Matlust! 1
Matlustvolontär, upplaga 2 Finlands svenska Marthaförbund rf. Text: Emilia Nord, Marina Nygård, Toni Rautakoski, Sandra Mellberg Grafisk design: Julia Glasberg Illustrationer: Johanna Högväg Tryck: Grano
2
MERA MATLUST! Det här är något för dig som önskar göra en betydelsefull samhällsinsats! Marthaförbundets projekt Matlust strävar till att väcka äldre personers matminnen och samtidigt förena människor kring mat och genom det minska känslan av isolering och ensamhet. För detta ändamål skapar och bygger vi ett volontärnätverk. Det är på det sättet, att ute på fältet finns det enorma mängder marthakraft och om vi tar gemensamma tag kan vi göra stor skillnad för seniorer som upplever ensamhet och som har nedsatt aptit. I den här handboken har vi sammanställt den kunskap och erfarenhet vi samlat på oss under de drygt två år som vi jobbat för att minska ensamhet hos den målgrupp som också varit riskgrupp under samma tid. Handboken är avsedd att fungera som inspiration för marthaföreningar och personer som vill ordna verksamhet för seniorer på sin ort och bidra till att ge seniorer en guldkant i deras vardag.
Genom att göra gott för seniorer gör du en värdefull insats, som förhoppningsvis berikar också ditt eget liv. Ett varmt tack till dig som väljer att ta dig tid för detta! Projektet finansieras av Social- och hälsovårdsorganisationernas understödscentral STEA.
Emilia Nord Projektledare för Matlust 044 901 35 31 emilia.nord@martha.fi
3
MATLUSTVERKSAMHET PÅ ÄLDREBOENDEN OCH HEMMA HOS SENIORER Varför behöver vi göra insatser för seniorer? Medellivslängden i Finland är hög och prognosen säger att den kommer bli högre. Detta är på många sätt fint, då det innebär att många kan ha 30 eller 40 år kvar efter att ha gått i pension. Men det ökande antalet äldre personer bidrar också med utmaningar för välfärdssamhället. Som det är nu räcker inte resurserna till för att erbjuda en högkvalitativ vardag åt alla. I Finland finns det cirka 350 000 ensamboende, det vill säga personer som lever ensamma. Undersökningar har visat att var tredje ensamboende tidvis känner sig ensam och 4–5 % känner sig konstant ensamma. Det kan finnas flera orsaker till ensamheten och den kan också vara självvald. (Ofrivillig) ensamhet kan ha en negativ inverkan/påverkan på humöret, aptiten och viljan att sköta om sin kondition och hälsa. Men vet ni vad? Detta går att påverka i en mer positiv riktning, med riktigt små medel dessutom! Vi ska återkomma till detta i kapitlet om vilka insatser var och en kan göra för seniorer på sin egen ort.
4
Vem kan bli matlustvolontär? Du kan bli en så kallad Matlust-volontär om du är intresserad av Marthaförbundets verksamhet, trivs med människor och vill göra en insats för seniorer i din närhet. Du behöver inte vara medlem i Marthaförbundet eller ha verkat som volontär tidigare. Det är bra om du har ett intresse för mat och hälsa och om du är nyfiken på att lära dig mer om de äldres näringsbehov. Om du har någon specialtalang som att spela ett instrument eller hjälpa till med it eller liknande så är det något som du säkerligen kan använda dig av som volontär. I övrigt räcker det att du har helt vanliga vardagskunskaper.
Allmänt om verksamheten Tyngdpunkten i verksamheten är på matlust och den gemensamma måltiden. Vi uppmuntrar speciellt till volontärinsatser som berör mat och ätande, men utesluter inte andra former av volontärinsatser, enligt seniorens egna intressen och behov.
Hur blir jag aktiv? Genom att anmäla ditt intresse till Marthaförbundet. Du får då tillgång till ett utbildningsmaterial och en länk via vilken du kan registrera dig i vårt volontärnätverk. Genom att registrera dig i nätverket omfattas du av vår volontärförsäkring under dina uppdrag.
5
Vad bör jag tänka på i min roll som Matlustvolontär? Det är viktigt att veta både seniorens och dina egna gränser som volontär. Om du besöker en senior i hemmet är du hens gäst och är där på hens villkor. Du är där för att erbjuda en guldkant i tillvaron och sällskap i vardagen. Du är inte där för att ersätta eller komplettera de tjänster som utförs av hemvården. Kom ihåg att senioren inte nödvändigtvis vet vad som ingår i ett volontäruppdrag och vad som inte gör det. Genom att på förhand ha funderat igenom och definierat hur du ser på din insats så klarar du bättre av olika situationer som kan uppkomma.
Vad förväntar vi oss av dig? Som Matlust-volontär förväntar vi oss att du när du träffar på seniorer inom verksamheten är trevlig och bidrar till att sprida glädje och kunskap. Vi förväntar oss att du använder dig av kunskapen inom näring och vardagskunskaper som du får inom utbildningen. Vi ser gärna att du använder dig av Marthaförbundets material och kunskap om vardagen. Vi förväntar oss också att du rapporterar om den verksamhet som du gör inom projektet enligt våra direktiv och genast meddelar oss om det under ett volontäruppdrag sker något som avviker från det normala.
Vad får jag ut av det? Volontärarbete ger glädje och variation i vardagen också för volontären. Vid nya människomöten kan oväntade synergier födas, speciellt över generationsgränserna. Det finns forskning som visar att volontärarbete stöder också volontärens välmående. När volontärarbetet är som bäst får både du och senioren ut glädje av det! Som volontär får du också en inblick i vad marthaverksamheten går ut på. Man kan vara martha på många olika sätt – ett av dem kanske är att bli Matlust-volontär?
6
– Jag valde att bli volontär inom Matlust-projektet, eftersom jag tyckte att idén med att komma ihåg äldre med en matgåva är god. Personligen ger det mig också mycket att få vara med. Att få umgås och prata minnen med de äldre. Att som volontär hjälpa till på olika Matlust-evenemang skönker mig stor glädje! Carita, Pedersöre
– Det fina med att vara Matlust-volontär är att man verkligen får möjlighet att förgylla de äldres dagar. Det känns bra att kunna ge lite av min tid och tillbringa den tillsammans med seniorer, utan att förvänta mig något tillbaka. Dessutom får man äta gott, prata om allt möjligt och lära känna nya människor. Joanna, Korsholm
– Glädjen att göra något meningsfullt tillsammans med andra är det som gjorde att jag ville bli Matlust-volontär. Att tillsammans skapa tillfällen som bjuder på gemenskap, samhörighet och god mat. Känns extra viktigt mitt i pandemitider. Med ett ord är det nog gemenskap! Anja, Houtskär
7
ORDNA VERKSAMHET FÖR SENIORER PÅ ER ORT Att ordna verksamhet för och med seniorer på din ort behöver inte vara invecklat eller tidskrävande. Dessutom är det ett garanterat uppskattat inslag som enligt vår bedömning känns meningsfullt för alla inblandade. Det går givetvis bra att engagera sig i verksamhet som ordnas inom projektet Matlust. För dig som vill ordna verksamhet på eget bevåg kan det vara bra att vända sig till följande aktörer:
Hemvården I samarbete med hemvården har man inom projektet Matlust ordnat flera så kallade gåvoinsamlingar. En gåvoinsamling går ut på att marthor och/eller allmänheten samlar in ätbara gåvor till förmån för seniorer. Gåvorna har sedan distribuerats ut via hemvården. Projektet hjälper gärna till för att genomföra en gåvoinsamling. Du kan också ordna en insamling på eget begåv i samarbete med hemvården på din ort.
8
Äldreboende Ifall ni är flera personer som kan delta vid ett tillfälle är det ypperligt att besöka ett äldreboende. Projektet Matlust och Matlust-volontärer har ordnat mellanmålsträffar på olika äldreboenden. Under en mellanmålsträff har man antingen lagat mellanmål eller ätit ett medhavt sådant och pratat ditt och datt. Låt det gärna bli ett återkommande evenemang på er ort!
Dagcenter Till dagcenterverkamhet kommer hemmaboende seniorer som ofta är vid god vigör. Kanske du vill baka bullar tillsammans med ett gäng vid ett dagcenter? Eller varför inte ta en kopp kaffe och prata matminnen tillsammans? Prat kring mat brukar kunna leda till spännande historier. Vi har alla en unik relation till mat!
Visste du... Att äta ute, och gärna tillsammans med andra, främjar funktionsförmågan hos äldre personer och många upplever sig äta mer hälsosamt och mångsidigt än när de äter ensamma hemma. Att äta tillsammans piggar upp och bidrar till ökad ork hemma. Att äta tillsammans kan minska risken för undernäring. Att äta tillsammans stärker det sociala välmåendet och har på så sätt en positiv inverkan på den psykiska hälsan.
9
NÄRINGSREKOMMENDATIONER FÖR ÄLDRE En gyllene regel för äldre personer som riskerar undernäring är att äta många små men näringstäta portioner med en protein- och fettrik kost. Enkla knep är att öka på användningen av lättmjölk eller helmjölk, att öka på brödfett och oljebaserade salladssåser och att använda mjölk istället för vatten vid tillredning av gröt. Vid risk för undernäring får också fiberintaget vara mindre, vilket innebär att portionerna bestående av bär, frukt och grönsaker får vara måttliga. På så sätt fylls inte magsäcken av mat med lite energi.
10
Energi, kalorier Kalori är en energienhet, som även kallas kilokalori, kcal. Ett annat mått för energi är kilojoule. Energibehovet beror på ålder, kön, kroppsvikt, kroppssammansättning och mängden motion och varierar mellan 25 och 35 kcal per kilogram kroppsvikt per dag.
Fett Mjuka, omättade fetter sänker kolesterol och blodtryck och är att föredra framom hårda fetter från djurriket. Omega–3– och omega–6–fettsyror
kan kroppen inte producera själv, och vi måste därför få i oss dem via kosten genom att äta till exempel fisk, nötter, ryps- och olivolja.
Grönsaker, rotfrukter, bär och frukt Det vi behöver få i oss mest utav, oavsett ålder, är grönsaker, frukt och bär – minst 500 gram dagligen. Detta motsvarar 5–6 nävar då en näve består av t.ex. en medelstor frukt, 1 deciliter bär eller 1,5 deciliter sallad eller rårivet.
Livsmedel
Portion
Protein
Kalcium
D-vitamin
Lättmjölk
2 dl/1 glas
6g
240 mg
2µ
Kvarg naturell 0,5% fett
2 dl
19,6 g
234 mg
-
Grynost 1,5% fett
20 g/1 msk
3,28 g
16,9 mg
-
Lagrad ost 17% fett
30 g/2 skivor
5,58 g
254,4 mg
-
Rökt skinka 6% fett
30 g/2 skivor
4,92 g
2,1 mg
-
Påläggskorv 3,5% fett
20 g/2 skivor
2,06 g
1,44 mg
-
Ägg, 1 st. (kokt och skalad)
60 g
7,56 g
43,2 mg
1,32 µ
Köttfärs, nöt tillagad
25 g
6,65 g
2,25 mg
-
Lever tillagad
50 g
13,85 g
4,8 mg
0,4 µ
Lax tillagad
50 g
10,6 g
9,1 mg
4,55 µ
Kyckling bröstfilé tillagad
50 g
12,85 g
6,1 mg
0,4 µ
Aladåb (kött)
25 g/3 skivor
3,1 g
1,65 mg
-
Vitkål
100 g (3 dl strimlad)
1,2 g
42 mg
-
Linser röda kokta
100 g/1 dl
7,6 g
16 mg
Källa: Folkhälsan
11
12
Protein Proteiner behövs för att kroppen ska kunna bygga upp celler, behålla muskelmassa och bilda hormoner. Goda proteinkällor är fisk, kyckling, kött, mjölk, ägg, nötter och baljväxter. Ett intag på 1,2–1,5 gram protein per kilogram kroppsvikt och dag är lagom. Det här betyder att en man som väger 80 kg behöver ungefär 96 gram protein per dag. En kvinna som väger 60 kg behöver få i sig ungefär 72 gram protein per dag.
D-vitamin Med åren ökar behovet av D-vitamin, samtidigt som kroppens förmåga att ta upp D-vitamin från kosten minskar. I Finland berikas de flesta flytande mjölkprodukter och växtoljebaserade bredbara fetter med D-vitamin. Under perioden mars till oktober, och allra mest under sommarmånaderna, bildas D-vitamin naturligt i huden när den utsätts för solljus. Men för att säkra ett tillräckligt intag rekommenderas personer över 75 år att ta ett dagligt tillskott på 20 µg (800 IU) D-vitamin året om.
Spannmålsprodukter Den rekommenderade dagliga mängden är 6 portioner för kvinnor och 9 portioner för män. En portion motsvarar 1 deciliter kokt fullkornspasta/ fullkornsris eller en skiva bröd. En tallrik gröt motsvara två portioner.
För att få i sig tillräckligt med fibrer behöver hälften av det dagliga intaget bestå av fullkornsprodukter: Kvinnor 25 g och män 35 g per dag. Med sex nävar grönsaker, frukt och bär, fyra skivor fiberrikt fullkornsbröd och en tallrik gröt får man i sig tillräckligt med fibrer.
Kolhydrater Kolhydrater fungerar som bränsle i kroppen. Sockerarter, stärkelse och kostfibrer är exempel på olika kolhydrater. En stor del kolhydratrika livsmedel kommer från växtriket. Det är viktigt att välja kolhydrater av god kvalitet, så kallade långsamma kolhydrater, som bidrar till att blodsockret håller en jämnare balans. Grönsaker, frukt, bär och fullkornsprodukter innehåller långsamma kolhydrater.
Vätska Vatten behövs för många funktioner i vår kropp, bland annat för temperaturreglering, för transport av näring till cellerna och för matspjälkningen. Äldre personer har ofta en försämrad tarmfunktion, och då blir vätskeintaget speciellt viktigt. Utöver den vätska vi får i oss via maten, behövs ytterligare 1–1,5 liter vatten per dag. Detta betyder ungefär ett glas vatten till varje måltid och ytterligare tre glas under dygnet.
13
Allmänna råd för att främja matlusten I takt med stigande ålder sker en del fysiologiska förändringar i kroppen. Bland annat dämpas känslan av både hunger och törst, och det kan hända att äldre personer glömmer att äta och dricka tillräckligt ofta. Sväljsvårigheter förekommer allt oftare, och även förmågan att känna smak och lukt försämras med åldern, vilket kan påverka aptiten negativt.
När aptiten är liten… Sälta och syrlighet bidrar till att få igång salivtillströmningen, som i sin tur främjar matlusten. Därför kan man gärna inleda en måltid med en liten salt eller syrlig aptitretare, till exempel en kopp varm buljong eller en ostbit tillsammans med en vindruva. Aptiten stimuleras av växlingen mellan smak, konsistens, temperatur och färg på maträtter, tillbehör och drycker till måltiden. Gå loss med färger och lägg upp maträtten på ett fint sätt. Små protein- och energitäta portioner är att föredra framom stora. Små portioner ser aptitligare ut och är lättare att äta. Den femte grundsmaken, umami, har visat sig förbättra matlusten hos äldre personer. Umami hittar du i bland annat sparris, kött- och fiskbuljong, korv, surkål, lagrad ost och räkor. Utomhusvistelse och motion kan råda bot på dålig matlust. Sväljreflexen kan stimuleras av kyla och av kolsyrad dryck.
14
SMOOTHIE
BAS (2 PORT.)
Ingredienser: 2 dl grekisk yoghurt, 2 dl mjölk, 1 banan Så gör du: 1 Tillsätt 3 dl bär i säsong (t.ex. lingon, blåbär, jordgubbar, hallon,
vinbär, havtorn) och eventuellt 2 msk rågkli. Man kan även tillsätta lite honung vid behov.
BÖCKLINGRÖRA PÅ FULLKORNSBRÖD Ingredienser: 1 msk kapris, ½ rödlök, 2 dl crème fraiche, 4 böcklingar,
saften av ½ citron, salt, peppar, dill Så gör du: 1 Hacka kapris och rödlök och lägg i en skål. Tillsätt creme fraiche. 2 Rensa böcklingarna och blanda i fisken. 3 Smaka av med citron, salt, peppar och dill.
KAFFEPLÄTTAR / FLÅTAPÖYSOR / PONO Ingredienser: 1 brk gräddfil, 2 tsk soda, 1 ägg, 1,5 dl socker , 3 dl mjöl Så gör du: 1 Blanda gräddfil och soda i en bunke. 2 Tillsätt övriga ingredienser. 3 Hetta upp en plättlagg på medelvärme. Tillsätt smör och stek tills
plättarna fått fin färg.
Fler recept på martha.fi
15
TILLÄMPA NÄRINGSREKOMMENDATIONER SOM VOLONTÄR Den gemensamma måltiden Att ha någon att äta tillsammans med är viktigt för aptiten. Du som volontär kan helt enkelt äta en vardagsmåltid tillsammans med senioren. Vill du ytterligare förstärka upplevelsen kan du inkludera antingen matminnen, eller några av tipsen för att stärka aptiten och öka näringsintaget. Några tips på hur du som volontär kan genomföra en lyckad gemensam måltid: Förflytta er utomhus. Kaffe och smörgås smakar godare utomhus än inomhus Bygg upp en bekant portion på ett nytt och aptitretande sätt Prova på något nytt och spännande att äta tillsammans, det stärker matglädjen Prata om matminnen under måltider Tillred måltiden tillsammans
16
Matminnen Mat är förknippat med minnen: det är vanligt att förknippa mat som vi har ätit i barndomen med trygghet. Samtidigt kan vi också ha negativa matminnen: vi kanske minns hur det var brist på vissa råvaror, eller hur vi var tvungna att äta vissa varor ofta oavsett om vi ville eller inte. Några tips på hur matminnen kan vara en del av volontärverksamheten: Diskutera vad ni tyckte om och inte tyckte om att äta som barn Berätta om en måltid som ni minns speciellt väl. Alla gånger är det inte bara maten i sig, utan upplevelsen kring den, som är minnesvärd. Vad åt ni i skolan som barn? Hur smakade maten ni åt som unga? Hur handlade man maten när ni var barn och hur tillreddes den?
Mat väcker känslor och minnen. Då vi känner olika dofter, till exempel av nybakta rågbröd eller kokkaffe, kan det också väcka minnen eftersom luktsinnets nerver går till den del av hjärnan som styr våra känslor. Att se en produktförpackning från barndomen kan föra oss årtionden tillbaka i tiden. Mat är också en relativt neutral öppning för samtal, vilket du som volontär kan använda dig av i början av era träffar.
Tips! Dofta till exempel på olika kryddor och örter, kaffepaketet, rå lök eller apelsinskal. Vilka minnen väcker dofterna?
Traditionella maträtter som kan väcka minnen: Kalvdans, blodbröd, gubbenrunka, strömmingslåda, snålsoppa, vispgröt och klimpsoppa.
17
PRAKTISKA FRÅGOR Det är viktigt att du som volontär känner dig trygg i ditt uppdrag. Här har vi samlat information kring praktiska frågor rörande volontärskapet.
Avtal och tystnadslöfte I allt volontärjobb förutsätts att man respekterar klienterna. Det betyder att vi förväntar oss att du ska underteckna ett löfte om tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller såväl privata aspekter som till synes triviala fakta. Om senioren vill får hen berätta att hen besöks av en volontär från Marthaförbundet, men du som volontär ska hålla den informationen för dig själv.
Försäkring Marthaförbundets registrerade volontärer omfattas av en så kallad volontärförsäkring och är således försäkrade under sina uppdrag. För dig som volontär har du moraliskt ansvar på samma sätt som när du umgås med en vanlig medmänniska. Du är inte i ett anställningsförhållande, utan mer i något som är jämförbart med ett vänskapsförhållande med senioren.
Gåvor och pengar Till volontärarbetets grundprinciper hör att man inte ska ta emot gåvor eller pengar som tack för sin insats. Den som tar emot hjälpen ska inte behöva känna att hen behöver skaffa gåvor för att tacka dig. Förbered dig därför på att tacka nej.
18
Rapportering Det är viktigt att vi vet vad som händer inom projektet och hur det går för dig. Marthaförbundet rapporterar sina resultat och effekter av projektet till finansiären. Resultat är hur många uppdrag vi har, hur många klienter vi når och hur många volontärer vi har. Effekter är om vi kan visa på att vårt jobb har haft en positiv inverkan på klienternas vardag och vanor. Exempel: Resultat: Projektet hade under år 2020 30 aktiva volontärer och nådde 150 seniorer. Effekt: Av de 30 aktiva volontärerna ansåg 90 % att projektet hade varit mycket meningsfullt för dem. Av seniorerna ansåg 75 % att deras känsla av ensamhet hade minskat och 50 % att det hade inverkar på deras matlust på ett positivt sätt.
Vi använder oss av frågeformuläret Lyyti för att samla in information om effekter och resultat. Vi förväntar oss därför att du rapporterar efter utfört uppdrag. Vi rekommenderar att du rapporterar samma dag som uppdraget utförts. Vid rapporteringen är det viktigt att du anger hur det gick, hur det kändes och om något avvikande hände. Du kan rapportera ditt volontäruppdrag via vilken som helst mobiltelefon eller läsplatta med internetuppkoppling, eller via din dator.
Kostnader inom projektet Grundtanken är att det mesta i volontärverksamheten ska beröra vardagen och vara en del av både din och seniorens vardag och inte på så sätt skapa extra kostnader för er. Det betyder att vi som regel inte ersätter kostnader för t.ex. bränsle eller matvaror. Om ni däremot gör större initiativ som att ordna en matlustträff för flera seniorer kan ni vara i kontakt med projektledaren för att diskutera kring ersättning för ingredienskostnader.
19
20