Martha 5/15

N YA

Konsten att ta bra betalt Våga vägra dålig lön

En knölig historia

Saken är inte bara biff

Potatispotential Nu gör potatisen comeback

Ny köttinspiration till nyfikna kockar

POTATISEN – FINLANDS NÄSTA FRAMGÅNGSSAGA?

N R 5 | 2 0 15

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Bästa potatisminnet?

SAMMANSTÄLLT av Mikaela Groop

Inget martha­ svinn, tack!

I DAG VILL JAG lyfta fram ett svinn som

vardag något som de flesta längtar efter.

ligger mitt hjärta nära: marthasvinnet.

En vardag där frågorna man ställs inför

KATARINA BROMMELS HELSINGFORS, MARTHA­KRETSEN MAP OCH ELVAN

Marthaförbundet är, och ska så förbli,

är om barnen gjort sina läxor, om rester-

Svenskfinlands största kvinnoorganisa-

na från i går ännu är ätbara och om man

tion. Men det kräver en insats av oss alla. I

orkar ta sig ut i regnet på den där välbe-

dag har vi snäppet under 10 000 medlem-

hövliga motionsrundan. Inte vardag där

mar och målet med den medlemsvärv-

frågorna man ställs inför är om vi har nå-

ningskampanj som kommer att starta

gonstans att sova – och i så fall i vilket

nästa år är att åter kliva över 10 000-grän-

land – om det är tryggt att sova och om

sen. Det innebär att vi också bör föra dis-

man kommer överleva natten. För mig har

kussioner om hur nya medlemmar be-

hemmets, ibland till och med lite tråki-

möts, vilken service alla olika nivåer ska

ga, vardag fått en helt ny betydelse. Ing-

erbjuda och hur vi kan garantera att med-

et marthasvinn i vardagen nästa år, tack.

– JAG VAR UNGEFÄR sex år gammal och min mormor kom med en portion potatis med smör som hade smultit ner så att potatisen var alldeles guldbrun. Det var den bästa potatis jag någonsin har ätit!

lemskapet finns bara ett nätklick ifrån att

Vi står snart inför förbundets höstmö-

bli medlem. Detta är en fråga såväl cen-

te. Som bäst görs ett hårt lobbningsarbete

tralstyrelsen som förbundskansliet arbe-

gentemot Undervisningsministeriet för

tar på som bäst. För mig är det viktigt att

att inte förlora 13 procent av statsandelar-

alla former av medlemskap är jämlika,

na, en betydande andel i Marthaförbun-

och att vi som marthor delar med oss av

dets budget som ska behandlas på höst-

IRENE ROOS

den gemenskap vi har. Inget marthasvinn

mötet. Stödet som beviljas rådgivnings-

i medlemsantalet nästa år, tack.

organisationerna ligger som grund för det

HELSINGFORS, MARTHAKRETSEN WELLNESS

För många klingar ordet vardag väldigt

gedigna arbete som görs. Det bidrar till

negativt, men ändå består största delen av

att vi kan dela med oss av den kunskap i

vårt liv av just vardag. Tidigare förbunds-

vardagshantering som är vårt starka varu-

ordföranden Martina Harms-Aalto har en

märke. Vi vet att den människo­nära kon-

gång sagt att ”vardagen ska inte enbart va-

kreta verksamhet vi

ra en landningsbana inför veckoslutet”.

erbjuder ger stöd

Jag håller med. Det är dags för oss att ta

i så många in-

tillbaka vardagen och lära oss att respek-

dividers var-

tera den vardag vi har.

dag. Så inget

Jag kan inte låta bli att reflektera kring

– VI FICK BESÖK av min kusins då fem år gamla son som åkte runt med sina föräldrar i skärgården i en ny stor båt. Efteråt sade han att det bästa med resan hade varit att ta upp potatis med Irene.

Det har blivit mitt bästa potatisminne.

martha­svinn

den flyktingvardag vi i dag så gott som

i understö-

dagligen får ta del av i våra medier. Just

den nästa år,

i krissituationer är en fungerande, trygg

tack.

BARBRO SÖDERMAN

Väl mött på höstmötet i Helsingfors lördagen den 21 november!

ANDREA HASSELBLATT, förbundsordförande 2

5 | 2015

HELSINGFORS, MARTHA­KRETSEN ELVAN OCH WELLNESS – JAG HAR INGET bästa potatisminne, eftersom mat inte alls intresserar mig. Jag äter ytterst sällan potatis och då endast färsk potatis. Jag köper två stycken och kokar dem, ungefär två gånger per sommar.

N YA

N R 5 2 0 15 | Å R G Å N G 113

4 FRÅN KONSTIG KNÖL TILL FRAMTIDENS FÖDA Hur kom potatisen till Finland? Den historien kan Otto och Catarina von Frenckell på Fagervik gård i Ingå berätta.

8 ÅRETS FREDRIKA VISAR GLANSBILDENS BAKSIDA Journalisten Jeanette Björkqvist synliggör och skapar debatt kring tabubelagda frågor som rör socialt utsatta människor i Finland och Europa.

12 VÅGA TA BRA BETALT! – Tveka inte att prissätta och debitera för ditt arbete, uppmanar oss författaren Maria Österåker.

16 MARIAS VÄG TILLBAKA Antalet långtidssjukskrivningar på grund av arbets- och stressrelaterad psykisk ohälsa ökar i dag. Maria Forsblom berättar om sin väg tillbaka till livet.

20 GOTT AV BILLIGA BITAR Blir det oftast köttfärs som av gammal vana slinker ner i kundvagnen?

Vi hjälper dig att vidga dina köttvyer och välja rätt köttdetalj till rätt anrättning.

24 SY ETT FUNKTIONELLT MARTHAFÖRKLÄDE AV SLITNA JEANS Sitter du på en hög gamla jeans hemma – sy ett funktionellt marthaförkläde!

27 VAD ÄR FINLANDSSVENSK MATKULTUR? ”Vår matkultur handlar alltså mer om det gemensamma ramverket än om enskilda maträtter”, skriver etnologen och arkivarien Yrsa Lindqvist i Marthakolumnen, som denna gång fokuserar på finlandssvensk matkultur.

28 KRISTINESTADSMARTHOR VÄLKOMNAR FLYKTINGKVINNOR Marthorna i Dustaneh-kretsen i Kristinestad bjuder hem och välkomnar flyktingkvinnor som väntar på att få asyl i Finland.

37 DIREKTHANDEL BÄSTA MODELLEN Reko-handeln är en win-win-modell för direkthandel mellan konsument och producent. Ekojordbrukaren Thomas Snellman fick ta emot årets finlands­svenska matkulturpris för sitt arbete att bygga upp och sprida modellen.

Instagrammat: @ungmartha och #projektettackförmaten har skapat ett inspirerande recept- och pysselhäfte för barn! Det utkommer nästa vecka – håll utkik! #marthasmatkultur #potatis

Instagram: @marthaforbundet

5 | 2015

3

Catarina och Otto von Frenckell ÅLDER: 52 och 54 år.

FAMILJ: Två utflugna barn som studerar.

YRKE: Bönder.

INTRESSEN: Jakt, orientering och matlagning.

BÄSTA POTATISTIPSET:

Nypotatis och klyftpotatis med olja, salt, peppar och timjan passar väldigt bra med vilt.

Kan också kombineras med andra rotfrukter.

4

5 | 2015

Från konstig knöl till framtidens föda När potatisen hittade till Finland på 1700-talet rådde det stor förvirring om vilken del av den som skulle ätas. Prästerna delade ut tips för odling och tillagning efter avslutad predikan och det dröjde ungefär hundra år innan potatisen blev en del av matvardagen.

I framtiden kan potatisen användas för till exempel läkemedelsutveckling.

TEXT Michaela von Kügelgen

P

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

å Fagervik gård i Ingå forsar vatt-

Numera fungerar den gamla smedjan som

potatis och då spreds också informatio-

net så gott som hela året. På

ett museum och på 1960-talet slutade ock-

nen om den till en bredare publik.

1720-talet när bruket sattes i gång

så potatisodlingen på Fagervik, potatisen

– Prästerna uppmanade efter sin predi-

efter en paus, var vattnet det vik-

köper Otto och Catarina hos en av de när-

kan till potatisodling. De berättade ock-

liggande odlarna.

så om vinterförvaring och gav tips på hur

tigaste elementet som höll maskinerna i gång dygnet runt. I dag påminner den starka strömmen om gårdens historia.

De flesta byggnaderna står kvar och en stor springbrunn sprutar ut vatten under sommarhalvåret på det stora parkområdet som omringar herrgården.

Det var till den här herrgårdsidyllen som potatisen hittade allra först i Finland. Det var tyska smeder som tog den med sig och började odla den vid sidan om det tunga arbetet.

potatisen skulle tillredas, berättar Jukka

”Potatis kunde användas för läkemedelsutveckling, men det förutsätter genteknisk behandling som än så länge är förbjuden i EU.”

Pekka ”JP” Palohuhta på Finska centralen för utsädespotatis.

Enligt honom hade finländarna svårt att greppa potatisen, ett av de första tipsen var att potatisen skulle malas till mjöl och sedan användas för brödbak.

– Men det är väldigt arbetsamt och inte alls det bästa sättet att utnyttja potatis. På 1800-talet blev rätter som potatismos och kokt potatis vanligare. Då började man också använda potatis för ries-

– När tyskarna kom med potatisen fattade inte ortsborna hur man skulle äta

– Vi odlade potatis ett tag bara för oss själ-

ka (ojäst tunnbörd), piroger och lådor, be-

den, så de åt blasten, berättar en av Fager-

va, men det var mest för känslan. Vi har

rättar JP.

viks förvaltare, Otto von Frenckell.

en jättefin odlare här nära som vi köper

Tillsammans med sin fru Catarina representerar han den nionde generationen

av, berättar Catarina.

Äpple eller päron?

Vid sekelskiftet 1700–1800 började man

på Fagervik. Mycket av det gamla är beva-

Predikan för potatis

rat, och att vandra omkring på området

Fastän potatisen hittade till Fagervik re-

ligare bidrog till potatisens popularitet.

är som att resa några hundra år tillbaka i

dan under 1720-talet, dröjde det länge in-

En grundläggande sak som ändå vållade

tiden. Många äldre Ingåbor kallade också

nan den blev en naturlig del av finlän-

problem var namngivningen av potatisen,

den potatissort som odlades där för ”tys-

darnas­vardag. Efter pommerska kriget på

ingen verkade riktigt veta vad potatisen

kar” med långt y.

1760-talet hade många soldater med sig

skulle kallas.

tillverka alkohol av potatis, vilket ytter-

5 | 2015

5

– Det finska ordet peruna kommer från svenska jordpäron. På franska heter potatisen pomme de terre, alltså jordäpple, och ordet potatis eller potato kan härledas från batat.

Däremot finns det ingen sanningshalt i att det finska peruna skulle ha något med Peru att göra – även om potatisen härstammar från Sydamerika.

”Potatis innehåller flera bra ämnen och är ett bättre födoämne än till exempel ris och pasta om man ser till kalorierna.”

När potatisen blev allt vanligare ersat-

ländaren i medeltal ätit 60 kilo potatis om året. Till exempel i Storbritannien är konsumtionen klart större – britten äter ungefär 100 kilo potatis varje år.

– Potatis innehåller flera bra ämnen och är ett bättre födoämne än till exempel ris och pasta om man ser till kalorierna. Jag hoppas också att potatisens hälsofördelar får större spridning, säger JP.

Goda ämnen

te den till slut rovan.

– Potatisen ger betydligt mycket bättre

Forskning har visat att potatis kan påver-

skörd än rovan, och dessutom innehåller

ka blodtrycket positivt och den blå pota-

den mycket energi och har därmed haft

tissorten Blue Congo innehåller mycket

en viktig betydelse för befolkningstill-

antioxidanter. I framtiden kan potatisen

växten, säger JP.

också få en helt ny roll.

Enligt JP kommer potatisens roll att bli

– Potatis kunde användas för läkeme-

än viktigare i vår konstant växande värld.

delsutveckling, men det förutsätter gen-

Potatisen sprider sig hela tiden och eröv-

teknisk behandling som än så länge är

rar nya områden.

förbjuden i EU, berättar JP.

– För närvarande är Kina världens störs-

minst för att den kan varieras på så många

De goda ämnena i potatisen kunde ock-

ta potatisproducent. Fördelar med potati-

sätt. Han påminner också om vilken ex-

så separeras och användas för mediciner.

sen är att den är miljövänlig och en skörd

ceptionell växt potatisen är:

Ett annat alternativ är att producera till

behöver väldigt lite vatten jämfört med till exempel ris.

Naturlig knöl På Fagervik och Finska centralen för utsädespotatis fnyser man åt dagens hälsohets och alla dieter som kommer och går.

– Det har blivit lite hysteriskt, potatisen är en naturlig knöl, säger Catarina.

– Det är den enda växten som växer på

exempel vaccin i potatis eller i andra väx-

vilka breddgrader som helst, det finns

ter som ger god skörd. På detta sätt kun-

lämpliga sorter för allt.

de man producera stora mängder vac-

Enligt JP utvecklas vissa dieter till något som mer liknar en religion.

– Själv är jag potatistroende, skrattar han.

Däremot är alla finländare inte det –

cin, som enkelt kunde användas genom att äta de delar av växten som innehåller vaccinet.

Nya potatissorter

konsumtionen av potatis har sjunkit från

Samtidigt som forskningen om potatisens

Hon får medhåll av maken Otto som sä-

1950-talets topp, då finländaren åt 188 kilo

nya möjligheter pågår, förädlas också nya

ger att potatisen kommer att bestå, inte

potatis per år. Under 2000-talet har fin-

potatissorter. I sommar kom Boreal Växt-

Konsumtionen av potatis

188 kg

1950-TALET (FIN) 2000-TALET (FIN) 2000-TALET (GB) 6

5 | 2015

60 kg

100 kg

Ordet ”potatis” och dess historia

PERUNA (finska)

POTATIS (svenska)

JORDPÄRON (svenska) JORDÄPPLE (svenska)

Miljötipset

Mängden sopor ska minskas » En ny lag om sophantering träder i kraft vid ­årsskiftet. Egentligen är det en lag från år 2012, och målet med den är att hälften av det avfall som

BATAT (svenska)

uppstår i kommunerna ska material­återvinnas från och med år 2016. Redan i dag ska olika hanterings- och sorteringssätt vara utvecklade som möj-

POMME DE TERRE (franska)

BATATA (spanska)

liggör att vi kan uppnå målet.

I framtiden ska man genom avfallshanteringen förhindra att avfall uppstår. Det betyder bland annat att när du som konsument köper saker eller kläder bör du redan i köpögonblicket tänka på var de hamnar när de blir avfall. Genom att göra medvetna konsumtionsval kan du minimera mängden

förädlings nya potatissort ut på den finska marknaden.

– Sedan 1970-talet har största delen av vår nypotatis varit av sorten

Jukka Pekka Palohuhta

sopor, eftersom det är du som konsument som genom dina handlingar bidrar till den mängd avfall som uppstår. Det är dina inköpsval och köpbeslut som i slutändan bestämmer hur mycket avfall som

Timo, men nu för tiden står Timo som en förälder till den nya sorten

ÅLDER: 56 år.

uppstår, och avfallslagen ställer i framtiden större

Jussi. Namnet kommer från mid-

FAMILJ: Singel.

krav på dig som konsument.

YRKE: Produktionschef, agronom.

ANITA STORM,

sommarfirandet, eftersom det är potatisens högsäsong just då. Nästa år ska det redan gå att få tag på Jussi i större utsträckning, säger JP. Men hur viktig är potatisen i dagens Fagervik då? Enligt Catarina äter familjen von Frenckell lika mycket potatis som vilken an-

INTRESSEN: Växter, volleyboll och körsång.

sakkunnig i miljöfrågor

BÄSTA POTATISTIPSET:

Tillred potatisen i mikron om du har bråttom, men se till att ha rätt tid för mängden.

Slut på slit och släng

nan bondefamilj som helst. Där­ emot finns det en potatisrätt som är särskilt viktig i just Ingå.

– Potatisgröten, eller Ingågröten som de flesta kallar den. Otroligt god och ska ätas med en stor smörklick, tipsar Catarina.

”Potatisen är en naturlig knöl.”

Hälften av vårt avfall ska återvinnas från och med 1.1.2016. Allt börjar med dina köpbeslut vid butikshyllan, för att hjälpa dig på traven har vi sammanställt följande frågor som du kan ställa dig: BEHÖVER JAG det här – är det ett behov eller ett begär?

HUR SKA JAG kunna återvinna produkten, eller kanske den kan återanvändas? ÄR INKÖPET ett långsiktigt val eller borde jag satsa ännu mera på kvalitet och hållbarhet för att jag inte snart ska stå inför samma situation igen?

SATSA PÅ KVALITET framom kvantitet. ÄR PRODUKTEN MILJÖMÄRKT och är förpackningen den ligger i miljövänlig?

OM PRODUKTEN skulle gå sönder – är det då möjligt att reparera den?

BEHÖVER JAG en egen produkt eller är det möjligt att skaffa den tillsammans med andra?

Går den att hyra eller kan jag köpa tjänsten av någon som är proffs?

5 | 2015

7

Årets Fredrika visar glansbildens baksida – Man måste berätta, avslöja och visa verkligheten i den mån man kan visa verkligheten.

Visst är det väldigt tungt ibland, men då om någonsin är det viktigt att berätta, säger årets Fredrika Runeberg-stipendiat Jeanette Björkqvist.

TEXT Vilhelmina Öhman

J

FOTO Karin Lindroos

ournalisten och författaren Jeanet-

ta till mig epitetet. Hilkka Olkinuora är

intressera mig för somaliska flyktingar,

te Björkqvist har i många år arbetat

för mig samhällsmodern personifierad!

som var de första stora synliga flykting-

för att synliggöra marginaliserade

Men jag tycker att det är ett modigt val

grupperna. Jag hade lyckan att gans­k a

grupper i samhället. Också invand-

att välja någon vars offentliga profil inte

snabbt bli bekant med dem och få ta del

ringen och integrationen har varit hen-

är så samhällsmoderlig. Fast samhälls-

av deras berättelser. Det var då som vi-

nes hjärteämnen i snart tjugo år. Med tanke på den delvis hatiska debatt om flyktingar som förs i Europa, ligger valet av Björkqvist till årets Fredrika rätt i tiden.

Fredrika Runeberg-stipendiet delas ut till personer som har utfört en ”samhällsmoderlig gärning”. Av prismotiveringen framgår det att Björkqvist får stipendiet för sin insats att synliggöra frågor om människohandel och prostitution och skapa diskussion kring offrens ställ-

dunderliga begrepp som ”välfärdsflyk-

”Det verkar som om vi lever i en tid av masspsykos. De som är arga är så otroligt arga att jag undrar varifrån den kraften kommer.”

ning i Finland och Europa.

Helt overkligt Marthas utsända fick möjlighet att gräva djupare i Björkqvist funderingar kring

ting” etablerades i medierna. Det var helt katastrofalt hur offentligheten tog emot dessa människor! I den vevan började jag skriva om flyktingfrågor, och det intresset har hållit i sig under alla år, berättar Björkqvist

Människan bakom massorna Jeanette önskar att den verklighetsfrånvända bilden vi har av invandrare skulle tvättas bort, och tycker att det är viktigt

modern kan finnas i många skepnader,

att ta fram en person, berätta hens histo-

hon får också vara liten och arg, konsta-

ria så att läsaren kan relatera till den och

terar Björkqvist.

skapa sig en ny uppfattning.

– Hur kan man fortfarande år 2015 tro

priset och det aktuella flyktingläget efter

Djurens rätt

att flyktingar ska komma krypande på sina­­

den pressfrukost som hölls i Helsingfors-

Björkqvists engagemang började redan

bara knän, att de ska vara ödmjuka, tack-

föreningens lokaler på Simonsgatan i Hel-

när hon som liten flicka blev djurrättsak-

samma och underkasta sig vår välvilja? Jag

singfors. Redan i maj fick Björkqvist re-

tivist. Tretton år gammal började hon från

tycker det är otroligt viktigt att få fram in-

da på att hon skulle få motta stipendiet,

Sverige beställa bildmaterial om djurför-

dividerna. Personifiera dem och inte ta-

och det hon inledningsvis reagerade på

sök som hon sedan klistrade upp i Borgå.

la om ”massorna”. En kommentar till ar-

– Jag var ganska fanatisk med min djur-

tikeln om pojkarna på Rosavillagatan jag

var ordet ”samhällsmoderlig”.

– Egentligen är det helt overkligt, för

rättsaktivism. Djur är ju också sådana som

gjorde för ett par år sedan var att ”det är

samhällsmoderlighet är för mig någon-

blir utlämnade till människors välvilja.

svårare att hata när de har ett namn”.

ting ganska konventionellt. I nästan fy-

Genom engagemanget ökade min med-

ra månader har jag grubblat och försökt

vetenhet. I början av 90-talet började jag

8

5 | 2015

Näthatet har ökat de senaste åren och i fjol blev Jeanette mordhotad.

5 | 2015

9

Jeanette Björkqvist ÅLDER: 42 år.

FAMILJ: Man, snart fyraårig dotter, tre bonusbarn och två katter.

BOR: I Helsingfors.

YRKE: Journalist.

INTRESSEN: Evig jumpafreak och har för tillfället deckarpippi.

MOTTO: ”Det som inte dödar dig gör dig starkare.”

BÄSTA MARTHATIPSET: – Min bästa flunsadryck består av en stor kopp grönt te, eukalyptushonung, citronskivor och massor med färsk riven ingefära. Blanda ihop. Överdosera med Carmolisdroppar (minst 40) och andas in tills ögonen rinner. Därefter dricker du upp mixturen. Upprepas flera gånger om dagen tills flunsan ger med sig.

de i närheten. Nadja och Costica har fem

det kanske ha funnits något hopp, att jag

barn som lämnas hemma när föräldrar-

skulle kunna hjälpa henne bort därifrån.

na reser till Finland för två till tre måna-

Hon vill ha ett annat liv än det hon hade.

der. När de första romerna började komma till Finland hade många av dem sina barn

Svåra val

med sig, men för drygt fem år sedan bör-

Enligt Jeanette är det i sådana situationer

jade de finska myndigheterna hota med

som man måste dra gränser för sig själv,

att omhänderta barnen om de syntes till.

och de gränsdragningarna kan vara svåra.

– Jag orkar inte ta så mycket stress över

Man motiverade det med att barnen hålls

– Det är lätt för mig att komma från en

det. Men det som jag orkar vara förbryllad

i förhållanden som är odrägliga för dem.

nordisk välfärdsstat och tala om journalis-

över är den massiva feedbacken av alla de

– Det var säkert helt sant, men förhål-

tikens roll. Vid sådana tillfällen kan man

slag som alltid kommer när man skriver

landena hemma är inte hemskt myck-

känna sig lite rutten. Jag kan resa tillbaka,

om romerna eller invandringen. Det är ba-

et bättre, tvärtom! Det kan hända att det

åka hem till min man och mina katter, fö-

ra att konstatera att det har blivit värre på

skulle ha varit bättre för dem att till exem-

ra mitt barn till dagis och veta att hon har

sistone. Det verkar som om vi lever i en tid

pel bo i en husvagn på någon bakgård än

en helt annan framtid än de barn som rå-

av masspsykos. De som är arga är så otro-

att bo i totalt förfallna hus, där man inte

kar födas i ett annat land.

ligt arga att jag undrar varifrån den kraf-

ens vet hur man ska få mat för dagen el-

ten kommer. Hur orkar man gå omkring

ler morgondagen.

och vara så jättejättearg på människor som

Vissa personer fastnar särskilt bra i

man inte känner? Många av dem skulle

minnet, en av dem är Nadja och Costicas

säkert må bättre av att fundera på något

äldsta dotter Cassandra.

annat.

Stipendiet på 10 000 euro som delades ut i Fredrika Runebergs hem i Borgå tänker Jeanette donera till behövande.

– För min egen del tänkte jag kosta på mig att köpa en ny dator, för min gamla

– Alla barnen har bott hos Nadjas mam-

håller på att säga upp kontraktet. Men för

ma, men hon är gammal och trött och byn

övrigt tänkte jag ge prispengarna till såda-

hon bor i är om möjligt ännu mer veder-

na som behöver det – till de organisatio-

Björkqvist tror att det är den journalistiska

värdig än det område där Nadja och Cos-

ner som arbetar med romerna och också

viljan att berätta som driver henne att fort-

tica bor. Medan vi var där kom de under-

som direkta stöd.

sätta skriva. Hon har i och med sitt repor-

fund med att det trots allt är bättre för bar-

tage om romerna i Helsingfors tillbringat

nen om Cassandra, såsom många andra

mycket tid med och lagt ner mycket en-

romska flickor, blir den som ansvarar för

gagemang på de östeuropeiska romerna

småsyskonen. Så i dag sköter Cassandra

Nadja och Costica. I samband med repor-

sina småsystrar där hemma. Vi hade inget

taget reste hon till deras hem i Rumäni-

gemensamt språk, men jag märkte att hon

en och besökte andra familjer som bod-

fäste sig vid mig. Hon såg att i mig skulle

Utsatta romer

10

5 | 2015

» FREDRIKA RUNEBERGS stipendiefond instiftades av fil.dr Karin Allardt Ekelund år 1986. I kommittén för stipendiefonden sitter representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner.

BÖCKER

DEN SISTA VILAN » ANNA LINDMAN VAR fem år

Även om hon ibland tvekar, så vå­gar

gammal när insikten om den egna död-

hon närma sig dem som det känns be-

ligheten för första gången slog ner i

svärligt, jobbigt och obekvämt att pra-

henne. Natten när hon verkligen för-

ta om döden med.

stod att döden är en evighetsfrånvaro

Hon intervjuar psykologer, cancer-

av liv är ett av hennes tydligaste min-

läkare, begravningsentreprenörer och

nen från barndomen.

präster, men också muslimer, krist-

Men det var först efter att hon själv

na, ateister, personer som förlorat nå-

gett liv, värkt fram ett barn, som hon

gon kär, och människor som vet att

insåg vidden av vad döden är kapa-

de ska dö.

bel till. Att modern och barnet en dag

Och så tar hon oss med till för

ska dö ifrån varandra, och att hon inte

många främmande och skrämman-

kan göra något åt det, blir ett ”livsvill-

de platser som hospice, bårhus och

kor som plötsligt ter sig övermäktigt”.

krematorium.

TEXT Cia Hemming

Lindman, Anna: Den där jävla döden – vi ska alla dö så vi kan lika gärna prata om det. Forum bokförlag 2014, s. 223. ISBN: 97891-37-14271-5.

Anna Lindman, svensk journalist

Det hon upplever, ser och känner

som specialiserat sig på religions- och

återger hon sakligt och respektfullt.

livsfrågor, har efter sin tv-serie Döden,

Empati och respekt är för övrigt nå-

döden, döden fortsatt att fördjupa sig

got som kommit att känneteckna An-

I det gamla bondesamhället däremot

för att bättre försöka förstå hur vi för-

na Lindmans journalistik och sätt att

fick döden ta plats. Den var naturligt

håller oss till döden. Fastän den är en

närma sig människor.

närvarande, och efter att en män­niska

självklar del av livet, pratar vi sällan

dött fick hon vara kvar hemma för att

om den. Även om den slår till med full

Kollektiv förträngning

kraft och trasar sönder familjer, par-

Det är en svårläst bok om än välskri-

Det hölls likvaka, det blev kistläggning

förhållanden och vänskapsband reso-

ven och angelägen. Tidvis orkar jag

och jordfästning. Vi gavs tid att sörja.

nerar vi sällan kring den. Så hur ska

inte ta till mig mer än några sidor åt

Anna Lindman vill så väl. Skriver så

vi kunna förhålla oss till döden när vi

gången. Det jag läser river upp göm-

varsamt och vackert när hon filt­rerar

låtsas som om den inte fanns?

da och glömda tankar och känslor. Al-

sitt arbete genom egna tankar och med

la bär vi med oss egen oro och rädsla.

förhoppning om att vi ska bli mindre

Anna ifrågasätter döden. Reflek-

rädda för döden, att vi ska lära oss

Utgångsläget för reportageboken är

terar över varför vi kollektivt träng-

acceptera att den är en naturlig del

Annas egen rädsla för döden. Hur job-

er bort den. Menar att det i dag upp-

av livet. Även om hon själv upptas av

bigt det än är har hon beslutat sig för

står en vilsenhet när vi eller någon vi

frågor som: Hur orkar vi egentligen

att lyfta upp döden på bordet för att

älskar drabbas av obotliga sjukdomar

älska, bygga relationer, lära oss fran-

kunna se på den från alla håll och kan-

och död, men också hur omgivning-

ska, pensionsspara, tapetsera och gå

ter, belysa alla skrymslen och ställa de

en undviker den som drabbats och of-

till jobbet varje dag, när vi ändå när

svåra frågorna.

ta lämnar den ensam med sin sorg.

som helst kan dö?

Svåra frågor

ge de anhöriga tillfälle att ta farväl.

Rösta och vinn en marthakasse! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 10.11.2015. Du kan även sända­

ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Marthakasse”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av den mörkblåa marthakassen av återvunnen bomull med marthalogon.

I förra röstningsomgången fick ar-

tikeln Ann serverar inga sockrade sanningar på s. 4 i Martha nummer 4/2015 flest röster. Kokboken som lottades ut i samma nummer vanns av Jenny Lönnroos, Täkter, Camilla Stara, Jakobstad och Helena Nordberg, Skinnarby. Boken kommer på posten – grattis!

5 | 2015

11

Våga ta bra

betalt!

Författare och föreläsare med eget företag. Maria Österåker i Anixor, Korsholm är hög­aktuell med sin senaste bok ”Självhushållning ­i praktiken”. Men när vi backar bandet till hennes första utgivna alster, handlar det om konsten att som kreatör sätta ett värde och ett pris på sina varor och tjänster.

TEXT Cia Hemming

12

5 | 2015

FOTO Patricia Rodas

M

aria Österåker äter sen frukost. Matbordet står invid fönstret där september släpper in blygsamt med ljus. ­Lite längre in i den gamla bondgården ­jobbar maken

framför sin dator, tre katter har sträckt ut sig i var sin soffa och Maria pratar pengar med Marthas utsända.

Det är en trivsam torsdag i Anixor. Klockan tickar långsamt och det har gått fem år sedan Maria utmanade sin inrutade vardagstrall genom att säga upp sig från sitt fasta jobb. I dag är hon egenföretagare tillsammans med maken.

Innan förändringen jobbade Maria som företagsutvecklare på Juthbacka kulturcentrum i Nykarleby. Där kom hon i kontakt med olika sorters kreatörer som hon snart insåg kände sig osäkra på att värdesätta sitt arbete och på att våga ta hyfsat betalt.

– Jag hade inte tänkt att min första bok skulle handla om pengar, säger Maria. Men det är ett tacksamt

”När jag gör ett jobb vill jag ha bra betalt. Men det är mer en stolthetsgrej – mitt jobb har ett värde!”

ämne, för människor är nästan alltid osäkra på hur mycket de ska ta betalt.

Föreläsning tog form Insikten började spinna i tanken och en föreläsning tog form. Maria ville inspirera och uppmuntra personer som arbetar med eget i olika branscher att börja våga prissätta sig.

– Prissättning handlar om att ha en självkänsla som företagare, säger hon. Man måste kunna säga att det man gör är jättebra, och förstås göra ett gott arbete.

Själv säger hon sig tycka om pengar, men det är inte något som får ta över och börja styra hennes beslut.

– När jag gör ett jobb vill jag ha bra betalt, säger hon. Men det är mer en stolthetsgrej – mitt jobb har ett värde!

En egenföretagare gillar att få många uppdrag och det känns bra att få ett ”ja, tack!”. Maria menar ändå att de offerter som skickas ut ofta är för trygga, för enligt enkel företagsekonomi ger det i de flesta fall högre lönsamhet att göra ett fåtal dyra uppdrag i stället för många billiga.

Ifall en kund anser att man är dyr, ska man inte per automatik se det som en uppmaning till att sänka sitt pris. Kanske har man bara vänt sig till fel målgrupp?

Tre alternativ Prissättning handlar mycket om psykologi, och Maria manar en att aldrig stirra sig blind på jämna pris.

– Du måste gå efter känslan hos kunden, säger hon.

Om kunden gillar din produkt känns 27 euro inte mycket dyrare än 25, eller 1 120 euro dyrare än 1 000.

Maria Österåker är högaktuell med boken ”Självhushållning i praktiken” som hon har gjort i samarbete med fotografen Patricia Rodas.

– Att höja priset i euro och cent betyder inte automatiskt att det känns dyrare, och det är en av hemligheterna bakom prissättning, förklarar hon.

5 | 2015

13

När du sätter ditt pris ska du inte enbart väga in dina egna kostnader för att ta fram en vara eller en tjänst. Du ska också ta hänsyn till marknaden och konkurrenterna, till prispsykologi samt till hur du själv värderar din produkt.

”Är du rädd för att höja ditt pris kan du ändå testa.

Smäll på rejält några gånger och se vad som händer – tänk om det plötsligt funkar!”

Och när man skriver offerter för en po-

vara nog så knepigt. Maria tycker att man

ens om ett pris. Ingen vill sätta ribban och

tentiell kund är det bra att ge exempel-

ska fråga runt och höra sig för vad andra

ge första budet, men Maria tycker att det

vis tre alternativ: ett billigare, ett dyrare

får, och vad motsvarande tjänster kostar

är försäljaren som ska sätta ett pris och

och ett mittemellan. Specificera, gärna

på marknaden. Vissa konkurrenter vill

alltid vara noga med att fråga efter hu-

i punkter, vad som ingår i priset och det

kanske inte avslöja sitt pris, men det lig-

rudana arvoden en uppdragsgivare har.

pris du vill ha sätter du i mellanalterna-

ger också i deras intresse att en viss pris-

tivet. Låt det dyrare alternativet vara be-

nivå upprätthålls.

– Jag brukar ha ett fast pris och säga att det är mer rättvist för alla, berättar hon.

tydligt dyrare och lägg till bara några få

– Det handlar om att veta på ett unge-

Det finns de som har olika prissättning

fler punkter, medan det billigare alterna-

fär var alla rör sig, och man måste ha en

för olika kunder, men Svenskfinland är

tivet görs en aning billigare men också

känsla för om man är dyr, billig eller mitt-

så litet att det alltid börjar höras om nå-

med färre punkter.

emellan, säger hon. Och så måste man

gon får det billigare.

– Voilà! utbrister Maria. De flesta kunder väljer mellanalternativet precis som du ville, och dessutom är de nöjda för de har själva fått välja.

– För mig handlar prissättning om logik, magi och psykologi, fortsätter hon.

gå igenom vad man är bra på och kunna argumentera för sig själv och för andra.

Svart på vitt

Själv har Maria lyckats skapa sig en bra

När Maria förhandlar brukar hon be om

självkänsla som företagare, hon känner

att få lämna sitt pris via e-post. Fördelar-

sig nöjd med det hon kan och det hon har

na är att hon bättre hinner fundera ige-

att erbjuda.

nom och marknadsföra vad som ingår,

Logik för att det behövs en självkostnads-

– Man ska ta vara på all positiv feedback

kalkyl, magi för att det är intressant att

och så ska man alltid specifikt fråga si-

få en kund att känna: Shit-va-dyrt-men-

na uppdragsgivare varför de har valt ”just

– Vad skulle passa er budget? Vilken är

jag-vill-ha-det-i-alla-fall! och psykologi

mig”, säger hon. I de svaren vet vi sedan

er högsta summa? Sådana frågor gör att jag

för att det är fascinerande att få en kund

direkt vad kunden värdesätter.

behåller bollen på min planhalva och se-

att omedvetet tänka att 674 euro inte är dyrare än 670.

Dyrt är bra

Små trevare Men lika viktigt som det är att inte vara för dyr, finns det ett pris som upplevs

men även ge olika alternativ. Och så vill hon alltid ha allt svart på vitt.

dan är det upp till mig om jag vill ha uppdraget eller inte, förklarar hon.

Och när man väl tackat ja till ett jobb, gäller det förstås att leverera kvalitet.

En annan psykologisk aspekt är att ju dy-

som för billigt och som kan få kunden att

– Du måste alltid göra ett bra arbete,

rare en produkt eller tjänst är, desto bätt-

tro att kvaliteten lider. Ju mer man beta-

oberoende av om du får bra betalt eller in-

re uppfattas den vara.

lar, desto mer värdesätter man en vara el-

te, manar hon. Det är det som hörs, och så

ler en tjänst.

länge kunderna tycker man är värd peng-

– Försök våga profilera dig med hjälp av pris, manar Maria. Är du rädd för att höja ditt pris kan du ändå testa. Smäll på rejält några gånger och se vad som händer – tänk om det plötsligt funkar!

Att prissätta en produkt eller tjänst kan 14

5 | 2015

– Folk lär klaga mest på sådant de fått gratis, säger hon.

I förhandlingssituationer är det vanligt att både säljare och köpare slänger fram små trevare när parterna ska komma över-

arna får de gärna tycka att man är dyr.

» LÄS MER!

www.liber.se/ Management/Affarsmannaskapoch-Forsaljning/Ta-betalt/

Maria Österåker ÅLDER: 41 år.

HEMORT: Anixor, en av älvbyarna invid Kyro älv i Korsholm.

FAMILJ: Maken Jenk och barnen Elsa, Petter och Engla.

YRKE: Företagare, författare och föreläsare.

”För mig handlar prissättning om logik, magi och psykologi.”

UTBILDNING: Ekonomie doktor från Svenska hanken i Vasa år 2003.

DRIVS AV: Nyfikenhet.

FÖREBILD: – Emina Arnautovic – för att hon får oss att inse vem vi vill vara.

MÅL OCH MENING: – Att jobba med sådant jag tycker är roligt.

EN BRA UPPDRAGSGIVARE: – Vet vad den vill ha, tjafsar inte om betalning, har stort kontaktnät och berättar om den varit nöjd.

FÖRHÅLLANDE TILL PENGAR:

– Krångligt! Jag tycker om pengar, men försöker arbeta med att valen i livet inte styrs av dem.

Marias bok ”Ta betalt! – prissättning för skapande branscher” nominerades till Årets marknadsföringsbok i Sverige år 2010.

5 | 2015

15

Marias

väg tillbaka Maria Forsbloms väg tillbaka från utbrändheten innebar inte enbart en lång sjukledighet, hon insåg också att hon aldrig skulle kunna återgå till sitt arbete som hälsovårdare.

TEXT OCH FOTO Jennifer Granqvist

16

5 | 2015

Å

ret var 2000. Hälsovårdaren

beta med liknande arbetsuppgifter, hon

främst var hemma med sina barn, men

Maria ”Miia” Forsblom triv-

blev flykting- och asylhälsovårdare i Ja-

att hon inte har några tydliga minnesbil-

des med sitt arbete vid mot-

kobstad. Trots att arbetsuppgifterna var

der av vad de hade gjort. Att läsa minns hon att hon gjorde.

tagningscentralen för asylsö-

bekanta fick hon ett allt större ansvar, den-

kande i Vasa. Tillsammans med sin man

na gång med fokus på både asylsökande

levde hon det liv hon ville leva. När de

och kvotflyktingar.

– Jag orkade läsa och läste Tomas Sjödins böcker. Hans livserfarenhet gav mitt

fick sitt första barn flyttade familjen till-

– Jag fick ta hand om väldigt svåra fall

baka till hemtrakterna. Flytten innebar

med allt från posttraumatisk stress, själv-

samtidigt ett arbetsplatsbyte för Miia.

skadebeteenden till psykoser. Varje sam-

Kraft av familjen

År 2010 fick hon åter möjlighet att ar-

tal innebar att det fanns en tolk med, vil-

Trots att Miia inte hade ork att stå i kon-

ket ofta ledde till missförstånd. Till slut

takt med vänner och bekanta, gav maken

kände jag mig sekundärt traumatiserad,

och de tre döttrarna henne kraft.

Maria “Miia” Forsblom

efter att ha tagit del av så mycket lidande och smärta.

Saknade stöd

liv ett slags tyngd: hopp och framtidstro.

– Min dotter berättade i förskolan att hennes mamma hade blivit sjuk av att ha hört på allt krig. ”Var inte så känslig”, var ord som Miia

ÅLDER: 40 år.

Miia saknade det extra stöd hon hade be-

ofta hörde under sin uppväxttid i Karleby.

FAMILJ: Gift med Göran och har tre döttrar.

hövt inför de nya utmaningarna. Något hon

Något hon på allvar började fundera på de

blundade för, bet ihop tänderna och teg.

dagar hon gick hemma i Kronoby.

– Jag levde för att vara stark för andra och

– I dag förstår jag att jag hade gått över

leby.

tänkte: ”Om jag kroknar, vem ska då orka?”

mina egna gränser. Vi lär oss helt en-

GÖR: Studerar till bildkonstnär vid yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.

Hon minns de dagar då hon körde till

kelt felaktigt att det är egoistiskt att säga

arbetet som hälsovårdare på rådgivning-

till. Det kändes tokigt att sjukskriva sig när

en i Jakobstad.

jag ville hjälpa människor som hade värre

BOR: I Kronoby, uppvuxen i Kar-

INTRESSEN: Att läsa och skriva, smycketillverkning, fotografering och vänner.

UPPSKATTAR: Ärliga samtal och

– Jag bad till Gud att det inte skulle komma in en patient.

problem än jag …

Av en slump kom hon i kontakt med bok-

skratt, nära vänner och att ha en nära relation till familjen.

När minnesluckorna, koncentrations-

en Drunkna inte i dina känslor av Maggan

svårigheterna och ångesten blev ett fak-

Hägglund och Doris Dahlin som förklarar

BÄSTA HÄLSOTIPSET: Stanna upp

tum gick det snart inte längre och hon blev

det relativt nya begreppet högkänslighet.

heltidssjukskriven. Miia berättar att hen-

Något som fick Miia att börja acceptera det

nes arbetsrelaterade stresspoäng inte var

som hade hänt.

i tid, ge dig tid till stillhet, pruta inte på sömn och näring. Våga säga nej till uppdrag som dränerar dig på kraft. Våga berätta för andra hur du mår och sök hjälp i tid. Hitta dina kraftkällor: tro, nära relationer, naturen, motion etcetera.

långt från de högsta på skalan.

– 20 procent av befolkningen är hög-

– Att laga mat kunde ta evigheter: kon-

känslig. Det är inte fråga om en defekt eller

centrationen var borta och allt kändes som

störning, utan ett personlighetsdrag. Den

en dimma. Jag fungerade helt enkelt inte.

som är högkänslig är ofta intuitiv, empa-

MOTTO: Bli den du var ämnad att

tisk, analytisk. Personer som är högkäns-

vara.

Sorg och skam

DET SÄMSTA MED DET SOM HÄNT: – Att jag fortfarande tre år

Det var just utbrändheten som fick Miia

dra gränser, något vi ofta är dåliga på, då

att inse att hon aldrig mera kommer att

vi gärna vill vara andra till lags och alltid

kunna arbeta som vårdare.

överträffa oss själva, förklarar hon.

efteråt är så stresskänslig. Förut var jag ”bäst” under stress: effektiv, snabbtänkt, handlingskraftig. I dag känns det som att arbeta i sirap när det är bråttom.

DET BÄSTA MED DET SOM HÄNT:

– Att jag lärt mig sätta gränser och våga börja säga nej. Jag vå­ gar se och bejaka även de sidor hos mig som jag tidigare ansåg vara “mina svagheter”, numera har jag förstått att de är mina styrkor!

Men också att jag fick mod och möjlighet att förverkliga min barndoms dröm att bli bildkonstnär.

Och att mina barn säger att jag är en mycket gladare mamma i dag!

– Jag hade ett viktigt arbete som jag och

liga är bra resurser bara de klarar av att

andra värdesatte högt. Det är inte så lätt

Hjälp och stöd

att inse att man inte klarar av det. Speci-

Miia fick remiss från arbetsplatsläkaren

ellt när personer som hade gått igenom så

till psykiatriska polikliniken för utredning

många svåra saker som jag inte ens kan fö-

av utmattningsdepressionen. Där blev hon

reställa mig, behövde mig.

erbjuden den hjälp hon behövde. Med hjälp

Och skammen fanns där.

av en psykolog och rehabiliteringshandle-

– Som vårdare ville jag inte bli stämp-

dare fick hon stöd att gå vidare.

lad. Intellektuellt förstod jag att jag var

– Förväntningarna och den ekonomis-

utbränd, men jag kunde inte få det att gå

ka biten var oerhört tung under min sjuk-

ihop.

ledighet.

Sommaren 2012 är fortfarande som en

Det var hennes psykolog och företags-

dimma för Miia. Hon berättar att hon

hälsovårdsläkaren som uppmuntrade 5 | 2015

17

henne att byta bransch. Tanken skräm-

– Annars skulle den duktiga flickan ha

och telefonen lämnar man i köket när

de henne, men drömmarna om att stu-

börjat jaga prestationer. I helt fel skede

man går och lägger sig. Allt för att hon

dera konst på heltid fanns där. Praktiska

av livet.

vet hur viktigt det är att leva i nuet och

orsaker gjorde dock att drömmen verkade mera avlägsen än vad den var.

– Alla vet att man som trebarnsmam-

I dag känner sig Miia återställd, men

En av de tankar som Miia ofta återkom-

ser för att förhindra eventuella återfall.

mer till är att rutiner inte har varit någon

ma och med huslån inte har råd att börja studera utan inkomst.

Enorm lättnad Med hjälp av rehabiliteringshandledaren fick hon råd och hjälp med hur det kunde bli möjligt att studera. Ansökan om rehabiliteringsstöd för att finansiera studierna avslogs emellertid, och paniken fick återigen fäste.

bristvara i hennes liv.

”Att laga mat kunde ta evigheter: koncent­ rationen var borta och allt kändes som en dimma. Jag fungerade helt enkelt inte.”

– Jag var så duktig som inte behövde mediciner att man ansåg att jag skulle kla-

– Det handlar inte om det höga tempot i

Med hjälp av vuxenutbildningsstöd kun-

sig – det handlar om att sätta gränser och

En viktig väg till tillfrisknandet var den förståelse Miia mötte i vården.

– Tack vare mina barn har jag alltid haft rutiner, något som verkligen har hjälpt mig otroligt mycket. Något jag inser i efterhand.

Väcka diskussion I dag vill hon föreläsa. Föreläsa om utbrändhet och högkänslighet. Och arbeta som fri konstnär. Hennes konstverk är ofta gjorda av fysiska material som metall,

Eller som hon själv uttrycker det:

ra av att återgå till en annan arbetsplats. de hon ändå till slut inleda sina studier.

inte bli överöst med intryck dygnet runt.

hon arbetar mycket med sina egna grän-

förstå att det inte är egoistiskt att lyssna på sig själv och sin kropp.

textilier och tidningspapper. Miia vill göra verk som man kan ta på.

– Något som kan förmedla något mera, inte enbart vara ett synligt uttryck.

Detta läsår ska hon göra sitt slutarbete,

När flyktingkrisen eskalerar runt om i

med inget mindre tema än utbrändhet. I

– Jag kände en sådan enorm lättnad

världen, önskar Miia att hon aldrig hade

vilken form vet hon själv ännu inte, men

att någon verkligen förstod att jag hade

blivit utbränd. För som hälsovårdare fick

det ska väcka diskussion och beröra.

gett allt.

hon daglig kontakt med asylsökande och

Studier på heltid Miia började studera på heltid vid bildkonstlinjen i yrkeshögskolan Novia i Ja-

kvotflyktingar.

– Jag har sådan kunskap som behövs, och jag kan inte vara där.

– Jag vill inte bli konstnären som varit utbränd. Att behöva vara rädd för det säger redan hur mycket som är fel i vårt samhälle. Det krävs en sådan enorm styrka att erkänna att man kan vara svag.

kobstad för ett par år sedan. Räddning-

I nuet

en var det vitsordsfria systemet på hen-

Egen tid, rutiner och kärlek till sig själv

mer arbeta som hälsovårdare, arbetar

nes bildkonstlinje. Utan vitsord behövde

är viktigt för Miia.

hon fortfarande med samma frågor om

hon inte längre sträva mot de högsta be-

– Då kan jag ge till andra personer, och

tygen på papperet – utan fick göra saker

det är det jag vill. Det är det jag brinner för.

prestationsfritt.

I hennes familj finns det bara en dator,

Och trots att hon aldrig mera kom-

männi­skors välmående.

– Jag har bara bytt verktyg, avslutar Miia.

Diagnos: utmattningsdepression » JESPER EKELUND, chef för psyki­

– Om personen i fråga är i arbete har ar-

rande orsakerna till patientens tillstånd. I

atriska klinikgruppen vid Vasa cen-

betsplatshälsovården och arbetsplatsen ett

andra fall kan en kombination av medi­cin

tralsjukhus, hur ställer man diagnosen

gemensamt samtal. Där försöker man hit-

och terapi vara lösningen. Om problemen

”utmattningsdepression”?

ta de bakomliggande orsakerna och se vad

främst är stressrelaterade, arbetar man

– Man ska uppfylla kriterierna för depres-

man kan göra åt dem.

utgående från det.

sion. En utmattningsdepression kan vara arbetsrelaterad och/eller ha att göra

» HUR SER VÅRDEN ut för en person » FOTNOT: I Finland får patienten dia­

med privatlivet.

som lider av denna åkomma?

gnosen ”utmattningsdepression” även om

– Vården ser olika ut beroende på situa-

hennes tillstånd inte har gått från utmatt-

» OM EN PERSON konstateras ha en

18

tionen. För vissa personer fungerar olika

ning till depression. I Sverige finns begrep-

utmattningsdepression, hur går man till

typer av samtalsterapi, till exempel psyko-

pet ”utmattningssyndrom” när sympto-

väga inom vården?

terapi, där man tar reda på de bakomva-

men ännu inte har övergått i depression.

5 | 2015

Helsingfors– Stockholm-kryssning

från

56 € C4-hytt

Dygnskryssning med Viking Grace

från

44 €

Inside Four-hytt

Dagskryssning till Tallinn

från

18 € person

Kryssningar i vuxen smak Det finns gott om program för både finsmakare och dansvänner ombord de Röda båtarna. Dansa natten lång från Helsingfors till Stockholm, släng dig nostalgisk på resan till Tallinn eller spela bingo, roa och lär dig under dagskryssningen från Åbo. Hur låter det med en Specialkryssning om släktforskning, välmående och minnet? Temamenyn Pure Nordic Tastes – Rena nordiska smaker charmar till 29.2.2016. Hjärtligt välkommen! PS Boka din julkryssning i god tid.

Marthaförbundets medlemmar får sin resa ännu förmånligare: vikingline.fi/formaner/martha

Boka online på vikingline.fi, eller ring vår resetjänst, tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser. Rätten till ändringar förbehålls.

MATBITEN

billiga bitar Gott av

Vilka delar av djuret använder du? Tar du samma köttbit av gammal vana eller prövar du på nya köttdetaljer? Eller håller du dig alltid till köttfärs?

TEXT Anita Storm

V

FOTO Isabella Palmgren

RECEPT Louise Mérus

i köper och tillreder främst bak-

djur anlägger mera fett insprängt i köt-

delskött, ryggbiff och innerfilé

tet än handjur.

samt en och annan entrecote.

Från segt till mört

Det motsvarar ungefär hälf-

ten av allt kött på ett djur – vad händer

Genom att koka köttgrytor i flera timmar

med resten och varför tillreder inte fler

kommer du att kunna förvandla ett segt

det köttet? Här finns enbart fördelar att

och senigt kött till något mört och ange-

hämta: du sparar pengar, får en smakri-

nämt. Vilka delar passar då till långkok?

kare kötträtt och bjuds på en enastående

Jo, köttdetaljer med mycket bindväv. I alla

smakupplevelse.

organ hittar man bindväv, men rikligast i

Styckningsmästaren Håkan Fällman

senor, hinnor, muskelfästen och diskarna

som har många års erfarenhet av kött-

i kotpelaren samt i hårt arbetande musk-

branschen har myntat det träffande ut-

ler. Den del som har minst bindväv är in-

trycket ”mörare bak, men godare fram”.

nerfilén, eftersom den utför litet arbete.

Det är dock viktigt att du väljer rätt kött-

När man snabbt upphettar en köttdetalj

detalj till den maträtt du ska tillreda. Vis-

med mycket bindväv till hög temperatur

sa köttbitar behöver vi bara visa för stekpannan, andra måste kokas i flera timmar.

Om vi tar reda på var på kroppen köttet sitter, vet vi också hur det ska tillredas, även information om djurets ålder och kön är av stor vikt. Så när du nästa gång

”Sedan är tillredningen av stor vikt, men ingen kock kan rädda en stressad köttbit.”

köper kött, fråga efter kött från en ko som

blir bindväven hård och därmed svårtuggad. Bindväven kan helt deformera köttbiten när den dras samman mera än köttet.

Låter man en köttbit med mycket bindväv koka en längre tid, bryts kollagenet ner till gelatin, som i sin tur binder köttsaften. Köttet faller sönder och upplevs som

har kalvat två gånger, då får du garante-

till tallriken påverkar hur mört och saf-

mört. Låt därför bindväven sitta kvar på

rat ett fint marmorerat kött som smakar

tigt köttet kan bli, och hur vi uppfattar

de köttdetaljer som du tänker göra lång-

fantastiskt.

smaken. Sedan är tillredningen av stor

kok på, då får du en mustig och smak-

vikt, men ingen kock kan rädda en stres-

rik gryta!

Smak och kvalitet

sad köttbit.

Har du funderat över var smaken sitter

Smaken bärs upp av fettet, en välmar-

i köttet och hur en bra köttbit smakar?

morerad köttbit är att föredra framom en

Smak­upplevelsen är en kombination

fettfri. En mjölkko som har kalvat ett par

av köttets mörhet, saftighet och smak.

gånger har ett välmarmorerat kött som

Många faktorer från uppfödning fram

ger en mycket fin smakupplevelse. Hon-

20

5 | 2015

» LÄS MER!

Fällman, Håkan: Kött – välja, hantera, tillaga. Natur Kultur 2009, s. 287. ISBN: 9789127117877.

» PÅ NÄTET:

www.hakanfallman.se, www.scan.se, www.gronagardar.se

Knaprig grissida med asiatisk gurksallad (4 personer) Cirka 1,5 kg grissida med svål

Asiatisk gurksallad:

Marinad:

1/2 gurka

2 vitlöksklyftor 2 msk brunt socker 4 msk sojasås 2 msk vittvinsvinäger 1 msk five-spice-krydda (kan hittas i exotiska affärer eller lagas själv, se nedan) 3 stjärnanis, krossade 1 tsk vitpeppar

1 stor morot eller 5 rädisor 1/2 röd chilifrukt 2 msk risvinäger 1 msk strösocker 1 tsk sesamolja 2 krm salt 1 kruka koriander

1. SKÄR GURKAN i tunna

1/2 msk salt till skinnet

skivor på mandolin eller med osthyvel. Skiva moroten eller rädisorna.

1. SKÄR CIRKA 1 cm breda

2. KÄRNA UR och fin-

fåror genom svålen (inte ända ner till köttet) av grissidan och torka av väl. Om svålen är fuktig, blir den inte knaprig.

2. BLANDA MARINADEN och häll i en djup form.

Lägg i köttet och låt stå i minst 3 timmar, helst över natten.

3. VÄRM UGNEN till 200

hacka chilin.

3. BLANDA GURKA , morötter (rädisor) och chili med vinäger, socker, sesamolja och salt till en sallad.

4. LÅT STÅ en stund.

Strö på rikligt med koriander.

grader och lägg köttet i en långpanna. Stek i 30 minuter, ta ut köttet, salta och sänk temperaturen till 180 grader (160 grader i varmluftsugn).

Five-spice-krydda:

4. STÄLL IN i ytterligare

2 tsk hel kryddnejlika

1 timme och efter det ännu 20 minuter under grillen, så att svålen blir riktigt knaprig (cirka 20 minuter).

4 tsk malen kanel

5. LÅT STÅ i cirka 15 minuter före servering. Servera med asiatisk gurksallad och med till exempel ris.

4 tsk hel vitpeppar eller sichuanpeppar 4 stjärnanis 4 tsk fänkålsfrön

1. KROSSA de hela kryddorna till ett fint pulver i en mortel.

2. BLANDA MED kanel och förvara i en burk med lock.

Smarta köptips för kött » VÄLJ INHEMSKT

– du främjar en god djurhantering.

» KÖP DIREKT FRÅN bonden och stycka själv. » ÄT EN MINDRE mängd kött, men satsa på bättre kvalitet och ställ krav.

» KÖP KÖTT som kommer från en ko som har kalvat två gånger.

5 | 2015

21

Rätt kött till rätt anrättning

Osso buco med gremolata och risotto milanese

Lägg

Kind

mjöl

»

»

1 lök, finhackad

Lägg passar bra till långkok, an-

Oxkind kallas också för kindback-

(4 personer) 4 bitar osso buco (ca 250–350 g per person) olivolja

Gremolata: 2 msk rivet citronskal 1 vitlöksklyfta, finhackad 3 msk finhackad persilja

tingen hel eller skivad som osso bu-

ar. Kinden och svansen är de två

co i stället för svans eller kalvlägg.

köttdetaljer som arbetar mest på

2 vitlöksklyftor, skalade och krossade

När man sågar läggen i bitar får man

kossan, den idisslar mest hela da-

2 finhackade tomater

fram smakerna ur märgen. Eftersom

gen och viftar nästan konstant på

halva vikten i princip består av ben,

svansen. Muskelfibrerna i köttde-

2 morötter, skurna i små tärningar

beräkna cirka 250 gram lägg per per-

taljerna är därför grovfibriga och

2 selleristjälkar, tunt skivade

1 lök, finhackad

där finns en hel del bindväv. Lång

1 msk finhackad färsk timjan

1 msk olivolja

mar för att köttet ska bli mört och

tillredningstid ger smakrika maträt-

1 msk finhackad färsk basilika

smakrikt – tillbehören får gärna vara

ter. Fetthalten hos nötkind är runt

1/2 dl tomatpuré

2 msk benmärg från osso bucon

kraftiga och ha mustiga smaker. Man

10 procent. Om man inte får tag i

1 1/2 dl torrt vittvin

200 g risottoris

kan koka läggen i rödvin, ett smak-

kind, är högrev ett bra ersättan-

100 g riven parmesanost

rikt öl eller varför inte pröva på att

de alternativ. Även kind från gris

2 1/2 dl kött-eller grönsaksbuljong

koka i olja i en gjutjärnsgryta. Håll

kan tillredas.

socker

en klick smör

1. HÄLL UPP mjöl på en

salt

son. Koktiden bör vara minst tre tim-

temperaturen på cirka 90 grader i

Beräkna cirka 165 gram rå oxkind

ett par tre timmar, confit kallas det.

per person, vilket ger omkring 140 gram färdigt kött. En oxkind väger

Slaksida

» Slaksidan benämns med olika

runt 400 gram, medan en griskind är en portion.

och blanda i saffran.

Håll vätskan varm.

3. VÄRM OLJA i en gryta

2. STEK LÖKEN i olivolja tills den blivit mjuk och tillsätt 2 msk benmärg från osso buco-benet.

mar i till exempel rödvin, örter och

bukmuskeln med fett och bindväv.

vitlök. Du kan även marinera kinden

Flanksteken är en del av slaksidan

i en blandning av dessa före tillred-

och sitter där bukmuskulaturen mö-

ning. Oxkind är bra kött och kan-

ter baklåret, alltså ljumsken. Den har

ske nötdjurets smakrikaste styck-

4. TILLSÄTT LITE olja i gry-

en fetthalt på omkring 5 procent och

ningsdetalj.

tan och fräs lök, vitlök och tärnad tomat. Stek tills löken blivit mjuk, men inte tagit färg.

vill grilla steken, kan den läggas i ma-

» På yngre djur har inälvorna en

rinad ett par dygn och sedan grillas.

mjukare konsistens. En traditionell

Slaksidan är en tunn och ganska

leversås med morötter eller lever-

selleri, örter och tomatpuré och fräs en stund.

stor bit (sett till ytan). Den går bra att

biffar med rårörda lingon – när har

6. LÄGG KÖTTBITARNA

göra en rulle av, välj kryddning och

du senast ätit det? Men det är vik-

tillbehör enligt djurslag, knyt upp

tigt att levern är av god kvalitet,

och koka under en lång tid. Slak-

den förändras snabbt efter slakt.

sidan har relativt hög fetthalt och

Den bästa leverkorven och lever-

även en hel del hinnor och bindväv.

pastejen gör du av slaktvarm lever,

ugn, 1 1/2–2 timmar, eller tills köttet är riktigt mjukt.

Slaksidan används ofta i färs om

du kan även frysa den snabbt efter

8. TA BORT köttbitarna och

man själv jagar eller väljer att stycka

slakt, då bevaras leverns söta och

hemma, men pröva på något annat.

mjuka smak. Blodkorv eller blod-

En paté gjord på slaksidan: Blan-

bröd – traditionella rätter som görs

reducera såsen en aning.

Smaksätt med salt, peppar och socker.

da­ihop kryddor samt tillsätt fett

av det blod man har tillgängligt. I

och portvin och sjud på låg värme

Finland har vi främst blodkorv med

i ­ugnen­­i ungefär 4 timmar. Mixa lätt

rågmjöl, fett och salt, medan det i sydligare länder finns andra intres-

ut i skogen och breda på smörgås!

santa blodkorvsrecept.

22

5 | 2015

½ kuvert saffran

i mjölet.

bringa. Egent­ligen handlar det om

och sätt på burk. Härligt att ta med

1 liter grönsaksbuljong

2. VÄND köttbitarna

och stek några bitar åt gången, tills de tagit färg på alla sidor. Var försiktig så att benmärgen inte rinner ut från mitten av benet. Ta bort köttet och lägg den åt sidan.

Inälvor

Risotto alla milanese:

svartpeppar

Kinder ska kokas i tre till fyra tim-

motståndskraftig och hård. Om man

ser och strö över osso bucon.

tallrik och smaksätt med salt och svartpeppar.

namn: slaksida, kållapp eller tunn-

har en del bindväv, vilken gör den

1. MIXA IHOP alla ingredien-

5. TILLSÄTT MORÖTTER ,

ovanpå grönsakerna och häll över vinet och buljongen.

Koka upp och lägg locket på.

7. STÄLL IN i en 140 graders

9. LÄGG KÖTTET tillbaka och servera med risotto alla milanese och strö över gremolata.

1. VÄRM BULJONGEN

3. HÄLL I RISET. Tillsätt 1 dl buljong i taget och rör om.

Efter att buljongen sugits in i riset, tillsätt mera efter hand.

Smaka på riset och kontrollera konsistensen. Det ska inte vara helt genomkokt, utan med lite tuggmotstånd, och konsistensen på risotton ska vara krämig.

4. TILLSÄTT TILL sist parmesanost och en klick smör.

Smaka av med salt och svartpeppar.

5. SERVERA med osso buco, sås och gremolata.

Vad ska du göra? » GRYTA, välj från framdelen » STEKA, GRILLA, välj från mellandelen » UGNSSTEK, välj från bakdelen

Källa: www.hakanfallman.se

Leverbiffar med äpple och stekt savojkål (4 personer) 400 g malen lever

6. SMÄLT SMÖR i en het

1 gul lök

stekpanna och stek biffarna cirka tre minuter på vardera sidan och vänd försiktigt.

1 stort höstäpple (eller 2 små) 2 medelstora potatisar 3 ägg 1 1/2 tsk salt svartpeppar 2 tsk färsk timjan

7. SERVERA med stekt savojkål, kokt potatis och lingonsylt.

Stekt savojkål:

smör till stekning

1 litet savojkålshuvud eller 1/2 stort

1. SKALA LÖKEN och riv

1–2 msk smör

den grovt.

1/2–1 dl grädde

2. RIV ÄPPLET med skal på.

3. MOSA POTATISARNA

salt och peppar

med en gaffel.

4. RÖR IHOP riven lök, rivet äpple och mosad potatis med levern.

5. TILLSÄTT ÄGGEN och smaksätt med salt, peppar och timjan.

1. STRIMLA KÅLEN fint och stek den mjuk i en stekpanna.

Lilla köttguiden

2. TILLSÄTT GRÄDDE och låt sjuda en stund.

3. SMAKA AV med

»

salt och peppar.

Lammbog med kaprismorötter

» MELLANDELSKÖTT tunnbringa, sadel, ytterfilé/ryggbiff, innerfilé » BAKDELSKÖTT rostbiff,

(4 personer) 1,5–2 kg lammbog

8. TÄCK HELA köttet med

1 kruka timjan

aluminiumfolie, så att det blir lufttätt.

2 hela vitlökar 3 msk olivolja salt och svartpeppar 2 dl god grönsaks- eller lamm­buljong

1. SÄTT UGNEN på 2. LÄGG LAMMBOGEN i

500 g ekologiska morötter

en ugnsform.

1 msk olivolja

3. FINHACKA TIMJAN och

1 msk smör

blanda med olivolja.

2 msk kapris

4. SKÄR BORT hinnor från

1 kruka rucola

köttet.

salt och peppar

5. TRYCK HÅL i köttet

1. SKALA morötterna och

ört-och oljeblandningen över köttet och smaksätt med salt och peppar.

7. HÄLL BULJONGEN på bottnen av formen och fördela vitlöksklyftorna och resten av örterna runt bogen.

Källa: www.hakanfallman.se

cirka 4 timmar. Obs! Om luft kommer in under aluminiumfolien kan köttet bli torrt, så var noga med det.

Kaprismorötter:

6. MASSERA SEDAN

ytterlår, innanlår, rulle, fransyska

9. STÄLL LAMMET i ugnen i

160 grader.

med en vass kniv och tryck i skalade vitlöksklyftor.

FRAMDELSKÖTT hals, bog, bringa, rygg, entrecote, framlägg

skär i stänger.

2. KOKA I saltat vatten tills de är al dente.

3. HÄLL BORT vattnet och stek lätt i en smöroljeblandning.

4. TILLSÄTT KAPRIS och smaka av med salt och peppar.

5. BLANDA I rucolasallad.

5 | 2015

23

KOLUMN

YRSA LINDQVIST är etnolog och förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets arkiv. Hon gillar dagens trender i mathållningen som betonar närproducerat, odling i köksträdgård och att plocka bär, svamp och ogräs. Hon ogillar när naturen täcks av snö och is.

VAD ÄR FINLANDSSVENSK MATKULTUR? SENSOMMAREN LIGGER bakom oss och många har i

ker gav välbehövliga vitaminer. Marthaförbundets kon-

år åter upplevt en kräftskiva eller två. Förr sänkte man

sulenter spred de nya lärorna i bygderna, och det man

själv ner mjärdar i bäckar och åar eller köpte levan-

lärde sig via Marthaförbundet eller på folkhögskolornas

de kräftor på torget. De krafsade omkring i en papp­

matlagningskurser praktiserades i hemmen. En ny häl-

ask med hål för att kokas hemma i hushållets största

sosammare matkultur uppstod.

kastrull. I dag är det mest färdigt kokta kräftor som

En annan stor påverkare för matkulturens utveckling

saluförs, inhemska färska eller utländska djupfrysta.

i Svenskfinland var Högvalla seminarium för huslig eko-

Men vad annat är finlandssvensk matkultur än kräf-

nomi. I Finlandssvenska matboken skriver Bo Lönnqvist:

tor, och är kräftor i själva verket mera festsed än mat?

”Få minoriteter eller folkgrupper i världen torde ha en

Vår matkultur förändrades snabbt under 1900-talet,

egen skola för sin matkultur!” Elsa Bonsdorff och Ru-

snabbare än någonsin tidigare. Från ett samhälle där

na Melander styrde upp undervisningen och skapade

största delen av befolkningen själv producerade sin

en Högvallakultur som generationer av finlandssvenska

mat, handlar matförsörjning i dag om konsumtion med

kvinnor blev delaktiga av. Det var också Högvallautbil-

betoning på industriellt framställd mat. Traditionellt

dade hushållslärare som undervisade i skolorna i samt-

åt kustbefolkningen mera strömming, och i festma-

liga delar av Svenskfinland.

ten har man sett influenser från Sverige och Tyskland.

Runa Melanders kokbok Hemhushållningens grunder

Men matkulturen har inte nödvändigtvis följt språk-

gavs ut av Marthaförbundet 1929 och blev i senare upp-

gränserna, snarare har Finland delats upp på mitten,

lagor omdöpt till Marthas kokbok. Även om den till en

med influenser från öster respektive väster. Sallader,

början inte var speciellt finlandssvensk, intervjuade Ru-

som sillsallad och potatissallad, hålkakor och mem-

na Melander eleverna för att efter hand få med ock-

ma i väster, svamp, piroger, surkål och pasha i öster.

så lokala rätter som vispgröt med rågmjöl. Fortfarande

Sedan decennier har handeln likriktat influenserna,

är Marthas kokbok ett centralt verk i många finlands-

karelska piroger i väster och potatissallad i öster är i

svenska hushåll, en klassiker utan glassiga fotografier

dag en självklarhet.

och illustrationer, men med en lokal kultstatus jämför-

Redan från start var Marthaförbundet en föregång-

bar med Julia Childs Mastering the Art of French Cooking.

are när det gällde att uppmärksamma maten och lära

Vår matkultur handlar alltså mer om det gemensamma

ut hur den kunde bli hälsosammare. Den ensidiga kos-

ramverket än om enskilda maträtter. Högvalla, Marthas

ten med saltat kött, saltad fisk, gröt, bröd och mjölk

kokbok, Strömsö och framför allt Marthaförbundets stän-

skulle drygas ut med grönsaker som kvinnorna skul-

digt aktuella kampanjer som når ut till tusentals med-

le odla i egna köksträdgårdar. Bär, frukt och grönsa-

lemmar – det är finlandssvensk matkultur.

YRSA LINDQVIST

24

5 | 2015

JÄ S R

LV

SY ETT FUNKTIONELLT

martha förkläde GÖ

AV SLITNA JEANS TEXT Ina Nordberg

FOTO Camilla Ostberg

» SITTER DU PÅ en hög avlagda jeans hemma som kunde få ett nytt och bättre liv?

Till marthaförklädet behöver du två till fyra par jeans och litet fingerfärdighet. Förklädet har många fickor och fiffiga detaljer, öglor och knappflikar som kan vikas upp så att en påse bildas för till exempel äppelplockning.

Du behöver: 2 TILL 4 PAR AVLAGDA JEANS SAX ELLER RULLKNIV SKÄRUNDERLÄGG SYMASKIN MÅTTBAND KNAPPNÅLAR MÖNSTERPAPPER PENNA TUNNARE BOMULLSTYG till att fodra överdelen med, till exempel material från en gammal skjorta.

Använd symaskinsnål nr 90 eller 100 när du syr i jeanstyg.

5 | 2015

25

Gör så här ...

1. KOPIERA mönstret i rätt storlek. Framstycke, hängslen, nederdel, trapetsficka. Märk ut placeringen för detaljerna. Mönstret inkluderar inte sömsmåner.

2. KLIPP UT raka tygstycken

SKALA 1:4 Mönstret inkluderar inte sömsmåner 1 x 1 cm

Knappflikarna sys fast på rätsidan.

HÄNGSEL

av jeansens ben, det är viktigt att tygstyckena är rektangulära och följer trådriktningen. Klipp ut långa dekorativa sömmar till knytband. Klipp två linningar till hängslen, klipp av ändarna med knappar till 4 cm långa knappflikar, det behövs totalt 6 stycken knappflikar. Sprätta lös alla fickor och två bältesöglor.

Klipp lös en benfåll. Klipp ut ytterligare detaljer och knappar du vill använda på ditt förkläde.

5. VÄND TYGET uppochner och sy en motsvarande söm från andra sidan. Fortsätt skarva tygstycken tills du har ett tillräckligt stort sammanhängande tyg att klippa ut mönsterdelarna från.

S M L

MITT FRAM, MOT VIKT KANT

6. KLIPP UT mönsterdelarna,

1 cm omlott och nåla ihop.

framstycket klipps både i jeanstyg och i bomullstyg. Nåla fast två linningar mot framstyckets axlar, räta mot räta. Placera bomullstyget ovanpå, räta mot räta och vändsy alla kanter utom nedre kanten.

4. SY IHOP tygstyckena

7. KLIPP HACK i halsringningen

omlott med en bred sicksacksöm och kort stygnlängd, sy så att sicksackens kant tangerar tygets kant.

för att få den att böja sig smidigt. Hacken klipps med 1 cm mellanrum och slutar 2 mm från sömnadslinjen.

NEDERDEL

FRAMSTYCKE

S S M

M L

L

3. PLACERA tygstyckena

Öglorna och knappflikarna sys fast på avigsidan.

SM L

TRAPETSFICKA

» LADDA NER mönsterbeskrivningen i PDF-format från nätet på adressen www.martha.fi/sv/start/tidskriften/.

26

5 | 2015

8. VÄND OCH PRESSA

10. PLACERA knappflikar

11. KNAPPFLIKARNAS

14. SY FAST framstycket

överdelen.

vid mönstrens markering.

klippta kant hamnar under sidans fåll och sys fast samtidigt som fållen sys.

räta mot räta centrerat mot nederdelens övre kant, 1,5 cm från kanten.

Sy fast en lång dekorativ söm upptill i var sida på nederdelen, dessa blir förklädets knytband.

Välj om du vill använda jeansens avigeller rätsida som förklädets rätsida.

12. SY FAST de tre andra sidorna av knappflikarna.

A

A 15. VIK NER 0,5 + 1 cm längs

Tips!

B

C

förklädets överkant och fålla.

Vik samtidigt in framstyckets sömsmån, så att den döljs inne i fållen.

» Vill du ha vackra stickningar, men saknar stickningstråd går det att sy med dubbla vanliga övertrådar – såvida att nålen är av en tillräckligt grov modell (nr 90–100).

B

» Spara alla fickor, linningar, dekorativa sömmar och andra detaljer­från dina gamla­jeans, du behöver dem om du vill göra ett martha­förkläde.

C

9. VIK IN och fålla förklädets

13. KLIPP UT 4 stycken

sidor och nedre kant, 0,5 + 1 cm mot avigsidan. Vik hörnen enligt bild A–C.

10 cm långa dekorativa jeanssömmar. Vik dem till öglor och placera öglorna vid mönstrets markeringar och sy fast (bild A–C).

16. VÄLJ FICKOR och detaljer till förklädet (bild A). Placera ut och sy fast fickor, två knappflikar per sida, en benfåll (som handdukshängare) och två bältesöglor (bild B). Gör en ficka för knivar och andra verktyg genom att sy på trapetsfickan placerad som en kvadrat och sy kanaler för de olika verktygen. Förklädet är klart.

5 | 2015

27

AKTIVA MARTHOR

Kristinestads­marthor välkomnar flyktingkvinnor För att skapa en kontakt till de flyktingkvinnor som söker asyl och som bor i Kristinestad har marthakretsen Dustaneh öppnat sina hem för månatliga träffar.

Syftet är att kvinnorna ska lära känna de lokala sederna och få en trygg plats att tala ut på. Marthorna själva tycker att mötena har berikat deras egen tillvaro och önskar att alla kunde dela deras erfarenheter.

TEXT Karin Dahlström

FOTO Johannes Tervo

En stark gemenskap har uppstått mellan kvinnorna i Dustaneh-kretsen. Fr.v. i främre raden: Marja-Liisa Hohenthal, Comfort Koomson, Sonia Rosoli, Homa. Bakre raden: Madina Mereshrova, Catarina Rikala, Leah, Eva Ingvesgård och Islamofa Vafa.

28

5 | 2015

I

Kristinestad träffas sedan sju år tillba-

bjuda oss på sina traditionella rätter och

ka ett gäng kvinnor en gång i måna­den.

vi i vår tur bjuder på våra. Då och då la-

Det är marthakretsen Dustaneh (ordet

gar vi mat tillsammans. Ibland kan det

betyder vänskap) som har öppnat sina

bli trångt, men då kommer vi bara var-

hem för asylsökande kvinnor. Kretsen till-

andra närmare.

hör Lappfjärd Marthaförening. Förra året fick kretsen ett jubileumspris av Marthaför-

En enda familj

bundet för sina insatser att skapa en mötes-

Det är fjorton år sedan de första afghans-

plats för många kulturer. De kvinnor som

ka kvotflyktingarna kom till Kristinestad.

denna intervjudag har samlats hemma hos

Sedan dess har det tillkommit flera vän-

Catarina Rikala representerar förutom Fin-

familjer som tar sig an de asylsökande,

land fyra länder: den ryska delrepubliken

men kretsen Dustaneh är den enda grup-

Ingusjien, Azerbajdzjan, Afghanistan, Al-

pen som finns, och till vilken enbart kvin-

banien och Ghana.

Förmedlingen mellan asylcentralen och Dustaneh sker via Röda Korset, som kan

Catarina Rikala leder marthakretsen Dustaneh och har blivit något av en mamma för de asylsökande kvinnorna.

ringa upp och meddela att det finns en kvinna som skulle behöva sällskap.

– De kvinnor som tillhör gruppen brukar vi sedan plocka upp med bil, säger Rikala.

– Vi är ett tjugotal personer på träffarna som brukar hållas turvis i våra hem, fortsätter marthan Ulla-Stina Heikkilä. De vill

Leah delar med sig av ett meddelande på sin smarttelefon till Sonia Rosoli.

nor hör. Rikala säger att marthorna i kretsen har blivit som mammor för de asylsökande kvinnorna som bor på asylcentralen i Kristinestad och i lägenheter runt

”Man kan själv tänka sig hur det skulle vara att fly till ett helt främmande land.”

om i kommunen.

– Det är viktigt för dem att de har en familj, där de kan känna sig trygga. När männen inte är närvarande kan kvinnorna prata fritt ur hjärtat, och när de kommer­hit tar de ofta bort sina slöjor.

Ruth Koomson är den yngsta medlemmen i kretsen. Hennes mamma Comfort gläder sig över att dottern får vistas i en trygg miljö.

5 | 2015

29

Dessa flyktingkvinnor lever många gång-

Rikala när hon tänker på de grymma upp-

Marthorna är dessutom aktiva inom kyr-

er under stor stress.

levelser som de asylsökande kvinnorna

kan, och flera av flyktingkvinnorna har

– De har blivit tvungna att fly från sitt

har gått igenom. Det kan kännas som att

börjat delta i gudstjänsterna och i de kyrk-

land och de har en stor hemlängtan. De

man inte orkar längre, och då kan någon

liga aktiviteterna. Det finns även kvinnor

vet att de aldrig får träffa sin familj i hem-

ringa och fråga om hon får komma och

som tagit steget och blivit kristna från att

landet igen, och att väntan på asyl kan bli

prata. Då säger man ju inte nej.

ha varit muslimer.

lång, säger Rikala.

– Vi har en stor uppgift att göra vardagen dräglig för dem. Man kan själv tänka sig hur det skulle vara att fly till ett helt främmande land.

Leenden och kramar Marthorna har tagit det som sin uppgift att stötta och lyssna. Språkförbistringen

Men trots att det ibland blir tungt, är al-

– Det innebär naturligtvis en stor risk

la marthorna överens om att mötet med

för dem, eftersom en konvertering inte ses

flyktingkvinnorna berikar deras liv.

med blida ögon av familjen, säger Rikala.

– Tänk, de som inte får vara med om

Det stöd som marthorna har gett har

detta, vad de går miste om! säger Eva Ing­

bidragit till att samtliga kvinnor i grup-

vesgård.

pen har fått positiva svar på sin asylansö-

– Vi har lärt oss så mycket av kvinnorna, fortsätter Hohenthal.

kan ibland lyfta kommunikationen till en

Tröst och stöd

annan nivå.

kan. Senaste vecka fick den sista kvinnan, Meredina Mereshrova från Ingusjien, sin asyl­ansökan godkänd.

– Det stöd de får här ger dem ork att fort-

Förutom att ge kvinnorna tröst och stöd,

sätta att kämpa i väntan på beskedet, sä-

– Vi använder oss av teckenspråk, leen-

hjälper marthorna även till med en del

ger Rikala. De positiva beskeden firas se-

den och kramar och det fungerar bra, tyck-

praktiska ärenden när det gäller att bi-

dan med en fest.

er tidigare distriktsordföranden Marja-Lii-

stå dem i asylprocessen. De har kontakt

sa Hohenthal. Ibland uppstår det missför-

med det juridiska ombudet som hand-

Eget boende

stånd, men det brukar vi bara skratta åt.

lägger kvinnornas asylärenden och hjäl-

Efter att flyktingarna fått asyl ska de läm-

– Tidvis kan det bli övermäktigt, säger

per till med den information som behövs.

na asylcentralen och hitta ett eget boende.

Marja-Liisa Hohenthal skulle unna alla det berikande mötet med människor från andra kulturer.

30

5 | 2015

Då behöver de hjälp med att ta sig fram i

och be dem plocka ut dem som behöver

samhället, och även här kan marthorna

komma i kontakt med finländare. Ta se-

bistå dem.

dan små steg, det är inte svårt.

– Vi kan följa med dem till Folkpen-

En annan dröm är att lära dem som är

sionsanstalten och hjälpa dem med så-

analfabeter läsa.

dant som bostadsbidrag och barnbidrag.

De flyktingkvinnor som Marthas utsän-

De som fått asyl och vet hur tuff asylpro-

da träffar uppskattar den vänskap och ge-

cessen är, kan i sin tur hjälpa dem som

menskap som har uppstått mellan krets-

väntar på beslutet, säger Rikala.

medlemmarna.

– De som har fått asyl har det gått bra för

– Detta är bra för oss, säger Comfort

i Finland, konstaterar Ingvesgård.

Koom­son från Ghana. Alla älskar alla, det

Ett exempel är en familj från Kosovo

är så tryggt här. Det är fred. Man kan låta

som flyttade till Helsingfors och mannen

barnen leka ute utan att vara orolig för att

i familjen, som tidigare hade varit möbel­

de ska bli våldtagna eller dödade. Jag upp-

handlare, kom in på Aalto-universitetet

lever att den här gruppen är min familj.

och även frun började studera.

En marthadröm Catarina Rikala har en marthadröm, hon skulle vilja berätta om Dustanehs verksamhet på ett höstmöte och uppmana and­ra marthor att ta sig an flyktingar.

– Ta kontakt med närmaste asylcentral

Leah, som inte vill uppge mer om sig

”Tänk, de som inte får vara med om detta, vad de går miste om!”

själv än förnamnet på grund av den situation hon befinner sig i, säger att det är svårt att komma till Finland när man inte har några vänner här. Hon upplever många finländare som reserverade, och därför uppskattar hon Dustanehs träffar desto mer.

Madian Mereshrova från Ingusjien, Islamofa Vafa från Azerbajdzjan, Homa och Sonia Rosoli från Afghanistan samt Ruth och Comfort Koomson från Ghana har hittat vänskap och en trygghet i marthakretsen Dustaneh.

5 | 2015

31

JUBILEUMSKAMPANJ

Kom med och bygg upp

NÄTBIBLIOTEKET FÖR FINLANDS HISTORIA! TEXT Kai Ekholm, överbibliotekarie

FOTO Mikaela Groop

» Nationalbiblioteket är en av Finlands fi-

träffar, av vilka över tusen var bilder. Men

jekt, vars mål det är att så snabbt som möj-

naste nyklassiska byggnader, den av Engel

när ”allt redan finns på nätet”, varför måste

ligt publicera materialet på nätet. Vårt digi-

ritade kupolsalen hör till världens vackras-

vi alls göra någonting? Allt finns inte på nä-

taliseringsprojekt i ett nötskal:

te. Jag skulle gärna se att byggnaden blev

tet, av Nationalbibliotekets samlingar är en-

en symbol för hela nationens identitet och

dast ett par procent digitaliserade.

välstånd. Renoveringen, som har kostat 16 miljoner euro, är på väg att bli färdig, och

Stort behov

från och med februari 2016 kommer vi att

Under dessa tider behöver vi även medbor-

åter få beundra byggnaden och dess välgö-

garnas aktivitet och stöd. Det finns ett väldigt

rande atmosfär.

behov av att använda detta minnesarv. Redan

PROJEKTETS BESKYDDARE är republikens president Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio.

FÖRST EN MINDRE kampanj och år 2016 en allmän kampanj.

NÄTBIBLIOTEKET för Finlands historia öppnas år 2017.

Nationalbiblioteket och marthorna (både

demografin talar för det: Vi över 50-åring-

de svenskspråkiga och de finskspråkiga) har

ar är redan över två miljoner och vi har alla

Namngiven fond

på ett glädjande sätt funnit varandra och ve-

ett intresse av att få närmare kontakt med

Vi har med marthorna kommit överens om

lat samarbeta för att sprida kännedom om

våra egna rötter.

fungerande arbetsformer. Marthorna har i an-

marthornas skriftliga och på andra sätt do-

Redan att få dagstidningarna, tidskrifter-

kumenterade kulturarv. Samtidigt bidrar vi

na, affischerna och småtrycken ut på nätet

namngiven fond, Martat–Martha, till vilken

till att öka kännedomen om Nationalbiblio-

skulle bidra till att bygga upp det gemen-

de som vill stödja marthornas kulturarv kan

teket och samlar in medel för nätbiblioteket.

samma minnet och den nationella identite-

rikta sina donationer. Tanken är att marthor-

ten på ett enastående sätt.

na i sina egna hemkommuner ska sprida kun-

Redan i dag kan vi beundra marthornas insatser, till exempel på adressen www.finna.fi.

Nationalbiblioteket kommer därför att år

Med sökordet ”martat” fick jag över 7 000

2016 starta ett omfattande finländskt pro-

slutning till kulturarvsfonden grundat en egen

skap om projektet, så att människor kan hitta det och stödja det.

Vi kommer att skriva mera om projektet i tidskriften Martha, men för ögonblicket kan jag bara med glädje uppmana alla att komma

”Allt finns inte på nätet, av Nationalbibliotekets samlingar är endast ett par procent digitaliserade.”

32

5 | 2015

med och sprida kunskap om marthornas historia! Stöd samtidigt uppbyggandet av nätbiblioteket för Finlands historia och bevarandet av vårt kulturarv!

Fråga experten

Dags att ta farväl » Efter nästan femton år som ekonomirådgivare och sakkunnig i privatekonomi på Marthaförbundet är det dags för mig att ta farväl. Det har varit en trevlig, givande och omväxlande tid med de mest mångskiftande människokontakter, såväl med marthor och klienter som med olika samarbetspartner. Att jag av privata skäl har valt att lämna arbetslivet gör ändå inte att jag lämnar marthaverksamheten, i själva verket kan jag nu bli ännu aktivare som martha.

Till sist vill jag gärna dela med mig av några nyttiga råd och tips för en bättre privatekonomi. Och understryka att en ekonomisk person planerar, ställer upp mål, jämför priser, tänker ekonomiskt i allt (för det mesta), men inte alls behöver vara snål och missunnsam, utan tvärtom, har råd att vara givmild och generös. Med dessa ord vill jag tacka för mig och önska alla Marthas läsare en fin fortsättning!

JANINE SMEDS

Hjälp oss att bevara våra publikationer och tidningen! » NATIONALBIBLIOTEKET samlar

in medel till ett nätbibliotek för att ­hedra Finlands hundraåriga självständighet. De medel som doneras till den namngivna fonden Martat–Martha går till digitaliseringen av de publikationer som marthorna har gett ut. Martat–Martha-fonden är en del av Helsingfors universitets fonder.

Detta är ett projekt som vi hoppas att alla marthor ska delta i. Efter slutfört arbete kommer de publikationer och broschyrer samt tidskriften Martha som publicerats under åren 1899–1944 att finnas tillgängliga för alla på nätet. Var med och ge vidare marthornas värdefulla kulturarv till kommande generationer – delta i Vårt första sekel på nätet-kampanjen!

Så här kan du donera: Betala in det valda beloppet på Helsingfors universitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I meddelandefältet skriver du “Nationalbibliotekets kulturarvsfond, Martat– Martha-fonden” samt ditt namn.

Nationalbiblioteket publicerar nam­nen på gåvogivarna på sin webbplats. Om du inte vill att ditt namn ska framgå, skriv bara “anonym”. För donationer som överstiger 500 euro skriver vi ett separat gåvobrev.

Du kan också donera online: 1. Gå till adressen https://onlinedonation.helsinki.fi/Onlinedonation/

2. Fyll i donationsformuläret 3. Under ”Donation” välj Fonddonationer 4. Under ”Fond” välj Kansallis­kirjaston kulttuuriperintärahasto (Nationalbibliotekets kulturarvsfond)

5. Under ”Meddelande” skriv Martat–Martha-fonden Penninggåvor till förmån för veten­skapliga och kulturella arv är avdragsgilla för företag och samfund då beloppen uppgår till 850–250 000 euro per år.

Mera information om donationer: kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi

Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Helsingfors universitet tillstånd för penninginsamling för perioden 2015–2019 (POL-2014-11778)

Janines bästa ekonomitips LEV LÅNGSIKTIGT Lev på dina inkomster från föregående månad.

Bygg upp en buffert, en reservkassa, så att du inte behöver leva på kredit eller ur hand i mun.

PLANERA DIN EKONOMI Kartlägg då och då, åtminstone när din ekonomiska situation ändras, dina inkomster och utgifter och följ med hur de utfaller kalendermässigt.

KOSTNADSBERÄKNA INNAN DU TAR KREDIT Räkna ut, eller be banken räkna ut, vad totalkostnaden blir då lånet är avbetalat. Gör detta för olika långa lånetider, eftersom lånetiden påverkar kostnaderna mest. Naturligtvis ska du också jämföra anbud från olika banker.

SPARA SMARTARE För att lyckas spara är det bra att genast då du får pengarna lägga undan det du vill spara, att vänta och se ”vad som blir över” brukar sällan lyckas.

Man kan spara för en reservkassa, men också för andra ändamål, exempelvis en resa eller en större anskaffning till hemmet.

SLÄNG INTE MAT Att slänga mat är onödigt, både ekonomiskt och med tanke på miljön.

Fler tips hittar du

i

spar tipsbroschyrern w w w.mar tha .fi.

a på

5 | 2015

33

MARTHAINFO

MARTHAINTERVJU

Muluken Cederborg vikarierar på Ungmartha

Klädbytardagen firas 14.11 » SEDAN 2013 arrangerar Marthaförbundet årligen den nationella klädbytardagen, i år infaller dagen lördag 14.11. Målet är att genom klädbyten runt om i landet, arrangerade av kretsar, föreningar, och distrikt, sätta kläder i rotation och samtidigt uppmärksamma

I början av augusti tillträdde Muluken Cederborg tjänsten som vikarierande verksamhetsledare för Ungmartha. Hon vikarierar för ordinarie verksamhetsledaren Elise Hindström.

TEXT Mikaela Groop

FOTO Karin Lindroos

» MULUKEN CEDERBORG, 36, har

problemet med textilavfall.

» I ÅR ARRANGERAS klädbytardagar på åtminstone följande orter: EKENÄS: Ungmartha i samarbete med

Novia Raseborg, Novias matsal, kl. 10–13 MALAX: Marthaförbundets klädbytardag

på konstverkstaden Malakta, kl. 12–15

tidigare arbetat med information och rådgivning för unga samt som infor-

BORGÅ: Borgå Marthadistrikt och Borgå Stads Ung-

matör för integrationsenheten vid det

domstjänster, Ungdomslokalen Zentra, kl. 15–17

finlandssvenska informations- och

KORPO: Nagu och Korpo Marthaföreningar,

kulturcentret Luckan i Helsingfors.

Kommunalgården i Korpo MARIEHAMN: Ålands Marthadistrikt,

– Under mitt tidigare arbete på Luckan samarbetade vi med Ungmartha

Sittkoffs galleria, kl. 11–15

och mitt intresse för Marthaförbundet

» DESSUTOM: Marthaförbundets projekt Garderobens

växte då. Jag tilltalades av en verksam-

kurshelhet i samarbete med Vasa Arbis: 31.10 (föreläs-

het som har fokus på hushåll, ekonomi och ekologi och som betonar de ungas rätt till en egen åsikt, ett eget livsutrymme och en god hälsa.

Enligt Muluken läggs en stor press på unga i dagens samhälle. De lever i korsdraget av yttre krav på studie- och arbetslivsframgångar och upplever att det finns ett tryck på att de mås-

”Jag kände stor glädje då jag fick höra att jag hade blivit vald till vikarierande verksamhetsledare för Ungmartha, det kändes som ett privilegium.”

ning), 7.11 (klädbyte), 14–15.11 (workshop). Mera information finns i evenemangskalendern på martha.fi.

Ordna lokalt! » VI UPPMANAR nu marthadistrikt, -föreningar och -kretsar att arrangera egna klädbyten under den nationella klädbytardagen.

verkar såväl det personliga välmåen-

Så här gör ni:

– Marginalisering och utanförskap

det som utvecklingen och den psykis-

är problem som inte ser ut att mins-

ka hälsan. Genom Ungmarthas olika

» BESTÄM VAR klädbytardagen ska ordnas och

ka, tvärtom. Också olika hälsopro-

verksamhetsformer kan ungdomar

» FUNDERA PÅ vilken nisch klädbytardagen

blem ser ut att öka, ironiskt nog bå-

träffas, uppleva gemenskap, utveck-

de bland dem som är stillasittande

la och stärka sin egen identitet och

och bland dem som tränar hårt, med

självkänsla, samt öva sig i att bli ly-

ätstörningar och dopning som följd.

hörda för andras tankar och respek-

Dagens unga är både kloka och väl-

tera varandra.

har. Är den för alla (herr, dam, barn, hobbytextilier och så vidare) eller exempelvis enbart för barnkläder? » ORDNA GÄRNA en ­programpunkt eller workshop med fokus på återbruk och ­reparation av kläder. » MEDDELA ekologirådgivare Anita Storm, anita@martha.fi, att ni ordnar en klädbytardag och vem som är kontaktperson. Vi bidrar med marknadsföringsmaterial i form av affischer, flygblad samt post it-lappar med råd och tips på klädvård som ni kan dela ut under dagen. Därtill skickar vi ut ett pressmeddelande 9.11 till alla finlandssvenska redaktioner med kontaktuppgifter till lokala arrangörer.

te leva upp till olika utseendeideal.

utbildade, men det tycks inte automatiskt minska på problemen.

Muluken bor i Helsingfors. Till familjen hör maken Rabbe, sonen Benyam, 2,5, och de äldre syskonen Fred-

På vilket sätt kan Ungmartha stödja

rik, 21, och Sofia, 18.

barn och unga?

– Ungmartha erbjuder olika former av lågtröskelfritidsaktiviteter för barn och unga. Fritiden är en viktig del av barnets och den ungas liv, den på34

5 | 2015

MULUKEN CEDERBORG är anträffbar på tfn 044 280 6813 eller per e-post på muluken. cederborg@martha.fi.

vilken tid.

AKTUELLT

Marthaförbundets höstmöte i Helsingfors 21.11 » FINLANDS SVENSKA Marthaförbund

dem som står i tur att avgå samt ersätta-

rf kallar till höstmöte lördagen den 21 no-

re för dessa.

vember 2015 på yrkeshögskolan Arcada i

Distriktens ombud bör uppvisa behörigen

Helsingfors, Jan-Magnus Janssons plats 1,

undertecknade fullmakter lördagen den 21

Lilla Auditoriet. Höstmötet inleds klockan

november mellan klockan 11.00 och 12.00.

12.00, lunchen klockan 11.00.

Distrikten bör skriftligen anmäla föränd-

Vid mötet behandlas, förutom stadge-

ringar i ombudslistan från vårmötet, med

enliga ärenden jämte inkomna motioner,

namn och fullständiga adressuppgifter, till

ärenden som centralstyrelsen har valt att

Marthaförbundet, Bölegatan 2, 00240 Hel-

föra till höstmötet. Vid mötet väljs med-

singfors eller per e-post till marika.seger@

lemmar till centralstyrelsen i stället för

martha.fi senast måndag 30.10.2015.

Höstmötesprogram

Inbetalningar MARTA CENTRS

» Eckerö Mf med anledning av Kökar Marthaförenings 100-årsjubileum 20,00 euro » Gammelby Mf med anledning av Görel Selanders 80-årsdag 50,00 euro » Nykarleby Mf med anledning av Margareta Henrikssons 70-årsdag 30,00 euro » Åbo svenska Mf intäkterna från martha­ kaféet på Konstens natt 120,00 euro ANNA EHRNROOTHS FOND

» Storgårds svenska mkr med anledning av Riitta Seppäs 70-årsdag 30,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Kl. 11.00 Lunch med fullmaktsgranskning Kl. 12.00 Höstmötet inleds, Andrea Hasselblatt, förbundsordförande Tolerans, respekt och samhälls­moderlighet Jeanette Björkqvist, årets Fredrika Runeberg-stipendiat, journalist Möte med stadgeenliga ärenden Kaffe med dopp, under kaffepausen ges föreställningen Shirley Valentine med ­skådespelaren Nina Hukkinen i huvudrollen Mötet fortsätter

Föreläsning med Ann Fernholm 3.11 » HUR PÅVERKAS våra barns kroppar av socker? Den 3 november håller den svenska vetenskapsjournalisten Ann Fernholm en föreläsning på Arbis i Helsingfors där hon talar om bland annat hälsoeffekterna av en hög sockerkonsumtion hos barn. Föreläsningen hålls klock-

Cirka kl. 16.30 Höstmötet avslutas

an 18–19.30 och 50 platser finns reser-

» ANMÄLNINGAR senast måndagen den 9 november 2015 till

verade för marthorna. Klicka in dig på

petra.hognas­@martha.fi, tfn 044 280 6609. PRIS: 25 euro för lunch med kaffe samt eftermiddags­kaffe med kaka. Marthaförbundet står för lunch och kaffe för ombuden.

evenemangskalendern på martha.fi och anmäl dig via formuläret. Föreläsningen är ett samarbete mellan Marthaförbundet, Helsingfors Arbis och Minerva Kustannus Oy.

Rättelse » Ett fel hade smugit sig in i Malaxartikeln på sidorna 32–34 i senaste numret av Martha. Den nämnda marthaföreningen heter inte Martha Mittemellan Malax, utan Malax Mittemellan Marthaförening.

Vi beklagar missödet!

5 | 2015

35

MARTHAINFO

Glädje och passion på nordisk kvinnokonferens TEXT Petra Högnäs

FOTO Privat

» I JUNI ARRANGERADE Nordens­ Kvinnoförbund (NKF) den årligt återkommande

Läsarenkät

Martha har nöjda läsare

sommarkonferensen i Gränna, Sverige. Denna

» DE FLESTA av Marthas läsa-

gång stod svenska Riksförbundet Hem och

re är nöjda med tidningen, visar

Samhälle som värd och den röda tråden för

en färsk läsarenkät. Nio av tio

konferensen var Livskvalitet.

marthor uppger att de är nöjda

Första dagen av konferensen ägnades åt

med sin medlemstidning. Svars-

föreläsningar och samtliga föreläsare beto-

procenten var 22,4 procent.

nade vikten av livskvalitet bland äldre. Elsa

I maj–juni 2015 lät redaktio-

Ingesson, legitimerad sjukgymnast och re-

nen göra en läsarenkät som sän-

habiliteringsläkare, var ett levande bevis på

på musikens betydelse för glädje i livet, hela

des ut till samtliga medlemmar

att hon lever som hon lär. Som pensionär

livet. Hon har jobbat på olika äldreboende

som har uppgett en e-post-

är hon coach för projektet Passion för livet

med patienter med svåra demenssjukdomar.

adress i medlemsregistret. Om-

– hela livet och med stor entusiasm berät-

– Musiken kan ha en läkande kraft i krop-

kring 80 procent av dem som

tade hon om arbetet att skapa en roligare

pen. När man lider av en demenssjukdom är

svarade ansåg att artiklar om

vardag med bättre hälsa och hög livskvali-

det ofta de gamla sångerna och ramsorna

mat och näring är intressanta

tet för äldre. Projektet vill öka de äldres väl-

som sitter kvar. De är starka minnen som

och bra. Därefter följde artiklar

befinnande genom att bryta invanda möns-

finns djupt bevarade, sade Birgitta Anders-

om välmående och hälsa (cir-

ter och gå från ord till handling för att gö-

son, och tillade att hon med hjälp av sin gi-

ka 70 procent) samt trädgård

ra livsförändringar. På så kallade livskaféer

tarr och gamla barnvisor fått demenssjuka

(omkring 55 procent). Drygt 50

kan deltagarna tillsammans med utbildade

som inte kan tala eller kommunicera att med

procent av de tillfrågade öns-

handledare diskutera och fundera över sin

klar och tydlig röst sjunga med i de välbe-

kade se fler artiklar om välmå-

livssituation, med fokus på bland annat mat,

kanta sångerna.

ende och hälsa, medan cirka 45

fysisk aktivitet, läkemedel och sociala nät-

Andersson har gett ut boken Den spröda

procent ville läsa mer om mat

verk. Måttlighet och glädje i vardagen beto-

tonen bortom glömskan, där hon ger exempel

och näring. ”Gör själv”-artiklar

nas, och även vikten av att äldre har kontroll

på hur musiken kan underlätta vården och

ligger i tiden, totalt 38 procent

över sin livssituation. Passion för livet-pro-

behandlingen av sjuka. I boken finns även

skulle gärna ta del av fler artik-

jektet har tilldelats det europeiska kvalitets-

ett sammandrag av aktuell forskning om de-

lar i ämnet.

priset Social innovation in ageing – The Euro-

menssjukdomar och neurologiska sjukdomar.

Webbenkäten gav redaktio-

pean Award.

Helande kraft

Iluta Lace, verksamhetsledare på Marta

nen värdefull information och

Centrs i Riga, höll ett uppskattat inlägg om

resultaten av undersökningen

kvinnocentrets arbete med att förbättra si-

kommer att följas upp. Vi ser

Musikterapeuten Birgitta Anderssons föreläs-

tuationen för de lettiska kvinnorna. I som-

fram emot att även i fortsätt-

ning lämnade ingen oberörd. Med stor inle-

markonferensen deltog även ACWW:s Eu-

ningen få ta emot såväl tips som

velse lockade hon fram såväl tårar som skratt

ropapresident Valerie Stevens på inbjudan

idéer om vad ni tycker ska ingå

när hon berättade om sitt arbete med de-

av organisationen Norges Kvinne- og fami-

i Martha!

menssjuka patienter. Birgitta Andersson tror

leforbund.

36

5 | 2015

MARTHAINTERVJU

Direkt­ handel bästa modellen Årets finlandssvenska matkulturpris har tilldelats ekojordbrukaren Thomas Snellman. Han fick priset för sitt arbete att bygga upp och sprida modellen för Reko-handel i Finland.

TEXT Mikaela Groop

S

FOTO Karin Lindroos

edan år 2013 har Reko-­ handeln funnits i Finland.

Reko står för rejäl konsumtion och är en modell för

direkthandel där konsumenten köper lokal mat av producenten utan mellanhänder.

»

”Vid varje utdelning träffar konsumenten den producent som finns bakom produkten.”

5 | 2015

37

”Att få en dunk i ryggen och litet beröm stärker bondens yrkesstolthet och arbetsmotivation.”

Idén till konceptet fick Thomas Snell-

tet mellan producent och konsument. I

– Att få en dunk i ryggen och litet beröm

man från Frankrike. Allt fick sin början då

Frankrike är torget fortfarande den själv-

stärker bondens yrkesstolthet och arbets-

Snellman under en arbetsvistelse i Frank-

skrivna mötesplatsen. Själv är jag ingen

motivation. Och konsumenten får en stör-

rike kom till insikt om hur genialt enkelt

anhängare av sociala medier som sådana,

re förståelse för bondens arbete och ser

det skulle gå att förkorta distributions-

men jag insåg att i detta fall är Facebook

vilken möda som ligger bakom maten.

kedjan mellan konsument och produ-

fullständigt överlägset alla andra model-

cent. Grunden skulle vara en marknads-

ler, konstaterar Snellman.

Reko-ringarna startade i Jakobstad år 2013, i dag finns det ett åttiotal ringar i

plats, dit flera producenter skulle komma

Producenten lägger upp sina varor på

för att sälja och marknadsföra sina pro-

nätet, och den konsument som vill kö-

dukter till flera konsumenter, som i sin

pa skriver i kommentarsfältet vad hen

– Folk har tagit till sig konceptet. I fram-

tur skulle komma för att hämta varorna.

önskar. Allt är därmed sålt på förhand,

tiden hoppas jag att Reko-handeln skul-

På motsvarande sätt som de franska bön-

på det viset skiljer sig modellen från nor-

le finnas till för att stödja den lokala pro-

derna än i dag säljer sina handelsvaror

mal torghandel. Konsumenten skulle sä-

duktionen. Att konceptet skulle sprida sig

på lokala torg.

kert handla även om varorna skulle bju-

över hela landet, och att det skulle hjälpa

das ut på ett fysiskt torg, men i dag finns

till att bibehålla antalet arbetsplatser på

Via nätet

hela Finland och deras popularitet växer hela tiden. Hur ser framtiden ut?

det ingen producent som har tid att stå

landsbygden. I Finland slutar fyra lant-

I den finländska modellen sker varje en-

åtta timmar på ett torg. Ur producentens

brukare varje dag på grund av dålig lön-

skilt leveranstillfälle via det sociala nät-

synvinkel är det också en tidsinbesparing

samhet eller för att ingen vill ta över. Jag

verket Facebook.

att hen på förhand vet vad hen kommer

hoppas att modellen ska bidra till att slå

att sälja.

ner på den takten.

– Det franska konceptet fungerar som en förebild för oss, men vårt koncept av-

– Transaktionen är väldigt tidseffektiv,

viker på en väsentlig punkt från det fran-

utdelningen sker oftast på en halv till en

I två steg

ska. Grundprincipen är densamma, det

timme totalt. Och eftersom allt är sålt på

Det första steget är att Reko-handeln spri-

vill säga att konsumenten och producen-

förhand, vet man som producent redan

der sig, så att så många intresserade som

ten strålar samman, men i Finland använ-

när man åker hemifrån hur mycket man

möjligt får tillgång till konceptet.

der vi Facebook som plattform för mö-

ska ha med sig. Normal torghandel krä-

– När vi väl har nätverk och den kritis-

ver att man vistas längre tider på torget,

ka massan, och när den lokalt producera-

och man kan inte på förhand uppskatta

de maten finns litet överallt och har lokal

den direkta åtgången. Antingen har man

spridning över hela landet, skulle nästa

för litet eller för mycket med sig, sällan

steg vara att storkök och offentlig upp-

vet man exakt vad som går åt, förklarar

handling mer och mer skulle börja an-

Snellman.

vända sig av lokala råvaror. Att hitta de

Fakta om ...

Reko-handeln » DEN FÖRSTA utdelningen av närmat skedde den 6 juni 2013 i Jakobstad.

» VID UTDELNINGEN deltog

38

Direkt gensvar En annan extremt viktig sak för producen-

lokala producenterna skulle då underlättas, eftersom de finns koncent­rerade via Reko-ringarna, säger Snellman.

ten är enligt Snellman skapandet av so-

Som avslutning berättar Snellman att

ciala nätverk mellan producent och kon-

han är glad över att bli uppmärksammad,

6 till 7 producenter och

sument. Vid varje utdelning träffar kon-

men att själva prissumman på 5 000 euro

25 till 30 konsumenter.

sumenten den producent som finns bak-

sannolikt kommer att tillfalla hans äkta

» I DAG har Reko-handeln blivit allt

om produkten. Tidigare utgjorde varorna

hälft. Han vill visa henne sin uppskatt-

vanligare. I dagsläget finns fler än

en anonym massa som hade förmedlats

ning för att hon har skött markservicen

80 Reko-ringar med omkring

via ett företag, ett mejeri eller slakteri. I

hemma då han själv de senaste åren har

80 000 konsumenter och åtminstone

detta fall får producenten möta konsu-

varit på resande fot för att sprida glädje-

1 500 producenter på riksnivå.

menten och får därmed direkt feedback

budskapet om Reko-handeln, såväl i hem-

på sina produkter.

landet som över hela Europa.

5 | 2015

AKTIVA MARTHOR

Upplevelserik sommarresa till Öland TEXT Catharina Hindrén

»

FOTO Lars Werner

EN VACKER sommardag i

I Kalmar bodde vi mitt i cen-

juli äntrade ett antal resglada

trum och kunde lätt ta oss till

marthor från Västra Nylands

stadens berömda park med fle-

Marthadistrikt ett av de stora

ra sällsynta träd, även slottet låg

kryssningsfartygen i hamnen i

nära. Färden gick sedan vidare

Helsingfors och kunde se fram

till Öland på den 6 010 meter

ka, som är Ölands minsta, men

på Unescos världsarvslista. Det

emot en upplevelserik sommar-

långa bron, som färdigställdes år

som av tidningen Året Runts

hör till att man besöker Långe

resa med slutdestination Öland.

1972. På tisdag besökte vi Gärds-

läsare har utsetts till Sveriges

Jan, landets högsta fyr på syd-

Vid ratten under resan satt Ralf

lösa kyrka (kungafamiljens kyrka

vackraste.

spetsen, nära 42 meter hög och

Wikström och som reseledare

då de vistas på Öland), som är

Borgholms slott var under

även den äldsta, uppförd år 1785.

fungerade Catharina Hindrén.

Ölands bäst bevarade medeltid-

medeltiden en av de största bor-

Flera marthor klättrade upp för

Måndag morgon gick buss­

skyrka. I närheten ligger Gärds-

garna i Norden. Sollidens slott

de 197 trappstegen och kunde

resan söderut mot Döderhultar-­

lösa prästgård, där skalden Erik

ligger i närheten och vi gjorde

därifrån beundra den vackra

museet i Oskarshamn. Guiden

Johan Stagnelius föddes år 1793.

även ett besök där. Kungen och

utsikten. Här åt vi Ölandsrätten

Martin berättade om träskulptö-

Vi besökte Källa gamla kyrka

drottningen råkade till vår gläd-

”Lufsa”, riven potatis med ägg-

ren Axel Petersson (1868–1925),

och hälsades välkomna av eld-

je vara ”hemma” och vinkade till

stanning, stekt bacon och ling-

även kallad Tolvskillingen då han

själen Elof som frivilligt ställer

västnylänningarna, ett bra av-

onsylt. Vi gjorde ett uppehåll i

sålde sina skulpturer för en tolv-

upp och berättar om sin gam-

slut på dagen!

Färjestaden för shopping och tog

skilling. Han är speciellt känd för

la kyrka för turister. Kyrkan har

På onsdagen stod södra ön

sedan farväl av vår trevliga guide.

sina skickligt gjorda djurskulptu-

sannolikt också tjänat som här-

i tur. Hela södra Öland, Stora

Torsdag morgon startade vi mot

rer, men även människor har han

bärge för pilgrimer och andra re-

Alvaret med omkringliggan-

Stockholm och tog sedan färjan

fångat i olika situationer.

senärer. Vi åkte förbi Egby kyr-

de kulturbygd, har upptagits

tillbaka till Helsingfors.

Makalös marthabuffé i Mariehamn TEXT OCH FOTO Eva Eriksson

» JULIUS SUNDBLOM (1865–

tänka sig att ta hand om kaf-

riehamn med ungefär 110 sor-

1945) var Ålands första talman

feserveringen. Det tyckte vi lät

ters kakor och småbröd. Vi ser-

och det självstyrda öriket har

som ett ärofyllt och roligt upp-

verade 450 glada besökare på

mycket att tacka honom för,

drag och började genast plane-

mind­re än en timme. Resten av

bland annat Ålands självstyrel-

ra hur vi skulle gå till väga. En

kakorna från buffébordet förde

se, Ålandstidningen och mycket

kakbuffé, kom vi fram till!

vi till äldreboenden.

annat i vårt samhälle. En stiftel-

Alla föreningar tillfrågades

Det här är ett levande bevis på

se bildades till hans minne och

om de ville baka kakor, och

att marthor är kända för att ord-

till 150-årsjubileet beslöt stiftel-

vi fick stort gensvar. Cirka 90

na både stort och smått. Vår nu-

sen att ordna en sångfest, som

marthor på Åland bakade och

varande talman Britt Lundberg

var vanliga förr.

bakade. När den stora dagen

sade i sitt tal: ”Om man vill ha

Stiftelsen frågade Ålands

kom, den 22 augusti, stod ett

något gjort, frågar man marthor-

Marthadistrikt om det kunde

30-tal marthor på torget i Ma-

na …”

5 | 2015

39

AKTIVA MARTHOR

På martharesa till Marta Centrs TEXT OCH FOTO Ulla Gerkman

» MARTHOR FRÅN olika marthaförening-

kvinnor, i synnerhet det som grundar sig på

ar och marthakretsar i södra Finland, från

sexualbrott, är ett vanligt om än ”osynligt”

Hitis i väster till Borgå i öster, gjorde en re-

fenomen i Lettland, så vanligt att problemet

sa till Riga i Lettland för att besöka kvinno-

inte tas på allvar. Ofta anses offret vara den

stödscentret­Marta Centrs. Centret inledde

skyldiga, och gärningsmannen, om han alls

sin verksam­het för femton år sedan med

påträffas, går ostraffad.

verksamhetsledaren Iluta Lace som drivande kraft och eldsjäl.

En av centrets huvuduppgifter är att ge information och berätta om problemen. Poli-

Centret, vars verksamhet torde vara be-

tikerna erkänner att det finns problem, men

kant för de flesta marthor, har nyligen flyttat

vågar inte öppet flagga för saken. Dessut-

till större utrymmen, ett par hundra kvad­

om tar det tid att ändra lagstiftningen. Ock-

ratmeter i ett vackert hus, byggt för unge-

så inflytande från öster märks, där ser man

fär hundra år sedan. Vackra kakelugnar och

inte positivt på arbetet för att främja kvin-

underbara takstuckaturer i alla rum, en in-

nans rättigheter.

ramning för ett arbete som verkligen inte behandlar bara vackra ärenden.

De kvinnor som utsatts för våld kan söka sig till Marta Centrs för att få hjälp och

Lettland. Marthaförbundet stöder verksam-

Centret arbetar för att hjälpa offer för män-

vård. På centret arbetar elva fastanställda:

heten och de flesta marthaföreningar skick-

niskohandel och våld i hemmet samt för att

socialarbetare, psykolog, psykoterapeut och

ar bidrag årligen. Information om centrets

öka medvetenheten om kvinnovåld och också

jurist. Verksamheten finansieras genom bi-

verksamhet sprids via djungeltelegrafen och

för att ändra attityden mot våldet. Våld mot

drag från olika organisationer, främst utanför

centrets hemsida på nätet.

Sommarutfärd till Strömsö TEXT OCH FOTO Margareta Pellas, sekreterare

» UNDER EN AV sommarens vackraste dagar besökte marthor från Öster Yttermark Marthaförening Strömsö och Björköby med omnejd. Sammanlagt sjutton glada och pigga martharesenärer deltog i utfärden.

På Strömsö kunde vi vandra omkring i den vackra naturen och njuta av trädgården i skön sommarskrud. God mat förtärde vi på Kalles Inn på Söderudden, där vi också kunde ta del av en vacker omgivning nära havet.

Det blev en fin dag med många angenäma minnen och trevligt sällskap.

Några glada martharesenärer på Öster Yttermark Marthaförenings sommarutfärd till Strömsö och Björköby.

Skriv till Martha » VI VILL VETA vad som får er att tri-

vas och känna gemenskap i er krets eller lokalförening. Har ni en ny satsning på gång? Eller har ni haft intressant besök?

Ni kan också komma med roliga tips om vad andra kretsar och föreningar kunde

40

5 | 2015

göra! Sänd ert bidrag till marthabladet@ martha.fi eller skriv till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta inkommet material.

MAMMA I NYLAND

”På köpet fick vi sinnesro!”

aktia.fi Från Aktia går man hemåt med ett leende. Man känner sig lugn när man vet att det alltid finns pålitlig expertis till hands för att sköta familjens bankärenden.

Det är ingen hemlighet att Aktias kunder är nöjdare, men det bästa av allt är att familj som familj kan bli lika nöjda.

Be Aktia om ett konkurrerande låneerbjudande fast med detsamma. Boka tid på aktia.fi eller slå en signal på numret 0800 0 2470. Det är alltid hemåt.

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 3/2015

Pengaprat JAG JOBBAR och har pengar men ingen tid, eller så jobbar jag mindre och

Vinnare 3/2015

har tid men inga pengar. Låter det bekant? Då kanske du är frilansare som jag.

» BLAND DEM som sänt in rätta lösningar till korsordet

Trots att jag tidvis lever knappt, vill jag på inget vis kalla mig fattig. Jag bor i Helsingfors centrum och skriver på en dyr dator. Men utan en fast månadsinkomst känns det dumdristigt att planera in en semester, ja, det känns vågat att ens köpa ett par litet dyrare skor.

Men pengarna styr inte min identitet. Jag börjar inte känna mig som en dålig människa när kontot är på minus. Det är en sorts romantisk lyxfattigdom som präglas av en stark tro på att allt fixar sig. Men jag har, märk väl, inga barn, och har till all lycka inte varit allvarligt sjuk.

Har du pengar till mat? Det frågar de alltid. Men mat är faktiskt en av de saker jag alltid har råd med. När det enda som vid första anblicken tycks finnas i kylskåpet är en skruttig sojakorv, går det oftast att trolla fram åtminstone tre måltider av de få ingredienser som finns. Och med två euro på kon-

i Martha nummer 3/2015 gynnade Fru Fortuna denna gång Elisabeth Johansson, Korpo, Birgitta Sten, Borgå, och Mirka Ekroth, Helsingfors. Korsordsprisen, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline » NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 9.12.2015. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 4.11.2015 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

tot äter du en kryddig linsgryta i tre dagar.

Hetsen, ett sorts impulsivt habegär och tvångsmässigt fyllande av ett abstrakt tomrum, är den ekonomiska balansens fiende. Att känna sig lite tråkig och nedstämd en dag och lösa problemet genom att gå och inhandla en billig topp hos en svensk klädkedja.

I nästa nummer …

Att köpa ett nytt köksredskap för att kunna laga någon experimentell japansk specialitet, i stället för att improvisera med det man har.

Det tråkiga och asketiska kan bli mer överraskande än ett recept följt till punkt och pricka. Och veckan därpå har jag plötsligt råd med en sushilunch igen.

ELSA KEMPPAINEN

I NUMMER 6 KAN DU LÄSA OM Ta vara på julens rester Skräpfestival samlar folk Glad blivande pensionär På tantjakt i medierna Kvinnor bestiger berg för jämställdhet m.m.

» » » » »

Nästa nummer av Martha ut­kommer den 9 december.

Skribenten är frilansande journalist och bosatt i Helsingfors. Hon gillar popkultur och språk, och älskar att experimentera med hälsosam mat som hon i stunden alltid tror ska förändra hennes liv.

42

5 | 2015

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Gunilla Granberg, tfn 050 911 2050 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf.

Marianne Blom | Gunilla Granberg | Mikaela Groop Anna Häggqvist | Petra Högnäs ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi OMSLAGSBILD: Thinkstock 4041 0797 TRYCK: Oy FRAM Ab 2015 | Martha trycks Trycksak på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

Korsordet 5/2015 » SOL, VIND OCH VATTEN utmärker korsordet denna gång. Det är korsordsmakaren Björn Liljeberg i Borgå som har konstruerat det knepiga

krysset. Du som har klarat av att lösa klurigheterna kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 6.1.2016.

Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 5”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 | 2015

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET MITT BÄSTA

potatistips är klyft­ potatis som läggs i en plastpåse med olivolja, vitlök, peppar och salt och skakas om så att kryddorna fördelas jämnt. Grädda i ugn tills klyftorna får fin färg.

Gott till det mesta!

JAG ÄLSKAR potatis, den är så mångsidig och det finns massor av spännande sorter att upptäcka. Mitt bästa tips är en potatissallad med kokt fast potatis, senapsvinägrett, färska örter, körsbärstomat, oliver och lök.

MIN potatisfavorit är lättlagad: Välborstad potatis klyftas eller skärs i stavar. God olja, flingsalt och lämplig örtkrydda blandas med. Grädda i ugn cirka 30 minuter tills potatisen är gyllenbrun.

Rör om ifall det behövs.

Passar bra med allt!

ANNÉA FORSS, 040 505 2818

SOFIA GRYNNGÄRDS, 050 517 2958

PETRA HÖGNÄS, 044 280 6609

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET

GUNILLA GRANBERG verksamhetsledare, 050 911 2050

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

FRIDA NYLUND utvecklingschef med ansvar för projekt och rådgivning, 040 715 1579

SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!

050 517 2958 (moderskapsledig fr.o.m. 10.10.2015)

MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971

ANN-LOUISE AHRENBERG tf. projektledare för Tack för maten!

050 388 0848 (fr.o.m. 10.10.2015)

finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071 SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

SILVIA ENGLUND tf. projektkoordinator för Tack för maten!, 050 517 2958 (fr.o.m. 1.10.2015) ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

För aktuell information, tips och evenemang – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet