Martha nr 2/2016

N YA

Feministisk förkämpe Eva Biaudet främjar jämställdhet

Mångårig matexpert Solveig Backström ger vardagsverktyg

Svinngott Smarrig helgbrunch av matrester

Expertråd ”VÅGA EXPERIMENTERA MERA I KÖKET!”

N R 2 | 2 016

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Medlemsvärvning

Stärkt av kultur och marthakraft ”ALLT BRA?” FRÅGAR HEN där vi möts

är mera än frånvaro av sjukdom, ett salu-

mitt på övergångsstället. Jag skannar mig

togent tankesätt som handlar om att ut-

själv snabbt och svarar ”ja, själv?” och visar

veckla och stärka det friska i stället för

tummen upp. En vanlig fråga, men mitt

att enbart bota och behandla det sjuka,

svar borde egentligen ha varit något helt

och har funnit lösning i känslan av sam-

annat. Just då värkte mitt knä och jag frös

manhang (kasam). Antonovsky anser att

om händerna, men det bubblade också i

männi­skan måste lära sig hantera sin livs-

kroppen av energi, glädje och av syster-

situation såväl i medgång som i motgång

skap. Det fick mig att glömma både kyla

och göra det bästa av tillvaron. Tillvaron

och värk. Jag var precis på väg tillbaka till

blir sammanhängande när den görs be-

kontoret efter Nationalbibliotekets öpp-

griplig, hanterlig och meningsfull.

ning, där jag hade fått ta del av en kultur-

Devisen för Marthaförbundets verksam-

historiskt värdefull händelse tillsammans

het år 2016 är Martha gör gott. För vem och

med både svenska och finska marthasyst-

hur? frågar många. För bland annat dig,

rar. Plötsligt förstod jag docent Markku T.

brukar jag svara. Socialt kapital uppstår

Hyyppäs resonemang kring socialt kapital

när människor umgås med varandra, till

väldigt bra. Att socialt kapital (och kultur)

exempel när man utövar en gemensam

förlänger livet, oavsett andra hälsopåver-

hobby, säger Hyyppä. Ett stort socialt ka-

kande faktorer.

pital ger i sin tur livskraft och hälsa samt

Vi lever i hälsans tidevarv. Var och var-

förlänger livet.

TEXT OCH FOTO Emilia Nyberg

LINDA FORSSTRÖM, 33 Linda är ordförande för kretsen Ingåknutarna. Hon blev martha i januari 2015, då kretsen startades.

» HUR KOMMER DET SIG ATT DU GRUNDADE EN EGEN KRETS?

– Jag gillar grundtanken i martharörelsen, men ville ha en plattform för kvinnor i min ålder där vi själva kan påverka innehållet i verksamheten i den riktning vi önskar.

Kretsen utgör en träffpunkt för oss, eftersom det inte finns så många andra platser här i trakten att samlas på. Marthakretsarna i Ingå är ofta bundna till ett visst område, medan vi har medlemmar från flera olika områden ”här i knutarna” – därifrån kommer också namnet Ingåknutarna.

annan tidningsartikel handlar i dag om

Marthaverksamheten handlar för mig

hur vi ska må bättre. Motionera rätt, sova

om att stärka det friska, att erbjuda stöd

rätt, äta rätt med en målbild av en lycklig

och kunskap som gör vardagen mera me-

männi­ska. Ändå visar statistiken att bland

ningsfull, hanterbar och begriplig. Verk-

annat depression bland unga ökar, att allt

samheten stärker din känsla av sam-

LYCKAD MEDLEMSREKRYTERING?

fler lider av övervikt och att den ständiga

manhang. Bäs-

strävan efter lycka gör att man lätt glöm-

ta martha, låt

mer att leva och njuta av livet omkring sig.

oss lita på

– Via sociala medier har vi lyckats nå ganska många. Kretsen har en egen Facebooksida, där vi lägger upp det som aktuellt, och så har vi en privat grupp för intern kommunikation.

Genom att ta upp ämnen vi själva är intresserade av vill medlemmarna fortsättningsvis vara med. På våra träffar brukar vi på olika sätt behandla frågor om motion och hälsa och så har vi allmän samvaro. Vi är tjugo medlemmar i kretsen, varav cirka tolv är aktiva.

Aaron Antonovsky (1923–1994), en inter-

forskningen

nationellt känd och högt respekterad pro-

och fortsätta

fessor i medicinsk sociologi, har frågat sig

med vår salu-

hur det kommer sig att så många som ut-

togena verk-

sätts för tillvarons alla påfrestningar än-

samhet. För ett

då förblir friska. Han utgick från att hälsa

gott liv.

Vi ses på vårmötet i Lovisa!

FRIDA NYLUND, verksamhetsledare

2

2 | 2016

» VILKA TIPS HAR DU FÖR EN

VI SKA BLI FLER – kom med och värva nya marthor!

Värvningsblanketter och -planscher samt en liten värvningsguide kan ni beställa från förbundskansliet, mejla till marika@martha.fi.

N YA

N R 2 2 0 16 | Å R G Å N G 114

4 35 ÅR I MARTHAFÖRBUNDETS TJÄNST Med 35 år som anställd vid Marthaförbundet har Solveig Backström ett unikt perspektiv på hur hushållsrådgivningen har utvecklats.

8 ALLA VINNER PÅ JÄMSTÄLLDHET Riksdagsledamoten Eva Biaudet är övertygad feminist och drar sig inte för att slå näven i bordet, om så krävs.

12 ATT BÖRJA MED HÖNS Drömmer du om att ha höns? Martha tipsar om det som varje ny hönsägare bör veta.

16 FRÅN SUPERFÖRÄLDER TILL VANLIG MAMMA Att säga ”nej” utan att få dåligt samvete fick den svenska coachen och terapeuten Elizabeth Kuylenstierna lära sig då hela hennes kropp gjorde uppror.

19 EN DYR HISTORIA I USA är de ekonomiska villkoren olika beroende på om du är kvinna eller man.

20 SVINNGOD BRUNCH Fixa och bjud på en festlig lördagsbrunch av matrester, vi har recepten!

Testa till exempel en av årets absoluta mathöjdare: krispig granola.

23 MERA GRÖNT OCH MATGLÄDJE För två år sedan utkom Statens näringsdelegation med nya näringsrekommendationer, i år var det dags för separata näringsrekommendationer för barnfamiljer.

24 KVINNOR KÄMPAR FÖR RÄTTEN TILL SIN KROPP I EL SALVADOR El Salvador har en av världens strängaste abortlagstiftningar.

Varje år åtalas cirka hundrafemtio kvinnor för att ha gjort abort.

28 LINGONSYLT MÖTER CITRONSAFT I Malax har maten blivit en brobyggare mellan olika kulturer.

32 I NÖDEN PRÖVAS MARTHORNA Om marthornas hjälpinsatser under krigsåren 1918 och 1939–1944 skriver Nationalbibliotekets fadder professor Mikko Viitasalo med anledning av marthornas och Nationalbiblioteket kampanj för att samla in medel till ett nätbibliotek.

35 HÖNORNAS LYCKLIGA LANDSLIV Vi har grävt i Marthas arkiv och hittat ett guldkorn, instruktionshäftet Hönsbok för allmänheten från 1923.

Instagrammat MAJA TIPSAR: ”Lägg bruna bananer i frysen och gör glass av dem genom att mixa med avokado.” #svinnkampen

Instagram: @marthaforbundet

2 | 2016

3

4

2 | 2016

35 år i Martha-­ förbundets tjänst På Kokvrån i Helsingfors är det liv och rörelse denna förmiddag. En språkgrupp från Arbis är på plats för att laga mat tillsammans med Marthaförbundets hushållsrådgivare Solveig Backström.

TEXT OCH FOTO Emilia Nyberg

I

vriga händer sträcks snabbt upp i luf-

ingar och kretsar och höll matdemonstra-

i stället för mot Lappträsk, som jag egent-

ten då arbetsuppgifterna ska förde-

tioner. På programmet stod ofta en pre-

ligen skulle till, berättar hon.

las mellan fisksoppa, rieska och blå-

sentation av olika livsmedel som nyligen

Under årens gång har konsulenternas

bärspaj.

kommit ut i handeln. På 80-talet intro-

arbete förändrats. I dag kallas de för rådgi-

– Syftet med kursen är att de utländska

ducerades bland annat gräddfil och crè-

vare och arbetet är främst projektbaserat.

deltagarna på ett praktiskt sätt ska få öva

me­fraiche, och även exotiska frukter var

I och med detta har också besöken i för-

sina kunskaper i svenska samt få en in-

mycket populära.

eningarna och kretsarna minskat för Sol-

blick i hur det finländska köket fungerar, berättar Solveig.

I år firar Solveig 35 år på Marthaförbun-

– Deltagarna ville ha smakprover på

veigs del, eftersom den huvudsakliga fi-

bland annat kumquat, carambola och

nansieringen kommer från projektpengar.

litchi, minns Solveig.

Mellan konsulenttiden och projekten

det. Efter studierna till hushållslärare vid

Dessutom kommer hon ihåg hur an-

fanns en period som präglades av tele-

Högvalla seminarium i Borgå och en kort

vändningen av halvfabrikat formligen

fonrådgivning. Det var tiden före använd-

tid av vikariat var Solveig inte sen att nappa

exploderade på 80-talet, efter att kvin-

ningen av datorer och innan internet ha-

på en tidningsannons där en ledig tjänst

norna i årtionden i allt högre utsträck-

de slagit igenom. Då tog rådgivarna emot

utlystes. Våren 1980 började Solveig arbeta

ning hade sökt sig ut i arbetslivet. Då blev

samtal tre dagar i veckan.

som marthakonsulent på förbundet.

det trendigt att piffa upp dessa produk-

Reste runt

ter på olika sätt.

– I början av 90-talet fick vi en dator till kansliet som vi alla turades om att använda, berättar Solveig.

Konsulenterna besökte till en början näs-

Lurad av gps:en

tan uteslutande marthaföreningar och

Efter trettiofem yrkesverksamma år som

Stor hjälp

marthakretsar. Dessutom hade konsu-

hushållsrådgivare har Solveig många sto-

Dagens arbetsliv kräver väldigt mycket

lenterna separata ansvarsområden: Öst-

ra och små minnen att blicka tillbaka på.

och orken ska räcka till en hel del. Att för-

erbotten, Åboland och Nyland – som var

– I höstas tänkte det gå lite tokigt då

bereda den kommande arbetsdagen kväll-

Solveigs område. Flera kvällar i veckan

jag skrev in ”Ängsvägen” i gps:en och inte

en innan kan vara till stor hjälp. Morgon-

reste konsulenterna runt till olika fören-

märkte att den började föra mig mot Pernå

dagens kläder kan färdigt plockas fram 2 | 2016

5

Solveig Backström ÅLDER: 59 år.

BOR: I Söderkulla, Sibbo.

UTBILDNING: Hushållslärare vid Högvalla seminarium i Borgå.

ARBETAR MED: Marthaförbundets projekt Hantera vardagen och Vi och vår baby.

INTRESSEN: Matlagning och olika motionsformer, såsom simning, cykling och yoga.

”I början av 90-talet fick vi en dator till kansliet som vi alla turades om att använda.”

ALLTID I MITT KYLSKÅP: Ägg, potatis, morötter, vitlök och mjölk.

för att undvika kaos följande morgon, och

då hon skulle baka med en grupp invand-

– Jag har gjort en dylik fisksoppa bara en

grönsaksstavar att knapra på i väntan på

rare och männen satte sig på golvet med

gång tidigare, och den här blir nog myck-

middagen kan skäras upp. Solveig före-

bunken i famnen för att måtta upp ingre-

et godare, konstaterar amerikanske Ant-

språkar även att man att inkluderar hela

dienserna och knåda degen.

hony van Cleave. Att använda sig av två

familjen i matlagningen.

– Det fungerade ju också bra, men vi för-

olika fisksorter, fänkål och färska örter

– I familjen är allas insats värdefull, un-

söker lära ut finländska vanor ifall kurs-

ger en fin smak till soppan, fortsätter han.

derstryker hon. Och så väcks ett intres-

deltagarna skulle börja arbeta som exem-

se för matlagning tidigt hos barnen, til�-

pelvis kökshjälp.

lägger hon.

I dag arbetar Solveig bland annat med

Brokig bakgrund

Under årens lopp har Solveig blivit bättre på att vara spontan i köket. Som oerfaren kock bland grytor och kastruller kan det vara skrämmande att inte ha några

Marthaförbundets projekt Hantera var-

Inte heller den matlagningskurs som

dagen. Målsättningen med projektet är

Marthas utsända är med på löper helt utan

exakta mått eller recept att följa.

– Genom erfarenhet lär man sig i vilka

att öka målgruppernas kunskaper i hus-

huvudbry. Deltagarna kommer från bland

maträtter det går bra att byta ut livsmedel

lig ekonomi, förebygga utslagning och

annat Irak, Polen, Sydafrika och Italien

och var man bör vara försiktigare, konsta-

ohälsa samt att främja integration av så-

och har en brokig bakgrund, vilket stun-

terar Solveig. Soppor och grytor kan man

dana grupper i samhället som riskerar ut-

dom skapar små kommunikationssvårig-

med fördel experimentera med, medan

slagning. Till målgrupperna hör flykting-

heter. En god stund går åt till att reda ut

bakverk kan vara känsligare.

och invandrarfamiljer, barnfamiljer, ar-

vilka de olika sädesslagen är samt skill-

Slutligen lyfter Solveig fram alla männi­

betslösa, studerande samt personer med

naden mellan majs och korn och begrep-

skomöten hon varit med om under sina

funktionsnedsättning.

pet ”ett korn”. När de olika mjölpåsarna

år på Marthaförbundet.

Ibland kan små kulturkrockar inträf-

har skickats runt i gruppen, och alla har

– Arbetet har gjort mig vidsynt och

fa mellan kursdeltagare med olika bak-

koll på vilken som hör ihop med vilket re-

mind­re inskränkt, det mår jag bra av, av-

grund. Solveig minns bland annat en gång

cept, är det dags att börja kocka.

slutar Solveig.

6

2 | 2016

BÖCKER

DUMPSTRING PÅ GÅNG » 75 KILO TOMATER, 207 paprikor,

dumpstring härstammar från engel-

64,6 kilo vanlig ost, 102 mjuka bröd ...

skans dumpster diving, containerdyk-

Det är bara en bråkdel av vad den riks-

ande). Han lärde sig snabbt var de bäs-

svenske frilansjournalisten Andreas Ja-

ta sopställena fanns, och under sena

kobsson under ett års tid plockade upp

kvällar och nätter räddade han mat för

ur matbutikernas soprum, helt gång-

cirka 150 000 kronor under två års tid,

bara matvaror som av en eller annan

levde gott på sina omhändertagna va-

orsak blivit bortslängda.

ror, till sist var hemmet FULLT ...

TEXT Catharina Elgert-Hyvönen

Jakobsson, Andreas: Svinnlandet (Min resa genom en värld av slöseri – och hur den gav mig ett liv i överflöd).

Offside Press Förlag 2015, 193 s.

ISBN 978-9185279-41-8.

I förordet till Svinnlandet (Min resa ge-

Vi får läsa om de vanligaste fynden

nom en värld av slöseri – och hur den gav

– bananer, tomater, paprikor, ägg och

mig ett liv i överflöd) skriver Mats-Eric

ost – och om fem sätt att hålla maten

Nilsson, chefredaktör för matmagasi-

fräsch: frysa in, torka, vända äggen med

net Hunger, om hur han fick kännedom

den spetsiga sidan ner, isolera äpplen

om en reporter som levde på sopor och

från andra frukter och hålla rätt tem-

ville skriva om det. ”Hur skulle en elän-

peratur. Författaren nämner fem orsa-

dig kost på halvruttna tomater, surnad

ker till svinn i butikerna – bäst före-da-

mjölk och gamla brödkanter göra sig

tum, skador (om ett ägg i en kartong

i vårt magasin ’för den goda maten’?

går sönder, kastas hela kartongen), ful-

innehåller mjuka palsternackor och mo-

Att containerdykaren dessutom hade

het (grönsaker och frukter med konsti-

rötter med två ben, grönsaker som an-

familj gjorde knappast saken bättre –

ga former och missfärgningar kastas),

nars skulle kastas.

stackars barn!”

kampanjer och korta produktcykler (en

Andreas Jakobssons resa visar hur

ny produkt skall in, en annan måste då

mycket inom matindustrin som skulle

ut, det vill säga bland soporna).

kunna ändras. Hans egen inställning

Engagerande reportage Men artikeln blev skriven 2014, ett en-

till maten ändrades också genom hans

gagerande reportage i kampen mot

Fläckiga bananer

detta sanslösa missförhållande – livs-

Författaren tar kontakt med bland and­

en på varor gjorde att jag uppskatta-

medel kastas bort för att förpackning-

ra Louise König, hållbarhetschef på

de det jag hade mer. När jag efter två

en fått sig en törn, för att en av 24 kle-

matkedjan Coop, som berättar om pro-

veckor hittade min första vanliga ost

mentiner i ett nät är dålig ... I Sverige

blemet med bäst före-datum. Då man

att skiva på smörgås var det en lycka

gick cirka 3 000 000 ton mat till spil-

testade att sälja fläckiga och mjuka ba-

som aldrig infinner sig när jag har till-

lo år 2014.

naner visade det sig att hela grönsaks-

gång till allt hela tiden.”

nya livsstil: ”Den begränsade tillgång-

Så kom då boken Svinnlandet till, den

avdelningen uppfattades som ofräsch.

Detta är något att fundera på i da-

första svenska kartläggningen av mat­

Nils Wetterlind, vd på företaget Scan-

gens slit-och-släng-värld – hur mycket

svinnets omfattning. Andreas Jakobs-

dinavian Organics, har insett att man

av det vi köper är faktiskt sådant som vi

son berättar om hur han av en hän-

kan ta tillvara svinnet. Hans firma säl-

inte kan vara utan? Hur mycket mat blir

delse började som dumpstrare (ordet

jer till exempel grönsaksbuljong som

över i vårt kylskåp och kastas bort?

Rösta och vinn ett skärbräde! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favorit­artikel i­ detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 25.4.2016. Du kan även sända­ett post-

kort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Skärbräde”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Svinnkampens skärbräde med illustration av Johanna Högväg.

Skärbrädet mäter 31 x 21 centimeter och kan hängas upp i ett snöre.

I förra röstningsomgången fick artikeln Vänfamiljer välkomnar flyktingar i Karis på sidan 8 i Martha nummer 1/2016 flest röster. Marthahalsbandet som lottades ut i samma nummer vanns av Benita Granqvist, Karleby, Lilly Backfält, Nedervetil, och Benita Starck, Lovisa. Hals­ban­det kommer på posten – grattis!

2 | 2016

7

Alla

vinner på jämställdhet Riksdagsledamoten Eva Biaudet leder numera Kvinno­ organisationernas Centralförbund. Målet är jämställdhet och som instrument används delat ansvar, nätverk och siffror.

TEXT Helena Kokkonen

E

FOTO Milka Alanen

ÖVERSÄTTNING Catharina Elgert-Hyvönen

tt val mitt i prick. Det var det fråga­

den aldrig blir färdig. Knappast upplever

om, då riksdagsledamoten Eva

vi den dagen då vi kan säga: nu härskar

Biaudet blev vald till ordföran-

jämlikhet, arbetet är gjort, amen.

de för Kvinnoorganisationernas

– Det viktigaste är att jämställdheten

Centralförbund (KOC). Hon har arbetat

tas i beaktande i alla beslut. Att man tar

med frågor om jämställdhet under hela

reda på hur någon lösning, lag eller för-

sin karriär: i riksdagen, som medlem av

ändring påverkar kvinnors och mäns liv.

statsrådet, som minoritetsombudsman

Det vill säga, att vi utvärderar könskon-

samt mot människohandel vid Organisa-

sekvenserna av våra beslut.

tionen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Mänskliga rättigheter och jämställd-

– Grundtanken inom jämställdhet är rättvisa. Det är känslan av att jag behandlas rätt, sammanfattar Eva Biaudet.

het ligger också överst på listan för KOC.

Världen förändras. Det växer alltid fram

Förbundet fick en ny ordförande senas-

nya fenomen som man måste ta ställning

te höst, då Sirkka-Liisa Anttilas period

till ur jämställdhetssynpunkt.

höll på att ta slut. Biaudet uppmärksam-

– Jag är också gärna en feminist som slår

mades av två av KOC:s medlemsförening-

näven i bordet, om så krävs. Man har fun-

ar, Finlands svenska Marthaförbund och

derat på mäns och kvinnors löneskillnader

Martta­liitto. I dag leder hon ett förbund

i årtionden. Ändå tror man att det kommer

som består av sammanlagt 59 organisa-

att gå ännu hundra år innan man når jäm-

tioner och 400 000 kvinnor.

ställda löner. Hundra år är en för lång tid!

Sinne för proportioner

nomiska talko. Vi har en förmåga att ge-

Biaudet förhåller sig lugnt till sin uppgift

mensamt ta ansvar och att hjälpa varand­

som förkämpe för jämställdheten. En lång

ra. Ibland får man bara en känsla av att

tid med dessa ärenden har lärt henne att

kvinnorna utnyttjas när det gäller ekono-

ha sinne för proportioner. Hon vet att värl-

miska frågor. Man måste fundera på var

8

2 | 2016

– Såklart är kvinnorna med i dagens eko-

”Det viktigaste är att jämställdheten tas i beaktande i alla beslut. Att man tar reda på hur någon lösning, lag eller förändring påverkar kvinnors och mäns liv.”

Eva Biaudet ÅLDER: 55 år.

KARRIÄR: Riksdagsledamot 1991– 2006 och 2015–, ordförande för riksdagsgruppen 1995–1999, omsorgsminister och jämställdhetsminister 1999–2000 och 2002– 2003, särskild representant för bekämpning av människohandel vid Europas säkerhets- och samarbetsorganisation OSSE 2006–2010, minoritetsombudsman 2010–2015, ordförande för Kvinnoorganisatio­ nernas Centralförbund KOC 2016–.

MITT MOTTO: ”De mänskliga rättigheterna finns på små vardagliga ställen, på arbetet, i skolan.”

(Eleanor Roosevelt) FÖRSÖKER ALLTID: Hitta

en väg att påverka.

SÄGER ALDRIG NEJ TILL: Fazers

blå.

BLIR: Lätt ivrig.

TÄNKER ÄNNU GÖRA:

Sköta spädbarn.

VILL: Lära mig franska ordentligt.

BÄSTA HEMMAJOBBET: Att laga

mat och hänga upp tvätt.

MIN FAVORITMAT: Fisksoppa med inspiration från Medelhavet.

I FRAMTIDEN: I morgon åker jag på sportlov!

2 | 2016

9

”Om man utgår från att kvinnan håller alla familjeledigheter och alltid stannar hemma för att sköta ett sjukt barn, är det svårt att förverkliga jämställdheten.”

– Kvoterna är ett bra medel. Vi måste definiera hurdant resultatet borde vara. Om man inte når dit, måste man leta efter orsakerna till varför det gick som det gick.

Biaudet lyfter fram den i Sverige uppkomna organisationen Rättviseförmedlingen: Man började rapportera hur

­gränsen­går mellan snällhet och enfald,

för att en kvinna har valts till riksdagens

många kvinnor och män som deltog som

säger Biaudet skarpt.

generalsekreterare.

sakkunniga i medier, intervjuer eller pa-

Delat ansvar

– Jag är glad över valet av Maija-Leena

neler. Till exempel i aktualitetsprogram

Paavola. Hon är utmärkt kvalificerad för

var förhållandet 2:7 – två kvinnor mot sju

Inom arbetet och familjelivet är jäm-

den uppgiften.

män intervjuades.

roende av det andra, och Eva Biaudet tror

Över hela skalan

råder mellan kvinnor och män i offent-

att alla gagnas av att ansvaret delas upp.

Till KOC hör allt som allt 59 medlemsor-

ligheten.

– Då man talar om barns välbefinnan-

ganisationer; från barnmorskor till kos-

Rättviseförmedlingen erbjuder en bank

de, kan inte lösningen alltid vara den att

metologer, från Europakvinnor till Ka-

med sakkunniga, ur vilken man kan väl-

kvinnan stannar hemma från arbetet. Om

levala Kvinnor, de olika partiernas kvin-

ja ut människor att intervjua, nya ansik-

man utgår från att kvinnan håller alla fa-

noorganisationer. Ordföranden tycker att

ten vid sidan av eviga bekanta. I Finland

miljeledigheter och alltid stannar hem-

mångfalden av yrken och idéer är en bra

görs motsvarande arbete av organisatio-

ma för att sköta ett sjukt barn, är det svårt

sak, organisationen täcker kvinnans liv i

nen Moninaistus.

att förverkliga jämställdheten. Då famil-

en bred skala.

ställdheten en balansgång, det ena är be-

jeledigheterna delas och även männen är hemma en tid, vinner alla.

Eva Biaudet berättar om en undersök-

– Det visar vilket missförhållande som

– Då jag blev invald i riksdagen år 1991

– Att kvinnorna blir sedda är vår ge-

var 40 procent av de invalda riksdagsleda-

mensamma uppgift, det har ingen bety-

möterna kvinnor, och vi fick höra att ”nu

delse inom vilken bransch man är.

tog kvinnorna över makten”. Det var ändå

ning där man klargjorde barns välbefin-

Fastän medlemmarna deltar också med

60 procent män. Det var alldeles som om

nande under 1990-talets recession. Av den

politiska förtecken, finns det en gemen-

att även strävan efter jämställdhet hade

framgick att pappornas arbetslöshet hade

sam nämnare. KOC ställde till exempel

varit för mycket.

större inverkan på barnens mentala häl-

upp egna mål i de förra regeringsförhand-

Enligt Eva Biaudet var 1990-talet i en

sa än mödrarnas arbetslöshet. Om fadern

lingarna. Enligt Eva Biaudet är det spe-

klass för sig. På den tiden drev de kvinn-

inte har någon roll i familjelivet, känner

ciellt kvinnornas uppgift att lyfta fram

liga riksdagsledamöterna jämställdhets-

han sig överflödig då han blir arbetslös.

grupper vars röst hörs svagt eller inte alls.

ärenden tillsammans.

Och då någon mår illa, återspeglas det in-

– Kvinnorna talar för tolerans, mot ra-

– Jag var med då vi kämpade för rätt-

sism, om minoriteternas rättigheter. För

en till en subjektiv rätt till dagvård, det

om hela familjen.

– Männen mår dåligt, inte för att kvin-

många är det en bekant upplevelse att ing-

var verkligen inte lätt under recessionen.

norna gnatar, utan för att männen inte

en hör på mig och att mina behov inte blir

Statsministern kom emellanåt och sade

kan vara närvarande i familjelivet, fort-

uppmärksammade.

till oss att något sådant här inte kunde

sätter Biaudet.

Hon påminner om att utan lagstiftning lyckas man inte dela på ansvaret.

– Personliga val kan man inte göra i

– Kvinnorna har vuxit upp med att vara lyhörda för hur andra mår. Männen å sin sida kan ta risker och de har självförtroende, vilket vi inte alltid har.

förverkligas under de rådande ekonomiska omständigheterna.

– Vi nådde ett resultat för att vi gjorde det tillsammans. Det var viktigt för oss

ett vakuum, utan de görs i ett samhälle

Nu följer ett avslöjande som man inte

över partigränserna att kvinnorna fritt

där det finns könsskillnader och attity-

trodde att man skulle få höra av en så ru-

skulle kunna delta i arbetslivet. Efter det

der. Förväntningarna och reglerna finns

tinerad påverkare:

har det inte funnits ett likadant gemen-

djupt inom kvinnor, män och på arbets-

– Fortfarande tänker jag under mötena

platserna. Om förändringen inte sker via

att sade jag något helt dumt när jag höll

lagstiftning har den enskilda individen

ett anförande. Fastän jag har varit med

Små viktiga signaler

svårt att bryta gällande praxis.

om allt möjligt!

Eva Biaudets fyra barn var vant sig vid att

– Det finns förstås arbeten som kräver

samt nätverk bakom något ärende.

mammans arbetsfält är de mänskliga rät-

speciellt mycket, men de flesta människor

Avslöjande siffror

kan välja sitt arbete så att de också kan ha

Eva Biaudet gillar siffror, för de är enty-

gor. Ändå vägs talet och idéerna verkligen

ett familjeliv.

diga. En siffra kan avslöja mycket mera

hemma, under vardagens jäkt.

För tillfället är Eva Biaudet entusiastisk 10

2 | 2016

än långa tal.

tigheterna, jämställdhet, minoritetsfrå-

– Med barnen räcker det inte att jag be-

Miljötipset rättar att alla är lika värdefulla. Det

– Vi behövde två famnar. Min man

viktiga är vad jag ger för signaler

och jag kunde båda mata dem och

med mitt eget beteende.

delta lika mycket. Spädbarnen

I familjen finns två flickor och

blev inte enbart skötta av mam-

två pojkar. Biaudet berättar att hon

man, det var en ganska jämlik ut-

har försökt gallra bland förhands-

gångspunkt.

Glas- eller grytunderlägg av gamla jeans

förväntningar när det gäller könet.

– Jag har alltid tänkt att jag vil-

» NÄR MAN ÅTERVINNER JEANS (till förslagsvis en

Att hon inte skulle begränsa bar-

le ha allt, både familj och arbete.

marthakasse eller ett marthaförkläde) klipper man bort

nens val på basis av om hen är en

Att jag får förverkliga mig själv på

en hel del sömmar. Här kommer ett tips på vad du kan

flicka eller pojke. Ändå fastnar hon

arbetet och hemma. Naturligtvis

göra med sömmarna.

ibland i sina attityder. Hon gör som

har det ibland lett till kaos, men

DU BEHÖVER: sömmar från jeans,

man traditionellt har gjort.

det är ett värdefullt liv.

textillim och knappnålar

– Vi utgår från att flickorna klarar

– Jag skulle tillåta också män-

sig och att pojkarna tas omhand.

nen att inte behöva välja enbart

Eller vad beror det på att flickorna

en bit av livet. Det innebär även

kunde klä på sig redan från första

att delta i makten och leder till

skoldagen, medan pojkarna ännu

att somliga saker görs på ett an-

som 12-åringar bad ”mamma, sätt

nat sätt på arbetet och i samhäl-

på mig strumporna”?

let. Och att saker som är viktiga

Eva Biaudets förstlingar, tvillingarna, kom till familjen via adoption.

för kvinnor tas upp på den politiska agendan.

Gör så här: Sätt lim på jeanssömmens ena långsida och börja rulla ihop till en tät rulle. Om du känner att du behöver stöda upp, ta hjälp av knappnålar. Använd så många sömmar som du behöver för att få önskad storlek på underlägget.

Passa på att prova underläggen till exempel då du serverar en kopp stärkande te.

Vi tipsar om ett välsmakande örtte med goda hälsoeffekter.

FOTO Karin Lindroos

Örtte 1. Ta cirka 2 tsk torkade blad av kamomill, rödklöverblommor, daggkåpeblad och citronmeliss (eller den dubbla mängden färska blad) till 2,5 dl vatten.

2. Låt stå och dra i 5 till 10 minuter.

» MÅNGA AV VÅRA INHEMSKA VILDA VÄXTER kan användas till örtte. Bladen plockas innan växten börjar blomma, det vill säga på försommaren, gärna före midsommaren, då näringsinnehållet i bladen är som högst. Vill du få ut en större effekt av teet, drick det tre gånger om dagen under två veckors tid.

– Organisationsverksamheten och att kunna påverka ska vara något roligt. Ingen orkar vara med i politiken eller i organisationer om man själv inte finner någon glädje i det. Då föds det starka nätverk, när man har roligt, säger Eva Biaudet, aktuell som färsk ordförande för Kvinnoorganisationernas Centralförbund KOC.

KAMOMILL har en lugnande och rogivande inverkan och fungerar kramplösande på glatt muskulatur (mage, tarm, livmoder).

RÖDKLÖVER OCH DAGGKÅPA innehåller ett östrogenliknande hormon som blir ett bra tillskott under klimakteriet. Rödklövern kan lindra nattliga vallningar och torra slemhinnor under kvinnans menopaus. Daggkåpa kan också drickas vid blödningar, såsom i samband med förlossning eller vid kraftig menstruation.

CITRONMELISS, eller hjärtans fröjd, har en lugnande och humörhöjande effekt och kan intas vid lätt nedstämdhet och mot besvär i klimakteriet.

ANITA STORM, sakkunnig i ekologifrågor 2 | 2016

11

GÖ

JÄ S R

LV

Att börja med höns Att ha egna tamhöns blir allt vanligare. Höns är lättskötta och tar inte mycket plats, de äter ivrigt av familjens matrester och de är underhållande att studera. Och så lägger de ägg, naturligtvis.

TEXT OCH FOTO Johanna Granlund

Höns är charmiga varelser med mycket personlighet. Det är roligt att studera dem, och med litet mat och tålamod kan de flesta bli tama.

12

2 | 2016

P

recis som alla andra djur betyder

det går åt stora mängder kalk då äggens

Hönsen mår allra bäst om de har möj-

höns både glädje och ansvar. Hön-

skal bildas. Man kan köpa foderkalk el-

lighet till utevistelse, åtminstone under

sen är beroende av sin skötare för

ler krossade snäckskal.

vår, sommar och höst. Antingen släpper

att få vatten, mat och skydd mot

Ge hönsen nytt vatten varje dag, så att

man ut dem i trädgården eller bygger en

väder och vind. Om man lär sig vad hön-

det hålls rent och fräscht. Under vintern

så generöst tilltagen rasthage som möj-

sen behöver för att må bra, är det varken

är det bra att hålla plusgrader i hönshu-

ligt. Höns är lätta byten för räv, mink och

särskilt svårt eller tidskrävande att hålla

set, då fryser inte vattnet. Blir det riktigt

hök. Får hönsen gå fria måste man näs-

en liten flock välmående hönor som leve-

kallt byter man vatten flera gånger om da-

tan räkna med att få besök av höken förr

rerar färska ägg till hushållet.

gen så att hönsen kommer åt att dricka.

eller senare. Bygger man rasthage kan

Ge hönsen fri tillgång till både foder

Höns klarar en del minusgrader och

man göra ett tak av ett stadigt nät och lå-

och vatten. Man kan köpa färdigt fullfo-

särskilt lantraser är härdiga, men det är

ta väggarnas nät fortsätta en halvmeter

der, men det blir både billigare för dig och

skillnad på att klara och att trivas. Allra

ut åt sidorna på marken för att förhindra

intressantare för hönsen med en mer va-

bäst mår hönsen om de får tillbringa vin-

luftangrepp eller att någon gräver sig in.

rierad foderstat. I så fall är det en bland-

tern i ett frostfritt utrymme. Under resten

ning av värpkoncentrat, spannmål (korn,

av året behövs skydd mot regn och hårda

Ett ägg om dagen

havre och vete), matrester och grönfoder

vindar. Under varma sommardagar hål-

En höna börjar vanligen värpa vid unge-

som gäller.

ler man koll på temperaturen i huset och

fär ett halvt års ålder. Har man höns av en

vädrar vid behov.

värpras, kan man få ett ägg nästan varje

Överbliven spaghetti Hönsen är förtjusta i matrester. Gamla

Det är viktigt att hönshuset är välventilerat, men inte dragigt. Om hönsen mås-

dag från yngre hönor. Äldre hönor värper mera sällan.

brödbitar, kokt potatis och överbliven

”Livet som hönsägare är däremot inte alltid lugnare och mer harmoniskt med tupp. Tuppar gal, tidigt och högljutt.

Det kan störa både dig och grannarna.”

spaghetti slinker snabbt ner. Mat som är åt det hårdare eller torrare hållet, till exempel bröd, behöver finfördelas i lagom stora munsbitar. Var försiktig med feta och väldigt klibbiga eller såsiga rester. Av hygieniska skäl borde man inte ge hönsen kött. Om hönsen går ute plockar de däremot gärna i sig insekter och maskar.

te bo i ett fuktigt utrymme blir de lättare­

Äggproduktionen styrs av ljuset. Då da-

Får hönsen gå fritt i trädgården, eller i

sjuka, och samma sak gäller om de utsätts

garna blir kortare slutar hönsen småning-

en tillräckligt stor rastgård, äter de både

för mycket drag. Gör en utgångslucka som

om att värpa. Då ljuset återvänder kom-

gräs och annat grönt. Är rastgården liten

går lätt att stänga och täta stora springor

mer äggläggningen åter i gång. Vill man

försvinner växtligheten snabbt där hön-

vid dörr och fönster. Fukten kan venti-

att hönsen ska värpa hela vintern, behövs

sen går fram, och då får man bidra med

leras ut genom vanliga ventiler som pla-

tillskottsbelysning. Man brukar rekom-

färskt grönfoder. Finklippt gräs, våt­arv

ceras så att hönsen kan komma undan

mendera fjorton timmar av dagsljus plus

ur trädgårdslandet, små äppelbitar eller

luftströmmen.

belysning per dygn för att värpningen ska

groddar fungerar bra som vitamintill-

fortgå.

skott. Under vintern ger man grönkål,

Med jämna mellanrum

späda, torkade nässlor eller torkat gräs-

Kutterspån fungerar utmärkt som golv-

någon tupp. Har man det blir äggen be-

klipp, tillsammans med färska grönsa-

strö. Finhackad halm kan också använ-

fruktade och kan kläckas till kyckling-

ker eller frukt.

Hönsen värper även om man inte har

das. Ge ett flera centimeter tjockt lager

ar, men för att embryot ska börja utveck-

Torrfodret (värpkoncentrat och spann-

och mocka ut gödselkluntarna med jäm-

las behöver äggen hållas konstant varma

mål) är hönsens huvudsakliga föda me­dan

na mellanrum. Då och då behöver allt strö

av en ruvande höna eller i en äggkläck-

matresterna och grönfodret ges i mind-

bytas ut.

ningsmaskin.

re mängder som komplement.

Till natten vill hönsen söka upp en upp-

Det här med tupp, förresten. Hönsen är

höjd och skyddad sittplats. Därför behö-

oftast lugnare och mer harmoniska med

ver det finnas stadiga sittpinnar i en lugn

en tupp, eftersom tuppen tar ansvar för

Höns behöver också få små mängder av

vrå av hönshuset. Då det är dags att värpa

att hålla utkik efter faror och överlag hål-

fint grus som behövs i muskelmagen då

söker sig hönan till någon dunkel och un-

ler ordning i flocken. Livet som hönsäga-

fodret ska malas sönder. Kalk är en an-

dangömd plats. Ett värprede passar där-

re är däremot inte alltid lugnare och mer

nan viktig del av utfodringen, eftersom

för bra i ett mörkt hörn av huset.

harmoniskt med tupp. Tuppar gal, tidigt

Fint grus

2 | 2016

13

”Generellt kan man säga att ju mer höns får utlopp för sitt naturliga beteende och ju mindre de utsätts för stress, desto bättre mår de.”

och högljutt. Det kan störa både dig och

ligt. Löstagbar inredning är lätt att ta ut

bedöva först med ett hårt slag i huvudet, så

grannarna. Dessutom kan vissa tuppar bli

och skura av någon gång per år.

att hönan inte lider av själva avlivningen.

aggressiva. Tuppens vara eller inte vara i

Hela huset behöver rengöras riktigt

Läs gärna in dig på vilka olika sjukdo-

hönsflocken är alltså en avvägningsfråga.

grundligt minst en gång per år. Ströbäd-

mar och parasiter som kan drabba höns

den behöver bytas betydligt oftare. Det är

och hur man kan förebygga eller behandla

Hälsa och hygien

bra att mocka bort gödsel dagligen eller

dem, då upptäcker du problemen snabb-

Generellt kan man säga att ju mer höns får

åtminstone några gånger i veckan. Kvals­

are och undviker att utsätta hönsen för

utlopp för sitt naturliga beteende och ju

ter trivs i springor och skrymslen, där-

onödigt lidande.

mindre de utsätts för stress, desto bättre

för passar skivor bättre än bräder på väg-

mår de. Till de naturliga beteendena hör

garna. Metallkonsoler av olika slag för att

att krafsa i marken och söka olika sorters

fästa inredningen vid väggarna är också

föda, att söka upp en skyddad pinne att

bra, eftersom kvalstren inte trivs mot den

sova på till natten, att bada sig i torr jord

kalla metallen.

eller sand och att söka sig till ett undangömt ställe för att få värpa i fred.

Extra god mat

Höns har en tydlig rangordning sins­

En sjuk höna verkar hängig. Kammen kan

emellan. De behöver utrymme för att inte

bli blek och ögonen matta. Hon kan hålla

hela tiden vara tvungna att hävda sig. Ge

sig stilla för sig själv och låta bli att äta.

rejält med golvyta per höna, tillräckligt

Några dagars vila i ett varmt utrymme,

med reden och sittpinnar och foderbehål-

undan från de andra hönsen och med ex-

lare som är stora nog för alla ska rymmas

tra god mat, kan hjälpa.

runt dem samtidigt.

Men höns kan också bli allvarligt sjuka

Om man håller hönshuset, rasthagen

och då kan man behöva överväga avliv-

och foder- och vattenbehållarna rena,

ning. Antingen tar man hjälp av veterinä-

förebygger man problem med sjukdo-

ren eller också fattar man mod och gör det

mar och parasiter. Försök inreda höns-

själv. Den klassiska metoden för att avliva

huset så att det är så lättstädat som möj-

en höna är att nacka den med yxa – men

14

2 | 2016

Tänk dessutom på att ... » DJURSKYDDSLAGEN SÄGER

ATT utrymmet i hönshuset ska vara minst en kvadratmeter för nio hönor.

Det här är ett minimimått för storskalig äggproduktion – själv kan du vara betydligt mer generös med utrymme.

Tre till fyra hönor per kvad­ratmeter kan till exempel vara lagom.

» DJURSKYDDSLAGEN

FÖR HÖNS finns sammanfattad på adressen www.evira.fi under flikarna djur > publikationer > broschyrer.

»

I STÄDER och på planerade områden är det bra att kontakta kommunen och fråga vilka regler som gäller för hönshållning.

Lilla hönshållningsguiden

1. SERVERA FODRET ur en tillräckligt stor behållare så att alla höns kommer åt att äta samtidigt. Det är också bra om hönsen inte kommer åt att kliva i behållaren, då undviker man att de välter ut eller smutsar ner fodret.

2. HÖNSEN BEHÖVER

3. SÄRSKILT UNDER

4. SITTPINNARNA ska vara

kalktillskott, eftersom stora mängder kalk går åt då äggskalen ska bildas.

Servera kalken ur en separat behållare.

SOMMAREN är det viktigt

stadiga och rundade. Räkna med minst 15 centimeter sittpinne per höna (men gärna mer). En diameter på 3–4 centimeter är lagom, så att hönsen kommer åt att gripa om pinnen med foten. En stege eller flera pinnar placerade på olika nivåer hjälper hönsen att ta sig upp till den högsta (och populäraste!) sittplatsen.

att det finns vatten både i rastgården och i hönshuset.

Byt vatten varje dag!

”Under vintern kan man ordna med tilläggsbelysning för att förlänga värpperioden.”

5. EN ENKEL PLASTBACK

6. ALLRA MEST

fylld med halm fungerar bra som rede. Haka fast den under några krokar i väggen, så att den inte välter då hönan kliver på kanten.

Det här redet är placerat under en gödselskiva och har dessutom en vägg i form av en skiva med gångjärn på ena sidan som kan stängas för att det ska bli mörkt och ombonat och öppnas då man ska hämta äggen.

AVFÖRING samlas under

sittpinnarna, där hönsen tillbringar nätterna. En skiva under pinnen samlar upp gödseln så att golvet nedanför hålls rent. Ett snett nät eller ett kompostgaller förhindrar att hönsen går på skivan. Breder man ut tidningar eller strör ut sågspån på skivan blir det lättare att rengöra den.

7. EN VÄRMELAMPA håller upp temperaturen i höns­ huset på vintern. Det finns värmelampor som lyser och keramiska värmelampor som bara avger värme men inget ljus. Tänk på brand­ säkerheten – det blir väldigt dammigt i ett hönshus.

Armaturen bör vara gjord för att användas i dammiga utrymmen.

8. ETT GAMMALT utedass har fått bli hönshus med ett nyinsatt fönster och ett lager isolering i väggar, golv och tak. Lekstugor, förråd och uthus fungerar också så länge det finns fönster.

Under vintern kan man ordna med tilläggsbelysning för att förlänga värpperioden.

2 | 2016

15

Från superförälder till vanlig mamma Terapeuten och coachen Elizabeth Kuylenstierna ville vara en superförälder. Hon behövde bli bekräftad, så hon jämförde sig med andra föräldrar och plockade poäng på att göra saker bättre.

Den ständiga jakten på beröm resulterade i en kollaps och ledde till att hon fick omvärdera sitt liv och sina prioriteringar.

TEXT Karin Dahlström

J

FOTO Johannes Tervo

ag tävlade hela tiden om vem som

och med vad de gjorde, jag var osäker på

struntade jag i att åka. Jag hade ju inte tid

var den bästa klassmamman, även

om det jag gjorde dög. Senare har jag för-

att sitta där.

om jag inte medgav det, säger Eliza-

stått att det inte var för barnens skull som

beth Kuylenstierna. Jag presterade

jag ville vara duktig, utan för de and­ra för-

Ny vändning

och bakade och ordnade diskon, åkte med

äldrarnas, säger hon. Om barnen beröm-

Det dröjde cirka ett år tills Elizabeth kol-

på klassresor, fixade barnkalas ... Jag vil-

de mig, var det lite halvspännande, men

lapsade på gatan och det blev operation.

le få högsta poäng överallt.

om jag fick beröm av de andra föräldrar-

– Det är jag glad för i dag, för efter det

Kuylenstierna är mamma till tre döttrar och under deras uppväxtår fastnade hon i ett präktighetsbeteende som resulterade i

na betydde det mycket mer.

Elizabeth löpte ett lopp som hon aldrig skulle vinna.

började jag fundera över mitt liv, det vill säga vad jag väljer att göra och vad jag väljer bort samt vilka människor jag umgås

en kollaps efter en lång tids magsmärtor.

– Jag jämförde mig med människor som

med. Får de mig att må bra eller dränerar

Det blev vändpunkten för henne, och ef-

jag läste om i tidningarna, personer som

de mig på energi? Dessutom började jag

ter det lärde hon sig att bygga relationer

kanske inte hade lika mycket att göra som

träna på att säga ”nej”.

på ett nytt sätt, inte minst till sina barn.

jag hade, och som kunde ägna mer tid åt

Ständigt osäker I dag är det 15 till 16 år sedan hon drabbades av den sjukdom som blev början till slutet på hennes prestationshets.

– Jag jämförde mig med andra föräldrar 16

2 | 2016

att utveckla vissa talanger, säger hon.

När magsmärtorna kom tog hon sig inte tid att åka till vårdcentralen.

Att lära sig att säga ”nej” blev en stor utmaning för Elizabeth. I början fick hon dåligt samvete, hon kände sig elak som inte ställde upp när hon blev tillfrågad.

– Jag ringde dit och kollade hur lång

– Jag tyckte att det var jobbigare att sä-

kön var, och när jag inte fick klart besked

ga ”nej” och få dåligt samvete än att stäl-

om hur länge jag måste vänta på min tur,

la upp för jämnan. Men jag lärde mig till

Elizabeth Kuylenstierna ÅLDER: 46 år.

BOR: I Stockholm.

FAMILJ: Tre döttrar och två hundar.

UTBILDNING: Massor – kris­ hantering, medling, konflikthantering, kommunikation, sorgbearbetning, KBT-terapi, ledarskap, grupputvecklings­ processer och så vidare.

GÖR: Arbetar med människor, dels med privatpersoner som par, ungdomar eller familjer, dels på arbetsplatser med ledarskap och medarbetarskap. Utbildar många chefer, för tillfället i San Francisco.

slut, och numera tycker jag att jag kan säga ”nej” och släppa det, även om folk blir

GILLAR: Mina barn, mänskliga

sura för att jag inte ställer upp.

möten, att resa, spela backgammon.

sjuk igen.

Ett par år efter operationen blev hon

OGILLAR: Snålhet. På alla plan.

– Jag hade inte gjort så stora förändring-

BÄSTA FÖRÄLDRATIPSET: Det finns inte ett enda supertips.

Det handlar om att umgås och prata med sina barn och att våga bjuda på sig själv som förälder, att våga vara öppen och uppriktig. Och konsekvent, när det behövs.

ar i mitt liv som jag hade behövt göra för att

BÄSTA BOKEN JAG LÄST: Det

finns inte en bok som är den bästa, men jag nämner gärna Astrid Lindgren som var/är en fantastisk författare som skapat så många timmar av läsglädje för så många barn och vuxna världen över.

”Vi bör visa barnet att det är en viktig och betydelsefull person, och dessutom kompetent.”

det skulle göra någon större skillnad. För mig handlade det om hurudan jag var mot

av den prestationsångest hon hade känt

mig själv, hur jag tänkte om mig själv och

tidigare, eftersom hon hade trott att hon

hur den inre dialogen lät, säger Elizabeth.

måste kompensera sina klavertramp ge-

Kompensera klavertramp

nom att vara extra duktig. Dessa erfarenheter ledde henne till att studera barnens

I stället för att gå omkring och tro att folk

grundläggande behov av bekräftelse och

tänkte illa om henne ifall hon hade gjort

tillhörighet.

bort sig, började hon fråga dem vad de

– Vi bör visa barnet att det är en viktig

tänkte. Oftast svarade de att de tänkte nå-

och betydelsefull person, och dessutom

got helt annat än hon hade trott. Hon fick

kompetent, säger hon. Ett barn kan vara

alltså positiv feedback i stället för den för-

bra på en massa olika områden utan att

väntade negativa. Detta tog bort en stor del

vi ser det. Om vi kritiserar det för att det 2 | 2016

17

– Det var viktigt att vi båda fick lyssna på Elizabeth Kuylenstierna, nu kan vi diskutera föräldraskap tillsammans, säger Jonina Häggblom och Tommy Lillbacka, på bilden tillsammans med dottern Ella, 7,5 månader. Camilla Häggblom till höger.

”Barn, även tvååringar, är mycket mer kompetenta än vi tror att de är.” inte gör som vi hade tänkt, låter vi det in-

vi tror att de är. Tvååringen kanske måste

rar, får man hålla på och omorganisera

te utveckla sin kompetens. Om barnet in-

få känna sig behövd, kanske han behöver

hela tiden. Men om man pratar med var-

te får bekräftelse hemma, kan det till ex-

sättas i arbete och få utlopp för sin energi.

andra och frågar vilka förväntningar var

empel leda till att det blir stökigt i skolan för att bli sett.

Enkla arbetsuppgifter

och en har och hur medlemmarna i gruppen själva tänker och tycker om samarbe-

För många föräldrar kan det vara en ut-

Elizabeth berättar att hon satte sina barn

tet, brukar man hitta en gemensam väg

maning att vara närvarande tillsammans

att göra enkla arbetsuppgifter som att

som fungerar. Det viktigaste är att folk gil-

med barnen och släppa alla måsten för en

sortera tvätt enligt färg eller para ihop

lar att arbeta tillsammans. På samma sätt

stund. En av de föräldrarna som var när-

strumpor. Hon presenterade det som en

kan man prata med varandra i hemmet.

varande vid den föreläsning som Eliza-

jättesvår uppgift.

Gör det när alla är på gott humör och kol-

beth höll i Vasa i januari frågade varför

– Kan du inte hjälpa mig, jag fixar det

la upp med varandra vad var och en för-

det är så svårt att låta bli att ropa åt sin

inte själv, sade jag. Då kände barnet att

väntar sig och hur familjemedlemmar-

tvååring som inte lyder.

det är behövt och att mamma inte kla-

nas kompetenser kan tas tillvara på bäs-

– Vi brukar säga att barn kommer i trots-

rar sig utan min hjälp. Barn behöver kän-

ta sätt, tipsar Elizabeth.

åldern, säger Elizabeth, men egentli-

na sig inkluderade, viktiga, kompetenta.

gen är det kanske vi som är i trotsåldern.

Om vi skriker, kommer de att känna sig

Barn testar gränser för att ta sig vidare

inkompetenta.

» I JANUARI FÖRELÄSTE Elizabeth Kuylenstierna i Vasa under rubriken

till nästa trappsteg i utvecklingen, men

Elizabeth tar arbetsgruppen på arbets-

Ett positivt familjeliv. Föreläsningen

vi re­agerar med ilska för att vi håller på

platsen som exempel när hon ska illust­

arrange­rades av Finlands svenska

att tappa kontrollen.

rera hur man ska få samarbetet i hemmet

Marthaförbund i samarbete med SFV

att löpa smidigast.

Bildning, Folkhälsans förbund, Hem

– ”Nej” är ett av de vanligaste orden föräldrar säger till sina barn. Men barn, även

– Om man ständigt omorganiserar då

tvååringar, är mycket mer kompetenta än

samarbetet i arbetsgruppen inte funge-

18

2 | 2016

och skola samt Luckan i Karleby.

KOLUMN

JEANETTE ”PEPPE” ÖHMAN är journalist, bloggare och författare. Hon bor i Los Angeles tillsammans med sin man och son. Hon ogillar anekdoter och gillar ärliga och trevande samtal.

EN DYR HISTORIA DET KOSTAR att vara kvinna i USA. Inte nog med att kvin-

att se filmer där människor skjuter och knivhugget varan-

nans dollar är 79 cent och kvinnligt kodade produkter är

dra så att blodet flödar, medan mensblodet uppfattas som

dyrare, dessutom betalar kvinnor en så kallad lyxskatt för

onaturligt och frånstötande.

mensskydd. De som drabbas värst är låginkomsttagarna och hemlösa kvinnor.

Betalar mer

I juli 2015 beslöt Kanada att slopa skatten på tamponger,

Hösten 2015 jämförde konsumentverket i New York över

bindor, menskoppar och andra hygienprodukter för kvin-

800 liknande produkter riktade till män och kvinnor. De

nor. Detta efter påtryckningar från kvinnoorganisationer

kom fram till att produkterna som kodats som kvinnliga

som samlade ihop nästan 75 000 namn för att häva den så

(ofta med färgerna rosa och rött) i medeltal var sju pro-

kallade ”tampongskatten”. Kvinnor ska inte bli ekonomiskt

cent dyrare än de manliga. Den största skillnaden var va-

bestraffade på grund av sitt kön, var ett av argumenten.

rugruppen hårvårdsprodukter, där artiklar riktade till kvin-

Annat är det i USA. I fyrtio delstater klassas mensskydd

nor i medeltal var hela 48 procent dyrare än motsvarande

fortfarande som ”lyxprodukter” och beskattas därefter.

produkter för män. Eftersom kvinnans dollar i USA fort-

Under sin livstid betalar en amerikansk kvinna samman-

farande bara ligger på 79 cent, innebär det att kvinnor i

lagt runt 18 000 dollar för att skydda sig då hon har mens.

medeltal inte endast förtjänar mindre, utan också att de

Staterna med tampongskatt gynnas såklart av inkomster-

betalar mer för exakt samma produkter.

na, till exempel Kalifornien drar årligen in ungefär tjugo

En grupp som drabbas extra hårt är låginkomsttagare

miljoner dollar i skatt bara på hygienprodukter för kvinnor.

och hemlösa kvinnor. Donationer till härbärgen för hem-

Stiftar lagar

lösa består vanligen av mat och kläder, och få organisationer i USA delar regelbundet ut bindor och tamponger.

När president Barack Obama i januari i år blev utfrågad om

Det betyder att det under en vecka varje månad är extra

tampongskatten av Youtube-personligheten Ingrid Nilsen,

svårt för de hemlösa kvinnorna att hålla sig rena. Efter-

svarade han att skatten antagligen grundar sig i att det är

som bristen på hem också vanligtvis betyder att man in-

män, och inte kvinnor, som stiftat lagarna. Nilsen påpekade

te har tillgång till tvättmaskin, är det även svårt att hålla

att det knappast finns någon kvinna som ser mens som ett

nedstänkta kläder rena.

lyxevenemang och Obama nickade instämmande. Tyvärr är det ändå inte upp till USA:s president att justera skat-

Enklare vardag

terna, det amerikanska skattesystemet baserar sig till stor

Ur ett rent ekonomiskt perspektiv skulle en engångsinves-

del på enskilda staters lagstiftning. Obama gjorde det han

tering som menskoppen hjälpa många hemlösa kvinnor.

kunde och uppmanade kvinnor att organisera sig och kräva

För tio år sedan började det finländska företaget Lunet-

en ändring, precis som de kanadensiska kvinnorna gjorde.

te producera menskoppar, och för några år sedan inledde

Många stater överväger i dag att slopa tampongskatten,

man ett samarbete med bland annat hjälporganisationen

men till exempel i Utah röstade man för att ändå behål-

Lava Mae i San Francisco. Lunette donerar menskoppar

la den av rädsla för att andra skatter annars skulle höjas.

till hemlösa kvinnor genom Lava Mae, som i sin tur också

En orsak till att tampongskatten diskuteras först nu kan

hjälper kvinnor utan hem att hålla sig rena genom att er-

vara att menstruation länge ansetts vara någonting ytterst

bjuda dem duschar och toaletter i gamla bussar. En lång-

privat, ingenting man pratar offentligt om. I reklamer är

siktig lösning är givetvis att kräva att företag inte sätter

mensblodet blått och varken på arbetsplatser eller i sko-

ett högre pris på produkter som riktar sig till kvinnor, att

lor är mensskydd någonting man stolt viftar med. Trots att

slopa lyxskatten på menstruationsskydd och kräva lika lön

vi lever år 2016 uppfattas mens fortfarande som ofräscht,

för lika arbete. Men den finländska menskoppen gör, till

det ska bekämpas och döljas. Det ironiska är att vi är vana

att börja med, vardagen lite enklare för många kvinnor.

JEANETTE ÖHMAN 2 | 2016

19

MATBITEN

Svinngod BRUNCH Gör lördagsbrunchen till en skåptömmarmåltid!

Länsa skafferi på mjöl, gryn och nötter och sväng ihop rieskor eller rosta en plåt granola. Kolla om det i kylskåpet finns mjölkprodukter som har ”gått ut” – men som fortfarande doftar och smakar bra – de gör fint ifrån sig i exempelvis en smoothie eller ett gäng scones. Finns det mogna frukter i fruktskålen eller bär i frysen? Sväng ihop en läcker kaka eller stek upp fattiga riddare med bär!

TEXT och FOTO Karin Lindroos

RECEPT Elisabeth Eriksson

Kladdkaka med äpple

» LÄS MERA om projektet Svinn-

kampen på www.svinnkampen.fi och dela med dig av egna tips och recept för hur du minimerar matsvinnet med taggen #svinnkampen.

Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.

175 gram smör 3 dl socker 3 dl vetemjöl 2 ägg 2 stora äpplen

Granola

1 tsk kanel

2 dl havregryn

1/2 msk finriven ingefära

1/2 tsk nejlika

1 dl havre-/vetekli

1. SMÄLT smöret.

2. RIV äpplen

2 dl blandade nötter (exempelvis hasselnötter, mandel, cashewnötter) 1 dl blandade frön (exempelvis solrosfrön, linfrön, pumpakärnor) 2 msk agavesirap eller honung 2 msk rypsolja 2 msk vatten 1 tsk kanel 1/2 tsk vaniljpulver 20

2 | 2016

(med skal om inhemskt).

3. RÖR NER sockret och kryddorna i det varma smöret.

1. BLANDA alla

3. LÅT SVALNA på

ingredienser i en skål.

plåten och lägg sedan i en lufttät burk.

2. BRED UT på en ugnsplåt och rosta i mitten av ugnen i 200 grader i 5–10 minuter tills granolan har fått fin färg och torkat.

4. SERVERA med yoghurt, kvarg eller mjölk. Komplettera gärna med säsongens frukt eller bär.

4. BLANDA samman alla ingredienser till en glansig smet.

5. HÄLL I en smord pajform eller kakform.

6. GRÄDDA i 180 grader i cirka 20 minuter. Låt svalna och servera med gräddklick och favoritbär ur frysen eller färska dito.

Havrerieska med äpple (8–10 bitar) 3 dl havreflingor 1/2 tsk soda 1 1/2 dl havremjölk 1 1/2–2 dl rivet äpple 2 msk olja

1. BLANDA samman alla ingredienser i en bakbunke.

Slå ut på bakplåtspapper, cirka 20 x 20 cm.

2. GRÄDDA i 225 grader i cirka 20 minuter.

3. SKÄR UT 8–10 bitar medan brödet ännu är varmt.

Servera med smör eller ost.

Smoothieskål (1 portion) 1 dl blåbär eller hallon 1 dl röda vinbär 1/2 dl lingon 1 dl äppelmust 1 banan 150 g mango saften av 2 (blod)apelsiner 1 dl havreflingor 3 msk kvarg eller yoghurt

Till garnering: bär, nötter, granola, mango eller annan mogen frukt ur fruktskålen

1. MÄT UPP alla ingredienser i en mixerskål och mixa till en slät smoothie.

2. DEKORERA med skuren mango, granola, hackad mandel och bär från frysen.

Tips! Gör en egen

g ra n o l a ller följ

t, e på f ynd ur skafferie .

0 2 n a d i s r e ce p te t p å

Scones (10 scones) 7 dl vetemjöl 2 dl havreflingor 1/2 tsk salt (1 dl lingon) 1 dl olja 4 tsk bakpulver 4 dl surmjölk

1. BLANDA samman alla torra ingredienser.

2. HÄLL I oljan och surmjölken.

Rör om till en rätt fuktig deg och rör ner bär ur frysen om du vill.

3. KLICKA UT degen till 10 scones på bakplåtspappersklädd ugnsplåt.

4. GRÄDDA i 225 graders ugnsvärme i 12 minuter. Servera nygräddade.

Fattiga riddare (4 portioner) Fattiga riddare är en typisk restanvändningsrätt. Till fattiga riddare brukar man använda torra skivor från bullalängd eller torra formbrödsskivor som fräschas upp med äggstanning och sedan får sig en snabb uppstekning.

1 ägg 2 dl mjölk 1 tsk kanel 8 vetebrödsskivor

1. VISPA ihop ägg och mjölk.

Smaksätt med kanel.

2. LÄGG vetebrödsskivorna i smeten tills de är fuktiga.

3. STEK dem vackert bruna på bägge sidor.

4. SERVERA med färska bär och vaniljyoghurt eller bärmousse.

Bärmousse: 3 dl hallon eller andra inhemska bär 2–3 dl grekisk eller turkisk yoghurt eller annan naturell yoghurt 1 msk socker 1/2 tsk kardemumma

1. MOSA bären en aning och rör ner dem i yoghurten.

2. SMAKSÄTT med socker och kardemumma. Välj de bär du eventuellt har i frysen, så får du dem att gå åt.

22

2 | 2016

FRÅGA EXPERTEN

NYA NÄRINGSREKOMMENDATIONER FÖR BARNFAMILJER:

Mera grönt och matglädje Statens näringsdelegation utkom för två år sedan med nya näringsrekommendationer, i början av året var det dags för separata näringsrekommendationer för barnfamiljer.

» FRÅGA: Det har gått tolv år sedan nä- » FRÅGA: Vilka nyheter introducerar de

av ämnet, går det naturligtvis också bra att

ringsrekommendationer för barn och fa-

själv läsa dem.

nya kostrekommendationerna?

miljer utkom senast, vilka är de viktigaste

SVAR: En nyhet är den redan tidigare be-

ändringarna jämfört med tidigare?

kanta tallriksmodellen, men nu anpassad till

» FRÅGA: Vad borde man som förälder

SVAR: De nya näringsrekommendationer-

nyfinländare med egen matkultur i bagaget

åtminstone veta om man vill följa de nya

na som riktar sig till barnfamiljer bygger på

och för vegankost. Rekommendationerna lyf-

rekommendationerna?

de allmänna näringsrekommendationerna

ter fram att det går att komponera lämpliga

SVAR: I rekommendationerna framhåller

från år 2014 och omfattar tiden för gravidi-

och mångsidiga måltider på många olika sätt.

man särskilt den gemenskap och den mat-

teten fram till dess att barnet kommer upp

En annan rekommendation gäller det dag-

glädje som uppstår vid matbordet. Man beto-

i vuxen ålder. På svenska bär rekommenda-

liga intaget av folsyra (vitamin B9) och rik-

nar vikten av en gemensam måltid och lyfter

tionerna namnet Tillsammans kring matbor-

tar sig till kvinnor som planerar att bli gra-

fram hur man genom den skapar goda mat-

det, på finska Syödään yhdessä.

vida. För dem rekommenderar man ett till-

vanor. Att äta mångsidigt och varierat samt

De nya näringsrekommendationerna be-

skott på 400 mikrogram folsyra i tablett-

att öka intaget av hälsofrämjande grönsaker

tonar vikten av den gemensamma måltiden.

form, detsamma gäller för kvinnor i början

är alltjämt lika aktuellt.

Barnen ska integreras i familjens måltider

av sin graviditet. Detta för att bland annat

redan från att de är små, och hela familjen

förebygga ryggmärgsbråck hos fostret. Fol-

» FRÅGA: Man talar både om näringsre-

uppmanas äta samma näringsriktiga mat.

syra får vi via kosten, till exempel från full-

kommendationer och om kostråd, vilken

En av ändringarna jämfört med tidigare

kornsprodukter, mörkgröna grönsaker, bär

är skillnaden?

gäller tidpunkten för och hur man introdu-

och frukt, men undersökningar visar att fin-

SVAR: Näringsrekommendationerna hand-

cerar nya smaker till spädbarn. Numera re-

ländska kvinnor får i sig för litet folsyra från

lar om näringsämnen, deras betydelse och

kommenderas smakportioner vid fyra till sex

maten de äter.

mängd. Kostråden handlar om livsmedel och

månaders ålder vid sidan av amningen. Smak-

visar hur man kan äta så att man får i sig av

portionerna ska vara varierande och ju mera

» FRÅGA: Till vem riktar sig näringsre-

varierande de är, desto mer ökar man bar-

kommendationerna i första hand?

näringsrekommendationerna förordar. Man

nets tolerans för nya födoämnen. Det finns

SVAR: Rekommendationerna riktar sig

kan säga att kostråd är näringsrekommen-

vissa livsmedel som av en eller annan anled-

främst till yrkesgrupper som arbetar med

dationerna översatta till mat.

ning inte ska ges till spädbarn, dem har man

mat och barn, till exempel barnrådgivning-

listat i rekommendationerna.

en. Är man som privatperson intresserad

de olika näringsämnena i den mängd som

ANN-LOUISE AHRENBERG

» VILL DU VETA MER? De nya näringsrekommendationerna för barnfamiljer hittar du på statens näringsdelegations hemsida: www.vrn.fi (> på svenska > aktuellt) eller på Institutet för hälsa och välfärds hemsida: www.thl.fi (> på svenska > aktuellt).

2 | 2016

23

KVINNOR KÄMPAR FÖR

rätten

TILL SIN

kropp I EL SALVADOR

I El Salvador är abort totalförbjudet. Lagen tillämpas strikt, förundersökningarna är ofta undermåliga och straffen hårda. Kvinnor som får missfall riskerar upp till femtio års fängelse.

TEXT Bengt Sigvardsson

E

FOTO Jesper Klemedsson

n dag i slutet av 2007 fick 18-åriga Carmen Guadalupe Vasquez svåra värkar i underlivet. Hon skötte sina arbetsuppgifter som hushål-

lerska hos en dam i El Salvadors huvudstad San Salvador och var gravid i nionde månaden. Födselvärkarna hade börjat.

– Jag bad min arbetsgivare om hjälp, men hon gjorde ingenting, säger Carmen.

Ensam och kraftigt blödande födde Carmen sitt barn.

– Babyn skrek när den kom ut, men tystnade sedan och slutade andas, säger Carmen.

Hennes arbetsgivare förblev passiv.

Först efter flera timmar fick Carmen hjälp att ta sig till ett sjukhus, eftersom arbetsgivaren ”inte ville ha två dödsfall i sitt hem”. På sjukhuset fick Carmen intensivvård samtidigt som läkarna ringde polisen.

Carmen Guadalupe Vasquez är en av de cirka hundrafemtio kvinnor som åtalats för abort i El Salvador. Hon dömdes till trettio års fängelse för mord, men benådades år 2015.

24

2 | 2016

”Många kvinnor vågar inte söka vård, eftersom de är rädda för att arresteras. De riskerar hellre sina liv.”

– Polisen kom dit och sa att jag var arres-

avslog parlamentet hennes nådeansökan,

terad för att ha gjort abort. Jag låstes fast i

men fem dagar senare beviljades den i en

sängen med handklovar. Fyra dagar sena-

omröstning. Högsta domstolen hade upp-

re fördes jag till häktet, berättar Carmen.

täckt misstag i första rättegången.

– Obduktionen hade visat att mitt barn

Från fattiga förhållanden

inte mördades. Det fanns dokumenterat,

Det har gått drygt åtta år när vi träffar Car-

men det togs aldrig upp i rättegången, sä-

men på ett kvinnocenter i San Salvador.

ger Carmen.

Hon är en av de cirka hundrafemtio kvin-

Efter sju år och tre månader i fängel-

nor som har åtalats för att ha gjort abort i

se var hon fri. I dag bor hon hos sin fas-

El Salvador, som har en av världens hår-

ter. Hon har en pojkvän och när vi träf-

daste abortlagstiftningar. Liksom mer-

far henne, i december 2015, är hon gra-

parten av de kvinnor som grips för ”brot-

vid. Hon ser fram emot att bli mamma

tet” kommer Carmen från fattiga förhål-

och vill börja jobba.

landen. Hon slutade skolan i andra klass

– Men eftersom jag har suttit i fängelse

för att börja arbeta. Vid sjutton års ålder

blir det svårt att få anställning, säger hon.

blev hon våldtagen och gravid. Efter att ha arresterats för den misstänkta aborten

Med risk för livet

fick hon en offentlig försvarare.

På Colectiva Feministas högkvarter i San

– På sjukhuset anklagades jag för att ha

Salvador träffar vi Morena Herrera som är

gjort abort, men åtalet ändrades till mord.

en av ledarna och även president i med-

Det kändes inte som att min försvarare

borgargruppen för avkriminalisering av

tog mitt fall seriöst. Han sade att jag in-

abort. Hon berättar att före 1998 tilläts

te behövde närvara vid rättegången, be-

abort om graviditeten var en följd av våld-

rättar Carmen.

täkt eller om den utgjorde risk för kvin-

Mot bättre vetande följde hon försvararens råd.

nans liv. År 1997 antogs ett lagförslag om totalförbud mot abort.

– Jag var inte med på min egen rättegång

– Det antogs efter påtryckningar från

och hade ingen aning om vilka vittnen

katolska kyrkan och konservativa krist-

som kallades eller vilka bevis som lades

na partier och rörelser. Året därpå började

fram. I dag inser jag att jag skulle ha va-

lagen tillämpas, berättar Morena.

rit där, men då kände jag mig bara hjälplös och utan rättigheter, säger Carmen.

Carmen dömdes till trettio års fängelse för mord.

– Det var fruktansvärt hårt. Jag hade ju inte begått något annat brott än att ha varit gravid i nio månader och sedan mist min baby, säger hon.

Överfullt fängelse

Lagen stipulerar två till åtta års fängelse för abort.

– Men om graviditeten är långt framskriden ändras åtalspunkten till mord.

Det kan ge mellan trettio och femtio års fängelse, säger Morena.

Statistik saknas om antalet illegala aborter, men det är en öppen hemlighet att välbeställda kvinnor kan göra det på privata kliniker.

Efter sex år i ett överfullt fängelse, där

– Det finns tioåriga flickor som blir gra-

”barnamördare” inte stod högt i kurs, kon-

vida efter våldtäkt, men som inte kan gö-

taktades hon av organisationen Colecti-

ra abort. År 2011 föddes tio barn per dag

va Feminista. På inrådan av dem ansökte

av flickor under fjorton år. Antalet gra-

hon om benådning. Den 16 januari 2015

vida tonåringar ökar, likaså självmor2 | 2016

25

den bland dem. Det är den näst vanligas-

som händer, eftersom de är fattiga med

te dödsorsaken bland gravida tonåringar,

låg utbildning. De får ett offentligt rätte-

säger Morena

gångsbiträde som sällan sköter sitt arbete och som oftast träffar kvinnan först i

Ingen behandling

domstolen. Endast rika kvinnor har råd

De flesta kvinnorna polisanmäls när de

med privata försvarare, säger Morena.

kommer till statliga sjukhus för att söka vård efter missfall eller efter att ha fött ett

Förödande konsekvenser

dödfött barn. Sjukhuspersonal som inte

Våren 2015 inledde lokala och interna-

anmäler misstänkta aborter riskerar upp

tionella människorättsorganisationer

till tolv års fängelse.

en kampanj för att salvadoranska kvin-

– Många kvinnor vågar inte söka vård,

nor ska tillåtas göra laglig abort om ha-

eftersom de är rädda för att arresteras.

vandeskapet utgör en fara för deras liv och

De riskerar hellre sina liv, säger Morena.

hälsa, om fostret är så skadat att det inte

Kvinnor med utomkvedshavandeskap,

kommer att överleva eller om kvinnor-

det vill säga när ett befruktat ägg fastnar

na har blivit gravida efter våldtäkt eller

i äggledaren där det inte kan utvecklas, får ingen behandling.

Joselin Garcia sänder för organisationen Collectiva Feministas egen radiokanal.

– Trots att de riskerar svåra komplikationer och att dö om äggledaren brister. Ägget måste opereras ut eller graviditeten avbrytas, men det är förbjudet. Kvinnan måste vänta tills ägget självdör, vilket hundratals årligen tvingas göra, säger Morena.

Morena säger att mellan åren 2000 och 2014 åtalades 147 kvinnor för misstänkta aborter.

– Vi vet att cirka sextio av dessa dömdes

incest. Morena är hoppfull att kampanjen ska bära frukt, men abortmotståndarna, framför allt katolska kyrkan och kon-

”Många kvinnor över­ klagar inte sina domar eller söker hjälp. De vet inte vad som händer, eftersom de är fattiga med låg utbildning.”

till fängelse, tio har släppts. Två benådades

servativa partier, har gått till motoffensiv och smutskastat kampanjen i medierna.

– De hotar även att stämma oss för ”skydd av mördare”, säger hon.

Man har vunnit en del opinion genom att belysa lagarnas förödande konsekvenser för kvinnor. Till exempel ”fallet Beatriz”, en gravid kvinna som led av lupus.

– Hennes läkare rådde henne att göra abort, eftersom risken var stor att hon

och en fick straffet sänkt. Sju släpptes efter

närvarande känner Colectiva Feminis-

skulle dö under förlossningen. Fostret ha-

att deras fall hade omprövats, säger hon.

ta till inalles tjugoen kvinnor som sit-

de dessutom anencefali (avsaknad av stor-

I april 2015 släpptes tjugoettåriga Car-

ter fängslade eller häktade, men det kan

hjärna) och skulle inte överleva efter för-

finnas fler.

lossningen, berättar Morena.

melina Pérez efter femton månaders fängelse. Hon hade dömts till trettio års fäng-

– Många kvinnor överklagar inte sina

Högsta domstolen nekade Beatriz att

else för misstänkt framtvingad abort. För

domar eller söker hjälp. De vet inte vad

göra abort. Först i vecka 26 beviljades

Morena Herrera är en av ledarna för Collectiva Feminista och är även ordförande för Agrupación Ciudadana por la Despenalización del Aborto (medborgargruppen för avkriminalisering av abort).

26

2 | 2016

David Morales är El Salvadors ombudsman för mänskliga rättigheter.

hon tillstånd att göra tidigt kejsarsnitt.

Barnet dog fem timmar efteråt. Fallet har anmälts till Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IACHR), likaså har ett annat fall kallat ”Manuela” som dömdes till trettio års fängelse efter att ha anklagats för att ha gjort abort. Senare visade det sig att Manuela led av en cancerform som kan orsaka missfall.

– År 2010 dog hon av sin cancer i fängelset, säger Morena.

Lagarna skördar fler offer än kvinnorna som döms.

– Familjerna till de fängslade kvinnorna glöms till exempel bort, säger Morena.

Bristfälliga bevis I centrala San Salvador har David Morales, El Salvadors ombudsman för mänskliga rättigheter, sitt kontor. Han intygar att rättegångarna mot kvinnorna är slarviga, försvaret undermåligt och att jury och domare ofta har sexistiska attityder.

”I många fall är bevisen mot kvinnorna bristfälliga, men de döms ändå.”

– I många fall är bevisen mot kvinnorna bristfälliga, men de döms ändå, säger han.

I oktober 2014 rekommenderade OHCHR (FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter) El Salvador att reformera lagen.

– Det är mitt arbete att ge stöd åt rekommendationen, men jag stöter på stort motstånd från politiska partier, grupper som säger sig representera den allmänna opinionen och den katolska kyrkan, säger han.

David berättar att abortmotståndarna sprider en falsk bild av internationella konventioner om kvinnors rättigheter, sexuell hälsa med mera för att vinna stöd för abortlagarna.

– De får allmänheten att tro att det blir fritt fram att göra abort, oavsett omständigheter, om FN:s rekommendationer följs, säger han.

Han ser inga tecken på att lagarna ska modifieras för tillfället.

– Detta eftersom de flesta partier som är för en liberalare abortlagstiftning är rädda att bli smutskastade i medierna och förlora väljare, säger han.

På sjukhuset ringde läkarna polisen och Carmen Guadalupe Vasquez fängslades med handklovar vid sin sjukhussäng.

Hon fördes därefter till häktet.

2 | 2016

27

AKTIVA MARTHOR

Lingonsylt möter citronsaft Gemensamma måltider är ett utmärkt sätt att skapa kulturmöten.

De skänker inte bara nya spännande smakupplevelser, utan även gemenskap kring matbordet. I Malax har marthorna tagit initiativet till matlagningsträffar för asylsökande irakier. Maten har blivit en brobyggare mellan olika kulturer.

TEXT Karin Dahlström

28

2 | 2016

FOTO Johannes Tervo

I

höstas kom ett hundratal asylsökan-

Marthorna har velat introducera den fin-

de från Irak till Malax, där två boen-

ländska maten för nykomlingarna, vilket

den hade inrättats, ett i före detta Tol-

har mottagits med blandade reaktioner.

vis center och ett annat i Tuv nedlagda

Vissa rätter, såsom våfflor med sylt och

skola. I dag får irakierna varje onsdag be-

grädde, har gått hem, medan andra rätter

sök av marthorna från Malax Mittemellan

har betraktats med en viss skepsis.

Marthaförening, man lagar mat tillsam-

– De vill gärna bjuda oss på sin mat, be-

mans och umgås. Från början var tanken

rättar marthan Mia Antell. Jag tror att de

att irakierna skulle lära sig det finländ-

tycker att vår mat är lite konstig.

ska köket, men numera är det lika mycket tvärtom – marthorna får lära sig det ira-

Andra bybor

kiska köket.

Allt började med att man efterlyste frivil-

Programmet för träffarna är inte fast-

liga som kunde hjälpa till med att ta hand

slaget. Antalet marthor varierar beroen-

om irakier som hade anlänt till Malax. Fem

de på vilka som har möjlighet att komma,

marthor i marthaföreningen funderade då

och irakierna, som brukar vara tio till femton till antalet, kommer från gång till annan överens om vad som ska ske vid nästa träff. Denna kväll är det Hashim som är chefskock. Tre olika slags sallader står på menyn, och till sin hjälp har han både

”De vill gärna bjuda oss på sin mat. Jag tror att de tycker att vår mat är lite konstig.”

marthor och andra irakier från boendet.

– Vi brukar ge dem som lagar maten två till tre euro per person att handla för, berättar Sara Snickars, som är ordförande i föreningen.

på hur de kunde bidra och kom överens med Röda Korsets personal och deras frivilligkoordinator om att man skulle ordna en matlagningskurs för de irakier som var intresserade. Tanken var att de nyanlända skulle vänja sig vid den finländska maten.

Och även om det är marthorna som ordna-

Omar tillreder kvällsmaten denna kväll.

Ingredienserna är enkla och baserar sig för det mesta på grönsaker. Det är ganska trångt runt grytorna i köket. Ali och Mia hjälper till där det behövs.

de matlagningskvällarna, är det inte enbart marthor som deltar, utan även andra bybor.

Wisam, som kommer från norra Irak, är en av dem som brukar delta i matkvällarna.­

2 | 2016

29

Han har arbetat som tolk och hör till de

nen på varandra. Man kan lätt förstå att

få nyanlända som talar flytande engel-

de uppfattar oss finländare som tystlåt-

ska. Han uppskattar kontakten till bybor-

na, men när vi sätter oss till bords undrar

na, men tycker att tiden ändå blir lång på

matgästerna snart om vi vill komma dit

flyktingboendet i Malax.

nästa vecka också. Umgänget är uppskat-

– Hemma fanns det mycket folk och vi

tat och ett välkommet avbrott i tristessen.

hade många vänner. Här är det annorlun-

Samtidigt som salladen tillreds i ett av

da, till och med i stan är det tyst. Tre av

rummen pågår den ”vanliga” matlagning-

de irakier som kom till Malax i höstas har

en i köket. När vi går dit passerar vi all-

återvänt, för de blev deprimerade här, be-

rummet där några män sitter och tittar på

rättar han.

tv. Andra surfar på sina mobiltelefoner,

Själv kommer han från ett område dit

vilka förstås är viktiga i kontakten med

han inte kan återvända.

vänner och anhöriga. I köket står några

– Den islamistiska organisationen Isis

av männen och rör i grytor och hackar

har tagit kontroll över städerna och för-

grönsaker. Arabisk musik strömmar ut

stört husen. Det finns inget att återvän-

genom små högtalare som är kopplade

da till, säger han.

Wisam är gift och har två barn. Han väntar på att få resten av familjen till Finland så fort han själv får asylbesked. När och om det blir vet han inte, och medger att väntan ibland kan kännas frustrerande.

Uppskattat umgänge I det rum där maten tillreds har ett tiotal irakier samlats och de pratar högt i mun-

30

2 | 2016

”De använder aldrig några halvfabrikat och väldigt lite kött. Maten är både hälsosam och lätt.”

till en mobiltelefon. Det finns inget gemensamt husgeråd i köket, utan alla har fått egna köksredskap, som de tar med sig upp på sitt eget rum efter matlagningen.

– Männen lagar själva all mat här. Med enkla råvaror, främst grönsaker, tillreder de jättegod mat. De använder aldrig några

Mobiltelefonen spelar en central roll i de asylsökandes liv. Omar och Ahmed läser ett meddelande på Omars telefon. Mohamad visar upp ett irakiskt bröd som han har bakat.

halvfabrikat och väldigt lite kött. Maten är både hälsosam och lätt, berättar Mia. Mia lärde känna en av irakierna, Mo-

hammed, innan matkvällarna startade.

borden dukade med irakiska specialite-

– Jag handlade i den lokala matbutiken

ter. En av dem kallas samosa. Rätten lik-

och han frågade mig om priser på några

nar kinesiska vårrullar och serveras med

av varorna. Efteråt frågade jag om han vil-

en tsatsikiliknande röra.

le ha skjuts till boendet och på den vägen

– Maten räckte till hundrafemtio per-

blev vi bekanta. Han frågade om han kun-

soner och hade god åtgång, berättar Mia.

de få bjuda på kaffe eller te, men jag tyck-

Dessutom hade irakierna ordnat disko med

te att det var bakvänt, det var ju jag som

arabisk musik.

borde bjuda hem honom, vilket jag gjorde, berättar hon.

Utan grädde

Givande möte Det var andra gången det hölls en fest för Malaxborna och asylsökande i bygdegår-

Den första middagen blev inte så lyckad. Mia

den. Den första ordnades i november i fjol

bjöd på ugnsbakad lax i gräddsås. Det visa-

för att nykomlingarna skulle få lära kän-

de sig att Mohammed inte äter mat tillagad

na byborna. Då deltog även Röda Korset

i mjölkprodukter, så det blev potatis, sal-

som arrangör.

lad och ägghalvor för hans del den gången.

När salladerna är klara och bordet du-

– Irakierna använder aldrig grädde i ma-

kat, sätter vi oss till bords. Eftersom en-

ten tillsammans med kött eller fisk, sä-

dast en av de irakiska bordsgästerna ta-

ger Mia.

lar engelska, sker den mesta kommuni-

Tillsammans med Röda Korset och fri-

kationen med hjälp av leenden och gester

villiga ordnade marthorna en alla hjärtans

samt med några fraser på engelska. Men

dag-fest i bygdegården i Malax, där bybor-

stämningen vid bordet är god. Det blir ett

na blev bjudna på mat som irakierna hade

givande möte, och än en gång har det be-

tillrett. Mohamad visar Marthas utsända

visats att ett gemensamt språk inte är en

en film på sin mobil där man kan se lång-

förutsättning för en trevlig samvaro.

Bidrag för integrationsfrämjande kulturell verksamhet » NU FINNS BIDRAG att söka från Svenska kulturfonden för integration av flyktingar på svenska. Bidragsformen Kultur tillsammans stödjer kulturell verksamhet som främjar integration på svenska, mångkultur och flyktingars delaktighet i samhället.

Föreningar och organisationer kan anhålla om bidrag för verksamhet på svenska för personer med flyktingbakgrund. Bidraget kan beviljas för aktiviteter, resor, material och övriga kostnader. Även föreningars fortbildning i frivilligarbete kan beviljas bidrag. Maximibeloppet är 700 euro.

Alla marthaföreningar har möjlighet att ansöka om bidrag, både föreningar som har ett FO-nummer och sådana som har registreringsnummer. Ansökningstiden är 1.1–31.5.2016. Besked om beslut fås inom fyra veckor efter att ansökan har lämnats in.

På frågor svarar ombudsman Åsa Rosenberg, asa.rosenberg@kulturfonden.fi. Mera information om ansökningsförfarandet och Kultur tillsammans hittar du på Kulturfondens hemsida: www.kulturfonden.fi.

2 | 2016

31

JUBILEUMSKAMPANJ

I nöden prövas

marthorna Krigsåren har varit de största kristiderna i Finland. Det fanns behov för marthornas arbete under de svåra åren, då man måste överleva och anpassa sig.

P

TEXT Mikko Viitasalo, professor, pensionär och fadder för Nationalbiblioteket i Finland ÖVERSÄTTNING Catharina Elgert-Hyvönen ILLUSTRATION Terese Bast

U

nder tiden för Marthaförbun-

upprörda över att man stal sparade förråd

ning på Åland, då den finska skyddskåren

dets verksamhet i Finland har

som innehöll frön av bovete.

måste lägga ner vapnen. Snart efter svensk-

två svåra kristider ägt rum: inbördeskriget 1918 samt vinter-

Fortgående verksamhet

arna steg tyskarna i land.

Centralutskottet avslutar sin årsberät-

och fortsättningskriget 1939–44. Om be-

Kymmenemarthor berättar att hantverks-

telse 1918 med en önskan om ljusare tider

greppet kristid skulle utvidgas till att

kurserna pågick hela tiden under upprors-

och ett gemensamt arbete i städerna och på

förutom krigen även omfatta andra svå-

tiden, också i gömställen i skogstorp, då

landsbygden, med nytt mod och nya kraf-

ra tidsperioder, skulle kanske 1930-talets

striden vid Kymmene slott rasade.

ter till välsignelse för hemmen i vårt land.

kristid och de knappa åren efter fortsätt-

Esbomarthorna berättar att tre rödgar-

ningskriget räknas med. Vi begränsar oss

dister avbröt ett marthamöte med att kalla

På hemmafronten

dock till de två krigsperioderna.

det för ett ”motrevolutionärt möte”.

Vinter- och fortsättningskriget räckte fy-

År 1918 rapporterade marthadistrikten

Vårdö Marthaförening rapporterade att

ra år och drygt tio månader, när man räk-

om många problem. Enligt Centralutskot-

man förplägat två egna skyddskårer, och

nar med vapenstilleståndet på cirka fem-

tet (som skötte samarbetet mellan de fin-

att också svenska och tyska soldater hade

ton månader. Då härskade krigstid, fastän

ska och svenska förbunden med represen-

varit gäster. Dessutom kunde det dagligen

vapnen hade tystnat. Perioden kunde ut-

tanter från båda organisationerna) gav di-

vara upp till femtio utländska flyktingar

vidgas till att ännu omfatta det sju måna-

striktens berättelser ”underliga, oberäk-

som behövde värme och mat. Natthärbärge

der långa kriget i Lappland mellan Finland

neliga bilder av krigs- och nödåren”. Från

gavs i ”överfulla hem”. Där hade marthor-

och Tyskland, ända till maj 1945. I störs-

Karelen rapporterades om stor förstörelse

na­arbete, kommenterar Centralutskottet i

ta delen av landet strävade man då efter

på Näset, där ryska krigstrupper skövlade

sin berättelse. Bakgrunden till händelser-

fredsverksamhet, så denna tid behandlas

och plundrade. Marthorna blev speciellt

na var den svenska krigstruppens landstig-

inte här. De flesta marthorna anslöt sig

32

2 | 2016

”De flesta marthor verkade som lottor, de övriga i samarbete med lottorna. Till verksamheten hörde kristidskurser, utställningar och publikationsverksamhet.”

då till Lotta Svärd-organisationen, men

dem vid sidan av hjälpverksamheten med

undantag för i en kommun, men delvis

de som var verksamma inom marthor-

reservisternas familjer.

inom nya hemkommuner.

bete. Arbetsfördelningen var i stort sett

Nya hemkommuner

de övriga i samarbete med lottorna. Till

den, att lottorna arbetade inom krigsom-

Arbetsmängden ledde till att det inte be-

verksamheten hörde kristidskurser, ut-

rådena, eller i närheten av dem, och på

drevs någon egentlig föreningsverksam-

ställningar och publikationsverksamhet.

hemfronten, till exempel på krigssjukhu-

het under slutet av år 1939. I stället hade

Då kriget fortsatte i juni 1941 blev efter-

sen. Marthornas arbetsfält var i praktiken

den på hösten 1939 grundade organisatio-

frågan stor på marthornas arbete, speci-

överallt på hemmafronten.

na, gjorde likafullt ett enormt kristidsar-

De flesta marthor verkade som lottor,

nen Vapaa Huolto representanter för bå-

ellt i bostadscentra. Rådgivningen riktade

Stats- och militärledningen hade tolkat

de distrikten och föreningarna. På många

sig till en målgrupp som förr hade stått ut-

varningssignalerna korrekt, och försvars-

ställen var marthorna också sekreterare

anför rådgivningsverksamheten. Som en

maktens mobilisering inleddes i form av

för sin landskommun och sin kommun

ny arbetsform uppstod rådgivningscen-

reservövningar i oktober 1939. Nu behöv-

inom organisationen, som koordinera-

traler, som började få stöd av myndighe-

des rådgivning om ransonering av mat-

de den frivilligverksamhet som riktades

terna. Under vinterkriget hade speciellt

varor och allmän sparsamhet. Marthor-

till dem som drabbats av kriget. I mars

frontsoldaterna varit föremål för stöd. De

na gav också upplysning om befolknings-

1940, efter den så kallade tvångsfreden

fick fortfarande understöd, men det störs-

skyddet. Reservövningarna ledde till att

i Moskva, började man åter väcka fören-

ta stödet gavs för att man skulle klara sig

behovet att klädtillverkning ökade, efter-

ingsverksamheten till liv. Om effektivi-

i hemmen och på hemmafronten.

som reservisterna behövde utrustning.

teten vittnar att föreningsverksamheten

Husmödrarnas bekymmer hade att gö-

När de evakuerade anlände till nya orter,

redan i slutet av år 1940 hade inletts i de

ra med lantbruksarbetet, döttrarna blev

deltog marthorna i arbetet att ta hand om

föreningar som hörde till Karelen, med

kallade till uppgiften som lottor, och de 2 | 2016

33

Bevara våra publikationer och tidningen!

”Den internationella verksamheten låg inte helt i träda under krigsåren.”

» NATIONALBIBLIOTEKET SAMLAR in medel till

evakuerade ville absolut åter-

land ockuperade Danmark och

ett nätverksbibliotek för att hedra Finlands hundra-

vända till hembygden.

Norge i april 1940, så gästbesö-

åriga självständighet. De medel som doneras till den

ken till dessa länder upphör-

namngivna fonden Martat–Martha går till digitalise-

Bejublad hemkomst

ringen av de publikationer som marthorna har gett

Verksamhetsberättelsen för 1941

ter från Tyskland, av Deutsches

ut. Martat–Martha-fonden är en del av Helsingfors

lyfter fram en märkeshändelse

Frauenwerk (Tysklands kvin-

universitets fonder.

i upplysningsverksamheten in-

noorganisation). Representan-

de. Centralutskottet fick gäs-

Detta är ett projekt som vi hoppas att alla marthor

om den husliga ekonomin, näm-

ter för Marthaförbundet gästa-

ska delta i. Efter slutfört arbete kommer de publikatio-

ligen att ett center för hemhus-

de Tyskland år 1941.

ner och broschyrer samt tidskriften Martha som pub­

hållning grundades, i vilket fem

licerats under åren 1899–1944 att finnas tillgängliga

organisationer förenades.

Ökad efterfrågan

för alla på nätet. Var med och ge vidare marthornas

De karelska marthornas hem­

År 1943 var enligt verksamhets-

värdefulla kulturarv till kommande generationer – del-

komst var bejublad. Deras sto-

berättelsen ett ”livligt verksam-

ta i ”Vårt första sekel på nätet”-kampanjen!

ra kulturella arbete låg i att res-

hetsår” inom marthaverksam-

taurera kyrkogårdarna, till vil-

heten. Det präglades av åter-

ket nästan 600 arbetsdagar

uppbyggnaden av Karelen. Man

Betala in det valda beloppet på Helsingfors univer-

gick åt. Arbetet med att städa

hade lärt sig kristidens hem-

sitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I med-

upp det tillbakatagna Karelen

hushållning, men efterfrågan

delandefältet skriver du “Nationalbibliotekets kultur-

var enormt.

inom klädbranschen växte, då

Så här donerar du:

arvsfond, Martat–Martha-fonden” samt ditt namn.

Under 1942 grundades vård-

situationen stramades åt på

Nationalbiblioteket publicerar namnen på gåvogi-

stationer, för under loven var det

varna på sin webbplats. Om du inte vill att ditt namn

mängder med soldater som rör-

Representanter för förbundet

ska framgå, skriv bara ”anonym”. För donationer som

de på sig och de behövde platser

deltog i rådgivningen för krigs-

överstiger 500 euro skriver vi ett separat gåvobrev.

för väntan, övernattning, tvätt

änkor, krigsinvalider och hem

och mat.

för vapenbröder och flykting-

Du kan också donera online:

klädfronten.

Den internationella verk-

ar. Årets tema var ”självförsörj-

samheten låg inte helt i träda

ning”. Man skickade samman-

https://onlinedonation.helsinki.fi/

under krigsåren. De flitigaste

lagt 8 736 gåvopaket till den

Onlinedonation/

kontakterna upprätthölls med

okände soldaten.

2. Fyll i donationsformuläret

med Sverige och Tyskland. För-

Kriget tog en ny vändning.

3. Under ”Donation” välj ”Fonddonationer”

bundets sekreterare för inter-

Sammanfattningen av verk-

1. Gå till adressen

4. Under ”Fond” välj

nationella ärenden och tillika

samhetsberättelsen säger inte

Kansalliskirjaston kulttuuriperintörahasto

medlem av centralutskottet, fru

mycket om detta år. Man kon-

(Nationalbibliotekets kulturarvsfond)

Lisi Wahl från Finlands svens-

staterar lakoniskt att man mis-

5. Under ”Meddelande” skriv

ka Marthaförbund, besökte

te många marthaföreningar i

Martat–Martha-fonden

Sverige år 1942. Det gjordes stu-

sex distrikt, och att många av

diebesök från Sverige till Fin-

de evakuerade marthorna i slu-

Penninggåvor till förmån för vetenskapliga och kul-

land, och centralutskottet fick

tet av verksamhetsåret utövade

turella arv är avdragsgilla för företag och samfund

ta emot svenska gäster. Tysk-

sin verksamhet på nya orter.

då beloppen uppgår till 850–250 000 euro per år.

Marthaförbundets namn och namnen på dess centrala styrelseorgan har ändrat under olika skeden i verksamheten.

I artikeln används i förbundets historia under respektive perioder förekommande namn och textdräkt.

Mera information om donationer: kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Helsingfors universitet tillstånd för penninginsamling för perioden 2015–2019 (POL-2014-11778)

34

2 | 2016

»

KÄLLOR: Marthaföreningens årsberättelse 1918, Marthaförbundets årsberättelse 1939–1944, Haltia, Manja: Marttatoiminta 1899–1949

MARTHAHISTORIA

HÖNORNAS LYCKLIGA LANDSLIV TEXT Catharina Elgert-Hyvönen

» ”ALLT VAR BÄTTRE FÖRR!” brukar vi

Det längsta avsnittet handlar givetvis om

människor utbrista då och då. Jag är säker

kycklingens uppfödning – äggets konstruk-

på, att dagens stackars burhönor, som lever

tion, valet av avelsdjur och deras skötsel,

sitt korta liv under trista förhållanden, skul-

ruvnästet, kläckningstiden, kycklingarnas ut-

le instämma om de kunde tala.

fodring (den tredje veckan ska de få färsk

För hundra år sedan utkom bland Fören-

surmjölk, ”de bliva kraftfulla och fjädrarna

ingen Marthas skrifter Hönsbok för allmoge-

få en vacker glans”). Utfodringen av hön-

hem, skriven av Olga Autere. Författarinnans

sen beskrivs ingående och vi bekantar oss

avsikt var främst att ge allmogekvinnan hand-

med äggätare, feta och ruggande höns (un-

ledning i hönsskötsel och hon talade om Leg­-

der regniga dagar hålls de inne, ”ty eljest

horn-rasen, som var mest spridd hos oss.

förkyla de sig”).

Olga Autere inleder den lilla skriften med kapitlet Lönar sig hönsskötsel? och kommer

Bismak av kamfer

fram till att hönsskötseln bär sig, om den id-

Författarinnan berättar om hönsens skötsel

kas på rätt sätt och under gynnsamma om-

på vintern respektive sommaren, hur slak-

ständigheter. ”En hönsskötare bor i närhe-

ten går till, vilka sjukdomar som kan drabba

ten av en kvarn, där folket från flera sock-

hönsen och hur äggen skall förvaras, abso-

nar låter mala sin säd. Han får där uppsam-

lut inte i sovrummet! Och så ett varnande

la åt sig kvarblivna rester. Därav bakar han

exempel: En husmor ställde en gång in en

bröd åt sina höns.”

korg med ägg för några timmar i stugan. En

Inhysta i fähus

av familjemedlemmarna var litet illamående och tog in kamferdroppar. Husmodern sål-

Olga Autere: Hönsbok för allmogehem.

Föreningen Marthas Skrifter, Borgå 1923, 92 s., häftat. Werner Söderström Osakeyhtiös boktryckeri.

Vi får läsa om hur man anlägger en hönsgård.

de äggen i kyrkobyn, men nästa gång ville

Det påpekas att många har börjat sin höns-

ingen köpa hennes ägg, för de förra hade

burar, så att de inte kunde röra sig och blev

skötsel med att inhysa hönsen i fähuset, men

smakat kamfer.

så frustrerade att de förlorade aptiten, vil-

hönsskötseln har inte blivit tillfredsställande

Omslaget till broschyren visar två hus-

ket ledde till att de matades maskinellt. Hon

under så ogynnsamma förhållanden – fåglar-

mödrar som matar fritt springande höns

har bara träffat på en hönsgård i Finland där

na BEHÖVER en egen bostad! Här finns teck-

bland buskar och träd, ett idealiskt, natur-

hönsen matades med maskin, och uttrycker

ningar av ett hönshus, uppbyggt av bräder

ligt liv för fåglarna! Olga Autere hade ut-

sin förhoppning om att hönsskötseln aldrig

eller stock. Är det av bräder, görs väggarna

omlands träffat på hönor, hopträngda i små

skall utveckla sig i den riktningen hos oss ...

dubbla med ett tomt mellanrum – ”men väggarna böra fodras med Enso-papp”. Hönshuset måste vara soligt, ha god ventilation och en ugn (bäst en liten av tegel, som drar lite ved). Vi får ingående uppgifter om hönshusets bohag och den rymliga inhägnaden med sandjord eller mull, träd, buskar och humle.

”En av familjemedlemmarna var litet illamående och tog in kamferdroppar. Husmodern sålde äggen i kyrkobyn, men nästa gång ville ingen köpa hennes ägg, för de förra hade smakat kamfer.”

2 | 2016

35

AKTUELLT

Lev (förenings)livet! » ANDRA VECKAN i oktober (3.10–

men inte riktigt kommit i gång? Har

9.10) går årets föreningsfestival av

ni velat samarbeta med andra, men

stapeln runt om i Svenskfinland. Re-

inte riktigt hittat formen? Eller gör ni

dan i dag kan ni ansöka om bidrag

redan i dag något som ni skulle vil-

för att ordna ett evenemang under

ja dela med er av till övriga Svensk-

veckan.

finland och kanske den vägen locka

Förra året beviljades tolv bidrag

nya medlemmar? Då har ni chansen

och tre av mottagarna var marthaför-

att göra det under föreningsfestiva-

eningar. Ålands Marthadistrikt ord-

len! Föreningar kan ansöka om akti-

nade en återbruksdag i samarbete

veringsbidrag för att ordna ett lokalt

med andra föreningar på Åland, me­

evenemang under festivalveckan, an-

dan Malax Mittemellan Marthafören-

sökningstiden infaller under tiden 1.4–

ing och Övermalax Marthaförening

15.5. Mera info finns på www.festival.

höll ett evenemang för hela famil-

fi. På frågor svarar Marthaförbundets

jen, Fånga dagen, i samarbete med

utvecklingschef Petra Högnäs, petra@

andra lokala föreningar. Övermark

martha.fi, tfn 044 280 6609.

Marthaförening hade garnyra hela

Värm upp inför höstens motionskamp! » SAMARBETSKAMPANJEN Gåkampen tar oss under hösten på en fiktiv vandringsresa runt Östersjön.

Bakom kampanjen står Folkhälsan, Finlands svenska Idrott, Svenska Pensionärsförbundet, Förbundet Hem och Skola samt Finlands svenska Marthaförbund. Därtill samarbetar vi med John Nurminens stiftelse för ett renare Östersjön.

Syftet med kampanjen är att betona vikten av att röra på sig för sin egen hälsas skull. Samtidigt vill vi lyfta fram naturens betydelse som en hälsofrämjande miljö. Östersjön är en angelägenhet för oss alla och via kampanjen kan var och en göra en insats för ett friskare Östersjöhav.

dagen lång under en handarbetsma-

Startskottet för kampanjen går den 10 september i

raton. Alla tre evenemang var mycket

Helsingfors och under de följande tio veckorna arrange­

lyckade och hade många besökare.

ras lokala gåfester i alla regioner i Svenskfinland och

Har ni inom er förening drömt om

på Åland. Förbundets utvecklingschef Petra Högnäs

att få förverkliga ett evenemang,

kontaktar marthaföreningar och marthadistrikt på de orter där festerna ordnas.

Nu finns Martha på Skriftly

Närmare information får du via Marthaförbundets

» FRÅN OCH MED februari finns ar-

lar i digital form. Med på sajten finns i

hemsida, www.gakampen.fi.

tiklar från tidskriften Martha även på

dagsläget sammanlagt fjorton tidskrif-

tidskriftsplattformen Skriftly. I Skrift-

ter, förutom Martha bland andra af-

ly finns flera finlandssvenska tidskrif-

färstidningen Forum, Nya Argus, Träd-

ter samlade och man läser så mycket

gårdsnytt, SFV-magasinet, Folkhälsan

man vill för under fem euro i månad-

och Ny Tid. En prenumeration teck-

en. Modellen påminner om den di-

nar du på skriftly.fi. Just nu kan du

gitala musiktjänsten Spotify, men i

prova på en gratis prenumeration i

detta fall handlar det alltså om artik-

en månad.

medlemsbrev, tidskriften Martha och kampanjens

» KAMPANJTID: 10.9–19.11.2016 » MOTIONSSÄTT: Promenad, stavgång och löpning.

» FÖR VEM? För dig, oberoende av ålder eller boningsort.

» VAD KRÄVS? Att du registrerar dig på nätet eller fyller i en kupong som du sänder till kampanjkansliet.

» VAD REGISTRERAS? Antalet

Distrikten får nya webbsidor » NYA WEBBSIDOR för martha-

ten i hur man tar i bruk och uppda-

distrikten är på gång. Adresserna

terar sidan.

promenerade kilometer.

är fortsättningsvis desamma, men

Under våren får även de förening-

Vårens IT-kurser » SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER arrange-

webbsidorna får ett uppdaterat ut-

ar och kretsar som har egna webbsi-

rar en hel del kurser i IT under våren 2016, bland

seende som är renare och mer i lin-

dor sina sidor förnyade. De förening-

annat en föreläsning om kostnadsfria webbverk-

je med looken på förbundets hem-

ar och kretsar som ännu inte har en

tyg samt en kurs om effektiv användning av pek-

sida. Det är förbundets informatör

egen webbsida kan nu passa på att ta

plattor och smarttelefoner. Du anmäler dig via

Karin Lindroos som ansvarar för

kontakt med Karin, karin@martha.fi

SFV:s webbsajt www.sfv.fi/sv/evenemang/, där

uppdateringen av de nya webbsi-

eller tfn 050 361 6081, och göra en

du även hittar information om fler kurser.

dorna. Hon handleder också distrik-

beställning.

36

2 | 2016

MARTHAINFO

Schulman och Hautala valdes till vice ordförande

Inbetalningar MARTA CENTRS » Nagu Mf med anledning av Birgit Anderssons 85-årsdag 30,00 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Medlemsrabatt på kryssningar » VIKING LINE erbjuder marthorna billigare gruppresor till sjöss, närmare uppgifter om hur du bokar din resa hittar du på www.vikingline.fi/sv-fi/ extranet/. Kom ihåg att alltid uppge kundnumret 352998 vid bokningen.

Marthaförbundets vice ordförande Kitty Schulman.

Marthaförbundets andra vice ordförande Camilla Hautala.

» CENTRALSTYRELSEN för Finlands

tala, ordförande, Frida Nylund, sekretera-

svenska Marthaförbund har valt Kitty Schul-

re, Andrea Hasselblatt, förbundsordföran-

man från Helsingfors svenska Marthaför-

de, Camilla Komonen, Helsingfors svenska

ening till förbundets första vice ordförande

Marthaförening, Ann-Mari Koivula, Östra

Lättlagade läckerheter à la Martha » SMOOTHIESKÅL, scones, blinier,

och Camilla Hautala från Åbolands svens-

Nylands Marthadistrikt, och Anne-Loui-

äppelkladdkaka … vi har laddat upp

ka Marthadistrikt till andra vice ordföran-

se Nilsson, Borgå svenska Marthadistrikt.

nya recept på receptbanken på

de. Förbundets verksamhetsledare Frida

Ytterligare en arbetsgrupp har tillsatts,

Nylund utsågs till sekreterare och Annéa

en organisationsutvecklingsgrupp till vars

Du hittar rätter som lämpar sig för

Forss till kassör utanför styrelsen.

uppdrag hör att utveckla förbundet som

såväl helgfrukosten och kaffepausen

I förbundets arbetsutskott sitter förutom

organisation. Medlemmar är Kitty Schul-

som godaste mellanmålet.

Schulman och Hautala förbundsordföran-

man, ordförande, Frida Nylund, sekretera-

den Andrea Hasselblatt, Marita Ehnström,

re, Andrea Hasselblatt, förbundsordföran-

Vasabygdens Marthadistrikt, och Ann-Mari

de, Camilla Komonen, Helsingfors svenska

Koivula, Östra Nylands Marthadistrikt. Er-

Marthaförening, Anna Häggqvist, Sydös-

Missa inte! » DEN 18 APRIL kör projek-

sättare är Gun Forsén, Jakobstads Martha-

terbottens Marthadistrikt, Lisbeth Forss,

tet Garderoben i gång en kam-

distrikt, och Agneta Lindroos, Västra Ny-

Borgå svenska Marthadistrikt, Christina

panjvecka tillsammans med

lands Marthadistrikt.

www.martha.fi/sv/radgivning/recept/.

Save the date!

18.4

Grönroos, Mellersta Nylands Marthadi-

Marttaliittos Garderobi. På www.

Centralstyrelsen har därtill tillsatt en stra-

strikt. Som ersättare sitter Carina Nils-

martha.fi och i våra sociala medieka-

tegigrupp med uppdrag att utforma förbun-

son, Karlebynejdens Marthadistrikt, samt

naler kan du läsa informativa artiklar

dets strategi för kommande verksamhets-

Sickan Nybondas, Östra Nylands Martha-

om bland annat klädkonsumtion, fibrer

år. Medlemmar i gruppen är Camilla Hau-

distrikt.

och textilavfall, och därtill ta del av inspirerande tips om hur du återanvänder dina gamla jeans. Dela gärna

Matkulturdagen är snart här igen » DEN TRADITIONELLA finlandssvenska matkulturdagen firas i höst i busk­bärens tecken i Åboland. Pricka redan i dag in datumet för firandet: 9.10.

Save the date!

9.10

artiklarna i ditt eget flöde, för att sprida kunskap om problemet med textil­ avfall och tipsa om vad alla och envar kan göra för att minska det.

2 | 2016

37

AKTUELLT

UTMANING:

Stöd arbetet att bevara våra tryckta skrifter » VI UTMANAR ALLA marthor att delta i Nationalbibliotekets insamling för att digitalisera förbundets tryckta material. Stöd arbetet att bevara tidskriften Martha samt förbundets broschyrer för kommande generationer genom att donera online på onlinedonation.helsinki.fi/Onlinedonation/. Insamlingen pågår till slutet av 2017. Mera information hittar du på sidan 34 i detta nummer av Martha.

FOTO Veikko Somerpuro, Mikaela Groop

”Nu behövs kulturvilja, kanske mer än någonsin”, sade presidentmakan Jenni Haukio vid återinvigningen av det pietetsfullt renoverade Nationalbiblioteket i Helsingfors dit Marthaförbundet och Marttaliitto var inbjudna som hedersgäster.

Fr.v. Asta Kuosmanen, vice verksamhetsledare för Marttaliitto, Lea Sairanen, ordförande för Marttaliitto, Andrea Hasselblatt, förbundsordförande, och Frida Nylund, verksamhetsledare för Marthaförbundet.

PLANERA INFÖR ODLINGS­SÄSONGEN!

Tagen på bar gärning. Fr.v. Asta Kuosmanen, Lea Sairanen, Andrea Hasselblatt (skymd), Frida Nylund och Mikaela Groop.

MYS I EN MARTHATRÖJA

» DET ÄR DAGS att bör-

» NU FINNS COLLEGETRÖJOR

ja planera årets odlingssä-

och t-tröjor med nya Marthatryck till

song! Inspiration, enkla od-

salu i vår shop på printmotor.com/

lingstips för fönsterbräde,

marthaforbundet/. Du beställer ge-

växthus och täppa samt lätt-

nom att klicka på den produkt du

lagade grönsaksrecept hit-

önskar beställa, väljer storlek, klick-

tar du i Marthaförbundets

ar på ”add to cart” och betalar över

och Svenska Trädgårdsför-

nätet. Din beställning kommer hem

bundets gemensamma bro-

med posten inom en vecka. Har du

schyr Odla & ät upp (2012). Gå in och bläddra i

frågor, vänligen kontakta informatör

broschyren på issuu.com/marthaforbundet.

Karin Lindroos, karin@martha.fi.

38

2 | 2016

HÅLL UTKIK!

AKTIVA MARTHOR

Ordförandebyte i Ekenäs Marthaförening TEXT OCH FOTO Ulla Gerkman

VILD I NATUREN I vår kör Marthaförbundets drive ”Vild i naturen” i gång. Kom också du med och ta tillvara det som naturen har att erbjuda och njut av naturupplevelser – helt gratis!

» EKENÄS MARTHAFÖRENING

nyttja. Catharina kommer att finnas

har hållit ett årsmöte som kommer

till hands som vice ordförande.

att gå till historien. Efter 38 år som

Ulla Gerkman fortsätter som sekre-

ordförande, och efter att flera gång-

terare, övriga styrelsemedlemmar är

er ha meddelat att hon önskar avgå,

Carita Erlin, Marianne Lignell, Carola

har vår mångåriga ordförande Catha-

Malmstén, Kristina Mattila och Birgit-

rina Hindrén fått en efterträdare. Ny

ta Werner. Suppleanter i styrelsen är

ordförande är Inga Mannström, aktiv

Inger Högberg och Birgitta Kumén. Siv

pensionär efter många yrkesverksam-

Malmstén fortsätter som kassör utan-

ma år på Västra Nylands sjukhus och

för styrelsen.

som vårdchef inom staden. Inga har

Det nya verksamhetsåret bjuder på

ett stort kontaktnät som hon kan ut-

ett besök på stiftelsen Pro Artibus, ett föredrag om höns, aktuellt om hälsa, odling av buskbär och mycket annat.

Därtill kommer vi att göra kortare och längre utflykter och resor, bland an-

» EFTER FÖRBUNDETS populära nätkampanj Martha

nat till Örö i Estland i juli.

drar åt skogen kommer nu uppföljaren: Vild i naturen.

Avgående ordföranden för Ekenäs Marthaförening Catharina Hindrén i glatt samspråk med efterträdaren Inga Mannström.

Vi uppmanar alla att gå ut i skog och mark, samla vilda örter och växter och av skogsfynden tillreda en smarrig sallad, en örtdoftande sås till fisken, ett välgörande örtte eller naturkosmetik. Målet är att så många som möjligt, såväl marthor som icke-marthor, går ut i skogen, lär sig mer om vilda växter och tar tillvara det som naturen erbjuder.

Gammalt mötte nytt

Att vistas ute i naturskön miljö påverkar vårt välmå-

» ESBO MARTHAFÖRENING in-

ende och vår hälsa på flera olika sätt. Redan en tim-

ledde firandet av sin 110-åriga verk-

mes vistelse i skogen leder till sänkt stressnivå och

samhet med en veckolång jubileums-

piggar upp. Blodtrycket sänks, sinnesstämningen höjs

utställning i biblioteket i Entresse

och vi blir mer skärpta.

och veckan därpå i Äppelbiblioteket

Tips, inspiration och recept hittar du snart på

i köpcentret Iso Omena. I glasvitri-

Marthaförbundets hemsida, Facebooksida och

nerna samsades en marthadräkt från

Instagram, så håll utkik! Ladda också gärna upp bil-

1930-talet med en t-tröja från 2016,

der på Instagram, Facebook och Twitter och tagga

en kaffekopp från 60-talet med en

dem med #vildinaturen, då får du även andra att bli

marthamugg från 2016, en stor kop-

inspirerade!

parpanna och bilder av alla de slag samt sockor och garn. Föreningen ger

Tänk på att …

också ut en 110-årshistorik, som hittas på hemsidan: esbo.martha.fi.

» INNAN DU DRAR TILL SKOGS bör du kunna

skilja den växt du letar efter från andra arter och känna till vilka växter du enligt allemansrätten får plocka utan markägarens tillstånd.

» PLOCKA ENDAST PÅ rena ställen, tillräckligt långt från vägar och industri samt tätorter.

2 | 2016

39

AKTIVA MARTHOR

Fr.v. Margita Forsblom, Ann-Marie Sigfrids, Hanna Åkerfelt och Lotta Laineenkare.

Aktivt jubileumsår i Lappfjärd TEXT Lilli Lillkull

Med ekonomi och juridik på programmet

» LAPPFJÄRDS Marthaförening fyll-

ljusa vårkvällen avnjöt mat och kaffe

» ÅBO SVENSKA MARTHAFÖRENING ordnar i vår

de 105 år i fjol och hade ett livligt verk-

medan solen sakta sjönk ner bakom

en studiecirkel om privatekonomi och juridik. Cirkeln

samhetsår. Jubileumsåret till ära gjor-

talltopparna. Kvällen möjliggjordes

träffas sammanlagt fem gånger i knappa två timmar

de föreningen en resa till Estland i maj,

med bidrag av Svenska kulturfonden

per gång. På träffarna behandlas med hjälp av inbjud-

då vi besökte blomstermässan i Türi.

via Marthaförbundet.

na experter placerande och sparande, äktenskap och

Vädret var vackert och mässan bjöd på

Vid den gammaldags torgdag som

skilsmässa, arv, att läsa bokslut samt beskattning. Tan-

blomster, grönväxter och frön i stort

ordnades i början av september i Kris-

ken är att erbjuda deltagarna möjlighet att i ett infor-

utbud. Dag två besökte vi Gamla stan

tinestad deltog flera av föreningens

mellt sammanhang diskutera och ställa frågor kring

i Tallinn och njöt av att vandra längs

medlemmar i en parad med folkdräk-

ekonomi och juridik.

de smala gatorna samt av att titta in i

ter. I paraden gick också asylsökan-

I mitten av februari träffades de sex deltagarna för

småbutiker och fynda kläder av linne

de och nyfinländare i sina färggran-

andra gången på Åbomarthornas kansli i Gillesgården

och ylle. Solen sken och på uteserve-

na dräkter. Paraden slutade med en

i Åbo. Temat för träffen var äktenskap, samboende och

ringarna hade vi en känsla av att vara

picknick vid Hemslöjdsgården. Tillfäl-

skilsmässa. Som inbjuden expert deltog vicehärads-

i Sydeuropa. Resor ger inte bara nya

let var ett led i folkdräktens 130-års-

hövding Lotta Laineenkare. Vi diskuterade bland an-

intryck, utan stärker också gemenska-

jubileum i Finland. Det var fint och

nat i vilket skede man juridiskt anses vara sambo och

pen och kamratandan i föreningen.

festligt att klä sig i folkdräkt, och vi

omfattas av lagen om upplösande av sambons gemen-

En annan trevlig upplevelse blev en

skulle härmed vilja utmana Marthaför-

samma hushåll, vilka rättigheter och skyldigheter gifta

dag med Martha drar åt skogen, då vi

bundet att inför exempelvis ett vår-

makar har i förhållande till varandra samt vilka faser

med två vildmarksguider vandrade

möte uppmana marthorna att kom-

en skilsmässoprocess omfattar och hur länge proces-

i terrängen kring de mytomspunna

ma iklädda folkdräkt, alla som har en

sen kan pågå. Lotta delade ut ett kompendium som

Bötombergen i Lappfjärd. Vi tillred-

sådan. Skulle det inte vara värt att än

hon hade sammanställt, och i slutet av träffen hade al-

de en tre rätters middag på små gas­

en gång uppleva den gamla martha-

la hunnit göra en hel del anteckningar i sina kompen-

kök eller över öppen eld. Länge kom-

traditionen att använda folkdräkt då

dier. I mars kommer Lotta tillbaka och då behandlar

mer vi att minnas den stund då vi i den

marthorna samlas?

vi arvsfrågor.

Skriv till Martha! » VAD FÅR ER ATT TRIVAS och känna gemenskap i er krets eller lokalförening? Har ni haft intressant besök? Dela med er av era erfarenheter! Sänd in ert bidrag till marthabladet@martha.fi eller skriv till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta inkommet material.

40

2 | 2016

Yoga, Mindfulness och coachövningar på varje kurs

ER

K

VI

med ”Hela Dig”, 2016

SÖD

Sommarkurser

LÅNG

4-6 maj Växtkraft på Labbnäs, Kimito. Nytillväxt, ätbara vilda växter, självreflektion. Pris: 295 €.

22-24 juli Kvinnokraft och blomning på Solkulla, Sarvsalö. Kreativa utlevelser, sol, bad och örter. Pris: 220 €.

19-21 augusti Skördetid på Labbnäs, Kimito. Hitta styrkan i dig och samla kraft inför hösten och vintern.

Pris: 295 €.

Anmälan och program: ”Hela Dig”: Anne-Louise Nilsson, Zen coach tel: +358 400 97 01 91 anne-louise.nilsson@ pp.inet.fi www.anne-louisenilsson.com

Annika Björk, Yogainstruktör/ trädgårdsmästare tel: +358 40 583 65 79 annika.bjrk@gmail. com www.ilonvoima.com

Nobel Biocare System ®.

Nobel Biocare System ®.

Nobel Biocare system rack

Annonsera i Martha

» VILL DU ANNONSERA i tidskriften Martha? Hör då av dig till Bo Gerkman på vår annonsbyrå Tilinurkka Ky, tfn 0400 449 724 eller e-post: bo.gerkman@tilinurkka.fi. Vårt mediekort med utgivningstider och prisuppgifter hittar du på www.martha.fi/sv/start/tidskriften/.

2 | 2016

41

Eftertanken

TERESE BAST

Må bra med motion

Vinnare 6/2015

DET ÄR SKOLAVSLUTNING. Jag har min nya tyllkjol och mina puderrosa balettskor. Jag strålar av självsäkerhet innan jag ska ut på skolans scen. Jag kan varje rörelse in i detalj och väntar otåligt på att få möta publiken. Nu, viskar min lärare. Jag går ut på scen med graciösa och säkra steg. Stannar. Möter publikens förväntan. Står stilla. Hör de första tonerna av musiken. Tar det första steget och lyfter den högra armen precis så som jag har övat. Känner lycka.

Detta har aldrig hänt. Det var en liten flickas fantasier. En flicka som aldrig ens hade provat en tyllkjol. En flicka som avskydde gymnastiklektionerna. En flicka som upplevde sig som tjock och allt annat än graciös.

I dag är hon 37 år. Nej, hon blev aldrig en balettdansös och ägde aldrig en tyllkjol eller balettskor. Men det hon skaffade sig var träningskläder, löparskor och ett växande självförtroende. Hon började älska motion.

Tjejen är jag. Som ung vuxen förstod jag att en stark kropp ger ett starkt sinne. Med en stark kropp vågade jag räta på ryggen och axlarna.

Jag vågade se folk i ögonen, tro på mig själv och ta mig fram i livet.

Motion blev min revansch. Målet är inte

I nästa nummer …

att springa långa lopp, även om jag har sprungit tre halvmaratonlopp. Målet är att må bra. Att känna mig pigg, frisk och glad. Att veta att jag klarar av att gå fram på en scen. Inte med tyllkjol, men rak i ryggen och med säker blick. Den känslan kommer, bland annat, genom en välmående kropp. Motion är min livsstil. Mitt beroende.

CHARLOTTA SVENSKBERG

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM Bästa sommarmaten Nu sätter vi stopp för matslöseriet Så skapar du en hållbar garderob Elvi och Edit – marthavänner Nagumarthor och flyktingar stickar tillsammans m.m.

» »

»

» »

Nästa nummer av Martha utkommer den 31 maj.

Skribenten arbetar som svensklärare och driver ett eget skrivföretag. Hon är svag för avokado, choklad, kaffe och vita sandstränder.

Något hon klarar sig fint utan är gnällspikar och ösregn.

I sin hemstad Ekenäs njuter hon gärna av naturen och skärgården.

42

2 | 2016

Lösning till korsord 6/2015

»

BLAND DEM som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 6/2015 gynnade Fru Fortuna denna gång Maj-Britt Wennerqvist, Kimito, Gunvor Lithén, Singsby, och Rita Kurman, Ekenäs. Korsordsprisen, boken Kokbok för ­alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline » NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 31.5.2016. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 20.4.2016 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf.

Marianne Blom | Mikaela Groop | Anna Häggqvist Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi OMSLAGSBILD: Emilia Nyberg TRYCK: Oy FRAM Ab 2016 | Martha trycks 4041 0797 Trycksak på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

Korsordet 2/2016 » I VÄNTAN PÅ VARMARE VÄDER löser vi korsord. Det är vår korsordsmakare Bengt Liljeberg i Borgå som bjuder på klurigheterna, och du som har klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 3.8.2016. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet “Korsord 2”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 | 2016

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET

FRIDA NYLUND, 040 715 1579

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

»

DET SOM FÅR mig att må bra på arbetet är inspirerande och drivkraftiga kollegor, att jag får arbeta för en förening som ­lever i och med tiden samt känslan av att det jag gör har betydelse.

MULUKEN CEDERBORG, 044 280 6813

MARIKA SEGER, 044 735 4971

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

»

DU KAN OCKSÅ SKICKA e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

JAG BLIR extra peppad då jag har lyckats förenkla en arbetsprocess.

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) EMILIA NYBERG innehållsproducent, 050 911 2050 (må–ons) SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

ANN-LOUISE AHRENBERG tf. projektledare för Tack för maten!

050 388 0848 SILVIA ENGLUND tf. projektkoordinator för Tack för maten!

050 517 2958 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

PÅ JOBBET får jag inspiration av människo­möten, kreativitet och struktur.

Av känslan då långa processer når sitt slut och man får börja skörda frukterna av dem samt av insiktsfulla kolleger.