H den 1:a december lämnar Energimarknadsinspektionen en rapport som ska ligga till grund för nya politiska beslut gällande egenproduktion av el.
ITTILLS HAR DET fungerat så här: Varje person som sätter upp en solcell eller ett litet vindkraftverk får sin anläggning klassad som en produktionsanläggning, enligt samma regler som för de stora kommersiella anläggningarna. Eftersom all producerad el ska mätas genom ”timmätning” blir kostnaden för mätning och mätvärdeshantering hög i förhållandet till värdet på den producerade elen. Lennart Söder, professor på KTH, gjorde för ett par år sedan en utredning om hur systemet kunde bli enklare och mer fördelaktigt. Lösningen innebar att den som producerar egen el kan kvitta den med den in-
köpta elen och även slippa timmätaren. Med andra ord skulle ett hushåll som vid en viss tidpunkt producerar mer el än vad det konsumerar kunna tillgodoräkna sig den elen till ett senare tillfälle. En sådan kvittning skulle, på grund av de höga skatterna på el, vara betydligt mer fördelaktig för kunden än att köpa och sälja all el för sig. Idag finns det nätägare som tillåter kvittning, men det eftersom varje nätägare har monopol på sin marknad så måste konsumenten flytta för att hitta ett nät som tillåter kvittning. ÄVEN SVENSK ENERGI har tagit ställning för ett system som ska vara enkelt för kunden,
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
ANNONS
få folk intresserade”
Johan Ehrenberg har både solceller och vindkraftverk hemma vid huset i Trosa. Ibland är han i Katrineholm där han satt upp 12 olika vindkraftverk som visas upp för både nyfikna förbivandrare och privatpersoner som bestämt sig för att själva investera i egen el. FOTO: HANNES SÖDERLUND
att Sverige hade en av de renaste bilparkerna, men det har i stället visat sig att vi har en av de smutsigaste. Att elnätsägarna nu enligt lag måste ställa upp med timmätare för den som vill producera egen el är bra, men inte tillräckligt enligt Johan Ehrenberg. – Det var ju bara att gå halva vägen. Folk får normalt ingen hjälp av elbolagen med att sälja sitt överskott, och många känner sig rakt av motarbetade. Det är dumt; vill vi att folk ska bli smarta energianvändare behöver de hjälp. Och det går faktiskt att planera energianvändningen efter vädret. Jag har med några få timers lyckats minska konsumtionen på natten och öka den på soliga dagar. Det handlar exempelvis om att inte låta tvättmaskinen gå om det inte är sol. FÖR VINDKRAFTENS DEL är den estetiska frågan viktig för många. Vindraftverk anses vara fula enligt somliga och passar inte in i landskapsbilden eller på ett hustak. Men
varför ska man ha fula kraftverk, undrar Johan Ehrenberg. – Jag vill att de ska vara fina, och därför har jag tagit fram såna. Det kommer allt fler vackra konstruktioner. Ibland ser man inte ens att det är ett kraftverk. Men alla behöver heller inte satsa på estetik. För en bonde som behöver el till att driva gården spelar det kanske inte så stor roll. Du är en visionär. Hur ser Energisverige ut om 10 år? – Då tror jag att de flesta villaägare har 2-3 kilowatt solceller på sina tak. Man har elgräsklippare och vi har små vindkraftssystem i alla städer. De stora systemen kommer också att finnas kvar, men de har kompletterats. Vi kommer exempelvis också ha ännu mer vattenkraft, men i mindre anläggningar. Dessutom kommer våra apparater att dra mycket mindre el. TEXT: MATS HELLSTRÖM
producera egen el där elnätsägaren står för timmätare och det administrativa arbetet. – Den politiska viljan på energiområdet är tydlig, och kvittningen är ett samhällseffektivt sätt att göra det enkelt för kunderna, menar Anders Richert. Ser man dessutom på situationen i Europa så är det tydligt att signalen är att mätarna ska klara timvärden och då kan vi börja installera det redan nu. Skillnaden i pris mellan en timmätare och en månadsmätare är marginell idag. Varför ska Sverige gå tillbaka på det här området? ENLIGT ANDERS RICHERT är det också vik-
tigt att inte krångla till det med regler som favoriserar vissa tekniker eller effekter. Idag får den som har ett kraftverk på mer än 1,5 MW betala nättariff, medan den som hamnar under gränsen, genom att exempelvis begränsa effektiviteten inte behöver göra det. Regeln sattes för att fungera som gränsvär-
de mellan kommersiella stora anläggningar (vattenkraft och kärnkraft) och småskaliga anläggningar som vindkraft och småskalig vattenkraft. Men teknikutvecklingen har gjort att det nu finns småskaliga kraftverk över 1,5 MW. ETT BESLUT OM NYA REGLER närmar sig nu. Den första december i år lämnar Energimarknadsinspektionen en rapport, varpå departementen ska enas i ämnet. – Det här är mycket en fråga om hur man ser på den minskade skatteintäkten som kvittningen innebär. Vill vi ha mer egenproducerad förnybar el, eller några extra skattekronor? Både kunderna och elnätsbolagen tror att en förenkling genom kvittning är en bra och kostnadseffektiv början om vi vill att fler ska producera sin egna el. TEXT: MATS HELLSTRÖM
Ditt företag kan göra en insats Bli miljösponsor Miljön är utan tvekan nutidens viktigaste och mest omdiskuterade fråga. Att vara sponsor ger ditt företag möjligheter att visa medarbetare, kunder och samarbetspartners ert miljöengagemang. Läs mer på: www.naturskyddsforeningen.se/sponsor, 08-702 65 00
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.
7
8
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
ANNONS
Investeringar i vindkraft är ett av de snabbaste sätten att öka produktionen av förnybar energi. Därför kommer vindkraften att spela en avgörande roll för många EU-länder när de fram till år 2020 ska öka andelen förnybar energi till 15 procent.
Vindkraften viktig för att nå klimatmålen
Å
R 2010 BLIR ETT NYTT REKORDÅR för vindkraften.
Större, effektivare och fler. Vindkraften har i Sverige gått från att vara en obetydlig outsider till att bli en av de viktigaste pusselbitarna för att få ner koldioxidutsläppen.
Enligt beräkningar gjorda av organisationen Svensk Vindenergi kommer nästan 560 megawatt ny vindenergi att ha installerats under året. Det är en ökning med 36 procent jämfört med året innan. I september var 219 vindkraftverk under uppförande i Sverige. Men vindenergin har inte varit helt oproblematisk. Länge har den ansetts för ineffektiv, dyr och opålitlig, och utbyggnaden i Sverige har varit långsam. Att trenden nu pekar brant uppåt beror alltså dels på klimatmålen, dels på den tekniska utveckling som skett de senaste åren. Som ett exempel kan man jämföra de standardvindkraftverk som tillverkades av Vestas 1979 mot dem som företaget tillverkar nu. I produktionskapacitet har man gått från 33 kW till omkring 3 000 kW, alltså en ökning med 10 000 procent. Och när nästa generations kraftverk står klara kommer man att kunna nå cirka 10 000 kW. Bakom den enorma utvecklingen står alltså ny teknik, men också en så enkel faktor som att kraftverken idag är betydligt högre, vilket gör att de fångar mer luft. TIDIGARE I HÖSTAS presenterade teknikkonsultföretaget
ÅF en undersökning. Den visade att vindkraften, på de platser där den finns, inte har påverkat fastighetspriserna i området negativt. I slutändan handlar det ju ändå en hel del om tycke och smak. En del människor störs av att ha ett vindkraftverk i närheten, medan andra snarare tycker att det är bra och spännande. Men klart är alltså att vindkraften är här för att stanna, även om vi troligen aldrig kommer att ha
VINDKRAFTPRODUKTIONEN 1993–2010 GWh netto
GWh 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
en så hög andel vindkraft som vårt grannland Danmark där man siktar på att hälften av all el ska komma från vindkraft om 15 år.
www.infratek.se
Vi bygger, underhåller och säkrar kritisk infrastruktur Infratek är en av Nordens ledande koncerner inom byggnation, underhåll och säkring av kritisk infrastruktur. Koncernen erbjuder ett brett utbud av tjänster inom elkraft, fibernät, fjärrvärme, belysning, kollektivtrafik och tekniska högsäkerhetslösningar. Koncernen har 1900 anställda och verksamhet i Norge, Sverige och Finland.
TEXT: MATS HELLSTRÖM
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
Vågornas energi – en svensk specialitet Det är inte bara luften som genererar rörelseenergi. De svenska älvarna har länge stått för nästan hälften av den svenska elproduktionen. Nu är även havet på väg att ta plats i energiförsörjningen.
V
ÅGKRAFT ÄR EN av de mindre kända och utforskade förnybara energikällorna. Det finns bara ett fåtal forskargrupper världen över som arbetar på området, och en av dem som anses ledande finns på Uppsala universitet och leds av professor Mats Leijon. – Vi började med det här år 2002 och idag har vi flera aggregat klara som snart ska i vattnet. Den teknik vi använder är enkel, robust och underhållsfri och går utmärkt att anpassa till de olika vågklimat som finns världen över. Vi har kommit längre än vi trodde vi skulle ha gjort vid den här tidpunkten. DE FÖRSTA TESTERNA utfördes på den svenska västkusten som är ett ganska lugnt vatten sett i ett internationellt perspektiv. Men tekniken har visat sig effektiv även där, vilket enligt Mats Leijon borgar för att den kommer att vara minst lika effektiv på andra håll. Det handlar, i enkla ordalag, om att en så kallad linjärgenerator placeras på havsbotten och är förbunden med en boj som följer vågens långsamma upp- och nedåtgående rörelser. Under den rekordkalla vintern frös vattnet runt aggregaten, men det visade sig att de höll bra även för detta. Det slutliga kommersiella genombrot-
Många energibolag har startat nätsajter som ska hjälpa kunderna att själva spara energi. Det kan handla om allt från praktiska spartips till ”Testa dig själv”-tjänster.
ENERGIEFFEKTIVISERA MERA GÖTEBORG ENERGI
ÖRESUNDSKRAFT
www.goteborgenergi.se Webbsidan innehåller många olika tips kring enkelt energisparande, elsäkerhet samt information om hur mycket energi som går åt till hemelektronik.
SKELLEFTEÅ KRAFT www.skekraft.se Förutom att ha laddat med länkar till andra energismarta sidor som till exempel energikunskap.se har Skellefteå Kraft lite tips kring effektiv och energisnål uppvärmning av bostaden.
www.malarenergi.se Smarta energitips blir bland annat illustrerade med ”Energismarthuset” där användaren kan navigera sig fram i ett hus och klicka sig fram mellan rummen och tipsen. För att kunna ta reda på hur mycket energi ens hushållsapparater drar finns också möjlighet att låna en energimätare.
Bland de lägsta rige utsläppen i Sve
Bra pris på klimatsmart produkt
Vår fjärrvärme produceras med miljövänliga bränslen som pellets, skogsflis, bioaska, returträ, animaliska biprodukter och spillvärme.
www.oresundskraft.se
Våra fjärrvärmepriser ligger och ska ligga under riksgenomsnittet.
www.fortum.se Här finns testet ”Är du ett grönfejs” som räknar ut kundens miljöprofil. Med ”Energisimulatorn” går det att prova hur olika åtgärder i den egna bostaden kan påverka energiförbrukningen, kostnader och miljön.
EON
VATTENFALL
www.eon.se Kunderna kan testa sina kunskaper i ett ”sant eller falskt”-spel om vardagsmyter kring energiförbrukning. Det går också att räkna ut sin egen påverkan på miljön och få reda på sitt så kallade ”klimatfotspår” samt göra testet ”Villahjälpen” där villaägare kan jämföra sin elförbrukning med andra på samma ort och med ungefär samma förutsättningar.
www.vattenfall.se Under fliken ”Lev energismart” finns testen ”Är du energismart?” och ”Testa ditt hem med Energiguiden”. Med nättjänsten ”Stora elräknaren” går det att få fram elförbrukning och kostnad för varje apparat i hemmet. Här finns även energilekar och spel, till exempel ”Energimemory”.
En vinnande hand. CO2
www.oresundskraft.se Det finns förbrukningstabeller över olika elektronikområden som kök och tvättrum. Man kan göra ett energitest som visar hur ens energiförbrukning förhåller sig till normalförbrukningen i ett hus av motsvarande storlek i samma område. Häftet ”Enkelt och lönande att spara energi” finns tillgängligt på sex olika språk och är fullmatat med energismarta tips. Öresundskraft erbjuder också en energikartläggning som hjälper kunden att få överblick över ”vart energin tar vägen” i fastigheten och vilka möjligheter det finns att spara energi.
FORTUM
MÄLAR ENERGI
tet för tekniken återstår. Men företaget Seabased har byggt en fabrik för sammansättning av aggregat och samarbetar med Fortum i att anlägga världens största vågkraftspark. Nu väntar man bara på ett EU-godkännande för att en ny svensk exportindustri ska bli verklighet.
9
21°
M erfarenh ed lång et och in fjärrvä n rmelö ovativa sninga möter v r i morgo ndagen s behov
Energi för en bättre värld
Skräddarsydda r Energilösninga
Med medarbetarnas kund- miljöoch samhällsengagemang driver vi utvecklingen i regionen. Tillsammans skapar vi energi för en bättre värld. Vi säljer 21° istället för kWh, och ser till att energin används på rätt sätt.
10
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svensk Energi
ANNONS
Miljardinvesteringar ska ge färre avbrott Stormen Gudrun släckte ner södra Sverige i januari 2005. Men de senaste åren har elnätsföretagen investerat miljarder i ett vädersäkrat elnät med nedgrävda elkablar som ska skona svenskarna från kalla och mörka dagar utan el.
S
TORMEN GUDRUN som drog in över Syd- och Västsverige för fem år sedan beräknas vara den största naturkatastrofen som Sverige drabbats av i modern tid. Skogar förstördes, tågtrafiken stannade av och nio personer miste livet. Stora samhällen släcktes ner när elnäten slogs ut av de kraftiga stormvindarna. Peter Fogelklou, ansvarig för public affairs på Lunds Energikoncernen, berättar om de kaotiska dygnen. – Det här var något som ingen hade förutsett skulle kunna hända. Övervakningsskärmarna såg ut som flipperspel, säger han.
Stormen Gudrun innebar några kaosartade dygn för många hushåll i södra Sverige. Sedan dess har elnätsbolagen investerat mycket stora summor i nya säkrare ledningar under mark. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN
SOM MEST VAR TOTALT 780 000 kunder i södra Sverige utan ström och stark kritik riktades mot elnätsföretagen när många fick vänta i flera veckor på att få tillbaka elen. Elnätsföretagen har ägnat åren efter katastrofen till att arbeta strategiskt inför framtiden. För att få ett mer störningssäkert elnät har luftledningar ersatts med nergrävda kablar i stora delar av södra Sverige. Det har krävts enorma resurser. Eon, som är Sveriges största elnätsägare, har investerat 12 mil-
Kraftkonsulter i medvind
jarder kronor i arbetet med elnäten. Hela 17 000 kilometer luftledning har ersatts med nya, framför allt nergrävda, kablar. Johan Aspegren, informationschef för elnätsfrågor på Eon, konstaterar att kablar i jord är mer kostsamt än luftledningar. – Vi har behövt bygga 9 000 nya nätstationer och själva ledningen i sig är också mycket dyrare, säger han. Även geografiska faktorer spelar in i priset. I södra Sverige är det glest mellan husen och mycket ledning går åt mellan varje kund. Dessutom är landskapet besvärligt att gräva i. – Underlaget består av kullar och berg, vilket gör det svårare och mer kostsamt, säger Peter Fogelklou. Men effekterna har redan börjat visa sig. Enligt Johan Aspegren har elavbrotten minskat med över 60 procent. Vad skulle hända idag vid en likartad storm? – Det skulle bli elavbrott, men inte alls i den omfattningen, säger Johan Aspegren. TEXT: JESSICA ISAKSSON
Rejlers är ett klokt val av konsulterande partner för framtidens lösningar inom elkraft. Vi är 100 elkraftingenjörer som arbetar inom: t Elnätsutredningar och förstudier t Projektering, upphandling och projektledning i stationsprojekt inom regionnät och stamnät t Utredning och projektering av vindkraftanslutningar t Projektering och beredning av uppsamlingsnät för vindkraft t Tariff- och anslutningsfrågor t Utredningar kring förhandsreglering av elnätstariffer t Risk- och sårbarhetsanalyser t Koncessioner och tillstånd t Selektivplaner och reläskyddsfrågor t Besiktningar och kontroll Vi arbetar målmedvetet med kompetensutveckling och att skola in nya ingenjörer. Rejlers har därför en mycket bra mix av äldre erfarna medarbetare och yngre duktiga medarbetare som är på väg framåt i karriären. Vi erbjuder någon eller några av ovanstående delar eller helhetslösningar anpassade efter just ditt behov. Gör ett klokt val och ta kontakt med Hans Karlsson (0470-74 67 14) eller Anders Fransson (08-692 1041) för vidare information.
info@rejlers.se t www.rejlers.se
Känn vindkraften Producerad och levererad av Skellefteå Kraft Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än 3 000 eluppvärmda villor. www.skekraft.se