Ett tryggare Uppsala län

ANNONS ANNONS

ANNONS ANNONS

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

VÄLKOMMEN TILL

Ett Tryggare Uppsala län EN BILAGA OM ETT UNIKT INITIATIV

’ Förutsättningarna för att skapa ett Tryggare Uppsala län är mycket goda’’ Anders Björk

N

A L S A P L P Ä U

www.tryggareuppsalalan.se 1

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

ANNONS

Tillsammans kan vi göra skillnad!

Vill vi leva i ett tryggt samhälle? Denna fråga har vi inom Tryggare Uppsala län tagit ställning till och för oss är svaret givet.

Självklart vill vi det. För oss inom Tryggare Uppsala län är det en självklarhet att varje invånare i Uppsala län ska kunna känna sig trygg i sin vardag. Ett tryggt samhälle gagnar oss alla eftersom trygghet har betydelse för var människor väljer att bosätta sig och spendera sin semester, var företag väljer att etablera sig och hur investeringsbeslut fattas. Alla vinner på ett Tryggare Uppsala län.

För att åstadkomma ett tryggt samhälle krävs att hela lokalsamhället arbetar tillsammans mot samma mål med kraft och uthållighet. Detta sker genom ökad samverkan mellan de olika aktörer som arbetar med brottsofferfrågor och brottsförebyggande åtgärder – med andra ord trygghetsskapande arbete.

det enskilda brottsoffret ska bli bättre och det samlade brottsförebyggande arbetet ska effektiviseras måste samtliga aktuella myndigheter och andra som verkar i lokalsamhället samverka. Var och en kan göra sin del men med hjälp av bra samordning skapas en större helhet.

I februari 2007 lanserades samverkansprojektet Tryggare Uppsala län. Konceptet har skapats genom samverkan mellan ett antal aktörer i Uppsala län. Såväl kommuner, som Polismyndigheten i Uppsala län men även privata aktörer har varit och är delaktiga i arbetet med Tryggare Uppsala län. Det övergripande syftet med konceptet är att minska brottsligheten, säkerställa att de som utsatts för brott får relevant stöd, hjälp och skydd samt öka tryggheten i Uppsala län.

Konceptet Tryggare Uppsala län handlar om att skapa organisatoriska förutsättningar för ett sådant deltagande och möjliggöra reell samverkan. Ansvaret för att flytta fram positionerna vilar i stor omfattning på rättskedjan och på olika kommunala aktörer. Men det trygghetsskapande arbetet omfattar inte enbart nämnda aktörer utan även företag, ideella organisationer samt inte minst invånarna i Uppsala län, vilka samtliga kan bidra med betydelsefulla insatser. Eftersom Tryggare

”Samtliga aktörer som dagligen arbetar för att öka tryggheten i vårt län utför ett beundransvärt arbete.”

I Uppsala län pågår många aktiviteter inriktade på att förebygga brott och på att brottsoffer ska erhålla stöd, hjälp och skydd. Samtliga aktörer som dagligen arbetar för att öka tryggheten i vårt län utför ett beundransvärt arbete. Man kan konstatera att det i Uppsala län finns gott om resurser inom de brottsförebyggande och brottsofferstödjande områdena, vilket gör att förutsättningarna för att skapa ett Tryggare Uppsala län är mycket goda. Således har det trygghetsskapande arbetet nu gått in i en ny fas där behovet av en­skilda mindre projekt minskat till förmån för försök att få ihop helheten. Problemet är inte längre att det saknas brottsföre­bygg­ande och brotts­offerinriktade resurser i lokalsamhället. Den stora utmaningen är snarare att få de olika delarna att kugga i varandra.

Uppsala län bygger på delaktighet och finansiering från olika aktörer i samhället önskar vi att fler ska fokusera på att ut­veckla det trygghets­skap­ande arbetet. I takt med att vi blir fler som tar ställning för ett tryggt samhälle blir det sammantagna resultatet bättre.

Att stödja detta arbete handlar dock inte bara om att bidra med ekonomiska eller personella resurser, det handlar minst lika mycket om att skapa en opinion, stödja en åsikt och därmed själv ta ställning till frågan: Vill du leva i ett tryggt samhälle?

Byggandet av ett Tryggare Uppsala län angår oss alla eftersom trygghet har stor betydelse för var människor väljer att bosätta sig och spendera sin semester, var företag väljer att etablera sig och var investeringar hamnar. Hela lokalsamhället har självklart en viktig roll i det trygghetsskapande arbetet. Var för sig kan varje aktör endast göra en begränsad del av det som sammantaget måste göras när det gäller att förebygga brott och stödja brottsoffer. För att skyddet av och stödet till

Anders Björck Ordförande Tryggare Uppsala län

Bilagan ges ut av Tryggare Uppsala län.

Frågor om innehållet besvaras av:

Thomas Eriksson Koordinator

vxl. 018 - 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Medföljer som bilaga till Upsala Nya Tidning i juni 2008.

Tel. 018-16 86 31

2

www.tryggareuppsalalan.se

Projektledare: David Lornér

073 699 11 14

david@marknadsmedia.se Annonser: David Lornér

David Byman

Jonas Gidlöf

Redaktör: Text: Grafisk form: Omslagsbild: Tryck: Repro:

Mats Hellström Lotta Eriksson Carina Laukkanen Johan Alp/Bildarkivet.se JMF Bildrepro Stockholm

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

ANNONS

HIT KAN DU VÄNDA DIG Polismyndigheten i Uppsala län Telefon: 114 14 Vid akut fara 112 Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Thomas Eriksson, koordinator Uppsala var rätt stad med rätt personer på rätt ställe.

Några år senare ser vi resultatet: Tryggare Uppsala län.

Nu jobbar man tillsammans, många av samhällets aktörer som har brottsförebyggande och brottsofferstöd på sitt bord. Inte längre var och en för sig.

T

homas Eriksson är samhällsvetare i botten och arbetar sedan 2007 som koordinator för Tryggare Uppsala län och de fyra arbetsgrupperna Butiksgruppen, Bilgruppen, Antivåldsgruppen och Kvinnofridsgruppen. Projektet ska pågå till 2009 och bakom står idag 29 huvudintressenter som är med och betalar kalaset.

– Det är aktörer som representerar hela lokalsamhället, kommunerna, Polisen, ideella organisationer och näringslivet. Allt från Livets Ord till McDonalds, berättar Thomas Eriksson.

Det unika i projektet är just den samverkan som finns mellan polis, socialtjänst, näringsliv och ideella organisationer. Tillsammans fokuserar man på att få ner brottsligheten och ta hand om drabbade.

– Vi försöker skapa en modell med de olika öarna av aktiviteter och få till en helhet, fortsätter Thomas Eriksson.

Tryggare Uppsala läns uppgift är att förmedla de rätta kontakterna. I stället för att ringa 20 samtal ringer man ett, sen vet man vart man som brottsoffer kan vända sig för att få hjälp och stöd.

Upprinnelsen till hela projektet var när Joakim Fohlman blev utsatt för våld för några år sen. Han tog då kontakt med Magnus Lindgren, tidigare chef för Brottsofferenheten, för att diskutera hur man blir bemött som brottsoffer.

Diskussionerna ledde så småningom till Tryggare Uppsala län.

Thomas Eriksson är nöjd med arbetet hittills, men det finns givetvis mycket kvar att göra.

– Det finns luckor man skulle kunna fylla, utveckla olika typer av stöd till brottsoffer exempelvis.

Förhoppningsvis får Tryggare Uppsala län fortsätta att fylla luckor även efter 2009.

Självhjälpsgrupper Inom Tryggare Uppsala län arbetar man med så kallade självhjälpsgrupper. Det är öppna grupper dit man som brottsoffer kan gå för att få stöd och hjälp. Samtalsledare är personer från Uppsala/Knivsta Brottsofferjour vilka även är stödpersoner och har arbetat med brottsoffer tidigare. I dagsläget finns en grupp i Uppsala som vänder sig till brottsoffer i hela länet.

Att delta är frivilligt och anonymt. Tystnadslöfte råder inom gruppen, såväl för deltagare som för ledarna.

För mer information, se www.tryggareuppsalalan.se Planer finns att översätta delar av hemsidan till spanska, engelska, finska, persiska och kurdiska.

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor och deras närstående. Hit kan du ringa för stöd och hjälp dygnet runt. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen. Du får prata med välutbildad personal som har erfarenhet av att möta människor i svåra livssituationer.

Hemsida: www.kvinnofridslinjen.se Telefon: 020-50 50 50 (dygnet runt)

Stödcentrum för unga brottsoffer Telefon: Natalie Pogossov: 018-727 15 43, 0703-53 32 36 Staffan Wiman: 018-727 15 44, 0708-21 64 66 Älvkarleby Socialtjänsten i Älvkarleby kommun Telefon: 026-832 10 Östhammar Socialtjänsten i Östhammars kommun Telefon: 0173-86 219

Ideella organisationer Kvinnojourer Kvinnojouren Gertrud i Enköping samt Tjejjouren E-post: kvinnojouren.enkoping@telia.com Telefon: 0171-44 02 42 (måndag–fredag 10.00-13.00)

Sjukvårdsrådgivning Hemsida: www.sjukvardsradgivning.se Telefon: 1177 (dygnet runt)

Kvinnojouren i Sala-Heby, Föreningen kvinnokraft E-post: mailto:kvinnojourensalaheby@telia. comkvinnojourensalaheby@telia.com Telefon: 0224-182 89 Jourtelefon: 070-550 41 05

Kvinnoboendet SIRI Kommunens (Uppsala) skyddade boende.

Telefon: 018-727 83 00

Kvinnojouren Olivia i Bålsta Telefon: 0171-562 00 Jourtelefon: 073-624 03 09

Socialjouren (Uppsala socialjour fungerar som länsjour och finns tillgänglig för akuta insatser samt råd och stöd efter kontorstid) Telefon: 018-15 00 00 eller via nödnumret 112 (måndag-torsdag 16.00-01.00 samt fredagsöndag 14.00-01.00).

Uppsala kvinnojour E-post: kvinnojouren@kvinnjour.se Hemsida: www.uppsalakvinnojour.se Telefon: 018-10 10 49

Trappan (Stöd och hjälp för barn och ungdomar upp till 20 år) Telefon: 018-727 15 80

Kommunala aktörer

Enköping Socialtjänsten i Enköpings kommun Telefon: 0171-625 125 Heby Växel: 0224-36 000 Socialjouren telefon 070-63 60 053 (hjälp i form av rådgivning i akuta situationer som uppstår efter kommunens kontorstider).

Håbo Socialtjänsten i Håbo kommun Telefon: 0171-525 00 Knivsta Socialtjänsten i Knivsta kommun Telefon: 018-34 70 00 Tierp Socialtjänsten i Tierps kommun Telefon: 0293-181 90 Uppsala Socialtjänsten i Uppsala kommun Telefon: 018-727 00 00

#

Foto: Mats Hellström

Patientmottagningen vid NCK (före detta Rikskvinnocentrum) Hit kan du komma akut om du blivit misshandlad eller utsatt för ett sexuellt övergrepp. NCK:s patientmottagning samverkar med Akademiska sjukhusets andra mottagningar för att du ska få hjälp i den akuta situationen.

Akademiska sjukhuset, Uppsala, ingång 95/96, bottenvåningen till vänster Hemsida: www.nck.uu.se Telefon: sekreterare 018-611 27 92, avdelningschef 018-611 29 97, E-post: Se hemsida/personal

Famnen (Stöd och hjälp för ungdomar i mångkulturella familjer).

Telefon: 018-727 52 47

Kvinnojouren Liljan i TierpÄlvkarleby Telefon: 0293-100 22 (samtal kopplas via SOS Alarm dygnet runt) Kvinnojouren Freja i Östhammar Telefon: 018-10 47 70 (samtal går via SOS Alarm dygnet runt).

Brottsofferjourer Brottsofferjouren i Enköping/ Håbo E-post: bojeh@telia.com Hemsida: www.enkoping-habo.boj.se Telefon: 0171-262 06, 0171-264 15 (måndag– fredag 10.00-13.00) Brottsofferjouren Sala-Heby Telefon: 0224-864 40 E-post: 200johansson@telia.com Uppsala och Knivsta Brottsofferjour E-post: uppsala.boj@comhem.se Hemsida: www.uppsala.boj.se Telefon: 018-10 65 00 (Måndag–fredag 9.00-13.00) Brottsofferjouren i NordupplandTierp-Östhammar Telefon Tierp: 0293-712 20 Telefon Östhammar: 0173-212 21

Ytterligare information och kontaktuppgifter finns på www.tryggareuppsalalan.se

3

ANNONS

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

Enkla åtgärder minskar butiksrånen Butiksgruppen jobbar med att säkerhetscertifiera butiker som blivit utsatta för rån eller inbrott upprepade gånger. Sedan starten 2005 har ingen av de certifierade butikerna råkat ut för vare sig det ena eller det andra. Men det törs man väl knappt säga, skrattar samordnaren Kjell-Åke Ederyd och tar i trä.

Första steget i Butiksgruppens arbete är att besöka den drabbade butiken. Ofta kan det vara uppenbara brister i butikens säkerhetsrutiner, till exempel att den anställde har räknat kassan i närvaro av kunder. I andra fall krävs större insatser.

– Ibland får man helt enkelt bygga om butiken. Men ofta räcker det med små, konkreta åtgärder – låsbara kassalådor, sedelboxar, bättre belysning.

Steg två är att erbjuda personalen en säkerhetsutbildning. Med ökad kunskap blir de anställda bättre förberedda rent mentalt om de skulle hamna i en hotfull situation.

– Det har visat sig att de som har genomgått en säkerhetsutbildning klarar av dessa

Foto: Mats Hellström

K

jell-Åke Ederyd är polis och har jobbat länge med säkerhet för butiker. Tidigare var arbetet rent polisiärt i form av anmälan, brottsplatsundersökning och brottsutredning.

– Nu tar man tag i problemet på ett helt annat sätt, säger han.

Numera ställer man också frågan varför ett brott sker och vad man kan göra för att förhindra det. Arbetet är mer omfattande och kräver gemensamma insatser från alla aktörer som drabbas av brotten. I Butiksgruppen jobbar polisen tillsammans med Svensk Handel, Handelsanställdas förbund, Svensk Bensinhandel och Transportarbetarförbundet. Engagemanget är stort från alla håll och resultaten av samarbetet talar sitt tydliga språk.

– Vi har halverat antalet butiksrån sen vi startade.

händelser bättre. Det är oftast lättare för dem att komma tillbaka till jobbet igen, fortsätter Kjell-Åke Ederyd.

Här finns enorma vinster att hämta, både för den enskilde anställde och för samhället i stort. Lidandet blir mindre, långtidssjukskrivningarna färre och samhället spar pengar.

Efter ändringar och påföljande besiktning är det sedan dags för sista steget: certifieringen. Med den varningstriangeln vid entrén har butiken kommit en bra bit på väg mot en säkrare tillvaro.

13-punktsprogrammet 1

Varje butik ska ha en säkerhetsansvarig som kan ge råd om hur rån kan förebyggas.

2

Alla anställda ska ha en branschanpassad utbildning i säkerhetsfrågor.

3

Kassalådorna ska vara försedda med kod- eller nyckellås.

4

Sedelboxar eller liknande utrustning ska finnas i anslutning till varje kassaplats.

5

Butiker ska ha en skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar.

6

Kontanter ska förvaras i värdeskåp.

7

Efter ett rån ska polisen kontaktas så snabbt som möjligt.

En extra telefon och överfallslarm bör finnas.

8

Dörrarna ska vara låsta med godkänt lås nattetid. På dagen ska de vara låsta med lås som kan styras av kod, kortläsare etc.

De ska även ha ett tittöga.

9

En färgad tejpremsa för olika längder ska finnas i entréer för längdmarkering – signalement.

10 Personalingång och varuintag ska vara ordentligt upplysta.

Vi arbetar för att länet ska utvecklas.

Konkret handlar det om att: • skapa attraktiva boendemiljöer och goda livsvillkor • stimulera ett livskraftigt och konkurrenskraftigt näringsliv • utveckla relevant kompetens för arbetsmarknaden • förbättra infrastrukturen och få en väl fungerande kollektivtrafik • synliggöra Uppsala län nationellt och internationellt • kraftsamla kring frågor om klimatförändringar och energi

4

11 Butiker ska ha rutiner och handlingsplan för säkerhet som följs

upp årligen.

12 Värdetransporterna ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Våld och hot i arbetsmiljön.

13 Beredskapen för hur rånoffer ska tas om hand ska vara ordentligt

utvecklad i butiken.

Källa: www.handels.se

ANNONS

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

Socialt engagemang som gör skillnad På Livets Ord i Uppsala står sociala frågor högt på agendan.

Under församlingens 25-åriga existens har en bred verksamhet vuxit fram där flera utsatta grupper i samhället erbjuds hjälp, stöd och en meningsfull tillvaro.

Under evenemang som Kulturnatten, Valborg och Reggaefestivalen kan man vara säker på att finna ovanligt många medlemmar i Livets Ord mitt i smeten av festande ungdomar. Församlingen är nämligen en av de mest aktiva aktörerna i stadens nattvandring. Sakta men säkert har det under åren också vuxit fram ett samarbete med de sociala myndigheterna i Uppsala.

– När vi stöter på sociala missförhållanden vänder vi oss till de sociala instanserna, såsom migrationsverket och socialtjänsten. Vi har en överenskommelse om att överlämna ärenden med exempelvis berusade minderåriga som inte kan ta hand om sig själva. Vi är inga poliser eller socialsekreterare, vi är volontärer och ska agera som sådana också. Det gör att vi fyller olika funktioner i samhället, säger Jan Blom, pastor i Livets Ord som tillsammans med Brottsförebyggande rådet är med i att utveckla nattvandringen i Uppsala.

ANNONS

Bästa grunden för ett modernt hus är en stabil och trygg bostadsrättsförening.

Bostadsrätten som boendeform är fantastisk. Om den sköts rätt. Förförd av en vacker lägenhet är det nämligen lätt att glömma att en bostadsrättsförening är ett mångmiljonprojekt. Och att tillsammans äga och förvalta en fastighet kräver såväl arbete som förutseende. Då kan det vara skönt att veta att HSB är gamla i gården. Vi har inte några andra vinstintressen än våra medlemmars. Vårt enda mål är att tillgodose deras behov av ett tryggt boende.

Brf Fyrisvallen.

Försäljning pågår.

Övriga projekt.

Se www.uppsala.hsb.se

Arbetet med nattvandring ser ut att ha gett mätbara resultat. Idag är antalet omhändertagna nämligen mindre än det var innan samarbetet inleddes.

– Flera kommuner har uppmärksammat våra samarbeten som ett positivt inslag. Det är givetvis något som gör oss glada.

Genom nattvandringen blev det tydligt för Livets Ord hur många hemlösa det finns i Uppsala, och som är i behov av stöd. Nu har församlingen medlemmar som delar ut mat, kläder och erbjuder enklare sjukvård.

Det sociala arbetet har enligt Jan Blom alltid varit något självklart för Livets Ord – att vara en öppen famn för människor som känner att de inte har någon annanstans att vända sig. Ett prioriterat område här är invandrarfamiljer med problem.

Brf Järnvägsparken.

Försäljning pågår.

– Varje vecka gör vi omkring 370 hembesök, framför allt i flyktingfamiljer. Vi bygger relationer, hjälper till med svenskundervisning, skapar aktiviteter för barnen och bistår med ekonomisk och juridisk hjälp i frågor som rör asyl och uppehållstillstånd.

I det löpande projektet BIB, ”barn i behov” ger Livets Ord också yngre barn i dysfunktionella familjer möjligheten att komma iväg utanför hemmiljön.

– Vi har bland annat ett sommarläger både för invandrarbarnen och BIB-barnen.

Genom detta får de komma ut på landet och göra roliga saker. Och vi märker att det betyder väldigt mycket för dem. Det här är en verksamhet som vuxit snabbt och som vi kommer att satsa ännu mer på.

HSB Uppsala • Kungsängsgatan 37 A, Box 1103, 751 41 Uppsala Telefon: 018-18 00 00 • www.uppsala.hsb.se

5 Tryggare-HSB.indd 1

08-05-13 14.15.53

ANNONS Kvinnofridsgruppen är ett steg i rätt riktning när det gäller våldet mot kvinnor, menar gruppens samordnare Susanne Erlandsdotter-Andersson.

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

Unikt samarbete i länet ger utsatta kvinnor stöd Problemet är stort, men lösningar finns. Flera av samhällets styrkor står nu enade med ett och samma mål, att minska mäns våld mot kvinnor.

Foto: Mats Hellström

K

vinnofridsgruppen är en av de fyra arbetsgrupperna inom Tryggare Uppsala län. Den består av drygt 20 representanter från bland annat polis, socialtjänst, sjukvård, Länsbarnombudsmannen, frivilligorganisationer och Mansmottagningen. Tillsammans jobbar man för att minska våldet och ta hand om alla inblandade: kvinnorna, barnen och männen som slår.

– Det är en bra representation, en drivande grupp med det gemensamma målet att minska mäns våld mot kvinnor, säger juristen och Kvinnofridsgruppens samordnare Susanne Erlandsdotter-Andersson.

Våld mot kvinnor är ingen liten fråga, frågan är vad man kan göra. Långsiktigt gäller det att ändra attityder och det är bra att flera myndigheter tillsammans sätter ner foten och säger ”så här kan vi inte ha det”. Ett samarbete som Tryggare Uppsala län ger en tydlig signal.

Samarbetet är unikt i ett länsperspektiv, enligt kollegor till Susanne ErlandsdotterAndersson som jobbat länge med de här frågorna. För första gången arbetar nu flera av samhällets inblandade aktörer tillsammans för de drabbade kvinnorna. Vin-

sterna är många: kommunikationen går smidigare, det blir lättare att ställa frågor, att få kontakt och att förstå varandras arbete. Genom samarbetet sparas mycket tid och kraft som man i stället kan lägga på det gemensamma målet att öka tryggheten och ge kvinnorna det stöd de behöver. En annan viktig faktor är att man förvärvar kunskap samtidigt, när det gäller arbetsmetoder och liknande.

– Det vi lär oss tillsammans kan vi också tillämpa tillsammans, fortsätter Susanne Erlandsdotter-Andersson.

Kvinnofridsgruppen har också tagit fram en informationsbroschyr för att sprida kunskap om problemet. Broschyren vänder sig till kvinnor som utsatts med våld i nära relation. Ofta är det en partner eller en före detta som slår, men det kan även röra sig om en släkting som i fallen med det hedersrelaterat våldet.

Annat konkret arbete är utbildning om olika arbetsmetoder. I februari ordnade gruppen en temadag om norska ATV, Alternativ til vold, som är ett kunskapscentrum för behandling, utbildning och forskning kring mäns våld.

– Responsen på utbildningsdagen har varit positiv, säger Susanne Erlandsdotter-Andersson.

Kvinnofridsgruppen är idag så gott som länstäckande. Susanne Erlandsdotter-Andersson ser ingen skillnad mellan Uppsala och övriga länet när det gäller den här problematiken.

– Det är ingen specifik del av kommunen eller länet som är drabbat, det är ett samhällsproblem.

Ett samhällsproblem där Kvinnofridsgruppen är en ansats till lösning.

Tryggare boende med JM. JM har sedan många år ett trygghetspaket för att göra bostadsrätten till en säker boendeform och en trygg investering för de boende.

Grunden för JMs trygghetspaket är det omfattande kvalitetsarbete som JM bedriver sedan mer än 20 år samt vår miljöpolicy som sätter livsmiljön i centrum.

Trygghetspaketet innebär i korthet: • Att JM tar fram ett ekonomiskt beslutsunderlag till varje kund inför köp av en bostad. Detta bygger på kundens ekonomi och visar hela kostnaden för boendet.

• Att bostadsrättsföreningens ekonomiska plan granskas av två av Boverket auktoriserade intygsgivare, som intygar att planen vilar på tillförlitliga grunder.

• Att JM köper de bostadsrätter som eventuellt är osålda den dag föreningen tar över ansvaret för ekonomin. På det sättet drabbas inte föreningen av minskade intäkter från insatser och årsavgifter.

• En garantitid för byggnadsarbetena på två år.

• Att en byggfelsförsäkring tecknas. Försäkringen gäller från slutbesiktningen och 10 år framåt.

6

www.jm.se

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

Trivselregler gör kvällen minnesvärd

ANNONS

Stora torget – en av de platser Antivåldsgruppen arbetar aktivt med.

Foto: Ludvig Westman

ANNONS

Inom ramen för Tryggare Uppsala län har man tagit krafttag mot våldet på stan. Allt från nattvandrare till restaurangägare har samlats i en antivåldsgrupp som jobbar tillsammans för att Uppsala ska bli en lugnare stad.

A

ntivåldsgruppen jobbar med definierade arbetsområden och konkreta åtgärder.

De sex områdena är 18-årskrogar/studentskivor, Kronobergsmodellen, Stora torget, Centralstationen, dopning och minskning av mörkertalet.

Claes Tollinger, samordnare för gruppen, börjar med att berätta om studentskivorna som har sin säsong nu.

– Vi har tagit fram trivselregler som vi har skickat ut till skolor och satt upp på krogarna, berättar han. Ungdomarna måste inse att de även har skyldigheter när de är ute och festar, inte bara rättigheter.

Polisen är med och tittar till krogen under kvällen och krögarna gör sitt genom att se till att ingen dricker för mycket.

– Det är kul att se krögarnas positiva inställning till arbetet inom gruppen, säger Claes Tollinger.

Kronobergsmodellen är en arbetsmodell som polisen i Enköping redan jobbar med och som Claes Tollinger hoppas på även för Uppsala.

– Man tar helt enkelt spriten från de minderåriga, spårar langarna och bötfäller dem, berättar Claes Tollinger.

Metoden har visat goda resultat på andra håll i landet där man fått ner alkoholkonsumtion, brottslighet och skadegörelse.

Stora torget är idag en stökig plats, och området kring Centralstationen kommer att bli när bygget står klart, enligt Claes Tollinger. Runt Stora torget samverkar alla berörda: polis, nattvandrare och restaurangägare.

– Polisen gjorde en insats lokalt på Stora torget mellan november och januari.

Antalet misshandelsfall minskade med 20 procent.

När det gäller Centralstationen så kan den ökade genomströmmningen av folk innebära mer stök och oroligheter.

– Men tack vare att jag är med i Tryggare Uppsala län kan jag vara med i det sammanhanget och arbeta för ökad trygghet, säger Claes Tollinger.

Hjälp oss att hålla Mikaelsgården och Mikaelskyrkan öppna!

Ditt bidrag kan bli starten till ett nytt liv för en medmänniska.

PG 90 00 97-7

BG 900-0977

www.uppsalastadsmission.se Uppsala Stadsmission tillhör Diakonistiftelsen Samariterhemmet.

Besök i Uppsala? www.uppsala.to

Uppsala. Besöksmål. Varje dag sedan 1286.

Dopningpreparat finns väl tillgängliga på marknaden vilka kan ge allvarliga konsekvenser för brukaren. Länsstyrelsen, regionförbundet, Upplands idrottsförbund, Polisen och BRÅ i Uppsala har därför tagit initiativ till att lyfta frågan vid ett särskilt tillfälle på en av höstens konferenser.

Det sista arbetsområdet är kanske det svåraste: att minska mörkertalet, det våld som sker men inte anmäls.

– Vi vill ta reda på när, var, hur, vad och vilka, förklarar Claes Tollinger.

Det gör man tillsammans med representanter från bland annat vård, lokaltrafik och rättsväsende. Alla kan från sitt perspektiv meddela om stökiga personer eller om någon har blivit misshandlad. Claes Tollinger vill utveckla någon form av mätmetod för att kunna komplettera dagens statistik.

– Något så att man kan jämföra hur det var då, hur det är nu, och hur det blir sen.

Först då kan man se resultat i jakten på att minska mörkertalet.

Antivåldsgruppen har lanserat bland annat följande åtgärder:

• • •

Krognattbuss: en utökad linjetrafik av nattbussar under vissa kvällar i samverkan med ideella krafter.

Alkohol- och kroginformation till gymnasieelever presenterad av polis, krögare och ordningsvakter.

Ökat stöd till nattvandrare i samverkan med det lokala brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun.

§

I tryggt

Källa: www.tryggareuppsalalan.se

sällskap

Fyris torg 6, 751 41 Uppsala Tel. 018-18 90 00 Fax. 018-18 90 01 E-post: lawyers@ahlford.se Internet: www.ahlford.se

§ 7

Denna bilaga är en annons frün Tryggare Uppsala län

ANNONS

ANNONS

) VĂŒRA HUS KAN DU FĂŒ MOTIVATION CHIPS OCH GODA RĂŒD /CH EN NY FRISYR

Foto: Lotta Eriksson

)NDUSTRIHUS ĂŠR SPECIALISERADE PĂŒ LOKALER TILL YRKES MĂŠNNISKOR 6I HYR UT KONTOR INDUSTRI OCH LAGERLOKALER I 5PPSALA 4OTALT HAR VI KVM LOKALYTA I ETT TRETTIOTAL FASTIGHETER $ET SPELAR INGEN ROLL VILKEN TYP AV VERKSAMHET DU BEDRIVER 6I KAN HITTA EN BRA LOKAL SOM PASSAR JUST DEJ /AVSETT OM DU ĂŠR MOTOVATIONSKONSULT ARBETAR MED FABRIKSTILLVERKNING ELLER FRISYRER $ĂŠRFĂšR ĂŠR DET TRYGGT ATT HA )NDUSTRIHUS SOM VĂŠRD 6I ĂŠR SPECIALISTER PĂŒ MĂŒNGFALD

3PECIALISTER PĂŒ MĂŒNGFALD

4IERPSÂŹKOMMUNÂŹDELTARÂŹIÂŹPROJEK TETÂŹ4RYGGAREÂŹ5PPSALAÂŹLĂ‹NÂŹFĂšR ATTÂŹ VIÂŹVĂ‹RNARÂŹOMÂŹDEÂŹMĂ‹NNISKORÂŹSOMÂŹ BORÂŹOCHÂŹVERKARÂŹHĂ‹R ÂŹ6IÂŹHARÂŹTAGITÂŹ STĂ‹LLNINGÂŹOCHÂŹARBETARÂŹMĂ?LMED VETETÂŹFĂšRÂŹATTÂŹSKAPAÂŹETTÂŹTRYGGAREÂŹ SAMHĂ‹LLE ÂŹ6Ă‹LKOMMENÂŹATTÂŹVARAÂŹ MEDÂŹDUÂŹOCKSĂ?

WWW INDUSTRIHUS NU

4RYGGHET

Bilrelaterade brotten – ner med en tredjedel I Hübo kommun arbetar man tillsammans fÜr att minska bilstÜlderna. Polis, fastighetsägare och fÜrsäkringsbolag är nügra av de aktÜrer som lyckats vända statistiken ordentligt.

Och det pü mindre än ett ür.

M

ichael Gustafson är närpolischef i EnkÜping-Hübo och initiativtagare till Bilgruppen som startade i mars 2007. Han ser projektet som ett nytt sätt att jobba brottsfÜrebyggande. – Tidigare har det varit nügra fü eldsjälar, ibland bara en, som har stütt fÜr det arbetet, säger han.

Men brottslighet angür inte bara polisen utan hela samhället. Problemet är gemensamt, lÜsningen likasü. – Alla kan tänka brottsfÜrebyggande, alla har idÊer. Det är otroligt dumt att inte utnyttja det.

Inom Bilgruppen startade man med att identifiera problemet: Var sker de bilrelaterade brotten och vilka drabbas? Svaret är att det bland annat sker pü düligt upplysta parkeringar och drabbar givetvis polisen men även fastighetsägare, kommunen samt fÜrsäkringsbolag. Polisen kan dü utÜka bevakningen, fastighetsägaren kan fÜrbättra belysningen eller klippa ner skymmande buskage. ’’En annan tjuvavskräckare’’ är en skylt med uppmaningen att �tÜmma bilen själv�. – Det ger signalen att här är det ingen som lämnat nüt i bilen, fÜrklarar Michael Gustafson.

!TTÂŹÂŹKĂ‹NNAÂŹTRYGGHETÂŹDĂ‹RÂŹMANÂŹ BORÂŹĂ‹RÂŹENÂŹFĂšRUTSĂ‹TTNIGÂŹFĂšRÂŹATTÂŹ LEVAÂŹ ETTÂŹ GOTTÂŹ LIV ÂŹ 4IERPÂŹ Ă‹RÂŹ ENÂŹ LITENÂŹKOMMUNÂŹMEDÂŹmÂŹERAÂŹSMĂ?ÂŹ ORTER ÂŹ(Ă‹RÂŹKĂ‹NNERÂŹVIÂŹVARANDRAÂŹ OCHÂŹDETÂŹSKAPARÂŹLUGNÂŹOCHÂŹRO

8

Mület har varit att fü ner de bilrelaterade brotten med tio procent och gruppen har lyckats Üver fÜrväntan. När üret var slut var sänkningen hela 34 procent. Här finns enorma ekonomiska vinster att hämta, menar Michael Gustafson. – Är samhället tryggt vill fler bo där, fler fÜretag blir intresserade av att etablera sig och sü vidare.

FÜrdelarna är inte bara ekonomiska. Michael Gustafson ser en tydligare ansvarsuppdelning nu, en mer tydlig struktur i arbetet. Och mer kreativitet och engagemang som kommer med Ükat ansvar. – Det är utmanande och stimulerande att arbeta tillsammans i ett samhälle där vi är trygga.

BILGRUPPEN Bilgruppen finns i HĂĽbo kommun och startade i mars 2007.

Medlemmar är BildningsfÜrvaltningen, LänsfÜrsäkringar, Hübo Hus, StÜldskyddsfÜreningen, MiljÜ- och teknikfÜrvaltningen samt SocialfÜrvaltningen.

Denna bilaga är en annons frün Tryggare Uppsala län

ANNONS

ANNONS

35 ür • 2008

Teknik och eftertanke kan rädda liv Årligen dÜr cirka 80 personer i Sverige genom brand. Detta är inte acceptabelt och dÜdssiffran müste ner. Flera av dessa dÜdsfall hade kunnat undvikas om det funnits en fungerande brandvarnare. FÜr att tackla detta arbetar BrandfÜrsvaret aktivt med att sprida information om hur man bäst skyddar sig. – Spisbränder exempelvis, en av de vanligaste orsaken till brand, är ju den mänskliga faktorn och den vill vi kunna komma üt, säger BrandfÜrsvarets fÜrebyggarchef GÜran Carlsson.

FÜrutom information och utbildning använder sig BrandfÜrsvaret av nügot som kallas omrüdestillsyn, dü BrandfÜrsvarets operativa enheter üker runt till olika bostadsomrüden. Där informerar man de boende och utfÜr en enklare tillsyn pü fastigheten.

Problemet är att vi inte nür ända fram till de grupper som oftast drabbas av bränder, menar brandingenjÜr Cecilia Nilsson. FÜr att ütgärda detta har BrandfÜrsvaret fütt pengar fÜr en mer direktuppsÜkande verksamhet.

- Det finns exempel frün Merseyside i Liverpool där man succÊfyllt bedrivit uppsÜkande verksamhet i riskfyllda omrüden. Mycket av Merseysides arbete är direkt applicerbart i vür kommun. Exempelvis müste vi jobba mer Üver fÜrvaltningsgränserna fÜr att pü sü sätt lättare nü utsatta grupper. Hemtjänsten kan vara en südan samarbetspartner dü dessa pü ett tidigt stadium kan se tecken pü att ütgärder fÜr att fÜrhindra en olycka behÜvs.

Kvalitet och kontinuitet pü Trollängen Legitimerade psykoterapeuter med lüng och unik erfarenhet leder Trollängens verksamhet. Till sin hjälp har de behandlingsassistenter, psykiatriker samt handledare fÜr de psykoterapeutiska processerna. – Trollängen har funnits i 35 ür vilket torde gÜra oss till ett av landets äldsta verksamma behandlingshem. Detta borgar inte bara fÜr kvalitet utan ocksü kunskap och kontinuitet, säger Gert Gruvholt, verksamhetschef och behandlingsansvarig.

Trollängen tar emot klienter med missbruk, psykos, svür üngest, själskadebeteende m.m och placeringstider och behandlingsinnehüll sker enligt beställarens uppdrag. – Aktiviteter är en viktig del av behandlingen. När üngesten lättar, vaknar lusten att gÜra saker. DärfÜr finns här pü Trollängen ett brett utbud av mÜjligheter och aktiviteter.

Det finns ocksü goda resurser fÜr studier, där vi lägger upp undervisningen efter elevens behov.

De utredningar som utfÜrs pü Trollängen varierar utifrün de Ünskemül som finns. Institutionen kan utfÜra bland annat: - WAIS-utredningar - Psykologiska utredningar - Psykologutredningar (extern konsult)- DMT vilket är ett projektivt test som ger mycket information om klientens problematik och hjälpbehov.

Dokumenterat kvalitetsarbete enligt ISO 9001-2000.

Cecilia menar att de skulle kunna fü en checklista med sig fÜr att leta efter tecken vid hemtjänstens besÜk, t.ex. brännmärken i golv med mera.

Med en del teknik gür det att minska pü dÜdsfallen orsakad av den mänskliga faktorn. Brandsäkra hem är ett koncept som Svenska BrandskyddsfÜreningen tagit fram.

Hemmet utrustas med brandsläckare, brandfilt, spisvakt och nätansluten brandvarnare. Inte minst für de boende en utbildning i brandskydd.

Enkla tips:

MINUTER FRĂ?N 3TOCKHOLM s MINUTER FRĂ?N !RLANDA MINUTER FRĂ?N 5PPSALA s MINUT TILL NATUREN

• Ha minst en brandvarnare pü varje vüningsplan och minst en var 60:e m2.

Kommun med växtkraft

• Ett grundläggande fel är att man glÜmmer att byta batterier pü brandvarnaren. Fü rutin pü det, exempelvis varje güng du tar fram julstjärnan eller vid advent – byt batteriet!

GlÜm inte heller att kontrollera batteriet med jämna mellanrum. Det finns även brandvarnare med batterier som hüller i 10 ür. • Prata igenom med dina barn hur ni ska gÜra vid eventuell brand.

+NIVSTA Ă‹R EN UNG KOMMUN MEN VI SER REDAN HUR TĂ‹TORTEN +NIVSTA TILLSAMMANS MED NYBYGGARSAMHĂ‹LLET !LSIKE BĂšRJAR VĂ‹XA FRAM SOM EN MODERN SMĂ?STAD 4ACK VARE ETT BRA SAMARBETE MELLAN KOMMUN NĂ‹RINGSLIV OCH FĂšRENINGSLIV SAMT KRAFTEN HOS ENGAGERADE MEDBORGARE HAR KOMMUNEN ETT RIKT UTBUD AV ARBETSTILLFĂ‹LLEN AKTIVITETER HANDEL OCH SERVICE

• Om det brinner i din egen lägenhet, stäng dÜrren till brandrummet och stäng dÜrren ut till trapphuset när du lämnar lägenheten. • Om det brinner i trapphuset eller i en annan lägenhet sü gü aldrig ut i ett rÜkfyllt trapphus. Tvü andetag kan leda till dÜden! Stanna i din egen lägenhet i väntan pü BrandfÜrsvaret.

Varje modern lägenhet är en egen brandcell och ska motstü brand och rÜk i 60 minuter. Ställ er vid ett fÜnster eller en balkong och pükalla BrandfÜrsvarets uppmärksamhet. • Det är fÜrbjudet att fÜrvara barnvagn eller annat brännbart material i trapphus samt saker som kan hindra utrymning. En brinnande barnvagn räcker fÜr att trapphuset skall fyllas med rÜk av dÜdlig koncentration. En pyroman släpar inte heller med sig saker som han tänder pü, tillfället gÜr boven.

4ANKEN Ă‹R ATT UTVECKLA +NIVSTA SOM ETT LOKALT KOMPLEMENT TILL DE BRUSANDE STORSTĂ‹DERNA 3TOCKHOLM OCH 5PPSALA 3AMTIDIGT VĂ‹RNAR VI OM DE STORA NATUR OCH KULTURVĂ‹RDEN SOM FINNS I DEN LIVSKRAFTIGA LANDSBYGDEN $ET NATURSKĂšNA LĂ‹GET GER RIKA MĂšJLIGHETER TILL FRITID OCH REKREATION

SĂ?VĂ‹L SOMMAR SOM VINTER

• Lämna aldrig kÜket med spisen pü, inte ens fÜr kortare ärenden. • Gasol für inte fÜrvaras i källare süvida det inte är en villa du bor i.

Gasflaskor fĂĽr aldrig i nĂĽgot fall fĂśrvaras pĂĽ vinden.

Foton: Annika Blom

9

ANNONS

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

Flera som drar åt samma håll drar starkare Projektet Tryggare Uppsala län drogs igång därför att, som kommissarie Tommy Bringholm vid Uppsalapolisen uttrycker det, brottsoffer förtjänar att uppmärksammas av samhället.

– Det är samhällets ansvar att hjälpa brottsoffer vidare. I trygghetsarbetet är polisen bara en aktör. Tillsammans kan samhället göra väldigt mycket och det är i det perspektivet Tryggare Uppsala län ska ses, säger Tommy Bringholm.

J

oakim Fohlman, vd på ITura, initierade Tryggare Uppsala län tillsammans med brottsoffermyndigheten, efter att han blivit utsatt för en grov misshandel och upplevt att samhället inte var där för honom.

– Jag lämnades ensam i en komplex process, och jag kände att detta måste vi göra något åt. Tryggare Uppsala län blir en tydlig informationsavsändare för dem som drabbats av brott, eller dem som vill förebygga brott. I stället för att man som brottsoffer ska behöva leta genom djungeln av aktörer för att komma rätt, kan man vända sig till vår hemsida.

längre än vad vi kan göra enskilt. Tryggare Uppsala län började med att utgå ifrån var mängdbrotten var som flest. Runt dessa startades olika projekt, bland annat ett mot gatuvåldet i Uppsala, som sedan utgör arbetsmodell för hur problemen kan angripas.

I dag är ITura en av huvudintressenterna i Tryggare Uppsala län, och sitter i arbetsutskottet tillsammans med Polisen, If, Uppsala Kommun och Länsförsäkringar.

Försäkringsbolaget If kom in i TUL en kort tid efter att projektet startade. Jan Dahlberg, sponsoransvarig på If, menar att Tryggare Uppsala län är något unikt inom Sverige.

– Vi anser att Tryggare Uppsala län är ett av de bästa skadeförebyggande projekten som finns, det är väldigt sällan vi ser ett sådant samlat grepp. Samtidigt ser vi en väldigt stark vilja hos myndigheterna och kommunerna att göra något bra av det här.

Det är också något som saknas i andra liknande projekt.

– Vi har de senaste åren satsat på och prioriterat skadeförebyggande verksamhet ur alla perspektiv. Då Tryggare Uppsala län drogs igång kändes det naturligt stödja projektet, berättar Jan Simpson, Riskingenjör på Länsförsäkringar.

Tommy Bringholm fyller i: – Jag hoppas att de som bor och lever i Uppsala län känner sig trygga. Ett antal undersökningar visar tack och lov att så är fallet.

Åsa Morén, säkerhetschef på Uppsala kommun, menar att det var en självklarhet för kommunen att ställa upp.

Kommunen har, genom sin mångfacetterade verksamhet, en stor del i Uppsalabornas upplevelse av trygghet. Det är därför naturligt att vi ingår i en samarbetsorganisation för att öka tryggheten. Med gemensamma insatser med andra aktörer når vi

Joakim Fohlman förklarar att en del av Tryggare Uppsala Läns vision är att folk ska vilja etablera sig, trivas och utvecklas i länet.

– Det kan de, och det gör de ifall de upplever en trygghet, det gäller både människor och företag. Kan vi fortsätta att skapa sådana resultat där brottsligheten minskar och då de som drabbats av brott får hjälp så skapar vi trygghet.

www.heby.se - kommun - FOLKHÄLSA och TRYGGHET

Svensk Handel vill ha trygga medlemmar Svensk Handel jobbar aktivt tillsammans med Butiksgruppen inom Tryggare Uppsala Län, där de tillsammans med polisen erbjuder utsatta butiker utbildning och stöd. Svensk Handel anordnar även seminarier och utbildningar i trygghetstänkande.

Samordnare: Emma Tigerdahl 0224 361 30, 070 258 08 69, emma.tigerdahl@heby.se

Söker du naturnära och tryggt boende?

Vi har bostäder som passar alla.

Våra lägenheter finns i Heby, Morgongåva, Vittinge, Huddunge, Runhällen, Tärnsjö, Östervåla samt Harbo.

– Vi har också medverkat till att ta fram en säkerhetsutbildning på nätet, www.sakeributik,se, som är bra att använda i butiken till ny personal eller extrapersonal. Varor för tolv miljarder försvinner varje år och handlare satsar fem miljarder varje år på säkerhet, berättar Anna-Carin Hultberg på Svensk Handel.

Svensk Handels proaktiva verksamhet handlar också om att minska kontanterna i butikerna för att på så sätt göra den mindre attraktiv för rånare.

– Vi jobbar hårt för att öka kortanvändningen, att minska butikernas avgifter för kort och att få kunderna att ta ut pengar i butiken i stället för i bankomaten. Dessutom försöker vi jobba för att synen på brott ska ändras.

I dag går gränsen för stöld vid 800 kronor, allt under klassas som snatteri, vilket AnnaCarin menar är helt fel.

– Vi på Svensk Handel arbetar för att påverka lagar och regler. Allt är ju stöld även om det är en vara för två kronor.

Svensk Handel vill dessutom att alla rån betraktas som grova, vare sig det är en attrapp eller en skarpladdad revolver som används vid själva rånet.

– Den som blir utsatt ser inte vad det är för vapen. Situationen är lika skrämmande ändå.

10

Tel 0224-362 00 • www.hebygardar.se

ANNONS

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

Kyrkan håller nattöppet Årsta centrum har tidigare uppfattats som en ganska stökig plats. Men från och med hösten finns ett bra alternativ för uttråkade ungdomar som vill göra något kul på helgkvällarna.

– Det är här ungdomarna finns och därför ska också vi finnas här, säger Uwe Streicher, församlingspedagog i Svenska kyrkan i Uppsala.

Text: Mats Hellström / Foto: Gustaf Hellsing Det går utmärkt att hänga på en kyrkomur. Här sitter Robin Ullusoy, Johannes Ström och Tobbe Hedin.

Det började för över 20 år sedan. Jouni Laukkanen tog initiativet till att bygga upp ”Kryddan” i Vaksala församling – en fritidsgårdsliknande verksamhet vid Vaksala kyrka för ungdomar mellan 14 och 18 år. Många ungdomar har sedan dess kunnat fylla sin lediga tid med roliga aktiviteter och en bra gemenskap över åldersgränserna. Jouni Laukkanen är fortfarande en mycket uppskattad och viktig eldsjäl för många ungdomar.

–Man kan alltid snacka med Jouni, han är ett väldigt bra stöd, säger Johannes Ström, en av de ungdomar som idag går i gymnasiet och under flera år tillbringat sina eftermiddagar och kvällar på Kryddan.

ten och i stället tar den nya verksamheten i Årsta centrum vid. Verksamheten i Årsta kyrka är ett samarbete med barn- och ungdomsnämnden och syftet är att nå ännu fler ungdomar, att finnas just där ungdomarna är och göra det enklare och mer lockande för fler att delta. Tidigare har man hållit öppet på vardagarna till klockan tio, men från och med hösten är det helgerna som gäller och då ända fram till midnatt.

Vinsten med att flytta in till Årsta centrum och ändra öppethållandet är direkt mätbar.

Under de kvällar som de nya lokalerna har varit öppna på prov har det varit helt lugnt

Idag finns det möjlighet att bland annat spela pingis, innebandy, baka och se på film.

Snart ska det också finnas tv-spel i lokalerna och under sommaren ska församlingen anordna grillkvällar. Men tankarna på att utveckla verksamheten går längre än så. En av idéerna är en öppen scen där ungdomarna ska kunna spela teater eller musik.

– Jag hoppas att det här kan skapa en annan bild av våra ungdomar. Det har gnällts mycket på dem, och min förhoppning är att man snart ska kunna höra andra åsikter, att nån ska kunna säga ”Oj, vad bra musik de gör”, säger Uwe Streicher.

De som kommit till Kryddan har haft

Therese Lundergård, mitten, och Alexander Himmerlöv, th är några av de ungdomar som hjälper till

Ungt och gammalt. Zebastian Kadestam och David Predojevic från 2000-talet framför Vaksala kyrka

att leda och utveckla ungdomsverksamheten i Vaksala församling. Till vänster Emilie Palmertz.

från 1100-talet.

Under året har Vaksala församling haft ett antal ungdomskvällar i nya lokaler, centralt i Årsta. Kryddans verksamhet ute vid Vaksala kyrka kommer att läggas ned till hösSvenska kyrkan i Uppsala är: Danmark-Funbo pastorat • Uppsala domkyrkoförsamling Gamla Uppsala församling • Gottsunda församling Helga Trefaldighets församling • Vaksala församling

i området. Chefen på Ica Årstahallen är en av dem som glatts åt resultatet och som tack sponsrar Ica kvällsaktiviteterna med fikabröd.

blandade bakgrunder. De flesta verkar tycka att en gudstjänst kan vara ganska trevlig, oavsett hur mycket man tror. Ett tillfälle att ta det lugnt, slappna av och tänka. Ibland

har de varit med i att förbereda en gudstjänst med musik till. Varje torsdag ska det också hållas en mässa som utgår från ungdomarnas livssituation, deras musik och språk.

– Alla tror väl någonting, men vi som är här är väl inte direkt religiösa. Fast det spelar ingen roll alls. Det här är ett bra ställe att vara på. Många av oss har småsyskon som är här också, det är bra att de har någonstans att gå, menar Johannes Ström.

Vissa av ungdomarna har engagerat sig mer i den traditionella kyrkliga verksamheten. Alexander Himmerlöv fastnade för kyrkan efter att ha blivit meddragen av en kusin. Idag är han ungdomsledare och ordförande i Svenska kyrkans unga.

– Det finns en viss skillnad mellan att gå till en kyrka jämfört med en vanlig fritidsgård. Det är en mer gemytlig stämning här, mer gemenskap. Alla har olika erfarenheter och kan bidra med något. Nu blir det också lättare att ta sig till oss när vi flyttar till Årsta och det är bra.

Enligt vännen och kollegan Therese Lundergård, som deltar som ledare i konfirmandgruppen, har det skapats en mycket öppen stämning mellan ungdomarna. Det här är ett ställe där man kan prata om allt med nästan alla.

– Ingen tycker att det är konstigt. Det finns mycket fördomar om hur kyrkan ser ut. Att saker ska vara förbjudna. Men folk besöker oss ändå och märker att alla kan bli accepterade. Sedan hittar man så klart vänner som man står extra nära som person, men så är det ju alltid.

Alla församlingar bedriver social verksamhet på kristen grund. Under 2007 hade församlingarnas ungdomsverksamhet för unga 13-19 år 11 127 besök.

11

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

ANNONS

Skolan där lärarna kan ta sig tid med eleverna Man skulle kunna tro att det är en konstskola, ART Friskola.

Små rum, avslappnad stämning och massor av små konstverk. Men ART står inte för ”konst”, utan för en metod i känslokontroll, social färdighets- och moralträning. Hit kommer elever med extra stora behov av stöd och resurser, elever som i många fall haft svårt att trivas och utvecklas inom den traditionella skolan. Och lärartätheten är hög, det går en lärare på två elever.

ART Friskola har grundskola och grundsärskola. Till hösten startar även gymnasiesärskola.

Skolan har nyligen flyttat in i en våning under vindskuporna på Ekeby bruk.

NY GYMNASIESÄRSKOLA TILL HÖSTEN ART Friskola ligger i Ekeby Bruk. Skolan har plats för 20 elever. Lärartätheten är cirka 1 lärare på 2 elever. Till hösten startar ART Friskola en gymnasiesärskola. Skolan erbjuder två nationella program med inriktning mot textil och form samt bygg och fastighetsförvaltning. Här finns det också en möjlighet att läsa ett tredje, individuellt program, där extra stor vikt läggs på praktiska ämnen och praktik.

Alla tre programmen erbjuder, förutom den vanliga teoretiska och praktiska undervisningen, också arbetsplatsundervisning, APU. På ART Friskola genomgår alla elever en test i grundämnena enligt Sigrid Madison. Mer info på www.artinstitutet.se/skola.

- Det är viktigt att barnen känner att de kan lyckas. Därför jobbar vi i korta pass, och lägger in vanliga skolämnen i praktiska övningar. Bakning kan innehålla matematik och en promenad i skogen kan bli en svensklektion, säger Karin Hjortsjö som är skolans rektor.

Skolans mål är att eleverna ska ha ett fullständigt betyg när de slutar. Ett medel för att uppnå det är metoden ART, som står för Aggression Replacement Training. Namnet leder tanken mot aggression, men på ART Friskola talar man hellre om känslokontroll än aggressivitet.

- Det handlar inte alltid om att barnen agerar utåt, ibland är de inåtvända. Det viktiga är att lära sig hantera sina känslor, säger Karin Hjortsjö.

ART lägger stor vikt vid att framhäva det positiva. Två gånger om dagen samlas elever och lärare för att utvärdera vad de gjort bra under dagen. När någon elev gör något som är bra lyfts det fram. Ofta avslutar man aktiviteter medan det fortfarande går bra för barnen, så att de får en positiv upplevelse av övningen.

– Det är viktigt att barnen känner att de kan lyckas, säger rektor Karin Hjortsjö.

Hem/Villa

If är samarbetspartner till Tryggare Uppsala län.

Ring oss gärna om du vill veta vad du själv kan göra för att förebygga skador som kan drabba dig och dina saker.

Du når oss på telefon 0771-655 655. Du kan även gå in på www.if.se om du vill veta mer.

12

PS. Just nu lanser ar vi Stor Hem – en hemförsäkring med extr a allt!

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

ANNONS

Kvinnofridsmottagningen

– här kan du få hjälp

I början av juni flyttade kvinnofridsmottagningen vid Akademiska sjukhuset till nya lokaler, närmare bestämt till ingång 18, som ligger i ett av de äldre husen på sjukhusområdet. Här kan kvinnor som har utsatts för hot, våld och sexuella övergrepp få hjälp och stöd av kvinnliga kuratorer, barnmorskor, sjuksköterskor och läkare.

- Vi erbjuder både psykosocialt stöd och medicinskt omhändertagande, säger verksamhetschef Åsa Witkowski.

frid. En annan del av verksamheten är Kvinnofridslinjen, som är en nationell stödtelefon för kvinnor som upplevt hot och våld.

Kvinnofridsmottagningen kan också hjälpa till med dokumentation av skador, och slussa vidare till rätt instans om kvinnan till exempel vill göra en polisanmälan eller behöver skyddat boende.

– Det är bra om skadorna dokumenteras av läkare, oavsett om kvinnan väljer att göra en polisanmälan eller inte, säger Åsa Witkowski.

Kvinnofridsmottagningen är öppen under kontorstid, måndag till fredag från klockan 8 till 16.30. De flesta besöken är bokade i förväg, men det går också att komma akut.

– På kvällar och helger hänvisar vi akuta besök till akutmottagningen och gynmottagningen. Man kan också alltid kontakta Kvinnofridslinjen för stöd och råd om vart man ska vända sig, säger Åsa Witkowski.

Kvinnofridsmottagningen, som tidigare hette Rikskvinnocentrum, är en del av Nationellt centrum för kvinnoVerksamhetschef Åsa Witkowski framför Kvinnofridsmottagningens nya lokaler på Akademiska sjukhuset.

Kvinnofridsmottagningen Akademiska sjukhuset, ingång 18 Tidsbeställd mottagning och rådgivning.

Akuta besök tas emot direkt.

018–611 27 92, 018- 611 29 97 (kontorstid) www.akademiska.se/nck

Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon dygnet runt för dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.

020–50 50 50 (dygnet runt) www.kvinnofridslinjen.se

Både kvinnofridsmottagningen och Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrids kliniska enhet vid Akademiska sjukhuset.

Du behövs!

Två timmar av ditt år kan rädda liv, kanske din grannes eller din arbetskamrats.

Vet du egentligen hur oerhört värdefull du är?

Låt oss berätta om hur ditt blod kan rädda en medmänniskas liv Akademiska sjukhuset behöver blod från ca 100 blodgivare varje dag.

En del frågar sig: varför ska just jag bli blodgivare? Det finns många svar på den frågan: Blod kan behöva ges i åtskilliga situationer. Här är några exempel:

Vid operationer och olyckor Vid cancerbehandling Vid förlossningar Nyfödda barn som fått gulsot kan behöva byta blod Vissa kroniska sjukdomar kräver återkommande påfyllning av blod Många läkemedel görs från blod

Ofta blodbrist under sommaren Maria Sivertsson, marknadsförare/rekryterare på Akademiska sjukhuset beskriver att de har många trogna blodgivare som gärna kommer när blodcentralen kallar men de skulle behöva vara fler. Under semestertider märks det allra mest. Då är det extra viktigt att så många som möjligt kommer när de får sin kallelse. Under våren har blodlagret varit litet och vi befarar att det kommer att bli ännu mindre denna sommar än det brukar vara.

Problemet är att blod är en färskvara som bara kan förvaras i sex veckor, sedan behöver lagren fyllas på igen. Det optimala vore att ha ett jämt flöde med blodgivare.

Varför blir inte fler blodgivare Många människor tänker nog inte så mycket på blodgivning, inte förrän något händer som gör att man tänker till. En del har börjat lämna blod efter att de har varit sjuka, eller en släkting blivit sjuk – man har sett behovet.

De flesta friska personer mellan 18 och 60 år kan bli blodgivare.

Män kan ge blod var tolfte vecka, kvinnor var 17:e. Varje blodgivningstillfälle tar totalt cirka 30 minuter och efter blodgivningen bjuds man på fika.

Alla kan hamna i situationer där man behöver blod.

Svensk sjukvård skulle inte fungera utan blodgivare.

Bli en blodgivare du också!

Hur blir man blodgivare?

Man går till närmaste blodcentral och anmäler sig. Mer information finns på www.GeBlod.nu.

Blodcentralen i Uppsala finns på Akademiska sjukhuset, ingång 62 Öppettider: Måndag 12.00 – 20.00 Torsdag 12.00 – 20.00 Tisdag 07.30 – 15.30 Fredag 07.30 – 12.00 Onsdag 07.30 – 15.30 Midsommarafton stängt. Tel: 018-6114100

13

ANNONS

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

Tips inför semestern Semestertider = inbrottstider? Egentligen inte. Visst ökar inbrotten, men inte så markant som man skulle kunna tro.

– Det är snarare tillfälligheterna som styr, menar Michael Andersson, närpolischef i Uppsala/Knivsta.

Samarbete för ett tryggare Enköping

att hemmet ser bebott ut. Man kan be någon klippa gräset, tömma brevlådan och flytta bilen.

– Och när grannen är där och vattnar blommorna så kan han vara kvar en stund och tända lampor och gå omkring, tipsar Michael Andersson.

Foto: Mats Hellström

Vi representerar något som heter Barn och Ungdomsteamet, berättar Erja Lindmark, rektor på Westerlundska gymnasiet, när vi får en pratstund några veckor innan skolavslutningen.

Resten av teamet består av Joakim Lundin, enhetschef ungdom på Fritidsförvaltningen, Lena Aadde avdelningschef på socialförvaltningen och drogsamordnare Eva Nilsson.

Ett sätt är att minska tillfällena till inbrott är

När man själv promenerar runt i sakta semestermak gäller det att ha koll på sina tillhörigheter.

– Det är nästan alltid så att man har ställt ifrån sig sin väska och gått iväg, sen är den borta, fortsätter Michael Andersson.

Tillfället gör tjuven, som sagt.

Finns det några nya ligor på gång, något man ska vara uppmärksam på?

– Nej, inte direkt. Men vi har ju haft de här växlingsbedrägerierna.

Någon kommer fram och vill växla till sig en tia till kundvagnen, efter det kan hela plånboken vara borta.

En annan variant är att någon kommer fram med en karta och frågar efter vägen samtidigt som en medhjälpare länsar fickor och väska.

– Ibland jobbar de flera i grupp, konstaterar Michael Andersson.

Håll i handväskan – och trevlig semester!

Våren 2005 ordnade gymnasiet konferensen ”Unga utanför” dit representanter från polisen och från de ”mjuka” förvaltningarna var inbjudna. Konferensen ledde fram till ett beslut att samordna stadens resurser och trygga Enköping. Barn- och Ungdomsteamet fick så småningom ett uppdrag att formulera förslag till ett barn- och ungdomspolitiskt program för Enköpings kommun.

– Alla är proffs på sitt område och alla gjorde olika saker var för sig, men det blev en helt annan effekt när vi började hitta gemensamma vägar, berättar Erja Lindmark.

Joakim Lundin beskriver gruppens uppdrag som är att vara en grupp som kan agera vid akuta situationer. Dyker det upp extra mycket skadegörelse, problem, så måste de samordna resurserna som behövs.

– Men också att vi ska försöka jobba långsiktigt med strukturellt förebyggande arbete för att få alla förvaltningar att dra åt samma hål, och inte behöva uppfinna hjulet varje gång och slippa dubbelarbeta.

Lena Aadde berättar att Barn- och Ungdomsteamet har dragit igång massa samarbetsprojekt, men att alla inte alltid behöver jobba tillsammans. Joakim Lundin fyller i: – Allt från ”Tobaksfri vecka” där man diskutera tobak i årskurs sju, ”Känn dig trygg förebygg”, där snatteri och skadegörelse diskuteras, men också mycket fokus har lagts på studentavslutningen, t ex med tema ”Don`t drink and drive” på åk 3.

Studentfirandet är ett dilemma i de flesta kommuner och Lena Aadde menar att det blir ett problem när niorna ser att studenterna dricker och blir berusade. Då vill de också vara fulla på sin avslutning. Projektet ”Nykter student” som startades för två år sedan har gett goda resultat och inger hopp.

– Målet är att ungdomarna ska vara nyktra tills vi lämnar dem i föräldrarnas famn. Vi försöker ge dem mat i magen och ser till att de har ett så tight schema som möjligt. Vi kollar även så att det inte finns alkohol på flaken, det är farligt både för eleverna och för omgivningen om en flaska åker av ekipaget, berättar Erja.

Drogsamordnaren fortsätter: – Det handlar om att lyfta fram de värden som faktiskt finns i samband med en skolavslutning. Det handlar inte om att de ska ha det trist, utan snarare att de faktiskt ska minnas dagen. Vi kommer inte att få alla nyktra, men bara vi får bort det värsta fyllorna så är det ett stort steg på vägen.

14

Rädda Barnen i Uppsala län verkar för att barns rättigheter tillgodoses!

Stärkt självförtroende är målsättningen för ”Ellen-projektet” som drivs av Rädda Barnen i Enköping och Gamla Uppsala. Genom samtalsgrupper får flickor i årskurs åtta möjlighet att prata om relationer, jämställdhet och andra viktiga frågor.

Projektet är ett av många exempel på aktiviteter som Rädda Barnens nio lokalföreningar i Uppsala distriktsförbund arbetar med. Distriktsförbundet kartlägger just nu läget i barn- och ungdomspsykiatrin i länet.

Vill du veta mer om din lokalförening?

Gå in på www.rb.se/distrikt/uppsala

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

ANNONS

ANNONS

Vi stöttar

TRYGGARE

för alla!

Säg den som inte behöver mat, tak över huvdet och samvaro för att känna sig trygg?

„

Mikaelsgården behövs för människor som inte får plats på andra ställen. Här får de självförtroende och hittar nya vägar.

På gården kan de stämma möte med socialtjänsten och frivården och ändå vara på hemmaplan. Mikaelsgården har fått flera personer att sluta dricka. De sköter sina behandlings„ program när de får påminnelser om mediciner och läkartider.

Tryggare Uppsala län!

Vi har tagit ställning för brottsoffer och mot brott.

Tillsammans arbetar vi för att skapa ett Tryggare Uppsala län.

Tord Högman, anställd på Mikaelsgården

Mikaelsgården ger möjlighet till umgänge, något att äta, att tvätta och laga sina kläder, duscha, stöd i kontakter med myndigheter och husläkare/tandläkare och utrymme för kreativt skapande.

Stöd vår verksamhet i Mikaelsgården!

PG 90 00 97-7

BG 900-0977

www.uppsalastadsmission.se Uppsala Stadsmission tillhör Diakonistiftelsen Samariterhemmet.

Välkommen till Östhammars kommun!

Havet är vår granne och fyrarna våra trafikljus.

Storstaden på bekvämt avstånd och kulturen inpå knutarna.

Besöksadress: Stångörsgatan 10, Box 66, 742 21 Östhammar Tel 0173-860 00, fax 0173-175 37 e-post: informationen@osthammar.se www.osthammar.se

Kommunens yta är 2.790 km2, 48% är sjöar, hav och fjärdar.

Invånarantalet är 21.500. Under sommaren ökar befolkningen när 5.000 fritidshus bebos av sina ägare och turisterna besöker våra småstäder, skärgården och vallonbruken.

SNITS & DESIGN, ÖREGRUND

Vi är nära Närhet till Uppsala, Arlanda, Stockholm, Gävle och Åland ger oss tillgång till kommunikationer, utbud och aktiviteter.

Aktivt föreningsliv liksom närheten till skog, mark och hav, tillåter oss att ta tillvara vardagens möjligheter.

Vår strandlinje är 400 mil!

Kommuninformation Vill du veta hur det är att leva och bo i en kommun med livskvalité så är du välkommen att kontakta Informationen på Östhammars kommun eller besök vår hemsida www.osthammar.se.

Var med du också!

Det trygghetsskapande arbetet omfattar hela lokalsamhället, såväl företag, myndigheter och organisationer som invånare i Uppsala län. Att stödja detta arbete handlar lika mycket om att stödja en åsikt och skapa opinion som att bidra med ekonomiska eller personella resurser. Men framför allt handlar det om att du som individ ska ta ställning till frågan: Vill jag leva i ett tryggt samhälle?

Konceptet Tryggare Uppsala län bygger helt och hållet på finansiering och delaktighet från olika aktörer i samhället. Det innebär att ju fler som fokuserar på att utveckla det trygghetsskapande arbetet, utifrån de egna förutsättningarna, desto bättre blir det sammantagna resultatet.

Var med du också! Vill du eller ditt företag/ organisation engagera er i Tryggare Uppsala län, kontakta koordinatorn för mer information.

Koordinator Thomas Eriksson info@tryggareuppsalalan.se 018-16 86 31

15

ANNONS

Denna bilaga är en annons från Tryggare Uppsala län

LÄNSFÖRSÄKRINGAR

UNGA DRABBAS AV VÅLDET  DET BORDE INTE FÅ SKE Med en stark vilja att bidra till en tryggare citymiljö och samtidigt minska våld och skadegörelse har Länsförsäkringar Uppsalas medarbetare började nattvandra.

– Vi har tyvärr sett en rad händelser där unga drabbats av onödigt och allvarligt våld. Det borde inte få ske. Alla ska kunna känna sig trygga när man går ut. Men det kräver att vi alla tar vårt ansvar. På Länsförsäkringar Uppsala har vi valt att börja nattvandra och det är vårt bidrag till att bryta den negativa utvecklingen, säger Ann-Christin Norrström, vd på Länsförsäkringar Uppsala. edan i höstas nattvandrar frivilliga ur Länsförsäkringar Uppsalas personal på kvällar och nätter. Det är både ett effektivt skadeförebyggande arbete och ett meningsfullt sätt för medarbetarna att kunna bidra till en tryggare citymiljö. Nattvandringarna sker cirka en gång i månaden och mellan fem och tio medarbetare nattvandrar varje gång.

S

Ann-Christin Norrström, vd, tog initiativ till nattvandringen. Syftet med nattvandringarna är att förebygga att ungdomar råkar ut för olyckor eller utsätts för våld. Närvaron av vuxna gör att det blir lugnare på gatorna och att medborgarna kan känna sig trygga.

– Vi vet att många människor är oroliga för att drabbas av våld och misshandel när de vistas ute på kvällar och nätter. Vi vet också att vuxna på stan bidrar till ett ökat lugn och färre incidenter. Därför tycker vi det är självklart att agera.

- Jag hoppas också att fler företag snart följer efter, säger Ann-Christin Norrström.

Nattvandringen är ett av flera exempel på vad Länsförsäkringar Uppsala gör för att bidra till ett tryggare Uppsala. Bolaget är en aktiv deltagare i sammanslutningen Tryggare Uppsala Län och medverkar i olika projektgrupper för brottsförebyggande arbete. Länsförsäkringar Uppsala stödjer även andra nattvandrargrupper i länet.

Länsförsäkringar Uppsala stödjer också ungdomsidrott och simskoleverksamhet. Ett aktivt stöd till ungdomsidrott bidrar till meningsfull sysselsättning för ungdomar och satsning på simundervisning är avgörande för att minska drunkningsolyckorna. Under en treårsperiod deltar Länsförsäkringar Uppsala i ett projekt som ger reflexvästar till totalt drygt 18 000 skolelever, något som ökar tryggheten och förebygger onödiga olyckor för barnen i trafiken.

– Att på olika sätt arbeta för en trygg miljö, oavsett om det gäller samhälle, trafik eller bostäder, är naturligt för oss som kundägt länsförsäkringsbolag. Att arbeta skadeförebyggande tjänar vi alla på. Det handlar om att bry sig, säger Ann-Christin Norrström.

Foto magnus pehrsson/mario lönnquist

16

www.lansforsakringar.se

ANNONS