Lilla
grönsakshäftet
Lilla grönsakshäftet
1
Inledning I Finland odlas mycket mer grönsaker än vad man kanske tror! De inhemska grönsaker man först tänker på är nog gurka och tomat, men visste du att vi också odlar majs och paprika? Grönsakerna odlas både i växthus och på friland. Vissa grönsaker odlas året runt och vissa odlas enbart enligt säsong. Nästa gång du besöker din matbutik, kolla vilka grönsaker som har odlats i Finland!
2
Lilla grönsakshäftet
Frilandsodling och växthus Frilandsodling innebär att man odlar i matjord direkt på marken. Odlingen är alltså på marken och grönsakernas rötter växer nedåt under markytan. I trädgårdsodlingar på friland odlar man grönsaker på åkermark. Det är vanligt att grönsaker odlas upp från frö till planta i växthus för att sedan planteras ut på friland. Med hjälp av växthus kan man odla en hel del olika grönsaker och frukter som inte annars skulle kunna odlas i Finland på grund av vårt klimat. Växthusens genomskinliga väggar släpper in solljus och värme men hindrar värmen från att strömma ut igen. Det gör att klimatet i växthuset blir varmt och fuktigt. Det krävs dock lite hjälp med pollinering så att växternas blommor blir befruktade. Vissa växter pollinerar sig självmant, men även humlor används. Humlan orienterar sig i växthuset med hjälp av bland annat UV-ljus, och efter en arbetsdag i växthuset hittar den tillbaka till sitt krypin. Ett humlesamhälle kan leva upp till åtta veckor.
Lilla grönsakshäftet
3
Lollo Rosso
Romansallat
Isbergssallat
Frisésallat
Cikoria
4
Lilla grönsakshäftet
Sallat Lactuca sativa Sallat är en art i familjen ”korgblommiga växter”. Sallat har först funnits i Egypten, men odlas över hela världen i dagens läge. Skillnaden på ordet sallat och sallad är att sallat är en växt och sallad är en maträtt! Vanligaste sallaten är kanske isbergssallaten, som är en ingrediens i en rad vanliga maträtter, bland annat i hamburgaren och grönsalladen. Andra typer av sallat är lollo rosso och romansallat, som används i den kända rätten Cesarsallad. Sallat består av hela 95 procent vatten samt små mängder av C-vitamin, folat, B6, kalcium, kalium, magnesium, järn och zink.
Cikoria/Endiv Cichorium endivia & Cichorium. intybus Cikoriasallat härstammar från Egypten och ansågs först vara ogräs! Cichorium. intybus och Cichorium endivia är olika sorter av Cikoriasallat som odlas i Finland. Mest kända typerna är endiv, frisésallat och rosensallat. Cikoriasallat finns med gröna, gröngula och rödaktiga blad med olika nivåer av beskhet. Cikoriasallater är, likt andra sallatstyper, låga på näringsämnen då mestadels av grönsaken består av vatten. Från de färgstarkare versionerna av sallat kan man få betakaroten som stärker hud, slemhinnor och syn. Alla cikoriasallater är beska till smaken och används både som råa och tillagade i maträtter, där beskheten avtar. På endiver kan man bryta loss bladen och använda istället för tortillabröd på tacokvällen, då de är båtformade och håller fyllningen på plats!
Forntida greker och romare trodde att sall at hjälpte till en god nattsöm n.
Var i Finland odlas grönsakerna? Olika typer av sallat och cikoriasallat • Sibbo • Solf • Ingå • Kimitoön Fänkål • Solf • Ingå • Åland Kronärtskocka • Ingå • Åland Sparris • Solf • Sjundeå • Kimitoön
Lilla grönsakshäftet
5
Fänkål
Kronärtskocka
Foeniculum vulgare
Cynara scolymus
Fänkålen är grönsaken som är känd för att den doftar och smakar lakrits! Den härstammar från Egypten där den först använts som läkemedel. Det är förståeligt, eftersom den är särskilt rik på C-vitamin och järn men innehåller också mycket fibrer. När fänkålen är klar att skördas, använder man två delar av växten - fröna torkas och används som krydda och nedre delen, salladsfänkålen, serveras oftast rå i sallader, men passar också som dippgrönsak eller på en ostbricka! Växtens hårdaste delar, stjälk- och bladstjälkar, ska brytas loss och skäras i mycket tunna remsor om de används råa i sallader. Fänkålen passar också som ingrediens i kött- eller fiskrätter, då oftast som kokt. Bladen, som påminner om dill till utseendet, kan användas som dekoration eller som krydda i en god gryta.
Kronärtskockan är blomknoppar som skördas strax innan de blommar. När kronärtskockan blommar påminner den lite om en tistel och den hör till samma växtfamilj som sallat. Den härstammar från norra Afrika och odlas mest i Europa i dagens läge. Kronärtskockan serveras ofta som kokt, och blombladens nedre del äts med exempelvis smör. Hela bladet äts inte, eftersom det är väldigt beskt och hårt i spetsen. Under bladen och luddet gömmer sig kronärtskockhjärtat, som är en riktig delikatess. Kronärtskockor innehåller bland annat C-vitamin, A-vitamin, kalcium, järn, antioxidanter, kalium, fibrer och protein. Den har väldigt högt proteinvärde jämfört med andra grönsaker, och bidrar till god hjärt-och kärlhälsa samt stärker magens mående.
6
Lilla grönsakshäftet
Sparris Asparagus officinalis Sparrisen växer naturligt i Europa, västra Asien och norra Afrika. Sparrisen hör till vårens primörer och skördas från april ända in i juni. Den är en planta som kräver tålamod, då det tar upp till tre år från att man planterat en sparrisplanta tills de späda skotten är redo att skördas. Vit sparris kommer från samma planta som grön sparris, men den växer under jorden för att slippa solljus och förhindra fotosyntes och därmed hämmar den produktionen av klorofyll som gör sparrisen grön. Man skördar den vita sparrisen när toppen kommit strax över jordytan, medan den gröna får växa ett tag till innan den skördas. Sparrisen är fylld med viktiga vitaminer som K-vitamin, folsyra, E-vitamin. Den innehåller även antioxidanter och värdefulla spårämnen som magnesium, zink och selen. Sparrisen äts vanligtvis som kokt med en smörsås till, men passar även utmärkt på grillen!
ing de sparris. Drottn lla gi na er ti yp eg la Redan de gam at”. I en 3000 arris ”Gudarnas m sp de lla ka i it rt Nefe ålning med ologerna en väggm ke ar nn fa av gr al år gamm sparris. gen låg ett knippe or rk fe of i st er Öv gudagåvor.
Lilla grönsakshäftet
7
Med undantag av Antarktis produceras majs på alla kontinenter i världen.
8
Lilla grönsakshäftet
Majs Zea mays Majs är ett sädesslag som kan växa upp till 6 meter hög och hör till växtfamiljen gräs. Till finska sädesslagen hör vete, korn, råg och havre, medan majsen hör till globala sädesslag tillsammans med ris och hirs. Majsens ursprung finns i Sydamerika och Mexiko - redan för 10 000 år sedan odlades majs. För att majsen ska kunna odlas, krävs ett klimat med långa perioder av värme. I Finland odlas sorten sockermajs för att den växer snabbt och på så vis passar vårt klimat. Majs innehåller inte gluten och majsmjöl är därför ett bra alternativ till vetemjöl för de som lider av celiaki. Majsen kan ätas som den är eller som tillredd, som mald (majsmjöl, majsstärkelse) eller i form av popcorn. Färsk majs är god både rå och tillagad - grillad majs med en klick smör är en stor favorit på sommarens grillfester. Majs innehåller gott om B-vitaminer och även rikligt med kostfiber som mättar magen.
dig i solen Om du har bränt rka och smeta kan du mixa en gu da området. gurkan på det brän och tillför en Gurkan är kylande ll huden. bra mängd fukt ti
Gurka Cucumis sativus Det finns ingen direkt fakta om varifrån gurkan kommer, men ursprungslandet antas vara Indien där gurkan ännu i dagens läge växer vilt. Gurkan är en klängväxt med gula blommor som sedan blir till bär, alltså gurkor. En vanlig gurka består till cirka 96 procent av vatten, det övriga är mest cellulosa (kostfiber). Gurkor innehåller en hel del vitaminer som du behöver varje dag. En gurka innehåller B-vitaminer, folsyra, C-vitamin, kalcium, järn, magnesium, fosfor, kalium och zink. Gurka används inom matlagning men också inom skönhetsvård. Om du känner dig trött kan du prova att äta gurka, eftersom B-vitaminerna kan pigga upp dig. Pröva även att dra en gurkskiva över ansiktet för att väcka huden och tillföra fukt en varm dag! Lilla grönsakshäftet
9
Tomat Solanum lycopersicum Tomaten härstammar från Sydamerika och Centralamerika, och det finns belägg för att tomat har odlats i södra Mexiko sedan år 700 f Kr. Tomaten är egentligen en potatisväxt - det betyder att tomater är egentligen bär på växten - men tomaten räknas ändå som grönsak. Tomater innehåller en stor mängd C-vitamin, K-vitamin, kalium och folsyra. Folsyra förhindrar överskott av ämnet homocystein som stör produktionen av kroppens serotonin, dopamin och noradrenalin som reglerar sömn och humör. Det betyder att tomater hjälper dig att bli pigg och glad! Tomater är oftast röda, men de kan även vara gröna, gula, bruna och orange. Tomat kan ätas i alla dess former! Tomaten kan ätas färsk, krossad, kokt, stekt, pressad, varm och kall och är en viktig ingrediens i många maträtter. Tomaten odlas året runt i växthus i Finland, så inhemsk tomat finns alltid tillgängligt i butikerna. En finländare äter upp till 10 kg tomat per år då man räknar med såser, ketchup, tomatkross och andra tomatprodukter.
10
Lilla grönsakshäftet
Världens störst a tomat vägde 4,3 kg och ploc kades i USA 201 9.
Lilla grönsakshäftet
11
Trädgårdsförbundet har utnämnt paprika till årets grönsak 2020.
mera håller 4 gånger a Röd paprika inne 100 gram paprik er ät u d Om n! elsi a intag C-vitamin än ap % av ditt daglig 7 26 ig d i tt få så har du n bara ma mängd apelsi m sa an ed m , in av C-vitam a intag. % av ditt daglig innehåller 66,3
12
Lilla grönsakshäftet
Paprika Capsicum annuum var. grossum Paprikan kommer ursprungligen från Mexiko, Centralamerika och Sydamerika. Paprikan tillhör växtfamiljen spanskpeppar och den är mild och söt jämfört med sina kusiner chilifrukterna. Det som är skillnaden mellan dessa två familjemedlemmar är att paprikan inte producerar kapsaicin som orsakar hettan i chili. Paprikan finns i flera färger. Färgerna beror på olika mognadsstadier. Ifall den gröna paprikan får fortsätta sola sig så blir den allt gulare och till sist intensivt röd. När paprikan ändrar färg blir den också sötare, vilket gör att den gröna har mera beskhet än den helmogna röda paprikan. Det kan också finnas blandningar av färger i en paprika. Detta beror på en mutation eller övergång i mognadsstadiet. Det finns vita och lila paprikor, men de är mera sällsynta och svåra att få tag på. Paprika innehåller E-vitamin, B6-vitamin och mycket A-vitamin vilket är bra för ögonen. Den inhemska paprikan odlas i växthus. Paprika odlas inte vintertid i Finland och skördesäsongen för paprika är drygt 20 veckor lång, från ca vecka 20 till vecka 42 varje år.
RECEPT
Lyxig dippbricka med kronärtskocka
Lilla grönsakshäftet
13
Lyxig dippbricka
Solskenssoppa
för 4–6 personer
4 portioner
• • • • • • • • • • •
• 300 g majskärnor (färska) eller en burk på 340 g • 1 dl vatten • 1 gul lök • 1 msk rapsolja • 3 medelstora potatisar • 1 grönsaksbuljong • 1 liter vatten • 2 dl mjölk • 1 msk smör • gräslök eller persilja som dekoration
2 kronärtskockor 3 morötter 1 gurka 1 paprika 2 burkar gräddfil 3 tsk lökpulver 1 tsk torkad persilja sweet chilisås 50 gram smör 1 citron salt
1. Skala och skär morötterna i stänger, gör samma med gurka och paprika. 2. Skölj kronärtskockorna och klipp av bladspetsarna. Lägg kronärtskockorna i en kastrull och täck dem nätt och jämnt med vatten. Koka 30–50 minuter, testa genom att försöka rycka loss ett blad – det skall gå lätt. Om kronärtskockorna är riktigt små och färska kan 20 minuter vara en tillräcklig koktid. 3. Ta upp kronärtskockorna ur vattnet och lägg dem upp och ner en stund så vattnet rinner ur. 4. Blanda ena gräddfilen med lökpulver och torkad persilja 5. Blanda andra gräddfilen med sweet chilisås tills smaken behagar. 6. Smält smör och riv i lite citronskal, salta enligt behov. 7. Lägg upp grönsakerna på en bricka. 8. Kronärtskockorna serveras med smöret, resterande grönsaker kan dippas i gräddfilen.
14
Lilla grönsakshäftet
1. Häll majsen med en deciliter vatten i en skål och mixa, eller använd en matberedare. Passera massan genom en stormaskig sil. Om du använder majs på burk kan du mixa hela burkens innehåll. Tillsätt då inte vatten. 2. Skala och hacka löken i små bitar. Skala och skär potatisen i bitar. 3. Koka upp vattnet och tillsätt buljongtärningen, rör om tills den lösts upp. 4. Fräs löken i oljan i en kastrull tills den är mjuk - utan att den tar färg. Tillsätt potatisen och häll på buljong så att det precis täcker potatisbitarna. 5. Koka tills potatisen är mjuk, cirka 10 minuter. Tillsätt majsen. Späd soppan först med mjölken och sedan med mera buljong till önskad konsistens. 6. Koka upp soppan under omrörning. Rör i matfettet och strö över finklippt gräslök eller persilja. 7. Servera genast! Kan serveras med en bit rostat bröd ifall det önskas.
Solskenssoppa med majs och potatis. Lilla grÜnsakshäftet
15
Gott till grillat!
Varm och sötsur isbergssallad 4 portioner • • • • • • • • •
2 gula lökar 2 vitlöksklyftor 2 röda paprikor 1 huvud isbergssallat (ca 350g) 2 msk smör ½ tsk salt 2 tsk citron- eller limesaft 1 tsk honung (1 krm grön tabasco om man vill!)
1. Skala lök och vitlök. Kärna ur paprikorna. 2. Ta fyra fina, hela sallatsblad och spara dem till serveringen. 3. Skär alla grönsaker, även salladen som är kvar, i strimlor eller små bitar. 4. Stek gul lök och paprika i smör i en stor stekpanna. Rör ner vitlök och sallad, låt fräsa någon minut under omrörning. 5. Krydda med salt, lime och honung. Stänk över tabasco. Rör om och servera salladen genast i bladen.
16
Lilla grönsakshäftet
Marthas tomat- och paprikasalsa • • • • • • •
6-7 tomater 1 röd paprika 1 vitlöksklyfta 2 msk olja 1 msk citronsaft 2 msk färsk oregano salt och peppar
1. Halvera tomaterna och ta ur fröna med en sked. Skär fruktköttet i tärningar. 2. Tvätta paprikan, ta bort fröhuset och skär fruktköttet i tärningar. Finhacka vitlöken och blanda med paprikan och tomaten. Tillsätt olja, citronsaft och oregano. Blanda väl. 3. Krydda med salt och peppar och låt smakerna jämnas ut i rumsvärme i cirka en timme. Servera på rostat bröd eller som pastasås (gör då en större sats).
Salta plättar med grön sparris 4 portioner Plättsmet • 2 dl vetemjöl • 4 dl mjölk • 4 ägg • ½ tsk salt • 2 msk smör Fyllning • 2 dl crème fraiche • 250 g grön sparris • 1 msk olivolja • Salt och peppar • 1 dl riven parmesanost 1. Vispa ihop mjöl och hälften av mjölken till en slät smet. Tillsätt resten av mjölken, ägg, salt och smör. Vispa ihop och ställ åt sidan. 2. Värm upp en stekpanna och tillsätt en klick smör. Stek ungefär 12 plättar och lägg dem åt sidan på en tallrik och täck med aluminiumfolie. 3. Skär bort ca 2 cm av botten på sparrisen. Skala den nedre halvan om sparrisarna är tjocka. Värm upp en stekpanna och stek sparrisarna snabbt i en liten mängd olivolja. Salta och peppra dem efter behag. 4. Servera plättarna med att bre ut crème fraiche, lägg sedan på sparrisen och strö över parmesanost.
Lilla grönsakshäftet
17
Fänkålsglass med kolasås och lingon.
18
Lilla grönsakshäftet
Fänkålsglass • • • • •
2 tsk fänkålsfrön 2 ägg 1,5 dl strösocker 3 dl vispgrädde 2 dl mjölk
1. Mortla fänkålsfröna (nästan till pulverform). 2. Vispa ihop ägg och socker. Häll sedan i vispgrädde, mjölk och fänkålsfrön och vispa en stund till. 3. Häll blandningen i en glassmaskin och låt den gå tills blandningen är kall och fast, cirka en timme. Häll över blandningen i en form och ställ in den i frysen åtminstone en timme. 4. Lägg upp glassen som bollar i en skål. Garnera gärna med några bär eller kinuskisås.
Sommarens skönaste ansiktsmask En svalkande och enkel ansiktsmask som mjukar upp huden. • Två matskedar naturell yoghurt • En halv gurka 1. Skala och riv fint eller mosa gurkan 2. Lägg gurkan i en sil och pressa ut en del av vätskan 3. Blanda den silade gurkan med yoghurten, och bred ut på huden 4. Låt verka 10 minuter och skölj sedan med ljummet vatten 5. Masken är ganska lättflytande och rinner lätt, se till att undvika fläckar Lilla grönsakshäftet
19
Sammanställning av material Linn Granqvist, praktikant/Ungmartha Foto Karin Lindroos Form Magnus Lindström Upplaga 1 000 ex Tryck Grano, 2020
20
Lilla grönsakshäftet